FR AMSTEG
R E P O R TA G E
Det har funnits stort intresse bland allmänheten för projektet Recod. Torsken är viktig både för ekosystemet, försörjning och kulturellt, säger Gunilla Rosenqvist, föreståndare vid Forskningsstationen Ar.
De infångade torskarna simmade till en början i stora bassänger. Under sommaren fördes de över till andra bassänger med saltare vatten som påminner mer om den miljö de skulle ha sökt upp för att leka om de varit kvar i det vilda. När torsken har parat sig flyter äggen upp till ytan och kan fiskas upp och läggas i en ”barnkammare”. Där kläcks de till larver och innan larverna är så stora att de behöver äta sätts de ut i Östersjön. Utsättningarna skedde i flera omgångar under sommaren. Och den stora forskningsfrågan i projektet är helt enkelt om det är möjligt att stärka torskpopulationen med utsättningar av det här slaget, berättar Anssi Laurila som är professor i populationsbiologi och projektets vetenskapliga ledare. Han berättar att larverna sätts ut i fjordlika vikar där det i dag inte finns någon torsk. Målet är att återskapa lokala populationer i de här vikarna. Neele Schmidt är en av doktoranderna som arbetar i projektet. Hon ska bland annat fundera ut hur larverna ska märkas, så att de går att känna igen som vuxna fiskar. – Vi vill prova lite olika metoder och så får vi se vad som fungerar. Metoden får inte skada larverna, den måste gå att läsa efter flera år och vara tidseffektiv eftersom miljontals larver ska märkas, säger Neele Schmidt. DET SOM SKA MÄRKAS är otoliterna
(hörselsten) hos larverna. Både männ iskor och fisk har otoliter i innerörat, men hos benfiskar är de mycket större än hos oss och byggs på med nya ringar
20
Neele Schmidt och Maddi Garate Olaizola är doktorander som arbetar i projektet. De ska bland annat fundera ut hur larverna ska märkas, så att de går att känna igen som vuxna fiskar.
vartefter de växer, som trädens årsringar. Genom att till exempel flytta larverna mellan vatten av olika temperatur kan forskarna skapa ett unikt mönster i otoliten som sedan kan kännas igen när projektet utvärderas med provfiske efter ett par år. Projektet har fler utmaningar än fisk igenkänning. Som att anpassa larverna till den salthalt de möter i Östersjön och att sätta ut dem på ett sätt så att så många som möjligt överlever. Men en grundförutsättning för hela projektet är förstås att de infångade avelsfiskarna levererar. Befruktningen ska ske naturligt och torskar vill själv välja en partner. Men det här ska förhoppningsvis inte bli ett problem. Redan innan fiskarna fått komma in i bassängerna som är speciellt anpassade för lek har de börjat visa särskilt intresse för varandra. – Det ser lovande ut och vi ser redan att de flörtar. Det är väldigt sött faktiskt. De simmar upp och ner och visar magarna för varandra så de verkar börja komma i rätt stämning. De brukar också göra ett särskilt ljud, men det har jag inte hört än, säger Neele Schmidt. ●
En grundförutsättning för hela projektet är att de infångade avelsfiskarna levererar. Befruktningen ska ske naturligt och torskar vill själva välja en partner.
