Issuu on Google+

2013

DEKLARATIONSBILAGA MEDFÖLJER

NR 1 •

TALLEN

VÄXER BÄST

STOR OCH STARK I NORDAFRIKA TÄTORTSNÄRA AVVERKNING

PATRIKS TRÄNINGS-

SKOGSRIKET TAR FART

TIPS!

VEM TAR ANSVAR FÖR SKOGEN?

Vindkraftverk


Ska du köpa eller

sälja?

Kontakta LRF Konsults fastighetsmäklare i norra Norrland Sara Nilsson Reg. Fastighetsmäklare, Skogsekonom sara.nilsson@lrfkonsult.se Kontorsnummer: 0950-345 05 Mobilnummer: 070-250 06 03 Lycksele

Göran Ek Reg. Fastighetsmäklare, Jägmästare goran.ek@lrfkonsult.se Kontorsnummer: 090-10 80 86 Mobilnummer: 070-647 49 61 Umeå

Tomas Lundmark Reg. Fastighetsmäklare, Skogsekonom tomas.lundmark@lrfkonsult.se Kontorsnummer: 0910-71 75 89 Mobilnummer: 070-370 68 90 Skellefteå

Heléne Karlsson Reg. Fastighetsmäklare/Mäklarassistent helene.karlsson@lrfkonsult.se Kontorsnummer: 0950-345 05 Mobilnummer: 070-305 51 26 Lycksele

Lars-Gunnar Forsberg Reg. Fastighetsmäklare, Skogsekonom lars-gunnar.forsberg@lrfkonsult.se Kontorsnummer: 0910-70 26 41 Mobilnummer: 070-582 91 41 Skellefteå

Johan Sandberg Reg. Fastighetsmäklare, Jägmästare johan.sandberg@lrfkonsult.se Kontorsnummer: 090-10 80 84 Mobilnummer: 070-368 45 21 Umeå

Anne-Lie Ottosson Fastighetsmäklarssistent anne-lie.ottosson@lrfkonsult.se Kontorsnummer: 0920-23 77 22 Mobilnummer: 070-668 19 40 Luleå

Pär Lundmark Reg. Fastighetsmäklare, Skogsekonom par.lundmark@lrfkonsult.se Kontorsnummer: 0910-71 75 88 Mobilnummer: 072-205 07 45 Skellefteå

Vi kan jord och skog!


Innehåll

sid 6

sid 12

Vem tar ansvar för skogen sid 6 Tall eller gran?

sid 8

Norra i Nordafrika

sid 12

Vindkraft i Risträsk

sid 16

Skidträningstips

sid 18

Tester

sid 22

Norra lanserar app

sid 23

Avverkning mitt i Umeå

sid 24

Skogsriket tar fart

sid 25

Ekonomi & Juridik

sid 27

Kåseri

sid 30

341 814 TRYCKSAKER

sid 8

sid 16

sid 18

sid 23

sid 24

sid 25

Annonser: Annonspriser, bokningar, etc: Display i Umeå AB, Mikael Wännström, 090-71 15 25, mikael.wannstrom@display-umea.se

Norra Skogsmagasinet utges av Norra Skogsägarna ek. för. ISSN 1653-5154 Adress: Norra Skogsmagasinet Norra Skogsägarna, box 4076, 904 03 Umeå Telefon 090-15 67 00 www.norra.se  skogsmagasinet@norra.se Ansvarig utgivare: Erik Jonsson, tel 070-656 10 22 Chefredaktör/bildredaktör: Calle Bredberg, tel 070-335 65 47 Näringspolitisk redaktör: Jonas Eriksson, tel 070-336 12 35 Redaktör: Oscar Peterson tel 070-480 71 03 Redaktör skogsskolan: Mikael Widerlund tel 070-377 94 11

Adressändringar: skogsmagasinet@norra.se Layout och produktion: Guldbrand & Guldbrand, tel 070-646 36 46 Tryckeri: Tryckeri City, Umeå Omslagsbild: Patrik Jonsson i Nydala skidspår. Foto: Calle Bredberg

Kontakta redaktionsrådet ! Norra Skogsmagasinet har ett redak­tions­råd bestående av förtroendevalda, tjänstemän och redaktionen. Kontakta gärna någon i redaktionsrådet om du har tips eller synpunkter. Läs mer på www.norra.se/skogsmagasinet Erik Jonsson, Umeå  •  Calle Bredberg, Umeå  •  Nils-Gunnar Bylund, Bjästa Jonas Eriksson, Umeå  •  Torbjörn Fjällström, Luleå  •  Gunilla Guldbrand, Umeå Mats Lundberg, Skellefteå  •  Anna Lundström, Skellefteå Linnea Nordin, Örnsköldsvik  •  Oscar Peterson, Umeå  •  Bertil Röjfors, Umeå Kristian Strömberg, Luleå  •  Mikael Widerlund, Skellefteå

Norra Skogsägarnas virkesområden Torneå och Kalix älvdalar, tel 0923-46 53 00 Piteå och Luleå älvdalar, tel 0920-27 83 50 Skellefteå älvdal, tel 0910-20 10 00 Mellanbygden, tel 0910-20 10 00 Södra Lappland, tel 0950-278 80 Södra Västerbotten, tel 090-15 67 00 Norra Ångermanland, tel 0660-30 30 50 Södra Ångermanland, tel 0660-30 30 50 På webben Följ Norra Skogsmagasinet på facebook, twitter, flickr och Youtube. Du kan även läsa Skogs­magasinet som e-tidning på www.norra.se/skogsmagasinet.

www.norra.se


FITS YOUR LIFE - MITSUBISHIMOTORS.SE

VINTERNS BÄSTA RESTIPS:

TA DIG ÄNDA FRAM! Med Mitsubishis välbeprövade fyrhjulsdrift ser du till att göra resan både säkrare och roligare. Tekniken bygger på många års erfarenheter från tuff terräng och hala vintervägar. Att välja en fyrhjulsdriven Mitsubishi är därför ett självklart val för dig som ska till äventyret, men inte vill äventyra det. Just nu får du 10.000 kr att välja extrautrustning för när du köper en fyrhjulsdriven Mitsubishi Outlander, ASX, L200 eller Pajero. Välkommen in och hämta din värdecheck och passa på att ta en provtur.

DESSUTOM INGÅR VÅRT TRYGGHETSPAKET:

EXEMPEL PÅ EXTRAUTRUSTNING:

• 8 års bilgaranti (3 år för L200)

• Motorvärmare med komfortsats

• 3 års vagnskadegaranti

• Dragkrok

• 12 år rostskyddsgaranti

• Vinterhjul på alu-fälg

• 10 år elektronikgaranti (L200)

• Extraljus från Hella

• 3 års Mitsubishi Assistanspaket

• Lastbågar & takbox

• Prisgaranti på service &

• Bagagerumsmatta

reparationer • 3 mån fritt låneskydd*

EXTRA UTRUSTNING FÖR

10.000 KR INGÅR!

L200 CLUB CAB 4WD 178HK KOMFORT PRIS 297.375kr

PAJERO 3,2D 5AT 4WD BUSINESS NAV PRIS 494.900 kr

Månadsavgift 2.924kr Förmånsvärde 2.021kr

Månadsavgift 4.865kr Förmånsvärde 3.754kr

OUTLANDER 2,0 AS&G CVT4WD KOMFORT

ASX 1,8D AS&G 4WD KOMFORT

PRIS 293.800 kr

PRIS 252.800kr

Månadsavgift 2.888kr Förmånsvärde 2.007kr

Månadsavgift 2.485kr Förmånsvärde 1.815kr

Samtliga angivna priser gäller inklusive moms. Bränsleförbrukning, blandad körning, anges i liter/100 km: ASX 5,1, CO2 132g/km. Outlander från 5,4, CO2 från 140g/km. Pajero 8,5, CO2 224g/km. Avbetalning 36 månader hos MMC Bilfinans: rörlig ränta per 2012-12-14 5,95%, effektiv ränta 6,4 – 6,7% kontant 30%, restvärde 45%. Förmånsvärde enl Skatteverket vid 55% marginalskatt. Bilarna på bilden är extrautrustade. *Gäller vid finansiering via MMC Bilfinans.

KALIX. Tel. 0923-750 80 www.strombergsbil.se

4

Lastvägen 52 KIRUNA. Tel. 0980-618 80 tfn 0980 www.ostermalmsbil.se - 618 80, 618 90 • 070 - 538 18 80 e-mail: ostermalmsbil@swipnet.se hemsida: ostermalmsbil.com

STRÖMSUND. Tel. 0670-61 10 35 www.folkesbil.se

UMEÅ. Tel. 090-70 61 70 www.bilinvest.se

LULEÅ. Tel. 0920-24 70 50 www.rondellens-bil.se

ÖRNSKÖLDSVIK. Tel. 0660-29 59 20 www.ababil.se

PITEÅ. Tel. 0911-171 00 www.fallstrombil.se

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013


Ledare

Pär Lärkeryd, VD Norra Skogsägarna

För näringens skull Skogsnäringen är en av Sveriges viktigaste basnäringar. Faktum är att Sverige är en

skogsindustriell stormakt. Vi är världens fjärde största producent av massa och världens femte största producent av sågade barrträvaror. Skogsnäringen i Sverige skapar därigenom 200 000 arbetstillfällen. Det jag frågar mig är hur det står till med jämställdheten inom skogsbruket och skogsindustrin eftersom 80 procent av de som arbetar inom näringen är män? Vi på Norra Skogsägarna är inget undantag från detta, hos oss ser det ut som i näringen i övrigt. Vad är då orsakerna till att det framför allt är män som jobbar inom skogsnäringen?

Till stor del beror det nog på tradition, men frågan är om vi i så fall vill fortsätta med denna tradition? Är det bra för vår skogsnäring att fortsätta som vi gör och hur många funderar egentligen över vilka effekter som detta har på lång sikt? Skogen är en av få näringar som har en direkt koppling till landsbygden. Skogen

står ju inte inne i storstan. Skogsnäringen är därför en viktig del i att ge möjlighet för människor att bo och verka på landsbygden. Av den anledningen är det extra viktigt just i denna bransch att både män och kvinnor erbjuds samma möjligheter, eftersom utbudet av arbetstillfällen inte är lika stort på landsbygden som i storstan. Att det dessutom är så att två tredjedelar av familjerna väljer att bosätta sig där kvinnan har sitt arbete spelar en allt viktigare roll för bevarandet av familjer på landsbygden. Men jag tror att det finns en ännu viktigare anledning till ökad jämställdhet och det

”Jag tror att män och kvinnor tillsam­ mans skapar ett bättre resultat”

är utvecklingen av produktiviteten. Det är inte så att jag tror att en kvinna i sig jobbar mer än en man, men jag tror att män och kvinnor tillsammans skapar ett bättre resultat, detta eftersom vi får en bredare kompetens. När män och kvinnor löser problem tillsammans får man oftast en bredare syn på problemställningen och på möjliga lösningar. Det rör sig helt enkelt om att fiska i hela fiskdammen. Eftersom jämställdhet, liksom allt värdegrundsarbete, börjar med attityderna hos

ledningen har Norras högsta chefer fått utbildning under året som gått. Därefter har hela styrelsen och ledningsgruppen fått arbeta med vår värdegrund. Jag tror att det är en bra bas för vårt eget fortsatta arbete, för vi har bestämt oss för att bidra till en ökad jämställdhet i skogsnäringen. Norra Skogsägarna kommer att dela ut ett jämställdhetspris på föreningsstämman i

maj. Känner du till någon som är ett föredöme för jämställdheten i skogsnäringen får du gärna tipsa mig om detta, så att priset hittar hem till någon som liksom jag verkligen vill göra något åt saken.

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

5


Aktuell näringspolitik

Vem tar ansvar för skogen?

Ett aktivt brukande med hög och uthållig skogsproduktion är det mest effektiva sättet att bidra till lösningen på klimatproblemet.

Skogsåret 2012 var ett år då rubrikerna om skogen fick stor plats i debatten. Jonas Erikssons ­för­hopp­­ning är att 2013 ska bli ett lika händelse­rikt år som det vi precis har lämnat bakom oss. Han tror nämligen att det är bra att skogsbruket disku­teras och debatteras utifrån olika aspekter. TEXT: Jonas Eriksson  FOTO: Calle Bredberg

Genom att skogsbruket diskuteras utifrån olika synvinklar kan kunskapen och insikten om skogens möjligheter och dess betydelse för vårt välstånd öka bland både politiker och allmänhet. En debatt om skogen på saklig

6

grund ger även möjlighet att visa på de po­ sitiva utvecklingsinsatser som nu görs inom skogsnäringen. Skogsbruk bedrivs under en lång omloppstid. Därför måste politiker ta ansvar för en näringspolitik som utgår ifrån ett helhetsperspektiv och som ger långsiktiga och rättssäkra spelregler, så att privata skogs­ ägare vågar investera i ett aktivt skogsbruk. Svår uppgift Miljömålsberedningen, som för närvarande jobbar med en strategi för en långsiktigt håll­ bar markanvändning, ska lämna ett del­­­be­ tänkande 15 juni. Beredningen har en mycket viktig och svår uppgift att balan­ sera och göra avvägningar mellan olika samhällsmål. Tyvärr innebär förslaget från miljömåls­be­red­­ ningens expertgrupp, som utrett frågan om

hur miljöhänsynen i skogsbruket kan utveck­ las, en stor rättsosäkerhet och en omfattande administrativ börda för såväl markägaren som för myndigheten. Fungerande modell Norra Skogsägarna efterlyser en tydlig och ända­målsenlig skogsvårdslagstiftning. På så sätt underlättas såväl myndigheternas tillsyns­ roll som skogsägarens vardag. Expertgruppens förslag om en ny skogsvårdsförordning innebär att det är regeringen istället för Skogsstyrelsen som sätter upp detaljerade regler för hur skogs­ bruket ska bedrivas. Eftersom regeringen år 2008 ansåg att grunderna i gällande skogspo­ litik skulle ligga fast och att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen tre år senare bedömde det möjligt att nå en högre måluppfyllese inom Norra Skogsmagasinet nr 1/2013


Jonas Eriksson är näringspolitisk redaktör i Norra Skogsmagasinet. Den som vill ha kontakt med Jonas når honom på telefon 090-15 67 12 eller e-post: jonas.eriksson@norra.se

ramen för frihet under ansvar, kan man funde­ ra över vad som förändrats så drastiskt det se­ naste året. Är dessa förslag på omfattande för­ändringar av skogsvårdslagen verkligen nöd­vändiga? Vi tror på den nuvarande svenska skogs­bruksmodellen och vi är övertygade om att den bidrar till en positiv utveckling av den biologiska mångfalden. Dagens modell med frihet under ansvar tar vara på enskilda skogs­ ägares drivkrafter och engagemang. Skogsstyrelsen behövs En annan viktig fråga är regionutredningen. Här har utredaren, Mats Sjöstrand, nyligen

lämnat ett förslag om att Skogsstyrelsen på lokal och regional nivå ska införlivas i läns­ styrelserna. Vi menar att Skogsstyrelsen är den naturliga kontaktytan för privata skogs­ ägare vid myndighetskontakter. Avsaknaden av konsekvensanalyser, eller undermåliga ana­­lyser, i samband med att utredningar ­lämnas gör det svårt för politiker att ta ställning till olika förslag. Helt klart är dock att Sjöstrands förslag är väldigt dåligt under­ byggt och måste belysas i ett större samman­ hang. Sveriges viktigaste näring behöver en skoglig myndighet på lokal, regional och na­tionell nivå.

Nya uppdrag för Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har fått en rad nya uppdrag av regeringen. Det gäller bland annat älgförvaltningen, skogens sociala värden och jämställdheten i skogen. I regleringsbrevet för 2013 ger regeringen Skogs­ sty­­relsen i uppdrag att bland annat bistå med in­ forma­tion och kunskap om skogens tillstånd i älg­ för­valt­­ningen. I första hand gäller det skogsskador och älg­foder­prognoser samt råd om viltan­passad skogs­­skötsel. Skogsstyrelsen ska även tillgänglig­ göra besluts­­underlag för foder­prognoser, kvalitets­­ säkra och förvalta metoden för älgbetes­in­ven­te­

Osäkerhet vid skydd av skogsmark Ett beslut om avsikt att bilda naturreservat på en skogsägares mark kan vara ett omvälvande besked. Frågorna är ofta många och fortfarande kommer skogsägare i kläm, även om ersättningsnivåerna börjar bli mer acceptabla. Ofta uppdagas länsstyrelsens ambitioner i sam­band med att markägaren lämnat in en av­verk­ningsanmälan. Då dyker i regel fråge­ ställningar som inverkar negativt på natt­ sömnen upp. Vad är det som gör att min skog anses så värdefull? Ska jag sälja marken eller begära intrångs­ersättning? Är det möj­ ligt att få ersättnings­mark? Hur länge ska jag behöva vänta på att få ersättning av staten? 25 procent upp Ur ekonomisk synvinkel kan ett natur­ reservat numera vara en riktigt bra affär för markägaren. Sedan augusti 2010 görs ett ekonomiskt påslag med 25 procent på marknadsvärdet. Regeringens anslag för att skydda värdefulla naturområden har dock inte anpassats till denna förändring. Virkespriserna har dessutom stigit under flera år i följd. Kostnaden per hektar har ökat markant och anslagen till att skydda skog räcker följaktligen till allt mindre areal. Pengar till skydd Samtidigt har länsstyrelserna inte minskat sina ambitioner för nya reservat. Detta innebär att många skogsägare kan få vänta

i flera år på att få sin ersättning utbetald, trots att man är överens om de ekonomi­ ska villkoren. I budgetpropositionen för 2013 aviserar visserligen regeringen en sär­skild satsning om 67 miljoner kronor, samt 57 miljoner kronor per år för perioden 2014–2016 för skydd av värdefull natur. Detta ska dock ses med bakgrund av att regeringen minskade anslagen till biolo­ gisk mångfald med 200 miljoner 2009. KOMET-skydd Nu är det dags att regeringen sätter ned foten när det gäller hur vi ska arbeta med skyddet av skogsmark. Det är helt oaccep­ tabelt att skogsägare kommer i kläm på det sätt som nu sker på grund av statens age­ rande. Med tanke på hur stora arealer som redan undantagits till naturvård, inte minst i norra Sverige, bör det huvudsakliga skyd­ det av värdekärnor i framtiden ske genom KOMET-programmet. På så sätt kan eko­ nomiska resurser frigöras till skogsägare som erbjuder staten skyddsvärd skog på frivillig väg, samtidigt som skötsel och restaurering av naturvärden i redan skyddade områden kan prioriteras i högre omfattning.

ring (ÄBIN) samt uttolka resultat från ­fältarbetet.

Bättre villkor för kvinnor Skogsstyrelsen ska även göra en sammanställning av kunskapsläget om skog och sociala värden. Tillsammans med Naturvårdsverket får Skogs­sty­relsen även i uppdrag att analysera möjligheterna och behovet av att utöka naturvårdsavtalens använd­ning till att även omfatta områden med höga sociala värden. Dessutom ska en satsning på ökad jämställdhet i skogen genomföras, genom att Skogsstyrelsen får i uppdrag att göra en fördjupad analys av framgångsfaktorerna bakom kompetensutvecklingskurserna ”Beställa skogsbrukstjänster” samt övriga relevanta kurser. Syftet är att förbättra förutsättningarna för att kvinnor ska kunna bedriva ett aktivt skogsbruk.

Norra Skogsägarna lanserar politisk plattform Norra Skogsägarna lanserar inom kort en ny politisk plattform som kommer att användas i kontakter med politiker inför valet 2014. Syftet är bland annat att skapa förutsättningar för norrländska skogsägare att bedriva ett fritt, lönsamt och uthålligt skogsbruk.   – Vi vill även visa på möjligheterna till arbetstillfällen i skogsnäringen och lyfta fram skogens positiva inverkan på klimatet. Den politiska plattformen är ett samlat dokument med ståndpunkter och förslag på åtgärder som skapar mervärden för både samhället och den privata skogsägaren, berättar Jonas Eriksson, näringspolitisk strateg.

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

7


Norras skogsskola

Tall eller gran? Valet mellan tall och gran har blivit svårare. Ny forskning pekar nämligen på att gran i norra Sverige, speciellt i inlandet, producerar sämre än man tidigare trott. Även på bördiga marker verkar tall växa bättre än gran. TEXT: Mikael Widerlund FOTO: Calle Bredberg  ILLUSTRATION: Gunilla Guldbrand

Den hävdvunna uppfattningen inom skogs­ bruket är att tall passar bäst på mager och torr mark, medan gran lämpar sig bättre på fuktig och bördig mark. Den här traditio­ nella uppfattningen får däremot inte stöd i en omfattande produktionsjämförelse som SLU har genomfört i norra Sverige under sommaren 2009. Tall slår gran Forskare inom Future Forest mätte under sommaren 2009 ett försök där produktion hos tall och gran jämfördes sida vid sida på tolv lokaler. Lokalerna var spridda från södra Jämtland till norra Norrbotten. Resultaten blev anmärkningsvärda – i medeltal produ­ cerade gran endast cirka 30 procent av vad tallen gjorde, oavsett markens bördighet. 60-årig skog På 1950-talet när dessa försök anlades, skil­ de sig föryngringsmetoderna en del jämfört med i dag. Man markberedde ofta med hyggesbränning och använde dessutom små barrotsplantor. Med tanke på detta samla­ des data in som kompletterade ovanstående försöksserie. Även om skillnaderna inte blev lika stora, bekräftades att skillnaden i pro­ duktion mellan tall och gran är betydande. Även kustområden Förklaringen till skillnaden i produktion är fortfarande osäker. Tallen har kanske till­ gång till ett näringskapital som granen inte kommer åt. De data som har bearbetats i studien representerar främst inlandsför­ hållanden, medan det endast har funnits lite material från kustområdena, där gran också har ansetts vara ett bättre val. Man har därför samlat in data från jämförbara tall- och granbestånd i Ångermanlands och Västerbottens kustland. Simuleringarna från dessa data visar att tall i medeltal pro­ ducerar ungefär 18 procent mer än gran i de kustnära lokalerna. Inte heller här fanns det

8

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013


Mikael Widerlund är redaktör för skogsskolan i Norra Skogsmagasinet. Den som vill ha kontakt med Mikael når honom på telefon 070-377 94 11 eller e-post: mikael.widerlund@norra.se

något samband mellan bördighet och skillnaden i produktion. Att beakta När man tolkar undersökningens resultat finns det några detaljer som bör noteras. Många av provytor­ na i undersökningen är som sagt brända, en åtgärd som inte uppskattas av granen. Därmed gynnas alltså tallen i undersökningen. Bra markbehandling bör minska skillnaden i produktion mellan tall och gran. Den långsamma etableringen av gran, den så kallade ”granstampen”, uteblir vid plantering i hög/omvänd torva jämfört med plantering i fläck, harvspår eller vid självföryngring. Norra rekommenderar Vad ska vi då tro om den här undersökningen? Norra Skogsägarna anser att en viss ­försiktighet i ­tolk­ningen av undersökningen är befogad. Resul­ta­ ten av produktionsjämförelserna motiverar dock en större andel tall än tidigare rekommenda­tioner, speciellt i inlandet. Däremot fortsätter Norra att re­kommendera plantering av gran på de bördigaste markerna, där granen producerar relativt bra sam­ tidigt som den är lättare att etablera än tall.

Markfuktighet

Hög

Låg

Hög

Markens bördighet

Illustrationen visar uppfattningen om granens överlägsenhet på marker med hög närings- och vatten­­tillgång. Figuren efter förlaga i Skogsskötselserien, Plantering av barrträd.

Tall Blandbestånd Gran

Svag mark Medelgod mark

God mark Ett annat exempel som illustrerar det hävdvunna sättet att välja mellan tall och gran. Bildens förlaga: Skogforsk/Kunskap Direkt.

SPRID RISKERNA

NÄR ÄLGEN ÄR FRAMME

ATT TÄNKA PÅ

Att Norra Skogsägarna inte rekommenderar tallplan­

Efter att blivit drabbade av älgskador på

• Vid röjning av naturliga föryngringar, med

te­ring i ännu större omfattning grundar sig på att:

tall har många skogsägare valt att plan-

tall och gran blandat, har vi stora möjligheter

• Gran har större överlevnad än tall i etablerings­

tera gran istället. Om tillräckligt många

att påverka produktionen posi­tivt ge­nom att

byter till gran minskar tillgången på

gynna tall. Den rumsliga fördelningen kan i

vinterfoder och betestrycket blir ännu

viss mån underordnas att få ”rätt” trädslag.

stadiet på vegetationsrika marker. • Gran är generellt mindre utsatt för diverse svamp­ an­grepp. Resultaten från inventeringar av törska­te­ rost visar att den oftare påträffas i tallbestånd på bör­ digare mark än i bestånd på näringsfattigare mark. • Den biologiska mångfalden missgynnas om gran­ andelen minskar radikalt i landskapet. • Förändring av klimatet mot mildare och neder­ börds­rikare klimat talar för gran på lång sikt. • Det är bra att sprida risker, att plantera tall på all mark är dålig riskspridning.

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

hårdare på den kvarvarande ­­tal­len. Om man dessutom beaktar att granen, speciellt i inlandet, producerar sämre än vi tidigare trott, kan det vara så att betad tall i vissa fall ändå producerar mer än gran. I extrema älg­betes­områden

• I de fall det finns etablerad granföryngring ­under den mogna skogen, kan det vara bra att ta tillvara denna. Man slipper då granens etable­ringstid och, om det lyckas, en del kost­nader.

där man ändå väljer att byta trädslag

• Avveckling av äldre improduktiva granbe­

är contortatall ett mycket bättre val,

stånd till förmån för anläggning av pro­

med hänsyn till hög virkesproduktion,

duktiv tall­ung­skog är ett bra sätt att höja

förutsatt att marken är läm­plig.

produktionen.

9


Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd.

Bra ränta på dina skogspengar Du känner väl till våra konton skogslikvidkonto och skogskonto?

SKOG SKOGSGRIP OGG SG SGRRI RIP RIP 130

SUU PERS SUPERSTUD PEE RS RST S TU TUD TUD 130TS

PIGGELIN PI I GGEL GGG EL ELIIN IN FLEX

MEE GA MEGASTUD GASST S T UD STU UD 160TS

På skogslikvidkontot placerar du pengar från av verkningsrätter och virkesleveranser medan du väntar på att placera dem på ditt skogskonto. En av fördelarna med dessa är att du får bra ränta på dina pengar. Om du vill veta mer om hur du bäst utnyttjar de olika kontona är du välkommen att prata med någon av våra skogsexperter. Haparanda: Hans Kenttä, 0922-287 16 hans.kentta@swedbank.se Kalix: Gunilla Ekholm-Isaksson, 0923-786 15 gunilla.ekholm-isaksson@swedbank.se Boden: Mattias Lundström, 0921-576 04 mattias.lundstrom@swedbank.se Luleå: Stefan Rehult, 0920-390 56 stefan.rehult@swedbank.se Skellefteå: Susanne Mårtensson, 0910-58 31 18 susanne.martensson@swedbank.se Lycksele: Marcus Hällsten, 0953-345 91 marcus.hallsten@swedbank.se Vilhelmina: Urban Persson, 0940-555 42 Urban.persson@swedbank.se Robertsfors: Folke Lidenmark, 0934-397 67 folke.lidenmark@swedbank.se Vindeln: Susanna Rajala, 0933-138 73 susanna.rajala@swedbank.se Umeå: Stefan Olofsson, 090-16 90 52 stefan.olofsson@swedbank.se Bjurholm/Nordmaling/Vännäs: Helena Nordberg, 0935-398 06 helena.a.nordberg@swedbank.se Örnsköldsvik: Ulf Eklund, 0660-795 03 ulf.eklund@swedbank.se

TERRA TER TE RRA RRA RR

ROCKY ROCK RO ROC O CK C KKYY

GROUZER GRR O UUZER GRO ZERR ZE

TXL TX L

GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00 www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com

Norra Skogsägarna inbjuder till

Skogs- & ekonomikvällar Du är varmt välkommen till någon av följande träffar Datum Ort och plats Tid 11/2 Lycksele, Ansia kl 19.00 14/2 Kalix, Folkets Hus kl 18.00 14/2 Storuman, Hotell Toppen kl 19.00 18/2 Hjoggböle, Folkets Hus kl 18.30 19/2 Umeå, Evys, Ersboda kl 19.00 19/2 Bjurholm, Hotell Bävern kl 19.00 20/2 Nordmaling, Olofsfors Bruk kl 19.00 20/2 Skellefteå, Hotell Scandic kl 18.30 20/2 Vindeln, Forum kl 19.00 20/2 Piteå, Sparbanken Nord kl 19.00 20/2 Sikeå, Spiran kl 18.30 20/2 Pajala (tid och plats, se kommande annonsering) 21/2 Vännäs, Missionskyrkan kl.19.00 25/2 Örnsköldsvik, Folkets Park kl 18.30 27/2 Bredbyn, Församlingsgården kl 18.30

Program: Aktuell skogsinformation och skogsbeskattning. Vi bjuder på fika.

Välkomna!

10

www.norra.se

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013


Skogsplantornas tillväxt kan dubbleras

Skog och virke

KRÖNIKÖR: Patrik Jonsson, marknadschef cellulosafiber och biobränslen

Under optimala förhållanden kan en vanlig granplanta från en plantskola växa 2,5 meter på fem år. En normal plantering når bara halva höjden på samma tid. Nu har skogsforskarna testat var gränsen för skogs­plantornas tillväxt går under ideala förhållanden. Med noggrant utförd plantering, skydd mot frost och insekter samt näringsbevattning med hjälp av slangar växer en skogsplanta dubbelt så bra som under normala förhållanden. Men

Förpackningar är bra för skogen!

hur mycket av den potentialen kan man uppnå i praktiken?   – Jag tror att man kan realisera upp till 50 procent bättre tillväxt hos dagens vanliga skogsplantor. Att lägga ut slangar i skogsplanteringarna är inte aktuellt – det är för dyrt. Men med en ambitiösare markberedning kan man komma en bit på väg mot bättre tillväxt ändå, säger Karin

Alla dessa förpackningar och kartonger är ju ett elände! Så tänkte jag där jag stod i snö­

yran efter julhelgen och försökte pressa in ytterligare en julkartong i den redan överfulla containern vid pappersåtervinningen. Julpapper och mjölkkartonger blandat med lego­ förpackningar, ja nog blir det en hel del efter en sådan helg. Själv investerade vi i en ny TV och den var förstås förpackad, inte bara i en kartong utan i flera. Och lägger man till all mat man bär hem från affären så fyller man fort upp en bil bara med tomma förpack­ ningar. Nog är julhelgen förpackningarnas gyllene högtid alltid.

Johansson vid Skogforsk, som gjort testerna.

Under bilresan hem började jag fundera över var alla kartonger kommer ifrån. Jag påmin­

Norras husbil drar sig söderut Under några års tid har Norra Skogsägarnas husbil rullat omkring i Norrbotten. Nu under vårvintern kommer du att kunna hälsa på i Norras rullande kontor även i Västerbotten. Husbilen kommer att befinna sig inom Skellefteå älvdals område vissa perioder. Bland annat planeras att den ska finnas

des om att åtminstone hälften av Norras totala massavedleveranser går till produktion av någon typ av förpackning. Vi har ju flera kunder i vårt område som tillverkar förpack­ ningar av olika slag. Ofta förknippar man massaved med produktion av ”vanligt” papper, men en mycket stor del används till förpackningar av olika slag. Enligt en färsk studie från en skoglig analysfirma så kommer tillväxten för ­massaindustriella

produkter framför allt att handla om hygienprodukter och förpackningar i framtiden. Att utvinna andra ämnen och kemikalier ur träet tillhör förstås också framtiden, men i närtid är det kartonger, säckpapper och blöjor som efterfrågas. Av den totala världsmarknaden av massa- och pappersprodukter så är faktiskt drygt hälften förpackningar och eftersom tillväxten är hög så kommer den andelen öka i framtiden.

vid Tjamstabacken i Malå under sportlovsdagarna. Gå in på www.norra.se och kolla var och när din skogsinspektor finns nära dig i vinter.

Sotets klimateffekt underskattad Forskarna har underskattat klimateffekten av sot. En omfattande studie i Journal of Geophysical Research visar att effekten är dubbelt så stor som man tidigare trott. Enligt Miljöaktuellt innebär slutsatserna att sot står för en s­ törre klimatpåverkan än både m ­ etan och lustgas. Effekten uppgår till ungefär två

Tyvärr ser det sämre ut för tidningspapper och det är väl inte så konstigt i dagens utveck­

lade IT-samhälle. Kommande generationer torde väl läsa nyheterna på läsplattor i stället för i dagstidningar. Lika självklart tycker jag det är att kartonger kommer ha en positiv utveckling. Just IT-samhället har ju gjort att vi konsumerar betydligt mer elektronikpro­ dukter än tidigare; läsplattor, mobiltelefoner, datorer med mera och dessa tillverkas inte i vår del av världen utan ska transporteras en lång sträcka från exempelvis Kina eller Korea. Den globala handeln i övrigt ökar också vilket medför att mer och mer ska transporteras. Och då måste produkterna vara ordentligt förpackade. Kartonger producerade av skogs­ råvara är dessutom en mycket miljövänlig form av förpackning i jämförelse med plast. Hur ser då läget ut för oss här i norra Sverige? Ja, som du vet är vi just nu inne i en kärv

tid för skogsindustrin. Flera av våra konkurrenter på sågverkssidan har beslutat lägga av eller har gått i konkurs det senaste året. Vi har haft ett ordentligt överskott på massaved beroende på högt utbud och billig import. Men lyfter man blicken är vi ändå rätt lyckligt lottade. Vi har inga tidningspappersindustrier i vårt område utan massaindustrin produ­ cerar mer av ”framtidsprodukter” som till exempel kartonger. Flera av våra kunder som gör just förpackningar har faktiskt klarat lågkonjunkturen hyggligt.

tredje­delar av den från koldioxid. Kolpartiklarna i sotet absorberar solens strålning och ­värmer upp atmosfären och smälter snö och is. Ut­släp­ pen kommer bland annat från förbränning av diesel och eldning av olika biobränslen.

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

Nästa gång jag irriterar mig över alla dessa skrymmande kartonger så ska jag tänka efter en

gång till. Förpackningar tillverkade av norrländsk skog är bra både för skogsägaren och för miljön. Då kan man väl ta den ansträngning det innebär att åka till återvinningen för att bli av med ”eländet”.

11


Norra i Nordafrika del 1

Marocko Algeriet

Tunisien Libyen

Egyptien

Norra står starkt i

Nordafrika Det finns fortfarande många skogsägare som inte känner till att större delen av deras virke numera skeppas till Nordafrika som sågade trävaror. I den här delen av världen är Norra Skogsägarnas produkter mycket uppskattade. TEXT OCH FOTO:  Calle Bredberg

Det är inga problem att följa virket ända till slutkonsumenterna på gatan.

12

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013


Dörr- och fönsterfabriken utanför Alexandria använder till största delen Norras virke till sina produkter.

Ett virkeslager i Alexandria kan verka kaotiskt, men det funkar.

Ossama El-Gendy till vänster, agenten Mohamed El-Gahry i ­mitten och Norras säljare Bertil Röjfors diskuterar virkespriser.

Mer än hälften av Norra Skogsägarnas såga­ de fura går till de nordafrikanska länderna. Att Nordafrika är en viktig marknad för vår träindustri blir speciellt tydligt ­under en lågkonjunktur. – Visst gungar även den nordafrikanska marknaden, men vi kan alltid fortsätta att sälja virke till Nordafrika så våra såg­ verk kan hållas igång under den svåraste tiden. Trots att vi befinner oss i ett mörkt konjunkturläge ser alltså framtiden ljus ut för det här området. Mycket talar för att volymerna till Nordafrika bara kommer att fortsätta öka, berättar säljaren Bertil Röjfors. Tidigt på plats Bertil var en av pionjärerna i området när Norra Skogsägarna började exportera ­sågade trävaror till Nordafrika i början av 2000-talet. – På Norra Skogsägarna insåg vi i ett ti­ digt skede att Nordafrika skulle bli en ­viktig marknad. Vi var också tidigt ute med att bygga relationer med virkesköpare i de nord­ afrikanska länderna, något som ger oss stora fördelar idag. Den nordafrikanska träbranschen känner mycket väl till våra trakter. Norra Skogs­ ägar­­nas råvaru­upp­tagnings­område är väl­ känt och respekterat. Man ­uppskattar helt Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

Bertil Röjfors är förmodligen Norra Skogs­ägar­­ nas främsta ambassadör i Nordafrika.

Det blir riktigt snygga dörrar av Norra Skogs­ägarnas fura.­

enkelt den kvalité och densitet som vårt norrländska furu­virke ger. Välkänt namn När Norra Skogsmagasinet följer med på en rundresa i länderna möts vi av många leen­ den och positiva kommentarer från lager­ arbetare som bär Norras logotype på sina overaller och kepsar. Här finns till och med brädgårdar som har valt att integrera ”Norra” i sina egna företagsnamn. Det känns rik­ tigt stort och samtidigt väldigt konstigt att snubbla på Norras logotype i den smått kao­ tiska, nordafrikanska storstadsatmosfären. En komplett marknad Något som är riktigt bra, åtminstone ur en virkes­säljares synvinkel, är att de nord­ afrikanska länderna kompletterar varandra så bra. – Det här jobbet är som ett pussel. Det gäller att hitta pusselbitar som komplette­ rar varandra, för att få avsättning för alla de kvalitéer och dimensioner som sågas fram. I Nordafrika kompletterar länderna ­varandra mycket bra. Exempelvis köper Algeriet de bästa kvalitéerna av mindre dimen­ sioner, medan Marocko köper de grövsta ­plankorna och Tunisien tar dimensionerna däremellan, förklarar Bertil Röjfors. Fortsättning nästa sida…

13


Norra i Nordafrika del 1, forsättning

På ett kontor i Casablanca sitter Hatim Jalila och arbetar under Norras flagg.

En handskakning räcker långt.

Samtidigt är det förstås en föränderlig bransch, där marknader ställer nya krav på det virke som ska importeras. För inte så många år sedan köpte Egypten nästan ute­ slutande sämre kvalitéer, men på senare år har de börjat ställa allt högre krav på virkes­ kvalitén.

Det behövs mycket virke till byggen, även till betonghus.

Man kan tro att Hamid Doublani, till vänster, och Foad Nekkach jobbar för Norra Skogsägarna, men så är inte fallet. De är bara oerhört stolta över det varumärke de säljer vidare.

14

Trall i solen Det är inte enbart efterfrågan på kvalitéer och dimensioner som förändras över tid. Det gäller även att vara vaken för att snabbt komma in på en marknad som har behov av nya sortiment. Ett bra exempel är Marocko, som har en väl utvecklad solturism. – Marockanerna har helt plötsligt börjat visa intresse för trallvirke. Alla restaurangä­ gare med lite självaktning ska nämligen ha trall på sina uteserveringar. Det kanske inte blir några jättevolymer till en början, men det är ett sätt att utveckla nya affärer, kon­ staterar Bertil. Viktiga partners När det gäller virkeshandel med avlägsna län­ der och främmande kulturer är lokala agen­ ter oerhört viktiga partners. Norras agenter/ samarbetspartners är personer som säljarna har jobbat tillsammans med i många år, som känner Norra Skogsägarna som företag lik­ som kundernas marknad. De tillhör i högsta grad ”Norrafamiljen” och är företagets allra bästa ambassadörer i kärnområdena.

– Jag har en agent i varje land i Nord­ afrika. Det är provisionsavlönade personer som kan branschen och har ett väl utveck­ lat kontaktnät. Utan agenterna skulle mitt arbete bli mer eller mindre omöjligt, berät­ tar Bertil. Bara början Men varför är just Nordafrika en så expansiv marknad? Och kommer köpyran att fort­sätta? – Det här är länder under uppbyggnad, med en ung befolkning som är i stort be­ hov av bostäder. Det är dessutom länder som i stort sett helt saknar inhemsk skog. Jodå, visst kommer behovet av virke att fortsätta under lång tid, förutspår Bertil Röjfors. Mest furu Nordafrikanerna bygger nästan ­uteslutan­de i betong, men virket behövs ändå i stor omfattning till gjutformar, byggnadsställ­ ningar, stegar och diverse husdetaljer. Bygg­virke är inte med automatik gran, som många tror. Fura är faktiskt det populäraste träd­­ slaget i de nord­ afrikanska länderna, medan länderna i exempelvis Mellanöstern föredrar gran. Den typiska byggherren i Marocko tycker att gran blir för dyr i läng­ den, även om den är lite billigare i inköp. En gjutform av fura kan man riva och åter­ använda cirka tio gånger, medan en form av gran håller högst sex gånger. Påståendet Norra Skogsmagasinet nr 1/2013


är på inget sätt vetenskapligt förankrat, men det är den gängse uppfattningen i Nordafrika. Fönster och dörrar På senare tid har en del av det importerade virket även börjat gå till möbelindustrin. Det finns däremot ingen vedertagen byggstandard så dörr- och fönsterfabriker är fortfarande relativt ovanliga. Normalt byggs allting på plats av byggherrens egna snickare. Han köper grova plankor av bra kvalitet för att sedan klyva fram de dimensioner som behövs. När Skogsmagasinet besöker en dörr- och fönster­fabrik utan­ för Alexandria behandlas våra utsända som kunglig­heter och lovorden över Norra Skogsägarnas är mycket smickrande. Det visar sig också att slutprodukten är en hedersam ”sista vila” för den stolta norrländska furan. Fönstren och dörrarna är mycket vackra och håller hög kvalitet. Eget Norra-lager Skogsmagasinet besöker även Osama El-Gendy, en av de största vir­ kes­­­köparna i Egypten. Osama inledde samarbetet med Norra Skogs­ ägarna för tolv år sedan och är idag en väl inarbetad affärs­partner. – Osama har ett 50-tal anställda och tre virkeslager i Alexandria. Inom kort kommer ett av lagren enbart innehålla Norras ­virke. Osama säljer virket vidare till hela Egypten och en bit in i grann­ länderna Libyen och Sudan, berättar Bertil Röjfors och klappar vänskapligt sin gode affärskollega på axeln. Osama berättar att han vill öka kvantiteterna från Norra Skogs­ ägarna och ”växa med Norra”, som han själv uttrycker det. Men han räds inte heller säga ifrån när det är något som är fel. Även om Osama och Bertil har en avslappnad och vänskaplig affärs­ relation syns det att Osama menar allvar när han säger att han vill ha mer längdpacketerat virke och band som inte rostar. – Det är ett ständigt jobb att tillmötesgå kvalitetskraven och vi måste hela tiden vara lyhörda för att kunna fortsätta ligga i framkant, meddelar Bertil. Logga som syns I Casablanca hälsar vi på hos Nour-Eddine Didi, den största im­ portören av Norra-virke i Marocko. Didi jobbar uteslutande med Norra Skogsägarna och är därmed en mycket viktig ”medarbetare” i föreningen. Samtidigt är han en fullständig doldis för de allra flesta. I Didis verksamhet är Norras logotype en kvalitetssymbol, som gärna används på fasader, lastbilar, truckar, visitkort, overal­ ler, kepsar och mycket annat. Och logotypen bärs med stolthet.

En lastbil med Norra-virke på väg mot okänd destination i Egypten.

Virkeshandel i Krea-området, Casablanca.

Skeppningsmärken symboler för Norra

Bland slutkonsumenterna i fjärran länder är det inte Norra Skogsägarnas före­tagsnamn som är välkänt. Det är istället Norras registrerade skeppningsmärken som är varumärket och kvalitetssymbolen. De tre skeppningsmärken som Norra huvud­sakligen använder sig av är B♚N (O/S-kvalitet), B-N (Kvinta-kvalitet) och B+N (Utskott-kvalitet). Dessa är mycket välkända i Nordafrika och ett ”varumärke” som i stort sett alla slutkunder på gatan känner till. B N står för Brännlands nya Träförädling, ett gammalt märke som registrerades för över 70 år sedan. På den tiden var det ett mobilt, traktordrivet sågverk, som åkte runt bland medlemmarna och sågade efter behov.

Kvalitet är allt Vem man än pratar med i Nordafrikas virkesbransch snackas det kvalitet. Det gäller lika mycket bland de stora importörerna som bland gatuförsäljarna. Vi avslutar vår lilla rundtur i Nordafrika med ett snabbt besök i Krea-områdets gatuhandel i Casablanca. Här säljs virket planka för planka och sluttillverkarna står och snickrar sina alster på trottoaren. Trafiken är helt galen. Bilar, last­ bilar och mopeder trängs med åsnor och hästar. Här och var syns Norra Skogsägarnas virkespaket liksom enstaka bräder med Norras skeppningsmärken. Alla ler brett när man presenterar sig som medarbetare åt det svenska företaget. Det är stort – och får bröst­ korgen att växa på en enkel reporter för Norra Skogsmagasinet. ◼ I nästa nummer av Skogsmagasinet följer vi en stolpe från avverkning till slutdestinationen i Marocko.

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

Virkesköparen Ali Arafa har höga tankar om ”B+N”, som är ett av Norra Skog­s­ ägarnas skeppningsmärke.

15


Nybyggaranda i Risträsk För sju år sedan tog skogsägaren Joakim Risberg i Risträsk initiativet till att förverkliga sin dröm och i höstas snurrade vindkraftverkets tre blad igång, 725 meter över havsnivån. – Det känns fantastiskt härligt att vara igång, men det har varit en hel del turer innan allt blev klart, berättar Joakim. TEXT OCH FOTO:  Calle Bredberg

Joakim Risberg är maskiningenjör i botten och tycker egentligen inte att ett vindkraft­ verk är någon speciellt invecklad apparat. – Vindkraftverk är i grund och botten relativt okomplicerade mekaniska produk­ ter. Själva snurran bygger på ganska enkel teknik, men sedan tillkommer förstås styr­ ningen, som ligger långt bortom min egen förmåga, berättar Joakim Risberg.

Bra läge Intresset för tekniken, kombinerat med am­ bitionen att producera miljövänlig energi, resulterade i att många års funderingar slut­ ligen blev verklighet. Det behövdes dock nå­ gon som gav honom en lätt spark där bak.

Joakim Risberg har förverkligen en dröm.

16

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013


– År 2005 blev jag uppringd av Lennart Backlund i Östersund, som är engagerad i jämtländsk vindkraft. Han hade åkt förbi Risträsk och tyckte att läget var bra. Alla som har passerat den vackra byn på Stöttingfjället inser att Risträsk, som brukar kallas för Sveriges högst belägna jordbruks­ by, har de rätta förutsättningarna för vind­ kraftetablering. Många turer Tillsammans med ytterligare två personer bil­ dade Joakim och Lennart snart ett bolag, ge­ nomförde vindmätningar och tog in offerter för byggnation av ett vindkraftverk. När den svenska kronan föll som en sten hösten 2008 lades dock planerna på is, men återupptogs när konjunkturläget hade förbättrats. Därefter följde många turer, mycket jobb och nya bo­ lagsbildningar, något som så här i efterhand blev onödigt komplicerat. Idag ägs snurran av Risträsk Vind, ett bolag med fyra delägare. – Det är viktigt att vindkraftverk drivs som aktiebolag. Med tanke på de stora investeringarna är det förstås också bra om f­lera markägare kan gå samman. Förutom att bygga i egen regi finns det massor av olika sätt att samarbeta med projektörer och andra part­ ners, förklarar Joakim.

ren Enercon att bygga och få igång snurran. Byggnationen av fundamentet inleddes i somras och tornet anlände under den för­ sta älgjaktveckan. Torsdagen den 18 oktober

kopplades kraftverket in på nätet och bladen snurrade igång. Efter tester och provkör­ ningar var det så dags för officiell så kallad ”take over” den 21 november.

”Skogen är basen i min verksamhet men vindkraften bör kunna bli ett mycket bra komplement”

Bra komplement Joakim Risberg är en förhållandevis stor och mycket engagerad markägare. Han ­värde­sätter skogen högt och ser den som en viktig ut­ komst, ett sätt att kunna leva kvar i glesbyg­ den. Joakim sticker inte under stolen med att han också hoppas kunna tjäna pengar på sitt vindkraftverk. – Skogen är basen i min verksamhet men vindkraften bör kunna bli ett mycket bra komplement, speciellt på höjdlägen med låg skogsproduktion. Det ger mig ytterligare ett ben att stå på och stärker den egna närings­ verksamheten. Joakim anser också att storheten med vind­ kraften är att den genom sina kring­effekter är till gagn för hela bygden. – Jag har använt mig av många olika en­ treprenörer i närområdet. Utan att ha räknat mantimmarna inbillar jag mig att vindkraft­ verket har varit en mycket bra investering för bygden. Förhoppningsvis skapar det för­ sta vindkraftverket också en framtidstro och en investeringslusta för andra som vill satsa på det här, förklarar Joakim.◼

Stora kostnader Skogsbruk och vindkraft är faktiskt en bra kombination. Joakim meddelar att en ”van­ lig” skogsägare med lite engagemang skulle kunna klara att sätta upp ett ”litet” vind­ kraftverk på sin mark, givetvis med hjälp av ett antal entreprenörer. Kostnaden, omkring 10–20 miljoner kronor innan allt är färdigt, är givetvis inget man plockar fram ur byrå­ lådan, även om summan ska fördelas på ett antal intressenter. Med lite hjälp av banken och en vettig kalkyl kan det däremot bli rik­ tigt intressant. Förutom ekonomin finns tre begränsande faktorer; vinden, elanslutning­ ens dimension och vägarna. För Joakims del var just elanslutningen till Risträsk en flask­ hals som medförde att han tvingades välja ett något mindre verk än ursprungsplanen. Snabbt bygge När väl alla formaliteter och hinder hade undanröjts gick det snabbt för entreprenö­ Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

FAKTA OM VINDKRAFTVERKET I RISTRÄSK • Vindkraftverket är förhållandevis litet jäm­ förelse med många av de stora vindkraftparkerna. Basen står på 626 m.ö.h. och tornets höjd är 73 meter. Totalhöjden är 99 meter och rotorbladens diameter är 53 meter. • Det finns vindkraftverk med och utan växel­låda. Joakim Risberg valde ett verk utan växel­låda, trots en något högre investerings­ kostnad, för att få mindre rörliga delar som kan krångla. • Den installerade effekten är 800 KW och den beräknade årsproduktionen är 2,5 ­miljoner KWh (2 500 MWh). Det motsvarar ungefär Äntligen igång. Efter många års planering gick det mycket snabbt att få upp vindkraftverket i Risträsk.

energiförbruk­ningen i 100–200 villor.

17


Patriks skidtips Har du funderat på att börja träna i vinter? Kanske anmäla dig till ett långlopp? Norra Skogsägarnas mark­ nadschef för fiber och bränsle, Patrik Jonsson, tipsar om utrustning – och framför allt vad som krävs av dig själv. TEXT OCH FOTO:  Calle Bredberg

Alla har vi väl någon gång tagit oss en allvarlig funderare på att börja träna regelbundet. En del av oss lyckas ta kommando över kropp och hälsa, medan många andra avbryter s­ atsningen redan några veckor efter nyårslöftet. Det är min­ sann inte lätt att komma igång – och framför allt inte lätt att bibehålla träningsdisciplinen. – Det gäller att göra träningen rolig. Om träningen bara är jobbig och tråkig brister det snart i prioriteringen, motivationen och kon­ tinuiteten i träningen, berättar Patrik Jonsson, som gärna tipsar om det upplägg som har funkat så bra för honom. Jobba mot mål Patriks träningskoncept bygger mycket på att sätta upp mål för sin träning. I stort sett varje vinter har han minst ett långlopp att fokusera sin träning på. De få gånger han inte har trä­ nat inför något långlopp har både träningens kvalitet och kvantitet blivit lidande. – Sätt upp ett mål, det brukar fungera för de allra flesta. Målsättningen behöver inte vara Vasaloppet, det finns många andra lopp att anmäla sig till. Förespråkar 7-mila Patrik har själv åkt Vasaloppet nio gånger, men anser ändå att det är onödigt mycket fokus på just det långloppet. Framför allt vill han fram­ häva 7-mila, mellan Vindeln och Robertsfors, en tävling som han har genomfört oräkneliga gånger, den första redan som nioåring. – Vasaloppet är ett gigantiskt evenemang, i och för sig intressant, men nästan bara trå­ kig stakåkning. Skidåkningen i 7-mila går däremot i en vacker och varierad terräng, med olika sträckor för deltagare i alla åldrar.

18

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013


”Det gäller att göra träningen rolig. Om träningen bara är jobbig och tråkig brister det snart i prioriteringen, motivationen och kontinuiteten i träningen” Patrik passar också på att tipsa om de så kallade seedningsloppen, som kan ge bättre startled i Vasaloppet. – Seedningslopp är bra träning och ett bra test, även om man inte har tänkt ställa upp i något av de stora loppen. Det är bra att få prova på tävlingsatmosfären. När man åker med nummerlapp tar man oftast ut sig mer än under träning. Variera träningen När du väl har anmält dig till ett lopp så åter­ står förstås det viktigaste – träningen. Det gäl­ ler att piffa till upplägget för att göra det inspi­ rerande och roligt, samtidigt som träningen ger bästa möjliga resultat. Den översta punkten på Patriks lista är att man bör variera sin träning. – Det är lätt hänt att man åker i samma tempo, i samma spår, gång efter gång. Det är absolut ingen effektiv träning. Försök is­ tället lägga in några korta, snabba pass på veckorna, exempelvis under lunchrasterna, varvat med längre och lugnare pass på hel­ gerna. Lite då och då bör du också köra in­ tervallträning. Intervallpassen kan vara plåg­samma, men det är viktigt för att få upp kapa­­ citeten i hjärta och lungor. Du kommer att märka effekten direkt, meddelar Patrik. Barmarksträning Patrik har flera knep för att hålla det roliga i skidåkningen vid liv. Ett av dem handlar om den gamla klyschan ”omväxling förnöjer”. – Fastna inte i gamla skidspår, prova nya spår och nya terränger. Allt blir så mycket roli­ gare om man får testa nya, tuffa uppförsbackar och häftiga utförslöpor. Själv brukar jag ofta ha med mig skidorna och leta reda på nya spår när jag är ute på tjänsteuppdrag på andra orter. När förhållandena inte medger skidåk­ ning försöker Patrik hålla sig i trim på det sätt som årstiden tillåter. – Löpträning är bra sommarträning, men rullskidor är förstås ändå bättre. Rullskid­trä­ ning är mycket likt vanlig skidåkning och därmed också en bättre förberedelse inför vintersäsongen. Nuförtiden finns det dess­ utom stakmaskiner på gymmen, men det är inget för mig, skrattar Patrik, som njuter av utomhusträningen och löser många vardags­ problem under sina träningspass i det fria. Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

Det har hänt Patrik flera gånger att han har löst problem under träningen som ver­ kar olösliga när han sitter på kontoret. Patrik håller sig även igång under sommar och höst i den egna skogen. Att gå med ­motorsågen eller r­öjsågen under en dag trimmar ju både den egna formen och skogens.

vilket medför att man använder mer kraft från magen än ryggen, förklarar Patrik. Teknik­ utvecklingen har enbart varit av godo. Rygg­­problem var tidigare en vanlig åkom­­ ma bland skidåkare, medan dagens skid­­­åk­ning är en mycket bra motions­­sport med mini­mal risk för skador.

Ny skidteknik För somliga kan säkert tekniken vara ett stort hinder. Även om de flesta svenskar har en bra grund att stå på är det inte självklart att tekniken och tajmingen är den rätta för att träningen ska bli rolig och effektiv. – Försök hitta någon som kan coacha dig och kommentera din teknik. Kolla an­ nars på teve, se hur eliten åker och försök att ta e­fter. Dagens skidåkningsteknik kan skilja sig mycket från den du växte upp med. Numera är staktagen kortare och rappare,

Enkel vallning Utrustningen kan också utgöra ett hinder, liksom alla tillbehör och ”måsteprylar”. Bak­ halka och klibbande laggar från ungdomens utflykter och militärövningar är inga trevliga minnen för många av oss. – Vallningen är lättare än man tror, det gäller bara att inte krångla till det alltför mycket. När det gäller vallor finns det ingen anledning att laborera med alltför många olika burkar och fabrikat. Lär dig hellre hur ett mindre antal vallor fungerar i olika fören.         fortsättning nästa sida…

Vattenflaskan är självklar i utrustningen.

19


På senare tid har det också kommit vallatejp, som gör vallningen riktigt enkel. Patrik Jonsson skulle kunna leverera hur många utrustningstips som helst, men

i slutänden är allt sådant mer eller mindre ”överkurs”. Det viktigaste är att bygga mo­ tivationen inifrån, att få skidåkningen att skicka positiva signaler till kropp och sinne.

Att den skapar en känsla av välmående. – I grunden bygger ju motionsidrott på att man ska må bra – och det gör man verkli­ gen av skidåkning, avslutar Patrik Jonsson.◼

6 7 2

5 3

4

1 8 Kontrollremmar på stavarna rekommenderas starkt.

FÖR ALLA SKIDÅKARE

SMÅTT OCH GOTT I UTRUSTNINGEN

NÅGRA SNABBA TIPS

FÖR DEN KRÄSNE

• Glöm vädret. Tycker du att det ser eländigt

1. Fästvallor: Laborera inte med allt­ 5. Motordriven borste: Borste som drivs med en borrmaskin/ skruvdragare. Flera typer av borstar och poler­rullar finns. för många vallor. Det räcker ­oftast Något för den som gillar prylar som snurrar av sig själv. med 5–6 burkvallor och 3–4 klister­­ tuber. 6. Glidvalla/paraffin: Ju högre fluorhalt i vallan desto dyrare. Fluoret gör bland annat att skidan hålls ren och inte tar åt 2. Glidvalla: Försök paraffinera skid­ sig smuts från snön. or­­na så ofta som möjligt för att hålla dem rena och undvika att de blir 7. Pulvervalla: Mycket hög fluorhalt. Dyrt och kräver hög torra. Billigt paraffin utan fluor fungtemperatur på vallajärnet, vilket ger risk att bränna beerar utmärkt för träningsändamål. laget. Används främst vid tävlingar. 3. Sickel: Används för att skrapa bort 8. Rillerverktyg: Skidans struktur bättras på med ett rilleröverblivet paraffin och valla. verktyg ­vilket gör att skidan glider lättare. Olika mönster finns för olika ­fören. Ett bra vallaställ krävs också för att 4. Borste: Används för att borsta fram kunna rilla skidorna. struk­turen i belaget.

ut när du sitter inne och tittar ut. Ge dig ut i spåret ändå. När du väl kommit igång och fått upp värmen märker du inte så mycket av det dåliga vädret. • Om du ska träna inför långlopp är det oftast klassisk åkning som gäller, så träna mest på den tekniken. När det är dags för skidsäsongens ”efterrätt” måste du naturligtvis ge dig ut och skejta på vårskaren. Det är obeskrivligt häftigt. • Passa dig för att ta ut dig för mycket i kyla. Köp gärna en värmeväxlare, så kan du träna i 20–25 minusgrader. • Klä dig rätt. Använd många tunna lager, men absolut inte av bomull. • När du åker längre sträckor behöver du dryck, exempelvis sportdryck eller vatten med socker i. Förvara den varma drycken i en tempererad flaska. • Numera finns det fantastiskt nätta och bra LED-pannlampor, som gör det enklare att åka skidor i mörker. • Använd kontrollremmar på stavarna (se bild). Du åker mycket mer avslappnat när händerna sitter fast i stavarna. • Ha rätt spann på skidorna. Gamla skidor blir som nya om du stenslipar skidorna en gång varje år. Det gör du lämpligen hos en sporthandlare. Be också personalen att märka upp spannet igen, eftersom både skidan och din

En av de viktigaste prylarna för en skidåkare är ett riktigt vallaställ, för att få en sund arbetsställning och ett bra resultat vid vallningen.

20

egen kroppsvikt kan ha förändrats sedan sist.

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013


Färg dags att mala om? Hitta din önskekulör i ett Hav av Färger Yunik färg har mer än 16 000 kulörer i sin receptbank och kan därför erbjuda ett nästan obegränsat antal olika kulörer och nyanser med hög kvalitet och lång hållbarhet. Yunik har ett brett sortiment där du väljer mellan en rad olika sorters färger och glans, allt efter smak, tycke och ändamål.

Kompetenta råd, korrekt vägledning i kombination med lokal insikt, god och närvarande service och självklart med produkter av högsta kvalitet, gör Yunik i samarbete med XL-BYGG till ett oslagbart koncept.

yunik

Lättspackel Medium

yunik

yunik

Lackfärg 50 Plus

Takfärg 2

Har en extra god täckförmåga och är lätt att applicera med bra utflytning. Ger en vacker halvblank yta med slät ytfinish. Finns även som halvmatt och högblank. Vit. 0,75 liter. Rek. ca pris 239:-

Matt takfärg som ger ett vackert, mättat och reflexfritt utseende. Vit. 10 liter. Rek. ca pris 679:-

179:-

495:-

0,01 mm. 2x25 m. Pris per rulle.

Väggfärg 7 En fyllig väggfärg med hög täckförmåga. Ger en sidenmatt yta som är lätt att hålla ren. Vit. 4 liter. Begränsat parti. Rek. ca pris 395:-

179:-

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

179:Täckplast

yunik

Medle mskortet ger dig förmån liga rabatt er

Ett lätt medelgrovt kvalitetsspackel. Används inomhus i torra utrymmen på tak och väggar av betong, gips, puts, lättbetong och tidigare målade ytor m.m. Kan användas till såväl fläcksom bredspackling. Max skikttjocklek 4 mm. Ljusgrå kulör. 10 liter. Rek. ca pris 239:-

39:Golvskyddspapp 1,2x30 m. En rulle täcker 36 m2. Pris per rulle.

59:-

KAMPANJERBJUDANDENA GÄLLER 1– 24/2 2013. ERBJUDANDEt GÄLLER så LåNGt LAGREt RÄcKER. Umeå: Maskingatan 5, 090 – 206 50 00 Skellefteå: Brogatan 30, 0910-73 22 60 Lycksele: Storgatan 101, 0950 – 347 80 www.xlbygg.se/norra

21


Skogsmagsinet testar Batteridriven motorsåg – Husqvarna 536 Li XP

Husqvarna utmanar Oregon I förra numret av Skogsmagasinet kikade vi ingående på Oregons batterimotorsåg. Resultatet imponerade en hel del på testpiloterna, som nu har tagit sig an Husqvarnas rival inom batterisegmentet. FOTO:  Mats Lundberg

Utvecklingen av batteridrivna sågar accelererar på marknaden. Det är inga sågar som lämpar sig för heldagar med manuellt skogsarbete, men väl för tuffare gårdsarbete. Tidigare har vi presenterat Oregons CS250 med Power­Sharpkedja och inbyggda k­ edjeslipning. Husqvarna har nu lanserat två nya modeller 436 Li och 536 Li XP. Skogsmagasinet har testat den se­ nare av dem under kalla vinterförhållanden och funnit att den är en fullvärdig utmanare till Oregons modell. Lock för kedjeoljan Husqvarna 536 Li XP ger direkt en känsla av att man har tänkt igenom det mesta när man har utvecklat modellen. Sågen har en naturlig Husqvarna-känsla, liknande motorsågsmodel­ ler­na, med fin balans och avvägning. Till skill­

22

nad mot Oregons såg har den dessutom en vanlig gasspärr som gör att sågen lätt går att använda till skiftande uppgifter. Husqvarna har en del spännande nyheter på sina senaste motorsågsmodeller och mycket har fått följa

med till batterimodellen. Snäpplock för kedje­ oljan, med väl synligt nivåfönster vid sidan om locket, är smart. På kedjekåpan hittar du bekvämt kedjesträckningen och det uppskattas att muttern har fått en fästning som gör att den aldrig ramlar av från kåpan. På det viset riske­ rar inte muttern att försvinna nere på marken. Två hastigheter Likt Oregons såg har batteriet fått en fyrgra­ dig indikator som talar om för föraren hur mycket kraft som finns kvar att utnyttja. Husqvarna har tagit ett steg längre och ut­ rustat sågen med en på- och avknapp som extra säkerhet vid förflyttning. Dessutom har en ”save”-knapp placerats uppe på kåpan, som minskar kedjans hastighet från 20 till 15 ­meter per sekund. Knappen ger möjlighet att ­minska kedjehastigheten för att förlänga kör­ tiden då kraften är viktigare än hastigheten. Likvärdig kapacitet En effektiv laddare fyller snabbt de medföl­ jande batterierna. Vi har inte kunnat jäm­ föra Husqvarna och Oregon, men tror att kapaciteten är likvärdig mellan sågarna. Det innebär minst 100 kap av 15 cm grova stockar i nollgradig temperatur under en laddning. Däremot konstaterar vi att Husqvarnas lad­ dare är snabbare, men här gäller det förstås också att ladda i plusgrader för bästa effekt.   Ja, Husqvarna är en stark utmanare med mer motorsågskänsla än Oregon. Den snab­ bare laddaren ger dig inte några längre raster, på gott och ont. En fördel med Oregon-sågen är den inbyggda Power Sharp-slipen, som snabbt och enkelt skärper kedjan, för att få en bekväm sågning på gården. Det kan vara svårt att rekommendera någon av dessa sågar fram­ för den andra. Helt klart är dock att batteri­ drivna motorsågar har kommit för att stanna.

Mats Lundberg

FAKTA OM HUSQVARNA 536 LI XP Vikt:

4,1 kg inkl. batteri, kedja och svärd.

Batteri:

Li-Ion 36v 3,0 Ah

Kedjedelning: 3/8’’ Pris inkl. moms: 3 400 kr (utan laddare och batteri). 8 900 kr (med två batterier + laddare).

Det finns alltid möjligheten att kombinera Husqvarna­­sågen med Oregons Power Sharp-kedja, svärd och separata sliputrustning.

PLUS: Mycket lättmanövrerad med bra balans. Lättservad. Snabb laddning. Uthålligt batteri. Hög kedjehastighet (20m/s). MINUS: Batterilåsningen. Priset.

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013


TESTARE: Mats Lundberg och Anna Lundström

www.aclima.no

Funktionellt underställ från Norge Under slutet av 1960- och början av 1970-talet svepte Helly Hansen-vågen in över Sverige. Nu är det storm­­varning igen för ett nytt norskt under­ställ, Aclima, som gör stora framsteg i en tuff miljö. Vi har testat några nya produkter som har lanserats i höst.

Du använder samma inloggning i ”NorraSplan” som till Norras webbtjänst ”Mina Sidor”. Information om hur du som medlem får din inloggning till ”Mina Sidor” eller hur du blir medlem i Norra Skogsägarna hittar du på www.norra.se

Aclima WoolNet Polo Zip är en nätunderställströja med den högvär­ diga merinoullen från Nya Zeeland. Ullen är fintrådig, mycket elastisk och tar inte upp någon lukt. Understället är mycket bra ventilerat och i kombination med ett ytterplagg får man ett väldigt flexibelt ställ. Polokragen är en nyhet för säsongen och lämpar sig för dig som vill ha varmt runt halsen när du skogshugger i vinterns upplega. Plagget har extra värmande förstärkningar runt axlar och armbågar. Längs sidorna finns ett ribbstickat fält för att ge bästa elasticitet. Vi som testat tröjan har funnit nätkonstruktionen mycket behaglig med ett brett använd­ ningsområde. Aclima har även tänkt på aktiva kvinnor och gjort extra värmeförstärkning runt bröstpartiet på kvinnomodellerna. Vi rekom­ menderar verkligen alla skogsmänniskor att prova den här tröjan. Varm sport-bh I det stora utbudet av Aclima-produkter finns även extra varma sportbh-modeller för aktiva damer. Skogsmagasinet har testat Hotwool Sports Bra Zip-modellen med gott resultat. Det varma materialet gör den given för regn- och ruskaktiviteter samt träning under vinterhalvå­ ret. Modellen är elastisk och sluter om bysten ordentligt. Den upplevs mjuk och behaglig och den andas bra. Det enda smolket i bägaren kan vara för de bystigare damerna att dragkedjan fram känns i kortaste laget.

Anna Lundström och Mats Lundberg

PLUS: Rejäl kvalitetskänsla, luktfritt och kliar inte. MINUS: Inga nämnvärda. PRIS:

WoolNet Polo Zip cirka 700 kr, Hotwool Sport Bra Zip cirka 600 kr.

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

Skogsbruksplanen i iPhone och iPad

Nu lanserar Norra Skogsägarna en helt ny app för sina medlemmar. Appen heter ”NorraSplan” och kan laddas hem kostnadsfritt från App Store. Med en iPhone eller iPad är det enkelt att komma åt skogsbruksplanen i skogen och ta del av appens alla möjligheter. TEXT: Oscar Peterson

Som medlem och innehavare av Norra Skogsägarnas digitala skogs­ bruksplan får du stor nytta av den nya appen ”NorraSplan”. Om du har en iPhone eller iPad med stöd för GPS kan du se var du befinner dig i förhållande till skogsbruksplanen. – Den kanske största fördelen är att man kan orientera sig på sin fastighet med hjälp av GPS. Dessutom är appen väldigt lättan­ vänd och självinstruerande, berättar Sara Karlsson, sektionschef för skoglig planering vid Norra. Ingen mobiltäckning krävs Värt att notera är att när planen väl är nedladdad så finns den på plats i appen, vilket gör att du kommer åt all information även på platser utanför mobilnätets täckning. – I appen presenteras fastigheten med ett ortofoto som bakgrund på ett överskådligt sätt. Du kommer även åt avdelningsvis informa­ tion som bland annat ålder, volym Kommer inom kort och åtgärdsförslag, liksom nyheter och annan nyttig information från Norra Skogsägarna, förklarar Sara.

23


Skötseln i tätorts­ nära skogar bör anpassas för både människan, produktionen och samspelet ­mellan dessa, säger Mikael Forsman.

Avverkning mitt i Umeå

För svåra manuella huggningar anlitas Umeå Skogstjänst. Huggarna fäller och kapar granarna i tre delar, som sedan tas om hand av skotaren. Träddelarna hamnar så småningom på Umeå Energis kraftvärmeverk på Dåvamyran.

Allt skogsbruk är inte bara produk­tion av biomassa. I skogar nära större sam­hällen är det andra värden som prioriteras. – I ett tätortsnära skogsbruk gäller det framför allt att gynna rekrea­tions­­ värden, berättar Mikael Forsman, projektledare vid Norra Skogsägarna som arbetar med skötseln av Umeå kommuns skogsmark. TEXT OCH FOTO:  Calle Bredberg

Sedan i höst har Norra Skogsägarna uppdra­ get att förvalta den skogsmark som Umeå kommun förfogar över. Förvaltningen, som

24

i första hand sträcker sig fram till sommaren 2015, omfattar cirka 10 000 hektar skogsmark, fördelad på två brukningsnivåer, tätortsnära skog och produktionsskog. Den tätortsnära skogen uppgår till cirka 1 000 hektar och nytt­ jas till stor del av det rörliga friluftslivet, med bland annat elljusspår och rid- och strövstigar, vilket kräver särskild hänsyn och skötsel. Välskött och säkert Ett skogsbruk inom eller i närheten av tätbe­ byggda områden skiljer sig avsevärt från ett traditionellt skogsbruk. I det tätortsnära skogs­ bruket gäller det att i varje situation ställa sig frågan vilka åtgärder som gynnar rekreations­ värdena och eventuella naturvärden, ­samtidigt som möjligheterna till skogsproduktion ­beaktas. – Att schablonmässigt låta bli att sköta dessa skogar skulle inte vara populärt bland dem som faktiskt nyttjar den tätortsnära miljön idag. Våra erfarenheter är att man vill ha välskötta, säkra, lättvandrade områden med färre kala ytor än i den ”vanliga” skogen, berättar Mikael. Skotare på Umedalen Skogsmagasinet träffar Mikael Forsman i sam­band med en avverkning på Umedalen, i Umeås västra utkanter. Ljudet från ettriga motorså­ gar hörs över hela stadsdelen och den fullstora skotaren får förstås en hel del uppmärksamhet. Det är inte varje dag en skogsmaskin kom­

mer till stan. Anledningen till det här besöket är att en gammal granridå ska bort, både av säkerhetsskäl och ur trivselsynpunkt eftersom granarna ­beskuggar de närmaste villatomterna. Mycket svårt jobb De höga granarna står endast ett tiotal meter från villorna på Kattfotsvägen. Träden står dess­ utom oerhört tätt, vilket försvårar fällningen. – I det här fallet var det inte aktuellt att låta en skördare göra jobbet så det blev manuell huggning. Det här är svåra jobb som kräver noggrann planering och skickligt yrkes­folk, konstaterar Mikael. Villaägare firar Bland mycket annat som Mikael måste be­ akta vid en tätortsnära avverkning är att job­ bet måste genomföras på ett snyggt sätt. Det går naturligtvis inte att lämna en massa av­ verkningsrester efter sig. Nästa gång något ska göras på kommunens skogsmark kan det vara helt andra hänsyn som ska tas, så det gäller att tänka igenom varje åtgärd omsorgsfullt och föra en ständig dialog med de boende i området. – Det här jobbet ser ut att bli mycket lyckat. Inte minst är åtgärden populär bland de vil­ laägare som har levt i skuggan av granarna. Jag har hört att de boende efter vägen ska fira med champagne i kväll, avslutar Mikael Forsman. Norra Skogsmagasinet nr 1/2013


Skogsriket

tar fart För ett år sedan lanserade lands­ ­­­ bygds­­­minister Eskil Erlandsson sin vision om Skogsriket. Som en av ambassadörerna utsågs Pär Lärkeryd, Vd för Norra Skogs­ ägarna. Vad har då skett under detta första år och vad är på gång? Skogsmagasinet ställer frågan till Pär. TEXT OCH FOTO:  Calle Bredberg

Landshövdingarna Magdalena Andersson (Västerbotten) och Sven-Erik Österberg (Norrbotten) i samtal med Pär Lärkeryd om Skogsriket.

Först av allt Pär, vad är Skogsriket?

– Skogsriket är regeringens vision kring ett hållbart och ökat brukande av skogsråvara. Den förnyelsebara skogen ger förutsättning­ ar för växande export av svenska produk­ter med ökad förädlingsgrad, till exempel inom träbyggnationer. Visionen är även att med skogen som bas utveckla företag inom be­ söksnäringen. Blir det då några innovationer och nya företag?

– Visst sker det saker. Skogsriket har ­u nder förra året stöttat 48 olika projekt över hela Sverige. Totalt har tio miljoner satsats på olika idéer kopplade till skogen. Bakom dessa idéer står människor med nya spän­ nande tankar. Men företag och nya inno­ vationer måste samtidigt få tid på sig att etablera sig och finna stadga. Utveckling är inte något man kan tvinga fram, den bygger på att man hjälper människor att förverk­ liga sina idéer i den takt de själva önskar. Kan du ge några konkreta exempel på idéer som stöttats?

– Några exempel från vårt närområde är ut­ veckling av upplevelseturism genom att röja cykel- och gångstigar till sevärda platser. Ett annat exempel är utvecklingen av en ny typ av avverkningsaggregat som f­örhindrar Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

spjälkskador vid kapning av stockar. Ett tred­je exempel är handikappanpassning av en turistanläggning så att även personer med funktionsnedsättning kan ta del av våra na­tur­­­upplevelser. Du var även med att ordna en konferens för skogsriket. Vad var syftet med detta möte?

– Konferensen i Lycksele var slutfasen i ett arbete som initierats av landshövdingen i Västerbotten. Vi var en grupp som fått upp­ draget att ge förslag till en handlingsplan för vad man i Västerbotten kan göra för Skogsriket. Vad är då planen som ni föreslår?

– Vi föreslår ökade satsningar på företag som vill utveckla nya tekniker för träbyggnads­ konstruktion. Till exempel föreslår vi att trä­ byggnads­branschen kopplas närmare den nya arkitekt­högskolan i Umeå. Vi ­t ycker även att Västerbotten ska fortsätta satsa på den världs­ unika skogsmaskinkompe­tens som finns sam­ lat i det Skogstekniska klustret. Vi ser även möjligheter för ökad skogs­­­produktion ge­ nom gödslingsprojekt och nya ­möjligheter för effektivare rådgivning för röjning ge­nom fjärranalys med laserscanning. Vi t­ ycker även att länet bör vara en föregångare i att minska de påtvingade skogliga avsätt­ning­ arna, till exem­pel genom utök­ning av projek­

tet Komet som bygger på fri­villiga initiativ. Vi tror även på utvecklingen av nya och unika turistkoncept. För att dessa ska fungera be­ hövs mer samverkan mellan turismföretag för att kunna erbjuda större färdiga upplevelse­ paket för Europas urbaniserade befolkning. Slutligen ser vi att våra nordliga län i mångt och mycket har samma behov och förut­ sättningar varför vi föreslår ett samarbete över läns­gränserna. Vad händer nu, blir det någon verkstad av alla idéer?

– Vårt förslag är att verkställande av de idéer som myndigheterna fattar tycke för görs i myndighetssamverkan mellan Skogs­ styrelsen och länsstyrelsen – med någon av dem som huvudman. Nu är det alltså upp till myndigheterna att jobba vidare utifrån från våra förslag. Gruppen föreslog ett samarbete över ­länsgränserna. Hur har man reagerat utanför Västerbotten på detta förslag?

– Landshövdingen i Norrbotten var med på konferensen i Lycksele. Han var mycket positiv till liknande initiativ i Norrbotten och kring ett samarbete med Västerbotten om Skogsriket. Redan nu i januari har han inbjudit mig till att ingå i en styrgrupp för en liknande inventering i Norrbotten.

25


Förstudie av framtidens skotare Förstudien av den bandgående skotare som vi berättade om i förra numret av Norra Skogsmagasinet är nu klar. Idén är att bygga en skotare med bandteknik från militära fordon som till exempel stridsfordon CV90, en fordonsfamilj med en vikt av upp till 35 ton.

Kvalitetsplantor med växtkraft Tänker du plantera skog till sommaren? Då är det hög tid att beställa plantor. NorrPlant har lång erfarenhet av att odla och utveckla plantor med hög kvalitet. Kontakta oss eller någon av våra återförsäljare för mer information och beställning av plantor. Om du vill ha hjälp med plantering och markberedning förmedlar vi gärna kontakt med någon av våra entreprenörer.

Resultatet av förstudien är mycket positivt och visar att det med stor sannolikhet går att bygga en skotare med detta koncept. Maskinen skulle få en lastförmåga på 15 ton och en totalvikt med last på 29 ton. Marktrycket skulle bli en fjärdedel av dagens skotare och körhastigheten i terräng skulle bli det dubbla. Alla företag som varit med i förstudien är positiva till en fortsättning, varför arbetet med att söka finansiering för att bygga en prototyp har startat.

Skogsmagasinet får ansiktslyftning Du som är observant har säkert märkt att det här numret av Skogsmagasinet inte riktigt är sig likt. Den här förändringen är bara ett steg i det ständiga förbättringsarbetet.

JackPot – säker trotjänare JackPot-plantorna har funnits i över 20 år och är en säker investering. En plantlåda innehåller 67 krukor och de kraftfulla plantorna ger träd som står stadigt.

Undersökningar har visat att Norra Skogsmagasinet är en mycket uppskattad, trovärdig och respekterad tidskrift. Det innebär däremot inte att de ansvariga kan luta sig tillbaka och tro att allt är frid och fröjd. Ut­veck­

PowerPot – kraftpaket för en bra affär

lingsarbetet stannar aldrig av.

PowerPot-plantorna är vår nya storsäljare. En plantlåda innehåller 128 krukor och de något mindre plantorna ger dig en effektivare och mer ekonomisk plantering.

  – Vi jobbar hela tiden för att utveckla Skogsmagasinet. Läsvärdet kan

NorrPlant

Till det här numret är förändringen främst av kosmetisk karaktär. Den störs-

Peter Engblom, marknadschef 060-59 41 74

ta nyheten är att tidningen har fått ett annorlunda format. Framför allt har

alltid bli högre, konstaterar Erik Jonsson, ansvarig utgivare.

Nytt format

Skogsmagasinet krympt på höjden, vilket ger mer ”magasin-känsla”. I övrigt

SCAs skogsförvaltningar

har formgivningen fått sig en ansiktslyftning, vilket bland annat syns på rub-

Norrbotten 0911-775 50 Västerbotten 090-15 83 60 Ångermanland 0612-257 20

riker, tonplattor och sidhuvuden. Reportagen och innehållet är i stort sett detsamma, men redaktionen

Återförsäljare Eliassons skogstjänst, Kalix Kvalitetsskog Norr Betulaman AB Huljen Forest AB

070-622 92 20 070-662 90 57 070-235 32 77 070-334 10 01

karminkom.se

Norrbotten Västerbotten Ångermanland

diskuterar ständigt förbättringar även i det journalistiska arbetet.   – Målet är att fortsätta att ligga i topp bland Sveriges skogs­­ tid­ ningar. Det kräver att vi är lyhörda för våra läsares åsikter. Om du har idéer och vill komma i kontakt med oss på tidningen är du varmt välkommen att höra av dig, avslutar

www.scaskog.com

Erik Jonsson. Telefonnummer och e-postadress hittar du på sidan tre i tidningen.

26

5SjEGjMMSJLUBSF 3)1VTIFS

t-ZGUPNSÌEF 5 – DN t4UPSMZGULSBGU t'JOOTJTUPSMFLBS tMBSLOBEFOTLSBGUJHBTUF t#ÊSSFNNFEGÚMKFS t'ÚSNÌOMJHBQSJTFS Ring oss eller din motorsågsförsäljare för info!

REIPAL AB Tel. 0413-249 48 Fax. 0413-249 84

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013


Ekonomi & Juridik

Johan Sandberg, jägmästare & fastighetsmäklare, LRF Konsult Umeå  •  tel: 0771-27 27 27  •  johan.sandberg@konsult.lrf.se Webb: www.konsult.lrf.se

Nytt år med nya möjligheter Som ett avstamp inför det nya skatte­ året går vi igenom en rad spännande möjligheter för dig som skogsägare. Det handlar om goda investeringar, skogsköp, nya skattergeler och hyres­ intäkter. Att äga skog är en långsiktig investering. Nu då skogskonjunkturen är vikande är det ett utmärkt tillfälle att passa på att investera i din fastighet. En åtgärd som ofta är eftersatt är röj­ning. En väl utförd röjning är en av de lön­ sammaste investeringarna du kan göra i din skog, men ofta kommer det inte längre än till en tanke och en massa dåligt samvete för alla hektar som du borde ha röjt för länge sedan. Passa på att röja så här i lågkonjunkturen, då det är lättare och kanske också billigare att få tag på duktiga entreprenörer som kan ut­ föra röjningarna. Andra lönsamma inves­te­­ ringar kan vara under­håll av befintliga ­vägar, dikes­ rensning och skogsgödsling. Har du pengar på skogskonto eller ­betalnings­plan kan du alltså direkt höja värdet på din ­fastighet genom att investera i ­fastig­he­ten utan att det blir någon skatt på uttaget. På vissa långsiktiga investeringar kan du inte göra direkt­avdrag, exempelvis på en ny väg. Sänkt skatt Från och med 2013 blir det lättare med långsik­ tiga investeringar för enskilda närings­idkare, då ­expansionsfondsskatten sänks från 26,3 procent

till 22 procent. Om du redan har gjort avsätt­ning­ar till expansionsfond kommer du vid skatte­beräk­ningen för inkomståret 2013 att få tillbaka 4,3 procent av din inbetalda skatt. Detta betyder att om du kan köpa en traktor för 300 000 kr plus moms som du betalar för skogs­pengar, får du betala en expansionsfonds­skatt på 46 200 kr år 1. Har du inga in­komster från skogen de närmaste åren efter köpet får du tillbaka skatten i takt med att traktorn avskrivs. Efter fem år har du fått tillbaka hela summan. Vid 2013 års taxe­ ring får du dessutom göra direktavdrag för alla inventarier som kostar 22 000 kr (exklusive moms) eller mindre. Vid 2014 år taxe­ring är gränsen för direktavdrag 22 250 kr. Köpa skog? Som en konsekvens av lågkonjunkturen för sågverks- och massaindustrin ser vi för första gången på ett decennium en inbromsning av priserna på skogsfastigheter och i vissa delar av landet till och med fallande priser. Avmattningen syns tydligast på mindre att­ raktiva fastigheter. På attraktiva fastigheter nära större städer kan man fortfarande se en viss ökning av priserna. Avmattningen motverkas dock av att räntorna fortfarande ligger på en historisk låg nivå och det finns inget som tyder på att räntan skulle stiga dramatiskt under de närmaste åren. De allra flesta köpare av skogsmark ser investeringen i skog som en långsiktig affär och vet också att virkespriserna kommer att stiga efter en

Låt oss ta hand om din avverkade skog

1 års

fast 2,30 ränta % 2 013-0

1-11

lågkonjunktur. Det gäller bara att ha lite is i magen och invänta rätt läge att sälja virket. Momsdeklaration I och med att Sverige måste EU-anpassa moms­ reglerna kommer samtliga skogsägare som har helårsmoms (nästan alla skogsägare) att bli tvungna att lämna en särskild momsdeklara­ tion, då det inte längre är möjligt att redovisa momsen i inkomstdeklarationen. För de allra flesta skogsägare blir första tillfället, då en se­ parat momsdeklaration måste lämnas, i slutet av februari 2014. De som startat verksamheten under första halvåret 2012 måste dock lämna en separat momsdeklaration redan i år. Har man startat verksamheten under andra halv­ året kan man begära att första verksamhetsåret förlängs till den 31/12 2013 och på så sätt slippa lämna någon momsdeklaration i år. Hyr ut skattefritt Från den 1 januari 2013 kan du hyra ut din privatbostad för 50 000 kr per år utan skatt. Schablonavdraget höjs nämligen från 21 000 kr till 40 000 kr, dessutom får du avdrag med 20 procent av hyresintäkten vilket innebär att du kan hyra ut för 50 000 per år utan skatt. Detta avdrag gäller också då du hyr ut s­ ommarstugan eller bostadshuset på jordbruksfastigheten så­ vida du inte gjort om det till hyreshus. Har du en stor tomt med mycket skog på kan du sälja skog från tomten för 40 000 kr per år utan att det blir någon skatt. Är intäkten under 30 000 kr kan även momsen ingå i underlaget.

Många tänker på oss som ett försäkringsbolag och så är det naturligtvis. Men vi är också banken som haft Sveriges mest nöjda kunder på privatmarknaden sex år i rad. På vårt Skogskonto kan du placera din avverkade skog med fast eller rörlig ränta. Du får en av marknadens högsta räntor och möjligheten att fördela intäkterna från skogsavverkningen över en längre tid. Välkommen – det är enkelt att öppna ett nytt konto eller flytta ditt gamla till oss.

lansforsakringar.se/lantbruk Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

27


Nya Skogsägarkorsordet Skogsägarkorsordetnrnr1-2013 1-2013 inga stora grejer alls

jiMMies parti

Myntade ”QUe?” i tv

anKlagas

nor

förr ansvarig för aMv

i Morgon eller i förrgår Mer exaKt han hade en Båt soM hette fraM är en del av göta Kanal

gråvit Mössa Bevis pronoMen på att Man tagit den

BarnafödersKor

anger läge

föregår ex

By i jäMtland

palMe

är det väl sällan på sådana plan? Käresta en stor del av Kallades arBetar- johansrörelsen son

vattendrag

Kilo

Kväve

håller reda på vertiKalplanet

slår Man Med

vard. nio

ton

där ligger KhartoUM

strand

vass chefen på Bygget

värMer fötter

dit sKUlle tre sMå gUMMor

åter en Man Kan dra allt över är MUnK Med tonsUr

Bär Bär

Kan Man KoMMa ett i roM till i paris

före dieM

Brages frU

svensKa cUpen viss Klav

ädelgas

north daKota

görs det Med fingerfärg

illvillig

före titanic natUrlig logaritM

vatten och avlopp

sKogstoKig

Bly

sätta frön styr griMaldi

raritet

någon Kort

solotillvaro eldig roMersK Kejsare

singel förr

BUsKe

före Medalj, sMed och sKiva

Norra SkogSmagaSiNet 1-2013

KaliUM

KvarlåtensKap

delar s och dK pixlar per tUM

soM adhd strUpljUd eller sångsätt

vis gUd

Körar

Kraft

sKratt hänföra

koNStruktör: aliNea.Nu Korsordsmaster: Andreas Lindberg

Vinn en ryggsäck full med Vinn enöverraskningar ryggsäck!

Lös korsordet och plocka ut bokstäverna från de gröna rutorna. Kasta om dem och bilda ett ord Lös korsordet och plocka ut bokstäverna från de sex gröna som har med bilden att göra. Det är lösningen. Du kan skicka in korsordslösningen till: rutorna. Kasta och bildamejla ett ord Norra Skogsmagasinet Norra Skogsägarna, box 4076, 904om 03dem Umeå – eller detsom till: har med skogenoch attdin göra. Det är lösningen. Du kan skicka in ordet på korsord@norra.se – glöm inte att ange ditt namn adress. Den först öppnade rätta lösningen vinner en ryggsäck fylldadress, med överraskningar. nedanstående eller mejla det till: info@norraskogsSenast den 15 april vill vi ha ditt svar. Märk kuvertet ”Skogsägarkorsord” Lyckaditt till! namn och din adress. ägarna.se. Glöm inte att ange

Korsordsvinnare och rätt lösning Korsordsvinnaren i Norra Skogsmagasinet Min lösning: nr 4/2012 blev Thomas Wahlberg, Övertorneå som får en ryggsäck med hemliga presenter, från Norra Skogsägarna. Rätta lösningen för korsordet i nr 4/2012 var ”BAMSE”.

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Min lösning: Namn:_______________________________ Adress:_________________________________ Den först öppnade rätta lösningen vinner en fin ryggsäck Pnr/Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . från Swedteam värd 2 000 kr. Senast den 1 mars vill vi ha ditt svar. Lycka till! ............................. Postnr./0rt:___________________________ Telefon:__Tel: _______________________________

28

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013


oM i UK

Vi är lika kompetenta när det gäller industriportar

Garageportexperten. Namnet till trots, så har vi samma höga kompetens och samma djupa sortiment inom portar för industrier, butiker, lant- och skogsbruk. Hos oss hittar du bl.a. Hörmanns industritakskjutportar, rullportar och rullgaller. Kom in till oss, eller ring så kommer vi till dig - kostnadsfritt förstås.

Luleå Handelsvägen 15 A Tel: 0920-25 41 00

Umeå Spinnvägen 1 Tel 090-12 06 20

Skellefteå Industrivägen 36 Tel 0910-77 90 82

Örnsköldsvik/ Härnösand Ravesta 135, Arnäsvall Tel: 0660-37 51 11

500 H.O. FOREST

pris från:

59 900:exkl moms 74 875:inkl moms

Kraftfull och hållbar. för arbete, jaKt eller reKreation. terrÄnG - 59 900:- (74 875:- inkl moms) eu traKtor - 71 920:- (89 900:- inkl moms)

Besök oss för mer information och en övertygande provkörning Burträsk • tel 0914-104 02 • www.hallgrensmotor.se www.garageportexperten.se

RABATT till medlemmar i Norra Skogsägarna! Även på Husqvarna och Stihl

www.polarissverige.com www.polarissverige.com

Snabba, starka, effektiva och pålitliga .

.

• Förenklad drift med kontrollpanel som styr allt • Aktivering av sågkedjan endast i kapmomentet • Bättre åtkomlighet för service/underhåll med bl.a en stor skyddshuv • Renare ved med unik renskanal i transportören • Steglös klyvkraft upp till 8 ton med automatisk klyvstart. Hastighetsoptimerad!

trejon.se

HakkiPilke-klapikoneen logo, vaaka / HakkiPilke logo horizontal

EASY 38 EL/TR

132.900:Rek. utpris 147.500:(exkl. moms)

Gäller tom 28/2 2013

• Maskinens funktioner manövreras med joystick • Hydraulisk inmatningsmatta • Vridbar transportör med hydraulisk drift • Steglös klyvkraft upp till 7 ton med automatisk klyvstart

EASY 37 EL/TR

115.900:Rek. utpris 133.900:(exkl. moms)

Gäller tom 28/2 2013, eller så långt lagret räcker

Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Borlänge 0243-50 17 23, Hedemora 0225-125 70 Gotlands Län: Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg 0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län: Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40, Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm 0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Södermanlands Län: Södertälje 08-550 60 490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155-714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands Län: Sunne 0565-135 10, Årjäng 0573-380 40, Karlstad 054-13 77 00, Säffle 0533-123 85 Västerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70 Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands Län: Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28, Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80 00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

Följ oss:

29


Personalnytt

Kåseri av Owe Eliasson

Annika Eriksson har anställts som redovisnings­­eko­ nom. Annika började på ekonomiavdelningen den 1 april förra året som inhyrd redovisnings­eko­nom från Lernia. Magnus Furmark, tidigare tillförordnad virkes­områ­­ des­chef i Södra Lappland, har nu fått tjänsten som ordi­­narie virkesområdeschef. Fredrik Samuelsson, projektingenjör på teknik­avdel­­­­ningen, kommer under våren att tillträda tjäns­ten som produktionschef vid Sävar såg. Anders Lundstedt, tidigare skogsvårdsansvarig inom region Umeå, har fått en tjänst som produk­tions­­ inspektor inom VO Södra Västerbotten, med ansvar för ­­av­verk­ningsgrup­per­na inom ­­­virkesom­rådet. Andreas Amtolt har ­ provanställts som såg­verks­arbe­­tare i Sävar. Andreas

Det händer fortfarande att Glesbygds-Arvid berättar om tiden då kemisk

lövbekämpning från luften av storskogsbruket ansågs helt nödvändig för att rädda den unga barrskogen. Men när forskare började peka på c­ ancerriskerna sänktes tonläget. Efter 1986 landade inte längre några besprutningsplan på de svenska skogsbilvägarnas raksträckor. 1977 hade användningen av den dioxin­ framkallande fenoxisyran 245 T förbjudits. – Minns du själv besprutningen? frågar Arvid och spänner ögonen i mig.

efterträder

Anton Moberg, som har avslutat sin an­ställ­ ning vid Sävar såg.

Hormoslyret

Fredrik Samuelsson.

Markägare har fått nog Tre skogsägare inom Skellefteå Norra älg­sköt­sel­område har tröttnat på att varje år få sina tallungskogsbestånd skadade av hungriga älgar. Nu sätter de upp stängsel runt en cirka elva hektar stor tallföryngring. Med hjälp av stängslet vill skogsägarna i Skellefteå skydda en tallföryngring som gränsar mot deras re­­s­pek­tive mark, för att den ska ges möjlighet att utvecklas på ett normalt sätt. Lars-Olof Lundmark, Urban Grenholm och Thomas Lundqvist lägger förutom ma­te­rial ner mycket eget arbete på att skydda sin skog.   – Tittar vi på kostnaden kommer den att belasta oss med detsamma som en ny återbeskogning skulle kosta, med allt vad det

– Jo, och i egenskap av skogsreporter i allra högsta grad debatten. Domän­ verket framhöll flitigt att skulle man gå över till mekanisk lövbekämpning, alltså med röjsågar, så krävdes enorma personalresurser. SCA ville inte vara ”sämre” utan framhöll att det skulle gå utför för skogsbruket om kemika­ lierna förbjöds. Att stora arealer älgfoder i form av unga lövträd och lövsly försvann var något som inte ens de mest alerta jaktvårdsorganisationer hann med att föra upp på bordet. Kanske litade man på kompetensen hos det välutbildade skogsbruket. Det var först när älgarna tog det som fanns kvar i skafferiet sedan lövet var borta, tallplantorna, som det blev något av panik i lägret. Men så fanns det ett skogsbolag, MoDo, som nästan helt avstod från be­

sprutningen. En slags Ferdinand under korkeken. Som skogsreporter var det givetvis tacksamt att peka på detta när argumenten från ”sprutbolagen” framfördes att det skulle gå åt h-e om besprutningen upphörde. Jag minns vid ett miljöseminarium i Saltsjöbaden, där Naturvårdsverkets generaldi­ rektör Valfrid Paulson deltog, hur han lite faderligt förklarade för oss skri­ vare att MoDo var inriktade på produktion av björk och därmed inte hade samma behov av att bekämpa lövslyet. För att leva upp till en slags lojalitet mot de övriga skogsbolagen måste MoDo framhålla att man för närvarande avstod från besprutning.

nu innebär. Skogen ska ju stå i hundra år och utvecklas med förräntning. Vi känner oss tvungna till det här för att kunna ägna oss åt vårt intresse för skogen och inte minst för våra framtida skogsbrukargenerationer, säger Lars-Olof Lundmark.

Någon storskalig besprutning skedde inte i privatskogsbrukets planteringar

och skälet var förmodligen inte att man var ute för att vårda någon miljö­ gloria, utan det faktum att det var svårt att flygbespruta på så små områden. Och sammantaget blev det förstås väldiga arealer som aldrig besprutades eftersom privatskogsbruket utgör hälften av landets skogar. Det ska också sägas att många små skogsägare har en försiktig hållning till

Nästa nummer av Norra Skogsmagasinet kommer ut den 10 juni 2013.

30

”nyheter”. Även om det fanns möjlighet att sprida hormoslyr med rygg­ sprutor, vilket i storskogsbruket skett sedan 1947, så valde många röjkniv eller röjsåg för att få bukt med lövslyet och samtidigt spara utvecklingsbara björkar. Och när den snabbväxande nordamerikanska tallen Pinus contorta dök upp på scenen sa åtskilliga skogsbönder: Det där är nog någonting för dom stora! Norra Skogsmagasinet nr 1/2013


läs på distans eller campus

I skogen startar resan från planta till färdig produkt. Vill du vara med? trä är ett positivt material på många sätt. Det är en råvara som det finns gott om och användandet av trä bidrar till ett sunt kretslopp. Vill du jobba någonstans i kedjan från planta till färdig träprodukt? Kanske är du privat skogsägare och vill läsa en kurs i Hållbart familjeskogsbruk? Mitt i det skogsrika Småland kan du utbilda dig inom Skog och trä. Sök senast 15 april. På hemsidan hittar du mer info, studentbloggar, mm. lnu.se/amnen/skog-och-tra

Styr och övervaka via GSM SIKOM GSM AC III

Utan att vara på plats kan du enkelt; – Styra, t.ex. höja&sänka värmen. – läsa av temperatur. – få larm om hög/låg temp., inbrott, driftstopp, strömavbrott m.m..

vår studievägledare Stanley Neergaard svarar gärna på dina frågor, tel 0470-70 86 25.

Du styr och övervakar direkt från din telefon. Flera olika modeller. Begär mer information!

0941-10225 • www.intectra.se

ch stning o Bred infä ! pp kraftig ta

.

Hardoxgrip Stor grind som går utanför stöttorna.

stArkAst i skogen 5 starka skäl att välja Palms-kvalitet! • Avtagbar kran/stödben med 3-punktsfäste. Ger ökad flexibilitet. Kranen kan utnyttjas till andra göromål på gården. • Vridhus av absolut högsta klass. Ger ökad driftsäkerhet. En detalj som inte bör underskattas vid val av skogsvagnar. • Stödben och kran är sammansatt till enhet. Ger valfrihet när man till exempel behöver byta till en större vagn. • Låg tyngdpunkt på kranpelare. Ökar stabiliteten på ekipaget och minskar tipprisken. • Brett sortiment - hela 14 modeller ger dig valfrihet. Du hittar alltid en kombination som passar ditt behov • Priser från 89.900:-

Vagnen på bilden är extrautrustad med bland annat ett extra par stöttor. Ingår ej i priset.

team norrland När du behöver maskiner och redskap för lantbruk, entreprenad eller skog från John Deere, Nordfarm mm.

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

Norrbottens Maskin AB • Luleå Tel: 0920 - 311 00 • www.nmab.se Lindgrens Lantbruksmaskiner AB • Skellefteå Tel: 0910-58 91 00 • www.abllm.se Traktorcity Umeå AB Tel: 090-18 93 15 • www.traktorcity.com

X-Maskiner AB Hudiksvall: 0650-161 00 Sundsvall: 060-52 54 85 Östersund: 063-308 95 Örnsköldsvik: 070-214 15 16 www.x-maskiner.se Pris gäller vagn och kran i grundutförande och är exkl. moms.

31


Posttidning B

SkogensHus

B

Bilaga medföljer Returer till: Norra Skogsägarna ek. för. Box 4076, 904 03 UMEÅ

Jan Wiklund Mobil 070-269 41 41 jan@skogenshus.se

Anders Lennartson Mobil: 070-868 40 45 anders@skogenshus.se

Per Thiger Mobil: 070-656 86 22 per@skogenshus.se

SÄLJA

Torbjörn Jakobsson Mobil 070-699 41 41 torbjorn@skogenshus.se

Stellan Bäckman Mobil: 076-776 42 01 stellan@skogenshus.se

Göran Karlsson Mobil: 070-656 80 25 goran@skogenshus.se

Benny Gustafsson Mobil: 070-656 80 24 benny@skogenshus.se

ÖVERLÅTA Örnsköldsvik

Anna Nyrén-Jonsson Direkt 0660-140 15 anna@skogenshus.se

Maria Nilsson Direkt 0660-140 41 maria@skogenshus.se

Nordmaling Umeå Åsele

Linda Sundgren Direkt 0660-140 71 linda@skogenshus.se

Kent Hörnfeldt Direkt 0660-108 80 kent@skogenshus.se

ÄGA

Lycksele

Du når oss på 0771-120 140


Norra Skogsmagasinet