Sverige 2025 HÖJDPUNKTER
OECD
OECD ENVIRONMENTAL PERFORMANCE REVIEW OF CHI LE
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) utgör ett forum där dess 38 medlemsländer tillsammans kan arbeteta med globala utmaningar inom ekonomi, samhälle och miljö. OECD ligger även i framkant när det gäller att hjälpa de styrande att hantera ny utveckling och nya orosmoment. Genom organisationen skapas ett sammanhang där sländer kan jämföra politiska erfarenheter, söka svar på gemensamma problem, komma fram till god praxis och försöka samordna inrikespolitiken med den internationella politiken.
VAD MENAS MED GRANSKNINGAR AV LÄNDERS MILJÖPOLITIK?
OECD:s Environmental Performance Reviews – ”granskningar av miljöpolitik” eller ”granskningar av miljöarbete” –innehåller evidensbaserade analyser och bedömningar av länders framsteg gentemot sina miljöpolitiska mål sina miljöpolitiska mål. Granskningarna bygger i hög grad på peer learning, och de ökar det offentliga ansvaret och ger riktade rekommendationer så att länderna kan förbättra sitt miljöarbete. Granskningarna är underbyggda av en stor mängd ekonomi- och miljödata. De senaste 30 åren har OECD utfört över 100 granskningar av miljöpolitiken i sina medlemsländer och i utvalda länder som inte är medlemmar. Samtliga rapporter, och mer information, finns på webbplatsen för granskningarna av miljöpolitik: http://oe.cd/epr.
DEN FJÄRDE GRANSKNINGEN AV SVERIGES MILJÖPOLITIK
Denna fjärde granskning av Sveriges miljöpolitik är en uppföljning av tidigare granskningar 2014, 2004 och 1996. I denna senaste uppdatering undersöks vad landet åstadkommit för miljömässiga resultat de senaste tio åren. Det omfattar åtgärder från klimat- och näringslivsdepartementet och regeringen, men även från andra relevanta offentliga myndigheter, civilsamhälle och företag. Processen har innefattat en konstruktiv och ömsesidigt gynnsam politisk dialog mellan Sverige och de länder som deltar i arbetsgruppen OECD Working Party on Environmental Performance (WPEP). OECD vill tacka det granskande landet Danmark. I granskningen ges 28 rekommendationer. WPEP granskade och uttryckte sitt stöd för bedömningen och rekommendationerna den 11 december 2024. Rekommendationerna avser att hjälpa Sverige bli mer politiskt samstämmigt och snabbare nå sina mål för klimatneutralitet, biologisk mångfald och miljökvalitet. Särskild tonvikt läggs på begränsning av klimatförändringar och främjande av negativa utsläpp.
http://oe.cd/epr
HUVUDSAKLIGA MILJÖINDIKATORER 2023
Växthusgasintensitet – Växthusgasutsläpp per capita 4,3 CO2-ekv. per capita (genomsnittet i OECD är 10,7)
Energiintensitet – Total energiförsörjning per capita 4,3 toe per capita (genomsnittet i OECD är 3,7)
Förnybara energikällor (% av den totala energiförsörjningen)
49 % (genomsnittet i OECD är 13)
Befolkningens genomsnittliga exponering för PM2,5 6 μg/m3 (genomsnittet i OECD är 12)
Kommunalt avfall per capita 395 kg per capita (genomsnittet i OECD är 530)
Materialåtervinning av kommunalt avfall (% kompostering och återvinning av total behandling)
40 % (genomsnittet i OECD är 35)
Avloppsrening (% av befolkningen som är ansluten till tertiär rening)
85 % (genomsnittet i OECD inte tillämpligt)
Avverkningsintensitet för skogsresurser (avverkning i förhållande till årlig produktionskapacitet)
0,81 (genomsnittet i OECD inte tillämpligt)
FoU-budget för miljö och energi (% av den totala statliga FoU-budgeten)
5,1 % (genomsnittet i OECD är 6,6)
Personbilspark
48 bilar/100 invånare (genomsnittet i OECD 49)
Andel CO2-utsläpp som prissätts över 60 euro/ton CO2 (exklusive utsläpp från biomassa)
67 % (viktat genomsnitt i OECD 22)
Materialproduktivitet (USD, 2015 års PPP/inhemsk materialkonsumtion, kg)
2,2 USD/kg (genomsnittet i OECD är 2,5)
Utgifter för miljöskydd (% av BNP)
0,6 % (genomsnittet i OECD är 0,7)
Note: rounded figures.
Översikt
Sverige har en öppen, kunskapsbaserad ekonomi, med levnadsstandard, välfärd och jämställdhet på hög nivå. Landets bruttonationalprodukt (BNP) växte snabbare än genomsnittet i OECD mellan 2010 och 2022. Efter ett relativt starkt resultat under och efter covid-19-pandemin krympte ekonomin marginellt 2023, men det börjar synas tecken på återhämtning. Sverige har rika reserver av timmer, järn och andra metaller samt vatten. Tack vare produktionen av kärnkraft, vattenkraft, bioenergi, och i allt högre grad vindkraft är elproduktionen nästan fossilfri.
Under 2010-2023 lyckades Sverige till stor del frikoppla ekonomisk tillväxt från utsläpp av växthusgaser och större luftföroreningar, energiförsörjningen, och uttaget av sötvatten, och i mindre utsträckning också genereringen av kommunalt avfall. Den inhemska materialkonsumtionen ökade snabbare än
BNP fram till 2021, men har sedan avtagit i takt med en konjunkturnedgång inom byggsektorn. Det finns många miljöindikatorer där Sverige gör bra ifrån sig, men 12 av 16 nationella miljökvalitetsmål väntas inte bli uppfyllda innan 2030. Likadant med generationsmålet – att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Även om den svenska ekonomin är mer energiintensiv än genomsnittet i OECD Europa, är den bland de minst koldioxidintensiva. Sverige siktar på att nå nettonollutsläpp till 2045, följt av negativa utsläpp med målsättningen att uppnå minst 85% av utsläppsminskningar inom de egna gränserna. Det senaste årtiondet har landet minskat sina växthusgasutsläpp snabbare än EU-genomsnittet. Men politiska förändringar de senaste åren, inom synnerhet i transportsektorn, har gjort det tveksamt om Sverige kan uppfylla EU:s och sina egna klimatmål. Kompletterande åtgärder som minskningar av verifierade utsläpp utomlands, ökade kolsänkor och koldioxidlagring från biomassa (BECCS) kan komma att utgöra upp till 15 % av de totala utsläppsminskningar som behövs till 2045. Det är dock fortfarande osäkert hur dessa åtgärder bidrar till att uppfylla klimatmålen.
SVERIGE 2023
Befolkning: 10,5 miljoner
BNP/capita: 68 800 USD (i löpande priser och köpkraftsparitet) (genomsnittet i OECD är 59 500)
Total area: 529 000 km2
Befolkningstäthet: 20 invånare/km2 (genomsnittet i OECD är 37)
Valuta: Svensk krona (SEK), 2023 var 1 USD = 10,6 SEK, 1 EUR = 11,5 SEK
Note: rounded figures.
Huvudrekommendationer
HANTERING AV HUVUDSAKLIGA
MILJÖUTMANINGAR
Biologisk mångfald
• Uppdatera den nationella strategin och handlingsplanen för biologisk mångfald med en långsiktig vision och mätbara etappmål som är anpassade efter det globala Kunming-Montrealramverket för biologisk mångfald, EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 och EU:s förordning om restaurering av natur.
• Fastställ nya skyddade områden så att det bildas ett ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk. Säkerställ förutsägbar, stabil finansiering för biologisk mångfald och utveckla värdering av ekosystemtjänster så att man kan prioritera förvaltningsinsatser.
• Uppmuntra skogs- och jordbruksmetoder som tar bättre hänsyn till biologisk mångfald, i synnerhet i områden med höga bevarandevärden.
Vatten
• Överväg att införa ett utsläppshandelssystem för diffusa vattenföroreningar.
• Påskynda moderniseringen av tillstånden för vattenkraft så att de innefattar miljövillkor och fördelarna med förbättrade sötvattensekosystem vägs mot vattenkraftsproduktionen.
FÖRBÄTTRAD MILJÖSTYRNING OCH MILJÖLEDNING
• Säkerställ ett fungerande samråd med och deltagande av det samiska folket i beslut som berör dem, och hantera eller begränsa utvecklingsprojektens möjliga negativa effekter på samernas mark och traditionella livsstil, däribland rennäring.
• Säkerställ de resurser som behövs för tillsynsverksamhet från regionala och kommunala myndigheter.
FRÄMJANDE AV INVESTERINGAR OCH
EKONOMISKA INSTRUMENT FÖR GRÖN TILLVÄXT
• Återgå till en grön skatteväxling i syfte att mer konsekvent tillämpa principen om att förorenaren betalar. Systematiskt granska stödåtgärder, inklusive skattebestämmelser, och fastställa vilka som är potentiellt farliga för miljön och utarbeta en plan för att fasa ut dem.
• Harmonisera de ekonomiska instrument som gäller för transportsektorn.
POLITIK FÖR BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR
• Upprätthåll Sveriges klimatambition. Införa åtgärderna i EU:s förordning om ansvarsfördelning och för sektorerna för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), så att man når EU:s mål för 2030. Proaktivt engagera sig i att sätta upp ambitiösa EU-mål för 2040, göra landets energimål förenliga med de europeiska målen och undvika stopp- och startpolitik.
• Fortsätt reformera miljöbedömningar och tillståndsprocesser så att man påskyndar utvecklingen av en infrastruktur för förnybar och fossilfri energi, och samtidigt säkerställer att miljökvaliteten inte äventyras. Identifiera och hantera kompetensbrister och stödja kommunerna med den gröna omställningen.
SEKTORSSPECIFIKA BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER
Energi
• Påskynda utbyggnaden av förnybar energi och förhindra och minimera miljöpåverkan. Med den förnyade fokuseringen på kärnkraft noggrant överväga samtliga kostnader och fördelar och de tidsperspektiv som olika energikällor medför.
• Gör energi- och resurseffektivitet till en hörnsten i klimatomställningspolitiken.
Transport
• Erkänn att priser ger signaler när det handlar om att motverka användningen av fossildrivna fordon. Se över koldioxidpriserna i linje med klimatmålen. Hantera fördelningseffekterna genom riktat stöd till utsatta hushåll samtidigt som prisincitamenten behålls.
• Förbered inför att vägtransporter tas med i EU:s andra utsläppshandelssystem 2027, genom hållbara transportalternativ, ökad energieffektivitet och ökad användning av hållbara förnybara bränslen, däribland elektrifiering.
Jordbruk
• Vidareutveckla ekonomiska incitament att förbättra jordbrukssektorns klimatprestanda (t.ex. genom att följa den danska jordbruksskatten eller proaktivt prissätta jordbrukets växthusgasutsläpp i EU) och samtidigt behålla sektorns konkurrenskraft.
• Utforska möjligheterna att utnyttja den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken och tillhörande finansieringsmekanismer för att höja klimatambitionerna i jordbrukssektorn.
KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER
LULUCF
• Trappa upp insatserna för att öka nettoupptaget från LULUCF i alla markanvändningskategorier i linje med Sveriges EU-åtagande för 2030. Fastställa en långsiktig strategi för att främja samverkan mellan bevarande av biologisk mångfald och kolinlagring i svenska skogar och våtmarker. Uppmuntra privata skogsägare att börja använda metoder som gör att skogarna kan fungera bättre som kolsänkor.
Teknikbaserade åtgärder
• Fortsätt samarbetet med relevanta aktörer för att få klarhet i hur genomförbart det är att koldioxidlagring från biomassa kan bidra till negativa utsläpp senast 2045.
• Utveckla en tydlig översikt av juridiska och miljörelaterade risker och fortsätta att inom EU driva på utvecklingen av ett tillhörande lagkrav för gränsöverskridande transport av avskild koldioxid.
Överföring av utsläppskrediter från andra länder
• Fortsätt stödja genomförandet av samarbetsbaserade begränsningsstrategier och utvecklingen av en regelbok med hög integritet enligt artikel 6 i Parisavtalet.
Mot grön tillväxt
MILJÖPRESTANDA: VIKTIGA TRENDER
Sverige behöver en handlingsplan för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Den nationella strategin och handlingsplanen för biologisk mångfald är inaktuella och saknar etappmål och konkreta åtgärder för att uppfylla kraven i det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald (enligt konventionen om detsamma), EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 och EU:s förordning om restaurering av natur. Över tre fjärdedelar av livsmiljöerna och hälften av de arter som är viktiga att bevara har otillfredsställande eller dålig status (figur 1). Med 15 % av sina land- och havsområden skyddade har Sverige uppnått Aichimålet från 2020 för havs- och kustområden (10 %) men inte för landområden (17 %). Landet är inte på väg att nå målet med 30 % 2030 (figur 2). 2024 års lag om havsmiljön är tänkt att stärka skyddet av havsområden.
Integrering av biologisk mångfald i skogsbruk och jordbruk. Nästan 70 % av landytan täcks av skogar och 7 % av jordbruksmark. Långvarigt intensivt skogsbruk och vanliga kalhyggesmetoder har negativt påverkat skogarnas livsmiljöer. Sverige är inte på väg att uppfylla sitt mål om hållbara skogar för 2030. Den gemensamma
Figur 1. Många livsmiljöer och arter har ogynnsam status
Livsmiljöers bevarandestatus
God
Sverige
varav
Våtmarker
Kustområden
Sanddyner
Skogar
Sötvatten
Gräsmark
Hed- och
buskmark
Klippor
Sklerofyllbuskmarker
jordbrukspolitiken 2014–2022 har hjälpt till att förhindra att mark överges – vilket är ett centralt hot mot den biologiska mångfalden – men har också bidragit till ytterligare intensifiering i områden som redan är utsatta för intensivt jordbruk.
För att nå målen för vattenkvalitet krävs snabbare framsteg. Endast 40 % av ytvattenförekomsterna har god ekologisk status och ingen har god kemisk status, när man räknar med kvicksilver och andra utbredda svårnedbrytbara toxiska ämnen. En fortsatt stor utmaning är övergödning till följd av överskott av näringsämnen från jordbruk, avloppsvatten och nedfall från luften. Vattenkraften medför stor belastning på sjöar och älvar. De flesta koncessioner för vattenkraft beviljades flera årtionden innan det antogs modern miljölagstiftning. Sverige har antagit en plan för att ompröva tillstånden, men processen har försenats. Dessutom kommer ett nytt lagförslag sannolikt att medföra att elproduktionen prioriteras framför miljömålen när tillstånden omprövas. Trots att vattenstressen är låg på nationell nivå är vattenbrist ett återkommande problem i sydöstra Sverige och tilltar i andra regioner. Att se över systemet med tillstånd för vattenuttag kan vara på sin plats.
Arters bevarandestatus
Dålig Unknown Otillfredsställande
Sverige
varav
Groddjur
Leddjur
Fisk
Däggdjur
Blötdjur
Reptiler
Övriga ryggradslösa djur
Icke-kärlväxter
Kärlväxter
Anm: Den enhet som visas (andel bedömningar) syftar på enskilda bedömningar i en viss biografisk region under 2013–2018. Därför kan en art eller typ av livsmiljö som förekommer i fler än en biogeografisk region ha fler än en bedömning. Sklerofyllbuskmarker: Formationer av juniperus communis på hedar eller kalkrika gräsmarker. Källa: EEA (2021), Conservation status of habitat types and species: dataset från rapporteringen om artikel 17 i habitatdirektivet 92/43/EEG.
Figur 2. Sverige är inte på väg att nå sina mål om skyddade områden 2030 Skyddade områden efter IUCN-kategorier, 2022
Mål för CBD 2030
Icke-IUCN-kategori
Landskap/havsområden, områden med hållbar användning av naturresurser (V–VI)
Naturmonument, habitat-/artskyddsområde (III–IV)
Strikt naturreservat, vildmarksområde, nationalpark (I–II)
Anm: IUCN: Internationella naturvårdsunionen. CBD: Konventionen om biologisk mångfald. Vissa skyddade områden har inte fastställts inom någon särskild internationell kategori. Det innefattar områden med internationella eller regionala beteckningar (som Natura 2000) som faktiskt kan passa in i någon av IUCN:s standardkategorier. Eftersom de inte har klassificerats officiellt ännu förtecknas de som ”Ingen IUCN-kategori”.
Källa: OECD (2023), OECD Environment Statistics (databas).
Svenskarna har god luftkvalitet (figur 3). Trots detta fortsätter landet att registrera luftkvaliteter som går utanför EU:s normer. Sverige uppfyllde sina åtaganden för utsläppsminskning 2020–2029 enligt direktivet om nationella utsläppstak, utom för ammoniak (NH3). Sedan mitten av 2010-talet har strängare utsläppsnormer, övergång till andra bränslen, förbättrad minskningsteknik och avgift på utsläpp av kväveoxid (NOx) gjort att utsläppen av luftföroreningar minskat ännu mer. Men det behövs ändå fler insatser för att utsläppen av NH3 och NOx ska kunna nå målen för 2030. Något som kan underlätta skulle vara att förbättra gödselhanteringen, bredda NOx-avgiften och införa en avståndsbaserad avgift för tunga lastbilar.
Figur 4. Genereringen av kommunalt avfall per capita är låg, men det mesta förbränns med energiåtervinning
Generering och behandling av kommunalt avfall, 2022
Figur 3. Luftföroreningsnivåerna i Sverige är bland de lägsta i OECD Genomsnittliga PM2,5-koncentrationer, de tio sämsta länderna i OECD Europa, 2022
WHO-riktlinje: 5 μg/m3
Materialåtervinning Kompostering Förbränning med energiutvinning Övrig återvinning Deponi
Det krävs ytterligare framsteg med den cirkulära ekonomin. Svenskarna genererar mindre kommunalt avfall per capita än EU-genomsnittet (figur 4). Mindre än 1 % av det kommunala avfallet skickas till deponier, och landet ligger därför långt över EU:s mål med 10 % till 2035. Deponiskatten och förbudet mot deponering av brännbart och organiskt avfall som infördes på 2000-talet är viktiga faktorer bakom den här framgången. Emellertid uppfyllde inte landet målet att återvinna 50 % av det kommunala avfallet till 2020. Med sitt fokus på förbränning med energiåtervinning löper man risk att inte klara målet med 55 % återvinning av kommunalt avfall till 2025. Cirkulariteten i Sveriges materialanvändning är fortfarande låg, på 6 %, strax över EU-genomsnittet 2022.
Källa: EEA (2024), Europe’s air quality status 2024.
Källa: OECD (2024), OECD Environment Statistics (databas); Eurostat (2024), Waste generation and treatment (databas).
Skyddade markområden (% landonmråde)
Skyddade havsområden (% exklusive ekonomisk zon)
Förbättrad miljöstyrning och miljöledning
Efterlevnaden och verkställigheten behöver samordnas bättre. Det svenska Naturvårdsverket samordnar och genomför miljöpolitiken, medan länsstyrelserna och kommunerna säkerställer att miljöreglerna efterlevs. Den nationella strategin för tillsyn enligt miljöbalken 2022-2025 har gett Naturvårdsverket större kontroll. Ökade anslag till licensgivning och vägledning har gjort att tillsynsarbetet på regionala och kommunala myndigheter blivit mer välfungerande och enhetligt. Länsstyrelserna har dock resursbrist och kommunerna kompetensbrist.
Det samiska folket måste få delta mer effektivt. Den gröna industriella revolutionen (däribland vätgasbaserad stålproduktion och batteritillverkning) i de nordliga regionerna medför konflikter med samernas traditionella markanvändning. Genom grundlagen och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk skyddas och främjas bevarandet av samisk kultur.
Enligt 2022 års konsultationslag måste regeringen och lokala myndigheter konsultera samiska företrädare i frågor som är viktiga för det samiska folket. I praktiken leder dock inte detta på riktigt till något samråd i sådant beslutsfattande som berör dem, eller till att de ger fritt och informerat samtycke på förhand.
Sverige är föregångare inom grön budgetering. Enligt budgetlagen måste regeringen rapportera till riksdagen om framstegen mot miljömålen, och enligt klimatlagen måste budgetpropositionen ha en separat rapport bifogad om framstegen med att begränsa klimatförändringarna. I och med att förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning har uppdaterats, och det tagits fram vägledning, har det blivit lättare att bedöma hur budgeten bidrar till miljö- och klimatmålen. Klimatrapporten visar dock tydliga avvikelser mellan finans- och klimatpolitiken.
Främjande av investeringar och ekonomiska instrument
för grön tillväxt
Investeringarna i miljörelaterad koldioxidsnål infrastruktur har ökat, men behoven är stora. Under 2010–2022 ökade de offentliga utgifterna för miljöskydd från 0,4 % till 0,6 % av BNP, främst till följd av höjda subventioner till att minska växthusgasutsläpp och kommunala investeringar i avloppsvattenbehandling. Men investeringsgapet på miljöområdet förväntas nå 7 miljarder euro under 2021–2027, varav mer än hälften för biologisk
97 % av avloppsvattnet från tätorter behandlas i enlighet med EU:s direktiv om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse.
mångfald och skydd av ekosystem. Offentligfinansierade klimatåtgärder, däribland för anpassning, skulle kunna uppgå till 2–4 miljarder euro per år under de kommande årtiondena, utöver de planerade 6 miljarderna euro i årliga investeringar i transportinfrastruktur. Sverige bör prioritera de transportinvesteringar som har högst samhällsnytta. Under 2010–22 ökade investeringarna i järnvägsinfrastruktur med 6 %, jämfört med 31 % för vägarna. Det tecknas inte längre några nya stadsmiljöavtal för att utveckla cykling och kollektivtrafik.
Figur 5. Intäkterna från miljörelaterade skatter minskade
Miljörelaterade skatter per skattebas, 2010-2023
SEK billion, 2022 Transport Energi
Anm: Provisoriska data för 2023. Källa: SCB (2024), Miljöskatter
Den gröna skatteväxlingen har erfarit ett bakslag. Under första halvan av 2000-talet omfördelade Sverige skattebördan från arbete till miljöskadlig verksamhet. Intäkterna från miljörelaterade skatter minskade dock från 2,5 % av BNP 2010 till 1,6 % 2023 (figur 5). Detta förklaras delvis av lägre bränsleförbrukning och ökad elektrifiering av bilar, men också av den drastiska sänkningen av bränsleskatterna. Sverige har fortsatt en av de högsta effektiva koldioxidskattenivåerna i världen, men den siffran har sjunkit markant (figur 6), vilket har försvagat incitamenten att minska utsläppen. Precis som andra OECD-länder stöder Sverige dessutom fossila bränslen genom skatteutgifterna. Hit hör sänkt energiskatt på diesel i motorfordon, sänkta energi- och koldioxidskatter för diesel i jordbruk, fiske och skogsbruk samt undantag för inrikes sjöfart och luftfart. Under 2022–2023 utgjorde dessa åtgärder nästan 0,3 % av den årliga BNP:n. Dessutom blev det 2023 möjligt med större avdrag på inkomstskatten för resor till arbetet med bil.
Vägavgifter behöver bidra till att hantera transporternas externa effekter. I takt med att elfordon används mer och mer kommer det att behövas vägavgifter för att hantera transporternas påverkan och de förlorade intäkterna från bränsleoch fordonsskatter. Höjda trängselavgifter i Göteborg och Stockholm har haft positiva resultat vad gäller miljö och mobilitet.
Föroreningar/resurser % av BNP (höger axel)
Det finns potential för andra städer, som Malmö och Uppsala, att införa trängselavgifter eller parkeringsavgifter för att internalisera externa effekter och ställa om till andra transportsätt. Sverige bör också ändra vägtullarna för tunga lastbilar, så att de tar hänsyn till körsträckan och bättre motsvarar kostnaderna sett till klimat och luftföroreningar när lastbilar används.
Figur 6. Den effektiva koldioxidskattenivån sjönk mellan 2021 och 2023
Genomsnittliga effektiva koldioxidskattenivåerna, 2021 och 2023
EUR per tCO2ekv
ECR 2021
Punktskatt på bränsle 2023
Tillståndspris i utsläppshandelssys temet 2023
Koldioxidskatt 2023
Anm: Effektiv koldioxidskattenivå är summan av priserna från koldioxidskatt, punktskatt på bränsle och utsläppsrätter. Det innefattar inte utsläpp från förbränning av biomassa. Källa: OECD (2024), Pricing Greenhouse Gas Emissions 2024.
Begränsning
av klimatförändringar och främjande av negativa utsläpp
VÄXTHUSGASUTSLÄPPEN HAR MINSKAT BETYDLIGT, MEN DE SENASTE POLITISKA FÖRÄNDRINGARNA HAR SKAPAT OSÄKERHET
Det finns många klimatrelaterade indikatorer där Sverige ligger i topp. År 2022 var Sveriges utsläppsintensitet för växthusgaser per capita och per BNP den lägsta i EU. Under 2010–2022 sjönk växthusgasutsläppen, de från LULUCF borträknade, med 29 %: snabbare än EU-genomsnittet på 19 % (figur 7). En stor andel av Sveriges utsläppsminskningar kan hänföras till en praktisk utfasning av fossila bränslen i produktionen av el och värme. En övergång till förnybar energi och storskalig kärnkraftsutveckling har spelat stor roll för att minska beroendet av fossila bränslen. Förnybara bränslen står för över två tredjedelar av elproduktionen (figur 8).
År 2023 var 60% av bilförsäljningen elbilar och laddhybrider.
De senaste politiska förändringarna har skapat osäkerhet. Sveriges klimatlag från 2017 och det tillhörande förvaltningssystemet är det som styr klimatåtgärderna. Sverige siktar på att nå nettonollutsläpp till 2045, följt av negativa utsläpp efter det, och det är minst 85 % av utsläppen som ska
Figur 7. Växthusgasutsläppen har minskat betydligt
Sverige De 27 EU-län
minskas inrikes. Kompletterande åtgärder kan kompensera för övriga 15 %. Sveriges klimatpolitik präglas också av förpliktelser gentemot EU. Landet uppfyllde sina åtaganden enligt Kyotoprotokollet och sitt mål för 2020 för sektorer utanför EU:s utsläppshandelssystem (målet i ansvarsfördelningsförordningen, figur 9). År 2023 sänkte Sverige kraftigt reduktionsplikten, som är ett centralt instrument för att minska utsläppen i transportsektorn. Tillsammans med andra politiska förändringar som sänkta bränsleskatter har den förändringen gjort det tveksamt om Sverige kan uppfylla EU:s och sina egna klimatmål. Det har även gjort handlingsramen mindre förutsägbar. Mer nyligen beslutade Sverige att höja reduktionsplikten igen, om än under de nivåer som ursprungligen planerades, med början i juli 2025. Budgeten för 2025 ger visserligen bättre förutsättningar att nå ansvarsfördelningsförordningens mål för 2030, men det räcker inte för att nå målet för inrikes transporter. Det behövs fler åtgärder för att nå målet för LULUCF för 2030 och det långsiktiga målet för 2045.
Figur 8. Elproduktionen är nästan fossilfri
Elproduktion per källa, 2023
Energi, varav:
Energiindustri
Tillverkning och byggnad Transport
Övrigt IPPU
Jordbruk
Avfall
Totalt utan LULUCF
Anm: IPPU: Industriprocesser och produktanvändning.
Källa: Källa: Naturvårdsverket (2024), National Inventory Report 2024.
Källa: IEA (2024), IEA World Energy Balances (databas).
Det behövs gynnsamma förutsättningar. När Sverige nu går in i nästa fas i klimatomställningen blir det allt viktigare att regeringen fastställer prioriteringar, skapar gynnsamma förutsättningar och hanterar oundvikliga kompromisser. Omvandlingar i den omfattning som förväntas för med sig både ekonomiska fördelar (t.ex. nya industrier) och kostnader (t.ex. förlorade arbetstillfällen). Det är också viktigt att regeringen hjälper regionerna att klara den förändrade efterfrågan på social infrastruktur och tjänster. Det är först på senare tid man har fokuserat på arbetsmarknadens behov under omställningen. Regeringen har också goda möjligheter att samordna de många aktörerna för att bedöma kompetensbehov och utveckla utbildning för klimatomställningen. Eftersom Sveriges klimatstrategi är så kraftigt beroende av elektrifieringen av sektorerna, behövs det en potentiell dubblering av den fossilfria elanvändningen senast 2045, samt tillgång till elnätet.
HUR KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER SKULLE
KUNNA BIDRA TILL ATT NÅ KLIMATMÅLEN ÄR
FORTFARANDE OSÄKERT
Kompletterande åtgärder är komplicerade och kännetecknas av långa ledtider. I Sveriges klimatlag specificeras på vilka sätt kompletterande åtgärder –ökade kolsänkor i skogar och marker, koldioxidlagring från biomassa (BECCS) samt minskningar av verifierade utsläpp utomlands – kan hjälpa till att kompensera utsläpp som är svåra eller kostsamma att begränsa. Sverige går i spetsen för den tekniska utvecklingen för avskiljning, användning och lagring av koldioxid, särskilt BECCS. Man har varit aktiva i klimatförhandlingarna om artikel 6 i Parisavtalet. Det finns emellertid osäkerheter och risker när det gäller hur kompletterande åtgärder bidrar till klimatmålen. Exempelvis är det osäkert hur skogar kan binda koldioxid i ett föränderligt klimat, och även hur omfattande klimatbegränsningsresultat som går att tillgodoräkna sig från utlandet p.g.a. stränga EU-mål och den relativt omogna marknaden för Parisavtalets artikel 6.
Figur 9. Växthusgasutsläppen drar neråt, men inte i den takt som krävs för att uppfylla klimatmålen
Historiska och förväntade växthusgasutsläpp
Totalt (exkl. LULUCF)
Kyotomålet 2013-2020
Ansvarsfördelningsförordningen
Utsläppshandelssystemet
Mål enligt ansvarsfördel ningen från EU-lagstiftningen
Nationella mål enligt ansvarsfördel ningen
Nationellt nettonollmål
Anm: LULUCF: markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. De streckade linjerna avser nationella prognoser med befintliga åtgärder i mars 2024, under förutsättning att skogsmarken har en genomsnittlig tillväxt. Mål enligt ansvarsfördelningen från EU-lagstiftningen: 2020 enligt EU:s beslut om ansvarsfördelning (406/2009/ EG); 2030 enligt EU:s ändrade förordning om ansvarsfördelning (EU 2023/857). LULUCF-mål för 2030: enligt LULUCF-förordningen (EU 2023/839). Utsläppshandelssystemet: utsläpp enligt EU:s system för handel med utsläppsrätter. Enligt Sveriges klimatpolitiska ramverk finns i de nationella målen möjligheter att uppnå delar av målen genom kompletterande åtgärder. Sådana åtgärder kan användas för att uppnå upp till 8 % av målet för 2030 och 2 % av målet för 2040. För det långsiktiga målet kan sådana åtgärder användas för de återstående minskningarna ner till noll. De nationella målen presenteras därför som intervall. 2023: provisoriska uppgifter; LULUCF: uppgifter för 2022. Källa: Naturvårdsverket (2024), Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser, juni; Naturvårdsverket (2024), prognoser av växthusgasutsläpp och uppskattade data för 2023 rapporterade enligt förordning (EU 2018/1999), juli; EEA (2024), EU ETS Data Viewer, maj; MoCE (2024), Sweden’s updated National Energy and Climate Plan 2021-2030.
LULUCF
LULUCF-mål
OECD:s Granskningar av Länders miljöpolitik av Sveriges 2025
MER INFORMATION
OECD Environmental Performance Reviews: Sweden 2025
Rapporten och samtliga uppgifter finns på http://oe.cd/epr-sweden
Internationellt jämförbara indikatorer finns på OECD:s onlineplattform Environment at a Glance KONTAKTER
Avdelningschef
Nathalie Girouard Nathalie.Girouard@oecd.org
Samordnare för rapporten
Frédérique Zegel Frédérique.Zegel@oecd.org
Kommunikationer
Fiorella Cianchi
Fiorella.Cianchi@oecd.org
BILDKÄLLOR
Alla bilder är från Shutterstock.com om inget annat anges.
Detta dokument, liksom alla uppgifter och kartor som ingår, påverkar inte statusen för eller suveräniteten över något territorium, dragningen av internationella gränser och namnet på något territorium, ort eller område.
