NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
DialogWeb 2008
Kjære leser, 11. december 2008 10:14 Enten det gjelder nye løsninger for å unngå drop-out fra skolen, som du kan lese om i artikkelen fra Danmark, Ingegerd Greens kjepphest som er å ta vare på de ansatte og lykkes med å omsette kunnskap i praksis, som du kan lese om i månedens portrett, eller om å ansette pedagoger i bedriftene for å få sving på læring i arbeidslivet, som du lesere om i artikkelen fra Norge. I artikkelen fra Estland kan du lese en suksesshistorie om ITlæring som det virkelig står respekt av, og på Åland ser det ut til at mye ligger til rette for forskning på voksnes læring – ja nesten alt bortsett fra finansieringen. Og så det store spørsmålet da: Kan forskning, utdanning og all type læring være redningen for et Islandsk samfunn i stor krise? Les dette nummeret av DialogWeb, og få noen svar, noen flere spørsmål, og ikke minst noen nye ideer. God lesning, og riktig god jul! Beste hilsen fra Hilde DialogWeb ,
Norge forskning
Se også Språk er kostbare skatter Som ringer i vann Når naturen viser krefter! Forskning gir flere spørsmål enn svar Husk på hjernen!
Utdanning, forskning og innovasjon medisin i krisen 11. december 2008 10:00
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Arbeidsløsheten øker. Tallene for arbeidsløse har i de siste årene vært under 2 % men nå stiger de i raskt tempo og regnes i starten av desember til å være nærmere 4 %. Det betyr at det er over åtte tusen islendinger som er registrert arbeidsløse. Vi må tilbake til år 2003 for å finne samsvarende tall. Nå blir det tid for å satse på utdanning, forskning og innovasjon. Når et lite samfunn står foran økt arbeidsløshet og ”brain drain” er det uhyre viktig å la kunnskapen strømme fritt. Å utdanne folket. Åpne mulighetene, for etterutdanning, videreutdanning, universitetsutdanning, ny utdanning, ja, utdanning i enhver form.
Utvalg for å overvåke situasjonen Som abonnenter av NVL’s nyhetsbrev kunne lese i siste brev har FA Arbeidslivets opplæringssenter opprettet et spesielt kriseutvalg på grunn av den vanskelige situasjonen på arbeidsmarkedet. Utvalget er sammensatt av representanter fra ASI (LO i Island) SA (Næringslivets hovedorganisasjon i Island) Arbeidsdirektoratet, Utdanningsdepartementet, Rådet for yrkesopplæring og andre opplæringsansvarlige. Gruppens hovedmål er å følge med utviklingen og møte de særlige behov som oppstår for veiledning, rådgivning og utdannelse. Målgruppen er de kortutdannete som mister arbeidet i de trange tider som rår i Islands økonomi. Det er samarbeidet med livslang læringssentra rundt i landet som gjør det mulig at tilby gruppen veiledning og passende utdanningstilbud.
Livslang læringssentra: nye veier for kortutdannete Sentrene har etter hvert opparbeidet en del erfaring i å veilede og gi råd til kortutdannete og arbeidsløse. Det er klart at det vil forekomme store forandringer i mange menneskers liv den nærmeste tiden, nå begynner innvirkningene å vise seg og et stort antall personer har mistet arbeidet. Det er ofte en stor påkjenning og det kan være vanskelig å se utveiene når grunnlaget er vekk. Men da er det er svært viktig å huske at nye muligheter vil dukke opp og det er betydningsfullt å tenke nøye etter. Sentrene byr på veiledning hos en studie- og yrkesveileder. Denne veiledningen er åpen for alle og koster ingenting. Mange av dem som er rammet av krisen kan benytte tilbudet for å overveie sin situasjon og bli klar over utveiene og evaluere sine muligheter. Flere personer har byttet arbeidsområde og er kommet på nye baner og har funnet en annen livsvei etter å ha kartlagt sine interesser og evner.
Økt tilbud på kort utdanning I flere av sentra er det intensjoner om å øke tilbudet av korte utdanninger, som tar fra en til tre måneder. Det passer mange som ikke vil forplikte seg til studier over lengre tid. Disse tilbudene kan innebære allmenne fag som lesing, skriving, matematikk, og it- kunnskap men også yrkesrettet utdanning. Undervisningen foregår for det meste i dagtimene og skulle derfor gjerne passe for de som har mistet arbeidet og vil bruke tiden til de finner et nytt. Men finner de ikke nytt arbeid, er det mulig å fortsette med utdanning hvis de stadig er interessert i det.
Ekstraordinær søknadsfrist på Universitetene Universitetene i Island tar vanligvis bare i mot søknader om våren. Men på grunn av situasjonen har fire av åtte universiteter på Island gått ut og annonsert ekstraordinær frist for nye søknader. Islands Universitet, Universitetet i Reykjavik, Universitetet i Akureyri og Universitetet på Bifröst har allerede i begynnelsen av desember mottatt knapt 2000 http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
søknader om fulltids studier i det nye år 2009. De forventer at søknadene holder på med å strømme inn til midten av desember når fristen utløper. Ved Islands Universitet er omtrent halvparten av søknadene om videregående studier. Den 2. Desember var 477 søknader om videregående studier mottatt, nesten fem ganger flere enn hele siste år. Av de 477 er det 40 søkere som ønsker å ta doktorgrad. Og det er mer å hente.
Skatt for fremtiden Er navnet på et tre års prosjekt som Kristín Ingólfsdóttir, rektor for Islands Universitet, HÍ, introduserte den 1. desember når Islendingene feiret 90 års selvstyre. Prosjektet skal avsluttes den 1. desember år 2011 når universitetet blir 100.år. Hovedmålet er at fremme utviklingen av forskning, og innovativt samarbeid med arbeidslivet i landet og støtte innovasjon på alle områder. Aldri før har det vært så viktig å ha en sterk forskningsinstitusjon som HÍ. Det er nøkkelen til å drive et kunnskapsbasert samfunn og kan forhindre at vi mister kloke hoder ut av landet. Prosjektets navn er henvisning til på den ene siden alle de sterke ressursene som bor i de ansatte ved universitetet og i fremtidens generasjoner av studenter. Og på den andre siden viser navnet til at kostnadene ved å drive vitenskap er store, men de kan skape grunnlaget for en verdifull skatt.
Folkets universitet Heter prosjektet Universitetet på Akureyri, HA lanserte nylig. Målsettingen er at åpne tilgang til universitetets spesialister. Fra prosjektet hjemmeside www.unak.is/?d=20&m=forsida kan man sende forespørsler til forskere som arbeider med ressurs vitenskap, økonomi, helse og sosialfag, jus og pedagogikk. Folk er oppfordret til å anvende denne muligheten for å sende inn spørsmål tilknyttet situasjonen i samfunnet enn videre til å innsende nye ideer som forskere kan arbeide videre med. På siden kan man følge med arbeidet og der er allerede en lang liste over innovative prosjekt som er satt i gang eller er ved å komme i gang. Universitetet inviterer også til en rekke ukentlige forelesninger hvor forskere forteller om sine prosjekter og utdyper ideer. Artikler som er blitt publiserte i magasiner og aviser, etter ansatte ved HA er også publisert på hjemmesiden. DialogWeb ,
Norge forskning, utveckling
Se også Språk er kostbare skatter Som ringer i vann Når naturen viser krefter! Forskning gir flere spørsmål enn svar Husk på hjernen!
En pedagogrevolusjon? 11. december 2008 09:36 Tone Cecilie Carlsten er doktorgradsstipendiat og tilhører forskningsgruppen FALK (Forskning om arbeidslivslæring i kunnskapssamfunnet). Hun har et oppriktig engasjement for å
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
etablere koblingspunkter mellom forskningen og de praktiske læringsareaene, hun ivrer for pedagogisk kompetanse på arbeidsplassene og hun brenner for kunnskap!
Store spørsmål om kunnskap og læring Tone Cecilie Carlsten har permisjon fra sin stilling i forskningsinstituttet NIFU STEP for å ta doktorgrad ved Universitetet i Oslo. Når jeg spør hvorfor, gir hun to svar: – For det første så jeg muligheten til å finne flere svar på de store, åpne spørsmålene som jeg lurer på, for eksempel hva kjennetegner kunnskap som motiverer voksne til å lære? I tillegg har jeg et sterkt engasjement for de som faller utenfor kunnskapssamfunnet, og vil bidra til å finne flere svar slik at alle kan lære ut ifra sine forutsetninger.
Doktorgradsstudenten er i utgangspunktet lærerutdannet. Det gir henne en praktisk innfallsvinkel til teoretiske spørsmål. Det gjør journalisten lykkelig, for det gjør meg bedre i stand til å følge med i litt teoritunge resonnement om forholdet mellom kunnskap og kompetanse. Hun er pedagogisk anlagt, og hun mener det er behov for kunnskap om pedagogisk kompetanse flere steder enn den finnes i dag. Det er Carlstens kjepphest.
Er læring en ny form for arbeid? Carlsten forsker blant annet på hva kunnskapsintensive arbeidsplasser gjør for å motivere de ansatte til kontinuerlig å ta til seg nødvendig ny kunnskap. Hun har de siste årene deltatt i et forskningsprosjekt ledet av fakultetets dekan, professor Karen Jensen, og studert hva som kjennetegner profesjoner som moderne kunnskapskulturer (www.pfi.uio.no/prolearn/) Selve doktorgradsprosjektet ligger innenfor et nytt grunnforskningsprosjekt om læringsbaner i kunnskapssamfunnet (www.pfi.uio.no/forskning/prosjekt/like/)
– Skal du få folk til å forholde seg til kunnskap, ser det ut til at man kommer et bedre stykke på vei med en tilrettelegger som har kunnskap om kunnskap, altså en god pedagog, sier Carlsten. –Noe av det sentrale ligger i å trigge motivasjon hos arbeidstakerne. For å klare det må en evne å overbevise travle voksne mennesker om at den nye kunnskapen både er relevant for dem og at den samtidig kan åpne for nye engasjerende spørsmål. For at ansatte skal prioritere å bruke tid på ny kunnskap i en sterkt presset arbeidssituasjon, er relevans helt avgjørende for å forstå hvor kunnskapens hjerte ligger.
Hennes hemmelige drøm er at det skal finnes en pedagog på hver arbeidsplass.
- Mennesker lærer forskjellig, og i et arbeidsliv med høye krav til kunnskapsbasert kompetanse er det nødvendig å vite nytteverdien av kurs og læringstilbud. Dersom en pedagog kan komme inn og vurdere hva slags læringstiltak som vil være nyttig og nødvendig for den enkeltes læringsmotivasjon, blir det slutt på å sende folk på kurs i hytt og pine uten å vite nytteverdien også for arbeidslivets kunnskapskulturer.
– Drømmen er en pedagog på hver arbeidsplass, og tenk at jeg nå kan bidra til å utdanne disse pedagogene, sier en entusiastisk Carlsten, og legger til. - Her på Helga Engs hus er vi godt i gang med å utdanne unge mennesker som får en kompetanse til å forstå og utvikle pedagogiske prosesser ved læring i et arbeidsliv i stadig endring.
Workplace curriculum I det store og det hele oppgir svært mange at de lærer i jobben, men de fleste bedrifter oppgir likevel at de ikke har noen nedfelt læreplan på sin arbeidsplass. Derfor kan arbeidslivslæring tilsynelatende fremstå som tilfeldig og ustrukturert. Internasjonal forskning på dette området har imidlertid gitt gode indikasjoner på at situasjonen ikke er så ustrukturert likevel. Som oftest er det systematisk forskjell på de oppgavene som seniorene gjør i forhold til nybegynnerne, noe som
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
indikerer en progresjonstenkning og en underliggende pedagogisk tankegang. Langt ifra alle arbeidssteder har dokumentert denne prosessen, og tanken om et workplace curriculum kan derfor virke som noe nytt og ukjent. I forskergruppen FALK, som i 2008 har vært ledet førsteamanuensis Monika Nerland, undersøker de på ulike måter hvilken rolle kunnskap og ny teknologi spiller i læringsaktiviteter for voksne i arbeidslivet. Denne forskergruppa er spesielt opptatt av å lage gode forskningsprosjekter som belyser både hvordan kunnskap er med å forme samfunnet vårt i form av ulike kunnskapskulturer, og hvordan individuelle interesser spiller inn. Forskning på det man kan kalle for et workplace curriculum kan så langt vise til følgende interessante resultater: Motiverende forskningsbasert kunnskap ser ut til å ha innebygget noen ”spor” som trekker både motivasjon og læringseffekt utover det dagligdags erfaringsbasert kunnskap kan tilby. Det at kunnskap både blir mer kompleks og at den raskere går ut på dato, stiller helt andre krav til den enkelte arbeidstaker i dag. For at den enkelte ikke skal stå alene i et slikt press, peker Carlsten på nødvendigheten av gode koblingspunkter mellom forskning og endringsvillige arbeidskulturer.
Formell, ikke-formell og uformell? Utenfor fortsetter snøen å falle, men inne er temperaturen høy, gestikuleringen tydelig og spørsmålene store. Carlstens engasjement for voksnes læring fikk en sterkere sektortilknytning og kom nærmere de lærende voksne da hun var prosjektkoordinator for den norske bakgrunnsrapporten til OECDs rapport om realkompetansevurdering, New OECD Activity of Non-formal and Informal Learning (RNFIL), i 2006. Rapporten som er utgitt av Kunnskapsdepartementet analyserer hvordan realkompetansevurdering fungerer i Norge, og hvordan myndigheter, læringstilbydere og lærende forholder seg i dette bildet. Rapporten tar utgangspunkt i de tre velkjente kategoriene formell, ikke-formell og uformell læring, men Carlsten setter også et kritisk søkelys på denne inndelingen. – All læring inneholder både formelle og uformelle elementer, og derfor er ikke disse administrative kategoriene særlig produktive i et pedagogisk perspektiv, sier hun. De kan fungere i forhold til en grovinndeling av policyfeltets virkeområder, men de er ikke noen kvalitetsmessig gode analytiske enheter for myndighetene å forholde seg til når det blir snakk om å knytte økonomiske incentiver til ansvarliggjøring. Så enkel er verken kompetansepolitikken eller utdanningsvitenskapen lagt opp. - Jeg pleier dessuten å si til mine studenter at det blir problematisk å begynne å jobbe som støttespillende pedagog i arbeidslivet, dersom man går inn i en bedrift og allerede har definert læring som skjer der med negativt fortegn – slik kategoriene ikke-formell og uformell jo inviterer til. Intervjuet går mot slutten, og vi blir enige om å holde kontakten, slik at forskningsresultater som er relevante ikke bare publiseres i anerkjente internasjonale tidsskrifter, men også gjøres tilgjengelig for praktikere på voksenopplæringsfeltet. Journalisten er fornøyd, og så gjenstår bare bildene. –Jeg har ikke akkurat ambisjoner om å revolusjonere verden her, sier Carlsten mens vi knipser i det stadige snøværet, men, legger hun til med et lurt smil, jeg har fortsatt et mål om én pedagog på hver arbeidsplass…
Lenker: Mer informasjon om forskergruppen FALK finner du på denne hjemmesiden: www.uv.uio.no/english/research/researchgroup/falk/
Den omtalte OECD-rapporten kan lastes ned her: www.vofo.no/images/file/OECD_carlsten%20et%20al%202006.pdf DialogWeb ,
Norge forskning, högre utbildning
Se også Mangfoldig kultur! Språk er kostbare skatter Som ringer i vann Når naturen viser krefter! Forskning gir flere spørsmål enn svar
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Ingegerd Green 11. december 2008 09:21
Småföretagarbakgrund Ingegerd är uppvuxen i en småföretagarfamilj där hon såg hur utveckling kunde beror på om man tog till vara på de anställdas kompetens eller inte. Mänskliga rättigheter och rättvisa åt alla kom tidigt att engagera henne. Alla måste hjälpas åt för att bygga ett rättvis och hållbart samhälle. Hon var aktiv i FN-förbundet både lokalt och på riksplanet. Hon blev lärare och arbetade kort tid på grundskolan innan hon gick över till komvux. Där fick hon i mitten och slutet av 80-talet uppleva en intressant period av pedagogisk utveckling. Insikten om lärande som en del i en ”förändringskompetens” grundades där liksom hennes reflektioner om den utmaning allt lärande utgör för det etablerade utbildningsväsendet. Det handlar ju att göra något med det man kan - att använda kunskap i en praktisk kontext!
Idag arbetar är hon delägare och VD för ett konsultföretag och som konsult arbetar hon med uppdrag kring företagskulturer och lärande i en rad sammanhang. Hon är anlitad som expert och sitter i flera olika bolagsstyrelser, många med omfattande internationell verksamhet. Ett gemenomgående tema är fortfarande tankarna kring rättvisa och hur man använder sig av sin kunskap för att förändra. Alla kan det! Det gäller bara att skapa förutsättningar för det. Det beror på företaget, organisationen eller hemmet, men alltid främst på individen. I den ena vågskålen individens förståelse och vilja, i den andra yttre ramverk och förutsättningar för det livslånga lärandet.
Det gäller att omsätta kunskap i praktiken Under en period var Ingegerd involverad i uppbyggnaden av en decentraliserad högskoleverksamhet i Småland. Där kom medvetenheten om skillnaden mellan att producera, eller reproducera, kunskap och förmågan att använda den. Kunskap är inte liktydigt med kompetens. Personal från olika företag gavs möjlighet att gå högskolekurser, men kom tillbaks utan att ha utvecklat sin kompetens – de hade ökat sin kunskap men förmågan att agera följde inte med. Det gäller ju att omsätta kunskaperna i nya utvecklingssteg på jobbet.
I sina många roller sedan dess har Ingegerd alltid sett till att hålla sig à jour med vad som händer på forskningsområdet. NVL har erbjudit sådana möjligheter till nätverkande liksom hennes arbete som svensk representant i Nordiska Ministerrådets tänketank om framtidens kompetenser. Andra källor är den forskning som t ex bedrivs på Chalmers kring innovation och organisationers förmåga att tillgodogöra sig nya rön. Intressanta aktörer finns också inom den fackliga sfären. Ingenjörsförbundet och IF Metall har gjort mycket inom detta område.
I många sammanhang talas det om att kunna hantera ”a raplex world” - rapid change and complexity! Här kommer de som är förändringskompetenta väl till sin rätt.
Nya bakåtsträvande vindar? Just synen på kunskap är något som präglar förändringen av skolväsendet i Sverige. Ingegerd efterfrågar mer debatt om
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
”kompetens i skolan”. Hur ska en utbildning och en skola se ut för att utveckla individernas kompetens – om kompetens betyder vilja och förmåga att använda den kunskap man har? Denna fråga tycker Ingegerd borde vara i fokus för all skolutveckling och särskilt i förändringen av vuxenutbildningen. Hennes företag är huvudman för en KY-utbildning, och hon tror att det finns en risk att den nya Yrkeshögskolan blir mer kunskaps- än kompetensinriktad.
Norden som vinnarregion – håller den bilden idag också? I Tänketankens arbete spelade rapporten Norden – global vinnarregion? en central roll. Den skrevs när hjulen rullade för fullt. Nu är det finanskris och hotande recession. I dagarna blev det klart exakt hur många av de varslade som blir av med jobben på Volvo. På frågan om tankarna kring Nordens konkurrensfördelar fortfarande håller går Ingegerd in på en rad olika faktorer som är gemensamma för de nordiska länderna. Det sociala kapitalet, ingen korruption, få hierarkier, närhet till makthavare och grundvärderingar som bygger på självbestämmande, samarbete och demokrati. Det borgar för kontinuitet trots dramatiska svängningar. För att utveckla en hög ”förändringskompetens” är det en fördel om tilliten till samhället och dess stabilitet är hög. Då vågar vi satsa och utvecklas även i svajiga konjunkturer. I få länder i EU finns den tilliten och tryggheten bland människorna. Här har Norden en uppenbar konkurrensfördel! Det gäller att behålla den i framtiden.
Nu har människans tidevarv kommit! Från sina styrelseuppdrag i olika bolag ser Ingegerd hur det nu mindre handlar om att köpa upp produktionsenheter och teknik för att vara konkurrenskraftig. ”Människan har blivit den enskilt viktigaste produktionsfaktorn. Och då blir den avgörande frågan för företagsledare att skapa de bästa möjliga förutsättningar för individen att ständigt utveckla sin kompetens för att klara nya jobb och utveckla dem? Detta är nästa stora steg i den ekonomiska historien”, blir Ingegerds nästan slagordsliknande avslutning på en sällsynt inspirerande intervju. DialogWeb ,
Sverige kompetensutveckling
Se også Framgångsfaktorer för att möta utmaningar Teorier om mångfald mötte verkligheten Vägledning ska basera sig på respekt för individen Från kris till hopp Kompetens för äldre
Samarbetsinlärning nyckel till framgång för unga företagare 11. december 2008 08:50 ”Vill du resa jorden runt och på köpet lära dig lite om marknadsföring” var budskapet som fick ett tjugotal unga att söka sig till en ny typ av företagarutbildning som startade vid Jyväskylä yrkeshögskola för nästan exakt 16 år sedan. Det var lektorn i marknadsföring, Johannes (då Timo) Partanen, som var övertygad om att unga lär sig bäst genom att göra, att
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
fungera i team och nätverk och att satsa på personlig utveckling. I dag heter spetsenheten Tiimiakatemia eller Team Academy och den har blivit stort uppmärksammad både internationellt och nationellt för sin okonventionella syn på utbildning och sina framgångar när det gäller att ge unga de rätta verktygen för att fungera i företagsvärlden. Team Academy fick bland annat Undervisningsministeriets kvalitetspris år 2000.
Coacher i stället för lärare - Inbördes tillit, självdisciplin och stolthet över våra resultat är grunden för vår verksamhet. Det viktigaste är att ta reda på vad du är för vart du är på väg förändras i och med att världen förändras. Vår avsikt är att skapa framtiden, inte att spå om den, säger Johannes Partanen som är huvudcoach.
I Team Academy har man inte lärare utan coacher som leder teammedlemmarna mot ett gemensamt mål.
En coach är inte detsamma som en föreläsare även om han eller hon också vid behov kan föreläsa. Coachens uppgift är att hjälpa medlemmarna i teamen att lära sig bättre och snabbare bl.a. genom att leda gruppdiskussioner, ge feedback, introducera egna idéer samt utvärdera projekt och skriftiga uppgifter. Varje coach har sitt eget team som han eller hon följer under hela dess existens.
Redan under studietiden grundar studenterna egna företag, ofta i form av andelslag och de fungerar i växelverkan med riktiga kunder.
Teorier omsätts direkt Även om tyngdpunkten ligger på praktiskt arbete är teoristudierna krävande och omfattande. För varje bok man läst får man ett visst antal ”bokpoäng” enligt hur krävande litteratur det är frågan om och det innebär att varje studerande under studietiden läser 60-80 verk om hur man leder ett företag. Meningen är att de inhämtade kunskaperna tillämpas direkt i praktiken i de olika projekten.
Eftersom studenterna arbetar som företagare redan under studietiden förtjänar de samtidigt också pengar. Det i sin tur gör det möjligt för var och en att själv bekosta en resa jorden runt efter ca tre och ett halvt års studier. Jordenruntresan är inte bara en belöning man ger sig själv för studieflit utan också ett led i samarbetsinlärningen enligt devisen ”man måste åka långt bort för att se nära”. I Team Academy är man ständigt på jakt efter nya verksamhetsmodeller och i den jakten utnyttjas det internationella nätverket Society for Organisational Learning.
De som får sin utbildning vid Team Academy blir tradenomer, vilket i Finland är en lägre högskoleexamen som kräver 210 studiepoäng. Internationellt motsvarar det BBA, Bachelor of Business Administration.
Frihet innebär ansvar Juuso Kilpikoski, 28, hade i botten en utbildning inom fiskförädlingsbranschen och studier i företagsekonomi i Prag då han kom in vid Team Academy. Han medger att den första hösten var ganska omstörtande.
- Det handlade på ett positivt sätt om att överskrida gränser och göra mig av med sådant som jag tidigare lärt mig. I teamakademin måste varje medlem förtjäna sin plats i teamet genom sin egen aktivitet. Friheten innebär ansvar och därför kan vi inte skylla på varandra utan bara på oss själva. Våra teamföretag gör projekt tillsammans med kunderna och via dem lär vi oss genom att utnyttja de nyaste teorierna och de nyaste praktiska tillämpningarna.
Av dem som fått sin utbildning i Team Academy får nästan 100 procent jobb inom sin egen bransch och 30 procent
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
grundar ett eget företag. DialogWeb ,
Sverige utveckling, internationalisering
Se også Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Tid att tänka öppnade oanade möjligheter Kära läsare I kulturmöten uppstår goda ting Nordisk folkbildning ska gå i dialog med resten av världen
Forskning om vuxenutbildning? 10. december 2008 15:22
Högskolan på Åland Högskolan på Åland kan beskrivas som en paraplyorganisation bestående av tidigare separata organisationer: dels ett antal yrkesinstitut, och dels en öppen högskola. Då Finland införde yrkeshögskolor som en del i reformeringen av den högre utbildningen under tidigt 1990-tal, konstruerades yrkeshögskolorna utifrån tidigare institututbildningar (t.ex. kapten, ingenjör sjuksköterska, studentmerkonom). Även Åland hade en del sådana utbildningar. För att de åländska utbildningarna skulle ha en chans att klara sig i konkurrensen med motsvarande utbildningar på fastlandet, sågs det som nödvändigt och önskvärt att bilda en yrkeshögskola.
Inledningsvis var yrkeshögskolorna i Finland inte tänka att fungera kunskapsproducerande (dvs. de skulle inte bedriva egen forskning). Däremot var en av de grundläggande idéerna att studerande inom yrkeshögskolorna skulle kunna bidra till utvecklingen av det regionala arbetslivet (såväl det privata som det offentliga) på basen av forskning utvecklad vid universitet och högskolor. Därför skulle yrkeshögskolornas studerande utveckla kompetens att ta del av och kunna identifiera möjligheter för lokala tillämpningar av befintlig forskning. Senare har yrkeshögskolorna dock även hävdat att de själva bör bidra till forskningen inom sina kompetensområden. Högskolan på Åland har utbildningar inom områdena elektroteknik och maskinbefäl (ingenjörsutbildingar), sjökapten, vård, företagsekonomi och hospitality management (hotelloch restaurangbranschen).
Den andra delen av Högskolan på Åland, Öppna högskolan, erbjuder å ena sidan fristående akademiska kurser och fortbildningskurser av varierande slag å den andra. Kurser i pedagogik har varit ett återkommande ända sedan Ålands sommaruniversitet bildades under tidigt 1970-tal, men i och med att det inte finns fast anställda lektorer finns det ingen kan bedriva pedagogisk forskning relevant för vuxenutbildning.
Ålands statistik- och utredningsbyrå
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Ålands officiella statistikmyndighet (ÅSUB) är en från Landskapsregeringen fristående enhet. Utöver beskrivande samhällsstatistik har ÅSUB i uppdrag att bedriva kvalificerad utrednings- och forskningsverksamhet. För att ÅSUBs trovärdighet som forskningsenhet inte ska undermineras av kopplingen till Landskapsregeringen har man dels valt att göra den som just en fristående enhet och dels tillsätta en direktion som består av både sakkunniga och kunder. Under perioden 2006-2008 var ett av de fyra områden som prioriterades i ÅSUBs utredningsverksamhet Humankapital och arbetsmarknad – den framtida kompetensförsörjningen. Prioriteringsområdena bestäms i förhållande till arbetet med samhällsanalyser, d.v.s. att identifiera olika områden som kräver noggrannare beskrivningar för att man ska kunna göra goda samhällsekonomiska prognoser.
Inom ramen för den här satsningen och med Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) samt landskapsregeringen som beställare utformades t.ex. den utredning (Det framtida behovet av utbildning på Åland) som presenterades i DialogWeb nr 4/2007. På motsvarande sätt finns det idag en översikt, De åländska läroinrättningarnas utbildning som inte leder till examen 2007. Den här typen av utredningsprojekt förutsätter dock att det finns en betalande beställare – att någon upplever behov av sådana beskrivningar. ÅSUB kan även genomföra forskning på beställning av andra aktörer (t.ex. nordiska universitet), men då förutsätts att det finns ett intresse för vuxenutbildning på Åland och att det finns en extern finansiär. Tills vidare har detta inte varit aktuellt inom vuxenutbildningen.
EU-projekt I och med inträdet i EU har möjligheten till EU-bidrag öppnat upp för viss forskning relaterad till EU-projekt. Exempel på sådan forskning, där datainsamlingar gjordes i relation till ett EU-projekt finns delvis beskrivet i NVL-rapporten Systematisk kvalitetsarbejde i voksnes læring. I detta fall finansieras forskningsarbetet dock inte av samhällsmedel. Ett liknande projekt (Sjökaptener i hamn) har påbörjats, förprojekteringen beskrev i DialogWeb nr 3/2008. några rapporter som har forskningsliknande karaktär. Läs mera: www.asub.ax www.asub.ax/archive.con?iPage=12&art_id=664 DialogWeb ,
Sverige forskning, vuxenutbildning
Se også Framgångsfaktorer för att möta utmaningar Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv Alternativa vägar till universitetet under lupp Forskarveteran värnar om mjuka värden Hon ger folkhögskolorna skarpare konturer
En god buddy giver mod på uddannelse 10. december 2008 12:16 I lidt mere end et år har en del af de nye studerende på Odense Tekniske Skole kunnet få en mere erfaren studerende som såkaldt buddy eller mentor. Nu udvides ordningen snart til
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
yderligere to afdelinger og tæller dermed fem i alt. Undervisere og vejledere som Karsten Jensen i smedeafdelingen har nemlig hurtigt kunnet notere sig en række gevinster af initiativet.
- Mentorerne viser en utroligt stor social bevidsthed over for den mentee, de bliver knyttet sammen med. Det ligger virkelig de ældre elever meget på sinde, hvordan de nye har det både med skolen og i almindelighed. Ofte ser vi, at de bruger mere tid sammen, end vi umiddelbart havde forventet, ligesom mentorerne ind imellem opsøger mig eller en anden tovholder på ordningen, fordi de går og spekulerer over, hvordan de eventuelt vil kunne hjælpe deres mentee i en eller anden situation, fortæller Karsten Jensen.
Studiemiljøet bliver bedre Både mentoren og mentee har tydeligvis udbytte af ordningen, konstaterer Karsten Jensen. De nye elever falder lettere til på uddannelsen, mens mentorerne både bliver mere bevidste om sig selv og deres ressourcer, ligesom de helt konkret kan bruge den nye erfaring eksempelvis i cv’et, når de søger lærerplads.
- Ordningen er for ny til, at vi kan dokumentere det endnu, men jeg er overbevist om, at den er med til at reducere frafald. Den bidrager til et bedre studiemiljø generelt, fordi flere føler en større identifikation med uddannelsen. På forhånd overvejede vi, om nogle ville få en oplevelse af, at vi deler de studerende i to hold – de, der skal have hjælp, og de, der kan hjælpe. Sådan er det heldigvis ikke blevet opfattet, og snart ser vi givetvis de første mentees træde til som mentorer, siger Karsten Jensen.
Initiativet på Odense Tekniske Skole er blot ét af en lang række forsøgs- og udviklingsprojekter, som har fokus på at fastholde flere unge i erhvervsuddannelserne, og som præsenteres ved Undervisningsministeriets såkaldte FoUkonference d. 21.-22. januar 2009 i Odense.
Partnerskaber mindsker frafald Konferencen er især henvendt til repræsentanter for erhvervsuddannelser, arbejdsmarkedsuddannelser og produktionsskoler. Formålet er at inspirere skolerne til bedre at udnytte egne og andres erfaringer fra forsøgs- og udviklingsprojekter og der igennem at initiere ny udvikling. Såvel centrale oplæg som flertallet af konferencens knap 20 workshops har fokus på at mindske frafald blandt andet gennem partnerskaber og andre samarbejder mellem forskellige uddannelsesinstitutioner.
Karsten Jensen ser frem til at præsentere erfaringerne med elever som mentorer fra Odense Tekniske Skole og i lige så høj grad til at lytte til andre skolers udbytte med andre forsøgs- og udviklingsprojekter.
- Vi har hele tiden behov for nye input. En af de ting, vi selv er optagede af for tiden, er, hvordan vi kan skabe bedre rammer for samvær mellem eleverne både i og efter skoletid, som kan være med til yderligere at styrke fællesskabet omkring uddannelsen. Måske er der også på det område andre, der har interessante erfaringer at byde på, siger Karsten Jensen.
Kort om buddy-mentorordningen ved Odense Tekniske Skole • Ideen er sat i værk i efteråret 2007 ud fra erfaringen, at nogle elever på egen hånd hjælper andre elever. Med skolens hjælp og støtte vil flere engagere sig og kunne nå mere, lyder tesen.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
• Ung-til-ung kontakt kan være særlig virkningsfuld, fordi parterne taler samme sprog.
• Buddy’erne får et introduktionskursus i deres rolle og i hvordan, de kan bruge deres egne erfaringer. De skal ikke være skolens forlængede arm. De øver også samtaleteknik og taler om grænser for, hvad en buddy skal engagere sig i. Fx skal de tage kontakt til en lærer eller vejleder, der fungerer som tovholder, hvis en mentee har alvorlige personlige eller sociale problemer.
• Buddy’ens opgave er overordnet at være en ”organiseret kammerat”. Han skal tage kontakt og vedligeholde kontakten til mentee. Hjælpe med lektier, lytte til bekymringer og være et kendt ansigt på skolen.
• Buddy’erne rekrutteres via tovholderne, som er en del af grundforløbets lærerteam. De inviteres til en kursuseftermiddag med tovholderne. Nye elever introduceres for ordningen før udannelsens start på et møde, hvor forældrene også er inviterede, og igen i forbindelse med det den individuelle kompetencevurdering i starten af grundforløbet. Herefter arrangerer buddy’erne match-aften for buddy’er og mentees. Tovholderne hjælper med at matche parrene.
Links: Tilmeldingsfristen for FoU-konferencen d. 21.-22. januar 2009 i Odense er udløbet. Se programmet på: www.uvm.dk/~/media/Files/Udd/Erhvervs/PDF08/081118_ProgramFoUkonf09.ashx Læs mere om erhvervsuddannelserne på: http://uvm.dk/Uddannelse/Erhvervsuddannelser.aspx DialogWeb ,
Danmark utbildarutbildning
How 102 000 people learned to use the Internet 09. december 2008 09:18 In the framework of the unique training project "Vaata Maailma" (“Look@World”) computer and Internet courses were made available to all adult residents of Estonia free of charge between 2002 and 2004. Altogether 102,697 people received training, which accounts for 10 per cent of Estonia's adult population. “Look@World” was fully funded by the private sector. The financial contributors saw the project as a promising way to create new market, turning more people and organisations into Internet users. It was also interesting to find out how it is possible to give training to such a large amount of people in a short time.
At the launch of the project autumn 2002 about 28% of Estonian adult population had ever used Internet and only 15 per cent were regular users. Within 1,5 years the number of regular Internet users increased from 15% to 30% . At 30% percent the Information society can already function. A further aim was to approach the levels of Internet use in Finland.
Who were interested in the training?
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
The target group were all people aged 15-74, who had not used or did not plan to use Internet. At that time there were 650’800 people in the target group (59% of Estonian population). 71% of the participants were women. Unofficial data state that two thirds of the learners were Estonian and one third Russian. Chart 1. We can see that 23,5% of participants were workers with secondary education. This was good news for the organizers because previously only people with higher education had been computer and Internet users. “Look@World” helped to get rid of this problem. The chart also shows that the majority of learners were working people.
How much did it cost? The initial budget for the project was 45.4 million EEK, but real costs have stood at 39.9 million EEK according to preliminary estimates, bringing total savings to 5.5 EEK million. The biggest cost item was predictably the pay for the teachers, totalling 16.8 million EEK (42.1% of total costs). There was achieved the greatest cost economy on the rent of the rooms that were used for training – being able to save 7.1 million EEK on the planned 11.5 million. Rental rates had already budgeted significantly lower than the market price, but most municipalities were so interested in us offering free computer classes to the residents of namely their counties/towns that they enabled us to use computer classes in their schools either for a minimum fee or free of charge.
What were the courses like? Alar Ehandi, leader of the project “Look@World”: “The training consisted of a 4 hours basic computer skills and a 4 hours Internet course. On the first day people learned to use the mouse, keyboard etc. Participants could see for themselves that it is ok to press the buttons – some learners first needed to overcome the fear of an explosion. After the first day participants could revise what they had learned at home from the 100-page study-manual. This book was warmly received and could soon be seen in second-hand bookshops and flea markets.
During the second day participants learned how to read news on the Internet, send e-mail and search for material. Everyone tried it out by himself or herself; it was not allowed to learn by watching how others work.
We had altogether more than 300 teachers and 260 computer-classes all over Estonia. Every course had two educators who took turns in teaching. Usually the educators were schoolteachers who had completed a three-day e-training, the third day of which included an introduction to principles of adult education. Some educators were extremely productive. For example 1340 people obtained basic computer and Internet skills under Halje Siimon’s instruction, in less than two years!
In the beginning we were afraid that 100 000 participants is a too big and ambitious goal and were not sure if we could reach our aim. Therefore we advertised the project on radio, TV, newspapers and hired people to promote it near shopping centres. The campaign was very successful and we found many interested people.
But soon enough we understood that the majority of participants had joined the training based on word-of-mouth information. After at least 10 people had completed the course in any village then increasingly more people from the same village became interested. Probably the people in the course told their friends and relatives that the course had been interesting and useful. Other encouraging factors could be community related, too: if your neighbour can do the course, why not you. Besides, everyone in the village probably knows the teacher; the classes take place in the village centre – near enough for everyone.
Another contributing factor to getting as many as 100 000 learners was the policy that teachers got paid according to the amount of students. Thus educators were actively looking for participants, for instance posting adds on local shops “Free computer course next weekend”, calling their acquaintances etc.
The feedback rating was very good: average points 4.8 out of 5. The post research, conducted four months after the project, showed that 70 per cent of all participants had started to use computers and the Internet in their daily lives.
The project turned out more successful than anyone had expected. People were very positive about it. For instance in the beginning we paid rent for the classrooms but soon enough the local municipality centres decided to offer the spaces for
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
free.“ Chart 2. Post-research indicates that 73% of the people that completed the training started to use Internet regularly. The prognosis of the project organizers had been 50% the expectations were exceeded.
Project „Look@World“ arrived in Australia The organisers of the project were very content that several participants of look@world carried on their skills and knowledge in self-organized courses around the world. Liia Ling, teacher of Roela Basic School: “I visited Australia for 3 months to see my expatriate acquaintances. I took along three training manuals to introduce this remarkable project to the Estonians there. After showing them the possibilities of the Internet, my host gave her son a computer for Christmas. On Christmas Day we watched wintertime Estonian Christmas Eve in real time together. They hadn’t seen such a sight for 60 years! Regardless of the lack of a proper classroom, I carried out an Internet course based on the look@world training in the Estonian Village of Thirlmere. They were very grateful for the free tutoring – there is no such training project in Australia.”
The ID card campaign The results of this project encouraged us to continue, Alar Ehandi said. In the next training we introduced the ID-card: how to use it for banking, for digital signatures, e-voting, paying for plane tickets, e-bills etc. In January 2008 we organized the ID Card Day during which over 3.6 million digital signatures were given and electronic personal identifications reached 5.2 million.
Facts about the training project „look@world“ • 102 697 people i.e. some 10% of the adult population of Estonia, received training.
• 11 693 courses were carried out – 35 courses were being held on any given day.
• 8-hour elementary computer and Internet training was free of charge for participants.
• 17 new Look@World classrooms with 34 full-time trainers/coordinators were established.
• 245 classrooms for training and 280 part-time teachers were involved.
• Average grade given by participants to the course was 4.8 in a scale of five.
• Over 70% of participants have started using the Internet.
• 442 Public Access Internet Points (PAIP) employees received special training.
• It took only 1.5 months after the decision to launch the project was made for the first training session to be carried out.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
• The entire project took less than 2 years, including pilot projects. Link: www.andras.ee/ul/Vaata_Maailma_aruanne.pdf DialogWeb ,
in English baskunskaper, lika möjligheter, jämlikhet, IKT-kunskap
Se også Estonia's experience - new languages to be learned in childhood How to grow the virtual capital of civil society? Learning against Poverty Network Seduces Dear Reader,
Kära läsare! 12. november 2008 09:54 I intervjun med Brita Lønstrup får vi en intressant inblick i hur en erfaren pedagog arbetar med att möjliggöra samtal om kulturella skillnader och likheter. Hon säger hellre så än interkulturell dialog och menar att det måste ske i ett sammanhang eller knytas till särskilda situationer för att det ska bli meningsfullt. Och hon ger många handfasta råd – bl a om att man måste vara mycket konkret när man bygger de situationer som blir utgångspunkt för samtalen. Från Norge tas det vågade greppet att erbjuda inspiration från Malaysia. Hur man hanterar vardagsrasismen där kan faktiskt vara riktigt givande som gott exempel. Läs och begrunda! Man använder bland annat filmer som utgångspunkt för diskussion, vilket också är något som utgör ryggraden i det svenska projektet Home not Home, där filmen Mot Väggen visas på 24 orter. Där får vi också stifta bekantskap med begreppet mellanförskap och vi får en inblick i vilken potential frivilligorganisationerna utgör i arbetet med introduktion och integration av nyanlända. Till det temat anknyter årets vinnare av Grundtvig Award. Det är ett Turkiskt projekt kallat ”Professionals Experience Integration in Turkey” och är ett spännande experiment i ombytta roller. Läs resten på www.eaea.org. Från Finland kommer en intervju med utbildningsproducenten Anna Kirstinä vid Förbundet för Folkbildning KSLstudiecentral. Anna har goda råd till alla dem som nu är på gång att starta nya samnordiska projekt. Bland annat varnar hon för att tro att vi självklart alltid har samma uppfattning om vad grundläggande begrepp som folkhögskola och folkbildning är. Från Åland har vi fått ett intressant porträtt av Heresh Hassani, en iransk kurd som tillsammans med sin fru anlände som flykting 2005. Han talar om att delaktigheten är viktig för integrationen och att den underlättas när man möts dagligen på jobbet eller i studierna.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
I det isländska bidraget blir vi bekanta med WOMEN (Women Of Multicultural Ethnicity Network) och får del av en intervju med en rysk invandrarlärare. I artikeln ”Kan jag få ditt nätverk?” förmedlas intressanta danska iakttagelser och slutsatser som till viss del trotsar mångas föreställningar om äldre och yngre kollegors sätt att tackla nya utmaningar på en arbetsplats. Här handlar det om andra sorters kulturella skillnader. Något som vi kanske har anledning att återkomma till nästa år, som ju nu utropats till det Europeiska året för kreativitet och innovation. I den estniska artikeln Looking for Sharing and Support får vi lära oss mycket om olika minoriteter i Estland samt om dialog mellan dessa kulturer. Kort sagt – det finns mycket att hämta här. Håll till godo i höstmörkret! DialogWeb ,
Sverige internationalisering
Se også Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Kära läsare I kulturmöten uppstår goda ting Nordisk folkbildning ska gå i dialog med resten av världen Nationell och global bildning
Looking for Sharing and Support 12. november 2008 09:20 There are altogether approximately 140 different ethnic groups living in Estonia, but this diversity is easily overseen because many of these people use Russian in their daily lives, study in Russian-speaking schools and inform themselves about the world through Russian media channels. About half of the Finno-Ugric people who arrived from Siberia, now consider Russian as their mother tongue. For example when asked about our president a student in Narva spontaneously answered Vladimir Putin. There are about 300 000 Russianspeaking people in Estonia - one third of the entire population. Half of the 300 000 have applied for Estonian citizenship, a quarter has Russian citizenship and the remaining own the so called “grey” alien’s passport.
Since the re-independence of Estonia in 1991 the ethnic minorities, too, yearn for more independence and many cultural societies and clubs have been founded all over the country where people can “re-learn” their ancestors’ culture and language. The Ingrian Finns who collectively escaped Stalin’s repressions after World War II are one of the most active ethnic minorities in Estonia. They have founded eleven cultural societies and several dozens of dance, song and music ensembles. There is also several Ingrian-Finnish houses all over Estonia. An annual festival takes place in Tartu which is supported by the state of Finland. Four years ago the Ingrian Finns received cultural autonomy in Estonia – since
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
then they organize their own kindergartens, schools, societies etc. Before World War II the German and the Jewish minorities also received cultural autonomy, now most of them use Russian in their daily lives.
Round tables in Tallinn, Tartu, Pärnu Year 2008 is the European Year of Intercultural Dialogue and the Estonian National Folklore Council decided to organize three round table discussions about the shared values of the ethnic minorities in Estonia. The main question of the round tables was “What unites us? What are the shared values?” It goes without saying that all the ethnic minorities in Estonia are unique but at the same time they might also have something in common.
The first round table took place in Tallinn at the house of the Union of International Ethnic Societies “Lüüra” on February 7, 2008. There were 40 participants from 20 cultural societies. The second session on April 3rd took place in Tartu at club Atlantis (33 participants from 17 cultural societies) and the third one on September 29th in the House of the Inger-Finnish Cultural Society in Pärnu (32 people from 20 cultural societies). On November 16th a concert-performance in Tallinn concluded the round tables with folk songs, dances and music of most of the participating ethnic groups (the Estonian Latvian Society, the Slavic union “Läte”, the Estonian Polish Society Polonia, the Inger-Finnish Society of Pärnu, the Union of Ethnic Minorities’ Cultural Heritage amongst others).
Ene Lukka-Jegikjan, the organizer of the round table discussions says that all ethnic minorities have been positive about the outcome. Participants appreciated the rare opportunity to express themselves in Estonian language in public and many also hoped to continue the discussions in the future. On the other side there were people, especially in Tallinn, who are not content with their living conditions in Estonia and principally oppose themselves, they for example demand Russian to be the second official state language.
Ene Lukka-Jegikjan notes that best understanding and agreement was reached at the round table in Tartu. Ethnic minorities in the Tartu region are also most integrated in Estonian society, partly because the majority of them have studied at the Tartu University and know that Estonia did not join the Soviet Union voluntarily, it is not necessary to explain to them that Soviet Union liberated a part of Europe while occupying another (East Europe and the Baltic countries) etc. Rafik Grigorjan, Doctor of Philosophy from the North-Estonian Armenian Cultural Society pointed out that it is very important that people with higher education participate in the dialogues of cultures. Lydia Kõlvart, chairwoman of Lüüra, added that a dialogue can start between carriers of different cultural ideals.
On the other hand it was stated that folklore is a good starting point because it gives people a sense of dignity and national pride and knowing one’s own culture helps to understand other cultures. For instance Ljubov Petrova, a Russian-Estonian farmer said at the Pärnu roundtable that influenced by the Estonians’ keen interest in their folklore she also became interested in her own Russian roots. Now she has an Estonian farm in Aurdu municipality which is full of Russian folklore art.
„Naturally there were disagreements too, but everyone was open for dialogue”, Ene Lukka-Jegikjan says: “we were looking for what unites us and not for what separates us”. All participants shared the value of language and culture, education, family, security, democracy and citizen society. Each of the round tables ended with communal singing. The songbooks included folkloric songs in Latvian, Mordvan, Mari etc, and also the Estonian anthem. When the participants of the first round table were asked what song they would like to sing at the very end, then following the suggestion of Cecilia Rasa, the representative of the Lithuanians, the Estonian anthem was chosen.
Forest University in Toila Another important dialogue with Estonian ethnic societies took place a year earlier in Toila, North-East Estonia, where the Estonian Non-Formal Education Union and the Estonian Union of National Minorities organized a joint Forest University. This was literally a forest university because the participants visited Estonians’ ancient burial sites and sacred stones in the forests of Toila. It was a great surprise for example for the Siberian Finno-Ugric people that such places exist in Estonia too.
Participants of the Forest University came from a wide spectrum of cultures and nationalities: Võru Society of Tallinn, the Swedish Free University in Estonia, the Estonian Ethnic Minorities’ Union Radoga, Tšuvaši Cultural Society, Mordvan Cultural Society, the Polish society “Polonia”, Mari Community, Ersa-Mokša Cultural Society, Udmurtian and Byelorussian Community to name just a few. The aim was to enhance communication and co-operation between ethnic minorities and organizers of non-formal education. The Estonian Union of National Minorities represents 49 organizations of national minorities in Estonia and the Estonian Non-formal Adult Education Association has more than 70 member organizations –
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
thus the preconditions for collaboration were already there.
The very beginning of the meeting was slightly uneasy – the Russian speaking people kept to themselves and the Estonian-speaking societies did not understand why meeting other nationalities was necessary for learning handicrafts – a good ceramic oven seemed more effective. But the initial disbelief was quickly overcome and participants then discussed what could be done for the good of all ethnic minorities in Estonia. Participants suggested that local municipalities should have centres for ethnic minorities where people could get to know their ethnic culture and also learn about Estonian culture and folklore. Such a centre already exists in the town of Narva. Many people also wished that the Estonian Non-formal Adult Education Association organized more courses for ethnic minorities about citizen education, Estonian language and culture, and the minorities’ own culture. This idea is now being realized – the National Folklore Council of Estonia will start a series of folklore courses of Estonian ethnic minorities. These courses will be open for everyone interested and the first course will focus on the folklore of our neighbouring country Latvia. The Forest University participants also wished to become more involved in the development and reforms of Estonian Russian-speaking schools. Another simple but good suggestion was that local municipalities could invite the ethnic minorities in their area for a reception at least once every year, for instance on the independence day of Estonia. Apparently until now this idea has not been realized.
The Forest University concluded with a joint visit to the house of ethnic minorities in Narva, where participants could taste Ukrainian, Byelorussian, Russian and other national pies and drinks, look at handicrafts, photos and dance different national dances together.
Ene Lukka-Jegikjan: „The most positive aspect of the round tables and the Forest University was the fact that we were looking for what unites us and indeed a lot was found. This has built a good basis for future collaboration.” DialogWeb ,
in English dialog, språk
Se også Moslems in Estonian Society Estonians want to be a part of the Nordic region Estonia's experience - new languages to be learned in childhood Is Estonia part of the Nordic countries? Bilingual education in Latvia: The decisions and timeline of implementation of the bilingual education
Språket gjorde forskjell 12. november 2008 08:59
Det begynte med islandsk Blant dem er Irma Matchavariani, leder og lærer hos Mimirsímenntun, livslang læringssenter i Reykjavik. Irma kommer fra Tbilisi i Georgia men hun har bodd og arbeidet i Island i over 10 år og er islandsk statsborger. Det kan med viss rett hevdes at grunnen til at hun flyttet til Island er språket. Og forhistorien er nesten som ett eventyr.
Som ung gutt faller en jurist, Grigol Matchvariani i Georgia for islandsk, de islandske sagaene og islandsk litteratur. Han beslutter seg derfor for å lære dette språket. Det gjør han, uten at få noen undervisning men bl.a. ved å lese islandsk - russisk
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
ordbok med ett hefte om islandsk grammatikk bakerst i boka. Da dette blir kjent i Island i år 1992 får han en invitasjon fra den islandske stat og Sigurds Nordals Institutt (senere Árni Magnússon instituttet i islandske studier) til å komme til Island for å oversette noen av sagaene til georgisk. Han kommer med sin kone Irma, og sammen bor de her i seks måneder, blir kjent med folk og land og liker seg godt. –Vi ble vist rundt på en fantastisk eventyrreise, sier Irma.
Tiltalt av landet Etter de seks månedene tar de hjem igjen. Men deres lykke er ikke langvarig, Irmas mann omkommer ved en trafikkulykke noen år senere. Irma står alene med deres seks år gamle datter, det er urolige tider i Georgia og hun bestemmer seg for at prøve å komme til Island. - Island er et sted jeg ville bo sammen med min datter, så lite land, jeg syns jeg kunne føle meg trygg. Jeg hadde også fått noen venner som hjalp meg og støttet, da jeg kom hit for første gang sier Irma. Så i 1997 vender hun tilbake, som studerende i islandsk for utlendinger ved Islands Universitet. Samtidig med studiene, underviser hun russisk ved universitetet. Hun fullfører en B.ph.isl. grad og oppnår dermed rettighet for å undervise islandsk til utlendinger både i Island og i utlandet.
Irma forteller at hun underveis har fått mange artige oppgaver, nevner at i en periode fikk hun lov til å spille rollen som hovedprinsesse i Nordens hus i Reykjavik. Den russiske kunstneren Aleksander Reichstein hadde æren av at sette opp en eventyrverden som små og litt større jenter og gutter kunne besøke og kle seg ut som prinsesser og prinser. I to måneder stiller Irma opp som vert, tar imot de små og hjelper til med kjoler og tiaraer, sverd og kapper. –Men det var stille inn i mellom og da kunne jeg studere, sier hun og smiler over minnet.
Og folket Siden hun ble ferdig med utdannelsen ved Islands Universitet har Irma vært aktiv innenfor det internasjonale området, hun er opptatt av innvandrernes stilling i Island. Hun er medlem av styret i foreningen for kvinner av utenlandsk herkomst. (Women Of Multicultural Ethnicity Network - W.O.M.E.N. in Iceland ). Foreningen ble opprettet for fem år siden, den 24. oktober år 2003. Målet er at forene, oppfordre og tale for kvinners interesser. Foreningen arbeider for likestilling og like muligheter for kvinner av utenlandsk herkomst. De står for varierte tilbud av undervisning og underholdning. De skriver artikler og holder foredrag om diverse emner, helsesystemet, fagforeninger og sosiale rettigheter. Men det er også plass til underholdning i form av søndagskaffe og bingoaftener.
Irma har i gjennom mange år arbeidet som tolk i det internasjonale huset i Reykjavik og også som kontormedarbeider. Og hun forsatte med å undervise russisk, hos forskjellige læringstilbydere. En av dem er Mimir-símenntun, livslang læringssenter. –Men så fikk jeg ideen om å undervise islandsk for russisk språkige – fra det gamle Sovjet. Og det har hun gjort i tillegg til å være ansvarlig for ett opplæringstilbud i arbeidslivet, for de som arbeider innenfor helse- og omsorgssektoren hos Mimir. Største delen av de studerende er utlendinger, nesten 90%. Irma forteller at mange av dem syns det er nemmere at lære språket og samfunnet å kjenne av en som også er utlending og har kjent problemene på eget skinn.
Irma Matchavariani har mange interesser, hun har studert videre, skrevet en doktoravhandling. Det ble en del reiser frem og tilbake mellom Tbilisi i den tid hun leste ved universitetet der. Nu reiser hun ikke så ofte fordi mora hennes liker å komme for å besøke Irma i Island. Irma har vært særlig opptatt av barn og unge, deres interesser og muligheter. - Det er uhyre viktig at de unge får hjelp til begreper innen for områder som matematikk, fysikk og kjemi. Lærerne tror at fordi de har bodd her i mange år og kan tale så behersker de islandsk, men det er ikke slik. De har behov for kontinuerlig støtte for å utvikle språket og språkforståelsen igjennom hele utdanningen. – Språket og beherskelse av det spiller en utrolig viktig rolle i den interkulturelle dialog i følge Irma Matchavariani.
Språkdag
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Islendingene har mistet mye i den økonomiske krisen i løpet av de siste uker. Men blant de ting de aldri mister er landet, kulturen og språket. Den 16. november hvert år feirer Islendingene sitt språk. Skoler, mediene, foreninger og flere lager spesielle programmer for å røkte språket og deltakelsen har økt støtt siden første gang i 1996.
Árni Magnússon-instituttet i islandske studier Árni Magnússon-instituttet i islandske studier driver forskning og formidling innen for islandsk språk og litteratur, herunder leksikografi, navneforskning, språkrøkt, etnologi og kunnskap om de islandske middelalderhåndskrifter. Instituttet svarer på spørsmål fra institusjoner og borgere om språkbruk og har som oppgave å ta vare på den islandske skriftlige og muntlige kulturarv. Instituttets internasjonale kontor arbeider på formidling av islandsk kultur i hele verden. I samarbeide med Islands Universitets humanistiske fakultet arrangerer instituttet kurser i islandsk og islandske studier. Det internasjonale kontor har også ansvar for islandskundervisningen i utlandet og yter service til de utsendte lektorer. Instituttet er medlem av et nordisk samarbeidsutvalg: Samarbejdsnævnet for Nordenundervisning i Udlandet og instituttets internasjonale kontor fungerer som sekretariat for. Kontoret administrerer Snorri Sturluson stipendiene, som hvert år ytes til utenlandske forfattere, oversettere og forskere.
Instituttet har utviklet kurser i islandsk online. Gratis begynnerkurs: http://icelandic.hi.is/ DialogWeb ,
Norge internationalisering, språk
Se også Levende samarbeid for velferdsstaten – fritt for revolusjoner Velkommen inn til Sisa Kjære leser! Norden i en globalisert verden Språk er kostbare skatter
Många olika sorters aktiviteter i Sverige 11. november 2008 08:32 Varje medlemsland har stött ett nationellt kulturprojekts arbete med interkulturell dialog. Home not Home som är Sveriges bidrag, är alltså ett av 27 nationella projekt som pågår i Europa idag.
På websidan homenothome.se har information om en rad olika aktiviteter kring temat Interkulturell dialog samlats. Det rör sig om inte mindre än ett 50-tal arrangemang runt om i landet. Två program står för de i särklass största antalet aktiviteter, nämligen Mot Väggen och Restore Hope.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Mot Väggen och Restore Hope Teaterstycket Mot väggen handlar om en kärlekshistoria mellan en ung flicka och en dubbelt så gammal turkisk diskplockare. Det är en dramatisering av filmen som är regisserad av Fatih Akin som belönades med Guldbjörnen i Berlin 2004. Pjäsen visas på 24 orter i landet från Kiruna till Malmö och kan används som utgångspunkt för lokala debatter mm.
Riksföreställningars utställning om att leva gömd utan rättigheter Restore Hope: Se mej! om gömda kvinnor är ett videokonstverk. Det består av en sju kvadratmeter stor utställning som kan fraktas runt med släpvagn och visas i princip var som helst. Turnéplanen omfattar tolv platser från Piteå till Malmö.
Mellanförskap En annan aktivitet är det samtal som föreningen Mellanförskapet tillsammans med Home not Home och Studentkåren i Malmö genomförde på Malmö Högskola i slutet av oktober. Där diskuterades begreppet "mellanförskap". Det beskriver en del av upplevelsen av att växa upp i Sverige, men ändå inte ses som svensk. Ofta används ordet utanförskap när det egentligen handlar om mellanförskap. Enligt det korta referatet på hemsidan konstaterades att mellanförskapet är en del av det svenska samhäller och borde bli mer belyst av medierna.
Frivilligorganisationernas betydelse kartlagd av 5i12 5 i 12-rörelsen har varit partner bakom ett projekt för att studera frivilligorganisationernas arbete med integration. Motor i det arbetet har projektledaren Anders Bergman varit. ”För mig är det alldeles uppenbart att frivilligorganisationernas engagemang och pådrivande kraft är av avgörande betydelse för en lyckad integration av de nya svenskarna”, säger han. ”Vår kartläggning pekar entydigt på vilken potential de representerar. ”Det är genom det enträgna ideella föreningsarbetet och de kontaktvägar de erbjuder som de stora möjligheterna till möten mellan människor med olika kulturell bakgrund finns”, säger han och tillägger att jobbet förstås är den andra stora kontaktytan. ”Den civila sektorn är i sig en viktig arbetsmarknadsarena med möjligheter till referenser som blir allt viktigare för att få ett jobb” Här påminner han om det reviderade studiematerialet Heja Jobbet. Det är ett webbmaterial som bygger på övningar, spel och rollspel. Det omfattar hela trettiosju menyer med 17 interaktiva övningar, 18 videofilmer och 60 ungdomsröster. ”De bjuder på en resa där du testar både dina egna och andras fördomar och tvingar dig att göra egna ställningstaganden” avslutar Anders.
Mer om kartläggningen och om Heja Jobbet finns att läsa via länkar från 5 i 12-hemsidan.
Konferens i Stockholm Inom ramen för det svenska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet genomförs den 12-13 november (ungefär samtidigt som det här numret av Dialog Web redigeras) en konferens i Stockholm med rubriken How soon is Now? The
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
policies of Interculture. Den vill lyfta fram interkulturell dialog på nationell, nordisk och europeiskt sammanhang. Syftet är vidare att summera slutsatser och rekommendationer för dessa nivåer från det civila samhället och politiker. Om vad som kommer ut av konferensen kanske vi får anledning att rapportera senare. Länkar: www.homenothome.se www.5i12.se www.mh.se DialogWeb ,
Sverige internationalisering, invandrare
Se også Alfalärare – en alldeles särskild kompetens Alfalärare berättar Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Utländska interner i infoskugga Kära läsare
Skillnader och likheter skapar lärande samtal 10. november 2008 09:07 Frågan gick till en mycket erfaren pedagog. Brita Lønstrup är FD i rysk filologi och har undervisat och föreläst i en rad olika internationella sammanhang. Just nu skriver hon på sin åttonde bok. Många av böckerna handlar om språk och språkinlärning. Men hon ger sig också ut i skoldebatten med boken Den sorte skole där hon inbjuder till diskussion om olika generationer elevers uppfattning om sin skolgång.
Dialog i öppna rum – om öppenhetspedagogik Brita har över 30 års erfarenhet som lärare. Sina metoder har hon använt i många olika sammanhang där kulturer möts – både hemma i Danmark och internationellt. Oftast har det handlat om att få mänskor att förstå varandra och komma i diskussion och dialog. Hennes sätt att få dem att lära av varandra utgår ifrån att man är mycket konkret. Skillnader mellan människor är något bra, tycker hon. Det är mycket lättare att bygga upp en grupprocess på skillnader än på likheter. Då kan man verkligen lära av varandra.
Hennes bok Det åbne rum – en grundbog for voxenundervisere (Gyldendals förlag) har getts ut på många språk bl a engelska, ryska och de baltiska språken. Boken introducerar begreppet öppenhetspedagogik, som innebär att man låter http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
klassrummet vara öppet mot resten av världen. Och att det som sker där i rummet präglas av en öppenhet mellan de närvarande. Där kan man inte heller ha en fast dagordning för aktiviteterna utan de måste både krympas och expanderas som ett ”harmonikaprogram”, som vi brukar prata om i Danmark, fortsätter Brita.
Metoder hellre än rutiner Men inget går av sig självt. Som lärare måste veta vad man gör. Det ska vara system i det hela och inte bara mynna ut i löst prat. Det är ett riktigt hantverk att skapa dialog som är anpassad till olika gruppers inriktning. Ofta kan det gå snabbt och vända på situationer mycket effektivt. Men det får aldrig bli rutin. Man ska akta sig för att gå på rutin, den är en lärares värsta fiende, anser Brita. Syftet är viktigt och grupparbeten kräver regler, annars utvecklas de lätt till kaos.
Läreriet är en konst, fortsätter Brita och så kommer vi in på ett litet stickspår om suggestopedi med rötter från Bulgarien och NLP (neurolingvistisk programmering) från USA. Båda är metoder för att på ett effektivt sätt att genom språklig automatisering lära sig talspråk. Detta a propå metoder och hur de kan motsvara deltagarnas förväntningar. Det är lätt att tankarna flyger iväg när man pratar med någon så kunnig och med så bred erfarenhet som Brita.
I Grundtvigs anda Samtal som bygger på skillnader och likheter är helt i Grundtvigs anda. Alla människor är ju olika. Därför lär man genom samtal och av varandra.
Sedan kan samtalen ta olika form. Oftast blir de lärande samtalen bäst när man träffas ansikte mot ansikte. Det ger mer precision när man kan ser både mimik och kroppsspråk. Och man kan använda sig av rummet man befinner sig i genom att skapa olika situationer. Där kan man markera sitt förhållningssätt till varandra. Sitta ner och prata i grupp är ett sätt att ingjuta en känsla av jämbördighet och demokrati.
Övningar för att skapa samtal och dialog kräver god fantasi, anser Brita. Ofta är de bäst när de improviseras fram i all hast i trängt läge, när något samband behöver illustreras. De flesta lär sig bra av att situationer skapas. Det sker induktivt – sedan kan man ta itu med teorin. Som lärare gäller det att ändra situationen och det kan man göra både med kommunikation och agerande. Och av att sedan kopiera, korrigera och repetera.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Bejaka det positiva Alla människor har både positiva och negativa sidor, framhåller Brita och än en gång betonar hon hur viktigt det är att man måste acceptera det som skiljer i människors uppfattningar. Men att sträva efter en interkulturell dialog om religion är lite naivt. Då kan det värsta komma fram, eftersom det handlar så mycket om känslor. Fördomarna lurar och snart kan man hamna i en rejäl fight. Då gäller det att appellera till humanism och demokratiska värden.
En intressant tankeövning hon brukar göra är att låta fyra grupper – en antas komma från polartrakterna, en från prärien, en från öknen och en från de bördiga områdena mellan Eufrat och Tigris – reflektera kring skillnader och likheter mellan olika religioner. De får också i uppgift att diskutera sig fram till vilken religion som skulle vara mest ändamålsenlig för just deras förutsättningar. Efter en halvtimme brukar de komma tillbaks och har då bl a enats om etiska regler som motsvarar kristendomen (en linjär religion som i princip ser döden som slutet på livet) för de rika områdena och andra religioner (cykliska – där någon form av pånyttfödelse är ett viktigt inslag) för de områden som är fattigare.
Det är ett mycket medvetet sätt att arbeta med frågor för att locka fram samtal och diskussion kring kulturella skillnader, som Brita utvecklat under årens lopp. Ju mer samtal, desto mer kan man skönja de tankemönster som styr oss. Det är bara genom att höra sig själv och andra kommunicera om dessa frågor som man tydligt kan se de mönster som styr vårt tänkande. DialogWeb ,
Sverige dialog
Se også Facebook kan öka blyga studenters lärande Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Nordisk folkbildning ska gå i dialog med resten av världen NIPÅs soffa inbjuder till dialog och mångfald Lärande dialoger för mångfald och samhälleligt engagemang
Heresh Hassani 10. november 2008 08:56 Optinova är ett åländskt industriföretag specialiserat på tillverkning av plastkomponenter för medicinska tillämpningar med hela världen som marknadsområde.
I hemlandet Iran bodde Heresh i Boukan i nordvästra delen av landet och studerade matematik vid universitetet. I april 2005 kom han och hans fru som kurdiska flyktingar till Åland och Finland efter två år i Turkiet.
Högskolestudier och jobb Heresh inledde genast studier i svenska på sfi-utbildningen vid Medis. Efter ett års språkstudier, i vilka ingick en veckas språkpraktik på Högskolan, blev han antagen till IT-
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
programmet.
Hans matematiska kunskaper och intresset för datorer, vilket han hade haft sedan tonåren, gjorde honom lämpad ämnesmässigt.
- Språkkunskaper, inte bara i svenska utan även engelska, är förstås viktiga. Att förstå tillräckligt bra är viktigast, sedan kan man lära man sig prata, säger Heresh.
När han gick sfi-kursen kändes grammatiken tråkig men väl ute i samhället har han haft stor nytta av den. Han är tacksam för all den hjälp som både läraren Susanne Karlsson och invandrarsekreteraren Petra Hed bidrog med den första tiden.
Lärarna på Högskolan har också varit förstående, tillmötesgående och flexibla. Hittills är alla kurser godkända, många med vitsordet väl godkänt.
Efter ett år på Högskolan fick Heresh sommarjobb på Optinova i Godby men stannade kvar när det blev höst. Han jobbar nu främst eftermiddags- och kvällsskift vid sidan av studierna.
Sina skoluppgifter gör han ofta på distans över Internet och kursmaterialet från lektionerna tar han del av genom kurskamraterna.
- På Optinova har de också varit mycket tillmötesgående. Arbetsledarna är hjälpsamma och arbetskamraterna jättetrevliga och öppna för att byta skift om jag behöver det för studierna, berättar Heresh.
Delaktighet är viktigt Via jobbet har han fått nya vänner och lättare kommit in i samhället. När man studerar eller jobbar möter man människor. Även om han kunde språket kom han aldrig in i det turkiska samhället för att han varken kunde studera eller jobba där.
-Delaktigheten är viktig för integrationen. I början trivdes jag inte alls och tyckte att Åland var för litet. Oj, vilka kalla människor, tänkte jag först. Sedan upptäckte jag att de inte alls är det utan bara annorlunda än folk i Mellanöstern. Nu tycker jag om folket här, säger Heresh.
Men det är ju inte heller lätt för de infödda att våga vara vän med en främling. När man möts dagligen i jobbet eller studierna lär man känna och kommer närmare varandra.
Man måste vara aktiv för att komma in i samhället. Det är också bra för självförtroendet när man klarar av jobb eller studier i det nya samhället.
Viktigt att våga fråga Det är viktigt att förstå hur skolan och jobbet men också samhällssystemet fungerar. Att ge allting tid och ha tålamod behövs för att förstå och undersöka hur det nya fungerar.
Man behöver inte förstå varje ord i språket bara innehållet är klart. Fortfarande förstår inte Heresh alltid men då går han till läraren och frågar. Även på jobbet frågar han genast då han inte förstår.
Som invandrare tror man först att man inte vågar fråga på grund av bristande språkkunskaper. Men det är viktigt att förstå hur jobbet funkar och bättre att fråga än att göra fel och missköta jobbet. Man måste våga visa sin okunskap så att de som
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
ska lära en jobbet förstår vad man kan och inte kan.
-Det är också bra att ta exempel av ålänningar, göra som de, inte mer eller mindre. Vi som inte kan språket försöker ofta kompensera brister med att jobba mer men det blir inte bra varken för arbetskamraterna eller ledarna, säger Heresh.
Om ett år borde Heresh vara klar med studierna och då vill han jobba med programmering eller webbserverteknik. Om han inte söker vidare till något universitet och läser till civilingengör, för han gillar utmaningar och att studera.
Länkar: www.optinova.fi www.ha.ax (Högskolan på Åland) www.mariehamn.aland.fi/medis DialogWeb ,
Sverige internationalisering, invandrare
Se også Alfalärare – en alldeles särskild kompetens Alfalärare berättar Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Utländska interner i infoskugga Kära läsare
Må jeg få dit netværk? 10. november 2008 08:35 Netværksgenerationen er en af de betegnelser, der jævnligt hæftes på de unge, der i disse år er godt på vej ind på arbejdsmarkedet. Men at de unge langt fra er alene om at etablere og dyrke netværk blev snart tydeligt for Jakob Krause-Jensen, adjunkt ved Institut ved Pædagogisk Antropologi ved Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, DPU, da han for nogle år siden indledte et studie på Bang & Olufsen, som fremstiller radio, tv mv. i kvalitetsdesign.
Her havde ledere en forestilling om, at forskeren blandt mange erfarne medarbejdere ville møde tristesse over organisationens udvikling – at de ville beklage sig over den nye fleksible organisationsform og begræde tabet af en gammel, velkendt arbejdsstruktur.
De unge var frustrerede
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Men nej.
Jakob Krause-Jensens interviews bekræftede det stik modsatte. Uden undtagelse foretrak de erfarne ingeniører den nye fleksible projektorganisation i forhold til de gamle afdelingers mere rigide opdelinger og procedurer. Det var derimod de unge, som ikke kunne finde fodfæste i omskifteligheden og derfor udtrykte frustration, fortæller forskeren i en artikel i magasinet Asterisk, hvori DPU formidler ny forskning.
I takt med at ingeniørerne i produktudviklingsafdelingen på Bang & Olufsen oplevede et stigende tidspres i forbindelse med deres opgaver, undlod flere yngre medarbejdere at forstyrre mere rutinerede kolleger med spørgsmål i håb om at udnytte deres viden og netværk til at skabe løsninger. I stedet brugte de selv mere tid på at læse sig frem til, hvordan de kunne gribe udfordringerne an.
Fleksibilitet kræver et rodnet Omvendt trak de rutinerede ingeniører på kontakter i ind- og udland og kunne derved løse opgaverne mere effektivt. De oplevede ikke som de unge store problemer med kravene om omstilling.
Fleksibilitet kræver et rodnet, som kun erfarne medarbejdere har mulighed for at slå og udnytte, konkluderer Jakob KrauseJensen. Men det er der tilsyneladende ofte ikke blik for i organisationerne, mener han. Eksempelvis mente en tidligere leder på Bang & Olufsen, at kontinuitet næppe vil være en væsentlig faktor i fremtidens virksomheder.
- Jo mere erfaren du bliver, jo mere hænger du fast i rutiner. Jeg tror, at vi er nødt til at indse, at de fleste ældre ansatte synes at mangle evnen og lysten til forandring, hvorimod de unge flytter sig hurtigt nu om dage, lød lederens bud overfor forskeren.
Unge tragter efter sparring Forskningsleder ved Center for Ungdomsforskning ved DPU, Jens Christian Nielsen, peger på en række udfordringer for mange virksomheder, hvis de vil have det fulde udbytte af de ressourcer, kommende generationer af medarbejdere kan tilføre både arbejdsmiljøet og bundlinjen.
- Som ung nyansat evaluerer man næsten hele siden sig selv: ”Var det godt nok, hvad jeg gjorde? Lærte jeg noget særligt i forbindelse med denne opgave, som jeg bør tage med mig videre?” Den slags spørgsmål opstår naturligt nok hele tiden, samtidig med at unge er mere optagede end andre grupper af, hvordan de performer i andres øjne. Derfor tragter de i masser af situationer efter sparring og konstruktiv kritik fra både mere erfarne kolleger og fra ledere. Oplever de ikke tilstrækkelig og klar respons, kan de meget vel føle, at de svæver i uvished, siger Jens Christian Nielsen.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Organiser videndeling Langt flere arbejdspladser end i dag burde gøre det til rutine, at medarbejderne mødes ti minutter over en kop kaffe hver dag i relevante grupper for at høre, om nogen har vigtigt nyt at fortælle og hvem, der eventuelt har brug for hjælp. Sådanne lærende møder vil ikke mindst unge medarbejdere værdsætte højt, mener ungdomsforskeren.
- Man taler meget om at stimulere videndeling, men forsømmer at gennemtænke de organisatoriske og fysiske rammer for den, og videndeling opstår ikke af sig selv, pointerer han.
Både det arbejdsmæssige og det sociale fællesskab tillægges meget stor vægt blandt unge. Grundlæggende er de mere end ældre kolleger indstillede på, at de fleste arbejdsopgaver bedst løses i fællesskab. Den iagttagelse understeges af, at selv de unge, som overvejer eventuelt at starte deres egen virksomhed, tilkendegiver, at ideerne i så fald skal leves ud i en form for arbejds- eller kontorfællesskab sammen med andre, fremhæver Jens Christian Nielsen.
Artiklen ”Fleksibilitet kræver stabilitet” om Jakob Krause-Jensens studie på Bang & Olufsen blev bragt i DPU’s magasin Asterisk nr. 38, december 2007 Link til Danmarks Pædagogiske Universitetsskole: http://dpu.dk Link til Center for Ungdomsforskning: www.cefu.dk DialogWeb ,
Danmark forskning
Se også Man skal kunne det man gør Godt 700 forskere samlet i Reykjavík Opråb fra Vestjylland Nordisk sprogpolitik – skandinavisk som fælles platform Kære læser
Spegeln bästa hjälpmedlet i internordisk dialog 07. november 2008 13:15 Anna Kirstinä är utbildningsproducent för det finskspråkiga Förbundet för Folkbildning KSL-studiecentral. Till hennes områden hör färdigheter för arbetslivet och yrkesinriktad tilläggsutbildning. Hon har tidigare varit involverad i några nordiska projekt, bl.a. inom Nordplus, och det har gett henne anledning att fundera på hur den nordiska dialogen inom http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
organisationsarbetet ser ut. För tillfället koordinerar hon ett projekt, där Finland, Sverige, Danmark, Grönland och Estland är med. Projektet som handlar om att utbilda folk inom sociala företag har fått en ovanligt långsam start eftersom man i stället för att som planerat köra direkt igång på Anna Kirstinäs inrådan har startat med ett mobilitetsprojekt för att först planera det stora projektet grundligt innan man sätter igång.
– När planeringsgruppen träffades de första gångerna insåg vi att vi måste börja med att diskutera termerna vi rörde oss med, som till exempel ”social enterprise”, sociala företag och social ekonomi. Vi insåg att termerna inte har samma betydelse i de nordiska länderna, både ifråga om hur man allmänt uppfattar dem och hur de används i lagstiftningen och det är ju avgörande att vi talar om samma sak.
Anna Kirstinä har också exempel på nordisk begreppsförvirring från den tid hon arbetade med ett nordiskt projekt inom Folkhögskoleföreningen.
Tolkningsfrågor – Det visade sig att så grundläggande begrepp som folkhögskola och folkbildning inte alls var entydiga i ett nordiskt sammanhang. Även om jag själv vet exakt vad jag menar med folkhögskola är det inte alls säkert att alla andra uppfattar det på samma sätt. Var och en tolkar begreppen via sin egen historiska, erfarenhetsbaserade och kulturella bakgrund.
Kirstinäs råd är att reservera tillräckligt med tid för att diskutera innan man sätter igång med ett samarbete.
– Det kan kännas dumt, men ofta kan det vara alldeles nödvändigt att börja med att ta några steg bakåt för att ta reda på vilka termer alla kan godkänna.
Kruxet med nordiskt samarbete är att vi ofta tror att vi är väldigt lika och att vi förstår varandra automatiskt, menar Kirstinä.
– I samarbetet med kulturer som tydligare skiljer sig från vår, kan det vara lättare att förstå att vi är annorlunda medan vi i det nordiska samarbetet tycker att vi borde förstå varandra. Att vi också ofta har ett gemensamt språk, skandinaviska, kan göra illusionen av samförstånd ännu starkare.
Svårt skilja mellan individ och kultur Missförstånd kan också uppstå på grund av olika långa handläggningstider inom projekthanteringen. I Finland behöver man information om saker längre i förväg än i t.ex. Danmark.
Att det råder olikheter i mötes- och arbetskultur i de nordiska länderna vet de som har erfarenhet av nordiskt samarbete. Anna Kirstinä anser ändå att det kan vara svårt att veta när det handlar om individuella och när det handlar om kulturella särdrag.
– Häromdagen var det en svensk medlem i en arbetsgrupp som efterlyste ett mera organiserat samarbete, men å andra sidan är min erfarenhet att svenskarna inte alltid är de som vill ha det så hierarkiskt organiserat. Allmänt kan man väl säga att finländarna är samvetsgranna elever medan svenskarna betonar den demokratiska processen, men det kan som sagt vara farligt att generalisera.
Anna Kirstinäs recept för att undvika stereotypier när man går in på olikheter mellan kulturer är att var och en ser sig själv och sin egen kultur i spegeln i stället för att man försöker beskriva andras. Hennes exempel på en lyckad träning i interkulturell dialog kommer från en kurs där öst- och västeuropéer med hjälp av drama genomskådade sina särdrag.
– Västeuropéerna och östeuropéerna skrev ned stereotypier om varandra. Sedan fick de spela sig själva såsom de andra hade beskrivit dem. Det var ett effektivt sätt att visa hur löjligt det är med stereotypier.
I Finland har det från folkbildarhåll kommit ett önskemål om en kurs, där man tar upp skillnaden mellan de nordiska kulturerna och hur man bäst tacklar dem. Anna Kirstinä är övertygad om att en sådan kurs behövs, men hon betonar hur viktigt det är att ingen skuldbeläggs, att det sker på ett jämlikt och respektfullt sätt och att representanter för de kulturer
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
som tas upp finns närvarande.
– I ett mångkulturellt samarbete är det viktigt att vi på riktigt rör oss på samma karta. DialogWeb ,
Sverige folkbildning, internationalisering
Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Arbetslösa får gratis resa - tusen muligheter over grensen Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv Tid att tänka öppnade oanade möjligheter Alternativa vägar till universitetet under lupp
Inspirasjon fra Malaysia 06. november 2008 15:20 Pusat KOMAS er en organisasjon som ble etablert i 1993, og som bruker media og moderne undervisningsmetoder til å spre bevissthet og kunnskap om menneskerettigheter. I tre år har de drevet prosjektet Education for Non-discrimination focusing on Issues of Race and Ethnicity (heretter kalt ENIRE), noe som har gitt både gode resultater og internasjonal anerkjennelse. Under EAEA-generalforsamlingen i begynnelsen av oktober mottok Mr. Jerald Joseph Grundtvigprisen 2008 på vegne av dette prosjektet.
Det sosioøkonomiske landskapet i Malaysia har vært preget av rasebasert politikk helt siden det ble et fritt land for 51 år siden. Mangelen på åpne forum og arenaer for diskusjon om etniske motsetninger og rasisme er åpenbar, og årsaken er at temaene er stemplet som svært sensitive. KOMAS arbeider for et interkulturelt samfunn og initierte dette prosjektet som et verktøy for økt dialog og forståelse.
Interkulturalisme Ideen om interkulturalisme fokuserer på ujevn maktfordeling, og erkjenner at rasisme finnes og må utfordres aktivt. Interkulturalisme innebærer å se på kulturelt mangfold som en styrke som kan berike samfunnet og oppfordrer derfor til samarbeid, forståelse og respekt mellom ulike kulturer og etniske grupper. Interkulturalisme er grunnlaget for Pusat KOMAS, og utgagspunktet for ENIRE. Dette prosjektet fokuserer på å øke bevisstheten om diskriminering, rase og religion i Malaysia, med mål om å endre oppfatninger, holdninger og atferd hos befolkningen og beslutningstakerne.
Film og hverdagsrasisme
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
ENIRE har ikke hovedfokus på organisert rasisme eller ekstremisme, prosjektet tar derimot utgangspunkt i dagliglivets situasjoner og hverdagsrasismen. Pusat KOMAS har en videoproduksjonsavdeling som lager filmer som vekker debatt og engasjement. Filmer om hverdagslige situasjoner som sportskonkurranser eller klesvask kan fint brukes til å utfordre holdninger, fordommer og stereotypier vi har utviklet overfor mennesker med annen etnisk bakgrunn enn oss selv. Etter å ha sett en slik film stilles spørsmålene: Hva så du egentlig i denne filmen? Vekker filmen noen følelser i deg? og Hvis du var i samme situasjon, hva ville du gjort for å bedre relasjonene mellom de ulike etniske gruppene?
Spennende metoder Deltakerne på ENIRE-kurs har ulik etnisk bakgrunn, og metodene som brukes er basert på Popular Communications (PC). PC innebærer at metodene er deltakerbaserte, prosessorienterte og kreative. I tillegg til film brukes også drama og dynamiske gruppeaktiviteter. Målet er å skape kritiske diskusjoner og gjensidig læring rundt ømtålige temaer som for eksempel rasismen blant deltakerne innad i gruppa.
Evalueringene blant deltakerne i prosjektet har vært svært positive. Mange har uttrykt forundring over at det faktisk har vært mulig å skape et slikt konstruktivt diskusjonsforum med deltakere fra ulike etniske grupper i Malaysia. Undervisningen har motivert og styrket deltakerne i troen på at slike diskusjonsrom også kan skapes på grasrotnivå, i for eksempel organisasjoner, studentbevegelser, menigheter eller ungdomsgrupper.
Hva med Norden? En sammenlikning mellom Malaysia og Norden er nok ikke særlig fruktbart i denne sammenheng, men at det finnes gode metoder for å oppnå interkulturell dialog og et mer velfungerende multikulturelt samfunn både i Malaysia og de nordiske landene er jo mulig. Metoden Popular Communications ble opprinnelig utviklet i Latin-Amerika til bruk i organisering av arbeid blant bøndene, og har nå vellykket blitt overført og tilpasset Malaysias sosiokulturelle sammenheng og de utfordringene som finnes der. I neste omgang kan det være Oslo, København eller Åbo sine innbyggere sin tur til å ufordre hverdagsrasismen på nye måter og gjennom dette skape interkulturell dialog? Kilder: www.komas.org www.eaea.org www.wikipedia.no DialogWeb ,
Norge internationalisering
Se også Levende samarbeid for velferdsstaten – fritt for revolusjoner Velkommen inn til Sisa Kjære leser! Norden i en globalisert verden Foreningene Norden forbund?
Højskoler vil sparke til klimadialogen http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
20. oktober 2008 13:30 Skal det lykkes at flytte miljødebatten et stykke, der for alvor kan mærkes, er der behov for at så spirer til en ny dannelse på alle niveauer. Inden for alle sektorer. Det var blandt andet et af de tilbagevendende temaer på den nyligt overståede fælles nordiske klimakonference i Odense.
Den udfordring er 17 af de danske folkehøjskoler nu i færd med at påtage sig i håb om, at de både ud fra hver deres rammer og i et stort, fælles samarbejde, kan bibringe såvel græsrødder, som repræsentanter for industrien og politiske beslutningstagere fra ind- og udland nogle nye indfaldsvinkler til, hvordan miljø- og klimadebatten kan undgå at stande i våde. Den skal i stedet bevæge sig raskere frem mod konkrete, ambitiøse målsætninger og løsninger.
Danmarks værtskab for FN’s klimatopmøde i november 2009 har inspireret Folkehøjskolernes Forening i Danmark, FFD og en række partnere til med det fælles projekt at tage teten op til såvel undervisningsministerens som klima- og energiministerens støtte og bifald.
Op til 1000 deltagere COme2gether lyder invitationen til 3-500 deltagere fra hele verden samt ligeså mange danskere, som vil prioritere at tilbringe en uge i august næste år på en af de 17 højskoler. Både for at lytte, debattere, lære, lade sig overraske og inspirere til, hvordan de i nye og anderledes partnerskaber end i dagligdagen pludselig oplever et nyt engagement i at virke for en bæredygtig udvikling.
For tiden arbejdes der blandt andet med at konkretisere forskellige temaer, skolerne selv samt Folkehøjskolernes Forening og en række samarbejdspartnere i projektet, finder aktuelle og relevante.
- Skolerne har meget selvstændige rammer for, hvad de til slut vælger at prioritere. Men vi regner med, at både mere naturvidenskabelige vinkler, som for eksempel scenarier for klimaforandringer og deres konsekvenser, finder vej til programmet, ligesom diskussioner om internationale samarbejder og mere filosofiske vinkler på emnet som vore utopier og opfattelser af ansvar og moral vil være på dagsordenen i de seks dage kursisterne samles på skolerne, fortæller Berit Asmussen, der er projektleder i Folkehøjskolernes Forening for COme2gether.
Netværk med ambitioner Ambitionerne med projektet er store. Det skal blandt andet identificere de første civile skridt på vejen mod en klimatisk bæredygtig fremtid og levere en platform til at demonstrere eksisterende løsninger.
Samtidig skal skoler og kursister levere konkrete forslag til, hvilke elementer der indgår i en klimatisk bæredygtig fremtid. Undervejs vil de forhåbentlig dele så mange ideer, viden og oplevelser – blandt andet i forbindelse med de events, de tilrettelægger på højskolerne for at skabe dialog med lokale partnere – at deres nye fælles netværk og ambitioner lever videre med tæt kontakt via internettet, efter at deltagerne er vendt tilbage til hver deres dagligdag.
- Nogle af de involverede højskoler har betydelige erfaringer med at arbejde med miljø- og klimaspørgsmål, andre er stået på projektet, fordi de selv ønsker at lære mere på området og eksempelvis anser miljø- og klimaforandringerne som meget vigtige problemstillinger for udviklingen af det globale demokrati, fortæller Berit Asmussen.
Rekruttering Når det gælder rekrutteringen af danske deltagere til COme2gether, vil højskolerne annoncere kurserne via deres sædvanlige kanaler. Derudover bliver der tilrettelagt en mere målrettet annoncering mod virksomheder, særlige
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
institutioner, NGO’ere og borgere i tæt kontakt med nogle af projektets samarbejdspartnere, blandt andre Dansk Industri og den nyetablerede grønne tænketank CONSITO.
Partnerorganisationerne vil gennem deres internationale kontakter være med til at rekruttere de udenlandske deltagere. På samme måde som i Danmark skal de selv ansøge, og udvælgelsen vil finde sted på baggrund af blandt andet kvalifikationer, hensyn til at få forskellige regioner og sektorer repræsenteret samt ud fra ønsket om at sikre et højt niveau og engagement.
En levende bog til topmødet Selv om de udenlandske deltagere i COme2gether er draget hjem igen fra højskoleopholdet i Danmark, når FN’s klimatopmøde i november næste år trækker toppolitikere og embedsmænd til København, vil de yngre miljøambassadører alligevel sætte deres præg på topmødet.
Politikerne får overrakt en stor bog med de ideer og refleksioner, der er opstået i løbet af projektet. Bogen skal udvikles videre både i trykt form og på internettet og er derfor forsynet med blanke sider, så både deltagerne og andre kan sætte deres præg på den løbende. DialogWeb ,
Danmark folkbildning, hollbar utveckling
Se også Indhold og faglige udfordringer i dagligdagen Velfærd har eskaleret til en svaghedens klub Kære læser Energibesparelser til søs – fra forskning til business Den nordiske folkehøjskole – skolen for livet
Kære læser 14. oktober 2008 15:55 Ufortrødent forsøgte drengene at skubbe til den, men den var surret fast. Og det hjalp heller ikke, da de modigste af dem lod sig klemme så langt inde under den, som de kunne komme, i håb om at få bedre fat.
Sloganet på siden: ”Så meget fylder 1 ton CO2. Grib udfordringen – prøv selv at spare et ton i år”, fangede ikke umiddelbart drengenes opmærksomhed. Men budskabet har skabt opmærksomhed – også langt uden for Kongens Have i Odense.
Kampagner som denne hedder noget forskelligt fra land til land, men budskabet er uomtvisteligt det samme:
Så skru dog ned for energiforbruget! Vi opfører os forrykt
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
uforsvarligt!
I dette temanummer af DialogWeb om bæredygtig – eller holdbar – udvikling, kan du møde familier, ministre, undervisere, ledere og medarbejdere i organisationer og store virksomheder, der forsøger at gå i clinch med vores CO2udslip og klimaudfordringen.
Mange oplever det som drengene i Kongens Have – udfordringen er ENORM.
Men der skal findes løsninger.
God læselyst og inspiration! DialogWeb ,
Danmark hollbar utveckling
Se også Velfærd har eskaleret til en svaghedens klub Kære læser Energibesparelser til søs – fra forskning til business Opråb fra Vestjylland Pioner med visioner
Östersjöfonden belönar Östersjöns hjältar 14. oktober 2008 15:49 Stiftelsen Ålandsfonden för Östersjöns framtid, mera känd som Östersjöfonden grundades år 1989 genom en privat donation av affärsmannen, numera kommerserådet Anders Wiklöf. Syftet med fonden är att stödja forskning och annan verksamhet som bidrar till att öka skyddet av Östersjön.
Fortfarande är det framför allt Anders Wiklöfs namn som väcker folks intresse, berättar verksamhetsledare Edgar Öhberg och visar en tidningsartikel där flera personer som gjort stora donationer till förmån för Östersjön intervjuats.
Under sina 20 verksamhetsår har fonden belönat närmare 60 personer och institutioner som på ett eller annat sätt verkat för en hållbar utveckling i Östersjöområdet. Exempel som Edgar
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Öhberg gärna lyfter fram är forskarna Torsten Stjernberg och Björn Helander som 1999 belönades för sitt arbete med att vända utvecklingen för havsörnen.
Öhbergs egen drömpristagare är någon som haft mod och kraft att göra saker som upplevs som obehagliga och kontroversiella, mod att gå före och visa vägen.
-I dag finns kunskapen men vi stirrar oss blinda på alla begränsningar. Svåra beslut ses som politiska självmord.
Som ett exempel på en modig föregångare nämner han den numera avlidne åländska politikern Lasse Wiklöf, bror till fondens grundare.
Optimism Fonden arbetar inom hela Östersjöområdet och spridningen av pristagarna under åren har varit god. Det är också viktigt för att fonden ska nå ut med sitt budskap.
Möjligheterna till att lyfta fram pristagarna och deras insats är framför allt begränsad till det lokala planet. Det sker genom information till media och ofta genom presentationer av pristagarna arbeten i samband med prisutdelningen. Inför 20-års jubileet kommer en skrift att sammanställas.
Ett annat sätt som Östersjöfonden lyfter sitt budskap om Östersjön är genom en teckningstävling för de åländska låg- och mellanstadieskolorna.
- Det är ett sätt att visa hur ungdomar tänker kring Östersjön och vad de tycker bör göras för att det ska bli bättre. Ungdomar överlag ser positivt på framtiden.
Öhberg själv beskriver sig som försiktigt optimistisk.
- Visst finns det mörka moln, men det finns också mer samlad kunskap och bättre ekonomi än tidigare, säger han.
- Det sker förändringar, men det går långsamt, därför tycker kanske några att det var bättre förr.
Bland hotbilderna nämner han överfisket av bestånden i Östersjön och jordbruket som behöver minska sitt näringsläckage. Säkrare oljetransporter finns också med på listan över saker som gärna får förverkligas.
För en hållbar utveckling är det viktigt att se till helheten och inte stirra sig blind på enskilda pusselbitar. Och inte skylla situationen på andra.
- Ålänningar är inget gott exempel per person, vi är snarare riktigt dåliga. Vi är ju också beroende av att vattnet runt Åland är bra. Blir det en grön soppa innebär det slutet för oss, säger Öhberg.
Musiken förenar De senaste åren har fonden haft miljömässiga och etiska regelverk för sina investeringar.
Vid tillställningar som middagen i samband med prisutdelningen serveras ekologisk och närproducerad mat. På detta sätt vill fonden visa vad man står för.
Och när Östersjöfonden de två senaste åren ordnat konsert för Östersjön ute på Anders udde har gästerna tagit sig dit med busstransport.
- Musiken är en förenande länk och ett annorlunda sätt att nå ut med budskapet, säger Edgar Öhberg.
Det internationella samarbete kring Östersjön beskriver Öhberg som goda, men stundtals uddlösa, intentioner som inte riktigt räcker till. Han betonar dock vikten av samarbete. Östersjöns problem är för stora för att någon ska kunna lösa dem
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
på egen hand.
Den viktigaste lösningen tror Öhberg är att enskilda individer börjar ställa krav och ger ett tydligt stöd åt politiker.
- Det handlar om attityder och insikter och det är svårt att förändra invanda mönster.
- Den ökande publiciteten gör nog att allmänheten vaknar i ökande utsträckning. Men det är viktigt att folk inte känner sig slagna i huvudet med vad som bör göras, utan att de själva får komma på vad de kan ändra på i sin livsföring. Med rätt metoder kan man få alla att göra lite mer, säger Edgar Öhberg. Läs mer om hållbar utveckling och Östersjön
HELCOM (Helsingforskonventionen) - www.helcom.fi
Coalition Clean Baltic - www.ccb.se
Världsnaturfonden – www.wwf.se
Havsforskningsinstitutet - www.fimr.fi
Det naturliga steget – www.detnaturligasteget.se DialogWeb ,
Sverige hollbar utveckling
Se også Rädda världen med kulturens hjälp Klimatfrågor bäddar för miljötänkande Lärande för hållbar utveckling Om hållbar utveckling… Balansakten för in miljötänkandet i folkbildningen
50 konkrete ideer til handlinger 14. oktober 2008 15:15 Konferencen ”One Small Step” resulterede i en drejebog med omkring 50 konkrete ideer til handlinger og indsatsområder, som kan lede udviklingen i en mere bæredygtig retning. I løbet af efteråret overdrages drejebogen til den danske regering med henblik på, at tankerne bliver taget med til FN’s store klimatopmøde, som finder sted i København næste år.
De tre dages møde i Odense bød på en række oplæg og ikke mindst workshops, hvor deltagerne i flere omgange delte viden og visioner. Det er der stort behov for, at man fortsat gør overalt i Norden, understregede deltagerne. Skal udfordringerne løses, må myndigheder, virksomheder, borgere og civile organisationer finde sammen i nye forpligtende samarbejder på tværs, lød budskabet ligeledes flere gange fra konferencen, der havde fem store temaer på dagsordenen: Energi, transport, byggeri, forbrug og biodiversitet.
Skab gode eksempler
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Deltagerne var kommunale politikere og embedsmænd, statslige styrelser, energi- og miljøsektoren, rådgivende ingeniører, arkitekter og konsulenter, transportsektoren, grønne organisationer samt repræsentanter fra uddannelsessektoren.
Det offentlige har en særlig forpligtelse til at gå foran i løsningen af de gigantiske miljø- og klimaudfordringer, vi står overfor. Dels skal der lovgives på en række områder, dels er der stort behov for at skabe gode eksempler, som andre tager ved lære af, lød budskabet fra Odense blandt andet.
At der løbende sker konkrete skridt i den rigtige retning, var deltagerne vidner til, da tre danske borgmestre på konferencens sidste dag underskrev dokumentet Aalborg Commitments, som forpligter kommunerne til at arbejde seriøst og ansvarsfuldt for en lokal bæredygtig udvikling. De tre kommuner er nu del af et netværk på omkring 550 store som mindre lokale myndigheder i Europa. Det blev stiftet i Aalborg i 2004 i regi af Den Europæiske Kampagne for Bæredygtige Byer.
Inden konferencedeltagerne drog hjem, blev stafetten givet videre til repræsentanter fra Finland, som i starten af 2011 er værter for den fjerde nordiske klimakonference, der finder sted i Turku/Åbo. Links:
Læs de konkrete handlingsforslag i drejebogen: www.odense.dk/WEB1/onesmallstep.aspx Læs om Den Europæiske Kampagne for Bæredygtige Byer: www.sustainable-cities.eu Læs om Aalborg Commitments: www.aalborgplus10.dk DialogWeb ,
Danmark hollbar utveckling
Se også Velfærd har eskaleret til en svaghedens klub Kære læser Energibesparelser til søs – fra forskning til business Opråb fra Vestjylland Pioner med visioner
Norden skal vise gode eksempler 14. oktober 2008 15:05 Vi kan slippe billigere fra varmeregningen, nyde varmere somre under hjemlige himmelstrøg og måske snart høste to gange om året mange steder. Sådan kan nogle af de mere behagelige konsekvenser af klimaforandringerne se ud for os i de nordiske lande i de kommende år, sagde Martin Drews, der er forsker på Danmarks Klimacenter ved Danmarks Meteorologiske Institut, på konferencen One Small Step.
Alvorlige påmindelser om, at der også på de nordiske breddegrader er store, nye udfordringer at tage fat på, ser vi dog også, mens isbræerne smelter, og når vi oplever flere og flere kraftige skybrud, som oversvømmer veje, kældre og natur.
- Vi er under alle omstændigheder nødt til at tilpasse os klimaforandringerne, for vi kan ikke hindre udviklingen helt, selv om vi agerer på den internationalt. Men alle skridt, der tages i den rigtige retning i såvel Norden som globalt, er ikke
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
desto mindre vigtige, lød det fra Martin Drews.
Sikkerhed og velfærd For mens der både er plusser og minusser for Norden ved klimaændringerne, har nogle af verdens fattigste egne udsigt til ødelæggende forandringer, som hele verden efterfølgende vil få at mærke. Eksperter forudser temperaturstigninger på kloden på 3-4 grader ved udgangen af dette århundrede som følge af udledningen af CO2, hvis der ikke skrides alvorligt ind i forhold til den globale opvarmning. Og blot én grads stigning kan betyde meget mindre regn i blandt andet Afrika og vil få enorm effekt for levevilkårene på store dele af kontinentet.
Den danske klima- og energiminister Connie Hedegaard, som er en af dem, der vil stå i spidsen for FN’s klimatopmøde i København næste år, erkender, at det er utroligt vanskeligt at samle verdens lande om en fælles miljøindsats på én gang.
- Til tider går udviklingen ubegribeligt langsomt, og det er ikke til at vide, om vi når i mål. Men samtidig oplever jeg, at alvoren ved klimaproblemerne går op for flere og flere borgere og beslutningstagere – også i store, strategiske magter som USA og Asien, lød det fra ministeren på konferencen.
For eksempel når de får at vide, at der hver dag triller 1000 nye biler ud på gaderne alene i Beijing. Og desuden ved, at vi om 40 år er ca. ni milliarder mennesker på kloden, hvoraf de otte vil leve i det, der i dag karakteriseres som udviklingslande.
- Vi er nødt til at skabe rammerne for, at alle mennesker kan få del i udvikling og det gode liv uden vor tids overforbrug af energiressourcer. Alternativet er øget ustabilitet og flere krige om blandt andet energireserver, fastslog Connie Hedegaard.
Fortæl de gode historier Ministeren mener, at de nordiske lande på mange områder kan tjene som godt eksempel for andre lande på, at der er positive handlemuligheder i forhold til de store udfordringer.
- Vi har et nordisk brand, som blandt andet er skabt af, at vi som nogle af de første i 1970’erne tog miljødagsordenen alvorligt. Samtidig kan vi vise, at det her ikke handler om, at vi skal klæde os i sæk og aske, som nogle lader til at frygte. Vi skal skabe mere begavede samfund, hvor det som i Danmark lader sig gøre at skabe markant vækst i økonomien over en årrække og samtidig holde et stabilt energiforbrug, sagde hun.
Norden skal formidle de gode eksempler på, hvordan store hjemlige virksomheder i dag satser med stor succes på eksport af energiteknologi, og hvordan vi i Norden har omlagt vores forbrug til betydeligt mere vedvarende energi.
- På den måde kan vi vise andre lande, hvordan man både kan tage dagsordenen om miljø- og klimaproblemer alvorligt og alligevel sikre en udvikling med vækst og velstand, sagde Connie Hedegaard. DialogWeb ,
Danmark hollbar utveckling
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Se også Velfærd har eskaleret til en svaghedens klub Kære læser Energibesparelser til søs – fra forskning til business Opråb fra Vestjylland Pioner med visioner
Johanna Helin building a system for development education in Estonia 14. oktober 2008 13:45 Her first contact with the so called developing world was at the age of twenty, when she joined her grandfather in Namibia drilling wells. Johanna was the translator because her grandfather could only speak Finnish. They drilled dozens of wells there and taught the Namibians to continue the drilling after the project finished. After that Johanna went to Guinea to study the effects of micro credits on women’s groups in a local community. A Finnish organization Indigo had offered loans with minimal interests to women in Guinea to help them improve their lives. It turned out that microcredits is an efficient way to help people that are willing to help themselves. Johanna wrote her dissertation on this project at the Helsinki University. Then she joined UNICEF child protection team in Ghana which supported projects where e.g. girls were taught how to sew, knit and do other crafts providing them the ability work at their home villages instead of being forced to search for jobs in the slums of cities.
Johanna’s relations with Estonia date back to the time when she was an exchange student at the Tartu University. Since then she participated in several Estonian-Finnish joint projects. She also worked for two years at the OSCE Mission to Estonia monitoring the situation of minorities in the country.
Watch and change! Now settled in Estonia Johanna has taken as her mission to promote development education here. The need for this is actually great as Estonians have lived for a long time behind the „iron curtain“ and are far less accustomed to the problems of globalization and multiculturalism than for example people in England. In England even kindergarten teachers are given books about issues such as identity and diversity, own culture and multiculturalism, difference and participation, patriotism and integration. In Estonia there are no such materials even for schoolteachers. The organization Mondo that carries out development cooperation, humanitarian aid and development education projects was founded in Estonia only last year, with the help of Johanna. This year, another Estonian NGO, Jaan Tõnisson Institute, founded a Global Education Center and Johanna became the director. She is also coordinating Centre’s first EU-funded DE project which is called „Watch and Change!“. This project provides schools and student-led film clubs with documentary films and film-based study materials on various global issues including sustainable development.
This project is a joint project between Estonia, Czech Republic, Slovakia and Poland. The target groups are
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
schoolteachers and volunteer film club leaders wishing to use documentary films to organize discussions about global issues and sustainable development. The films are subtitled into Estonian and in the future also Russian, if necessary, and supporting background materials and methodological aids are developed for most of the films. Johanna is also offering training to teachers and film club leaders on how to use films in an educational way.
For showing the films in schools, Johanna gets help from different volunteers. For example, twenty young Estonians have visited the developing countries in the framework of GLEN project. Now they visit schools teaching about different global issues sharing also their own impressions and experiences. For teaching their topic which can be e.g. climate change, fair trade or women and development they are using the documentary films from the „Watch and Change!“ archive.
Estonians are interested in cultural diversity Within a few months over fifty educators have participated in the trainings of development education: mainly teachers of civics, geography and languages. Both teachers from Estonian and Russian language schools have attended the trainings. One of the most popular themes has been global trade and consumerism – how and where are the goods we consume here in Estonia produced (fabric from Asia, chocolate, coffee and spices from Africa, toys and electronics from China etc.) and what happens with the waste we produce. Teachers have also been interested in documentaries about the ecological footprint and the impact of climate change in various parts of the world.
But most of all Estonians are interested in cultural diversity and the dialogue of cultures. A very popular film is „First Lesson in Peace“ by the Israeli director Yoram Honig documenting the situation in a mixed Arab-Jewish primary school and the questions and problems joint schooling raises. Many teachers are also using the film „Stranger“ by the Estonian director Kert Grünberg. It raises the issues of racism and immigration and refugee policies, picturing an Estonian living in Kenya and a Nigerian trying to get a residence permit in Estonia. „Watch and Change!“ also has a film by Karsten Kjär „Bloody Caricatures“ dealing with the reactions to the publishing of caricatures about Mohammed.
There are also shocking films in the collection such as Hupert Sauper’s „Darwin’s Nightmare“ but the majority of the material has a more optimistic world view showing that it is always possible to change situations towards the better. A good example for this is „Iron Ladies of Liberia“ by Daniel Junge and Siatta Scott Johnson which asks if women are perhaps more democratic than men and shows the positive developments in a country where women have taken the lead. Johanna has collected many remarkable documentaries and the full list can be found at www.maailmakool.ee.
The „Watch and Change!“ project also lets students borrow movies on their own initiative. The aim is to encourage them to found their own film clubs to discuss global issues through films among themselves of with an invited expert. They are also supported in making their own short films. “Watch and Change” project organises a yearly summer school for youngster in Czech Republic where the most active film club leaders can learn how to make films with a Czech film director and make future plans for the films clubs. Five Estonian young people participated in the summer school this year and are now starting the film club activities in their own schools.
Collaboration of projects There are currently three major development education and sustainable education projects in Estonia funded by the European Commission: Johanna’s “Watch and Change!”, NGO Humana Estonia’s “Solidarity School” project and the Estonian Green movement’s fair-trade and sustainable consumption project. These projects collaborate with one another in producing materials and organising trainings and other activities. They are also sharing a new global education internet portal: www.maailmakool.ee targeted for schools and teachers. There teachers can easily find background materials on global themes as well as study materials and lesson plans. Films and photo exhibitions can also be borrowed to the schools through the portal. This collaboration between projects is raising the quality of each single project and the global education as a whole.
Together with the other global education promoters in Estonia Johanna is also involved promoting the inclusion of development education into the new curriculum which is being reformed in Estonia at the moment. The present Estonian curriculum and school practice is dealing with sustainable development in a limited manner, linking it only to environmental issues and nature conservation. The aim is to get a broader understanding in to the new curriculum that puts more emphasis to the social, ethical and cultural aspects of sustainable development and includes also issues like global justice, North-South relations, universality of human rights, cultural diversity as richness, solidarity, fair trade etc.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
DialogWeb ,
in English internationalisering, hollbar utveckling
Se også Moslems in Estonian Society Estonians want to be a part of the Nordic region Climate Changes in Estonia What are the Nordic countries? Is Estonia part of the Nordic countries?
Lärande för hållbar utveckling 14. oktober 2008 13:17 Uppdraget att leda arbetet med utredningen och den internationella konferensen, som genomfördes i Göteborg i maj 2004, gick till Kommittén för utbildning för hållbar utveckling. Den leddes av Carl Lindberg, då biträdande statssekreterare vid Utbildningsdepartementet, nu rådgivare till Svenska UNESCO-kommittén och medlem i UNESCO High Level Panel för Education for Sustainable Development. Betänkandet, SOU 2004:104, som fick namnet ”Att lära för hållbar utveckling” innehåller redovisningar om vad som gjordes och bedömningar om möjligheterna att aktivt styra verksamheterna så att hållbar utveckling ska finnas med på schemat och genomsyra all verksamhet – från förskola till universitet.
–Utbildningen ska stärka förmågan till kritiskt tänkande och viljan till ansvarstagande. Utbildningarna ska präglas av ämnesintegrering. Världen är ju inte ämnesindelad, säger Carl Lindberg.
Uppföljning av Göteborgskonferensen blev fyra konferenser var och en anknuten till olika delar i utbildningsväsendet – Högre utbildning, Grundskolan/gymnasieskolan, förskolan och folkbildningen.
Förslagen väl mottagna Betänkandets förslag blev mycket väl mottagna. De stora universiteten i Lund, Uppsala, Göteborg och Umeå var mycket positivt inställda, berättar Carl Lindberg. I högskolelagen infördes en paragraf som sedan 1 feb 2006 säger att högskolorna i sin verksamhet ska främja hållbar utveckling.
Att det blev ett genomslag på bred front vittnar Nätuniversitetets sammanställning av kurser för hållbar utveckling om. Vid en första genomgång av alla kurser i Nätuniversitetets databas hittades drygt 3000 kurser. Dessa granskades sedan mot tre de valda kriterierna:
1. Kursen ger kunskap om ekonomiska och/eller sociala förhållanden som är relevanta för hållbar utveckling, och/eller kunskap om hur människan påverkar de ekologiska villkor som ger förutsättningar för liv på jorden.
2. Kursen innehåller analys och diskussion om hur vi lokalt och/eller globalt hanterar olika frågeställningar och problem om
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
hållbar utveckling.
3. Kursen syftar till att lära ut hur man skapar förutsättningar för hållbar utveckling, till exempel genom ökad ekoeffektivitet (bättre hushållande med resurser), sociala förbättringar, samhällsplanering, pedagogik, juridik eller nytt systemtänkande inom ekonomi och ledningssystem.
Detta resulterade i en diger lista som man kan ta del av bland länkarna nedan. Den omfattar både hela program och kurser. För att få vara med på listan ska kursen motsvara minst ett av de tre kriterierna ovan.
Skolor för hållbar utveckling Många av kurserna kan användas i lärarutbildning och fortbildning. Och vid många av lärarutbildningarna i landet har man kurspaket för kortare fortbildning på temat Hållbar utveckling - för lärare på alla stadier.
Ett annat mycket påtagligt resultat av arbetet är certifieringen av skolor för hållbar utveckling– allt från förskolor till gymnasieprogram eller hela gymnasieskolor. Genom att skolorna systematiskt går igenom sina arbetssätt och låter tankarna kring hållbar utveckling prägla vardagen kan de hos Skolverket söka om att få utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. På så sätt har mycket hänt i kommuner över hela landet. I vissa kommuner t ex Umeå har rektorerna enats om alla skolor ska arbeta för att certifieras. I andra kommuner t ex Karlshamn finns politiska beslut med målsättningar om att man inom ett visst antal år ska ha alla sina skolor certifierade eller som i Uppsala, att hälften av deras gymnasieskolor senast läsåret 2010/2011ska vara Skolor för hållbar utveckling.
Folkbildningen, SIDA och UNESCO ESD- Chair holders Folkbildningen har många kurser som behandlar områden med relevans för hållbar utveckling. Många av dem är tvärvetenskapliga kurser som integrerar ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.
Det finns också andra aktörer med en tydlig internationell orientering. Hit hör t ex SIDA Civic Society Center som ger kursen Klimaträttvisa och hållbar utveckling. Nya SWEDESD - Swedish International Centre of Education for Sustainable Development - finansieras av SIDA men ingår i Högskolan på Gotland. - Det ska bli mycket spännande att se vad de kommer att åstadkomma, tycker Carl Lindberg och avslutar vårt intressanta samtal med att berätta om tre personer i den akademiska världen, nämligen vice rektor John Holmberg vid Chalmers i Göteborg, professor Ingrid Pramling-Samuelsson, som arbetar med förskolan och ESD vid Göteborgs Universitet och professor Thomas B Johansson vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet. De är våra tre UNESCO ESD professorer. ”Det finns glädjande nog numera mycket bra material med konkreta exempel på hur förskolor, skolor och universitet arbetar med ESD, där även frivilligorganisationer som t ex WWF givit fina bidrag. Det skulle vara värdefullt om massmedia skulle intressera sig mera för vad som sker inom förskola, skola och universitet för att stärka arbetet för en hållbar utveckling”, avslutar Carl Lindberg.
FN-kampanjen som fick fart på Sverige Åren 2005 -2014 är FNs årtionde för utbildning för hållbar utveckling. Beslutet togs av FNs Generalförsamling efter förslag från FNs toppmöte i Johannesburg 2002. Vid toppmötet förklarade sig den svenska regeringen beredd att vara värd för ett internationellt möte på detta tema. Regeringen tog också initiativ till en statlig utredning för att uppmärksamma frågor kring ESD – Education for Sustainable Development. Syftet med den var att redogöra för hur man kunde verka för att sprida kunskap som stimulerar utbildningssystemet så att det kan genomsyras av idéer kring hållbar utveckling.
FNs Brundtlandkommission från 1980-talet beskriver hållbar utveckling som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.
Den bärande principen är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade – de tre dimensionerna är varandras förutsättning och stöd. Länkar: www.regeringen.se/content/1/c6/03/41/44/0fe2bc94.pdf Betänkandet SOU 2004:104 www.unesco-sweden.org/ Svenska UNESCO-rådet
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=159 Kursen Klimaträttvisa och hållbar utveckling www.skolverket.se/sb/d/2274 Om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling www.nshu.se/page/2929/hallbarutveckling.htm Kurser för hållbar utveckling NSHU www.swedesd.se SWEDESD en del av Högskolan på Gotland DialogWeb ,
Sverige hollbar utveckling
Se også Rädda världen med kulturens hjälp Klimatfrågor bäddar för miljötänkande Östersjöfonden belönar Östersjöns hjältar Om hållbar utveckling… Balansakten för in miljötänkandet i folkbildningen
En klimaklubb for folkeopplysning? 14. oktober 2008 10:08
Nettside for grønnere hverdag www.klimaklubben.no er et gratis og reklamefritt verktøy for de som vil gjøre hverdagen litt grønnere. Som medlem i klimaklubben kan en få oversikt over sitt personlige CO2 utslipp, sammenligne egne CO2 utslipp med andres, få oppfølging på de områdene der en vil forbedre seg, få gode tips og ideer, samt dele kunnskap med andre miljøinteresserte. Så langt kan dette kanskje forveksles med andre miljøsider på internett. Og kanskje er det heller ingen revolusjon, men nettstedet, som er drevet av organisasjonen Grønn Hverdag, må likevel ha klart å skille seg ut positivt, for det har fått massiv finansieringsstøtte fra en rekke offentlige og private aktører. – Jeg tror klimaklubben har fanget tidsånden, sier Anna S. Heen.
Utgangspunktet for medlemskapet i Klimaklubben, er gjennomføringen av en personlig klimatest. Gjennom testen beregnes det ca hvor mye CO2 hver enkelt slipper ut i løpet av et år. Beregningene er basert på informasjonen man oppgir om forbruksmønster, transport, oppvarming av bolig, avfallshåndtering og mye mer. Etter å ha tatt testen kan en velge å melde seg inn i klimaklubben, der en kan sammenlikne resultatet med andre, få oversikt over hvordan man ligger an på de ulike områdene, samt få gode tips til reduksjon av egne CO2 utslipp.
Men hva har klimaklubben med folkeopplysning å gjøre?
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
– Jeg mener dette er folkeopplysning i toppklasse, slår Anna Sigridsdatter Heen fast. Hun er prosjektleder i Populus studieforbundet folkeopplysning, og har sågar utviklet en egen studieplan om klimakamp, der det oppfordres til å bruke klimaklubben.no som kildemateriale.
– På hvilken måte mener du klimaklubben fungerer som folkeopplysningstiltak? – Klimaklubben er ikke bare en informasjonsside, men et nettsted som inviterer til dialog. Ved gjennomføring av klimatesten får en mye nyttig informasjon underveis, men det er informasjon som knytter seg direkte til den enkeltes hverdagsliv og situasjon. I tillegg er det diskusjonssider, blogger med kommentarfelt og grupper der en kan utveksle erfaringer med andre. Folkeopplysning er ikke enveis informasjon, men baserer seg på dialog, sier Heen.
– Men hvordan ser du for deg at klimaklubben kan være utgangspunkt for en studiering da?
– Å ta klimatesten må jo være et glimrende utgangspunkt for en studiering. Da kan en komme sammen, sammenlikne resultater og gi hverandre gode tips og ideer til en grønnere hverdag. En slik studiering behøver kanskje ikke ha noe fastsatt materiell i det hele tatt, men kan fungere ganske dynamisk. I diskusjonen kan en komme inn på noe interessant relatert til klimaspørsmålet, og bestemme seg for at det blir tema for neste møte i studieringen. Noen vil kanskje fokusere på hjemmekompostering, mens andre heller vil diskutere den smeltende isen i polare områder.
Studieforbund for bærekraft Anna S. Heen mener studieforbundene har en svært viktig rolle i arbeidet for bærekraftig utvikling. – Uten det folkelige engasjementet oppnår vi ingen forandringer, slår hun fast. Hun mener studieforbundene spiller en svært viktig rolle som formidler, og at de har ansvar for å vekke diskusjonen og debatten blant folk. – For å engasjere folk må vi kommunisere med dem der de er, og folk er jo på nettet. Jeg tror klimaklubben.no er et godt eksempel på moderne folkeopplysning, sier hun. Hun snakker også varmt for det å kombinere tradisjonelle metoder, som for eksempel studieringen, med nye kommunikasjonsmåter og informasjonskilder. Møtet mellom mennesker er fortsatt sentralt innen folkeopplysningen, men kanskje kan virtuelle møter fungere som erstatning, eller i det minste som supplement til de fysiske diskusjonene. Generelle studieplaner som kan bruke nettsider som bakgrunnsmateriell er sikkert brukt av mange andre folkeopplysere i Norden også. Her finnes en lenke til Populus sin studieplan Klimakamp og folkeopplysning som kanskje kan inspirere andre til å gjøre noe tilsvarende. DialogWeb ,
Norge folkbildning, hollbar utveckling
Se også Bærekraftens bekvemmelighetstvil Kjærsti Gangsø – til tjeneste for kultur og tradisjon Rundt og rundt med Sturla Bjerkaker Forskning gir flere spørsmål enn svar Kan studieforbundene redde det aktive medborgerskapet?
Skritt for skritt! 14. oktober 2008 09:43 - Ingen kan gjøre alt, men alle kan gjøre sitt!
Dette enkle budskapet er et godt grunnlag for de som vil prøve å leve slik at de pålaster miljøet minst mulig. Erfaringen viser at
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
folk kan – med forholdsvis enkle endringer i sitt daglige liv – redusere påvirkningen på miljøet betydelig, og dermed spare en del penger. Den islandske naturvernorganisasjonen Landvernd har gjennom flere år holdt på med voksenopplæring som går ut på at familier tilegner seg nye vaner, og blir mer miljøbevisste i hverdagen.
I følge Sigrún Pálsdóttir, som leder prosjektet hos Landvernd, er det nå nesten tusen familier som har deltatt i programmet.
- I store trekk går det ut på at familiene melder seg til grupper. Gruppene møtes 7 – 8 ganger. De veiledes om forskjellige tiltak, mottar handbok og arbeidshefte. Programmets styrke ligger i at den enkelte deltaker engasjeres dypt. Hver enkelt deltaker aktiviseres i egne tiltak, enten hun/han ønsker å starte med å spare strøm eller vann, sortere avfall, eller endre reiseog innkjøpsvaner. Gruppelederne motiverer folk til å overveie hvilke skritt de vil ta, og når de har bestemt seg for de første skrittene, så får de støtte fra både andre i gruppen og lederen for å komme videre. I arbeidsheftet finnes oppgaver som deltakerne løser sammen med andre i gruppen. På siste møtet regner gruppen ut hvor mye familiene har spart på de forskjellige initiativene, og vurderer påvirkningen på miljøet.
Tenn lyset! Gjenbruk er flottere! - I tillegg til gruppearbeidet har vi også publisert opplysningshefte for bærekraftig utvikling; Skref fyrir skref (laget etter forbilde utgitt av Grønn hverdag i Norge: ”Bit for bit”). Heftet er i tre deler: Den første handler om hvordan man kan redusere avfallet, og om avfallssortering. I andre delen finnes veiledning om hvordan vann og elektrisitet kan spares, også hvordan man kan minske belastende utslipp fra transport. I siste delen er fokus på innkjøpskurven og rettledning om bæredyktig varevalg. I heftet er det bidrag fra kjente personer i Island, hver person har valgt å delta på sin måte. Man oppfordres til å tenke før man handler: Velge å gå og sykle fremfor å kjøre bil. Gjenbruke fremfor å skaffe nytt. Sortere avfall og velge elektronisk post og regninger fremfor papir. Det er våre valg som setter spor.
Oppfølging av programmet på europeisk basis - Det gledelige er også at vi får bekreftet at prosessen går ikke i stå, sier Sigrún Pálsdóttir. Selv etter at gruppearbeidet slutter, fortsetter folk å tenke over hvilke konsekvenser daglige handlinger har for miljøet og for lommeboka. I Holland, hvor GAP først ble innledet i Europa, har universitetsforskere fulgt med og undersøkt hvilken innflytelse arbeidet har. De bekrefter at når folk opplever resultater av sine handlinger, så virker det også som motivasjon for videre arbeid.
De neste skrittene Landvernd tar er å prøve å trekke inn arbeidslivet i programmet – engasjere arbeidsplasser og medarbeidere for at de skal bli mer miljøbevisste og innføre nye vaner på arbeidsplassene. Se på forbruket og overveie om daglige vaner kan forandres for å skåne miljøet og spare penger. Disse ideene presenterte pionerene for GAP i Europa på et seminar med tittelen ”Utdanning for bærekraft” på Island i siste uke. Der fikk gruppeledere ny inspirasjon til å komme ut på arbeidsplassene og hjelpe folk til å ta bevisste valg om å forandre sine vaner. Årene 2005-2014 er utnevnt som ”årtiet for utdanning for bærekraft”. FN koordinerer tiltaket. GAP-programmet er blitt godkjent av FN, som et prosjekt som passer utmerket til formålet. I Norden har vi miljømerket ”Svanen”, som ble opprettet av Nordisk Ministerråd i 1989, og er nettopp blitt utnevnt til et av verdens beste miljømerker i konkurranse med blant andre EU’s ”Blomst” og det New Zealandske miljømerke. Formålet med Svanen er å ha en frivillig felles nordisk miljømerking, som medvirker til å redusere den byrde det daglige forbruket er for miljøet. Svanen skal være med på å guide nordiske forbrukere og innkjøpere, så de får en reell mulighet for at handle "grønt", og dermed medvirke til forbedring av miljøet.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Global Action Plan
Utdanning for bærekraftig utvikling basert på Global Action Plan, GAP. GAP er et internasjonalt nettverk av organisasjoner som arbeider mot et felles mål: • Å gjøre mennesker bedre utrustet til å leve og arbeide på en bærekraftig måte. Nettverket har utviklet et program for husholdninger som har vært brukt i 20 land siden 1990. Ideen er å trene ledere som arbeider med familier og arbeidssteder for å minske påvirkningen på miljøet og spare penger. Gruppene arbeider med en handbok og arbeidshefte. Som en del av utviklingen er disse nå tilgjengelige på Internettet. Det viser seg at folk får gjensidig støtte gjennom gruppearbeidet, og det gjenspeiles i store individuelle resultater. Mens Internettversjonen når ut til flere mennesker.
Mere om bærekraft: www.globalactionplan.com, www.landvernd.is/vistvernd/, www.gronnhverdag.no DialogWeb ,
Norge hollbar utveckling
Se også Bærekraftens bekvemmelighetstvil Interessant og lærerikt å kunne delta i COP15 i København På sporet av bærekraftige framtider En klimaklubb for folkeopplysning?
Om hållbar utveckling… 14. oktober 2008 09:21 Men vi har också människor som far illa, vi har stora brister i de mänskliga rättigheterna på olika håll i världen, vi har sjukdomar, fattigdom, tortyr, flyktingar och krig. Vi har uråldriga kulturer som försvinner, vi har motsättningar religioner emellan,
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
vi har diktaturer och vi har ödes elände. På 1960- och 1970-talet vaknade miljörörelsen, och man kämpande för fred och förståelse.
Idag talar man om att ”säkra en hållbar utveckling”. Naturens rikedomar ska brukas på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn. Man menar då ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt hållbar utveckling. Uttrycket hållbar utveckling har kritiserats, och kritiken är i många fall befogad. Det är för brett, för abstrakt, för långt borta. Imorgon är det ”globalt ansvar” som gäller. Är det bättre? En förändring måste ske, det är forskare och politiker eniga om; allt annat är ohållbart. Den ekonomiska tillväxten kan inte fortsätta på samma sätt i evighet. Men hur ska förändringen ske? Genom piska, lagar eller förordningar? Eller genom morötter, kampanjer och en tro på att det vi gör spelar roll? Jag tror att var och en måste börja med sig själv.
En förändring av vår livsstil är inte enbart bra för den globala miljön, den skulle också avsevärt höja den enskilda individens livskvalitet. Med andra ord, ”om miljön mår bra, mår du bra”. Kanske kunde tankesättet också fungera tvärtom? ”Om du mår bra, tar du hand om miljön så att den mår bra?” Som det är nu lägger vi ofta ner alltför mycket av vår tid på bilåkande, konsumtion, och ytligheter som trender och statushöjning. Kanske vore det nu hög tid att se över de val vi gjort och ständigt gör? Men var söker man hjälp? I Svenskfinland finns det flera organisationer som arbetar för hållbar utveckling. Många fina och inspirerande böcker och broschyrer om temat har också utkommit. Men först gäller det att stanna upp och fråga sig själv; Vad är viktigast för mig idag? I morgon? Om tio år? Dvs. vad innebär en hållbar utveckling för mig? DialogWeb ,
Sverige hollbar utveckling
Se også Rädda världen med kulturens hjälp Klimatfrågor bäddar för miljötänkande Östersjöfonden belönar Östersjöns hjältar Lärande för hållbar utveckling Balansakten för in miljötänkandet i folkbildningen
Balansakten för in miljötänkandet i folkbildningen 14. oktober 2008 08:53 – Hållbar utveckling handlar om en miljömässigt, ekonomiskt
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
och socialt rättvis framtid – din och vår framtid. Tar du ställning och agerar, påverkar du utvecklingen. Gör du det inte, påverkar du den också! Tessa Turtonen är projektkoordinator för den finländska delen av Balansakten som är ett initiativ för hållbar utveckling inom folkbildningen i Norden. I Finland är det FAMI, paraplyorganisation för de svenskspråkiga arbetar- och medborgarinstituten som administrativt håller i trådarna men även andra bildningsformer är med.
Svenskfinland kom med 2007 i ett treårigt projekt. Tessa Turtonen berättar att det är helt frivilligt för skolor och institutioner att delta, men de som vill vara med förbinder sig att följa de sju värderingar och tre övergripande mål som har ställts upp. De handlar dels om att undervisningen bygger på hållbarhet i teori och praktik, dels att själva institutionens verksamhet är hållbar och att institutionen skapar folkbildning samt allmän och politisk debatt om hållbar utveckling. – Varje institution bestämmer själv på vilket sätt de i praktiken genomför Balansakten inom sin organisation medan de andra institutionerna och projektkoordinatorn fungerar som stöd och bollplank, säger Tessa Turtonen.
För tillfället fungerar två regionala nätverk i Svenskfinland, ett i Österbotten och ett i Åboland, men det är tänkt att verksamheten ska breddas småningom.
– Det är viktigt att initiativet kommer från institutionerna och att de inte behöver betala utan får ta del av alla de idéer som finns.
Tessa Turtonen tycker att det är speciellt viktigt att satsa på utbildning av lärare på alla nivåer.
– Om alla lärare ändrar på sitt sätt att arbeta når vi väldigt många.
Hon tar som exempel det nätverk som bildats i Österbotten, där man ordnade något som man kallade en inspirations- och rekreationsdag för hela personalen, inte bara lärarna, inom den fria bildningen. Man hade 70 deltagare och det blev en succé.
Finland släpar efter Tessa är väl medveten om att hållbar utveckling är en komplex och abstrakt term och därför tycker hon att det är bra att koppla ihop utbildningen med mera konkreta saker som till exempel nya pedagogiska verktyg eller kulturupplevelser. På gång är bland annat en ambulerande teaterföreställning som ska väcka debatt kring hållbar utveckling.
– Social samvaro och nätverk, det vill säga känslan av att det finns andra som tänker på de här sakerna, är en annan viktig del.
Hjärtat i Balansakten är de idéer som deltagarna själva kommer med och som projektkoordinatorn samlar in och informerar övriga deltagare om via webben och via regelbundna nätverksmöten. Här spelar också den nordiska dimensionen en viktig roll.
– På så sätt blir det flera aktörer som samlar och sprider idéer. Arbetet för en hållbar utveckling är kulturbundet och tyvärr ligger vi långt efter i Finland jämfört med det övriga Norden. Jag känner bäst till Sverige och där har man redan kommit långt till exempel med miljökommuner.
Tessa Turtonen är i alla fall övertygad om att man måste våga hoppas.
– Vi får kämpa hårt mot marknadskrafterna, men jag tror på människans förmåga att veta vad som är viktigt i våra liv.
Tålamod krävs på lokal nivå På Kimitoön i Finlands sydvästra skärgård har det blivande Vuxeninstitutet gått med i Balansakten. Solveig Friberg, som är rektor för Dragsfjärds arbetarinstitut som efter årsskiftet slås samman med Kimitobygdens medborgarinstitut, berättar att det var naturligt att gå med eftersom man redan tidigare har tagit upp lokala miljöproblem.
– Institutet kan fungera bra som en plattform för diskussioner och vi har dessutom möjlighet att avlöna experter.
Vuxeninstitutets mål är att alla kurser ska bygga på hållbar utveckling, inte bara de som direkt handlar om miljöfrågor.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
– Det kan vara allt från träslöjd till matlagning, vilka material vi använder och hur maten är producerad.
Också i institutets egen verksamhet gör man så gott man kan, till exempel genom att undvika engångskärl och sortera sopor, men mycket finns ännu att göra. Just nu är det ändå samgången mellan instituten som tar det mesta av personalens tid och energi. Tålamod behövs i stort mått, anser Solveig Friberg, också när det gäller att väcka intresset hos den stora allmänheten.
– Man måste låta folk vänja sig vid ett nytt sätt att tänka och det tar tid. Man måste låta det ta tid och man får inte ge upp! Länk: www.fami.fi/valkommen_till_fami/projekt/balansakten/
Balansakten Projektet startades år 2005 av de tre Nordiska folkbildningsorganisationerna Öko-net i Danmark, Stiftelsen Idébanken i Norge och Stiftelsen Ekocentrum i Sverige. Förbundet för arbetar- och medborgarinstitut i Svenskfinland, FAMI r.f. tog initiativet att gå med i det nordiska samarbetet hösten 2007. Balansakten i Finland finansieras av Undervisningsministeriet som ett 3-årigt projekt.
Utbyte sker även med olika föreningar och organisationer, samt andra utbildningsformer som arbetar med hållbar utveckling, t.ex. Marthaförbundet och Natur och Miljö.
Samarbete sker alltså både lokalt, regionalt, nationellt samt internationellt inom de nordiska länderna.
FAMI r.f. erbjuder förutom handledning och nätverk också idéer, litteratur, broschyrer, kurskoncept, föreläsare och experter på olika områden inom hållbar utveckling.
FAMI r.f. erbjuder inte ett färdigt miljöprogram och är inte ett certifieringssystem utan snarare ett ”ramverk” inom vilket arbetet för en hållbar utveckling förverkligas utgående från de resurser man har. Den danska bildhuggaren Jens Galschiøts skulpturer fungerar som en internationell symbol för FN:s decennium för utbildning i hållbar utveckling. Balansakten består av en rad bronsfigurer som balanserar på 14 meter höga, böjliga kolfiberstänger. Länk till bilderna DialogWeb ,
Sverige hollbar utveckling
Se også Rädda världen med kulturens hjälp Klimatfrågor bäddar för miljötänkande Östersjöfonden belönar Östersjöns hjältar Lärande för hållbar utveckling Om hållbar utveckling…
Spesialundervisningens betydning for kompensering og livskvalitet http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
15. september 2008 11:53 Det finnes ikke noe eksakt svar på dette spørsmålet, påstår psykolog Sten Hilling i boken Livskvalitet. Boken er det første produktet i Cost-benefit prosjektet. Det er heller ikke prosjektets eller bokens hensikt å finne svaret, og i følge forfatterne er ikke det mulig. Livskvalitet er person- og kontekstavhengig. Samtidig innvender de at det snakkes mye om livskvalitet uten at begrepet defineres, dermed fungerer det ofte upresist og uklart.
Prosjektet ønsker gjennom boken å gi leserne en bredere forståelsesramme for hva livskvalitet innebærer som begrep. De har valgt å bruke seks fagområder som utgangspunkt for sin tenkning om livskvalitet: Den (livs)filosofiske, sosiologiske, medisinske, religiøse, læringsteoretiske og psykologiske. Hvert av fagområdene er valgt nettopp fordi de har livskvalitet sentralt i sin tenkning.
Med bakgrunn i disse fagområdene ønsker prosjektet med boken Livskvalitet å legge opp til en fyldig diskusjon om livskvalitetsbegrepet. Boken gir i tillegg innsikt i hvordan man kan hjelpe seg selv og andre til å oppleve livskvalitet, kanskje på tross av mange faktorer som skulle tilsi det motsatte.
Vurdering av livskvalitet Livskvalitet er en personlig subjektiv opplevelse, og det er en rekke faktorer som bør være med når livskvaliteten skal vurderes. Mange faktorer påvirker, som ytre livsvilkår, mellommenneskelig samspill, samfunnsforhold, psykologiske og fysiologiske forhold, arv og helse. Alle faktorene spiller aktivt sammen.
I prosjektet konkretiseres de ulike faktorene med en rekke eksempler, slik at hver enkelt skal kunne finne fram til livskvalitetsbegrepet i den teoretiske fremstillingen. Med de ytre livsvilkår menes for eksempel bolig, arbeid og inntekt. De mellommenneskelige forhold refererer til relasjoner til og avhengighet av andre mennesker. Det understrekes hvordan relasjonene legger grunnlaget for vår selvoppfattelse. Elementet den psykologiske tilstand viser til opplevelsen av glede, trygghet, selvaksept, selvtillit, psykisk sykdom, følelsesopplevelser og selvrealisering. Med psykologiske forutsetninger, menes genetikk, personlighet, læringsevne, samt livsforløp relatert til genetisk sykdom og aldring. Med de fysiologiske forhold menes sunnhet, sykdom og fysisk utvikling, og med samfunnsforhold menes for eksempel demokrati, frihet, politisk stabilitet og mulighet til valg av karriere. Det siste elementet som er med i modellen er de læringsmessige prosesser. I dette begrepet legger man blant annet nysgjerrighet, interaksjon, motivasjon for forandring, assimilasjon, akkomodasjon og adapsjon.
For tydeligere å se sammenhengen mellom de enkelte faktorer har Sten Hilling utviklet en kubemodell. De læringsmessige prosessene er forbindelsen mellom de enkelte faktorene. I modellen er derfor læringsprosessene fremstilt som piler (se illustration). Med bakgrunn i denne modellen og de innbyrdes relasjonene, er det i følge prosjektet mulig å lage et spørreskjema som kan gi økt tilgang til hva livskvalitetsbegrepet innebærer og hva som hemmer og fremmer den enkeltes gode liv. Prosjektet befinner seg foreløpig på et tidlig stadium, og det er for tidlig å si hvordan det utviklede IT-verktøyet vil fungere i praksis. Etter prosjektets avslutningskonferanse i mai 2009 vil det bli utarbeidet en prosjektrapport. Kanskje vil den være første skritt på veien mot dokumentasjon av livskvalitet som effekt?
Fakta om prosjektet
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
”Cost Benefit - midler til undervisning af voksne handicappede kontra deres livskvalitet”
Prosjektansvarlig:
Knut Erik Gissel
Munkholm kursus og projektcenter, Jelling, Danmark Prosjektets partnere: Oslo voksenoplæring, Åsen
Oslo voksenopplæring, Skullerud Kursuscenteret Lindegården, Herning Prosjektets mål:
Å utarbeide et redskap til vurdering av innsatsen på spesialundervisningsområdet. Dette redskapet skal være et ”dynamisk regneark” der en kan dokumentere sammenhengen mellom økonomisk input til undervisningstilbud for voksne med spesielle behov, og den livskvaliteten de opplever etter avsluttet undervisning. Fokuset ligger på livskvalitet som viktig effektmål for denne typen undervisning. Prosjektets metoder:
- Humanistisk avklaring av livskvalitetsbegrepet, gjennom utgivelse av bok.
- Casestudier
- Fokusintervjuer for å innsamle data til operasjonalisering av relevante indikatorer. Produkter:
Boken Livskvalitet, Hvad ved vi egentlig om "det gode liv"? av Sten Hilling. Munkholm Forlag, ISBN 87-90805-20-8 Prosjektets fremdrift: Boken Livskvalitet er utgitt, og nå skal IT-verktøyet utarbeides. Prosjektet avsluttes med en konferanse 28-29 mai 2009, på HornstrupCentret i Vejle, Danmark DialogWeb ,
Norge ,
Tidligere ,
Aktivt medborgarskap aktivt medborgarskap, särskilda behov
Se også Yrke og utdanning!
Kära läsare 12. september 2008 12:22 Det snabbt föränderliga arbetslivet som hänger ihop med en värld i allt snabbare förändring påverkar både vår syn på lärande, innehållet i det lärostoff som förmedlas och sättet att förmedla kunskap. Att det sitter en massa experter på vuxenutbildning i alla våra nordiska länder och i Estland och grunnar på hur arbetsliv och utbildning ska ha största möjliga nytta av varandra utan att den enskilda arbetstagaren kommer i kläm känns uppmuntrande. Ingen behöver famla i blindo som bemödar sig om att ta reda på vad som gjorts och vad som görs för att arbetstagarna ska känna sig kompetenta och redo för en ”ny värld”.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
På ett internationellt seminarium som nyligen hölls i Jyväskylä konstaterade erkända forskare bl.a. att den traditionella fortbildningen där man sitter på skolbänken inte längre räcker till. Nu bör det handla om en kombination av teoretiskt kunskap och praktiskt kunnande, där lärande sker i huvudsak på arbetsplatsen och där kolleger delar information med varandra. Självklart, kunde man tycka, men i praktiken har det visat sig att långt ifrån alla arbetsplatser stöder lärande.
Kritiska röster hörs också från Danmark, där man nu vill gå till grunden med att reda ut om vuxen- och fortbildning verkligen lönar sig sett ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Ekonomen Lars Skipper tror mera på en satsning på en bättre folkskola kombinerat med ett ordentligt stöd till socialt utsatta barn.
Island har den lägsta arbetslösheten i Norden, men samtidigt är antalet arbetsföra vuxna med formell utbildning lägst. Därför ser arbetslivets lärcenter FA som en viktig uppgift att erbjuda vuxna olika vägar till en yrkesutbildning. Det handlar bl.a. om kortkurser och om att utveckla verktygen för utvärdering av realkompetens.
I Estland går ett pilotprojekt ut på att ge byggnadsarbetare formell kompetens via gratis utbildning eftersom enskilda personers brist på möjligheter att finansiera studierna där ofta är den största stötestenen. De som utbildar sig får också konkreta råd i arbetet efter själva kursen.
Av den norska artikeln framgår det att livskvalitet hänger ihop med lärande, vilket kanske är en av de viktigaste kopplingarna när vi granskar yrke och utbildning, också ur nationalekonomisk synvinkel.
Anpassningen till arbetslivets snabba förändringar ligger även bakom Sveriges stora yrkesutbildningsreform som väntar på att bli godkänd av riksdagen. Yrkesutbildningen efter gymnasial nivå ska kunna skräddarsys enligt arbetsmarknadens behov utan att bindas vid hus och institutioner. I den stora reformen spelar samarbetet med det övriga Norden en avgörande roll. ”Satsning på yrkesutbildning måste göras gemensamt”, säger Jan Zakrisson på Kommunförbundet i Jämtland. En nordisk satsning är också NVL:s nätverk Effekter i Vägledning som gör en grundlig kartläggning av forskning i och effekter av vägledning. En av de frågor de vill ha svar på känns mer än relevant i detta sammanhang: Ger vägledare människor vad de vill ha eller ger man dem vad regeringarna vill att de skall få? DialogWeb ,
Sverige ,
Tidligere ,
Aktivt medborgarskap aktivt medborgarskap, yrkesutbildning,
lärarfortbildning
Se også Traditionell fortbildning är out Yrkesutbildningen spurtar efter lång lunk Nätverk kartlägger vägledning En ingång för validering på Åland
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Traditionell fortbildning är out 12. september 2008 11:43 – De traditionella utbildningsformerna motsvarar inte behovet av fortgående lärande, vilket gör att vi behöver nya metoder för att utveckla vårt kunnande, sade Anneli Eteläpelto, professor i vuxenpedagogik vid Jyväskylä universitet, som var en av talarna vid seminariet.
Den kanadensiska professorn Tara Fenwick, som är en av de internationellt mest kända forskarna i lärande på arbetsplatsen, talade om arbetstagare som är ”flygande fiskar” hänvisande till olympiavinnaren Michael Phelps.
– Det finns många yrkesgrupper som utför s.k. gränslöst arbete, allt från sjukskötare till reportrar och mekaniker till ekonomer, sade Fenwick, som arbetar vid British Columbia University.
– Erfarenheterna av gränslöst arbete är motsägelsefulla. Vissa har kommit in på en sådan yrkesbana tvingade av omständigheterna i brist på en fast arbetsplats, vilket kan vara frustrerande. Andra igen uppskattar den kreativitet och frihet som ett självständigt arbete ger, sade Fenwick.
Hon påpekade att en situation där arbetsgivare, arbetsuppgifter och arbetsmiljö ständigt förändras förutsätter att arbetstagaren lär sig nytt hela tiden.
– Man måste utveckla sin egen yrkeskunskap, skapa nya nätverk och uppträda på ett förtroendeingivande sätt.
Fenwick berättade att ett s.k. gränslöst arbete ofta upplevs som en kamp för överlevnad, där man måste lära sig att fungera på ett nytt sätt.
– Speciellt viktig blir social begåvning: man måste kunna skapa relationer och kontakter till olika instanser och inge förtroende hos samarbetsparterna, sade Fenwick.
Kunskap i flera riktningar – För att utveckla yrkeskunskapen krävs en kombination av teoretisk kunskap och praktiskt kunnande, konstaterade Päivi Tynjälä, som är professor i högskolepedagogik vid Jyväskylä universitet.
– Därför räcker det inte med traditionell fortbildning, där man sitter på skolbänken.
I stället borde man satsa på en kombination av att lära sig på arbetsplatsen med samarbetsformer där kollegerna delar information med varandra. Docent Hannu L.T. Heikkinen från Jyväskylä universitet har utvecklat en ny typ av fortbildning för lärare, där de fungerar i grupp som mentorer för varandra.
– Det handlar om experimentellt lärande och att tillsammans lösa problem som uppstår på arbetsplatsen. Man överger tanken på att kunskap överförs endast i en riktning från den erfarne till nybörjaren utan utgår ifrån att även erfarna lärare kan lära sig av sina nyutexaminerade kolleger. Heikkinen har märkt att i synnerhet nyblivna lärare har stor nytta av den här metoden eftersom de ofta överraskas totalt av hur den verkliga skolvärlden fungerar. Enligt Heikkinen borde lärarutbildningen vara en fortgående process, där examen omedelbart övergår i fortbildning.
Arbetsplatser har olika inställning Även om livslångt lärande är allmänt erkänt av samhället har forskning visat att alla arbetsplatser inte stöder lärande.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
– En arbetsplats som stöder utbildning karaktäriseras av att arbetstagarna kan byta arbetsuppgifter, att kunskap delas, att man arbetar i team och att man understöder karriären, sade professor Tynjälä.
– Förmännen stöder arbetstagarna i stället för att övervaka dem och de uppmuntras att föra fram nya idéer och förnya rutiner. Alla arbetstagare ges möjlighet att delta i olika kurser som har att göra med lärande på arbetsplatsen.
Direkt hämmande på inlärningen fungerar arbetsuppgifter som ständigt upprepas, begränsade kontakter till personer med andra arbetsuppgifter och bristen på möjligheter att gå framåt i karriären. Konferensen ordnades av EARLI, European Association for Research on Learning and Instruction, samt pedagogiska fakulteten och forskningsinstitutet för utbildning vid Jyväskylä universitet.
Konferensens webbsidor: http://ktl.jyu.fi/ktl/earli DialogWeb ,
Sverige ,
Tidligere ,
Aktivt medborgarskap aktivt medborgarskap, lärarfortbildning
Se også Kära läsare Yrkesutbildningen spurtar efter lång lunk Nätverk kartlägger vägledning En ingång för validering på Åland
Yrke og utdanning! 11. september 2008 14:58 - Island har en særstilling blant de Nordiske landene, sier Ingibjörg Elsa Guðmundsdóttir, administrerende direktør for FA. Vi har i igjennom flere år hatt den laveste arbeidsløsheten i Norden, men samtidig har vi også den største andel av arbeidsføre voksne som ikke har fått seg en utdanning på videregående skole. Men de har derimot tilegnet seg noen nyttige erfaringer i arbeidslivet. Denne problematikken gjenspeiles i FA’s arbeide med å utvikle flere veie for de voksne som fører til en godkjent yrkesutdanning. Oppgaven innebærer ikke bare at det skal bli flere tilbud som passer til voksne lærende men vi skal også gjøre det lettere for voksne at komme i gang med utdanning etter å ha vært vekk fra skole i en lengre periode.
Varierte studietilbud for voksne med kort utdanning Ifølge Ingibjörg, så har FA valgt at gripe oppgaven an med løsninger som kan grovt sett kategoriseres i to deler: Ved å beskrive korte og mellomlange studietilbud og utvikling av realkompetansevurdering inn mot videregående skole. Begge deler bygger på at voksnes erfaringer av arbeidslivet er likestilte med utdanning på skole og kan derfor forkorte studietiden.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
- Studieplanene vi har laget og fått godkjent er etter hvert blitt 22, korte og mellom lange studier. De kan deles i to kategorier. I den ene, faller studier som er spesielt egnet til å hjelpe de voksne å komme i gang med studier igjen. Mange voksne trenger til å styrke selvtilliten og sine grunnleggende ferdigheter i lesing, skriving, muntlig kommunikasjon, hverdagsmatematikk og digital kompetanse. Enn videre har vi utviklet studieplan om islandsk språk og samfunn for innvandrere.
- Den andre kategorien er mer yrkesorientert og målet er at styrke voksne stilling på arbeidsmarkedet, sier Ingibjörg. Til den hører studieplaner for yrkesopplæring innen helse- og sosialfag, turisme og næringsmiddel industrien. Som eksempel på denne type studieplan, kan den siste FA har utgitt om utdanning for sikkerhetsvakter nevnes.
År 2006 bevilget regjeringen for første gang midler for å arrangere kurser som FA forvalter. Det er studiesentra, rundt om kring Island og i hovedstaden, som arrangerer kursene. Siden har vi sett en kolossal økning i kursaktiviteten.
Vurdering av kompetanser som voksne har tilegnet seg i arbeidslivet Den andre veien FA driver banebrytende arbeid på, ifølge Ingibjörg er realkompetansevurdering. - FA har et overordnet ansvar for feltet, leder nettverk, initierer tiltak og driver utviklingsarbeid sier Ingibjörg. Det handler om dokumentasjon og verdsetting av realkompetanse i Island. På dette felt er yrkesopplæringssentrene viktige samarbeidsparter. Der er vi kommet lengst på vei med de lovbundne yrkesfagene. Innen det formelle system tar denne type utdanning som regel tre til fire år og foregår vekselvis på skole og ute på arbeidsplassene. De voksne som ønsker realkompetansevurdering har som regel arbeidet flere år innen for faget, noen begynte på utdanningen da de var unge, men droppet ut av skolen uten å bli ferdige. Sammen med representanter fra fagforeninger, faglærere og veiledere blir deres kunnskaper og ferdigheter på relative fagområder vurdert mot den formelle utdanningen. Dermed blir utdanningsforløpet forkortet, det sparer tid, resurser og penge, både for den enkelte voksne, arbeidslivet og samfunnet. Siste år fikk 106 personer sin realkompetanse vurdert i gjennom forskjellige tiltak. Gjennomsnittlig ble deres kompetanse vurdert mot 23 studiepoeng, som svarer til forkortelse på nesten ett helt ”skoleår” og det er klart at det gjør forskjell!
I alt arbeidet med realkompetanse spiller veiledning en uhyre viktig rolle, konstaterer Ingibjörg. Veiledere deltar aktivt i alle veiledningsprosser sammen med fagforeningens representanter og faglærere. Veilederne er også aktivt oppsøkende tar ut i bedrifter for å informere om muligheter for utdanning og invitere til samtale om personlig utvikling.
(Se nærmere i Dialog 7/2006 Ditt valg – din vei! www.nordvux.net/portals/0/_dokumenter/2013/2006_07_dialog.pdf
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Hva står Arbeidslivets opplæringssentersenter for? I Island har Fræðslumiðstöð atvinnulífsins, FA (Arbeidslivets opplæringssenter) ansvaret for å styrke og øke utdanningstilbud for kortutdannede i arbeidsfør alder samt utvikle metoder for evaluering av real- og studie kompetanse inkludert evaluering og dokumentering av uformelle studier og yrkesopplæring i samarbeide med arbeidslivet og opplæringsansvarlige. FA ble stiftet 2002 av arbeidslivets partnere ASÍ (Landsorganisasjonen LO) og SA (Næringslivets hovedorganisasjon). Partnerne eier hver sin halvdel av aksjeselskapet, men sentret arbeider etter en tjenestekontrakt med departementet for udanning. FA’s samarbeidsparter, er 10 opplæringssentra, 9 rundt om landet og en i hovedstaden, i tillegg til de islandske yrkesopplæringssentra. www.frae.is
Hva innebærer FA’s studietilbud De studietilbud som FA beskriver kan enten være allerede eksisterende studietilbud som er blitt satt i gang og kjørt som pilot prosjekt ved ett av opplæringssentrere. De kan også være grunnet på en behovsanalyse som er utført av FA eller andre i samarbeide med virksomheter, bransje-, og/eller fagforeninger.
Studieplanene egner seg for lærende, undervisere og aktører som tilbyr voksne utdanning av den type som planene beskriver. Planene egner seg spesielt til å vurdere studiene til arbeide, forsatte studier eller annet som utdanning av denne typen kan ha betydning for. Utdanningsdepartementet har samtykket å vurdere studieplanene inn mot utdanning i den videregående skole. I inngangen til hvert studieplan og ett særskilt kapittel beskrives hvordan den kan valideres for å forkorte skoleutdanningen.
Det er FA som utgir studieplanene med det hovedmål at øke effektivitet og kvalitet av voksenopplæring, gjøre de mere transparent og forenkle validering inn mot utdanning på videregående skoletrinn. FA stiller krav til de som vil bruke studieplanene om at de oppfyller kvalitetsbestemmelser som FA har utviklet og godkjent. Enn videre skal utdanningstilbydere leve opp til bestemte pedagogiske krav. DialogWeb ,
Norge ,
Tidligere ,
Aktivt medborgarskap aktivt medborgarskap, yrkesutbildning, baskunskaper
Se også Spesialundervisningens betydning for kompensering og livskvalitet
Free courses for adults with basic and secondary education 11. september 2008 13:49 Typically in Estonia, life-long learning is mainly for people who already have higher education. Those with a good basis can easily continue learning. People with basic and secondary
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
education on the other hand have had less opportunities to learn. To improve the situation the Estonian Ministry for Education has decided to offer vocational courses for adults with basic and secondary education. And these courses are free of charge for the learners. From 2007-2011 9 million euros have been assigned for courses in vocational education institutions and 4 million euros in non-formal education centres (ESF + Estonian state budget). A pilot project with the budget of 1.3 million euros took place from September 2007 until June 2008. Vocational institutions had applied for more support in order to realize a larger project – 5.3 million euros to grant vocational training opportunities for 12 000 adult learners. The fact is that these institutions know that the main reason for people with basic and secondary education not participating in courses is financial. How did the pilot project go at the Tallinn Construction School? Tõnu Armulik, head of adult education department of Tallinn Construction School, gives answers: How many people did participate in the courses during the pilot phase?
In our vocational school 320 adults completed the free courses. Which courses were most popular?
A lot of people attended tiling, plastering, daubing and painting courses. Several also asked for pottery courses but this specialization requires more than 80 hours learning and the pilot phase could not afford free courses in such length. Who came to learn in the pilot project?
As expected, there were many people already working in construction that wanted to acquire additional skills. And these courses raised their qualification level. There were also owners of small construction companies that wanted to be able to help out with work. But quite surprisingly also several manicurists, cleaners, sewers, bar-attendants, florists, service agents, IT specialists and school teachers participated .
Videos and workshops What brought the non-professionals to the Construction School?
Most people wanted to renovate their own houses: tiling bathrooms, daubing walls, painting etc. But for example two physics teachers, young ladies, acquired the skills of painting for an extra job and income renovating apartments next to their teaching job. As we know, teachers are not well-paid in Estonia.
After the pilot the ministry of education decided that free courses will in the future only be offered to professional construction workers and not to bar-attendants, manicurists etc. Difficult to say is this was a good decision. How do you teach adults?
We use the newest integrative teaching methods. Theory is learnt by watching video materials – this way even people who have never worked in construction can follow. Most of the study is done in practice. The Construction School has several large workshops and all phases of work can be completed there with special tools and materials. We have mixtures that do not petrify – thus objects can be easily demolished and rebuilt. The learning groups are small and there is time to instruct each student individually. The courses take place three times a week 5 hours at a time, a month and a half in total. Did the graduates get a certificate at the end of the course?
Those that wanted a certificate could pass an exam after completing the course. In the exam the students had to answer questions about the specialization they had chosen without the help of study-materials. Construction professionals were highly interested in this certificate. And it is indeed a valuable document authorized by the Ministry of Education!
Construction as a hobby http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
What is the use of the free courses – for people and for the society?
For example, the already professional painters raised their qualification level and this is very good. People, new to tiling and plastering, now have an additional skill and possible occupation and thus a more secure future. Many people leaned construction simply as a hobby. Like gardening and music, construction too, can be a hobby! I see no harm done here either. Is it not great when people are able to construct something with their own hands? In my point of view there is no difference for the society if people build something for themselves or hire a specialist to do it for them – what is important is that now more people are better at construction work in Estonia. Do the free courses also serve as a kind of advertising for the Tallinn Construction School?
We are not in need for advertising as most courses already have waiting lists. On the other hand people from various backgrounds came to the free courses and they will naturally tell their acquaintances about the experience and so the information spreads.
How has the current cooling of Estonian economy affected the Construction School?
The situation is actually favourable for our school. Good skills are now in value. Nobody will hire a random worker these days who has education or certificates from our school or elsewhere. DialogWeb ,
Tidligere ,
Aktivt medborgarskap ,
in English kompetensutveckling, aktivt medborgarskap,
yrkesutbildning
Yrkesutbildningen spurtar efter lång lunk 11. september 2008 10:31 Därför är det spännande att få ställa två frågor om den nya yrkeshögskolan till Anders Franzén, utredaren bakom betänkandet. Sneglade man på yrkesutbildningen i de andra nordiska länderna i arbetet med det förslag som nu ligger? Ja, kanske i början. Men snart blev det klarlagt att motsvarigheten till flera polytechnic-utbildningar i t ex Finland redan finns inom ramen för den svenska högskolan. Det som nu kommer att byggas upp, om Riksdagen fattar beslut enligt förslaget, blir ganska unikt. Det blir ett relativt snabbrörligt system där yrkesutbildning på eftergymnasial nivå erbjuds utifrån arbetsmarknadens behov. Den byggs inte fast i hus och institutioner. Ingen forskningsanknytning eftersträvas där. Systemet måste bli mycket flexibelt för att kunna möta snabbt uppkomna behov. Blir det här Yrkeslyftet att jämföra med det tidigare Kunskapslyftet i Sverige? Det har ju varit på gång länge och många initiativ har tagits. Inte minst har man lärt mycket av KY-utbildningarna (Kvalificerade yrkesutbildning). Bakgrunden har varit att man från näringslivet påtalat vikten av en god grundutbildning och omfattande kompetenskrav för att personalen ska kunna möta arbetslivets förändringar. Om det verkligen blir ett riktigt lyft för yrkesutbildningen beror på hur mycket pengar man avsätter och om man tillåter statlig studiefinansiering som till all annan högre utbildning. Det senare är ett måste ur jämlikhetssynpunkt, understryker Anders Franzén. http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Regional samordning av praktik och lärlingsstöd Ett annat måste är samordning. För att man ska få ut bra resultat av de satsningar som nu står för dörren i Sverige är det av avgörande betydelse att man har regional samordning. Det säger Jan Zakrisson på Kommunförbundet i Jämtland. 2007 beviljades LärCentrum Jämtland pengar för ett NordPlus-projekt kallat LärVal Norden. Tillsammans med kollegor i Norge, Åland och Island har han arbetat med kunskapsutbyte kring yrkesutbildning för vuxna i Norden. Satsning på dyr yrkesutbildning måste göras gemensamt. Det såg vi tydligt när vi var på studiebesök i Lillehammer/Valdres, berättar han. I Norge har man i varje fylke samordning i form av ”opplaeringskontor” med mäklare som organiseras och finansieras av fylket till gagn för kommuner, arbetsförmedling, företag m fl aktörer. Utan en sådan samordning mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare, praktikplatser, handledare och lärare står sig alla övriga satsningar slätt.
Givande nordiska jämförelser Jan Zakrisson berättar vidare om liknande modeller på Åland och Island. Exempelvis tar fackliga organisationer aktiv del i verksamheten vid isländska lärcentra. Det är alltså uppenbart att den som gör en resa har något att berätta och att NordPlus-utbytet hjälper till att ge näring åt fantasin. Förhoppningsvis hjälper den nu till med ett jättekliv framåt för yrkesutbildningen i Sverige! Länkar: www.regeringen.se/sb/d/10005/a/101362 www.larcentra.jamtland.net/Default.aspx?id=4174
Yrkesutbildning i förändring http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
I jämförelse med flera av våra nordiska grannar har det svenska systemet för längre yrkesutbildning inte varit särskilt välutvecklat. Men nu börjar ett antal initiativ visa vägen till ett system för svensk högre yrkesutbildning. Yrkeshögskolan Den nya yrkeshögskolan införs med start i juli 2009. Den kommer då att ersätta försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning (KY). Kurserna kommer att ges över hela landet av anordnare som antagits att ingå i yrkeshögskolans kvalitetssystem. Dessa anordnare kan ansöka om statligt ekonomiskt stöd. Systemet innebär att det inte kommer att finnas en byggnad med skylt ”Yrkeshögskola” i en stad utan det blir ett system med olika anordnare runt om i landet som svarar mot arbetsmarknadens behov – lokalt, regional och nationellt. Dessa kommer att variera över tiden beroende på en föränderlig arbetsmarknads behov.
Av den som antas på en yrkeshögskolekurs kommer det att krävas genomgången gymnasieskola med godkänt slutbetyg. Yrkeshögskolestudierna kan antingen resultera i en yrkesskoleexamen efter 60 veckor eller i en kvalificeras yrkesskoleexamen efter 80 veckor som också omfattat ett examensarbete. Lärlingssystem och yrkeskurser på Komvux
Inför årets budgetproposition har regeringen aviserat att man kommer att utvidga pågående försöksverksamhet med systemet med gymnasial lärling med 1000 platser. Därutöver satsar man också rejält på pengar till yrkeskurser i vuxenutbildningen. Där ska bli möjligt att utbilda sig till bilmekaniker, undersköterska, kock eller byggnadsarbetare också efter det att man fyllt 20 år. DialogWeb ,
Sverige ,
Tidligere ,
Aktivt medborgarskap aktivt medborgarskap, yrkesutbildning,
utbildningspolitik
Se også Kära läsare Traditionell fortbildning är out Nätverk kartlägger vägledning En ingång för validering på Åland
Politikere skal passe på pengene 10. september 2008 09:06 Læse- og skriveværksteder eller kurser i matematik. Spil, der tager fat i globaliseringens udfordringer, set fra produktionsgulvet i Danmark. Korte faglige kurser eller en fuld erhvervsuddannelse.
Både ledige og kortuddannede i beskæftigelse har de seneste årtier været centrale målgrupper for voksen- og efteruddannelsesindsatsen, og der investeres stadigt flere offentlige midler i området. Men Lars Skipper, seniorforsker ved Anvendt KommunalForskning, er en af flere økonomer, der rejser et stort spørgsmålstegn ved, om indsatsen lønner sig, set med samfundsøkonomiske briller.
- Der er ingen undersøgelser, der giver belæg for at påstå, at den betaler sig – tværtimod. Alligevel er der ingen af de involverede parter herhjemme, der stopper op og efterlyser et
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
ordentligt empirisk grundlag for, om uddannelsesinvesteringerne vitterligt øger produktiviteten, som man forventer. Som jeg ser det, har der bredt sig en konsensus blandt både politikere og organisationerne på arbejdsmarkedet om, at området skal prioriteres højt, uden at man interesserer sig for effekten af investeringerne. Man refererer til den aktive arbejdsmarkeds- samt voksen- og efteruddannelsespolitik, som blev iværksat i 1990’erne samtidig med, at ledigheden faldt. Men det er en myte, at opkvalificeringen af arbejdskraften skulle have forårsaget et fald i ledigheden. Lav- eller uproduktiv arbejdskraft gøres ikke med ét slag til almindelig produktiv arbejdskraft, siger Lars Skipper.
Nyt center et skridt på vejen Står det til økonomen, kan arbejdsmarkedets parter iværksætte alle de uddannelsespolitiske tiltag, de ønsker – for deres egne penge. Men når det offentlige medfinansierer, må politikerne se yderst kritisk på, hvad de egentlig får for investeringerne. Etableringen af det nye Nationalt Center for Kompetenceudvikling, som har til opgave at sikre større viden og dokumentation for, hvilke indsatser, der lønner sig bedst inden for voksen- og efteruddannelse og voksenvejledning, ser han som et lille skridt i den retning, han efterlyser.
- Den enkelte medarbejder og vedkommendes arbejdsplads oplever det givetvis som en kæmpe gevinst, når ansatte bliver bedre til at læse eller opkvalificeres fra ufaglært til faglært. Men måske er der andre tiltag end netop dette læsekursus, som er vigtigere i et samfundsøkonomisk perspektiv. På samme måde hæfter hverken virksomhed eller medarbejder sig formentlig ved regnestykket fra Det Økonomiske Råd, som viser, at der ofte vil være en nettoomkostning på 100.000 kroner for skatteyderne forbundet med den længerevarende opkvalificering, siger Lars Skipper.
Tidlige indsatser frem for VUC Det er på en gang meget svært og ekstremt dyrt at sikre mennesker, der af forskellige grunde har lidt det ene nederlag efter det andet i uddannelsessystemet igennem 10-15 år, en uddannelse, når de for længst har rundet de 30 år. Den kendsgerning er velbelyst i både danske og internationale studier, fremhæver Lars Skipper.
- Derfor er der større ræson for politikerne i at sætte tidligt ind. Måske er det slet ikke større VUC (Voksenuddannelsescentre, red.), vi har brug for, men snarere en bedre folkeskole kombineret med solid støtte til socialt udsatte børn. I dag kan vi med meget stor sandsynlighed udpege de af børnene i en børnehave, som slås med en tung social arv og vil være marginaliseringstruede 30 år senere i deres liv, hvis der ikke sættes massivt ind. Og jo tidligere indsats, jo billigere vil den være samlet set. Selvfølgelig skal vi ikke ignorere grupper af voksne, som udviklingen på den ene eller anden måde har overflødiggjort. De kan i stedet sikres beskæftigelse ved hjælp af løntilskud eksempelvis i det omfang, at det overhovedet er nødvendigt, mener forskeren. DialogWeb ,
Danmark ,
Tidligere ,
Aktivt medborgarskap aktivt medborgarskap, utbildningspolitik,
kortutbildade
Nätverk kartlägger vägledning 09. september 2008 14:53 Man har också kartlagt befintliga policydokument om vuxenvägledning för att dokumentera vilken typ av resultat som förväntas samt tittat på vilka typer av resultat som vore viktiga
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
att få, men som man inte hittat. Man följer också upp kvalitetssäkring och utvecklingsarbete inom vuxenutbildning och i synnerhet inom vägledning. Man har identifierat ett antal kritiska begrepp inom området samt kartlagt förekomsten av dem i de officiella dokumenten för att se i vilken omfattning man kan påvisa de förväntade resultaten.
De utvalda områdena är medborgarperspektivet, socialt inbegripande och ekonomiska effekter, eftersom man just på dessa områden funnit betydande luckor, både i policydokument och i forskning. Vad man vill ha svar på är: Ger vägledare människor vad de vill ha eller ger man dem vad regeringarna vill att de skall få? Är vägledning lönsam? (Detta för att kunna tala samma språk som beslutsfattare.)
Medborgaren i fokus När man identifierat luckorna i policydokumenten och befintlig forskning kan man vidareutveckla effektbaserad vägledning och policyutveckling så att den sätter medborgaren i fokus, samt i synnerhet tar fasta på användarens röst i livslång vägledning. Arbetet kunde bygga på befintlig forskning på området och en fem stegs taxonomi som identifierar potentiella nivåer av medborgardeltagande i vägledning. Projektet kunde analysera om användardeltagande i olika skeden av vägledningsprocessen förbättrar praxis och policyutveckling. Följande frågor kunde utredas:
Vilka är användarna?
Varför vill man ha direkt användardeltagande?
Hur får vi användarna delaktiga i utvecklandet/förbättrandet av vägledning? (bevis)
Vad kan vi lära av erfarenheter av användardelaktighet?
Hur kan vi hjälpa vägledare i deras arbete, där deras roll blir alltmer komplex?
Hur kan man säkerställa att vägledare ger riktig information för att kunna utvärdera deras kunders förväntningar?
Det finns många förväntningar på vägledning. Hur kan man påvisa kvaliteten av resultaten?
Bättre verktyg Syftet med kartläggningarna är att hjälpa till att utveckla verktyg för vägledningsutbildning i Norden samt att fungera som ett verktyg för bench marking på en europeisk nivå. Genom detta arbete kan nätverket också påverka utvecklingen av effektbaserad vägledning i Europa samt bidra till att ändra vägledningspolicys till att innefatta också ekonomiska, sociala och personliga faktorer.
Nätverket ämnar skriva ett PM med rekommendationer på basis av resultaten samt göra ett förslag för en fortsatt nordisk studie.
Genom European Lifelong Guidance Policy Network, ELGPN, kan nätverket också föra ut sina resultat och rekommendationer på en europeisk nivå. Där finns en viktig uppgift att fylla; många europeiska länder håller fortfarande på att bygga upp sitt kunnande och sin verksamhet på området. Nätverket är också representerat i CEDEFOP och kan på så vis påverka den europeiska policyutvecklingen.
Det finns också parallella processer i olika nordiska länder, där resultatet av nätverkets utredning kommer till nytta. Ett par exempel är utvecklandet av ett kvalitetssäkringssystem i Finland samt ett danskt initiativ om forskning och praktik i vuxenvägledning. Länk NVL:s tema-sida om vägledning DialogWeb ,
Sverige ,
Tidligere ,
Aktivt medborgarskap aktivt medborgarskap, studievägledning
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Se også Kära läsare Traditionell fortbildning är out Yrkesutbildningen spurtar efter lång lunk En ingång för validering på Åland
En ingång för validering på Åland 08. september 2008 09:06 Robert Jansson jobbar för Ålands landskapsregering, med stöd av ESF, som utvecklare av Projekt Validering på Åland sedan ett halvår.
Tanken är inte att skapa en ny enhet utan en ingång varifrån man slussas vidare till en stab av samarbetande yrkes- och studiebedömare vid befintliga myndigheter, skolor, organisationer, projekt och arbetsplatser.
Dessa personer ska få fortbildning i bland annat bedömning och certifiering. Endast en eller ett par nya personer ska anställas för att jobba med inledande generell kartläggning, information, studieorientering och handledning vidare.
– Det ska vara enkelt för kunderna, säger Jansson.
Ett samordnande vuxenutbildnings- och valideringsråd med representanter för utbildning och myndigheter föreslås. På önskelistan står också läroplaner för vuxenutbildningen och en gemensam kurskatalog för alla utbildningsanordnare. Dokumentation, statistik samt kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring är också givna.
Permanent system Robert har tidigare byggt upp Ålands fredsinstitut sedan starten 1992. Först var han verksamhetsledare och senare administrativ chef för fem anställda med en bred projektflora inom forskning och praktisk fredsverksamhet. Han har också jobbat med internationella möten, konflikthantering och externa utvecklingsuppdrag.
Inom Projekt Validering på Åland ska han under tiden 2008–10 skapa ett permanent system som ger förutsättningar samt erbjuder handledning, metoder och andra tjänster för validering. Efter framarbetning och testning beräknas valideringssystemet kunna fungera från och med år 2011.
– Vi ska också utföra vissa pilotprojekt under utvecklingen av valideringssystemet. Det gäller allt från intagning till skolor till att svara på olika branschers konkreta behov av validering, säger Robert.
Det vanliga i de flesta länder som jobbar med validering är att man kartlägger allt en person har gjort och kan. Typiskt för Finland och Åland har varit att erbjuda fristående yrkesexamina.
– Det vill säga att man visar vad man kan genom praktiska yrkesprov och får just den kompetensen till pappers, säger Robert.
Men det åländska projektet jobbar givetvis efter de europeiska principerna och riktlinjerna för validering. Grundtanken med validering är att man ska kunna studera och jobba över gränserna och få en likvärdig kompetensbedömning oberoende av plats.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Från reglerade yrken till ideella uppdrag Valideringen delas in i tre faser. En översiktlig kompetenskartläggning ger en övergripande bild. Sedan bedöms kunskaperna med hjälp av metoder och branschkrav för olika yrkesområden. Man får ett intyg eller så kompletterar man de bitar som saknas. Slutligen certifieras kunskapen och kompetensen.
Utbildningsstyrelsen i Finland håller som bäst på att göra en lista på alla yrken som är reglerade enligt lag i Finland. Vissa yrken har Åland delad rätt att reglera och det måste utgående från listan sedan fastslås vilka som ska regleras av landskapsregeringen.
– Det är inte bara jobb och studier som valideras utan tredje sektorn är också betydelsefull. Det gäller att ta vara på den kompetens det ideella arbetet ger och utveckla metoder för hur man bedömer sådant. Att jobba som volontär eller inom en förening får man ingen lön för men uppgifterna kan motsvara de man gör i lönearbete, säger Robert.
Infrastrukturell utveckling på gång På Åland finns ingen arbetskraftsreserv och folk behövs till alla sektorer. Arbetsmarknadsmyndigheterna jobbar för att rekrytera utländsk arbetskraft. Från att mest ha handlat om icke kvalificerad arbetskraft kommer rekryteringen i större utsträckning att gälla specifika uppgifter som kräver specifika kompetenser.
Språket är en viktig del och blir en tröskel när det gäller utländsk arbetskraft. Det finns också behov av en mer flexibel vuxenutbildning.
På Åland pågår som bäst en infrastrukturell utveckling av vuxenutbildningen. Valideringsprojektet och flera andra EUprojekt ska bli en del av infrastrukturen. Monica Nordqvist, som är ansvarig för vuxenutbildningen vid Ålands landskapsregering, säger att vuxenutbildning ordnas huvudsakligen som temporär utbildning. Till exempel Sfi-utbildningen har ingen permanent helhetslösning ännu.
– Ålands landskapsregering har gett en arbetsgrupp i uppdrag att i samförstånd med landskapets skolor formulera mål och bringa klarhet i utvecklandet av vuxenutbildningen på Åland. Vi jobbar aktivt med att hitta en permanent helhetslösning för all vuxenutbildning, säger Monica. DialogWeb ,
Sverige ,
Tidligere ,
Aktivt medborgarskap validering, aktivt medborgarskap
Se også Kära läsare Traditionell fortbildning är out Yrkesutbildningen spurtar efter lång lunk Nätverk kartlägger vägledning
Från utanförskap till deltagande 15. maj 2008 13:08 Jag föddes och växte upp som en del av den svenskspråkiga minoriteten i det majoritetsmässigt finskspråkiga Helsingfors. Dessutom var jag dotter till inflyttade åländska föräldrar som
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
varje skollov och sommar åkte ”hem” till den egna kulturen i det självstyrda öriket en halv dags färjresa från huvudstaden. Efter gymnasiet bodde jag i flera år i Italien. Jag studerade först italienska med andra utlänningar och sedan kommunikation med italienare på italienska. Det var en givande tid som vidgade alla mina perspektiv. Känslan av att vara utanför blev dock starkare när jag insåg hur mycket språk, kultur och livsåskådning betyder för identiteten. Efter Italien blev det kanske just därför Åland och inte Helsingfors. Nu känner jag mig inte längre språkligt och kulturellt handikappad, men jag får leva med att vissa ålänningar ser mig som och att jag i vissa sammanhang faktiskt är en inflyttad finlandssvensk. Alla har dock inte samma möjligheter att åtgärda sitt utanförskap. Det finns handikappade, som är handikappade var de än befinner sig och personer som alltid kommer att begränsas av sitt brottsliga förflutna. Det finns minoritetsbefolkningar som är hemma men ändå utanför och inflyttade som inte kan återvända till sitt hemland fastän de inget hellre vill. Om några av dem som trots sitt utanförskap ska integreras och ges möjligheter till deltagande handlar DialogWeb.
Samspelta trots olikheter Det är troligen på grund av min egen erfarenhet av språkligt och kulturellt utanförskap som jag känner mig så hemma i mitt senaste jobb. Under det gångna läsåret undervisade jag invandrare i det svenska språket, den åländska kulturen och det nordiska välfärdssamhället. Vad är inte roligare än att kunna dela med sig av meningsfulla verktyg, som eleverna behöver för ett utökat deltagande i livet på Åland! I min grupp fanns det ett tiotal män och kvinnor i olika åldrar och med olika bakgrund från Vietnam till Brasilien. Eleverna lärde sig inte bara svensk grammatik och fakta om Åland. Vi diskuterade på svenska om deras språk, livsåskådningar och traditioner sinsemellan och i förhållande till Åland. Vi såg på filmer och foton, åt varandras mat och dansade till musik. Diskussionerna utmynnade under våren i ett enkelt filmmanus som förverkligades tillsammans med en professionell filmare. I kortfilmen varvas några dokumentära elevintervjuer med en fiktiv historia om en invandrare som anländer till Åland och möter ett urval kulturskillnader i några episoder. Det mest fascinerande med gruppen var att trots stora skillnader i språk, bakgrund och livssyn hade eleverna en otroligt fin inbördes sammanhållning, tolerans och glädje. Kanske var det just på grund av deras sammansvetsande utanförskap? Det som saknades på kursen var ju ålänningarna. Både invandrarnas lärande och lokala kontaktnät samt ålänningarnas tolerans och förståelse hade gynnats av det.
Kontakter i möte med vardagen Vissa ålänningar kunde under en kort vecka närmare bekanta sig med mina invandrare under deras språkpraktik i arbetslivet. Säkert skingrades några fördomar under den tiden. För eleverna gav praktiken en möjlighet att prata med vanliga ålänningar och att bekanta sig med en för dem intressant eller relevant arbetsplats som de inte på egen hand hade kunnat komma till. En elev från ett europeiskt land med yrkeshögskoleutbildning, öppen personlighet och god språkfärdighet kom till en arbetsplats, som han var utbildad att jobba på. Efter praktikveckan blev han erbjuden ett halvtidsvikariat åtföljt av ett heltidsvikariat över sommaren. Det var en riktig askungesaga! Men för de allra flesta är en vecka eller fler en alltför kort tid för att få jobb eller kunskap om arbetslivet. En annan elev klagade på att de inte annars heller fick prata med ålänningar utan var utlämnade åt varandras bristfälliga svenska och främmande kulturer.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Vi kom fram till att en del av lektionerna borde hållas på krogen, där det finns pratglada och öppna ålänningar att komma i kontakt med. Definitivt en utvecklingsbar idé och säkert finns det många fler och redan utvecklade exempel att ta efter för mig och andra invandrarlärare i framtiden. Som så många artiklar, i detta nummer av DialogWeb om utanförskap och deltagande, uttrycker så ligger den stora svårigheten i att få till en verklig integration av grupper i utanförskap. Broarna som byggs blir lätt enkelriktade fastän integrationen borde bygga på ett ömsesidigt utbyte av kunskap, kultur och förståelse. DialogWeb ,
Sverige ,
Tidligere ,
Hållbar utveckling internationalisering, invandrare
Se også Ibn Rushd – om islam och svenskhet Smalt utbud för invandrare Sociala kontakter viktiga för språkinlärning
Rom for læring 14. maj 2008 09:47 Om man leser aviser i Norge, kan man lett få inntrykk av at det er til dels store motstridigheter og evigvarende konflikter mellom de forskjellige familieklaner innad i Romfolket. Og til en viss grad er det nok også slik. Sigøynere, eller Romfolket som de nå foretrekker, er et fargerikt og følelsesladet folk. Deres situasjon er vanskelig, da de ønsker å ta vare på sin egenart, og på samme tid fungere i storsamfunnet. De står med andre ord overfor store utfordringer. Når det gjelder formell og strukturell kunnskap, er behovet spesielt stor.
Reisende folk Romfolket blir også kalt de omreisende, og er et folk uten land. De legger ut på reise stort sett hvert år. I den senere tid, har det blitt stadig vanskeligere å gjennomføre dette i praksis. De møter motstand og uvillighet hvor de kommer, og mange steder blir de nektet adgang til campingplasser. De reiser som regel i grupper på 25 – 30 personer, og i en slik gruppe er alle nært beslektet. Når de er på reisefot, så sørger gruppens ledere for at alle får definerte arbeidsoppgaver. En slik oppgave er blant annet ansvaret for barnas læring så lenge de er ute og reiser. Ofte er det de samme personene år etter år som får disse oppgavene, og slik fungerer de som lærere i miljøet. Reisingen er en svært viktig del av deres kultur. På disse reisene driver de med handel for å tjene penger. De bygger nettverk og mange unge treffer sine kjærester. De er også opptatt av religion, og mange av treffene deres er nettopp i forbindelse med religiøse begivenheter. Det finnes to Romorganisasjoner i Norge. Andreas Muller er 50 år, og nestleder i en av dem; Norsk Romforening. Vi treffer han hjemme sammen med sin kone Marina, og hans yngste datter; Jamaica. Han er vennlig og imøtekommende og forteller mer enn gjerne om Romfolkets forhold til læring. Det viser seg å ikke være all verden:
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Læring -Vi må nå begynne å lære, sier Andreas. Det er vanskelig å fungere i et moderne samfunn uten å kunne lese og skrive. Mange ønsker å ta seg vanlige jobber, men det er ikke lett når man ikke kan lese eller skrive. Vi ønsker som de fleste andre mennesker, å være selvstendige og sørge for vår egen inntekt. Vi vil som folk flest eie vår egen bolig. Ikke minst trenger vi sårt å kunne det som skal til for å etablere og drive vanlige virksomheter i Norge. Det er viktig for oss å gjøre noe med dette, og derfor haster det med å gjøre noe med kunnskapsnivået blant våre folk, sier han alvorlig. -De fleste i Romfolket i dag, mottar midler fra det offentlige. Når man har levd på trygd en stund, så er faren for at man ikke kommer ut av dette systemet overhengende. Vi blir sosialslaver, sier Andreas. Slik kan det ikke fortsette, understreker han.
Uformell kompetanse Selv om de kanskje ikke kan skilte med noen form for utdannelse, så er det mye de kan. Når de reiser rundt, driver de med forskjellige former for handel. Blant annet selger de tepper, og de sliper kniver og annet verktøy. Romkvinner selger også sine spåtjenester. Derfor er de gode på praktisk hoderegning. Men om du gir dem et stykke papir, og spør om de kan gjøre de samme regnestykkene der, så kommer de kort. Den kunnskap de besitter blir ivaretatt og formidlet til kommende generasjoner, slik det alltid har vært gjort. Dette kan være gjennom praktiske eksempler, gjennom sang og musikk, og ikke minst gjennom fortellinger.
Offentlig opplæringstilbud Oslo Kommune startet med statlige midler et opplæringsprosjekt for voksne Rom i oktober 2007. For å bevege seg bort fra den tidligere "klientifiseringen" av denne folkegruppen, vil prosjektleder og sosialantropolog Cecilie Skjerdal ta i bruk alternative pedagogiske metoder. Man ønsker å tilrettelegge et undervisningsopplegg som bidrar til at denne minoriteten kan skape respekt for sine tradisjoner og synliggjøre sitt folk og sin kultur i en moderne kontekst. Dette er med andre ord et spesielt tilrettelagt undervisningstilbud. Tilbudet er høyst frivillig, og er ikke knyttet til noen form for motytelser. Deltakerne møter her en lærer som er vant med å jobbe med analfabeter, eller funksjonelle analfabeter. Målgruppen er primært unge voksne, gjerne med egne barn som deltar i grunnskoleundervisning. Tilbudet er utviklet i dialog med Romfolkets egne organisasjoner i Norge. En styringsgruppe ledet av Byrådsavdeling for kultur og utdanning i Oslo kommune, overvåker prosessen. De støtter også skoler som har elever med Rombakgrunn. Voksenopplæringsprosjektet for Romfolket er ment å være komplementært tilbud. På sikt håper man at grunnleggende ferdigheter hos foreldrene vil gi større gjennomførelsesevne for barn i grunnskolen. Tiltaket i Oslo Kommune vitner om en offentlig vilje til å bidra til opprettholdelsen av Romkulturen som minoritet i Norge. Andreas Muller bifaller dette prosjektet. - Vi liker dette tilbudet veldig godt. Nå har oppslutningen om dette tilbudet gått litt ned i en periode som følge av interne stridigheter i miljøet. Men vi har tro på at vi skal få ryddet unna disse stridighetene, og da vil oppslutningen igjen ta seg opp. Foreløpig er dette bare et prosjekt, men vi håper at det utvikler seg til et permanent tilbud etter hvert, sier han.
Romfolket, tidligere benevnt som Sigøynere, er et tradisjonelt omvandrende folk. De er opprinnelig fra det nordlige India, men finnes i dag over hele verden, selv om de fleste bor i Europa. Mange oppfatter ordet «sigøyner» som nedsettende. Derfor ønsker de fleste nå å bruke betegnelsen Rom, som betyr menneske eller mann. De fleste i Romfolket snakker en form for romanés, et språk som er i tett slekt med moderne indoeuropeiske språk som er i bruk i India. I Norge finnes det en liten kontingent, som i alt teller ca 500 mennesker. DialogWeb ,
Norge ,
Tidligere ,
Hållbar utveckling baskunskaper, lika möjligheter, särskilda behov
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
The Necessity of Parents’ Training in Estonia 13. maj 2008 09:22 The aim of the training was to lower the job-market risks for parents in this region and investigate their educational needs. The courses were held in two languages – Estonian and Russian, depending on the participant’s mother tongue.
70% needs trainings The research showed that parents still follow aged methods to raise and educate their children here. Orders, prohibitions and punishments are central in this model. Jelena RootammValter, the director of the educational company Vastus has analysed the data of the project EQUAL WHOLE and concludes that in this region the parents are not yet familiar with educational methods based on negotiation and agreement. One of the first important discoveries from the project EQUAL WHOLE was the conclusion that almost 75% of parents living in the region around lake Peipsi do not feel competent with raising children, Jelena Rootamm-Valter says. This is regardless of age, living quarters, occupation and mother tongue. In general parents say they do not know how to behave adequately even in most typical situations. Some parents have read pedagogy books but say they have difficulty to find the right paragraphs concerning their problems. Even some teachers have participated in the trainings, admitting they have problems with their work. Families with several children feel the lack of pedagogical skills more sharply. The fact that people admit the lack of pedagogical skills is a positive tendency Jelena Rootamm-Valter concludes. This is a precondition for learning. The learning is an urgent matter, because parents that are too soft or too strict often have conflicts with their children, which in turn has a negative impact on their work life. When parents that are too busy and constantly nervous about their children they could lose their jobs, which affects the financial well-being of the family, causing further and more serious conflicts and so on. The project EQUAL WHOLE confirmed that amongst parents with small children the unemployment rate is higher and the living standards lower than average. One of the biggest problems are single mothers who have most difficulty finding jobs because part-time work is not very common in Estonia. The conclusion is one – many parents in Estonia need family training in order to come to terms with the job-market risks.
Four subcultures The project EQUAL WHOLE also revealed that there are four very different subcultures around lake Peipsi, which all require a different kind of parents’ training. Jelena Rootamm-Valter describes these subcultures as followed: Soviet Region. This is a provisional term for the regions around the town of Narva. It is inhabited mainly by people who arrived during the Soviet period from other parts of the Soviet Union. What is most remarkable is that people live very locally here. Many have never been to Tallinn or Tartu. To reduce job-market risks and help them integrate in the society they would need to learn about Estonia – geography, economy, towns, culture, and most importantly learn to make contact and communicate within larger networks. Many people are for instance very interested in environmental problems but they are not able to relate these problems to Estonia but instead bring examples from Australia, Africa, Thai etc. And one more issue – this region is not the poorest in Estonia, but families often struggle to make ends meet –family finances would be a helpful training here, too.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Region of Russian Old Believers. South of Narva, on the west coast of lake Peipsi live the Russian Old Believers (Starovers). Their ancestors arrived here in the 18th century, escaping the church reforms of Peter the Great across the lake. Their religion is the archaic version of Russian Orthodox – they have preserved their old language and traditions. Their church choir still sings in eight voices, they bow to the ground in front of sacred icons and Christianize their children by placing them completely in water etc. They drink tea seven times a day and know their ancestors from 300 years ago. They consider themselves to be Russian, but the Russian people in Narva they call the Soviets. Now there are almost 15 thousands Old Believers by birth in Estonia. This is a unique population and has been listed in UNESCO cultural heritage. The situation of adult education in this region is such that none of the parents could recall any adult education course having taken place there. The parents’ training was such an exceptional event for them that they dressed up in festive church costumes. Besides that the parents did not want to talk about children raising issues with male lectors but when female lectors arrived the parents became much more talkative. The Peipsi Old Believers are not as local as people in Narva, they frequently visit Tartu and Tallinn and know Estonia rather well. The surprising finding was that although the people are much poorer, they can manage to make ends meet: they catch fish, grow cucumbers and onions and sell them near the highways, and sometimes in St. Petersburg. The Old Believers would need a training that could help them connect their ancient traditions with the contemporary European mentality. Region of left-alone children. On the west coast of lake Peipsi lies Kasepää municipality where living locally is out of question – over 60% of parents work outside of Kasepää – in Tartu and Jõgeva but also in Finland, Sweden etc. Many parents arrive home only at weekends or even more seldom. In some families both parents are constantly away and the children raise themselves or are taken care by neighbours. Thus this region could be provisionally called the region of leftalone children. The social control in a small village is quite strong and the children are never totally on their own but the social scientists and the parents themselves worry about their children and their future. The researchers of this region were surprised that instead of learning to start one’s own enterprise the people in this region preferred to learn flower arrangement, ceramics, painting and other creative techniques. They valued highly new contacts and relationships they got through the courses, which could help them find new job opportunities outside of their home region. On the other hand these creative courses created a strong feeling of community for those involved and this is crucial for life management. Parents’ training in this region is a very complex issue. Region of University town. The town of Tartu and the surrounding regions have already a longer tradition with adult education thanks to the Tartu People’s University. People in this region do not accept every course that is offered – they choose what to study and where to study. Never-the-less about 60% of parents admit they might need trainings about raising children – not because of lack of knowledge but rather to feel more secure. In conclusion Jelena Rootamm-Valter says that the parents in the region around lake Peipsi need extensive training. The four very different sub-cultures give a difficult task for the adult-educators. How Estonia will solve this problem – we will see in the near future. Link: www.starover.ee - NGO The Society of Old Believers Culture and Development DialogWeb ,
Tidligere ,
Hållbar utveckling ,
in English familjeutbildning
Kultur og utdanning i fengsel 09. maj 2008 13:23 Det er kjent at ingen kan være sur mens han synger. Men det er ikke bare humøret som blir bedre ved å synge, man trener også mange viktige ferdigheter. Å synge krever en god holdning, hørsel og kondisjon. Man kan synge, nynne, tralle i
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
uendelig mange nyanser og uttrykke forskjellige føleleser. Synger man dessuten sammen med flere i kor, krever det også tilpasning og samarbeide. I fengslet Litla-Hraun på Sør-Island har man i noen år hatt et fangekor. Grunnen til at koret kom opp å stå var at noen av fangene savnet alternativ til styrketrening, som var den eneste form for fritidsaktivitet i fengslet. De foreslo forskjellige aktiviteter, og sjakk og sang ble godkjent. De fant en dirigent, presten og musikeren Gunnar Björnsson, som også akkompagnerer på klaver. Ikke bare fikk han koret startet, men han skaffet også økonomisk støtte til kjøp av et klaver til fengslet. Det fantes nemlig ikke noe instrument på Litla-Hraun. Arbeidet med koret ble presentert av Gunnar og en fange på den nordiske konferansen om fengselsutdanning på Selfoss i mai 2006. Fangen fortalte hvor viktig det var at de hadde noe å glede seg til. Hvordan den ukentlige prøven opplevdes som en positiv utfordring for alle. De hadde et felles mål å arbeide mot, en gudstjeneste hvor de hadde fått lov til å synge, og noen andre opptredener. Koret sang for konferansedeltakerne, variert repertoar med noen solistnumre. Gjestene i salen merket i starten nervøsitet, men den forsvant snart for gleden ved sangen. Koret høstet kraftig, stående applaus fra tilhørerne, og de måtte gi et ekstranummer.
Utdanning i fengsel ”Utdanning er uhyre viktig for oss, og man kan gjøre mye mer for innsatte her ” sa fangen som fortalte om koret på konferansen. I en undersøkelse fra 2006, som ble gjort blant tidligere fanger som hadde fått undervisning i den tid de satt fengslet, er dette utsagnet bekreftet. Utdanning spiller en enorm stor og positiv rolle for denne gruppen. De fikk bedre selvtillit og la planer for livet etter avsoningen. Omtrent 45% av de som fikk undervisning mente at det var svært viktig å få undervisning i fengslet, fordi det ville gi dem bedre mulighet for å komme i arbeid etter at de ble løslatt. Så mye som 85% av dem som leste i fengslet mente at det var viktig å bruke tiden de satt inne på et fornuftig vis. Enn videre mente litt over halvdelen at det å få undervisning var en måte å gjøre oppholdet mer tålelig, og det er av stor betydning å forberede videre studier etter oppholdet. På Litla-Hraun har man siden slutten av syttiåra hatt tilbud om utdanning på videregående skole nivå. I starten var fasilitetene dårlige, men fra 1990 har man hatt spesielle undervisningslokaler. Opplæringslederen, Ingis Ingason, og de andre lærerne kommer fra den nærmeste videregående skolen, Fjölbrautaskóla Suðurlands på Selfoss. En tidligere fange donerte penger til kjøp av datamaskiner, og da ble et særlig IKT-lokale stablet på beina. Ifølge Ingis var et annet meget viktig skritt i utviklingen bestemmelsen om at skolen kunne utvise fangeelever hvis de misbruker stoffer. Misbruk og utdanning går ikke sammen. Fanger som ønsker å studere undertegner en kontrakt, en forpliktelse om at de vil følge skolens regler. Fangene kan ta enkelte kurser eller lese på full tid, dvs. få undervisning 18 timer i uken. I årenes løp har flere fanger fullført videregående skole, og oppnådd studiekompetanse eller fullført en yrkesutdanning og i de siste årene har noen få studert ved universiteter.
Strategi for utdanning i fengsler Erlendur Baldursson er Islands representant i det Nordiske nettverket for fengselsundervisning. Erlendur var medlem av en komité som ble nedsatt av utdanningsministeren i Island våren 2006. Komiteen skulle legge strategi for utdanning i fengsler. Komiteens oppgave innebar også en kartlegging av utdanningsbakgrunn, rett til opplæring, kartlegging av lærevansker og motivasjon for utdanning hos innsatte i Island. I rapporten fra komiteen slås det fast at utdanning i kriminalomsorgen spiller en nøkkelrolle ved rehabilitering av fanger. Den henviser til en rekke undersøkelser som bekrefter at utdanning har forebyggende effekter. Komiteen foreslår at fanger motiveres til å bruke tiden i fengslet til å lese, at de skal veiledes og få mulighet til realkompetansevurdering. Det legges særlig vekt på veiledning og individuelt tilpasset undervisning.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Det er viktig at fasilitetene er gode i alle fengsler, og fangene skal ha tilgang til studie- og yrkesveiledning, datamaskiner, bibliotek og Internett hvor det passer. Komiteen anbefaler at Fjölbrautaskóli Suðurlands på Selfoss fortsatt skal ha hovedansvar for undervisning i fengslene, og at skolen skal sørge for at fanger får tilbud om utdanning. Videre skal skolen ta initiativ til kontakt med andre skoler som kan tilby utdanning for fanger med f.eks. fjernundervisning. Ifølge Erlendur Baldursson er det første skrittet for å nå disse målene allerede tatt: en særlig studie- og yrkesveileder er ansatt ved skolen, og veilederen skal også veilede fanger i andre fengsler i Island.
Nordisk kartlegging Komiteens kartleggingsarbeid er den islandske delen av en ny, nordisk kartlegging av utdanningsbakgrunn, rett til opplæring og motivasjon hos innsatte i nordiske fengsler. Kartleggingen var et NordPlus Voksen-prosjekt som var ledet av Fylkesmannen i Hordaland, og faglig ansvarlig for kartleggingen var Institutt for Samfunnspsykologi, Universitetet i Bergen. Den felles nordiske rapporten vil bli presentert på Den 13. nordiske konferansen om fengselsutdanning, ”Fengslende utdanning”, i Tromsø, Norge i dagene 22. -25. mai 2008. Lænk: www.fengselundervisning.net DialogWeb ,
Norge ,
Tidligere ,
Hållbar utveckling fängelseutbildning
Funktionshindrade går direkt med stöd ut i arbetslivet 09. maj 2008 13:06 ”Stöd i arbete” är ett av Europeiska socialfonden och Ålands landskapsregering finansierat Mål 3 projekt med Ålands handikappförbund som projektägare. Det inleddes i oktober 2005 och skulle avslutas i fjol, men förlängdes ett år till oktober 2008. - Två år är egentligen en för kort tid för det här projektet med tanke på att deltagarna oftast gör en 6 månaders arbetsprövning följd av en 2 års anställning med sysselsättningsbidrag innan den långsiktiga lösningen avgörs, berättar projektledare Harry Sjölund. Initiativet togs och förprojekteringen gjordes av Dennis Eriksson, som i början var projektledare men nu fungerar som metodutvecklare. Både Harry och han har tidigare erfarenhet av arbetsmarknadsprojekt och jobbar även som handledare för deltagarna.
Från kartläggning till anställning Metodiken utvecklades primärt för utvecklingsstörda i USA men används idag för många olika målgrupper även i övriga Norden. Merparten av deltagarna på Åland har ett psykiskt handikapp eller en kombination av psykiska och fysiska funktionshinder. Stöd i arbete ger deltagarna möjlighet att pröva på arbetsmarknaden med stöd av handledare för att http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
slutligen försöka få en vanlig anställning och fungera på egen hand. Inledningsvis görs en individuell kartläggning av deltagarens livssituation. Det handlar om allt från tidigare erfarenheter och fritidsintressen till personliga resurser och begränsningar. Man bygger också ett nätverk av professionella och/eller anhöriga som alla jobbar åt samma håll för deltagarens bästa. - Vi gör upp en handlingsplan där inriktningen och målsättningarna klarläggs, berättar Dennis. Sedan börjar arbetet med att hitta en arbetsgivare inom den valda branschen för arbetsprövning och därefter eventuell stödanställning. Deltagaren ska introduceras på arbetsplatsen där arbetsgivaren och arbetskamraterna ska informeras om de speciella förutsättningarna.
Meningsfulla uppgifter och naturliga behov Handledaren deltar i introduktionen och inskolningen på arbetsplatsen samt hjälper vid behov deltagaren att strukturera upp arbetet och sköta avtal och ansökningar. - Regelbundna utvärderingar och uppföljningar görs hela tiden. Det är viktigt att så tidigt som möjligt få feedback, reda ut eventuella problem och rakt ut kunna diskutera hur det fungerar, säger Harry. Näringslivet har varit positivt inställt och de flesta deltagare har lätt fått arbetsprövningsplatser och stödanställningar främst inom den privata sektorn. Varaktiga anställningar är dock svårare att få bland annat för att behovet av arbetskraften ofta är tillfälligt. - Vi försöker matcha deltagarens intressen på arbetsmarknaden med arbetsgivarens behov. Arbetsgivarna är måna om att arbetsuppgifterna ska vara meningsfyllda för deltagaren och att det finns ett naturligt behov av arbetstagaren, säger Dennis. Som handledare är det viktigt att ha erfarenhet och en positiv attityd. Det handlar om att lyfta resurserna hos deltagaren men inte bortse från de svårigheter som finns. - Det som projektet visat är att det är möjligt att få ut personer med funktionshinder på arbetsmarknaden. Men jag vill också framhålla att det tar och måste få ta tid, avslutar Dennis.
Det sociala är viktigt För deltagarna är det viktigt att komma ut på arbetsmarknaden och få rutiner, arbetskamrater och tillgång till en social situation. Projektdeltagaren Håkan Mansnerus jobbar på stadsbiblioteket och alternerar mellan några skolbibliotek ett par dagar i veckan. Han klipper ur tidningar och arkiverar artiklar som berör biblioteket bland annat. Annars är han vuxenstuderande på distans vid Ålands handelsläroverk - Jag och Dennis har haft långa diskussioner om vad jag ska göra. Han söker också upp mig regelbundet och hör hur det går, berättar Håkan. Från tidigare har han har en datautbildning men ingen arbetserfarenhet från området, så det har varit svårt att få datorrelaterade arbetsuppgifter. Men han hoppas på att komma in på sådana i samband med skolans praktikperiod nästa år. På fritiden hjälper Håkan till på familjens turistanläggning, sjunger i kör, simmar och promenerar. - Det sociala är viktigt. Det är givande att jobba och dagen blir meningsfull. Men nu när jag studerar är det lagom med en dag i veckan här på stadsbiblioteket, säger Håkan. Länk: www.handicampen.ax DialogWeb ,
Sverige ,
Tidligere ,
Hållbar utveckling lika möjligheter
Gem som PDF
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
DialogWeb 2008
Ibn Rushd – om islam och svenskhet 09. maj 2008 12:29 Ibn Rushd ordnar kurser och cirklar i språk, matlagning och olika andra kulturyttringar. Det handlar om att skapa en bro från två håll - från den svenska vardagen till kultur och tradition från en annan del av världen och vice versa. Ofta handlare det också om att hjälpa deltagarna till en egen identitet som muslimer. Då blir det integration och en ömsesidig förståelse och ett berikande utan att nykomlingen assimileras och försvinner i mängden. Och minst lika är det att lära sig om hur samhället i Sverige fungerar – om demokrati, om vem som bestämmer vad och andra grunder i samhällsbygget. Det är mycket vanliga cirklar. Somaliern Abdullahi Haji Youssef i Härnösand håller med.
Viktigt med ett eget studieförbund I många länder med immigration har man visat på det värdefulla i att stärka nykomlingarnas kulturtillhörighet. Det är en viktig förutsättning för lyckad integration och mångfald. I Sverige lever omkring 350 000 muslimer. Många av dem upplever att de inte har tillträde till samhället. Många menar också att deras religion och livsföring betraktas med skepsis och att de diskrimineras i samhället. Det är mot den bakgrunden som Ibn Rushd ska ses. Det är nu ett statbidragsberättigat studieförbund och omfattar således den värdegrund som förordningen om statsbidrag för folkbildningen bygger på dvs att man ska - stärka och utveckla demokratin - främja verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och engagemang för att delta i samhällsutvecklingen - bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet
Samarbetsorganisationer I över 6 år pågick samarbete mellan muslimska grupper och studieförbundet SENSUS. Från och med i år - 2008 – är Ibn Rushd ett självständigt studieförbund. Det är idag det minsta studieförbundet och har inte hunnit få den styrka som de gamla förbunden, med sin ofta sekellånga erfarenhet. Ambitionen är dock att det snart ska bli det självklara valet när grupper av människor sluter sig samman för att lära och då behöver hjälp med kompetenta studiecirkelledare och material för att komma igång. Verksamheten bygger på 8 medlemsorganisationer på nationell nivå. Hit räknas bl a Islamiska förbundet i Sverige (IFIS), Sveriges Muslimska Scouter och Koranläsarnas förbund. De olika aktiviteterna som man erbjuder lockar ungefär lika många män som kvinnor. Studieförbundet arbetar också med lokala myndigheter för att ordna temadagar om integration och relaterade ämnen för olika målgrupper.
Projekt http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Ibn Rushd arbetar i flera olika projekt för att lyfta upp olika frågeställningar. Ett sådant är handlar om integration och folkbildning. Ett annat handlar om att främja islamsk fredskultur och syftar till att utbilda muslimska ungdomar till fredsagenter. I ytterligare ett handlar om att fånga upp den politiska vilja som finns bland ungdomar i svenska förorter. Länkar: www.ibnrushd.se www.fredsagenterna.se www.forix.se DialogWeb ,
Sverige ,
Tidligere ,
Hållbar utveckling dialog, invandrare, jämlikhet
Se også Från utanförskap till deltagande Smalt utbud för invandrare Sociala kontakter viktiga för språkinlärning
Eksklusionen er massiv 09. maj 2008 08:45 Chancen for at opleve succes såvel i folkeskolen som ved erhvervs- eller videregående uddannelser er uhyre ulige blandt danske unge. Uddannelsessystemet er gennemsyret af sociale og kulturelle barrierer, som skiller cirka en sjettedel fra, nemlig de svagest stillede, fremhæver forfatter og journalist gennem en årrække ved LO-fagbevægelsens nyhedsbrev A4, Lars Olsen, i sin debatbog ”Den nye ulighed”. Det er typisk børn og unge af ufaglærte eneforsørgere med ringe tilknytning til arbejdsmarkedet og til dels unge med indvandrerbaggrund, som har meget vanskeligt ved at honorere kravene i uddannelsessystemet. Demokratiseringen af uddannelsesmiljøerne og den øgede statslige uddannelsesstøtte resulterer ikke i reelt forbedrede muligheder for de svagest stillede, påpeger Lars Olsen.
Ansvaret er ens eget Årsagen til, at så mange ikke klarer sig, skal blandt andet findes i reformer af såvel folkeskolen som videregående uddannelser. De har introduceret kulturer som ”ansvar for egen læring”, der stiller krav om, at elever og studerende i stigende grad selv søger viden, arbejder selvstændigt samt vælger og tilrettelægger dele af uddannelsen på egen hånd. Det er betingelser, som børn af højtuddannede, der blandt andet kan hente hjælp hos deres forældre hjemme ved middagsbordet, trives fint med, men som for de svageste bliver ekskluderende barrierer. Den stigende akademisering af en lang række mellemlange videregående uddannelser som blandt andet sygeplejerske- og lærerstudiet vil blot øge det igangværende udskilningsløb, forudser forfatteren.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Sæt ind på flere fronter Han efterlyser en ny debat om uligheden og en indsats, som sætter ind på flere fronter. Problemet må blandt andet løses gennem nye uddannelsespolitiske tiltag, understreger han. Der skal sættes tidligt ind med den nødvendige støtte over for de elever, der klarer sig dårligt i skolen. Måske kan initiativer som lektiecafeer og helhedsskoler, bemandet af lærere og pædagoger, yde en væsentlig del af den støtte, som ikke findes på hjemmefronten, foreslår Lars Olsen. Desuden bør selve strukturen og kulturen i uddannelsessystemet i højere grad tage udgangspunkt i, at to tredjedel af familierne i dag rent faktisk ikke har en længerevarende akademisk uddannelse i bagagen. Der bør findes en anden balance imellem individ og fællesskab og mellem teori og praksis, eksempelvis ved at indføre praktikperioder og konkrete projekter undervejs i flere af de videregående uddannelser, lyder opfordringen. Lars Olsen har skrevet debatbøgerne ”Den nye ulighed”, 2007 og ”Det delte Danmark”, 2005. Begge er udkommet på forlaget Gyldendal.
Ulige livschancer for børn og unge På baggrund af tal fra Danmarks Statistik påviser Lars Olsen i ”Den nye ulighed” de ulige livschancer blandt børn og unge. De unge opdeles i tre grupper: Svag hjemmebaggrund, en mellemgruppe og stærk hjemmebaggrund. Svag hjemmebaggrund betyder, at familien er præget af to eller tre af følgende risikofaktorer: 1) Ingen af forældrene har en kompetencegivende uddannelse. 2) Forældrene lever i hovedsagen af kontanthjælp eller førtidspension. 3) Forældrene bor ikke sammen. I mellemgruppen er en af risikofaktorerne til stede. Stærk hjemmebaggrund betyder, at den unge vokser op hos begge forældre, og at forældrene har job og uddannelse. Gruppen med svag hjemmebaggrund udgør 11 %. 41 % af disse bor i et hjem, hvor de sociale myndigheder har kendskab til en børnesag. 19 % har forladt folkeskolen uden afgangsprøve og 64 % har som 25-årige ingen uddannelse eller er i gang med en. Mellemgruppen udgør 36 %. 18 % af disse bor i et hjem med en børnesag. 8 % har forladt folkeskolen uden afgangsprøve. 29 % har som 25-årige ingen uddannelse eller er i gang med en. Gruppen med stærk hjemmebaggrund udgør 53 %. 5 % af disse bor i et hjem med en børnesag. 3 % har forladt folkeskolen uden afgangsprøve. 14 % har som 25-årige ingen uddannelse eller er i gang med en. Tallene er fra 2004.
Overblik over uddannelse i Danmark Undervisningsministeriets ”Tal der taler 2007 – Uddannelsesnøgletal” giver både et overblik over det danske uddannelsessystems opbygning og beskriver i tal udviklingen inden for hovedparten af de forskellige uddannelsesområder. I publikationen præsenteres en række nøgletal i tabeller og grafer, der viser, hvilke veje udviklingen går. Publikationen belyser primært udviklingen med danske tal suppleret med tilsvarende tal fra udvalgte lande. Den findes på: http://pub.uvm.dk/2008/taldertaler/ DialogWeb ,
Danmark ,
Tidligere ,
Hållbar utveckling utbildningspolitik, jämlikhet, avhoppare
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Smalt utbud för invandrare 09. maj 2008 08:34 Olga är gift med en ukrainare, men själv född i Karelen på ryska sidan. Eftersom hennes far talade finska var språket inte helt obekant för henne när hon kom till sitt nya hemland, men i praktiken började hon från noll när hon gick på en kurs i finska för invandrare. – Jag måste börja med att lära mig alfabetet, men det kändes inte så svårt för jag hade ju ändå hört finska talas i min barndom och sett butiksskyltar på finska i min hemstad Petroskoi. Att lära sig finska kändes inte omöjligt för Olga, men visst var det mödosamt att med ordboken i ena handen dag efter dag, sju timmar om dagen, upprepa ord och uttryck. Grammatiken kändes speciellt svår. – Till all lycka fanns det några äldre ester med på samma kurs som kunde praktisk finska och som kunde hjälpa mig. För tillfället håller Olga Nerman på och utbildar sig till tolk som assisterar personer som behöver hjälp t.ex. vid myndighetskontakt. Det är redan den femte vuxenutbildningskursen hon deltar i och det tycker hon känns lite för mycket.
Examen behövs – Det är en examen man behöver för att få ett fast jobb i det här landet, inte en massa kursintyg. Men för en invandrare är det inte så lätt. Vi kommer in på kurser för städare och närvårdare och hotell- och restaurangbranschen håller på att öppna sig för oss, men resten är reserverat för finländare. När Olga räknar ihop alla de praktikperioder som ingått i de olika kurserna kommer hon upp till sammanlagt ett år. Trots denna kontakt med det finska arbetslivet säger hon sig känna till finsk kultur väldigt dåligt. – Om jag ska vara ärlig vet jag nästan ingenting om finsk kultur. När Olga bodde en period i S:t Petersburg jobbade hon som bokförare och den typens arbete skulle hon gärna göra i det nya hemlandet, men hon kom inte in på den utbildningen. Hon har utbildat sig till städare i Finland och är stolt över sin yrkeskunskap som bl.a. handlar om att känna till olika material och använda maskiner. – Jag är inte rädd, jag kan allting och jag fick jobb som städare, men sade självmant upp mig efter en tid. Jag klarade inte av de trakasserier jag som utlänning utsattes för på min arbetsplats. Olga är nu 43 och rädd för att hon hittade tolkutbildningen för sent. – Den startade redan 1999 och jag är rädd för att det redan finns väldigt många tolkar med ryska som modersmål. Men jag vill inte gå hemma, jag vill gå på jobb. Å andra sidan har jag tänkt att om jag inte klarar av tolkexamen eller inte får jobb har jag i alla fall lärt mig mycket nytt. DialogWeb ,
Sverige ,
Tidligere ,
Hållbar utveckling invandrare, språk
Se også Från utanförskap till deltagande Ibn Rushd – om islam och svenskhet Sociala kontakter viktiga för språkinlärning
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Sociala kontakter viktiga för språkinlärning 08. maj 2008 10:21 Hanna Orblin arbetar vid Turun Aikuiskoulutuskeskus, ett yrkesutbildningscenter för vuxna i Åbo med närmare 7 000 studerande. Där ordnas bl.a. kurser som riktar sig till invandrare och flyktingar som vill lära sig grunderna i finska, finska i arbetslivet eller finska för tolkuppgifter. I all undervisning ingår ett praktikavsnitt, där deltagarna får bekanta sig med det finländska arbetslivet. Det är inte ovanligt att en undervisningsgrupp består av 20 personer som alla har olika modersmål. Metoden går ut på att man lär sig finska på finska. Hanna Orblin, som behärskar ett antal europeiska språk, tar endast i nödfall till något annat språk, men anser ändå att det är viktigt att läraren behärskar flera språk och är allmänt språkintresserad. – Det viktigaste är att få människorna att börja tala. Det är bara genom att använda språket i praktiken som man lär sig, säger Hanna Orblin.
Trivsel är viktigt För att det ska lyckas är det viktigt att skapa samhörighet i gruppen. – Om eleverna trivs med varandra och med sin lärare talar de mycket med varandra och med läraren. Det spelar inte så stor roll vilka metoder och vilken filosofi som ligger bakom om man lyckas skapa en stämning där folk trivs och känner att de inte behöver vara rädda vare sig för varandra eller för läraren. Viktigt är det också att göra saker tillsammans, att gå ut i samhället och uppleva riktiga vardagssituationer och känna att man är viktig. För många elever är Hanna Orblin den enda människa de talar finska med. – Fritiden tillbringar de ofta i sin egna etniska miljöer. Bristen på riktig kontakt med finskspråkiga gör att språkinlärningen går långsamt. Den största utmaningen är analfabeter och en grupp som Orblin kallar nästan analfabeter. – Det är personer som aldrig gått i skola och som inte har de rutiner som krävs för läxläsning och repetition hemma. Enligt Orblin finns det inga hopplösa fall, men inlärningstakten är väldigt individuell och det finns de som har väldigt svårt för att lära sig finska även om viljan finns. – Myndigheternas modultänkande, där man utgår från kurser av en viss längd, passar inte alla.
Turun Aikuiskoulutuskeskus är ett lärcenter som är specialiserat på yrkesutbildning för vuxna. Det producerar egen vuxenutbildning, arbetskraftsutbildning, läroavtalsutbildning och personalutbildning för företag. Centret har årligen närmare 7 000 studerande och ca 60 olika examina inom 20 utbildningsområden. För personer med invandrarbakgrund ordnas grundkurser i finska, yrkesinriktad finska och tolkutbildning. www.tuakk.fi DialogWeb ,
Sverige ,
Tidligere ,
Hållbar utveckling invandrare, språk
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Se også Från utanförskap till deltagande Ibn Rushd – om islam och svenskhet Smalt utbud för invandrare
Et reality-tjek giver ny viden om udbytte 14. april 2008 12:17 Systematisk, kvalitetssikrende evaluering kan i forbindelse med en del efter- og videreuddannelsesforløb med fordel suppleres med en såkaldt efterhængende evaluering, påpeger Lis Boysen, der er lektor og udviklingskonsulent ved Professionshøjskolen København. På den måde kan man skaffe sig et billede af, hvad deltagerne – når de har været tilbage i deres daglige praksis i et længere stykke tid – konkret oplever, at de har lært samt i hvilken grad, de bruger dette i det daglige arbejde. Det kan give uddannelsesinstitutionerne et nyttigt og inspirerende billede af i hvilken grad, deltagerne efterfølgende oplever uddannelsesforløbet som meningsfuldt og anvendeligt, mener hun.
Reality-tjek efter et år Selv har Lis Boysen været involveret i en efterhængende evaluering af et efteruddannelsesforløb i tænkestile for gymnasielærere. Formålet var at undersøge langtidseffekten af undervisningsforløbet, og deltagerne blev derfor 14 måneder efter forløbet bedt om at reflektere over, hvad de havde lært og senere inddraget i den daglige undervisning. Flere gav udtryk for, at de dels havde fået konkrete redskaber til at tale sammen om forskellige undervisningssituationer eller læringsmetoder, dels havde de fået et refleksivt fokus på undervisnings- og læringsstile i både planlægning og gennemførelse af undervisningen. En deltager fremhævede eksempelvis, at forløbet havde resulteret i en øget bevidsthed om egen undervisningsstil og desuden en ny evne til at differentiere sin undervisning samt at bevidstgøre eleverne om forskellige undervisnings- og læringsstile.
Vær bevidst om formålet Megen evaluering sker på eksempelvis sidste kursusdag og har nærmest karakter af en tilfredshedsundersøgelse. Men ikke mindst når det handler om uddannelsesforløb, der har ambition om at tage udgangspunkt i deltagernes praksis og give de studerende nye begreber, som kan igangsætte en refleksion over deres daglige virke, vil en senere evaluering give mening for både deltagere, underviserne og uddannelsesinstitutionen. - Evalueringer skal være relevante for både de, der deltager, og de, der varetager undervisningen. Man skal fra start gøre sig klart, hvad man vil med dem. Er uddannelsesforløbet tilrettelagt i flere moduler, vil en evaluering efter hvert enkelt modul kunne have både summativ og formativ status – på baggrund af deltagernes vurdering af første modul kan man forbedre eksempelvis kommunikation og tilrettelæggelse til deltagernes større tilfredshed, fremhæver Lis Boysen.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Arbejdspladsen skal være klar Der er uundgåeligt en mængde ting i spil i forbindelse med evalueringer, herunder også ting, som underviserne ingen indflydelse har på, understreger hun. - Mange af os har vist prøvet at vende begejstrede hjem efter et kursusforløb, fulde af ny inspiration som snart skal omsættes til ny og bedre praksis i dagligdagen. Men hvis arbejdspladsen ikke er klar til den forandring og snarere bremser end støtter op om den, får man snart armene ned igen. Andre gange kan det være kedelig mad i kantinen eller larmende håndværkere et andet sted i bygningen, som sætter deres spor i evalueringen og stjæler billedet fra ellers pæn tilfredshed med selve undervisningen, påpeger Lis Boysen.
Professionshøjskolen København er en af de otte nye, regionale professionshøjskoler i Danmark, som blev etableret pr. 1. januar i år. Professionshøjskolerne tilbyder mellemlange, videregående uddannelser, de såkaldte professionsbacheloruddannelser samt efter- og videreuddannelse til både den offentlige og den private sektor. De uddanner blandt andet lærere, pædagoger og sygeplejersker. Højskolen er en sammensmeltning af CVU København & Nordsjælland, CVU Storkøbenhavn og Frøbelseminariet. Med etableringen af professionshøjskolerne blev de tidligere CVU’ere (centre for videregående uddannelse) nedlagt. Professionshøjskolen København har også betegnelsen ”University College”, der er en kvalitetsbetegnelse, som man kan opnå, hvis man lever op til en række krav om bl.a. kvalitetssikring af uddannelserne. Institutionens engelske navn er University College Copenhagen. Læs mere på: www.ucc.dk DialogWeb ,
Danmark kvalitetssäkring, högre utbildning, utvärdering
Se også Man skal kunne det man gør Validering kan styrkes betydeligt Brug af kvalitetsindikatorer Kvalitetsindsats puster nyt liv i demokratiet Kvalitetskriterier for ikke-formelle uddannelser
Professional Standard of the Adult Educator in Estonia 14. april 2008 10:27 It was proposed back then that quality should be evaluated on three different levels: 1) level of the educational centre, 2) level of the study program and 3) level of the educators. AEAE Andras then attempted to investigate the quality of educational centres and their programs, and sent out questionnaires to gather direct information. Unfortunately only very few educational centres responded and the whole investigation went on standby.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Licensing study programs In 1999 the second round began – by this time the Estonian Ministry for Education was already interested in the quality of adult education, but only one of the three levels was under focus – the level of study programme. The evaluation of educational centres and adult educators was put aside. But the evaluation of study programs got positive responses from the learners and the educators likewise. Study programmes that are licensed by the ministry allow the learners to trust the education centre and secondly these officially licensed study programs are financially beneficial, too – learners can get a tax refund for the tuition fee. The larger educational institutions have licensed many of their programmes for this reason.
Qualification course for adult educator But the other two levels of evaluation – the licensing of educational centres and educators – was not forgotten. Here once again the initiative was taken by the third sector. In the beginning of the new millennium AEAE Andras launched a qualification course for adult educators. This was a competence-based training: acquiring the necessary knowledge, skills and attitudes and putting these in practice. The course consisted of 400 hours, of which 160 face to face study and the remaining 240 hours independent work and the completion of a dissertation paper. A few years later, in 2007 the Estonian Non-Formal Education Association initiated once again the evaluation of educational centres. Andras also received the licence from the Ministry of Education for their adult educators’ qualification course. At that time the people in the ministry noted that Andras is rushing ahead of their time – the educators’ professional qualifications had still not been defined but the qualification course was already there, Talvi Märja remembers. The carriage is running ahead of the horse, as the old Estonian saying goes. But practice showed that this programme was developed at the right time: many people were interested to complete it and the interest has stayed high until today. Another reason for the popularity of the course could be that it is taught by three well-known and respected professors of the Tallinn University: Talvi Märja, Lembit Türnpu and Ülo Vooglaid.
Defining the professional standards The fourth stage in the evaluation of quality of adult education began in 2002 when the head of direction, Talvi Märja and the head of education and development centre of Andras, Merle Lõhmus assembled a working group on the professional standards of adult educators. The working group consisted of the Ministry of Education and Research of Estonia (Terje Haidak), Estonian Non-formal Adult Education Association (Tiina Jääger), Technical University of Tallinn (Sirje Orvet), Tallinn Pedagogical University (Larissa Jõgi), Andras (Kaja Rozdestvenski), educational centres NK Koolituse OÜ (Veera Litvintseva) and Vastus OÜ (Jelena Rootamm-Valter). By the end of 2002 the adult educator's professional qualification III, IV and V was compiled, and sent around for feedback from adult educators as well as learners. What is interesting here is that again the carriage is running ahead of the horse. The Estonian Qualification Authority - - the professional council of education did not exist at that time yet. Andras found a solution here and let the qualification of adult educators’ be authorised by the council of commercial service and other business activities. Many adult educators are involved in business training, and therefore it was quite natural to be licensed by the council of commercial service, Talvi
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Märja explains. The adult educator's professional qualifications III, IV and V were authorized on February 3rd, 2003. Andras as the professional umbrella organization was given the status of a qualifier organ in 2003 and in 2004 a vocational commission of adult educators was assembled which assigned professional certificates to adult educators. Certificates have been given out eight times by now and a total of 101 adult educators have the professional certificate in Estonia.
New vocational standards The fifth stage in evaluating adult education in Estonia started in May 2007. The professional qualifications of adult educators became more competence-based. A new level, II level, was added in order to motivate educators at the beginning of their career. The new standard is also taking in account previous study and work experience. For example the teachers of adult gymnasia can now apply for a professional certificate without completing the qualification course if they have at least 8 years of teaching experience. The applicant proposes the level he or she believes to have and provides documents that prove the self-evaluation. For the examination the educator compiles a professional portfolio. And often the members of the vocational exam commission attend the applicant’s activities at his or her workplace as supervisors.
Collaboration with the European Union The sixth stage will be probably a unification of the Estonian adult educators’ professional standards with the eight level qualification system of the European Union. At the moment the Estonian qualification standards consist of four levels (the lowest level is still missing) and the requirements are rather strict – a vocational qualification course has to be completed. The fifth level requires a doctors degree and the fourth level a masters degree. The implementation of the eight-level system will add some intermediate steps and make the system milder, Talvi Märja hopes. She herself has the fifth level professional certificate. One of the goals of the European Union is that by the year 2011 all adult educators have a professional certificate. When Estonia will reach this goal is still difficult to predict, Talvi Märja says. The qualification of adult educator is in Estonia still a secondary qualification, as the majority of adult educators work only part time. As it is a secondary qualification the acquiring of a professional certificate is voluntary and up to the individual. But in spite of that Andras is planning to organize new qualification courses outside of Tallinn and Tartu, in smaller towns such as Rakvere, Pärnu etc. Professor Märja says that the completion of the qualification course and acquiring of a professional certificate should first of all become compulsory in the vocational schools that are supported by the structural funds of the European Union. This idea is also supported by the fact that many educators in the vocational schools already show great interest in acquiring professional certificates. In the summer of 2007 a qualification course at the Tartu Vocational Educational Centre took place where the majority of participants were teachers of the vocational school and all of them applied for the professional certificate.
Professor Talvi Märja has a crucial role to play in the development of adult education in Estonia: she is the founder of the faculty of education sciences in Tallinn University (1986), founding member of the Estonian Non-Formal Association Andras (1991) and its long-time president (1991-2003). She initiated the work on Estonian Adult Education Act (1993), the professional standards of adult educator (2002) and until today she is the vice-president of the assigning commission of adult educators’ professional certificates. From 1996 until 1999 she supported adult education in the Estonian parliament as the head of the cultural commission. Talvi Märja is a long-time representative of Estonian adult education in Europe and the world: as vice-president of EAEA (1995-2002) and as board member of ESREA. Certificate Supplement: www.kutsekoda.ee DialogWeb ,
in English kvalitetssäkring
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Se også Adult education emptying out the peripheries Quality in Estonian non-formal education
Kjære leser 14. april 2008 09:57 Der tegnes ett portrett av norske Torhild Slåtto, hun er både leder på feltet og fjernstudent. Ifølge Torhild så er utdanning og opplæring mer enn noe annet en nøkkel til sunn samfunnsutvikling. Hun mener det faktisk også er en nøkkel til profesjonalitet og kvalitet. Videre har vi i dette nummeret tatt utgangspunkt i NVL’s nordiske rapport om kvalitet i voksnes læring. Den blir presentert på en nordisk konferanse Nynashamn utenfor Stockholm 14. og 15. mai. I nummeret har vi intervjuet flere av nøkkelpersonene bak rapportens eksempler på kvalitetsarbeidet i de nordiske landene. De kaster lys på at kvalitet prioriteres høyt. Fra Danmark hører vi om en evaluering CVU Storkøbenhavn gjorde, fra Norge om partnerskap for karriereveiledning og på Åland tar et kvalitetsprosjekt kapteiner i havn. I Estland har man satt standarder for lærere i voksenopplæringen og i Finland arbeider man med å øke kvaliteten på digitale læremidler. I Island utvikles kvalitetindikatorer for læringssentrene og fra Finland og Sverige har vi artikler om kvaliteten i folkeopplæringen. Håper denne DialogWeb ger mersmak! Så kan du glede deg til et variert utvalg artikler om kvalitetsarbeide og sammenfatningen av den nevnte nordiske rapport i Dialog, trykt versjon til mai. DialogWeb ,
Norge kvalitetssäkring
Se også Partnerskap for karriereveiledning Torhild Slåtto Kvalitet i livslang læring og individuelle utdanningsløp
Partnerskap for karriereveiledning http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
14. april 2008 09:44 Hovedmålet med disse prøveprosjektene har vært å utvikle forpliktende partnerskap for koordinering og samarbeid om karriereveiledning i et livslangt læringsperspektiv. Årsakene til dette er blant annet at OECD og flere norske utredninger har pekt på betydelige svakheter ved det norske systemet for slik veiledning. Disse svakhetene har blant annet vært at veilederne mangler kompetanse, tjenestene er for dårlig koordinert mellom ulike sektorer. De er også for dårlig kvalitetssikret. Dessuten finnes det ikke gode etablerte ordninger for voksne. Siden så mye av veiledningen foregår i forhold til brukernes overganger mellom sektorer, mener Kunnskapsdepartementet at det er nødvendig med en tverrsektoriell tilnærming og at et livslangt læringsperspektiv må legges til grunn.
Partnerskapsmodellen, en varig ordning Kunnskapsdepartementet betrakter forsøkene med partnerskap for karriereveiledning som så vellykkede at regjeringen vil satse videre på partnerskapsmodellen. Dette bekreftet statssekretær Lisbet Rugtvedt i en konferanse om karriereveiledning i Lillestrøm 22. og 23. januar i år Partnerskap som grep for å involvere en rekke aktører med engasjement i karriereveiledning blir mønsteret når Regjeringen og Kunnskapsdepartementet gjør sin beslutning om en permanent ordning for hele landet. Inspirert av de tre forsøksfylkene er de fleste fylkene allerede i gang med sine forberedelser og tiltak. I løpet av den nevnte konferansen ble erfaringer og vurderinger av partnerskap presentert. Erfaringene viser at partnerskap bidrar til bedre å ivareta brukernes behov. Dessuten får de ulike aktørenes roller en bedre avklaring og den regionale koordineringen styrkes.
Et viktig virkemiddel Petter Skarheim er direktør i Utdanningsdirektoratet i Norge. Han sa under konferansen at karriereveiledning er viktig i seg selv, og at partnerskap ikke er et mål, men et viktig virkemiddel mot omvalg og bortvalg/frafall i videregående opplæring. -God karriereveiledning kan derfor bidra til at vi både som enkeltindivider og som samfunn bedre kan få utnyttet vårt potensial. Utfordringene for partnerskapene er å enes om felles mål, etablere samarbeid og forpliktelse i forhold til målene og gjennom praktiske tiltak utvikle, og skape sammenheng og koordinering av karriereveiledningen i fylkene, sa Skarheim. Disse utfordringene bekreftes også av forsker ved NIFU Step (Norsk institutt for studier av forskning og utdanning Senter for innovasjonsforskning) Jorunn Spord Borgen. Hun har evaluert to av de tre forsøksprosjektene. Hun sier at det tar lang tid å etablere samarbeid på tvers av ulike etater og sektorer. Man må forankre slike samarbeidsprosjekter på et bredt plan. Dette krever koordinatorer som har dette som sin primærarbeidsoppgave.
Overføringsverdi -Vi ser at de tre fylkene som har prøvd dette så langt, er såpass ulike. Dette gir grunnlag for store overføringsverdier til de andre fylkene som nå skal i gang med å etablere lignende partnerskapsmodeller. De kan hente mange gode erfaringer fra disse prosjektene, sier Spord Borgen Hun står blant annet bak evalueringsrapporten fra prosjektet i Akershus fylke. Her fremkommer det at hybride former for oppgavedefinerte partnerskap kan være et godt virkemiddel i karriereveiledningsarbeidet. Rapporten viser at om partnerskap skal fungere over tid og få løst oppgavene, må partnerne bli enige om en rekke ting. Blant annet kreves felles oppfatning av målene, felles oppfatning av roller og mandat, tydelig signalisering av forpliktelse, videre at man skaffer
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
ressurser og justerer egen arbeidsrutine dersom det er nødvendig. I tillegg kreves en ledelse som har legitimitet og tilstrekkelig kompetanse om en prosessorientert arbeidsmåte. Slike partnerskap for karriereveiledning kan ha ulike tidsperspektiver, ulike grader av løse og faste strukturer, økonomiske forpliktelser, etc. alt etter målet man arbeider mot. Kilder og linker: www.utdanningsdirektoratet.no www.karriere-akershus.no/index.php?page_id=2570 www.kunnskapsbyen.no www.nifustep.no www.nibr.no DialogWeb ,
Norge kvalitetssäkring, livslångt lärande, studievägledning
Se også Kunde møter karriereveileder Realkompetansevurdering motiverer Utdanning for havets helter? Ideer mangler folk! Kjære leser
Innehåll och utseende går hand i hand 14. april 2008 09:06 – När vi pratar om material som lärarna själva producerar, t.ex. i form av Word-dokument och inskannade filer, tycker jag att vi måste lita på lärarnas eget professionella omdöme. För sådant vanligt undervisningsmaterial behövs inte extra kvalitetssäkring, säger Holmström. När det gäller kommersiellt producerade digitala läroobjekt är situationen en annan. De måste kvalitetsgranskas på samma sätt som konventionella läromedel, men det är ingen lätt match. Den traditionella läroboken kommer till enligt en vedertagen process, där t.ex. läroplan och myndighetsdirektiv spelar en viktig roll. Samtidigt innehåller läroboken ofta en hel kurshelhet. – Nätbaserade läromedel bygger nödvändigtvis inte på samma ”trygga” process och dessutom handlar det ofta om mindre helheter. Som exempel nämner Ronny ett interaktivt läroobjekt om talkottens utveckling som utgör bara en bråkdel av biologikursen.
Allting hänger ihop
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
En arbetsgrupp koordinerad av utbildningsstyrelsen formulerade år 2006 kvalitetskriterier för nätbaserade läromedel för grundutbildningen och utbildningen på andra stadiet i Finland Kriterierna delas in i fyra delar: pedagogisk kvalitet, användbarhet, tillgänglighet och produktionskvalitet och det är meningen att kriterierna används flexibelt och selektivt. Ronny Holmström anser att alla fyra områden är beroende av varandra och att det är svårt att bedöma dem var för sig. – Om studenterna inte vet hur de ska bete sig för att jobba med ett material hjälper det inte att den pedagogiska kvaliteten är högklassig. Visst kan suveränt innehåll göra att man kan leva med att den tekniska kvaliteten inte är den bästa, men det finns ett tröskelvärde som man inte bör gå under. Å andra sidan ska man inte heller låta sig bedras av ett alltför ”flaschigt” utseende. – På nätet finns det många exempel på sidor som ser väldigt professionella ut, men som lika gärna kan handla om lurendrejeri. Det är lätt för den som behärskar tekniken att göra väldigt klatschiga sidor, ta bara exemplet med de förfalskade banksidorna som många lät sig luras av.
Kritisk läsning bör läras ut Att borga för kvalitet handlar alltså också om skolornas ansvar för att lära ut källkritik. – Skolan bör noggrant fundera på sin roll i det hela, säger Holmström. Tillgänglighet och användbarhet som mått på kvalitet är enligt Holmström speciellt viktiga i vuxenutbildningen. För vuxna, som i allmänhet inte är lika vana datoranvändare som unga, är det viktigt med tydlighet, logisk uppbyggnad och en viss förenkling. – Det betyder inte att vuxna är dummare än de unga, men vi har inte samma ”cyberöga” som de. Vi måste skilja på ”nätinvandrare” (net immigrants) och ”nätinfödda” (net natives) som är födda på 1990-talet. Till exempel skiljer sig sättet att titta på skärmen. – Vi som är vana vid att läsa böcker börjar uppe i vänstra hörnet medan unga med sitt visuella seende ser hela skärmen på en gång. Att börja i vänstra hörnet är slöseri med tid. Holmström har också insett att en av de viktigaste förutsättningarna för en effektiv datoranvändning är att man behärskar tiofingerssystemet. I de åländska skolorna har han introducerat ett dataprogram, som på ett lätt och lekfullt sätt lär barnen använda tangentbordet. Barnen tycker om det och lär sig snabbt, men vuxna blir ofta stressade eftersom det innehåller mycket aktivitet, spel och visuella element. – För vuxna är det lättare att lära sig systemet genom att ha händerna övertäckta. Alla borde lära sig att använda minst tre finger på vardera handen. De som inte kan det lider egentligen av datordyslexi. Ronny Holmström talar varmt för att det ämne som förr hette ”maskinskrivning” återinförs i skolorna.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Länkar: Nordisk kvalitetskonferens 14-15 maj 2008: www.nordvux.net/page/652/nordiskkonferens2008.htm Navigare: www.navigare.ax/natbas DialogWeb ,
Finland kvalitetssäkring, distansutbildning, IKT-kunskap
Se også Skolan som är öppen dygnet runt Andra bullar 2: Medveten inkompetens är smärtsam
Brug af kvalitetsindikatorer 09. april 2008 16:51 For at kunne sikre kvalitet av læringen bør der foreligge en fælles referenceramme som alle aktører indenfor voksnes læring kan måle sine læringsaktiviteter imod. Det forudsætter at læringsaktiviteter og arbejdet i grundlæggende træk er beskrevet og dokumenteret. Denne dokumentation bør omfatte, arbejdet med studieplaner/læreplaner, lærerkvalifikationer, deltagerindflydelse osv. Findes der uoverensstemmelse mellem udførelsen af arbejdet og målene, igangsættes arbejde med forbedring.
Island anderledes Som der er konstateret i tidligere artikler er der grundlæggende forskelle på voksenlæring i Island og de andre nordiske lande. Udviklingen på Island i løbet af de sidste år er i stor grad foregået på arbejdsmarkedets initiativ. Forhandlingspartnere og store virksomheder har haft betydelig indflydelse på udviklingen og det har medført at både forvaltning og finansiering er helt anderledes end i de andre nordiske lande. Voksenoplæring er med andre ord helt uafhængig af stat og kommune, idet fagforeningerne både initierer og finansierer forskellige tiltag. Det er normalordning i Island at kursusdeltagere betaler største delen eller mellem 90 og 100 % af kursusgebyret. De allerfleste af dem kan dog søge om at få refusion fra det fond deres fagforening tilhører.
FA’s rolle i udviklingen af kvalitet Fræðslumiðstöð atvinnulífsins (Arbejdslivets oplæringscenter) har til formål at styrke uddannelsestilbud for folk på arbejdsmarkedet med kort formel grunduddannelse og øge kvaliteten i voksen- og efteruddannelsen. FA har i det øjemed udviklet og udgivet i 2006 et udkast til kvalitetskriterier, som institutioner indenfor voksen- og efteruddannelse i Island kan måle sig imod. Flertallet af de institutioner, som samarbejder med Fræðslumiðstöð atvinnulífsins er enten allerede i gang
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
med eller skal snart i gang med at inføre disse kvalitetskriterier i deres arbejde. Som led heri bruger de selv indikatorerne som værktøj, for at vurdere om deres tilrettelæggelse og gennemførelse er af ønsket kvalitet. En revideret udgave af kvalitetsindikatorerne forventes at blive udgivet i løbet af 2008.
Uddannelsescentrenes arbejde En uformel undersøgelse hos et lille antal af uddannelsescentre, der tilbyder kurser indenfor den ikke-formelle voksenuddannelse, viser, at de lægger stor vægt på informationspligten, siger Guðfinna Harðardóttir, specialist hos FA. Kunderne oplyses om kursernes indhold og forløb og underviserne får praktiske informationer samt oplysninger om, hvad centret forventer af dem. Der bliver lagt vægt på at ansætte kvalificerede undervisere med erfaring indenfor voksenuddannelsen. Underviserne ved uddannelsescentrene viser en stor forståelse for at de deltakerne skal føle sig godt tilpas i institutionen og omgivelserne skal være med til at fremme læringen. Derfor sørge centrene for, at lokalerne er udstyret på en måde som passer voksne mennesker og medvirker til, at eleverne føler sig trygge og værdsatte. Når kurset er afsluttet får deltagerne næsten uden undtagelse et certifikat som bevis på deres deltagelse. Ifølge Guðfinna Harðardóttir finner de allerfleste uddannelsescentre, at det er vigtigt at få de lærendes syn på kursernes indhold og læringsprocessen. Derfor benytter de sig næsten alle af deltagerundersøgelser, som bliver afholdt i slutningen af udannelsesforløbet. Nogle gange tilkalder uddannelsescentrene også eksperter udenfor centret for at få ekstern vurdering af kursernes indhold og forløb. Länkar: FA's kvalitetsindikatorer findes på hjemmesiden www.frae.is under Gæðaviðmið (kvalitetsindikatorer), direkt link www.fraedslumidstod.is/default.asp?Id=573.
Centre for livslang læring I 1997 blev det første center for livslang læring åbnet. I årene efter blev der rundt omkring i landet oprettet totalt ni centre, ingen af dem i hovedstadsområdet. Centrene er drevet som frivillige organisationer og er forskellige i sammensætning når det gælder partnere. De mest almindelige partnere er skoler, de største forretninger, fagforeninger og kommuner. Igennem centrenes virksomhed har man øget voksnes deltagelse i uddannelsesforløb af forskellig art, bl.a. på universitetsniveau. Kommunerne i hovedstadsområdet har samarbejdet med forskellige store centre. DialogWeb ,
Danmark kvalitetssäkring, livslångt lärande
Se også Man skal kunne det man gør Validering kan styrkes betydeligt Et reality-tjek giver ny viden om udbytte Kvalitetsindsats puster nyt liv i demokratiet Kvalitetskriterier for ikke-formelle uddannelser
Torhild Slåtto
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
09. april 2008 16:29 Det mener Torhild Slåtto, daglig leder for NFF - Norsk forbund for fjernundervisning og fleksibel utdanning som stilte som modell for Dialogs portrett i april 2008. Torhild har i en årrekke vært aktiv innen flere felter av utdanning, hun har spillet med som foreleser, skribent, lærer, leder og sist, men ikke minst viktig, fjernstudent. På spørsmålet om hvordan hun kom til å arbeide innenfor voksenopplæring, svarer hun: - Sterk interesse for samfunnsutvikling, sammen med glede over det skrevne ord, viste meg veg til journalistutdanning og studier i sosiologi og norsk. Etter mange spennende år som avisjournalist, informasjonssjef, bygdeutviklingskonsulent og forlagsredaktør, åpnet det seg en dør inn til utdanningsfeltet. Som leder for fjernundervisningen i landbruket ble jeg valgt inn i styre og stell i NFF - Norsk forbund for fjernundervisning og fleksibel utdanning. Fjernundervisningsmiljøet var inkluderende og dynamisk. Jeg ble ansatt som informasjonssjef i NFF i 2001. Ingeborg Bø var daglig leder, og hun ble en herlig læremester og samarbeidspartner. Da hun gikk av for aldersgrensa, ble jeg spurt om å ta over som daglig leder.
Nettstudier og digitale medier På kort tid har teknikken forandret mulighetene for kommunikasjon og formidling av opplysning, og den er også i fart med å forandre studiemetoder og kompetanseutvikling. Torhild sier at interessen for nettstudier er økende, ikke bare hos de som tradisjonelt har valgt fjernundervisning, men også hos unge. Muligheten til å kombinere utdanning med jobb, omsorg for barn, reising og opphold i andre land gjør nettstudier attraktivt for alle aldersgrupper. Det finnes mange tilbud med utdanning på nett, eller i kombinasjoner av nett og samlinger. Nettet kan ennå være en liten barriere for noen, men når de først kommer i gang, forsvinner gjerne barrieren. Nettstudier har den merverdien at en får nyttig trening i å jobbe på datamaskin og nett, en kompetanse som etterspørres i de fleste jobber.
Hva med kvaliteten? - Kvalitet i utdanning er en interessant sak. Kvaliteten i form av sluttresultat er faktisk avhengig av at både tilbyder og student/kursdeltaker gjør en god jobb! NFF og NFFs medlemmer jobber mye med kvalitet fra tilbyders side. Vi har en form for firedeling i kvalitetsjobbingen, og for hvert av områdene er det satt opp en rekke kvalitetsnormer: • kvalitet i kursutviklingen • kvalitet i gjennomføringen, altså i undervisning og studentstøtte • kvalitet i informasjon og veiledning når det gjelder valg av kurstilbud og oppfølging • kvalitet i den overordnede organiseringen hos tilbyder, med blant annet økonomiske, juridiske og etiske forhold NFF har et eget utvalg, Kvalitetsutvalget, som holder kvalitetsdiskusjonen varm, blant annet ved å drøfte ulike sider av kvalitetsnormene. Mange av NFFs medlemmer benytter evalueringer og studentundersøkelser for å finne fram til forbedringspotensial for økt kvalitet. Torhild Slåtto gir eksempel på flere tiltak som kan man sette inn for å høyne kvalitet i undervisningen: - Satsing på lærernes kompetanse er et godt tiltak. Fjernundervisningsskolene er opptatt av å gi lærerne videreutvikling. Det arrangeres spesielle lærerkurs og lærersamlinger. I selve kursutviklingen ligger det alltid et potensial for å høyne kvaliteten: Det intuitive og kreative som gir variasjon og stimulans i læringsprosessen. Gode læringsressurser og oppgaver som bidrar til kritisk tenkning og selvstendig arbeid. En annen type tiltak er å stimulere til samarbeid, slik NKI for eksempel har gjort med læringspartner-tilbudet. De som ønsker, kan delta i grupper som studentene/kursdeltakerne selv inviterer hverandre til. Etter kursdeltakernes egne utsagn hjelper de hverandre, konkurrerer litt, og pusjer hverandre framover i studiet.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Kvalitet er viktig i all undervisning Slåtto legger vekt på at kvalitet er like viktig uansett undervisningsform og pedagogisk tilnærming. - Den ekstra utfordringen vi har i fjernundervisning, ved bruk av nettet og ulik teknologi, er at vi må beherske krysningen mellom flere fag: pedagogikk – teknologi – presentasjon på skjerm – organisering og logistikk. Og hun fortsetter: - Jeg har, flere ganger forsøkt meg som fjernstudent selv. Akkurat nå tar jeg et nettbasert kurs i ”Online Teaching” ved Global Virtual University. Om kvaliteten på kurset kan jeg stadfeste at det fra kurstilbyders side er godt gjennomarbeidet og veldig solid. Det har en klart konstruktivistisk tilnærming, noe som overlater mye ansvar til oss studenter. Dersom vi ikke er aktive nok i diskusjonsoppgavene, blir resultatet straks dårligere. Uansett, det er uhyre spennende å studere sammen med folk fra Egypt, Ghana, Australia, Canada og India!
Hva er NFF? NFF står for Norsk forbund for fjernundervisning og fleksibel utdanning. NFF er den norske medlems- og interesseorganisasjonen for fjernundervisningsskoler og andre som jobber med fleksibel utdanning. NFF har spesielle oppgaver for det offentlige som gjelder kvalitetssikring og normering av fjernundervisningskurs, statistikk av fullførte kurs mv. NFF-konferansen arrangeres hver høst. Årets konferanse blir 18.-19.november med temaet LÆRING: Hva er læring og læringsprosesser, hvordan stimulere til læring, hva påvirker læringen? NFF deltar i nordiske og europeiske organisasjoner, nettverk og prosjekter. NFF har i dag 30 medlemmer. www.nadenff.no NFF utgir bladet FORUM for fjernundervisning. DialogWeb ,
Norge kvalitetssäkring, flexibel utbildning, IKT-kunskap
Se også Studentene lærer også å bli nettlærere Globale studentpresentasjoner – unik kilde til kunnskap om nettstudenter Kjære leser! Sosiale medier + folkeopplysning = Sant? Kjære leser
Ökad delaktighet mått på kvalitet 09. april 2008 09:04 Sedan 1999 har alla former av fri bildningsverksamhet i Finland lytt under samma lag. Det handlar om aktörer av olika slag, såsom idrottsinstitut och studieförbund som arbetar på en riksomfattande nivå, folkhögskolor som har studerande både från regionen och riket runt samt arbetar- och medborgarinstitut som är lokalt förankrade. Hur ska man hitta gemensamma kvalitetskriterier i en sådan situation? Det är inte lätt, medger generalsekreterare Jyrki Ijäs, men han tror att kvaliteten måste utvecklas via en förankring i folkrörelsetanken.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
– Om vi lyckats för hundra år sedan borde lyckas fortsättningsvis. Vi borde kunna mäta kvalitet via medborgarsamhället med ökad delaktighet och närvaro i samhället som måttstock, säger Jyrki Ijäs. Då handlar det om andra än de sedvanliga kvalitetsmätare som myndigheterna tillämpar, där finansieringen av utbildningen är resultatorienterad. – Vi måste fråga oss vad kärnan i folkbildningsuppdraget är och vi måste för det första uttala vårt uppdrag utåt och för det andra uttala det inåt via personalutbildning och gemensamma möten. Har vi som rörelse möjlighet att bemöta både medborgarsamhällets behov och de statliga utbildningsbehoven? Att medborgarsamhället i dag ser helt annorlunda ut än det gjorde för hundra år sedan då folkhögskolorna föddes gör att det krävs ett nytänkande på alla håll, menar Ijäs. – Våra kunder i dag är både nyfinländare och de som formellt vill höja sin utbildningsnivå. Som en styrka inom folkhögskolevärlden ser Ijäs personalens vana att bemöta olika behov hos de studerande. – Vi har alltid haft frivilliga och välmotiverade studerande men även de som vantrivts.
Tredje sektorn samarbetspart? I en tid då hela vuxenutbildningsfältet i Finland är mitt uppe i en stor förändringsprocess, vilket bl.a. innebär att 200 yrkesutbildningsinstitutioner slås ihop till 20, kan det vara svårt för aktörerna inom den fria bildningen att våga tänka på ett nytt sätt. – Vi är kanske för bekväma att byta huvudmän, men vi borde till exempel vara modigare när det gäller att samarbeta med tredje sektorn. Vi borde vara lokalt aktiva i riktning mot föreningslivet, t.ex. organisationer som Amnesty, Röda Korset och Jordens vänner. Där finns det engagerade ungdomar som helt klart har ett bildningsbehov. Jyrki Ijäs sammanfattar kvalitetsdiskussionen genom att servera tre exempel på hur man kunde bevisa att man lyckats möta medborgarsamhällets krav. – Om vi kan påvisa att vi aktiverat ungdomarna så att de börjar rösta har vi nått vårt mål eller om regeringen konstaterar att ungdomarna har en starkare identitet och lättare än förr vågar kasta sig in i en yrkesutbildning har vi lyckats. Eller om folk i stället för att förtidspensionera sig tar ett mellanår på en folkhögskola och efter det vet vad de egentligen vill göra och återvänder till arbetslivet. Länk: Finlands Folkhögskolförening DialogWeb ,
Sverige aktivt medborgarskap, kvalitetssäkring, folkbildning
Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Aktiva medborgare en uppgift för skolan
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Första utbildningen för mathantverkare i Finland Klassmorfar minskar generationsklyftorna Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna
Stort intresse för ambitiös kvalitetsutveckling inom folkbildningen 09. april 2008 08:01 Att det rört sig om ett ambitiöst arbete skvallrar siffrorna om. Bara inom folkhögskolesfären har 27 introduktionsdagar i systematiskt kvalitetsarbete genomförts. Över 2000 deltagare från 124 folkhögskolor har deltagit.
Mitt uppe i en förankringsprocess ”I förra veckan hade vi en uppföljningskonferens på Viskadalens folkhögskola, där vi för första gången presenterade vår rapport”, säger Anki Utterström, enhetsansvarig på Folkbildningsrådet. Den är unik som nulägesbeskrivning av kvalitetsarbetet och hur man inom folkbildningen tagit sig an statens syften och områden! Alla är med i rapporten – både studieförbund och folkhögskolor - och de beskriver sitt arbete med kvalitetsfrågor. Man har hunnit olika långt. De som haft uppdrag för t ex kommuner har blivit vana att upprätta kvalitetsdokument, medan andra inte är där än. Det blir intressanta diskussioner när man möts. Och inför en ny konferens i nästa vecka har 200 personer anmält sig.”
Stöd till fortsatt utveckling De här konferenserna syftar till att stödja den fortsatta utvecklingen av kvalitetsarbetet och fungerar som nulägesbeskrivning av kvalitetsarbetet och hur man inom folkbildningen tagit sig an statens syften och områden. De ger också feedback till Folkbildningsrådet om hur arbete kan förbättras. Rapporten är en bra utgångspunkt och syftet är att ge en insikt bland berörda om att det är vi själva som äger den här processen, fortsätter Anki. Det är viktigt att veta vad de nya instrumenten ska användas till. Det handlar inte om kontroll utan stöd till vidare utveckling av kvalitetsuppföljningen.
Webbaserad kvalitetsutvärdering Ett intressant exempel är ett projekt där man utvecklat en webbaserad kvalitetsutvärdering. Det har letts av Runö folkhögskola som tillsammans med många andra folkhögskolor utvecklat en metod och ett antal indikatorer för att enkelt mäta om folkbildningens kärnvärden uppnåtts i utbildningen. Dessa kärnvärden utgår från statens syfte med stödet till folkbildningen och skrivningarna om vad som kännetecknar folkbildningsarbetet. Ca 60 folkhögskolor har anslutit sig till denna utvärdering, som är lätthanterlig och överskådlig. (Se länken nedan till projektets egen hemsida.) För att sortera bland begreppen talar man om tre olika aspekter på kvalitet. Det är
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
1. kvalitet utifrån deltagarnas egna mål 2. kvalitet utifrån folkhögskolans mål 3. kvalitet utifrån samhällets syfte med statsbidragen till folkbildningen Alla tre är tillämpliga för längre folkhögskolekurser. För varje kvalitetsområde finns ett 10-tal frågor i enkäten. Ett kvalitetsindex 0-100 har konstruerats för vart och ett av de tre områdena. Tillsammans ger de en bild av kvaliteten i den verksamhet som bedrivs och ger även underlag till systematisk uppföljning. De ger indikatorer som gör det möjligt att konstatera huruvida en verksamhet blivit bättre eller sämre. Det här projektet är ett av de fall som även kommer att presenteras i NVLs rapport om kvalitet i vuxenutbildningen som kommer ut i samband med nätverkets konferens i Nynäshamn i maj i år. Länkar: www.folkbildning.se Kvalitetsrapporten http://qa.runo.se/ Projektets egen hemsida DialogWeb ,
Sverige kvalitetssäkring
Se også Första utbildningen för mathantverkare i Finland Framgångsfaktorer för att möta utmaningar Högskolor och företag behöver varandra Ökad delaktighet mått på kvalitet Kvalitetsprojekt tar kompetenta sjökaptener i hamn
Kvalitetsprojekt tar kompetenta sjökaptener i hamn 07. april 2008 09:49 - Projektet är välkommet och våra studerande är en bra målgrupp att jobba med. Inom det ordinarie arbetet på Högskolan är det svårt att få tid över för utvecklingsarbete. Inte heller har vi resurserna, kompetensen eller utifrånperspektivet, säger Henrik Karlsson. Han är sjökapten, projektledare och vicerektor för projektägaren Högskolan på Åland. Förprojekteringen har gjorts av filosofie doktor Diana Berthén vid företaget Living V&I i Mariehamn. - De studerande är angelägna att komma igång och ser projektet som ett sätt att ta tag i problemet med avsaknad av formell kompetens och därmed dåliga möjligheter till framtida jobb och befordran inom yrket, berättar hon.
Svårt att få examensarbetet färdigställt Vid Högskolan på Åland har genomströmningen av studerande inom sjöfartsprogrammet varit låg och skolan har haft relativt få utexaminerade sjökaptener, vilket lätt får utbildningskvaliteten
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
att framstå som problematisk. - Problemet finns ju även inom andra utbildningar men har inte undersökts så mycket hittills. Vi vill bygga ett system som även kan användas av andra, säger Henrik Karlsson. Förutom de studerande som avbryter i början av utbildningen, finns det en grupp om 18% (1996-2003), som nått slutet av utbildningen men börjat arbeta till sjöss innan eller under pågående examensarbete. Det är nämligen möjligt att jobba som styrman utan formell examen men med styrmansbrev, vilket Sjöfartsverket kan bevilja efter halva utbildningen och en viss tids praktik. De studerande ute i arbetslivet har dock svårt att få examensarbetet färdigställt och kan därför inte söka ut överstyrmanseller kaptensbrev. De har sedan svårt att byta arbete som befäl och att avancera i grad. Rederierna efterlyser utexaminerade sjökaptener och arbetstagare som kan fungera på ett rörligt sätt i systemet. Arbetstagare med styrmansbrev är idag inte lika anställningsbara som befäl, utan får istället jobb som vikarier, matroser och lättmatroser.
Tre delsystem för att nå målen Utgångspunkten för projektet är en grupp personer i arbetslivet som inte längre finns inom den ordinarie utbildningen på Högskolan och därför har svårt att få tillräckligt stöd för att fullfölja sitt examensarbete. Parallellt med arbetet med dem ska principer och modeller byggas in i den ordinarie utbildningen. Uppföljning och kvalitetssäkring görs kontinuerligt under projektet. I systemet som ska utvecklas finns tre delsystem för att uppfylla målen: Handledning i examensarbete för de studerande ute i arbetslivet, lärarfortbildning för de handledande lärarna vid skolan och system för examensarbeten för de studerande inom den ordinarie utbildningen. Av de 10 studerande som antas och accepterar att ingå i pilotgruppen ska minst 80% kunna ta ut sin examen inom projekttiden, som löper ut år 2011. Av de fem lärarna ska minst fyra ingå i ett handledarnätverk och uppleva att handledningsarbetet underlättats. Vidare ska 80% av de studerande inom den ordinarie utbildningen uppleva att det finns ett tydligt system för hur examensarbetet är organiserat.
Lärarfortbildning, rederisamarbete och skrivverkstad Inom projektet kommer man att arbeta över en digital plattform, som möjliggör kontakt med handledarna var de studerande än befinner sig. Med 10 studerande som alla har oregelbundna arbetstider och olika ledighetssystem på olika håll i världen krävs det extraordinära insatser av lärarna och ett längre tidsmässigt upplägg än de 10 studieveckor, som examensarbetet annars hade krävt.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Lärarna får därför gå en skräddarsydd fortbildning. Ett handledarnätverk ska också upprättas med andra sjöfartsutbildningar. - Lärarna vet inte alltid vet hur de ska fungera i handledarrollen. De har kanske inte skrivit ett liknande arbete själv eller vet inte alltid vad som kännetecknar ett arbete på yrkeshögskolenivå, säger Henrik Karlsson. Utbildningens organisation ska också förändras, till exempel genom schemaläggning, projekthandbok samt metod- och skrivverkstad. Ett utökat samarbete med rederierna leder hoppeligen till konkreta frågor och problem att undersöka i examensarbetena framöver. - Jag tror att de studerande behöver få möjlighet att utveckla sin kompetens i att hantera skrift. De har en viss vana att skriva svar på tentamensfrågor men inte att bygga text på ett självständigt vis. Ett delsyfte blir därför att utarbeta uppgifter som tränar de studerande i textproduktion under hela utbildningstiden, avslutar Diana Berthén. Länkar: Högskolan på Åland www.ha.ax Living V&I www.living.ax DialogWeb ,
Sverige kvalitetssäkring
Se også Första utbildningen för mathantverkare i Finland Framgångsfaktorer för att möta utmaningar Högskolor och företag behöver varandra Ökad delaktighet mått på kvalitet Stort intresse för ambitiös kvalitetsutveckling inom folkbildningen
Copying the Nordic countries as an innovation 17. marts 2008 13:39 Currently about 6 per cent of the population is participating in adult education in Estonia. It would be a radical improvement for Estonia to raise the participation level to that of the Nordic countries, says Ene Käpp. She is also the head of the Open University Centre for Continuing Education of Tallinn University. Extending adult education in a society presupposes a general openness towards learning. Therefore developing new attitudes towards life long learning is crucial. This is what is being attempted now and Andras has an important role to play in changing the attitudes. Andras has received 1,4 million euros for propagating adult education in Estonia for 20082012. (85% of the money is granted by the European Union and 15 % by the Estonian government.) Besides popularizing adult education Andras is also organizing courses for adult educators. On a smaller scale Andras has realized such programs already before.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Popularizing learning Ene Käpp: „If we want to raise interest towards adult education, our approach needs to be innovative, new and attractive. We cannot stay with the same strategy for a long period of time. Therefore we constantly develop new methods, find initiators and expand our networks geographically.” The study bus is one of the attractive initiatives of Andras. This bus stopped in 50 different villages and a professional consultant explained to people about adult education: that nobody is too old to learn, that the problem of information overflow is not a hindrance to learning, that one cannot be over-educated etc. During the week of adult education Andras also organized a study train where several public figures of the Estonian media were leading discussions with the passengers. Ene Käpp: “Of course the study bus and train bring the necessary attention but in fact the most crucial changes are caused by people: the so-called “spark persons” in different regions of Estonia who create networks. These people inspire others and several of them have been awarded with the prize of the learner of the year. Andras is based on the network of these people all over Estonia. A good network is the only way we can get our message through to people.“
Innovating the system The biggest innovation in the Baltic countries has of course been the liberation from the soviet education system. Andras has played an important role in this. The act of adult education was ratified in Estonia already in 1993, which made Estonia the first post-soviet country where such a law was ratified, and Andras was one of the initiator organizations behind this. Andras also initiated the working out of the professional standard certificates for adult educators. These were ratified in 2003, as one of the first professional standards in the field of education in Estonia. Andras also received the right to grant adult educators’ certificates. As of today 101 people have received the certificate of adult educator in Estonia. (By coincidence 101 is also the number of parliament members in Estonia). Innovating (or creating) the system is the qualification course of Andras for adult educators. There is no precedence of any such course in Estonia and it has not been copied and pasted from some other country either, Ene käpp says. The course consists of 160 hours of auditory and 240 hours of home work. The content is based on philosophy of life-long education, adult education methodology, information technology etc.
Learning from others Ene Käpp considers learning from others to be equally innovative as creating new approaches is. For example the work of adult gymnasia in Estonia has become much more flexible and effective thanks to the close collaboration with Danish colleagues. A lot has been learned from institutions in Finland, Sweden as well as Slovenia. The latter is a country similar in size with Estonia and has also gone through the socialist regime. Slovenians have made extensive educational research and it turns out that Estonia is facing very similar problems. Two post-soviet countries share a lot more than just the history.
The mission of Andras is to provide the prerequisites for lifelong learning in Estonia, to include the decision makers and all other stakeholders in designing the educational environment, and to motivate learners in the learning process. Website: www.andras.ee DialogWeb ,
in English vuxenutbildning
Se også
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Setu People – The Oldest Settled People In Europe
Kjære leser 13. marts 2008 11:04 Tilgangen til og bruken av internet utvikler seg til å bli verdens største læringarena. Men innovasjon er veldig mye mer enn bare teknologiske nyvinninger. Nye metoder og strukturer, utvikling av pedagogikk, samt kreativ relasjonsbygging representerer også innovasjon. Dette søker vi belyse i denne utgaven av Dialogweb. Vi bringer et intervu av Bill Parson, opprinnelig engelsk, men fremstår i dag som en av vokseopplæringens mest fargerike personer i Finland. Videre kan du lese at læring i seg selv er innovasjon i Estonia (publ. uge 12). Tradisjonelle funksjoner blir virtuelle på Åland og nettbaserte læringsfellesskap brer om seg i Sverige. I Danmark bidrar kunstnere til å fremme utvikling og innovasjon på arbeidsplassen. På Island satser man på Læringssenterne og i Norge bruker man innovative tiltak for å få kjønnsbalanse på det høyeste akademiske plan. God lesing! DialogWeb ,
Norge
Innovative tiltak for å øke kvinneandel 13. marts 2008 10:08 I langt de fleste fag ved landets høyere utdanningsinstitusjoner, ser vi nå at kvinner dominerer i antall. Unntaket er NTNU i Trondheim, som lenge har vært en mannsbastion. Som eneste universitet i Norge har NTNU færre kvinnelige studenter enn mannlige. Dette skyldes universitetets hovedprofil innen teknologi, naturvitenskap og realfag. Som landets nest største universitet, har NTNU et faglig bredt tilbud. Hovedtyngden ligger likevel på det man kan kalle de klassiske guttefagene. Derfor har også NTNU en overvekt av mannlige studenter. Denne kjønnsforskjellen forsterkes oppover i det akademiske hierarkiet. Kvinneandelen per i dag på professor nivå er 15 %. Blant førsteamanuensisstillingene er andelen ca 32 % Ledelsen ved
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
NTNU har store ambisjoner om å gjøre noe med dette de nærmeste årene, og satser på å rekruttere flere professorer fra førsteamanuensisstillingene. Det er også ønskelig å rekruttere fra de som er i postdoktorstillinger og stipendiater. -Målrettede tiltak er nødvendig i arbeidet for et mer likestilt universitet, sier likestillingsrådgiver Svandis Benediktsdottir. NTNU har nylig vedtatt Handlingsplan for rekruttering av kvinner 2007-2010. Planen er utarbeidet av NTNUs likestillingskomité, og bygger på NTNUs strategi ” NTNU 2020 – Internasjonalt fremragende”. Planen presenterer nødvendige virkemidler for å få fremgang i likestillingsarbeidet, samt forlengelse av de virkemidler som erfaringsmessig har gitt gode resultater. Vi har satt mål av oss til å få 50 % kvinner blant nytilsatte i vitenskapelige stillinger som krever doktorgrad frem mot 2010. Bare i år er det satt av seks millioner kroner til dette arbeidet. I beløpet er inkludert Kunnskapsdepartementets likestillingspris på kr. 1,5 mill.
Innovative tiltak: • Startpakker Kvinner i fast vitenskapelig stilling tilknyttet institutter der kvinneandelen er mindre enn 20 %, kan søke om hele 3-500.000 kroner i drifts- og utstyrsmidler, samt lønnsmidler til forskningsassistanse. • Mentorprogram for kvinner i rekrutteringsstillinger og i førsteamanuensis - stillinger. Hittil har totalt 160 personer deltatt i mentorprogrammet, som har pågått i flere år. • Kurs i opprykksøknad for kvinner i førsteamanuensisstillinger. • Familiesituasjon Det skal være mulig å kombinere karriere og familieliv for kvinnelige forskere. Eksempel på tiltak kan være hjemmekontor og fullverdig økonomisk kompensasjon for fødselspermisjon.
Jentedag Jentebølgen ser ut til å være en del av en trend med lengre varighet. I perioden 2000-2007 fikk NTNU nesten 80 prosent flere kvinnelige søkere samlet til sine teknologistudier. Tilsvarende fikk realfagene rundt 20 prosent flere jentesøkere i samme periode. Det arrangeres årlig en ”Jentedag” hvor alle jenter som har fått tilbud om studieplass blir invitert til å bli bedre kjent med miljøet og hva universitetet og Trondheim by har å by på. Næringslivet og NTNU sponser alle utgifter til reise og opphold for disse jentene. Det er et uttalt ønske at flere kvinner tar en ledende rolle i teknologiutviklingen. Dette er viktig både for universitetet, næringslivet og for samfunnet i sin helhet.
Likestillingspris Kunnskapsdepartementet opprettet i 2007 en ny likestillingspris på 2 millioner kroner. Den skal gå til den institusjon som har de beste tiltakene for å bedre kjønnsbalansen i akademia. Likestillingsarbeidet ved NTNU vant 1,5 millioner av denne prisen i 2007 NTNU fikk prisen for målrettet og originalt likestillingsarbeid. I begrunnelsen het det: De kan vise til målbare resultater og tiltak som har effekt.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
DialogWeb ,
Norge jämställdhet
Se også Kjære leser “Tørr vi, kan vi, vil vi?”
Vuxenstuderande mot sin vilja 12. marts 2008 16:16 William ”Bill” Parsons som föddes i den lilla staden Sandwich nära Dover i England år 1947 har under de drygt trettio år som han har bott i Finland blivit något av en expert på det finländska vuxenutbildningssystemet och i synnerhet på statligt anordnade sysselsättningskurser för arbetslösa. Hade han fått välja, skulle han helst inte ha blivit den typens expert. Hellre hade han sysslat med det som han kan, t.ex. designa båtar och husvagnar eller reparera datorer. I dag jobbar Bill Parsons för det internationella och snabbt växande företaget Vacon som är en av de ledande leverantörerna av frekvensomriktare för varvtalsreglerade växelströmsdrivsystem. Han utarbetar manualer och dokument som bl.a. underlättar arbetet för nyanställda. När Bill Parsons med sin krassa engelska humor beskriver sin bildningsväg och jobbsökarhistoria lockar han fram både skratt och gråt. Till Finland kom han i slutet på 70-talet med sin finska fru som han hade träffat på en lyxkryssare i Karibien, där han jobbade som ingenjör. Före det hade han bl.a. jobbat som kartograf och som tekniker på läkemedelsföretaget Pfizer, men när han vände sig till arbetskraftsmyndigheterna i Finland för att hitta ett arbete ville de helst slänga ut honom ur landet. – Det är den eviga cirkeln, för att få uppehållstillstånd måste du ha ett arbete och för att få ett arbete måste du ha uppehållstillstånd, säger Bill. Han hankade sig i alla fall fram på olika ströjobb, bland annat som engelsklärare. Efter tio år i landet gick äktenskapet i kras och Bill hittade sig själv i den lilla staden Lovisa som ensamförsörjare till två barn. – Trots att jag inte kunde mycket finska ville jag stanna i Finland för barnens skull. Till exempel skolsystemet här är så mycket bättre än i England.
Kurs enda utvägen Småningom lyckades Bill Parsons i alla fall få in en fot i yrkeslivet, men valideringen har hela tiden varit ett problem. – Det svåraste är att få papper på vad man kan då man saknar formell utbildning. Bill Parsons har både designat arbetsbåtar, husbilar och husvagnar för finländska företag, men det är branscher som är konjunkturkänsliga och det betydde för Bill att han flera gånger åkte tillbaka till ruta noll i sin jakt på kvalificerat arbete. Då var den enda möjligheten att gå på olika typer av kurser ordnade av arbetskraftsmyndigheterna. – Det finns endast en orsak till att jag gick på de där kurserna. Det var enda sättet att som arbetslös förtjäna ens en liten http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
slant. Bill har erfarenhet båda av kurser i finska för utlänningar och av yrkesorienterade kurser och det är mycket han gärna skulle ändra på. – På en kurs i finska var alla kineser utom två. Att lära sig finska genom att lyssna på kineser som talar finska fungerar inte. Andra kurser som han gått på har varit så sammansatta att det mesta av energin gått åt till att få individer från vitt skilda kulturer att samarbeta. På vissa yrkesinriktade sysselsättningskurser har deltagarna enligt Bills erfarenhet redan varit högt utbildade, men de har trots det varit tvungna att sitta och lära sig grunderna i till exempel elektronik och datorkunskap. – Alla var väldigt skickliga, de kunde sitt jobb utan och innan. Ganska förnedrande kändes det också att under praktiktiden sitta och reparera datorer nästan gratis då man vet hur mycket företaget debiterar för arbetet. Bill Parsons har full förståelse för att det är svårt att bygga upp kurser som fungerar för personer från olika kulturer och med olika yrkesbakgrund, men han tror att det skulle hjälpa om man började med en introduktionskurs där deltagarna fick bekanta sig med landets kultur. – Det är ingen lätt situation, men det hjälper om deltagarna lär sig att de måste anpassa sig till vissa saker. Bill Parsons har en alldeles egen strategi för att anpassa sig och stå ut; han skriver science fiction med sitt eget liv som inspirationskälla. Han har också en mycket informativ hemsida. Läs mera om William Parsons: www.admiralwpp.com www.zakbtjewels.com DialogWeb ,
Sverige vuxnas lärande, företagsutbildning
Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Sverige tar stafettpinnen och satsar på ökad delaktighet Kunskap i stället för bridge Kära läsare, Finanskrisen – draksådd eller chans till förnyelse?
Glissent bebodd men tett forbundet på nettet 12. marts 2008 14:51 Læringssentrene er ni og de er alle bygget opp og utviklet i tett samarbeide med det lokale arbeidsliv, formelle utdanningsinstitusjoner og myndighetene i kommuner og regioner. Utdanningstilbudene omfatter allmennfaglige og yrkesrelaterte kurser så vel som formelle studier. Det siste årene har sentrene bygget opp et avansert fjernundervisningssystem og de er koplet til utdanningsinstitusjonenes landsdekkende hurtig bredbånd. Sentrene kan tilby undervisning hvor lærende og underviser er atskilt både i tid og rom og hvor tekniske hjelpemidler anvendes til formidling av lærestoff og til reell fjernkommunikasjon. Arbeidsformen er med andre ord ikke som i den tradisjonelle skolen hvor de lærende møter i
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
klasserom til undervisning og forelesninger. I starten var det først og fremst fleksibilitet mht. sted man var opptatt av, men nu er det snarere fleksibiliteten mht. tid som er viktigst, ikke minst for voksne. Man kan både lære hvor som helst og når som helst.
Dataene og nettet Island er blant de lande i Europa hvor tilgang til bredbånd er best og bruk av nettet er mest utbredt. Når man på nittitallet begynte å anvende datamaskiner i undervisningen var det i primært knyttet til matematikk. Nu er de anvendt stort sett i alle fag og de er ikke bare verktøy i undervisningen men også kilde, levende leksikon og kunnskapsbase. Lærende som har tilgang til Internettet kan søke i en utrulig stor informasjonsbank, de kan finne løsninger på problemer og svar på spørsmål på noen korte øyeblikk. I tillegg kan de delta i samarbeidsprosjekter, støtte og utvikle hverandre i gruppearbeidet og derved danne synergi. I et intervju i Morgunbladet for nylig siteres lektor på Islands pedagogiske universitet, Salvör Gissurardóttir, ”teknikken vil på lengre sikt, komme til å påvirke læring i den retning at den blir mer rettet etter individuelle behov. Den lærende blir i sentrum og det vil bli lagt mer vekt på problemløsning i undervisningen. Den vil ikke være så tett knyttet til enkelte fag eller fagområder som den har vært. Lærende trenes ikke opp til å tilegne seg masse kunnskap, de skal snarere utvikle sine kompetanser til å søke kunnskap og samarbeide i ulike grupper. I dagens kompetansesamfunn er det ikke lenger behov for ensartet utdanning og at alle kommer ut i arbeidslivet med den samme erfaringer og kunnskaper. Tvert i mot søker man mangfoldighet hvor kreativitet, nyskaping og handlingskraft er nøkkelbegreper.”
Nytt universitet i Island Læringssentrene tilbyr til sammen og i samarbeide med både videregående skoler og høyskoler et mangfold av utdanninger, utdanningsløp og fag som fjernundervisning eller som ulike kombinerte opplegg. Tilbudene dekker alle utdanningsnivåer og ved mange av de videregående skoler og universiteter kan man velge på hvilken måte man vil studere, enten ved lokalundervisning eller fjernundervisning. Nye nettbaserte metoder er tatt i bruk, og mange kombinerte former benyttes. Det arbeides stadig med å utvikle pedagogikken og finne fram til brukervennlig teknologi. Det er på grunnlag av denne utviklingen att man ønsker å danne ett nytt universitet i Island. Utdanningsministeriet har gitt Þekkingarneti Austurlands, ÞNA, (Østlandets kunnskapsnett) oppgaven med forberedelsene. Siste høst holdt de en konferanse hvor representanter for høyskolene og universitetene kom sammen for å drøfte samarbeidsformer, fjernundervisnings pedagogikk og behovet for samsvar i evaluering. Enn videre for å dele erfaringer og diskutere de forskjellige informasjonssystemene de har i bruk i dag. - Nå setter vi diskusjonen om ett nettuniversitet i gang for alvor, sier Stefanía G. Kristinsdóttir lederen for ÞNA. Resultatene fra konferansen viser vei og vil bli brukt i arbeidet med ideologien og målsetningen for universitetet. Resultatene var kortfattet: at det er nødvendig at øke mulighetene og gi mer variert tilbud om fjernundervisning på universitetsnivå. Lærernes kompetanser og kunnskap om fjernundervisning må også utvikles og universitetenes tilbud og forhold ute på landes skal defineres betre. Tilbudene skall utvikles ut i fra den særlige naturbetingede fordeler hver region har.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
- En vei kunne være å opprette en ny institusjon, et nettuniversitet men så er et nødvendig å bestemme hvilken rolle slik skole skulle spille. På grunnlag av det kan man utvikle drift, velge plassering og fagområder sier Stefanía. - I læringssentrene er vi særlig interesserte i utviklingen av pedagogikken. Hvordan man kan støtte opp om den, øke kvaliteten, finne ut av hvilken metoder og systemer passer best. Jeg håper at vi kan opprette ett nettuniversitet til høsten, men det er klart at utviklingen vil ta tid.
Er skreddersydde tilbud nokk? Selv om teknologien er til stede og tilbudene finnes, er det knapt nok til at sikre kvalitet og at voksnes behov for læring bli møtt. Kompetanser og kunnskap utvikles ikke bare automatisk selv om der er god adgang til teknikk og informasjon. Det som er avgjørende er hvordan vi som enkeltpersoner anvender de rammer som er til stede. Vi er til syvende og sist selv ansvarlig for å dra nytte av de forskjellige undervisningsformene, organiseringen av kurser. Vi skal sørge for å utvikle våre evner til å være dialog med undervisere og samarbeide i forskjellige grupper slik at hele livet klarer å utvikle oss. DialogWeb ,
Norge distansutbildning, glesbygd
Se også Studentene lærer også å bli nettlærere Hvor viktig er utdanning for utkantområdene i Norden? - Jeg utfordret meg selv Læringsmuligheter der du bor! DISTANS – Nettverk for bruk av IT i voksenundervisning i Norden
I kunsten ligger nøgle til innovation 10. marts 2008 11:03 Den innovation, som næsten alle arbejdspladser tragter efter i disse år, kommer langt fra af sig selv. Den skal omhyggeligt og bevidst stimuleres. Mange virksomheder har som udgangspunkt behov for at stille helt grundlæggende spørgsmål som: Hvad gør vi i grunden konkret i dagligdagen for at fremme et kreativt miljø? Og hvordan kan vi bedre understøtte medarbejderne i at bevæge sig imellem henholdsvis velkendt territorium af eksisterende erfaring og viden og ind i det ukendte land, som nødvendigvis også må betrædes, før de banebrydende ideer opstår? Lektor og ph.d. Lotte Darsø, Learning Lab Denmark ved Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, har i en årrække forsket i, hvordan brugen af kunstneriske processer kan stimulere nytænkning og innovation. Udbyttet kan både være nye tilgange til problemløsning, at der skabes en fælles forståelse og fundament for det interne samarbejde, at man konkret fremmer kreativitet og innovation samt at man skaber forandring og forankrer denne, påpeger hun.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Kræver mod at være nysgerrig - Det kræver mod at innovere, men mod på en anden måde end vi er vant til, for det kræver, at man tør forlade den sikre havn af egen viden og ind imellem at være dum, naiv, nysgerrig og sårbar. Samtidig kræver innovative projekter naturligvis dyb viden, ny viden og kombination af viden. Men det er udforskning af det ukendte land af ikke-viden, der giver kvantespringet, og her er forudsætningen menneskelige relationer af tillid, siger Lotte Darsø. Kunsten har en potentiel rolle at spille i skabelsen af såvel menneskelige relationer som i udforskningen af det nye og ukendte. Vi udfordres og erfarer på helt nye måder, når vi sammen med en kollega stilles overfor et hvidt lærred med hver sin pensel og uden at måtte mæle et ord skal skabe et fælles abstrakt maleri. Eller når vi pludselig får overrakt taktstokken af en professionel dirigent og skal dirigere koret af kolleger, som overraskende stemmer i på den mindste, usikre bevægelse fra den ene hånd.
Rationalitet og analyse i høj kurs Lotte Darsø har trænet mange mennesker fra forskellige verdensdele i kreativitet og innovation og hæfter sig blandt andet ved, at det især er i de vestlige lande, at vi lader kreativiteten blive hjemme, når vi skal på arbejde. Det er den venstre, logiske, hjernehalvdel der er i fokus, for der lægges vægt på analyse og rationel tænkning i erhvervsvirksomhederne i Vesten. Faren er, at vi glemmer helhedsforståelsen, følelserne og kreativiteten, men det kan et målrettet samarbejde med kunstnere som inspiratorer og provokatører være med til at imødekomme, understreger hun.
Nye teorier og teknikker om innovation og læring Ved Kreativitet, Innovation og Læring på Danmarks Pædagogiske Universitetsskole arbejder en gruppe forskere med at skabe ny teori og nye modeller og teknikker i forhold til, hvordan kunstneriske processer meningsfuldt kan implementeres i organisatoriske forandringsprocesser og endvidere medvirke til at styrke organisationers innovationsprocesser. Læs mere om de igangværende projekter på www.dpu.dk/site.aspx?p=8451 Læs desuden om DPU’s nye masteruddannelse i Leadership and Innovation in Complex Systems på www.laics.net:80/ Idékatalog til professionshøjskoler Uddannelsen af lærere, pædagoger, sygeplejersker, ingeniører, erhvervsøkonomer og andre med en videregående uddannelse skal i fremtiden finde sted på syv nye professionshøjskoler. Professionshøjskolerne skal bidrage til at gøre Danmark til et førende iværksætter- og vidensamfund.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Undervisningsministeriet har lavet et idékatalog, som skal inspirere de nye professionshøjskoler til udvikling og innovation. Kataloget findes på http://pub.uvm.dk/2007/innovationskraft/ DialogWeb ,
Danmark utveckling, organisationsutveckling
Se også Krisen skal sætte skub i efteruddannelse
Från brevkurs till virtuellt café på tio år 10. marts 2008 10:26 Det hela började med en merkonomutbildning på distans för skärgårdsbor 1998. - Men den var ganska brevkursaktig med närstudieträffar och inlämning av uppgifter per e-mail, berättar rektor Daja Rothberg. Så småningom övergick man till konferenshanteringsprogrammet First Class och efter det följde webbplattformen Fronter. Idag finns den traditionella skolans alla funktioner, från uppgifter till elevcafé, i de vuxenstuderandenas virtuella klassrum.
Förutsättningar för virtuellt lärande - Övergången till virtuellt lärande har fått växa fram i flera steg och det har varit bra. Lärarnas pedagogiska tänkande har med tiden ändrats mot större interaktivitet och mer dialog, säger lektor Peter Strandvik. Daja berättar att fokus i början låg på de nya möjligheterna till större individualisering. Öppna konferenser och gruppkommunikation var de sämre på. - Skvallerforumet är viktigt. I caféutrymmet snackar man om aktuella saker från frukostflingor till melodifestival. Här framkommer det också vad man missat i eller förstått av själva kursinnehållet precis som under vanliga fikapauser, lyfter Daja fram. Peter anser att gedigna kunskaper i datoranvändning är nödvändiga för att känna sig bekväm i det virtuella klassrummet. Man har nytta av att förstå var filerna hamnar, hur strukturerna ser ut och att kunna tänka spatialt. Enligt Daja faller vissa elever av i början för att det nya tänket som tekniken kräver känns övermäktigt. Andra orsaker till bortfall är att man är tidsoptimist och inte får ekvationen studier, jobb och familj att gå ihop. - För läraren gäller det att ha lång framförhållning. Innehållet ska vara planerat och helheten strukturerad före kursstart. Lärare är inte heller vana vid att synliggöra sitt material och det ställer högre krav på källhänvisning och korrekthet, säger Peter. För eleverna blir det tydligare vad man ska lära sig under kursen och vart man är på väg när helheten presenteras vid kursstart före man börjar arbeta med de olika delarna.
Kommunikationen mellan lärare och elev
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Kommunikationen mellan eleven och läraren samt inom gruppen är tillsvidare mest skriftlig. - Det stora problemet med att lägga in annat material, som ljudfiler och videoklipp, är att det inte finns tillräckligt med sådana läromedel utvecklade. Oklarheter vad gäller upphovsrätten gör materialet svårt för lärarna att använda. Lagstiftningen har inte hunnit i kapp utvecklingen, säger Daja. Så småningom när nya till nätet anpassade läromedel och material tas i bruk lättas också lärarens arbetsbörda. Idag är den som undervisar på nätet både läromedelsförfattare och lärare. - Ibland har eleverna svårt att förstå att läraren inte jobbar när som helst och genast ger respons på inläggen. Det gäller att vara tydlig med tidpunkt för deadline och respons samt att ge tider för när man är anträffbar och hur man jobbar, säger Daja. Peter säger att det givetvis är jobbigt när eleven kör fast genast i början av en uppgift och läraren inte är tillgänglig. Han betonar att det oftast finns någon klasskamrat som kan hjälpa istället, bara man förstår att utnyttja den tillgången. - Den gamla synen att läraren sitter inne med kunskapen finns djupt rotad. Men idag kan svaret finnas varsomhelst och vara paketerat hursomhelst, säger han.
Självdisciplin och framförhållning Tvåbarnsmamman Marlene Lundberg gick flerformsutbildningen till merkonom vid Ålands Handelsläroverk år 2003-05 vid sidan av dåvarande jobbet som kanslist på Lantmäteribyrån. - För mig var flerformsutbildningen ett ypperligt tillfälle att kunna studera och ändå jobba och hinna med barnen. Jag gjorde kortare arbetsdagar, pluggade när barnen ändå såg på TV och efter att de hade lagt sig. Enligt Marlene kräver jobb, familj och virtuella studier stor självdisciplin, tidsmässig framförhållning och prioritering av studierna framom fritidsaktiviteter. Det förutsätter att man är genuint intresserad och har ett mål man vill nå. I första hand hörde hon med kurskamraterna när hon behövde stöd med uppgifterna. Kommunikationen skötte Marlene över e-mail, telefon och under lunchträffar. - Responsen från lärarna varierade och gick inte alltid att få när den behövdes. En del gav den varje dag medan andra svarade en gång i veckan, berättar Marlene. Huvudämnet Redovisning tyckte hon inte fungerade virtuellt eftersom hjälpen ofta behövdes kontinuerligt och omedelbart. En fel siffra kunde kullkasta hela uppgiften. Däremot fungerade läs- och skrivuppgifter bättre. - De virtuella studieuppgifterna liknade dem man fick under traditionell utbildning. Materialet var mest textbaserat, avslutar Marlene. DialogWeb ,
Sverige distansutbildning
Se også Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna Nitus – navet för distansutbildningar Samisk virtualskola är populär Kära läsare! E-tentamen blir allt vanligare
Folkbildning i nya mötesformer 10. marts 2008 10:00 Till vardags arbetar han på CFL (Nationellt centrum för flexibelt
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
lärande) med fortbildning och kunskapsbildning inom folkbildning och med speciell inriktning på flexibla former. Han är djupt engagerad i Nät och bildning – tidskriften för folkbildningens flexibla lärande.
Lärtorget Numera finns det många studiecirklar på nätet, men de kan bli fler. Därför har Lärtorget öppnats för att stärka folkbildare som vill börja arbeta i nya former eller ge sina cirklar och kurser lite bättre ”snits”. Torget är en deltagarstyrd lärgemenskap med moderator. Här finns instruktionsfilmer och tips från aktiva deltagare och en möjlighet för ledare och lärare att få ytterligare fortbildning.
Forskning som lett framåt CFL anordnar också många föreläsningar och seminarier för att ta del av senaste forskningsrön och goda exempel. Allt med sikte på att hitta flexibla former för förnyelse. Resultaten från forskningsgruppen i Göteborg under ledning av Ove Jobring, som publicerat en trilogi om digitala mötesplatser i form av lärgemenskaper på nätet, har varit mycket givande. Dessa lärgemenskaper (på engelska OLC -online learning communities) kan med fördel bli en viktig del i en kedja. Första länken är icke formellt lärande i en studiecirkel eller en folkhögksolekurs på nätet, som följs upp av informellt lärande i en nätbaserad gemenskap. Det är något nytt och riktigt spännande, tycker Ingemar. Den progressionen kan verkligen ge folkbildningen på nätet en rejäl kick framåt.
Begreppet Web 2.0 eller ”sociala webben” i all ära. Det är lite problematiskt i alla fall, eftersom bloggar och wikis i allmänhet resulterar i envägskommunikation. Ingemar anser att de forumfunktioner som folkbildningen använt i många år ger bättre möjligheter för diskussion och flervägskommunikation. Ett sätt att mötas som kan bli självgående.
Folkforum för aktivt medborgarskap Den lokala demokratin kan också stimuleras av nya mötesformer. Ett strålande exempel är Folkforum i Skellefteå i Västerbotten. Här har man i samförstånd mellan två folkbildningsorganisationer gått samman för att väcka och vidmakthålla intresset för den lokala demokratin genom kommunikation på nätet. Den betecknas som en lärgemenskap och är modererad. I Folkforum diskuteras aktuella engagerande lokalpolitiska frågor som en ny järnvägssträckningar, hur ett torg ska rita om mm. Diskussionen vågor lär gå höga och det politiska etablissemanget ger det nog både ris och ros, eftersom det ju är ett nytt och för en del tydligt hotande inslag på den demokratiska arenan. I bakgrunden finns Studieförbunden ABF och Vuxenskolan. Se mer om Folkforum i den engelskspråkiga filmen om projektet via länken nedan.
Växande lärgemenskap för doftöverkänsliga Ett exempel på en lärgemenskap som visar ett bra växelspel mellan icke formell vuxenutbildning och informellt lärande är nätverket för doftöverkänsliga, tipsar Ingemar. MCS (Multi chemical sensivity) - på svenska doftöverkänslighet - är ett växande problem, med ofta mycket svåra och långvariga verkningar för de drabbade individerna.
Websiten Överkänslig ger inte bara tips om hur man lär sig mer om åkomman genom distanskursen Leva med överkänslighet som ges av Åsa folkhögskola. Genom sin lärgemenskap skapar siten också närhet mellan människor som genom sin sjukdom tenderar att bli mycket isolerade. Även här handlar det om aktivt medborgarskap och att dela med sig av kunskaper och erfarenhet. Den strävar efter att nå fler i målgruppen och andra intresserade att ansluta sig. Och man vill sina få sina problem beforskade och accepterade. Man trycker på politiskt och genom frivilligorganisationer som t ex
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Astma- och allergiförbundet. I alla dessa strävanden är lärgemenskapen ett viktigt verktyg. Länkar: Lärtorget och tidskriften Nät och bildning www.cfl.se/natochbildning
Websiten www.doftoverkanslig.se
Folkforum (på engelska) mms://media3.cfl.se/jf/OnlineEduca_CFL-long.wmv
Ove Jobring www.av.gu.se/Personal/ove.jobring/
Åsa folkhögskolas kurs Leva med överkänslighet www.natbildarna.nu DialogWeb ,
Sverige folkbildning, demokrati, flexibel utbildning
Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet Aktiva medborgare en uppgift för skolan Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv Tid att tänka öppnade oanade möjligheter
Samtalsdemokrati via internet 06. marts 2008 08:55 – Kunskapseffekten är stor, säger forskningschef Kimmo Grönlund om de medborgardiskussioner som ordnas inom ramen för Åbo Akademis toppenhet för demokratiforskning. Enheten undersöker och utvecklar olika former av deltagardemokrati. I november 2006 inleddes ett experiment med en medborgardiskussion kring kärnkraft då 135 slumpmässigt valda människor samlades för att under en dag få information om och debattera energipolitik och kärnkraft. Diskussionerna skedde i smågrupper. Kärnkraft valdes som tema för att det är ett ämne som berör alla medborgare, men huvudsaken var inte att nå fram till ett entydigt svar utan att forska i hur vetenskapliga teorier om medborgardeltagande stämmer överens med verkligheten. Erfarenheterna från den första medborgardiskussionen, där folk träffades på riktigt, har varit mycket positiva och man går nu ett steg vidare genom att skapa en virtuell plattform där diskussionerna förs på internet. Som bäst rekryteras deltagare och inbjudan har gått ut till 6 000 slumpmässigt utvalda finländare. "Borde ett sjätte kärnkraftverk byggas i Finland?" är temat för diskussionen. Deltagarna kan sitta hemma vid sina egna datorer och med hjälp av webbkameror och mikrofoner delta i gruppdiskussioner. Meningen är att diskussionerna så mycket som möjligt ska påminna om "äkta" diskussioner. Experimentet pågår till april och ska efterhand resultera i konkreta rekommendationer om hur vanliga människors deltagande i den demokratiska beslutsprocessen bäst kan ordnas. Kimmo Grönlund jämför den här typen av medborgardiskussion med de konsensuskonferenser som används vid beslutsfattandet i exempelvis Danmark eller med medborgarjuryer i USA. I Sverige och Finland har inga motsvarande experiment gjorts tidigare.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Samtalsdemokrati som komplement Bakgrunden till den här typens forskning är att de traditionella formerna för politiskt deltagande lockar allt färre medborgare i de västliga demokratierna och förtroendet för partier och politiker sviktar. Det är en utveckling som oroar både politiker och statsvetare eftersom ett väldigt lågt valdeltagande leder till en legitimitetskris där rättmätiga beslut inte kan garanteras. Därför har man nu gått in för att åtminstone i teorin utveckla nya former av demokrati, där medborgarna kan delta i beslutsfattandet på ett nytt sätt. – Det handlar om komplement, inte konkurrenter till den representativa demokratin, säger Kimmo Grönlund. Till skillnad från den direkta demokratin med t.ex. folkomröstningar och gallupar handlar det om en s.k. deliberativ demokrati. – Det är en samråds- eller samtalsdemokrati, ordet kommer från engelskans deliberate och syftar på att man diskuterar och tänker efter. Att gå med i en medborgardiskussion betyder också att man automatiskt går in i en inlärningsprocess eftersom det går ut på att individen tar ställning till frågor på basis av den mångsidiga information som erbjuds. Den virtuella medborgardiskussionen är uppbyggd så att deltagarna via Internet får ta del av videobandade föredrag av fyra experter, där två talar för och två mot kärnkraft, samt skriftligt material som ska ge en så bred och objektiv bakgrund som möjligt. Deltagarna har förutom att delta i en gruppdiskussion med max 12 deltagare ledd av en moderator också möjlighet att själva skriva på en anslagstavla som inte är i realtid.
Fallgropar finns Den första delen, där man träffades på en fysisk plats, visade att den här formen av process påverkar deltagarna på många sätt. – Folk lärde sig mycket om själva sakfrågan men också att lyssna och bättre förstå motståndarens argument. Fördomarna mildrades helt enkelt. Om den virtuella versionen har samma effekt återstår att se när experimentet är slutfört och utvärderat, men Kimmo Grönlund har sina aningar om att deltagandet kan få en viss slagsida. – Det är oundvikligt att de som anmäler sig som frivilliga kommer att vara lite yngre personer eftersom det handlar om internet. Vi har också märkt att det lätt blir en obalans i diskussionen såtillvida att kvinnorna har svårare att komma till tals än männen. Väl medveten om vissa fallgropar tror Kimmo Grönlund ändå att den här typen av medborgardiskussion gott kunde användas till exempel vid beslutsfattande på en mera lokal nivå, till exempel då det handlar om att besluta varifrån en kommun ska ta sitt dricksvatten. DialogWeb ,
Sverige demokrati, IKT-kunskap
Se også Aktiva medborgare en uppgift för skolan Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Svårt att veta varför demokrati fungerar Civil society in the new and old Europe Kära läsare!
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Dear Reader, 14. februar 2008 10:15 Which topics are discussed? Making use of highly educated immigrants as educators for other immigrants. Excluded young people and reintroducing them into society. Creating equal educational opportunities for adults and young people. Postponing retirement of elderly workers. Making better use of immigrants’ professional skills. Reintroducing people with learning difficulties into life-long education. Each article outlines the problems, projects, legal acts and possible solutions concerning the specific topic. Enjoy reading! DialogWeb ,
in English lika möjligheter
Se også Estonia's experience - new languages to be learned in childhood How 102 000 people learned to use the Internet In Focus: People with Learning Difficulties
In Focus: People with Learning Difficulties 13. februar 2008 09:20 The executive director of the ENEA Maire Salundi and the program leader Tiina Jääger say that this program, funded by the European Union, will give the ENEA significantly better possibilities to organize adult education in Estonia. 2.7 or the four million is intended for learners that are currently unable to pay for their education. The remaining 1,3 million will be invested in developing the education structures: analyses of non-formal education, creating result-based study programmes, training of teachers for people with learning difficulties. The goal is to progress towards blended learning, which should also include a new target group – younger people. “Considering our ambitions and the fact that we have 45 educational centres in Estonia it might seem that the four million is not a lot of money over a four-year period” Maire
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Salundi, the director of ENEA says. “It is never-the-less a great advancement. We are happy to reach new target groups and to invite experts to help us find ways to make the education system more effective.”
New target group – people with learning difficulties With the support of the European Union the ENEA intends to focus on a new target group - people with learning difficulties. A presentation at the conference “Equal Opportunities for All - The Value of Adult Learning in Promoting Equality” (3.-4. December 2007, Riga) by the Norwegian Fredrik Björkmann, titled “How High is the Threshold of Learning?” gave a strong moral support to this intention. Tiina Jääger: “We have been thinking of the importance of expanding our social web since a while. At the conference in Riga we got convinced that the new target group should be people with learning difficulties. It is time to listen to them more intently, enter into a dialogue and re-involve them in education.” Maire Salundi notes that Estonia already has a positive experience working with people with learning difficulties. The Tartu Folk University created a programme for young people aged 18-25 who had been excluded from education. They were introduced by the “soft landing” method. Instead of being forced to sit in classrooms they were taken on guided tours and were told about the history of the city of Tartu. While walking around in the city the young people could also discuss cultural topics at large. These people got a positive learning experience and were reintroduced to life-long learning. The course was successful – of the eight participants 7 continued their studies. Estonian non-formal education has experiences dealing with people excluded from life-long learning also in a few European Union projects. For example some projects involved unemployed single mothers, helping them to manage their lives through learning. As the ENEA is building a more systematic approach to the education of people with learning difficulties it will also be important to collaborate more closely with adult gymnasia. People that have completed courses in non-formal education should have the opportunity to continue studying – there should be no dead-ends in education.
Debate over the employment contracts act The plans for the new employment contract act are currently raising heated discussions in Estonia. Several parties have protested against the changes, trade unions have even spread protest leaflets in bigger cities. The changes are unacceptable for ENAE too, as they are limiting learning opportunities for adults and do not support the ideas of life-long education. A few examples: - In non-formal education one is allowed to take up to 30 days educational leave instead of the current 7 days. This is a good change. Unfortunately the leave will still be unpaid. - The new act would allow an employee to take up to 30 days of educational leave (formal or non-formal) per calendar year.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
In the current act one can take an extra leave (28 – 49 days) for graduating schools. This extra leave is not included in the new act. Thus the situation would arise where people with lower income will have more difficulties participating in life-long education than the richer people, which is the opposite of equal opportunities for all. The tax laws are also controversial in Estonia. On the one hand the employer should pay a special tax benefit on the employees’ study grants, which makes many employers unsupportive towards educational leaves. The learner on the other hand can deduct the tuition fees from his/her income tax. Maire Salundi: “Estonian Education Personnel Union, the Ministry of Education and the trade unions have demanded the abolition of the special study grant tax benefit since 15 years, but until this day without success.” DialogWeb ,
in English lika möjligheter
Se også Estonia's experience - new languages to be learned in childhood How 102 000 people learned to use the Internet Dear Reader,
Den stygge andungen 12. februar 2008 16:40 Historien om den stygge andungen er på ingen måter unik. Det er nok heller ikke historien om Baksho Sunder. Ikke dessto mindre er den interessant. Baksho er en 46 år gammel innvandrerkvinne. Hun er gift, har to døtre og bor i Drammen 5 mil syd for Oslo. Baksho ble født i Punjab i India. Der bodde hun til hun var 14 år. Da gikk ferden til Norge. Da hun flyttet gikk hun på skolen i India på det niende klassetrinnet. På grunn av språkutfordringene startet hun derfor i 7 klasse i norsk skole. Den første tiden på skolen opplevdes som ganske spesiell, all den stund hun ikke kunne et eneste norsk ord. Men med litt ekstra innsatsvilje, lærevillighet og forståelsesfulle klassekamerater, ble det norske språket noe hun gradvis behersket bedre og bedre.
Eksotisk innslag -De første tre dagene på skolen hadde jeg faktisk med meg min 5 år gamle kusine som tolk. Jeg kunne også litt engelsk, men altfor lite til at jeg kunne bruke det i en samtale, sier hun. Klassekameratene var hyggelig mot henne. Hun representerte et eksotisk innslag som det eneste indiske barnet på skolen. Etter en tid begynte det to indiske jenter til på skolen. Disse fikk god hjelp av Baksho og hennes erfaringer så langt. – Det var nok bra for dem, men kanskje ikke så bra for min egen utvikling. Jeg ville så gjerne hjelpe dem med å lære, at det gikk ut over mine egne lærerprosesser, sier Baksho. Da hun et par år senere begynte på videregående skole, behersket hun språket godt nok til å kunne følge undervisningen.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Hun er allikevel ikke helt fornøyd med karakterene, og hevder at hun ganske sikkert ville gjort det bedre om språket hadde vært helt på plass. I 1982 var hun den første eleven med indisk opprinnelse som fullførte en videregående skole i Drammen. En svært viktig del for hennes læringsprosess, var at hun fikk gode norske venninner på skolen. Sammen med sine venninner var hun med på alt fra hytteturer til vardetenning, skiturer, svømming og mye annet. -Jeg har vært hjemme hos dem, og de har selvfølgelig også vært hjemme hos meg. Foreldrene mine var heldigvis liberale, og prøvde ikke å beskytte meg mot å være i kontakt med norske venninner. På den måten ble jeg integrert i det norske samfunnet, sier Baksho.
Forkastelig system I India står kastesystemet sterkt. Baksho er selv av lavkasteopprinnelse. Hun synes kastesystemet er enda verre enn rasisme. I en sammenheng hvor man kan oppleve rasisme, så er det som regel snakk om etnisitet. I kastesystemet har alle samme etnisitet, men man velger allikevel å gi hverandre en høyere eller lavere verdi som menneske, avhengig av hvilken kaste man tilhører. -Selv når folk flytter ut av landet og blir integrert i samfunn som ikke har denne kasteinndelingen, så tar de med seg kastementaliteten videre. Dette synes jeg er besynderlig. Alle mennesker er like mye verd uavhengig av kaste. Her i Norge kan jeg sitte sammen med rektor og oppleve at vi er likeverdige, sier hun fornøyd. Baksho sier selv at hun har blitt mer og mer norsk og godt integrert i det norske samfunnet. -Det har vært bra for meg å komme fra India. Da har jeg noe annet å sammenligne med. Dette gir perspektiver som for eksempel mine egne døtre ikke har på samme måte. Jeg føler at med dette perspektivet så står jeg av og til i en situasjon hvor jeg kan velge mellom to alternativer. Og mitt valg har hele tiden vært å bli mer og mer norsk, forteller Baksho. I dag jobber hun som adjunkt med opprykk ved Introduksjonssenteret for utlendinger i Drammen kommune. Der diskuterer hun løst og fast med mange forskjellige mennesker med svært ulik bakgrunn. -Dette er noe som jeg liker veldig godt. Jeg håper at jeg kan fremstå som et levende og godt eksempel på at man kan lære mye, og bli integrert i dette samfunnet. De jeg underviser vil jo se at jeg greide det, da kan også de greie det. Slik tenker jeg, sier hun. Nå har hun til sammen 7 år med høyere utdanning, og har lyst til å fortsette å lære mer. Fag som interesser henne er blant annet språk, samfunn, historie og data. I 2004 vant hun voksenopplæringsprisen ”Årets læringshelt” Denne årlige prisen deles ut av Voksenopplæringsforbundet til en som til tross for hindringer har brukt aktiv læring for å høyne livskvaliteten og få nye muligheter. Dette har også vært hennes inngangsbillett til prosjektet ”Fra læringshelt til læringsambassadør” hvor hun nå er en aktiv læringsambassadør.
”Fra læringshelt til læringsambassadør” Voksenopplæringsforbundet vil med prosjektet Fra Læringshelt til læringsambassadør bidra til å synliggjøre personer som har tatt utdanning til tross for å ha opplevd læringshindringer. Ønsket er at de kan vise hvilke muligheter som ligger i læring. Læringsheltene har sine unike erfaringer. I dette prosjektet vil de lære å bli trygge på seg selv og å formidle budskapet sitt slik at andre kan oppleve at det er mulig å lære – ”også for meg”. De skal rett og slett bli læringsambassadører. Læringsambassadørene kan inviteres til konferanser, skoler, NAV, kort sagt der noen ønsker og kan ha nytte av deres budskap om hvilke utfordringer de har møtt og hvordan de kom videre. Flere av ambassadørene er allerede spurt om å holde innlegg på konferanser og møter. Målsettingen er å utdanne ti læringsambassadører i løpet av prosjektåret. Prosjektet støttes av Vox, det varer fra juni 2007 til august 2008. VOFO er koordinator for prosjektet og samarbeider med tre regioner: VOFO Vestfold/Telemark, VOFO Buskerud og VOFO Hedmark. DialogWeb ,
Norge invandrare, lika möjligheter
Se også Studentene lærer også å bli nettlærere Alfa og omega
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Læringsmuligheter der du bor! Dobbelt så sterke? Et felles nordisk arbeidsmarked, teori eller praksis?
Stegen ut i arbetet 12. februar 2008 15:20 Jabbar var kursdeltagare i projektet Arbete i Närmiljö, som gavs av vuxenutbildningen i Kristianstad, genomfördes i tre steg: • en orienteringsfas • en förberedelsekurs • en yrkesutbildningskurs Allt syftade till att bygga på deltagarnas tidigare erfarenheter och färdigheter från hemlandet. Genom yrkesutbildningen introduceras nya kunskaper som kunde leda till jobb och kontaktnät via praktik och utbildning. Nu drygt ett år efter att kursen avslutades är hälften av dem som fullföljde programmet i jobb. Syftet med projektet var att invandrare med användbar praktisk yrkeskunskap från sitt hemland, skulle erbjudas anpassad utbildning. Anpassad på så sätt att språknivån måste ligga på den som deltagarna förväntas befinna sig på dvs godkänd Sfi C. En viktig förutsättning för att ansträngningarna skulle ge resultat var ju förstås att deltagarna genom utbildningen skulle kunna ta fortsatta steg i sin språkutveckling. I vidare mening var syftet också att skifta från en identitet som bidragsberoende till en identitet som yrkesmänniska med egen försörjning. ”Jag känner mig pigg och trivs med jobbet”, säger Junaid, som tidigare var gymnasielärare i Irak som ser att vanan att ta hand om ungdomar kommer till sin rätt i det nya jobbet som skolvaktmästare.
Samarbetsprojekt Projektet delfinansierades av Europeiska socialfonden och drevs från hösten 2004 till december 2006. Kristianstads kommun genom VLC stod för intrduktionsfasen och förberedelsekursen. På dem låg ansvaret att organisera en bra språkträning kopplad till yrkesområdet. En annan del av arbetet var att prata attityder och motivera till att ständigt ta nya steg. Här ingick också de första studiebesöken och handledarträffarna. Under förberedelsekursen arbetade man efter teman – vatten, värme och ventilation, el och brandsäkerhet och miljö. Man fick också en grundkurs i data. Länsarbetsnämnden bekostade den sista avslutande arbetsmarknadsutbildningen om 40 veckor till fastighetstekniker, vilken genomfördes i utbildningsföretaget Lernias regi. Deltagarna hade introduktionsersättning, försörjningsstöd och/eller ersättning från arbetslöshetskassan under utbildningstiden.
Ett modellprojekt att ta efter Projektledaren Leif Sivtoft ledde arbetet. ”Det viktigaste var att alla kände att de ägde projektet”, säger han. För honom handlade det om att hela tiden arbeta med att stärka samarbetet – mellan företagen, handledarna, lärarna, deltagarna. Alla
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
ingick i ett ömsesidigt förhållande som skulle hålla länge. Den största utmaningen var enligt Leif att få deltagarna att känna att de var drivare av processen. De skulle följa den röda tråden. Den handlade om deras framtid, deras möjlighet att försörja sig och påverka sin omgivning. För många var att ta steget att bli chef över sitt eget liv igen svårt. I projektet ingick också att ge coaching till de deltagare som inte fick arbete.
Metodmaterial Marie Lundblad var lärare och arbetade främst med den integrerade språkundervisningen. Något bra läromedel fanns inte utan ett sådant togs fram underhand och blev ett av de många resultaten av projektet. För att ge stöd för andra som vill genomföra liknande projekt tog man fram en metodbok med tids och goda råd. Utbildningen är dessutom mycket väldokumenterad. Länken nedan ger riklig information om sättet att arbeta. Genom loggböckerna kan man följa arbetets gång från början till slut. Den som är intresserad av handboken kan beställa den där genom att skicka ett mail till info(ät)vlc.kristianstad.se. Länkar: Om kursen www.vlc.kristianstad.se/html/arbete_i_narmiljo.html Om mångfaldsarbete www.mangfald.com Om kurser om attityder till invandrare på jobbet www.hejajobbet.se DialogWeb ,
Sverige vuxenutbildning, invandrare, lika möjligheter
Se også Alfalärare – en alldeles särskild kompetens Alfalärare berättar Utländska interner i infoskugga Nya steg och nytänkande behövs Med blicken vänd mot stora världen
Hardt arbeidende Islendinger 12. februar 2008 14:50 I følge Nordisk Ministerråds rapport: Sykefravær i Norden, er Islendinger også blant de mest restriktive når det gjeller syn på fravær fra arbeidet på grunn av sykdom. I Island er det relativt lave tall over sykefravær. Så langt så godt, etter disse tallene skulle man tro det står det godt til på arbeidsmarkedet. Det er dog ikke slik at Islendingene ligger på topp i alle målinger. La oss se på noen andre tall fra statistikken, for eksempel om utdanning. Sammenlignet med de andre nordiske landene er andelen kortudannete av arbeidsstyrken veldig stor i Island. Tall fra Hagstofa Íslands (Islands statistiske sentralbyrå) fra år 2005 viser at omtrent 63.200 arbeidende mennesker i alderen 12-74 år har ikke fullført videregående skole, har ikke fått studiekompetanse og heller ikke fullført en yrkesutdanning. Det
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
er knapt førti prosent av den totale arbeidsstyrken som ikke har en formell utdanning. Hvis man regner fra, både de elever i videregående skolen som arbeider med studiene og også eldre som holder på å arbeide selv om de er kommet i pensjonsalderen, så blir gruppen en del mindre, tilsvarer litt mer en tredjedel av arbeidsstyrken. I de andre nordiske land ligger andelen kortudannete av arbeidsstyrken rundt 10-15%. Hvorfor står det slik til? Har alle på arbeidsmarkedet i Island ikke like muligheter for utdanning? - Nei, det er ikke slik. Alle kan i grunnen komme inn på en utdanning men det er allikevel store forskjeller på de mulighetene folk har. Like muligheter innebærer også at alle har finansielle muligheter til å ta den utdanning man ønsker, men slik er det ikke på Island. Det kommer an på hvilket skoletrinn man søker inn på, sier Gylfi Arnbjörnsson, generalsekretær for Alþýðusamband Íslands, ASÍ (den islandske Landsorganisasjon). - Har man tradisjonell studiekompetanse kan man komme inn på universitetene og ta hvor mange gratis BA, BS, Masters, eller diploma utdannelser som man ønsker. Selvfølgelig må man betale skoleavgift på de private universitetene men selv den er sterkt subsidiert av staten. Søker man derimot grunnutdannelse eller inn på den videregående skole for å fullføre en yrkesutdanning eller oppnå studiekompetanse er man på egne veie og skal selv betale for hver kurs man tar og har som voksen ikke mulighet for å få studielån.
Lov om voksenutdanning i sikte – Årsaken til dette er at det finnes ingen love om voksenutdanning, i Island. Det er ingen lov hvor voksnes rett til utdannelse er definert. Representanter fra ASÍ var med i et utvalg om videre- og etterutdanning som påpekte at det er nødvendig å definere voksnes rett til å fullføre i det minste en gratis videregående utdannelse, enten en yrkesutdannelse eller utdannelse for å oppnå studiekompetanse. Dette har utdanningsministeren, tatt opp og bekreftet at man i ministeriet arbeider med sikte på å legge fram et lovforslag i løpet av våren 2008, sier Gylfi. – ASÍ har satt mål for sitt arbeide på området, de kommer til uttrykk i årsrapporten: For det første at man setter lov om voksenopplæring, for det andre at folk får bekreftet at de har rett til å fullføre en videregående utdanning som staten betaler. Gylfi fortsetter: – Et viktig punkt er at de voksne behøver ikke nødvendigvis at gå til utdanning innenfor det offisielle skolesystemet men kan også søke til andre utdanningstilbydere som er blitt godkjente for formålet. Det at voksne skal få annen mulighet til utdanning innebær også at de skal kunne få gratis vurdering og dokumentering av sin realkompetanse slik at de får forkortet utdannelsestiden og dermed utnyttes individets og samfunnets ressurser optimalt. Det er klart at selv om det er mange som ikke har fullført en formell utdanning så har de fleste høy kompetanse og den skal vurderes slik at de voksne ikke nødvendigvis skal starte helt fra bunn.
Andre grupper f. eks utlendinger Innvandrere er også en stor del av arbeidsstyrken i Island, antallet utlendinger økte med hele 82% fra 2003 til 2006 og da var der 18.563, langt fleste utlendinger kommer til Island for å arbeide. Utlendinger er nu 6% av beboerne og man regner
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
med at tallene for andel av arbeidsstyrken også ligger tett på 6%. Hvilken innsatser er nødvendige for at de skal ha like muligheter på Island? – Utlendinger er etterhånden blitt mange på arbeidsmarkedet og de er medlemmer av våre foreninger. Den første og viktigste oppgaven når det gjelder utlendingene er å sørge for de får mulighet for å lære islandsk. At de kan bli selvstendige på arbeidsmarkedet og i samfunnet i og med at de behersker språket . Selv om utlendingene her blir stort sett blir møtt positivt og med velvilje så er nesten all informasjon, alle dokumenter og alle tjenester foregår på islandsk så det at beherske språket er en forutsetning for at de kan utdanne seg videre.
Unikt samarbeide – ASÍ har de fem siste årene, igjennom FA, Fræðslumiðstöð atvinnulífsins (Næringslivets opplæringssenter) arbeidet på å utvikle metoder og verktøy for å vurdere realkompetanse. Resultatene av dette arbeidet har vært svært vellykket. Det er ASI og SA (Næringslivets hovedorganisasjon) som eier hver sin halvdel av FA men sentret er finansiert med statsbidrag etter en tjenestekontrakt med udanningsministeriet. – Dette samarbeidet mellom ASÍ og SA startet under lønnsforhandlingene i år 2001, da erklærte regjeringen at den ville samarbeide med “næringslivets partnere” om å reorganisere yrkes- og voksenopplæring i Island. Som følge av det ble FA stiftet og har hatt en viktig rolle, særlig innenfor utvikling av området. -I tilknytning til lønnsforhandlingene som nu foregår har vi foreslått at vi, SA, og regjeringen enes om at gjøre en særlig innsats for å minske andelen av arbeidsstyrken på alderen 25-60 år, som ikke har fullført en videregående utdannelse, slik at den er kommet ned på 10 prosent i år 2020. Dette krever at regjerningen øker bevilgningen betydelig, både til voksenutdanning og realkompetansevurdering. I øyeblikket forhandler vi med arbeidsgiverne og regjerningen og våre krav går ut på at regjeringer setter av ytterligere 500 millioner ISK for voksenopplæringen pr år. Vi har full tro på at hvis vi klarer å forene kreftene og samarbeidet fortsetter så kan vi nå dette målet, sier Gylfi Arnbjörnsson. DialogWeb ,
Norge utbildningspolitik
Se også - Samtalen er viktigst, den danner grunnen for alt samarbeid Vil ny lov gi ny giv? En promille til voksnes læring
Krassa värderingar hot mot medborgarsamhället 12. februar 2008 14:24 Det säger Seppo Niemelä, som bland annat har verkat som generalsekreterare för Samverkande bildningsorganisationerna och som programdirektör för statens politikprogram för medborgarinflytande. Han har skrivit flera böcker om medborgarsamhället, bildning och demokrati. – Hur man utnyttjar de möjligheter som står till buds handlar om de värderingar som råder i samhället. En central fråga är om man på ett snävt sätt anser bildning vara ett stöd för landets ekonomi eller om man inser att också ekonomin i princip finns till för att möjliggöra bildning. Om den ekonomiska utvecklingen, t.ex. automationen, leder till att många människor
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
också i fortsättningen kommer att vara arbetslösa har folkbildningen en utmärkt möjlighet att skapa innehåll i livet och motarbeta arbetslöshetens invalidiserande verkan, säger Seppo Niemelä. Enligt Niemelä är folkbildningens roll i Finland tudelad, dels handlar det om att sprida kunskap om jämlikhet och påverka attityder kring den, dels bör man inrikta sig på dem som nu har de sämsta förutsättningarna att växa och att lära sig. – För att detta ska lyckas måste man bedriva forskning kring jämlikhet också inom pedagogiken, man måste satsa på utvecklingsarbete och det måste finnas finansiering, säger Niemelä.
De studievana får studieplats Folkbildningens roll har märkbart försvagats i vårt samhälle eftersom man i finansieringen av utbildningen i dag mest beaktar kvantitativa prestationer. Då blir grupper som redan har studievana och förmåga att ta till sig kunskap mest attraktiva. Man har försökt rätta till saken genom riktlinjer och utvecklingspengar, men tillsvidare har man enligt Niemelä satsat alltför lite på den biten. – Traditionella minoriteter som t.ex. romerna kan man fortfarande inte erbjuda tillräckligt med service inom bildningsorganisationerna. Immigrationen innebär nya utmaningar. Där borde den fria bildningen stöda alla kulturer, en växelverkan mellan dem och deras förmåga att fungera tillsammans i egenskap av Finlands folk. En stor utmaning är också den grupp unga människor, som nu inte socialiseras till att bli finska medborgare. Om man använder valdeltagandet som mätare, handlar det om hälften av alla unga män i Finland. Mycket intressant i det sammanhanget är den ”studierehabilitering” som folkhögskolorna erbjuder bl.a. personer med missbrukarbakgrund eller psykiska problem för att lotsa in dem i en yrkesutbildning eller ut i yrkeslivet.
Problemen i Finland mer tillspetsade Svårigheterna att upprätthålla medborgarsamhället är enligt Niemelä gemensamma för hela Norden, men i Finland kan problemen sägas vara mera tillspetsade. – När det gäller föreningarnas verksamhet är volymen ungefär densamma som tidigare, men innehållet förändras. Allt färre organisationer har en samhällelig inriktning medan allt flera ägnar sig åt hobby och underhållning. Däremot är social- och hälsovårdsorganisationerna ganska starka, delvis på grund av det stöd de får från samhället. Utbildningen i medborgaraktivitet är i Finland av historiska orsaker ganska anspråkslös, och det menar Niemelä är ett hot med tanke på framtiden. Positivt är det om man lyckas utveckla utbildning och forskning inom området. Ett bra exempel är det magisterprogram för medborgaraktivitetssakkunniga som startat vid Jyväskylä universitet. DialogWeb ,
Sverige aktivt medborgarskap, folkbildning
Se også Dagens utbildningsbehov kräver flexibilitet
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Aktiva medborgare en uppgift för skolan Klassmorfar minskar generationsklyftorna Vi måste prata om rättvisa mellan generationerna Folkbildning i ett femhundraårigt perspektiv
Tillid og dialog er forudsætninger for en god seniorpolitik 12. februar 2008 14:07 En betydelig andel af især små og mellemstore virksomheder, der beskæftiger kortuddannede, har en stor opgave foran sig, hvis de vil mindske risikoen for at komme i alvorlig bekneb for arbejdskraft. De bør helt anderledes målrettet end i dag søge at komme i dialog med deres egne medarbejdere, de faglige organisationer og kompetente uddannelsesaktører om de udviklingstendenser, der er i gang på arbejdspladsen og om de muligheder og ønsker, medarbejderne selv ser for de kommende år af deres arbejdsliv. - I dag er det ikke ualmindeligt, at medarbejdere længe inden de er fyldt 50 – med måske helt op mod 20 år tilbage på arbejdsmarkedet – ikke desto mindre begynder at rette blikket mod den kommende pensionisttilværelse. Og det sker ofte i en umærkelig overenskomst med ledelsen, blandt andet fordi man gennem en årrække med stor ledighed har vænnet sig til at give plads for yngre kolleger, siger Leif Emil Hansen, lektor ved Institut for Psykologi og Uddannelsesforskning ved Roskilde Universitetscenter. Fysisk nedslidning, et opskruet arbejdstempo og den usikkerhed om ens fremtidsmuligheder, som gentagne omstruktureringer på arbejdspladsen efterlader, er blandt årsagerne til, at tilværelsen som pensionist synes tillokkende.
Tillid skal opbygges En undersøgelse, Leif Emil Hansen sammen med kolleger har foretaget blandt kortuddannede mænd på to danske arbejdspladser, DSB S-tog og affaldsvirksomheden Renoflex, peger på, at en mere åben dialog mellem medarbejdere og ledelse er første skridt til, at man kan få en ordentlig drøftelse af, hvilke forventninger og ønsker parterne har til fremtiden. Det viste sig blandt andet, at mange ansatte dybest set ikke havde tillid til, at arbejdspladsen for alvor var interesseret i at værne om og fastholde ældre medarbejdere. De betragtede chefers og politikeres ord om at tilgodese særlige behov og ønsker blandt seniormedarbejdere som varm luft, fordi de ikke så ordene fulgt op af handling. Forskerne kunne også konstatere en atmosfære af, at yngre, bedre uddannede medarbejdere med stort mod på forandringer og skiftende udfordringer, var i højere kurs end aldrende medarbejdere, hvis værdier blandt andet er kendetegnet ved stabilitet og tryghed. Endelig kunne forskerne registrere, at ledelsen på den ene side og medarbejdere og deres faglige organisationer på den anden havde forskellige strategier for, hvad fremtiden skulle bringe. Ledelsesrepræsentanternes kunne sammenfattes i ”work smarter and harder”, mens medarbejdersiden hældte til ”work smarter not harder”.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Inddrag ressourcer udefra Parternes ønsker og forventninger og eventuelle konflikter må nødvendigvis frem i lyset, for at man kan få en reel dialog. For mange små og mellemstore virksomheder, som hverken har en stor HR-afdeling eller en række erfarne tillidsrepræsentanter, som kan kanalisere medarbejdernes synspunkter frem til ledelsen, kan det være nødvendigt at søge hjælp uden for huset, noterer Leif Emil Hansen. - Det er oplagt, at man i processen eksempelvis trækker på medarbejdernes faglige organisationer eller inddrager nogle af de lokale uddannelsesaktører, som har erfaringer med gruppen af kortuddannede, siger han.
Forskerne anbefaler: • Ledelsen må som det første gøre sig klart, hvilke behov og intentioner virksomheden har for en seniorpolitik • Intern information i alle afdelinger om projektet skal prioriteres højt • Det er essentielt at sikre opbakning til planerne fra alle involverede – medarbejdere, tillidsrepræsentanter, mellemledere og ledelse • Et fremtidsværksted – et seminar hvor alle involverede parter i åbenhed drøfter ønsker og visioner i forbindelse med en seniorpolitik – kan være et nyttigt redskab til at forankre projektet i hele virksomheden • Uddannelsestilbud skal tilrettelægges i tæt dialog med medarbejderne og på en måde, der giver mening for dem. Motivationen kan fx øges ved, at uddannelsen sker på arbejdspladsen og tager afsæt i konkrete arbejdsopgaver • En seniorpolitik skal fokusere både på fastholdelse og rekruttering af nye ældre medarbejdere. Vigtige elementer er sikring af et godt arbejdsmiljø, muligheder for læring i arbejdet samt efteruddannelse • Politikken skal være konkret og anvendelig • Den må tage udgangspunkt i såvel de individuelle medarbejderes som i virksomhedens ønsker og behov • Det bør være rutine, at medarbejderne i ca. 50-års alderen starter en konkret dialog med deres leder om, hvordan både den ansatte og virksomheden forestiller sig de kommende arbejdsår. Det er klogt at inddrage medarbejderens nærmeste kolleger i dialogen. • Man må acceptere, at det tager tid at udvikle en ordentlig, sammenhængende seniorpolitik og at engagere alle parter i processen.
Inspiration til god seniorpolitik "Ældre på arbejdspladserne" er en samling gode eksempler på, hvordan ti meget forskellige arbejdspladser fastholder og tiltrækker 50+-årige medarbejdere på LO-området. Link: http://lo.dk/senior/ DialogWeb ,
Danmark äldre i arbetslivet
Lika möjligheter för alla – en viktig konferens i Riga 12. februar 2008 11:21 Den 4 och 5 december 2007 höll NVL och European
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Association for Adult Education, EAEA en välorganiserad och mycket intressant konferens i Riga. Temat var Lika möjligheter för alla – betydelsen av vuxnas lärande för att främja jämlikheten. Programmet var digert. De över 170 deltagarna från Europas alla hörn fick höra många intressanta föreläsningar. De antog också inbjudan att själva forma innehållet genom de många inslagen av aktiv deltagarmedverkan. Ett slutdokument i from av en handlingsplan med rekommendationer för fortsatt arbete med vuxenutbildningsfrågor runtom i Europa antogs. Det innehöll en rad punkter för främjande av lika villkor för livslångt lärande för alla. Länk till Final Statement. Programmet var mycket imponerande. En EU-kommissionär och många andra namnkunniga talare hade hörsammat inbjudan att få tala vid konferensen och det bjöds på många tankeväckande inslag under de inledande presentationerna.
Infrastruktur för lärande Lettlands utbildningsminister Baiba Rivza var tidigare professor vid det lettiska jordbruksuniversitetet. Hennes anförande handlade om erfarenheter från utbildning av kvinnliga entreprenörer och deras väg till självständighet. För att nå ut till hela landet och för att skapa förutsättningar för både jämlikt och jämställt lärande behövdes en stark infrastruktur. Man har därför skapat fem nya vuxenutbildningscentra som stöder sex resurscentra ut i landet och 20 Infopoints. I utvecklingsplanen för 2007 -2013 är tillgänglighet, samarbete och internationalisering grundpelare. Ta del av Baiba Rivzas presentation på engelska HÄR.
Integration – barriärer och rekommenderade vägar till framåt Susan Waddington från brittiska National Institute for Adult Continuing Education – NIACE – gjorde en mycket uppskattad redogörelse av erfarenheter från ett projekt kallat Progress GB. I kort sammanfattning har det projektet handlat om att hitta vägar för att lättare värdesätta de kunskaper och färdigheter som flyktingar och invandrare har. Projektet, som haft en bred klangbotten i England, kom fram till ett antal rekommendationer för framtiden. Dessa tar som utgångspunkt att det finns ett antal barriärer för lärande bland invandrare. Det rör sig främst om brist på språkkunskaper och referenser från arbetsgivare. Andra hinder är att många har brist på erfarenhet av att ta ansvar i jobbet och att kulturen på arbetsplatsen är främmande för dem. Negativa attityder gentemot nya och framväxande invandrarsamhällen hindrar också. För att motverka dessa brister har man bl a pekat på vikten av validering, träning i yrkesrelaterad engelska, coachning och personligt stöd och att man firar framgångar. Bland de rekommendationer Progress GB kommit fram till kan här nämnas några: • Planera för ordentliga informationsinsatser till målgrupperna • Utred de speciella behov som de olika invandrarsamhällena har • Skapa lätt tillgängliga centra för validering och meritbedömning • Sprid positiva bilder av invandraröden Läs Sues hela presentation på engelska HÄR.
Hur hög kan tröskeln till lärande vara? Fredrik Bjørkmann Johansen från Norge presenterades i programmet som ”lärande”. Som vuxenelev med många år präglade av missbruk och fördärvat självförtroende bakom sig, berättade han mycket berörande om hur han tog sig över
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
en mycket hög tröskel. Fredrik menade att tröskeln är individuell och att det är mycket viktigt att de som arbetar i utbildningsorganisationerna, arbetsförmedlingar m fl inblandade arbetar tillsammans med deltagarna och involverar dem. Men viktigast är att man som lärande har en dröm. Ett mål man är beredd att verkligen satsa på. Och att de som är satta att bestämma om stöd och finansiering verkligen tror på att individen vill och kan lyckas. I Fredriks fall höll tröskeln på att bli för hög när han nästan kraschade efter ett negativt beslut om studiemedel. Men med hjälp av sin egen envishet och en annan tillitsfull handläggare kom han igen och är nu snart färdig lärare. Läs mer om Fredriks anförande på engelska HÄR.
Open Space-diskussionen Fredriks presentation gav många tankeställare. Det blev tydligt i den Open Space-diskussion som avslutade den första konferensdagen. Detta viktiga interaktiva konferensinslag som leddes av Oleg Chikurov, ordförande i Pskovs regionala vuxenutbildningsförbund. förvandlade snabbt konferensen till en surrande bikupa med både omkringflygande humlor och fjärilar. De två ämnesområden som merparten av deltagarna kom att diskutera rörde just reflektioner kring Fredriks fall. Deras två teman var Lärande på vägen mellan sjukhuset och samhället och Hur kan vi som vuxenutbildare, med höga ambitioner kring lika möjligheter, knyta an till kursdeltagarnas röster – t ex Fredriks? Andra teman var: • Den digitala klyftan • Svåra beslut –Hur kan vi hjälpa politikerna att prioritera? • Hur klarar man av att gå ner i vikt och permanenta viktminskningen. • Vuxenutbildning för solidaritet och hållbarhet Länk till Open Space.
Döva är inte döva – ett belönat projekt EAEAs utmärkelse för bästa Grundvig-projekt för 2007 gick till projektet Deaf are not deaf från Lettland. Utmärkelsen överlämnades till projektledaren Gunta Cirule från Salo Baltic International för två års intensivt samarbete omfattande partners från fem andra länder – Slovakien, Estland, Polen, Irland, och Nederländerna. Tillsammans har de deltagit i studieresor till de olika partnerländerna för möten med organisationer för döva och hörselskadade. Projektdeltagarna har studerat skillnaderna i villkor för döva i de besökta länderna. ”Vi har inspirerats mycket av olika lösningar som vi hittat exempel på vid våra olika studiebesök. Till exempel fick vi inspiration från Irland att införa jobbcoacher för döva på arbetsplatser”, sade Gunta Cirule. Andra lovande nyheter är mobilteknologin som öppnar för många nya hjälpmedel och boken om sociala rättigheter, som man översatt inom projektet. I sitt anförande i samband med prisutdelningen, stilfullt inramad på Rigas historiska museum, gratulerade Grundtvighandläggaren Monika Kepé-Holmberg från EU-kommissionen projektet för dess goda resultat. Hon underströk projektets devis om att dövhet inte behöver betyda att man begränsas i livet och hindras att ta intryck från omvärlden. Läs mer om prisutdelningen på engelska HÄR.
Kommissionärens tal Kommissionär Meglena Kuneva är ansvarig för unionens konsumentfrågor. De berör över 500 miljoner människors vardag. Kuneva kommer från Bulgarien och tillsattes i juni 2007. Hennes prioriteringar är främst att • modernisera konsumentskyddet i unionen • uppnå ett bra efterlevande och sanktioner av dessa regler • göra konsumenterna starkare genom att förse dem med kunskap om gällande regelverk om vart man kan vända sig om man inte får rätt Hon berättade vidare om flera initiativ för att lyfta fram utbildning inom konsumentskydd. Det var bl a en masterkurs om dessa frågor som beräknas ges online från augusti i år. Andra viktiga frågor där konsumenterna spelar en stor roll genom sina val är klimatförändringarna. Allt sammantaget tyder på att konsumentfrågorna håller på att bli ett mycket viktigt politikområde inom unionen. Kunevas hela tal kan läsas på
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
engelska HÄR.
Parallella workshops och posterpresentationer Ytterligare ett interaktivt inslag var de workshops som ägde rum med utgångspunkt från en rad olika teman. De diskussionerna sammanfattades på blädderblock som senare redovisades i posters. De gav återkoppling på det preliminära slutdokumentet för konferensen, som presenterats tidigare. Lika möjligheter är ett mantra som blir meningslöst om det inte sätts under lupp och diskuteras. Vuxenutbildning är en förutsättning för livslångt lärande, som i sin tur är en förutsättning för aktivt medborgarskap, mångfald och jämställdhet m fl honnörsfraser på europeiska. Allt detta och lite till diskuterades i de olika temainriktade workshopgrupperna och utvecklades till viktiga kompletteringar till konferensens slutdokument. Dokumentet kan läsas på engelska i sin helhet HÄR.
Avslutande reflektioner Konferensens sista timme ägnades åt reflektioner kring intressanta teman. På grund av UNESCO-representanten Bettina Boychynecks sjukdom blev programpunkten uppdelad i tre inlägg. Michael Samlowski från Tyska folkhögskoleförbundet sammanfattade på ett förtjänstfullt sätt senaste nytt om världskonferensen Confitea 6 och dess tema ”Bring new momentum”. Konferensen, som kommer att äga rum i Brasilien i maj 2009, syftar till att följa upp FNs mål om Utbildning för alla och Livslångt lärande. De frivilligorganisationer som vill påverka utfallet av konferensen måste verka genom sina nationella UNESCO-råd. Redan i mars tros de flesta behöva ha sina landsrapporter klara för att kunna presentera dem vid den europeiska förberedelsekonferensen i Budapest i december i år. Trots att han anförde att vi har mycket att fira ville Alastair Thompson från NIACE fästa uppmärksamheten på att åtskilligt återstår att göra. En del brännheta frågor lyste nämligen med sin frånvaro vid konferensen, tycket han. Sådana var homofobi, kurser kring HBT och religion. Lidwien Vos de Wael från Holländska plattformen för icke-formell utbildning kommenterade den interaktiva uppläggningen av konferensen och att deltagarna bidragit mycket aktivt. Själv hade on deltagit i en intressant diskussion om fängelseutbildning under Open Space-programmet. Hon passade också på att kommentera hur viktigt det var att det som kommit fram i alla diskussioner blev sammanvävt till en verklig handlingsplan. Senare kunde konstateras att hon fick som hon ville. Synpunkterna och kommentarerna från de två dagarnas många diskussioner länkades på ett elegant sätt in i konferensens slutdokument under god ledning av NVLs huvudkoordinator Antra Carlsen. Länk till Closing Remarks. DialogWeb ,
Sverige lika möjligheter
Se også En språklig minoritet inom minoriteten Ur utanförskapet skapas eget lärande Nyfattigdomen ökar, men välfärden består För delaktighet och jämlikhet i 90 år Samisk virtualskola är populär
Gem som PDF
Dialog 2008
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Dialog 20o8
8/2008: Forskning i fokus 11. august 2008 12:51
8/2008: Forskning i fokus
LEDARE
En god buddy giver mod på uddannelse
Individuelt tilrettelagte introduktionsforløb. Nye, integrerede samarbejder mellem forskellige uddannelsesinstitutioner. Eller stimulering af organiserede kammeratskaber mellem nye og mere erfarne studerende. På en konference i januar præsenteres en mængde forsøgs- og udviklingsprojekter, som har fokus på at fastholde flere studerende i erhvervsuddannelserne. Läs mer » FINLAND
Samarbetsinlärning nyckel till framgång för unga företagare
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
I Team Academy i Jyväskylä lär sig studenterna företagsekonomi och marknadsföring genom att grunda egna företag, lära sig av varandra och av sina kunder. I slutet av studierna reser de jorden runt. Läs mer » ISLAND
Utdanning, forskning og innovasjon medisin i krisen Det har vært harde tider i det siste på Island. Banksystemet gikk konkurs, økonomien halter og mange bedrifter er nødt til å redusere kostnader og sende medarbeidere hjem. Läs mer »
NORGE
En pedagogrevolusjon?
Snøen laver ned, og jeg stamper meg fram mellom de store mursteinsbygningene i den norske kunnskapens høyborg, Universitetet i Oslo. På Helga Engs Hus, det Utdanningsvitenskapelige fakultet, møter jeg en engasjert, kunnskapsrik og pedagogisk Tone Cecilie Carlsten med et klart mål for øye: Pedagoger på enhver arbeidsplass! Läs mer » ÅLAND
Forskning om vuxenutbildning?
Den här artikeln handlar huvudsakligen om förutsättningarna för forskning om vuxenutbildning på Åland än om forskningsresultat.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Läs mer » ESTLAND
How 102 000 people learned to use the Internet
On the 17th October 2008 the XII Adult Education Forum took place in Estonia. Alar Ehandi, leader of the project “Look@World”, gave a presentation about the legendary project which within one and a half years gave Internet skills to 102 000 people. Läs mer » PORTRÄTT
Ingegerd Green ”Självtillit, självbestämmande och handlingskraft tillsammans med få hierarkier och gemensamma värderingar är fördelar som kommer att gagna Norden i framtiden” anser Ingegerd Green, konsult med många och väl utvecklade uppfattningar kring lärande och utveckling. Läs mer » NVL
Kjære leser,
Forskning eller ikke forskning, det handler om kunnskap og kompetanse. Om å utvikle den nye kunnskapen, om å analysere kunnskapssamfunnet, og om å finne suksessoppskriftene. Läs mer » NVL
Hyvä lukija, http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
tieto ja osaaminen ovat keskeisiä niin akateemisen tutkimuksen kuin muiden elämänalojen näkökulmasta. On tärkeää kehittää uutta tietoa, analysoida tietoyhteiskuntaa ja pyrkiä löytämään menestyksen reseptit. Nämä teemat toistuvat kaikissa tämän numeron artikkeleissa. Läs mer » NVL
Dear Reader, knowledge and competence are significant both to academic research and to other areas of life. It is important that we create new knowledge, analyse the information society, and seek recipes for success. These are recurring themes in this DialogWeb. Läs mer »
DialogWeb fokuserar på vuxnas lärande med artiklar och intervjuer från hela Norden och Nordens närområden. DialogWeb har en Nordisk Vuxenutbildningsredaktion (NVR) som ansvarar för aktuell information från respektive land inom teman för DialogWeb.
NVL är utgivare av DialogWeb på uppdrag från SVL (Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande), NMR.
Webbpublikationen utkommer 8 gånger om året. www.nordvux.net/
rss/10/page.htm - via denna länk får du det nyaste numret av DialogWeb som RSS-import.
DialogWeb will publish articles and interviews dealing with actual Nordic adult learning issues as well as provide information from the Baltic countries and the rest of Europe. Editorial board (NVR) is responsible for providing information on the actual DialogWeb theme from their countries.
NVL has been commissioned to publish DialogWeb by SVL (Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande), NMR.
DialogWeb will be published 8 times a year. www.nordvux.net/
rss/10/page.htm - with this link You'll get the latest issue of DialogWeb as RSS-import.
DialogWeb 2008
Se også 2008
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
7/2008: Interkulturell dialog 6/2008: Hållbar utveckling 5/2008: Yrke och utbildning 4/2008: Utanförskap och deltagande
7/2008: Interkulturell dialog 11. august 2008 12:50
7/2008: Interkulturell dialog
LEDARE
Skillnader och likheter skapar lärande samtal
Hur kan man då arbeta med interkulturell dialog i ett vuxenutbildningssammanhang? Läs mer » DANMARK
Må jeg få dit netværk?
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
”Jeg har hørt, at du kender mange og har masser af forbindelser. Må jeg få dit netværk?”, lød spørgsmålet fra en ung nyansat til en ældre kollega på en stor dansk virksomhed. Netop besiddelsen af et nyttigt fagligt netværk og dermed også evnen til at gebærde sig sikkert i en projektorganiseret arbejdsform, kendetegnede i højere grad ældre ansatte frem for yngre, har et studie vist Läs mer »
FINLAND
Spegeln bästa hjälpmedlet i internordisk dialog
Uppfattningen att de nordiska kulturerna är väldigt lika varandra kan orsaka onödiga problem i samarbetet mellan länderna. I Finland har man inom vuxenutbildningen planer på att ordna en kurs i nordiskt samarbete. Läs mer » ISLAND
Språket gjorde forskjell
I vinterhalvåret, nå dagene er korte og mørket forsøker seg og stormen raser i Island har mange Islendinger svært ved at forstille seg at det finnes utlendinger som kommer langveis fra og gjerne vil bosette seg her. Unge, velutdannete spesialister som vil bruke sine krefter, være til gagn i det islandske samfunn. Men de er der. Läs mer » NORGE
Inspirasjon fra Malaysia
Når de nordiske landene skal møte sine integreringsutfordringer og skape interkulturell dialog, kan vi lære av prosjekter som foregår på andre siden av kloden? Läs mer » SVERIGE
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Många olika sorters aktiviteter i Sverige Europaåret för interkulturell dialog 2008 uppmärksammar Europas unika kulturella mångfald. Det bästa sättet att få en helhetsbild av vad som hänt och fortfarande händer i Sverige får man på Home not Homes hemsida. Läs mer »
ESTLAND
Looking for Sharing and Support
Ethnic minorities have founded more than a hundred and twenty cultural societies in Estonia. The director of the training centre of the Estonian Non-formal Adult Education Association, Ene Lukka-Jegikjan talks about round tables and the Forest University. Läs mer » PORTRÄTT
Heresh Hassani
är i 30-års åldern och bor i Mariehamn tillsammans med sin fru Sharmin Rahimi. Hon går programmet för Hospitality Management och han studerar IT vid Högskolan på Åland. Heresh jobbar också på industriföretaget Optinova som extruderare. Läs mer » NVL
Kära läsare!
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Som bekant har 2008 proklamerats som det Europeiska året för interkulturell dialog. Det här numret av Dialog Web behandlar interkulturell dialog i vid bemärkelse. Vi begränsar oss inte bara till Europa och vi tittar även på skillnader i arbets- och organisationskultur. Läs mer » NVL
Hyvä lukija! Kuten tiedämme, vuonna 2008 vietetään Euroopan kulttuurienvälisen vuoropuhelun teemavuotta. Tässä DialogWebin numerossa kulttuurienvälistä vuoropuhelua käsitellään laajassa merkityksessä. Mukana on näkökulmia myös Euroopan ulkopuolelta, ja muiden kulttuurierojen lisäksi tarkastelemme eroja työ- ja organisaatiokulttuureissa. Läs mer » NVL
Dear Reader As we know, 2008 has been declared the European Year of Intercultural Dialogue. This issue of DialogWeb examines intercultural dialogue in a broad sense. We venture beyond Europe in our scrutiny and take a look at differences in work and organizational cultures. Läs mer »
DialogWeb fokuserar på vuxnas lärande med artiklar och intervjuer från hela Norden och Nordens närområden. DialogWeb har en Nordisk Vuxenutbildningsredaktion (NVR) som ansvarar för aktuell information från respektive land inom teman för DialogWeb.
NVL är utgivare av DialogWeb på uppdrag från SVL (Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande), NMR.
Webbpublikationen utkommer 8 gånger om året. www.nordvux.net/
rss/10/page.htm - via denna länk får du det nyaste numret av DialogWeb som RSS-import.
DialogWeb will publish articles and interviews dealing with actual Nordic adult learning issues as well as provide information from the Baltic countries and the rest of Europe. Editorial board (NVR) is responsible for providing information on the actual DialogWeb theme from their countries.
NVL has been commissioned to publish DialogWeb by SVL (Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande), NMR.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
DialogWeb will be published 8 times a year. www.nordvux.net/
rss/10/page.htm - with this link You'll get the latest issue of DialogWeb as RSS-import.
DialogWeb 2008
Se også 2008 8/2008: Forskning i fokus 6/2008: Hållbar utveckling 5/2008: Yrke och utbildning 4/2008: Utanförskap och deltagande
6/2008: Hållbar utveckling 11. august 2008 12:49
6/2008: Hållbar utveckling
LEDARE
Om hållbar utveckling…
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Klimatförändringen är inte dagens enda miljöproblem. Vi har också gifter och kemikalier i vår omgivning, övergödda och sura vattendrag, vi har arter som försvinner för att aldrig komma igen. För att nämna några exempel. Läs mer » NORDEN
Norden skal vise gode eksempler For Norden er der umiddelbart både fordele og ulemper forbundet med klimaforandringerne, mens de fattigste dele af verden står overfor massive problemer, fremhæver klimaforsker. Miljø- og klimaforandringerne er vor tids allerstørste udfordring, mener den danske klima- og energiminister Connie Hedegaard. Läs mer »
NORDEN
50 konkrete ideer til handlinger
Der er stort behov for mere viden, uddannelse og forskning. Det er en forudsætning for, at vi i Norden kan udvikle nye løsninger og handlemønstre, som bidrager til at bremse truslen om globale klimaforandringer. Sådan lød et af de centrale budskaber fra de 350 deltagere i den tredje fælles nordiske klimakonference i september. Läs mer » DANMARK
Højskoler vil sparke til klimadialogen
Folkehøjskolernes evne til at skabe unikke møder og dialog, som kan give deltagerne uventede input og refleksioner med hjem i bagagen, skal udnyttes op til det vigtige klimatopmøde i Danmark næste år Läs mer » FINLAND
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Balansakten för in miljötänkandet i folkbildningen
Det nordiska projektet Balansakten sprider idéer om hållbar utveckling till folkbildningsinstitutionerna i Norden. Finland har ännu mycket att lära av sina nordiska grannar. Läs mer » ISLAND
Skritt for skritt! Alt vi gjør teller – de store miljøproblemene er summen av de små handlingene. Voksenopplæring om miljøvennlige løsninger og bærekraftig utvikling i Island og verden. Läs mer »
NORGE
En klimaklubb for folkeopplysning? Første september åpnet Norges miljøvernminister Erik Solheim nettstedet klimaklubben.no. Er dette bare enda en nettside full av tettskrevet informasjon, miljøformaninger og dårlig samvittighet? –Nei, mener Anna Sigridsdatter Heen i Populus studieforbundet folkeopplysning. Läs mer »
SVERIGE
Lärande för hållbar utveckling Ändringen i högskolelagen blev viktig för främjandet av utbildning för hållbar utveckling i Sverige, berättar Carl Lindberg, rådgivare till Svenska UNESCO-rådet. Nu har det blivit lite av en underifrånrörelse som garanteras av en rad entusiaster runt om i landet. Se bara på Skolor för hållbar utveckling, de är verkligen goda exempel på det! Läs mer »
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
ÅLAND
Östersjöfonden belönar Östersjöns hjältar
För snart 20 år sedan grundades Östersjöfonden av affärsmannen Anders Wiklöf, som ville vända den negativa utvecklingen för Östersjön. Idag ser fondens verksamhetsledare försiktigt optimistiskt på framtiden. - Det sker förändringar, men det går långsamt, säger han. Läs mer » ESTLAND
Johanna Helin building a system for development education in Estonia
Johanna Helin was born and grew up in Finland but has studied and worked in England, Namibia, Guinea and Ghana. Now she lives in Estonia and is helping to advance the system of development education in the country. Läs mer » NVL
Kære læser
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
I Kongens Have i Odense løb en gruppe mindre drenge rundt og legede. Den centrale bypark lignede ikke helt sig selv den dag med forskellige telte med stande og nysgerrige besøgende, der gik rundt for at se, hvad der skete. Men det var en kæmpestor ballon, som fangede drengenes opmærksomhed. Den var ikke alene kæmpe, den varm ENORM. Läs mer » NVL
Hyvä lukija Odensen Kongens Have -puistossa juoksenteli joukko leikkiviä pikkupoikia. Kaupungin keskustassa oleva puisto ei sinä päivänä ollut aivan kaltaisensa; puistossa oli erilaisia telttoja ja uteliaat kävijät kiertelivät katsomassa, mistä oli kyse. Poikien huomio oli kuitenkin kiinnittynyt suureen ilmapalloon. Se ei ollut vain suuri, se oli suorastaan VALTAVA. Läs mer » NVL
Dear Reader In Kongens Have park in central Odense, a group of little boys was running around playing. The park was not quite itself on that day due to various tents and stands that invited curious bypassers to walk around and see what was going on. What attracted the boys’ attention, however, was a large balloon. It wasn’t just large, it was ENORMOUS. Läs mer »
DialogWeb fokuserar på vuxnas lärande med artiklar och intervjuer från hela Norden och Nordens närområden. DialogWeb har en Nordisk Vuxenutbildningsredaktion (NVR) som ansvarar för aktuell information från respektive land inom teman för DialogWeb.
NVL är utgivare av DialogWeb på uppdrag från SVL (Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande), NMR.
Webbpublikationen utkommer 8 gånger om året. www.nordvux.net/
rss/10/page.htm - via denna länk får du det nyaste numret av DialogWeb som RSS-import.
DialogWeb
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
will publish articles and interviews dealing with actual Nordic adult learning issues as well as provide information from the Baltic countries and the rest of Europe. Editorial board (NVR) is responsible for providing information on the actual DialogWeb theme from their countries.
NVL has been commissioned to publish DialogWeb by SVL (Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande), NMR.
DialogWeb will be published 8 times a year. www.nordvux.net/
rss/10/page.htm - with this link You'll get the latest issue of DialogWeb as RSS-import.
DialogWeb 2008
Se også 2008 8/2008: Forskning i fokus 7/2008: Interkulturell dialog 5/2008: Yrke och utbildning 4/2008: Utanförskap och deltagande
5/2008: Yrke och utbildning 11. august 2008 11:10
5/2008: Yrke och utbildning
LEDARE NVL
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Nätverk kartlägger vägledning
NVL:s nätverk Effekter i Vägledning har kartlagt befintlig forskning på vägledningsområdet samt undersökt vilken typ av effekter av vägledning man kan hitta och i vilken omfattning. Finns det studier som kan påvisa effekter av vägledning, och i så fall, vilka typer av effekter? Och vad förväntar sig beslutsfattare? Läs mer » DANMARK
Politikere skal passe på pengene
Kortuddannede og ledige skal opkvalificeres for, at deres situation på arbejdsmarkedet kan forbedres, har det i årtier lydt fra både magtfulde politikere og organisationerne på arbejdsmarkedet. Der investeres stadigt flere skattekroner i indsatsen, men der er intet belæg for, at investeringerne lønner sig, kritiserer skeptiske økonomer. Läs mer » FINLAND
Traditionell fortbildning är out
Lärande på arbetsplatsen uppskattas allt mera på grund av de ständiga förändringar som arbetsplatserna genomgår. Det konstaterades vid den internationella konferensen kring lärande och yrke, The 4th EARLI SIG 14 Learning and Professional Development Conference, som hölls i Jyväskylä i slutet av augusti. I konferensen deltog över 200 personer från 16 länder. Läs mer » ISLAND
Yrke og utdanning! Islands særstilling – lav arbeidsløshet men mange som ikke har fullført utdanning på det videregående skoletrinn Läs mer »
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
NORGE
Spesialundervisningens betydning for kompensering og livskvalitet
Utgangspunktet for prosjektet Cost-Benefit, er at spesialundervisningen kan bidra til økt livskvalitet for den enkelte. Det er en påstand som må begrunnes. Men aller først må prosjektet svare på et svært sentralt spørsmål: Hva er livskvalitet? Läs mer » SVERIGE
Yrkesutbildningen spurtar efter lång lunk Med de många beslut på yrkesutbildningens område som nu verkar falla på plats i Sverige, flyttas positionerna fram. Yrkeslivet har förändrats snabbt, men utbildningen har inte hållit jämna steg. Utredningar har lagts i malpåse i olika omgångar, men genom yrkeshögskoleförslaget SOU 2008:29 Yrkeshögskolan – För yrkeskunnande i förändring, verka det äntligen hända något rejält. Läs mer » ÅLAND
En ingång för validering på Åland
Projektledare Robert Jansson håller på att skapa en gemensam ingång till validering och vuxenutbildning på Åland. Läs mer » ESTLAND
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Free courses for adults with basic and secondary education
Tallinn Construction School offered free courses for people with basic and secondary education on the basis of a government-placed order. Läs mer » NVL
Kära läsare
Det kan låta som en kliché att säga att yrke och utbildning går hand i hand, men om vi tittar närmare på de två och börjar bena ut hur de påverkar varandra och varför, kommer vi till ett pussel med väldigt många bitar som kan bilda ett oändligt antal mönster. Det är arbetet med det pusslet som vi belyser i detta nummer av DialogWeb som har Yrke och utbildning som tema. Läs mer » NVL
Hyvä lukija, saattaa kuulostaa kliseiseltä sanoa, että ammatti ja koulutus kulkevat käsi kädessä. Mutta jos pysähdymme ruotimaan tarkemmin ammatin ja koulutuksen keskinäisiä vaikutuksia ja niiden syitä, näemme monimutkaisen palapelin, jonka paloista voi muodostua lukematon määrä eri kuvioita. Tuon palapelin parissa tehtävää työtä käsitellään tämänkertaisessa DialogWebissä, jonka teemana on ammatti ja koulutus. Läs mer » NVL
Dear Reader, it may sound like a cliché to say that profession and education go hand in hand. However, if we take a closer look at the two
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
and start analysing how and why they affect each other, a puzzle emerges containing numerous pieces that can form countless patterns. This issue of DialogWeb, which focuses on the theme of Profession and Education, examines the work being done around this puzzle. Läs mer »
DialogWeb fokuserar på vuxnas lärande med artiklar och intervjuer från hela Norden och Nordens närområden. DialogWeb har en Nordisk Vuxenutbildningsredaktion (NVR) som ansvarar för aktuell information från respektive land inom teman för DialogWeb.
NVL är utgivare av DialogWeb på uppdrag från SVL (Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande), NMR.
Webbpublikationen utkommer 8 gånger om året. www.nordvux.net/
rss/10/page.htm - via denna länk får du det nyaste numret av DialogWeb som RSS-import.
DialogWeb will publish articles and interviews dealing with actual Nordic adult learning issues as well as provide information from the Baltic countries and the rest of Europe. Editorial board (NVR) is responsible for providing information on the actual DialogWeb theme from their countries.
NVL has been commissioned to publish DialogWeb by SVL (Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande), NMR.
DialogWeb will be published 8 times a year. www.nordvux.net/
rss/10/page.htm - with this link You'll get the latest issue of DialogWeb as RSS-import.
DialogWeb 2008
Se også 2008 8/2008: Forskning i fokus 7/2008: Interkulturell dialog 6/2008: Hållbar utveckling 4/2008: Utanförskap och deltagande
4/2008: Utanförskap och deltagande http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
08. maj 2008 08:48
4/2008: Utanförskap och deltagande
LEDARE
Från utanförskap till deltagande Under halva livet befann jag mig i ett språkligt och kulturellt utanförskap, som inte upphörde förrän jag flyttade till rötterna på Åland. Läs mer »
DANMARK
Eksklusionen er massiv
Danmark er meget langt fra ambitionen om, at 95 procent af alle unge skal gennemføre en ungdomsuddannelse, og at mindst halvdelen af en årgang skal tage en videregående uddannelse i 2015. Det er bydende nødvendigt at gøre op med de senere årtiers individualisering og øgede kulturelle barrierer i uddannelsessystemet, mener journalist og forfatter Lars Olsen Läs mer » FINLAND
Sociala kontakter viktiga för språkinlärning http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Ofta är finskläraren den enda person en person med invandrarbakgrund talar finska med och det sätter stor press på läraren. Bristen på kontakt med det finländska samhället är ofta orsak till att språkinlärningen hos invandrare går långsamt. Det är Hanna Orblins erfarenhet. Hon har arbetat som språklärare för invandrare både i Sverige och Finland sedan 1970talet. Läs mer » ISLAND
Kultur og utdanning i fengsel
Det er vidt forskjellige tradisjoner for utdanning og bruk av kreative fag i de nordiske fengsler. En rapport med ny nordisk kartlegging av utdanningsbakgrunn, rett til opplæring, lærevansker og motivasjon for utdanning hos innsatte i nordiske fengsler er utarbeidet. Läs mer » NORGE
Rom for læring
Romfolket har i alle år gått under betegnelsen sigøynere. Nå vil de gjerne bli kalt Romfolket. I Norge teller de ikke mer enn rundt 500 stykker. Svært få av disse har fullført en vanlig skolegang på grunnskolenivå, og ingen har noen formell utdannelse over dette. For å fungere bedre i storsamfunnet, vil de nå begynne å lære. Läs mer » SVERIGE
Ibn Rushd – om islam och svenskhet
Vi är till för alla och vill nå så många som möjligt, säger Hany Kullab, studiekonsulent och projektledare inom Studieförbundet Ibn Rushd. Vårt arbete syftar till integration och att nå alla oavsett religion.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Läs mer » ÅLAND
Funktionshindrade går direkt med stöd ut i arbetslivet
Att funktionshindrade direkt och med stöd av handledare går ut i arbetslivet är utmärkande för det åländska projektet ”Stöd i arbete”. Lärandet sker på vanliga arbetsplatser med hjälp av autentiska arbetsuppgifter och en tillgänglig handledare. Läs mer » ESTLAND
The Necessity of Parents’ Training in Estonia
EQUAL WHOLE, an educational project involving approximately 600 parents was organized from 2005 to 2007 with the support of European Union. A series of trainings took place in one of the most far away and poorest corners of Estonia – four counties located near the lake Peipsi (participants came from 34 municipal centres). Läs mer »
PORTRÄTT
Smalt utbud för invandrare
För elva år sedan emigrerade Olga Nerman med sin familj från Ukraina till Finland. Hon var då 32 år. Läs mer » NVL
Kära läsare http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Invandrare, romer, fängelseinterner och handikappade faller inte alltid innanför ramarna när generella riktlinjer och planeringar för arbetsliv och vuxenutbildning görs på administrativ nivå. Läs mer » NVL
Hyvä lukija, maahanmuuttajat, romanit, vangit ja vammaiset eivät aina sovi muottiin, kun työelämän ja aikuiskoulutuksen yleisiä suuntaviivoja ja suunnitelmia laaditaan hallinnon tasolla. Läs mer » NVL
Dear Reader Immigrants, Romany people, prisoners and the disabled do not always fit the mold when guidelines and general plans for working life and adult education are drawn up at the administrative level. Läs mer »
DialogWeb fokuserar på vuxnas lärande med artiklar och intervjuer från hela Norden och Nordens närområden. DialogWeb har en Nordisk Vuxenutbildningsredaktion (NVR) som ansvarar för aktuell information från respektive land inom teman för DialogWeb. NVL är utgivare av DialogWeb på uppdrag från SVL (Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande), NMR. Webbpublikationen utkommer 8 gånger om året. www.nordvux.net/rss/10/page.htm - via denna länk får du det nyaste numret av DialogWeb som RSS-import.
DialogWeb will publish articles and interviews dealing with actual Nordic adult learning issues as well as provide information from the Baltic countries and the rest of Europe. Editorial board (NVR) is responsible for providing information on the actual DialogWeb theme from their countries. NVL has been commissioned to publish DialogWeb by SVL (Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande), NMR. DialogWeb will be published 8 times a year. www.nordvux.net/rss/10/page.htm - with this link You'll get the latest issue of DialogWeb as RSS-import.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
DialogWeb 2008
Se også 2008 8/2008: Forskning i fokus 7/2008: Interkulturell dialog 6/2008: Hållbar utveckling 5/2008: Yrke och utbildning
3/2008: Kvalitet 07. april 2008 09:29
3/2008: Kvalitet
PORTRÄTT
Torhild Slåtto Utdanning og opplæring er mer enn noe annet en nøkkel til sunn samfunnsutvikling. Det er faktisk også en nøkkel til profesjonalitet og kvalitet. Läs mer »
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
DANMARK
Et reality-tjek giver ny viden om udbytte
Den nye viden, vi erhverver os gennem kurser og videreuddannelse, skal gerne sætte sig varige spor i vores daglige praksis. Ofte er det med den ambition, mange tager hul på et uddannelsesforløb. Men en lang række faktorer spiller ind på, om det lykkes. En såkaldt efterhængende evaluering kan kaste lys over, i hvilken grad det lærte rent faktisk inddrages i den daglige praksis Läs mer » FINLAND
Ökad delaktighet mått på kvalitet Kvalitet i folkbildningen handlar om att möta medborgarsamhällets krav. Ingen lätt match konstaterar Jyrki Ijäs som är generalsekreterare för Finlands Folkhögskolförening. Läs mer »
FINLAND
Innehåll och utseende går hand i hand
Det är viktigt att strategier för nätbaserat lärande utvecklas och att nätbaserade läromedel granskas, men till en del har man överproblematiserat kravet på kvalitet. Det anser Ronny Holmström som är verksamhetsledare för lärcentret Navigare på Åland. Han sitter med i landskapsregeringens kommitté för utveckling och samordning av nätbaserad undervisning på Åland, den s.k. NätBas-kommittén, som publicerade sin slutrapport i början av februari i år. Läs mer » ISLAND
Brug af kvalitetsindikatorer http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
For at øge kvaliteten i voksenlæring arbejder mange uddannelsescentre rundt omkring Island målbevidst på området, selvom der ikke befindes nogen systematiske krav om og kontrol med kvalitet indenfor voksenuddannelse i Island. Centrene arbejder bl.a. efter retningslinjer fra Fræðslumiðstöð atvinnulífsins, FA (Arbejdslivets oplæringscenter). Läs mer » NORGE
Partnerskap for karriereveiledning
I de tre norske fylkene Akershus, Finnmark og Telemark, har man de siste årene foretatt en utprøving av regionale partnerskapsmodeller for karriereveiledning i et livslangt perspektiv. Dette er gjort i regi av Utdanningsdirektoratet. Tiltaket innebærer et samarbeid om utdannings- og yrkesveiledning mellom ulike partnere som kommune, fylkeskommune, arbeids- og velferdsetaten (NAV), universiteter/høyskoler og partene i arbeidslivet lokalt. Läs mer » SVERIGE
Stort intresse för ambitiös kvalitetsutveckling inom folkbildningen
I dagarna presenterar Folkbildningsrådet i Sverige sin rapport Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007. Det sker i kölvattnet av den svenska regeringens folkbildningsproposition 2006 som ledde till en rad olika kvalitetsprojekt både inom studieförbund och på folkhögskolor. De täcker många olika angreppssätt på kvalitetsarbete. Läs mer » ÅLAND
Kvalitetsprojekt tar kompetenta sjökaptener i hamn
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
På Åland har det av ESF och Landskapsregeringen finansierade projektet ”Sjökaptener i hamn” just kört i gång. Syftet är att utforma och utpröva ett system som ökar förutsättningarna för vuxna studerande inom professionsutbildningar att fullfölja sina högskolestudier och ta ut sin examen. Det gynnar både anställningsbarheten och utbildningskvaliteten. Läs mer » ESTLAND
Professional Standard of the Adult Educator in Estonia
Talvi Märja professor emeritus of Tallinn University says that the strength of adult education in Estonia lies in the possibility for adult educators to complete a qualification course and acquire professional certificates. The question of quality in adult education became actual in Estonia in the second half of the nineties through the work of the Association of Estonian Adult Educators Andras (AEAE), professor Märja says. Läs mer »
Dialog 3/2008 i pdf-format I pdf-versionen av Dialog 3/2008 hittar du mer artiklar, bakgrundsfakta och editerade översättningar till engelska och finska. Klicka på länken nedan.
Kaikkien painetun Dialog 3/2008 -lehden artikkeleiden suomenkieliset lyhennelmät löytyvät lehden pdf-versiosta. Klikkaa allaolevaa linkkiä.
All articles briefly in English: please click on the link below.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Dialog Kvalitet (8,7 Mb)
NVL
Kjære leser Temaet for denne utgaven av Dialog er kvalitet. Til hele læringsfeltet stilles det stigende krav. Vi skal ha bedre pedagogisk kvalitet, tjenligere tilgjengelighet og høyere grad av anvendbarhet. Spillerne på dagens arena er klart fleksible, de anvender i stigende grad nye elektroniske læremidler fremfor den gammeldags trykte lærebok. Läs mer »
NVL
Hyvä lukija, tämän DialogWebin teemana on laatu. Oppimiseen ja koulutukseen kohdistuu kasvavia vaatimuksia. Oppimiselta halutaan korkeampaa pedagogista laatua ja parempaa saavutettavuutta sekä käytettävyyttä. Koulutusalan toimijat ovat aiempaa joustavampia ja käyttävät yhä enemmän uusia sähköisiä oppimisvälineitä vanhanaikaisen painetun kirjan sijaan. Läs mer » NVL
Dear Reader, the theme of this month’s DialogWeb is quality. Increasing demands are being placed on learning and education. We want better pedagogical quality, broader accessibility and a higher degree of usability. The participants in today’s learning arenas are extremely flexible and increasingly prefer new electronic learning resources to old-fashioned printed textbooks. Läs mer »
DialogWeb fokuserar på vuxnas lärande med artiklar och intervjuer från hela Norden och Nordens närområden. DialogWeb har en Nordisk Vuxenutbildningsredaktion (NVR) som ansvarar för aktuell information från respektive land inom teman för DialogWeb. NVL är utgivare av DialogWeb på uppdrag från SVL (Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande), NMR. Webbpublikationen utkommer 8 gånger om året.
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
DialogWeb will publish articles and interviews dealing with actual Nordic adult learning issues as well as provide information from the Baltic countries and the rest of Europe. Editorial board (NVR) is responsible for providing information on the actual DialogWeb theme from their countries. NVL has been commissioned to publish DialogWeb by SVL (Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande), NMR. DialogWeb will be published 8 times a year.
DialogWeb 2008
Se også 2008 8/2008: Forskning i fokus 7/2008: Interkulturell dialog 6/2008: Hållbar utveckling 5/2008: Yrke och utbildning
2/2008: Innovation 05. marts 2008 15:22
2/2008: Innovation
LEDARE
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
Vuxenstuderande mot sin vilja
Helst hade Bill Parsons genast velat ha ett jobb som motsvarade hans kvalifikationer, men innan han nådde målet blev vägen genom vuxenutbildningsdjungeln ganska snårig. Läs mer » DANMARK
I kunsten ligger nøgle til innovation Få ledere har i dag fået øjnene op for det potentiale, der ligger i et målrettet samarbejde med kunstnere med henblik på at styrke udvikling og innovation på arbejdspladser. Her ligger ellers en vigtig nøgle til at sætte skub i de nye ideer, mange arbejdspladser savner, mener lektor Lotte Darsø, der er lektor ved Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Århus Universitet Läs mer »
FINLAND
Samtalsdemokrati via internet
Medborgardiskussioner på Internet kan vara ett sätt att få folk att mera aktivt delta i den demokratiska beslutsprocessen. Unikt finländskt experiment tar reda på nya möjligheter. Läs mer » ISLAND
Glissent bebodd men tett forbundet på nettet
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
I ett land som Island med mange glissent bebodde strøk og områder hvor ferdsel til tider er bergrenset, er det opplagt at benytte hver mulighet til å øke fleksibilitet i utdanningen. Med sikte på at gjøre det nemmere for beboerne at delta i videreutdanning og forskjellige studier, bygget man i slutten av siste århundre rundt om landet, en rekke utdanningssenter for etter- og videreutdanning, såkalte Símenntunarmiðstöðvar (Livslang læringssentra). Läs mer » NORGE
Innovative tiltak for å øke kvinneandel
Norges nest største universitet, NTNU (Norsk teknisk naturvitenskaplig universitet) i Trondheim har satt mål av seg å få flere kvinner i vitenskapelige stillinger. Derfor har de laget en egen handlingsplan for rekruttering av kvinner 2007 – 2010. Der fremkommer det at NTNU skal aktivt nyttiggjøre seg kvinners kompetanse i den faglige utviklingen. Läs mer » SVERIGE
Folkbildning i nya mötesformer Det blev en rejäl kick framåt när vi började se möjligheterna med nätbaserade lärgemenskaper, säger Ingemar Svensson. Läs mer »
ÅLAND
Från brevkurs till virtuellt café på tio år
Ålands Handelsläroverk är en gymnasieskola som ordnar utbildningar för ungdomar och vuxna. Sedan 1998 har de erbjudit flerformsstudier för vuxenstuderande. Läs mer »
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
ESTLAND
Copying the Nordic countries as an innovation Ene Käpp, the chairman of the board of Association of Estonian Adult Educators (Andras) finds that catching up with the Nordic countries would be a great innovation for adult education in Estonia. Läs mer » NVL
Kjære leser Innovasjon og læring er stikkordet for denne utgaven av DialogWeb. Tydelige tegn på innovative løsninger ser man overalt i disse dager. Nå kan man snart være tilknyttet internet hvor enn man går via data, mobiltelefon eller andre hi-tech produkter. Läs mer »
NVL
Hyvä lukija Innovaatiot ja oppiminen ovat tämän DialogWeb -numeron avainsanoja. Tällä hetkellä kaikkialla on nähtävissä esimerkkejä innovatiivisista ratkaisuista. Läs mer » NVL
Dear Reader Innovation and learning are the key words in this issue of DialogWeb. These days, examples of innovative solutions can be seen everywhere. Läs mer »
DialogWeb
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
fokuserar på vuxnas lärande med artiklar och intervjuer från hela Norden och Nordens närområden. DialogWeb har en Nordisk Vuxenutbildningsredaktion (NVR) som ansvarar för aktuell information från respektive land inom teman för DialogWeb. NVL är utgivare av DialogWeb på uppdrag från SVL (Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande), NMR. Webbpublikationen utkommer 8 gånger om året.
DialogWeb will publish articles and interviews dealing with actual Nordic adult learning issues as well as provide information from the Baltic countries and the rest of Europe. Editorial board (NVR) is responsible for providing information on the actual DialogWeb theme from their countries. NVL has been commissioned to publish DialogWeb by SVL (Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande), NMR. DialogWeb will be published 8 times a year.
Diskutera artiklar i NVL:s Forum DialogWeb 2008
Se også 2008 8/2008: Forskning i fokus 7/2008: Interkulturell dialog 6/2008: Hållbar utveckling 5/2008: Yrke och utbildning
1/2008: Lika möjligheter 12. februar 2008 10:40
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
1/2008: Lika möjligheter
LEDARE
Lika möjligheter för alla – en viktig konferens i Riga
”Det återstår mycket att göra innan vi uppnått lika villkor för alla. Handlingsplanen pekar på många viktiga områden att ta sig an” sa EAEAs nyss installerade generalsekreterare Regina Ebner, när hon presenterade sig för auditoriet vid öppningsceremonin i den vackra universitetsaulan. Läs mer » DANMARK
Tillid og dialog er forudsætninger for en god seniorpolitik
På mange arbejdspladser begynder kortuddannede medarbejdere i overenskomst med deres ledere allerede i 45-50 års alderen delvis at fokusere på pensionisttilværelsen. Skal ældre medarbejdere fastholdes og fortsat udvikle sig i jobbet og gennem efteruddannelse, kræver det en ny, åben dialog og en målrettet indsats, som sætter medarbejdernes ønsker og muligheder i centrum, pointerer forskere Läs mer » FINLAND
Krassa värderingar hot mot medborgarsamhället
En stor utmaning för folkbildningen i Finland är den stora grupp av unga män som riskerar att falla helt utanför samhället. Att finansieringen av utbildningen i dag fokuserar på kvantitet i stället för innehåll gynnar inte dem som löper risk att bli
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
utslagna. Läs mer » ISLAND
Hardt arbeidende Islendinger Det er ikke noe nytt at Islendingene arbeider mye og lenge. Forskjellige statistiske kilder bekrefter at Island ligger på topp på flere områder. I følge tall fra OECD fra år 2006 var over nitti prosent av arbeidsføre Islendinger i alderen 15-64 år i arbeide eller så søkte de etter arbeide. Andel kvinner på arbeidsmarkedet er også høyt. Tall fra samme år viser at over åtti prosent av arbeidsføre kvinner var i arbeide. Begge tall de høyeste for de land som var med i rapporten. Läs mer » NORGE
Den stygge andungen Baksho Sunder er verken stygg eller en liten andunge. Likhetstrekkene med ”den stygge andungen” ligger i at også hun har forsert noen barrierer for å se sin egenverdi, og komme dit hun er i dag. Hun er en norsk kvinne med en indisk-etnisk minoritetsbakgrunn. Läs mer »
SVERIGE
Stegen ut i arbetet
”Det här var en viktig kurs för mig och jag hoppas att fler kan få möjlighet att gå liknande kurser utformade även för andra branscher. Det skulle behövas kurser för snickeri, svetsning och många andra områden”, anser vaktmästaren Junaid Amin Jabbar. Läs mer » ESTLAND
In Focus: People with Learning Difficulties The Estonian Ministry of Education and Science is launching three programs of adult
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
education this year, one of these will be managed by Estonian Non-Formal Education Association (ENEA). The budget for the project is four million Euros. Läs mer »
NVL
Dear Reader, From 4th to 5th December 2007 a NVL and EAEA conference took place in Riga with the title ”Equal Opportunities for All – the value of adult education in promoting equality”. About 170 people from 26 countries gathered in the capital of Latvia. The current DialogWeb is focussing on the issues of equal learning possibilities, too. Läs mer »
NVL
Kära läsare, Från den 4. till 5. december 2007 hölls en NVL- och EAEA-konferens i Riga, med temat ”Equal Opportunities for All – the value of adult education in promoting equality”. Ca 170 personer från 26 länder samlades i Lettlands huvudstad. Också det föreliggande numret av DialogWeb fokuserar på lika möjligheter till lärande. Läs mer » NVL
Hyvä lukija, 4.–5. joulukuuta 2007 Riiassa järjestettiin NVL:n ja EAEA:n konferenssi, jonka otsikkona oli Equal Opprtunities for All – the Value of Adult Learning in Promoting Equality. Latvian konferenssiin osallistui noin 170 ihmistä 26 maasta. Myös tämänkertainen DialogWebin keskittyy yhdenvertaisiin oppimismahdollisuuksiin. Läs mer »
DialogWeb
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]
NVL - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande > RED > pdf > DialogWeb 2008
fokuserar på vuxnas lärande med artiklar och intervjuer från hela Norden och Nordens närområden. DialogWeb har en Nordisk Vuxenutbildningsredaktion (NVR) som ansvarar för aktuell information från respektive land inom teman för DialogWeb. NVL är utgivare av DialogWeb på uppdrag från SVL (Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande), NMR. Webbpublikationen utkommer 8 gånger om året.
DialogWeb will publish articles and interviews dealing with actual Nordic adult learning issues as well as provide information from the Baltic countries and the rest of Europe. Editorial board (NVR) is responsible for providing information on the actual DialogWeb theme from their countries. NVL has been commissioned to publish DialogWeb by SVL (Styrningsgruppen för Vuxnas Lärande), NMR. DialogWeb will be published 8 times a year.
Diskutera artiklar i NVL:s Forum
DialogWeb 2008
Se også 2008 8/2008: Forskning i fokus 7/2008: Interkulturell dialog 6/2008: Hållbar utveckling 5/2008: Yrke och utbildning
Gem som PDF
http://www.nordvux.net/red/pdf/dialogweb-2008[13.01.2015 13:24:17]