Avtryck (Nummer 1, 2023)

tema IDEELLA KRAFTER i församlingen

VÄLKOMMEN!

Svenska kyrkan har 6,1 miljoner medlemmar. Fler än 20 400 av dem hör till Nyköpings församling.

Till församlingens verksamheter är alla välkomna. Vi finns till för alla, både troende, sökare och tvivlare. Men vi förväntar oss respekt för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.

Välkommen att fira gudstjänst hos oss. Välkommen till allt annat som vi står bakom, exempelvis öppna förskolor, körer, ungdomsgrupper, konfirmandundervisning och mötesplatser för äldre.

Till våra präster, diakoner och sorgegrupper kan du vända dig för att få stöd och hjälp. Och självklart kan du boka dop, vigsel och begravning hos oss.

Nyköpings församlings

sju kyrkor:

Alla Helgona kyrka, Östra torget

S:t Nicolai kyrka, Stora torget

S:ta Katarina kyrka, Arnö

Mariakapellet, Brandkärr

Oppebykyrkan, Oppeby

Franciscuskapellet, Rosenkälla

Svärta kyrka, Svärta

Aktuellt kalendarium finns på www.svenskakyrkan.se/nykoping

Behöver du samtala med någon?

I Nyköpings församling finns någon som lyssnar. Hör av dig till församlingsexpeiditonen så kontakter en diakon eller präster dig.

AVTRYCK

ges ut av Svenska kyrkan, Nyköpings församling fyra gånger per år.

ANSVARIG UTGIVARE: Ylva Evensen

REDAKTÖRER: Lena Josefsson & Nicklas Olsson

OMSLAGSMOTIV: Tilde Eriksson

OMSLAGSFOTO: Lena Josefsson

UPPLAGA: 22 000 ex

VI EFTERSÖKER GRAVRÄTTSINNEHAVARE

Finns det en grön skylt på gravplatsen du besöker? Är du anhörig till de gravsatta eller tidigare gravrättsinnehavare, kan du kanske bli ny gravrättsinnehavare för gravplatsen. De gravar som berörs av denna delgivning är försedda med en grön skylt med uppmaning att kontakta kyrkogårdsförvaltningen. Du som vill veta ifall denna delgivning berör dig eller om du verkligen är antecknad som gravrättsinnehavare ska kontakta kyrkogårdsförvaltningen.

Får inte kyrkogårdsförvaltningen kontakt med anhöriga finns risk att gravplatsen betraktas som återlämnad till huvudmannen.

Kyrkogårdsexpeditionens telefontider: Måndag, tisdag kl 10.00-12.00

Onsdag kl 13.00-15.00

Torsdag, fredag kl 10.00-12.00

Telefon: 0155-751 03, E-post: nykoping.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se

VILL DU BLI FRIVILLIG?

KÄRT BARN HAR MÅNGA namn brukar det heta. Oavsett om vi kallar de som ställer upp för frivilliga, ideella eller volontärer så är deras bidrag till kyrkans verksamhet ovärderligt. De finns i våra guds tjänster, på våra språkcaféer, i vårt barn- och ungdomsarbete, i vår körverksamhet och på många andra platser. Våra frivilliga har helt olika bakgrunder och skilda åldrar.

Tillsammans är vi alla bärare av kyrkans gemensamma uppdrag i världen. Som ideellt engagerad får du bidra med meningsfulla uppgifter som en del i ett större sammanhang. Du får också mycket tillbaka, som till exempel social gemenskap och utlopp för dina intressen.

I Svenska kyrkan vill vi främja att du som medlem engagerar dig ideellt i det lokala församlingslivet. Och det finns många sätt att engagera sig!

Jag som samordnar Nyköpings församlings frivilliga heter Jenny Larsson och arbetar som pedagog. Känner du att du skulle kunna vara intresserad av att göra något betydelsefullt genom att vara frivillig i Nyköpings församling så kontakta gärna mig så kan vi prata om var du skulle passa bäst. Alla är välkomna oavsett var du befinner dig i livet. Välkommen!

Kontakta mig på: jenny.larsson2@svenskakyrkan.se eller 0155-751 27

EXPEDITION: Kyrkans hus, Västra Storgatan 33

TELEFONVÄXEL: 0155-751 00

E-POST: nykopings.forsamling@svenskakyrkan.se

HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/nykoping

FACEBOOK: svenskakyrkannykoping

INSTAGRAM: svenskakyrkannykoping

Är du intressad av GUDSTJÄNSTKALENDARIUM eller PROGRAMBLAD för församlingens verksamhet? I så fall finns programbladet UTTRYCK i samtliga kyrkor och församlingshem. Uttryck ges ut varannan månad och innefattar all vår verksamhet som inte kräver anmälan. Gudstjänstkalendarium finns även på vår hemsida och i appen Kyrkguiden.

FÖRSAMLINGEN MÅSTE BYGGAS AV OSS TILLSAMMANS

24 TIMMAR, 7 DAGAR i veckan disponerar vi alla, vilket innebär 168 timmar. Det låter som ganska mycket tid. Ändå är den för vissa av oss alltid knapp, för andra fylls den av för lite innehåll och ensamheten tränger på. Detta är vår största resurs, att vi fått tid. Ändå gör vi sällan några noggrannare beräkningar av den, budgeterar hur vi ska använda den. För många av oss avgörs nog hur mycket tid olika saker tar oftare av tillfälligheter, snarare än av välplanerade avväganden.

FÖR ATT BYGGA GEMENSKAP, för att bygga församling, för att få tid till eftertanke behöver vi tillsammans också investera tid. Det hände inte av sig själv utan sker när vi är på samma plats samtidigt. Hur många sådana platser av gemenskap vi kan bygga i församlingen här i Nyköping är beroende av hur många som vill vara med och bygga och bära.

INNE HÅLL

Ibland finns en tanke om att de som ska hålla ihop det hela med nödvändighet behöver ha en anställning i församlingen. Så är det inte. Församlingen måste byggas av oss tillsammans i egenskap av att vi hör till och känner oss tillhöriga. Det är när du och jag som personer, inte i eventuella funktioner, lägger vår tid och vårt engagemang som det kommer att växa och blir kraftfullt. Därför behöver vi bli fler som bär.

SÅ OM VI SKULLE GÖRA lite tidsbudget för livet, skulle vi kanske upptäcka att det finns två timmar över var fjortonde dag. Två timmar där du kan vara med att bygga, bära och dela gemenskapen. För det är tillsammans vi bär, i händer, fötter och ord, Guds kärlek till världen. Du kan vara med och göra Nyköping till en ännu mer kärleksfull plats.

NADIWA - EN CHANGEMAKER 4

SPRÅKSTÖDJARNA 6

NICKES SIDA 10

Inledande tankar av kyrkoherde YLVA EVENSEN

NADIWA - EN CHANGEMAKER

Efter tolv år i flyktinglägret har flerbarnsmamman Nadiwas hopp om att komma därifrån falnat, men livsglöden har inte brunnit ut. Med hjälp av en spargrupp har hon startat en mataffär och hennes omsorger räcker även för Muhammed - ett av många föräldralösa barn.

Text: SANNA BÜLOW Intervjuer: BENGT SIGVARDSSON Foto: JESPER WAHLSTRÖM

NADIWAS MAKE arresterades och fänglades av regimen i deras hemland i östra Afrika. Varför hennes man sattes i fängelse vet hon inte. Hon vet inte heller var han hålls fången eller om han överhuvudtaget lever. Hon vet bara att hon och barnen inte kunde vara kvar i landet. De tvingades fly till Kenya, och placerades i flyktinglägret Kakuma, där de nu bott i över tolv år.

– Vi är här för att vi inte har någon annanstans att bo. Vi har fått skydd här men det är inte säkert. Det är en kamp varje dag, säger Nadiwa.

– Maten räcker inte, pengarna räcker inte. Jag går långt till fots varje dag till jobbet men jag tjänar mindre än 500 kronor per månad. Ena månaden köper jag skor åt ett av barnen, nästa månad till nästa barn, och när alla fått skor behöver den första nya skor igen.

– En dag för drygt fem år sedan kom en ung kvinna från Nadiwas hemland till lägret med sin femåriga son Muhammed. Kvinnan berättade för Nadiwa att hon inte var välkommen hem till sin familj eftersom hon var ogift när barnet föddes. Hon hade rest till Nairobi för att leta efter pappan till sin son, men eftersom hon befann sig illegalt i Kenya förflyttades hon mot sin vilja till Kakuma flyktingläger.

Jag försökte hjälpa dem, de fick bo hos mig och jag sa till henne att eftersom hon kunde laga mat så kunde hon skaffa ett jobb och tjäna pengar. Hon jobbade i tre månader och sparade pengarna. Sedan stack hon. Hon lämnade sin egen son! Om jag skulle träffa henne idag skulle jag ha så många frågor. Vad kan vara anledningen till att lämna sitt eget barn!?

Nadiwa tittar med sorgsna ögon på Muhammed, som står tyst och stilla i dörröppningen till deras hem.

– Jag trodde först att hon skulle komma tillbaka. Men jag visste inte vad jag skulle göra med Muhammed. Han kunde inte sitta ensam i mitt hem medan jag gick till jobbet. Så jag tog med honom till LVFs barnskyddsgrupp och sa att han måste gå i skolan. Men de sa att han behövde en fosterförälder som kunde skriva pappren och ta hand om honom.

ENSAMMA BARN I Kakuma flyktingläger behöver en fosterförälder.

I första hand placeras barn hos släktingar, men om det inte finns någon de känner så försöker LVF hitta lämpliga fosterföräldrar bland dem med samma nationalitet. Det kan vara svårt att finna någon lämplig familj som är redo att ta sig an ytterligare ett barn i en redan utsatt situation med brist på mat, husrum och pengar. LVF organiserar stödgrupper för fosterföräldrarna så de kan hjälpa varandra genom samtal och gemensamt sparande.

Nadiwa berättar om hur hon genom spargruppen lyckades starta en egen mataffär.

– Jag frågade en vän som säljer frukt om jag kunde få numret till leverantören. Sen pratade jag med alla i mitt bostadsområde och sa att de skulle spara pengar för att snart finns frukt och grönsaker att köpa. I spargruppen

ger alla 100 kronor varje månad och turen går runt att få pengarna. När det blev min tur att få 700 kronor ringde jag och beställde potatis, tomater och bananer. Och maten kom! Då kunde jag sälja och beställa mer igen och så har det fortsatt. Det blir inga pengar över men det räcker så att jag och barnen kan äta bra mat varje vecka.

NADIWA PLOCKAR bland tomaterna inne i sin lilla affär. Hennes äldsta dotter tänder kolugnen utanför och sätter på en stor gryta med olja. Det ska bli pommes frites att sälja. Muhammed går in och byter om från sin skoluniform för att gå på fotbollsträning, arrangerad av LVFs ungdomssektion. Han gillar att spela fotboll och Nadiwa säger att det är den enda gång hon ser honom glad. Hon säger att han haft det svårt, men att hon tycker att hon ser en ljusning – att han börjar acceptera henne.

– Han sa till mig att om han får åka härifrån så vill han åka med mig.

Livet i flyktinglägret går vidare, vardagen rullar på. Hoppet om att komma därifrån har falnat i takt med åren som passerat. Men Nadiwa ger sina barn uppmuntrande blickar och konstaterar:

– Gud gav mig det här livet. Och Gud gav mig de här barnen att ta hand om.

I KVÄLL GÅR ÖVER 800 MILJONER MÄNNISKOR OCH LÄGGER SIG HUNGRIGA

Tillsammans gör vi skillnad. Din gåva gör det möjligt.

* 110 kronor räcker t ex till en matkasse för en familj på Filippinerna i en vecka. Källa wfp.org

Man kan inte bara sitta på kammaren och gnälla och tro att det ska bli en förändring av sig själv

SPRÅKSTÖDJARNA VILL GÖRA SKILLNAD I MÄNNISKORS LIV

För många är språket nyckeln för att kunna ta sig fram i samhället. Rolf och Grete är språk-

SOM ETT KOMPLEMENT TILL språkundervisning har Nyköpings församling under flera år bedrivit språkcafé. Tidigare i Mariagården i Brandkärr och numera i S:t Nicolai församlingshem. Vem som helst som vill träna sin svenska kan besöka språkcaféet. Utöver den personal som är verksam här, har församlingen också ett trettiotal personer som är frivilliga språkstödjare. Två av dessa är Grete Buck Aulin och Rolf Ekoff. Grete började engagera sig som språkstödjare i samband med flyktingkrisen 2015. Hon jobbade tidigare som grundskolelärare och de sista åren innan pension som lärare på BUP. Även Rolf är pensionär och har tidigare arbetat som serviceingenjör. Han var engagerad politiskt och upplevde att det pratades för mycket inom politiken om att hjälpa människor in i samhället utan att något egentligen gjordes. Rolf bestämde sig för att göra något annat istället. Som språkstödjare har han varit engagerad i ungefär ett och ett halvt år. ”Jag kände att det måste hända något. Man kan inte bara sitta på kammaren och gnälla och tro att en förändring kommer av sig själv”, menar han.

Människorna som besöker språkcaféet kommer från alla delar av världen, från Argentina till Afghanistan. Deras utbildningsbakgrunder är också vitt skilda. Rolf och Grete berättar om läkare, advokater och till och med organister, men också om människor

Text & foto: NICKLAS OLSSON

stödjare på församlingens språkcaféer.

"Man längtar efter måndagarna", säger de.

Det är jätteviktigt att lyssna och skapa sig en förståelse för människorna man träffar

som aldrig i sitt liv har nedtecknat en bokstav på ett papper.

Vissa personer har mer eller mindre precis klivit av planet på Skavsta, medan andra kan ha varit i Sverige i över femton år. Oavsett deras bakgrund och livssituation så är viljan att utveckla sitt språk det viktigaste. ”De flesta är överens om att språket är nyckeln till att kunna komma in i det svenska samhället”

säger Rolf. Grete instämmer och menar också att språkstödjarna kan fylla en viktig funktion för att människor ska förstå de sociala koder som finns i samhället. ”Det är jätteviktigt att lyssna och skapa sig en förståelse för människorna man träffar, men också väldigt viktigt att förklara vilka normer som finns i det svenska samhället och vad som förväntas av en” säger hon.

Det har även gjorts insatser för att förstå andra kulturer. ”Eftersom en stor del av dem som besöker språkcaféet har somalisk bakgrund så fick vi spåkstödjare gå på en föreläsning om hur saker och ting fungerar i Somalia. Det gjorde att vi kunde förstå vissa saker bättre”, berättar Rolf. Men även insatser för att besökarna ska få bättre kontakt med det svenska

samhället har gjorts. Förra året besökte språkcaféet Vadstena. ”En del människor har ju inte sett så mycket mer av Sverige än sitt eget bostadsområde, trots att de kan ha bott i Sverige i många år. Att besöka Vadstena var något väldigt annorlunda för dem”, berättar Rolf.

Många av dem som besöker språkcaféet kommer bara för att prata och ta en fika, men en del vill också ha hjälp med hemläxorna från Svenska för invandrare (SFI). ”Det är ibland lätt att jag känner mig som en skolfröken igen, det är svårt att lägga sig av med det pedagogiska tänket”, berättar Grete.

”Till dem som vill ha hjälp med sina läxor brukar jag säga att jag hjälper gärna till, men jag gör inte läxorna åt någon, jag vill att de själva ska förstå vad de lär sig” fortsätter hon. ”Och ibland kan man inte hjälpa till med läxorna eftersom man själv kanske inte har kompetensen” fyller Rolf i och skrattar till.

BÅDE GRETE OCH ROLF är överens om att det ideella arbetet som språkstödjare inte är särskilt betungande.

”Du behöver egentligen inte anstränga dig. Det enda kravet är i stort sett att du sätter dig ner och pratar med besökarna. Jag längtar efter måndagarna och oftast känns det bara som

att gå på vilket café som helst. Det är mycket skratt och man möter många spännande människor som man antagligen inte skulle träffa annars” berättar Rolf. ”Det är roligt att många är så duktiga på att småprata” fortsätter Grete. Språkcaféet börjar kl 12.00 och slutar kl 14.30 och är uppdelat på två pass. En språkstöjdare förväntas vara med på minst ett av dessa pass, men ofta flyter de ihop av förklarliga skäl.

DET HÄNDER ATT någon som besöker caférna har det svårt privat och kanske behöver någon att prata med om sina problem snarare än att träna sitt språk. I dessa fall är det viktigt för språkstödjarna att kunna dra en gräns och i stället hänvisa till någon av församlingens diakoner. ”Jag upplever att hela språkcaféet är väldigt professionellt upplagt”, säger Grete.

För många människor är språkcaféerna ett jätteviktigt komplement till övrig språkundervisning och både Grete och Rolf gläds åt den språkliga utvecklingen de kan se hos många besökare. ”Jag drivs av en vilja av att hjälpa andra människor, ibland kan jag fundera på om det är själviskt? Oavsett vilket, så spelar det inte någon roll så länge man hjälper andra" säger Rolf.

KONSERT VID

LÖRDAG 25 MARS 20.30

ALLA HELGONA KYRKA

UNGDOMSKÖREN CANTEMUS

Föredrag & försäljning av PRÄST ST

LÖRDAG 1 APRIL 11.00-15.00

utanför S:T NICOLAI KYRKA

Försäljning av prästost, bröd och annat smått och gott till förmån för ACT.

Föredrag av inspiratören, maratonlöparen och ACT-ambassadören Håkan Jonsson

i S:t Nicolai kyrka kl 11.30 och 13.30.

Nickes barnsida

BARNKÖR - NÅGOT FÖR DIG?

ATT SJUNGA I KÖR ÄR att vara del av en av Sveriges största folkrörelser. Och det bästa är att alla kan vara med, gammal som ung, proffs eller nybörjare. I Nyköpings församling har vi flera barnkörer.

Vanligtvis träffas vi en gång i veckan för att sedan medverka i gudstjänsten eller vid ett konsertarrangemang.

TÄVLING!

Åh, nej! Nicke skulle lista upp sina bästaste platser i Nyköpings församling nu när hans kompis Stina från Stigtomta kommer och hälsar på. Men det har blivit fel i listan och om han inte får hjälp finns det risk att Stina cyklar vilse när hon är ute på sightseeing. Kan du hjälpa Nicke att fixa till listan här till höger?

Skicka in vilka fel som finns i Nickes lista till: nykoping.avtryck@svenskakyrkan.se senast 15 maj.

Skriv "Nicke" i ämnesraden. Bland dem som skickar in rätt svar lottar vi ut reflexer och nyckelband.

Just nu har vi barnkörsverksamhet i Alla Helgona församlingshem, Oppebykyrkan och i S:ta Katarina kyrka på Arnö. Alla körer leds av församlingens superduktiga musiker.

Förutom att sjunga så fikar vi och träffar nya vänner. Vill du testa på att sjunga i barnkör? Besök vår hemsida

Tips på bästaste kyrkor!

S:t Nicolai kyrka

Brandkärrskyrkan

S:ta Katarina kyrka

Alla Helgona kyrka

Tips på fina torg!

Stora torget

Östra torget

Smörtorget

Lilla torget

Tips på duktiga barnkörer!

Smörblommorna

Nova

Blåklockorna

Melody

Tips på tjusiga kapell!

Mariakapellet

Franciscuskapellet

Västra kapellet

Östra kapellet

för att hitta den barnkör som passar dig bäst. Verksamheten är naturligtvis kostnadsfri och ingen förkunskap krävs. Och vill någon vuxen också sjunga så har vi naturligtvis körer för dem också.

Besök vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/nykoping/

Himlagott

Välkommen på vårens nyhet för barn och deras vårdnadshavare!

14.00-16.00 Öppen förskola

16.00-16.30 Samling i kyrkan med andakt för alla sinnen.

16.30-17.30 Vi äter tacos tillsammans. Pyssel för den som vill. Drop-in när det passar din familj! Vi avslutar kring 18.00.

S:T NICOLAI FÖRSAMLINGSHEM

ONSDAG 26 APRIL 14.00-18.00

RÖSTER FRÅN VÅRA FRIVILLIGA

STELLA servering

Sedan jag blev tillfrågad om att vara frivillig har jag hjälpt till där jag kan. Det är skönt att ha något att göra sedan jag blev ensam. Det finns många olika arbetsuppgifter som passar de flesta

TILDE

ung ledare

Jag tyckte konfirmationen var en mysig tid och hittade mitt sammanhang här. Jag kan till 100% vara mig själv och mår bra här. Det är roligt att lära känna nya människor och att diskutera olika ämnen. Tron kommer in överallt.

ELIN

ung ledare

Min kompis tyckte att jag skulle gå ledarkursen efter konfirmationen. Nu är jag ledare för min andra konfagrupp och det är jätteroligt att få hjälpa ungdomarna på sin konfaresa. Och jag gillar verkligen ungdomsgruppen Helge på torsdagskvällarna! Jag skulle verkligen rekommendera andra att engagera sig.

VIVI-ANN

kyrkvärd

Efter att min man gick bort behövde jag ett nytt sammanhang. Via prästen Hanna Pettersson fick jag kontakt med Solveig (husmor i församlingen) som välkomnade mig med öppna armar. Det är roligt att hjälpa till och jag träffar många människor. Det är toppen om vill man ha något att göra och känna sig behövd.

ETT TROTSIGT HOPP

NÄR JAG VAR LITEN tyckte jag, precis som så många andra barn, om att plocka blommor. Det var extra speciellt på vårarna, när de första solstrålarna började värma upp marken, snön smälte och man kunde ana små spår av något grönt. Vinterjackan kunde äntligen bytas ut mot den i manchester, tunga vinterskor mot lättare gummistövlar och toppluvornas tofsar gungade fram och tillbaka mot våra huvuden när vi ivrigt sprang iväg för att möta våren och äntligen få plocka blommor igen. Det var inga stora blommor vi sökte och inte heller några som luktade särskilt gott. Det var de där lite korta och knubbiga, gula små tussilagon som vi naturligtvis skulle plocka. Platsen som de växte på var inte heller direkt insmickrande.

De växte alltid i diken. På samma plats som det hade samlats gammal snö, sand, samt diverse smuts och skräp. Med våra små, och troligen inte helt rena barnhänder, plockade vi alla vi kunde hitta innan vi skuttade tillbaka hem igen.

Blommorna var alltid för små för att passa i vanliga vaser så en äggkopp var mer lämplig. Där fick de sedan stå, på köksbordet, medan vårsolen lyste in genom fönstret. Strålar som avslöjade både smutsiga fönsterrutor och mer eller mindre oigenkännliga fläckar på vaxduken. Men allt det där brydde blommorna sig inte om, inte att vasen egentligen var en kantstött äggkopp, inte att solljuset som fick deras färg att framträda klarare även avslöjade en hel del annat, mindre fördelaktigt. De lyste gult och klart i äggkoppen precis som de hade gjort i det smutsiga diket.

Tussilagon är för mig ett trotsigt hopp, en sol som lyser utan att bry sig om att platsen där den står inte är insmickrande, putsad eller nystädad.

PÅSKEN HANDLAR OM livets seger över döden. Om ljuset som tränger in där det är som mörkast. Mitt i mörkret skiner solen, mitt i hopplösheten växer hoppet.

På samma sätt som de små gula blommorna växer sig starka där under smutsen växer också hoppet i vårt mörker, trotsigt och osynligt.

Det finns en väg från mörker till ljus, en väg från död till liv. Den vägen visar oss Kristus, den vägen är Kristus. Guds skapelse berättar för oss om det här på många olika sätt. Påsken är högst närvarande i alla delar av skapelsen. Tussilagon i diket och sedan i den kantstötta äggkoppen är bara en bland flera budbärare som med sin gula glans ropar ut att ljuset segrar och att livet är starkare än döden.

Hör hur fågelropen höjs! Hav och strand sig gläder. Se hur mark och träd tar på sina sommarkläder. Genom tjäle, eld och glöd tränger solens eld och glöd. Det är påsk på jorden.

Sv. Ps. 517:2

Glad påsk!

Betraktelse: HELENA JACOBSON Foto: ALEX GIACOMINI/IKON

Påskbetraktelsen är i detta nummer är skriven av prästen Helena Jacobson och handlar om hur Kristus visar vägen från mörker till ljus.

IDEELL

SOM LIVSSTIL

ATT VARA FRIVILLIG är för många en bisyssla, något man gör på fritiden och i mån av tid. Men för vissa personer ser det där med frivilligt engagemang lite annorlunda ut. För Per Ericsson, 57 år, skulle man nästan kunna kalla det för en livsstil. "Det sitter i generna hos familjen Ericsson det här med föreningsliv och frivilligt engagmang" menar Per. Båda hans föräldrar var frivilligt engagerade i en rad olika föreningar under hans uppväxt, så även hans bror. Pers familj har ingen bakgrund inom kyrkan utan han hittade dit via scouterna som barn, då han som tioåring började i scouterna. Som scout har Per fortsatt i många år som ledare och inom lägerverksamheten, något som ligger honom varmt om hjärtat. "Man har ju fått se mycket av Sverige, allt från Skåne upp till Kiruna där jag har fått se midnattssolen" berättar han. "Jag kan tänka mig att det kan bli ett scoutläger även i sommar, men inget är spikat än".

Även om det idag inte finns någon scoutverksamhet i Nyköping så hjälper Per till att hålla någon form av låga tänd då han är ansvarig för uthyrning av EFS scoutstuga vid Ekebykullen.

Inom kyrkan är Per engagerad i Oppebykyrkan där han sitter i EFS styrelse som vice kassör. En till två söndagar i månaden sköter han även ljudet under söndagsgudstsjänsterna. Oppebykyrkan är en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och EFS, Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Per är sedan 2017 även vald som revisor på riksnivå i EFS. I Nyköpings församling sitter Per dessutom som ersättare i kyrkofullmäktige. Tidigare har han även varit poltiskt engagerad inom Nyköpings kommun.

PÅ DAGARNA ARBETAR Per som säljare inom dagligvaruhandeln, där han har jobbat på samma arbetsplats i större delen av sitt arbetslliv. Utmärkande för Per är hans intresse och en-

gagemang för stort och smått i samhället. Hans nyfikenhet och kunskapstörst har lett honom in på många olika områden. Utöver sitt engagemang i scouterna och inom kyrkan är Per även engagerad inom IK Tun och Nyköpings Orienteringsklubb (NOK) och han har bl a varit volontär på O-ringen så sent som 2019, när evenemanget ägde rum i Norrköping och Finspång.

Många åtaganden har det blivit för Per under åren, men han har ingen tanke på att sluta. "Så länge jag tycker det är roligt så tänker jag fortsätta" säger han. "Men man måste komma ihåg att man får säga nej också, så att man inte tar på sig för mycket" avslutar Per.

Inom EFS har frivilligheten en lång tradition och är central även idag för kyrkans verksamhet. Eldsjälar som Per är en förutsättning i både EFS och hela Svenska kyrkan.

Text: NICKLAS OLSSON Foto: LENA JOSEFSSON

Per Ericsson har verkligen fullt upp, dels med jobbet men också med många frivilliga åtaganden på fritiden.

"Så länge jag tycker det är roligt så tänker jag fortsätta".

Stilla veckan & Påskhelgen

Måndag

Måndag 3 april

Passionsandakt

Alla Helgona kyrka 18.00

Passionsandakt

Oppebykyrkan 18.00

Tisdag

Tisdag 4 april

Passionsandakt

Alla Helgona kyrka 18.00

Passionsandakt

Oppebykyrkan 18.00

Sinnesrogudstjänst

S:t Nicolai kyrka 18.00

Dymmelonsdagen

Onsdag 5 april

Passionsandakt

Alla Helgona kyrka 18.00

Passionsandakt

Oppebykyrkan 18.00

Skärtorsdagen

Torsdag 6 april

Skärtorsdagsmässa

Franciscuskapellet 09.00

Skärtorsdagsmässa

Mariagården 13.30

Skärtorsdagsmässa

S:ta Katarina kyrka 14.00

Skärtorsdagsmässa

Alla Helgona kyrka 18.30

Skärtorsdagsmässa

Oppebykyrkan 18.30

Långfredagen

Fredag 9 april

Långfredagsgudstjänst

Alla Helgona kyrka 10.00

Långfredagsgudstjänst

Oppebykyrkan 10.00

Långfredagsgudstjänst

Mariagården 15.00

Tenebraegudstjänst

Alla Helgona kyrka 18.00

Påskafton

Lördag 8 april

Påsknattsmässa

Alla Helgona kyrka 23.30

Påskdagen

Söndag 9 april

Påskdagsmässa

Alla Helgona kyrka 10.00

Gudstjänst

Oppebykyrkan 10.00

Mässa

Mariagården 15.00

Mässa

Franciscuskapellet 15.00

Annandagen

Måndag 10 april

HÖGMÄSSA

Svärta kyrka 11.00

Utställningen

Via Dolorosa

31 mars - 11 april

S:t Nicolai kyrka

Kyrkan är öppen:

Vardagar 09.00-16.00

Helger 12.00-16.00

Välkommen till en utställning med bilder av Stig Carlssons keramiktavlor som avbildar Jesu väg till korset.

Gemenskapens påsk

Påskafton 12.00

Lördag 8 april

Alla Helgona församlingshem

Välkommen på påskfirande med gemenskap och en vårig buffé. Pris: 120 kronor. Anmälan till Gerd Jansson senast 3 april. 072-218 72 67 eller gerd.jansson@svenskakyrkan.se

Foto: ALEX GIACOMINI/IKON