NYA LÖVHOLMEN – ett medborgarförslag

NYA LÖV HOLMEN

Ett medborgarförslag för en dynamisk ny stadsdel med tonvikt på kultur, lokal produktion och mångsidiga offentliga platser

Nicole Cecilie Bitsch Pedersen / Jo Mikkel Sjaastad Huse / Johanna Fager

Tack.

Vi önskar rikta ett särskilt tack till alla Gröndals-, Liljeholmsoch Ekensbergsbor som delat med sig av information, personliga berättelser och erfarenheter.

Tack till Maria Morberg och Fylkingen, till Lars Lengberg och Radio Sydväst, till sonotopforskare Per Hedfors, Karin Schibbye och Eva Hult på Hägerstens Hembygdsförening, Gröndals Bibliotek, MYWAY Gröndal, Gröndals Blommor och Färgfabriken.

© Nicole Cecilie Bitsch Pedersen, Jo Mikkel Sjaastad Huse, Johanna Fager

juni, 2023

https://issuu.com/nyalovholmenmagazine

https://soundcloud.com/loevholmen-ljud

Tryck: Pixel Palace, Stockholm, Sverige, 2023

Hej,

detta medborgarförslag är ett inlägg i den pågående diskussionen och planeringen av Lövholmen.

Medborgarförslaget består av en faktisk strukturplan med ritningar på en alternativ stadsdel, förslag till fortsättning av det industriella arvet i form av urban tillverkning, bostäder, kulturutbud och konstproduktion, dynamiska offentliga platser med olika funktioner, publika tjänster m.m. - och varför vi måste tänka annorlunda inom stadsbyggande, båda lokalt på Lövholmen, i Stockholm, Sverige och världen i stort.

Förslaget är utrett, formgett och framtaget av Nicole Cecilie Bitsch Pedersen, Jo Mikkel Sjaastad Huse och Johanna Fager.

Vi är en tvärvetenskaplig konstnärs- och arkitektgrupp som är intresserade av städers utveckling. Vi tittar extra noga på förhandlingarna mellan maktaktörerna – staden och markägarna. Och hur deras beslut och överenskommelser påverkar oss, den tredje, något bortglömda, maktspelarenden kollektiva allmänheten – de som trots allt skall bo, leva och verka i staden.

Stadens och markägarnas senaste förslag är från 2018. Det är den strukturplan vi reagerar mot.

Sitt slutgiltiga förslag ska staden och markägarna presentera i ett offentligt samråd under 2023. Då har du chansen att göra även din röst hörd.

NYA LÖVHOLMEN - ett medborgarförslag

Hur luktar ett hem? Hur känns ett allmänt torg? Hur är det att bo i en stadsdel som utvecklats med fokus på ljud, ljus, mångsidiga offentliga rum och en arkitektur som möjliggör en varierad vardag? NYA LÖVHOLMEN är ett medborgarförslag för en levande stadsdel med plats för just det som skapar stadsliv - dess invånare, en stad byggd med invånarnas intressen för ögonen.

Markägarna och staden planerar för ett tätbebyggt bostadsområde med 2000 nya bostadsrätter i byggnader på upp till 21 våningar, medan majoriteten av de gamla fabrikerna rivs. Deras planerade område är starkt beroende av tillgången till omgivande offentlig service, parker och infrastruktur, men bidrar lite till stadens värde utöver bostäder.

Om ekonomin förblir den drivande faktorn i stadsutvecklingen skapar vi medvetet ökade skillnader – städer och samhällen som är splittrade.

NYA LÖVHOLMEN är en motreaktion till dessa planer – och ett erkännande av Lövholmens värden och potential som en plats där staden kan planera annorlunda.

Lövholmen har en högljudd tillverkningshistoria, med produktion av allt från levande ljus till kulsprutor, nu på senare tid konst och kultur. Vårt mål är att hålla detta industriella arv vid liv och utöka det med en blandad stadsdel i linje med Malmös kulturljudzoner och att implementera policys för att säkerställa en mångfaldig befolknings- och bostadsstruktur.

Vi hoppas med detta medborgarförslag initiera diskussioner och tankar om ens plats - ens hem och stad. Idag - just nu - i både små och stora byggprojekt, överallt, hela tiden, bygger vi hur vi kommer leva i framtiden.

Hur förhandlar och ställer Stockholms stad krav på byggherrar för att säkra en inkluderande, spännande, vacker, främmande, fantastisk, dynamisk och varierad stad för framtida invånare? Vem bestämmer hur stadsväven utvecklas och hur det kommer att låta – se ut – lukta –kännas? Och vems intressen har de i åtanke?

Kan vi - du - jag, ha något att säga till om i beslutsprocessen?

BYGGNADSPRED-FABRIK,REVS2021

Lövholmen idag med ägoförhållanden i rött.

3D modellvy - the Y placerad på dagens Lövholmen.

Ägoförhållanden, makt och stillhet

Idag ägs alla fastigheter i området, förutom en Y-formad gata, av privata markägare. Aktörerna är bland de största i Skandinavien, och några ägs indirekt av någon av de rikaste människorna i världen.

En förutsättning för vårt förslag är att staden uppbådar ett oerhört stort engagemang och återköper, alternativt byter och kompenserar, markägarnas mark med fastigheter på annan ort inom staden. Vår avsikt är att markägarna ska ges en chans att bygga bra, och att arbeta på sitt eftermäle – att ha en positiv påverkan på världen borde vara ett mål i sig. Om de erbjuds annan mark i byte mot, för dem, förlorad exploatering här, kan det bli dubbelt positivt för stadsbyggandet - en utveckling av nya bostäder i mindre centrumnära områden tillsammans med en fortsättning av innerstaden omedelbart utanför tullarna med en ny dynamisk stadsdel i Lövholmen.

Vi förstår att staden står svagare än önskat i den här typen av processer – när all mark ägs av privata företag där profit är huvudmålet. Stadens primära maktmedel är detaljplaneprocessen – alltså möjligheten att säga nej till dåliga förslag. Medan medborgarnas primära maktmedel är att säga vad de tycker i pressen, genom aktivism, i medborgarförslag, till samråd eller i andra offentliga forum. Det hopplösa resultatet av effektivt motstånd är ofta ett tvärstopp i planprocessen. Markägarna på Lövholmen har råd att vänta om de upplever att stadens krav blir för höga, eller att möjligheten till utdelning blir inskränkt. De väntar antingen på annan politisk styrning, eller att staden efter ett tag blir så desperata att de ändå går med på ett dåligt förslag.

I vårt arbete med NYA LÖVHOLMEN har vi funderat på hur staden kan få mer makt i situationer som dessa.

Är det möjligt att göra kontrollen över detaljplanen till ett svärd? Hur skulle den urbana miljön se ut om staden exploaterade sin egen mark lika extremt som de tillåter de privata aktörerna?

the Y är en idé till en byggnad formad för att fylla varenda centimeter av stadens mark på Lövholmen – ritad lika hög som de privatas högsta byggnader - 21 våningar. Om staden hade presenterat the Y som sitt motförslag, och nekat markägarna detaljplanen de önskar, skulle marken bli värdelös över en natt. the Y är inte ett reellt förslag, utan en öppen fråga om hur staden kan stå emot press från mäktiga privata företag.

Det här är inte något som bara gäller Lövholmen och Stockholm, utan det är ett världsomspännande problem – hur markägare saboterar god stadsutveckling, låter kulturhistoriska byggnader förfalla, eller stoppar byggprocesser för att upprätthålla artificiellt höga boendepriser.

Med vårt medborgarförslag önskar vi finna en gemensam ståndpunkt i kompromiss mellan människovärde och ekonomiska intressen, framför att blint följa den globala tendens där städer utvecklas primärt av, och för, marknaden.

Lövholmenprojektet har pågått i snart tjugo år, det är tydligt att saker borde gjorts annorlunda. Det är svårt att veta exakt hur mycket pengar som försvunnit i de många fördröjningarna. Kostnaderna är det naturligt att markägarna vill försöka att hämta in i framtida förslag – med ännu högre exploateringstal, sämre byggkvalité och/eller bostadspriser.

Vi undrar hur det skulle sett ut idag om de första förslagen hade varit lite bättre, mer öppna, dynamiska och kulturhistoriskt bevarande. Skulle planen redan blivit godkänd, byggnaderna byggts och Lövholmen redan surrat med liv, om bara markägarna hade arbetat mot lägre exploatering av marken från första början?

Kulturinstitutioner, serveringar, lokaler för live-musikspelningar, pubar och barer tvingas allt oftare stänga – stadsdelar tystnar. Det är en högst aktuell trend vi ser i Sveriges alla storstäder. Vår tes är att det finns en koppling mellan boendeform/ombildning, ägandeskap och områden som tystnar.

Lövholmen, det sista centrala industriområdet i Stockholm, är fortfarande detaljplanelagt för industri – och tillåter därför en högre genomsnittlig ljudnivå. Genom att bevara denna reglering har staden en unik möjlighet att skapa en stadsdel där ljudande produktion och kultur ges plats, hellre än att jagas längre och längre ut ur stadskärnan. Lövholmen har en unik potential att bli en dynamisk plats präglad av urban tillverkning, bostäder, konst och varierade publika rum.

Förslag NYA LÖVHOLMEN

Vi föreslår en återintroduktion av aktiviteter djupt rotade i områdets rika produktionshistoria, men i en samtida, grön, version. Med en blandning av bostäder, kultur och så kallad urban tillverkning. Modern, småskalig produktion ger förutsättningar för en aktiv stad med lokala cirkulära ekonomier, resistent mot ekonomiska kriser och klimatförändringar.

NYA LÖVHOLMEN är en stadsdel med lika delar bostäder och produktionsytor som omges av gröna, såväl som hårdgjorda, publika rum och parker. Vi bygger vidare på det befintliga organiska gatu-, och byggnadsnät som inte bara är det rådande på dagens Lövholmen, utan även i Gröndal i stort. Vi föreslår solitära byggnadskroppar i det urbana landskapet, placerade så de offentliga rummen, grönstrukturen såväl som byggnadernas interiörer, får sol samt långa och korta utblickar och samband. En urban stadsdel med tonvikt på ljus, ljud, det offentliga och aktiva.

Då Stockholm växer önskar man att se på de tull-nära områdena som en direkt förlängning av innerstaden, men vi tror att varje stadsdel förtjänar sin egen, kontextuella platsanalys, där det befintliga, det möjliga nya och alla samlade visioner arbetas igenom i samklang. Stenstadens slutna kvarter och gårdar är lämpliga på många ställen, men vi ser inte det som det bästa för Lövholmen.

I förslaget NYA LÖVHOLMEN planerar vi för cirka 600 lägenheter med olika upplåtelseformer - självägande/bostadsrätt, hyres-, kollektiv- och subventionerat boende. Vi har, bland annat, ritat ett nytt stadsbibliotek i de gamla Cementa-silorna; en permanent egen byggnad åt den experimentella musikföreningen Fylkingen; eviga arrendeavtal för konstnärsateljéerna i Beckers Färgkontor; nya produktionsanläggningar; offentliga verkstäder; ett båtmuseum; en stor skola, flera dagis, kontor, torg, parker; en icke-kommersiell bastuförening, utomhusbad, mm.

Övergripande planlayout och flöden

Byggnadernas inbördes placering grundar sig på solstudier, tänkta ljudzoner, lägenheter med tysta sidor, utsikt och utblickar. Från Liljeholmen möter du området via entrétorgen till de två produktionshallarna, från vattnet och längs kajstråket från Liljeholmsbron i öster passerar du de icke-kommersiella bastuorganisationerna

PUBLIK VERKSTAD /WORKSHOP FÄRGFABRIKENS

/PUBLIKVERKSTAD WORKSHOP

PUBLIK VERKSTAD /WORKSHOP

ATELJÉFÖRENINGAR

NORDSTRÖMS TRÄ

NYA BYGGNADER INOM OMRÅDET LÖVHOLMEN

BEFINTLIGA BYGGNADER INOM OMRÅDET LÖVHOLMEN SOM BEHÅLLS (VISSA MED NY VERKSAMHET)

BEFINTLIGA BYGGNADER

VATTEN

BEFINTLIGA TRÄD (UNG. PLACERING)

PRODUKTIONSYTOR / VERKSAMHETER OCH / ELLER KOMMERSIELL VERKSAMHET PROD./ K NYA TRÄD (UNGEFÄRLIG PLACERING)

PUBLIK VERKSTADSYTA / WORKSHOP

(SEMI) OFFENTLIG PLATS, KRÄVER TILLÅTELSE. TEX. SKOLGÅRD, FÄRGFABRIKEN ÖPPET OSV.

OFFENTLIG PLATS. HÅRDGJORD TORGYTA MED PLANTERINGAR OCH TRÄD, VATTENVERK

OFFENTLIG PLATS. GRÖN PARK MED PLANTERINGAR OCH TRÄD, VATTENVERK

och utomhusbadet för att därefter välkomnas in på området via nya stadsbiblioteket, Fylkingen och Public Retreat. Du kan obehindrat gå längs kajens sträckning, som kantas av dagens knäcke-pilar, bort till träbåtssällskapet Skeppsmyran. Tydliga stråk under vandringen leder dig in mot den stora skolan, det publika torget och parken vid Beckershuset. Från Gröndal och tvärbanans sträckning rör du dig på en gata med butiker och produktion, likt verksamheterna i Gröndals centrum.

I vår föreslagna stadsdel kan nya resurs- och platsdelningsstrategier testas och alternativa idéer levandegöras. Den lokala elektrikern kan dela studioutrymme, och kunskap, med det närliggande yrkesgymnasiet. Amatörträverkstaden kan parasitera på båtbyggarens professionella snickeri. Det nya stadsbiblioteket kan dela scenområden och upplagsytor med lokala konstnärer.

Arkitektur

NYA LÖVHOLMENs byggnadstypologier ansluter till omgivande i Gröndal och på Reimersholme, och inte bara för sin så kallade “hus i parkplacering” utan även till sin form. Backström & Reinius byggnadsverk, arkitekterna bakom stora delar av Gröndal, står tillsammans som inspiration till bland annat de terrasserande volymerna, Cementas silos till de cirkulära bostadshusen och Lövholmsvägens stora utbildningskomplex fungerar som referens till två stora kvarter mittemot Nordströms trä med olika nivåer där bostäder placeras ovanpå produktionshallar. Reimersholme är en närliggande intressant plats, såväl till sin arkitektur och landskap, som till det faktum att ön omvandlats från industri till bostadsområde.

Istället för slutna gårdar som tenderar att bli skuggig, outnyttjad mark eller mörka förskolegårdar,, så omges våra föreslagna byggnader av parker, förgårdsmark och/eller ligger i direkt anslutning till publika torg.

Lövholmen har av Stockholm Stad, tillsammans med Liljeholmen, utpekats till ett fokusområde i den senaste Översiktsplanen (ÖP, 2018). I ÖP talar man om vikten av stadsdelars olika identitet, bevarandet av kulturhistoriska värden - här till exempel industribyggnader.

NYA LÖVHOLMEN lägger stor vikt vid de befintliga byggnaderna, utan att nödvändigtvis vara bevaringsivrare. Många av de befintliga byggnaderna håller i vårt tycke hög arkitektonisk kvalitet, varför vi föreslår att man behåller flertalet. Gestaltningen av de nya föreslagna byggnaderna arbetar vidare med de stora materialdragen - rödbrunt tegel, ljus och röd puts, men i en samtida tappning.

Urban tillverkning / stadsproduktion

Återindustrialisering har diskuterats flitigt inom, exempelvis, EUkommissionen, då man efter 2008 års finanskris insåg att det är nödvändigt att åter ha tillverkning lokalt i städerna. Utifrån ett ekonomiskt och klimatmässigt perspektiv önskar man stödja just en återindustrialisering, så kallad “Urban Manufacturing”, som ett komplement till den allt snabbare växande tjänste-, och upplevelsesektorn. I och med nyliga händelser i vår omvärld; Coronapandemin och krigsupptrappning i Ukraina exempelvis, har det även blivit tydligt för alla hur sammankopplade och på så vis sårbara våra globaliserade ekonomier är. Ett produktionsstopp i Asien, eller grundstötning av en fraktbåt i Suez-kanalen fick enorma konsekvenser på världsekonomin i form av långa ledtider, prishöjningar på varor som i sin tur ledde till fördyrning, och förändring, av planerade byggnationer. Att åter producera varor och produkter lokalt, eller i vart fall närmare och på fler ställen än ett, är en naturlig del av ett långsiktigt samhällsbygge.

Med tillverkning och produktion kan menas allt från 3D print labs, grön högteknologisk matproduktion, konstnärlig verksamhet, keramik-, och kakelverkstäder, skomakeri, sömnad, musikstudios, bokbinderi till båtsnickeri, blomsterodling och glasblåsning. Ett flertal referenser från Europa finns, värt att nämna är initiativet och forskningsprojektet Cities of Making, som genom gedigen forskning utrett hur man kan säkerställa levande, innovativ, grön samtida stadsproduktion. Medverkar gör bland annat organisationer och universitet från Bryssel (BECI, Latitude, ULB och VUB), London (UCL och RSA) och Rotterdam (TU Delft).

Vi tror att en aktiv stad där arbete och produktion hörs och syns också gör något med intilliggande publika rum. Kanske kan grön, urban, industri spela en viktig roll i hur vi, olika offentligheter, agerar och lever tillsammans.

Publika rum och landskap

Vi föreslår ett varierat utbud av publika rum; exteriöra öppna till interiöra täckta, och allt däremellan. Från hårdgjorda torgytor med plats för gemensamma aktiviteter, utomhusverkstad, festivaler och restaurangverksamhet; till öppna gröna, livfulla ytor och stilla, intima, gröna nischer. Plats för tanke och återhämtning ges, även interiört i och med vårt föreslagna Public Retreat, integrerat med biblioteket.

Vi tror på en väl avvägd balans mellan att formge ytor som är programmerade med aktiviteter till att formge ytor invånarna kan ändra, och att låta några ytor förbli öppna för framtida behov.

Skogsbrynet som gestaltande koncept

Skogsbrynet är slutet, eller början om man så vill, på skogen och spelar en stor roll för den biologiska mångfalden. Det är en plats som ger mat och boplats till vilda pollinatörer såsom fjärilar och vildbin. Det markerar en entré, gränslandet mellan skog och öppet landskap.

Idén om ett urbant skogsbryn tjänar väl som tankefigur och koncept för distributionen och gestaltningen av de så kallade blågröna värdena - det urbana landskapets gröna infrastruktur tillsammans med dess vattenhantering.

Genom att säkerställa att solljus når ned till mark, till de urbana skogsbrynen, samt planera för variation och artrikedom ges förutsättningar för en levande, djurrik miljö. Klassiska ängsblomster och växter trivs utmärkt i soliga gläntor och bryn, mandelblom, kovaller, smultron - vilket även ger en vacker miljö.

Att anpassa planering och byggande till klimat och översvämningsrisker är viktigt då en hel stadsdel anläggs. Vi föreslår stora ytor för jordrika planteringar och träd, en varsam dagvattenhantering där dammar kan få gestaltas och samspela med såväl tankar kring biotoper och sonotoper, och vara en del av den blågröna infrastrukturen, som togs upp i tidigare del av medborgarförslaget.

En koppling med grönskan, träden, och vattnet i såväl Liljeholmsviken som sjön Trekanten och omkringliggande parkområden är även det viktigt.

från Smedjan mot Nitrolack, torget framför Färgfabriken, nya bostäder och verkstäder.

Stadens och markägarnas förslag, 2018

Siffror:

Planområde: ca 72 000 kvm

Lägenheter, bostadsrätter: 1 650 st, 165 150 kvm BTA

Kommersiella lokaler/skolor/förskolor/serivce: 23 225 kvm BTA

Parker och offentliga rum: 4 295 kvm

Byggnadshöjder: 3-21 våningar

NYA LÖVHOLMEN - ett medborgarförslag, 2023

Siffror:

Planområde: ca 72 000 kvm

Lägenheter, olika upplåtelseform: ca 570 st, 57 000 kvm BTA

Produktionsytor/kommersiella lokaler/skolor/förskolor/service: 55 292 kvm BTA

Anlagda parker och offentliga rum: 12 850 kvm

Byggnadshöjder: 3-10 våningar

Ljud och sonotoper

Du hör bilarna, deras tutande. Du hör de höga smällarna och det ihållande ljudet från en tryckluftsborr. Närvaron av din närmaste omgivning. Men hör du trafikljusets tickande? Fåglarnas kvitter i trädet utanför ditt favoritcafé? Det lätta resonanta dunket från ett fotsteg på ett brunnslock? Den plötsliga akustiska förändringen när du cyklar genom en tunnel som bäddar in dig i små ekon?

Sedan den industriella revolutionen har den globala ljudbilden genomgått betydande förändringar. Stadsområden fylldes plötsligt av skrammel från maskiner och det rytmiska dunkandet av tung utrustning när fabriker dök upp. Urbaniseringen ledde till ett ökat trafikbuller, med gator myllrande av hästdragna vagnar, tutande horn och mullrande kärror. Införandet av ångtåg och järnvägar medförde nya ljud som tuffande motorer, ångväsande och visselblåsande. Ökningen av industriella aktiviteter som gruvdrift och metallbearbetning tillförde borrnings-, hamrings- och slipljud till blandningen. Expansionen av industrin och urbaniseringen innebar också en förlust av naturliga ljud, eftersom fågelsång, surrande insekter och strömmande vatten överskuggas, när bullret från motorer i fordon och båtar kryper långt in i skogen eller färdas utmed havsbotten. Men mänskliga röster och kommunikation blev mer utbredd, med samtal och förhandlingar som fyllde offentliga utrymmen. Det är viktigt att notera att ljudbilden har fortsatt att utvecklas med tekniska framsteg och stadsutveckling, introducerat nya ljud och förändrat de befintliga.

Som människor lokaliserar vi oss själva genom auditiva signaler och ekon. Undermedvetet skapar lyssnande rudimentära kartor över vår föränderliga, nuvarande omgivning. Vi kan höra saker vi inte kan se, och när det är mörkt lyssnar vi efter osynlig information. Ljud påverkar människor direkt och indirekt. Ljudet av musik eller vattenströmmar får oss att slappna av och långvarig exponering för högt ljud ökar kortisolnivåerna hos både människor och djur, vilket orsakar olika sjukdomar och åkommor.

Att aktivt arbeta med ljud, akustik och ljudzonering i stadsområden har en enorm potential för att förbättra vårt fysiska och mentala välbefinnande.

Sonotop

En sonotop är en fysisk plats som låter på ett speciellt sätt. Det kännetecknas av ljudfenomen på platsen som uppträder enligt ett specifikt mönster. Den kombinerar begreppen ljud och plats, som syftar till att fånga de unika akustiska egenskaperna och atmosfären i ett visst

utrymme. Alla platser – hem, parker, strandpromenader, stadsdelar, etc., har sin alldeles egna unika sonotop som beskriver den fysiska platsens ljudkaraktär. Vissa aktiviteter producerar vissa ljud, och unika egenskaper hos den fysiska miljön framhäver akustiskt vissa ljud framför andra, och formar den övergripande auditiva upplevelsen.

Att arbeta med sonotopen av ett stadsområde innebär att aktivt engagera sig i den befintliga akustiska miljön och manipulera den för att skapa önskade effekter. Vissa områden kräver särskilt lugnande ljud för avkoppling och fritid, och andra kan vara för aktiva och livliga ljudlandskap lämpliga för arbete eller lek. När du kartlägger de olika ljudzonerna i ett område kan du lokalisera områdets olika unika ljudlandskap och aktivt förbättra eller minska den specifika, önskade, sonotopen.

Några av sätten du kan arbeta med sonotoper och implementera olika akustik och ljud i ett stadsområde är:

Akustisk Design: Använd arkitektoniska och urbana designtekniker för att forma ljudmiljön. Detta inkluderar strategisk placering av byggnader, strukturer och andra föremål för att avleda eller absorbera ljudvågor, minska bullerföroreningar eller styra ljud på specifika sätt.

Konstinstallationer: Skapa platsspecifika ljudinstallationer som samverkar med stadsmiljön. Detta kan innebära att man använder högtalare, sensorer och andra ljudenheter för att avge ljud som smälter in i eller kontrasterar mot det befintliga ljudlandskapet.

Ljudmaskering: Ljudmaskering är en teknik som används för att minska perceptionen av oönskade ljud. Genom att introducera noggrant utvalda/ kalibrerade ljud, såsom rosa brus, vattenljud eller omgivande ljuddesign, i en miljö för att maskera eller kamouflera andra ljud. Ljudmaskering kan appliceras i olika miljöer, inklusive stadsområden, för att förbättra integriteten, minska distraktioner och skapa en bekvämare akustisk miljö.

Bevarande av ljudmiljö: Undersöka och analysera den befintliga ljudmiljön i ett tätortsområde och potential för bevarande.

Performance och musikevenemang: Organisera konserter, musikfestivaler eller performances som omfamnar den urbana ljudbilden. Dessa evenemang kan fira mångfalden av ljud inom en stad, med olika genrer, artister och uttryck.

Ljudisolering och bullerkontroll: Genomföra åtgärder för att mildra buller i områden där det är särskilt störande, som att installera ljudbarriärer, treglasfönster eller bullerreducerande material.

Aktiverat lyssnande: Skapa soundwalks, ljud-”lekplatser” eller interaktiva utomhuslyssningsinstrument som låter människor skapa och manipulera ljud för att engagera medborgarna att aktivt lyssna på och delta i skapandet av den urbana ljudbilden.

Vi föreslår att alla dessa åtgärder genomförs i stadsdelen, på lämpliga platser.

Ljudet av vatten

Ljud från vattendrag kan användas kreativt som en del av sonotopen i ett stadsområde. Vattenljud kan bidra till en lugnande atmosfär, skapa en behaglig hörselupplevelse för människor i närheten och tjäna till att maskera oönskat ljud. Detta är särskilt relevant för Lövholmen med sin långa vattenlinje, vilket möjliggör kreativ implementering av olika typer av vattenljud. Några av de sätt som kan vara lämpliga att genomföra i Lövholmenområdet är;

Fontändesign: Införliva vattenfunktioner, såsom fontäner eller vattenfall, i stadslandskapet. Ljudet av strömmande vatten kan hjälpa till att maskera andra stadsljud och ge en naturlig ljudmiljö. Olika vattenflödesmönster och höjder kan skapa olika ljudlandskap.

Vattennära områden: Lek, aktiviteter och umgänge längs vattnet skapar distinkt ljudkvalitet som kännetecknas av skratt, socialt umgänge, vattenstänk mm. Genom att smälta samman med ljudet av vågor, båtrörelser och fågelliv bidrar detta till en livlig men lugn ljudbild.

Vatteninstallationer: Implementera vatteninstallationer i samarbete med ljudkonstnärer eller kompositörer som arbetar med att lägga till djup och komplexitet till ljudbilden för att skapa en uppslukande auditiv upplevelse.

Ljudvattenspegel: Skapa vattenytor som reflekterar, förstärker och ändrar ljud från området.

Vatten i det gröna: Inför vattenelement, som små bäckar eller dammar, i parker och grönområden. Ljudet av sipprande vatten och närvaron av små vattenlevande liv kan förstärka den naturliga atmosfären och ge en fridfull tillflyktsort från stadsmiljön.

Regnträdgårdar: Designa regnträdgårdar eller biosvalar som samlar upp och hanterar dagvattenavrinning. När regnvattnet strömmar genom dessa funktioner skapar det ett mjukt, rytmiskt ljud som liknar en naturlig bäck. Regnträdgårdar kan hjälpa till att mildra buller samtidigt som de tjänar ekologiska syften.

Lövholmens sonotop - nu och in i framtiden

Genom att lägga tonvikt på vår miljös ljudkvaliteter och oljud, och hur vi använder de egenskaper som finns, kan vi designa både trevligare ljudmiljöer och rikare auditiva upplevelser . För NYA LÖVHOLMEN föreslår vi ett aktivt användande av ljudets inneboende potential genom att skapa specifika ljudlandskap för olika områden, använda ljudmaskering, akustisk dämpning och förstärkning, samt ljudkonst.

Lövholmens sonotop - idag

Lövholmens nuvarande sonotop kännetecknas av ljud som skapats av människor. Trafiken mest, både nära tvärbanan, bussar och bilar, och det ständiga flödet av cementbilar som plockar upp cement från depån och iväg igen. Långt borta, som en ljudkuliss, hör du mullret från Liljeholmsbron och Essingeleden med dess dagliga vågor av motoriserad trafik. Det finns också ljud från fåglar, särskilt kråkor, liksom ljudet av människor som kommer till och från jobbet eller skolan eller besöker några av de kulturella aktiviteterna. Just nu finns det ingen direkt tillgång till vattnet inne i området.

NYA LÖVHOLMEN - framtidens sonotop

Framtidens sonotop av NYA LÖVHOLMEN kommer att genomgå en förvandling, till en mångsidig och levande ljudbild. När man rör sig genom grannskapet fylls luften av ljud från människor som är engagerade i konversationer och rytmer av fotsteg på olika ytor, allt från mjuka gångvägar till robusta kullerstenar. Klinkande kaffekoppar och de subtila ljuden av människor som äter och pratar skapar en melodisk bakgrund på de lokala kaféerna, där invånare och besökare kan samlas för att njuta av en bit mat.

Barnens skrik och skratt ekar genom luften, blandat med lekplatsljud av gnisslande gungor, studsande basketbollar och löpande fötter. Ljudlandskapet livas upp ytterligare av vattenstänk – rytmiskt skvalp av vågor, eftersom sommarbadet blir en omhuldad aktivitet. Ljudet av fågelkvitter från träden längs vatten och torg, ibland ackompanjerat av det svepande prasslet av löv som skapas av en vindpust.

Brummande, surrande och skrånande elektriska verktyg och synkoperad ljud från hamrande återspeglar den urbana tillverkningen som äger rum i området. Ljudlandskapet innehåller då och då skurar av musik och ljudkonstevenemang, som tillför ett element av kulturellt uttryck och konstnärlig puls till NYA LÖVHOLMENs soniska stadslandskap.

Utifrån denna ljudbild har vi valt ut 5 olika platser/sorter av sätt att aktivt arbeta med ljud, för att stärka den auditiva upplevelsen i NYA LÖVHOLMEN.

Varje nummer motsvarar en plats på sonotopkartan:

Ljudoas: Ett soniskt tillflyktsställe utomhus, designad för avkoppling och avstressande aktiviteter, där lugnande ljudlandskap konstfullt maskerar de omgivande ljuden. Detta utrymme kommer att fungera som en fristad och bjuda in individer att varva ner och finna ro mitt i vardagens livliga energi.

Ljudkorridorer: Akustiska ytor som subtilt guidar besökare när de går in eller ut från Lövholmens kajstråk. En noggrant designad övergång mellan sonotoper kommer att möjliggöra en omslutande upplevelse genom att överbrygga de olika ljudvärldarna och accentuera den unika ljudkaraktären i varje område.

Situerat vatten: I samarbete med landskapsarkitekter och ljudkonstnärer föreslår vi en aktiv utforskning av vatten och dess akustiska potential. Vattendrag som fontäner, små vattenfall, vatteninstallationer etc. kan integreras strategiskt i stadsbilden och införliva visuella och auditiva kvaliteter samt tjäna ekologiska syften.

Ljudstråk: Själva gångvägen längs med vattnet kommer att förvandlas till ett dynamiskt ljudlandskap med växlande ytor anpassade till närliggande aktiviteter. Från knastrandet av grus under fötterna till den milda resonansen från träbroarna och ekon som studsar i båtmuseet – varje steg kommer att framkalla ett unikt ljud.

Ljudkonst: Platsspecifik ljudskulptur, installation utvecklad för att engagera besökarna i en uppslukande auditiv resa, en interaktiv ljudbild som inbjuder lyssnare att delta, eller något helt annat. Denna plats kommer att fungera som en sonisk kontaktpunkt som bjuder in besökare att utforska och/eller aktivt engagera sig i ljudlandskapet, och kanske skapa nya auditiva sensoriska upplevelser i relation till omgivningen.

NYA LÖVHOLMENs ljudmiljö, kurerad och förstärkt, kommer att förvandlas till en orkester av hörselelement, aktiviteter, tillverkning och liv för sina nya invånare. Det här medborgarförslaget syftar till att höja den auditiva upplevelsen inom de kommande grannskapen, främja en berikad koppling till ljudlandskapet och på så sätt komponera en ny sonotop som fångar själva essensen av NYA LÖVHOLMEN - att föra dess soniska kulturhistoria in i framtiden.

Vy mot torg och NYA LÖVHOLMENs skola.

Kulturstrategi

Konst i nya stadsbildningsprojekter begränsar sig ofta till offentliga utsmyckningar – i form av en skulptur eller två på publika platser, eller en ljusinstallation på en byggnadsfasad. Det är inget fel med detta, i många fall är det precis vad som behövs. Men med NYA LÖVHOLMEN upplever vi att en sådan konststrategi skulle vara bristfällig.

Sedan slutet på åttiotalet har många konstnärer och andra kreatörer haft sina ateljéer i de gamla fabriksbyggnaderna – först i Kolsyrefabriken tills den blev utdömd, och sen i Beckers gamla färgkontor – där det fortfarande finns ungefär 300 ateljeplatser.

I direkt förlängning av områdets industriella kulturarv produceras det nu konst, teater, performance, musik och hantverk – och platsens över 35 år långa historia som konstproduktionshub börjar anta ett nyare, kulturhistoriskt värde i sig. Denna sömlösa fortsättning av industristaden Lövholmen uppmanar vi till att bevara, och detta bevarandet står centralt i vår konststrategi.

Att tänka långsiktigt är nödvändigt när en investerar i alla former av konst, och privata företags idéer om kortsiktig ekonomisk vinst är varken applicerbar eller bärkraftig. Över tid, och i summa, är ett blomstrande konstliv väl använda pengar.

Inte alla konstnärer skrivs in i historien, men de som gör det var sällan helt ensamma – utan en miljö, institutioner, den ekonomiska och platsliga möjligheten att arbeta med konst, inspirationer, samtal med kollegor, historiska verk att arbeta i kontrast mot eller fortsättning av, traditioner, nyvinningar, experiment och välutvecklade strategier, utan lärare, konsthistoriker, förlag, gallerier, konstmaterial, konsertscener, salonger –skulle det vara otroligt svårt att göra bra konst.

Erkännande och kanon åt sidan, är ju allt det som inte blir historiskt också ting som händer, som folk får uppleva och njuta av under tiden. Även om många av dessa upplevelser är svåra att översätta till pengar, är de minnen, känslor, inspirationer eller irritationer för de som upplever dem – och det är också värdefullt.

Temporära projekt - från nu till färdigbyggd stadsdel

Hur kan det tillfälliga, testet och processen bli, eller informera, det permanenta? Kan vi använda den information ett temporärt verk ger för att återkoppla i en pågående planerings- och visionsprocess? Att tillvarata den kunskap som genereras, överförs och förmedlas i arbetet kan vara en av de viktigaste aspekterna när man har temporalitet som en

del av gestaltningen. Utöver den givna upplevelseaspekten. Ambitionen är att processen i sig ska generera idéer för såväl den övergripande planeringen som personligen för lokalbefolkningen.

Kunskap från tillfälliga konst- och kulturprojekt kan berätta hur man bäst använder ett specifikt område, det kanske visar oss hur ett visst torgs inneboende kvaliteter bäst nyttjas, eller vad besökare helst vill ha på en viss gata - vilket möjliggör planering av en specifik typ av access, stig, flöde eller annat; det kan även avslöja vilka typer av permanenta projekt som inte är lämpliga för den aktuella platsen.

Det tillfälliga har blivit den internationellt etablerade taktik som används när invånare försöker förändra sin närmiljö. Men skulle dessa processer kunna införlivas i en långsammare kommunal planeringsprocess?

Vad är då tillfälligt? 1 år? 5 år? 50 år? Det tillfälliga kan vara mobilt och ett test.

Om städer måste förtätas, växa och ”uppgraderas”, hur kan det göras utan att förlora de kreativa kryphålen - platsen mittemellan - de vaga utrymmena? Och hur kan vi planera för det oplanerade – för framtiden såväl som för människors egna initiativ?

Vi ser möjligheten till tillfälliga konstverk och arkitektur som ett sätt att offentliggöra själva platsen i väntan på, och parallellt med, de olika byggfaserna. Dessa initiativ skulle aktivera platsen på olika sätt, tider och områden.

4 sätt att arbeta med temporär konst på Lövholmen:

ContainerWalkway: Cementa är fortfarande en aktiv arbetsplats, otillgänglig och osäker för fotgängare. Vi föreslår att man öppnar en gångväg genom Cementa-tomten genom att använda containrar som skyddande passage. Det skulle göra det möjligt för fotgängare att gå längs vattnet hela vägen från Liljeholmsbron, genom båtklubben och vidare utmed vattenlinjen mot Ekensberg. I containrarna finns stor potential för att inkludera platsspecifik konst som arbetar med ljud, akustik, bild, ljus mm.

Demolitionpitstage: Rivningsgropen, direkt längs Liljeholmsvägen, är ett spännande utrymme för en liten scen. Med användarinstruktioner och ett program för olika aktiviteter; performance, teater, intima konserter, karaoke etc. kan utrymmet fungera som mötesplats för människor, konst och aktiviteter. Upphöjd över marken med gångvägar åt båda sidor

kommer den att få en dubbel funktion som en tillfällig gångväg mot/från vattnet, samtidigt som den låter omgivningens invånare ta tillvara på den outnyttjade marken och se själva platsen på ett oväntat sätt.

UrbanSpaceTrain: På de gamla tågspåren utmed kajkanten finns en outnyttjad potential för att aktivera förbindelsen mellan Lövholmen och Älvsjö Godsbangård, via Västberga. Resan mellan de två destinationerna kan ta formen av platsspecifika upplevelser; kortfilmsfestival, vernissager, performativa verk, konserter, ljudkonst och andra tidsbaserade evenemang. Detta kan göras under sommaren, som en del av en stadsfestival eller till och med som ett återkommande årligt evenemang.

PlanningOfficeGallery: Hur utvecklar man en stadsplan? Den lilla bygganden nära Trekanten tvärbanestation är en idealisk plats för ett allmänt tillgängligt platskontorsgalleri. Det låter besökarna engagera sig och få kunskap om utvecklingen av deras stadsdel och planprocessen som helhet. För staden kan det fungera som en unik möjlighet att testa nya metoder för att visualisera processen och dess olika utvecklingsstadier, idéer och ritningar för den samlade allmänheten.

Möjliga temporära konstprojekt på Lövholmen

stadsbiblioteket, Fylkingen, båtmuseum och bostäder.

Konstproduktion

Med fokus på förutsägbarhet och goda arbetsvillkor, önskar vi att ge eviga arrendeavtal för konstnärsateljéerföreningarna i Beckers

Färgkontor – med betingelser för konstnärsdriven, icke-kommersiell drift. Lokal konstproduktion är i sig själv en garanti för en lokalmiljö präglad av konst och kultur – både genom formella utställningsformer, och genom informella samtal mellan konstnärer och invånare, som kanske börjar prata en morgon vid vattnet när de badar.

Det är inte utan grund att de flesta moderna gentrifieringsprocesser börjar med att ge rivningskontrakt till kulturproducenter – de aktiverar området och gör det mer attraktivt för potentiella nyinflyttade. Denna instrumentalisering av konstnärer, som sen jagas ut ur områden de har varit med att skapa, är dubbelt trist – för de nyinflyttade som förväntade sig levande kultur, och för konstnärerna, som inte ges stabiliteten de förtjänar.

Förutsägbarheten vid långsiktiga avtal med låg hyra, ger konstnärerna ägandekänsla och tillhörighet till stadsdelen, och detta visar sig, gång på gång, att föra med sig spännande initiativer – med gallerier, performancekvällar på lokala hak, mikro-festivaler och så vidare. En konststrategi baserad på långsiktighet och förutsägbarhet, gör konst till en integrerad del av vardagslivet i NYA LÖVHOLMEN, även om inte alla delar av konstproduktionen är synlig för folk.

I anknytning till medborgarförslagets många konst- och kulturproduktionslokaler, borde det tas initiativ till att göra årliga open studio-evenemang. Här är Oslo Open i Norge ett gott exempel. Oslo Open är ett konstnärsdrivet initiativ som årligen uppmanar alla stadens konstnärer att öppna sina ateljeer för stadens alla invånare – och gör det enorma arbetet med att kommunicera detta evenemang till allmänheten, med kartor och tidplaner, och även en översiktlig hemsida med information om alla deltagande konstnärer, med artist statements, bilder och länkar till konstnärernas hemsidor.

Oslo Open arrangerar också ett besöksprogram för internationella kuratorer, ateljebesök, workshops, guidade turer, mm. – när helgen med öppna studios är över, avslutas det hela med en privat fest för alla deltagande. Ett sådant koncept skulle vara ovärderligt och lärorikt för stadens och stadsdelens invånare, för stadens konstnärer, kulturarbetare och institutioner, och samtidigt även bygga lokala och internationella nätverk.

Permanenta projekt – kultur som en del av själva materialet i stadsdelen

Stadsbibliotek och Public Retreat i Cementas gamla silos Kommer Stadsbiblioteket på Sveavägen någonsin att ändras, och blir det till det bästa för staden?

Frågor kring hur det moderna folkbiblioteket skall utvecklas är ytterst aktuella. Vilka funktioner det skall prioritera och erbjuda, utifrån vilka samhällsmässiga värden, till vilka publiker, grupper, åldrar, osv..

Bibliotekets funktion, tidigare främst som ett stilla ställe för att studera, läsa, och få tillgång till fackliga resurser i form av publicerat material, är under förändring som ett resultat av alla möjliga samhällsutvecklingar, ny teknologi och kultur. Biblioteken själva är de som sett dessa nya behov, brukargrupper och potentialer, och förespråkat ändringar.

I Cementas gamla cementdepå planerar vi för ett modernt folkbibliotek, inspirerat av lyckade exempel på just detta från de senaste åren – bland annat Helsingfors centrumbibliotek, Oodi.

Inbyggt de gamla silosarna finns självklart tysta läsrum och ett enormt utbud av böcker, men också ställen för att prata, samarbeta, läsa tidningar från hela världen, spela brädspel, vila, tänka, experimentera. I anknytning till bibliotekets många tematiska samlingar, finns verkstäder, ljudstudios, datorlabbar, teknik- och utrustningsutlåning. Allting gratis att använda för icke-kommersiellt bruk.

I det moderna biblioteket skall det vara möjligt att själv fixa sina trasiga byxor med symaskin, eller att printa ett litet fanzine. Det skall finnas församlingslokaler att låna för föreningar och grupper – med allt från bokklubbar till vägledningskurser för att söka uppehållstillstånd och statliga stipendier. Det skall finnas en biograf med scen för att arrangera filmklubbar och visningar.

Kort sagt skall biblioteket vara en plats som ger alla stadens invånare tillgång till en plats att bara vara, lära, forska, fixa – utveckla sig – utan att det finns någon kommersiella ramar, eller någon sträng tidsbegränsning.

Utvecklingen av folkbiblioteket som mer av ett kultur- och resurscentrum går också hand i hand med nedmonteringen av det så kallade gemensamt ägda – vare sig det gäller parker, ungdomsklubbar, medborgarhus, frivillighet, små sportklubbar, språkupplärning, folkbildning – och den ökade kommersialiseringen av alla rum i staden.

Många använder nu biblioteket mest som ett ställe för att diskutera nyheterna med sin släkting från andra sidan orten, eller för att få hjälp med att fatta det komplicerade juridiska språket på kommunens hemsidor, för att få hjälp till att söka vårdhjälp, kommunalt stöd eller familjeåterförening.

NYA LÖVHOLMENs stadsbibliotek skall vara allt detta – och ge alla, oavhängigt av ekonomiskt eller kulturellt kapital, tillgång till dessa resurser, teknologier, möjligheter och verkstäder som är del av det moderna livet, men som man kanske lätt glömmer att inte alla har i sitt eget hem.

I anslutning till biblioteket, vill vi i en av silosarna testa att utveckla en prototyp till ett nytt publikt rum. NYA LÖVHOLMEN Public Retreat kommer att vara en inomhuspark över flera våningar, fyllt med plantor, träd, växter, sittplatser – i en lugn, organisk ljudmiljö. Stora mängder ljus släpps in genom fönster i fasaden och glastak, för att generera ett semisubtropiskt inomhusmiljö likt ett växthus. Retreatet är ett oprogrammerat ställe – för att inte vara produktiv, bara vara, stilla, läsa i en bok, kolla på växter, känna doften av jord, blommor, liv.

Nytt, självägt kulturhus för Fylkingen

Fylkingen, grundad i Stockholm, 1933, är världens äldsta konsertförening för experimentell musik, performance och ljudkonst. Fylkingen har hyrt lokaler i gamla Münchenbryggeriet sedan slutet på åttiotalet, men nu, tio år före hundraårsjubileet, är de tvungna att leta ny lokal eftersom fastighetsägaren anser att verksamheten låter för mycket – trots att Fylkingen på hyresvärdens uppmaning ljudisolerat scenen, och inte fått klagomål från andra institutioner eller invånare i området.

I vårt medborgarförslag har vi ritat en ny byggnad till Fylkingen – med gott om plats för två scenrum av olika storlek, kontor, lägenhet för residencies och tillresande artister, ljudproduktionsstudio och kafé/ bar. Självägda lokaler skulle ge Fylkingen autonomi och stabilitet, och föreningen skulle själva kunna ta upp lån vid framtida uppgraderingar eller nödvändig renovering. Och om verksamheten någon gång skulle ha behov av att flytta, kan de själva ha kontroll över processens tidslinjer och ekonomi, utan att tvingas till temporära lösningar under tidspress.

Den ideella föreningen Fylkingen är en otroligt viktig del av den experimentella musikens och konstens ekosystem i Sverige.

Medlemmarnas möjlighet att via medlemsavgiften ha tillgång till produktionshuset för att arbeta fram nya verk, genomföra konserter och sälja biljetter, understödjer många pressade artist-ekonomier, och ger Stockholms invånare en ovärderlig tillgång till nyskapande kultur. Att ge Fylkingen frihet, i form av ett fantastiskt konserthus, är en säker investering i stadens kulturliv och -arv.

Färgfabriken

Färgfabriken är en väldigt värdefull institution för hela Liljeholmen- och Gröndalsområdet. Färgfabriken har vid flera anledningar uttalat sig om betydelsen av anknytning till vattnet, och att ha ett publikt rum för events och rekreation utanför sin huvudingång. I vårt förslag har vi ritat in ett torg i anslutning till Färgfabriken.

Utvecklingen av torget, och frågor om offentlig utsmyckning, platsens utformning och funktioner, ska genomföras i kommunikation med Färgfabriken.

Att ge en väletablerad institution som Färgfabriken möjligheten att vidareutvecklas och växa ut i ett stort publikt rum, ger uppenbarligen utrymme för att genomföra större arrangemang som involverar andra lokalt förankrade aktörer. Med allt från temporära utställningar och tillställningar, till årligt återkommande evenemang.

Lövholmen?

Eller en fråga om själva livet

En ständigt ökande andel av världens befolkning flyttar till städer. Idag bor 55 % av världens befolkning i tätorter, en andel som förväntas öka till 68 % innan år 2050. Från och med 2021 bor 88,24 % av den svenska befolkningen i tätorter.

År 2030 beräknas världen ha 43 megastäder med mer än 10 miljoner invånare. Vilket sätter enorm press på stadsplanering, utveckling, teknik och politisk ledning för att säkra god livskvalitet åt alla – kraven på våra offentliga rum kommer bara att växa. Det som en gång ansågs vara dåligt - trångboddhet - är återigen verklighet. Överallt, hela tiden, i både stora och små byggprojekt – bygger vi i dag hur vi kommer leva i framtiden.

Den täta exploateringen av Lövholmen, med enormt stor procentandel bostäder vs. service och lokaler, sätter ett hårt tryck på omkringliggande stadsdelar och kvarter. Både vad gäller kollektivtrafik, service såsom matbutiker, sjukgymnaster, sportanläggningar, sittplatser i parker, grönytor, men även på motionsspåren och sandstranden utmed Trekanten.

Om Lövholmen får 4000 nya invånare, vilket staden och markägarna önskar, räcker varken befintliga eller föreslagna trafiklösningar till.

– Så hur arbetar vi för att säkra en inkluderande, spännande, vacker, märklig, fantastisk, varierad stad för framtida invånare?

Dynamiska stadsbilder är röriga, osammanhängande och mjuka och hårda, sammanbundna av parker, kulturarenor, små gallerier, oprogrammerade ytor, stora och små folkbibliotek, konstiga experimentella musikscener, offentliga tandläkarmottagningar ovanför barer, icke-kommersiella initiativ, bastur, fotbolls- och cricketplaner, skulpturparker, fontäner, märkligt placerade offentliga torg som får en annan användning än tänkt. Platser att vila på, att ha roligt, att vara ensam eller att vara tillsammans, att känna sig trygg eller lite malplacerad. Den rymmer utrymme för alla möjliga människor med olika bakgrund, behov, önskemål och drömmar, politik och filosofier. Den är motsägelsefull, full av kompromisser och olyckor, bra och dåliga idéer.

Det är rent och smutsigt samtidigt, tyst och bullrigt. Och denna stad, en symfoni av mångfald, blir en plats för hopp och fantasi. Att se, lukta, höra varandra – våra liv blandas. Genom att vara nära upplever vi varandras sätt att vara, göra, tänka, känna och leva – och öppnar dörrar för ömsesidig förståelse och kunskapsdelning.

Vi betonar användningen av, och talar till, andra sinnen än det visuella när vi ritar och formulerar visioner om vår gemensamma stadsväv. Vi gör det genom att påpeka hur konst och konstnärliga taktiker och strategier måste ingå i såväl den tidiga planeringen av staden som i det faktiska, byggda, slutresultatet.

Med Lövholmen som utgångspunkt önskar vi initiera en diskussion om platsanvändning, platsdelning och det offentligas ansvar i utvecklingen av våra stadsmiljöer. Lövholmen tar rollen som en, numera närmast globalt generisk stadsdel – ett vattennära industriområde tidigare utanför stadskärnan som genom urbanisering blir en del av innerstaden. Världen över avindustrialiseras den här typen av områden till förmån för nyproducerade, exklusiva, bostäder.

Vårt arbete syftar till att finna argument för hur man bygger en blandad, varierad stadsmiljö, baserat på principer om människovärde, välfärd, bärkraftighet och kultur.

Under arbetet med medborgarförslaget har vi angripit dessa frågor i NYALÖVHOLMENMAGAZINEnr 1-5. I magasinen diskuterade vi några av de aspekter som förhandlingar i en planprocess handlar om – människor, arbete och produktion, hemmet och ljud. Vi har också testat några av de gemensamma ytorna på Lövholmen i ett performativt experiment, där vi lånade kontorsestetiken och arbetade utomhus på ett platskontor i decemberkylan.

Vi har ställt oss frågan: hur skulle staden se ut om man byggde bostäder under mark? Som svar på Stockholm Stads mål att bygga 140 000 lägenheter innan 2030, utarbetade vi ett extremt förslag, House for Mankind, som även löser hela världens bostadsproblem just här på Lövholmen – ett 2,2 miljoner våningar underjords-’höghus’ som lämnar resten av jordens yta fri för annat. Publika rum? Natur? Fritidsaktiviteter?

I de flesta stora utvecklingsprojekt vi ser, saknas en tydlig strategi kring hur, vart och när de, presumtiva, nya invånarna ska ha tillgång till offentliga tjänster, service, kultur, parker, friytor och idrott. Men en stad är mer än bara bostäder. Och det finns många anledningar till att bygga en blandad stadsdel som omfattar ljudzoner, stadsproduktion,

service, parker, grönområden, konst, kultur, och olika bostäder – dessa grundläggande värden som borde vara integrerad i utvecklingen av alla nya platser.

Den staden vi bygger, blir den staden vi får – sen är det för sent att ångra sig.

Här på Lövholmen finns fortfarande potential för staden att planera annorlunda. Ska man ta tillfället i akt att bygga en stad värd kommande generationer? Där även allmänhetens intresse tas till vara och man skapar offentliga rum, bostäder och stadsdelar som gynnar alla.

Därför frågar vi igen, kära läsare, vem ska bestämma hur framtiden ska byggas?

Och hur påverkar vi - du - jag - den kollektiva allmänheten, beslutsprocessen för staden -där vi alla ska bo?

NYA LÖVHOLMEN - ett medborgarförslag, är en del av ett konst-, och arkitekturprojekt av Johanna Fager, Jo Mikkel Sjaastad Huse och Nicole Cecilie Bitsch Pedersen.

Vi arbetar med frågor om Lövholmens framtid och hur Stockholm Stad, och andra städer runt om i världen, växer.

Kontakta gärna oss med

- dina historier om Lövholmen och omkringliggande områden

- hopp eller tankar om Lövholmens framtid

- förslag eller resurser vi borde veta om mail: nya.lovholmen@gmail.com

Medborgarförslaget och NYA LÖVHOLMEN MAGAZINE kan också läsas och lyssnas till digitalt:

https://issuu.com/nyalovholmenmagazine

https://soundcloud.com/loevholmen-ljud

Mer information och läsmaterial finns även här:

https://linktr.ee/nyalovholmen

Arbetet är genomfört inom ramen för postmasterutbildningen och forskningscentret Of Public Interest (OPI) Lab. En hub för konstnärligt och arkitektoniskt praktikbaserat tänkande och görande vid Institutionen för forskning och vidareutbildning inom arkitektur och fri konst, Kungliga Konsthögskolan, Stockholm.

Uppmaning!

Det står Stockholms stad, byggaren, lägenhetsutvecklaren, arkitekten, landskapsarkitekten, parkförvaltaren, konstnären, journalisten, kulturproducenten, medborgaren och markägaren fritt att stjäla, låna och/eller inspireras av tankar, ideér eller hela medborgarförslaget NYA LÖVHOLMEN.

Vi välkomnar diskussion, debatt, gemensamma insatser och framförallt - aktion.

Med förhoppning om fortsatt samtal,

Nicole Cecilie Bitsch Pedersen

Jo Mikkel Sjaastad Huse

Johanna Fager