Skördefest och Miljödagar 2017

Hela denna bilaga är annons för Skördefest OCH Miljödagar I BODEN

kördefest SM och

2017

iljödagar

25–27 augusti Björknäsområdet

i Boden

Program sidan 2

Utställare sidan 3

Karta sidan 4

Över 180 utställare.

Livsmedelsproducenter, miljöföretag, hantverkare, föreningar, organisationer m m. Skoj för alla åldrar!

Fredag och lördag kl 10-17, söndag kl 10-16.

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Välkommen till

kördefest SM och

25-26-27 augusti i Boden

iljödagar

För 23:e året i rad inbjuder vi till Skördefest och Miljödagar i Boden. Här får köpglada besökare möta bland annat bär-, fisk-, bröd- och honungsförsäljare, hantverkare, jord- och skogsbrukare, kulturarbetare och miljöföretag i den mysiga kyrkstuge- och Norrbottensgårdsmiljön på Björknäsområdet i Boden.

PROGRAM Fredag: öppet kl 10.00-17.00

LÖRdag: öppet kl 10.00-17.00

Söndag: öppet kl 10.00-16.00

Kl 12.00–12.15

KL 10.15–10.30

kl 11.00–12.00

Kl 12.15–12.45

kl 10.30–10.45

kl 12.00–12.15

kl 10.45–11.15

kl 12.15–12.45

kl 11.15–11.30

KL 12.45–13.15

kl 11.30–11.45

kl 13.15–14.15

kl 11.45–12.15

kl 14.15–14.30

Invigning av kyrkoherde Hans Johansson Håkan Andersson kl 12.45–13.15

Berlins Modeshow kl 13.15–13.30

RFSL informerar kl 13.30–13.45

Friskare och tryggare Boden / JobbCenter kl 13.45–14.00

Miljöpartiet

kl 14.00–14.30

Håkan Andersson kl 14.30–14.45

Prostatacancerföreningen kl 14.45–15.00

Forsmans Ishavsalger kl 10.00–17.00

 Bodens scoutkår har roliga aktiviteter

mellan stuga 22 och 23. Kom och prova!  Bakning i Bagarstugan  Forskarföreningen har öppet  Konst i det gröna vid stuga 28

Överflygning med 4-grupp JAS (10.25) DHR info

Håkan Andersson RFSL informerar Bröstcancerföreningen Moderaterna

kl 12.15–13.00

Remember spelar på scenen kl 13.00–13.15

Bodens Miljöstipendium kl 13.15–13.45

Socialdemokraterna kl 13.45–14.00

Friskare och tryggare Boden/ Trygghetsskapande samverkan kl 14.00–14.15

Osteoporosföreningen kl 14.15–14.45

Berlins Modeshow kl 14.45–15.15

Miljöpartiet

kl 15.15–15.45

Absent Mind (Medborgarskolan) kl 15.45–16.15

Parkeringsplatser!

På grund av svårigheten med parkeringsplatser, tag om det är möjligt cykel eller buss.

Om du kommer med bil så sök parkering vid isladan.

2

SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR

Miljöpartiet

FöreningenJAG Berlins Modeshow Socialdemokraterna Friskare och tryggare Boden / Framtidens vatten och bussen i Boden kl 14.30–14.45

Osteoporosföreningen kl 14.45–15.00

Prostatacancerföreningen kl 15.00–15.15

Forsmans Ishavsalger kl 15.15–15.30

Bröstcancerföreningen kl 11.00–15.00

Prova på ridning vid stuga 32 kl 10.00–16.00

 Bodens scoutkår har roliga aktiviteter

mellan stuga 22 och 23. Kom och prova!  Bakning i Bagarstugan  Forskarföreningen har öppet  Konst i det gröna vid stuga 28

Föreningen JAG kl 16.15–16.30

Forsmans Ishavsalger kl 11.00–15.00

Prova på ridning vid stuga 32 kl 10.00–17.00

 Bodens scoutkår har roliga aktiviteter Denna annonsbilaga är producerad av Norrbottens Media i Luleå på uppdrag av Fyrkantens Miljö- och utbildningskonsult HB. Grafisk form: Erja Persson, Norrbottens Media, Luleå.

Upplaga 60.000 ex. Tryck: Tryck i Norrbotten, Luleå, Augusti 2017. Tidningen är tryckt på miljövänligt papper.

Friluftsgudstjänst med dop / Ivar Sundström

mellan stuga 22 och 23. Kom och prova!  Bakning i Bagarstugan  Forskarföreningen har öppet  Konst i det gröna vid stuga 28

Huvudsponsor

ANNONSSIDA ANNONSSIDA ÖVER 180 UTSTÄLLARE PÅ SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR 2017

Plats | UTSTÄLLARE/VERKSAMHET

Plats | UTSTÄLLARE/VERKSAMHET

Plats | UTSTÄLLARE/VERKSAMHET

Plats | UTSTÄLLARE/VERKSAMHET

Plats | UTSTÄLLARE/VERKSAMHET

242 | Alexander Åhl Knivar i egen design

152–154 | Case on line Mobilskal

53 | Inga-Lill Thiger-Taavo Tomtar och troll av ull m m

45 | Aloe Vera Boden Aloeveraprodukter

51 | Cedrings Lamm Lamm- och fårprodukter

205 | Ingas Blommor Vackra perenna plantor

234–235 | Mattesbäcken Eko Grönt & Turism Grönsaker från egen odling

37 | Staffansgårdens Bär och Grönt Grönsaker, rotfrukter och bär

71 B | Alterhedens Rabarberi Produkter av rabarber och bär

130–131 | Centerpartiet Närodlad politik, tala med Centern

142 | Inger Johansson Egen tillverkning av hudkrämer

161 | Medborgarskolan Nord Återbruk, energispar, segling mm

Stuga 10 | Stol och Fiol Bruksföremål, inredning och konst

71 A | Ann-Chatrin Högström Tofflor, klockor och hantverk

106 | ChagaSweden Produkter av sprängticka

Vid info | Inre Kraft Personlig assistans och hemtjänst

111–112 | Miljöpartiet Miljö och hälsa prioriteras i politiken

125–126 | Studieförbundet Vuxenskolan Nyfiken på lärande? Kom hit!

162 | Apoteket Lavskrikan Apoteksprodukter

Stuga 19 | Chokladfrossa Utsökt choklad

128–129 | Arctic Collection Moderna och exklusiva tennarmband

156–157 | ColorBeam Design Egendesignade kläder

Stuga 24 | Irene Hälsokonsult, Vuollerim Hantverk, Skabramost och annat gott

Stuga 18 | Arctic Edge Tennsmycken och skinnarbeten Tingshuset | Assistansteam1 Visar verksamheten 195–196 | Astrant Plant Vackra växter Stuga 6 | Ateljé Eva Astrid Måleri i olja, akryl och akvarell Stuga 8 | Ateljé Halmstrået / Carin Blom Konsthantverk och smycken 266 | Autism och Aspergerföreningen Information om Asberger och Autism 54 | Berits Allehanda Hembakat bröd och hemstickade alster Stora Scenen | Berlins Modevisning på Stora scenen Stuga 11 | BioBakt Ekologiskt gödningsmedel 219 | Birgitta Söderström Barnkläder 160 | Bjarktrollir Smycken och ädla stenar 121–123 | Björsby Rör AB Visar Lappli Hus och Biovac avloppsrening

Stuga 16 | ConZinnus Hantverk 58 | Daniel Persson Foto Streetfoto och fotokonst 212 | DHR Fika och information om föreningen 145 | Din hälsa i Boden Hälsoprodukter och hantverk 238 | DitasDesign Handgjorda smycken 158–159 | Drömfångarna Fotografi Vi fångar era drömmar i bild 76 | Elisabeth Öberg Broccoli från Kalix Stuga 12 | Eva Lind Ull- och fårskinnsprodukter 52 | Eva Nilsson Blommor och grönt 43–44 | Excentrum Eldrivna fordon 149 | Fabbe&Syrrorna Garn, hemsydda kläder mm 178 | Feministiskt Initiativ (FI) Information om partiets politik 147 | Firma Lohrenz Nilsson Bakar bröd, klådda, på plats Vid Skom | Fiskbilen Halstrad och rökt fjällfisk

98–99 | Boden Rör IVT-värmepumpar

134 | Forsmans Ishavsalger Hälsokost

33–35 | Bodens Energi Mässpris på miljövänligt elavtal

163 | Frimodig Kyrka Information om verksamheten

174 och 183 | Bodens Hockeyförening / NordChark #viskatillbaka

86–87 | Föreningen JAG Jämlikhet, assistans och gemenskap

63-66 | Bodens Kommun Lokal-trafiken/ Boden Citybuss Lokaltrafik i Boden 232 | Bodens Kommun Tekniska förvaltningen Visar kommunens verksamhet 231 | Bodens kommun Samhällsbyggnadskontoret Visar kommunens verksamhet Stuga 29 | Bodens Konstförening Konst i det gröna

265 | Föreningen Kattakuten Kattrelaterade saker och spishandukar 164–165 | Försvarsmuseet VR-upplevelse av ett fallskärmshopp 177 | Gula Design Hemsydda unika barnkläder 213 | Gunnar Nilsson Produkter av åkerbär och havtorn 132 | HannaKim Bär

215–216 | Bodens landsbygdsråd Länken mellan byar och förvaltning

221 | Hantverk i Nyborg Vävda produkter

36 | Bodens Skidklubb Varmkorv, hamburgare och läsk

Stuga 21 | Helena Bergman Konst

251–254 | Bokbussen Bibliotek på hjul

243–244 | Hemflit, Gunvor Lundin Garn, stickade och tovade produkter

Stuga 23 | Britt-Marie Nilsson Egentillverkade smycken i glas 279 | Brottsofferjouren Ger råd och stöd till brottsoffer Stuga 28 | Bröstcancerföreningen Norrbotten Information om föreningen och verksamheten

97 | Hjärnkoll Norrbotten Information om psykisk ohälsa 59 | Hjördis Andersson Tovade tomtar och troll, tenntrådssmycken Stuga 15 | Hushållningssällskapet Försäljning av palt

169 | Bättre assistans i Norr Personlig assistans inom autism

104–105 | Hyresgästföreningen Vår storlek – Din styrka

40–41 | Böle Potatis Färsk potatis

136–137 | Håkan Strandberg Laxkebab

Stuga 17 | Café Kyrkstugan Hembakat av gårdens produkter

Vägskäl | Inga Sjögren Dekorationskristaller

102–103 | J. Petterssons Chark Bodens lokala charkuteri 217–218 | JAK Medlemsbank Medlemsägd bank 272 | JN Fisk Rökt fisk 127 | Jägarnas Riksförbund Jaktens frågor 170 | Jämtlands Smått och Gott Handgjorda husdjurstillbehör 133 | Kalix Ost Smakrika ostar från Kalix 91–92 | Kalix Sylt Riktig sylt helt enkelt 190 | Kari Kenttämaa Finsk korv 214 | Katarina Ricken Snygga smycken i egen design 224 | Kate Sockervadd Sockervadd och pilkastning 115–116 | Kent Ekholm Polkagrisar från Byske

Stuga 22 | Millans Hemvävnader Hemvävda produkter 47–49 | Moderaterna Vi utvecklar Boden 46 | Naturskyddsförening Bevara den biologiska mångfalden 146 | Norrbottens Blodcancerförening Information om föreningens aktiviteter Vägskäl | Norrbottens Event ”Gå på vatten” Aktivitet för barn!

Stuga 27 | Norrbottens Flora Bokförsäljning 101 | Norrbottens honung Egen honung Stuga 4 | Norrbottens Läns Hemslöjdsförening Utställning, visning och försäljning 79–80 | Norrbottens Skinnkompani Fårskinn, renskinn och slöjdhorn 180–182 | Original Gahhkko Samisk glödkaka bakas på plats 191 | Osteoporosföreningen Information om föreningens verksamhet

229–230 | Sture Andersson Varmrökt lax i pitabröd m m Vid Skom | Sujitta Ruaisanga Bär Stuga 26 | Sundakliniken Andullationsmassage med infrarött ljus 118 | Svartvikens Lantbruk Ekologiskt kött och grönsaker 39 | Svensbybröd Tunnbröd, ljusugnsbröd och matbröd 197–198 | Svenska Kyrkan i Boden Församlingens verksamhet 263–264 | Sverigedemokraterna (SD) Politiskt parti Robbgården | Sörbyslöjdarna Hantverk, hembakat, bär och saft 107–110 | Thai och Kök Riktigt god thaimat!

233 | Thaimassage Skogens bär 72 | Tobbes bär Bär från skog och mark

Stuga 1 | MorrRingens Grön Hälsa Främjar din hälsa

Stuga 2 | Våffelstugan Våfflor för mat och dessert, även gluten och laktosfritt

83–84 | Tommy Pettersson Potatis Ortens potatis

Stuga 20 | Kinesiologikliniken Luleå Hälsa, info och Brittas droppar

120 | Pensionsmyndigheten Pensionsfrågor

193–194 | Tomtestugan Handvävda mattor i fårskinn m m

206–209 | Peters Munkar Nybakade munkar och goda hamburgare

269–271 | Tong Thai food Thaimat

Stuga 3 | KIWI Design / KRW produkter Kläder och assesoarer i egen design Stuga 25 | Kläder och Form Egen design!

38 | Pirjo Fredriksson, Alpnaering Kryddor, hälsoprodukter och hudvård

255–257 | Krian Hantverk Tenntrådssmycken, träprodukter, virkat, te/kryddor

222–223 | PRO Boden Hobbyarbeten och info om föreningen

88–89 | Kristdemokraterna Politisk info

144 | Prostatacancerföreningen Information om prostatacancer samt lotteri

201–202 | Kukkolaforsen Turist Mathantverk från Kukkolaforsen 210–211 | Köket Strömming som vanligt 124 | Liberalerna Politisk info 185–187 | Lidmans fiskeredskap Fiskeredskap 135 | Liliart Barnkläder 166 | Lisa Nyström Hälsa / AkupunkturAnn Hälsa, friskvård och lev bättre

90 | Psoriasisförbundet Hudvårdsprodukter och information 113–114 | Pålyset.se LED-lampor och ficklampor 167 | Qute Design Smycken och assesoarer 140–141 | RFSL Information om HBTQ-frågor Stuga 32 | Ridklubben Barnridning vid stuga 32 117 | Rolf Persson Bakat och hemstickat 226–228, Stuga 5 | Röda Korset Kläder, textil och lotteri

50 | Luleå konfektyr Konfektyr, saft, sylt och marmelad

335 | Scoutkåren Friluftsaktiviteter

67–70 | Länstrafiken i Norrbotten Miljövänlig och effektiv transport

189 | Signe Henriksson Hembakt

94 | Lärarförbundet Boden Fackliga frågor för lärare

168 | Silverwood Chemical AB Rengöringsprodukter

179 | Lövbacka i Boden AB Hjortron, blåbär samt lingon

55–57 | Sjukvårdspartiet i Boden Politiskt parti, bjuder på fika och information

Stuga 9 | Marie Glaas Åman / Kristina Berglund Keramik och konst 119 | Marieyeah Trä- och textilhantverk

Bagarstugan | SPRF Nybakade mjukkakor

203–204 | Tornedalsgillet Enklare mat från tornedalen 237 | Toveull Stickat och tovat, naturprodukter Stuga 7 | Två A Design Egenproducerade produkter 236 | Ulltofflor Ull- och skinntofflor Stuga 14 | Ulrica Lundmark Konst och konsthantverk 171–172 | Ungdomsfullmäktige Information om verksamheten 62 | Villaägarna Information om verksamheten

81–82 | Vänsterpartiet Politisk information 73 | Yvonnes Bageri Gluten och mjölkfritt bröd 155 | Åkermarkens Bisyssla Biprodukter

239–240 | Socialdemokraterna Politiska samtal över en kopp kaffe 93 | Souk Konsult AB Finsk korv

283–285 | Tornedalens Textil Handskar och plånböcker i skinn

267–268 | Woodworker & Design Laserskurna väggdekorationer och lasergravyr

241 | LO-facken Fackliga frågor

75 | Made in plassn Mössor, pannband, väskor, t-shirts

276–278 | Tornedalens Hantverk Tenntrådsarbeten och smycken

280–282 | Åsa och Lottas Mat & catering God mat!

85 | Åsas Nordkalottdelikatesser Kaffeost från Naaskon Gårdsmejeri 77–78 | Åsbergets Gårdsmejeri Ko-, och getostar. KRAV-certifierade 273–275 | Älgskadefondsföreningen Information om viltolyckor

SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR

3

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

LEDARE

Välkommen till årets Skördefest ochMiljödagar Detta är den 23:e upplagan av Skördefest och Miljödagar som genomförs och aldrig har behovet av engagemang och kunskapsinhämtning varit större när det gäller miljöfrågan.

Bland alla utställare kan ni inhämta kunskap och se miljöarbete i verkligheten. Smaka på mat och andra livsmedel som är hållbart producerade och njuta av en kopp KRAV-kaffe!

Oljeindustrin lobbar för sin sak!

Under senare tid har det framkommit rapporter om att elbilar inte är så miljövänliga som de framställs. Man säger att batteritillverkningen är så miljöbelastande att man kan köra en dieselbil flera varv runt jorden för samma ”miljökostnad”.

För oss låter det som att rapporterna är beställda av de som har intressen i oljeindustrin!

När vi tog oss tid att undersöka frågan närmare och titta på andra källor framträder en annan bild.

I jämförelserna har man inte tagit med alla ”kostnader” för de fordon som drivs på oljeprodukter och de ”kostnader” som är förknippade med oljeproduktion.

Vad ”kostar” till exempel det ökade antalet skogsbränder som är en följd av koldioxidutsläppen? I sommar har vi kunnat se på nyheterna om de omfattande bränderna i både Frankrike och Portugal. Förra sommaren var vi själva drabbade i Sverige med stora konsekvenser för markägarna som följd.

Vad ”kostar” de oljeutsläpp som sker runt om i världen? Fortfarande, 25 år efter olyckan med

Exxon Valdez i Alaska, då omkring 40 000 ton olja läckte ut, har naturen inte återhämtat sig fullt ut. Varje år släpps det ut olja i vårt närområde, i Östersjön. Nya studier har visat att även mycket låga koncentrationer av olja i havsvatten, det vill säga koncentrationer runt några få miljondelar olja, kan påverka basala delar i det marina ekosystemet. Det slår ut såväl planktonsamhällen i ytvattnet som mikroorganismer som lever på botten. ”Ja, ja”, säger en del. Vad spelar det för roll om

några mikroorganismer stryker med? Huvudsaken att jag slipper cykla till affären!

Faktum är att de små mängder som finns i mikroorganismerna anrikas på väg upp i näringskedjan och gör att människan påverkas negativt med en mängd sjukdomar som följd.

Vi är övertygade, elbilar är framtiden!

Om man ser över en bils hela livscykel, det vill säga konstruktion, tillverkning, drift och återvinning av material, framträder en bild som oljeindustrin gärna mörkar.

En diesel- eller bensindriven bil släpper ut cirka åtta gånger mer CO2 än en elbil! Och då är ändå inte de ”kostnader” som vi talade om ovan medräknade!

Vår förhoppning är att ett ekologiskt kunskapsfrö ska sås under alla möten på Skördefestoch Miljödagarna och att detta med tiden växer sig större och bidrar till klokare beslut hos oss alla.

Vi hälsar er alla hjärtligt välkomna till årets upplaga av Skördefest och Miljödagar!

ULF OCH SUSANNE

Ulf Eriksson.

Susanne Eriksson.

Så här hittar du på området

Tingshuset

Ky

och

rk

R

Skördefest Miljödagar

ga

tan

28

5

32 31

30

29

28

27 26

Kyrka

29

5

29

4

23

30

2

192

322

323

25

0

249 248 247

303

4

71

59

22

58

57

18

46 36

191 182

230 238

tan

Idrottsga

SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR

72

173 161

223

149 137

231

284

34

sam li går ngsd

Str

and

15

1

33

2

123 103

För

16

47

35

84

n

251

241-239

60 85

ta Kyrkga

rd

Robbgå

333

244-242

213

224

Scen

124 2 150 138 183 174 16

198

245 246

104

211

199

212

Loge

ården

24

336 335

70

Norrig

25

pla

n

3

20

19

21

17 14 4

12 5

6

7

11 8

10 9

334

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Ett hållbarare Boden Bodens kommun har satt höga och ambitiösa mål för det hållbara utvecklingsarbetet. Först kom den ekologiska hållbarheten.

Sedan ett antal år pågår en långsiktig satsning på hållbar miljöteknisk infrastruktur för energi-, material- och vattenförsörjning. En påtaglig effekt är att bodensarna åker mer och mer buss – bussar som drivs av gas från den egna biogasanläggningen.

Nu vill Bodens kommun även lyfta de två andra dimensionerna av hållbarhet: ekonomisk och social hållbarhet. Kommunen vill skapa förutsättningar för alla medborgare att vara delaktiga och bidra i de nya processerna, som kommer att kräva arbete, kompromisser och även en vilja att förändra och förändras.

Bodens kommuns finns med på miljödagarna – Skördefesten och Miljödagarna är ett bra och naturligt tillfälle för kommunen att möta Bodensarna för dialog och diskussion, säger Catarina Ask som är ordförande i

Rådet för trygghet och hälsa.

I kommunens tält möter du medarbetare från olika förvaltningar och kan diskutera vad du som invånare kan göra för att bidra till ett hållbarare Boden.

• Samhällsbyggnadskontoret berättar om aktuella utvecklingsplaner, områden för aktiv fritid och om arbetet med översiktsplanen och borgmästaravtalet • Tekniska förvaltningen, gatuavdelningen informerar om aktuella större projekt Här hittar du även Frivilliga resursgruppen (FRG) som berättar om hur du med rätt förberedelser

kan skapa trygghet även i krissituationer.

Talangfulla ungdomar från Björknäsgymnasiet bjuder på lättsam underhållning vid lunchtid varje dag.

Bodens kommuns tält står på platserna 231-232, vid korsningen Kyrkgatan och Idrottsgatan.

Varmt välkommen!

BESÖK OSS I VÅR tält på platserna 231-232, vid korsningen Kyrkgatan och Idrottsgatan.

Gösta Eriksson

Vi finns som vanligt på Skördefest & Miljödagarna Plats 55-57 – Vi bjuder på fika & tar blodtrycket Ni vet att sjukvården är vår hjärtefråga Vi vet att ni vill ha den bättre Låt oss hjälpas åt – Det är valet nästa år som gäller

SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR

5

ANNONSSIDA ANNONSSIDA Foto: Marie Sparreus

Hållbar utveckling självklar del för Röda Korset Hållbar utveckling är en självklar del av Svenska Röda Korsets verksamhet.

Att vi tar ansvar för ett hållbart samhälle är en helt naturlig följd av det humanitära uppdraget att förhindra och lindra mänskligt lidande.

Det finns tydliga samband mellan miljöförstöring, klimatförändringar, ökad fattigdom, människor på flykt samt ökad osäkerhet och instabilitet i samhället. Klimatförändringarna orsakar redan idag enormt lidande för människor runt om i världen. År 2010 drevs 38 miljoner människor på flykt på grund av klimatrelaterade naturkatastrofer. Bland de torraste områdena, såsom Sahel, drabbades 18,7 miljoner människor 2012 av torka med akut matbrist som följd. För människor som bor vid kusten och på öar innebär klimatförändringar att deras hem i framtiden riskerar att försvinna.

International Organization for Migration, IOM, samt FNs flyktingorgan UNHCR räknar med att det 2050 kommer finnas mellan 200 miljoner och en miljard klimatflyktingar i världen.

Definitionen av hållbar utveckling I Svenska Röda Korsets hållbarhetspolicy används definitionen av hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Definitionen kommer från rapporten Vår gemensamma framtid (informellt Brundtlandrapporten) som skrevs av Världskommissionen för miljö och ut-

6

SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR

veckling på uppdrag av FN 1987.

Svenska Röda Korsets Riksstämma 2015 fastställde, i och med den strategiska inriktningen 2016-2019, att hållbar utveckling är en naturlig del av Röda Korset uppdrag, vilket innebär att våra insatser ska vara hållbara ut ett ekologiskt, socialt och ekonomisk perspektiv.

Ekologisk hållbarhet Den ekologiska hållbarheten innebär att Svenska Röda Korset tar klimatansvar, upprätthåller och inte underminerar ekosystemet och tar tillvara på materiella resurser för att skapa en långsiktigt hållbar varukedja. Detta gör vi genom att tänka mer långsiktigt i våra katastrofinsatser, att hantera textiler och kläder som en värdefull resurs, att resa och konsumera klimatsmart samt att välja rättvise- och miljömärkta produkter.

Social hållbarhet Den sociala hållbarheten innebär att Svenska Röda Korset värnar om och följer de mänskliga rättigheterna samt har en trivsam både fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

Den sociala hållbarheten består av ledarskap, föreningsdemokrati, säkerhetsarbete, arbetsgivaransvar samt lärande, metoder och utveckling.

Ekonomisk hållbarhet Den ekonomiska hållbarheten innebär att Svenska Röda Korset tar etiskt och långsiktigt ansvarstagande gällande vårt kapital, investeringar samt insamlings- och donationsvägar.

Vi arbetar för att stärka människors och andra aktörers förtroende genom att förbättra interna kommunikationen och ambassadörskapsrollen hos anställda, förtroendevalda och volontärer.

Vi arbetar även med att öka lönsamheten i våra second hand-butiker, öka andelen insamlande medel inom privat givande, stärka samverkan internationellt på insamlingsområdet samt ha en bra kommunikation med bidragsgivare. gösta eriksson Hållbarhetsambassadör för Röda Korset

Vill du bli en del av Röda Korsets verksamhet?

Kontakta då Röda Korset på din ort.

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Bodens lokala miljömål I februari 2017 antog kommunfullmäktige i Boden nya lokala miljömål. Jag hade då arbetat med underlaget till dokumentet i mer än ett års tid.

Jag är mycket nöjd med att det i kommunfullmäktige blev en så stor uppslutning bakom dokumentet.

Utgångspunkten för arbetet var de av riksdagen antagna Generationsmålet och Sveriges 16 miljömål.

Sveriges miljömål: De stora miljöproblemen ska lösas till nästa generation!

Det är huvudsyftet med de 16 nationella miljökvalitetsmål som har antagits av Sveriges riksdag 1999. Målen beskriver vad vi ska sträva efter och är vägledande när vi ställer om till ett hållbart samhälle. Under varje miljökvalitetsmål finns flera delmål som mer konkret beskriver vilka förändringar som krävs. ”Lokala miljömål för Bodens kommun” beskriver Bodens kommuns miljömålsarbete. Det visar vad vi ska göra på lokal nivå för att nå de nationella miljökvalitetsmålen.

De lokala miljömålen är ett styrdokument för kommunens alla verksamheter och bolag. Det ska användas som ett underlag i verksamhetsplanering, budget- och investeringsprogram.

Framtiden börjar nu!

Det vi gör idag påverkar hur världen ser ut i morgon.

Den insikten tillsammans med viljan att utveckla samhället, att förändra och förbättra, är grunden för Boden kommuns miljöarbete.

Vi i Bodens kommun vill komma till rätta med miljöproblemen och inte lämna över dem till kommande generationer. Vi strävar efter att skapa ett hållbart samhälle ur ekologisk, soci-

LÄS hela dokumentet på kommunens hemsida boden.se/bodens-kommun/kommunledningsforvaltning_samhallsbyggnadskontoret_miljoochhalsoskydd_lokalamiljomal

En levande Landsbygd och ett aktivt Centrum i samarbete utvecklar Boden

Kommunen som förebild Vi i Bodens kommun ska vara en förebild som andra kommuner, företag, organisationer och privatpersoner kan lära och inspireras av.

Vårt miljöarbete ska präglas av långsiktighet, helhetssyn och kreativitet. En tydlig målstyrning och regelbunden uppföljning är viktiga redskap i vår strävan efter ständig förbättring och utveckling.

En grundsten i vårt miljöarbete är strävan efter att skapa förutsättningar för ett långsiktigt ekologiskt hållbart samhälle. Det ska vara enkelt och lönsamt att göra hållbara val för alla som bor och verkar i kommunen samt för våra besökare. Det ska vara lätt att göra rätt, helt enkelt!

Nu fortsätter arbetet med att förverkliga alla målen. Följ med in i framtiden!

Gösta Eriksson, MP

IVT värmer Sverige.

400 000st

Välkommen till oss i monter 130.

Kom och diskutera de frågor som du tycker är viktiga för ditt Boden.

Vi är representerade både från Kyrkogruppen och Kommungruppen. På lördag kan du träffa och diskutera med Helena Lindahl från Näringsutskottet.

alt och ekonomiskt perspektiv.

I praktiken innebär det att vi varken får överutnyttja naturresurser eller påverka miljön mer än den tål. Det innebär även en strävan efter ett samhälle som är rättvist och solidariskt, där alla människor har rätt till en god välfärd och där företag kan växa med en miljömässigt hållbar produktion som grund.

För att nå vårt mål måste hållbarhetsperspektivet genomsyra både kommunens interna och utåtriktade arbete. Vi gör redan mycket som vi är stolta över – samtidigt har vi också mycket kvar att göra.

värmepumpar

Moderaternas budskap: Vi tillverkade vår första värmepump redan 1973. Sedan dess har vi installerat över 400.000 i hela landet. Den erfarenheten delar vi gärna med oss av. Vi hjälper dig och välja rätt värmepump för ditt hus och installerar den enligt konstens alla regler. Därför vågar vi också ge dig marknadens mest omtalade garanti, med 10 år på kompressorn. Välkommen!

VI älskar värmepumpar. Så att du kan älska annat.

www.centerpartiet.se/boden

www.ivt.se

•Tilllväxt och utveckling av landsbygden • Närproducerad mat i skola och äldreboende •Vi stödjer hästnäringen Vi hälsar Dig välkommen att besöka vår monter under Skördefest och Miljödagarna.

Bodenmoderaterna, 0921-10282

NORRBOTTENS KYL & MASKINTEKNIK AB

Tvärgatan 2 961 32 BODEN Tel: 0921-555 25 Fax:0921-555 21

Killingholmsvägen 1 961 32 BODEN Tel: 0921-103 10 Fax: 0921-514 26

BODEN

SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR

7

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Hur har vi skött om vår jord?

’’

Så här dagarna före midsommar sitter jag och funderar på hur vi handskas med vår jord. Enorma skogsbränder rasar i Portugal med många döda och mycket stor förstörelse. Vi har ofta fått rapporter om farliga bränder i bland annat Australien och USA. Finns det något samband mellan hur vi människor har skött om och förvaltat den jord vi fått ansvaret att ta hand om och olika katastrofer som till exempel bränderna? Är dessa katastrofer signaler på att något gått fel? Är vi i så fall beredd att lyssna?

En objektiv granskning skulle nog ge mänskligheten underkänt i många avseenden. Har vi skött jorden på ett långsiktigt hållbart sätt?

Nej det skulle ha inneburit att vi prioriterat det ekologiska elementet före de ekonomiska vinsterna, men

Vi kan inte ens försvara oss med att vi i alla fall fördelat resurserna rättvist.

vi har gjort precis tvärtom.

Vi har ersatt biologisk mångfald med monokulturer, vi har till exempel ersatt riktig skog med trädplantager som inte har samma biologiska mångfald.

Vi har förändrat atmosfärens sammansättning genom vår förbränning av den, sedan mycket lång tid, lagrade energin i form av kol, olja och naturgas.

Denna förbränning har ökat koldioxidhalten i atmosfären oerhört snabbt. Detta i sin tur har höjt jordens medeltemperatur med mer än

FÖR ETT BÄTTRE BODEN Kom och ta en fika med våra politiker vi finns i monter 263-264 Glöm inte att rösta i kyrkovalet 17 september http://boden.sd.se Vi finns också på Facebook

en grad jämfört med förindustriell nivå.

En granskning skulle nog också ha synpunkter på hur vi använt de mineraler vi tagit upp ur jordskorpan samt hur vi förstört havens resurser genom utfiskning och nedsmutsning.

Vi kan inte ens försvara oss med att vi i alla fall fördelat resurserna rättvist.

Vi måste ha klart för oss att vi inte kan bryta mot naturlagarna utan att det får konsekvenser, bland annat genom bränder, översvämningar,

Vi hjälper dig med ditt medieval!

Kontakta din mediesäljare i Boden.

Du hittar oss på norrbottensmedia.se.

torka, kraftigare stormar, höjd temperatur och höjd havsnivå.

Vad kan vi då göra?

Ja, vi har i dag kunskap om vad en långsiktigt hållbar framtid kräver – det gäller bara att tillämpa den.

Kortfattat innebär det att vi låter den ekologiska faktorn vara styrande över både den sociala och den ekonomiska faktorn. Vi måste se till att inte utarma den biologiska mångfalden så att vi kan ge alla människor rent vatten och mat.

GÖSTA ERIKSSON

Du vet bäst hur du vill leva!

I vårt tält på skördemarknaden kan du träffa assistansanvändare och få veta mer om hur det är att ha sin assistans hos oss. Du kan också ställa frågor om hur det är att jobba som personlig assistent.

Assistansen hos oss är särskilt utformad för att vara trygg för dig som har stora funktionsnedsättningar.

SMAKER MAN MINNS Nordchark presenterar nu en modern och fräsch layout, med samma goda norrländska smaker och höga kvalité som tidigare. e.

KÖP TVÅ FÖR

50 KR ina inall Origina (Gäller Falukorv Orig rv Basturökt) korv uko samt Falu

Vi är Sveriges största privata assistansanordnare som drivs utan vinstsyfte.

Läs mer på www.jag.se eller kontakta oss gärna på 08-789 30 00.

PERSONLIG ASSISTANS Vi finns på plats 174,183

8

SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR

Vi gör det möjligt.

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Kalla den Änglamarken om du vill Foto: Rakel Groth

Skapelsen! Ett vackert ord som rymmer så oändligt mycket; sjöar, berg, fåglar, stora och små djur. Ett myller av liv. Ett system, så fint balanserat, så förunderligt, så fantastiskt.

När vi studerar naturen kan vi inte låta bli att förundras över hur fantastiskt allt är, hur underbart allt hänger ihop och vi gläds åt att få vara en del av denna fantastiska skapelse.

Bakom skapelsen kan vi förstås ana Gud, Skaparen.

Gud som skapar det Universum som vi är en liten del av. Gud satte människan att härska över skapelsen, människorna skulle ”Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.”

Gud ger människorna ett stort ansvar, att härska över något kräver ett stort ansvar och ett stort omdöme. Härska kan förstås betyda att man vårdar något varligt och ömt men det kan också betyda

att skövla och fara fram utan förstånd. Det krävs en hel del omdöme att härska över naturen.

Listan är lång Och nog har vi människor härskat. Där människorna har dragit fram har det påverkat flora och fauna. Många av de stora landdjuren har vi människor utrotat, till exempel mammuten. Mammutarna förstod aldrig hur farliga människorna var och innan de

hade förstått faran var den sista mammuten dödad. Listan på arter som människorna har eller håller på att utrota är lång och ännu har vi inte sett slutet.

Vi människor måste inse att det ansvar som vi fick av Gud, att härska över skapelsen, kräver väldigt mycket av oss.

Begränsade resurser De resurser som finns på jorden är begränsade, vi har en enda planet

som alla, både människor och djur måste samsas på.

Det är oerhört skrämmande att läsa att mäktiga politiska ledare betraktar miljöhot som fake news, falska, påhittade nyheter som inte är sanna.

Det görs mycket gott arbete kring detta att vårda om skapelsen, att känna ansvar för den enda planet som vi faktiskt kan göra något åt. Och det börjar bli bråttom!

Ofta hör man talet om att det inte är vår Jord, vi lånar den av våra barn. Det är sant, nästa generation kommer att fråga oss varför vi skött om Skapelsen så illa. Vad ska vi rimligen svara? Att vi inte hade tid eller råd att vårda vår miljö? Att det var onödigt att ta miljöhänsyn? Att vi inte orkade?

Det har gått långt, kanske redan för långt. Men det är ändå inte för sent att börja tänka miljömedvetet, att kämpa för rent vatten, ren luft, en natur med en mångfald av olika arter; ett myller av liv.

Det är ett ansvar för alla människor, det är den skyldighet vi har mot kommande generationer.

Din insats räknas, ditt bidrag är också viktigt.

Ivar Sundström

Kom och besök Socialdemokraterna Vi står på plats 239-241.

Vi bjuder på fika och samtal under alla dagar.

Var med och Rösta i Kyrkovalet!

Maria Johansson Berg ”Norrbottens toppkandidat” till kyrkomötet och stiftsfullmäktige på scenen lör 26/8 kl 13.15–13.45

Miljövänligast på Skördedagarna?

Delta under dagarna kommer

Maria Stenberg och Anders Öberg Leif Pettersson och Inge Andersson

Välkomna!

Under Skördefest- och miljödagarna i Boden den 25-27 augusti finns Länstrafiken självklart med. Kom gärna och besök oss, och var med i vår tävling där du kan vinna finfina priser. Vi finns på platserna 67-70 (vid kyrkan). Välkomna!

Följ oss på facebook Busstider & kundservice 0771-100110 | ltnbd.se

Frågor och funderingar? Hör bara av dig.

SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR

9

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Catarina Ask, Ann Sundberg och Tommy Lindvall arbetar för bodensarnas trygghet och hälsa.

Ett friskare och tryggare Boden Rådet för trygghet och hälsa är ett samarbete mellan kommunen, polisen, Bodenbo och Företagarna. Rådets arbete riktar sig till kommunmedborgarna och kommunen har en nyckelroll i frågor som rör social hållbarhet och folkhälsa. Syftet är att göra Boden till en ännu friskare och tryggare kommun.

Catarina Ask är vice ordförande i kommunstyrelsen. Hon är dessutom ordförande i Rådet för trygghet och hälsa.

– För att lyckas handlar det om samarbete. Boden ska vara ett attraktivt samhälle där vi bejakar livsdrömmar. Det handlar om att skapa en social hållbarhet, som ger människor möjlighet att göra egna bra livsval. Det ger grunden för både trygghet och hälsa, säger Catarina.

Ann Sundberg är en av kommunledningens strateger och arbetar med social hållbarhet och folkhälsofrågor. Hon jobbar därför till stor del tillsammans med rådet för trygghet och hälsa.

– Social hållbarhet och jämlikhet är ett

10

SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR

par av de starkaste drivkrafterna i det moderna samhällsbyggandet. Vi ska vara en kommun där det finns plats för alla. Det betyder att vi ska vara aktiva i frågor som gäller folkhälsa, delaktighet och inflytande, jämställdhet och mångfald, brottsförebyggande arbete och i att skapa goda livsmiljöer som är tillgängliga.

Tommy Lindvall arbetar som säkerhetssamordnare vid Räddningstjänsten. För honom kan trygghet handla om många olika saker.

– Bränder är mest dramatiska, men vi måste också jobba med att minska risker för olyckor, planera för en trygg offentlig miljö samt minska risken att utsättas för brott. Vi kan själva göra mycket för att bi-

dra till ett tryggare Boden. Vi måste fortsätta satsa på våra barn och ungdomar. En trygg uppväxt utan droger och missförhållanden är en viktig grund i livet, säger han.

Trygghet är idag en viktig fråga i alla kommuner i Sverige. I Boden vill vi skapa arenor där generationer kan mötas. Vi vill stötta föräldrar med kunskap från tidig ålder i att utveckla sitt föräldraskap. För att lyckas måste vi samverka på alla plan med många olika aktörer i Bodens kommun.

Låt oss ta den chansen!

Vill du veta mer om oss och Bodens kommun är du välkommen till vårt tält på platserna 231 och 232.

GÖSTA ERIKSSON

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Tänk om... alla tog sitt miljöansvar

VI SER FRAM EMOT ATT MÖTA DIG Gott kaffe, goda samtal och rättvisa varor, alla dagar i kyrkans tält.

Friluftsgudstjänst med dop, söndag kl 11. svenskakyrkan.se/boden 0921-77 500 facebook.com/svenskakyrkaniboden

• Perenner • Fruktträd

• Buskar • Höstlök tulpan mm

Välkomna!

Plats 195-196

Hortonom Eila Johansson

Följ skyltning Borgarudden. Yttre Håkansö, Norrfjärden 070-542 22 51 Har swish!

MEDVETEN STRUKTUR

Personlig assistans / Resurs i skolan / Utbildning och handledning Välkommen �ll vårat tält på plats 169

Bodenkretsen finns på Skördefest & Miljödagarna

Bodenkretsen

– tänk vad vi skulle kunna uppnå då!

Tänk om ännu fler skulle åka buss och bilresorna skulle minska.

Vad skulle hända då? Mindre avgaser, färre trafikolyckor och mer plats för gående och cyklister i tätorten. Vi skulle få en attraktivare och grönare stad. En mänskligare stad.

Kommunens uppdrag är att ta ansvar för, utveckla och förbättra kollektivtrafiken, samhället och vår gemensamma miljö. I Boden har vi valt att satsa på biogas och tar därmed ansvar för både den lokala miljön och det globala klimatet.

Biogas är förnybart, närproducerat och tillverkas av Bodensarnas matavfall och avloppsvatten. Biogasen används som drivmedel i kommunens egna fordon, finns till försäljning till företag och allmänheten och används till driften av lokaltrafikens bussar.

Vi tar också ansvar genom att uppmuntra till ändrade resvanor och att prioritera kollektivtrafiken i vår planering.

När vi till exempel släpper nya tomter ligger de alltid i nära anslutning till befintlig kollektivtrafik. Syftet är att få

fler att resa miljösmart, inse fördelarna med att ta bussen och låta bilen stå.

En klok samhällsplanering är ett jätteviktigt första steg mot en renare miljö, och det gör oss alla till vinnare. Att ta bussen är i det långa loppet dessutom billigare än att äga, köra och tanka en bil. Dessutom får du lite vardagsmotion och frisk luft på väg till eller från bussen. Att åka kollektivt är att ta ansvar, för miljön, för dina medmänniskor och framförallt för dig själv.

Rekordår för lokaltrafiken 2016 var ett riktigt rekordår för lokaltrafiken i Boden. Resandet ökade med 17 procent jämfört med året innan. Tittar vi i backspegeln kan vi se en trend med en ökning på osan-

nolika 40 procent under de senaste 6-7 åren.

Grunden till den fantastiska utvecklingen ligger i de ambitioner som byggts upp för busstrafiken i Boden. Många små och stora åtgärder har genomförts och har lagt grunden till den resandeökning vi nu ser. Det är att ta ansvar för vår gemensamma framtid.

Att fler väljer att lämna bilen hemma och reser istället kollektivt, cyklar eller går är en viktig framgångsfaktor nu när Boden växer så det knakar. Det är en utveckling som kräver miljöansvar.

Det ansvaret kommer vi i Boden att fortsätta ta.

Välkommen ombord på våra miljövänliga lokalbussar.

Tillsammans tar vi ansvar och driver Boden framåt!

I tält på plats nr 226-228 och i Kyrkstuga 5.

Vi berä�ar om våra verksamheter m m och i tältet har vi Café med kaffe/the och hembakat bröd för 20 kr.

Bli medlem och stöd vårt arbete.

I kyrkstuga nr 5 finns som vanligt Sygruppen med tombola och fina handarbetsvinster.

Välkommen! h�p:kommun.redcross.se/boden 0921-14470

Kursutbud:

Moped, snöskoter, jägarexamen, språk m m 15% raba� vid anmälan under skördefesten. www.medborgarskolan.se

VI FINNS PÅ plats 104, 105 Välkommen!

Besök oss och prata bostadpolitik BODEN

Skördefest Miljödagar och

25–27 augusti i Boden

Ellinor Isaksson Larsson

SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR

11

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Nollutsläpp

av koldioxid till år 2030 Vi västvärlden har historiskt släppt ut väldigt mycket växthusgaser.

När USA, världens näst största utsläppare av koldioxid, i juni meddelade att de överger Parisavtalet och väljer att vända forskning och världssamfundet ryggen så ökar ansvaret på oss andra. Nu är det upp till övriga världen att ta ansvar för mänsklighetens framtida välfärd och överlevnad. Det är upp till nationer, organisationer och företag.

Det är upp till dig och mig.

Hur ser utsläppen ut i Sverige idag? Förutom det vi bär ut i soppåsen, kastar medelsvensken via sin konsumtion bort 11 ton av ett annat skräp årligen. Ett osynligt, anonymt och luktfritt skräp – växthusgaser. Det landar inte på marken utan fastnar till stor del i atmosfären, i hundratals eller ibland tusentals år, (c:a hälften, resten tas idag upp av växtligheten och haven). Detta sätter jordens värmebalans ur spel och hotar hela mänsklighetens framtid. Ändå görs väldigt lite för att minska denna nedskräpning.

Hur går det?

I Paris i december 2015 skrev det internationella samfundet under det globala klimatavtalet. Där kom världens länder överens om att hålla jorden under två graders uppvärmning, helst 1,5 grader jämfört med förindustriell temperatur. Detta med hjälp av utsläppsminskningar och med ett tydligt rättviseperspektiv. Så hur går det?

Svaret är: Inget vidare. 2016 har jorden redan blivit cirka 1,2 grader varmare sedan slutet av 1800-talet. Avsmältningen av båda polerna accelererar vilket chockar både forskare och allmänhet. Vi har en havshöjning som på sikt sätter de flesta storstäder och livsviktig jordbruksmark under saltvatten och med avsmältningen av Arktis förändras vädermönstren radikalt. Jordens reflekterande förmåga minskar dessutom när is försvinner, och vill det sig illa frigör vi enorma mängder av den kraftiga växthusgasen metan från permafrosten.

Skenande uppvärmning Med dessa och fler återkopplingsmekanismer riskerar vi en skenande uppvärmning bortom

12

SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR

mänsklig kontroll. Och eftersom det finns en tröghet i klimatsystemet kommer vi om en handfull år att missa 1,5-gradersmålet oavsett vad vi hittar på. Men vad värre är – även två graderstaket är i akut fara. Och två graders uppvärmning är ingen lek. Många människor kommer att dö och många kommer att bli klimatflyktingar, huvudsakligen fattiga, långt bort från Sverige, människor som i stort sett är utan skuld till klimatkrisen.

Koldioxidbudget I det här läget kan vi ta hjälp av en koldioxidbudget. Det vill säga beräkningar av hur mycket växthusgaser vi kan släppa ut och ändå ha hyfsade odds att slippa de värsta effekterna. FN:s klimatpanel IPCC säger att om vi från 2018 begränsar utsläppen till 750 miljarder ton koldioxid har vi 66 procent sannolikhet att stanna under två graders uppvärmning.

Detta är lätt delbart med de 7,5 miljarder människor vi nu är på jorden, vi får alltså var och en släppa ut 100 ton. Sen inget mer. Våra ofödda barn får inte släppa ut ett gram. Med medelsvenskens utsläpp på elva ton växthusgaser per år bränner vi av vår del av budgeten på nio år.

Tiden är alltså extremt knapp och den krymper.

Nollutsläpp Det enda som hejdar den globala uppvärmningen är att halten växthusgaser i atmosfären minskar.

Inget annat. Och då måste först alla utsläpp minska snabbt. Gör vi det vinner vi lite tid. Ändå bör vi till 2030 nå nollutsläpp om vi menar allvar med Parisavtalet. För till noll ska vi.

Sedan till minus, eftersom koldioxiden vi redan

’’

...vi hinner inte vänta på att några tekniker ska rädda oss.

släppt ut bryts ned väldigt långsamt i atmosfären och fortsätter att värma upp planeten. Vi behöver alltså återta koldioxid från atmosfären med hjälp av exempelvis trädplantering, ett förändrat jordbruk samt lagring av kol eller koldioxid med industriella metoder.

Ont om tid Med denna otroligt korta tidsram och extremt snäva budget hinner vi dock inte vänta på att några tekniker ska rädda oss. Och det räcker inte att bygga aldrig så många solpaneler, elbilar och vindkraftverk för att klara klimatkrisen, vi måste även sluta göra dumheter. Alltså helt ställa om våra vanor och beteenden också. Och vi har inte längre tid att ställa olika utsläpp mot varandra nu när alla utsläpp ska nå noll.

Testar man på kalkylatorn ”Klimatkontot. se” vad detta innebär så finner man snabbt att det innebär en ändrad livsstil för många av oss.

Några semesterresor med flyg, det mest klimatstörande sättet att resa, ryms inte i den budgeten För de lokala transporterna blir det mer kollektivtrafik eller cykelåkning. För de som måste ha bil så innebär det en övergång till elbilar eller till bilar med förnyelsebart bränsle, alltså bort med bensin och diesel som bränsle.

GÖSTA ERIKSSON

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Bokashi ochBiokol

– för att öka skörden och förbättra miljön!

Bokashi kompostering – snabbt, enkelt och ekologiskt.

Det är ett enkelt, smart sätt att återvinna matavfall och omvandla det till jord och gödning. Med hjälp av mikroorganismerna (EM – Effektiva Mikroorganismer) i Bokashiströet konserveras ditt matavfall snabbt och luktfritt till jordförbättring som sen kan användas direkt i rabatten och kökslandet.

Hela proceduren från att komposthinken är fylld till färdig jord tar några veckor – jämför med traditionell kompostering som tar ett år att bli färdig, sen ska mogna och dessutom under tiden bildar metangas som inte är bra för miljön.

Bokashi däremot återför kolet till jorden och det bildas varken koldioxid eller metangas. Det ger jorden nytt liv och medverkar till frodigare växtlighet.

Biokol ökar bördigheten i jorden!

Biokol är träkol som används för att både minska utsläpp av växthusgaser samt förbättra odlingsjorden. Träkol blandas med näringsämnen (gödsel av olika slag, nässelvatten/vallörtsvatten, urin, kompost) och vatten och får ligga någon vecka.

Biokolet är poröst och har en stor aktiv yta och fungerar som en tvättsvamp vilket gör att det suger åt sig vatten och näringsämnen som blir lättillgängliga för växterna. Det ger jorden bättre förmåga att binda vatten och näringsämnen.

Genom att näringsämnen binds till kolet minskar läckaget av överskottsnäring till grundvattnet. Biokol gynnar även mikroorganismerna (mykorrhiza) och maskarna i jorden Dessa egenskaper i kombination med den en otrolig stabilitet gör biokol till ett mycket effektivt jordförbättringsmedel, kolet finns kvar i många tusen år.

Fältförsök på svensk jordbruksmark

Monica Kolm-Sandström med Bokashiströ och Lilian Forsman med biokol.

har gett skördeökningar på 5 till 33 procent. Ju sämre jordar desto bättre effekt. I Afrika är det därför inte ovanligt med över 100 procents skördeökning!

Enligt beräkningar skulle 12 procent av dagens globala utsläpp av växthusgaser kunna kompenseras genom att rester från jord- och skogsbruk omvandlades till biokol på ett ekologiskt och socialt hållbart sätt.

’’

Hela proceduren från att komposthinken är fylld till färdig jord tar några veckor...

Monica Kolm-Sandström

Vill DU ha hjälp att ändra livsstil?

Boka tid för genomgång av din hälsa!

Du får 200 kr rabatt på en behandling eller en arteriografimätning* som du bokar senast 27/8.

*Var rädd om ditt

Jag erbjuder även craniosacral behandling, käkbehandling Bicom 2000, mentalträning och kostråd

Kinesiologi & örter

Teckna elavtal till Teckna elavtal till Teckna elavtal till mässpriser mässpriser mässpriser Tävla och vinn fina priser

Glädje - kraft - hälsa Prova Brittas droppar!

Tävla och vinn fina priser Tävla och vinn fina priser Välkommen!

Vi finns vid kyrkstugorna Välkommen!

Välkommen!

Vi finns vid kyrkstugorna Vi finns vid kyrkstugorna

Vi ses på skördefesten i Boden.

Jag finns i kyrkstuga 20 lördag 26/8 och söndag 27/8.

Kom förbi och titta på några av mina produkter så berättar jag mer.

Du kan även passa på att boka tid för din behandling.

Läs mer www.abbing.nu

Britta Abbing, Dipl. kinesiolog 070-231 68 24, 0920-21 13 41

BODENS ENERGI 0921-623 50 BODENS ENERGI info@bodensenergi.se 0921-623 50 BODENS ENERGI info@bodensenergi.se 0921-623 50 info@bodensenergi.se

VV lll VV lll Vi delar VV vlrdaa lll vlrdaa din vardag vlrdaa

SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR

13

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

BODEN PLANERAR FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID

Mer än 30 000 invånare år 2025 Kommunen fortsätter att arbeta för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart bostadsbyggande.

Samhällsbyggnadskontoret visar i monter 231 och 232 aktuella projekt och planer som möjliggör för byggandet av bostäder i attraktiva lägen.

Under hösten 2015 påbörjades arbetet med ny översiktsplan som visar vägen för en framtida hållbar utveckling.

Utgångspunkten för planen är hur vi ska växa till mer än 30 000 invånare och hur det påverkar mark- och vattenanvändningen och utvecklingen av den bebyggda miljön.

Borgmästaravtalet Som vägledning för vår framtida utveckling har kommunen undertecknat Borgmästaravtalet vilket innebär en målsättning att sänka koldioxidutsläppen med minst 40 procent till 2030.

Genom Borgmästaravtalet, de nyligen antagna lokala miljömålen och översiktsplanens mål, strategier och riktlinjer planeras det för hur vi ska bo, hur vi ska resa till och från jobbet, hur vi ska få ett enklare vardagsliv i trygga och hälsosamma miljöer, hur vi både kan bevara och utveckla värdefulla natur- och kulturmiljöer och hur vi kan möta framtida klimatförändringar.

Fakta

Borgmästaravtalet: Ett avtal för kommuner inom EU som vill gå längre i sitt klimatarbete än det europeiska målet om 40 procent minskning av växthusgasutsläpp till 2030. Syftet med avtalet är att stärka och lyfta fram klimatarbetet som görs på lokal nivå. Detta innebär: • Begränsning av växthus gasutsläpp • Anpassning till klimatför ändringar • Säker och hållbar energi till överkomligt pris.

Miljö och hållbarhet viktiga Miljö och hållbarhet är viktiga i kommunens planering för Bodens framtid. Det innebär en utveckling där vi kan tillgodose dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av tre delar som är ömsesidigt beroende av varandra: • Ekologisk hållbarhet; som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska den mänskliga påverkan på naturen.

• Social hållbarhet; som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där de grundläggande mänskliga behoven uppfylls.

• Ekonomisk hållbarhet; som handlar om att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser.

Fysisk planering är ett viktigt verktyg för att uppnå en hållbar utveckling. I planeringen tas hänsyn till hur mark, vatten och bebyggd miljö används. Ur ett miljöperspektiv kan det till exempel handla om att bygga så att man hushåller med naturresurser, kretsloppsanpassar samhällsbyggandet, minskar belastningen på mark, vatten och luft och bevarar och utvecklar områden med skyddsvärda natur- och kulturmiljöer.

Nya detaljplaner skapar möjlighet att bygga Kommunen arbetar för att stärka planberedskapen genom att upprätta nya detaljplaner för bostadsändamål. I detaljplanerna strävar kommunen efter att kunna tillgodose olika behov och efterfrågan vad gäller boendeformer och lägen. De senaste åren har arbetet med att ta fram detaljplaner bland annat inneburit utbyggnad av det populära bostadsområdet Brännan på Sävastön. Vi intensifierar nu planarbetet för att främja fortsatt utveckling.

Lars Andersson Samhällsbyggnadschef

14

SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR

besök oss i monter 231 och 232 och ta del av framtida projekt och planer!

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Integration med nytta och nöje i Åskogen

Svenskainlärning kombinerat med byajobb som att kapa ved, sätta potatis, röja sly och bygga fågelholkar är några av delarna i Åskogens integrationsprojekt. Åskogens byaförening startade i mars ett integrationsprojekt i sin by. En minibuss har införskaffats och med den hämtas dagligen nysvenskar i Boden till dagsaktiviteter i Åskogen.

Hjärtat i verksamheten är byns byalokal där ett av rummen har blivit lektionssal.

Under ledning av en pensionerad lärare i byn hålls svenskaundervisning.

Parallellt med svenskaträning står även praktiska aktiviteter på schemat där språket tränas samtidigt som det ges en inblick i vår kultur och norrbottniska landsbygd.

– De får göra vanligt arbete som behövs i en by på landet, säger Sture Nordmark, företagare och bybo som är en av initiativtagarna till projektet.

Bland annat har de byggt fågelholkar och satt upp på olika ställen. De har fått sätta potatis till odling och huggit ved. Under vårvintern fick de prova isfiske och åka skoter, och senare delen av sommaren blev det slåtterarbete och även röjning av skogsstigar.

Resultatet har hittills varit mycket positivt och givit både nya kunskaper och kontakter samtidigt som det bidrar till trivsel i byn och meningsfull sysselsättning för de nyanlända vännerna.

Projektet pågår till november 2017.

Skoterliv och vedhantering var några av uppgifterna på schemat. Här från skoterutflykt till Vackeråsen.

ANNA BERGSTRÖm

Årets finaste och mest avslappnande tävling

INRE KRAFT MILEN Inofficella stadsmästerskapen i löpning, rullstol och gång

På skörde skördemarknadsdagen lördag 26/8 6/8 kl 11 11.00 00 Anmälan vid Björknäsvallens entré Dyk upp i god tid innan 11.00, hämta ut en nummerlapp för 3, 5, eller 10 km, löpning, rullstol, eller gång.

Du behöver vare sig vara en del av Inre Kraft, eller särskilt vältränad för att delta - bara intresserad av att röra på dig, tillsammans med andra glada, i hälsans tecken.

Stans mest representerade idrottsförening vinner ett sponsorbidrag för 2017.

Välkommen!

Besök oss också på Skördefest & Miljödagarna i monter bredvid info tältet

SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR

15

ANNONSSIDA ANNONSSIDA

Hållbara Boden.

I stort och smått.

Vi har pennor som är helt biologiskt nedbrytbara och även om det bara är en penna så handlar hållbart utecklingsarbete om en medvedet tänk. I tre olika dimensioner, ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

I den ekologiska dimensionen har vi med en långsiktig satsning på hållbar miljöteknisk infrastruktur för energi-, material- och vattenförsörjning nått en bra bit. Men dimensionerna är ömsesidigt beroende av varandra och en hållbar samhällsutveckling förutsätter balans dem emellan. Den sociala dimensionen innebär att vi bygger ett samhälle som är långsiktigt stabilt, dynamiskt och där grundläggande mänskliga behov uppfylls. I Boden arbetar vi för att alla ska ha goda förutsättningar i livets olika skeenden.

På årets Skördefest och miljödagar (på scenen) kan ni höra oss berätta mer med fokus just på på Hållbarhet och social hållbarhet - Ett friskare och tryggare Boden - med olika komplement och exempel från verksamheterna: PROGRAM SCENEN, BODENS KOMMUN. Fredag 25/8 • Ett friskare och tryggare Boden - Catarina Ask, ordförande i Rådet för trygghet och hälsa och Ann Sundberg, Folkhälsostrateg.

JobbCenter - Thomas Knutsson och Eilif Wisten, Arbetsmarknadsförvaltningen.

Lördag 26/8 • Ett friskare och tryggare Boden - Catarina Ask, ordförande i Rådet för trygghet och hälsa och Ann Sundberg, Folkhälsostrateg.

Trygghetsskapande samverkan - Stefan Ström, Kommunpolis och Tommy Lindvall Säkerhetssamordnare Bodens kommun.

Söndag 27/8 • Ett friskare och tryggare Boden - Catarina Ask, ordförande i Rådet för trygghet och hälsa och Ann Sundberg, Folkhälsostrateg.

Framtidens vatten och Bussen i Boden - Magnus Bäckström och Ellinor Isaksson-Larsson, tekniska förvaltningen.

16

SKÖRDEFEST OCH MILJÖDAGAR