Avtryck (Nummer 2, 2023)

tema LOKALER & PINALER

VÄLKOMMEN!

Svenska kyrkan har 6,1 miljoner medlemmar. Fler än 20 400 av dem hör till Nyköpings församling.

Till församlingens verksamheter är alla välkomna. Vi finns till för alla, både troende, sökare och tvivlare. Men vi förväntar oss respekt för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.

Välkommen att fira gudstjänst hos oss. Välkommen till allt annat som vi står bakom, exempelvis öppna förskolor, körer, ungdomsgrupper, konfirmandundervisning och mötesplatser för äldre.

Till våra präster, diakoner och sorgegrupper kan du vända dig för att få stöd och hjälp. Och självklart kan du boka dop, vigsel och begravning hos oss.

Nyköpings församlings

sju kyrkor:

Alla Helgona kyrka, Östra torget

S:t Nicolai kyrka, Stora torget

S:ta Katarina kyrka, Arnö

Mariakapellet, Brandkärr

Oppebykyrkan, Oppeby

Franciscuskapellet, Rosenkälla

Svärta kyrka, Svärta

Aktuellt kalendarium finns på www.svenskakyrkan.se/nykoping

Behöver du samtala med någon?

I Nyköpings församling finns någon som lyssnar. Hör av dig till församlingsexpeiditonen så kontakter en diakon eller präster dig.

AVTRYCK

ges ut av Svenska kyrkan, Nyköpings församling fyra gånger per år.

ANSVARIG UTGIVARE: Ylva Evensen

REDAKTÖRER: Lena Josefsson & Nicklas Olsson

OMSLAGSMOTIV: Bo Ericsson

OMSLAGSFOTO: Lena Josefsson

UPPLAGA: 22 000 ex

BAKOM VARJE SIFFRA FINNS EN MÄNNISKA

– JAG ÄR EN AV DEM

Över 100 miljoner människor är på fl ykt och 300 miljoner människor är i behov av humanitärt bistånd. Bakom varje si ra fi nns en människa. En människa som har rätt till trygghet och ett värdigt liv. Din gåva gör skillnad!

Betala med Swish

SWISHA DIN

GÅVA TILL

900 1223

svenskakyrkan.se/act

EXPEDITION: Kyrkans hus, Västra Storgatan 33

TELEFONVÄXEL: 0155-751 00

E-POST: nykopings.forsamling@svenskakyrkan.se

HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/nykoping

FACEBOOK: svenskakyrkannykoping

INSTAGRAM: svenskakyrkannykoping

900-122 3

Sommarkampanj 2023

Är du intressad av GUDSTJÄNSTKALENDARIUM eller PROGRAMBLAD för församlingens verksamhet? I så fall finns programbladet UTTRYCK i samtliga kyrkor och församlingshem. Uttryck ges ut varannan månad och innefattar all vår verksamhet som inte kräver anmälan. Gudstjänstkalendarium finns även på vår hemsida och i appen Kyrkguiden.

VÅR GEMENSAMMA

SKATTKAMMARE

VAD ÄR RIKTIGT VIKTIGT för dig i sommar? Vad vill du ha att se tillbaka på? Troligen en hel del, men på min lista för alla somrar finns det att upptäcka eller prova något nytt. När man har lite mer tid tycker jag att det är kul att göra något som jag inte gjort förut. Det behöver verkligen inte var något stort, förra sommarens upptäckter var bland annat hur otroligt gott det är med grillad tofu och en kanottur i Børtevann i Norge. Vad den här sommarens upptäckt blir återstår att se.

Men en tanke som väckts är att få upptäcka ytterligare en del av kyrkan; själva byggnaden och dess inventarier. För varje kyrka är en skattkammare. Här finns det så mycket att upptäcka om man stannar upp en stund. En del kräver kunskap för att förstå djupet, annat kräver bara att ta sig tid att titta på detaljerna. Vad vill kyrkan berätta om för dig? Vad ska just du upptäcka? Ibland på resan genom sommarsverige kanske du stannar till vid någon

INNE HÅLL

kyrka du inte besökt tidigare, men stanna gärna till här hemmavid också. I det hemtama finns det mer att upptäcka, jag lovar!

Så när de första dagarna av återhämtning och ”bara vara” har passerat och nyfikenheten väcks i dig, kanske du ska styra stegen mot någon av församlingens pärlor. Det är våra pärlor som blir än mer levande när de besöks. En solig dag erbjuder de dessutom svalka, samt skydd mot regnet när det är aktuellt.

Välkommen in i vår gemensamma skattkammare och gör sommarens upptäcktsfärd. Jag lovar att det finns nyheter att upptäcka. Vill du dessutom locka gommen, ta med en picknickkorg eller kom på församlingens caféer, bland annat på Prosten Pihls gård –där har de dock ingen grillad tofu, men väl smarriga belgiska våfflor och annat gott fika.

I KYRKAN? 8

Inledande tankar av kyrkoherde YLVA EVENSEN

PSALMERNA LJUDER ÖVER NYKÖPINGS INNERSTAD

ljudit över Nyköping. Har du funderat på var ljudet

kommer ifrån och vem det är som spelar?

VARJE STAD PRÄGLAS av sitt eget ljudlandskap, ett landskap som förändras med årstiderna. I försommartider blir det kanske extra tydligt med måsarnas skrik och surr från diverse insekter som gör sig påminda. En självklar del av Nyköpings ljudlandskap är psalmmelodierna som ljuder fyra gånger om dagen från klocktornet i S:t Nicolai kyrka. Precis som den övriga ljudbilden så ändras även psalmerna beroende på var vi befinner oss under året. Men var kommer musiken ifrån, sitter det någon och spelar på ett klockspel i tornet? – Nej, så går det inte riktigt till.

Bo Ericson har varit kyrkvaktmästare i församlingen sedan 1982 och har en bakgrund inom musiken. Men inte heller är det han som sitter och spelar i klocktornet varje dag. Klockspelet sköts nämligen digitalt. Systemet som styr sitter i en liten

anspråkslös låda i en skrubb under klocktornet. Om man vill så finns det möjlighet att koppla ett midikeyboard till systemet för att antingen spela in eller till och med spela live. Bo kan systemet väl och ser till att saker blir felanmälda om det skulle behövas. I systemet finns tre olika spellistor; en för psalmerna som spelas fyra gånger om dagen, en för de längre ringningarna varje timme och en för de korta var femtonde minut.

KLOCKSPELET INSTALLERADES i kyrktornet i S:t Nicolai kyrka i samband med att staden Nyköping firade sitt 800-årsjubileum 1987. För att finansiera klockspelet bad dåvarande S:t Nicolai församling om medel från olika privatpersoner och företag. Så blev det och varje person och företag som donerat fick sitt namn inskrivit i en av klockorna. När klockspelet väl hade kommit på plats så spelade då-

varande kyrkomusiker Egon Degerman in de flesta av de psalmer som hörs även idag. Sedan dess har psalmbiblioteket endast uppdaterats en gång och det var år 2021 av dåvarande organist Gunnar Björkvall. "Det har även spelats lite mer poppiga sånger på klockspelet, berättar Bo. När Melodifestivalens "Andra chansen" arrangerades här i Nyköping gjorde Lilla Akutellt ett inslag i kyrkan och då fick vi anledning att spexa lite", fortsätter Bo. Systemet är idag detsamma som det var 1987 och det enda som har bytts ut är datorn och en del kablage som förstördes vid ett blixtnedslag för ungefär tio år sedan.

Vissa psalmer är mer kända än andra. Församlingen publicerar på sin hemsida vilka aktuella psalmer som ligger i spellistan. Hur många melodier känner du igen? Nog har du väl hört ”Den blomstertid nu kommer” ganska nyligen i alla fall.

Text: NICKLAS OLSSON Foto: LENA JOSEFSSON

I över trettiofem år har melodier från olika psalmer

BAKOM FÖRSAMLINGENS VARDAGSRUM

PROSTEN PIHLS GÅRD vid Östra

torget mitt emot Alla Helgona kyrka uppfördes på 1720-talet av kyrkoherde Andreas Samuel Pihl, som ville pryda platsen med ”en både för kyrkan och staden anständig byggnad”. Övrig bebyggelse runt kyrkan var i huvudsak små låga trähus och skjul, och uppe i Stackebacken bodde de allra fattigaste. Prosten Pihl ville förhindra ”att några gemena stugor uppfördes” på denna tomt. Torget framför kyrkan benämndes Hästtorget. Den dåvarande prästgården låg ute vid Stenbro och prosten ville slippa resorna dit.

Andreas Samuel Pihl var kyrkoherde i tio år, men bodde kvar ända till sin död 1752. Gården såldes därefter flera gånger och ägdes bl a av släkten Sparre som lät bygga om huset till sitt nuvarande utseende. I slutet av 1800-talet ägde disponenten Herman Pettersson vid Fors Yllefabrik gården och då tillkom bl a pelarna och övervåningens balkong, liksom entrén mot trädgården. Från 1925 ägdes gården

av Martin Nilsson, som tillsammans med sin hustru skapade ett vackert hem fyllt av konst och antikviteter. Nu fick huset också centralvärme och vattentoalett. Till sin hjälp hade han arkitekten Erik Lundberg, vars mor Emma Lundberg var trädgårdsarkitekt och skapade trädgården som terrasserades mot ån och en rosengård anlades. Statyer, fågelbad och soffor placerades ut och trädgården berömdes för sin skönhet i svenska trädgårdstidningar. Efter Martin Nilssons död 1969 såldes fastigheten till församlingen, med förbehållet att hustrun skulle få bo kvar till sin död.

Pihlska gården, som den kallas i folkmun, blev förklarad som byggnadsminne av Länsstyrelsen 1983. Sedan dess har församlingens verksamhet pågått i fastigheten. Övervåningen har under många år varit privatbostad. Flygeln är också den privatbostad, med lågt i tak och få räta vinklar. Stallet och bodarna är varsamt renoverade och i stallet kan man fortfarande läsa

namnen på gårdens sista arbetshästar Ceasar, Ajax och Irma, som i början av 1900-talet användes till att forsla kol från hamnen till Fors ullspinneri.

IDAG ANVÄNDS HELA huvudbyggnaden av församlingen med kontor på övervåningen och café på bottenplanet. Caféet i dess nuvarande form bedrivs som ett socialt företag, där människor som står långt ifrån arbetsmarknaden kan få arbetsträning och handledning. Stor omsorg har lagts på inredning både inomhus och i trädgården, för att både Nyköpingsbor och besökare ska känna sig välkomna som i sitt eget vardagsrum och trädgård.

Prosten Pihls café är öppet helgfri måndag-fredag 11.30-17.00, och under sommaren 12/6-11/8 helgfri måndag-fredag 11.30-18.00.

KÄLLA : Historik över Prosten Pihls gård (sammanställd av Margaretha Sandberg, ordförande i Alla Helgona kyrkoråd 1986-1991)

En gång i tiden var Prosten Pihls gård på Östra torget kyrkoherdebostad. Idag inhyser byggnaden kontor, men framförallt ett av Nyköpings finaste caféer.

VAD ÄR VAD I KYRKAN?

KYRKKLOCKOR

Kyrkklockor kallas de klockor som används i anslutning till en kyrka, oftast i kyrkans klocktorn, eller i en klockstapel invid kyrkan. Kyrkklockor används för att sammankalla till gudstjänst, liksom vid dop, vigslar och begravningar. Kyrkklockor har också spelat stor roll som varning för faror och inom folktron för att fördriva onda makter. Kyrkklockor är ofta gjorda i en legering som kallas klockbrons och består av 80% koppar och 20% tenn. Läs gärna mer om klockspelet i S:t Nicolai kyrka på sidan 5.

DOPET

Dopet är ett av de två sakramenten, dvs heliga handlingar i kyrkan. Det andra sakramentet är nattvarden. Både barn och vuxna kan döpas och man blir då medlem i Svenska kyrkan. Vid dopet tar prästen rent vatten från dopfunten och öser det tre gånger över huvudet på personen som döps. Dopfunten är oftast placerad framme i koret. Vattnet hälls i dopfunten ur en dopkanna. I många församlingar får den nydöpta ett dopljus som tänds på det s.k påskljuset som står i en golvljusstake framme i koret. När små barn döps bär de ofta en lång vit dopklänning, som påminner om att barnet ska kunna växa i tron. Den vita färgen står för glädje och ljus. Många släkter äger en egen dopklänning som går i arv, men man kan även få låna en dopklänning av församlingen för dopet.

KYRKORGELN

Orglar förekommer i svenska kyrkor minst sedan 1600-talet. De placerades på orgelläktare, vanligtvis i kyrkans västra (bakre) del. Orgelmusiken är sedan länge en viktig del av kyrkans uttryck. Under många århundraden har orgeln representerat “high tech” och dess utveckling har speglat den tekniska, sociala och ekonomiska samhällsutvecklingen. En orgel är egentligen ett blåsinstrument och kan ha mellan 50 och 500 orgelpipor som är grupperade i olika stämmor. Orgelfasaden kan vara rikt utsmyckad och har följt tidens rådande stilar, t ex renässansen, klassicismen och nationalromantiken.

KYRKLIGA KLÄDER

En präst har olika kläder vid olika tillfällen. Till vardags en s.k frimärksskjorta med en vit krage som sticker fram som ett frimärke. Vid gudstjänst kombinerar prästen frimärksskjortan med röcklin, en lång vit klädnad med vida ärmar som används tillsammans med stola, ett brett band som läggs över nacken och hänger ned framtill. Stolor finns i de olika liturgiska färgerna. Vid mässa (gudstjänst med nattvard) bärs en alba, som är en fotsid vit dräkt, också tillsammans med stolan som då är korslagd framtill. Till alban hör ett band som kallas cingulum som håller stolan på plats.

Över alban kan prästen bära en mässhake som är sydd av fint material och ofta vackert dekorerad på ryggen, eftersom prästen i gamla tider mest stod med ryggen åt församlingen. Mässhaken har sitt ursprung i antiken och följer kyrkoårets liturgiska färger. Prästen kan även bära en korkåpa, som är en fotsid cape, ofta av siden eller ylle, som fästs fram med en slejf eller spänne. På kåpans rygg finns en dekorerad sköld som ofta är av ett avvikande tyg och dekorerad. Läs om församlingens nya korkåpa på sidorna 14-15.

SAKRISTIAN

En sakristia är prästens omklädningsrum. gudstjänster och mässor. I sakristian förvaras nattvarden. Här samlas också de som leder läggas upp. Sakristian är oftast placerad kommer av latinets "sacer" som betyder melsvenskt ord för mindre rum, t ex svinstia.

DE LITURGISKA FÄRGERNA

En viktig del av kyrkans symbolspråk är de liturgiska färgerna. De har anor från 1200-talet, men började användas i de lutherska kyrkorna först i slutet av 1800-talet. Färgerna används bl a i prästens klädsel och på altaret.

KYRKAN?

Här förvaras de kläder och dräkter som bärs vid förvaras även olika kärl som bland annat används vid leder gudstjänsten för att samtala om hur den ska nära koret på kyrkans norra sida. Ordet sakristia betyder sakral, helig och "stia" som är ett gamsvinstia.

PREDIKSTOLEN

Predikstolen är ofta en praktfullt dekorerad plattform eller vägghängd korg, där prästen kan hålla sin predikan. Ofta har den en lika rikt dekorerad balkadin ovanför, som har en akustisk funktion. Predikstolen utgör tillsammans med altaruppsatsen och orgelläktaren viktiga delar i kyrkorummet, men används inte vid varje gudstjänst numera.

KORET

Koret finns längst fram i kyrkorummet, nästan alltid i den östligaste delen av kyrkan. Namnet kommer av att det var här kören traditionellt stod. Här finns altaret och golvet i koret är oftast förhöjt. I kyrkor byggda under andra hälften av 1900-talet finns den markeringen inte längre kvar.

ALTARET

Det kristna altaret är ursprungligen det bord vid vilket mässan firas. På altaret finns vanligtvis en altarskiva, ofta med inristade kors, ett i vart och ett av hörnen och ett i mitten, som symboliserar de fem såren i Kristi kropp och visar att altaret är invigt av biskopen. På altaret står oftast ett kors eller krucifix. Altaret kan kläs i olika textilier som altarbrun - en smal bård som hängs från altarets överkant och som följer det liturgiska färgschemat, men kan också ha neutrala färger för att hänga uppe under längre perioder. En altarduk som läggs på altaret som symboliserar Jesus kropp och duken hans svepning. Antependium är den ofta vackert broderade textil som täcker altarets framsida och följer de liturgiska färgerna.

NATTVARDEN

Nattvarden är det andra av de två sakramenten (där dopet är det första) . Enligt tradition används olika kärl och textilier under nattvarden. Vinet hälls i en nattvardskalk som är en bägare på fot. Innan nattvarden förvaras brödet (oblaten) i en oblatask. Brödet som blir över efter nattvarden förvaras i en särskild ask som kallas ciborium. Vid nattvarden bärs oblaten fram på en tallrik eller skål som kallas paten. Dessa kärl är ofta tillverkade i silver, men kan även vara i andra material som keramik, glas eller trä.

Corporalet är en kvadratisk duk av vitt linne som breds ut på altaret som duk till kalken och patenen och symboliserar Jesus svepning. Det förvaras hopvikt i bursan, som är ett pärmliknande kvadratiskt fodral för förvaring av corporalet. Bursans pärmar är tygklädda både på ut- och insidan.

Vitt/guld är glädje, ljus, seger och används vid kyrkans fester, t ex första advent, jul, påsk, konfirmation och vigsel.

Violett och blått betecknar fasta, bot och eftertanke och används vid advent och under fastetid. En speciell nyans av blått är Marias färg.

Svart är sorgens färg och används under kyrkoåret endast på långfredagen, samt vid begravning.

Rött står för andens eld och martyrernas blod. Rött används vid annandag jul, pingst och martyrdagarna.

Grönt är en allmän och neutral färg som symboliserar hoppet och det växande livet. Grönt används vid trettondedagarna och under trefaldighetstiden på sommaren.

Kalkklädet är en kvadratisk duk att lägga över kalken inför nattvarden. Det är ofta vackert broderat och färgerna följer kyrkoårets liturgiska färger, tygerna är ofta samma som mässhakens.

Bursan med corporalet i läggs först ovanpå kalken med klädet, och tas sedan ner och öppnas vid dukningen av nattvarden. Corporalet tas fram och breds ut på altaret och bursan ställs åt sidan.

Före nattvarden tvättar prästen och de som hjälper till under nattvarden sina händer. vilket kallas lavabo. Numera kan även handsprit användas.

FOTO: Linda Maria Thompson, IKON

och

Nickes barnsida Nickes cykeltur

Åh nej! Nickes kompis Kattis på Arnö har tagit Nickes cykelnyckel och vägrar ge tillbaka den om hon inte får det hemliga lösenordet av Nicke.

Lösenordet är en mening och varje ord i meningen är gömt i de olika kyrkorna på kartan till höger. Nicke tänker att orden bör sitta vid barnhörnorna i S:t Nicolai kyrka och Alla Helgona kyrka, och kanske på anslagstavlorna utanför de andra fyra kyrkorna.

Kan du hjälpa Nicke knåpa ihog lösenordet så han kan få tillbaka sin cykelnyckel? Sätt dig på cykeln och upptäck Nyköping! Glöm inte hjälmen!

Nicke lovar att skicka vinnarna var sitt paket med praktiska saker till både cykel och cyklist.

Svaret skickas senast 31 augusti till: nykoping.avtryck@svenskakyrkan.se

KATTIS LÖSENORD:

Sommaraktiviter i våra kyrkor

KURRAGÖMMA med MARTIN LUTHER

S:t Nicolai kyrka 4 juli - 12 augusti

Leta efter Luther-figurer eller lek och klä ut dig i vår barnhörna.

Måndag - Fredag 09.00-16.00

Lördag - Söndag 12.00-16.00

VANDRING & FOTOUTSTÄLLNING

Alla Helgona kyrka 4 juli - 12 augusti Allvarlig men hoppfull vuxen-barn-vandring och fotoutställning om ACT Svenska kyrkans hjälpinsatser.

Måndag - Fredag 09.00-16.00

Lördag - Söndag 12.00-16.00

VISSTE DU ATT?

Martin Lönnebo var biskopen som under sin tid som domkyrkopräst i Uppsala på 1960-talet införde ljusbärnarna i kyrkorna i Sverige till minne av Martin Luther King.

Martin Lönnebo skapade även Frälsarkransen på 1990talet, det armband med olika pärlor för bön som används flitigt inom Svenska kyrkan idag. Martin var biskop i Linköpings stift 1980-1995 och författade flera böcker. I april i år nåddes vi av beskedet att Martin Lönnebo lämnat jordelivet vid en ålder av 93 år.

MAGNUS SMIDER LJUSBÄRARE

Sjukhuskyrkan har nyligen fått en ny ljusbärare, som är placerad i Stilla rummet på plan ett på Nyköpings lasarett.

MAGNUS NILSSON ÄR smeden som tillverkat den nya ljusbäraren i Stilla rummet på Nyköpings lasarett. Eller ja, Magnus och hans far Ingvar Nilsson har tillverkat i princip alla ljusbärare i samtlliga kyrkor i Sverige. Ingvar var med på ett hörn när den allra första ljusbäraren "Folkförsoningens träd" tillverkades till Uppsala domkyrka 1968 till minne av Martin Luther King, och han fick sedan i uppdrag att göra fler. Tidigare hade ljusbäraren där enskilda personer kan tända ljus ansetts vara en katolsk tradition som inte passade i Svenska kyrkan, men den gjorde succé och finns nu i de flesta kyrkor i landet.

Den allra vanligaste modellen på ljusbärare är en rund glob med kristusmonogrammet på foten. Idén om en ”standardmodell” togs fram av prästen Lars Ekrelius i Vrena i samarbete med Magnus far som designade och tillverkade den. Då trodde de att den kanske skulle säljas

i 30-40 exemplar – men nu år 2023 har man snart tillverkat 4000 ljusbärare.

Magnus växte bokstavligen upp i smedjan och jobbade där med sin far under tonåren. Sedan utbildade han sig till möbelsnickare och skapade sig en karriär inom möbelbranschen. Men när pappa Ingvar blev sjuk och behövde hjälp i smedjan, bytte Magnus spår och startade så småningom egen smedja.

FÖRUTOM ATT GÖRA ljusbärare och andra smidesarbeten till kyrkan, arbetar Magnus tillsammans med olika snickeriföretag och tillverkar möbeldetaljer. Dessutom ägnar han sig åt gammaldags smide och reparerar och renoverar bl a äldre bruksföremål. Många av de räcken och grindar som finns i Nyköping, och även i andra delar av landet, är tillverkade av Magnus i Smedjan. Det finns ett stort mått av konstnärsskap i Magnus arbete

och han har en gedigen kunskap om olika tiders smedjor och deras specifika smidesdetaljer.

Ljusbäraren till Nyköpings lasarett är beställd av Region Sörmland och är specialritad för just Stilla rummet. Skivan i mitten av ljusbäraren är i askträ, samma träslag som finns på väggarna i rummet. På lasarettet får man inte ha levande ljus, så ljusbäraren är designad för batteridrivna värmeljus. Skålen i mitten går att vända på så att den bildar en liten kupol.

Stilla rummet är till för såväl patienter och deras anhöriga som personal på sjukhuset. Det är en plats att sitta ner i lugn och ro, där man kan ta sig tid för eftertanke och bön, kanske för att bearbeta svåra besked. Att tända ett ljus för någon som har det svårt innebär omtanke, och ljuset kan också inge hopp och trygghet.

Text & foto: LENA JOSEFSSON

ETT SKEPP SOM LYFTER OCH BÄR OVANPÅ ORO

Betraktelsen är i detta nummer är skriven av prästen Johan Hansson och handlar om kyrkobyggnadens teologiska betydelse.

I VÅR LUTHERSKA kyrkotradition

lyfter vi ofta trons innehåll och uttryck genom diakoni, gemenskap men också individens relation till det inre och det himmelska.

Kanske inte så mycket av trons uttryck i byggnader eller tempel.

Samtidigt har vi i Nyköpings församling - precis som många andra församlingar inom Svenska kyrkan - flera kyrkobyggnader och gudstjänstrum.

Kristen tro bärs av övertygelsen att människan Jesus från Nasaret bar på Guds närvaro på ett unikt sätt. Han var det levande templet kan man säga. I Jesus visade sig Gud.

Det brukar med ett teologiskt ord kallas inkarnationen. Inkarnation kommer från latinet och betyder ”i köttet”. Därför är den kristna tron; att Gud uppenbarade sig genom och i Jesus från Nasaret, i hans mänskliga kropp.

Kyrkobyggnaden har man ibland tänkt sig som en förlängning av inkarnationen.

Inte minst under medeltiden då kyrkobyggnaderna ofta byggdes för att bli lika Jesus på korset. Koret låg österut, alltså från det håll som Kristus en gång ska uppenbara sig vid sin andra ankomst enligt Matteusevangeliet 24:27.

Det utformades med Jesu huvud som förebild, med en lätt lutning mot norr, därför att Jesus på korset ofta avbildats med huvudet nedfallet mot höger axel (som ju blir norrut från östlig riktning).

KYRKANS MITTSKEPP SOM kroppen och sidokoren (eller korsarmarna) som hans utsträckta armar. Mittskeppet i kyrkan är även konstruerat med Noas ark som förebild. Arken som räddade folk och djur undan floden som sköljde över världen.

Med den tanken blir kyrkobyggnaden en båt. Ett skepp som lyfter och bär ovanpå oro och kaosmakter, kyrkobyggnaden ett tempel som bär en hel predikan i sig.

När vi går in i kyrkan möter vår inre tro eller förhoppning den stora kristna traditionen och bekännelsen. Den inre tron möter den yttre bekännelsen ("Fides quae, fides qua" som det heter på kyrkolatin).

Det tänker jag är fint att ha med sig när man går in under en gudstjänst. Vi kliver på med vårt eget, in i ett större sammanhang, in i en båt som bär över djup av oro och mörker. Och längst fram i koret kommer Kristus oss till mötes med sina öppna armar.

Betraktelse: JOHAN HANSSON Foto: NICKLAS OLSSON

URBAN PREDIKAR

GENOM NÅL OCH TRÅD

Urban Beckfjäll är kyrkotextilkonstnären som har sytt

URBANS MORMOR LÄRDE honom att sy korsstygn när han var barn och genom åren broderade han sedan några dukar. Med en teologisk utbildning i bagaget och arbete inom kyrkan, i kombination med ett stort intresse för historia och historisk textil, kom broderi av kyrkliga textilier att så småningom bli något som Urban ägnade mer och mer intresse och tid till.

Han valde att utbilda sig genom helgkurser hos Handarbetets vänner i Stockholm och lärde sig mer om sömnad och olika broderitekniker. Kyrkohistoria och symbolik, liturgi och kyrklig pedagogik präglar hans bilder där han vill förmedla hopp och tröst i livets svåra stunder, men också inspirera och stimulera egen reflektion. ”Jag predikar genom nål och tråd” säger Urban.

Sedan 2016 arbetar han deltid som kyrkotextilkonstnär under namnet Sutorium kyrkotextil där han tillverkar mässhakar, stolor, nattvardstextilier och bårtäcken mm. ”Jag syr inte formsydda kläder, utan sådant som hänger utanpå”, som Urban själv uttrycker det. Han är även anställd av Ersta diakoni och arbetar i Ersta museum och Ersta kyrka i Stockholm.

församlingens nya vackra korkåpa. ”Jag lär mig mycket för varje uppgift jag får”, säger Urban.

Text: LENA JOSEFSSON Foto: NICKLAS OLSSON (t.v) & P WATKINSON

VISSTE DU ATT?

I sina broderier utgår Urban från en bibelberättelse, en symbol eller liknelse och tar tanken vidare. Han vill gärna att textilen ska knyta an till den specifika kyrkan, platsen och historien som finns kring den. Därför blir det en hel del förberedande researcharbete när han får ett nytt uppdrag. ”Jag lär mig mycket för varje uppgift jag får” konstaterar Urban. Han vill att hans broderier ska respektera och förmedla traditionen och kristendomen, men utvecklar och utmanar gärna så länge det finns en tanke bakom.

När han fick uppdraget att sy en ny korkåpa till Nyköpings församling, läste han således på om Nyköping och vår kyrkohistoria. När han fann att det fanns ett gammalt Franciskanerkloster här på 1200-talet föll valet att inkludera helgonet Franciskus i motivet – som ju även har givit namn åt Franciscusgården i Rosenkälla. Att Jungfru Maria skulle finnas med var en självklarhet, då hon ju är en viktig gestalt inom i de flesta kristna samfund och även inom den franciskanska traditionen – och det passar dessutom väl med att vi i Nyköping har Mariagården med Mariakapellet i Brandkärr.

På en korkåpa är det ofta den så kallade skölden som utsmyckas med broderi. Skölden sitter högst upp på ryggen på kåpan och var från början en kapuschong som man vek ner, men numera alltså en s. k. sköld. Urban vill gärna att man ska fångas av motivet på långt håll, och att ju närmare man kommer kan man urskilja fler detaljer.

INSPIRATIONEN TILL motivet på skölden kommer från medeltida måleri som anses lekfullt och levande. Ett traditionellt medeltida motiv är Maria som ”Skyddsmantelmadonnan” där hon breder ut sin skyddsmantel över mänsk-

Franciskanerklostret i Nyköping låg där Behmbrogatan möter Östra Trädgårdsgatan, intill Bryggeriområdet. Genom stenläggningen i kullerstenarna på Behmbrogatan kan man idag se vart grunderna till klostermurarna finns.

Namnet Sutorium är det latinska namnet för ”syrum” i ett kloster.

ligheten. Urban har skapat en modern motsvarighet av detta motiv, där både nutida och historiska representanter för samhället finns med. Temat är ”Kyrkan” som jungfru Maria symboliserar. Den kristna kyrkan grundades i Pingstundret, där Maria och lärjungarna närvarade då den helige Ande uppenbarade sig som eldstungor för var och en av dem. Lärjungarna representeras här av tolv eldtungor bakom Maria.

Marias röda klänning står för hennes och kyrkans kärlek och lidande. Hon står på en jordglob, som visar att kyrkan är världsvid. Helgonet Franciskus är klädd i en trasig lagad tiggarkåpa och bär upp ett fallande kyrktorn på sin rygg, vilket var hur dåvarande påven såg Franciskus, han upprätthöll en kyrka som var på fall. En svensk biskop finns med, liksom en ortodox präst och en koptisk präst som får representera den världsvida kyrkan. En diakonissa med doktorsväska relaterar till Erstadiakonissorna som var de första utbildade sjuksköterskorna i Sverige. Kåpan tillverkades under pandemin, vilket en blåklädd sjuksköterska på språng får symbolisera. Ännu ett modernt inslag är kvinnan i knytblus, som för tanken till Me too-rörelsen och Sara Danius, där knytblusen blev en symbol för kvinnors solidaritet och kompetens. Påven i guldbeströdd mantel är placerad längs ner vid Marias fötter för att han tjänar Maria och kyrkan. Martin Luther sveper förbi i sin svarta kappa med bibeln i handen då han förkunnade att bibelns ord allena

gäller. Den nutida kvinnliga prästen i grön mässhake och en modern diakon i grön diakoniskjorta kompletterar samlingen.

Dessutom finns ett gömt tecken under skölden – Kristusmonogrammet. Det är placerat precis under Maria på skölden, som symbol för att Maria gömde Jesus i sitt inre i väntan på att han skulle uppenbaras. Andra symboler som finns broderade på kåpan är den vita Lutherrosen, den helige Andes duva, samt treenighetssymbolen placerad längst ner, eftersom Gud även bär oss underifrån.

DEN NYA KORKÅPAN är sydd i himmelsblått siden och syns verkligen på långt håll. Under lång tid har traditionen varit att korkåpor ska vara ganska neutrala och ofta tillverkade i ull, men en festkåpa i siden i denna färg tar verkligen plats. Urban har huvudsakligen använt sig av medeltida broderitekniker som klyvsöm och bayeuxsöm, men även läggsöm, korsstygn och schattérsöm, samt guld- och silverbroderi. Att korkåpan är i siden beror på att den skulle vara lätt att packa med sig, då kyrkoherden även är kontraktsprost, som har många uppdrag runt om i Strängnäs stift och i Sverige, och även utomlands ibland. Siden är också ett av Urbans favoritmaterial att arbeta med.

Så håll utkik vid nästa festliga tillfälle i kyrkan, så får du kanske syn på en av våra präster klädd i den glänsande blå kåpan. Ta en extra titt på ryggskölden och se om du känner igen motivet och de olika personerna som beskrivits här.

Sommar i Nyköping

MUSIK i SOMMARKVÄLL

Svärta kyrka • Torsdagar i juli-augusti 19.00

6 JULI • En sång till livet

13 JULI • JoJoMa

20 JULI • Alexander Falkebring Jazz trio

27 JULI • Elsa Moberg

3 AUGUSTI • Per Borins Vokalensemble

10 AUGUSTI • Trio Aurora

17 AUGUSTI • Sonja Aldén (i samarbete med HOLM Entertainment)

24 AUGUSTI • Jenny Larsson & Fredagskapellet

Konserterna inleds med en andakt. Efteråt samlas en kollekt till Nyköpings församlings Diakonikassa in. För information om artisterna, se vår hemsida eller broschyren

”Sommar” som finns i våra kyrkor.

HELGMÅLSBÖN

Scoutstugan, Ekebykullen 17.00

Lördag 8/7, 22/7, 5/8 samt 19/8

Runtunavägen förbi Söra, ca 1,5 km.

PARKLEK i OPPEBY

Fredagar 10.00-12.00

2 & 9 jun & 11, 18, 25 aug

I Smålandsparken nära Oppebykyrkan

Vi tar med leksaker och bullfika.

KURRAGÖMMA med MARTIN LUTHER

S:t Nicolai kyrka 4 juli - 12 augusti

Leta efter Luther-figurer eller lek och klä ut dig i vår barnhörna.

Mån-fre 09.00-16.00, lör-sön 12.00-16.00

VANDRING & FOTOUTSTÄLLNING

Alla Helgona kyrka 4 juli - 12 augusti

SOMMARCAFÉER

Prosten Pihls gård

Mån - fre 11.30-18.00

12 juni-11 augusti

Ord. öppettid mån-fre 11.30-17.00

Lillstugan, Rosenkälla kulle

Måndagar 13.30 - 15.30

12-26 juni & 7-28 augusti

S:t Nicolai Prästgårdsträdgård

Tisdagar 13.30 - 15.30

13 juni -22 augusti

Mariagården

Torsdagar 13.00 - 15.00

8-29 juni & 3-24 augusti

MÅNGKULTURELL SOMMARFEST

Scoutstugan vid Ekebykullen

Lördag 17 juni 13.00-19.00

Dansuppvisning och workshop med Oxelösund Dance Crew, sång- & dansgrupp från Ukraina, blåsorkester, provsmakning av mat från olika länder, aktiviteter för barn och ungdomar mm.

SÖNDAGAR

10.00 Högmässa

Alla Helgona kyrka

15.00 Friluftsgudstjänst

S:t Nicolai prästträdgård

Se våra hemsida eller broschyren

”Sommar” för fullständigt gudstjänstkalendarium.

MUSIK & ANDAKT

Prosten Pihls trädgård 19.00

ONSDAG 5 JULI

Filip Sager, sång

Jenny Tjärnström, piano

ONSDAG 19 JULI

FA Brass under ledning av Johan Lindhe.

ONSDAG 12 JULI

Filip Sager, sång

Anders Karlsson, klarinett

ONSDAG 26 JULI

Gruppen BoM, Bo Ericson, sopransaxofon och Marie Jonsson, eufonium.

BARNENS EGEN LOPPIS

Vid S:t Nicolai församlingshem

Loppis till förmån för Världens Barn.

Allvarlig men hoppfull vuxen-barn-vandring och fotoutställning.

Mån-fre 09.00-16.00, lör-sön 12.00-16.00

Lördag 19 aug 10.00 - 13.00