DialogWeb 2013

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

DialogWeb 2013 Sverige

Den som vägleder andra måste se sig själv 30. december 2013 13:33 För att kunna förstå och hjälpa andra måste du först känna dig själv. Det är utgångspunkten i en rapport som ska fungera som verktyg för vuxenvägledare i Norden som bemöter människor från många olika kulturer.

Att arbeta som studie- och yrkesvägledare för vuxna i Norden i dag innebär ofta möten med människor från andra länder.

Risken är att kulturkrockar och missförstånd uppstår vid dessa möten. För att hantera kulturskillnader har vägledaren nytta av en fördjupad reflekterande insikt om sig själv, sin egen kultur och de egna värderingarna. Kunskap om omvärlden och dess förutsättningar och villkor är också värdefullt. Dessutom krävs förmåga att omsätta detta samtalstekniskt och vägledningsmetodiskt, skriver Ann-Christine Ringström i NVL:s rapport ”Mångkulturella möten i professionell vägledning”. Rapporten ska kunna användas som ett verktyg för vuxenvägledare i de nordiska länderna som möter människor från många olika kulturer.

En inriktning för vuxenvägledning vore önskvärd inom de olika utbildningsalternativen som erbjuds i de Nordiska länderna idag, tycker Ann-Christine Ringström.

Fotograf: Marja Beckman

Yrkeskunskaperna är utgångspunkten

Det nordiska nätverket för vuxenvägledning, där Ann-Christine Ringström tills nyligen har varit Sveriges representant, har i samarbete med professionella vägledare arbetat fram innehållet i rapporten. I början av 2012 gick Ann-Christine Ringström i pension från sitt arbete som adjunkt vid vägledarutbildningen på Malmö högskola, men hon har ändå ägnat det senaste året åt att färdigställa rapporten. Hon har även översatt den till engelska.

Arbetet med rapporten började med att varje lands representant samlade en grupp vuxenvägledare och hade diskussioner utifrån några fastslagna frågor.

– Vi utgick från resultatet av den föregående rapporten om vuxenvägledarnas kunskaper om arbetslivet, samt från vägledarnas erfarenheter från arbetslivet. De möter många människor från andra länder, till exempel människor som överhuvudtaget inte har någon utbildning, som inte kan läsa och skriva. Rapporten är skriven utifrån vägledarnas erfarenheter och reflektioner, berättar Ann-Christine Ringström.

Alla anteckningar från diskussionerna sammanställdes och några grupper träffades ytterligare en gång för en uppföljning.

Sedan lyftes resultaten för diskussion på en nordisk konferens i maj 2010.

– Vi frågade om vägledarna tyckte att resultaten överensstämde med deras situation, och det tyckte många. Frågorna visade vilka problem vägledarna ställs inför i sitt arbete och vilka verktyg de skulle behöva, säger Ann-Christine Ringström.

Stor skillnad mellan nordiska utbildningar http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Det som behövdes var möjligheten att spegla sig själv, sin egen värdegrund och sin egen kultur. Vägledarna behöver se på sig själva och fråga sig vilka referensramar de har när de möter andra människor. De måste vara beredda på att möta sådant som de upplever som okänt och ostrukturerat. Men samtalsmetodik och fokus på personlig utveckling varierar vid de olika vägledarutbildningarna i Norden. Dessa utbildningar ser dessutom väldigt olika ut i de nordiska länderna. Sverige har den längsta utbildningen, den är treårig och leder till en kandidatexamen. Kurserna i de andra länderna är betydligt kortare.

– På den svenska utbildningen har studenterna mer samtalsmetodik än vid psykologprogrammet, berättar Ann-Christine Ringström.

När vägledarna kommer ut i arbetet är upplevelserna dock likartade och problematiken är ungefär densamma i alla nordiska länder. I samtliga länder saknas en utbildning med inriktning mot vuxna.

– Det är skillnad mellan att möta en elev som går i nian och en 25-åring eller en 40-åring när det finns mycket mer bakgrund och yrkesliv att bearbeta, säger Ann-Christin Ringström.

Hon hoppas nu att materialet i rapporten används av Nordens vägledare.

– Resultatet är angeläget för varje enskild studievägledare som möter vuxna från andra kulturer!

Text och foto: Marja Beckman DialogWeb vägledning, mångkulturell, kompetens

Se også Fler idéer föds i blandad miljö Uddannelse en nødvendighed Ett samtal som förändrade livet Stærke nordiske kræfter samlet i Nuuk «The power of presence»

Åland

Valideringsstrukturerna ljusnar 30. december 2013 12:57 Vid utbildningsavdelningen på Ålands landskapsregering summerar byråchefen Elisabeth Storfors det åländska valideringsprojektet. Projektet avslutades i april 2013 efter två förlängningsperioder och en omfattande gymnasiereform. Under projektet byttes ledare några gånger och vissa tider stod det helt utan.

Hur ser resultaten och förväntningarna kring validering ut idag?

Slutrapporten kring valideringsprojektet antecknades för kännedom i Ålands landskapsregering i september 2013.

Projektet började med ett förprojekt 2007 och pågick under perioden 2008 - april 2013. EU-kommissionens meddelande Vuxenutbildning: Det är aldrig för sent att lära från 2006 låg bakom initiativet till valideringsprojektet. Meddelandet innehöll en uppmaning till kommissionens samtliga medlemsstater att upprätta strukturer för validering inom fem år.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Den åländska valideringen växer fram Från att tidigare inte ha något direkt system för att validera utbildningar var det alltså tänkt att det åländska projektet skulle resultera i användbara strukturer. Projektet drog ut på tiden med 2 år och fyra månader av olika orsaker. Främst, menar Storfors att det handlade om att den omfattande gymnasiereformen krävde en hel del tid och uppmärksamhet av de som annars skulle ha arbetat med valideringsprojektet.

I samråd med projektet stiftades en åländsk första lag kring validering. Denna trädde i kraft 2011.

- Det var viktigt att få till en lag om validering även om det ännu inte var helt klart vilka former och vilken struktur som valideringen inom Ålands yrkesgymnasium skulle ha, men en befintlig lag kan alltid ändras. Nu efter projektets slutrapport har ett nytt lagförslag varit ut på remissrunda och inom kort presenteras lagförslaget för lagtinget, berättar Storfors.

Elisabeth Storfors

Fotograf: Helena FlöjtJosefsson

Vem kan valideras och hur finansieras valideringen?

I det nya lagförslaget föreslås att målgruppen breddas. I slutrapporten konstateras vikten av att inte enbart inskrivna vid eller sökande till Ålands gymnasium/Högskolan på Åland ska ha rätt till validering. En ny dimension sätts in i och med s.k. åtgärdsplaner för validander. Planerna skapar möjligheter för olika aktörer att remittera en person till validering och samarbetet mellan redan vägledande instanser ökar. Åtgärdsplanerna kan skrivas av aktörer som Ams, FPA, försäkringsbolag och kommuner. Resultatet från valideringen kan då ligga till grund för exempelvis ytterligare vägledning, omskolning, kompetenshöjning och förbättrade integrationsmöjligheter. De som remitterar till validering är också de som finansierar den.

Storfors lyfter fram att det nya systemet även kan öppna upp för arbetsgivare att validera någon anställds färdigheter och kunskaper för att exempelvis se vad som behövs för att arbetstagaren skall få formell behörighet för arbetsuppgiften. För privatpersoner som varken har en åtgärdsplan eller söker in till utbildning blir valideringstjänsterna inte längre avgiftsfria om de inte går via någon av tidigare nämnd aktörer. Storfors konstaterar att kontakten med exempelvis Ams eller FPA redan kan ge den vägledning som personen behöver. Inom projektet visade det sig att personerna som tog kontakt i stor utsträckning var personer som hade vägledningsbehov snarare än valideringsbehov.

Åländsk modell med yrkesråd och examenskommission Vuxenutbildningsenheten gör kartläggningen inför valideringen när en åtgärdsplan inkommer, därefter bedöms om ärendet skickas vidare till yrkesrådet eller examenskommissionen. Yrkesrådet ansvarar för att ge intyg, eller utreda vad den tidigare kunskapen behöver kompletteras med. Examenskommissionen utreder examen, ordnar yrkesprov eller fristående examen.

Mellan projekt och ny lagstiftning Efter projektet och i väntan på den nya lagstiftningen är validering fortfarande möjlig med stöd i lagstiftningen från 2011.

- Lagen om erkännande av examen finns ju också. Men de ärendena bereds direkt av landskapsregeringen och kommer inte heller att påverkas av den nya lagstiftningen då det är en skild lag, påpekar Storfors.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Någon informationskampanj kring hur validering kan göras efter projektet har de ännu inte gått ut med eftersom lagförslaget just kommit tillbaka från remissrundan.

- Vi inväntar att lagförslaget behandlas av lagtinget och skickas iväg till presidenten innan vi drar igång med någon kampanj. Det blir absolut tidigast från augusti 2014, men mer troligt från januari 2015.

Nya valideringssystemet kan utvecklas ytterligare Valideringssystemets nuvarande och föreslagna form förutsätter i princip att de vuxna har en grundskoleutbildning som stämmer överens med den åländska grundskolans läroplan. Detta blir problematiskt för validering av personer som flyttar till Åland från ett utomnordiskt land. Enligt ÅSUB:s befolkningsrapport är ungefär hälften av de som är födda utanför Norden i åldern 20-39 år. Konkret innebär hälften närmare 850 personer i en viktig åldersgrupp för både näringsliv och tillväxt. Bland dem uppstår problematiken kanske främst hos de som är intresserade av att studera vidare och skaffa sig en yrkesexamen. På Åland kan grundskolekompetensen endast läsas upp inom fyra ämnen: svenska, matte, engelska och fysik vid Medis eller Ålands Folkhögskola.

De som flyttar till Åland i en ålder där samhället utgår från att personen redan har grundskolekompetens får svårt att valideras/studera vidare om de inte redan har en examen. För tillfället pågår yrkesutbildningar för inflyttade vuxna inom vissa områden, men utbildningarna är endast pilotutbildningar på försök. Enligt §3 i Landskapslagen om gymnasieutbildning ska alla ha rätt till en gymnasieutbildning, men de som flyttat hit men saknar åländsk grundskolekompetens har inte med säkerhet förutsättningar att validera och komplettera sin grundskoleutbildning för att söka in till vanlig gymnasial utbildning.

Det är rimligt att flera justeringar kommer att ske både vad gäller strukturen och möjligheten till validering, kanske ska företag också kunna använda sig av validering i samband med rekrytering och inte enbart för de som redan är anställda?

Generellt ser Storfors positivt på valideringens framtid på Åland.

- Nu skulle jag nog säga att det finns förutsättningar för validering på Åland. Det finns ett behov och det finns folk på olika poster som också vill jobba med det, menar Storfors.

FAKTABOX ”Medlemsstaterna har inte längre råd att vara utan ett effektivt vuxenutbildningssystem som ingår i strategin för livslångt lärande och som ger deltagarna bättre tillgång till arbetsmarknaden, ökad social integration och bättre förutsättningar för ett aktivt åldrande.

[…]

Medlemsstaterna bör inom de kommande fem åren införa system för validering och erkännande av icke-formellt och informellt lärande på grundval av de gemensamma europeiska principerna för validering och erkännande och med beaktande av tidigare erfarenheter. De insatser som görs på detta område kan kopplas till utarbetandet av en nationell ram för kvalifikationer som en del av den europeiska ramen för kvalifikationer.”

Vuxenutbildning: Det är aldrig för sent att lära (KOM2006)614 Validering ,

DialogWeb ,

Åland

Finland

Andra bullar 4: Jag bakar in vågors brus och vindens sus 04. december 2013 14:12

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

I Finland startade i början av året en utbildning i mathantverk. Det är den första i sitt slag i landet och modellen kommer från Sverige och mathantverkscentret Eldrimner, som redan utbildat mathantverkare en längre tid. DialogWebs finländska redaktör deltar i utbildningen i Finland och berättar om vuxenutbildning ur ett inifrånperspektiv i bloggen Andra bullar. Detta är den fjärde och sista delen.

Margot Wikström ledde kursen i mathantverk som avslutades i november.

Fotograf: Monica Sandberg

Mathantverksursen, som började i januari, avslutades i slutet av november med en mathantverksmarknad på Storfinnhova gård på Kimitoön. Efter marknaden, som lockade massor med människor, höll vi avslutningsfest där 22 mathantverkare blev utexaminerade. Var och en hade som slutarbete i uppgift att både skriftligt och muntligt redogöra för alla skeden i utvecklingen av en produkt, även misstag vi gjort, hur vi räknat ut lönsamheten, hur vi valt förpackning och hur vi marknadsför vår nya produkt. Det var många spännande och lärorika berättelser vi fick ta del av under avslutningen och det allmänna intrycket blev att det här är en grupp mycket kreativa och engagerade mathantverkare som kommer att synas och höras också i framtiden. Många vittnade om hur stor betydelse utbildningen hade haft för att de skulle våga satsa på en produkt och kasta sig in i livet som företagare. Många nya läckra produkter såg dagens ljus tack vare kursen, såsom Kimitoöborna Diana och Johan Kinos djävulssylt och ketchup.

Som tomatodlare kan de nu ta tillvara andra klass tomater som tidigare kastats på komposten. Deras djävulssylt gjord på paprika, vitlök, tomater och chili sålde slut på en halvtimme på marknaden i Storfinnhova.

Personligen har jag alltid varit intresserad av kostfrågor och hälsosam, god mat och under årens lopp då jag livnärt mig som journalist och författare har jag alltid haft sidospåret ”bröd och örter” någonstans i bakhuvudet. Nu, när jag närmar mig pensionsåldern och i ca två års tid experimenterat med att utveckla ett tunt knäckebröd, kändes tiden mogen för mig att skaffa en utbildning inom området.

Jag tar nu en titt på ”Min plan” med individuella mål som vi fick göra upp i början av utbildningen och jag ser att jag fått ut det mesta av det som jag förväntade mig: jag ville vara helt redo att starta ett litet bageri, jag vill ha några produkter som jag kan förpacka på ett smart (och billigt) sätt, jag ville också veta hur man bygger en liten stenugn/var man köper en och jag vill veta vad lagens bokstav säger om brödtillverkning och bageriverksamhet, även vilka stödformer det finns. Jag skrev också att jag vill ta del av andras erfarenheter gällande småskaliga bagerier och det är kanske på den punkten jag är lite besviken. I kursen deltog personer som hade lång erfarenhet av mathantverk och eget företag och jag tycker att vi mera systematiskt kunde ha fått höra om deras erfarenheter. Nu hängde det mycket på hur mycket jag själv i pauserna tog reda på.

För mig blev de praktiska erfarenheterna av att delta i marknader (jag hann med två) antagligen allra värdefullast och roligast i utbildningen. Kundernas feedback och andras sätt att bygga upp sina marknadsstånd var saker som jag inte kunde ha lärt mig på något annat sätt. Att skriva ett försäljningstal för min produkt kändes också både roligt och nyttigt och det låter så här: ”Jag är uppväxt på landet med bakande kvinnor omkring mig, min mommo, min mamma, moster Vivi, faster Mirjam och många fler. Bulldoftande kök fanns det överallt, och kvinnor med runda nätta magar under sina rutiga förkläden. I min barndom har jag ätit mycket hembakt bröd (nästan enbart), sprungit genom rågfält, plockat blåklint på dem och smakat på de söta sädeskornen som man kunde plocka direkt ur sina ax. En del av det förflutna som vi tar med oss till nuet är maten, smakerna, dofterna, måltiderna, samvaron kring dem. Jag har tagit med mig lukten av råg, stark doft av råg, som på min barndoms rågfält. Det är en doft som gör mig lycklig. Den återuppstår nu i mina knäckebröd, men inte bara tanken och minnet av råg, utan ritualen att bryta bröd, dela det med de nära och kära. Smaken av råg och fänkål öppnar en egen liten smak- och förnimmelsevärld. Det är den jag vill dela med mig.

Rågen och vetet som mitt knäckebröd bakas av har odlats på åkrar i min närmiljö. Jag hämtar mjölet själv i Kimito Kvarn

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

och det är en garanti för att det alltid är färskt. Färskt mjöl ger fin smak. Där jag står i mitt kök på Högsåra och bakar mitt bröd kan jag antingen blicka ut över havet eller vända blicken åt andra hållet mot en tät skärgårdsskog. Jag hör vågorna svalla och vinden susa och allt detta kan jag baka in i mitt bröd. Jag tänker på de berättelser jag hört av kvinnorna på min ö om hur de bakat bröd med omsorg och skicklighet, om hur viktig föda brödet alltid har varit. Mest har det varit rågbröd, vetebröd bara till fest. Och aldrig några tillsatskonstigheter. Vatten, mjöl, salt och surdeg eller jäst. Kanske en krydda.

Okomplicerat.”

Nu är jag stolt bärare av den nya titeln mathantverkare. Jag har tagit ett steg närmare ett enkelt liv och mitt ekologiskt fotavtryck har blivit en aning mindre. http://mathantverk.wordpress.com/ www.eldrimner.com www.brodpassion.se DialogWeb innovation, kultur, matlagning

Se også Hvad er Biophilia for noget?

Magien ligger i konteksten Aktive borgere eller passive forbrugere?

Den nødvendige bæredygtighed Kan nordisk ø-samarbejde fremme lokal udvikling?

Danmark

Rollmodeller och ansvar ger god start 04. december 2013 09:57 Att få lära sig att hjälpa andra och delta i frivilligarbete hör till de saker som 19-åriga Tarek Habbou värderar högt då han berättar om sina erfarenheter av Ressourcecenter Ydre Nørrebro (RCYN). Centret, som är öppet för barn och unga mellan 13 och 18 år, ligger i Haraldsgadekvarteret som är ett av de invandrartätaste i Köpenhamn. Här bor över trettio nationaliteter och var tredje invånare har en annan etnisk bakgrund än dansk.

Tarek Habbou, som har marockansk bakgrund, har deltagit i centrets aktiviteter ända sedan det öppnades 2009. Nu har han utbildat sig till så kallad uddannelsesambassadör (utbildningsamabassadör) på centret och fortsätter att hjälpa de yngre. I somras fick han också sin gymnasieexamen, men har nu ett sabbatsår i väntan på att få utbilda sig till fysioterapeut.

Klubben Youth Lab är den som gett absolut mest, berättar Tarek.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Att ta ansvar och fungera som rollmodell för yngre är viktigt för den danska utbildningsambassadören Tarik Habbou.

–Vi som är äldre fungerar som rollmodeller för de yngre. Utan den här verksamheten skulle jag knappast ha umgåtts med 1213-åringar överhuvudtaget, men nu har jag lärt mig hur jag ska fungera tillsammans med dem. Vi har bland annat sålt hembakade kakor, kaffe och te på Rådhusplatsen och sedan gett alla inkomster till ett kvinnohem. Det här fungerar som en ögonöppnare för de mindre för många av dem har aldrig ens tänkt på att de skulle kunna hjälpa andra som har det sämre ställt än de själva. Senare har de själva tagit initiativ till annan välgörenhet.

Ansvaret är de ungas

Tarek Habbou berättar också att de äldre är måna om att berätta för de yngre att det är viktigt att skaffa sig en utbildning. I ett utsatt området som detta är det enligt honom extra viktigt med förebyggande verksamhet. Han har också tydligt kunna se att de ungdomar som kommer till centret klarar sig bättre i samhället utanför.

Janni Stubkjær Rasmussen, som är anställd på RCYN, poängterar också betydelsen av att ungdomarna får lära sig ta ansvar. Huvuddelen är pojkar, men det har börjat komma flera flickor, och gemensamt för dem alla är att de får lära sig ansvara för olika projekt och även för att centret hålls i skick.

– De som är över femton år och kommer till centret före klockan nitton förväntas ansvara för någon del av verksamheten medan de yngre är deltagare i olika aktiviteter. De lär sig planera verksamhet och de gör ansökningar, bland annat har några startat ett café inom projektet IHelp.

Tilltalande miljö

Att skapa s.k. Lynprojekt är också en del av verksamheten. ”Lyn” betyder ”blixt” och det innebär att själva processen från plan till förverkligande ska vara relativt kort så man inte förlorar ungdomar på vägen. Läxcaféerna är också en viktig satsning, berättar Janni.

– Vi satsar på en tilltalande miljö både studiemässigt och relationsmässigt. Vi har själva lärt oss mycket om olika inlärningsstilar och de unga gör också annat än läxor, de spelar t.ex. pedagogiska spel.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Samarbetet med samhället utanför är viktigt och förutom samarbetet med föräldrar är både skola, polis och socialförvaltning samt ungdomsutbildningsnämnden involverade. Dessutom har kulturpedagogerna som arbetar på centret ett brett kontaktnät.

Centret har sedan starten fått stöd av det nationella programmet Brug for alle unge, vilket bland annat har gett möjligheter att anställa flera och att utarbeta nya projektidéer.

Centrets förebild finns i Oslo, och man hoppas i framtiden på ett livligare samarbete med de nordiska länderna. Hittills har centret främst haft kontakt med folk i Barcelona som arbetar på samma sätt.

Clara Henriksdotter

cpuranen(ät)abo.fi

Brug for alle unge

Brug for alle unge har som mål att bidra till att alla unga, oberoende av etnisk bakgrund, ska ha samma möjligheter att få en utbildning och ett arbete. Det är ministeriet för barn och undervisning som står bakom satsningen och det övergripande målet är att 95 procent av en ungdomsårgång slutför minst en utbildning på andra stadiet.

Orsaken till att man fokuserar på unga med etnisk minoritetsbakgrund är att de har ungefär dubbelt flera avhopp från skolan än andra danska unga och inom yrkesutbildningen avbryter 60 procent av unga från etniska minoriteter sin utbildning. År 2010 fattades beslut om att Brug for alle unge skulle fokusera på utsatta bostadsområden.

Nationellt har man har valt att satsa bl.a. på frivillighet, läxcaféer och lokalt förankrade rollmodellgrupper.

Brug for alle unge finansieras med statsmedel och den årliga summan är 6 miljoner danska kronor (ca 845 000 euro) fram till år 2014 då satsningen avslutas.

Ressourcecenter Ydre Nørrebro (RCYN) är en av de aktörer som Brug for alle unge samarbetar med. RCYN är ett aktivitets- och frivillighetscenter, som arbetar med barn och unga mellan tretton och arton år. Aktiviteter som hjälper de unga med deras skolgång är centrala. www.brugforalleunge.dk RCYN har en egen sida på Facebook.

DialogWeb ,

Danmark unga i norden

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Danmark

I moderna klassrum är kommunikationen tredimensionell 22. november 2013 08:03 En lärare står vid sin kateder och eleverna sitter på rad, vända mot läraren men med ryggarna mot varandra.

Så har den traditionella klassrumssituationen sett ut under de senaste seklen. Problemet med detta är att kommunikationen blir tvådimensionell och bara sker mellan läraren och den elev som för tillfället räcker upp handen. De andra eleverna blir inte delaktiga i samtalet.

En lärare står vid sin kateder och eleverna sitter på rad, vända mot läraren men med ryggarna mot varandra. Så har den traditionella klassrumssituationen sett ut under de senaste seklen.

Problemet med detta är att kommunikationen blir tvådimensionell och bara sker mellan läraren och den elev som för tillfället räcker upp handen. De andra eleverna blir inte delaktiga i samtalet.

Konferensen Laeringsmiljø og voksenundervisning ägde rum i ett alldeles nybyggt skolhus i Haderslev på södra Jylland i VUC:s nybyggda studiehus har såväl öppna ytor som Danmark. Huset ägs av Danmarks vuxenutbildningscenter mer stillsamma utrymmen där de studenter som VUC. VUC:s utbildningar vänder sig främst till unga vuxna behöver kan dra sig tillbaka och koncentrera sig. människor som behöver läsa in sin gymnasiekompetens. Det

Fotograf: VUC är inte ovanligt att VUC:s elever har haft någon form av svårigheter i skolan, vilket förstärker kraven på att skolmiljön ska kännas motiverande. Konferensen arrangerades av Nordiskt nätverk för formell vuxenutbildning och ägde rum den 24– 26 oktober 2013.

I huset, som ser ut som en hypermodern skyskrapa i glas, finns öppna ytor, många trappor och mycket ljus. Skolan arbetar efter principen att alla rum kan utformas utifrån vilken aktivitet som ska bedrivas. Där finns såväl öppna rum som avskärmade platser dit elever som behöver arbeta ostört kan dra sig undan.

Dessa olika sorters rum finns: • Grupprum • Opplägg, en traditionell föreläsningssal.

• Stillerum, där det ska vara helt tyst.

• Dialogrum, runda rum som är färgglada på utsidan. På insidan är ljud och ljus dämpat, och bänkarna sitter i en cirkel längs väggarna så att man kan ha en dialog och se alla deltagare på en gång. I mitten av rummet sitter datorskärmar.

• Dessutom finns kreativa rum med runda bänkar på golven och skärmar på väggarna, där aktiviteterna kan utformas efter behov.

Skolans pedagogiska idé är rörelse, transparens och att använda digitala medel i undervisningen. Alla elever har en egen läsplatta som används i undervisningen och ambitionen är att inte använda några papper. Det finns datorskärmar i alla rum. http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Martin Roald Schrøder, arkitekt:

Den förste som talade på konferensen var arkitekten Martin Roald Schrøder. Han visade bilder av traditionella klassrum där alla elever ser ut att vara stöpta i samma form. Han betonade att lärare måste vara medvetna om att människor är olika och lär på olika sätt.

– Själv behöver jag hörlurar på för att kunna koncentrera mig, men min vän är tvärtom, han registrerar inte omgivningen när han är koncentrerad på något. Det här med individualitet och undervisningsdifferentiering är förhållandevis nytt. Förr stod läraren här (vid katedern) och eleverna satt där (i bänkarna), sa Martin Roald Schrøder.

I VUC:s nya byggnad har arkitekterna arbetat med kvadrater, stjärnor och cirklar för att kommunikationen ska bli mer tredimensionell. Alla ska kunna vända sig till varandra och tala. Det är relativt vanligt med öppna ytor och många många glasdörrar i nybyggda skolor, bland annat eftersom det minskar risken för mobbning. Men inför bygget av denna byggnad insåg arkitekterna att det även måste finnas ställen där eleverna kan dra sig undan och koncentrera sig.

– I stället för stora rum där flera hundra elever samlas byggde vi mindre rum där eleverna kan arbeta individuellt eller i grupp. Rummen formas så att man kan göra olika saker i dem, sa Martin Roald Schrøder och visade en bild på ett bord som var format så att man antingen kan vända ryggen mot varandra och arbeta individuellt, eller sitta tillsammans.

Schrøder drog paralleller till teatrar och restauranger där miljöer byggs upp för att skapa stämning. Varför inte skapa lärandemiljöer på samma sätt?

Hans Jørgen Hansen, vd för VUC Syd:

”Problem är möjligheter i arbetskläder”, sa VUC Syds direktör Hans Jørgen Hansen. För länge sedan skedde undervisning i slutna kloster och eleverna satt i enskilda bås och skrev. Även många av dagens skolor som har byggts på 1800- och 1900-talet ser ut som en sorts kloster; stora, fyrkantiga, slutna byggnader, konstaterade Hans Jørgen Hansen.

– De signalerar att hit ska man bara komma om man absolut har något här att göra!

VUC:s byggnad är öppen och inbjudande med sina glasfasader som det går att se rakt in igenom. Här kan vem som helst stiga in.

Den moderna tiden innebär bland annat att gränserna mellan arbete och fritid suddas ut och att plats och tid blir något relativt. Flödet av information blir obegränsat.

– Om ni lärare har problem med att eleverna kollar Facebook: gör undervisningen mer intressant än Facebook! Facebook går inte att stoppa, det är en del av informationsteknologin, sa Hans Jørgen Hansen.

En ramprincip för VUC:s nya byggnad är att det ska vara ett hus i rörelse, ett öppet kulturhus dit även allmänheten kan gå för att besöka kaféet, titta på konst eller använda idrottshallen.

Undervisningen sker ofta efter vad Hans Jørgen Hansen kallar en ”flowmodell”. Lektionerna kan börja med att elever och lärare samlas i en lokal, men efter en halvtimme får eleverna själva välja var de sätter sig och arbetar.

Han menar att denna frihet under ansvar passar bra för VUC:s elever, där de flesta är i åldrarna 18–25 år och ofta har en dålig skoltid bakom sig. Många har hoppat av skolan och ”blev vuxna lite senare än andra”. Ungefär en tredjedel är andra

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

eller tredje generationens invandrare. På skolan finns också en överrepresentation av elever med speciella behov och olika diagnoser.

Salvör Nordal: Någon måste ställa de etiska frågorna Under torsdagen talades mycket om att VUC:s nya byggnad bryter mot traditionen med klassrum där eleverna sitter i rad vända mot läraren. På fredagen visade Salvör Nordal, filosof vid Centrum för etik på Island, en bild från Platons akademi.

Den var häpnadsväckande lik bilderna från VUC:s byggnad: eleverna står, sitter och halvligger på trappor och bänkar, och där den tredimensionella kommunikationen är ett faktum. Platon skrev ner dialoger mellan den samtida filosofen Sokrates och hans elever, och några av dem finns bevarade.

– Sokrates metod var att diskutera och stimulera kritiskt tänkande och väcka nya idéer. Det är en dialektisk metod, där deltagarna ofta fick inta olika ståndpunkter och ifrågasätta varandra. En deltagare kunde leda en annan till att motsäga sig själv för att stärka sin egen ståndpunkt. Det fanns ingen vinnare eller förlorare i diskussionerna. Idén var inte att bli bäst eller framstå som smartast. Dialogerna är ofta vackert skrivna, som teaterpjäser. De är väldigt disciplinerade och dialogen följs hela tiden, de börjar inte prata om något annat, berättade Salvör Nordal.

Hon berättade vidare att Sokrates såg sig som en barnmorska som hjälpte eleven att forma sina idéer.

– Han menade att undervisa är att få folk att minnas eller upptäcka på egen hand!

Det finns många etiska dilemman som överhuvudtaget inte kommer upp i ljuset om man inte diskuterar dem. Det kan handla om moraliska frågor om hur människor behandlar varandra, om hur olika kulturer ser på olika frågor och inte minst om medicinska frågor såsom dödshjälp, abort, genetiska tester på spädbarn och surrogatmödraskap.

– Etiken erbjuder inte svaret på svåra frågor. Folk finner det frustrerande ibland. Men vi kan erbjuda en metod för att analysera och tänka på svåra moraliska frågor, sa Salvör Nordal, och fortsatte: – Vi kan inte komma med riktlinjer för etiska frågor så som vi har riktlinjer för piloter, det är inte den sortens frågor. Det här är en annan kontext. För att ta beslut i en speciell situation kan vi bara ha riktlinjer, inte svaret. Vi kan bara lita till vår egen moraliska bedömning, men det är också det som gör livet intressant.

– Etiska frågor är inte manna från himlen, någon måste ställa frågorna. De kommer inte naturligt. Många banker säger att de har etiska värden för att det ser bra ut, men det finns ingenting bakom. Affärsetik finns inte på ekonomiutbildningarna och etik går inte ihop med det moderna livet, till exempel teknologin där allt ska gå fort, sa Salvör Nordal.

Hon underströk: För att tänka igenom moraliska och etiska frågor krävs tid. Målet är inte att finna den mest effektiva lösningen – utan den rätta lösningen!

Peter Lund Madsen: Omgivningen är avgörande för hjärnans inlärning Instinkter och drifter styr hjärnan för de flesta varelser på jorden. Det primära är att äta, para sig och slåss för att uppnå eller bibehålla maktpositioner i gruppen. Även vi människor har en ”krypdjurshjärna”, sa Peter Lund Madsen, hjärnforskare i Köpenhamn. Han besökte konferensen för att tala om motivation och lärande, och omgivningens betydelse för lärandet.

– Olika delar av hjärnan analyserar olika information. En del av hjärnan konstaterar att det är en bil som kommer åkande på vägen, en annan del att den är röd, och en tredje del av hjärnan att det är en Mitsubishi Colt, sa Peter Lund Madsen.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Skillnaden mellan oss och krypdjuren är att våra hjärnor har kapacitet att aktivt göra val. Vi kan intellektuellt förstå våra känslor och känna omtanke om andra. Genom våra sinnen har vi medvetenhet om omvärlden. Vi lägger mycket kraft på att förstå sociala signaler i grupper med andra människor.

– Man kan ha en till tre tankar samtidigt. Dessa tankar är som toppen på ett isberg. Inunder ligger enormt mycket tankar, sa Peter Lund Madsen.

– Människohjärnan är skapad för att leva på stenåldern. Nu blir den hela tiden bombarderad med information. Därför är omgivningen extremt viktig för att inlärningen ska fungera så bra som möjligt.

Peter Lund Madsen konstaterade att människan har funnits på jorden i 75 000 år. Vi är en parentes i jordens historia. Den första tekniken kom för 500 år sedan – ingen tid alls ur ett historiskt perspektiv. Inte konstigt att hjärnan inte har hunnit anpassa sig till teknologin.

Till detta föredrag var även elever på skolan inbjudna, och det var eleverna som ställde de avslutande publikfrågorna. En av dem frågade om det är sant att det är lättare att komma ihåg skoluppgifterna om man tuggar tuggummi samtidigt som man studerar?

– Smak- och luktsinnena är några av våra mest primitiva sinnen. Av vissa smaker och dofter väller minnen fram. I teorin kan man tänka sig att man kommer ihåg mer, men det är nog mer i teorin än i praktiken, svarade Peter Lund Madsen.

En annan elev undrade om det stämmer att vi bara använder fem procent av vår hjärnkapacitet och om vi i framtiden kommer att använda mer?

– Nej, hjärnan har ingen extra kapacitet. Den myten härstammar från att man gjorde ett experiment då man använde lokalbedövning och tryckte på olika delar av hjärnan, och armar och ben lyftes ”av sig själva”. Vi vet dock att hjärnan muterar och att den kanske kan utvecklas med generationerna. Kan en 17-åring ha dubbelt så stor hjärnkapacitet som jag själv? Det vet man inte.

Blir hjärnan sämre med åren? frågade någon annan.

– Är man frisk är kapaciteten intakt, men man har olika uppgifter i olika åldrar, svarade Peter Lund Madsen.

Text: Marja Beckman

marja(ät)beckman.se >>>Bilder av Annette Havn Olsen

>>>Konferens på YouTube

DialogWeb innovation, flexibelt lärande, formell vuxenutbildning

Se også Hvad er Biophilia for noget?

Magien ligger i konteksten Aktive borgere eller passive forbrugere?

Den nødvendige bæredygtighed Kan nordisk ø-samarbejde fremme lokal udvikling?

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Island

Sprogundervisning på arbejdspladsen 20. november 2013 13:38 Ingibjörg Hafstað indførte begrebet islandsk på arbejdspladsen og har undervist immigranter af over 100 nationaliteter i islandsk.

Ligesom Færøerne har Island ændret sig markant i det nye århundrede fra at være et homogent til det nuværende multikulturelle samfund hvor hver niende indbygger er af udenlandsk herkomst. Det stiller nogle helt andre krav til uddannelsessystemet hvis tilflytterne skal forstå og kommunikere med de islandsktalende indbyggere. Ingibjörg Hafstað tilhører veteranerne blandt dem der beskæftiger sig med at lære nye islændinger at kommunikere på islandsk.

Ingibjörg kender godt hvordan det er at være udlænding. Som datter til en islandsk diplomat voksede hun op i flere europæiske hovedstæder, Moskva, Oslo, Paris for at nævne nogle få. Under sin opvækst måtte hun mange gange lære et Ingibjörg Hafstað underviser udenlandske ansatte i en nyt sprog for at kunne omgås med de lokale. Denne erfaring af Reykjavíks svømmehalle. har hun brugt til að formidle islandsk til folk af over 100 forskellige nationaliteter, til at begynde med som lærer på Reykjavík kommunes center for videreuddannelse, men nu har hun i en årrække arbejdet som selvstændig næringsdrivende.

Islandsk til daglig brug Hun indførte det som hun kalder for islandsk på arbejdspladsen. Hun møder op hvor folk arbejder og bruger deres daglige omgivelser som udgangspunkt. «Vi begynder selvfølgelig på Jeg hedder … og kommer fra … osv. men derefter drejer samtalen sig om arbejdet, kontakten med kollegaerne, firmakulturen og andre ting folk behøver at vide for at klare sig på arbejdspladsen. Vi snakker også om løn og andre rettigheder, hvor vi får besøg af folk fra fagforeningen. Kulturen på arbejdspladsen og dagliglivet er altid i fokus, men vi lægger mindre vægt på grammatik end udtalen, fordi den sidstnævnte behøver de for at kunne kommunikere med de indfødte,» siger Ingibjörg.

Hun har rejst rundt og holdt kurser på fiskefabrikker, autoværksteder, en ferrosilikonfabrik og en del byggepladser, bare for at nævne nogle få. «Jeg starter med et besøg hvor jeg medbringer mit kamera og tager billeder af folk i arbejde og deres omgivelser. Dem bruger jeg så i undervisningen. Hvad hedder det her? Hvordan siger man når … osv. Når folk skal lære et fremmed sprog foregår det i to trin. For det første skal man kende kulturen, etiketterne, og forstå sine omgivelser, hvordan man opfører sig på et nyt sted. Samtidig begynder man at lære sproget, altså hvad tingene hedder, begreber, udtryk og den slags. Derfor er det nemmere at tage udgangspunkt i arbejdspladsen for derefter at gå over til andre områder hvor folk omgås de indfødte på daglig basis,» siger hun.

Hvornår er et barn uartigt?

For tiden arbejder hun mest for Reykjavík kommune, holder kurser for ansatte i kommunens skoler, svømmehalle og andre institutioner, men også for arbejdsformidlingen hvor hun underviser arbejdsløse immigranter. Før krisen i 2008 var arbejdsgiverne meget villige til at holde sprogkurser for deres udenlandske ansatte, men siden har nedskæringer og

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

besparelser sat en stopper for det. Reykjavík kommune er en undtagelse, da den tilbyder regelmæssige kurser for de udenlandske medarbejdere.

«Jeg underviser en del ufaglærte medarbejdere indenfor folkeskolen. De omgås børnene meget og deres største problem er at de ikke kender den islandske børnekultur. Hvornår er et barn uhøfligt og hvornår direkte uartigt? De islandske børns opførsel kan til tider virke ret løssluppen i mange udlændingers øjne. Det øger deres sikkerhed på jobbet hvis de lærer om deres omgivelser.»

Manglende kommunikation Hun siger at hendes elever er meget taknemmelige for denne måde at lære islandsk på. «Det gør det lettere for dem at lære de ord og den terminologi som de trænger men ikke er i stand til at spørge om, fordi de ikke mestrer sproget godt nok.

De oplever ganske tit at så snart islændingerne hører at de ikke taler fejlfrit islandsk, så begynder de at tale engelsk. Jeg kender en del immigranter der ikke kunne ét ord i engelsk da de kom til Island men er blevet ret gode til det selvom imens deres evne til at tale islandsk udvikler sig lansomt. Vi islændinger er ikke særlig gode til at snakke med folk der har accent.»

Hun påpeger at der er stor forskel på i hvor høj grad man kommunikerer med folk på arbejdspladserne. «I skolen er folk selvfølgelig nødt til at snakke islandsk med børnene. Men vi lavede en undersøgelse på fiskefabrikken hvor vi fandt ud at folk kun kommunikerer i ti-femten minutter om ugen på islandsk. Mens de arbejder har de høreværn på og lytter til radio eller musik og i pauserne sidder polakker, thailændere og islændinger hver for sig. Brug af islandsk var begrænset til god dag og ses i morgen. Derfra går folk i supermarkedet hvor det kun er: Behøver du en bærepose?»

Analfabeter skal læse Ligesom i mange andre europæiske lande skal immigranter bestå eksamen i islandsk hvis de søger islandsk statsborgerskab. Ingibjörg er kritisk over for det eksamen man forelægger dem. „Det er måske ikke særlig svært for folk der kommer fra lande med beslægtet sprog, f.eks. folk fra de slavisk- eller germansksprogede lande. Men blandt dem som dumper til eksamen er ni ud af ti fra Asien – Kina, Vietnam, Thailand, Nepal. Deriblandt er der en del analfabeter og andre som står over for kravet om at kunne læse tekst på et helt anderledes alfabet end de er vokset op med. De kender måske 500-1 000 ord på islandsk men klarer hverken at læse eller skrive og dumper igen og igen. Det har jeg længe forsøgt at få ændret og nu ser det omsider ud til at jeg bliver hørt, ihvertfald delvis.

Jeg har hørt at de som ikke kan læse kan tage en mundtlig prøve,“ siger Ingibjörg Hafstað.

Þröstur Haraldsson E-post: throsth(ät)simnet.is DialogWeb lärande i arbetslivet, integration, språk

Se også Fler idéer föds i blandad miljö Språkundervisning på jobbet öppnar nya dörrar Så blir språkutbildningen för invandrare bättre Forbedrede undervisningstilbud for nye nordiske borgere

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Flersproget dagligdag

Norge

Med arbeidsplassen som læringsarena 15. november 2013 10:15 En halv milliard kroner har den norske staten brukt for å styrke lesing, skriving, regning og digital kompetanse hos voksne de siste sju årene. I 2014-budsjettet er det foreslått nye millioner. Tiltaket er kjent under tre bokstaver, BKA, som betyr «basiskompetanse i arbeidslivet». Det overordnede formålet med programmet er å hindre at de med svake ferdigheter skal falle ut av arbeidslivet. Med bedre basiskompetanse kan de også få tilgang til mer opplæring og utdanning.

Svake kunnskaper i lesing, skriving og regning er et gammelt problem, men det er kanskje blitt enda mer synlig – og plagsomt – i vår digitale virkelighet. Der en tidligere kunne bruke muntlige beskjeder og telefon, må en i dag beherske digitale verktøy.

Gjelder også unge

- Vi har sett mange gode eksempler på bruk av BKAmidler i virksomhetene. Spesielt de som retter det inn mot videre fagbrevopplæring, sier seniorrådgiver Anne K. Eggen Lervik i Hovedorganisasjonen Virke i dette intervjuet.

- Manglende basiskompetanse hos voksne er en stor utfordring.

Dette er dessverre ikke et problem som forsvinner. Vi ser at en stor andel av ungdom faller ut av videregående skole, og mange av dem har ikke god nok basiskompetanse. Vi vet at de som har utdanning, også tar mer utdanning, mens de som virkelig trenger det ikke benytter seg av muligheten. Spesielt ikke hvis det "avslører" manglende grunnleggende kompetanse, sier seniorrådgiver Anne K. Eggen Lervik i resultatområdet for arbeidslivspolitikk i Hovedorganisasjonen Virke. Mange av Virkes medlemsbedrifter benytter seg av BKA-midler.

Mestring - Virke er opptatt av BKA og mener at innsatsen bør økes. Programmet bidrar til at flere opplever mestring i arbeidet og blir bedre i stand til å håndtere omstilling. Programmet sikrer et tilbud som kan nå dem som trenger det mest, og som står i fare for å falle ut av arbeidslivet. Det beste med BKA er at arbeidsplassen benyttes som læringsarena, sier Lervik.

Basiskompetanse + fagbrev Virke mener det er en god løsning å knytte opplæringen i basiskompetanse til starten på et fagbrev. Da rettes fokus mot en kompetanse som gir offentlig godkjenning, framfor å avsløre manglende kompetanse. Virke argumenterer derfor for at opplæring til fagbrevnivå bør legges under BKA-midlene. Dette er det ikke anledning til med dagens ordning.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Samarbeid bedrift – kurstilbyder Statens BKA-penger går til kurs for ansatte i private eller offentlige virksomheter. Virksomhetene selv eller kurstilbydere søker om midler i BKA-programmet. Kursene er et samarbeid mellom bedrift og kurstilbyder. I noen tilfeller er også næringsforening og organisasjoner i arbeidslivet med i samarbeidet.

- Vi har sett mange gode eksempler på bruk av BKA-midler i virksomhetene. Spesielt de som retter det inn mot videre fagbrevopplæring kombinert meg internopplæring. Dessuten gir det en viktig samarbeidsarena mellom virksomhet og skole eller kurstilbyder, påpeker Lervik.

- Har dere undersøkt hvor utbredt problemet med manglende grunnleggende ferdigheter er i medlemsbedriftene deres?

- Det er alltid en utfordring å kartlegge og motivere for å bli bedre på opplæring i basiskompetanse. Mange av virksomhetene våre har egne intern-skoler. Her skjer det mye opplæring, også i basisferdigheter, som for eksempel grunnleggende IKT-opplæring.

- Er det egentlig en statlig oppgave å lære voksne å lese, skrive og regne? Er det ikke bedriftens sak å sørge for at ansatte har de riktige kvalifikasjoner og ferdigheter?

- Vi mener at det er myndighetenes ansvar å legge til rette for livslang læring og stimulere gjennom statlige tiltak. Læring skjer ikke bare på skolen – det er viktig å anerkjenne læringen som skjer i arbeidslivet. Derfor ser vi at internopplæringen i mange virksomheter er gode steder å gjennomføre basisopplæring.

- Hva gjør Virke for at medlemsvirksomhetene skal få mest mulig nytte av BKA-programmet?

- Vi motiverer dem til å søke om BKA-midler og kopler gjerne virksomheter og Vox- veiledere, slik at de får den veiledningen de trenger for å søke. Virke mener BKA må styrkes, og vi mener at det må bygge på en forståelse av at kompetanse på videregående skoles nivå er å regne som basiskompetanse i arbeidslivet, avslutter Anne K. Eggen Lervik.

Torhild Slåtto, slaatto(ät)fleksibelutdanning.no

FAKTABOKS BKA = basiskompetanse i arbeidslivet 349 BKA-prosjekter ble innvilget i 2013. Spredt over alle fylker og de fleste bransjer.

Totalbeløp i 2013: 104 mill. kr.

525 mill. kr bevilget til BKA i løpet av årene 2006-2013 Trolig blir bevilgningen for 2014 enda høyere (forslag til statsbudsjett).

Nytt forslag i 2014-budsjettet: BKA skal også omfatte opplæring i muntlig norsk for minoritetsspråklige.

DialogWeb ,

Alfarådet baskunskaper, läs- och skrivkunnighet

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

2013-11-18_10-38-52

2013_43_340

Færöerne

Forbedrede undervisningstilbud for nye nordiske borgere 12. november 2013 11:47

Bedre adgang til samfundet Alfarådet har eksisteret siden 2006. Som et råd under netværket NVL – Nordisk netværk for voksnes læring – er Alfarådets formål at udvikle og forbedre muligheder for uddannelse for voksne med ingen eller kort uddannelse, der ikke har nordisk som modersmål. Alfarådets opgaver består blandt andet i at forbedre kortuddannede tilflytteres Vagtskifte i Alfarådet. Norske Helga Arnesen overdrager posten som hoved koordinator til danske Peter Villads Vedel.

Fotograf: Anna Katrin Matras, Fróðskaparsetur Føroya

muligheder for en aktiv deltagelse i samfundet og i de demokratiske processer, at sprede kundskaber om uddannelsesområdet samt at kortlægge kompetencebehov for lærere, der underviser i et af de nordiske sprog som andetsprog.

Formelle krav nødvendige Vi har i Alfarådet gennem en årrække indset, at fraværet af formelle krav til lærere, der underviser i nordiske sprog som andetsprog og I den grundlæggende litteracitet, er et problem. En faglighed er opbygget gennem 20 til 30 år, og der eksistererer tilbud om uddannelse og efteruddannelse til lærere, men der er i flere af de nordiske lande ingen formelle krav til uddannelsen og til lærernes kompetencer. Vi mener, at formelle krav, konkretiseret i et professionelt undervisningstilbud, er af stor betydning for, at vores målgruppe, voksne med kort uddannelse eller uden uddannelse, og med et andet modersmål end nordisk, får tilbud om undervisning, der rammer rigtigt, siger Peter Villads Vedel.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Nordisk nytte Alfarådets fagområde er karakteriseret af små fagmiljøer med begrænset forskning og med et relativt lille undervisningsområde. Og ifølge Vedel er dette område netop et praktisk eksempel på, hvor nyttigt og udbytterigt det nordiske samarbejde er. – Vi udveksler faglige erfaringer, og vi bruger erfaringer fra praksis og forskning hos hinanden.

Efter så mange års erfaringer kan vi drage slutninger på, hvad professionalisme på området består i. Og for Færøerne, der er nye i Alfarådets regi, og hvor undervisning i færøsk af udlændinge, er et nyt område, vil det være en utrolig gevinst at koble sig på netværket, siger Peter Villads Vedel.

Langvarig process Alfarådet har siden dets oprettelse arrangeret en lærerkonference, der afholdes med to til tre års mellemrum. På konferencen sættes udfordringer for lærere i grundlæggende litteracitet for voksne med andre modersmål end de nordiske på dagsordenen.

Som et resultat af de tilbagevendende lærerkonferencer samt et udviklingsarbejde i de seneste år har rådet udarbejdet en kompetence-beskrivelse af lærerne, der arbejder på området.

– Vi er begyndt på en langvarig proces, og målet er, at vi i Norden får bedre kompetencer til at arbejde med dette fagområde. Men Alfarådet er ikke isoleret til udelukkende at tænke pædagogik i forhold til lavt-uddannede indvandrere.

Undervisningen er koblet sammen med andre integrationstiltag så som arbejdsmarkedet, livet som samfundsborger, videre undervisning og andre aspekter, der er nødvendige for at få en vellykket integration, siger Peter Villads Vedel.

PIAAC undersøgelse – en kortlægning af kompetencer Alfarådets medlemmer har al mulig grund til at være aktive, og de første resultater af PIAAC-undersøgelsen, der blev offentliggjort den 8. oktober i år, understreger også rådets relevans.

PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) er en OECD-undersøgelse af voksnes færdigheder og brug af færdigheder inden for læsning, regning og problemløsning med IT. Undersøgelsens første runde er gennemført i 24 lande, og anden runde, der afsluttes i 2016, er gennemført i ni lande.

Ifølge undersøgelsens resultater i Danmark er ovennævnte færdigheder klart lavere blandt ikke-vestlige indvandrere end blandt indvandrere med europæisk baggrund og personer med dansk oprindelse.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Uddannelse afgørende Ifølge PIAAC-undersøgelsen er forskellen mellem ikke-vestlige indvandrere og personer med europæisk og dansk oprindelse af omtrent samme størrelsesorden som forskellen mellem personer, der alene har grundskole som højeste fuldførte uddannelse, og personer med lang videregående uddannelse.

PIAAC-undersøgelsen leverer et klart signal om, at ikke-vestlige indvandrere er en gruppe af borgere, der har særlige læsevanskeligheder, og denne gruppe scorer dårligere end den sammenlignelige målgruppe med dansk baggrund. De har brug for særlig støtte i forhold til læseundervisning og bredere undervisning i grundlæggende litteracitet. Alfarådet er en platform, der kan være med til at rette lyset mod disse forhold, og så bør et klart signal sendes til politikerne om udfordringerne, siger Peter Villads Vedel.

Kristianna Winther Poulsen, kwp(ät)globi.fo

Faktabox Alfarådet blev oprettet i 2006. Læs mere på www.nordvux.net -> Nätverk Peter Villads Vedel, Alfarådets nye koordinator, er pædagogisk konsulent i Undervisningsministeriet i Kvalitet- og Tilsynsstyrelsen. Han er uddannet cand.phil. i dansk som fremmed- og andetsprog.

Den næste fælles nordiske lærerkonference, som Alfarådet arrangerer, afholdes den 17. og 18. september 2014 i Gullmarsstrand i Sverige. Konferencen har fokus på lærerkompetencer.

PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) er en undersøgelse af voksnes kompetencer. Undersøgelsen er initieret af OECD. Læs mere på http://www.oecd.org/site/piaac/

DialogWeb ,

Alfarådet alfabetisering, integration, språk, kompetensutveckling

2013_42_451

Grønland

Ufaglært brød 14 års uddannelsespause 12. november 2013 07:03 http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Et radioprogram, en jernvilje og et studieforberedende kursus ændrede 33-årige Ane-Sara Eliassens liv fra ufaglært til lærerstuderende.

I 2008 boede Ane-Sara Eliassen i Nutaarmiut i den nordlige del af Grønland med sine tre børn og sin mand – en bygd med færre end 50 indbyggere. På det tidspunkt var hun en del af en kedelig statistik: Hun havde afbrudt folkeskoleuddannelsen i 10. klasse og havde siden da været ufaglært. ”Jeg ved ikke præcis, hvorfor jeg stoppede i folkeskolen. Men faktum er, at jeg flyttede fra min fødeby Upernavik til en lille bygd, fik mit første barn som 17-årig og pludselig var der gået 14 år,” forklarer Ane-Sara Eliassen.

Men en morgen i 2008 tændte hun for radioen og lyttede opmærksomt til et program, hvor denne sætning faldt: Ane-Sara Eliassen var ufaglært i 14 år. Til sommer bliver hun færdiguddannet lærer.

”Ufaglærte kan ikke bruges til noget i fremtiden.” ”Indslaget fik mig til at indse, at jeg blev nødt til at tage en uddannelse,” forklarer Ane-Sara Eliassen.

Derfor henvendte hun sig til det lokale opkvalificerings- og vejledningscenter, der på grønlandsk kaldes Piareersarfik (direkte oversat: ”stedet hvor man forbereder sig”), for at færdiggøre den uafsluttede afgangsprøve.

Kampen for en uddannelse Ønsket om at uddanne sig, viste sig dog sværere end som så. I første omgang afviste Piareersarfik Ane-Sara Eliassen, der på det tidspunkt var 27 år. ”De sagde jeg var for gammel – men heldigvis er jeg meget stædig,” forklarer hun.

Derfor klagede hun til Uddannelsesdepartementet, fik medhold og gennemførte en almen erhvervsuddannelse i 2009.

Hendes uddannelsesmæssige udfordringer fortsatte dog ufortrødent: Efter endt eksamen med tre topkarakterer søgte hun direkte ind på et 1-årigt studieforberedende kursus, men blev afvist, fordi hun manglede faget fysik. Efter endnu en klage og en dispensation, begyndte hun endelig på det studieforberedende kursus i efteråret 2009 i Grønlands 5. største by Aasiaat. ”Hvis jeg ikke havde hørt radio den morgen, og hvis det 1-årige studieforberedende kursus ikke havde eksisteret, så var jeg aldrig begyndt at studere. Med tre børn havde det været umuligt at gennemføre en treårig gymnasieuddannelse, hvis jeg også skulle kunne nå at videreuddanne mig” fortæller Ane-Sara Eliassen.

Uddannelsen for de håbefulde voksne

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Det 1-årige studieforberedende kursus, som hjalp Ane-Sara Eliassen videre i uddannelsessystemet, blev etableret på forsøgsbasis i Nuuk i 2005 og i Aasiaat i 2008. Den adskiller sig fra en almindelig treårig gymnasieuddannelse ved, at det kun tager ét år, og samtidig er kurset opbygget af syv enkeltfag: Grønlandsk, dansk, engelsk, samfundsfag, matematik, fysik/kemi og psykologi.

Uddannelsen henvender sig til voksne over 23 år, der har bestået folkeskolens afgangseksamen og som har minimum tre års erhvervserfaring. ”Den 1-årige uddannelse dækker et behov hos en stor gruppe voksne, der af den ene eller anden årsag står uden uddannelse. Der eksisterer ikke et lignende tilbud i Grønland,” forklarer Billiam Pedersen, der er ansat som AC-fuldmægtig i Departement for Uddannelse, Kirke, Kultur og Ligestilling.

Selvom aldersspredningen blandt de studerende på det studieforberedende kursus er enormt stor, eksisterer der klare fællestræk mellem dem. ”Kendetegnene er, at de gerne vil videre med deres liv. Nogle har fået børn og drømmer om,

at uddannelsen kan løfte dem og deres familie fra mere trange kår,” siger Billiam Pedersen.

Han forklarer også, at nogle af de studerende har forsøgt af gennemføre andre og længere uddannelser tidligere.”En 1-årig uddannelse passer rigtig godt til den her gruppe. Økonomisk og familiemæssigt skal de kun få det til at hænge sammen i ét år,” siger Billiam Pedersen.

Han har i løbet af det seneste år skabt et overblik over de studerende, der har gennemført eller afbrudt det studieforberedende kursus. Resultatet skal bruges til at undersøge de studerendes uddannelsesløbebaner og klarlægge om de studerer videre, som det er tiltænkt. Netop nu har han sendt et forslag til godkendelse i departementet, der bl.a. har til hensigt at formalisere uddannelsen samt at forbedre uddannelsens indhold.

Som det ser ud nu giver det studieforberedende kursus kun giver adgang til at søge ind på et afgrænset antal af mellemlange videregående uddannelser, hvor lærer- og socialrådgiveruddannelserne er de mest populære.

Uddannelser giver selvtillid For Ane-Sara Eliassen var det ikke et problem, at det studieforberedende kursus kun gav mulighed for at søge ind på et begrænset antal uddannelser. Efter en uddannelsesmesse i Aasiaat, stod det nemlig klart for hende, at læreruddannelsen var målet, hun ville sigte efter. Den beslutning motiverede hende til at lægge yderligere kræfter i skolearbejdet. ”Nogle dage skulle vi læse 80-100 sider. Selvom det var meget, kunne det altid betale sig for mig at læse lektier. Jeg kunne se formålet med det,” forklarer Ane-Sara Eliassen.

Hun tog det studieforberedende kursus på normeret tid og fik fine karakterer i engelsk, dansk, grønlandsk, samfundsfag og fysik, hvilket var nok til at give hende adgang til læreruddannelsen i Nuuk.

Da Ane-Sara Eliassen tilbage i 2008 besluttede sig for at uddanne sig, blev hun mødt med alt andet end forståelse fra sine omgivelser. ”Da jeg først fik ideen, havde jeg ikke meget støtte fra familien. De forstod ikke, hvorfor jeg ville have en uddannelse, for ingen af dem er faglærte,” forklarer Ane-Sara Eliassen.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Hendes mand er fisker og ingen af hendes forældre har en uddannelse. Siden hen har hendes familie støttet hende økonomisk, ligesom hendes mand har støttet hende ved blandt andet at flytte med til både Aasiaat og Nuuk. Ane-Sara Eliassen har aldrig fortrudt beslutningen om at bryde sit liv op og kæmpe for en uddannelse. ”Det at tage en uddannelse har været et kæmpe personligt skridt. Jo flere uddannelser, jeg har taget, des mere selvtillid har jeg fået. Før var jeg tilbagetrukket, nu tør jeg sige min mening,” forklarer hun.

Når hun bliver færdig som lærer til sommer, flytter hun tilbage til sin hjemby Upernavik for at undervise i Folkeskolen. ”Jeg er meget glad for, at jeg har valgt den her uddannelse, for så kan jeg give viden videre,” forklarer hun.

Av Anne Rønne, anne(ät)suliplus.gl

Faktaboks Det 1-årige studieforberedende kursus giver adgang til at ansøge om optagelse på følgende mellemlange videregående uddannelser: Lærer Journalist Socialrådgiver Sygeplejerske Socialpædagog

Derudover kan der ansøges om optagelse på følgende korte videregående uddannelser: Akademiuddannelsen Serviceøkonom Procestekniker

Indtil nu har 187 personer gennemført det studieforberende kursus i Nuuk og Aasiaat.

19 af de tidligere studerende på det studieforberende kursus har gennemført en videregående uddannelse, mens omkring 75 er studieaktive på videregående uddannelser.

Den 1-årige uddannelser har haft flere navne i løbet af årene: ”1-årigt GU for voksne”, ”Pilotuddannelsen”, ”1-årigt adgangskursus” og senest det 1-årige ”Studieforberedende kursus”.

Optagelseskriterierne: Ansøger skal være fyldt 23 år

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Ansøger skal have gennemført Folkeskolens Afgangsprøve med minimum karakteren 7 (på den gamle 13-skala) eller karakteren D (på den ny karakterskala i Grønland) i fagene: grønlandsk, dansk, matematik og engelsk Ansøger skal dokumentere minimum tre års fuldtids erhvervserfaring.

DialogWeb utbildningspolitik, vuxenutbildning, lika möjligheter

Se også Dags för männen att kämpa för jämställd utbildning Samarbete gynnar unga i riskzonen Projekt och tal om känslor inte bästa sättet att råda bot på ungdomsarbetslösheten Språkundervisning på jobbet öppnar nya dörrar Så blir språkutbildningen för invandrare bättre

Færöerne

Flersproget dagligdag 01. november 2013 12:41 At det er nødvendigt at lære færøsk for at leve og arbejde i det færøske samfund er indiske Kalpana og Sharon enige med danske Dorete om. Men det er ingen nem opgave for et voksent menneske at tilegne sig et fremmedsprog – og på Færøerne er der forskel på modtagelsen af færøsk talt med indisk accent og færøsk talt med dansk accent.

Ønsket om at klare sig selv

Hvis man ikke taler færøsk, bliver man temmelig ensom, sigur Kalpana Vijayavarathan fra Indien, der har boet på Færøerne i 23 år. Hun er ansat som

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

Selvfølgelig er det svært at lære et nyt sprog, især når du som voksen kvinde flytter til et nyt land. Men hvis man ikke taler færøsk, bliver man nok temmelig ensom. Og hele tiden at have brug for en tolk, er for besværligt, siger indiske Kalpana Vijayavarathan, der flyttede til Færøerne for 23 år siden.

Metoden var Learning by doing, og Kalpana er selvlært færøsktalende. Hun lyttede til samtaler, og hun læste aviser.

Drivkraften var ønsket om at klare sig selv og at blive en del af samfundet, uden konstant at have brug for hjælp fra andre. Og folk var overraskende positive over, at hun som udlænding gjorde en indsats for at kommunikere på deres sprog.

- Med min indiske baggrund ser jeg jo anderledes ud. Men ængstelsen for fremmede blev klart mindre, når folk hørte, at jeg gerne ville tale færøsk. Alle syntes, at det var flot, at jeg forsøgte, og generelt respekterer folk mig for, at jeg har lært mig færøsk. Mange kommenterer også, at der godt nok er forskel på mig og så de mange danskere, der overhovedet ikke gør noget forsøg på at lære færøsk, fortæller Kalpana, der er ansat som adjunkt i engelsk ved Færøernes universitet.

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

adjunkt i engelsk ved Færøernes universitet.

Kalpanas arbejdssprog er engelsk, når hun underviser, ligesom hun taler engelsk med sin indiske mand og deres to sønner. Men med kollegaer, venner og udenfor hjemmet taler

hun færøsk.

Ganske godt for en udlænding I de første par år som tilflytter turde Sharon Christiansen, der som Kalpana er indisk, ikke at tale færøsk; hun ønskede at mestre sit nye hjemlands sprog til perfektion, før hun dristede sig til at bruge det. For at gøre sig forståelig måtte hun ofte udtrykke sig igennem sin mand, hvilket til tider gav hende følelsen af at miste en stor del af sin personlighed.

Med tiden indså hun, at hun næppe ville komme til at tale perfekt færøsk i de første mange år, så hun besluttede sig for at tage springet. Og folk viste sig i det store og hele at være venlige og hjælpsomme. De accepterede Sharons måde at tale færøsk på, og de korrigerede hende ikke. Du taler ganske godt for en udlænding at være, var en hyppig kommentar.

Det var samtalerne med familiens og nabolagets børn, der de givtigste i Sharons bestræbelser på at lære færøsk. Også opholdene i sproglaboratoriet på aftenskolens færøsk-kurser rykkede et skridt i den rigtige retning. Her kunne hun høre sin egen udtale, og her kunne hun træne og repetere de mange fremmede lyde.

Sharon var aldrig i tvivl om, at hun skulle lære færøsk. – Jeg bor her, og jeg er gift med en færøsk mand, så selvfølgelig ville jeg lære sproget, siger hun.

Sharon arbejder som gymnasielærer i engelsk, og størstedelen af hendes arbejdsdag foregår derfor på verdenssproget.

Hun tale engelsk med sin halvvoksne søn, mens kommunikationen med hendes færøske mand foregår på både færøsk og engelsk.

Ris og ros for sprogtilegnelse Professor emeritus Dorete Bloch er født og opvokset i Danmark, men hun har siden 1974 været ansat som forsker og underviser ved Færøernes Universitet og som direktør på Naturhistorisk Museum.

Ankommet til Færøerne indså Dorete hurtigt, at hun blev nødt til at lære sig færøsk. Både fordi hun ønskede at kende sit nye hjemlands sprog, og fordi hendes arbejdsspeciale blev grindehvalers natur og færden. Alle ord og udtryk om grindedrab og grindehvaler var på færøsk, så at tilegne sig sproget var nødvendigt for Doretes videnskabelige arbejde.

Men det var ikke nogen nem opgave, husker Dorete. – At lære færøsk er hårdt arbejde, og du skal være stædig. Fra nogle

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

får du ros, mens andre rynker på næsen, når de hører en dansker forsøge sig på færøsk, fortæller Dorete.

De fine og deres lillebror Denne rynken på næsen, når vi hører danskere forsøge sig på færøsk, har muligvis noget at gøre med vores mindreværdskomplekser. Historisk set har færingerne anset danskerne som de kloge og fine, hvorimod vi færinger har været de provinsielle. På en eller anden måde har færingerne følt sig underlegne i forhold til danskerne. Men når danskerne så forsøger sig på gebrokkent færøsk, er vi for en gangs skyld overlegne og kan hævde os på denne konto. Det har muligvis noget med vores situation som lillebror at gøre. Så jeg tror, at forklaringen kan findes i en psykologisk kontekst, siger Jógvan í Lon, dr.philos. og lektor i færøsk ved Færøernes universitet.

Sprogtilegnelse er central Hvad enten accenten har dansk, indisk eller en helt femte klang, rangerer sprogtilegnelse højt blandt de mange aspekter af en vellykket integration. For, som det anføres i en betænkning om integration fra 2011, hvis udlændinge på Færøerne skal have mulighed for at falde til, må de have mulighed for at deltage i sprogundervisning og for at få et indblik i samfundet og kulturen. Med denne ballast vil det være lettere at få en god position på arbejdsmarkedet, uden at være afhængig af hjælp fra familie og bekendte.

Publicerat 1.11.2013 DialogWeb kultur, integration, språk

Se også Fler idéer föds i blandad miljö Språkundervisning på jobbet öppnar nya dörrar Så blir språkutbildningen för invandrare bättre Konsten att bli kulturentreprenör Andra bullar 4: Jag bakar in vågors brus och vindens sus

Åland

Skräddarsydd yrkesutbildning skapar nya chanser för inflyttade 17. oktober 2013 10:46 Du bryter upp med ditt liv, byter land och ställs inför främmande samhällsstruktur, kultur och språk. Garantin att fortsätta med tidigare yrke finns inte. Eventuellt gläntas dörren till arbetslivet genom en språkkurs. Men sen då, nöjer du dig med arbetssökning? Eller skulle du vilja öka din konkurrenskraft på arbetsmarknaden?

På Åland pågår för första gången en närvårdarutbildning som specifikt riktar sig till inflyttade. I vanliga fall är den 2-årig, men http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

som integrationsutbildning är den ett år längre. Tanken är att ge utrymme för mer stöd i svenska och möjlighet att läsa upp övriga ämnen som behövs för yrket.

Skillnader mellan kulturer och förkunskaper Inne i Ålands gymnasium står dörren på glänt och ljuden som söker sig ut från klassrummet avslöjar att lektionen närmar sig sitt slut. Helgen är ett steg närmare, men trots det stannar Raja Benjlil, Seedy Fofana och Maria de Olivera Salin för att berätta om integrationsutbildningen de går för att bli närvårdare.

Närvårdarutbildningen erbjuds för första gången som

Utbildningen riktar sig till personer som flyttat från ett en yrkesutbildning för inflyttade. Maria de Oliveira Salin, utomnordiskt land och lärt sig grundläggande svenska (CEFR Seedy Fofana och Raja Benjlil berättar om utbildningen A2-nivå, uppnås efter ca 30 veckors SFI-kurs). I höst började (Raja saknas på fotot). den andra terminen för de tolv vuxenstuderande som går utbildningen. I klassen finns tio kvinnor och 2 män. Klassen är ingen homogen grupp, vilket bland annat handlar om att de representerar många olika nationaliteter.

- Ibland märks det att vi kommer från olika kulturer och har olika bakgrunder, när vi arbetar i grupp till exempel. Vi förstår och förklarar på olika sätt, och några har svårare... Berättar Raja. Men, tillägger hon, vi vill alla att det ska gå bra för hela gruppen så vi hjälps åt så gott vi kan.

Det är tydligt att erfarenheten och kunskapsbasen varierar hos de studerande. Men den gemensamma drömmen om att någon gång få arbeta inom vården och ta hand om andra människor gör att de ändå känner en stark gemenskap.

Eftertraktad utbildning Raja kommer ursprungligen från Marocko, Seedy från Gambia och Maria från Brasilien. Alla har höga förväntningar och upplever ett stort ansvar över att det ska gå bra för klassen. Enligt dem handlar det om så mycket mer än att de ska klara utbildningen. De vill få ett arbete och vill att det ska fungera bra. Hur det går för deras klass tror de blir avgörande för framtiden särskilt vad gäller om andra inflyttade kommer att få samma chans som de fått.

- Det var många som sökte till utbildningen, berättar Maria. Jag tror det var tjugofem som blev kallade till intervju och det fanns bara plats för tolv. Det var nervöst, först hamnade jag på reservplats, men sen blev jag så glad när jag hörde att jag skulle få börja.

Tidigare har Maria både studerat och arbetat inom vården i Brasilien, hon tyckte om att arbeta inom vården och sökte sig därför till närvårdarutbildningen. I Brasilien var utbildningen kortare och annorlunda. Studieintygen har hon ännu inte skickat in till Valvira i Finland för att valideras, men hon tror det blir aktuellt efter att hon avlagt allmän språkexamen på mellannivå.

Möte med andra människor Utbildningen innefattar praktikperioder, något som de ser som positivt då de kan få kontakt med arbetslivet även under studietiden. De lyfter fram att praktiken handlar om att få prova på att arbeta inom vården, att skapa nätverk och visa upp sin personlighet, arbetsvilja och social kompetens utan att kräva någon anställning. Första praktiken är fem veckor och infaller nu under hösten. Även om denna närvårdarutbildning har äldreomsorg som inriktning arrangeras första praktiken på olika dagis runtom på Åland. Tanken är att lära sig vårda friska personer först.

Studiestöd och vidarestudier Även om de som går integrationsutbildningen, har samma rätt som övriga vuxenstuderande att lyfta studiestöd, så är det ingen självklarhet.

- Jag studerar och jobbar samtidigt, berättar Seedy. Jag vill inte lyfta bidrag, har aldrig velat göra det. Det finns så många andra som behöver det mer, som inte själva kan arbeta, fortsätter han. Hela tiden jag studerat har jag också arbetat på kvällar och helger. Jag kan försörja mig själv. Det är tungt, men det går, säger han och ler.

Seedy arbetar inom hotell- och restaurangbranschen. Han sökte till utbildningen för att kunna förverkliga sin dröm att bli

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

ambulanssjukvårdare. Hur det blir med det vet han inte nu. En sådan vidareutbildning skulle troligen innebära studier utanför Åland.

Under sommaren har Maria, precis som Seedy, arbetat inom hotell- och restaurangbranschen. Raja har inte haft något specifikt sommarjobb men har istället under lovet varit hemma och tagit hand om sina barn. I nuläget funderar varken Maria eller Raja på vidareutbildning, åtminstone inte direkt efter examen. De poängterar att tre år är en lång tid och att de längtar efter att få jobba.

En dörr ut till arbetslivet Initiativet till denna form av närvårdarutbildning togs då det konstaterades att det fanns personer som drömde om att få jobba inom vården samtidigt som det var en brist på vårdutbildad personal . De personerna bestod bland annat av inflyttade personer som försökt söka in till den vanliga närvårdarutbildningen, men fått avslag på grund av brister i svenskan eller bristande förkunskaper. Tacksamheten och glädjen hos Raja, Seedy och Maria lyser igenom hela intervjun.

När de talar om utbildningen beskriver de den som en chans, en verklig möjlighet att som inflyttad få komma ut på den åländska arbetsmarknaden på lika villkor.

DialogWeb ,

Åland ,

Flexibilitet i utbildningar yrkesutbildning, kultur, integration, språk

Se også Språkundervisning på jobbet öppnar nya dörrar

Danmark

Ungdomsuddannelser i ”Udkantsdanmark” svært tilgængelige for unge mænd 17. oktober 2013 10:20 Gennem flere år er det blevet italesat som et stigende problem, at mænd på landet ikke får en uddannelse og at de bliver boende i lokalområdet, mens kvinderne flytter derfra blandt andet for at tage en uddannelse. Et projekt på Aalborg Universitet undersøger, hvad der har betydning for de unge mænds ønsker om ungdomsuddannelse, og deres muligheder for at tage en ungdomsuddannelse.

Unge uuddannede mænd på landet som ”tabere” Der er tale om et tema, som er aktuelt i alle de nordiske lande, hvor affolkningen af landområder har været en hovedtendens igennem det 21. århundrede. En affolkning, der til stadighed problematiseres, samtidig med at der, blandt andet med afsæt i analysen ”Fremtidens mænd 2030: Ufaglærte og udkantsdanskere” fra Arbejderbevægelsens Erhvervsråd, bliver tegnet et billede af at mænd bliver boende i ”udkantsdanmark”, uden uddannelse, uden beskæftigelse og uden familie. Mændene fremstilles i den forbindelse ofte som http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Stine Thidemann Faber er lektor ved Aalborg Universitet og en del af projektets forskerteam.

tabere og kvinderne som vindere.

I lyset af at efterspørgslen efter ufaglært arbejdskraft er faldende, og at den udvikling lader til at fortsætte, vil der være en opgave i at øge de unge mænds uddannelsesniveau.

Projektet ’Unge på kanten’ undersøger hvilke parametre der har betydning for ønsket om og mulighederne for at tage en ungdomsuddannelse i ”udkantsdanmark”.

Unge på kanten – et projekt om unge mænd i ”udkantsdanmark”

Projektet forsøger ikke at besvare spørgsmålet om hvorvidt det er problematisk at de unge mænd bliver eller at de unge kvinder flytter, men undersøger hvilke parametre der lader til at have indflydelse herpå og hvilke særlige udfordringer et liv på landet har i forhold til at tage en ungdomsuddannelse.

Den danske regering har en målsætning om, at 95 % af en ungdomsårgang skal have en ungdomsuddannelse. Det mål er der endnu et godt stykke vej til at nå. Således har 14 % af pigerne ikke en ungdomsuddannelse 25 år efter folkeskolen, mens det samme gør sig gældende for 19 % af drengene.

Forskelligt syn på uddannelse og erhvervserfaring Lektor Stine Thidemann Faber ved Aalborg Universitet fortæller at det, ud fra et kønsperspektiv, tyder på at de unge mænd har en anden holdning til uddannelse end unge kvinder. Mens de unge kvinder ser uddannelse som vejen til beskæftigelse, lader unge mænd til i højere grad at vægte erfaring som afgørende for at få et job. De unge mænd mener ikke i samme omfang som de unge kvinder at formel uddannelse er nødvendigt for at få et arbejde – de mener at de lærer mere uden for skolen end i skolen.

Lokalområdet som ressource Set ud fra et center-periferi-perspektiv er der noget der tyder på, at de unge mænd lægger mere vægt på de stedbundne ressourcer i form af lokale netværk og faglige fællesskaber. Ifølge undersøgelsen er der tegn på, at unge mænd er mere knyttede til det sted, de bor, end unge kvinder. De unge mænd er ifølge Stine Thidemann Faber generelt mere positive end de unge kvinder når de skal vurdere lokalområdet og det at blive boende i lokalområdet. De unge mænd ser mere positivt end de unge kvinder på mulighederne for job og uddannelse, for at finde en kæreste, og de mener i højere grad, at de har noget tilfælles med folk i området.

For de unge mænd er det således positivt at blive boende i lokalsamfundet – de ser ikke sig selv som ’tabere’ der er blevet ladt tilbage; de tillægger det selvstændig positiv værdi at blive boende på landet.

Svært tilgængelige uddannelser et problem for de unge mænd http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Det at de unge mænd i højere grad bliver boende på landet har nogle perspektiver med hensyn til, hvilke ungdomsuddannelser de kan vælge. Det drejer sig om, hvilke uddannelser der udbydes i lokalområdet og det drejer sig om transport.

Helt overordnet tager flere piger end drenge en gymnasial uddannelse, mens flere drenge end piger tager en erhvervsuddannelse. Det er ligeledes nogle steder på landet kendetegnende, at erhvervsuddannelser vægtes i forhold til den erhvervstradition, der er i lokalområdet. Samtidig udbydes der flere gymnasiale uddannelser end erhvervsuddannelser på landet; hvilket medfører, at dem, der vælger en erhvervsuddannelse, skal flytte sig over relativt lange afstande. Heri ligger en selvstændig forklaring på en stor frafaldsprocent på erhvervsuddannelserne og på at mange slet ikke starter på en erhvervsuddannelse.

Den lange afstand har for stor betydning i dagligdagen. Det er helt grundlæggende vanskeligt at få dagen til at hænge sammen og finde tid til både skolegang, pendling og forberedelse, og den store afstand kan også føre til social eksklusion på uddannelsesstedet. Det faglige fællesskab som de unge mænd vægter højt, og som de oplever at lokalsamfundet tilbyder, finder de således ikke på erhvervsuddannelsen – de har i hvert fald ikke mulighed for at tage del i det på grund af den store afstand.

De praktiske udfordringer forstærkes ifølge Stine Thidemann Faber for de unge mænds vedkommende af at de generelt er meget lidt tilbøjelige til at bruge offentlig transport sammenlignet med de unge kvinder. De unge mænd er således betydeligt mere mobile efter de er fyldt 18 år og har adgang til egen bil. At den lange pendlertid udgør et reelt problem understøttes yderligere af undersøgelser der peger på, at sandsynligheden for at udvise depressionssymptomer øges 1,6 gange når man pendler i mere end en time dagligt.

Læs om projektet ”Unge på kanten”

Hent ”Fremtidens mænd 2030: Ufaglærte og udkantsdanskere” Publicerat 17.10.2013

Tinne Geiger

E-post: tinne.geiger(ät)oncable.dk

Mer om: motivation, kortutbildade DialogWeb kortutbildade, motivation

Se også Vejledning og undervisning i fængsler skal give mening både i og uden for fængslet Ønsker et generelt kompetenceløft Aktive borgere eller passive forbrugere?

Voksenlæringens betydning Kan nordisk ø-samarbejde fremme lokal udvikling?

Finland

Nordisk kunskapsbank mot skolavhopp 17. oktober 2013 09:40 En ny nordisk webbplats, kunskapsbanken.org, har nyligen öppnats för att från samtliga nordiska länder samla information om goda metoder och exempel på hur man kan förebygga att unga hoppar av en utbildning. Antalet unga som står utanför samhället och unga som avbryter sin utbildning är ett växande

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

problem i hela Norden. Både politiker och beslutsfattare börjar inse att det finns risk för en förlorad generation om ingenting görs och olika förebyggande åtgärder inte vidtas.

Kunskapsbanken, som lanserades i Stockholm den 2 oktober, drivs av Nordens Välfärdscenter på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Sekretariatet finns i Stockholm och arbetsspråket är skandinaviska. En del av informationen finns på engelska och i framtiden är det möjligt att det finns material också på finska och isländska. Kunskapsbankens projektledare Terje Olsen, säger att webbplatsen är unik i sitt slag.

– Motsvarande information om samtliga nordiska länder finns ingen annanstans. Jag tror att detta kan bli den viktigaste webbplatsen för alla som arbetar för att motverka avhopp och som vill hålla sig uppdaterade kring vad som händer i andra länder. Grundtanken är att vi kan ta del av varandras erfarenheter.

Terje Olsen berättar om Kunskapsbanken vid lanseringen i Stockholm.

Något för alla

Avsikten är att Kunskapsbanken, som har fokus på andra stadiet, ska kunna användas av politiska och administrativa beslutsfattare, men också av lärare, skolledare och andra anställda inom skolorna.

– Vårdpersonal, arbetsmarknadsmyndigheter, elevorganisationer, föräldrar och aktörer inom hem och skola hör också till målgruppen och vi hoppas att även forskare och fackfolk ska kunna utnyttja sidorna, säger Terje Olsen.

Han berättar att sidan redan nu är välbesökt och att många av besökarna är från Finland. Han hoppas på många tips från Finland eftersom värdefull information härifrån ofta inte når det övriga Norden på grund av språkbarriären.

– Dialogen med användarna är allra viktigast, säger Olsen och påpekar att det på sidorna finns kontaktformulär som är lätta att fylla i.

Folkhögskolesatsning Nyhetssidan innehåller allt från länkar till tidningsartiklar till tips om teaterföreställningar, konstutställningar och konferenser som tangerar ämnet. Under projekt kan man bland annat läsa om Folkhögskolesatsningen i Sverige, där tanken är att ungdomar ska få ny motivation till att fullföra sina gymnasiestudier genom att delta i studieförberedande program på folkhögskola.

För varje nordiskt land finns en grundlig översikt över skolsystemet med färsk statistik och presentation av olika satsningar, som till exempel den norska regeringens Ny Giv för att säkra en övergång mellan grundskolan och andra stadiet, Danmarks reform av yrkesutbildningen och Finlands Ungdomsgaranti. Begreppet dropout definieras också.

Ingångssidan är överskådlig och via huvudmenyn är det lätt att hitta information om projekt, forskning och aktuella händelser. Via en grön knapp kommer man direkt till projektöversikten och sökordsfältet ger möjlighet till mera specifik sökning.

Webbplatsen har också en liten skandinavisk skolordlista för att underlätta det nordiska utbytet av tankar och idéer.

Bakgrund Artikeln inleder en serie om unga i Norden som publiceras på svenska i nättidningen DialogWeb och på finska i Sivistys.net. www.tietopankki.net www.kunskapsbanken.org

Young People on the Edge, engelskt sammandrag av Nordiska ministerrådets rapport "Unge på kanten om inkludering av utsatta ungdomar"

Folkhögskolesatsningen: Arbetsformedlingen.se

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

DialogWeb folkbildning, tvärsektoriellt, studieavbrott

Se også Samarbete gynnar unga i riskzonen Projekt och tal om känslor inte bästa sättet att råda bot på ungdomsarbetslösheten Skolan som är öppen dygnet runt Uddannelse en nødvendighed Samtal bygger broar mellan öarna

Europa

Lång lärlingstradition ger unga jobb 17. oktober 2013 09:08 Medan de unga i övriga Europa går utan jobb kan Tyskland stoltsera med rekordlåga ungdomsarbetslöshetssiffror. Hemligheten är landets långa tradition med lärlingssystem: en arbetsplatsförlagd yrkesutbildning där företagen betalar lönen. Professor Friedrich Hubert Esser, vd vid det federala institutet för yrkesutbildning (BIBB).

DialogWeb har med hjälp av Isabelle Le Mouillour vid Federala institutet för yrkesutbildning i Tyskland (Bundesinstitut für Berufsbildung, förkortat Bibb) försökt att titta djupare på hur Tysklands lärlingssystem fungerar. Finns det något i systemet som vi kan ta med oss till Norden?

Den största delen av lärlingsutbildningen är förlagd till arbetsplatsen. Vanligtvis är studenten där tre till fyra dagar i veckan och går i skolan de andra dagarna. I topp på listan för yrken där man kan vara lärling ligger försäljare och mekaniker eller montör inom industrin.

Lärlingsutbildningarna varar antingen två, tre eller tre och ett halvt år.

Företagen betalar lärlingslönen Andra länder häpnar ofta inför informationen om att Tyskland har fått företagen att betala lärlingarnas lön – utan varken bidrag eller skattelättnader. Den tyska regeringen betalar bara Professor Friedrich Hubert Esser, vd vid det federala för de dagar då studenterna går i skolan. institutet för yrkesutbildning (BIBB)

I gengäld får företagen relativt stort inflytande på utbildningarna och bestämmer inom vilka arbetsuppgifter de vill erbjuda lärlingsplatser och hur många lärlingar de vill ta emot.

De ser dessutom ett stort värde i att få kvalificerad arbetskraft som annars kan vara svår att få tag i.

Lärlingslönen varierar. Enligt en artikel i The Times från 2006 var medelårslönen för lärlingar hela 19.916 euro (cirka 175

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

000 kronor), men det finns också löner som är svåra att leva på, som kräver ett extrajobb eller hjälp från föräldrarna. Det finns också fonder som lärlingar kan söka extra pengar ifrån. Bibb-rapporten ”Money plays a role! Are trainees satisfied with their pay?” visar även att konkurrensen om lärlingsplatserna har hårdnat och att lärlingarna till följd av detta är äldre nu än de var för några år sedan.

Tradition från medeltiden Lärlingssystemet har en tradition ända från medeltiden, men det var först på 1900-talet som lärlingarna började få betalt, i samband med att fackföreningarna växte sig starkare. Frågan är vad det är som fortfarande motiverar företagen att betala lärlingslöner? Enligt Isabelle Le Mouillour har lärlingssystemet, med sin långa tradition, högt anseende i samhället.

– Arbetsgivare, yrkesexperter och fackföreningar är alla med och utformar yrkesutbildningarna. Detta säkerställer att yrkesutbildningen speglar företagens efterfrågan samtidigt som de ger rätt utbildning. Utbildningarna ska hålla en nationell standard, samtidigt som arbetsgivarna får vara delaktiga i planeringen av utbildningarna. Det här innebär att utbildningsutbudet återspeglar efterfrågan på arbetsmarknaden. Detta är den främsta anledningen till att övergången från utbildning till första anställning är särskilt smidig och ungdomsarbetslösheten ligger under OECD-genomsnittet”, berättar Isabelle Le Moullour i en e-postintervju. Hon nämner att även Österrike och Schweiz har ett liknande system.

Tidig utbildning minskar inkomstskillnader En farhåga med yrkesutbildningar är att folk delas upp i arbetare och tjänstemän, och att det med en yrkesutbildning kan bli svårt att få högre akademiska kvalifikationer. OECD-statistik från 2011 visar också att anställda med en akademisk examen i snitt tjänar 174 procent mer än motsvarande åldersgrupp med yrkesexamen. Bibb:s vd, professor Friedrich Hubert Esser, har i en utvärdering sett att en hög nivå på utbildning tidigt i livet, i kombination med yrkesutbildning, kan minska inkomstskillnaderna. I samband med utvärderingen sa Esser också att det i framtiden måste finnas fler sätt att utvecklas i sin yrkeskarriär, än traditionell akademisk utbildning.

– Annars blir även den bästa yrkesutbildningen olönsam, sa han.

Vad kan vi i Norden importera från Tysklands lärlingssystem?

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

– Företag blir intresserade av att delta i lärlingssystemet när det blir uppenbart att det är en investering för framtiden att lära upp lärlingar, svarar Isabelle Le Mouillour.

Vanligaste lärlingsjobben i Tyskland Kvinnor:

1. Försäljare

2. Försäljare inom detaljhandeln

3. Kontorist Män:

1. Bilmekaniker

2. Maskinmontör inom industrin

3. Försäljare inom detaljhandeln Publicerat 17.10.2013

Marja Beckman

E-post: marja(ät)marjabeckman.se DialogWeb yrkesutbildning, lärande i arbetslivet, lika möjligheter

Se også Dags för männen att kämpa för jämställd utbildning Samarbete gynnar unga i riskzonen Projekt och tal om känslor inte bästa sättet att råda bot på ungdomsarbetslösheten Så blir språkutbildningen för invandrare bättre Med for at knytte kontakter

Norge

Mooc – en ny utdanningsrevolusjon?

12. september 2013 17:50 Har vi noen gang hatt større tilgang på utdanning for voksne i Norden? Det vrimler av utdanningstilbud i en mengde fag og ferdigheter. Utdanning som tilbys utenfor det offentlige skolesystemet koster vanligvis penger i Norge og i flere andre nordiske land. For et par år siden dukket det opp kurs fra anerkjente amerikanske universiteter, over nettet og gratis. Fenomenet kalles mooc, som betyr «massive open online course».

De nordiske universitetene har kastet seg på bølgen.

Helsingfors Universitet har, i motsetning til de fleste andre, også gitt studiepoeng for ett av sine moocs.

Netteknologien gjør det mulig å overføre videoforelesninger, quizer, multimediepresentasjoner, filmer og animasjoner. Det er utviklet egne plattformer for å formidle kursene, og det er bare å forsyne seg for den som vil. I stedet for oppgaver satses det gjerne på enkle quiz-er med standard svar. Rimeligvis http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Fotograf: Foto: Johannes Jansson /norden.org

legges det ikke til rette for prat med foreleser eller annen veileder. Med tusenvis av studenter ville det fort bli arbeidskrevende langt ut over universitetets ressurser. For den som er vant med nettstudier, kan mooc-ene bli en skuffelse.

Når en er vant med en-til-en-oppfølging av fagperson, blir det noe stusslig uten en veileder å ta kontakt med. Det er ingen som gir oppgaver og kommenterer på besvarelsene. Likevel, kan mooc-ene kanskje være opptakten til en utdanningsrevolusjon for den enkelte, og for verden?

Jeg – en mooc-student For å få innsikt i hvordan en mooc fungerer som læringsarena, tok jeg et kurs i sommer. Jeg fant en oversikt over aktuelle kurs som skulle settes i gang, og valgte Ludwig Maxmilian Universität München som kunne skilte med kurs i kompetansestrategier.

Det startet 1. juli og gikk i seks uker, med en ny modul hver uke. Universitetet benyttet den amerikanske plattformen Coursera, som jeg synes er svært enkel å bruke.

Et par-tre dager før kursstart kom det melding fra hovedansvarlig for kurset: Nå er første modul klar, klikk på «Go to class»-lenken i e-posten. Læringsressursene for hver uke bestod av 5-7 korte videoforelesninger, alternativt som tekst eller i Power Point. Hver forelesning hadde en quiz eller to. Jeg fikk også god forklaring på svarene etter at jeg hadde quizet.

Når ukas stoff var gjennomgått, var det lagt opp til en uke-quiz. Denne quizen registreres i databasen, og lagres for endelig vurdering av studieinnsatsen min. Det var satt frister for uke-quizene og for den endelige eksamensquizen.

Eksamensquizen hadde 25 spørsmål og en tidsramme på 90 minutter. Det var også lagt til rette for at studentene kunne prate sammen i et forum. De viste seg at de fleste gjorde som meg, hoppet over forumet.

Ryddig og polert Kurset mitt var et innføringskurs, og absolutt interessant. Opplegget fra det tyske universitetet var gjennomført ryddig og polert. Foreleseren var hyggelig, dressen pen og omgivelsene supermoderne. Det mest dristige foreleseren gjorde var å slikke forsiktig på en iskrem samtidig som han brukte iskremselgere i et eksempel.

Hvor er læreren?

I alle mine erfaringer med norske nettstudier har jeg hatt en lærer eller veileder som følger meg fra start til slutt. Jeg har en unik en-til-en-kontakt med læreren. Studenter verdsetter nettopp dette svært høyt, viser undersøkelser. Jeg leverer oppgaver som læreren kommenterer og vurderer. For gratis massekurs med titusener studenter faller læreroppfølgingen nødvendigvis bort. Oppgavene blir i stedet flervalgsoppgaver, hvor svarene kommer fra databasen, med fasit riktig eller feil.

Lærte jeg noe?

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Det var en grei kursform, men jeg savnet oppgaver å bryne meg på, og jeg savnet kommunikasjon med læreren. Det ble kurs med «harelabb». Men bortsett fra den manglende lærerkontakten, hvordan fungerte læringsprosessen i mooc-en?

Jeg reflekterte over dette da jeg satt og kavet med eksamensquizen. Jeg hadde hatt mange quizer underveis, og syntes det var en artig form. Nesten full score på en quiz gjorde at jeg lukket modulen i en slags forvissning om at dette kan jeg.

Men da eksamensquizen kom, ble jeg avslørt. De litt mer kompliserte sakene kunne jeg ikke likevel. Noe hadde jeg glemt, og noe hadde jeg ikke forstått godt nok. Det var harelabben igjen - jeg hadde ikke jobbet grundig nok med det, ikke gått dypt nok inn i stoffet. Jeg hadde ikke hatt oppgaver som krevde mer enn å velge mellom svaralternativer eller gjøre en enkel utregning.

Læring krever innsats Læring krever ganske enkelt tid og innsats. En kan ikke rase gjennom et kurs og tro at en har lært like mye som om en hadde jobbet med oppgaver og besvarelser. Mooc-ene er foreløpig gratis og tilgjengelige. Norske nettstudier er også tilgjengelige, som oftest mot betaling. De norske nettstudiene har kvaliteter som er absolutt nødvendig for en god læringsprosess, vil jeg hevde. Foruten en-til-en-kontakten med lærer har de større variasjon i læringsressursene og helt sentrale oppgaver som det skal leveres besvarelse på. Oppgavebesvarelse, å gjøre noe mer enn å lese og høre, er en nøkkel til læring. Det fungerer på samme måte når en skal lære noe praktisk. En må gjøre de selv for å lære skikkelig.

Hvem betaler?

For meg var kurset gratis ved universitetet i München gratis. For universitetet må det ha kostet en betydelig mengde euro.

Samtidig som anerkjente universiteter bruker trolig store beløp på sine massive gratiskurs, må campusstudentene betale.

Ifølge norske nyhetsoppslag betaler amerikanske foreldre ofte 50 000 dollar i året for en studieplass for barna. I løpet av fem året setter mange seg i stor gjeld. Kanskje litt merkelig at universiteter da satser gode ressurser på å komme ut i verden med kursene sine, heller enn å bruke ressursene på egne studenter?

DialogWeb distansutbildning, flexibelt lärande, högre utbildning

Se også Skolan som är öppen dygnet runt Utdanning vil gå på nett Viktig å skape trygghet og tillit I moderna klassrum är kommunikationen tredimensionell Uddannelsen styrker livskvaliteten

Færöerne

Den vigtige fleksibilitet 09. september 2013 13:34 Fleksibilitet og en stærk arbejds-identitet karakteriserer den færøske arbejdsstyrke. Og i et lille samfund er der begrænset plads til specialister. DialogWeb har interviewet Esther Dahl, konsulent i Industriens Hus, og Bergtóra

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Høgnadóttir, inspirator i den færøske a-kasse, om kompetencer på det færøske arbejdsmarked.

Erhvervsstruktur Sammenlignet med omverdenen er selv de største arbejdspladser på Færøerne små. Erhvervsstrukturen er kendetegnet ved små virksomheder med 10 til 15 ansatte, og foretagender med to medarbejdere er ingen sjældenhed.

Kompetencerne på Færøerne er tæt forbundet med

Der er mange fordele ved et lille lands erhvervsstruktur. Vi er havet og med fiskeri. Fleksibilitet er en nødvendighed fleksible, da arbejdsmarkedet kræver, at man hurtigt tilpasser på et lille arbejdsmarked som det færøske. sig. Og det er nemmere at navigere med et et mindre fartøj

Fotograf: Ólavur Frederiksen,www.faroephoto.com end med et kæmpestort. På den anden side er der på de små arbejdspladser sjældent energi og overskud til at udvikle langsigtede strategiske planer. Tit er chefen ikke kun chef, men også en af medarbejderne, vurderer Esther Dahl, konsulent i Industriens Hus.

Havet som motor De vigtigste forudsætninger for erhvervslivet er, at Færøerne er tæt knyttet til havet og til fiskeri, der udgør den ubetingede motor i samfundet. De mange afledte erhvervsgrene og de nødvendige kompetencer vil så også være forbundet med hovederhvervet, og en stor del af den forskning og udvikling vi har, er ligeledes tit forbundet med havet og med fiskeri, siger Esther Dahl, der også påpeger, at fleksibilitet er en vigtig kompetence på et lille arbejdsmarked. – Der er ikke særlig god plads til specialister, og de specialister vi har, beskæftiger sig ofte på en eller anden måde med vores hovederhverv, siger Esther.

Efterspurgte kompetencer Den færøske arbejdsstyrke har indrettet sig fint i overensstemmelse med de kompetencer, som arbejdsmarkedet efterspørger. På det maritime område er vi rigtig godt med. Men vi har det problem, at arbejdsmarkedet i vore nabolande også efterspørger de samme kompetencer, og tit til højere løn. Derfor er det fristende for vores arbejdskraft, der på forhånd er kendetegnet ved fleksibilitet, at tage til udlandet for at arbejde. Vi har i nogen tid set, at mange sømænd og håndværkere er rejst til Norge, hvor de nemt finder beskæftigelse, siger Esther Dahl.

En stærk arbejds-identitet Bergtóra Høgnadóttir er inspirator i a-kassen. Hun påpeger ligeledes den store grad af fleksibilitet, der kendetegner færingers tilgang til dagens dont. – Vores forfædre var søfarere, og de var vant til, at mobilitet kunne være nødvendig for at tjene penge. Denne holdning er fortsat karakteristisk for vores arbejdsstyrke, der ikke er bange for at forlade hjemlandet og rejse til andre lande for at finde arbejde, hvis det skulle blive nødvendigt, siger Høgnadóttir.

Den færøske arbejdsstyrke omfatter et højt antal personer mellem 15 og 64 år: 89 procent af mændene og 87 procent af kvinderne er på Færøerne en del af arbejdsstyrken, hvilket er det højeste antal i de nordiske lande.

– Jeg mener, at disse høje tal er et tegn på en stærk arbejds-identitet blandt færinger. Folk vil gerne have en tilknytning til arbejdsmarkedet, selvom det på grund af arbejdsløshed de seneste par år har været problematisk for mange, udtaler Høgnadóttir.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Udviklingsmuligheder Med hensyn til kompetencer er der især et område, som man ifølge Esther Dahl bør udvikle mere. Man har lange traditioner for maritime uddannelser, men shipping, ship management og lignende aktiviteter, der er relateret til søfart, har endnu ikke fundet deres indlysende plads i det færøske samfund, hverken i forbindelse med uddannelsesmuligheder eller beskæftigelsesmuligheder, gør Esther Dahl opmærksom på overfor DialogWeb.

Vinnuhúsið, eller Industriens Hus, er sekretariat for den færøske arbejdsgiverforening. Se www.industry.fo.

Arbeiðsloysisskipanin, eller ALS, er a-kassen på Færøerne. Se www.als.fo.

I slutningen af 2012 tæller den færøske arbejdsstyrke ca. 24.000 lønmodtagere. Arbejdsløsheden er på ca. 5 procent. En stor del af de arbejdsledige er ufaglærte.

Oversigt over arbejdsstyrken i de nordiske lande ses i Nordisk Statistisk Årbog 2012 på www.norden.org/da/publikationer/publikationer/2012-001 Publicerad 3.1.2013 DialogWeb ,

Färöarna kompetensutveckling, yrkesutbildning

Sverige

Arbetsplatslärande ger känsla av sammanhang 05. september 2013 11:44 Fortbildning på arbetet ger inte bara kunnigare personal utan kan också leda till bättre självkänsla och en vilja att fortsätta studera. När projektet ArbetSam avslutades i våras betonades vikten av att även cheferna prioriterar personalens fortbildning.

I projektet ArbetSam har flera tusen anställda inom vård och omsorg fått vidareutbildning inom sina yrken.

Personerna på bilden har inte direkt med texten att göra.

Fotograf: Lars Bergström/Lidingö stad

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

– Förr talade man om hjärtats och handens kunskap när det handlade om att ha kompetens för omvårdande yrken. Numera gäller hjärtats, handens, huvudets och tungans kunskap för samma sorts arbete, sa konsulten och socialpsykologen Harald Berg vid ett seminarium om arbetsplatslärande som ägde rum i Stockholm i maj. Bland föreläsarna fanns såväl utbildare och projektledare från ArbetSam som forskare och andra inblandade i projektet.

Föreläsningssalen var full till sista plats med deltagare från olika delar av landet. Ett av samtalsämnena var att vi i dag lever i ett skriftsamhälle där även traditionellt kroppsarbete kräver att man kan skriva. Inom omsorgen handlar det till exempel om att dokumentera om brukarna har duschat och annat som kan vara till hjälp för kollegorna.

Liksom föregångaren SpråkSam vänder sig projektet ArbetSam till personal inom omsorgen för äldre och funktionshindrade. Medan alla SpråkSams studenter hade annat modersmål än svenska, var ArbetSam ett bredare utbildningsprojekt för samtliga anställda. De med lägst

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

grundutbildning prioriterades. Båda projekten ägs av Lidingö stad och har drivits i samverkan med Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. En rad kommuner och företag i Stockholms län har deltagit.

Spridning ut i Europa Kerstin Sjösvärd, huvudprojektledare för både SpråkSam och ArbetSam, berättade att personalen utbildades på arbetstid, tre timmar per vecka under tre terminer. I arbetslagen utsågs särskilda reflektionsledare med uppgiften att leda reflekterande samtal med kollegorna.

Projektet har lett till att kompetensen hos de anställda har ökat, likaså samverkan mellan utbildnings- och arbetslivssektorerna. Det goda resultatet också har lett till att ArbetSams idéer har spridits utanför Nordens gränser.

– Länder i Europa har visat intresse för vårt projekt, vi får se vad de kan överföra till andra länder, sa Kerstin Sjösvärd.

Sam Yildirim, utvecklingsledare för integration på Länsstyrelsen i Stockholm, sa att Sverige har förhållandevis låg arbetslöshet, men för två grupper får landet icke godkänt: ungdomar och utlandsfödda.

– Förr kom många till Sverige som arbetskraftsinvandrare, vilket matchade industrierna bra. De grupper som kommer i dag är dels lågutbildade flyktingar och dels högutbildade som har svårt att få jobb som passar deras utbildning. Sverige bör bli bättre på att matcha arbetskraften med behoven som finns. Annars kan stora pensionsavgångar inom några år skapa stora problem med arbetsbrist. Den som bestämmer på en arbetsplats bör därför tänka långsiktigt, menade Sam Yildirim.

Det finns alltid en risk att arbetsplatslärandet prioriteras bort när det är ont om personal på en arbetsplats.

– Om det fattas personal får utbildningen stryka på foten. Cheferna måste därför planera för lärandet och i sin tur ha stöd från sina chefer. Man tror ibland att lärandet ska ske ändå, sa Kristina Sipos Zackrisson, lektor vid Stockholms universitet.

Studier gav mersmak Yordanos Yemane är en av dem som har läst Arbetsams utbildningar. Hon arbetar som personlig assistent för Bromma stadsdelsförvaltning i Stockholm. I våras avslutade hon en kurs i specialpedagogik som är en del av gymnasieutbildningen på vårdprogrammet. Hon studerade tre timmar per vecka i stadsdelsförvaltningens lokaler och arbetade samtidigt.

Parallellt läste hon på Sfi, Svenska för invandrare. Yordanos flyttade till Sverige från Eritrea för tio år sedan och har inte studerat sedan hon kom hit, men kursen på ArbetSam var så inspirerande att hon vill fortsätta att utbilda sig.

– Det var jätteroligt och nu vill jag läsa vidare till undersköterska, jag ska bara klara d-nivån på Sfi först. Nu studerar jag varje morgon innan jag går till jobbet, säger hon.

Känsla av sammanhang Den största förtjänsten med utbildning är det som inom fältet kallas Kasam – Känsla av sammanhang. Med mer utbildad personal kan också yrkets status öka.

Harald Berg, socialpsykologen, visade vad utbildning och förmåga att formulera sig kan göra för att öka en anställds självkänsla. Vad sägs om dessa två olika perspektiv på samma arbete: ”Jag byter blöjor och klär på och matar gamla människor som sitter i sin egen värld och inte kan ta hand om sig själva”, eller: ”Jag är utbildad specialist på att bemöta, vårda och arbeta aktivitets- och minnesstödjande med äldre människor med akuta eller kroniska förvirringstillstånd”.

DialogWeb lärande i arbetslivet, fortbildning

Se også

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Dags för männen att kämpa för jämställd utbildning Sprogundervisning på arbejdspladsen Lång lärlingstradition ger unga jobb Vejlederuddannelsen i Grønland opruster Mer struktur med kompetensplattform

Bildningsresa till vädergudarna 02. september 2013 11:33 Då jag i mitten av augusti ombeds att skriva om den senaste Nordic conference on adult learning – A meeting point between theory and practice känns det som evigheter sedan. Jag håller redan på att förbereda mig för nästa konferens om någon vecka och överlag är mina tankar redan engagerade med det nya läsårets utmaningar och uppdrag. Men då jag börjar tänka efter kommer en del minnesbilder tillbaka.

Av Annika Turunen.

En flygresa via Köpenhamn. Och lavalandskapet väl framme.

Och vinden. Vilken vind! Vinden hade jag helt hunnit glömma.

Efter mina några dagar i Reykjavik lovade jag att aldrig tycka att min hemstad Vasa är blåsig. Och ett tag efter resan kunde jag hålla detta löfte: jag behövde bara tänka på de vindbyar jag upplevt i Reykjavik för att inte ens känna vinden hemma mera.

Men den ökända Brändöbron i Vasa (Finland) som inte kändes som någonting efter Island har börjat kännas blåsig igen.

Människan är väl benägen att falla in i invanda tankemönster.

Fotograf: Karin Beate Nøsterud /norden.org

Spänning mellan teori och praktik

Men för att komma tillbaka till saken mer konkret: konferensen.

Konferensens tema var En mötesplats mellan teori och praktik. Når teoribyggandet i akademierna ut till fältet? På vilka sätt inspirerar praktiker på fältet till forskningsprojekt? Så vitt jag kunde förstå har det tidigare riktats kritik mot dessa nordiska konferenser om vuxenlärande att teori och praktik inte har kunnat mötas. Om kritikerna var på plats och om de tyckte att detta försök till att skapa en mötesplats var lyckat eller misslyckat kan jag inte avgöra. Men spänningen mellan teori och praktik var det väl knappast någon som trodde skulle kunna lösas av en vuxenpedagogisk konferens.

Två sätt att uppleva världen Men ibland kan det kanske finnas omständigheter som gör det lättare för teori och praktik att mötas. Låt mig försöka formulera ett exempel. Konferensens andra dag bjöd på en påminnelse om att de isländska vädergudarna kan vara nyckfulla. Från att bara ha funnits lite frost på marken föll ett tjockt snötäcke och försvårade rörligheten avsevärt. Redan i lågstadiet har jag ju läst om de europeiska länderna och därmed Island. Efter dessa teoretiska studier borde jag ju följaktligen ha haft en någorlunda hyfsad förförståelse om vilket typ av vinterväder som skulle vänta mig. Förhållandevis milt, snabbt ombytligt och logiskt nog mycket blåsigt, vinden har ju en stor del av Atlanten på sig att ta sats. Och ändå kan inte dessa teoretiska insikter mäta sig med hur det känns när vinden tar tag i en och piskar snön mot ansiktet. Tack vare mina teoretiska kunskaper har jag naturligtvis förstått att packa ner någorlunda lämpliga kläder och kunde ditåt föreställa mig hur det skulle se ut då jag kom fram. Men samtidigt inser jag varje gång jag reser till ett för mig obekant resmål att det

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

ändå är något helt annat då man är på plats. Teorin aktiverar hjärncellerna, verkligheten alla sinnen. Egentligen är det ju två helt olika sätt att uppleva världen, och kanske är det därför som de två kan existera sida vid sida och komplettera varandra, även om det ibland verkar som de två ändå aldrig kan mötas fullt ut. Nu försöker jag här beskriva ett fenomen där teori kommer före praktik, men jag menar inte med det att teori alltid måste studeras före och praktiken sedan. Lika väl leder ju observationer i praktiken till att människor med jämna mellanrum försöker formulera stiliserade och allmängiltiga och förenklade påståenden om om praktiken - vilket då alltså kallas teori.

Nya horisonter Det är konstigt (eller är det?) hur den gamla tanken om bildningsresan verkar vara aktuell allt jämt. Då man reser bort har man möjlighet att lära sig nytt, vidga sina horisonter och återvända för att se det invanda med nya ögon. Jag vill påstå att det stämmer. Speciellt om man som jag till vardags sitter i en forskarskrubb för att ha lugn och ro för att försöka förstå livet (eller i mitt fall relationen mellan att lära sig aktivt medborgarskap och delta i folkbildning). Jag vet inte på vilket sätt det ens skulle kunna vara möjligt att tänka ut något nyskapande och lära sig om man inte med jämna mellan rum har möjlighet att resa bort och träffa människor. Och vad är då inte bättre än att träffa så många olika människor som möjligt med olika bakgrunder. Det här är orsaken till att jag tycker att det är så lyckat med konferenser med deltagare från både forskning och mer praktisk verksamhet.

Det är med andra ord just möjligheten att förhoppningsvis kunna ge något till andra av sina erfarenheter och att själv kunna få ut något av andras erfarenheter och kommentarer som gör det meningsfullt att åka ut på konferens och träffa folk. Trots att det kan verka som om man inte minns mycket av själva innehållet på konferensen ett halvt år senare.

Än en gång ett stort tack till arrangörerna i Reykjavik för deras hårda arbete! Nästa gång ordnas konferensen i Finland under vårvintern 2015. Desto mer finns inte att berätta i detta skede, men håll upp ögon och öron för med info.

Konferensreportage HÄR

DialogWeb ,

Forskning ,

Konferanser forskning, vuxnas lärande, Nordisk forskerkonferens 2013

Se også Man skal kunne det man gør Godt 700 forskere samlet i Reykjavík

Danmark

Vanskeligt at anvende udenlandsk uddannelse og erhvervserfaring i Danmark 28. august 2013 11:25 En undersøgelse fra 2012 viser, at der er stor overuddannelse blandt indvandrere i Danmark. Dansk uddannelse og erhvervserfaring er afgørende for at finde job, der matcher indvandreres kvalifikationer.

Danmark har siden årtusindeskiftet haft politisk fokus på at tiltrække højt uddannet arbejdskraft, og har indført ordninger, der skal gøre det nemmere at få arbejds- og opholdstilladelse, blandt andet greencard-ordningen fra 2007. Det er til dels

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

lykkedes at tiltrække højtuddannede indvandrere fra både EU og tredjelande, men mange forlader landet igen og en stor del af de højtuddannede indvandrere fra tredjelande ender med at bestride ufaglærte job (Thuesen m.fl. 2011).

Overuddannelse er problematisk i forhold til produktiviteten og i forhold til den enkelte arbejdstager. Med overuddannelse følger ofte større udskiftning af medarbejdere og der er tale om, at både samfundet og den enkelte spilder ressourcer.

I 2012 undersøgte KORA omfanget af overuddannelse i Københavns Kommune. Undersøgelsen viser blandt andet, at Mere end hver tredje indvandrer, der har en medbragt højtuddannede ikke-vestlige indvandrere har betragteligt lavere uddannelse, tager en ny fuld uddannelse i Danmark. beskæftigelsesfrekvens end højtuddannede etniske danskere.

Fotograf: Karin Beate Nøsterud /norden.org Således var kun 47 % af højtuddannede indvandrere med udenlandsk uddannelse i arbejde i 2009. Det tilsvarende tal var henholdsvis 69 % for højtuddannede indvandrere med en dansk uddannelse og 80 % for højtuddannede etniske danskere (Kleif, m.fl. 2012). Ydermere er en markant højere andel af de ikke-vestlige indvandrere, der er i job, overuddannede til den stilling de bestrider, sammenlignet med etniske danskere, der er i job. 63 % ikke-vestlige indvandrere med udenlandsk uddannelse er således overuddannede. Det samme gør sig gældende for 35 % ikke-vestlige indvandrere med en dansk uddannelse og 22 % etniske danskere.

Mentorer kan skabe adgang til arbejdsmarkedet Den manglende effekt af blandt andet greencardordningen kan ifølge undersøgelsen skyldes, at indvandrere der er kommet til Danmark på baggrund af greencardordningen, ikke får samme støtte i forbindelse med jobsøgning, som familiesammenførte og flygtninge. De fortæller, at de har svært ved at gennemskue det danske arbejdsmarked og har brug for støtte til at opnå kontakt med arbejdsgivere ad andre veje end formelle ansøgninger. I modsætning hertil bliver familiesammenførte og flygtninge tilbudt vejledning til jobsøgning og til afklaring.

Deltagelse i kurser om CV og jobansøgninger lader dog ikke til at medvirke særligt til at familiesammenførte og flygtninge finder beskæftigelse der matcher udenlandsk uddannelse. Til gengæld peger deltagerne i undersøgelsen på at netværk kan være vigtige for at etablere kontakt med arbejdsmarkedet. Mentorer eller sagsbehandlere kan i den sammenhæng fungere som netværk og dermed være med til at lette indvandrernes adgang til arbejdsmarkedet.

Dansk uddannelse og erhvervserfaring afgørende Undersøgelsen peger på, at særligt dansk uddannelse og erhvervserfaring er afgørende, både for overhovedet at komme i beskæftigelse og for at beskæftigelsen matcher de kvalifikationer, den beskæftigede har. Der er betydeligt flere højtuddannede etniske danskere der er i beskæftigelse og blandt de beskæftigede har de etniske danskere i højere grad end højtuddannede ikke-vestlige indvandrere et arbejde, der svarer til deres kvalifikationer. Det skyldes først og fremmest, at danske arbejdsgivere ikke lader til at lægge vægt på udenlandske kvalifikationer i form af uddannelse og erhvervserfaring. Det betyder blandt andet, at mere end hver tredje indvandrer, der har en medbragt uddannelse, tager en ny fuld uddannelse i Danmark.

Danske arbejdsgiveres højere vægtning af dansk end af udenlandsk uddannelse kan, ifølge undersøgelsen, skyldes to faktorer. For det første kender arbejdsgiverne kender de danske uddannelser bedre - de kender indholdet af uddannelserne og de er bedre i stand til at vurdere kvaliteten af de danske uddannelser. Udenlandske uddannelser kan ikke nødvendigvis sammenlignes direkte med danske, og virksomhederne er usikre på, hvad de udenlandske uddannelser kan bruges til og hvad de svarer til i en dansk sammenhæng. Derudover har indvandrere, der afslutter en dansk uddannelse, allerede dermed bevist et vist dansksprogligt niveau.

Selvom gennemførelse af en dansk uddannelse bliver vurderet til at være mere afgørende for beskæftigelse end både netværk og danske sprogkundskaber, så lader sprogkundskaber til at have en betydning for graden af overuddannelse.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Indvandrere i job, der matcher deres kvalifikationer har bedre engelsk- og danskkundskaber end de overuddannede indvandrere, og de matchede indvandrere bruger både engelsk og dansk mere i deres job. De indvandrere, der er overuddannede, mener selv, at det blandt andet skyldes mangelfulde danskkundskaber.

Behov for bedre kompetenceafklaring og fokus på efteruddannelse Undersøgelsen konkluderer, at der er brug for at finde ud af, hvorledes de overuddannede kan opgradere deres kvalifikationer således at de bliver relevante på det danske arbejdsmarked, uden at de skal igennem et helt nyt uddannelsesforløb og gennemføre en fuld dansk uddannelse. Det er i den sammenhæng interessant og problematisk, at indvandrere der er overkvalificerede ikke er lige så tilbøjelige til at deltage i efteruddannelse og andre karrierefremmende aktiviteter som indvandrere, der er i job, som matcher deres kvalifikationer.

Man kan altså opnå en mere effektiv integrationsindsats og en bedre udnyttelse af både samfundets og den enkeltes ressourcer ved at styrke indsatsen for kompetenceafklaring og udvide anvendelsen af offentlig kompetencevurdering, således at den fokuserer på anerkendelsen af udenlandske kvalifikationer, både fra uddannelse og erhvervserfaring.

Initiativer for at tiltrække og fastholde højtuddannede udlændinge Som et led i forsøget på at tiltrække og fastholde højtuddannede udlændinge, åbnede Københavns Kommune i sommeren 2013 International House. Formålet er at skabe én indgang til København, hvor udlændinge både kan få hjælp til de praktiske ting omkring opholdstilladelse og få vejledning og hjælp til jobsøgning, danskundervisning, praktikophold, netværk, fritidsaktiviteter, m.m. Målet med indsatsen er at tiltrække vidensarbejdere, studerende og deres familier og sikre, at de kan bruge deres uddannelse i København.

Henvisninger Kleif, Helle Bendix, m.fl. (2012). Overuddannelse blandt etniske minoritetsborgere i Københavns Kommune

En kvantitativ og kvalitativ kortlægning; KORA; København. Rapporten kan findes her

Thuesen, Frederik, m.fl. (2011). Rekruttering og fastholdelse af højtuddannet arbejdskraft; SFI – Det nationale forskningscenter for velfærd, 11:42; København. Rapporten kan findes på: SFI

Fakta Undersøgelsen ”Overuddannelse blandt etniske minoritetsborgere i Københavns Kommune – en kvantitativ og kvalitativ kortlægning” er gennemført for Københavns Kommune af forskere fra KORA. Seniorforsker Chantal Pohl Nielsen var projektleder for projektet, der er finansieret af Beskæftigelses- og Integrationsforvaltningen i Københavns Kommune.

KORA, Det Nationale Institut for Kommuners og Regioners Analyse og Forskning blev etableret den 1. juli 2012 som en sammenlægning af DSI, AKF og KREVI.

International House åbnede den 4. juni 2013 og er etableret som et samarbejde mellem Københavns Kommune, Københavns Universitet, Rigshospitalet og en række andre private og offentlige organisationer.

DialogWeb invandrare, lika möjligheter, integration, språk

Se også Fler idéer föds i blandad miljö Dags för männen att kämpa för jämställd utbildning

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Samarbete gynnar unga i riskzonen Projekt och tal om känslor inte bästa sättet att råda bot på ungdomsarbetslösheten Alfalärare – en alldeles särskild kompetens

Island

Uddannelsen styrker livskvaliteten 28. august 2013 11:20 Ny bog af professor Kristín Aðalsteinsdóttir bygger på interviews med 20 mennesker der afsluttede deres mestergrad i alderen 34-61 år.

«Denne viden, den var som vand for den tørstige. Bøgerne vi læste var så interessante.» Dette er et citat fra en ny bog der udkom i Island i foråret. Lífsfylling (Livskvalitet) er dens titel og den handler om voksenuddannelse. Forfatteren, Kristín Aðalsteinsdóttir, professor i didaktik ved Universitetet i Akureyri, fik ideen til bogen efter et studieophold i Bristol í England hvor hun afsluttede sin doktorgrad i pædagogik.

Hun siger at hun altid har beundret alle disse mennesker der viste sig beredte til at gå i skole ovenpå deres arbejde og familieliv. Derfor besluttede hun at tage dybdegående interviews med 15 kvinder og 5 mænd i alderen 34-61 år der afsluttede deres mestergrad indenfor pædagogik i årene 19882006. Nu har hun skrevet en afhandling om denne studie og udgivet den.

Voksenuddannelse handler ikke kun om uddannelse men om større livskvalitet.

Fotograf: Universitetet i Akureyri.

Motivation er vigtig

Interviewene drejede sig fortrinsvis om motivation. Hvad var det som fik disse mennesker til at ofre sin dyrebare tid på denne måde? Kristín fandt ud at omtrent halvdelen var blevet opfordret til at studere under deres opvækst men den anden halvdel ikke. Halvdelen fandt studierne besværlige men alle blev vældig glade når de var overstået.

Motivationen var meget forskellig. En del ville styrke deres kompetance og opnå en stærkere stilling på arbejdsmarkedet.

Men Kristín mener at det forklarer kun til dels hvorfor de besluttede at starte på en ny uddannelse. De ville også få både bredere og dybere viden for derved at blive bedre udrustet til at forstå sig selv og verden omkring dem, med andre ord opnå større livskvalitet.

Livserfaring og hukommelse Men hvad var det de fandt besværlig? Jo, størstedelen fandt det svært at sætte sig på skolebænken igen efter mange års eller årtiers fravær. «Jeg havde på fornemmelsen at jeg havde spildt min tid da jeg var ung. Dengang havde jeg jo hele livet forude, men når man bliver ældre vil man arbejde og studere mere målbevidst fordi det er blevet så vigtigt at benytte tiden godt,» siger en af eleverne, en kvinde på 53.

Men de fandt flere ting besværlige, som for eksempel at koordinere studier, arbejde og familieliv eller at skulle læse alle de bøger på fremmede sprog. Mange var overrasket over hvor godt det gik selvom de var blevet «gamle». Deres livserfaring opvejede den skarpe hukommelse som de savnede fra ungdomstiden. De følte at de vigtigste forudsætninger for at de

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

klarede skærene var at de var motiverede og at de satte sig klare mål – selvom de ikke altid blev opfyldt.

Hvad med lærerne?

De var også enige om at studietiden gav dem en god lejlighed til at granske i deres tilværelse. Deres selvtillid var vokset og de følte sig mere sikre på alle områder, både fagligt og på det personlige plan. De var ikke de samme mennesker eftir studierne. For mange førte mestergraden til at de skiftede job, fik en højere stilling eller at deres arbejde ændredes.

Men hvordan oplevede de lærerne? Det var lidt forskelligt. Her er to citater om hvorvidt traditionelle forelæsninger er en god ting eller ej:

«Jeg syntes det var lidt paradoksalt når lærere der talte om vigtigheden af samarbejde, diskussion og fælles slutsatser ikke var i stand til at praktisere deres metoder. De drønede ud i ét i lange forelæsninger hvor ingen anden fik ordet, slet ikke,» siger en 49 år gammel mand. Men andre kunne godt lide denne form:

«Jeg kunne bare slappe af og lytte til én der vidste mere end jeg, havde læst mere og var i stand til at formidle og tænde på min interesse. Det satte mine tanker i gang,» siger en 53-årig kvinde.

Bogen er udgivet hos Universitetet i Akureyri. Den findes kun på islandsk.

DialogWeb livslångt lärande, vuxenutbildning, högre utbildning, motivation

Se også Vejledning og undervisning i fængsler skal give mening både i og uden for fængslet Språkundervisning på jobbet öppnar nya dörrar Aktive borgere eller passive forbrugere?

Kan nordisk ø-samarbejde fremme lokal udvikling?

Ufaglært brød 14 års uddannelsespause

Norge

MOOCs will affect and even transform formal education 13. august 2013 09:00 Anders Nome is Head of Development for NKS (Norwegian Correspondence School) Online Studies. He has years of experience of online education. Recently he took a study trip to California, where the latest trends in online education were the focus of attention. We asked Anders some questions on developments in Massive Open Online Courses (MOOCs) in American education.

Questions by Torhild Slåtto, NADE (Norwegian Association for Distance Education)

Answers by Anders Nome, NKS Nettstudier Q: You learnt something new about MOOCs in San Francisco recently. What was the most interesting part?

A: What was most interesting was getting insights into the business models that are coming in the wake of the MOOC trend. Some agents are commercial – such as Coursera and Udacity – while others are non-commercial, such as EdX and

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

- My own prediction is that today's university and college sector will not die out, but we will see greater pressure on further education, says Anders Nome.

Khan Academy. Both categories of providers are concerned with creating models for income-generation. We spoke to both Coursera and EdX and they mentioned several possibilities: payment for diplomas/grade certificates, sale of the best students' contact information to business (optional for the students), licensing the use of course content to other colleges and universities, investment from new partner schools and royalties from the sale of books. A relatively new term was mentioned: SPOC – small private online course. Both

Coursera and EdX talk about SPOCs as a possible future.

Individual guidance missing Q: You know a lot about online teaching. Is there a significant difference between NKS online studies and MOOCs?

A: Both NKS and MOOCs courses contain textbook articles, lectures, exercises and tests. But there are many differences.

In all NKS courses students receive individual guidance from a teacher, whereas most MOOCs are based on the students advising each other, while the teacher functions as a moderator in discussion groups and as the one who posts news announcements. All NKS courses have compulsory written tasks, which are graded and commented on by the subject teacher. This individual guidance by the subject teacher is the web course component that is most highly appreciated by our students. Another difference is the working language. We know that many of our students prefer to read and write Norwegian. In addition, most MOOCs so far are smaller than our courses and not eligible for credits.

Much more than hype Q: May be the MOOC thing is just passing hype?

A: MOOCs are definitely more than hype. They will influence education in several ways. The founder of Udacity,Sebastian Thun, says that in fifty years we shall only have ten global providers of higher education. It is by no means certain he will prove right, but we see that the threat implied in the new trend has created an awareness of learning technology in the top administration of most universities and colleges. Such attention will accelerate investment in technology and the pedagogy linked to other campus trends such as for example ”flipped classroom”.

Enthusiasts versus institutional management Q: Are we now going to face a massive education 'attack' from prestigious universities in America and Australia?

A: That could well be. We will certainly see a great diversity of courses offered and ways of organizing them. We see, for instance, that the Norwegian Department of Knowledge and NOKUT (the National Norwegian Organ for Quality in Education) are very much aware of the MOOC trend and are quite open about how MOOCs will affect and even transform formal education in Norway. My own prediction is that today's university and college sector will not die out – most of those who are taking higher education for the first time want to attend lectures, seminars and tutorials, that is actually go to a university or college, but we will see greater pressure on further education. While the enthusiasts are excited about MOOCs, the administrations of many American universities are critical of the trend.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Norwegian online schools and SPOCs Q: What are the opportunities for Norwegian online schools and universities in the MOOC concept?

A: The major MOOC providers are looking for ways of making money so I think that online schools and universities should think about it before they rush into MOOC country. We have to think about why students actually choose us today and why we succeed in cooperation with our partners. As I see it, the MOOC providers' concept of the so-called SPOC (small private online course) is very close to what online schools are offering today. I think our approach has qualities that students are looking for. We can develop models that enable us to meet competition from international actors. But – a simple, definitive answer - no, I don't have that.

The annual EDEN conference took place in Oslo 12-15 June this year

EDEN = European Distance and E-learning Network

400 participants from 45 countries

94 paper presentations, 24 workshops, 25 poster presentations and 10 demonstrations

Main conference theme: THE JOY OF LEARNING - Enhancing Learning Experience, Improving Learning Quality Matter of discussion: Massive Open Online Courses (MOOCs) (This article).

One of the key notes: Online education in Norway 1995-2015. Read article...

DialogWeb vägledning, distansutbildning, flexibelt lärande, högre utbildning

Se også Skolan som är öppen dygnet runt Uddannelse en nødvendighed Utdanning vil gå på nett Ett samtal som förändrade livet Stærke nordiske kræfter samlet i Nuuk

Norge

Innovation and challenge – 20 years of online education in Norway 13. august 2013 08:56 During the spring of 2013 the Norwegian Association for Distance Education (NADE) conducted the project “Innovation and challenge”, exploring the contribution of the Norwegian online schools to pedagogical development from 1995 to 2015. Despite Norway’s long history in the international field of distance education, the position of the online schools often remains little known. Hopefully, the report on this project, which NADE released in June, will help broaden the perspective.

Background: Initiated by NADE and the online schools as membership institutions, the project has been sponsored by http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Torunn Gjelsvik

VOX (Norwegian Agency for Lifelong Learning). An important reason for the initiative was to bring to light the distance education institutions’ considerable role as providers of flexible and online learning for adult students in Norway. The history goes way back, far beyond 1995 for several of the online schools, and the oldest school, NKS Nettstudier, is celebrating its 100 year anniversary in 2014. We have chosen the time period from 1995 to cover the entrance of the Internet, involving as it did the major technological shift from correspondence to net based teaching.

16 online schools were interviewed about their development work for the last 20 years, their priorities, challenges and successes. Together these schools offer a large variety of subjects and learning programs on all levels – from high school courses and hobby courses to full master programs.

Development in different fields The pedagogical development covers several fields, such as technology and learning platforms, learning methodology and study concepts, the development of the teacher role and student administrative support systems and services. Some of the online schools play an important role as partners for higher education institutions in distributing flexible study programs on ESTC-accredited levels. Other schools cooperate closely with a particular industry, such as the banking industry, the lumber industry and the real estate industry.

Successes and dilemmas What seem to have been the most important successes? A part from the obvious opportunity to study without restrictions of time, pace and place, we need to mention the specific infrastructure and services provided to support flexible learning.

Especially the two largest online schools, NKI and NKS, have invented specific features and services within their learning platforms to follow up and support the individual student’s needs. At the same time, they have strived to foster a collaborative learning environment and to encourage student cooperation. The online teacher’s role in motivating the students, challenging them and giving individual feedback on their assignments is also a very significant success factor.

The biggest pedagogical dilemma has been the need for individual freedom and flexibility on one hand and the aim for cooperative learning on the other. Individual pace is flexible, but it makes cooperation between students more difficult.

However, synchronous pace provides flexibility but reduces individual freedom. The different online schools have landed on different solutions to this dilemma, and the project tries to explore both the advantages and challenges of the various learning approaches.

Challenges The project also touches on some of the challenges faced during these two decades. One challenge is the financial situation of the online schools, which has gradually deteriorated ever since the 1980s, especially in the period 2002 to 2006. Another challenge is the general lack of recognition for distance learning as a learning method. Met both inside and outside educational institutions, this scepticism is also present among public educational authorities. At the same time we see a tendency towards more blended concepts within higher education. Moreover, the entry of more providers into the field of distance and online education has made the competition tougher.

Trends and ambitions for the future http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

In spite of these challenges, the online schools themselves are full of ambitions for the future. During the interviews we have discussed international trends in learning and education and all the new opportunities offered by an accelerating technological development. Gaming, social learning design and mobile learning are trends that are very well absorbed by the online schools, which can clearly be seen in their respective strategies and development plans for the next couple of years.

The online schools have made a considerable contribution to pedagogical development both in Norway and within the international field of distance education. Hopefully, this project will give the distance education schools the credit they deserve and inspire other learning institutions to enter into partnerships with them. Society’s need for lifelong education and the need of new competencies and skills will continue to require flexible learning opportunities for adult people.

The annual EDEN conference took place in Oslo 12-15 June this year

EDEN = European Distance and E-learning Network

400 participants from 45 countries

94 paper presentations, 24 workshops, 25 poster presentations and 10 demonstrations

Main conference theme: THE JOY OF LEARNING - Enhancing Learning Experience, Improving Learning Quality Matter of discussion: Massive Open Online Courses (MOOCs). Read article...

One of the key notes: Online education in Norway 1995-2015 (This article)

DialogWeb innovation, distansutbildning, flexibelt lärande

Se også Skolan som är öppen dygnet runt Hvad er Biophilia for noget?

Magien ligger i konteksten Aktive borgere eller passive forbrugere?

Den nødvendige bæredygtighed

Grønland

Netværk øger fokus på vejledning 01. august 2013 08:51 Vejledningsnetværk på tværs af Grønland og på tværs af uddannelser styrker og synliggør vejledningen i hele landet.

I løbet af de sidste ti år, er der sket store fremskridt i Grønland.

Søgningen til uddannelsessystemet stiger i takt med antallet af grønlændere, der færdiggør en uddannelse over folkeskoleniveau. En del af succesen kan tilskrives tiltag, der har givet vejledningen i Grønland et løft. Et af de tiltag er de såkaldte vejledningsnetværk, der nu eksisterer i 18 byer på landsplan.

Vejlederne mødes omkring fire gang årligt for i fællesskab at

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

hæve vejledningsniveauet i de pågældende byer samt opland.

I praksis betyder det, at vejledere fra lokale folkeskoler, gymnasier og Piareersarfiit (Vejlednings- og uddannelsescentre for voksne i Grønland) mødes for at udveksle erfaringer, koordinere forløbet i forbindelse med ansøgningsfrister og sammen gøre vejledning mere synlig i de forskellige kommuner i Grønland.

Synliggørelse skaber ventelister "I byen Aasiaat har netværket af vejledere ifølge Peter Frederik Gedionsen bidraget til et øget antal ansøgere i det lokale uddannelsescenter for voksne Piareersafik."

En af de byer, der har haft et vejledningsnetværk i små ti år er Grønlands femte største by Aasiaat, der geografisk er placeret på vestkysten. En af de bærende kræfter i netværket, Peter Frederik Gedionsen, er både faglærer og vejleder og har været en del af vejledningsnetværket i Aasiaat siden 2009.

Netværket består på nuværende tidspunkt af vejledere fra gymnasiet, folkeskolen og Piareersarfik, men Peter Frederik Gedionsen ser gerne, at arbejdsmarkedet bliver involveret i netværket i fremtiden, så vejlederne nemmere kan støtte især lærlinge.

Han kan se klare fordele ved at mødes på tværs af arbejdspladser.

“Resultaterne af netværket er, at vejledning er blevet mere synlig. Vi er mere i medierne, hvor vi får vores budskaber igennem. Den øgede synliggørelse gør, at vi har fået så mange ansøgere i Piareersarfik, at vi er nødt til at oprette ventelister i forhold til vores kommende studerende,” forklarer Peter Frederik Gedionsen. Sidste gang han talte, var der 15 personer i Aasiaat, der arbejder med vejledning, og alle er tilknyttet netværket, der er båret frem af ildsjæle.

Også i Upernavik, der ligger nord for Aasiaat, har to ildsjæle etableret et vejledernetværk for et år siden. En af dem er Hans Peter Blytmann, der foruden at være vejleder i Piareersarfik Upernavik også er faglærer i grønlandsk og matematik. Egentlig oprettede de netværket i forbindelse med deres vejledergrunduddannelse, men de fandt hurtigt ud af, hvor nyttigt et vejledernetværk er. I netværket i Upernavik er de i alt fire fra folkeskolen, arbejdsmarkedskontoret samt de to ildsjæle, der arbejder for Piareersarfik.

“I fællesskab forsøger vi at nå så mange borgere som muligt i alle aldre. Det har betydet, at 15-20 arbejdsløse et blevet tilknyttet et hold i Piareersarfik. Den ældste vi har vejledt i denne omgang er 57 år,” forklarer Hans Peter Blytmann, der bekræfter, at flere af borgerne er begyndt at interessere sig for uddannelse og job. Selvom Upernavik kun er en by med godt 1.100 indbyggere, skal vejlederne servicere et langt større område i form af ti omkringliggende bygder. Derfor rejser de to vejledere fra Piareersarfik til alle ti bygder for at vejlede potentielle klienter.

Udfordring at bevare netværket Når ildsjæle er bærende kræfter bag vejledningsnetværkene, er det svært at bevare en vis form for kontinuitet, hvilket Peter Frederik Gedionsen bekræfter. Hvis en ildsjæl forlader byen, kan det betyde, at netværket går i opløsning. Samtidig er det nødvendigt at skabe struktur i forhold til at indkalde og føre referater. Målet blandt vejlederne i Aasiaat er at mødes fire gange årligt, men det kan være udfordrende at koordinere. Også fordi vejlederne oftest har andre primære jobfunktioner som eksempelvis faglærere.

”Vi er til for dem” Center for Vejledning i Grønland (CVG) hjælper med at etablere og vedligeholde netværkene i byerne og bygderne, men

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

centerleder Beth Krogh anerkender, at det kan være svært for vejlederne at afsætte tid til at pleje netværket.

”Jeg fornemmer, at nogle netværk kører bedre end andre, men det hænger sammen med, at vejlederne har meget at se til, fordi de fleste vejlederes primære arbejde er at være faglærere. Det er kun på få uddannelsesinstitutioner, at der findes fuldtidsvejledere,” forklarer Beth Krogh.

For at sikre en sammenhæng i vejledningsindsatsen i byerne har facilitering af netværkene en meget høj prioritering for Beth Krogh.

”Det er vores job at hjælpe dem. Vi er til for dem og ikke omvendt,” forklarer hun. I CVG er en deltidsmedarbejder ansat, hvis primære opgaver er administration og at agere støttepude for netværkene. Hun skal være opsøgende og servicerende samt indkalde og holde møder via Adobe Connect og på den måde få netværkene til at køre bedst muligt.

Läs också: Anne Roennes intervju med Beth Krogh DialogWeb vägledning, regional utveckling

Se også Uddannelse en nødvendighed Kan nordisk ø-samarbejde fremme lokal udvikling?

Samtal bygger broar mellan öarna Ett samtal som förändrade livet Stærke nordiske kræfter samlet i Nuuk

Grønland

Vejlederuddannelsen i Grønland opruster 01. august 2013 08:41 Den fælles grunduddannelse for samtlige vejledningsområder i Grønland er unik og skal styrkes. Den seneste i rækken af ildsjæle, der skal sikre det, er Beth Krogh - leder af Center for Vejledning i Grønland (CVG).

På vejledergrunduddannelsen i Grønland er tværfaglighed en af grundstenene. Undervisere, fængelsbetjente, HK-ansatte og socialrådgivere udklækkes fra samme vejlederuddannelse, og netop tværfagligheden og bredden fremhæver Beth Krogh positivt. Hun er leder af Center for Vejledning i Grønland (CVG), der danner rammerne for vejledergrunduddannelsen.

”Vi vil have fat i alle vejledere uanset baggrund for at ramme så mange vejledningssøgende som muligt. Uagtet om de har en akademisk uddannelse eller ej, kan de bruge vejlederuddannelsens metoder og metodik. Så vi er slet ikke bange for, at uddannelsen bliver for bred,” forklarer Beth Krogh, der har ledet centeret siden 1. august 2012.

Både uddannelsen og CVG har eksisteret i 13 år og blev oprettet i en tid, hvor antallet af optagne på uddannelserne var lavt, mens behovet for at sikre en stabil brobygning mellem uddannelserne var stort. CVGs primære opgave var og er at

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

"Lederen for Center for Vejledning, Beth Krogh, hylder, at vejledergrunduddannelsen er for alle faggrupper i Grønland."

uddanne fagpersoner, der til daglig arbejder med vejledning.

Uddannelsen er pt. gratis og består af syv moduler med undervisning, selvstudie og praktik samt en afsluttende eksamen.

Vejledning opprioriteret Indtil videre har CVG uddannet op mod 200 vejledere, og efterspørgslen er så stor, at ventelisten til uddannelsen har hobet sig op i løbet af de seneste år. For blandt andet at nedbringe den og for at opprioritere den generelle vejledning i Grønland, fik centeret for første gang nogensinde en daglig leder – Beth Krogh - for et lille år siden. Oprindeligt kommer hun fra Danmark, men har boet og arbejdet i Grønland i 27 år. I hendes arbejdsliv har vejledning og undervisning haft en særlig plads. Hun er uddannet vejleder og har arbejdet med vejledning i et årti, og derfor var det nærliggende for hende at blive leder for CVG.

Større økonomisk frihed Da hun satte sig i lederstolen, var centerets økonomi så presset, at der kun var råd til at tilbyde de studerende fire moduler i løbet af et år.

”Jeg syntes ikke, det var spændende, hvis jeg skulle undervise i fire uger og flytte papirer rundt på mit skrivebord resten af tiden,” husker Beth Krogh.

Heldigvis havde hun ingen grund til bekymring, da der efter hendes ansættelse fulgte en ekstra bevilling på to millioner kroner, foruden de 2,6 millioner kroner som centeret i udgangspunktet modtager som årlig bevilling på Finansloven.

”Det er så dejligt, at vi har fået ekstra bevillinger, fordi det giver os mulighed for at oprette flere kurser og afvikle uddannelsen indenfor et skoleår. Men en overgang havde jeg så travlt, at jeg næsten ikke kunne stå oprejst,” fortæller Beth Krogh, der fremhæver, at årsagen til bevillingerne især skyldes det gode samarbejde med Selvstyret.

Udbyttet af de ekstra midler er, at 20 studerende begynder på uddannelsen til september, hvilket ikke lå i kortene for et år siden. Samtidig er køen til uddannelsen blevet nedbragt gevaldigt, så der nu kun står 15 personer på ventelisten. Som en ekstra gevinst har CVG efter flere forsøg fået godkendelse til at søge om AMA-midler (Arbejdsgivernes Arbejdsmarkedsafgift) for op til 1,3 millioner kroner. Den sum kommer alle de studerende på Vejledergrunduddannelse til gode, der ikke har en professionsbachelor – hvilket især er vejledere fra fængslerne samt HK-ansatte. Midlerne skal primært gå til rejser og ophold, da de studerende på uddannelsen kommer fra alle grene af Grønland. Det betyder i sidste ende, at der er flere midler til at afholde kurser for.

Drømmen er at samle vejledningen

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Det økonomiske råderum giver luft til, at Beth Krogh kan fokusere på drømme og håb for vejledningens fremtid i Grønland.

Som det ser ud nu er vejledning ikke en profession i Grønland, men Beth Krogh ønsker, at uddannelsen bliver niveausat.

Det vil betyde, at de studerende får mulighed for at meritoverføre og dermed tage en diplomuddannelse i vejledning som overbygning i Danmark.

Beth Krogh mener, at der er god ræson i at bevare grunduddannelsen fremfor at gøre den til en diplomuddannelse, da den i så fald vil ramme for snævert. Langt fra alle ansøgere kan nemlig opfylde adgangskravene til en diplomuddannelse.

Samtidig ønsker hun at ændre den måde, som den individuelle kompetencevurdering af samtlige studerende fungerer på.

Nu er kompetencevurderingerne kun tilgængelige internt i CVG, men Beth Krogh ønsker en forbindelse til arbejdsmarkedet, så arbejdsgiverne kan se, hvilke kompetencer de enkelte vejledere har eller eventuelt mangler i forhold til deres vejlederstilling.

Den helt store drøm er dog at skabe et stort videncenter for vejledning. Som det ser ud nu, er CVG placeret på Handelsskolen i Nuuk, men Beth Krogh argumenterer for, at CVG skal flyttes tæt på de øvrige uddannelser på Grønlands Universitet, Ilisimatusarfik, i Nuuk.

”Det skal være et center, hvor vi får vidensdelt, hvad vejledning og uddannelse er,” forklarer Beth Krogh.

Hendes idé er at placere alle vejledningsinitiativer under samme tag: CVG, grunduddannelsen og undervisningsaktiviteterne, projektet Uddannelseskaravanen, ansvaret for vejledningen i De Grønlandske Huse i Danmark, oplysningsportalen Sunngu.gl og diverse uddannelseskonferencer. Det endelige mål er at skabe mere aktivitet omkring vejledning, have plads til mere undervisning og stå stærkere i fællesskab.

Vejledning i Grønland • I Folkeskolen har skolevejledere fokus på unge, der skal vælge en videregående uddannelse eller erhversuddanelse.

• Vejlederne ved Grønlands seks gymnasiale uddannelsessteder fokuserer på gennemførelsesvejledning og vejledning i forbindelse med videregående uddannelsesvalg.

• Brancheskoler og videregående uddannelsesinstitutioner har tilknyttede studievejledere.

• De Grønlandske Huse i Danmark vejleder grønlandske studerende, der studerer på videregående uddannelser i Danmark.

• Der eksisterer 18 regionale Piareersarfiit i Grønland, der fungerer som uddannelses- og vejledningscentre for alle borgere. Den primære målgruppe er borgere, der ikke længere er tilknyttet uddannelsessystemet eller arbejdsmarkedet. Piareersarfiit beskæftiger sig hovedsageligt med meritgivende kurser, overgangsvejledning, karrierevejledning, e-læring, erhvervsvejledning, uddannelsesvejledning, voksenundervisning og arbejdsformidling.

• Center For Vejledning i Grønland er et uddannelses- og kompetenceudviklingscenter for alle vejledere i Grønland.

Centeret tilbyder vejledergrunduddannelsen, der er forankret i Finansloven. Uddannelsen består af otte moduler, ligesom det er muligt at tage fire overbygningsmoduler, der især fokuserer på karriere- og overgangsvejledning. Indtil nu har op mod 200 vejledere gennemført uddannelsen.

Blå bog: Beth Krogh • Uddannelse: HD 2. del i 2012, hvor hun kun mangler hovedopgaven. Overbygning til Pædagogisk Grunduddannelse i 2009. Uddannelses- og erhvervsvejlederuddannelsen i 2008. HD 1. del i 2005. Pædagogisk Grunduddannelse i 1996.

Bankassistent

• Arbejde: Leder af CVG siden 2012. Underviser og vejleder ved Handelsskolen i Nuuk siden 1995,

• Arbejdsopgaver: Beth Kroghs arbejdsopgaver som leder for CVG spænder vidt. Hun skal både udvikle CVG, koordinere uddannelser og kurser, markedsføre, tilknytte undervisere, tilrettelægge og administrere driften, sikre at målsætningerne opfyldes i forhold til lovgivningen, synliggøre centerets økonomi, tage sig af ad hoc-opgaver samt undervisning.

DialogWeb vägledning, fortbildning

Se også Dags för männen att kämpa för jämställd utbildning http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Uddannelse en nødvendighed Ett samtal som förändrade livet Stærke nordiske kræfter samlet i Nuuk «The power of presence»

Grønland

Konference præget af aha-oplevelser og sprogbarrierer 20. juni 2013 16:32 En snes Grønlændere tog til Göteborg for at deltage i NVLs nordiske konference 14.-15. marts. Her mere end tre måneder efter, retter tre af deltagerne igen øjnene mod konferencen. For hvad fik de ud af deres nye viden, og har de omsat det konkret i deres arbejdsliv?

Lone Jørgensen Frank ses her med den 70-årige værkstedslærer Andreas Sanimuinaq, der fremstiller ægte østgrønlandske trommeskind lavet af isbjørnemave. Samtidig er han en fænominal trommedanser.

Lone Jørgensen Frank bor og arbejder i byen Ittoqqortoormiit i Nordøstgrønland, hvor indbyggertallet ligger på omkring 500 mennesker. Foruden at undervise i folkeskolen, er hun daglig leder af byens Piareersarfik (Vejlednings- og uddannelsescenter for voksne i Grønland), hvor hun står uden kontorfolk. Det betyder, at hun alene vejleder byens borgere og varetager administrative opgaver som indeberetninger og SUansøgninger. Hendes forventninger forud for den nordiske konference i Göteborg havde derfor særligt fokus på faglig sparring.

”Jeg forventede at møde ligesindede kolleger, som jeg kunne udveksle erfaringer med, og så håbede jeg på at blive en del af et netværk og få nye ideer,” forklarer Lone Jørgensen Frank.

Der gik ikke mange øjeblikke, før hun fik en færøsk sparringspartner, som hun sidenhen har haft kontakt med.

Samtidig kom hun automatisk med i Nordisk Netværk, hvor hun nu modtager nyhedsbreve.

Fagligt gjorde især finske Raimo Vuorinen indtryk, der er Ph.D ved University of Jyväskylä og projektmanager i initiativet European Lifelong Guidance Policy Network. Han holdt et oplæg, der handlede om livslang læring i forbindelse med arbejdslivet, hvilket var meget indspirerende for Lone

Jørgensen Frank.

”Hans faglige input var sød musik i mine ører, selvom han talte på et meget overordnet plan. Især lyttede jeg meget til den del, der handlede om struktur og dialog og om at tage personlige valg. Nogle af hans overvejelser angående familiers selvbevidsthed og individuelle processer kan jeg overføre til den struktur, der eksisterer, hvor jeg vejleder,” forklarer hun.

En anden aha-oplevelse var det islandske, private uddannelsescenter Idan.

”Os fra Nordøstgrønland føler os tætte på Island, fordi vi geografisk ligger tæt på, vi rejser via Island, og vi har islandske venner. Måske fandt jeg oplægget særligt relevant, fordi jeg kunne relatere til, hvad de sagde,” forklarer Lone Jørgensen Frank. Især hæftede hun sig ved vejledernes personlige tilgang til klienterne, hvor den enkelte klient bliver tilknyttet den samme vejleder fra start til slut i forløbet.

”Tænk, hvis det kan lade sig gøre i Grønland. Det virker nogle gange tilfældigt, hvilken vejleder vores unge får, og de er heller ikke altid knyttet til den samme vejleder. Det vil jeg forsøge at ændre på,” siger siger Lone Jørgensen Frank.

Et tiltag, der helt konkret har set dagens lys efter konferencen, er en SMS-service, hvor de vejledningssøgende dag og nat kan sende en sms, hvis de har problemer, eller gerne vil bestille tid hos Piareersafik. Nærste morgen drøftes indholdet med den øvrige lærergruppe, og der bliver taget hånd om forespørgslen. En anden ændring er strukturen i forhold til visitationer, hvor der visiteres efter behov, og når motivationen er der, i stedet for at søge fast en eller to gange om året.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Den kulturelle udfordring Fra Grønlands anden største by Sisimiut deltog Inunnguaq Lyberth, der ligeledes er centerleder i den lokale Piareersarfik.

For hende var konferencen en kærkommen mulighed for at få et indblik i de kulturelle aspekter af vejledning. Flere af oplæggene omhandlede netop kultur. Blandt andet oplægget fra lektor og forsker ved Roskilde Universitet, Shahamak Rezaei, der fokuserede på kulturel divergens på arbejdsmarkedet og i uddannelserne. Samt oplægget fra svenske Michael Lindblad, der i sin forskning ved Umeå Universitet fokuserer på unge med udenlandsk baggrund og uden en gymnasieuddannelse.

”Jeg havde brug for et kulturelt indspark, fordi der er stor forskel på at vejlede i Sisimiut og i bygderne. Det har været svært for os at fastholde borgerne fra bygderne i uddannelse eller arbejde i,” forklarer Inunnguaq Lybeth.

Som et nyt initiativ, har Inunnguaq Lybeth og Piareersarfik indgået et samarbejde med den lokale højskole, hvor de låner 15 kollegieværelser, hvor studerende fra bygderne kan bo og gennemføre et uddannelsesforløb. På den måde er de alle samlet på ét sted, hvor der er gode faciliteter for social interaktion. Samtidig får de serveret tre måltider mad om dagen, så de er sikret mad, hvis uddannelsesstøtten slipper op.

”Vi håber på, at de kan opnå en fællesskabsfølelse. De nye ideer og tiltag er inspireret af de input, jeg fik fra kulturgruppen på konferencen,” fortæller Inunnguaq Lybeth.

Vigtig viden gik tabt i sprogbarrieren For Ane Sophie Uldum, der er centerleder i Piareersarfik i byen Qeqertarsuaq i Vestgrønland, var konferencen en blandet fornøjelse. Hun havde ellers set frem til en masse gode oplæg fra fagfolk, da hendes uddannelse i vejledning ligger helt tilbage til 2001. Desværre havde hun svært ved at forstå de norske og svenske oplæg, og samtidig gik alt for meget viden og information tabt i oversættelsen.

Siden har Ane Sophie Uldum læst noter og referater fra konferencen, så hun har trods sprogbarrieren bragt brugbar viden med sig. Blandt andet fandt hun Raimo Vuorinens oplæg inspirerende og hæftede sig især ved, at medlemslandene i European Lifelong Guidance Policy Network, som Raimo Vuorinens er projektmanager for, skal overholde en ungdomsgaranti, hvor alle unge under 25 år tilbydes et job af god kvalitet inden for fire måneder efter at have forladt skolesystemet.

Alternativ undervisning og vejledning Centerlederne på alle 17 Piareersarfiit i Grønland fik mulighed for at deltage i konferencen i Göteborg, hvilket de fleste benyttede sig af. Lona Lynge, AC-fuldmægtig ved Departement for Erhverv, Råstoffer og Arbejdsmarked, var med til at arrangere turen til Sverige, og hun ser konferencen som et godt fagligt indspark.

”En del af centerlederne er i forvejen vejledere, så vi sendte dem afsted for at få ny viden og for at få genopfrisket den viden, de allerede har. Desuden kunne de etablere en sparring med hinanden i deres daglige arbejde,” forklarer Lona Lynge, der ligeledes deltog i konferencen i Göteborg.

I forbindelse med turen lagde de vejen forbi Danmark, hvor de besøgte VUC (uddannelsescenter for voksne. red) og et jobcenter i Lyngby Kommune. Her fik de en indføring i det daglige arbejde og håndtering af målgrupper. De hørte om ordblinde- og voksenundervisning, e-learning, og så blev der talt om unge med sociale problemer.

”Centerlederne fik mulighed for at se en alternativ måde at undervise og vejlede på, hvilket de vil kunne bruge som inspiration i deres daglige arbejde,” forklarer Lona Lynge.

Målet er, at næste store konference for vejledere skal holdes i Nuuk i 2014.

DialogWeb vägledning

Se også

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Uddannelse en nødvendighed Ett samtal som förändrade livet Stærke nordiske kræfter samlet i Nuuk «The power of presence» Den som vägleder andra måste se sig själv

Norge

People-centered with a passion for learning 09. juni 2013 16:27 After an hour together with Anna Kirah a metaphor from the Bible strucks me: Sarepta’s jar. It never turns empty.

Anna Kirah is full of enthusiastic ideas and point of views.

Actually I think she is made of a mix of enthusiasm, positivity and flexibility that is getting refilled all the time. She is an American who grew up in China and Japan, studied in Norway and USA, lived in France and Denmark, and now she has settled for good in a small town in Norway. - The search is over, this is home, she says. She is a social anthropologist, psychologist and innovator, working with a consultant company, Making Waves, in Oslo.

EDEN 2013 Anna Kirah is key note speaker at EDEN 2013 in Oslo.

Certainly she is going to engage and involve the minds and thoughts of the listeners, like she did some time ago at the NADE conference. With her about 150 centimeters and soft personality she lightens up the stage and embraces the audience. Her approach to learning as well as to health service or anything else is that it has to be people-centered or learnercentered. And – she will make her presentation genuinely learner-centered on the EDEN stage 13 July…

“Veiviser” To Anna Kirah it is obvious that the best way of learning is to learn from persons that are just like us, not experts. “If she can do it, I can do it, too”.

- Do children and adults have different ways of learning?

- Sure. Children are open and curious. Adults are closed. Much of the success in our generation is related to our ability to follow a linear path. We push this linearity into what we do, but the society is not linear, and we do not know how to handle the chaos. This linearity will not do for the future. Children are not linear! Today we have access to all the knowledge we want and need, and the authority of the experts has gone.

- What about the teacher?

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

- The teacher’s role is to meet the student where the student is, to inspire and to be a “veiviser”. She switches to Norwegian for a second to find the right word. “Veiviser” is a guide or a mentor.

- With so much knowledge and information we get lost and frustrated?

- Yes, learning is also about creating frameworks, but not linearity. Teacher can help learners to find frameworks and hooks for structuring the knowledge. And the joy of learning to me is passion – and compassion.

Promote curiosity - We need to encourage the children to explore. We have to let go of the old idea of what learning is. The teacher’s job is to push the student’s boundaries, to go further, to learn more. They cannot rely on a textbook written by one person. They have to learn to ask questions, they have to learn how to be critical, and they have to learn how to connect others to learn more and to collaborate. Teachers have to reinvent ways to promote curiosity and creativity.

From the user’s perspective Anna Kirah believes in diversity – diversity in knowledge and diversity in people! And diversity in perspectives. Her job is to make people-centered innovations, and then she need diversity to make good solutions. She has conducted many astonishing projects working from the user’s perspective. She has travelled all over the world to learn about the user’s perspective in dealing with computers and software (Microsoft), and passengers’ perspective by air travelling (Boeing).

One of her present jobs is to make Gardermoen airport functional, secure and pleasant for the passengers. To do a good job she has of course studied the passenger’s perspective, and now she is helping to make an e-learning program for thousands of employees at Gardermoen.

- They will learn how to express themselves in a warm way showing their unique self.

I am here for you The project goal as well as project slogan is “I am here for you”. The employee is here for the passenger. She has found three categories of employees: heroes, potential heroes and non-heroes.

- The non-heroes are good at other types of jobs and should not work as service staff. The first two groups are those who are in contact with the passengers.

- How are you going to teach them to become service-minded?

- The e-learning program is going to be based on real stories and real experiences at Gardermoen, they will learn from each other, and not from experts. They will think that “When somebody who is just like me can do brilliant service, then I can do, too.”

It is going to be an e-learning course plus follow-up when they go back to their job.

Learning in the ghetto of Soweto Anna Kirah was a teacher for top leaders from top companies in Denmark when she was dean at an innovation school for leaders in Jylland. Once she took a group of top leaders to the ghetto in Soweto in South Africa. They were going to learn project work. She divided them in groups together with Soweto inhabitants to solve certain problems. Four out of five groups failed because the leader from Denmark put forward her or his solution. The fifth group was successful because they collaborated all the way.

- When I am engaged to do a job for managers, I use to say that you have to get out of your nice management room and leave your fan club. You have to involve your employees.

- And they are very happy?

- Well, I push them out of their comfort zone, of course they don’t feel good. But that is what it takes, involve the people and try to understand their perspective, then the solution will be so much better.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

User-oriented health system Anna Kirah seems to have an internal power to use her abilities to make the society a better place for people. She is involved in “Design without borders” which is like “Doctors without borders”. In the future she would like to work with the authorities to make public services user-oriented.

- Norway has an historical chance to make user-oriented health systems for patients, drug addicts and others in need of help. The resources are available, and it is possible to do it. *** Anna Kirah refers to one of St. Francis’ prayers:

“Lord, grant me the strength to accept the things I cannot change,

the courage to change the things I can,

and the wisdom to know the difference.”

Anna Kirah was the key note speaker at EDEN Conference 2013.

DialogWeb vägledning, innovation, kreativitet

Se også Hvad er Biophilia for noget?

Magien ligger i konteksten Uddannelse en nødvendighed Aktive borgere eller passive forbrugere?

Den nødvendige bæredygtighed

Færöerne

Alle kompetencer i spil 06. juni 2013 16:13 Utilstrækkeligt kendskab til færøsk kan hindre adgang til uddannelse og til arbejdsmarkedet for de næsten to procent af Færøernes beboere med andet statsborgerskab end nordisk.

En anden udfordring for tilflytterne er formel validering af deres faglige kompetencer. Og hvis de ønsker at videreuddanne sig på Færøerne, bør de også mestre dansk – i hvert fald som arbejdssprog.

Lang vej til uddannelse Polske Agnieszka Lach Johannesen havde næsten

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

færdiggjort en uddannelse som speciallærer, da hun i 1991 flyttede til Færøerne – hun manglede den afsluttende del for at kunne kalde sig lærer med specialpædagogik som speciale.

Agnieszka Lach Johannesen kommer fra byen

Sproglige udfordringer afholdt i begyndelsen Agnieszka fra at Wloclawek i Polen. Hun har boet på Færøerne siden søge om arbejde som lærer. Men i 1997 blev hun kontaktet af 1991 og har to voksne børn sammen med sin færøske en folkeskole, der havde brug for en barselsvikar, og mand.

Agnieszka har siden da undervist nogle timer om ugen i fag som madlavning og formning.

I dag er Agnieszka i gang med at færdiggøre sin uddannelse som folkeskolelærer ved Færøernes Universitet, samtidig med at hun underviser i folkeskolen i fagene regning og madlavning.

Uklarhed om validering For Agnieszka var det ingen nem proces at få valideret og godkendt de faglige kompetencer, som hun gennem sit uddannelsesforløb allerede havde opnået i sit hjemland.

Agnieszka oplevede, at der gik unødvendig lang tid med at få afklaret, hvordan hun kunne få overført og godskrevet dele af uddannelsen, og hverken fra Kulturministeriet eller fra lærerseminariet var det muligt at få klar besked om formel validering af de foreløbige faglige kompetencer. – Det tog lang tid at få de nødvendige informationer. Og det virker, som om ingen ved, hvad de skal gøre af de udlændige, der ønsker at efteruddanne sig for at få bedre adgang til arbejdsmarkedet. Det kan være et problem, for mange kan miste modet, siger Agnieszka.

Papirer til Danmark Langt om længe fik hun besked om at sende sine uddannelsespapirer til det danske undervisningsministerium. Så gik det hurtigt, og kort tid efter modtog hun en vurdering af, hvad der skulle til for at få afsluttet læreruddannelsen.

Beskeden var, at hun manglede to linjefag, som hun kunne tage på Universitetet i Torshavn. Agnieszka afsluttede sit første linjefag i mai i år, og i mai 2014 kan hun efter planen kalde sig færdiguddannet folkeskolelærer.

Sproglige udfordringer Alle udlændinge har ret til 20 timers undervisning i færøsk, der udbydes på landets aftenskoler. Derudover kan udlændinge følge ovennævnte universitetskursus, Faroese for foreigners in the Faroe Islands, der giver 5 ECTS. Agnieszka har fulgt færøsk-kurser, både på aftenskolen og på universitetet, og hun taler, læser og skriver færøsk.

Men mødet med det færøske uddannelsessystem har også været et møde med en ny, sproglig udfordring, nemlig behovet for at forstå dansk. På lærerseminaret, som på de fleste andre uddannelser på Færøerne, er en stor del af undervisningsmaterialet på dansk, hvilket er endnu en ofte uforudset, sprogbarriere for tilflyttere.

Og det har været svært for Agnieszka at arbejde med faglitteratur på dansk. – Det, der er naturligt for færinger, er

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

unaturligt for mig. Jeg kan efterhånden nogenlunde læse dansk, men jeg havde svært ved at forstå den danske faglitteratur, siger Agnieszka Lach Johannesen.

Sprogkursus og validering Alle udlændinge får tilbudt et sprogkursus på 20 timer. Kurset udbydes på aftenskolen.

Sprogkurset Faroese for foreigners in the Faroe Islands udbydes af Fróðskaparsetur Føroya, eller Færøernes universitet, se www.setur.fo. Kurset giver 5 ECTS. Hjalmar Petersen, universitetslektor, er kursusleder.

For at opnå formel validering skal udlændinge selv sende deres uddannelsesbeviser og andre dokumenter til Ministeriet for forskning, innovation og videregående uddannelser i Danmark, se http://fivu.dk/.

Indbyggere og statsborgerskab Tilsammen 958 af tilsammen 48.197 beboere på Færøerne har anden statsborgerskab end nordisk.

Statsborgerskab pr. 1. januar 2013 Evropa

405

Afrika

94

Amerika

74

Asien

263

Stillehavsøerne

8

Ukendt

114

Tillsammen

958

Se www.hagstovan.fo, Færøernes Statistiks hjemmeside. På færøsk og delvis på engelsk.

DialogWeb validering, realkompetens, internationalisering, språk

Se også Språkundervisning på jobbet öppnar nya dörrar Voksenlæringens betydning Validation of non-formal and informal learning in Finnish Higher Education Validering handlar om människor

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Sprogundervisning på arbejdspladsen

Åland

Integration ger näring åt turismen 27. maj 2013 16:11 Konkurrensen om turisterna ökar. Vikten av att erbjuda god service åt besökarna ligger bakom ett spännande trepartssamarbete och en nysatsning på integrationsutbildningen ”Guidekurs för inflyttade”.

Utbildningen har skapats efter turistbranschens och näringslivets behov av språkkunniga auktoriserade Ålandsguider med nätverk i andra länder.

Några kursdeltagare på Nåtö naturstig. Från vänster Daiga Tamms, Natalia Erofeeva, Riitta-Lea Värelä, Lena Moskalets, Svetlana Lankovska och Estera Jurgutytë.

Bland hassellundar, orkidéer och gullvivor hörs glada och nyfikna röster ute på Nåtös naturstig söder om Mariehamn. Det är en strålande försommardag och naturvårdsintendenten och författaren Håkan Kulves håller i en guidning för några av deltagarna i kursen ”Guidekurs för inflyttade”. Situationen är unik; egentligen är Håkan Kulves pensionär och egentligen har kursdeltagarna sommarlov, men intresset för att få lära ut och för att lära sig är bevisligen genuint i denna grupp.

Idén bakom att arrangera en guidekurs för inflyttade föddes 2012 då Ålands turismstrategi riktade in sig på att hitta nya områden för destinationsmarknadsföring. Där lades bland annat ett särskilt fokus på Ryssland. Koordinator Riitta-Lea Värelä vid branschorganisationen Visit Åland berättar:

- Som initiativtagare hade man främst Ålands Näringsliv och Visit Åland, och i början hade man tänkt utbilda ryskspråkiga guider, men då kompetensen och intresset fanns valde man i ett senare skede att bredda konceptet och ta med även andra språk och potentiella marknader.

Integration, näringsliv och arbetsmarknad Guidekursen för inflyttade startade i februari 2013 och följer det allmänna kursinnehåll som definierats och godkänts av Finlands Guideförbund. Bland kursdeltagarna finns 16 vuxna personer som flyttat till Åland från Ryssland, Bulgarien, Rumänien, Lettland, Litauen, Ukraina, Polen, Tyskland, Holland och Danmark. All undervisning sker på svenska och grundförutsättningarna för att delta i kursen har varit en språknivå i svenska motsvarande CEFR-nivå B1-B2.

Kursen är ett ESF-projekt och ett trepartsamarbete mellan projektägaren Ålands Näringsliv, branschorganisationen Visit Åland och Ålands landskapsregering. Förprojekterings- och ledningsgruppen bestod av representanter från de tre parterna: Daniel Dahlén dåvarande VD för Ålands Näringsliv, Gabriella Nordlund vik. PR-ansvarig på Visit Åland, samt Dan Backman näringslivsutvecklare vid Ålands landskapsregering.

- Kursen handlar om integration för kursdeltagarna och en möjlighet till sysselsättning. Samtidigt får Åland en möjlighet att kunna erbjuda en ny och förbättrad service med auktoriserad guidning på flera språk. Kursdeltagarnas nätverk och kunskaper om sitt tidigare hemland är också en tillgång för att kunna rikta marknadsföringen, berättar Riitta-Lea.

Sociokulturellt lärande

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Kursen baseras på en sociokulturell syn på lärande där interaktivitet, nätverkande och "lärlingsskap" är grundläggande.

Kursdeltagarna har bland annat deltagit i föreläsningar, guidningar, besökt museer och själva hållit några provguidningar.

Slutarbetet kommer att bli i uppsatsform på något av de teman som utbildningen berört. Uppsatsen skrivs på svenska.

Riitta-Lea är den som planerar föreläsningar och övrigt praktiskt kring kursen. Ibland går hon igenom vissa ämnen tillsammans med kursdeltagare. Enligt schemat fortsätter kursen egentligen först i september, men Riitta-Lea har konstaterat att det är ambitiösa kursdeltagare som törstar efter att få lära sig mer. Redan dagen efter vårt möte på naturstigen har hon därför arrangerat ytterligare en extra programpunkt för kursdeltagarna - en guidad tur längs Postvägen med den engagerade Ålandsguiden Bosse Ahlnäs.

I höst fortsätter kursen med historia kring Ålands självstyrelse och föreläsningar kring konsthistoria, arkitektur och kyrkor. Även ämnen som presentationsteknik och hur det ser ut på Åland idag vad gäller enskilda kommuner, sjukvård, kultur och skolor kommer att beröras. Hur Åland ska paketeras och marknadsföras som turistdestination blir också en viktig del av kursen.

I slutet av året kommer kursdeltagarna att auktoriseras av Finlands Guideförbund som nya Ålandsguider. Auktoriseringen har på förhand bestämts att ske inom de sju språken: ryska, litauiska, lettiska, tyska, danska, holländska och franska. I praktiken kommer första årskullen av denna utbildningssatsning att resultera i att den utexaminerade gruppen kan erbjuda guidning på totalt 14 olika språk.

DialogWeb ,

Åland kultur, näringsliv, integration

Se også Språkundervisning på jobbet öppnar nya dörrar Skräddarsydd yrkesutbildning skapar nya chanser för inflyttade

Sverige

Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp 21. maj 2013 07:26 – Jag tog studenten för ett år sedan och fick timjobb på McDonald’s, men jag fick bara fyra pass i månaden. Det var inte hållbart, berättar 20-åriga Jessica Choong från Umeå.

När man är ung och saknar arbetslivserfarenhet kan vägen till ett arbete kännas oöverstiglig.

– Det verkade som om man skulle vara väldigt speciell för att ta sig ut i arbetslivet, det kändes ofta orättvis, berättar hon.

Hon gick till Arbetsförmedlingen och sa att hon måste ha en fast inkomst. Det var då hon fick information om Volvosteget, en betald yrkesinriktad utbildning för unga mellan 18 och 22 år.

Under ett år arbetar deltagarna i någon av Volvos fabriker, på 13 orter i Sverige. Lön betalas enligt yrkesintroduktionsavtalet som innebär att man arbetar 75 procent av sin tid och får utbildning i arbetet resterande 25 procent.

Jessica Choong och 22-åriga Fredrika Carlson är två av de 400 unga som valdes ut till att gå en ettåriga utbildningen på Volvos fabriker. Projektet är treårigt och kommer att ta emot ytterligare två kullar.

– Från Volvos sida är detta en långsiktig investering eftersom vi på längre sikt kommer att behöva arbetskraft. Samtidigt är det vårt sätt att göra en insats mot ungdomsarbetslösheten, säger Karin Mondet Larsson, kommunikatör vid Volvosteget.

Jessica Choong och Fredrika Carlson vet inte om utbildningsåret leder till jobb på Volvo, men de får truckkort och ett certifikat på att de gått utbildningen. Framtiden ter sig plötsligt ljus.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Deras tidigare fördomar om arbete på fabriksgolvet har också kommit på skam. Det är inte längre tungt kroppsarbete som bara passar stora starka karlar. I Volvosteget är 44 procent av deltagarna tjejer.

Inte enbart mörk framtid Volvosteget var ett av många projekt mot ungdomsarbetslöshet som presenterades när det svenska Regeringskansliet arrangerade ett informellt nordiskt arbetsmarknadsmöte i Stockholm. Sverige är i år ordförandeland i Nordiska ministerrådet, och huvudtemat att minska utanförskapet på arbetsmarknaden. Unga mellan cirka 15 och 30 år är en av de grupper som drabbas särskilt hårt av arbetslöshet. Sveriges arbetsmarknadsminister Hillevi Engström poängterade i sitt välkomstanförande att det är viktigt att inte måla upp bilden av framtiden som mörk.

– Att hitta ett samarbete mellan utbildning och arbetsmarknad är den viktigaste utmaningen, sa hon.

– Tyvärr är det så att vi lever i en tuff tid för jobb. Hela våra yrkesverksamma liv kommer vi att få leva med en växande konkurrens från låglöneländer, sa Sveriges finansminister Anders Borg i ett föredrag där han presenterade statistik över hur Nordens arbetsmarknadsmodell klarar sig i förhållande till resten av världen.

Han menade att den nordiska modellen i huvudsak klarar sig väl, tack vare konkurrenskraftig industri, god reallöneutveckning och ordning och reda i den ekonomiska modellen. Däremot har övergången mellan skola och arbetsliv hittills inte fungerat så bra i Sverige. För att bättra detta har regeringen suttit i många möten med fackförbunden, något som bland annat har resulterat i yrkesintroduktionsavtalet (läs mer i stycket om Volvosteget).

Skräddarsydda utbildningar I Finland har gruvindustrin på eget initiativ kontaktat yrkesskolor för att skräddarsy utbildningar som passar företagens behov. Det goda exemplet lyftes fram av Finlands statsminister Jyrki Katainen när de nordiska statsministrarna möttes i en paneldebatt.

Många skulle vinna på ett ökat samarbete mellan näringslivet och utbildningssektorn. Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt poängterade dock att det kan vara svårt för en ung oerfaren människa att ta det första steget in på ett företag.

– Det gäller att passa in socialt, att ha rätt attityd. Och företagen är väldigt slimmade nu för tiden. För fanns plats för den som inte höll fullt tempo från dag ett, men det gör det inte längre. Vi försöker vara en part i detta och erbjuda handledarstöd. Vi har också tagit bort arbetsgivaravgiften för långtidsarbetslösa mot att företagen tar på sig att hjälpa den unga på plats.

Den som är lågutbildad löper störst risk för att bli arbetslös, men om ett stort företag säger upp många kan även högutbildade unga vuxna bli utan jobb. Det hände när Nokia sade upp mycket folk i Uleåborg i Finland.

– Man hittade nya vägar genom att skapa 300 uppstartsföretag. Många som tidigare hade jobbat på Nokia blev företagare och det bildades ett helt ekosystem som har skapat en ny ekonomi, berättade Jyrki Katainen.

Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt nämnde vikten av mobilitet mellan de nordiska länderna, med tanke på att många svenskar arbetar i Köpenhamn. Fredrik Reinfeldt sneglade på Tyskland där ungdomsarbetslösheten är förhållandevis låg eftersom landet sedan länge har ett fungerande lärlingssystem på många arbetsplatser. Slutligen betonade Reinfeldt att företagen bör börja tänka mer långsiktigt med tanke på de kommande årens pensionsavgångar.

Förortens kungar – Bortglömda ungar blir förortens kungar, sa Beatrice Clarke.

När hon var tre år skickade hennes bror henne att sälja amfetamin på ”Plattan”, Sergels torg i Stockholm. I dag arbetar hon på Fryshuset med att hjälpa andra unga som har fått en dålig start i livet. Hon betonade att det 24 timmar om dygnet finns en arbetsmarknad som är villig att ta emot ungdomar – den kriminella arbetsmarknaden. Fryshuset vill vara en motkraft och hjälpa unga att skapa arbetstillfällen utifrån sina passioner.

– Min största kompetens i dag är mina erfarenheter, sa Beatrice Clarke.

Debatten mellan Nordens arbetsmarknadsministrar fokuserade på de unga som står helt utanför både arbete och utbildning; NEET (Not in Education, Employment or Training). Bland dem som löper störst risk för att hamna utanför finns unga med funktionshinder eller psykiska problem, och unga som har flyttat till Sverige relativt sent i livet.

Men även om regeringarna kan hjälpa till med insatser, måste man också kunna ställa krav på unga så att de inte bara

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

sitter hemma och spelar dataspel, betonade Fredrik Karlström, näringsminister på Åland.

Hillevi Engström tyckte att fackförbund och arbetsgivare borde vara mer samordnade för samarbete mellan de nordiska länderna. Moderatorn Ebba Blitz konstaterade att fackförbunden är starka aktörer som skapar trygghet för dem som är inne i systemet, men vad gör de för dem som står utanför?

– Det finns bara trygghet på företag som går bra, sa Fredrik Karlström krasst. Men facken skulle kunna göra det enklare för unga att komma in på arbetsmarknaden. Här har också skolan ett stort ansvar och ska inte acceptera skolk.

Karlströms avslutningsord löd:

– Unga: Hoppa inte av skolan. Företag: Svara på ansökningarna. Det ger hopp och tro och en känsla av att man finns.

Läs mer om Ungdomsarbetslöshet i Norden Ministrar vill se anpassade förlopp mellan skola och jobb: HTML Norden leter etter løsninger på ungdomsarbeidsledigheten: HTML

Ungdomsarbetslöshet i Europa Vuxenutbildarnas röst borde höras mer i den offentliga debatten som gäller motverkande av ungdomsarbetslöshet. Det är bakgrunden till webbpublikationens LlinEs (Lifelong Learning in Europe) första utgåva i samarbete med Infonet, den europeiska artikeldatabasen om vuxenutbildning. Huvudartikeln är en unik överblick av ungdomsarbetslöshet i 18 europeiska länder.

Länk till artikel: HTML DialogWeb ,

Sverige yrkesutbildning, motivation, mobilitet, näringsliv

Se også Anders går sin egen väg Första utbildningen för mathantverkare i Finland Sverige tar stafettpinnen och satsar på ökad delaktighet Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Dansk fängelseundervisning fick mera resurser

Finland

Lyft för vägledningen 13. maj 2013 10:15 Carola Bryggman, som är överinspektör vid det svenska bildningsväsendet i Finland och relativt ny medlem i NVL:s

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

vägledningsnätverk, är en av dem som har som uppgift att utveckla vägledningen på svenskt håll i Finland. Hon vet hur det borde se ut, men hon är fullt medveten om att vägledning är en stor och komplicerad fråga som det inte går att lösa på en dag. Hon har bland annat varit involverad i det svenskspråkiga ESF-projektet EDU-vuxen, som ordnat utbildning i vägledning.

– På nationell nivå är vägledningen i Finland i barnskorna, och vi tittar bland annat på hur det är ordnat i Sverige och i Danmark. Till exempel vägledningspunkten i Malmö, som samlat vägledare från skolor och arbetsförmedlingar på samma ställe, verkar vara en fin modell.

Bryggman presenterar den så kallade håvmodellen, som man utarbetat inom EDU-vuxen. Den tar specifikt fasta på det faktum att finlandssvenskarna, som utgör ca fem procent av Finlands befolkning, är geografiskt utspridda och inte kan få fysiska betjäningspunkter på varje ort.

– I den delen bredare av håven finns de som i första hand behöver information och som klarar av att söka den via nätet och för det ändamålet håller vi på och utvecklar nättjänsten www.studieinfo.fi.

Rådgivning på distans På finskt håll tänker man i samma banor och på nationell nivå har man grundat ett kontaktcenter i Kristinestad i södra Österbotten för dem som befinner sig i mitten av håven och behöver lite mera rådgivning, men kan tänka sig att skaffa den på distans. Centret hör under Arbets- och näringsministeriet och det är just inom arbetsförvaltningen, det vill säga arbetsoch näringsbyråerna (allmänt kallade TE-centraler från den finska förkortningen) som Bryggman ser att det finns mycket kunskap om vägledning.

– Vi ska försöka få kontaktcentret mera känt och se till att samarbete mellan centret och utbildningarna fungerar. Om centret ska kunna svara på frågor måste de ha aktuella och uppdaterade uppgifter.

Face to face viktigast Den smalaste delen av håven handlar om vägledning ansikte mot ansikte och den är utan undantag allra viktigast, säger Carola Bryggman.

– Man har gjort försök med vägledning på distans, typ video, och skype, men det kommer så mycket andra frågor in i vägledningen, det är ju inte bara utbildning utan det kan handla om livscoaching och andra viktiga frågor som kommer in på sidan om. Vem som har kompetens att ge vägledning är ingen självklar sak. Det är där som frågan om vägledarutbildning kommer in. De som ger vägledning har nu en väldigt brokig bakgrund och inget illa med det, men det är viktigt att få utbildningen mera strukturerad och det är det vi jobbar för.

Väldigt viktiga samarbetsparter har på senare tider blivit ungdomsverkstäderna (som även jobbar med vuxna).

– Där finns mycket kunskap för de om någon jobbar med vägledning.

Följande steg blir att hitta modeller för samarbete med alla involverade aktörer och för det ändamålet tillsätts regionala koordineringsgrupper.

– Det är en lång process, inte något som byggs upp i en handvändning. Väldigt mycket handlar det om vad aktörerna vill och det är det vi måste ta reda på nu.

Att få till stånd någon form av samarbete med biblioteken utan att för den skull öka på bibliotekariernas arbetsbörda skulle enligt Bryggman vara fint eftersom biblioteken både erbjuder en fysisk samlingsplats och expertis inom informationssökning.

Många hjul är satta i rullning just nu, bland annat frågan om var en svenskspråkig vägledarutbildning kunde ordnas i Finland.

– Vi har fått en liten summa pengar för ett pilotprojekt kring svensk vägledning och vi kommer att starta med vägledardagar i Åbo i oktober som en form av kick-off.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Marginaliseringshotet ska avvärjas Carola Bryggman har också suttit med i den arbetsgrupp inom Undervisnings- och kulturministeriet samt Arbets- och näringsministeriet som har utarbetat riktlinjer för livslång vägledning. Att man just i Finland är så tidigt ute med att grunna på livslång vägledning har enligt Bryggman antagligen att göra med att man överhuvudtaget först nu på riktigt börjat ta itu med vägledningsfrågor och öppnat de vattentäta skott som hittills funnits mellan utbildningsanordnarna inom arbetsförvaltning och utbildningsförvaltning.

Inom livslång vägledning ser Bryggman som den mest brännande punkten marginaliseringshotet bland unga.

– Det är oerhört viktigt att ta itu med de unga och så tidigt som möjligt fånga upp dem som är i riskzonen. Ju längre tid det går, desto svårare är det att fånga upp dem. Övergångarna mellan utbildningsstadier eller mellan utbildning och arbete är riskfaktorer. Det är då man borde fånga upp dem och hitta nya vägar.

Efter att en ändring gjort i ungdomslagen i Finland är det nu ganska klart hur man ska följa upp ungdomar som riskerar att hamna utanför systemet. Om en studerande avbryter sin yrkesutbildning utan att gå över till en annan utbildning eller ett jobb ska yrkesutbildningsanordnaren meddela om detta till hemkommunen, där det ska finnas ett nätverk med representanter för olika instanser (bl.a. social- och hälsovårdssidan, ungdomssektorn, bildningssektorn och polisen) som ska kontakta personen ifråga.

– Ungdomar borde också ha möjligheter att under ett år pröva på olika yrken eftersom det är så många som inte vet vad de vill eller som kanske väljer fel bana. Man kan ju också gå över till läroavtal om man platsar bra på sin arbetsplats. En del klarar sig förstås utan utbildning, men i många branscher måste man ha en examen, annars kommer man alltid i andra hand, säger Carola Bryggman.

Hon tror också att den yrkesinriktade vuxenutbildningens status kommer att höjas i takt med krympande årskullar på ungdomssidan, vilket också i allra högsta grad gör den livslånga vägledningen aktuell.

– Dels behöver vi bra vägledare, dels ett system som gör att det är lätt att hitta vägledningen. Det är kanske en utopi, men det skulle vara fint att ha vägledning ute på arbetsplatserna, såsom man till exempel har på vissa arbetsplatser i Norge.

Publicerad 14.5.2013 DialogWeb ,

Finland vägledning, yrkesutbildning, studievägledning, bibliotek

Sverige

Anders går sin egen väg 07. maj 2013 08:03 Jag är på väg till kulturcentret Logomo i Åbo för att träffa Anders Näsman som ska berätta om hur han klarat sig under de tjugotre år som förflutit efter att han samma dag som han fyllde sexton stängde dörren till skolan för gott. När jag närmar mig Logomo ser jag en massa bilar med logotypen Voice of Finland och jag anar mig till att det populära tv-programmet spelas in just här. Bland alla bilarna lägger jag märke till en motorcykel som utseendemässigt tilltalar mig trots att jag vanligtvis inte alls bryr mig om motorcyklar. Den kanske tillhör någon av kändisarna i tv-programmets jury, tänker jag. I caféet träffar jag Anders, 39 år, reslig och smal med lång hästsvans, näsring och en rad ringar i örat, boots och patronbälte. Kring halsen hänger hans namnlapp med Voice of Finlands logga.

– Jag har aldrig tyckt om skolan. Det jag har lärt mig har jag

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

lärt mig helt på egen hand, börjar Anders sin berättelse.

Att han saknar ett avgångsbetyg från grundskolans nionde klass har inte hindrat honom att leva det liv han vill. Att han inte var guds bästa barn under skoltiden sticker han inte under stol med och jag tänker att intresset för hårdrock med tillhörande klädstil, som vaknade hos honom i tioårsåldern, kanske inte heller har gjort det lättare för honom att passa in i skolvärlden. Närvaroprocenten under lektionerna blev enligt hans egen utsago inte speciellt hög.

– Jag fick sparken från min första skola, så hade jag en privatlärare en tid och flyttade sedan till grannkommunens skola, men jag fick också sparken därifrån och blev förflyttad till en specialskola.

Specialskolan låg långt borta hemifrån och även där blev det efter en tid rött kort främst för att Anders inte brydde sig om att delta i undervisningen. Det bestämdes att han skulle förflyttas till ett slutet skolhem.

– Jag lovade i alla fall att skärpa mig och fick stanna kvar i specialskolan tills jag fyllde sexton. På min födelsedag den 12 april lämnade jag skolan för gott. Det enda jag ville var att få jobba, helst fysiskt och som frilans, men annars egentligen med vad som helst.

Hårdrock ledde till scenteknik På Anders hemort fanns ett stålverk och där fick han sommarjobb.

– Min förman sade att jag är en bra arbetare och han försökte utverka specialtillstånd för mig att få arbeta i skift som sextonåring.

Efter att Anders fyllt arton jobbade han som s.k. trimmare på stålverket i ett och ett halvt år fram till civiltjänstgöringen.

– Chefen sade att jag alltid är välkommen tillbaka.

Tack vare familjebekanta leddes Anders ändå in på en annan bana.

– De såg att mitt pojkrum var tapetserat med hårdrockplanscher - vilket det fortfarande är - och föreslog att jag skulle kontakta ett företag som sköter scenteknik. Jag fick hjälp av min pappa eftersom jag inte kunde finska.

Det blev napp för svenskspråkiga Anders trots att arbetsspråket var finska, han fick börja som lärling och sedan dess har han arbetat som frilans för samma företag.

– Det svåraste var att arbetskompisarna i början retade mig för att jag inte kunde finska, men när de insåg att det inte var något fel på mig utan att jag inte alltid förstod vad de sa, blev det ok. Nu kan jag finska lika bra som svenska så språk kan man också lära sig utan att gå i skola.

Anders tar mig med till den stora konsertsalen där övningarna inför direktsändningen av Voice of Finland pågår. Han berättar att han den här gången har hand om ljusen och att han har exakt en minut på sig att byta strålkastare på scenen.

Bakom scenen står ett stort skåp med säkringar som det gäller att ha koll på så att strömmen går dit den ska. Ett mycket ansvarsfullt arbete med andra ord.

Inte intresserad av klättra Anders har aldrig blivit ombedd att visa ett avgångsbetyg, men visst kan avsaknaden väcka förvåning hos arbetskompisarna när de berättar om sin egen utbildning. Minst av allt känner sig Anders som en dropout och själv skulle jag gärna kalla honom en popup.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

– Jag har aldrig upplevt att jag misslyckats för jag har alltid vetat vad jag vill. Snarare är det systemet som är dumt. Om man nöjer sig med att göra fysiskt arbete och kommer överens med folk finns det alltid jobb. Jag tycker att de som inte vill gå i skola i stället för att gå på arbetsintervju borde få jobba några veckor utan lön och visa vad de går för.

Lugnt och eftertänksamt berättar Anders Näsman om sina livsval och det märks att han är en man som vet vad han vill och står för sina val.

– Visst har äldre människor varit lite fundersamma, men jag är den jag är och det är helt ok om någon inte förstår mig. Jag har vetat att jag klarar mig och jag kommer aldrig att ändra mig, det gäller till exempel mitt långa hår, mitt patronbälte och mina boots. I början blev vi tillsagda av chefen att klä upp oss för vissa uppdrag, men inga pengar i världen skulle få mig att ta på mig en kostym så jag meddelade att jag kan hålla mig i skymundan medan publiken finns på plats.

Anders när inte heller några drömmar om att avancera i sitt jobb, han är mer än nöjd med att få bygga upp ljus och ljud helt konkret och säger att han vet att han är en dålig ledare.

– Jag är en evig ”donare” (arbetare) och för mig är hälsa och kompisar det viktigaste. Och pengar så jag klarar mig.

Ny förtjusning Sin hälsa sköter Anders bland annat genom långa promenader varje dag, ibland upp till 36 kilometer om dagen.

– Det började med att jag satt hemma och hade tråkigt och då beslöt jag mig för att gå ut och promenera en runda. När jag hade gått fem kilometer kom jag på att jag kunde gå lite till och så fortsatte jag precis som Forrest Gump, fast han sprang.

Nu går jag minst tio kilometer per dag. Det är bra för nerverna och jag känner mig nöjd när jag kommer tillbaka.

Musik, i synnerhet hårdrock, eller heavy metal som det heter i Finland, spelar också en viktig roll för Anders och i fjol kom en ny ingrediens in i hans liv.

– Jag lever billigt och bor billigt så i fjol köpte jag en amerikansk motorcykel av märket Victory, det är det första exemplaret av just den här modellen som registrerats i Finland.

Javisst, tänker jag, jag förstår att man kan bli förälskad i en motorcykel. Jag såg ju den på min väg till intervjun.

Publicerat 7.5.2013 DialogWeb ,

Sverige baskunskaper, kortutbildade, motivation

Se også Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Aktiva medborgare en uppgift för skolan Första utbildningen för mathantverkare i Finland Dansk fängelseundervisning fick mera resurser Ur utanförskapet skapas eget lärande

Om tyst kunskap 30. april 2013 07:49 Nu har jag det andra brödbakningsveckoslutet bakom mig plus några företagarföreläsningar. Nyss hemkommen från en längre resa var jag inför detta andra brödveckoslut inte så väl förberedd för att baka med havre och korn som jag borde ha varit. Vi uppmanades att på förhand göra surdegar på havre-

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

och/eller kornmjöl, men jag hade med mig mina traditionella surdegar på råg och vete, men det gick bra att använda dem också. Vi planerade än en gång recept genom att räkna ut andelar mjöl, vatten och salt med beaktande av hur mycket vatten och mjöl en surdeg innehåller. Det hela hade mognat sedan förra kursavsnittet och jag tyckte att det inte var så svårt att räkna ut procenten denna gång. Men, men, när jag hade blandat till min deg och placerat den i jäsningsskåpet visade den ingen större aktivitet. Ingen hade talat om jäst eller så hade jag inte hört det eller så var det självklart för alla andra) och jag insåg inte själv att jag skulle tillsätta jäst eftersom det handlade om korttidsjäsning! Jag förstod att varenda kotte på kursen hade insett det där med jäst utom jag. Alltså fick jag lov att ställa mig själv i skamvrån. Vår kunniga och finkänsliga lärare Heikki Manner trodde att jag inte ville baka med jäst, men sanningen att säga berodde det på att jag inte kom att tänka på det. Och det kändes snopet. Med Heikkis hjälp försökte jag göra pitabröd av min ojästa deg, men de påminde nog mera om stenkakor när de kom ut ur ugnen. Avundsjukt fick jag betrakta mina brödkompisars fantastiska havre- och kornbröd, det ena mera väljäst än det andra. Ibland handlar en lyckad dag alltså om tio gram jäst!

Men skam den som ger sig. Min ryggmärg förmedlade till mig att jag visst kan baka bröd för det har jag gjort i fyrtio år så jag blandade ihop en deg helt enligt magkänsla, och jag måste erkänna att det var första gången jag inte ens mätte vattenmängden: i med krossade korngryn som jag kokat upp i vatten, kornmjöl, havremjöl, rågsurdeg, vetesurdeg, lite salt och så i knådningsmaskinen där jag tillsatte vetemjöl tills degen blev smidig och fin. Då gick kursens andra dag redan mot sitt slut så jag insåg att min deg inte skulle hinna jäsa. Jag packade ner den (plus den bit av pitadegen som jag inte hade använt) i en låda, tog den med mig till min sons familj, där jag skulle vara barnvakt och lät den jäsa lite till. Det stora och det lilla barnbarnet fick samtidigt en chans att forma degarna till bröd (det var nog första gången för nästan tvååringen, som påstod i sten att mjölet var socker). Så var det dags för ugnen och hast du mir gesehen, mitt ”procentfria bröd” som jag kallade brödet jag skapade på högt, blev helt perfekt. Jag kommer inte ihåg att jag någonsin skulle ha varit så nöjd med ett bröd: saftigt, inte för surt, härlig kornsmak. Självförtroendet återställt. Jag fick alltså en levande lektion i det som kallas för tyst kunskap, tacit knowledge, fingerspitzengefühl - och att det är svårt att lära en gammal hund sitta. mathantverk.wordpress.com Publicerat 30.4.2013 DialogWeb ,

Sverige kreativitet, kultur

Se også Kunskap i stället för bridge Kära läsare Kära läsare I kulturmöten uppstår goda ting De stickar in staden i garn

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Dropouts i gymnasiet – så lave tal som muligt 29. april 2013 11:09

Flere i uddannelse Alle med et påkrævet gennemsnit fra folkeskolen optages i gymnasiet. Men selv om de har opnået dette gennemsnit, er det ikke alle, der klarer at gennemføre uddannelsen. Langt den største del af eleverne får dog deres studentereksamen som planlagt, men der er også en gruppe unge, der holder op før tid, og vores udfordring er at holde dette tal så lavt som muligt, siger Kristianna Mortansdóttir, studievejleder i gymnasiet i Hoydalar.

Med 800 elever og knapt 100 ansatte er Føroya Studentaskúli og HF-skeið, Gymnasiet og HF-kurset i Hoydalar, Færøernes største af slagsen. Og mens ansøgertallet stiger støt, bliver eleverne, der dropper ud uden færdiggjort uddannelse, færre og færre – på fem år er andelen af dropouts faldet fra 15,6 procent i 2007 til 8,2 procent i 2012.

Følelse af nederlag De fleste unge, der forlader gymnasiet i utide, gør det med en kedelig følelse. Deres oprindelige plan om at gennemføre uddannelsen holdt jo ikke, hvilket på det personlige plan opleves som et nederlag. Spild af både tid og penge forstærker den negative oplevelse, fortæller Hanna Jensen.

Ifølge Hanna Jensen er studieledernes store udfordring at vejlede eleverne til at træffe det rigtige valg. Dette arbejde skal gøres forud for elevens start i gymnasiet og de bedste resultater opnås ved et samarbejde mellem eleven, lærere, vejledere, skolens ledelse samt elevens hjem.

- Når så eleven er begyndt på sin uddannelse, er det vores opgave at løfte alle elever så godt som muligt. Eleverne skal vejledes til at finde sig til rette i det nye og ukendte system, siger Hanna Jensen.

Fravær og uforudsete forhindringer En del af dem, der holder op, indser, at deres valg af skole ikke var det rigtige, hvilket er årsagen til, at de holder op. For denne gruppe handler det ofte om at erkende, at valget af skole ikke var det rigtige.

En anden gruppe elever holder op, fordi fraværet er blevet for stort. Mange elever har meget erhvervsarbejde og kommer bagud med skolen. De magter ikke at indhente det forsømte, og ryger ud.

Andre oplever personlige ting eller uventede forhold, der ændrer deres motivationsfaktor. Og så er det eleverne, hvis forældre ikke har boglig eller anden uddannelse, der er tydeligvis mere udsatte end dem, der kommer fra hjem med uddannede forældre.

For de svage elever er udfordringerne naturligvis større end for andre. De kan have læse- og skrivevanskeligheder, depression eller andre psykiske problemer. For dem, der har børn, kan behovet for børnepasning vanskeliggøre deres uddannelsesforløb. – Der er tale om en række forhold, som alle kan komme ud for, og som i dag er til stede i højere grad end før, da det var sværere at blive optaget i gymnasiet, fortæller Hanna Jensen.

Samtaler og psykolog-sessioner

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

I studievejledningen er samtalen med eleverne vigtig. Gennem samtalen skal vi finde ind til problemets kerne, og at afdække årsagen til, at de ikke gennemfører deres skolegang. En sådan proces kræver flere samtaler. Og jo flere elever, der starter, jo mere tid har vejlederne brug for, siger Hanna Jensen.

Er vejlederne fagligt rustet til disse samtaler? – Ja, det synes jeg, at vi er. Men vi kan selvfølgelig altid blive bedre - specielt gennem bedre uddannelse af vejlederne. Og jeg ville ønske, at vi havde bedre mulighed for at sende vores elever til psykolog, hvilket muligvis ville gøre arbejdet med at finde løsninger lidt nemmere, siger Hanna Jensen, der er ansat i Gymnasiet i Kambsdalur, et af tre gymnasier på Færøerne.

I det største gymnasium, Studentaskúlin og HF-skeiðið í Hoydølum, har læsevejlederne mulighed for at tilbyde psykologsamtaler til de elever, der har brug for det, en mulighed, som Kristianna Mortansdóttir sætter pris på. – Vi har mange samtaler med elever, der har det svært. Der kan være personlige forhold, der besværliggør skolegangen. Og hvis problemerne bliver for store, kan vi tilbyde et par samtaler med psykolog. Mange elever siger ja tak til dette tilbud, fortæller Kristianna Mortansdóttir.

Lektie-café og fleksibilitet Overordnet er springet fra folkeskolen til gymnasiet stort, og for mange kommer de første karakterer som et chok. – Eleverne er måske vant til gode karakterer i folkeskolen, men skal så i gymnasiet arbejde meget hårdere for at få gode resultater. Så vi gør en del ud af at forberede dem på de reelle krav, der sættes i gymnasiet, siger Kristianna Mortansdóttir.

Lektie-caféer er en mulighed. Her kan eleverne to gange ugentlig få hjælp til lektierne efter skoletid. Dette tilbud har været populært, men nedskæringer i skolens samlede budget har desværre begrænset vores muligheder at fortsætte med lektiecaféerne. Og dette går selvfølgelig hårdest ud over de svage elever, siger Mortansdóttir.

Hanna Jensen er M.A. i fransk og færøsk sprog og kultur. Hun arbejder som gymnasielærer og studievejleder i gymnasiet i Kambsdalur, og hun er formand for Vejlederforeningen, der med dens 20 medlemmer repræsenterer alle landets ungdomsuddannelser og nogle videregående uddannelser.

Kristianna Mortansdóttir er cand.mag. i spansk og religion. Hun arbejder som gymnasielærer og studievejleder i gymnasiet i Hoydalar.

Der er tre almene gymnasier og fem erhvervsskoler på Færøerne.

Publicerat 29.4.2013 DialogWeb ,

Danmark lika möjligheter, avhoppare, studievägledning

Se også Vejledning og vejlederens kompetencer Velfærd har eskaleret til en svaghedens klub Kulturen er med i rygsækken Kære læser En ny chance

Norden

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Sociale medier flytter internetkommunikation fra passiv modtagelse til aktiv dialog og skaber nye magtcentre 24. april 2013 12:12 De sociale medier byder ikke i sig selv på nye kommunikationsformer. Vi har i lang tid været vant til at kunne skrive, tale i telefon, udveksle billeder og dele information og erfaringer om services og produkter. Det nye er, at kommunikationsformerne med de sociale medier er blevet samlet på ét sted. Det betyder først og fremmest, at kommunikationen på internettet udvikler sig fra envejskommunikation til dialog – fra brugere som passive modtagere til aktive deltagere.

Fra passiv modtagelse til aktiv dialog I de første mange år var internettet et medie, der primært kopierede den kommunikationsform, der hidtil var blevet anvendt inden for kendte kommunikationsmedier. Dermed blev internettet først og fremmest et forum til envejskommunikation med brugeren i rollen som passiv modtager. Det er ændret fundamentalt med udbredelsen af sociale medier. Med de nye muligheder er også brugernes krav til anvendelsen af internettet forandret. Brugerne vil være aktive medspillere, de vil i dialog. Det gælder i forhold til virksomheder, offentlige myndigheder og i undervisningen.

Således er de offentlige myndigheder begyndt at få øjnene op for borgernes ønsker og mulighederne på de sociale medier.

I flere lande har for eksempel politiet fået profiler på Facebook. Hermed har borgerne fået en platform til at kommunikere med politiet – og politiet med borgerne. Politiet kan lytte til borgerne og de kan respondere. For at myndighedernes brug af de sociale medier skal blive succesfuldt og give mening, er det afgørende, at de går ind på de præmisser, der er. Det stiller nye krav til kommunikationsformen; det er nødvendigt at tale et ’hverdagssprog’, på lige fod med de brugere/borgere, der kommunikeres med, og det er afgørende, at de tager henvendelser alvorligt og går i dialog med borgerne.

De nye muligheder og forandringerne i kommunikationsformen har også stor betydning i undervisningssammenhæng. På samme måde som relationen mellem virksomhed og forbruger og mellem offentlig myndighed og borger er under forandring, er forholdet mellem underviser og studerende ved at ændre sig. De sociale medier gør det muligt for de studerende at tage aktiv del i udviklingen af undervisningen og undervisningsmaterialet og åbner for helt nye veje til at distribuere og få adgang til undervisning.

Mulighed for dynamisk undervisningsmateriale Inden for undervisningssystemet har de helt store omkostninger traditionelt været forbundet med at producere, distribuere og vedligeholde undervisningsmateriale. Med de sociale medier kan omkostningerne reduceres til et minimum; når der én gang er lagt noget ud, så er det også distribueret, og det aktive arbejde med materialet sikrer, at det udvikles og vedligeholdes løbende som en integreret del af undervisningen. Alle, såvel undervisere som studerende, bidrager til at skabe undervisningen og til at udvikle materialet. Således bliver undervisningsmaterialet et dynamisk materiale, der er under konstant forandring og udvikling.

Det er altså blevet nemmere og meget billigere at distribuere undervisning og undervisningsmateriale. Tilsvarende er adgangen til undervisning blevet åben for alle, på alle niveauer og på alle tidspunkter. Samfundsudviklingen går ifølge Marianna Fridjonsdottir så stærkt at der er et krav om konstant og livslang læring for alle for at kunne fungere. Med

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

internettet og de sociale medier er almindelige menneskers muligheder for at opfylde det krav øget betydeligt. Muligheden for undervisning er i dag ikke længere væk end en computer, smartphone eller en tablet med internetopkobling.

Kræver undervisernes aktive inddragelse af de sociale medier i undervisningen Det er afgørende at de nye muligheder udnyttes kvalificeret. Mange undervisere holder ifølge Marianna Fridjonsdottir fast i den traditionelle opfattelse af undervisning og inkorporerer ikke de sociale medier i undervisningen. Det betyder ikke, at de sociale medier ikke anvendes, men at der i stedet opstår parallelle fora, hvor de studerende selv udveksler og diskuterer synspunkter og erfaringer. Faren herved er, at diskussionerne ikke kvalificeres. Uden fag-faglig ekspertise til at vejlede og guide, kan de studerende meget nemt komme til at dreje diskussioner i skæve retninger og få et uhensigtsmæssigt fokus.

Undervisernes aktive deltagelse er derfor afgørende for at fora på de sociale medier bliver den medspiller i undervisningen, som der er potentiale til.

Nye magtcentre Parallelle fora etableres ikke kun inden for undervisningsverdenen men også i samfundet generelt. Dermed opstår en forskydning af magten, idet der etableres nye magtcentre, som ifølge Marianna Fridjonsdottir vil få stadigt større betydning.

I en traditionel forståelse er viden lig magt. Den der har viden, eller adgang til viden, har magt. Deraf følger en opfattelse af, at det gælder om at holde på sin viden for at bevare magten.

Den opfattelse udfordres nu, og de sociale medier spiller en stor rolle heri. I dag ligger magten i stigende grad i distributionen af viden. Vi er midt i et skifte, hvor de offentlige systemer ifølge Marianna Fridjonsdottir fortsat opererer inden for det traditionelle paradigme og lukker sig om sin viden, samtidig med at der etableres flere og flere magtcentre uden for det etablerede system; magtcentre der er baseret på åbenhed og på videndeling.

Med de sociale medier er adgangen hertil blevet øget markant og vi ser talrige eksempler på, at vi får ny viden fra nye kilder, som vi ikke tidligere havde adgang til. Det Arabiske Forår er et eksempel på at de sociale medier giver nye grupper adgang til at distribuere viden til grupper, de ikke tidligere havde adgang til, og at de derved kan en etablere en magtbase, som de ikke havde mulighed for uden de sociale medier.

Läs också artikeln Facebook kan öka blyga studenters lärande (15.4.2013) Publicerat 24.4.2013 DialogWeb ,

Danmark media, dialog, flexibel utbildning

Se også Danske indsatte i lukkede fængsler har fået et sikret pc-netværk med begrænset adgang til internettet Opråb fra Vestjylland Unge får nyt perspektiv på sociale medier Traditioner i ny udgave – Strikkeklub på Facebook Fjernuddannelse i et fjerntliggende land

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Man skal kunne det man gør 22. april 2013 07:21 Det lyder underligt men jo længere erfaring én har med sit job, desto sværere er det for ham eller hende at beskrive sit arbejde og forklare hvorfor man gør sådan men ikke noget helt andet. Forklaringen er det man kalder for «tavs viden» (tacit knowledge på engelsk). Denne viden vil lærere og andre, der arbejder med validering af ufaglærtes kompetancer, gerne få fat i.

To danske forskere, ægteparret Vibe Aarkrog og Bjarne Wahlgren fra Institut for uddannelse og pædagogik ved Århus Universitet i København, deltager i et stort projekt der blev igangsat i Danmark i fjor. Det har til formål at finde metoder til at gøre ufaglærte arbejdere i stand til at udføre de faglærtes jobs så hurtigt som muligt. De præsenterede projektet på den nordiske konference for forskning i uddannelse, NERA, der blev holdt i Reykjavík i marts. Deres del af forskningen omkring projektet går ud på at finde frem til den tavse viden samt metoder til at gøre den bevidst og tilgængelig.

At vide eller gøre?

– Den tavse viden er en del af den viden som vi gerne vil have bliver brugt i størst mulig udstrækning, sagde Bjarne Wahlgren i et interview med DialogWeb. – Projektet drejer sig om at validere den ufaglærtes kvalifikationer og mange af de kvalifikationer han har er tavse i den betydning at han ikke er klar over at han har dem og har derfor svært ved at beskrive dem.

Det gælder sådan set også for lærerne. I vores oplæg nævnte jeg som et eksempel hvordan lærerne vurderer kvaliteten af frisørens arbejde på deres intuition. Når man så spørger lærerne hvorfor det ene er godt mens det andet er dårligt så har de meget svært ved at sige hvad det er. Alligevel så de noget alle skulle se, men vi så det ikke. De påpegede at ham der holdt kammen ikke på den rigtige måde mens hende ikke havde sans for hårets form, eller at noget var galt ved selve proceduren.

Det hele var temmeligt uklart, men det er jo meget interessant at de kan vurdere en præstation uden rigtig at kunne sætte ord på den. Det er jo vigtigt for dem selv, men også for at de kan give en fair vurdering, at de faktisk kan sige at det er ud fra de her kvaliteter de vurderer. Det er den proces vi er i gang med, at gøre den tavse viden talende således at lærerne selv ved hvad de gør.

Hvornår er det godt nok?

Hvorfor er det så vigtigt?

– Det forholder sig sådan at man starter som en begynder og følger nogle regler og skal tænke over hvad man gør.

Efterhånden som man bliver mere og mere rutineret så glemmer man reglerne og handler alene på ekspertisen. Det er forskellige grunde til at det er vigtigt at finde frem til den viden man har. Den ene grund er målemæssig. Er du nu sikker på at den ene tavse viden er den samme som den anden og tredje viden, eller er det bare mig der synes håret skal klippes på denne måde men ikke den anden? Er det en retfærdig viden? Du må jo vide hvorfor dette her er vigtigt mens det andet ikke er.

En anden grund er at hvis man skal undervise i det så er det vigtigt at vide hvilke elementer indgår i denne kompetance.

Hvad er det du lægger vægt på? Er det hastigheden, børsten, formen eller proceduren, at man bliver klar over hvad processen består i? Et tredje argument er videnskabeligt. Hvordan kan man vurdere noget man ikke er klar over hvordan skal vurderes!

Validering af folks kompetancer hænger på lærerens vurdering. Hvornår har du malet, klippet, bygget tilstrækkeligt godt?

Hvad er det for nogen ting man lægger vægt på? Når det drejer sig om ufaglærte arbejdere så må man vurdere hvornår de

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

er tilstrækkelig dygtige. Da må man finde nogle former de skal vurderes ud fra. Hvis det drejer sig om at rengøre et toilet så skal en erfaren rengører kunne gøre det rigtigt, på den gode måde, med den rigtige procedure, de rigtige holdninger og bruge de rigtige kemikalier i den rigtige rækkefølge.

At være dygtig – Det kan lærerne på sin vis godt vurdere men det er ikke tilstrækkeligt fordi lærerne vil jo sige: – Jeg kan se at du har kompetancen til at gøre det, men nu vil jeg spørge dig om du ved hvorfor du gør det som du gør. Jeg er lærer og har viden, du har kompetancen men har du også viden? Det drejer sig om at gøre et toilet rent men ikke at tale om at gøre det rent.

Derfor spørger vi dig: Kan du forklare mig hvorfor du gør det sådan?

Så kan de spørge videre: – Jeg ser at du kan bruge de rigtige rengøringsmidler men kan du fortælle mig hvad der er i de rengøringsmidler? Jo, du siger at de har et pH-værdi på 7, men hvad er så pH-værdi? – Spørgsmålet er om det gør vedkommende til en bedre rengøringsarbejder hvis han ved hvor høj pH-værdien er?

Man har lagt for lidt vægt på kompetance. Når man har nogen dygtige mennesker til at gøre rent, hvorfor skal de så være gode til at tale om det at gøre rent? Skolen siger at du skal kunne tale om det, men jeg siger at det er det vigtigste at du kan det. Hvis du er god til at svejse eller fiske, hvorfor skal du så også forklare hvordan du gør det? Så svarer skolen: – Ja, men det skal du fordi det er det vi lærer dig.

Hele pointen er jo at hvis du er meget dygtig til at klippe hår eller gøre rent, så er det ligeså godt som at have viden om det.

Du skal være dygtig til dit fag, men ikke nødvendigvis til at tale om det.

Mere dybde end bredde – Det er vigtigt at du ved noget men du skal vide det i relation til det du gør. Dertil svarer lærerne: En kok der er god til at lave mad har måske lyst til at gå videre og studere gastronomi på universitet. Så bliver han nødt til at bruge og udtrykke den tavse viden. Det er et andet aspekt. Skolen siger at det ikke er nok at du kan gøre det, men du skal også kunne forklare det. Vi uddanner dig til at gå videre i systemet. Det gælder både erhvervs- og professionel uddannelse. Så er det vigtigt at du kan læse videre, at du har den brede viden om dit fag.

Skolen siger at du skal have den brede viden fordi vi ikke ved hvilken retning dit liv tager. Så kan du bruge det her hvis du går i den retning osv. Mit pointe er at langt det meste af den viden er spildt fordi hvis du kan gøre dit arbejde så har du en vis viden som du kan bruge på mange forskellige fronter. Vi skal altså have mere dybde end bredde, dyb viden, færdigheder og høj kompetance inden for vores fag. Skolen siger det omvendte. Så siger vi: Jo bedre du har forstået forholdet mellem teori og praksis, jo bedre du forstår det du er, desto bedre er du til at bruge den metaviden i andre sammenhænge. Hvis du kan løse den ene type problemer så kan du også løse en anden type problemer.

Et ambitiøst projekt – Hvis du får den brede viden så er en stor del af den spildt og hvis du først skal bruge den om tre år er den glemt! Det betyder ikke at vi ikke skal lære matematik hvis vi ikke har tænkt os at arbejde med tal. Jeg vil bare påpege at meget af den viden vi får når vi uddanner os til at blive lærer eller sygeplejerske bliver ikke til noget og vi bruger den aldrig. Den relaterer sig ikke til sin praksis.

Arbejdslivet lægger jo vægt på hvad man skal kunne, men ikke vide. Hele det danske projekt er ambitiøst fordi det drejer sig om at uddanne en meget stor del af de ufaglærte til faglærte. Det er et led i en omfattende national strategi der har til mål at give de ufaglærte en faglært uddannelse. Så i denne forbindelse er diskussionen som jeg sagde: Skolen siger at man skal have den og den viden, men vi siger at man skal kunne det man gør, siger Bjarne Wahlgren.

Läs också: Godt 700 forskere samlet i Reykjavík - artikel om konferenserna 5th Nordic Conference on Adult Learning (NCOAL) och Congress of the Nordic Educational Research Association (NERA).

Publicerad 22.4.2013 DialogWeb ,

Danmark ,

Forskning ,

Konferanser kompetensutveckling, forskning, kvalitetssäkring, Nordisk

forskerkonferens 2013

Se også http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Godt 700 forskere samlet i Reykjavík

Sverige

Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet 22. april 2013 07:04 Målet är att hitta idéer för ett starkare samarbete mellan den fria bildningen (folkbildningen) i Finland och de nordiska samarbetspartnerna. Finland har redan länge varit med i EUs utbildningspolitiska diskussioner och nu är det på tiden att vända blicken mot det nordiska. Det nordiska samarbetet är inte något nytt för finländarna men grunderna för samarbetet måste stärkas.

–Vi välkomnar samarbetet och är beredda att fördomsfritt och öppet byta tankar med våra nordiska kolle-gor. Jag vet att folkbildningen har en lång historia i de nordiska länderna. Så har den också i Finland där bildningsarbetets historia började med att utbilda arbetarbefolkningen. Samhället har dock förändrats och också bildningsarbetet har fått nya utmaningar.

I traditionerna finns det mycket att lära av och vara stolt över.

Utmaningen är att använda vår starka, gemensamma identitet för att skapa något nytt. Kanske kunde vi lära oss någonting av våra nordiska kollegor på det här området?, säger Nuottanen.

Hur kan man garantera livslångt lärande?

Under de senaste åren har Jaana Nuottanen arbetat för att förstärka samarbetet mellan de olika aktörerna inom den fria bildningen och speciellt mellan intresseorganisationerna. Den viktigaste frågan inom utbildningspolitiken är, hur utbildningssystemet skall utvecklas flexiblare så att det bättre skulle motsvara dagens utbildningsbehov. En annan viktig fråga är hur samarbetet skall byggas så att det på bästa möjliga sätt skapar synergier och försäkrar en effektiv administration.

Det här är bara en av dagens utmaningar för den fria bildningen i Finland. Andra stora frågor är, hur vi kan utvidga studiemöjligheterna för att verkligen kunna garantera livslångt lärande? Hur kan vi utveckla igen-kännande och erkännande av kompetenserna? Hur ska vi undvika marginaliseringen och arbetslösheten bland unga? Det pågår också omfattande politiska diskussioner om kommunreformen i Finland just nu. Vad betyder dessa förändringar för den fria bildningen och hur borde vuxenutbildningstjänsterna arrangeras i framtiden? Det är medborgarinstituten som bildar ett landsomfattande nätverk och ger alla jämlika möjligheter för livslångt lärande. Inom många regioner är medborgarinstituten de enda institut som erbjuder vuxna möjligheter till studierna och till kulturverksamhet.

–Det finns en efterfråga på det nordiska samarbetet. Vi liknar varandra på många sätt och därför är det möjligt att hitta lösningar på utmaningarna genom att fördomsfritt bekanta sig med varandras sätt att ta itu med dem, konstaterar Nuottanen.

Medborgarinstitutens förbund är en centralorganisation för medborgarinstituten i Finland och blev vald till den nya värdorganisationen i Finland för Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL). Också den tidigare värdorganisationen för NVL, Samverkande bildningsorganisationerna (SBO), är en organisation för den fria bildningen. MiF är en av SBOs medlemsorganisationer. Den fria bildningen i Finland är fördelad i fem olika institutionsformer: 1) medborgar- och arbetarinstitut, som för det mesta organiserar korta kurser som närtjänst, 2) folkhögskolor, som är internat och ordnar

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

heltidsstudier 3) studiecentraler, som ordnar studier i samarbete med frivillig- och kulturorganisationer 4) sommaruniversitet, som fokuserar på högskoleutbildades utbildningsbehov samt 5) idrottsutbildningscenter, som är internat och har som uppgift att ordna undervisning som främjar motion, välmående, och hälsa.

Publicerad 22.4.2013 DialogWeb ,

Sverige vuxnas lärande, folkbildning, flexibel utbildning

Se også Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv Tid att tänka öppnade oanade möjligheter Alternativa vägar till universitetet under lupp Kunskap i stället för bridge Hon ger folkhögskolorna skarpare konturer

Aktiva medborgare en uppgift för skolan 17. april 2013 06:12 Li Andersson, 25 år, var röstmagnet i senaste kommunalval, är ordförande för Vänsterunga i Finland och flitigt anlitad debattör både i den svenska och den finska offentligheten i Finland. Hon tar sig själv som ett typexempel på en studerande som inte levt upp till de krav som regeringen ställer på högskolestuderande.

- Jag studerar folkrätt, men har jobbat under de två senaste åren som jag varit inskriven vid universitetet, vilket lett till att jag inte fått ihop de studiepoäng som behövs. Efter gymnasiet tog jag ett mellanår och det är jag glad för. Det är viktigt för att man sedan ska orka studera.

Att bli politiker ingick inte direkt i Anderssons planer, men eftersom hon redan tidigt engagerade sig i samhällsfrågor blev det en naturlig följd att även vilja påverka parlamentariskt.

- Tillsammans med en stor grupp människor har jag valt att satsa på saker som intresserar mig. Att jobba politiskt kräver att man har mycket drive och orkar jobba hårt snarare än att man har en viss sorts utbildning. Till exempel inom mitt eget parti finns det människor med väldigt olika utbildningsbakgrund.

Högerextremism under lupp Andersson har inget enkelt recept på hur man väcker viljan att påverka och vara delaktig i samhället, men påpekar att det kan se väldigt olika ut beroende på vad den enskilda individen vill göra. Det kan handla om allt från att delta i demonstrationer till att delta i en folkomröstning.

Viljan att påverka kan också ta sig negativa former såsom skett inom högerextremismen, ett fenomen som Li Andersson har valt att granska närmare. Tillsammans med Dan Koivulaakso och Mikael Brunila gav hon nyligen ut boken

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Äärioikeisto Suomessa, som synar högerextremismen i Finland i sömmarna (och som bland annat ledde till att personer ur rörelsen trängde sig in i ett bibliotek, där boken diskuterades, och skadade en funktionär med en kniv som tillhygge).

- Vi ville skriva en omfattande bok om de högerradikala rörelser som finns i Finland och det övriga Europa och om den ideologiska bakgrunden som kan hittas i 60- och 70-talets Frankrike. Efter händelserna i Norge sommaren 2011 såg vi ännu tydligare hur viktigt det är med en analys. Vi har bland annat översatt artiklar från Sverige eftersom de har kommit mycket längre där i sina diskussioner. I Finland är bilden av högerradikalism en ganska stereotyp bild av nynazism medan man bland annat i Sverige har diskuterat islamofobi på ett djupare plan.

Även om det i allmänhet är någon form av politisk eller ekonomisk kris som ger rörelsen underlag vill Li Andersson inte automatiskt dra likhetstecken mellan uppkomsten av extrema grupper och ekonomisk depression så länge det inte finns omfattande forskning kring detta.

- Islamofobin växte till sig under det ekonomiska uppsvinget i början av 2000-talet mera som ett politiskt tillstånd efter WTC-attacken.

Systemcentrerat Att koppla ihop låg utbildningsgrad med högerextremism passar inte heller riktigt, menar Andersson, som har stött på väldigt välutbildade fascister i Finland.

- Det finns människor och grupper som är extremt frustrerade och arga som kanaliserar sitt missnöje genom den här formen av politisk verksamhet.

Andersson poängterar att utbildningen ändå har en enormt stor betydelse när en människas attityder formas och att det finns mycket övrigt att önska ifråga om det finska utbildningssystemet.

- Hos oss lär vi ut hur systemen i samhället fungerar, till exempel vad EU har för befogenheter, men inte vad EU betyder politiskt, vad det innebär att delta i beslutsfattandet. Vi känner inte heller så bra till vad våra partier har för åsikter, vad det politiska innehållet egentligen är, och vi uppfattar lätt att politiken är bunden till systemet, inte något som angår gemene man.

Samma trend syns inom skolan, där det lätt går så att det är några få aktiva som deltar i skolpolitiken, medan resten av eleverna inte känner sig delaktiga.

- Redan tidigt får man uppfattningen att det är vissa människor som tar hand om saker medan enskilda elever inte har någon andel i beslutsfattandet.

Samhällslära för alla Li Andersson är bekymrad över att innehållet i olika utbildningsstadier styrs i så olika banor.

- I gymnasielagen talas det om att utbildningens uppgift är att fostra aktiva medborgare medan yrkesutbildningen ska tillgodose enbart arbetsmarknadens behov, men även här skulle det vara viktigt med samhällslära och t.ex. dramakurser.

Vad man lär ut om samhället i skolan är avgörande och även hur man talar om problem och fenomen och vem som får uttrycka sin åsikt.

- I Finland satsar vi på det mycket problematiska toleransbegreppet när vi försöker motarbeta rasism. Genom att tala om tolerans sänder vi signaler om olikheter som man bör tolerera och i det finns ju redan en inbyggd värdering.

Enligt Andersson borde man undvika värdefrågor och i stället till exempel presentera fakta och förklara hur invandringen ser ut, hur det europeiska sättet att ta emot asylsökande fungerar och vilka siffror det handlar om.

- Vi borde tala om konkreta problem på arbetsmarknaden och hur socialskyddet fungerar. Diskussionen ska helt enkelt inte handla om att vara för eller mot invandring och mångkulturalism lika lite som man kan vara för eller emot regn eller att vara finländare, det är något som finns och är normalt, något som man ska leva med.

Publicerad 17.4.2013 DialogWeb ,

Sverige aktivt medborgarskap, demokrati, kortutbildade

Se også

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Anders går sin egen väg Klassmorfar minskar generationsklyftorna Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Kunskap i stället för bridge Nordisk folkbildning ska gå i dialog med resten av världen

Sverige

Facebook kan öka blyga studenters lärande 15. april 2013 15:24 Sociala medier kan vara bra lärmiljöer för fria diskussioner. För blyga studenter kan det vara lättare att ställa frågor över nätet än i en föreläsningssal med 200 personer. Det såg forskaren Fredrik Hanell när han studerade en Facebookgrupp för blivande förskollärare.

Inom forskningen finns två strömningar med olika åsikter om lärande inom sociala medier. Den kritiska strömningen menar att studenter inte vill ”förstöra” Facebook med akademiska diskussioner – det ska vara en arena för privata samtal.

Dessutom, menar kritikerna, avhandlas sällan frågor som har med lärande att göra, diskussionerna stannar vid praktiska frågor kring scheman och inlämningstider. Vidare menar kritikerna att Facebookgrupperna framför allt används för att utrycka frustration och ilska mot lärare och pedagoger.

En annan strömning är mer positiv. Den amerikanska forskaren Nicole Ellison talar om att Facebook kan öka studenternas sociala kapital och därmed också lärandet. Att kontakta lärare och andra studenter över nätet är enkelt och otvunget för den som inte vågar prata högt i klassrummet.

För en del studenter som inte skulle våga räcka upp handen i en föreläsningssal med 200 personer kan det ha varit bra att kommunicera via text, säger Fredrik Hanell

Facebook – för mer levande diskussioner

Fredrik Hanell är doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Hans avhandling om lärande i sociala medier ska bestå av fyra artiklar och beräknas bli klar 2016. 2012 gjorde han en etnografisk studie av hur lärarstudenter använder Facebook för att diskutera frågor som rör utbildningen. Facebookgruppen han studerade startades av en lärare vid en förskollärarutbildning med syftet att få en mer levande diskussion mellan studenter och lärare.

– Läraren tyckte att det var svårt att få till diskussioner i lärplattformarna på utbildningarna. Däremot är nästan alla alltid uppkopplade mot Facebook, där kan man få en känsla av att ”det händer nu”, säger Fredrik Hanell.

I sin studie har han utgått från den ryska lingvisten Michail Bachtins teorier om att orden inte är våra egna, utan vi måste appropiera; tillägna oss dem och aktivt fylla dem med mening. Även redskap för kommunikation, som till exempel Facebook, måste vi appropiera. Fredrik Hanell läste alla inlägg som gjordes i Facebookgruppen under april och maj 2012.

Gruppen, med ungefär 200 medlemmar, var mycket aktiv. Inläggen kunde få mellan 200 och 300 kommentarer. Till studien intervjuade Fredrik Hanell också lärarna och ett urval av de mest aktiva studenterna.

Han såg att Facebookgruppen användes för såväl studierelaterade som sociala frågor. För många är den sociala biten viktig på Facebook, det kan handla om att skriva uppmuntrande kommentarer och trycka på ”gilla”-knappen.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Osäkerhet kring lärarens roll Den första april 2012 skojade en student i gruppen om att universitetets förskollärarutbildning skulle läggas ner. Några medstudenter hakade på och ironiserade över de fördomar som finns om förskollärare, såsom att ingen pedagogik behövs för att passa småbarn. När en av universitetets lärare skämtsamt ”bekräftade” nedläggningen av utbildningen, var det några studenter som trodde att han menade allvar.

– De såg honom som en auktoritet och här blev han nästan en jämlike. I en föreläsningssal befinner man sig i ett helt annat sammanhang och läraren får en mycket tydligare roll. Eftersom Facebook inte främst används i officiella sammanhang finns där en annan attityd och det kan ibland vara svårt att navigera mellan det privata och officiella, säger Fredrik Hanell.

– Tanken med Facebook är ju inte att det ska användas som lärplattform, fokus ligger på den sociala biten. Det mest förekommande diskussionsämnet i gruppen var studier i en vid bemärkelse. Det var också vanligt med off topic-ämnen, rent humoristiska inlägg som var till för att underhålla och skapa en bra stämning. Men det förekom också frågor som till exempel hur man kan tolka olika teorier och metoder eller vad man pratade om på en föreläsning. Eftersom lärarna fanns med i gruppen kunde de snabbt styra upp bra samtal som hade kunnat ske i vilket seminarierum som helst. För en del studenter som inte skulle våga räcka upp handen i en föreläsningssal med 200 personer kan det ha varit bra att kommunicera via text, säger Fredrik Hanell.

En nackdel med kommunikation via internet kan vara att nyanserna kan utebli när man inte möter människor ansikte mot ansikte.

– Med det skrivna ordet kan man låta mer kritisk än man gör i verkliga livet, saker kan misstolkas och det kan vara svårare att förstå vad någon menar. Dessutom missar man lätt de följdfrågor som kanske ställs under muntliga möten.

Många har också synpunkter på att Facebook är en stor kommersiell plattform som gör anspråk på upphovsrätten till allt man publicerar där. Och det är inte alla som vill finnas på Facebook. Kollegor till lärarna i undersökningen undrade om man kan tvinga studenter att använda Facebook och frågade vad som händer med dem som inte fanns där. Missade de viktiga samtal på kursen?

– Lärarna svarade att medverkan på Facebook kunde jämföras med att träffa studenter i en korridor. Det är okej att inte alla deltar, det handlar bara om ytterligare en arena där alla är välkomna, säger Fredrik Hanell.

Fredrik Hanells blogg: www.fredrikhanell.se

Läs också artikeln Sociale medier flytter internetkommunikation fra passiv modtagelse til aktiv dialog og skaber nye magtcentre (24.4.2013)

DialogWeb ,

Sverige media, dialog, jämlikhet, distansutbildning

Se også Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Kära läsare Nordisk folkbildning ska gå i dialog med resten av världen ”Jämlikhet är bäst för alla”

Finland

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Andra bullar 2: Medveten inkompetens är smärtsam 04. april 2013 09:05 DialogWebs finländska redaktör deltar i en mathantverksutbildning och delar med sig av sina erfarenheter.

Utbildningen i Mathantverk har nu rullat på sedan slutet av januari och jag har hittills deltagit i tre avsnitt som innehållit både teori och praktik. Utbildningen består av praktiska moduler, där min grupp lär sig bakhantverket och den andra gruppen koncentrerar sig på att förädla bär, frukt och grönsaker, och olika teoretiska moduler som dels handlar om livsmedelshygien och lagstiftning kring denna, dels om att starta ett företag. De här undervisningsmodulerna är inte bara tidsmässigt utspridda över vår och höst, där både veckoslut och vardagskvällar ingår, utan även geografiskt väldigt utspridda på fyra orter som inte ligger nära varandra. Om jag förstått rätt beror detta på att flera arrangörer står bakom utbildningen och på att det inte är helt lätt att t.ex. hitta ett undervisningskök. För vissa deltagare leder det till att de måste resa långa sträckor och för vissa att de måste betala för övernattning och måltider (som lyxigt nog ordnas av kursarrangörerna). Det betyder att man antagligen måste satsa åtminstone 500 euro utöver själva kursavgiften som är 500 euro (250 euro för arbetslösa). Det verkar kanske inte som en speciellt stor summa för en utbildning som denna, men kan svida för den som just står i beråd att starta upp ett företag eller är arbetslös.

Att planera är nödvändigt Lördagen den 23 februari inleddes kursavsnittet om att starta eget. Lärare var företagsrådgivaren Marcus Forsström med lång erfarenhet av bankvärlden och av att starta företag. Flera av deltagarna är redan företagare och kunde komma både med goda tips och intressanta frågor. Forsström påpekade att han inte representerar någon myndighet och därför kunde frikostigt dela med sig av goda råd om s.k. skatteplanering. Vi började med att titta på hur man gör upp en affärsverksamhetsplan (finns på nätet) och fick göra ett litet test för att få reda på om vi lämpar oss som företagare.

Eftersom jag arbetat som frilans hela mitt liv, vilket på många sätt kan jämföras med att vara företagare, var det en lättnad att testet visade att jag gjort rätt val.

Men samtidigt tycker jag att det ändå verkar rätt komplicerat för en spontan person som jag att kalkylera och planera. När jag får en god idé som jag brinner för brukar jag bara börja på och genomföra den på mitt eget sätt. Långsiktiga planer och finansiering brukar komma lite i efterskott. Så gick det åtminstone till när jag gav ut min första bok år 1996, men att starta bageriverksamhet är ju inte samma sak.

Äntligen bakar vi!

Andra veckoslutet i mars kom det tillfälle som jag tror att många av kursdeltagarna sett mest fram emot. Vi fick börja baka!

Det var ett förväntansfullt gäng som kom med burkar och byttor fyllda av egenhändigt producerad surdeg då vi samlades i Axxells undervisningskök i Pargas för att under bakningsgurun Heikki Manners ledning lära oss baka med surdeg och fördeg. Manner är livsmedelskonsult och expert på jäsning. Att dagen skulle innehålla en lektion i högre matematik var nog ingen av oss beredd på. Nåja, procenträkning är väl inte högre matematik, men att räkna ut andelen mjöl, vatten, surdeg och jäst för att kunna skapa egna recept var inte alls lätt och många av oss, bland annat jag, såg nog ut som frågetecken

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

när Heikki radade upp sina uträkningar på svarta tavlan. Till all lycka fanns det några smarta tjejer som gav en trögtänkt gamyl som jag lite stödundervisning. Bröd blev det i alla fall av alla de sorter och Heikki fick nästan dansa omkring i köket för att hinna lukta på surdegar, kolla konsistensen, övervaka jäsningen och knacka på bröden för att ta reda på om de var färdiggräddade. Vi hade fått anvisningar på förhand om hur vi skulle skapa en ”degrot” som det heter i Finland och det betydde att vi helt konkret kom till köket med våra egna ”kulturer” som vi sedan diskuterade och smakade på. Vår åländska deltagare bakade till exempel äkta finska råglimpor första gången i sitt liv och de blev perfekta.

Dynamisk grupp Ett heterogent bagarsällskap var vi; två professionella bagare fanns på plats (som veterligen inte bakat med surdeg tidigare), många som bakat mest för eget husbehov och några som inte bakat så mycket tidigare. Vi är också i olika åldrar, med olika kunskaper och erfarenhet, vilket ger en fin dynamik och hög energi i gruppen. Mycket inlärning blev det igen vid sidan av lärarens undervisning; bland annat lyckades vi övertyga en av deltagarna att hon borde höja priset på sitt handgjorda bröd.

Men att vara medvetet inkompetent är lite smärtsamt när man är 60+. Jag som har bakat nästan hela mitt liv känner att jag har mycket att lära mig, och att det finns saker kring bakandet som jag inte riktigt förstår eller orkar sätta mig in i, men det är klart, det är ju för att lära mig jag deltar i den här utbildningen, inte för att få bevis på att jag redan kan allt.

Nu är det bara att kavla upp ärmarna, få procenterna rätt, och blanda ihop till en alldeles annan bulle!

Publicerad 4.4.2013 DialogWeb ,

Finland kvalitetssäkring, livslångt lärande, motivation

Se også Pohjoismainen motivaatiokonferenssi 3.-4. kesäkuuta 2010 Kööpenhaminassa Pohjoismainen motivaatiokonferenssi 3.-4. kesäkuuta 2010 Innehåll och utseende går hand i hand

Danmark

Godt 700 forskere samlet i Reykjavík 04. april 2013 07:53 To vellykkede konferencer omkring voksenundervisning og andre uddannelsesspørgsmål holdt midt i en snestorm Det vrimlede med forskere i Reykjavik i uge 10. Det der tiltrak dem var to konferencer om uddannelse. Den ene hed 5th Nordic Conference on Adult Learning (NCOAL) og handlede udelukkende om voksenundervisning. Den anden havde et bredere perspektiv og dækkede alle aspekter af uddannelse og pædagogik. Dens navn var 41st Congress of the Nordic Educational Research Association (NERA). Begge konferencer blev holdt i Det Islandske Universitets lokaler for pædagogisk uddannelse.

Der var stor forskel på de to konferencer. Mens NCOAL var en

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

lille, nærmest intim affære med godt 50 deltagere og 25 forelæsninger, var NERA en kolossus med 600 oplæg og knap 700 deltagere. Men de viste begge to at der er god gang i nordisk forskning på uddannelsesområdet. En del af forklaringen er nok den interesse myndigheder i de nordiske lande har vist for at bruge uddannelse til at modarbejde virkningen af den økonomiske krise med.

Aktive deltagere På NCOAL var overskriften Et mødested mellem teori og praksis og deltagerne var både forskere og folk fra feltet der arbejder med voksenundervisning på forskellige fronter. Denne konference bliver holdt med to års mellemrum på skift i de nordiske lande. Den første blev organiseret i NVL-regi 2005, d.v.s. konferencen var en del af det nordiske Network for voksenuddannelse, men ifølge Hróbjartur Árnason formand for organisationsudvalget bliver den nu holdt af en uformel gruppe mennesker der interesserer sig for livslang læring. – Der findes ingen bestyrelse, jeg blev bare spurgt om det var muligt at holde NCOAL hos os i nærheden af NERA-konferencen, siger Hróbjartur og tilføjer at han overrakte stafetten til en finsk kvinde som viste sig villig til at organisere den næste konference i 2015.

De godt 20 oplæg hvor forskere beskrev deres forskning var meget forskellige, alt fra undervisning af voksne indenfor kosmetikindustrien i Sverige, over spørgsmålet hvordan man i Finland kan lære folk at blive aktive medborgere til et vellykket eksempel på hvordan man uddanner og træner ufaglærte arbejdere i den islandske folkeskole, bare for at nævne nogle få temaer der blev diskuteret. Desuden var der to foredrag – keynotes – hvor hovedtalerne var Andreas Fejes professor i Linköping i Sverige og Ingibjörg Elsa Guðmundsdóttir leder af Erhvervslivets uddannelsesinstitution i Island.

Til slut summerede Bjarne Wahlgren professor fra Danmark konferencen op i en „fishbowl discussion“.

Teori og praksis i snestorm Ifølge Bjarne viste konferencen med fuld klarhed problemet med at «oversætte» den viden og teorier forskerne frembringer til daglig praksis ude i feltet. – Når vi nu skal have denne diskussion om forholdet mellem forskning og praktik, forskere og praktikere, akkumulering af teori og forholdet mellem teori og praksis må man have det klart hvordan praktik og teori hænger sammen. Hvis ikke, så kan diskussionen blive mudret og uklar, sagde Bjarne Wahlgren.

– Ja, Bjarne var lidt provokerende, indrømmer Hróbjartur og smiler. – Det var vores formål at få folk til at tale sammen om præcis dét problem og det synes jeg vi til en vis grad lykkedes med , sagde han.

Den første dag af NCOAL gik helt efter planen, men om onsdagen slog vejret over i en regulær snestorm, den værste i Reykjavík i en årrække. Det betød at programmet måtte ændres fordi én af de islandske talere sad fast i sneen på vej hjemmefra. Omsider kom hun frem og så gik det på skinner.

Uddannelsens rolle i samfundet Snestormen gik hurtigt over og da den anden konference startede torsdag morgen var det sol og tøvejr. NERAkonferencerne er årlige begivenheder og denne gang var der flere deltagere end nogen sinde før. Konferencens tema lød på engelsk: Disruptions and eruptions as opportunities for transforming education og deltagerne forsøgte at belyse uddannelsens situation og muligheder i besværlige tider.

Hovedtalerne understregede uddannelsens rolle i samfundet hvor den skal bruges til at modarbejde voksende ulighed og gøre mennesker aktive i sine omgivelser. Det kan skolen kun gøre hvis den tager sit etiske kald alvorligt og møder fremtidens og udviklingens gang. Hovedtalerne blev efterfulgt af 600 oplæg og diskuteret i 25 grupper og 20 symposier.

Som før nævnt er NERA-konferencernes spektrum meget bredt og dækker hele uddannelsesområdet, men voksenuddannelsen udgjorde en stor og meget aktiv del af diskussionen. Der blev holdt godt 30 oplæg der belyste de

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

forskellige sider af uddannelse af voksne, ikke mindst indenfor erhvervsuddannelserne.

Gestur Guðmundsson professor i Reykjavík og formand for organisationskomiteen for NERA var en glad omend træt mand efter at konferencen sluttede. – NERA er anderledes end mange andre internationale konferencer i den forstand at deltagerne er meget aktive i planlægningen og i diskussionerne. Det gør organiseringen besværlig men når den lykkes så godt som den gjorde her i Reykjavík er vi meget tilfredse, sagde han. Han tilføjede at det skete på trods af vejret der forhindrede enkelte tilrejsende deltagere i at komme til Island.

Central tænkning En del af deltagerne i NCOAL forlængede deres Islandsbesøg for at deltage i NERA. Blandt dem var ovennævnte Bjarne Wahlgren fra Danmark. Han sagde til DialogWeb at begge konferencer var gode i den forstand at de viser at der er overraskende mange – omkring 50 på hver af dem – som på nordisk plan beskæftiger sig med erhvervsuddannelse, voksenundervisning osv. – Der kommer hele tiden nye folk til og hele denne tænkning om hvordan man skaber og validerer kompetencer er meget central på nordisk nivå, sagde Bjarne Wahlgren til slut.

Läs också artikeln Man skal kunne det man gør - intervju med Bjarne Wahlgren.

Publicerat 4.4.2013 DialogWeb ,

Danmark ,

Forskning ,

Konferanser forskning, vuxenutbildning, Nordisk forskerkonferens 2013

Se også Man skal kunne det man gør

Norge

Kunde møter karriereveileder 19. marts 2013 15:01 Veilederen tegner opp «kunnskap om meg selv». Det er innsyn. Ved siden av noterer hun «muligheter der ute», altså utsyn. Alt sammen befinner seg i den nedre og brede delen av en pyramide. Så går hun videre oppover i pyramiden, til problemløsningsprosessen, og på toppen ligger det noen «tankefeller» og flyter.

Den blide og engasjerte gjengen ved Karrieresenter

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

- Hei! Jeg trenger jobb, og er blitt anbefalt å stikke innom her på Karrieresenter Telemark.

- Hei! Fint, du har fått time hos meg. Sett deg ned så tar vi en prat. Først av alt ser vi på hva som er din bestilling her hos oss, vi skriver det øverst på flip-over-arket her.

- Min bestilling? Tja, jeg har mistet jobbet, og trenger hjelp til å få meg en ny jobb. Det er kjipt å gå arbeidsledig.

- Jeg er din støttespiller og kan hjelpe deg på veien fram til et godt valg for din videre karriere. Først av alt handler det om mer kunnskap, kunnskap om deg selv, hva kan du? Hvem er du? Hva vil du? Hvilke planer eller drømmer har du? Og videre er det spørsmål om hvilke muligheter som finnes der ute. Dette skal vi jobbe med.

- Jeg har jobbet mange steder, med mye forskjellig. Trivdes godt på den siste jobben, men jammen skulle de nedbemanne,

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Telemark. Fra venstre: Tone Vassbotn, Kirsten Marie Norendal, Lisa Quagliata, Kjersti Isachsen og Vegar Grislingås

Fotograf: Bente Jønsberg.

og da røk jeg ut. Jeg kan egentlig ingenting spesielt. Det blir vanskelig for meg å få jobb nå.

- Det er klart du kan, men som de fleste av oss, blir du fanget i «tankefeller», slik som ganske typisk «Det blir vanskelig for meg å få jobb nå.»

- Ja, jeg blir ganske negativ av å gå rundt uten jobb… det er en

slags felle ...

- Hva med den siste jobben din, hva gjorde du der? Når vi lister opp arbeidsoppgavene dine, ansvaret du hadde, så ser vi med en gang at du kan mye, du har opparbeidet deg kompetanse. Og når du legger sammen erfaring og kompetanse fra alle jobbene dine, blir det betydelig. Du har kanskje drevet med noe på fritid også som har gitt deg kompetanse? Dette skal vi jobbe med.

- Kanskje, når du sier det ... Jeg har lært å bruke mange dataprogram, lage databaser, og jeg kunne kjøre en litt komplisert dreiemaskin, jeg var faktisk bedre på den enn mange av de andre ...

- Dett er en god begynnelse, nå kan vi sette opp en systematisk arbeidsplan for deg. Jeg forstår at du ikke har laget en CV, så vi kan begynne med det. Til neste time kan du skrive ned hvor du har jobbet, hvor lenge, hvilke arbeidsoppgaver du hadde og ellers ta med eventuelt organisasjonsarbeid på fritid.

Dialogen ovenfor er diktet opp, men ligner på første møte i en vanlig veiledningssituasjon ved Karrieresenter Telemark.

DialogWeb har snakket med Kjersti Isachsen som er daglig leder ved Karrieresenter Telemark i Skien. De har snart sju års fartstid som karrieresenter, og har stor pågang av kunder.

Hjelp til å finne sin rette hylle Kundene ved karrieresenteret er i første rekke enkeltpersoner som ønsker hjelp til å finne veien videre. Det er personer i jobb, arbeidssøkere, sykemeldte, utbrente, studenter og personer i ulike andre livssituasjoner. Karriereveiledningen er et offentlig og gratis tilbud for den enkelte, og det er også et verktøy for myndighetene for å bidra til at flest mulig kommer i arbeid.

- Vi skal hjelpe våre kunder til å finne sin rette hylle i arbeidslivet, sier daglig leder Kjersti Isachsen. - Vi ønsker å hjelpe dem til å jobbe med sin egen situasjon, slik at de blir trygge og kompetente arbeidssøkere, og hjelpe dem til å velge slik at jobb og privatliv går i hop. Det er viktig å innse at «hylla» ikke behøver å være den samme hele livet. Som mennesker står vi overfor mange endringer, og kanskje trenger vi noen ganger å flytte på oss, eller gå videre til ny jobb eller mer utdanning.

- Karrieresenteret har flere oppgaver enn å veilede enkeltpersoner?

- Vi er et ressurs- og kompetansesenter for karriereveiledning, og skal levere kompetanseutvikling til rådgivere i grunnopplæringen og veiledere i NAV (Arbeids- og velferdsetaten) i hele fylket. Sewww.karrieresentertelemark.no. I samarbeid med Høgskolen i Telemark har vi også bygd opp et 15 studiepoengs studium i «Veiledning i offentlig sektor», hvor karrieresenterets egne ansatte er forelesere og veiledere.

- Telemarksbedriftene, får de glede av veiledningskompetansen deres?

- Vi kan bistå bedrifter i omstilling og nedbemanning, i samarbeid med NAV.

En forskjell Oppgavene er mange, og Karrieresenter Telemark vil så gjerne bety noe for befolkningen.

Vi utgjør en forskjell, heter det i karrieresenterets visjon.

De har plassert seg midt i Skien, men skal også betjene personer som bor på andre kanter av fylket. Telefon og internetttelefon er greie redskaper for de som ikke ønsker å komme til Skien. De fleste kundene kommer igjen til ny time, og får gjerne to-tre veiledningstimer. Helt opp til 5-6 timer kan en få. Mellom timene jobber kunden med oppgaver, det kan være egen CV, eller interesseutforskning og klargjøring av egne ønsker.

- Interesseutforskning?

- Det betyr ganske enkelt å utforske egne interesser. Her har vi nyttige verktøy, både bildebaserte og webbaserte, som hjelper kunden til å finne fram til hva en er interessert i å jobbe med, og hvilke interesseområder som kan være aktuelle.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

1000 veiledningstimer Kjersti Isachsen og hennes medarbeidere hadde i løpet av fjoråret nærmere 1000 veiledningstimer, fordelt på 500 personer med forhåndsbestilte timer, og godt over hundre i kortere drop-in-timer, som senteret åpner for en dag i uka.

Veiledning ved karrieresenteret skiller seg fra besøk på NAV, legebesøk og ulike offentlige tjenester ved at det ikke registreres i noen database eller register.

- Vi er en nøytral samtalepartner, og vi har taushetsplikt. Når veiledningen er ferdig, sletter vi alle opplysninger om kunden.

I siste veiledningstime tar veileder og kunde en evaluering av veiledningen for å se hvilken nytte kunden har hatt av karrieresenteret. I tillegg får kunden også spørsmål om å svare på en anonym brukerundersøkelse.

Tallene fra 2013 tyder på at kundene i Telemark er særdeles godt fornøyd med den hjelpen de fikk på karrieresenteret.

Karrieresenter Telemark er et spleiselag mellom Telemark fylkeskommune og NAV Telemark. De fleste fylker i Norge har i dag karrieresentre, finansiert på fylkesplan. Men de har ulik organisering, og ikke alle tilbyr individuell veiledning. Noen fylker har ett senter som dekker hele fylket, mens andre har flere.

Nasjonal enhet for karriereveiledning hos Vox Det ble etablert en nasjonal enhet for karriereveiledning i 2011, plassert hos Vox, nasjonalt fagorgan for kompetansepolitikk. Denne enheten koordinerer karriereveiledningsfeltet i Norge. Målet er å fremme tilgang til karriereveiledning for unge og voksne i alle livsfaser, å styrke kvaliteten i karriereveiledningen og bidra til likeverdige tilbud for alle målgrupper.

Enhetens rolle:

- samle kunnskap

- bygge nettverk

- gi faglige råd

- utvikle standarder

- gi innspill til politikkutforming

Leder for den nasjonale enheten: Avdelingsdirektør Ingjerd Espolin Gaarder, ingjerd.gaarder(ät)vox.no

Hva er karriereveiledning?

Den svenske forskeren Gunnel Lindh peker på at det kan være nyttig å snakke om et bredt og et smalt perspektiv i karriereveiledning, hvor det brede omfatter alle karriereveiledningsaktiviteter, mens det smale kun omhandler selve karriereveiledningssamtalen. OECDs definisjon legger det brede perspektivet til grunn.

Ny nordisk karriereveiledning

Konferansen «Ny nordisk karriereveiledning – hvor er vi og hvor går veien videre» finner sted 22. mai 2013 på Mastemyr utenfor Oslo. Den blir arrangert av Nordic Network of Careercounceling and Development i samarbeid med http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Vox.

Nettbasert karriereveiledning

Senter for IKT i utdanningen har satt i gang en pilot med nettbasert karriereveiledning, hovedsakelig for elever i videregående skole. Den er lagt opp som chat-basert veiledning på ettermiddagstid. Piloten går i Troms fylke, og tilbudet er tenkt å skulle dekke hele landet etter hvert.

DialogWeb ,

Norge kompetensutveckling, vägledning, studievägledning

Se også Norden i en globalisert verden Når naturen viser krefter!

Hoppet ut fra et helikopter!

Realkompetansevurdering motiverer Dobbelt så sterke?

Sverige

Mer struktur med kompetensplattform 11. marts 2013 14:57 På uppdrag av regeringen ska alla regioner i Sverige se över sina kompetenser och behov med hjälp av kompetensplattformar. I Värmland har detta lett till att samarbetet mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och Arbetsförmedling har blivit mer strukturerat.

Värmland ligger i västra Sverige, vid gränsen till Norge.

Karlstad är regionens största stad, med 86 000 invånare och ett universitet. Just nu ökar befolkningsantalet något i regionen. Detta trots höstens dystra besked om att Säffles största arbetsgivare, Volvo Bussar, lägger ner sin fabrik och flyttar till Polen. För utomstående är Värmland bland annat känt för sina djupa skogar, medan Karlstad marknadsförs med en glad sol som ska symbolisera både vädret och invånarnas glada och öppna sinne.

Den svenska regeringen gav 2009 ett uppdrag till samtliga regioner i landet: att bygga upp kompetensplattformar för att få en översikt och kunskap om hur kompetensen ser ut och vilka behov som finns i regionen. Inom plattformarna samarbetar

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Britta ZetterlundJohansson.

Fotograf: Øyvind Lund

olika aktörer, till exempel arbetsgivare, utbildningsanordnare och Arbetsförmedlingen. I Värmlandsregionen fanns redan samarbeten när uppdraget kom, vilket blev en bra förutsättning för arbetet med kompetensplattformen. Britta ZetterlundJohansson, utbildningsstrateg i regionen, ser efter några års arbete med kompetensplattformen att arbetsgivarna tar ett mer aktivt ansvar.

– Arbetsgivarna har jobbat fram strategier och delat ut roller och åtaganden till de olika aktörerna. Arbetet görs både på kort sikt och på lång sikt, säger hon.

Analyser och prognoser Exempel på roller och åtaganden kan vara att samla ihop information och göra analyser och prognoser över vilka kompetenser som finns hos de arbetssökande i regionen, vilka behov arbetsgivarna har och huruvida de utbildningar som finns stämmer överens med vad arbetsgivarna efterfrågar.

Det handlar om att försöka ligga steget före så att rätt personal rekryteras samtidigt som den befintliga personalen kontinuerligt får fortbildning. Ett exempel på åtagande kan vara att rekrytera fler killar till att arbeta inom vården.

Pensionsavgångar att vänta Rent geografiskt kan efterfrågan på personal variera stort.

– Det är lättare att rekrytera till exempel undersköterskor och sjuksköterskor till Karlstadsregionen än till norra Värmland.

Och om några år väntar stora pensionsavgångar, de närmaste åren går till exempel hälften av våra psykologer i pension, säger Britta Zetterlund-Johansson.

– När vi försöker rekrytera högutbildad personal inom regionen får vi slåss med alla andra. Dessutom har vi närheten till Norge, där lönerna ofta är högre, fortsätter hon.

Samtidigt som efterfrågan på utbildad arbetskraft är stor, är ungdomsarbetslösheten i Värmland hög – drygt 24 procent.

– Jobb för okvalificerad arbetskraft växer inte på träd, så det är svårare för dem som saknar yrkesutbildning.

Än är det för tidigt att säga vilka resultat arbetet med kompetensplattformarna kan ge, rent statistiskt.

– Det är svårt att utläsa vad som är hönan och ägget, men nu arbetar vi mer strukturerat med frågorna, konstaterar Britta Zetterlund-Johansson.

DialogWeb kompetensutveckling, fortbildning

Se også http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Dags för männen att kämpa för jämställd utbildning Vi ved hvad vi har, men hvad med morgendagen?

Den vigtige fleksibilitet Arbetsplatslärande ger känsla av sammanhang Vejlederuddannelsen i Grønland opruster

Finland

Första utbildningen för mathantverkare i Finland 19. februar 2013 14:53 I Finland startade i början av året en utbildning i mathantverk. Det är den första i sitt slag i landet och modellen kommer från Sverige och mathantverkscentret Eldrimner, som redan utbildat mathantverkare en längre tid. DialogWebs finländska redaktör deltar i utbildningen i Finland och kommer att berätta om vuxenutbildning ur ett inifrånperspektiv i bloggen Andra bullar. ”Småskaligt mathantverk skapar unika produkter med smak, kvalitet och identitet som industrin inte kan ta fram. Det är en varsam förädling av i huvudsak lokala råvaror, i liten skala och ofta knuten till gården. Kännetecknet för småskaligt mathantverk är att man arbetar med naturliga processer där människan och handen är närvarande genom hela produktionskedjan”. (Mathantverkscentret Eldrimner)

Andra bullar Jag har alltid varit intresserad av kostfrågor och hälsosam mat och under årens lopp då jag livnärt mig som journalist och författare alltid haft det här sidospåret ”bröd och örter” någonstans i bakhuvudet då jag funderat på vad jag skall bli Studiebesök på Mörby ekologiska gård, där bonden när jag blir stor. Nu, när jag närmar mig pensionsåldern (och Anna Alm föder upp biffkor och odlar spannmål. kanske håller på att bli stor) och i ca två års tid bakat knäckebröd för försäljning i liten skala, känns tiden mogen för mig att skaffa en utbildning inom området.

Redan tidigare fick jag nys om det svenska nationella mathantverkcentret Eldrimner i Jämtland, som har ett fantastiskt utbud på kurser, men ligger långt borta från södra Finland, så när jag fick veta att en utbildning i mathantverk skulle starta i Finland på svenska och i mina hemtrakter behövde jag inte fundera två gånger förrän jag anmälde mig eller snarare sökte till kursen. Kursen skulle börja den 18 januari i år om man lyckades locka tillräckligt många deltagare. ”Man” är i det här fallet en hel rad med aktörer som står bakom utbildningen, närmare bestämt Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, projektet Bra Mat i Västnyland och det nystartade projektet Mathantverk i Åboland.

Utbildningen har statlig finansiering, vilket gör att den är relativt billig, dvs. 500 euro för två terminer (250 euro för arbetslösa). Kursen heter officiellt Produktutveckling inom mathantverk och ger 30 studiepoäng i den akademiska världen.

Rivstart I november 2012 anmälde jag mig till kursen, men sedan var det väldigt tyst under en lång period och jag undrade om jag

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

överhuvudtaget hade blivit antagen och vilka datum jag i så fall borde pricka in i min kalender för 2013. Jag hade ju inte tänkt rulla tummarna under det kommande året utan har som frilans andra uppdrag som skall skötas plus mycket annat skoj (vänner, barnbarn, en fotokurs mm.) som jag som en aktiv människa brukar ha. I januari blev tydligen pressen informerad om utbildningen, som är helt ny i Finland, och jag fick den vägen reda på att det var någonting på gång. Fyra dagar innan kursstarten fick jag ett mejl av arrangörerna som bekräftade att det hela skulle bli av, men bara två av de planerade linjerna kan starta, dvs. bröd och bakverk samt grönsaker, bär och frukt, medan köttförädling föll bort på grund av för få intresserade.

Nåväl, jag kunde stryka frågetecknen i min kalender och börja planera mitt liv enligt kursens tidtabell. Till all lycka fanns åtminstone en del av den redan i programmet som publicerades i november så jag var inte helt tagen på säng.

Lämplig tidtabell Fredagen den 18 januari bar det alltså iväg till Ekenäs (ca 80 km från min hemö), jag kunde samåka med två deltagare som bor i närheten (och för övrigt är återförsäljare av mitt knäckebröd) och ytterligare en som hoppade på litet senare. Kursen startade kl. 15, pågick hela kvällen och fortsatte på lördagen mellan klockan 9 och 14. Billig övernattning ordnades för oss som kom längre ifrån och tidtabellen kändes mycket lämplig, det fanns tid också för hemliv både på fredag och lördag och det kändes inte alls som om hela veckoslutet hade gått åt till att sitta på skolbänken.

Hela kursen verkar vara väldigt noggrant planerad och de två första dagarna bådade gott, även en gammal kurshäst (och kritisk journalist) som jag tyckte att jag fick ut mycket av dagarna och jag hörde nöjda kommentarer från de övriga deltagarna också. Totalt är vi 24 deltagare som senare kommer att delas upp i två grupper enligt inriktning.

Också livets skola Från början till slut blev vi behandlade som de vuxna och livserfarna personer vi är och ett lyckat grepp var att börja med helt konkreta presentationer av mathantverkare både i Sverige och Finland. Via en videokonferens (med lite tekniskt strul i början) fick vi se och höra Eldrimners verksamhetsledare Bodil Cornell berätta om själva centret men också presentera många spännande företagare. Lyckat var det också att placera vår verksamhet i ett historiskt sammanhang via en föreläsning av etnologen Marcus Lepola som berättade om mathushållningen på 1800-talet. Efter att vi hade förflyttat oss till vårt natthärbärge, kursgården Västankvarns Gård, fick vi lyssna på ytterligare presentationer av äppel- och trädgårdsodlare. Många frågor ställdes av deltagare som antagligen är i samma bransch och mycket diskuterades även i pauserna. Ja, i själva verket tyckte jag att pauserna fungerade som egna små kursavsnitt, där man kunde få lära sig allt från hur man håller sig varm om fötterna (ute var det minus trettio grader) till hur man garvar skinn och hur man gör hemslakt på djur (vi har en certifierad slaktare, en kvinna, med i gänget). Innan vi skildes på lördag eftermiddag fick vi det goda rådet att skapa nätverk, att det är a och o för oss som företagare, och det kändes som att vi redan hade börjat med det.

Hemkommen från kursen började jag söka efter brödbloggar som kunde intressera och hittade den fantastiska fransksvenske bagaren Sebastien Boudet, som på sin blogg Brödpassion skriver starka texter (på lite bruten svenska) till försvar för äkta vara, äkta bröd, småskaligt, hälsosamt, närproducerat. Hans text Konditor och bagare: Ett yrke för idioter? borde vara obligatoriskt läsning för utbildningsanordnare i våra nordiska länder.

Vad vill jag?

Kursen har en egen hemsida, en kursblogg, där vi uppmanats att delta aktivt, och det känns som om vi vuxna på riktigt har möjligheter att forma och skräddarsy vår utbildning. Tyvärr har bloggsidan en invecklad uppbyggnad som gör det svårt för mig att skapa en helhetsbild av hela kursen med alla datum och alla länkar fungerar inte heller som de ska. Hittills är jag den enda kursdeltagare som skrivit inlägg på sidan och det känns lite ensamt, men jag får trösta mig med att de som redan jobbar som odlare och mathantverkare på heltid kanske inte tillbringar lika mycket tid framför datorn som jag.

Några dagar efter veckoslutet fick jag ett mejl med deltagarlistan och dokumentet Min plan, där jag ska skriva in var jag vill vara när kursen är slut, vad jag behöver hjälp med, vilka mina styrkor är, vilken min motivation är osv. I mejlet skriver kursledaren Gerd Kummel-Kunnas att en plan behövs på samma sätt som man bör uppge en adress när man ska åka taxi:

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

”Om du hoppar i en taxi men inte uppger nån adress, så kommer du antagligen inte dit du ville.”

Vidare skriver Gerd:

”På samma sätt tror vi att det är viktigt att formulera ett tydligt mål för sitt projekt/sitt arbete/sina studier, annars är det svårt att komma någonvart. Med ett tydligt slutmål blir det också lättare att sätta upp delmål och känna att det går framåt.

Min plan är inget som är hugget i sten, den får ändras och justeras, men vi tror att den främjar både motivation och självkännedom. Som egenföretagare behöver du bägge. Vi kommer att återkomma till planen i flera olika skeden.”

Nu har jag varit en duktig elev och fyllt i ”Min plan” och märkte att det inte alls var så lätt trots att jag är van att formulera mig i skrift. Vad vill jag egentligen få ut av den här kursen, vilka är mina styrkor och vad vill jag förbättra? Frågor som tål att tänkas på, ständigt.

Länkar http://mathantverk.wordpress.com/about/ www.eldrimner.com www.brodpassion.se DialogWeb kvalitetssäkring, livslångt lärande, motivation

Se også Vejledning og undervisning i fængsler skal give mening både i og uden for fængslet Aktive borgere eller passive forbrugere?

Kan nordisk ø-samarbejde fremme lokal udvikling?

Ungdomsuddannelser i ”Udkantsdanmark” svært tilgængelige for unge mænd Uddannelsen styrker livskvaliteten

Færöerne

Kompetencevurdering – vaccine mod arbejdsløshed 19. februar 2013 14:47

Lokkende udsigter

Bjarni Poulsen (t.h.) og Hallur Joensen med hvert sit svendebrev. De er netop færdiguddannede tømrere, en

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

I en tid med stor arbejdsløshed, hvor ufaglærte rammes hårdest, har ALS i den sidste tid spillet en aktiv rolle for at få etableret en formel vurdering af ufaglærtes realkompetencer.

Professionel kompetencevurdering med uddannelsesbevis for øje er uopdyrket land på Færøerne, så ledelsen i ALS besluttede at udarbejde et konkret tilbud. Både for at lette adgangen til arbejdsmarkedet for de mange arbejdsløse og for at provokere myndighederne til at komme videre i deres arbejde med at introducere kompetencevurdering på Færøerne.

Vi ville gerne levere et håndgribeligt tilbud. Vi søgte blandt de arbejdsledige i vores system og fandt frem til to mænd, der var villige til at lade sig kompetencevurdere. Det var jo baseret på

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

uddannelse, der sandsynligvis vil sikre dem en plads på arbejdsmarkedet. De har begge været arbejdsledige i en periode.

Fotograf: Fotograf: Birita Hansen

frivillighed, men udsigterne til svendebrev var tiltalende, og de indvilligede begge i at gøre et forsøg, fortæller Høgni í Stórustovu.

Indsatsen har båret frugt, og i februar i år tog Bjarni Poulsen og Hallur Joensen imod deres svendebreve; efter et uddannelsesforløb på 5 måneder kunne de to forhenværende

arbejdsløse mænd kalde sig tømrere.

Samarbejde ALS var på bar bund, da kompetencevurdering af ufaglærte hidtil ikke har været praktiseret på Færøerne. Så de indgik i et samarbejde med Teknisk skole i Torshavn og med en Teknisk Skole i Danmark, der stillede ekspertise om kompetencevurdering til rådighed. En konsulent rejste til Færøerne for at vurdere, hvilket faglige kompetencer de to deltagere i programmet havde.

- Samarbejdet var inspirerende både for os og for Teknisk Skole her i Torshavn, og vi var nok lidt overraskede over, hvor konkret kompetencevurderingen egentlig er, fortæller Høgni í Stórustovu.

Konkret vurdering og skræddersyet uddannelsesforløb En samtale mellem lærer og elev kortlægger elevens eksisterende og manglende kompetencer. Eleven dokumenterer alle arbejdserfaringerne. Derefter sammenligner læreren elevens selvvurderede kompetencer med de kompetencer, som uddannelsen påkræver. Og sidenhen sammensættes det nødvendige uddannelsesforløb.

I dette tilfælde var resultatet af kompetencevurderingen, at de to deltagere skulle gennemføre et uddannelsesforløb af fem måneders varighed. De fik en udviklingsplan, der omfattede praktisk og teoretisk undervisning. Begge deltagere havde langvarige praktiske arbejdserfaringer, men de skulle på skolebænken i 12 uger til undervisning i færøsk, engelsk og matematik. Forløbet afsluttedes med en eksamen, der varede i 10 dage. Og den 31. januar i år var svendebrevet i hus.

Ud av skolen i 5. klasse Bjarni Poulsen fra Torshavn er en af de to, der deltog i ALS’ program. Allerede inden han var færdig med sit uddannelsesforløb, havde han modtaget op til flere arbejdstilbud, og efter lidt over et år som arbejdsløs, har han i dag travlt i sit arbejde som tømrer.

– Jeg stak af fra skolen i 5. klasse. Min skolegang var dårlig, og dengang drømte alle drenge om at komme til søs. Jeg har haft mange forskellige arbejder, og har også været i lære som autolakerer. Men før jeg var udlært, blev jeg sagt op og endte i ALS, fortæller Bjarni, der i dag er 48 år.

Han har søgt mange stillinger, men fået afslag, da der altid var mange om buddet, og han kunne intet stille op mod dem, der havde et uddannelsesbevis i hånden. Så han var mere end villig til at gå i gang med uddannelsesprogrammet. Lærerne var gode, men jeg var dog lidt nervøs for undervisningen i matematik. Og jeg var glad som et barn, da jeg fandt ud af, at det også var muligt for mig at lære faget. For jeg har altid været overbevidst om, at matematik, det kunne jeg ikke finde ud af, siger Bjarni Poulsen.

Konvertering fra drøm til virkelighed Med en formel vurdering af realkompetencerne kan man konvertere arbejdsløshed til en mulighed. Vi ved, hvad arbejdsløshed gør ved mennesker, og rent økonomisk er ALS’ udgifter til et sådant forløb tjent ind igen efter få måneder.

Så ja, formel vurdering af realkompetencer er en vaccine mod arbejdsløshed, og siger Høgni í Stórustovu, der er overbevidst om, at de to nyuddannede tømrere ikke foreløbig vil være at finde blandt ALS’ arbejdsledige.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Ultimo januar 2013 var der 1338 arbejdsledige registreret i ALS, hvilket er 4,8 procent af den samlede arbejdsstyrke, der tæller ca. 28.000 personer.

40 procent af de arbejdsledige har gået i folkeskole.

54 procent af de arbejdsledige har en gymnasial uddannelse oveni folkeskolen.

Kultur- og uddannelsesministeren nedsatte i november 2011 et udvalg, der skal udarbejde et forslag til, hvordan et formelt tilbud om kompetencevurdering kan organiseres. En fælles indgang skal organiseres for dem, der søger muligheder for kompetencevurdering, vejledning om fortsat uddannelse samt information om eksisterende uddannelses- og kursusmuligheder.

Udvalgets arbejde er ikke offentliggjort.

DialogWeb kompetensutveckling, validering

Se også Vi ved hvad vi har, men hvad med morgendagen?

Voksenlæringens betydning Validation of non-formal and informal learning in Finnish Higher Education Validering handlar om människor Den vigtige fleksibilitet

Första utbildningen för mathantverkare i Finland 19. februar 2013 14:00 ”Småskaligt mathantverk skapar unika produkter med smak, kvalitet och identitet som industrin inte kan ta fram. Det är en varsam förädling av i huvudsak lokala råvaror, i liten skala och ofta knuten till gården. Kännetecknet för småskaligt mathantverk är att man arbetar med naturliga processer där människan och handen är närvarande genom hela produktionskedjan”. (Mathantverkscentret Eldrimner)

Andra bullar Jag har alltid varit intresserad av kostfrågor och hälsosam mat och under årens lopp då jag livnärt mig som journalist och författare alltid haft det här sidospåret ”bröd och örter” någonstans i bakhuvudet då jag funderat på vad jag skall bli

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

när jag blir stor. Nu, när jag närmar mig pensionsåldern (och kanske håller på att bli stor) och i ca två års tid bakat knäckebröd för försäljning i liten skala, känns tiden mogen för mig att skaffa en utbildning inom området.

Redan tidigare fick jag nys om det svenska nationella mathantverkcentret Eldrimner i Jämtland, som har ett fantastiskt utbud på kurser, men ligger långt borta från södra Finland, så när jag fick veta att en utbildning i mathantverk skulle starta i Finland på svenska och i mina hemtrakter behövde jag inte fundera två gånger förrän jag anmälde mig eller snarare sökte till kursen. Kursen skulle börja den 18 januari i år om man lyckades locka tillräckligt många deltagare. ”Man” är i det här fallet en hel rad med aktörer som står bakom utbildningen, närmare bestämt Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, projektet Bra Mat i Västnyland och det nystartade projektet Mathantverk i Åboland.

Utbildningen har statlig finansiering, vilket gör att den är relativt billig, dvs. 500 euro för två terminer (250 euro för arbetslösa). Kursen heter officiellt Produktutveckling inom mathantverk och ger 30 studiepoäng i den akademiska världen.

Rivstart I november 2012 anmälde jag mig till kursen, men sedan var det väldigt tyst under en lång period och jag undrade om jag överhuvudtaget hade blivit antagen och vilka datum jag i så fall borde pricka in i min kalender för 2013. Jag hade ju inte tänkt rulla tummarna under det kommande året utan har som frilans andra uppdrag som skall skötas plus mycket annat skoj (vänner, barnbarn, en fotokurs mm.) som jag som en aktiv människa brukar ha. I januari blev tydligen pressen informerad om utbildningen, som är helt ny i Finland, och jag fick den vägen reda på att det var någonting på gång. Fyra dagar innan kursstarten fick jag ett mejl av arrangörerna som bekräftade att det hela skulle bli av, men bara två av de planerade linjerna kan starta, dvs. bröd och bakverk samt grönsaker, bär och frukt, medan köttförädling föll bort på grund av för få intresserade.

Nåväl, jag kunde stryka frågetecknen i min kalender och börja planera mitt liv enligt kursens tidtabell. Till all lycka fanns åtminstone en del av den redan i programmet som publicerades i november så jag var inte helt tagen på säng.

Lämplig tidtabell Fredagen den 18 januari bar det alltså iväg till Ekenäs (ca 80 km från min hemö), jag kunde samåka med två deltagare som bor i närheten (och för övrigt är återförsäljare av mitt knäckebröd) och ytterligare en som hoppade på litet senare. Kursen startade kl. 15, pågick hela kvällen och fortsatte på lördagen mellan klockan 9 och 14. Billig övernattning ordnades för oss som kom längre ifrån och tidtabellen kändes mycket lämplig, det fanns tid också för hemliv både på fredag och lördag och det kändes inte alls som om hela veckoslutet hade gått åt till att sitta på skolbänken.

Hela kursen verkar vara väldigt noggrant planerad och de två första dagarna bådade gott, även en gammal kurshäst (och kritisk journalist) som jag tyckte att jag fick ut mycket av dagarna och jag hörde nöjda kommentarer från de övriga deltagarna också. Totalt är vi 24 deltagare som senare kommer att delas upp i två grupper enligt inriktning.

Också livets skola Från början till slut blev vi behandlade som de vuxna och livserfarna personer vi är och ett lyckat grepp var att börja med helt konkreta presentationer av mathantverkare både i Sverige och Finland. Via en videokonferens (med lite tekniskt strul i början) fick vi se och höra Eldrimners verksamhetsledare Bodil Cornell berätta om själva centret men också presentera många spännande företagare. Lyckat var det också att placera vår verksamhet i ett historiskt sammanhang via en föreläsning av etnologen Marcus Lepola som berättade om mathushållningen på 1800-talet. Efter att vi hade förflyttat oss till vårt natthärbärge, kursgården Västankvarns Gård, fick vi lyssna på ytterligare presentationer av äppel- och trädgårdsodlare. Många frågor ställdes av deltagare som antagligen är i samma bransch och mycket diskuterades även i pauserna. Ja, i själva verket tyckte jag att pauserna fungerade som egna små kursavsnitt, där man kunde få lära sig allt från hur man håller sig varm om fötterna (ute var det minus trettio grader) till hur man garvar skinn och hur man gör hemslakt på djur (vi har en certifierad slaktare, en kvinna, med i gänget). Innan vi skildes på lördag eftermiddag fick vi det goda rådet att skapa nätverk, att det är a och o för oss som företagare, och det kändes som att vi redan hade börjat med det.

Hemkommen från kursen började jag söka efter brödbloggar som kunde intressera och hittade den fantastiska fransk-

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

svenske bagaren Sebastien Boudet, som på sin blogg Brödpassion skriver starka texter (på lite bruten svenska) till försvar för äkta vara, äkta bröd, småskaligt, hälsosamt, närproducerat. Hans text Konditor och bagare: Ett yrke för idioter? borde vara obligatoriskt läsning för utbildningsanordnare i våra nordiska länder.

Vad vill jag?

Kursen har en egen hemsida, en kursblogg, där vi uppmanats att delta aktivt, och det känns som om vi vuxna på riktigt har möjligheter att forma och skräddarsy vår utbildning. Tyvärr har bloggsidan en invecklad uppbyggnad som gör det svårt för mig att skapa en helhetsbild av hela kursen med alla datum och alla länkar fungerar inte heller som de ska. Hittills är jag den enda kursdeltagare som skrivit inlägg på sidan och det känns lite ensamt, men jag får trösta mig med att de som redan jobbar som odlare och mathantverkare på heltid kanske inte tillbringar lika mycket tid framför datorn som jag.

Några dagar efter veckoslutet fick jag ett mejl med deltagarlistan och dokumentet Min plan, där jag ska skriva in var jag vill vara när kursen är slut, vad jag behöver hjälp med, vilka mina styrkor är, vilken min motivation är osv. I mejlet skriver kursledaren Gerd Kummel-Kunnas att en plan behövs på samma sätt som man bör uppge en adress när man ska åka taxi:

”Om du hoppar i en taxi men inte uppger nån adress, så kommer du antagligen inte dit du ville.”

Vidare skriver Gerd:

”På samma sätt tror vi att det är viktigt att formulera ett tydligt mål för sitt projekt/sitt arbete/sina studier, annars är det svårt att komma någonvart. Med ett tydligt slutmål blir det också lättare att sätta upp delmål och känna att det går framåt.

Min plan är inget som är hugget i sten, den får ändras och justeras, men vi tror att den främjar både motivation och självkännedom. Som egenföretagare behöver du bägge. Vi kommer att återkomma till planen i flera olika skeden.”

Nu har jag varit en duktig elev och fyllt i ”Min plan” och märkte att det inte alls var så lätt trots att jag är van att formulera mig i skrift. Vad vill jag egentligen få ut av den här kursen, vilka är mina styrkor och vad vill jag förbättra? Frågor som tål att tänkas på, ständigt.

Länkar http://mathantverk.wordpress.com/about/ www.eldrimner.com www.brodpassion.se Publicerat 19.2.2013 DialogWeb ,

Sverige kvalitetssäkring, livslångt lärande, motivation

Se også Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Anders går sin egen väg Dansk fängelseundervisning fick mera resurser Framgångsfaktorer för att möta utmaningar Högskolor och företag behöver varandra

Island

EU giver støtte til validering og webportal http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

18. februar 2013 14:43 I Island benytter man sig af såkaldt IPA-støtte for at fremskynde opbygningen af et velfungerende system for voksenuddannelse og validering

– Brugerne kan finde henvisniger til uddannelsestilbud for hvert enkelt erhverv og hvor vedkommende kan hente videre rådgivning og vejledning, siger Fjóla María Lárusdóttir.

Landets status som ansøger for medlemskab af EU giver adgang til denne kilde. IPA står for Instrument for PreAccession Assistance og har som mål at styrke landets administration og infrastruktur og gøre samfundet bedre egnet til at deltage i det europæiske samarbejde. Sidste år blev de første syv IPA-projekter godkendt. Blandt disse er knap to millioner euros til udvikling af validering og uddannelse for voksne.

Erhvervslivets uddannelsescenter (Fræðslumiðstöð atvinnulífsins – FA) tager hånd om projektet i samarbejde med en række interesseorganisationer og offentlige instanser. Hos FA er det tre ansatte som har ansvar for at projektet kører efter planen. Fjóla María Lárusdóttir er projektleder hos FA:

– Vi sendte ind en ansøgning i 2011 og fik svar sidste sommer.

Projektet startede i september og strækker sig over tre år. I 2015 skal vi være færdige. IPA-støtten står for 75% af udgifterne, imens vores egen Uddannelsesfond bidrager med de resterende 25%, oplyser hun.

Validering af 40 fag og 6 jobfærdigheder

Projektet er todelt. Den ene del omfatter et system for validering hvor man har planer om at tilbyde validering i 40 uddannelsesprogrammer på gymnasienivå i tillæg til de 30 der allerede eksisterer. Desuden har man planer om at udvikle validering til seks jobbeskrivelser og danne seks grupper for arbejdsløse hvor de kan udvikle de generelle færdigheder arbejdsmarkedet kræver.

– Målet er at 810 mennesker gennemgår validering og får sin kompetens godkendt for derved at kunne gå videre i sin kompetensudvikling , siger Fjóla María og tilføjer at når projektet slutter vil tilbuddet om validering overfor faguddannelse mere end fordobles, fra de nuværende 30 fag til 70 fag. – Desuden handler det om at validere mod kompetens i 6 bestemte jobs . Det er endnu for tidligt at nævne hvilke jobs det drejer sig om, det tager vi beslutning om i samråd med relevante „stakeholders“.

Webportal for arbejdssøgende Den anden del af projekter består i opbygningen af en webportal hvor én kan søge jobbeskrivelser og hvordan man opnår de færdigheder de enkelte jobs kræver. – Vi har planer om at definere profiler for 500 forskellige erhverv, siger Fjóla María.

– Hver profil vil indeholde beskrivelse af et enkelt erhverv, hvad den går ud på, hvad der kommer ud af det, hvilke kompetenser det kræver og hvordan fremtidsudsigterne for de enkelte jobs ser ud. Ved hjælp af checklister/kompetenskriterier vil den enkelte være i stand til at vurdere sig selv og finde ud af hvor han eller hun står i forhold til forskellige uddannelsesprogrammer og jobs. Brugerne kan finde henvisniger til uddannelsestilbud for hvert enkelt erhverv og hvor vedkommende kan hente videre rådgivning og vejledning, tilføjer hun.

Sådan en webportal benytter sig af flere databaser og websider hvor de relevante oplysninger findes. Ved hjælp af den undgår brugeren at søge efter oplysninger på mange forskellige steder.

Træning i samarbejde

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Projektet kræver at mange forskellige interesseorganisationer, offentlige instanser og uddannelsesinstitutioner samarbejder. – Det er ét af målene for IPA-støtten at de forskellige instanser og interessegrupper lærer at samarbejde og konsultere hinanden. Vi startede med at kontakte erhvervsrådene for at indsamle oplysninger om hvilke erhverv de syntes skulle ind i sådan en portal. Vi har også tilkaldt en specialistgruppe der vil kortlægge det islandske erhvervsliv og vurdere hvilke jobs og erhverv vil gøre sig gældende ind i fremtiden. Det nytter jo ikke kun at beskrive de jobs som vi har nu.

For at holde trådene sammen har vi dannet et samarbejdsudvalg hvor vi kan koordinere opgaverne, følge med i projektets gang og rapportere om det til EU. De kræver rapporter for hvert kvartal for at se om alt går som det skal og at pengene bliver brugt på en forsvarlig måde. Vi har også kontrakt med et specialistcenter for livslang læring (Sérfræðisetur í ævilangri náms- og starfsráðgjöf, SÆNS) omkring udviklingen af portalen. De bidrager med definition af behovene, kritisk gennemgang af projektet, brugerundersøgelser og lignende, siger Fjóla María.

Uafhængigt af EU-medlemskab IPA-støtten har været genstand for debat mellem tilhængere og modstandere af Islands medlemskab af EU. Da det ikke er klart på nuværende tidspunkt om Island vil blive medlem bliver det spurgt om IPA-støtten forsvinder hvis flertallet af befolkningen stemmer nej.

– Nej, IPA-støtten er ikke afhængig af Islands medlemskab af EU, siger Fjóla María. – Når vi er færdige med projektet i 2015 vil vi markedsføre det blandt vores målgruppe, dvs. folk på arbejdsmarkedet uden længere uddannelse. Vi diskuterer også i samarbejdsudvalget hvad der vil ske efter 2015. Hvordan kan vi gøre valideringsmulighederne og webportalen varige for målgruppen? Hvad gør vi med de resultater projektet giver os? Det vil vi forsøge at finde ud af sammen med relevante „stakeholders“, siger Fjóla María Lárusdóttir til slut.

DialogWeb ,

Ísland vägledning, validering, projekt

Se også De kalder os for rugemødre

Sverige

Sverige tar stafettpinnen och satsar på ökad delaktighet 04. februar 2013 11:25 Med utanförskap menar Sveriges regering de människor som har svårt att ta sig in, eller tillbaka in, i arbetslivet. Utanförskap drabbar ofta utrikes födda, ungdomar och människor som har varit sjukskrivna.

I maj anordnar Sverige ett jobbtoppmöte där de unga står i centrum. Mötet äger rum i samband med statsministrarnas informella sommarmöte.

– Syftet är att utbyta erfarenheter och titta på hur andra länder jobbar. På mötet kan länderna lyfta fram arbetssätt som har varit framgångsrika för att skapa jobb. Olika aktörer bjuds in för att presentera praktiska exempel, berättar Torun Rudin, departementssekreterare på Utbildningsdepartementet.

Med ökad integration hoppas man kunna minska

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

utanförskapet. Sverige vill satsa på alla åldrar –från språkutvecklande arbetssätt i skolan till att få akademiker med utländsk examen i arbete.

Treårigt projekt om lärande arbetsplats I samband med ordförandeåret inleds också det treåriga projektet Lärande arbetsplats som ska utveckla formerna för arbetsförlagt lärande i Norden. Både gymnasieelever och vuxna ska omfattas av projektet och ett av huvudmålen är att göra människor så anställningsbara som möjligt. Ett av fokusområdena är yrkesutbildningar inom hälsa och omvårdnad.

Projektet leds av Skolverket.

Ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet cirkulerar mellan de nordiska länderna och det är fem år sedan Sverige sist hade stafettpinnen. Under Norges ordförandeskap i fjol var temat Hållbar nordisk välfärd, och Sverige fortsätter där Norge slutade. Även inom detta område finns ett starkt fokus på hälsa och omvårdnad. De kommande åren kommer behoven av kvalificerad vårdpersonal vara stor i Norden och det blir nödvändigt att underlätta möjligheterna att arbeta i grannländerna.

En noggrann kartläggning ska göras över vilka kvalifikationer som utbildningar i de nordiska länderna ger.

– Man ska också se vilka utbildningskrav som finns i de olika länderna, om några regler behöver förändras eller om man behöver komplettera något till en utbildning, säger Torun Rudin.

Vuxnas kunskaper kartläggs PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) är en studie ska kartlägga vuxnas kunskaper i alla OECD-länder. Programmet undersöker invånarnas förmåga att tillgodogöra sig vardaglig skriftlig och numerisk information. I november 2013 ska en internationell jämförande rapport publiceras, och ett nordiskt nätverk för PIAAC har etablerats. Resultaten från undersökningen ska offentliggöras i oktober 2013. Det nordiska nätverket kommer att arbeta vidare med resultaten.

Forskningen i Norden är ett annat viktigt område under ordförandeåret. För att stärka Nordens konkurrenskraft behöver länderna samarbeta inom alla forskningsområden. I rapporten ”Vilja till forskning?” från 2012 kartlades det nordiska samarbetet. Under ordförandeåret ska man bland annat diskutera hur forskningens infrastruktur kan förbättras i Norden.

Med forskningsinfrastruktur menas hjälpmedel som underlättar forskningen inom alla forskningsområden, till exempel centrala forskningsanläggningar eller omfattande datanätverk.

På frågan vad Sverige vill uppnå med ordförandeåret i allmänhet och begreppet Ett minskat utanförskap i synnerhet, svarar Torun Rudin:

–Målet är ett fördjupat erfarenhetsutbyte: att lyfta goda praktiker och utveckla dem gemensamt. Precis som inom EU ska vi samarbeta för att lära av varandra.

Läs mer på svenska ordförandeskapets hemsida: www.regeringen.se/norden2013

Europeiska verktyg Förkortningar att hålla ett öga på framöver: • ECVET: EU-rekommendation om meritöverföring för yrkesutbildning.

• EQAVET: EU-rekommendation om kvalitetssäkring av yrkesutbildning.

• EUROPASS: Kan användas av personer inom EU som på ett enkelt sätt vill visa vilka kvalifikationer och meriter de har.

• EQF: Den europeiska referensramen för kvalifikationer.

Den nordiska arbetsgruppen för NQF (Nationell referensram för kvalifikationer) anordnar i höst en konferens om vilken nytta och möjligheter de fyra verktygen kan få för individ, samhälle och arbetsliv.

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Publicerad 4.2.2013 DialogWeb ,

Sverige yrkesutbildning, tvärsektoriellt, företagsutbildning, Nordiska prioriteringar

Se også Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp Tre länder + fyra språk + 500 individer = lyckad yrkesutbildning Uppsökande ungdomsarbete fungerar Utbildning ska hjälpa Finland genom svackan Kära läsare

Island

De kalder os for rugemødre 29. januar 2013 11:33 Validering af ufaglærte i arbejdslivet er blevet en succés overalt, men ikke mindst i Island. DialogWeb besøgte Iðan, center for videreuddannelse, der tilbyder validering indenfor 19 industrifag.

Den islandske regering har forhandlet med arbejdsmarkedets parter om at styrke de faglige uddannelser som et led i kampen mod arbejdsløshed. Det vil indebære større bevilgninger til validering, bl.a. indføring af stipendier til ufaglærte der ønsker at fuldføre deres faguddannelse. Hidtil har de oven i nedsat løn måttet betale kursusafgifter og udgifter til materiale under studietiden. Nu skal de altså ikke lide direkte tab ved at genoptage deres uddannelse.

Regeringens udspil bygger ikke mindst på den positive erfaring man har af validering af ufaglærte på det islandske arbejdsmarked. Den blev først tilbudt i 2004 men siden 2006 har godt 1.000 ufaglærte gennemgået validering hos IÐAN, center for videreuddannelse. Ud af denne anselige gruppe har hele 60% startet på en faglig uddannelse. Men vejlederne hos Iðan er ikke tilfredse, de arbejder for at øge andelen til 75%.

Dårlige erfaringer fra skolen Iðan er det største center for faglig videreuddannelse i Island, oprettet i 2006 som en sammenslutning af arbejdsgiver- og fagforeninger indenfor bygningsindustri, jern og metal, bil- og trykkeriindustri, samt fødevare- og restaurationsbranchen. På centrets kontor i Reykjavík traf deres udsendte studie- og erhvervsvejleder Iðunn Kjartansdóttir.

– Vi startede med et tilbud om validering indenfor tømrerfaget, men nu kan vi tilbyde programmet indenfor 19 fag, siger Iðunn. – Deltagerne skal være mindst 25 år gamle og have fem års erfaring fra arbejdsmarkedet. Over seks uger med samtaler og prøver arbejder vi med at placere hver enkelt indenfor det faglige uddannelsessystem, tilføjer hun.

En stor del af deltagerne har startet på en videreuddannelse men er faldet fra undervejs. De fleste har været aktive på

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

arbejdsmarkedet som ufaglærte, men har indsamlet en del viden og erfaring indenfor et bestemt fag. De har hidtil ikke orket at gå ind i skolen igen, deres erfaringer fra skoletiden er for manges vedkommende ikke særlig positive.

– Vi forsøger at motivere deltagerne. De bliver hele tiden bombarderet med sms og emails hvor vi spørger hvordan det går og om de ikke skal starte deres uddannelse. De kalder os rugemødre, men inderst inde er langt de fleste meget glade for den opmærksomhed og motivation de får, siger Iðunn. – Efter at de har startet på skolen har de endnu mere behov for støtte. For mange er det meget svært at vende tilbage til skolebænken, hvor de ikke havde det for godt i deres ungdom, tilføjer hun.

Mangel på tid og penge Hos Iðan har man lavet en undersøgelse blandt deltagerne hvor de blev bedt om at vurdere hvad de har fået ud af valideringen og hvilke problemer de har stødt på. – Vi havde ventet at de fleste ville nævne hvor dyrt det var at starte på en uddannelse, men det var ikke tilfældet. De fleste udpegede tidsmangel som det største forhindring. De gik på skole ved siden af deres arbejde og havde simpelthen ikke tid til at studere, siger Iðunn.

Et andet problem er for mange at de er nødt til at bytte rolle på sin arbejdsplads fra at være ufaglært arbejder til at være elev hos deres mester. Det kniber også med elevpladser mange steder, især i provinsen. Nogle finder skolen ufleksibel og synes de møder urimelige krav. Men langt de fleste er overvejende positive overfor de nye udfordringer.

Iðunn siger at rådgiverne på Iðan har hørt en del fine historier om hvordan valideringen ændrer deltagernes liv. – De hævder at deres selvtillid vokser stærkt og de opnår en forøget indre kraft. De får ikke nødvendigvis højere løn, men de har det bedre med dem selv og deres status på arbejdsmarkedet er styrket og vokset, siger Iðunn. – Mange af deltagerne fortæller os, hvordan de sad fast under et glastag og kunne ikke komme videre. Nu oplever de en frihed hvor de har mange muligheder, de kan studere mere, bytte jobs eller stifte deres egen virksomhed.

Hun fortæller om én fra hendes første gruppe i 2007. – Han blev færdig med svendeprøven hvorefter han tog fat på mesterlære. Nu studerer han byggeteknik i Århus i Danmark og da han var på juleferie forleden dag kom han indenfor hos os sammen med sin far og bragte os en æske konfekt som tak for vores støtte.

Kan bruges overalt Som sagt har Iðunn og hendes kolleger ført godt ét tusind ufaglærte gennem valideringen og en stor del af dem videre ind i skolestystemet. Deres succes har smittet over på andre brancher, hvor man er kommet i gang med validering. Det gælder bankfunktionærer, ufaglærte medarbejdere på børnehaver, lydmænd på radiostationer og flere grupper. Man er også begyndt at validere folk med hensyn til bestemte jobs i stedet for faglig uddannelse.

Iðunn mener at validering kan bruges på mange fronter og indenfor meget flere fag eller jobs. – Deltagernes færdigheder er meget forskellige. Nogle har meget bred viden om forskellige ting mens andre har dyb viden på et begrænset område.

Men jeg tror man kan bruge validering indenfor mange fag, især hvor det handler om manualt arbejde. Det er lidt sværere at vurdere boglig viden, hvor stor den virkelig er, siger hun og tilføjer at validering godt kan bruges indenfor servicebranchen og i jobs som sygeplejer eller lærer.

Systemet forenkles Når regeringens udspil træder i kraft vil Iðunn være fri for en del problemer hun og hendes klienter tit støder på. Blandt disse er hvor forskelligt de enkelte uddannelser er opbygget. Hun nævner som eksempel at for at blive en blikkenslager skal man arbejde i 60 uger og opnå 116 enheder på den tekniske skole, mens den vordende kok skal arbejde 126 uger men slipper med 60 enheder på skolen. Desuden findes der mange måder at vurdere elevernes viden og færdigheder på.

Ifølge regeringens memorandum skal systemet forenkles og standardiseres så der kun er én type måleenheder. Det bliver fastslået, at valideringen skal finde sted i de forskellige centre for videreuddannelse og at den skal give deltagerne adgang til de regulære erhversuddannelserog gerne videre til universitetsnivå.

En succeshistorie http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Til slut en lille succéshistorie. Arbejdslivets uddannelsescenter har oprettet en årlig pris for folk som har klaret sig godt indenfor voksenuddannelser i det forløbne år. I 2012 fandtes blandt de tre prisvindere Sveinn Vilhjálmsson, en 60-årig førhenværende ufaglært arbejder i byggeindustrien. I en tale ved prisoverrækkelsen fortalte han om, hvordan han deltog i valideringen i 2009 for derefter at fuldføre svendeprøven som tømrer i 2011.

– Det var svært for mig at overtale mig selv til at gå i skole igen. Mine erfaringer fra skolen var ikke gode, så det var med tunge skridt at jeg gik til det første møde med rådgiverne hos Iðan. Men jeg fik en varm velkomst og al tænkelig hjælp og støtte med min skolegang på den tekniske skole. Jeg ville aldrig have klaret en uddannelse af fuld længde men valideringen forkortede den. Efterhånden følte jeg hvordan min selvtillid voksede og til slut var min livslange drøm gået i opfyldelse. Nu kan jeg med rette kalde mig for tømrer, sagde Sveinn Vilhjálmsson. www.idan.is Publicerad 29.1.2013 DialogWeb ,

Ísland validering, motivation

Se også EU giver støtte til validering og webportal Norræn ráðstefna dagana 3.-4. júní 2010.

Åland

Teknik för bättre omsorg 17. januar 2013 14:23 Tänk dig en interaktiv ”tv-kanal” med program, kurser och utbildningar där du hemifrån inte bara diskuterar ansikte-mot-ansikte med de som som är i sändning, utan också med övriga deltagare. Kanske låter det som en science fiction version på studiecirklar, men det finns redan idag och målgruppen är äldre människor.

Virtu-projektet ”Virtual Elderly Care Services on the Baltic Islands” är ett treårigt EU-projekt som under åren 2010-2013 geografiskt sträcker sig över den åländska, finländska och estniska skärgården. Målet är att främja socialt umgänge mellan äldre. Genom en lättanvänd videokonferensteknik bestående av en pekskärm, webkamera, mikrofon och högtalare öppnar sig en helt ny värld för äldre som vill fortsätta bo hemma. Nu kan de via bredbandsanslutning ha en interaktiv bild- och ljudkontakt med enskilda personer eller hela grupper när de själva vill. De blir möjligt att sitta hemma och få nya vänner och hålla en regelbunden kontakt med vårdpersonal.

Virtu-studion Ålands landskapsregering har förordat en 2-årig helfinansierad fortsättning av Virtu-projektet på Åland från och med mars 2013. Högskolan på Åland blir då huvudman för projektet som

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

får namnet ”Äldreomsorg på distans”. Av nyfikenhet och med fokus på att livslångt lärande faktiskt inte har någon övre åldersgräns, sökte jag mig till Högskolan på Åland för att träffa den åländska projektledaren Inger Nygård. Vi slår oss ned i Virtu-studion som finns i högskolans lokaler på Neptunigatan 17 i Mariehamn.

- Vi har tre sändningar härifrån varje vecka, måndagssändningen går till alla svenskspråkiga i projektet och ibland sänds det också från Åbo eller Sibbo. Vad vi pratar om varierar ganska mycket. En dag i veckan är det studerande på vårdprogrammet som håller i programmet. Då blir det ofta om vad de läser just då - hälsotips, vad man ska göra om det tar ont i bröstet och sådant, berättar Inger Nygård.

Men Virtu är mer än bara det. De som fortfarande bor hemma får möjlighet att delta i till exempel gymnastik och sångstunder som ordnas inom äldreomsorgen utan att behöva ta sig dit, de kan också själva kontakta hemvården, en vän eller fler närhelst de vill prata.

- Ledorden i projektet är social samvaro, rehabiliternade förhållningssätt och delaktighet. Vi försöker ge de äldre en möjlighet att fortsätta vara aktivt med i samhället trots att man inte alltid kan röra sig från hemmet som tidigare. Vi bjuder t.ex. in studiogäster som de äldre kan diskutera aktuella frågor med, de har fått träffa både landshövdingen och Ålands social- och miljöminister, fortsätter Inger Nygård.

Ett snabbt besök Det är en halvtimme kvar till sändning, men före det visar Inger Nygård hur Virtu fungerar. Med hjälp av en fjärrkontroll ringer vi upp en av deltagarna på Åland. Hon heter Kaja Hancock och bor, vid en ålder av 88, fortfarande i sitt hem i Eckerö. När hon svarar slås jag av känslan att det faktiskt inte är ett vanligt telefonsamtal, utan på något sätt ett kärt återseende mellan henne och Inger – känslan att följa med någon till en släkting infinner sig. Igenkännandet blir utan tvekan mer personligt med ansiktsuttryck.

En liten pratstund Kaja berättar att hon ska se på sändningen som börjar snart, hon ska bara bädda sängen först, men visst hinner hon nog prata en liten stund före. Kaja berättar att hon varit med från projektets början 2011. Först hade hon trott att tekniken skulle vara för svår, men det visade sig inte vara några problem. Hon berättar glatt att Virtu också gjort det möjligt för henne att hålla kontakt med anhöriga även då de varit på resande fot. Att ringa hade varit för dyrt konstaterar hon, men via Virtu kunde de hålla fast vid rutinen att ha daglig kontakt, och som bonus har hon fått se snön falla i Paris. När hon sen fortsätter prata om sändningarna från Virtu-studion, låter det som att de ägt rum i hennes vardagsrum.

- Åh, när brandchefen var hit, det var bra. Vi fick lära oss vad vi skulle tänka på och hur vi skulle göra. Sen är det bra att kunna kontakta apoteket och få information direkt. Så, ja, visst är projektet bra. Men jag brukar säga att det gott skulle kunna vara ännu mer minnesträning och sittgympa. Skriv det, säger Kaja och liksom bubblar.

Jag kan inte låta bli att fråga om hon tycker att hon lärt sig mycket via Virtu-kanalen. Kaja skrattar och säger:

- Lärt och lärt, du vet, när man är 88 år handlar det ju också om att man ska komma ihåg att man lärt sig saker... men just minnesträningen, det är viktig för oss.

Sändningstiden närmar sig och samtalet rundas av.

Hinder och möjligheter Ännu några viktiga tankar hinner bytas med projektledaren. Idag lämnar dessvärre tekniken lite att önska. Videosamtalen kräver ADSL-bredband, så ännu är det inte tekniskt möjligt att få Virtu var som helst på Åland. Men något som är riktigt positivt är att Virtu också med fördel kan användas för föreläsningar och kurser för att vidareutbilda personal inom äldreomsorgen. Det brukar ofta vara svårt att pussla med resor och vikarier för att få gå på kurs, men med Virtu blir det överflödigt. Personalen kan då utbildas på jobbet på arbetstid.

I dagsläget är 5 av 16 kommuner med i Virtu: Eckerö, Hammarland, Jomala, Brändö och Mariehamn.

Landskapsregeringens målsättning är att 90% av ålänningarna över 75 års ålder ska kunna bo kvar hemma och önskan finns att alla åländska kommuner småningom ska komma med i projektet. Att flera kommuner deltar är också viktigt för att komma fram till hur verksamhetens skall drivas efter 2015.

Dagens sändning In i studion kommer Åsa Tamminen, i dagens sändning skall hon bjuda på högläsning. Allt fler deltagare kopplar upp sig till studion och hälsar på Inger Nygård som sitter i bild. Diskussionerna mellan deltagarna börjar och visst hinns det med en

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

snabb uppdatering om vädret och issituationen runtom på Åland idag. I luften finns förväntningar likt första dagen i skolan.

Vad ska Virtu bjuda på nu?

Länkar: Högskolan på Åland: www.ha.ax

Ålands landskapsregering: www.regeringen.ax

Virtu-projektet (”paraplyorganisation”): www.virtuproject.fi/swe

Central Baltic Interreg IV A Programme (finansiär): www.centralbaltic.eu/

Yrkeshögskola Novia (Åbo): www.novia.fi

Åbo yrkeshögskola: www.turkuamk.fi

Laurea-ammattikorkeakoulu (Vanda): www.laurea.fi

Saaremaa Development Center (Estland): www.sasak.ee Publicerad 17.1.2013 Åland ,

Aktivt medborgarskap lika möjligheter, regional utveckling

Sverige

Klassmorfar minskar generationsklyftorna 08. januar 2013 14:13 Sveriges välfärdssystem gör att det här är ganska ovanligt med generationsmöten genom ideellt arbete.

Projektet Klassmorfar är ett exempel på hur man kan minska åldersdiskriminering på arbetsplatserna.

Det europeiska året för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna är slut, men arbetet fortsätter. Forskaren AnnKristin Boström har länge arbetat med frågor kring livslångt och generationsöverskridande lärande. Redan 2003 disputerade hon med en doktorsavhandling som delvis handlade om projektet Klassmorfar. Klassmorfar innebär att äldre arbetssökande får arbeta på skolor som resurspersoner och samtidigt kan behålla sin arbetslöshetsersättning. I början rekryterades främst äldre män. Syftet var att ge pojkarna fler manliga förebilder eftersom kvinnorna brukar vara i majoritet på skolorna. Numera finns även klassmormödrar och yngre personer som gör liknande uppdrag. Klassmorfar eller klassmormor ska inte konkurrera med skolans personal utan vara en extra resurs. Med ytterligare en vuxen närvarande i klassrummet kan lärarna lättare koncentrera sig på det de är utbildade för.

Det sociala kapitalet ökade Ann-Kristin Boströms avhandling visade tydligt att Klassmorfar var till nytta för både yngre och äldre generationer. Det sociala kapitalet ökade hos samtliga deltagare. Klassmorfäderna förbättrade även elevernas lärande, såväl det formella

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

som det informella.

– Många som varit Klassmorfar fick också jobb senare, berättar Ann-Kristin Boström. I november 2012 presenterade hon Klassmorfarprojektet på konferensen ”One Step Up in later life: learning for active ageing and intergenerational solidarity” i Bryssel. Där sa hon bland annat att de eventuella stereotyper som kan finnas om hur unga respektive äldre är, försvinner när de möts ansikte mot ansikte och lär känna varandra.

Samarbete med kompetenscentrum I dag samarbetar Ann-Kristin Boström med Encell, ett nationellt kompetenscentrum för vuxna och det livslånga lärandet.

Encell har Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping som huvudman. Under 2012 har Encell varit med och anordnat flera konferenser om livslångt lärande. Arbetet slutar inte för att det europeiska året för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna är slut – tvärtom. Fler konferenser är att vänta under 2013.

Ann-Kristin Boström är också med och utvecklar en webbkurs för hur man kan arbeta för att lösa problem som kan uppstå på arbetsplatser i möten mellan generationerna. Kursen tas fram i samarbete med Spanien, Bulgarien, Rumänien, Storbritannien och Slovenien.

– Det är ganska svårt att driva de här frågorna i Sverige, tycker hon. Storbritannien, Tyskland, USA och flera länder i Asien och Sydamerika har kommit mycket längre i hur man arbetar ihop mellan generationerna.

– Jag var på en konferens i Singapore, där finns mycket mer forskning om hur olika generationer ser på varandra, fortsätter Ann-Kristin Boström.

Svensk välfärd ger mindre frivilligarbete En anledning till att Sverige ligger så långt efter i dessa frågor kan vara vårt välfärdsamhälle, tror Ann-Kristin Boström. Vi räknar med att samhället tar hand om våra äldre medan många andra länder har större behov av frivilligt arbete.

Frågan är hur mycket de ideella organisationerna kan göra utan att det får välfärden att krympa? Klassmorfarmodellen är kanske ett alternativ. Det finns också mycket som vi kan göra för att öka förståelse mellan generationerna, inte minst på arbetsplatserna, menar Ann-Kristin Boström.

Ann-Kristin Boströms avhandling heter Lifelong Learning, Intergenerational Learning and Social Capital: From Theory to Practice, Stockholms universitet 2003 Länkar: www.klassmorfar.se www.encell.se Den svenska regeringen om det europeiska temaåret Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer: PDF Publicerad 8.1.2013 DialogWeb ,

Sverige aktivt medborgarskap, äldre i arbetslivet

Se også Aktiva medborgare en uppgift för skolan

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Kunskap i stället för bridge Nordisk folkbildning ska gå i dialog med resten av världen Ur utanförskapet skapas eget lärande

Den vigtige fleksibilitet 03. januar 2013 08:57

Erhvervsstruktur Sammenlignet med omverdenen er selv de største arbejdspladser på Færøerne små. Erhvervsstrukturen er kendetegnet ved små virksomheder med 10 til 15 ansatte, og foretagender med to medarbejdere er ingen sjældenhed.

- Der er mange fordele ved et lille lands erhvervsstruktur. Vi er fleksible, da arbejdsmarkedet kræver, at man hurtigt tilpasser sig. Og det er nemmere at navigere med et et mindre fartøj end med et kæmpestort. På den anden side er der på de små arbejdspladser sjældent energi og overskud til at udvikle langsigtede strategiske planer. Tit er chefen ikke kun chef, men også en af medarbejderne, vurderer Esther Dahl, konsulent i Industriens Hus.

Havet som motor De vigtigste forudsætninger for erhvervslivet er, at Færøerne er tæt knyttet til havet og til fiskeri, der udgør den ubetingede motor i samfundet. De mange afledte erhvervsgrene og de nødvendige kompetencer vil så også være forbundet med hovederhvervet, og en stor del af den forskning og udvikling vi har, er ligeledes tit forbundet med havet og med fiskeri, siger Esther Dahl, der også påpeger, at fleksibilitet er en vigtig kompetence på et lille arbejdsmarked. – Der er ikke særlig god plads til specialister, og de specialister vi har, beskæftiger sig ofte på en eller anden måde med vores hovederhverv, siger Esther.

Efterspurgte kompetencer Den færøske arbejdsstyrke har indrettet sig fint i overensstemmelse med de kompetencer, som arbejdsmarkedet efterspørger. På det maritime område er vi rigtig godt med. Men vi har det problem, at arbejdsmarkedet i vore nabolande også efterspørger de samme kompetencer, og tit til højere løn. Derfor er det fristende for vores arbejdskraft, der på forhånd er kendetegnet ved fleksibilitet, at tage til udlandet for at arbejde. Vi har i nogen tid set, at mange sømænd og håndværkere er rejst til Norge, hvor de nemt finder beskæftigelse, siger Esther Dahl.

En stærk arbejds-identitet

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]

NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2013

Bergtóra Høgnadóttir er inspirator i a-kassen. Hun påpeger ligeledes den store grad af fleksibilitet, der kendetegner færingers tilgang til dagens dont. – Vores forfædre var søfarere, og de var vant til, at mobilitet kunne være nødvendig for at tjene penge. Denne holdning er fortsat karakteristisk for vores arbejdsstyrke, der ikke er bange for at forlade hjemlandet og rejse til andre lande for at finde arbejde, hvis det skulle blive nødvendigt, siger Høgnadóttir.

Den færøske arbejdsstyrke omfatter et højt antal personer mellem 15 og 64 år: 89 procent af mændene og 87 procent af kvinderne er på Færøerne en del af arbejdsstyrken, hvilket er det højeste antal i de nordiske lande.

– Jeg mener, at disse høje tal er et tegn på en stærk arbejds-identitet blandt færinger. Folk vil gerne have en tilknytning til arbejdsmarkedet, selvom det på grund af arbejdsløshed de seneste par år har været problematisk for mange, udtaler Høgnadóttir.

Udviklingsmuligheder Med hensyn til kompetencer er der især et område, som man ifølge Esther Dahl bør udvikle mere. Man har lange traditioner for maritime uddannelser, men shipping, ship management og lignende aktiviteter, der er relateret til søfart, har endnu ikke fundet deres indlysende plads i det færøske samfund, hverken i forbindelse med uddannelsesmuligheder eller beskæftigelsesmuligheder, gør Esther Dahl opmærksom på overfor DialogWeb.

Vinnuhúsið, eller Industriens Hus, er sekretariat for den færøske arbejdsgiverforening. Se www.industry.fo.

Arbeiðsloysisskipanin, eller ALS, er a-kassen på Færøerne. Se www.als.fo.

I slutningen af 2012 tæller den færøske arbejdsstyrke ca. 24.000 lønmodtagere. Arbejdsløsheden er på ca. 5 procent. En stor del af de arbejdsledige er ufaglærte.

Oversigt over arbejdsstyrken i de nordiske lande ses i Nordisk Statistisk Årbog 2012 på www.norden.org/da/publikationer/publikationer/2012-001 Publicerad 3.1.2013 DialogWeb ,

Danmark kompetensutveckling, yrkesutbildning

Se også Man skal kunne det man gør Otte grunde til at lykkes Vejledning og vejlederens kompetencer Hen imod en formel validering på Færøerne Kære læser

Gem som PDF

http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2013[13.01.2015 10:53:15]