Dialog 2010

dialog Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande

www.nordvux.net

Nya utmaningar för

folkbildningen

Ung i Norden Tillgång till kunskap

Kära läsare

"... En aktivt lärande person

lever ett aktivare liv...”, lyder konklusionen i prof. Manninens (FI ) och prof. McNairs (UK) nya forskning om samhällsmässiga positiva effekter av vuxnas lärande. De nordiska länderna erbjuder många och varierande möjligheter till lärande. Det finns dock fortfarande insatser som kan behöva genomföras i syfte att skapa en vuxenutbildning av hög kvalitet som är tillgänglig för alla och som sätter deltagarna i fokus.

Utbildningssektorn står inför utmaningar både i ljuset av det europeiska året mot fattigdom och utanförskap och likaså i relation till innovation och kompetensutveckling som det danska ordförandeskapet inom nordiskt samarbete fokuserade på under år 2010. Dialog 2010 tar upp tre viktiga teman för nordiskt samarbete inom livslångt lärande som rör dessa utmaningar.

En viktig förutsättning för ökat deltagande är tillgång till lärande. Dialog 2010 tar upp olika aspekter av tillgång, som t.ex. flexibla strukturer, anpassad finansiering och behov av och intresse för lärande, genom intervjuer och exempel från hela Norden. Att dela mönstret för en nystickad tröja med andra på Facebook eller få sina arbetserfarenheter validerade kan vara en motivationsfaktor för vidare lärande, menar vuxna deltagare i Norden.

Flexibla vägar och ökad tillgång till lärande uppskattas positivt av dem som ständigt söker möjligheter till lärande. Det är en möjlighet och samtidigt en utmaning. Lärande i gemenskap har stått och står fortfarande högt på värderingsskalan inom det livslånga lärandet i Norden, speciellt folkbildningen. Det krävs intresse och kontinuerlig kompetensutveckling för att inkludera och använda de nya lärandegemenskaperna på ett pedagogiskt och involverande sätt. Ett av detta nummers kapitel ger en komplex och mångsidig bild på de olika möjligheterna för lärande individuellt och i gemenskap och inviterar till vidare diskussion om behov för kompetensutveckling inom fältet.

Ungas plats inom livslångt lärande och på arbetsmarknaden bekymrar Norden.

Alla länder söker innovativa och bättre sätt att säkra att fler unga vuxna genomför studier och ser utbildningen som en viktig del i sin personliga och professionella utveckling. Finlands ordförandeskap tar upp utmaningar från 2010 och fokuserar starkt på unga i Norden, samt också mobilitet och tillgång till kunskap. Ulla-Jill Karlsson, ordförande i SVL, Rådgivningsgruppen för vuxnas lärande inom Nordiska Ministerrådet, ser fram emot ett aktivt och innehållsrikt år 2011. Starkt fokus på deltagarna och allas möjlighet att synliggöra deras kompetenser, brett samarbete i Norden samt kulturell mångfald är aktuella teman under 2011.

Mer om årets prioriteringar och highlights från 2010 i denna utgåva av Dialog.

Trevlig läsning! antra carlsen

Dialog består av valda artiklar ur webbtidningen 2010 kompletterat med nytt material. upplaga 4000 ex. utgiven mars 2011 dialog utges av Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) på uppdrag av Rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete om vuxnas lärande (SVL). NVL är finansierat av Nordiska Ministerrådet. Nordisk Ministerråd/SVL, Ved Stranden 18, DK-1061 København K, tel. +45 33 96 02 00 chefredaktör Antra Carlsen, NVL nordiska redaktörer Karen Brygmann (DK), Clara Henriksdotter (FI), Sigrún Kristín

Magnúsdóttir (IS), Hilde Søraas Grønhovd (NO), Marja Beckman (SE), Helena Flöjt-Josefsson (AX), Kristianna Winther Poulsen (FO) baltisk redaktör Raivo Juurak redaktion Finlands Folkhögskolförening, Annegatan 12 A 18, FIN-00120 Helsingfors, larry.karkkainen@folkhogskolor.fi layout Gekkografia/Marika Kaarlela editerade översättningar (fi, eng) Saara Kurkela tryck Oriveden kirjapaino, Orivesi, Finland mars 2011 issn 1404-7314 pärmbild Karen Beate Nøsterud /norden.org

2

SELection 2010

2 4

Kära läsare Dear Reader, Hyvä lukija

INTERVJU 5 Tvärsektoriellt och klimatsmart ska

det nordiska samarbetet vara Nya utmaningar för folkbildningen 8 10

12

16

18 20

Interagerande i kunskapssökandet Sosiale medier + folkeopplysning = Sant?

Kan studieforbundene redde det aktive medborgerskapet?

Klima og miljø skal ud til nye målgrupper Gå på studiecirkel och lev längre Sänkt tröskel för ett hälsosammare liv

Ung i Norden 22 24 28 31 33 36

Tillgång till kunskap 39

42 44 47

50 52



Voksenopplæring for velferd – mot fattigdom og marginalisering Et frisk pust fra Norden Realkompetansevurdering motiverer How to grow the virtual capital of civil society?

Att pussla utbildning i periferin Traditioner i ny udgave – Strikkeklub på Facebook

39

All articles in Scandinavian languages have EN and FI summaries.

Ung i Norden

Unges ledighed bekymrer i hele Norden Unge aktiveres, for unge og framtiden!

Uppsökande ungdomsarbete fungerar Rätt riktning för Jeanette Ungdomsarbejdsløshed på Færøerne Med sikte på vardagsmakt

Tillgång till kunskap

22 8

Nya utmaningar för folkbildningen

Innehåll Content Sisältö

dialog

Dear reader

leads a more active life...” professors Manninen (FI) and McNair (UK) conclude in their recent research on the positive societal effects of adult learning. The Nordic countries offer a great variety of learning opportunities. However, some measures may still be necessary to create high quality, participant-centred adult education that is accessible to all.

The education sector is facing challenges, both in the light of the European year against poverty and social exclusion and in relation to innovation and competence development, which were the focus areas of the Danish Presidency of Nordic co-operation in 2010. Dialog 2010 takes up three important themes of Nordic co-operation within lifelong learning that are linked to these challenges.

Access to learning is an important prerequisite of increased participation. Through interviews and examples from all over the Nordic Region, Dialog 2010 covers different aspects of access such as flexible structures, adjusted financing, and learning needs and interests. Sharing the pattern of a newly knitted pullover on Facebook or getting your work experience validated may serve as a motivation factor for Nordic adult education participants to continue learning.

People who are always on the lookout for learning opportunities appreciate flexible routes and improved access to learning. This presents both an opportunity and a challenge. Collaborative learning has been and continues to be valued highly within Nordic lifelong learning, especially in liberal adult education. Introducing and using the new learning communities in a pedagogical and inclusive manner requires enthusiasm and constant competence development. One of the chapters in this issue gives a complex and multi-faceted picture of different possibilities for individual and collaborative learning, inviting readers to further discussion on competence development in the field.

Young people’s place in lifelong learning and in the job market is a cause of concern in the Nordic Region. Every country is seeking innovative and improved ways of ensuring that an increasing number of young adults attend studies and view education as an important part of their personal and professional development. The Finnish Presidency is tackling challenges from 2010, with a strong focus on Nordic youth, mobility and access to knowledge.

Ulla-Jill Karlsson, chairperson of the Advisory Group for Nordic Co-operation on Adult Education within the Nordic Council of Ministers, is looking forward to an active and eventful year 2011. Current themes for 2011 include a strong focus on participants and everyone’s opportunity to make their competences visible, broad Nordic co-operation and cultural diversity.

You will find more information about this year’s priority areas and highlights from 2010 in this issue of Dialog. I hope you enjoy reading it!

antra carlsen

4

"... Aktiivisesti oppiva ihminen elää aktiivisemman elämän…”. Tähän tulokseen professorit Manninen (FI) ja McNair (UK) päätyvät tuoreessa tutkimuksessaan, jossa käsitellään aikuisten oppimisen myönteisiä yhteiskunnallisia vaikutuksia. Pohjoismaissa on tarjolla paljon monenlaisia oppimismahdollisuuksia.

Joitakin toimenpiteitä saatetaan kuitenkin vielä tarvita, jotta voimme luoda kaikkien saatavilla olevaa, korkealaatuista aikuiskoulutusta, jossa osallistujat asetetaan etusijalle.

Hyvä lukija

"... An actively learning person

Koulutussektorilla on edessään haasteita sekä Euroopan köyhyyden ja syrjäytymisen teemavuoden valossa että suhteessa innovointiin ja osaamisen kehittämiseen, jotka olivat pohjoismaisen yhteistyön Tanskan puheenjohtajakauden painopistealueita vuonna 2010. Dialog 2010 käsittelee kolmea näihin haasteisiin liittyvää, tärkeää näkökulmaa elinikäiseen oppimiseen.

Oppimisen saavutettavuus on tärkeä edellytys osallistujamäärän kasvulle. Dialog 2010 esittelee haastattelujen ja pohjoismaisten esimerkkien kautta saavutettavuuden eri puolia, joihin kuuluvat mm. joustavat rakenteet, mukautettu rahoitus, oppimistarpeet ja kiinnostus oppimista kohtaan. Esim. vastaneulotun puseron mallin jakaminen Facebookissa tai työkokemuksen kautta hankitun osaamisen dokumentointi voivat motivoida pohjoismaisia aikuisopiskelijoita opiskelun jatkamiseen.

Uusia oppimismahdollisuuksia etsivät arvostavat joustavia väyliä ja helpompaa pääsyä koulutukseen. Tästä kumpuaa sekä mahdollisuuksia että haasteita. Yhdessä oppimista on arvostettu ja arvostetaan edelleen pohjoismaisen elinikäisen oppimisen piirissä, etenkin vapaassa sivistystyössä.

Uusien oppimisyhteisöjen käyttäminen pedagogisella ja osallistavalla tavalla edellyttää kiinnostusta ja jatkuvaa osaamisen kehittämistä. Yksi tämän lehden osioista antaa monipuolisen ja -syisen kuvan yksilöllisen ja yhteisöllisen oppimisen eri mahdollisuuksista ja kutsuu lukijat jatkamaan keskustelua alan täydennyskoulutustarpeista.

Nuorten sijoittuminen elinikäiseen oppimiseen ja työmarkkinoille aiheuttaa huolta Pohjoismaissa. Kaikki maat etsivät innovatiivisia ja parempia keinoja varmistaakseen, että useammat nuoret aikuiset opiskelevat ja näkevät opinnot tärkeänä osana henkilökohtaista ja ammatillista kehitystään. Suomi ottaa puheenjohtajakaudellaan käsittelyyn vuonna 2010 esiin nostettuja haasteita painottaen voimakkaasti pohjoismaisten nuorten asemaa sekä liikkuvuutta ja tiedon saatavuutta. Pohjoismaiden ministerineuvoston aikuisten oppimisen neuvonantajaryhmän puheenjohtaja Ulla-Jill Karlsson odottaa vuodesta 2011 aktiivista ja sisällökästä. Vuoden 2011 ajankohtaisia teemoja ovat osallistujien asettaminen keskipisteeseen, kaikkien mahdollisuus tehdä osaamisensa näkyväksi, laaja pohjoismainen yhteistyö ja kulttuurinen moninaisuus.

Lisää tämän vuoden painopistealueista ja vuoden 2010 parhaita paloja löydät tästä Dialog-lehden numerosta.

Mukavia lukuhetkiä! antra carlsen

TEXT Clara Henriksdotter FOTO Tekes, Anton Kalland och Johannes Jansson/norden.org

ska det nordiska samarbetet vara

Intervju

Tvärsektoriellt och klimatsmart

”Det gröna Norden – klimatsmart aktör” har Finland kallat sitt program för ordförandeskapsåret i Nordiska ministerrådet år 2011. Målet är att de nordiska länderna ska få en ännu synligare roll som en stark och enad klimatpåverkare.

intervju 5

F

inland har valt att både fokusera på klimatförändringarna och på att förankra det nordiska globaliseringsinitiativet, men man vill också satsa på aktiviteter på gräsrotsnivå som grund för det nordiska samarbetet. Det är viktigt att förbättra de praktiska förutsättningarna för ett brett deltagande på gräsrotsnivå.

I det finländska programmet ingår även så kallade sektorspecifika program och mål och ett av dem är det arbetsprogram som rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete kring vuxnas lärande, SVL, har utarbetat.

Verksamheten inom SVL omfattar folkupplysning, grundutbildning för vuxna, yrkesutbildning, fortbildning och vidareutbildning i ett perspektiv av livslångt lärande. För det konkreta nordiska samarbetet inom vuxnas lärande står NVL, nätverket för vuxnas lärande.

Grön tillväxt Teman inom utbildning och forskning är ”Ett mångkulturellt och internationellt Norden” och ”Ett kunnigt Norden”. De syftar båda på kompetens som bygger på utbildning, forskning och innovationer och skapar förutsättningar och mål för grön tillväxt.

– Grön tillväxt kan tolkas mycket brett och ett mål är att få in tänkandet överallt så att det blir mainstream, säger UllaJill Karlsson, som är finländsk medlem i SVL. Hon är konsultativ tjänsteman på Undervisnings- och kulturministeriets avdelning för utbildning och forskning och ett av hennes ansvarsområden är vuxenutbildning.

– Att utnyttja sociala medier i samarbetet och satsa på distansundervisning är ett annat grönt mål.

Värt att satsa på ungdomarna En klar prioritering i Finland är att väcka finländarnas intresse för det nordiska samarbetet och att väcka insikten om att det är en god idé att lära sig svenska, vilket Finlands samarbetsminister Jan Vapaavuori också betonat.

I Finland förs just nu en livlig och ställvis aggressiv debatt kring ett fenomen som döpts till ”tvångssvenska”, dvs. frågan om elever i finskspråkiga skolor också i fortsättningen ska läsa svenska som obligatoriskt ämne eller ej. SVL tar inte ställning till detta, men vill betona svenskans betydelse i det nordiska samarbetet.

– Ett faktum är att kunskaperna i svens-

6

ka inte är så utspridda som man skulle önska, säger Ulla-Jill Karlsson.

Att det är viktigt att få ungdomarna med för att det nordiska samarbetet ska leva vidare är givet. Därför går man under året bland annat in för att stärka ungdomarnas nordiska identitet och deras intresse för de nordiska språken.

Ett viktigt led i detta är Nordplussam-

Också inom vuxenutbildningen är det viktigt med språkinlärning arbetet, som under Finlands ordförandeskap får ett nytt program som tas i bruk år 2012 . Evalueringen av det nuvarande Nordplusprogrammet blir färdig i februari 2011 och planeringen av den nya programperioden 2012–2015 kommer att basera sig på den utvärderingen.

– Också inom vuxenutbildningen är det viktigt med språkinlärning. Vi har ju en gemensam nordisk arbetsmarknad och en vuxen kan via Nordplus få viktiga impulser för att jobba nordiskt.

Ulla-Jill Karlsson sitter i programkommittén för Nordplus Vuxen och hon tycker att den programperiod som avslutas i år har fungerat bra med de baltiska länderna som nya medlemmar.

– Vuxenutbildningen är ju ett väldigt brett område och det är fint om representanter för alla områden deltar också i fortsättningen. Samarbetsmässigt kunde Nordplus kanske fungera på en ännu bredare bas.

grammet behandlas, och på hösten samlas man kring teman som kulturell mångfald och nya nordbor inom utbildningen.

Också i det här samarbetet har man som mål att arbeta ”grönt” och bland annat använda sociala medier.

Invandrares utbildning i fokus Invandring, mångkultur och invandrares utbildning är aktuella frågor i alla nordiska länder. Under Finlands ordförandeskapsperiod kommer man att söka efter och sprida god nordisk praxis, som främjar mångkultur och invandrares utbildning från förskola till vuxenutbildning.

– Här är det speciellt viktigt att dra in NVL som kan komma med goda exempel

Nya former för samarbete Det tvärsektoriella samarbetet inom utbildningen lyfter Finland nu fram som en ny och innovativ satsning inom det nordiska samarbetet.

– Genom åren har det nordiska utbildningssamarbetet präglats av samarbete knutet till de olika sektorerna inom utbildning. Sektoröverskridande samarbete kring aktuella teman kan leda till nya innovationer, påpekar Ulla-Jill Karlsson.

Det sektoröverskridande arbetet konkretiseras till exempel genom att man ordnar gemensamma seminarier och konferenser, där både SVL, Rådgivningsgruppen för nordiskt skolsamarbete (NSS) och Rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete inom högre utbildning (HÖGUT) deltar. På våren ordnas ett seminarium kring mobilitet och nordiska språk, där även det nya Nordpluspro-

och även studien ”Voices of Users” är ett viktigt redskap. Handledning och erkännande av kunskaper är speciellt viktiga områden inom utbildningen av invandrare, säger Karlsson.

Norden kan dra nytta av internationell undersökning Kunskap och utvecklande av kunskap är centrala inom utbildningspolitiken. För detta krävs en högt stående forskning kring utbildning och läroanstalter som hela tiden utvecklas. Dessutom är det viktigt att den högre utbildningen görs mer synlig och lockande.

I det arbetet spelar förstås det nordiska forskningssamarbetet en viktig roll och även tillgången till jämförelsedata om internationella kunskaper.

Finland tar därför initiativet till att de nordiska länderna drar nytta av den nystartade internationella PIAAC-undersökningen, som mäter kunskapsnivån hos vuxna. Tidigare har SVL tagit fram rapporten ”Nyfikna sinnen” (”Curious Minds” på engelska) som bygger på samma idé.

Ulla-Jill Karlsson välkomnar den nya möjligheten att utnyttja en internationell studie på nord-

tur leda till förslag om framtida nordiska politiska åtgärder inom vuxnas lärande. Forskargruppen håller på och etablerar sig för tillfället och PIAAC-undersökningen väntas vara klar år 2012. År 2013 torde materialet vara tillgängligt för nordisk analys.

Den nordiska utbildningsforskningen vill Finland också stärka genom ett expertseminarium i samband med det så kallade Faellesmötet i augusti i Åbo.

Ulla-Jill Karlsson påpekar att det inom den mångfacetterade vuxenutbildningen är viktigt att ha ett organ som NVL som gör

Cross-sectoral Nordic cooperation for the good of the climate The programme for the Finnish Presidency of the Nordic Council of Ministers is titled ”The Nordic Region: A Green Climate Leader”, and its main aim is to strengthen the region’s role in climate issues. A number of sectoral sub-programmes have been drawn up for the Presidency, including one by the Advisory Group for Nordic Co-operation within Adult Learning, SVL. The SVL’s sub-programme states that education, research and innovation provide prerequisites for green growth. – One goal is to mainstream green thinking into all activities, says Ulla-Jill Karlsson, Finnish member of the SVL. Issues taken up in the sub-programme include cross-sectoral co-operation, involving young people in Nordic co-operation, and immigrant education. The Presidency plans to continue strengthening citizens’ Nordic identity via, for instance, the Nordplus programmes. Furthermore, the SVL wishes to stress to Finns the importance of Swedish-language skills with regard to Nordic co-operation. – Swedish skills are not as common as one would hope, Karlsson says. In the area of research co-operation, Finland is leading the Nordic countries into a recently launched international study called PIAAC. The results of this research will provide important information for shaping education policy. Karlsson emphasizes the importance of the Nordic network for adult learning (NVL) in making visible and transmitting the work done within the field of adult learning.

Monisektorista pohjoismaista yhteistyötä ilmaston puolesta

isk nivå inte minst för att det blir väldigt dyrt att göra egna studier.

– Nu kan de nordiska forskarna som deltar i PIAACundersökningen lyfta ut de nordiska resultaten och samarbeta kring dem som en fördjupning av den internationella undersökningen.

Målsättningen med en nordisk analys av PIAAC- materialet är att lyfta fram skillnader och likheter mellan de nordiska länderna och detta kan i sin

Det är en god idé att lära sig svenska i Finland, betonar samarbetsminister Jan Vapaavuori.

arbetet synligt och för det vidare via sina nätverk.

– NVL gör ett ypperligt arbete och ur SVL:s synvinkel är det vissa områden som är speciellt viktiga, det vill säga kartläggning och integrationsforskning i relation till utbildning, vägledning och validering, multikulturell förståelse och interkulturell kompetens samt vägledning i relation till arbetsmarknaden. ◆

Pohjoismaiden ministerineuvoston Suomen-puheenjohtajakauden 2011 ohjelma on nimeltään ”Vihreä Pohjola – taitava ilmastotoimija”. Ohjelman tavoitteena on vahvistaa Pohjoismaiden roolia ilmastovaikuttajana. Yksi kauden sektorikohtaisista osaohjelmista on aikuisten oppimisen pohjoismaisen yhteistyön neuvonantajaryhmän SVL:n laatima. Siinä todetaan, että koulutus, tutkimus ja innovaatiot luovat edellytyksiä vihreälle kasvulle. – Yksi tavoite on valtavirtaistaa vihreä ajattelu osaksi kaikkea toimintaa, SVL:n suomalainen jäsen Ulla-Jill Karlsson luonnehtii. SVL:n osaohjelmassa nostetaan esiin mm. monisektorinen yhteistyö, nuorten saaminen mukaan pohjoismaiseen yhteistyöhön ja maahanmuuttajien koulutus. Tavoitteena on vahvistaa edelleen pohjoismaista identiteettiä mm. Nordplus-ohjelmien avulla. SVL haluaa myös painottaa suomalaisille ruotsin kielen merkitystä pohjoismaisessa yhteistyössä. – Ruotsin taidot eivät ole niin yleisiä kuin olisi toivottavaa, Karlsson toteaa.

Tutkimusyhteistyön alalla Suomi luotsaa Pohjoismaat mukaan uuteen kansainväliseen PIAAC-tutkimukseen, jonka avulla saadaan koulutuspolitiikan kannalta tärkeää tutkimustietoa. Karlsson painottaa aikuisten oppimisen pohjoismaisen verkoston NVL:n merkitystä aikuisten oppimisen parissa tehtävän työn näkyväksi tekemisessä ja tulosten välittämisessä.

intervju 7

In TEXT och FOTO Marja Beckman

Är folkbildningen i traditionell mening utdöd nu när det går att få svar på sina frågor genom att googla? Nej, i stället måste vi se möjligheterna i möten över nätet, hävdar Ingemar Svensson som just nu undersöker hur man kan använda sociala medier i folkbildningen.

Sverige

Interagerande i kunskapssökandet

I

nom folkbildningen kan du få statsbidrag om du startar en studiecirkel eller en folkhögskolekurs, men inte på nätet där du inte har någon deltagarlista eller kan mäta deltagandet, säger Ingemar Svensson.

Ingemar Svensson är folkhögskollärare i grunden och säger med eftertryck att han är ”folkbildare i själ och hjärta”. Han är en av de drivande krafterna bakom tankesmedjan OmBildning som diskuterar digitala medier och folkbildning.

Dessutom biträder han forskaren Ove Jobring vid Göteborgs universitet, insitutionen för arbetsvetenskap, i ett utvecklingsarbete om hur man i vuxnas lärande kan använda unga nätkulturer, till exempel sociala nätverkssajter som Facebook, Twitter och Myspace. Det kan handla om såväl privata intresseområden som fortbildning inom ett yrkesområde.

– Tänk dig att du har en yrkesgrupp, till exempel frukt- och gröntansvariga i mataffärer. De behöver kontinuerligt uppdatera sin kunskap. Då kan man tänka sig att de inleder med en kursdel

8

som arbetsgivarna har varit med om att utforma, där de har lagt fram vad deras anställda behöver lära sig. Därefter träffas kursdeltagarna i en social lärgemenskap på nätet och diskuterar de nya kunskaperna i förhållande till deltagarnas egna personliga erfarenheter. När man har det alltid finns gjort detta ett tag en risk för att kanske det behövs oseriösa personer ny ”input”. Någon går in och förstör i gruppen kan ha diskussionen en väldigt bra idé, då kan man stanna upp där och göra en liten kurs kring det.

Ingemar Svensson och Ove Jobring har bland annat besökt internationella konferenser där de berättat om projektet. De arbetar mycket med att skriva projektansökningar.

– Den här idén är ju oerhört radikal, så kommer man till ett svenskt företag med den säger de ”kom igen om tio-femton år”.

Jag kan tänka mig att de inte vill släppa ifrån sig sin personal till att ”sitta och surfa”.

– Nej, det är just det. Vi går utan tvekan mot ett lärande som kommer att vara allt mer styrt av den här informella processen, det som kallas konnektivism, att individen själv kan styra var han eller hon tillsammans med andra hittar sin kunskap. Kunskapssökandet blir mer och mer en process där individen interagerar med sin omvärld.

Hur blir det då med källkontrollen?

– Detta ger både arbetsgivare och det formella skolväsendet spatt, de frågar sig: Hur ska vi kunna examinera? Men jag tror att detta examinationskrav kommer att bli allt mer problematiskt i framtiden, säger Ingemar Svensson, och fortsätter: – Om ungdomar vill veta något i dag släpper de ut en fråga på något av de nätverk de har på nätet, och får svar. Och det är i väldigt stor utsträckning i denna kommunikation på nätet som man utvecklar sin kunskap. Vilket också är problematiskt därför att nätkulturen på nätet präglas av otålighet och väldigt mycket nonsensprat. Och det måste du på något sätt förhålla dig till, annars hamnar även

ditt kunskapssökande på något slags nonsensnivå.

Ingemar Svensson skriver i uppsatsen ”Sociala media i lärgemenskap – om informellt lärande på Facebook” om hur nätverket för doft- och kemikalieöverkänsliga använder Facebook som lärforum. Projektet har sin grund i en kurs på Folkbildningsnätet, ”Leva med överkänslighet”, som är organiserad och genomförs som en vanlig studiecirkel på heldistans under 15 veckor. För att nå ut till fler startades en grupp på Facebook: ”Ska man locka många, icke studieinriktade, människor till studier får man i dag söka upp människor där de finns!” skriver Ingemar Svensson i uppsatsen.

Ingemar Svensson konstaterar att närvaron på Facebook visserligen lockade fler medlemmar och betydde mycket för att bryta den sociala isoleringen för många, men den drog inte fler deltagare till den mer avancerade kursen. Medlemmarna tyckte att de fick svar på sina frågor på Facebooksidan och inte behövde lägga 75 timmar på en kurs med samma

inriktning.

Ett annat problem med att lägga ut kurser i en öppen lärgemenskap på internet är att det alltid finns en risk för att oseriösa personer går in och förstör diskussionen.

– Man måste vara väl förberedd och ha en kärntrupp som sätter normen om vad samtalen ska handla om och vilken ton samtalen ska ha. Men som ändå är tillräckligt öppen för att ta in nya tankar och släppa in nya människor. Gruppen måste naturligtvis också vara modererad, vilket ju är ett problem – för i nätbaserade lärgemenskaper finns inga pengar. Inom folkbildningen kan du få statsbidrag om du startar en studiecirkel eller en folkhögskolekurs, men inte på nätet där du inte har någon deltagarlista eller kan mäta deltagandet. Ska du arbeta med lärgemenskapen måste du hitta ett sätt att sprida moderatorsarbetet mellan medlemmarna, så att det inte kostar något.

Då får man förlita sig på ideellt arbete?

– Ja, än så länge. Jag kan ta ett exempel: För några år sedan startades en sajt

som hette Bok.nu där vem som helst fick gå in och diskutera litteratur, läsa och starta bokcirklar. Det visade sig att det var några studenter på KTH och Handelshögskolan som hade startat den. Det här var en genuin folkbildningsinsats som var helt gratis – och vad ska vi då med folkbildningsförbunden till om allt sådant här görs ändå, funderar Ingemar Svensson.

Kanske är finansiering den största utmaningen nu när folkbildningen – liksom så många andra branscher – flyttar ut på nätet. Hur detta ska lösas får framtiden utvisa. ◆

Läs mer

Nya utmaningar för folkbildningen

Inom folkbildningen kan du få statsbidrag om du startar en studiecirkel eller en folkhögskolekurs, men inte på nätet där du inte har någon deltagarlista eller kan mäta deltagandet, säger Ingemar Svensson.



Nätverket OmBildning: www.tankesmedjanombildning.se www.facebook.com/ombildning

Nya utmaningar 9



 Interactive information seeking The liberal adult education sector must open its eyes to the opportunities of online communication, says Ingemar Svensson, who is researching the potential uses of social media in liberal adult education. Svensson, a former folk high school teacher, is currently involved in a think tank on digital media use in liberal adult education and in a research project at the University of Gothenburg. According to him, the new way of learning is characterised by connectivism, “an informal process where the individual herself together with others can govern where she seeks information.” A radical change in learning cultures calls for an attitude change. The significance of source criticism is emphasized, and grading must be approached differently. With the increasing online presence of liberal adult education, financing presents a big challenge. At least for the time being, liberal adult education in the social media is not eligible for government subsidies and relies instead on volunteer efforts.

One example of the new learning culture is a Facebook group for people affected by odour and chemical oversensitivity, described in a research paper by Svensson.

The main objective with setting up the group was to attract more participants to a 15-week online course on oversensitivity. Svensson reports that although the members appreciated the group, it did not bring new participants to the course as they felt that the group had already given them enough support.

Vuorovaikutteista tiedon etsintää Kansansivistyskentän on nähtävä verkkokohtaamisten tuomat mahdollisuudet, sanoo Ingemar Svensson, joka tutkii, miten sosiaalisia medioita voidaan käyttää vapaassa sivistystyössä. Kansanopiston opettajana toiminut Svensson on mukana ajatushautomossa, jossa tutkitaan sähköisten medioiden käyttöä kansansivistyksessä, sekä Göteborgin yliopiston tutkimushankkeessa.

Svenssonin mukaan uudelle oppimistavalle on ominaista konnektivismi, ”epämuodollinen prosessi, jossa yksilö itse yhdessä muiden kanssa voi päättää, mistä hakee tietoa”. Radikaali oppimiskulttuurin muutos edellyttää myös asennemuutosta. Lähdekritiikin merkitys korostuu, ja opintosuoritusten arviointi on ajateltava uusiksi.

Verkossa tapahtuvan kansansivistystoiminnan lisääntyessä rahoituksesta on tulossa suuri haaste. Ainakin toistaiseksi sosiaalisissa medioissa tapahtuva sivistystyö on vapaaehtoistyön varassa, sillä siihen ei myönnetä valtion tukea. Yksi esimerkki uudenlaisesta oppimisesta on tuoksu- ja kemikaaliyliherkkien Facebook-ryhmä, jota Svensson on kuvaillut kirjoittamassaan tutkielmassa. Ryhmän päätarkoituksena oli houkutella lisää osallistujia yliherkkyyksiä käsittelevälle 15-viikkoiselle verkkokurssille. Svenssonin mukaan ryhmä koettiin tärkeäksi, mutta se ei tuonut kurssille lisää ihmisiä, koska ryhmäläiset kokivat saaneensa riittävästi tukea jo Facebookissa.

10

     U ndersøkelsen ga ingen sikker oversikt over hvor responsene kommer fra, men det er tydelig at deltakerne kommer fra både Finland, Sverige, Danmark og Norge. Og kanskje flere land. Totalt kom det inn 300 svar, og folkehøgskolene utgjør halvparten.

Ellers har både studieforbund, medborgerinstitutter, paraplyorganisasjoner og flere andre bidratt til å gi et inntrykk av situasjonen.

 



Nybrottsarbeid Situasjonen er, kort fortalt, at 70 prosent av deltakerne i undersøkelsen benytter sosiale medier i dag. Det er flere enn forventet. Blant studieforbundene som har respondert er det over 80 prosent som bruker sosiale medier. Til felles har de aller fleste at sosiale medier er noe nytt. – Det snakkes ikke om sosiale medier på jobben min, sier en. – Det er et generasjonsspørsmål, sier en annen. Og bare 30 prosent har en plan eller strategi for sitt arbeid med sosiale medier. – Vi har i grunn ikke strategisk gjennomtenkt medvirkningen vår i sosiale medier ennå, men vi ser resultater av at vi finnes der, skriver en av deltakerne i undersøkelsen.

En annen som heller ikke har en strategi understreker at det gjør det vanskelig å måle resultatene. Hos noen er det veldig gode erfaringer, men foreløpig svært få ansatte som gjør jobben. Noen gir klart uttrykk for at de ønsker at flere ansatte får økende bevissthet rundt bruken.

I pose og sekk



Hva er formålet, og hvem er det egentlig folkeopplyserne prøver å nå gjennom sosiale medier? Jo, de forsøker å nå ut til nye kursdeltakere og studenter. 80 prosent har svart at nye deltakere er målgruppen. Omtrent halvparten bruker

      + folkeopplysning Sosiale medier

 



TEXT och FOTO Hilde S. Grønhovd



=

Sant?

 

En arbeidsgruppe i NVL har i vinter dukket ned i den store vrimmelen som kalles sosiale medier. På vegne av nettverket NORDINFO har representanter for Folkbildningsrådet, Folkbildningsförbundet og Voksenopplæringsforbundet utviklet og gjennomført en liten surveyundersøkelse blant aktører innenfor folkeopplysningen i Norden. Og hva fant man der? sosiale medier til å bygge nettverk mellom tidligere deltakere, mens omkring 60 prosent har som formål å nå ut til interesserte i allmennheten. Mange oppgir en rekke ulike målgrupper. Og ser på sosiale medier som en mulighet til å få ”både i pose og sekk”. Et annet fellestrekk er at mange trekker fram de unge som en målgruppe det er lettere å nå gjennom sosiale medier.

NORDINFO-arbeidsgruppen for sosiale medier er alle på facebook. Hilde S. Grønhovd, Annika af Trolle og Lill Perby.



Folkeopplysningen bør være der folket er De som har kommet litt lengre i prosessen rapporterer mest om positive effekter. En respondent mener det gjør at flere kan delta, legge inn kommentarer, bryte isoleringen, dele kunnskap og skape ny kunnskap.– Vi har klart å utvide nettverket vårt og nå ut til nye publikum og deltakere til seminarene, sier en annen. En tredje forklarer at de har en bevisst strategi om å være tilstede fordi studentene allerede finnes i de sosiale nettverkene, og legger til: – Det gjør at vi forstår våre studenter og henger med i tiden. Folkeopplysningen bør være der folket er.

Og bare 5 prosent rapporterer om negative erfaringer. Få har utdypet hvilke negative konsekvenser de har opplevd, men en gir uttrykk for tendenser til at organisasjonen

bevisst blir dratt inn i sammenhenger der de ikke ønsker å forekomme. Noe som helt åpenbart er en risiko en utsetter seg for når en velger å gå fra avsenderstyrt informasjon til brukerstyrt, dialogbasert kommunikasjon.

prosent rapporterte om twitterbruk. Men mange mener sosiale medier har stort utviklingspotensiale. Kanskje er antallet folkeopplysere som twitrer mye høyere om et halvt år?

Facebook er vinneren

- Formålet med undersøkelsen vår var å få kunnskap om hvordan de som jobber med folkeopplysning ser på og eventuelt hvordan de benytter sosiale medier, sier Lill Perby i Folkbildningsförbundet.

Resultatene er nå under bearbeiding, og skal bli til en liten rapport. Og foreløpig kan vi konkludere med at det ser ut til at sosiale medier er i vinden innen folkeopplysningen – på akkurat samme måte som ellers i samfunnet. ◆

Det er ingen tvil. Facebook er den soleklare vinneren når folkeopplyserne tar i bruk sosiale medier. Av de som definerer seg som brukere, er 87 prosent til stede på Facebook. Nest største kanal er YouTube, som har 38 prosent oppslutning, mens 33 prosent rapporterer at de har en blogg. – Jeg hadde trodd at Twitter var like stort som Facebook, sier Annika af Trolle i arbeidsgruppen. Dette viste seg å være langt fra sannheten. Bare 19

Og konklusjonen?

Nya utmaningar 11

Social media use by liberal adult education institutions A survey commissioned by the Nordinfo network has been completed investigating social media use among Nordic institutions and organisations of liberal adult education. The survey was carried out by the Swedish National Council of Adult Education, the Swedish Adult Education Association and the Norwegian Association for Adult Learning. 300 replies arrived from folk high schools, study associations, course centres, etc.70 % of the respondent organisations report using social media, but only 30 % of the users have made a plan or strategy for this purpose. Respondents use social media to reach out to new students or participants and other interested parties and for networking with former participants. They feel that it is an especially important channel for reaching young people. The great majority of the respondents report having positive experiences: for instance, they say that social media helps them reach new target groups and to keep up with the times. “Adult education has to be where the people are”, as one person puts it. Facebook is by far the most popular social medium among the respondents, followed by YouTube and blogs, while only 19 % use Twitter. A short report outlining the survey results will be made.

Kansansivistäjät sosiaalisessa mediassa Nordinfo-verkosto on teettänyt pohjoismaisille vapaan sivistystyön toimijoille suunnatun kyselyn sosiaalisen median käytöstä. Kyselyn olivat laatineet yhteistyössä Ruotsin kansansivistysneuvosto ja Ruotsin sekä Norjan sivistysliittojen kattojärjestöt Folkbildningsförbundet ja Voksenopplæringsforbundet. Kyselyyn saatiin 300 vastausta mm. kansanopistoista, sivistysliitoista ja kansalaisopistoista. Vastaajaorganisaatioista 70 % ilmoitti käyttävänsä sosiaalista mediaa, mutta vain 30 %:lla käyttäjistä on käyttöä koskeva suunnitelma tai strategia.

Olemalla läsnä sosiaalisessa mediassa vastaajat pyrkivät tavoittamaan uusia opiskelijoita tai osallistujia ja muita kiinnostuneita sekä verkostoitumaan entisten osallistujien kanssa. Sosiaalinen media koetaan tärkeäksi kanavaksi erityisesti nuorten tavoittamiseen. Valtaosalla vastaajista on sosiaalisesta mediasta myönteisiä kokemuksia: se auttaa heitä mm. tavoittamaan uusia kohderyhmiä ja seuraamaan aikaansa. ”Kansansivistyksen on oltava siellä, missä ihmiset ovat”, yksi vastaaja toteaa.

Facebook on kyselyyn vastanneiden kansansivistäjien keskuudessa ylivoimaisesti eniten käytetty sosiaalinen media. Seuraavaksi suosituimmat olivat YouTube ja blogit, kun taas Twitteriä käytti vain 19 % vastaajista.

Kyselyn tuloksista koostetaan lyhyt raportti.

12

TEXT Hilde Søraas Grønhovd FOTO Karen Beate Nøsterud /norden.org, Magnus Fröderberg/norden.org

Kan studi I den nye norske voksenopplæringsloven er det fastsatt seks overordnede mål for studieforbundenes aktivitet.

Det første målet på listen er ”Å bidra til å vedlikeholde og styrke demokratiet og legge grunnlag for bærekraftig utvikling ved å engasjere og utvikle aktive medborgere”.

studieforbundene

redde det aktive medborgerskapet?

J

eg har spurt to studieforbund om hvilke tanker de gjør seg om dette? Hvor ligger utfordringene for aktivt medborgerskap – og hva gjør de egentlig med dem?

Aktivt medborgerskap er ansvar og engasjement

Jeg har snakket med Anna Sigridsdatter Heen i Populus studieforbundet folkeopplysning, og Hege Irene Fossum i Frikirkelig Studieforbund. Jeg åpnet med å spørre dem hva aktivt medborgerskap er? Om det er de skjønt enige: Det handler om å være aktivt deltakende i å skape, påvirke og endre samfunnet til beste for seg selv og sine medmennesker. Aktivt medborgerskap betegner mennesker som har både ansvarsfølelse og engasjement.

Individualisering som trussel De to studieforbundene uttrykker begge bekymring for at det aktive medborgerskapet er under press. – En utfordring kan være at mennesker ikke får mulighet til å delta på grunn av ulike hindringer, enten det er manglende universell utforming, språklige barrierer, kulturelle forskjeller eller økonomi, sier Hege I. Fossum. – Men de to største truslene mot aktivt medborgerskap tror jeg likevel er individualisme og avmaktsfølelse, slår Fossum fast. Hun mener samfunnet i dag har et så sterkt fokus på selvrealisering og egennytte at det går påbekostning av engasjement for de gode samfunnssakene. – I tillegg har mange inntrykk av at det ikke nytter å engasjere seg, enten fordi de tror at deres eget bidrag ikke vil bli verdsatt, eller fordi de ser at man i den politiske verden bare slår hverandres innpill i hjel!

Nya utmaningar 13

Kan vi legge skylda på ”den nye kapitalismen”?

Anna S. Heen sier seg veldig enig i individualiseringen som trussel mot demokrati og aktivt medborgerskap, men gir en mer politisk forklaring på problemet. - Med en utvikling der kapitalkreftene erobrer alle samfunnsområder og også ser på individer og sosiale relasjoner som varer, fremmes et instrumentelt syn på mennesket. Samtidig stilles det stadig større krav til hver enkelt. Konsekvensen er at stadig større grupper blir sårbare, utsettes for marginalisering og ekskludering, sier en engasjert Anna S. Heen. Som følge av dette hevder Heen at individene på en urimelig og uriktig måte gjøres ansvarlig for sin egen situasjon, og oppfattes kun som utgiftsposter for fellesskapet. Heen mener dette gjelder både eldre hjelpetrengende, de som har dårlige oppvekstvilkår, rusmisbrukere, lavt utdannede, innvandrere, flyktninger og til dels også de som ikke henger med i den digitale utviklingen. Hun refererer til den amerikanske sosiologen Richard Sennet, som hevder ”den nye kapitalismen” krever en ny mennesketype, og at denne tilpasningen truer demokratiet.¹ Studieforbund som botemiddel?

Frikirkelig Studieforbund mener at opplæring i frivillige organisasjoner bidrar til aktivt medborgerskap både gjennom økt kunnskap om ulike samfunnsområder, om ledelse av frivillige organisasjoner og gjennom den samfunnsbevisstheten man oppnår ved å delta på kurs og drøfte aktuelle spørsmål. – Jeg mener at den mestringserfaringen man oppnår gjennom å lære sammen med andre, dele kunnskap og erfaringer, og sette ord på egne meninger er grunnleggende for aktivt medborgerskap, sier Hege I. Fossum. Studieforbundet er i disse dager i ferd med å utgi et hefte om hvordan kursvirksomheten hos deres medlemsorganisasjoner oppfyller målet om å styrke demokratiet og utvikle aktive medborgere. Der skriver de følgende:

”

14

økt kunnskap om demokrati og større demokratisk forståelse fremmer demokratibygging og likeverdig deltakelse i organisasjons- og samfunnsliv.(…) Økt kompetanse om organisasjon og ledelse bidrar til styrking og videreutvikling av frivillige organisasjoner og deres virksomhet, og dermed også utvikling av lokalmiljøet. I tillegg til at det styrker den enkeltes deltakelse i samfunns- og arbeidsliv. (…) Økt samfunnsbevissthet og mer kunnskap om viktige samfunnsspørsmål genererer aktivt samfunnsengasjement og styrker og videreutvikler frivillige organisasjoners virksomhet i samfunnet.

”

I tillegg til slik viktig kunnskapsheving om politikk og samfunn, understreker Anna S. Heen viktigheten av den sosiale kompetansen som mennesker utvikler gjennom å delta i studiesirkler. – For å være en aktiv medborger trenger individet å få tro og tillit til seg selv, sine vurderinger og meninger, og å bli bevisst sin egen situasjon og sitt forhold i samfunnet, slår hun fast. Hun er opptatt av at den stimuleringen til organisering i brukerforeninger, støttegrupper, politiske- og interesseorganisasjoner, og foreninger for vennskap, samhold og trivsel, som studieforbundene bidrar til er viktig for demokratisk deltakelse.

Konkrete tiltak?

Som de engasjerte menneskene de er, har både Hege I. Fossum og Anna S. Heen vanskelig for å trekke fram ett godt eksempel på utvikling av aktivt medborgerskap fra sitt studieforbund. De kommer i stedet med en hel rekke! Essensen er likevel at aktivt medborgerskap kan bygges på utallige måter gjennom helt forskjellige kurs og aktiviteter. Det er den mangfoldige summen av aktiviteter og kurstilbud i studieforbundene som utgjør et vesentlig bidrag til demokrati og aktivt medborgerskap. Som Anna S. Heen uttrykker det: – I Populus bidrar så og si all studieaktiviteten til aktivt medborgerskap! Dermed velger journalisten en enkel strategi for konkrete tiltak: Ingen nevnt, ingen glemt.

Men hva bringer framtida?

At Folkeopplysningen gjennom historien har vært viktig for utviklingen av demokratiet hersker det liten tvil om. Studieforbundene har bidratt til at borgerne får tilgang til kunnskap slik at de er i stand til selv å ta ansvar for seg selv og sine medmennesker. Muligheten for at dette vil være en bærebjelke for dannelsen av framtidige aktive medborgere er åpenbart til stede, men om det blir realisert er likevel et åpent spørsmål.

Både Anna S. Heen og Hege I. Fossum er tydelige på at det fordrer at både beslutningstakere og medborgere er sitt ansvar bevisst, og benytter de ressursene og tilbudene som studieforbundene representerer. De to damene gir også klart inntrykk av at studieforbundene selv har tro på eget potensial og den rollen de kan spille for samfunnsutviklinga. Det er et utgangspunkt man ikke skal kimse av. ◆ ¹ Sennet bekymrer seg for de korte tidshorisontene som er nødvendige for å tilfredsstille kapitalens behov i dagens arbeidsliv.

Det gjelder å slippe taket i fortiden og tilegne seg ny kunnskap raskt. Samfunnsborgeren blir konsument som kjøper - eller ikke kjøper - løsninger på et marked. Denne utviklingen mener han er en fare for demokratiet. Sennet, R. (2006) The Culture of the New Capitalism. New Haven: Yale University

Can adult learning associations rescue active citizenship?

Norway’s new Act on adult learning states that promoting active citizenship is among the main tasks of adult learning associations. Anna Sigridsdatter Heen from Populus association and Hege Irene Fossum from Frikirkelig Studieforbund both feel that certain aspects of today’s society have a negative impact on people’s willingness to participate. Fossum blames individualism and a growing feeling of powerlessness, while Heen points to the encroachment of capitalism into all areas of society as the underlying reason. Both believe that adult learning associations have the potential to further active citizenship in countless ways. In a forthcoming brochure, Frikirkelig Studieforbund emphasizes the role of learning that takes place in non-governmental organizations in strengthening participation and social awareness.

Anna S. Heen takes up the importance of social skills learnt in study circles. –In order to be active citizens, individuals must develop a trust in themselves, their values and views, she says. According to Heen, all the study activities offered at Populus foster active citizenship. However, adult learning associations can only succeed in promoting active citizenship if policy-makers and citizens are aware of their responsibilities, both Fossum and Steen point out.

Sivistysliitot aktiivisen kansalaisuuden pelastajina?

Norjan uuden aikuiskoulutuslain mukaan aktiivisen kansalaisuuden edistäminen kuuluu sivistysliittojen tärkeimpiin tehtäviin. Sivistysliitto Populuksen Anna Sigridsdatter Heen ja Frikirkelig Studieforbundin Hege Irene Fossum ovat yhtä mieltä siitä, että eräät nyky-yhteiskunnan piirteet vähentävät ihmisten halua osallistumiseen. Fossumin mielestä tärkeimpiä syitä aktiivisuuden vähenemiseen ovat individualismi ja voimattomuuden tunne, kun taas Heenin mielestä kehityksen taustalla on kapitalismin tunkeutuminen yhteiskunnan kaikille osa-alueille. Molemmat uskovat sivistysliittojen mahdollisuuksiin lisätä kansalaisaktiivisuutta lukemattomin eri tavoin. Pian ilmestyvässä esitteessään Frikirkelig Studieforbund korostaa erityisesti kansalaisjärjestöissä tapahtuvan oppimisen merkitystä yhteiskunnallisen osallistumisen ja tietoisuuden vahvistajana. Anna S. Heen nostaa esiin myös opintopiireissä opittavien sosiaalisten taitojen tärkeyden. – Ollakseen aktiivinen kansalainen yksilön on opittava luottamaan itseensä, arvoihinsa ja näkemyksiinsä, hän sanoo. Heenin mukaan Populuksessa kaikki opintotoiminta edistää aktiivista kansalaisuutta.

Sivistysliitot voivat kuitenkin toteuttaa tehtäväänsä aktiivisen kansalaisuuden edistäjinä ainoastaan jos sekä päättäjät että kansalaiset tiedostavat vastuunsa, Fossum ja Steen muistuttavat.

Nya utmaningar 15

TEXT Karen Brygmann FOTO Dansk Folkeoplysnings Samråd och Tekes, Susanna Lehto

Klima og miljø skal ud til nye målgrupper Få måneder inde i 2010 er de civile organisationer stadig i færd med at finde deres ben oven på kulminationen op til COP 15. Klima, miljø og bæredygtighed vil også fremover stå højt på dagsordenen inden for folkeoplysningen. Området skal udvikles, men uden særlige bevillinger, som man oplevede i 2009.

D

a en lang række civile organisationer i regi af Peoples Climate Action for nylig mødtes til evaluering af sidste års mange COP 15-aktiviteter, lagde også den nye klimaminister, Lykke Friis, vejen forbi. Direkte adspurgt kunne ministeren fortælle, at regeringen ikke planlægger at afsætte særskilte midler til klimafokus i de kommende år.

Sidste års regeringspulje på 20 millioner kr. var en enkeltstående bevilling i anledning af det internationale klimatopmøde.

Alligevel vil vi snart se eksempler på nye aktiviteter og tilbud, når det gælder emner som miljø, sundhed og klima.

- Området har været i markant vækst det seneste årti. Spørgsmål om brugen af naturressourcer, bæredygtig udvikling og i de senere år klodens klima optager i dag meget store og varierede dele af befolkningen. COP 15 fik blandt andet mange unge til at involvere sig. Og denne interesse forsvinder ikke, fordi topmødet i København er slut, siger Christine

16

Sestoft, der er udviklingskonsulent i Dansk Folkeoplysnings Samråd.

Erfaringer bliver evalueret På den korte bane vil aktivitetsniveauet dale betydeligt i forhold til 2009, blandt andet fordi der er behov for at evaluere.

- Det er tydeligt at mærke, at mange organisationer stadig er optaget af at se på de nye erfaringer, de fik med COP 15. Både nationalt og internationalt blev der etableret nye samarbejder, som mange har haft stor glæde af. Det vil man gerne udvikle videre, men mange har brug for at stoppe op og analysere, hvad der egentlig er sket de seneste par år, inden man går videre, vurderer Christine Sestoft.

Hun sporer også en skuffelse i miljøerne over, at stort set al opmærksomhed i presse og offentlighed rettede sig mod det øverste politiske niveau under selve topmødet.

- Det blev i høj grad Kinas og præsident Obamas ageren og motiver, alting kom til at dreje sig om, mens det var meget svært at trænge igennem med de mere bløde

Läs mer Peoples Climate Action www.peoplesclimateaction.dk



Læs mere om Dansk Folkeoplysnings Samråds klimaaktiviteter http://dfs.dk/klima/klima.aspx Professor ved Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Jeppe Læssøe, står i spidsen for det nye regionale ekspertcenter for uddannelse og pædagogik inden for bæredygtig udvikling: http://dpu.dk/site. aspx?p=5290&init=jepl&lang=da

- Det blev i høj grad Kinas og præsident Obamas ageren og motiver, alting kom til at dreje sig om på COP 15, konstaterer Christine Sestoft.

Bringing climate information to new target groups During 2009, the year of the Copenhagen climate conference, Danish NGOs set up a wealth of new initiatives for sustainable development. Climate issues will continue to top the agenda of liberal adult education, says development consultant Christine Sestoft from the Danish Adult Education Association. Even though the government no longer allocates extra funding for climate projects, many adult education organisations have created new partnerships that they want to develop further. Before embarking on new projects, however, they must stop to evaluate and analyse the fruits of 2009, Sestoft says. She adds that many people were disappointed in the news coverage from the conference, which centred on top-level politicians. – The focus was mostly on what China and president Obama did and thought, while it was difficult to get media coverage for softer messages and solutions that clearly attracted a strong popular involvement.

The field of liberal adult education is about to get an important sparring partner, Sestoft reveals: A new expertise centre of education and pedagogy in sustainable development is being established at the Danish School of Education. – The centre can give us lots of inspiration for developing methods and communication that will enable dialogue with new target groups, Sestoft says.

Ilmastotietoutta uusille kohderyhmille

budskaber og bud på løsninger, som der vitterlig var et meget stort folkeligt engagement omkring, konstaterer hun.

Inspiration fra nyt ekspertcenter Et nyt regionalt ekspertcenter ved Danmarks Pædagogiske Universitetsskole for uddannelse og pædagogik inden for bæredygtig udvikling bliver helt givet en vigtig sparringspartner i det forestående udviklingsarbejde, noterer Christine Sestoft.

- Centret vil rumme en stor ekspertise inden for såvel voksenuddannelse og folkeoplysning som inden for bæredygtighed. Det kan inspirere os meget til, hvordan vi kan udvikle både metoder og kommunikation, så vi blandt andet kan komme i dialog med nye målgrupper. Fx skal vi blive bedre til at honorere mange unges ønsker om høj grad af involvering, konkret handling og synlige resultater vurderer hun. ◆

Kööpenhaminan ilmastokokousvuonna 2009 Tanskan kansalaisjärjestöt järjestivät valtavasti uutta kestävään kehitykseen liittyvää toimintaa. Ilmastoasiat pysyvät jatkossakin kansansivistyksen asialistan huipulla, toteaa kansansivistysneuvoston kehityskonsultti Christine Sestoft. Monet kansansivistysorganisaatiot loivat uusia yhteistyösuhteita, joita halutaan kehittää edelleen, vaikkei hallitus ei enää myönnä tarkoitukseen erityisiä varoja. Ennen uusiin hankkeisiin ryhtymistä on kuitenkin pysähdyttävä arvioimaan ja analysoimaan vuoden 2009 antia, Sestoft sanoo. Hän kertoo myös, että monet pettyivät huippukokouksen uutisointiin, joka keskittyi ainoastaan politiikan huipputasoon. – Mediassa käsiteltiin lähinnä Kiinan ja presidentti Obaman tekemisiä ja mielipiteitä, ja julkisuuteen oli vaikeaa saada pehmeämpiä viestejä ja ratkaisuehdotuksia, vaikka niillä on vahva tuki kansan parissa. Sestoft kertoo, että kansansivistyskenttä saa pian tärkeän sparrauskumppanin: Tanskan kasvatustieteelliseen yliopistoon perustetaan uusi asiantuntijakeskus, jossa tutkitaan kestävään kehitykseen liittyvää kasvatusta ja pedagogiikkaa. – Keskus voi antaa meille paljon inspiraatiota metodien ja viestinnän kehittämiseen, jotta voimme esimerkiksi päästä vuoropuheluun uusien kohderyhmien kanssa.

Nya utmaningar 17

TEXT Marja Beckman FOTO Karolinska Institutet

Gå på studiecirkel och

lev längre

Kvinnor över 60 som deltar i studiecirklar har god chans att leva längre än dem som inte gör det. Och att lyssna på musik kan frigöra stressminskande hormon.

DialogWeb:s Sverigeredaktör har tittat närmare på forskning om hur folkbildning och kultur kan påverka människors hälsa.

V

ad är hälsa? Lennart Nordenfelt, professor i teoretisk filosofi vid Linköpings universitet, har två hälsoperspektiv. Det ena är det analytiska, som innefattar läkekonst och medicinsk vetenskap, det andra är det holistiska hälsobegreppet som rör den vanliga människans grundläggande engagemang och intresse för den egna hälsan.

Det handlar kort om att ha förmåga att förverkliga sina mål utifrån sina förutsättningar. Hälsa är enligt denna definition inte frånvaron av sjukdom utan en förmåga att använda de resurser man har. Flera forskare använder Nordenfelts hälsodefinition när de undersöker vilken hälsonytta folkbildningen har. Även om många studiecirkeldeltagare vittnar om bruten social isolering, förbättrat självförtroende och en ökad känsla av sammanhang finns det ganska få forskningsresultat som rent kvantitativt bevisar att folkbildningen har positiv effekt på hälsan. Ofta kräver sådana undersökningar att man arbetar tvärvetenskapligt och blandar exempelvis sociologiska teorier med medicinska undersökningar.

Kan folkbildningen ge socialt kapital?

På Örebro universitet pågår just nu ett forskningsprojekt med titeln Folkbildningens nytta: en studie om kapitalformer i folkbildande verksamhet. Målet med projektet är att undersöka om den insats som samhället gör i form av ekonomiskt kapital (skattepengar) omvandlas

18

till olika former av annat kapital som att öka människors sociala tillit, hälsa, användning av informationsteknologi och vägar till högre utbildning. Man använder det statsvetenskapliga begreppet socialt kapital, som handlar om ekonomiska effekter av människors tillit till varandra och samhället.

Ett av projektets delmoment behandlar hälsonytta, och där ska man undersöka hur folkbildningen bidrar till individens välbefinnande samt hur den förändrar människors vardagsliv genom att de omskapar och vidgar sin egen livsvärld. Projektet leds av Bernt Gustavsson, professor vid akademin för humaniora och utbildning. Han skriver i ett mejl att den som ska göra delprojektet ”är sjuk mer långvarigt så det lär dröja innan något finns att publicera kring det.”

avslutats i november 2004, svarade 76 procent av de svarande att studiecirkeln lett till att de mer brydde sig om sin hälsa. 75 procent av deltagarna ansåg också att de fått en ökad förståelse för andra grupper i samhället och 57 procent att de blivit mer intresserade av samhällsfrågor.

I slutet av 2005 fick Vetenskapsrådet öronmärkta pengar

Töres Theorell, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.

Studiecirklar för bättre hälsa I väntan på resultatet får man leta sig till något äldre rapporter och utvärderingar. I början av 2000-talet påbörjades studiecirkelsatsningen ”Det goda livet” i Södermanlands län. Invånarna uppmuntrades att starta studiecirklar, främst med hälsoinriktning, med syfte att främja folkhälsan genom att öka möjligheten för människor att komma ut, röra på sig och mötas. Flera andra län hakade på, lärde av misstagen och utvecklade metoderna. I en enkätundersökning som gjordes av Landstinget Sörmland efter att ”Det goda livet”



Läs mer

Relaterade länkar: Vetenskapsrådet: www.vr.se Folkbildningsförbundet: www.studieforbunden.se Örebro universitet: www.oru.se Folkbildningsrådet: www.folkbildning.se

Join a study circle – get healthy!

So far, not much research is available on the health effects of liberal adult education, although many study circle participants report improvements in their quality of life. A research project on the beneficial effects of liberal adult education is currently underway at Örebro University, including a sub-project on health benefits. The results of that study will not be available for a while yet, but some surveys and reports were conducted earlier in the 2000s. At the beginning of this century, several Swedish provinces launched a project aiming to improve public health through healthrelated study circles. Participant surveys show that the study circles had a positive impact on the participants’ attitudes towards health issues and social participation. A research project conducted by the Karolinska Institute and the University of Stockholm examined cultural activities and health among an ageing population. The results show a link between participation in various activities and

av den svenska regeringen för att stärka forskning om kultur och hälsa.

Bland de nio beviljade projekten finns bland annat ”Kulturella aktiviteter och hälsa i en åldrande befolkning” där forskare vid Karolinska institutet och Stockholms universitet kan visa samband mellan deltagande i olika aktiviteter och lägre dödlighet.

I synnerhet kvinnor tycks leva längre av att delta i exempelvis studiecirklar eller organisationer, medan män inte har samma sociala behov utan mår bra av exempelvis trädgårds- eller hobbyarbete. Undersökningen visar också att individer som i medelåldern har ägnat sig åt politiska, intellektuella och kulturella aktiviteter har bättre minnesförmåga när de blir

lower mortality. Especially women seem to live longer if they participate in study circles or organisations. In one research project, students attending a one-yearlong leadership course were randomly divided in to two groups. In one group, only conventional teaching methods were used, while in the other one music and poetry were included in the teaching.

The participants in the culture-oriented group turned into more courageous leaders and their mental health developed in a more positive direction.

Opintopiirissä terveemmäksi Vapaan sivistystyön terveysvaikutuksista ei ole toistaiseksi paljonkaan tutkimustietoa, vaikka monet opintopiiriin osallistuneet kokevat elämänlaatunsa parantuneen. Örebron yliopistossa on parhaillaan käynnissä kansansivistyksen hyötyvaikutuksia tutkiva hanke, jonka yksi osa käsittelee terveydellisiä hyötyjä.

Tämän tutkimuksen tuloksia joudutaan vielä odottelemaan hetki, mutta joitakin raportteja ja katsauksia aiheesta on tehty

äldre jämfört med dem som inte har varit aktiva inom dessa områden.

Kulturell ledarutbildning gav modigare chefer I projektet ”Hur konst, litteratur och musik påverkar etisk, estetisk och emotionell kompetens. Hur påverkas medarbetarnas hälsa?” jämfördes kursdeltagare som slumpmässigt fördelats på två ettåriga ledarskapsutbildningar; en med konventionellt innehåll och en utbildning som använde dikt och musik för att reflektera över frågeställningar kring fyra teman: liv/död, makt/frihet, förräderi/mod samt ensamhet/kärlek.

Resultaten visade att ledarna i den kulturinriktade utbildningen blev modigare och mindre benägna att sopa missförhållanden på arbetsplatsen under mattan.

Dessutom utvecklades den psykiska hälsan bättre i gruppen med den konstnärliga chefsutbildningen. Man kunde också se att ett hormon som återspeglar kroppens återhämtningsförmåga, DHEAs, utvecklades bättre hos deltagarna i den konstinriktade gruppen.

Projektet utvecklades i samarbete mellan Högskolan i Akershus, Norge,

myös aiemmin 2000-luvulla. Vuosituhannen alussa useissa ruotsalaislääneissä toteutettiin hanke, jonka ideana oli parantaa kansanterveyttä terveysaiheisten opintopiirien avulla. Osallistujakyselyjen perusteella opintopiirit vaikuttivat myönteisesti osallistujien terveyttä ja yhteiskunnallista aktiivisuutta koskeviin asenteisiin. Karoliinisen instituutin ja Tukholman yliopiston toteuttamassa tutkimushankkeessa taas tarkasteltiin vanhenevan väestön kulttuuriharrastuksia ja terveyttä. Tulokset osoittavat, että erilaiseen toimintaan osallistuminen on yhteydessä alhaisempaan kuolleisuuteen.

Etenkin naiset näyttävät saavan lisää elinvuosia opintopiiri- tai järjestötoimintaan osallistumisesta. Kolmannessa tutkimushankkeessa verrattiin yksivuotisen johtajuuskoulutuksen tuloksia kahdessa ryhmässä, joista toisessa käytettiin vain tavanomaisia koulutusmetodeja, toisessa myös runoja ja musiikkia. Kulttuuripainoitteisen ryhmän osallistujista tuli rohkeampia johtajia ja heidän psyykkinen terveytensä kehittyi suotuisammin.

Försvarshögskolan i Stockholm och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet i Stockholm. En av forskarna från Karolinska är Töres Theorell som länge har forskat om sambanden mellan kultur, hälsa och stress. 2009 gav han ut en bok om sambanden mellan musik och hälsa, ”Noter – om musik och hälsa”. Där skriver han om musikens biologiska och sociala effekter och undersöker bland annat hur musik används i vården, människor som sjunger i kör och vad som händer när barn får vara med och musicera. Musik kan ha avslappnande verkan, då dopamin och oxytocin frigörs när man lyssnar på musik man tycker om, samtidigt som stresshormonet kortisol minskar.

När resultaten av Vetenskapsrådets satsning på kultur och hälsa presenterades i maj 2010 sa Töres Theorell bland annat: – Det räcker inte att säga att kultur är bra för hälsan. Vi måste svara på hur – hur ska man göra, konkret? Läkare måste få veta hur de kan använda den här kunskapen. Annars är risken att vi får en rejäl backlash om man på ett okänsligt sätt börjar skriva ut kultur på recept utan att veta vad man gör. ◆

Nya utmaningar 19

Lowering the threshold to a healthier lifestyle The Finnish Association of Adult Education Centres (FAAEC) conducted a series of state-funded health promotion projects in 2002–2009. Health promotion courses were organised in adult education centres all around Finland. According to an evaluation conducted by the Finnish Centre of Health Promotion, the projects have had a significant impact. There is a real call for such activities because the municipal health and social services cannot cope alone with the challenge posed by the increase in lifestyle diseases. Kari Nenonen, vice CEO of the Association of Local and Regional Authorities, says that adult education centres can contribute to health-related equality and thereby stop health becoming a class issue. For instance, strategies for increasing participation by underrepresented groups were developed for the projects.

Significantly, they were able to attract middle-aged men, a notoriously difficult target group for health promotion and non-formal education. –Adult education centres have always been interested in outreach activities and target groups that are not automatically among the most enthusiastic participants, says special planning officer Liisa Honka from FAAEC. According to the report, adult education centres are now seen as significant stakeholders in disease prevention, and it is hoped that their health promotion activities will continue after the projects have come to an end.

Matalampi kynnys terveellisempään elämään Suomen kansalaisopistojen liitto KoL toteutti vuosina 2002–2009 valtion tuella terveyden edistämisen hankekokonaisuuden. Hankkeiden puitteissa kansalaisopistoissa järjestettiin terveystavoitteisia kursseja eri puolilla maata. Terveyden edistämiskeskuksen Tekryn tekemässä arvioinnissa todetaan, että hankkeilla on ollut merkittävä vaikutus. Tämäntyyppiselle toiminnalle on sosiaalinen tilaus, sillä kunnallinen terveys- ja sosiaalisektori ei yksin selviä lisääntyvien elintasosairauksien aiheuttamista haasteista. Kuntaliiton varatoimitusjohtaja Kari Nenonen sanoo sivistys.net -verkkosivustolla, että opistot voivat lisätä terveydellistä tasa-arvoa ja estää terveyden muuttumista luokkakysymykseksi.

Hankekokonaisuuden yhteydessä kehitettiin muun muassa strategioita aliedustettujen ryhmien tavoittamiseksi. Erityisen merkittävää on, että niiden avulla on tavoitettu myös keski-ikäisiä miehiä, jotka yleensä ovat hankala kohderyhmä sekä vapaan sivistystyön että terveyden edistämisen kannalta. – Kansalaisopistot ovat aina olleet kiinnostuneita hakevasta toiminnasta ja kohderyhmistä, jotka eivät automaattisesti aina ole niitä innokkaimpia, sanoo KoL:in erikoissuunnittelija Liisa Honka. Raportin mukaan opistot nähdään nyt varteenotettavina toimijoina sairauksien ehkäisyssä, ja niiden toivotaan jatkavan terveyden edistämistoimintaa hankkeiden loputtuakin.

20

Lågtröskelkurser och hälsomotion är begrepp som myntades inom vuxenutbildningsvärlden i Finland när den riksomfattande takorganisationen Medborgarinstitutens förbund, MiF (på finska KoL) under åren 2002–2009 genomförde ett långsiktigt program för att starta upp olika typer av hälsofrämjande kurser vid arbetaroch medborgarinstituten.

T

emat var ett av de centrala i den sittande regeringens politikprogram. En utvärdering, som gjorts av det statliga organet Centret för hälsofrämjande (Tekry), visar att den stora satsningen har haft stor genomslagskraft i hela landet och att instituten vid sidan av kommunernas officiella hälso- och socialsektorer numera räknas som viktiga aktörer i hälsofrågor.

I nyhetsportalen Sivistys.net säger Finlands kommunförbunds vice vd Kari Nenonen att medborgarinstituten spelar en speciellt viktig roll när det

TEXT Clara Henriksdotter FOTO Johannes Jansson /norden.org

Sänkt tröskel för ett hälsosammare liv gäller att hindra att hälsa blir en klassfråga, dvs. att de bättre lottade i samhället har en större chans att leva ett friskt liv.

Medborgarinstituten finns nära lokalbefolkningen och kan svara på de signaler som kommer från vanligt folk. Speciellt för just denna satsning har också varit att man lyckats nå medelålders män, som hör till den mest svårflörtade gruppen både när det gäller fri bildning och hälsosatsningar. ”Jag tänker nu mera på hur mycket jag rör på mig och vad jag äter”. ”Självdisciplinen har vuxit, livet känns ibland lättare än före kursen”. ”Bättre kondition, lägre vikt, blodtryck och kolesterolvärden”. ”Jag lärde känna nya människor, jag kom mig för att gå på kurs fast det ibland kändes svårt.”

Detta är några av de uttalanden från kursdeltagare i olika typer av hälsofrämjande grupper som återges i den utvärdering av projektet som Centret för hälsofrämjande gjort.

– Medborgarinstituten har alltid varit intresserade av uppsökande verksamhet och av målgrupper som inte automatiskt hör till de mest ivriga, säger specialplanerare Liisa Honka på MiF.

Hellre förebygga än reparera I rapporten påpekas att det finns en stark social beställning på den här typens verksamhet. Kommunernas hälsovårds- och socialsektor klarar inte längre ensamma av att tackla alla de utmaningar (t.ex. allt högre förekomst av folksjukdomar som övervikt, diabetes typ 2 samt hjärt- och kärlsjukdomar) som man står inför när det gäller medborgarnas hälsa. Och då hjälper det inte alltid att det faktiskt är fråga om lagstadgad verksamhet i kommunerna.

I rapporten sägs det vidare att det är fullt möjligt för medborgarinstituten att i högre grad än förr profilera sig som medaktör i det förebyggande hälsovårdsarbetet och det finns en förhoppning om att medborgarinstituten ska fortsätta att utveckla verksamheten även efter projektets slut.

– Vi är hellre med i förebyggande än reparerande verksamhet, säger Liisa Honka.

Hon tycker ändå att det är viktigt att komma ihåg att medborgarinstitutens primära uppgift inte är direkt hälsofrämjande verksamhet.

– Vårt mål är att samarbeta med andra

Läs mer



Medborgarinstitutens förbund: www.ktol.fi Finsk vuxenutbildningsnyhetsportal: www.sivistys.net

aktörer i kommunen och framför allt stöda invånarna i deras strävan att leva ett friskare liv. En av våra sloganer i projektet var t.ex. ”lärande förbättrar hälsan” (på finska: ”oppiminen lisää terveyttä”).

Projektet stöddes från statens sida med drygt en halv miljon euro, och man har bl.a. stött instituten direkt med att bilda nya grupper och att utvecklat strategier för att få med underrepresenterade grupper. Lärarna har fått utbildning, läroplaner och undervisningsmaterial har skapats, man har satsat på marknadsföring och på att upprätthålla ett virtuellt klassrum och stå till tjänst med konsultation.◆

Nya utmaningar 21

Selv om vi heldigvis ikke er på niveau med sydeuropæiske landes ungdomsledighed, har finanskrisen ramt os i et omfang, ingen havde forudset, siger Lars Djernæs.

TEXT Karen Brygmann FOTO NMR

bekymr F

ra 2008 til 2010 er ledigheden blandt unge samlet set steget med omkring 50 % i Norden. Sverige lå i første kvartal af 2010 i toppen med en ungdomsledighed på 29 %, Finland på 27 %, Island 16 %, Danmark 13 % og Norge i bund med 9 %.

Landene står overfor det paradoksale problem, at de umiddelbart på den anden side af den økonomiske krise forventer stor mangel på arbejdskraft, men at mange unge netop nu er uden fast tilknytning til en uddannelse eller til arbejdsmarkedet, og at deres fremtidige muligheder forringes i takt med længerevarende ledighed.

Derfor besluttede de nordiske beskæftigelses- og undervisningsministre sidste år at iværksætte en analyse af landenes tiltag i forhold til ungdomsledigheden.

Bredt samarbejde nødvendigt Kortlægningen peger på, at et tæt samarbejde mellem forskelli-

22

Unges ledighed

er i hele Norden ge aktører er vigtigt for at målrette tilbud til unge ledige med forskellige behov. Når både arbejdsmarked, uddannelsesinstitutioner, frivillige organisationer og kommuner er involveret, er der større udsigt til succes med at få ledige i gang med uddannelse eller i job.

Samtidig er det vigtigt at sætte ind efter kort tids ledighed og tænke i individuelle løsninger, som tager afsæt i både alder, uddannelsesbaggrund og de unges sociale situation. I Danmark havde det desuden stor effekt, da man allerede i 90’erne indførte en lavere dagpengesats for unge og dermed skabte et økonomisk incitament til at komme ud af ledigheden.

Uddannelser skal udvikles I flere af de nordiske lande har man de senere år været optaget af, hvordan grundskolen kan forbedres, så flere elever har de tilstrækkelige kundskaber og færdigheder til at gennemføre efterfølgende uddannelse. Den form for langsigtede indsatser er uhyre vigtige for at minimere frafaldet i uddannelsessystemet og dermed ungdomsarbejdsløsheden på længere sigt, fremhæver rapporten.

På samme måde er der behov for at udvikle gymnasie- og andre ungdoms-

uddannelser, så de appellerer til flere unge. Vigtige skridt i den retning er den svenske gymnasiereform, hvor der sker en større erhvervsretning. Desuden fremhæves lærlingeuddannelserne i såvel Finland, som Norge og Danmark samt produktionsskolerne i både Danmark og Island som eksempler på uddannelser, der formår at appellere til en stor gruppe unge, som er mindre studievante.

Ministre mødes til diskussion

Rapporten dannede grundlag for drøftelserne på en fælles nordisk konference om initiativer imod ungdomsarbejdsløshed d. 8. oktober i København, og den vil på ny være på dagsordenen, både når de nordiske uddannelsesministre og beskæftigelsesministre mødes i november.

- Selv om vi heldigvis ikke er på niveau med sydeuropæiske landes ungdomsledighed, har finanskrisen ramt os i et omfang, ingen havde forudset. Derfor er både beskæftigelses- og undervisningsministrene i Norden meget optagede af at bremse udviklingen i ungdomsledigheden med særlig fokus på de unge, som hverken er i uddannelse eller arbejde, siger Lars Djernæs, der er seniorrådgiver i Ministerrådets sekretariat for arbejdsliv.

Läs mer

Link til rapporten:

Ung i Norden

U

I hele Norden er ungdomsarbejdsløsheden kommet højt på den politiske dagsorden efter finanskrisen. Mange initiativer er sat i værk for at komme den til livs, ikke mindst fordi ledighed i ungdomsårene rummer en høj risiko for senere marginalisering.

En ny rapport sammenligner og analyserer tiltagene i de nordiske lande med henblik på, at landene vil finde inspiration hos hinanden til en endnu mere effektiv indsats.



Nordiska länders insatser mot ungdomsarbetslöshet www.norden.org/sv/publikationer/ publikationer/2010-570/

Forhindre A- og B-hold

Alternativet kan meget vel være et fremtidigt A-hold og B-hold blandt de unge.

På den ene side de, der studerer, rejser og arbejder i forskellige verdensdele og nyder godt af globaliseringens muligheder.

Og på den anden side en gruppe uden eller med ringe uddannelse og måske med sporadisk tilknytning til arbejdsmarkedet, som ikke vil være i stand til at udnytte de samme muligheder.

- Det vil være en uheldig udvikling, for med de store ældreårgange, der er på vej til pension, har vi brug for, at så mange som muligt indgår i arbejdsstyrken og bidrager til fremover at sikre den velfærdsmodel, som vi kender i dag, siger Lars Djernæs. ◆

Ung i Norden 23

Nordic concern over youth unemployment In the period 2008–2010, the Nordic countries have seen a worrying increase in youth unemployment as a result of the financial crisis. The paradox is that although labour shortages are expected within the next few years, right now there are many young people with no job or study place. A report commissioned in 2009 by the Nordic ministers of employment and education surveyed government initiatives against youth unemployment. According to the report, cooperation between different sectors and stakeholders is a must for creating individually tailored solutions for the young unemployed. Several Nordic countries have initiated education reforms intended to reduce youth unemployment. Changes to basic education aim to give pupils better competences for post-compulsory education, while within upper secondary education, appealing new study options are being created. The report on youth unemployment formed the basis for a Nordic conference held in Copenhagen on 8 October 2010, and a ministerial meeting on the topic will take place in November. Addressing youth unemployment is seen as a priority, and rightly so. A failure could lead to a splitting of the young generation into two groups: category “A” youth who study, travel and work, and category “B” youth who must settle for a low education level and sporadic employment.

Nuorten työttömyys huolestuttaa Pohjolaa Nuorisotyöttömyys on vuosina 2008–2010 lisääntynyt huolestuttavasti Pohjoismaissa finanssikriisin vuoksi.

Olemme paradoksaalisessa tilanteessa, sillä lähivuosina on odotettavissa työvoimapulaa, mutta juuri nyt monet nuoret ovat vailla työ- ja opiskelupaikkaa. Pohjoismaiden työllisyys- ja opetusministereiden vuonna 2009 teettämässä raportissa on kartoitettu eri pohjoismaiden nuorisotyöttömyyteen kohdistuvia toimenpiteitä.

Raportin mukaan monien toimijoiden välinen yhteistyö on välttämätöntä, jotta nuorille työttömille voidaan suunnata kunkin tarpeisiin sopivia ratkaisuja. Monissa pohjoismaissa nuorisotyöttömyyteen on puututtu myös koulutusjärjestelmää uudistamalla. Peruskoulua pyritään muuttamaan niin, että se antaisi paremmat valmiudet jatkokoulutukseen, ja toisen asteen koulutukseen etsitään uusia, nuoria houkuttelevia vaihtoehtoja. Nuorisotyöttömyysraportin pohjalta järjestettiin pohjoismainen konferenssi 8.10.2010 Kööpenhaminassa. Aiheesta pidetään myös ministeritapaaminen marraskuussa. Nuorisotyöttömyyden hoito koetaan syystäkin tärkeäksi. Epäonnistumisesta voisi seurata nuorison jakautuminen A- ja B-luokkaan: niihin, jotka opiskelevat, matkustavat ja työskentelevät ja niihin, jotka joutuvat tyytymään matalaan koulutustasoon ja satunnaisiin työsuhteisiin.

24

TEXT Sigrún Kristín Magnúsdóttir FOTO Steinn Vignir Kristjánsson

Unge aktive År 2010 er i Europa tilegnet kampen mot fattigdom og sosial isolasjon.

De 27 EU statene, pluss Island og Norge, vil i dette året bekjempe fattigdom på forskjellig vis. På Island blir en særlig innsats gjort for å gi langtidsarbeidsledige flere og varierte tilbud om arbeid, utdanning eller andre aktiviteter.

Erfaringer fra andre land bl.a.

Finland på nittitallet, viser at det er det er uhyre viktig at sørge for at de unge ikke faller utenfor både utdanning og arbeide.

res, for unge og framtiden!

Unge i aktivitet Det er særlig en gruppe som krisen i Island har rammet veldig hardt. De unge under 25 år. Rundt 2700 unge i alderen 16–24 år er arbeidsledige for tiden. Erfaringer fra andre land bl.a. Finland på nittitallet, viser at det er det er uhyre viktig at sørge for at de unge ikke faller utenfor både utdanning og arbeide. Hvis de gjør det vil langtidsarbeidsledigheten sette sitt preg på hele livet og karrieren deres. For å bekjempe dette har det islandske sosial- og arbeidsdepartementet satt mål om at ingen skal være arbeidsledig i en lengre periode enn 3 måneder uten å få tilbud om arbeid eller aktivitet. For folk i alderen 18-25 år skulle dette målet nås før 1. april 2010. Arbeidsdirektoratet fikk oppgaven med å initiere tiltak for å nå målet. Direktoratet har utført oppgaven i samarbeid med fagforeninger, bedrifter, frivillig organisasjoner, skoler og kommuner.

Hovedvekten er lagt på å møte den enkeltes behov.

Det er helt vitalt for resultatet, fordi det er store forskjeller på hva som passer hver og en. Noen finner seg godt til rette i verksteder, noen vil heller studere, mens andre igjen helst vil gi sitt bidrag til frivillige organisasjoner. Prosessen er satt opp slik at veiledere som arbeider for arbeidsdirektoratet kontakter de unge og inviterer dem til en presentasjon av varierte tilbud og prosjekter som tilbys for å møte arbeidsledigheten.

De får også tilbud om personlig studie- og yrkesveiledning hvor deres interesser blir kartlagt. Veilederne hjelper de unge med å sette seg mål for fremtiden når det gjeller studier og valg av yrke og velge passende tilbud om aktivitet.

Mulighetene og samarbeidspartnere Tilbudene er utallige og varierte så hver og en burde finne noe som passer. Bl.a. har 40 unge nylig startet en utdanning på Breidholt videregående skole, hvor det

Ung i Norden 25

er særlig mange tilbud innenfor kunstog yrkesutdanning. Seks grupper har tatt ett populært kurs, kalt Vitamin, for å styrke selvtilliten som folkene i ”Hinu húsinu” står for. 80 unge tar kurs for å lære å kjøre grave- og byggemaskiner.

Det er utrolig viktig å holde rutinen, komme i form og legge planer 30 har nettopp registrert seg for service- og bartenderkurs på Hotellskolen.

Det har også vært stor interesse for frivillig arbeide med Røde kors i Island og Islands idrettsforbund og olympiske komité. Livslanglæringssentret Mímir-símenntun í Reykjavik gjør også en særlig innsats. De har tilpasset flere av sine kurs for denne gruppen. Og tilbudene har vært meget godt mottatt av de unge. Blant de tilbudene har et kurs om kompetanse innenfor turisme vært det som har trukket flest deltakere.

Er du i alderen 16–24 å og har innarbeidet rett til dagpenger?

Helene Van Doom og Sverrir Örn Einarsson er blant de som har valgt kurset om kompetanser i turisme. De ble som arbeidssøkende, invitert til et møte hvor mange tilbud ble presentert.

I følge Sverrir er grunnene til at valget falt på denne muligheten, at turisme er en bransje i vekst, stort sett i hele verden og det gir gode sjanser for å få seg en jobb. Sverrir ble ferdig med gymnasiet for ett år siden og har studiekompetanse, men han har ikke bestemt seg for hva hann vil studere i framtida. Han hadde en interessant jobb, men som følge av dårlige tider på arbeidsplassen ble han sagt opp. Han ville benytte muligheten for å lære noe nytt, få ny kompetanse og sa derfor ja takk når hann fikk ett aktivitetstilbud.

- Jeg syns det er interessant å reise og bli kjent med fremmede kulturer.

På mine reiser er jeg blitt klar over hvor viktig det er at det hele henger sammen. Så liker jeg også å arbeide sammen med folk og for folk, sier Helena. Hun er også arbeidsledig. Utenom å delta i kurset om kompetanser i turisme tar hun også fjernundervisning for å gjøre eksamen artium ferdig. Hun

26

forteller at arbeidssøkende har lov til å ta 9 kreditt i den videregående skolen uten at dagpengene blir redusert. De må selv betale for undervisningen men kan søke om å få refundert utleggene fra sitt utdanningsfond.

- Det er moro å delta, undervisningen er annerledes en den vi er vant til i skolesystemet. Vi er på en måte mer på samme bølgelengde som de som underviser. De stiller krav, vi skal være kreative og villige til å ta initiativ, forteller Sverrir. Og han forteller også at undervisningen er rettet mot enkeltpersoner.

- Vi har alle forskjellig bakgrunn og behov og derfor behøver vi forskjellige måter for å tilnærme oss stoffet. Men samtidig er undervisningen på høyt nivå profesjonelt. En servitør lærte oss å dekke bord og vi fikk foredrag om drift av hotell av en hotelldirektør.

Det å danne egen virksomhet er en del av kurset Begge forteller ivrige om at deltakerne på kurset skulle opprette en virksomhet. De skulle sette opp alt mulig bakgrunnsmateriale, beskrive arbeidsprosesser og fordele ansvar. Også at de ble sendt ut av arken for å besøke forskjellige bedrifter som betjener turister.

Svømmehaller, tankstasjoner, bakerier er ikke de første virksomhetene man forbinder med turister, allikevel kan de være viktige ledd i den kjeden som danner opplevelsen av reisen for en utlending som besøker Reykjavik.

- Vi skulle teste servicen. Det er veldig interessant å komme tilbake og drøfte begge sider med klassen. Både ut fra synsvinkelen som forbruker og den som gir servicen sier Sverrir.

- Det å gi service innebærer et samspill. Hvor god man er til å delta aktivt i dette samspillet har avgjørende innflytelse på opplevelsen av servicen – om den er god eller dårlig, fortsetter Helene.

Både Helene og Sverrir syntes det var flott at lederen for SAF, (Islands NHO reiseliv), Erna Hauksdottir stilte opp for å fortelle om turismen i Island. Og hun fortalte at det var behov for deres innsats. Riktige kunnskaper og ferdigheter er nødvendig for lønnsom vekst og utvikling i reiselivet. SAF arbeider for

å heve kompetansen i reiselivet generelt, og i overnattings-, serverings- og opplevelsesnæringen spesielt. De unge tror på at de kan få seg jobb etter å ha fullført kurset.

Vi ser lys i mørket Til tross for at man ikke bør bagatellisere problemene for de unge arbeidsledige, er det verd å nevne at det er lys i mørket. I en nylig undersøkelse, ble det dokumentert at barn og unge på Island ikke har det verre nå enn før nasjonen ble rammet av den økonomiske krisen. Til tross for at den har hatt stor innvirkning, veier andre forhold klart imot. Det fortelles bl.a. at mange nå har mer tid til omsorg for familien. Samholdet vokser; folk rykker tettere sammen når vanskelighetene trenger seg på. Bekymringen går på hva som vil skje hvis de økonomiske vanskelighetene trekker ut. Da kan håpløsheden, arbeidsløshetens følgesvenn, gripe om seg hos de som har det vanskelig. Det er som tidligere skrevet, dokumentert gjennom

forskning, at langvarig arbeidsledighet i ung alder kan ha konsekvenser for karrieren langt inn i voksenårene.

Riktige kunnskaper og ferdigheter er nødvendig for lønnsom vekst og utvikling i reiselivet - Det er utrolig viktig å holde rutinen, komme i form og legge planer, og jeg syns disse tilbudene hjelper oss til det, sier Sverrir Örn Einarsson. Islendingene er kjent for å holde ut. Selv om det er lange perioder med harde tider så overlever vi. Like etter at jeg mistet jobben var det færre tilbud. Men jeg føler at vi blir hørt. Offentlige innsatser er igangsatt, det er langsiktige tanker, og det er behov for våre krefter på arbeidsmarkedet i fremtiden.

- Å være aktiv og delta i kurset gir optimisme og nytt syn på livet. Vi ser nye muligheter og får spark til å gripe dem og komme videre med livene våre, er Helene Van Dooms siste ord. ◆

Activating unemployed youth in Iceland Youth under the age of 25 have been especially hard hit by the Icelandic economic crisis. Finnish experiences from the recession of the 1990s have shown that a long period of unemployment has consequences on a young person’s entire life cycle and career. The Icelandic government has established a national goal of offering young people work or other activities after three months’ unemployment. For the activation measures to work, it is important to find a suitable solution for each individual. The employment authorities co-operate with NGOs, businesses, municipalities, etc. to offer the young unemployed as many choices as possible. Activities available include volunteer work, workshops, studies, etc. The young unemployed are contacted by guidance counsellors from the employment authority, who tell them about the different options and offer study and career guidance. Helene Van Doom and Sverrir Örn Einarsson are unemployed and currently attending a tourism course. According to Sverrir, the training holds a high standard and takes into account the individual differences between participants. Among other things, the course programme includes starting an actual business venture and visiting various businesses to test the quality of their customer service. Both Sverrir and Helene appreciate the opportunity to participate on the course. – Being active and attending this course gives us new hope and a new outlook on life, Helene says.

Työttömiä nuoria aktivoidaan islannissa Islannin talouskriisin seuraukset ovat olleet erityisen raskaita alle 25-vuotiaille nuorille. Muun muassa Suomen 1990-lamasta saadut kokemukset osoittavat, että nuoruusiän pitkä työttömyysjakso vaikuttaa koko loppuelämään ja työuraan. Islannin hallitus onkin asettanut tavoitteeksi, että nuorille tarjotaan työtä tai muuta toimintaa kolmen kuukauden työttömyyden jälkeen. Aktivointitoimien onnistumiselle on tärkeää, että jokaiselle löytyy juuri hänelle sopivaa tekemistä.

Työvoimaviranomaiset tekevät yhteistyötä mm. kansalaisjärjestöjen, yritysten ja kuntien kanssa tarjotakseen nuorille mahdollisimman paljon vaihtoehtoja. Nuorille on tarjolla muun muassa vapaaehtoistyötä, t yöpajoja ja opintoja. Työvoimaviraston ohjaajat ottavat yhteyttä työttömiin nuoriin, kertovat heille eri toimintamuodoista ja tarjoavat opinto- ja uraohjausta. Artikkelissa kokemuksistaan kertovat Helene Van Doom ja Sverrir Örn Einarsson, jotka ovat samalla matkailualan kurssilla.

Sverrir kertoo, että opetus on korkeatasoista ja opiskelijoiden yksilölliset erot huomioivaa. Kurssin sisältöön kuuluu muun muassa oikean yrityksen perustaminen, ja kurssilaiset jalkautuivat myös testaamaan eri yritysten asiakaspalvelua. Sverrir ja Helene arvostavat saamaansa mahdollisuutta. – Aktiivisuus ja kurssille osallistuminen antaa toivoa ja uutta elämänasennetta, Helene toteaa.

Ung i Norden 27

TEXT Clara Henriksdotter FOTO Johannes Jansson /norden.org

Uppsökande ungdomsarbete

fungerar Uppsökande ungdomsarbete vänder sig till unga i åldern 17-29 år som löper risken att bli utanför utbildning och arbetsliv och som saknar ett socialt skyddsnät. I Finland startade man den här formen av försöksverksamhet år 2008 och den har visat sig vara mycket effektiv. Från och med år 2011 är den lagstadgad och därmed obligatorisk i alla kommuner.

28

Helsingfors

I

Finland finns i dagsläget 230 ungdomsarbetare i 192 kommuner som arbetar med uppsökande ungdomsarbete.

Verksamheten finansieras av Utbildningsoch kulturministeriet, som år 2010 beviljade totalt 6, 9 miljoner euro för uppsökande ungdomsarbete och drygt 10 miljoner euro för ungdomsverkstäder. År 2011 är summan ungefär densamma, men fördelningen ändrad så att en större andel går till den uppsökande verksamheten.

De uppsökande ungdomsarbetarna jobbar parvis, i allmänhet en man och en kvinna, och är vanligtvis knutna till ungdomsverkstäderna.

Det uppsökande arbetet har hjälpt unga att snabbt komma i kontakt med de tjänster inom den offentliga sektorn som de har rätt till och är i behov av. Det har sänkt tröskeln mellan de unga och den offentliga servicen och det har också väckt de ungas förtroende, vilket visar sig i antalet unga som har nåtts via verksamheten. Arbetsparen var år 2009 i kontakt med totalt 8 200 unga, av vilka drygt femtusen var pojkar och ca tretusen flickor.

Ca 2000 ungdomar fick direkt hjälp via den uppsökande verksamheten och av dem hade nästan 11 procent invandrar-

bakgrund. En tredjedel av kunderna hade aldrig tidigare nåtts av någon myndighet.

Ungdomsverkstäderna nådde ca 20 000 unga.

Målet är ett yrke I den tvåspråkiga Vasa stad finns uppsökande ungdomsverksamhet både på svenska och på finska. Den svenska sköts av Resurscentret Föregångarna och den finska av Jupiterstiftelsens arbetsorienteringscenter. På Jupiter är det arbetsparet Hannele Pelli och Sami Markkanen som ansvarar för den uppsökande verksamheten. De arbetar i nära kontakt med både skolor och myndigheter och det är oftast via dem som ungdomarna får kontakt med centret. De flesta av deras klienter är i åldern 17-25 år och ofta handlar det om avbrutna studier, berättar Hannele Pelli.

– Vårt mål är att de unga ska få ett yrke och vi försöker fånga upp dem som är i riskzonen så tidigt som möjligt.

Ut ur tomheten Unga som går ut grundskolan erbjuds att genast efter sitt sista skolår (nionde klass) delta i en två veckors s.k. sommarcoaching för att hitta vidare i livet. Tillsammans

med lärare, kurator och hälsovårdare försöker man fånga upp dem som behöver hjälp. Inför skolstarten på hösten uppföljs sommarkursen med en fyra dagars intensivkurs då man kollar upp om den unga har en studie- eller arbetsplats. De får också hjälp med att ansöka om olika stöd och bygga upp ett eget liv i allmänhet.

– Vi lämnar inte de unga i sticket utan vi ser till att de också i fortsättningen får stöd om de behöver det.

Bland klienterna finns också unga som i åratal gått hemma utan utbildning och utan jobb och som i praktiken är helt avskärmade från samhället.

– Det är vår uppgift att få dem bort från tomheten och med i samhället igen, säger Pelli.

Ungdomsarbetarna utformar sitt arbete enligt de behov som finns just på den ort där de verkar och t.ex. i Vasa har en tredjedel av klienterna invandrarbakgrund.

Krävande och givande Myndighetssamarbetet är a och o och efter årsskiftet kommer detta att underlättas då en ny lag träder i kraft som stipulerar att myndigheterna bör ge ut sådan information som gynnar den ungas

Ung i Norden 29

Outreach youth work a success Outreach youth work began in Finland in 2008 as an experiment, and it will be made statutory starting in 2011. It is financed by the Ministry of Education and Culture. At the moment, 230 youth workers are employed in outreach work in Finnish municipalities. In 2009, they contacted a total of 8200 young people. In the city of Vaasa, Hannele Pelli and Sami Markkanen are responsible for outreach youth work in the Finnishspeaking sector*. They maintain a close co-operation with schools and authorities in order to find the young people who need help. Most of the clients are youth aged 17–25 who have dropped out of education. They get help with finding a study place and accommodation, applying for benefits, and generally figuring out what they want to do with their lives. – Our goal is to make sure that these kids get a profession and to reach the ones who are at risk as soon as possible, says Hannele Pelli. She says that her work is demanding but rewarding. In a book published in summer 2010, Finnish outreach youth workers describe their day-to-day work and the problems faced by young people today.

The target audience of the book includes authorities, students in the field of social services and education, and anyone interested in the reality that today’s young live in. The publication is downloadable in Finnish or Swedish. *Vaasa is a bilingual city, with municipal services available in Swedish and Finnish.

Etsivä nuorisotyö toimii Etsivä nuorisotyö alkoi Suomen kunnissa vuonna 2008 kokeiluna, ja vuodesta 2011 lähtien se muuttuu lakisääteiseksi. Toiminnan rahoittaa opetus- ja kulttuuriministeriö. Tällä hetkellä etsivässä nuorisotyössä toimii 230 nuorisotyöntekijää. Vuonna 2009 he olivat yhteydessä yhteensä 8200 nuoreen. Vaasan kaupungin suomenkielisessä nuorisotyössä etsivästä toiminnasta vastaavat Hannele Pelli ja Sami Markkanen. He toimivat läheisessä yhteistyössä koulujen ja viranomaisten kanssa tavoittaakseen apua tarvitsevat nuoret. Suurin osa asiakkaista on 17–25-vuotiaita, joiden opiskelut ovat jääneet kesken. Nuoria autetaan mm. opiskelu- ja asuntoasioissa, tukien hakemisessa ja ylipäätään oman elämän suunnan löytämisessä. – Tavoitteenamme on, että nuoret saavat ammatin, ja yritämme löytää riskiryhmään kuuluvat mahdollisimman aikaisin, sanoo Hannele Pelli. Hän kuvailee työtään vaativaksi mutta antoisaksi. Vuoden 2010 kesällä ilmestyi julkaisu ”Oman kokoinen elämä”, jossa etsivää nuorisotyötä tekevät kertovat arjestaan ja nuorten ongelmista. Kirja on suunnattu viranomaisille, sosiaali- ja opetusalaa opiskeleville sekä kaikille, jotka haluavat tietää enemmän nykynuorten todellisuudesta. Kirjan voi ladata verkosta suomeksi tai ruotsiksi.

30

utveckling.

– Det underlättar vårt arbete för det är svårt att jobba om vi inte får bakgrundsinformation. För de unga innebär det att de inte behöver springa från lucka till lucka utan de får all service under ett och samma tak. Det är ett steg på rätt väg, säger Pelli.

Arbetet beskriver hon som krävande, men även givande.

– Det kommer en ung som det till en början är omöjligt att få kontakt med och problemen kan vara många såsom rusmedelsmissbruk och depression. Så börjar vi nysta upp en sak i sänder, vi ses oftare och vi tar itu med praktiska saker som bostad och skolgång. Inom några månader sker i allmänhet en märkbar förändring, det kan komma ett leende och det går att få kontakt. Den bästa belöningen är nog när det sedan kommer ett sms helt spontant: ”Jag har börjat skolan, allt ok”. Då känner vi att vi har lyckats. ◆ Mera information Finlands Undervisnings- och kulturministerium, konsultativa tjänstemannen Jaana Walldén, tfn +358 (0)91607 7228 www.jupiter.fi/www/Uppsokande-ungdomsarbete.html

Läs mer



Ett liv i lagom storlek Uppsökande ungdomsarbetare har skrivit om sitt arbete i publikationen Ett liv i lagom storlek, som gavs ut sommaren 2010.

Det var den första boken om uppsökande ungdomsarbete som baserar sig på fallbeskrivningar som kom ut i Finland. ”Ett liv i lagom storlek” består av ungdomsarbetarnas berättelser om sitt arbete och om de ungas liv.

Initiativet till boken har kommit från ungdomsarbetarna själva och den är innehållsmässigt mycket tankegivande och utseendemässigt tilltalande. Den beskriver ungdomarnas och ungdomsarbetarnas vardag på ett intressant sätt och lyfter fram de problem som ungdomar tampas med i dag.

Boken vänder sig både till myndighetsnätverk som vill bekanta sig med uppsökande ungdomsarbete och utbildningsinstanser inom social- och bildningsväsendet, men är också en värdefull informationskälla för alla som vill veta mera om hur de ungas värld kan se ut i dag.

Ungdomsforskare Tapio Kuure har redigerat boken, som kan laddas ned från nätet både på finska och på svenska.

Det är inte alla som vill läsa långa, teoretiska utbildningar med osäkra utsikter om framtida jobb. I Sverige finns sedan den 1 juli 2009 av en myndighet som förvaltar yrkeshögskoleutbildningar och ställer kravet att utbildningarna ska ha ett nära samarbete med arbetsmarknaden.

TEXT och FOTO Marja Beckman

Rätt riktning för J

Jeanette

ag är otroligt glad att jag började den här utbildningen, nu är jag på väg i rätt riktning, säger 22-åriga Jeanette Canborn som läser en yrkeshögskoleutbildning till löneekonom vid Frans Schartaus handelsinstitut i Stockholm.

När Jeanette gick på gymnasiet visste hon inte alls vad hon ville arbeta med.

Efter att hon tagit studenten åkte hon till Storbritannien och arbetade inom hotell och restaurang.

– Det var jättekul men inget yrke för mig. Till slut kände jag att det var dags att åka hem och bli ”seriös”, säger hon.

Jeanette var från början inne på att bli personalvetare, som är ett mycket populärt yrke just nu. Att läsa till löneekonom var ett bättre alternativ för att få jobb, tänkte hon.

I Jeanettes klass är åldrarna blandade – där finns såväl elever som just tagit studenten som elever i 35-årsåldern. Gemensamt för alla är att de läser för att få ett arbete. Men det betyder inte att utbildningen enbart är praktiskt inriktad.

– Första året går vi i skolan och andra året är det praktik, berättar Jeanette som själv läser andra terminen av fyra. Året i skolan är intensivt, så om man ska läsa här måste man veta att det är det man vill göra, säger Jeanette.

Ung i Norden 31

Fakta Några exempel på YH-utbildningar: Lokförare, helikopterförare, apotekstekniker, redovisningsekonom, 3Dkonstruktör, badmästare, konditor, bank- och försäkringstjänsteman, kantor, bildjournalist Länk: www.yhmyndigheten.se Hon har goda förhoppningar om att få jobb efter utbildningen.

– Jag har hört att flera studenter har blivit erbjudna arbete på sina praktikplatser, både sommarjobb och fasta anställningar.

Arbetsmarknadsrelevans Tidigare undersökningar har visat att mellan 80 och 90 procent har fått jobb efter avslutad yrkeshögskoleutbildning. Nu görs en ny undersökning för att se hur statistiken ser ut i dag, berättar Per-Åke Bladh, pressekreterare på YH-myndigheten.

Det är bara knappt ett och ett halvt år sedan myndigheten, som ligger under Utbildningsdepartementet, startades.

YH-myndigheten är en utvidgning av

HVEC: a new direction in life for Jeanette In July 2009, a new national agency was established in Sweden to oversee a new form of post-secondary vocational education, HVECs (Higher Vocational Education Courses). The HVEC system is gradually replacing the old KY (kvalificerad yrkesutbildning) qualifications. The Swedish National Agency for Higher Vocational Education also deals with validation of foreign qualifications and work on the European Qualifications Framework. In order to qualify for government support, HVE courses must be relevant to the needs of the labour market, and representatives of local industry and business participate in planning and running the courses. Previous surveys show that as many as 80– 90 % of HVEC graduates have found a job. 22-year-old Jeanette Canborn is attending a HVEC in payroll administration at a business college in

32

den tidigare KY-myndigheten. KY står för Kvalificerad Yrkesutbildning, ett begrepp som nu successivt håller på att bytas ut mot YH-utbildning.

– En YH-utbildning ska ha arbetsmarknadsrelevans, och en koppling till vilka behov som finns på arbetsmarknaden är a och o för att vi ska bevilja statsbidrag till utbildningen, säger Per-Åke Bladh.

Varje YH-utbildningsanordnare måste därför ha en ledningsgrupp från det lokala näringslivet och arbetsmarknaden.

I vissa fall har utbildningarna utformats utefter vilka behov som har funnits i en speciell ort. Per-Åke Bladh ger ett exempel: – När hustillverkare i Vetlanda saknade husdesigner slog de sig samman och ordnade en sådan utbildning, berättar han.

Det finns dock ett undantag. YH-myndigheten förvaltar också en rad hantverksutbildningar där syftet är att värna det svenska kulturarvet och se till att kompetensen inte försvinner. Det kan till exempel handla om konsthantverkare, möbelsnickare eller skräddare.

YH-myndigheten arbetar också med validering av utländska utbildningar och yrkeskunskaper.

– Det handlar om att se vilket kunnande

som finns hos nyanlända till Sverige. En del har fått sina kunskaper på ett annat sätt än skolboksvägen. Arbetsförmedlingen är en stor intressent i detta arbete, säger Per-Åke Bladh.

EQF, den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, är en annan del i Yrkeshögskolans verksamhet. 31 europeiska länder har kommit överens om ett gemensamt ramverk för kvalifikationer som ska göra det lättare att jämföra människors kunskaper och utbildningar med varandra.

– Syftet är bland annat att kunna öka rörligheten mellan länderna, säger PerÅke Bladh.

Stockholm. She feels she is heading in the right direction. – I am incredibly glad that I started this course, she says. The course takes two years to complete: one year of theory and one year of on-the-job learning. The job prospects look promising. – I have heard of many students being offered either a summer job or a permanent job in the company where they did their work placement, Jeanette Canborn says.

tunnustaminen sekä eurooppalaisen tutkintojen viitekehyksen (EQF) parissa tehtävä työ. Valtion tukea saadakseen YH-koulutusten on vastattava työmarkkinoiden tarpeisiin, ja paikallisen elinkeinoelämän ja työmarkkinoiden edustajat osallistuvat niiden suunnitteluun ja johtamiseen. Aikaisempien tutkimusten mukaan jopa 80–90 % YH-tutkinnon suorittaneista on työllistynyt. 22-vuotias Jeanette Canborn opiskelee palkkahallinnon YH-tutkintoa Tukholmassa kauppaoppilaitoksessa ja kokee olevansa matkalla oikeaan suuntaan. – Olen tavattoman iloinen, että aloitin tämän koulutuksen, hän toteaa. Kaksivuotisen koulutuksen ensimmäinen vuosi koostuu teoriaopinnoista ja toinen työssäoppimisesta. Työllistymismahdollisuudet näyttävät lupaavilta. – Olen kuullut, että monet opiskelijamme ovat saaneet kesätöitä tai vakinaisen työpaikan harjoittelupaikastaan, Jeanette Canborn kertoo.

YH-koulutuksesta uusi suunta Jeanettelle Vuoden 2009 heinäkuussa Ruotsiin perustettiin uusi virasto hallinnoimaan ns. ammattikorkeakoulutusohjelmia (yrkeshögskoleutbildning, lyhenne YH). Uusi YH-järjestelmä korvaa asteittain entiset KY-koulutukset (kvalificerad yrkesutbildning). YH-viraston toimialaan kuuluu myös ulkomailla hankitun osaamisen

Framtidstro Det talas mycket om den höga arbetslösheten bland unga, men Jeanette Canborn har haft tur och alltid fått jobb genom kontakter. De flesta av hennes kompisar har antingen jobb eller går någon utbildning.

Hon är optimistisk inför framtiden.

– Om tio år hoppas jag absolut att jag är fast anställd och har en lite högre position på ett större internationellt företag.

Det är drömmen just nu, säger Jeanette Canborn. ◆

UN TEXT Kristianna Winther Poulsen FOTO Scanstockphotos

Ungdomsarbejdsløshed

på Færøerne

Over hele Europa har tallene for ungdomsarbejdsløshed været større end tallene for den samlede arbejdsløshed. Ungdommen hører til de største ofre for arbejdsløsheden. Disse tilstande fik den spanske erhvervsminister Celestino Corbacho til at udtale, at der ikke er et eneste land i Europa, hvor man ikke bekymrer sig om ungdomsarbejdsløshed. Udtalelsen kom i forbindelse med et møde for erhvervsministre i EU om ungdomsarbejdsløshed.

G

odt nok er Færøerne ikke medlemmer af EU, men her lader det ikke til, at myndighederne hidtil har betragtet ungdomsarbejdsløshed som et problem, der kræver en særlig indsats.

Her har man ikke tradition for at skelne mellem yngre og ældre arbejdsløse i den førte arbejdsmarkedspolitik.

Der er dog tegn på, at man har åbnet øjnene for den voksende gruppe unge, der befinder sig udenfor arbejdsmarkedet. I januar i år nedsatte erhvervsministeren en arbejdsgruppe, der fik til opgave at komme med anbefalinger om tiltag, der kan bekæmpe ungdomsarbejdsløsheden. Gruppens arbejde forventes færdigt i slutningen af april i år.

Uvished om tallene

I februar var arbejdsløsheden på Færøerne oppe på 10 procent, eller 1554 fuldtidsarbejdsløse.

Ufaglærte udgør ca. 80 procent af de arbejdsløse, ligesom unge under 25 også står for en stor del af det samlede tal: over 300 af de arbejdsløse tilhører denne aldersgruppe, der samtidig er den gruppe, som procentvis er vokset hurtigst, siden arbejdsløsheden for alvor satte ind.

Men det er ikke muligt at sige noget om, hvor mange unge, der i virkeligheden er uden arbejde.

Det er den arbejdsløses A-indtægt de seneste 12 måneder, før arbejdsløsheden indtraf, der er beregningsgrundlag for udbetalingen, og en

Ung i Norden 33

Youth unemployment in the Faroe Islands Like elsewhere in Europe, high youth unemployment figures are a problem in the Faroes. The official youth unemployment rate is 10 % but the real figures are probably much higher: many young people don’t see the point of registering as job-seekers as they are not entitled to unemployment benefits. The Faroese unemployment insurance fund was founded as recently as 1992. As well as paying unemployment compensation, the fund organizes courses in subjects such as English and ICT. So far there is no provision for job placements for the unemployed, although a proposal for a law concerning such a system has been in the works for quite some time. Bergtóra Høgnadóttir Joensen, a social worker and member of the Faroese Parliament, thinks that providing activation and education for unemployed youth should be a priority. – Young people should not be allowed to sleep through life while collecting benefits. They need to feel that society needs them, Joensen says. An 18-year-old Faroese man who has been unemployed for two years confirms that having no job and no wages is no picnic in the long run. Finding a job is not easy without professional qualifications, so he has applied for a study place and is currently waiting to hear from the school. – Young people should be encouraged to study because education gives us many more choices in the job market, agrees Bergtora Høgnadóttir Joensen.

Nuorisotyöttömyys Färsaarilla Muun Euroopan tavoin nuorten korkeat työttömyysluvut ovat ongelma myös Färsaarilla. Virallinen nuorisotyöttömyysaste on 10 %, mutta todellisuudessa työttömiä lienee paljon enemmän. Monet työtä vailla olevat eivät nimittäin koskaan ilmoittaudu työttömiksi työnhakijoiksi, koska eivät kuitenkaan saisi työttömyyskorvausta. Färsaarilla on toiminut työttömyyskassa vasta vuodesta 1992. Työttömyyskorvausten maksamisen lisäksi kassa järjestää työttömille koulutusta, kuten englannin kielen ja tietotekniikan kursseja. Työharjoittelumahdollisuutta ei toistaiseksi ole, vaikka lakiehdotus siitä on ollut pitkään vireillä.

Sosiaalityöntekijä, kansanedustaja Bergtóra Høgnadóttir Joensenin mielestä nuorten työttömien aktivointiin ja kouluttamiseen pitäisi panostaa kunnolla. – Nuorten ei pidä antaa vain nukkua ja nostaa etuuksia. Heidän on saatava tuntea, että yhteiskunta tarvitsee heitä, Joensen toteaa. Kaksi vuotta työttömänä ollut 18-vuotias färsaarelaismies vahvistaa, että toimettomana ja rahattomana on pidemmän päälle kurja elää. Ammattikouluttamaton nuori ei helposti löydä töitä, joten hän on hakenut opiskelemaan ja odottelee vastausta oppilaitoksesta. – Nuoria pitäisi innostaa kouluttautumaan, sillä koulutus antaa paljon enemmän valinnanvaraa työmarkkinoilla, toteaa myös Bergtora Høgnadóttir Joensen.

34

del af de unge mennesker, der ikke har haft nogen A-indtægt og derfor ikke får udbetaling, tænker næppe på at registrere sig som arbejdsløse, da de ikke får noget ud af det.

De figurerer derfor ikke i de offentlige tal om arbejdsløshed. Så mange vurderer, at ungdomsarbejdsløsheden er meget højere, end de eksisterende tal viser.

A-kassen på Færøerne – en ny institution Den færøske A-kasse, Arbeiðsloysisskipanin, forkortet ALS, blev grundlagt i 1992 som et resultat af en overenskomst mellem arbejdsmarkedets parter. Før dette tidspunkt blev økonomisk støtte til arbejdsløse betragtet som et socialt spørgsmål, og det var Socialkontoret, der stod for udbetalingen. Arbejdsløshed blev betragtet som ikke-eksisterende, til landet oplevede en dyb økonomisk krise, der resulterede i massefraflytning, da i alt 25 procent af befolkningen flyttede fra landet, langt de fleste til Danmark.

ALS har til opgave at udbetale arbejdsløshedsstøtte til arbejdsløse, at arrangere arbejdsanvisning og at forbedre arbejdsløses muligheder for at komme i arbejde.

Fra passiv til aktiv arbejdsmarkedspolitik Hidtil har hovedindsatsen været på passiv arbejdsmarkedspolitik – at udbetale de beløb, som arbejdsløse er berettiget til.

Den aktive arbejdsmarkedspolitik består i dag hovedsagelig af tilbud om at deltage på kortere kompetencegivende kurser, der eksempelvis omhandler brugen af computer, undervisning i færøsk og engelsk sprog, bogholderi og personlig udvikling.

Da der er tale om tilbud, får det ingen konsekvenser for de arbejdsløse, der ikke benytter sig af tilbuddet om kompetenceudviklende kurser.

For at kunne deltage i et kursus, betalt af ALS, skal man have været berettiget til udbetaling i 4 måneder, før kurset påbegyndes, og ALS skal vurdere, at kurset er kompetencegivende og vil bedre deltagernes muligheder for at komme tilbage på arbejdsmarkedet.

Ingen erhvervspraktik endnu En række lovændringer fra juni 2009 åbnede op for, at erhvervspraktik kunne blive et tilbud til langtidsarbejdsløse. Men denne mulighed lader vente på sig, da den nødvendige bekendtgørelse endnu ikke er udarbejdet. Og hvor lang denne ventetid vil blive, er det ikke muligt at sige noget om.

Situationen er uheldig, er Bergtóra Høgnadóttir Joensens opfattelse. Bergtóra, der



LÄS MER

A-kassens hjemmeside: www.als.fo Ungdomsklubben Húsið i Klaksvík har hjemmesiden: www.husid.fo nu sidder i Lagtinget, er socialrådgiver med mangeårige erfaringer som arbejdsmarkedskonsulent, både i Danmark og på Færøerne.

Bergtóra efterlyser en målrettet indsats overfor unge arbejdsløse.

– Aktivering er nøgleordet for at få unge arbejdsløse tilbage på arbejdsmarkedet. De skal ikke få lov til at falde i søvn, mens de modtager udbetaling. Og de har brug for at føle, at de gør en forskel, og at samfundet har brug for dem, siger Bergtóra, der også pointerer, at uddannelse er et vigtigt værktøj i kampen mod arbejdsløshed.

– Der bliver færre og færre stillinger for ufaglærte. Og med en uddannelse i bagagen får vi jo mange flere muligheder for at vælge, når det drejer sig um jobs. Så unge skal også opfordres til at uddanne sig, siger Bergtóra.

Lokal arbejdsformidling I Klaksvík har den kommunale ungdomsklub Húsið taget initiativ til at formidle kontakt mellem arbejdsløse i aldersgruppen 15 til 18 år og arbejdsgivere, der har brug for arbejdskraft. De ansatte i ungdomsklubben tog initiativet til den lokale arbejdsformidling, da de konstaterede, hvor mange unge, der var arbejdsløse uden at ville det. Med arbejdsformidlingen ønskede de at rette de unge arbejdsløse en hjælpende hånd.

Men i Klaksvík som andre steder på Færøerne er beskæftigelsesmulighederne for andre end de veluddannede begrænsede. Og da unge mennesker sjældent har færdiggjort en uddannelse, er de en udsat gruppe i perioder med stor arbejdsløshed.

På forældrenes nåde I begyndelsen var det jo temmelig cool, men det blev hurtigt kedeligt, fortæller en ung mand på atten år fra Klaksvík. Han har nu været arbejdsløs i 2 år. Den unge mand, der ønsker at være anonym, er ikke berettiget udbetaling fra ALS. – Livet uden penge er kedeligt. Jeg har søgt om arbejde forskellige steder, men der er intet at finde her i bygden, fortæller den unge mand. Han har søgt om optagelse på teknisk gymnasium, da han ønsker at uddanne sig til tømrer. Så nu venter han på at få svar fra skolen – mens han lever af de penge, hans forældre kan undvære. ◆

Ung i Norden 35

TEXT och FOTO Marja Beckman

De flesta folkhögskolor har en lång tradition av att arbeta för att få de studerande att känna sig mer delaktiga i samhället. I detta nummer tittar DialogWeb närmare på två svenska folkhögskolors arbete med att få människor att känna att de har makt över sin vardag och möjlighet att göra sig hörda.

Med sikte

på vardagsmakt K

lockan är elva på Södra Stockholms folkhögskola som ligger i miljonprogramsförorten Skärholmen. Kursdeltagarna har gått på lektion men förmiddagsfikat i kafét ligger fortfarande framme – wienerbröd, baklava, muffins och en sista smörgås. I köket är Shirin, Foosiyo, Araz, Sargul och Nadia i full gång med att förbereda dagens lunch – linssoppa med vitlöksbröd – som serveras till studerande och personal för en billig penning. På Skärholmstorget utanför ligger snön i drivor.

De fem kvinnorna, plus några till som inte kunde komma denna dag, går kafékursen ”Många sorter” som är ett pilotprojekt för arbetslösa utlandsfödda kvinnor.

Kursen började i september 2010 och avslutas strax före jul.

– Glöm inte att tala svenska, ropar kursledaren Anette Lydén och förklarar: – Kvinnorna som går här talar vitt skilda språk – kurdiska, bengaliska, arabiska, somaliska, persiska – så det enda gemensamma språket är svenska. Ska man kunna vara en aktiv medborgare måste man ha tillgång till språket. Eftersom många av deltagarna är kortutbildare är det fantastiskt att kunna öva språket praktiskt. Det är lika fantastiskt att kvinnor från olika kulturer och med olika bakgrund arbetar och trivs så bra tillsammans.

36

Arbetslöshetsindustri De flesta som går kursen kommer från Jobbtorg Skärholmen och får inte längre gå på SFI, Svenska för invandrare. I stället ska de vara inskrivna på Jobbtorget och aktivt söka arbete. Att få jobb när man bara har en kort utbildning och inte studerat svenska så länge är dock inte det lättaste.

– Efter den här kursen är deltagarna mer kompetenta att jobba i kafé och restaurang. Sedan är det tyvärr en helt annan historia att få riktiga jobb. Många kaféer och restauranger tar gärna emot handledarbidrag för att ta in praktikanter, men fastanställer inte ny personal. Vi har fått en stor arbetslöshetsindustri, säger Anette Lydén.

– Jag har haft olika praktikplatser i nästan två år utan att få ett jobb, bekräftar Shirin som har bott i Sverige i åtta år. Hon tycker att det är jättekul att gå på ”Många sorter” och säger att hon har lärt sig mer svenska på denna kurs än på sina tidigare praktikplatser.

Ingen vill dock gå på praktik hela sitt vuxna liv, och att leva på försörjningsstöd gör knappast att man känner sig som en aktiv och delaktig medborgare. Försörjningsstödet ger en mycket låg inkomst och är dessutom inte pensionsgrundande. När kvinnorna deltar i ”Många sorter” får de i stället aktivitetsstöd som är pensionsgrundande.

Araz, Shirin, Sargul, Nadia och Foosiyo går kursen Många sorter som har givit bättre kunskaper i kafé- och restaurangarbete samt förbättrade kunskaper i svenska.

Kaféet har blivit populärt bland stuDär kan man derande och personal prata om aktivt på folkhögskolan och medborgarskap! kursdeltagare har till och med startat en namninsamling för att kaféet ska få fortsätta. Många har skrivit under namninsamlingen.

– Där kan man prata om aktivt medborgarskap! säger Anette Lydén. Många folkhögskolor har ett kafé och det är en viktig mötesplats för informella samtal och informellt lärande. Det tas många initiativ runt fikabordet.

– Det är viktigt att kvinnorna på kursen får arbeta självständigt och bestämma mycket själva. Det är en från min sida mycket medveten hållning. Vardagsmakten är otroligt viktig för att man ska vilja vara en aktiv medborgare, säger Anette Lydén.

Förutom det praktiska arbetet i kafét får kursdeltagarna lära sig om bland annat hygien, sortimentsfrågor, prissättning, kosthållning och allergier. De gör också studiebesök och praktiserar på

kommersiella caféer. Alla får arbeta efter förmåga och behov. Några av kvinnorna är höggravida eller utslitna av många barnafödslar. Då kan de gå kursen på deltid i stället.

– Det kan bli konflikter ibland, precis som i arbetslivet. Någon kan till exempel tycka att någon annan jobbar för lite.

Men vi har en viktig grundregel, att inte prata bakom ryggen på varandra utan tala direkt med varandra, säger Anette Lydén. Det är också viktigt att utveckla empati och förståelse för varandras olika livssituation, behov och förmåga.

Bra för självförtroendet Hållbar utveckling är en viktig del i folkhögskolan och man arbetar aktivt med att inte slänga mat. Gårdagens frallor säljs till reducerat pris och deltagarna på kursen har lärt sig att det går jättebra att rengöra med såpa i stället för klorin, som flitigt används i alltför många hushåll.

Oavsett vad kursen leder till i framtiden har den betytt mycket för deltagarnas självförtroenden, konstaterar Anette Ly-

Länkar Södra Stockholms folkhögskola: www.sodrastockholm.se Glokala folkhögskolan: www.glokala.se

dén som hoppas att kursen och kafét får en fortsättning.

–Några var deprimerade när de började här, det såg man på kroppshållningen.

Det är helt naturligt om man är arbetslös och känner sig maktlös. Men efter en tid här syntes det att de började må bättre, de hade klippt sig och sminkat sig!

– Kvinnorna i ”Många Sorter” har fått möjlighet att göra ett meningsfullt arbete, använda sin kompetens och påverka hela sin vardag. Egenmakt är en grundpelare i ett aktivt medborgarskap.

Då kan och orkar man också engagera sig i samhället och världen runtomkring oss, avslutar Anette Lydén.

Ung i Norden 37

Gräsrötter formar kurser

Towards empowerment every day Promoting active citizenship has traditionally been one of the goals of folk high schools. This article looks at how two Swedish folk high schools work towards empowering their students. In a pilot project at Södra Stockholms folkhöskola, unemployed immigrant women run a café in the folk high school. Course leader Anette Lydén says that she lets the participants work as independently as possible in order to foster a sense of empowerment and initiative. Besides better Swedish and catering skills, the course has given the participants an important boost in selfesteem, Lydén says. She hopes that the café project will continue. The other students at the school appreciate the café so much that they have started a petition to that effect – yet another example of active citizenship! Glokala folkhögskolan (“The Glocal Folk High School”) in Malmö was born out of grassroots activism, which is reflected in the course catalogue.

The school offers short and long courses in subjects such as sustainable development, web TV and social entrepreneurship. Teacher and project leader Liv Zetterling says that the school aims to link the courses with the surrounding community and reality. For example, the urban art workshop creates art in urban spaces downtown, and the school has its own live TV channel on Malmö community TV.

Voimaannuttavaa arkea kohti Aktiivisen kansalaisuuden edistäminen on perinteisesti kuulunut kansanopistojen tavoitteisiin. Tässä artikkelissa tarkastellaan, miten opiskelijoiden voimaannuttaminen toteutuu kahden ruotsalaisopiston arjessa. Tukholmassa sijaitsevassa Södra Stockholms folkhögskolassa on meneillään pilottihanke, jossa työttömät maahanmuuttajanaiset hoitavat opistossa toimivaa kahviota. Kurssin vetäjä Anette Lydén sanoo antavansa kurssilaisille mahdollisimman paljon itsenäisyyttä kahvilan hoidossa voimaantumisen ja aloitekyvyn edistämiseksi. Osallistujien itseluottamus onkin kohentunut merkittävästi samalla kun he ovat oppineet lisää ruotsia ja kahvilatyöskentelyä.

Anette Lydén toivoo, että kahviohankkeelle saadaan jatkoa. Myös opiskelijat ovat tykästyneet kahvioon ja keräävät adressia sen jatkamiseksi – jälleen yksi esimerkki aktiivisesta kansalaisuudesta! Malmössä sijaitsevan Glokala folkhögskolanin aateperusta on ruohonjuuriliikkeissä, mikä näkyy opiston kurssitarjonnassa. Pitkiä ja lyhyitä kursseja on tarjolla mm. kestävästä kehityksestä, nettitelevisiosta ja yhteiskunnallisesta yrittäjyydestä. Kurssit halutaan nivoa ympäröivään lähiyhteisöön ja todellisuuteen, selittää pedagogi, hankejohtaja Liv Zetterling. Urbaanitaiteen kurssilla taidetta luodaan kaupungin kaduilla, ja opistolla on oma live-kanava Malmön paikallistelevisiossa., Zetterling kertoo.

38

I stadsdelen Sofielund i Malmö ligger Glokala folkhögskolan som drivs av den ideella föreningen Folkbildningsföreningen. Här arbetar man med aktivt medborgarskap på ett lite annat sätt än Södra Stockholms folkhögskola, även om det också finns många likheter mellan skolorna – bland annat inriktningen på att leva så ekologiskt och hållbart som möjligt.

– Vi använder innebörden av skolans namn, Glokala, som ledstjärna i vårt arbete – att ha kunskap om globala situationer och handla lokalt, säger Liv Zetterling som är projektledare och pedagog på Glokala folkhögskolan.

Skolan har tydliga rötter i gräsrotsrörelser och ideellt arbete som till stor del bygger på passion. Här finns både långa och korta kurser, samt distanskurser, i ämnen som omställning mot ett mer hållbart samhälle, folkrörelser och förändring, i webb-tv, samhällsentreprenörskap och tankesmedja. Spinneriet är en kurs i urbankonst – konst i stadens gemensamma gaturum.

Som Stockholmare reagerar jag med förvåning över att Glokala folkhögskolan får anslag för att ha en kurs i något som Stockholm har nolltolerans mot – här anser de styrande politikerna att all urbankonst är klotter och skadegörelse.

Liv Zetterling hävdar dock att kunskap föder förståelse.

– Det handlar ofta om att ha en dialog med de styrande och bygga upp en lång relation. På Malmöfestivalen bjöds Spinneriet in för att göra konstverk på torget. Bra urbankonst genererar konstruktiv kraft som minskar förstörelse.

Det är precis som med stadsodling (en sorts ”gerillaplantering” där ätbara växter planteras på offentliga platser, reds anm) – när man gör i stället för att tro, så ser man att beryktade problem visar sig vara bara farhågor, säger hon övertygat.

Bygger stort kontaktnät När man går in på Glokala folkhögskolans hemsida kan det vara lite svårt att få ett grepp om vad det egentligen är för en skola, där finns ett myller av information som förvisso är intressant – men brokig. Det är inte omedvetet, enligt Liv Zetterling. Hennes arbete handlar till stor del om att bygga upp ett stort kontaktnät.

– Alla anställda här har dubbelkompetens och är både pedagoger och projektledare. Då kan man lättare förankra sin kurs utanför skolan och in i närsamhället och verkligheten.

Glokala folkhögskolan har även en direktkanal ut i Malmö lokal-tv där man visar exempel på vad som har ägt rum på skolan och filmer som deltagare producerat. Dessutom kan alla som vill sända live-tv direkt genom sina mobiltelefoner via ImagoMalmö.

– Där kan vi snacka om medborgarmedia, säger Liv Zetterling.

Frågan är då hur mycket substans det är i de ”hemgjorda” tv-programmen? Är inte risken att de bara blir en kanal för ungdomar som vill visa upp sig och skicka hälsningar till sina kompisar?

– Det har faktiskt inte missbrukats på något sätt, tvärtom!

Alla farhågor har kommit på skam, precis som när det gäller klotter och stadsodling! Verkligheten är inte alls ointressant, säger Liv Zetterling. ◆

Voksenopplæring

for velferd

m o d g i t t a f t o m – g n i r e s i l a n i g r a m og Den europeiske paraplyorganisasjonen for voksenopplæring, EAEA, setter nå fokus på hvordan voksenopplæring kan bemyndige og styrke mennesker som opplever fattigdom og marginalisering. – I en rapport vi har utarbeidet slås det fast at voksne som deltar på kurs får økt selvtillit, noe som gjør dem i stand til å delta mer aktivt i samfunnet, sier president Sue Waddington i EAEA.

President for EAEA er Sue Waddington, hun representerer NIACE (England og Wales).

Tillgång till kunskap 39

Tillgång till kunskap

TEXT Hilde Søraas Grønhovd FOTO EAEA:s arkiv, Silje Bergum Kinsten/norden.org

AKTUELLE Länkar EAEAs nettsider: www.eaea.org

2

010 er EUs år mot fattigdom og sosial eksklusjon, og i forbindelse med dette har EAEA de siste månendene begynt å gå mer i dybden for å finne sammenhengen mellom deltakelse i voksenopplærveling og trivsel/velferd.

EAEA har utarbeidet en liten rapport som oppsummerer forskning og prosjektresultater fra fem land. En av disse undersøkelsene er en nederlandsk studie som har klare konklusjoner: Etter 15 kurssamlinger kommer 44,2 % av deltakerne ut av sosial isolasjon, eller lever på en mindre isolert måte enn tidligere. Resultatene som legges fram i rapporten viser at deltakere i voksenopplæring rapporterer om økt selvtillit, økt involvering i sivilsamfunnet, bedret mental helse, helseatferd og foreldreegenskaper etter at de har deltatt på kurs.

Politikerfrokost for lykkelige liv En svært viktig oppgave for EAEA er å sette voksenopplæring på dagsorden i de politiske beslutningsorganene i Brussel, og løfte voksenopplæring opp som en strategi for å nå viktige samfunnsmål.

I mars inviterte de derfor til politikerfrokost for parlamentsmedlemmer og EU-kommisjonen, der de satte fokus på voksenopplæring og utenforskap.

Mange møtte opp for å høre på professor Jyri Manninen fra Finland og professor Stephen McNair fra England som begge

President for EAEA er Sue Waddington, hun representerer NIACE (England og Wales).

40

presenterte fersk forskning på de samfunnsmessig positive konsekvensene av voksenopplæring.

En hovedkonklusjon i denne forskningen er at akivt lærende mennesker lever lykkeligere og mer aktive liv. På bakgrunn av dette utfordret professor McNair forsamlingen: – Hvorfor fokuserer da myndighetene så veldig på å gjøre folk rikere?

All forskning tilsier jo at en ikke blir lykkeligere av å bli rikere, og målet for politikerne må vel være lykkelige mennesker?

– Et stort problem er at de voksne som er i risikogruppen for sosial utstøting er de som minst sannsynlig har muligheten til å delta i voksenopplæring. De møter mange barrierer, både økonomiske hindringer og det faktum at det ikke finnes relevante læringsmuligheter som møter deres spesifikke behov, sier Sue Waddington. EAEA ønsker nå å følge opp disse første initiativene med et større forskningsprosjekt, og har derfor blitt med i et partnerskap som har lagt inn søknad hos Euopakommisjonen om midler til dette.

Grundtvigprisen 2010 Hvert år deler EAEA ut to Grundtvigpriser.

En til et europeisk prosjekt, og en til prosjekter fra andre steder i verden. Grundtvigprisene setter søkelyset på prosjektresultater som produserer nye ideer, nye partnerskap, nye metoder eller ny forståelse av hvordan vi kan jobbe innenfor voksnes læring. I år setter prisen fokus på

prosjekter som bekjemper fattigdom og utstøting.

EAEA har bedt alle sine medlemsorganisasjoner om å nominere prosjekter som representerer innovative tilnærminger i voksenopplæring – grunnleggende kompetanse for sosial inkludering. Her er det flere alternativer. En mulighet er å ta utgangspunkt i Europakommisjonens definisjon av grunnleggende kompetanse. En annen er å forklare hvordan kompetansen fra dette prosjektet kan forstås som grunnleggende, og hvordan den bidrar til sosial inkludering. Nominasjonsfristen gikk ut 6. april, og prisene vil bli delt ut under EAEAs generalforsamling i Yerevan i Armenia i juni. Ønsker erfaringer fra alle land velkomne!

I tillegg til de innovative prosjektene som kan nomineres til Grundtvigprisen, tror EAEA at det finnes en rekke tilnærminger og strategier innenfor voksenopplæringen som bidrar til sosial inkludering, og som med fordel kan deles med andre. - Vi har bedt EAEAs medlemsorganisasjoner om å sende inn eksempler på suksessfulle måter å bekjempe fattigdom og sosial ekslusjon gjennom voksenopplæring, sier Sue Waddington.

Om EAEA EAEA (The European Association for the Education of Adults) er en europeisk paraplyorganisasjon med 128 medlemsorganisasjoner fra 42 land som jobber på voksenopplæringsfeltet. EAEA har sitt hovedkontor i Brussel, og har interessepolitisk arbeid opp mot EU som ett av sine viktigste arbeidsområder.

President for EAEA er Sue Waddington, hun representerer NIACE (England og Wales). ◆

Adult learning for welfare – against poverty and exclusion 2010 is the European Year of Combating Poverty and Social Exclusion. During the year, the umbrella organisation of adult learning EAEA has focused on how adult learning can empower and strengthen people who experience poverty and marginalisation. Many of the EAEA’s activities this year have centred on the theme. The organisation has carried out a research survey and joined a research collaboration. In March 2010, the EAEA organized a lunch seminar for members of the European Parliament and Commission on the theme adult learning and social exclusion. The EAEA’s Grundtvig Awards of 2010 will go to projects which demonstrate how learning key competences can contribute to social inclusion. Furthermore, member organisations have been invited to submit good examples of how adult learning can be used to combat poverty and social exclusion. Research shows that participation in adult learning has positive effects on selfesteem, parenting and mental health, to name a few examples. However, people at risk of exclusion have poorer access to adult education than others, says EAEA president Sue Waddington. Barriers to participation include economic factors and the lack of relevant learning opportunities for their specific needs, she explains.

Aikuiskasvatus hyvinvoinnin edistäjänä – köyhyyttä ja syrjäytymistä vastaan Euroopan köyhyyden ja syrjäytymisen vastustamisen teemavuonna 2010 aikuiskasvatuksen kattojärjestö EAEA on paneutunut siihen, miten aikuiskoulutus voi voimaannuttaa ja vahvistaa köyhiä ja syrjäytyneitä ihmisiä. Teemavuosi näkyy järjestön toiminnassa monella tavoin. EAEA on tehnyt aiheesta tutkimuskatsauksen ja liittynyt mukaan laajempaan tutkimusyhteistyöhön. Maaliskuussa 2010 EAEA järjesti EU-parlamentin ja komission jäsenille suunnatun lounastilaisuuden, jonka aiheena oli aikuiskasvatus ja syrjäytyminen. Myös EAEA:n jakamat Grundtvig-palkinnot myönnetään tänä vuonna hankkeille, jotka osoittavat, miten avaintaitojen oppiminen voi edistää sosiaalista inkluusiota. Lisäksi jäsenjärjestöiltä on pyydetty hyviä esimerkkejä siitä, miten köyhyyttä ja syrjäytymistä voidaan vastustaa aikuiskoulutuksen avulla. Tutkimusten mukaan aikuiskoulutukseen osallistumisella on myönteisiä vaikutuksia mm. itsetuntoon, vanhemmuuteen ja mielenterveyteen. Syrjäytymisvaarassa olevilla on kuitenkin muita huonommat mahdollisuudet osallistua aikuiskoulutukseen, EAEA:n hallituksen puheenjohtaja Sue Waddington huomauttaa. Taloudellinen tilanne estää usein osallistumisen, eikä heidän tarpeisiinsa sopivia oppimismahdollisuuksia ole tarjolla, Waddington kertoo.

Tillgång till kunskap 41

A fresh breeze from the Nordic Region In 2007, adult education centre VUC i Nordjylland joined a Nordplus Adult project, partnering with other educational organisations from remote areas in the Nordic region. These areas share many challenges, such as many small businesses which need competence development.

Exchanging ideas and experiences has been very useful, says development manager Peter Müller. The project has strengthened VUC Nordjylland’s conviction that it is important to safeguard access to education in remote areas. The organisation has several small branches in the periphery and plans to maintain their activities.

Other ways of improving access to education include flexible solutions such as online teaching and new forms of workplace learning. VUC Nordjylland has applied for a continuation of the development project. – Among other things, we would like to create new fora for engaging the local population in discussions about their future and the future of their community, Peter Müller says. If we find new ways to involve associations, folk high schools and other educational or labour market organisations in such discussions, cultural activities and virtual fora, we can shape new, exciting agendas, he envisions.

Et tæt samarbejde mellem mange forskellige institutioner og på tværs af forskellige sektorer er nødvendigt, hvis yderområder ikke skal forvandles til et museum eller slumrende sovebyer. VUC Nordjylland har de senere år engageret sig kraftigt i både regionalt og nordisk samarbejde for at få ny inspiration til at stimulere udvikling i Nordjylland.

Raikas tuulahdus Pohjolasta Vuonna 2007 Pohjois-Jyllannissa toimiva aikuiskoulutuskeskus VUC i Nordjylland liittyi Nordplus Aikuiskoulutus -hankkeeseen, jonka muut kumppanit olivat reuna-alueiden koulutustoimijoita eri puolilta Pohjolaa. Näiden syrjäseutujen koulutusorganisaatioilla on monia yhteisiä haasteita, kuten paljon pienyrityksiä, jotka tarvitsevat osaamisen kehittämistä. Siksi ajatusten ja kokemusten vaihdosta on ollut paljon hyötyä, kertoo VUC Nordjyllandin kehitysjohtaja Peter Müller. Hankkeen myötä organisaatiossa ollaan entistä vakuuttuneempia siitä, että koulutuksen saatavuus syrjäseuduilla on tärkeää turvata. VUC Nordjylland aikookin säilyttää myös pienet sivupisteensä.

Koulutuksen saatavuutta aiotaan parantaa myös joustavien ratkaisujen, kuten internet-opetuksen ja uusien työssä oppimisen muotojen avulla. Yhteiselle kehityshankkeelle on haettu jatkoa. – Haluaisimme muun muassa luoda uusia foorumeja, joilla paikallisväestö saadaan entistä vahvemmin mukaan pohtimaan omaa tulevaisuuttaan ja lähialueen tulevaisuutta, sanoo Peter Müller. – Jos löydämme uusia tapoja tuoda yhdistyksiä, kansanopistoja ja muita koulutus- ja työmarkkinatoimijoita mukaan tällaisiin keskusteluihin, kulttuuritoimintaan ja virtuaalifoorumeille, voimme luoda uusia, jännittäviä agendoja, hän visioi.

42

D

e har oplevet det adskillige gange i Nordjylland: At alle lokale kræfter skal forenes i en enorm fælles indsats for at begrænse skaderne i regionen, når en af egnens få store arbejdspladser må lukke.

De særlige udfordringer og løsningsmuligheder, man lever med på arbejdsmarkedet i udkantsområder, kendes mange steder i Norden. Derfor slog virksomheder, uddannelsesinstitutioner og kommuner i det nordjyske til i håb om ny inspiration, da forslaget om en gensidig erfaringsudveksling og udviklingsarbejde i regi af et Nordplus Voksen projekt blev præsenteret af NVL for knap tre år siden.

- Selv om f.eks. infrastruktur, befolkningsunderlag og arbejdsmarked varierer til forskel fra regioner i Danmark står vi over for mange fælles problemstillinger. Alle områderne er bl.a. præget af mange små virksomheder med stort behov for kompetenceudvikling, ligesom alle også er optaget af, hvordan vi når ud til de meget tyndt befolkede egne. Derfor havde vi stort udbytte ud af at høre, hvilke ideer og erfaringer, der rører sig

TEXT Karen Brygmann FOTO Scanstockphoto, NMR

Et frisk pust fra Norden

andre steder i Norden, fortæller Peter Müller, der er udviklingschef på VUC Nordjylland og koordinerede udviklingsprojektet.

Tæt på borgerne Projektet har bestyrket VUC Nordjylland i, at nærheden til både almen og faglig uddannelse og kompetenceudvikling skal videreudvikles.

Blandt andet ved at tilbyde nye former for arbejdspladslæring og ved at bevare de mange mindre afdelinger af VUC, som centret har prioriteret at etablere.

- Vi skal på alle områder forkorte vejen til uddannelse mest muligt.

Både ved at være til stede lokalt og ved at tænke i størst mulig fleksibilitet, så f.eks. skifteholdsarbejde ikke er en hindring for at tilegne sig nyt.

På samme måde skal vi udnytte, at én lærer i dag synkront kan undervise kursister i flere byer samtidig ved hjælp af internettet. Den slags tilbud

skal vi videreudvikle, fremhæver Peter Müller.

Ind til drømmene Den første projektperiode er afsluttet, men deltagerne håber med en ny projektansøgning at få grønt lys til at kunne fortsætte det fælles udviklingsarbejde.

- Blandt andet vil vi gerne arbejde videre med, hvordan man lokalt kan skabe nye fora, som i højere grad engagerer den lokale befolkning i både deres egen og i nærområdets fremtid. Hvad drømmer den enkelte om vil ske i tilværelsen inden for nogle år, og hvad drømmer lokalsamfundet om?

Finder vi nye måder at inddrage foreninger, højskoler og alle andre aktører inden for uddannelse og arbejdsmarkedet i sådanne diskussioner, kulturelle aktiviteter og virtuelle fora, kan vi skabe nye, spændende dagsordener, mener Peter Müller. ◆

Peter Müller

Partnerne i projektet var Den færøske Højskole i i Thorshavn, Færøerne Voksenoplæringsforbundet VOFO Finmarken, Norge Företagsam Skärgård, 6 skærgårdskommuner på Åland Husavik Academic Center, Island VUC Nordjylland, Danmark www.vucnordjylland.dk

Tillgång till kunskap 43

Magnus Þór Sigmundsson, studerer etter å fått gnisten igjennom realkompetansevurdering.

44

TEXT Sigrún Kristín Magnúsdóttir FOTO Björgvin Þór Björgvinsson

Realkompetansevurdering

motiverer For mange mennesker virker det utrolig motiverende å få bekreftet at den erfaring som de har tilegnet seg blir vurdert som likeverdig med studier på skolebenken.

Under valideringsprosessen er støtte fra kameratene i gruppen og familien viktig, men for en stor del spiller studieog yrkesveilederne helt klart den aller viktigste rollen.

Stadig flere voksne gjennomgår realkompetansevurdering Fra 2007 til 2009 har nesten 500 personer fått sin realkompetanse vurdert opp mot læreplaner i yrkesfag i den videregående skolen. Bare i 2009 var det 205 personer som fikk sine kompetanser, som de har tilegnet seg gjennom flere års arbeid på arbeidsmarkedet, vurdert, og de fikk dermed forkortet den tid de behøver å tilbringe i skolen for å få fagbrev/svennebrev. I gjennomsnitt fikk hver person vurdert 32,5 studiepoeng, som betyr nesten et helt års reduksjon av tiden i skolen. Og det er mer enn den enkeltes tid på skolebenken som spares. Samfunnet henter også besparelser av midler til den videregående skolen. Hvis vi antar at en elev ved videregående skole på Island tar i gjennomsnitt 35 poeng hvert år, så svarer totalsummen av de poeng som disse knapt 500 personer har fått vurdert til 395 elever over ett år.

Tillgång till kunskap 45

- Stakkers far ble nødt til å sende meg en oppsigelse Magnús Þór var ikke rett gammel da han begynte å arbeide for sin far som var tømmermester, og det fortsatte han med i flere år. Men når krisen kom, ble ordreboken tom, og sønnen sto uten arbeid.

Det var harde tider for en ufaglært ung mann å søke arbeid.

– Det viste seg å være mitt hell. Jeg visste godt at oppgavene ble færre og hadde foreslått for en kamerat at vi skulle tilbake på skolebenken tidligere på året.

Og da vi hørte om muligheten for realkompetansevurdering hos IDAN høsten 2008, bestemte vi oss for være med på et informasjonsmøte. Det viste seg å være veldig interessant. Og jeg kan trygt si at der ga studie- og yrkesveilederne oss gnisten, sier Magnús. Han legger vekt på at det å komme tilbake til skolen hadde vært umulig uten å ha støtte fra familien. Å ta skrittet: Tilbake til studier etter realkompetansevurdering er tittelen på en mastersoppgave i studie- og yrkesveiledning ved Islands Universitet, og som Auður Sigurðardóttir har skrevet. Målet med oppgaven var todelt: For det første å belyse situasjonen

Validation increases study motivation An increasing number of Icelandic adults are embracing the opportunity to shorten study times by participating in validation of prior learning.

In 2009 alone, 205 people took part in a validation process. The average number of credits awarded to participants based on their work experience was 32.5, which corresponds to almost one year of vocational studies. As well as shorter study times for the individual, validation implies significant savings in public spending. Auður Sigurðardóttir wrote her Master’s thesis on validation of prior learning. Her objective was twofold: to examine the role of guidance in the validation process and look into the reasons why participants had not completed a vocational qualification previously. Her interviewees were men aged 27–47 who had participated in a validation process and

46

som deltakerne i undersøkelsen var i da de falt fra eller ikke begynte studier i den videregående skolen, hva påvirket bestemmelsen om å gjennomgå realkompetansevurdering, og hadde de opplevd noen hindringer ved å starte sine studier på nytt.

For det andre å se nærmere på studie- og yrkesveilederens rolle i realkompetansevurderingsprosessen, og undersøke hvilken rolle den veiledning og støtte de fikk under prosessen hadde spilt.

Auður tok syv halvåpne intervjuer med menn i alderen 27 til 47 år som hadde fått en realkompetansevurdering i ett yrkesfag ved en opplæringsinstitusjon, og er påmeldt eller har gjort seg ferdig med fagbrev/svennebrev. Hun intervjuet også to studie- og yrkesveiledere som har vært aktive med veiledning under prosessen.

Resultatene viste at innlæringsvansker, vanskelige personlige situasjoner og mangel på støtte var viktige grunner til at deltakerne falt ut av skolen og opplevde at det var vanskelig å starte igjen. De største hindringene var først og fremst liten tiltro på egne evner og frykt for å mislykkes igjen og igjen. Lengselen etter å få gjort studiene ferdig og få fagbrev var grunnen til at de fikk vurdert sine realkompetanser i de fagene de i årevis hadde arbeidet i.

gone on to study towards a professional qualification. According to the results, learning difficulties, personal problems and lack of support were the main reasons explaining why they had dropped out of education. The interviewees felt that the support of study and career counsellors and other group members was crucial for their study success. Sigurðardóttir’s thesis shows that validation strengthens participants’ self-esteem and gives many people a fresh chance to obtain a vocational qualification.

Aiemmin hankitun osaamisen arviointi motivoi opiskeluun Yhä useammat islantilaiset käyttävät hyväkseen mahdollisuutta lyhentää opiskeluaikoja osallistumalla aiemmin hankitun osaamisen arviointiin. Pelkästään vuonna 2009 prosessin kävi läpi 205 henkilöä. Heille hyväksiluettiin työkokemuksen perusteella keskimäärin 32,5 opintopistettä, joka vastaa lähes

Veiledning og støtte spiller en veldig viktig rolle Videre viste det seg at den støtte som veilederne kunne yte under prosessen var helt avgjørende for denne gruppen.

At disse mennene også hørte til i en gruppe med medelever som bisto med hjelp og oppmuntring var verdifullt. Det ble klart at realkompetansevurdering gir personer med liten formell utdanning nye muligheter for å starte på nytt, og deltakelse i vurderingsprosessen gjør stort inntrykk på selvbildet. Av undersøkelsen kom det også fram at samarbeidet mellom utdanningsinstitusjonene og den videregående skolen er veldig viktig, for å sikre at veilederne i skolen kan følge opp og gi videre støtte i tiden på skolen.

Vi går tilbake til Magnus Þór og stiller ham det siste spørsmålet. Har du en melding til andre arbeidsledige i samme situasjon som du var?

- Hvis det er snakk om folk som har arbeidet innenfor fagene sine som ufaglærte i årevis så er svaret enkelt, sier Magnús smilende: Ta opp telefonen og kontakt en veileder for å få opplysninger om neste gruppe i realkompetansevurdering. ◆

vuoden ammattiopintoja. Yksilön ajan lisäksi arviointimenettely säästää merkittävästi myös yhteiskunnan varoja.

Auður Sigurðardóttir on tehnyt maisterintutkielmansa aiemmin hankitun osaamisen arvioinnista. Hän tutki ohjauksen roolia arviointiprosessissa sekä syitä siihen, miksi arviointiin osallistujat ovat aikoinaan jättäneet hakeutumatta ammattikoulutukseen tai lopettaneet sen kesken. Tutkimukseen haastateltiin 27–47-vuotiaita miehiä, jotka olivat osallistuneet osaamisen arviointiin ja jatkaneet sen jälkeen ammattiopintoihin. Tulosten mukaan oppimisvaikeudet, hankalat elämäntilanteet ja tuen puute olivat tärkeimpiä syitä koulutuksen keskeytymiseen. Haastatellut kokivat, että opinto- ja uraohjaajilta ja muilta ryhmäläisiltä saatava tuki oli ratkaisevan tärkeää opiskelun onnistumiselle. Tutkimus osoittaa, että osaamisen arviointi vahvistaa osallistujien itseluottamusta ja antaa monille uuden mahdollisuuden ammattitutkinnon hankkimiseen.

TEXT Raivo Juurak translation Kr천천t Juurak FOTO Scanstockphoto., Raivo Juurak

How to grow the virtual capital of civil society?

Estonia makes too modest use of the possibilities of the Internet for developing its civil society, concluded the seminar of non governmental organizations, organized by Estonian e-Governance Academy (eGA).

Tillg책ng till kunskap 47

• • Mrs Liia Hänni, Program leader of E-Governance has organized several seminars on e-democracy and has also invited experts from other countries. Alas the development of e-democracy is a slow process in Estonia.

T

he present situation is not too good, admitted the moderator of the seminar Liia Hänni, eDemocracy Program Director of eGA. The WebPages of many non governmental organizations are static and old. The existing WebPages are not connected to one another, nobody has collected the data and thus there is no overview. Interconnectedness of different organizations on the Web could enhance collaborations between non governmental organizations and cooperation with the public sector.

But at the moment the main obstacle for most organizations seems to be finding interesting or relevant partners to work with.

The Internet connects thousands National Foundation of Civil Society and Fund For Non-Governmental Organisations has supported several projects de-

48

veloping the E-power of non governmental organizations. Thanks to this many non profit organizations have managed to found a web-page but after the end of the project development slows and webpages grow old. Umbrella organizations are more active. The Network of Estonian

several Estonian civil society activists regard the Internet as a place to “hide” Non-profit Organisations has a mailing list with 3300 contacts, Estonian National Youth Council spreads information to its 50 members, Estonian Village Movement Kodukant also has a wide network on the web.

But all these networks are predominantly using the Web for sharing information and in fact a lot more could be done in terms of developing new “tools” to sup-

port the functioning of an organization.

“For a start something like a “self-help” page should be launched where activists of different organizations could ask one another questions and discuss organizational problems” Liia Hänni suggested.

Scepticism towards E-democracy Representatives of roof organizations at the seminar expressed their fundamental doubts about Internet communication and the possibility of e-democracy. The pessimism is usually grounded on single cases of Internet discussions where somebody responded impolitely (swearing, mocking, obsessive fixation).

Surprisingly it turned out that several Estonian civil society activists regard the Internet as a place to “hide” and work in isolation. Young people wish to be amongst themselves, village community does not want to talk to the adult educators community etc. Internet depends

on how one approaches it and such attitudes will indeed not unite and make public but rather separate and hide nonprofit organizations from one another.

We hope that these barriers between different interest groups will be overcome by organizing activities that interest many groups – action democracy.

Examples could include fake elections and collecting signatures for petitions.

The new web environment www.petitsioon.ee where one can digitally start and sign petitions could be used here.

The success of E-discussions depends on moderator The 10 years long experience of the mailing list Estonian Educational Forum proves that with good will it is very possible to discuss and learn from one another in the virtual environment. An active moderator that keeps the discussion

lively and checks that single users would not misuse the list for wrong purposes is crucial. Discussions become lively when the questions are about ethical choices and opposing points of view are present among participants.

Another factor is that the number of people in the list should be large enough (over 1000 members on the education list) and diverse, so that various life experiences and points of view would be represented. These simple conditions for successful e-discussion was news for the majority of the participants at the seminar.

can comment.

There are currently about 3000 users of this service and this is probably too little to have any real influence on the passing of laws. The participants of the seminar agreed that the situation would improve if local municipalities and political parties would also become involved at www. osale.ee.

Participants of the discussion seminar agreed that increasing virtual capital of civil society is an important issue and needs ongoing attention. ◆

Commenting law proposals on the Internet The Estonian web-page www.osale.ee gives every citizen of Estonia the opportunity to comment on law proposals.

Ministries upload draft laws and people

Tillgång till kunskap 49

text Helena Flöjt-Josefsson foto Viveka Lindberg

Att pussla utbildning

i periferin För att en vuxen ska uppleva det genomförbart att börja studera är det många bitar som skall falla på plats. Frågorna kretsar kring så mycket mer än vad som skall studeras, var utbildningen arrangeras och om den är studiestödsgrundande.

Ä

ven om intresse finns så kanske familjens ekonomi inte anses tillräckligt stor för att undvara en lön till förmån för ett mer långsiktigt tänkande. Lösningen kan vara att ingå läroavtal där avlönat handlett arbete kombineras med teori för att uppnå yrkeskompetens. I perifera områden, som Åland, visar det sig att den mest flexibla utbildningsformen inte alltid kan skräddarsys in i minsta detalj.

En flexibel utbildningsform…

Visst låter det lockande att kunna få utbildning, lön, arbetserfarenhet och nätverk inom branschen på

50

en och samma gång? De som fullföljt grundskolan, fyllt 15 och bor på Åland kan vara aktuella för att studera på läroavtal. Ålands läroavtalscenter har hand om läroavtalsutbildningar på gymnasialstadiet. Utbildningen arrangeras som grundutbildning, kompletteringsutbildning, vidareutbildning samt fortbildning och varierar från kortare studieperioder på någon månad upp till 4 år. Läroavtalet innefattar alltid en individuell studieplan om ca.

80% praktik och 20% teori, vilken revideras utifrån de faktiska prestationerna. Målet är att uppnå teoretiska och praktiska kunskaper som motsvarar kravet på utbildad arbetskraft inom yrkesområdet.

… med ett naturligt urval Redan efter första kontakten med läroavtalscenter rinner potentiella läroavtal ut i sanden. Intrycket från centret är att det huvudsakligen beror på två avgörande faktorer.

Den ena orsaken är kravet på en lärlingsplats innan ett läroavtal kan påbörjas. På Åland finns gott om företag, men ett problem kan vara att 90% av dem är mikroföretag som inte alltid har plats för en lärling. Det finns svårigheter med att avsätta tiden som behövs för att handleda, eller att hitta marginalerna för att avlöna ytterligare en anställd om de önskar driva sin verksamhet som tidigare.

Ifall företaget lyckas med ekvationen kan generationsväxlingen vara tryggad, något som brukar kunna vara problematiskt i perifera områden. Tillgången till läroavtal för företagare är idag obefintlig, verksamheten måste först läggas ned. Åland har ca 2000 företag, många har alltså inte tillgång till utbildningsformen.

Den andra vanliga orsaken till att läroavtal väljs bort är då det framgår att inriktningen inte går att få i sin helhet på Åland. I många fall förutsätter teoridelen en annan studieort, något som, trots att resorna bekostas inom läroavtalet, inte passar in i allas pussel. Att endast vara 80% på hemorten under studieperioden är inte alltid tillräckligt.

Yrkesvärdering inför läroavtal När lärlingsplatsen är ordnad kan verksamhetsledaren Sanna Söderlund och planeraren Pia Lundén på läroavtalscenter börja leta efter bästa sätt att skräddarsy utbildningen. Utmaningar i deras vardag är bl.a. själva yrkesvärderingarna som behövs för att avgöra vad som förväntas av en yrkeskunnig på arbetsmarknaden. Än så länge finns åsikter om att det är svårt att skilja närliggande utbildningar åt då yrkesbeskrivningar har otydliga gränser och är på ett komplicerat språk. Detta kan också innebära problem med utbildning och arbete över landsgränserna. För att luckra upp detta finns det numera EU-krav som ska göra att informationen blir så lättillgänglig som möjligt.

Utbildningsanordnaren för den teoretiska delen måste godkännas av lärlings-

nämnden innan trepartsavtalet skrivs på. Endast yrkesutbildningar vid Ålands vårdinstitut kan idag erbjudas lokalt i sin helhet. Men som vanligt finns det ingen regel utan undantag; om själva inriktningen saknas på Åland kan det bli aktuellt att den måste läsas på annan studieort. Språket begränsar ofta utbildningsalternativen och lärlingen får åka tämligen långa sträckor till Österbotten eller Nyland för att ta del av teorin. Då utbildningen inte erbjuds på svenska i Finland anlitas oftast någon teoriarrangör i Sverige. Några enstaka personer har fått teorin i Danmark eller Schweiz.

Det lilla samhället När läroavtalscentret märker att det finns en större efterfrågan på en viss utbildning, bjuder de ibland in teoriarrangörer utifrån för att hålla grupputbildningar på Åland. Sådana har administrerats inom t.ex. vård, vvs, handel, teknik samt korta kurser inom rederi- och sjöfartsnäringen.

För att det hela ska gå ihop ekonomiskt krävs egentligen 10-15 studerande, men

Språket begränsar ofta utbildningsalternativen och lärlingen får åka tämligen långa sträckor till Österbotten eller Nyland för att ta del av teorin. trots marknadsföring brukar grupperna oftast bli mindre. Någonstans måste det kompromissas i ett litet samhälle. Lärlingen kompromissar genom att läsa teorin borta och läroavtalscenter genomför grupputbildningar med ”för få” deltagare.

Förutsättningarna att få ihop underlaget till större grupputbildningar, eller lokalt hålla sig med alla efterfrågade yrkesinriktningar inom ordinarie skolor, är inte någon rimlig ekvation med 27 500 invånare. Däremot finns årligen möjlighet för ca 120 lärlingar att skräddarsy sin yrkesutbildning in i minsta detalj - sånär som på studieorten.

AKTUELLE Länkar Ålands läroavtalscenter: www.laroavtal.ax Ålands landskapsregering: www.regeringen.ax Ålands statistik- och utredningsbyrå: www.asub.ax

runt 40. Statistiken brister på så vis att det exempelvis inte framgår vilken typ av utbildning det handlar om (grund-/ kompletteringsutbildning m.fl.). Det uppskattas att läroavtalen avbryts i större utsträckning än vanliga studier, men även här är statistiken svår att följa upp.

Då läroavtal omförhandlas med små inriktningsförändringar förs de in både som en avbruten utbildning och en ny, fastän eleven fortsätter sina studier utan avbrott. Läroavtal avbryts av olika orsaker och en uppföljning av detta skulle möjliggöra en kontinuerlig bedömning om det finns andra hanterbara problem…

Gymnasiereformens kommande inverkan Ålands utbildnings- och kulturminister Britt Lundberg ser ljust på framtiden då hon lyfter fram den åländska gymnasiereformen 2011. Läroavtalets utbildningsform kommer att bli tillgänglig även för företagare då reformen möjliggör att studierna ingår i verksamheten. Ytterligare poängterar Lundberg att periodiseringen av gymnasieutbildningarna blir värdefull för läroavtalets uppbyggnad. Tydliga indelningar kommer underlätta arbetet med att förlägga större delen av grundutbildningen lokalt. På så vis kan studierna borta kortas ned till specialinriktningen.

Att öka tillgängligheten till utbildningar är en pågående process som ständigt kräver hårt arbete för fortsatt utveckling.

Men visst är det på väg åt rätt håll. ◆

Statistik kring åländskt läroavtal Under 2003-2009 har de vanligaste utbildningsområdena varit: teknik, handel, vård och service. Könsfördelningen har varit jämn och medelåldern

Tillgång till kunskap 51

Apprenticeship training in the periphery – a tricky puzzle Apprenticeship training is a form of upper-secondary education consisting of 80 % on-the-job learning and 20 % theory. At the apprenticeship centre of Åland, manager Sanna Söderlund and planning officer Pia Lundén annually tailor an apprenticeship plans for about 120 people with an average age of 40. Their challenging duties include defining the competence requirements of each profession, a task made more difficult by the sometimes fuzzy boundaries between professions. The remote location of Åland poses other challenges, as does the fact that Swedish is the majority language. There is a limited number of apprenticeship places available, and students may have to travel long distances to Ostrobothnia or Sweden to complete the theoretical component of their qualification in Swedish. Small student numbers mean that theory training groups for apprenticeship trainees can only be offered in Åland in the most popular professional fields, such as nursing, commerce and technology. However, Åland’s Minister of Education and Culture Britt Lundberg believes that a reform of secondary education planned for 2011 will make apprenticeship training in Åland more flexible. For instance, entrepreneurs will be able to take apprenticeship training, and there will be more opportunities to complete the entire training in the Åland Islands.

Oppisopimuksen räätälöinti syrjäseudulla on palapeliä Oppisopimuskoulutus on toisen asteen koulutusmuoto, jossa opinnoista 80 % suoritetaan työssä oppimisena ja 20 % teoriaopintoina. Ahvenanmaan oppisopimuskeskuksen toiminnanjohtaja Sanna Söderlund ja suunnittelija Pia Lundén räätälöivät vuosittain oppisopimussuunnitelman noin 120 henkilölle, joiden keski-ikä on noin 40. Lundénin ja Söderlundin haasteellisiin tehtäviin kuuluu esim. eri ammattien osaamisvaatimusten määrittely, mikä on toisinaan vaikeaa ammattirajojen epäselvyyden vuoksi. Myös maakunnan syrjäinen sijainti ja kieli asettavat omat haasteensa. Oppisopimuspaikkoja on rajallisesti, ja opiskelija voi joutua suorittamaan teoriaopinnot esim. Pohjanmaalla tai Ruotsissa, jossa koulutusta on tarjolla ruotsiksi. Pienten opiskelijamäärien vuoksi teoriakoulutusta on voitu järjestää ryhmäopetuksena ahvenanmaalaisissa oppilaitoksissa vain kaikkein suosituimmilla aloilla, kuten hoitoalalla ja kaupan ja tekniikan alalla. Maakunnan koulutus- ja kulttuuriministeri Britt Lundbergin mukaan 2011 toteutettava toisen asteen koulutusuudistus tuo oppisopimuskoulutukseen lisää joustavuutta. Uudistuksen myötä yrittäjät saavat mahdollisuuden oppisopimuskoulutukseen, ja tarjolle tulee enemmän mahdollisuuksia suorittaa koko koulutus Ahvenanmaalla.

52

Fríða S. Berg er strikkeentusiast og har oprettet Færøernes største strikkeklub på Facebook.

Länkar Den færøske Facebook strikkeklub www.facebook.com/#!/group.php?gid= 47324172356&v=wall&ref=ts.

Hobbyboden http://forum.hobbyboden.com Norsk internet-forum for strikke- og hækleinteresserede. Her har Fríða fået kontakt med norske kvinder, som hun sender færøsk garn, til gengæld for at modtage norsk garn, der ikke fås på Færøerne.

Ravelry www.ravelry.com Amerikansk internet-forum med brugere fra hele verden. Ifølge Fríða et drømmeforum for strikkeinteresserede.

Både Fríða S. Berg, strikke-entusiast, og Annika Skaalum, historiker, har profil på Facebook.

TEXT Kristianna Winther Poulsen FOTO Kári Annand Berg och Scanstockphoto

735 medlemmer har en færøsk Facebook strikkeklub, der siden januar 2009 har været stedet, hvor færøske piger og kvinder med strikning som fælles interesse flittigt har udvekslet strikkeopskrifter, erfaringer og nyttige tips.

Traditioner i ny udgave – Strikkeklub En strikkende nation Uld er Færøernes guld, lyder et gammelt ordsprog. Udover at være en central eksportvare siden middelalderen, var uldvarer også en livsvigtig del af den færøske hverdag: ud af ulden blev det nødvendige tøj produceret, og kvinderne strikkede trøjer og andre beklædningsgenstande, der skulle holde holde holde deres fædre, mænd, brødre og sønner varme, når de var til søs.

Den dag i dag mestrer næsten alle færøske kvinder strikningens kunst, mens 40 procent har været medlemmer af en strikkeklub på et eller andet tidspunkt i deres liv. Og i det andet årti af det 21. århundrede har strikkeklubben naturligvis også fundet vej til Facebook.

Fælles interesse Det er Fríða S. Berg fra Torshavn, der fik idéen til at oprette Facebook strikkeklubben. Stærkt inspireret af lignende fora i USA og i Norge, og drevet af sin brændende interesse for strikning, tog hun for halvandet år siden initiativet til Færøernes største Facebook strikkeklub med adgang for alle, der måtte ønske dette.

Formålet med Facebook strikkeklubben er at samle strikke-interesserede i et

på Facebook

forum, hvor deltagerne kan dele deres idéer, hvor de kan tilegne sig og videregive viden, og hvor de kan hente inspiration og ellers kommunikere om deres fælles interesse, strikning.

Fríða afslører sine planer: at komme i Guinness Rekordbog.

- I Facebook strikkeklubben kan vi vise hinanden det, vi har strikket. Personlig inspireres jeg af at se, hvad andre strikker og af, hvordan deres farvesammensætning er, fortæller Fríða om de personlige fordele ved at være medlem af Facebook strikkeklubben.

- Man kan aldrig få nok af gode idéer og af gode råd, hvad strikning angår.

Hvis man for eksempel ikke kan finde ud af at slå masker op, har vi et link til en video-vejledning. Disse typer links er guld værd, og dem kan vi dele på Facebook, fortæller Fríða entusiastisk.

Færdighederne videregives Fríða er 28 år, gift, har to sønner på 6 og 7 år og er uddannet sekretær. Hun arbejder på et uddannelsescenter for børn med særlige behov, og i sin fritid

dyrker hun lidenskabeligt sin store hobby, at strikke.

Som så mange andre piger lærte Fríða at strikke af sin bedstemor. - Jeg husker især den hyggelige og afslappede stemning omkring min bedstemor, der sad med sit strikketøj foran fjernsynet om aftenen. Den særlige lyd fra strikkepindene og de smukke trøjer og strømper, som hun tryllede ud af garnet betog mig.

Jeg var 8 år gammel, da hun lærte mig at strikke. Og da jeg blev gravid med mit første barn, begyndte jeg for alvor at strikke. Nu strikker jeg hver aften. Det er min måde at koble af, fortæller Fríða om sit forhold til strikningens forunderlige verden.

Socialisering og erfaringer Strikkeklubberne er sociale institutioner med den intern funktion at træffe hinanden, at udveksle meninger og at føre samtale. Og det kendte, de trygge forhold, der eksisterer i det lille samfund, er en forudsætning for strikkeklubbens form, mener Annika Skaalum, historiker, der har forsket i strikkeklubber som et udtryk for kvindelig kultur. - At åbne sit hjem for andre mennesker kræver tillid, og denne tillid findes i de nære for-

Tillgång till kunskap 53

hold, der har karakteriseret og stadigvæk karakteriserer de færøske bygder, fortæller Annika.

Strikkeklubber, der for alvor blev en udbredt form for samvær blandt kvinder under anden verdenskrig, har sine rødder i de stærke traditioner for at strikke. Kvinderne strikkede, når de ikke var optaget af andet arbejde. For de havde aldrig fri. Også når de smuttede ind til nabokonen, var strikketøjet med. - Strikning er en fleksibel aktivitet.

Man kan strikke hvor som helst, og man kan socialisere samtidig. Så strikning er velegnet til sociale aktiviteter, siger Annika.

Facebook eller det virkelige liv?

Annika ser Facebook strikkeklubben og lignende foraer som steder, der hovedsagelig handler om selve strikningen – om garn, opskrifter, erfaringer og metoder, hvorimod de traditionelle strikkeklubber er et frirum, hvor kvinder kan mødes til uforpligtende samvær og kan tale om emner, som de har til fælles.

Samtidig med, at de strikker, eller lader være med at strikke. Så hun ser ikke disse internet-foraer som en erstatning for at mødes hjemme hos hinanden.

Heller ikke i Fríðas optik er strikkeklubberne på nettet en erstatning, men, som andre sociale fællesskaber på nettet, er de en god måde at møde nye mennesker med fælles interesser. De netbaserede strikkeklubber vil aldrig erstatte de gode gamle færøske strikkeklubber, er Fríða overbevist om.

Guinness World Record Fríða afslører sine planer: at komme i Guinness Rekordbog. I øjeblikket er rekorden 935 personer, der strikker samtidig i 15 minutter. Det er Fríðas amerikanske strikkeforum på nettet, der er indehaver af denne rekord. Og i Norge planlægges der ivrigt for at indage amerikanernes plads, hvilket efter planen vil ske i august i år. På Færøerne leger Fríða med tanken om at få sine mange færøske strikkesøstre til at blive bedre end både Amerika og Norge, og derved indtage en plads i Rekordbogen.

I et land, hvor noget nær 100 procent af kvinderne kan strikke, burde dette ikke være en umulighed. ◆

54

Renewing traditions – a knitting club on Facebook Knitting has long traditions in the Faroe Islands, and knitting clubs have been a popular form of socializing for several decades. 28-year-old Fríða S. Berg from Torshavn learned the art of knitting from her grandmother at a young age, and today knitting is her favourite pastime. Having come across American and Norwegian knitting clubs on the internet, 18 months ago Fríða decided to start her own group on Facebook. The members post photos of their work, useful links, etc. – You can never get too many good ideas and tips when it comes to knitting, Fríða says. – For instance if you don’t know how to cast on stitches, we have a link to an instructional video she explains.

However, internet-based groups will never replace the traditional knitting clubs that meet at Faroese homes, Fríða agrees with historian Annika Skaalum. Skaalum, who has studied knitting clubs as an expression of women’s culture, says that traditional knitting clubs provide a “women’s own space” where they can meet and talk while knitting. Online groups, on the other hand, focus on the knitting itself – types of yarn, patterns, etc. Fríða’s next online knitting project will involve trying to get into the Guinness Book of Records by breaking a previous record set by an American knitting club. This means enlisting more than 935 people to knit simultaneously!

Uudistuva perinne – neulekerho Facebookissa Neulomisella on Färsaarilla pitkät perinteet, ja naisten neulekerhot ovat olleet suosittu sosiaalisen kanssakäymisen muoto jo vuosikymmenten ajan. Myös torshavnilainen 28-vuotias Fríða S. Berg oppi pienenä tyttönä neulomaan isoäitinsä opettamana, ja nykyisin neulominen on hänen rakkain harrastuksensa. Puolitoista vuotta sitten Fríða keksi perustaa Facebookiin neulekerhon yhdysvaltalaisten ja norjalaisten esikuvien mukaan. Kerhon jäsenet julkaisevat Facebookissa esim. kuvia tekemistään neuleista ja hyödyllisiä linkkejä. – Neulomisen harrastaja ei voi koskaan saada liikaa hyviä ideoita ja vinkkejä. Jos ei vaikka osaa luoda silmukoita, meillä on sitä varten linkki opastusvideoon, Fríða kertoo. Netissä toimivat neulekerhot eivät kuitenkaan Färsaarilla koskaan tule korvaamaan perinteisiä, ihmisten kotona kokoontuvia kerhoja. Tästä Fríða on yhtä mieltä historioitsija Annika Skaalumin kanssa, joka on tutkinut neulekerhoja naiskulttuurin ilmentymänä. Perinteiset neulekerhot toimivat naisten omana tilana, jossa he voivat tavata ja vaihtaa ajatuksia neuloessaan, kun taas nettikerhoissa pääosassa on itse neulominen – erilaiset langat, neulemallit jne.

Seuraavaksi Fríða yrittää päästä Guinnessin ennätysten kirjaan rikkomalla amerikkalaisen neulekerhon ennätyksen. Se tarkoittaa, että hänen on koottava yli 935 henkilöä neulomaan yhtä aikaa!

55

Dialog

Tillgång till kunskap 55

Nordiskt seminarium - en del av Världskonferensen

A world worth living in ICAE VIII World Assembly Malmö 14–17 juni 2011 I juni 2011 arrangerar den globala vuxenutbildnings- och folkbildningsorganisationen International Council for Adult Education (ICAE) sin världskonferens i Sverige. Det blir en samling kring vuxenutbildningens och folkbildningens roll i världen, ca 800 personer förväntas delta.

I samband med världskonferensen arrangeras olika mötesplatser: Folkbildningsrådet ordnar en nationell folkbildningskonferens, den europeiska organisationen EAEA inviterar sina medlemmar till ett europeiskt möte och generalförsamling och Nordiska ministerrådets rådgivningsgrupp Samarbete för vuxnas lärande (SVL) och Nätverket för vuxnas lärande (NVL) ordnar ett nordiskt seminarium.

Det nordiska seminariet arrangeras tisdag den 14 juni kl 16.30–18.00 och torsdag den 16 juni kl 14.00–15.30. Finlands ordförandeskap i SVL öppnar seminariet.

Det första programpasset tar upp Confintea resultat med fokus på Norden som kunskapsregion och det andra världskonferensens teman och nordiska framtida åtgärder.

Programmet för det nordiska seminariet kommer att länkas till konferenssidan samt publiceras på NVL:s Kalender-sida: Deltagarna i det nordiska seminariet kan delta i världskonferensens program.

Mer om Världskonferensen, inbjudan och anmälningsblankett: www.nordvux.net/object/28063/aworldworthlivinginicaeviiiworldassembly.htm (www.nordvux.net | Kalender | Norden | A World Worth Living in)

Nordiskt nätverk för vuxnas lärande