Nordvalls magasin - Etiketten i fokus

ETIKETTEN I FOKUS

E T T M A G A S I N F R Å N N O R D VA L L S E T I K E T T A B

En lapp som speglar samhället Så kan man se på etiketten. Den tanken hade inte – läs förmodligen aldrig – slagit mig om det inte vore för att min arbetsgivare heter Nordvalls.

Numera känns det direkt främmande att föreställa sig en tid då jag inte funderade över huruvida en viss etikett är digitaltryckt eller tryckt med flexo, om den har någon taktil effekt eller över det vettiga i att se en pappersetikett på en plastflaska (i synnerhet med ett ekologiskt innehåll i produkten). Var jag någonsin omedveten om dessa saker? Det förtränger jag helst.

Som jag var inne på i inledningen säger etiketten något om samhället och just därför är det fascinerande att se hur marknadens krafter styr vad tryckpressarna trycker.

Efterfrågar marknaden handsprit, då trycker vi etiketter till handsprit. Efterfrågar marknaden snus, då ordnar vi etiketterna till dosorna.

När jag intervjuade några av Nordvalls medarbetare – resultatet hittar du bl.a. i detta magasin – framträdde olika sidor av vårt etikettryckeri. Gemensamt för alla som berättar om sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter är dock utan tvekan engagemanget och viljan att göra ett genuint bra jobb för dig som kund. Som av en händelse är passion och service också två av Nordvalls tre värdeord. Mitt tips till dig som köper etiketter; dra nytta av det och välj oss på Nordvalls!

Beundrar ”Kaffeskrapan” i Karlstad efter ett kundbesök här.

Trevlig läsning!

Linnéa Vikbrant Marknadschef

På kundbesök i Göteborgs hamn. Här luktade det olja.

På besök hos Spendrups.

För dem är etiketten väldigt viktig.

4

ETIKETTEN I FOKUS ges ut av Nordvalls Etikett AB Redaktör och text: Linnéa Vikbrant Foto: Apelöga eller Nordvalls där inget annat anges Form: FRK Persson

Tryckeri: Trydells, Laholm Papper: 250 g Arctic Silk, 150 g Arctic G-Snow Hemsida: nordvalls.se Copyright: Nordvalls Etikett AB 2020

ter?

Använder du fraktetiket

ktetiketter.se, Ta gärna en titt på Fra r väljer du bland ett en del av Nordvalls! Hä tter till de vanligaste brett sortiment av etike ende leverans. fraktbolagen för omgå enkelt flera typer Här beställer du också ssar till olika skrivare. av transferfolie som pa

Vill du hänga med bakom kulisserna?

På våra konton på Instagram, Facebook och LinkedIn bjuder vi på tips och tricks, en och annan kunskap och välkomnar dig in bakom kulisserna på Nordvalls Etikett.

Koll på etiketterna med Web4Labels På Web4Labels hittar du som kund användbara uppgifter om dina etiketter såsom lagersaldo, beräknat leverans­ datum och artikelnummer. Med mera!

Saknar du användaruppgifter?

Kontakta din innesäljare eller säljare så hjälper de dig.

Lär dig om etiketter på YouTube

Avsnitt 1 Etikettens funktion

Avsnitt 2 Etikettens material

Har du tittat på vår introduktion till etiketter på YouTube än? Inte? Då kan det vara läge att skriva in NORDVALLS ETIKETTSKOLA i sökfältet på YouTube.

Prenumerera gärna på vår YouTube-kanal för att inte missa framtida innehåll!

Avsnitt 3 De vanligaste tryckteknikerna

5

Foto: Mårten Svensson

Pågen bakar

med kärlek till svenska råvaror

Pågens Berith Apelgren berättar om målet att baka med 100 procent svenska råvaror, om vikten av färskt bröd och bakdagsetiketter.

BIDRAR TILL HÅLLBART JORDBRUK

Svenska råvaror är en av Pågens hjärte­ frågor. Det menar informations- och hållbarhetschef Berith Apelgren och understryker att företaget sedan länge jobbar för att bidra till utvecklingen av ett hållbart svenskt jordbruk.

– Vi bakar med 98 procent svenskt mjöl och 87 procent svenska råvaror. Den siffran ökar vi för varje år.

Att Pågen äger sina egna kvarnar, den ena belägen utanför Kävlinge och den andra i Göteborg, ger till exempel goda möjligheter att påverka hur jordbruket bedrivs.

– Att vi har egna kvarnar gör att vi inte bara köper in mjöl på en börs utan vi kontrakterar det direkt till avroparna på kvarnen, ställer krav på vilket utsäde de odlar och vilka bekämpningsmedel som används, och så vidare.

KUND

GODA FÖRHÅLLANDEN GER HÖG AVKASTNING

8

Det mesta av Pågens hållbarhetsarbete sker ute på olika funktioner i företaget. Behovet av att kommu­ nicera internt för att lyfta vad man faktiskt gör är därför stort, menar Berith.

– Det blir en del missionerande för att hjälpa oss att få upp ögonen och sprida vad som skrivs i media och vad som händer på hållbarhetsområdet inom Pågen.

Och intresset för frågorna är stort inom företa­ get, betonar hon.

Foto: Pågen

har jobbat otroligt mycket på att ” Vitrimma i värdekedjan för att få fram bröden så färska som möjligt och då blir etiketten från er bäraren.

Så den är mycket viktig för oss.

”

Förutom att äga sina egna kvarnar har Pågen testodlingar som man hoppas ska ge grödor med hög proteinhalt, helst utan att man behöver tillföra särskilt mycket näringsgödsel.

– Vi har hårda krav i Sverige, men vi har också ganska gynnsamma förhållanden så vi har stor avkastning per yta utan att använda en massa gödningsmedel.

Jordbruksmark som odlas året runt, istället för att under delar av året ligga bar och osådd, är ett annat led mot ett mer hållbart jordbruk.

– På Pågen har vi 75–80 procent med höstsådd så vi ligger väldigt högt där. Det är ett miljövänligt odlingssätt som vi prioriterar.

ETIKETT FÖRMEDLAR BAKDATUM OCH BATCH

Etiketten på Pågens förpackningar har ingen direkt grafisk funktion, men mindre väsentlig för det är den inte. Pågen sätter inte ut bäst-före-datum på

etiketten utan trycker istället upp bakdagen då man vet att det är den kunden letar efter. Etiketten innehåller också ett batch-nummer för att under­ lätta spårning vid eventuella brister eller problem.

– Vi har jobbat otroligt mycket på att trimma i värdekedjan för att få fram bröden så färska som möjligt och då blir etiketten från er bäraren. Så den är mycket viktig för oss. ¢

Fakta om Pågen Omsättning:

3,4 miljarder SEK (varav 3 miljarder SEK i Pågen AB) Huvudkontor:

Malmö Produktion:

Två bagerier, ett i Malmö och ett i Göteborg Mission:

”Vi bakar för framtiden – det vi bakar vill vi kunna ge till våra barn.”

9

”Allting tog mycket längre tid förr”

Till stor del uppväxt i mormor och morfars tryckeri i Tomelilla, med utbildning i tryck­media och med mer än tjugo års erfarenhet av Prepress-arbete, har Linda Nilsson sett branschen och kundernas beteende utvecklas på nära håll.

” Det har blivit mycket mer special­effekter på etiketten. Screen, prägling, hot foil, sandpapperslack.”

FRÅN MÖRKRUM TILL LASERGRAVERING

Ett år före millennieskiftet kom Linda Nilsson till Prepress på Nordvalls i Sjöbo. Då använde avdel­ ningen sig av mörkrum för filmtillverkning och många kunder bad om att få en text och en bild på etiketten. ”Du kan väl slänga ihop något”, var ett inte ovanligt kundönskemål.

Snabbspolning till 2020 och mörkrummet har fått se sig besegrat av lasergravering och kunder med prisbelönta designbyråer som skickar professi­ onella etikettunderlag.

– Allting tog så mycket längre tid förr. Nordvalls känns som ett mycket modernare tryckeri nu än när jag började vilket är jättekul.

TRYCKANPASSNING ETT KRITISKT MOMENT

Varje kundunderlag, även kallat artwork, som kom­ mer till Prepress genomgår en rad åtgärder för att bli till tryckfärdiga filer. En tryckfärdig fil är en fil som gör att tryckpressen och tryckaren som arbetar vid den vet i vilken ordning olika färger kommer, att det blir exakt de färger som kunden förväntar sig och att de hamnar precis rätt på underlaget.

– Det första vi gör är att vi konverterar under­ laget till vårt Esko-system. Sen gör vi vår tryck­ anpassning utifrån vilken press det ska gå i.

Skulle ett underlag inte tryckanpassas korrekt kan en del tråkiga konsekvenser uppstå. Linda vet vad man bör undvika.

– Saknas det till exempel svällning ute i tryck­ pressen så glipar det mellan färgerna, så att det syns en vit kant i motivet. Går ett raster ner till 0 kan det nästan se lite skitigt ut i slutet.

Kunden kan också bidra till en smidig process från beställning till leverans. Genom att skicka en högupplöst pdf komplett med typsnitten som ska användas kommer man långt, förklarar Linda. Att vara redo och snabb när korrekturen ska godkän­ nas gör också arbetsgången effektiv.

This is How är ett bryggeri som inte lämnar etiketten åt slumpen. Med en väl sammanhållen design och ett tydligt koncept ville bryggeriet ha etiketter som gjorde varumärket rättvisa. Till bryg­ geriets etiketter används en sandpapperslack som förstärker designen. Att utveckla lacken och få den att samspela med övriga effekter i designen satte Linda och Prepress på prov.

– Här var vi ganska osäkra på om det verkligen skulle bli bra. Men det blev hur bra som helst.

Det är jättekul att se.

MED PASSION FÖR FÖRBÄTTRINGAR

Kanske är en del av förklaringen att hon är en täv­ lingsmänniska, men roligast av allt på jobbet menar Linda är att hitta områden eller saker att förbättra.

– Jag tycker det är jätteroligt att leta förbätt­ ringar och att hitta lösningar som gör att det går snabbare. När man hittar någonting som gör stor skillnad blir man så jäkla glad.

Under åren på Nordvalls har Linda varit med om införandet av flera nya system som effektivise­ rat flöden mellan tryckeriets avdelningar. Många tryckpressar har också tillkommit och arbetet med att få dem att fungera optimalt i organisationen beskriver hon som roligt och utmanande.

– Jag har alltid tyckt att tryck har varit intres­ sant. Man var på mormor och morfars tryckeri när man var liten och vi bodde precis ovanpå tryckeri­ et också. Man har vuxit upp med det.

Gymnasiestudierna fick tryckmedia som inrikt­ ning och med undantag för några år på ett annat tryckeri har Lindas arbetsgivare hetat Nordvalls Etikett.

– Jag tror att de flesta trivs här. Vi har kul tillsammans och vi trivs på våra avdelningar. ¢

SPECIALEFFEKTER HÄR FÖR ATT STANNA

Om det förr inte var ovanligt att kunder bad Linda och Prepress att ”slänga ihop” något, är det idag inte alls ovanligt att kunder har idéer och önske­ mål om etikettens utförande och intryck.

– Det har blivit mycket mer specialeffekter på etiketten. Screen, prägling, hot foil, sandpap­ perslack. Man är mer medveten om designen idag.

Den ska vara säljande.

Att tryckanpassa etiketter med många special­ effekter är utmanande och roligt, menar Linda.

Kuriosa: Linda Nilsson blev svensk mästare i dart 1996 och 1997 samt nordisk mästare i dart 2014.

11

Visste du att Nordvalls etiketter är svensktillverkade? Vi finns i skånska Sjöbo och i Kungälv strax utanför Göteborg.

Med passion för etiketter Möt Linus Ferenczy, produktionsansvarig Nordvalls Sjöbo NORDVALLS OCH LINUS Ferenczys vägar kor­ sades av en slump. Under ett uppehåll från jobbet som byggnadsmålare bestämde han sig för att ge etikettryckeriet i Sjöbo en chans. Planen, berättar han, var att prova på tryckeribranschen.

– Jag tyckte det var rätt tråkigt i början. Jag var i kontakt med min gamla arbetsgivare och var väl­ kommen tillbaka. Men så fick jag en ny tjänst här.

Den nya tjänsten erbjöd varierande uppgifter och idag, tjugo år senare, har Linus arbetat vid så gott som alla avdelningar i produktionen. För sexton år sedan lärde han sig hantera en bok­ tryckspress. När den togs ur bruk väntade en smal flexopress och arbete med foliering och högföräd­ lade etikettproduktioner.

– 2008 kom en ny flexopress, en vi fortfarande har i produktion, och då började jag jobba med

den. 2013 blev jag teamledare på ett skift och 2016 blev jag produktionsansvarig.

Som produktionsansvarig för Nordvalls Sjöbo ser han till så att det dagliga arbetet flyter på och att medarbetarna i produktionen har förut­ sättningarna de behöver för att producera enligt kundernas önskemål. Sin roll beskriver han som stöttande och coachande.

– Oftast har vi människor redan en lösning i en situation, vi behöver bara få hjälp med att tro på den.

FLEXIBEL PRODUKTION MÖTER UTMANINGAR

Den största skillnaden mellan förr och nu stavas flexibilitet.

– Förr jobbade du mycket mer vid en maskin som du hade ansvar för tillsammans med en kol­ lega. Den maskinen lämnade du i princip aldrig.

Var det lite mindre att göra i just den maskinen så städade du kanske runt omkring den. Idag ser vi till att folk kan vara där de är som mest behövda.

Idag kan många av produktionens medarbetare hantera åtminstone två tryckpressar eller maskiner.

Det, menar Linus, gör Nordvalls starka och betyd­ ligt mindre sårbara än förr. Utmaningar framöver saknas däremot inte.

15

– Vi har ganska många medarbetare i ungefär samma ålder och de kommer att gå i pension ungefär samtidigt. Det är viktigt att vi fyller på med kompetens och ser till så att vi får en smidig övergång.

Trots det, menar Linus, innebär generations­ skiftet en utmaning för bolaget.

– Flera av de som går i pension om några år har varit här länge och har mycket hög kompetens.

Därför är det viktigt att vi utbildar de yngre och successivt lär dem att köra fler maskiner. ÖKAT MILJÖFOKUS I TRYCKERIET

Som tryckeri hanterar Nordvalls färger och kemi­ kalier och restprodukter, spill, från tillverkningen är svårt att komma ifrån. Nordvalls miljöpolicy slår fast att företaget i alla beslut och på alla nivåer ska beakta miljöhänsyn.

– Idag är det en uttalad strategi att vi ska ha en arbetsmiljö där vi kan jobba hela våra liv utan att bli skadade eller utsätta oss för onödiga risker. Vi ska bara använda de produkter som är de bästa för människa och miljö och de två går ofta hand i hand.

Just spillet jobbar man på Nordvalls aktivt för att minska. Helst vill man förstås se så lite som möjligt, men det som uppstår behöver tas om hand på ett smart sätt.

– Det är inte bara det att du ska ha möjlighet att ta hand om det, det ska också transporteras och det ska vara enkelt att skicka iväg det. Här tror jag att vi kommer att se fler lösningar.

kund kan du också bidra ” Som genom att göra aktiva val. ”

På Nordvalls jobbar man också för att göra in­ ställningstiden i tryckpressarna så kort som möjligt.

Innan ett jobb kan påbörjas i en maskin måste en rad parametrar ställas in och genom att hålla den här tiden kort förbrukar man minimalt med mate­ rial och resurser innan tryckningen kommer igång.

– Sen finns det ju också flera miljömärkta mate­ rial. Som kund kan du också bidra genom att göra aktiva val.

TIPS TILL ETIKETTKUNDEN

16

Den som pratar etiketter med Linus märker snart att ämnet intresserar honom mycket och att kun­ skapen på området är gedigen. Att med utgångs­ punkt i kundens önskemål ta fram etiketter som lever upp till förväntningar men som kanske ibland

Nordvalls vill ha en arbetsmiljö där medarbetare kan jobba hela sina liv utan att utsättas för onödiga risker.

också överträffar dem är något han brinner för.

– En väl genomtänkt produkt är mer kostnads­ effektiv. Överbearbetning kostar pengar. Fråga tryckeriet; kan man göra på ett annat sätt?

Ibland kan man göra nästan samma sak fast lite smidigare.

Som etikettkund menar Linus att det är klokt att börja med att fråga sig vad etiketten ska användas till. Ska etiketten främst förmedla information eller är den en del av en säljstrategi?

– Vilken målgrupp vänder ni er till? Finns det några element i er verksamhet, i produkten eller era värderingar som ni vill plocka med i etiketten?

Bestäm er för några grundelement. Vi kan hjälpa till att förstärka partierna ni väljer.

HÖGT TEMPO STÄLLER KRAV

Som växande företag är Nordvalls en arbetsplats med stundtals mycket högt tempo. Hur märks det i produktionen och hur är en bra dag på jobbet?

Tre saker du inte visste om Linus Vad vet inte alla om dig?

– Jag är ganska musikalisk. Jag kan spela diverse olika instrument. Men jag kan inte läsa noter utan jag spelar på gehör. Jag är också rätt svag för doftljus.

De får gärna vara från Rituals.

Vilken etikett skulle du vara?

– En bra dag har vi fått iväg några av de mest akuta grejerna, och kunden är väldigt glad och nöjd och tycker att de har världens bästa leve­ rantör. Har vi då också lyckats göra det ganska friktionsfritt i vår produktion så är det en väldigt skön känsla.

Högt tempo och mycket att göra förutsätter ofta ett väl fungerande teamarbete och engage­ rade medarbetare. Linus menar att så är fallet på Nordvalls.

– Det som gör mig stolt är att vi är en samling härliga människor som bryr sig om vårt arbete och vår uppgift i samhället. Vi är stolta över produkter­ na vi har fått förtroende att vara med och tillverka.

Samtidigt är han noga med att inte vila för mycket i gamla prestationer.

– Jag tror det är viktigt att man, även om man är stolt över vad som har gjorts, inte slappnar av.

Vi ska vara nyfikna och ödmjuka inför framtidens utmaningar. ¢

– Jag gillar när man bygger från det enkla. Om jag skulle göra en etikett själv vill jag få en premiumton på den, men samtidigt hålla nere kostnaderna. Ett transparent standardmaterial i mörkblått, en av mina favoritfärger. Den hade jag nog lagt och börjat med den 100% i ena kanten och sen hade jag tonat upp den så att den blir ljusare och ljusare. Sen hade jag lagt på matt lack och den tonas ungefär samma som den blåa fast vi kör med lite grövre raster. Vi kommer att få skillnader; matt blankt och lite ljusare blåa fält.

För detaljer för att få det att glimma lite grann så finns det en speciell silver som heter Eckart. Den är lite blankare än standard. Vi använder bara flexoteknik och vi är totalt uppe i tre färger och en standardtek­ nik. Inga jättesvåra saker, det enda vi har gjort är att vi tänkt igenom hur vi använder teknikerna och på så sätt har vi skapat effekterna.

Vad är god etikett enligt dig?

– Det jag brukar tänka är – i allmänna termer – att man ska akta sig för att uttala sig innan man har hela bilden av en händelse. Ifrågasätt hellre en gång till. Det för­ söker jag leva efter. Och det bästa sättet att veta om man kan lita på någon är att lita på personen.

17

Vi gläds åt att kunder i allt större utsträckning efterfrågar en hållbar produktion.

”Etiketten kan inte rädda dig” Liselott Widerström, mer känd som Lotta, har som mål att utvecklas med kunderna steg för steg.

20

EFTER UNGEFÄR TJUGO ÅR som säljare, varav

tio på Nordvalls Etikett, är Lotta långt ifrån främ­ mande för att sätta sig in i kunders verklighet och komma med konstruktiva lösningar.

– När kunder har produktionsproblem eller vad det kan vara, då måste du ut och titta på hela kedjan och se deras logistik för att kunna komma tillbaka med en bra lösning.

När hon för tio år sedan var ny säljare på Nordvalls fick Lotta i uppdrag att öka företagets försäljning i Mälarregionen. Med Täby som bas gjorde hon slag i saken och många mil i bil har det blivit.

– Det är något meditativt med att köra bil. Det ger en frihetskänsla.

Mötena med kunder, nya som gamla, ger henne mest energi i arbetet. De och själva säljet.

– Jag hade, och har fortfarande, som mål att hit­ ta nya kunder och utvecklas med dem steg för steg.

Ofta får man börja med ett varumärke eller något format och göra testkörningar för att se till så att det funkar bra. Tack vare fina fabriker och kunnig personal har vi mycket att erbjuda våra kunder.

Förtroende är en faktor som stadigt ökat i betydelse i affärslivet under många år. I takt med

att många säljare alltmer intar rollen som projekt­ ledare för kunden blir förtroende en förutsättning för en långvarig relation.

– Jag har en mycket närmare relation till mina kunder idag än förr. Jag tror det beror på att inköpare vill känna sig trygga med att vi löser uppdraget mer som en helhet åt dem idag. På så sätt behöver de inte vara involverade i alla detaljer utan vi ser till att de har rätt etikett levererad i god tid för att deras produktion ska rulla.

ETIKETTEN GÖR DIG INTE MILJÖVÄNLIG

Hållbarhet i allt från tillverkning till affärer är en självklarhet för många företag idag. Tryckeri­ branschen var inte först med att integrera håll­ barhet och hållbara lösningar i sitt erbjudande till kunder, men har nu kommit ikapp menar Lotta.

– Det har nog varit det mest revolutionerande för branschen de senaste tio åren. Det är ingen trend som har kommit, utan en förändring i vårt beteende som kommer att påverka oss framöver.

Här gäller det att vi är med och driver utveckling­ en och visar att vi kan och vill.

Hur kan en inköpare av etiketter gå tillväga för att göra mer hållbara val när det kommer till etiketter? Är lösningen att gå över till biologiskt nedbrytbara och komposterbara material?

21

hjälper till exempel inte att sätta ” Det en pappersetikett på en plastflaska.

Då går du åt motsatt håll och skapar ännu mer resursslöseri.

22

”

Det kan det vara, men det gäller att betrakta etiketten som en del av produkten eller förpack­ ningen. Enbart etiketten kan inte göra dig miljö­ vänlig, betonar Lotta.

– Etiketten kan inte rädda dig. Det hjälper till exempel inte att sätta en pappersetikett på en plastflaska. Då går du åt motsatt håll och skapar ännu mer resursslöseri.

Tunnare material, och material som skapar en smart helhet är något inköpare och produkt­ avdelningar bör sikta på, anser Lotta. Hon tipsar företag om att fundera igenom en rad frågor.

– Vilket material ska etiketten sitta på? Välj ett material som harmoniserar med produktens.

Hur kommer produkten att hanteras i kommande led? Har du en plastflaska i PE, ja då ska du ha en etikett i PE för då kan konsumenten sortera den i en PE-återvinning.

Ett annat tips är att tänka igenom formatet.

Etiketter i smarta och genomtänkta format kan ge plats åt fler etiketter på en rulle och göra så att rullarna inte behöver bytas lika ofta.

SÄLJARE ETT ENSAMT YRKE

Att förstå kundens utmaningar och behov har varit en röd tråd i Lottas utveckling av befintliga och nya kunder. Efter tio år som säljare av etiketter på Nordvalls, på vilka sätt tror hon att hon påverkat företaget?

– Jag tror att jag ifrågasätter och utmanar vår organisation. Jag är envis där jag tror att vi kan göra det bättre för kunden, inte alltid bättre för Nordvalls.

Nordvalls säljteam är decentraliserat med tre säljare som arbetar med kunder utspridda i olika delar av Sverige och Norden. En fjärde säljare, Key Account Manager Karina Christiansen, arbetar uteslutande med kunder i läkemedels­ branschen. Att arbeta på det här sättet ställer naturligtvis krav på säljaren.

– Säljyrket är ett väldigt ensamt yrke egentligen.

Det är mycket frihet under ansvar. Och de där milen man gör i bil är faktiskt också en av höjd­ punkterna i yrket. Du måste älska att åka bil om du är säljare.

På tal om många mil i bil, hållbarhet och den utveckling som fått en ordentlig skjuts av corona­

Lotta Widerström har hjälpt många kunder hitta rätt etikett. Här pratar hon med Nordvalls VD, Patrik Jenemark.

pandemin: hur kommer säljyrket att påverkas? Blir det fortsatt viktigt att trivas i bilen eller kommer vi resa mindre även efter att alla restriktioner släppts?

– Jag tror att det kommer bli färre mil i bil. Och mötena man faktiskt tar kommer att vara mer konstruktiva. Men jag tror inte att det personliga mötet kommer att försvinna. Jag hoppas inte det för de är väldigt viktiga. De personliga kontakter­ na är alldeles avgörande för om man ska lyckas eller inte. ¢

Tre saker du inte visste om Lotta Vad vet inte alla om dig?

– Det är lite svårt för jag är rätt så pratsam och har sällan hemligheter. Men jag är extremt intresserad av inredning och så målar jag en hel del på fritiden.

Mest akvarell, både föreställande och abstrakt. Det tror jag inte att folk vet om mig.

Vilken sorts etikett skulle du vara?

– Jag skulle vara en PE-etikett för den är flexibel och lite följsam, lite säljaraktig. Den funkar i alla lägen.

Jag skulle vara en kombination av screen och flexo; det är både högt och lågt. Eftersom jag älskar lila så skulle det vara en lila färg. Och när det kommer till specialeffekter skulle jag ha extra allt. Jag var med och tog fram sandpapperslacken så den skulle jag definitivt ha.

Vad är vett och etikett för dig?

– Ärlighet. Jag tycker att ärlighet varar längst. Är du tydlig och rak och säger som det är så vinner du på det. Vet du inte svaret på något så är det bättre att du säger det och ber att få kolla upp och återkomma.

Många av kunderna Lotta jobbar med finns inom kosmetik- och skönhetsbranschen.

23

På Nordvalls låter vi Gemenskap, Passion och Service visa vägen när det gäller hur vi är mot varandra och hur vi sköter vårt arbete.

” Helhetsintrycket är viktigt och förmedlas med etiketten” Vigrum bryggeris grundare har med Instagrams och sociala mediers hjälp funnit såväl andra ölintresserade som etikettleverantör.

26

KUND

MED SIKTET PÅ BUTIKSHYLLAN

Olof Lundqvists ölintresse är inte nytt. Desto nyare är Vigrum bryggeri som han själv startat och som sedan ungefär ett år tillbaka ökat takten ordentligt. Planen för 2020 var att ta sig in på fler restauranger i Lidköpingstrakten, men då covid-19 drabbade restaurangnäringen hårt bestämde sig Olof istället för att försöka få in bryggeriets öl i Systembolagets sortiment.

– Vi ska in på butikshyllan. Vi är redan en god­ känd leverantör, men vi ska finnas på hyllan också.

För sju-åtta år sedan smakade han en IPA (ett överjäst öl med mycket beska) för första gången.

– Jag var lite ”wild and crazy” och tog en IPA från hyllan på Systembolaget och insåg att det fanns så mycket mer att upptäcka.

FLYTTEN TILL GÅRD BLEV STARTSKOTT PÅ BRYGGERI

Upptäckten av IPA:n blev starten på utforskandet av öl bortom ljusa lager och idag har Olof fått upp ögonen för syrlig öl, eller suröl som ölet också kallas. Nöjet, menar han, ligger i att hela tiden utforska nya smaker. Köket där hemma var platsen där det egna bryggandet påbörjades, och där hustruns tålamod prövades, men en flytt till landet skulle snart ändra förutsättningarna.

Foto: Daniel Strandroth, @vigrumbryggeri

ska helst vara humlig och ha ” Ölmycket smak, men en ljus lager i solen behöver inte vara fel. ”

När familjen flyttade till en gård utanför Lid­ köping fick Olof tidigt upp ögonen för ett rum i en ladugård som han såg potential i. Att ställa i ordning rummet, och få det godkänt för tillverk­ ning och försäljning av öl, innebar mycket jobb.

Om drivkraften att gå från ölintresse till bryggare säger han så här.

– Det var det här ouppnåeliga med att starta ett bryggeri. Jag tänkte att jag skulle bevisa att det gick. Så många timmar senare står jag här med ett rum i en ladugård som är godkänt för att sälja öl, ett bryggeri.

LÄS PÅ OCH TA HJÄLP AV ANDRA

För att få lov att tillverka öl för försäljning gäller det att ha en lokal som är godkänd för ändamålet.

Olof tipsar den som när bryggeridrömmar att ha

27

klart för sig vilka riktlinjer som gäller runt lokalens utformning och vilka tillstånd som krävs innan man bestämmer sig för lokal eller utrymme.

– Prata med andra som är steget före, som jag har gjort. Kolla också med Skatteverket vilka tillstånd och regler som gäller.

Det är också bra att förbereda familj och vänner på att bryggeriet kommer att ta mycket tid i anspråk, i synnerhet i uppstartsfasen. För egen del bjuder Olof gärna in nära och kära när det kommer till provsmakning, något han tipsar andra om att också göra.

Ett stort stöd och mycket nytta har Olof och Vigrum bryggeri haft av alla ölintresserade som i digitala forum och communities delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper om öl, ölbryggeri och regelverket som omger företagandet. Funderar du på att börja brygga eget öl rekommenderar Olof att du bekantar dig med forumen och platt­ formarna som finns på nätet.

– Alla är väldigt hjälpsamma. Man kan ställa frågor om vad som helst och det är inga bekym­ mer om man vill ha hjälp. På Google, YouTube, Instagram och Facebook hittar du mycket.

Några av etiketterna till ölsorterna hos Vigrums bryggeri.

UNIKA ETIKETTER GÖRS MED ÖLINTRESSERAD DESIGNER

28

När de första ölsorterna började bli redo att presenteras för kunder seglade behovet av etiket­ ter upp på agendan. Olof har funderat mycket över dem.

– När jag startade bryggeriet kollade jag extremt mycket på etiketter. Vad förmedlar etiket­ ten, vad vill man säga med den? Det finns ju allt från färgglada till de mer lantliga och gammal­ dags etiketterna. Det var väldigt svårt i början.

Hjälp med etiketterna kom till Vigrum bryggeri i form av designern Martin Bergman som, i likhet med Olof, har ett stort ölintresse.

Olof förklarar hur det går till när en ny etikett tar form.

– Jag kommer ofta på ett namn och sen jobbar Martin utifrån det. I samband med designandet så provsmakar han också ölet. Sen skickar han ett förslag till mig och så säger jag ”ja, nej, eller jobba vidare på detta”. Vi har ett bra samarbete.

ETIKETTEN SKA SÄTTA RÄTT FÖRVÄNTNINGAR

Vigrums etiketter har ett tydligt formspråk och även om motiven skiljer sig åt mellan ölsorterna råder det inget tvivel om vilket bryggeri som ligger bak­ om. Etiketterna har också en lokal förankring och den som kan sitt Lidköping hittar för staden kända byggnader och landmärken. Även namnen på ölsorterna har koppling till trakten. Etiketten sätter förväntningarna på ölet i flaskan, menar Olof.

som avgjorde mest ” Det var första kontakten,

både på Instagram och även på mail och telefon.

”

– Etiketten ska ju fånga uppmärksamheten.

Helhetsintrycket är viktigt och det ska förmedlas med etiketten. Du vill inte ha en spejsig etikett och så är det en rätt så alldaglig öl. En extremt

gammaldags etikett till en ”inneöl”, blir också väldigt fel. Det gäller att kunna se det, och där har jag min designer Martin Bergman till hjälp.

Till Nordvalls Etikett hittade Olof via Instagram. Han tog kontakt med oss och fick prover på material som var aktuella att använda.

Att trycka sina etiketter hos oss var inget svårt beslut menar han.

– Det som avgjorde mest var första kontakten, både på Instagram och även på mail och telefon.

Att man fick bra service och snabba svar och även att det inte var några konstigheter att skicka ut prover på olika materialförslag. När jag kände på proverna tyckte jag att det var lika bra att bara köra på. ¢

29

”Kunderna förväntar sig mer idag” I fyrtiofyra år har hon jobbat på tryckeri med olika former av trycktekniskt arbete.

Marie Olofsson kan inte allt, betonar hon, men hon kan se fällorna som kan uppstå när det är dags att ta fram en etikett.

VI TOG ETT SAMTAL med Marie Olofsson, tryck­ teknisk rådgivare på Nordvalls Etikett, om rollen som länk mellan kund och tryckeri.

– Förr kollade jag mycket på etiketter i affärer.

Nuförtiden reagerar jag mest på om etiketten sitter fult på flaskan, om den är bubblig eller så. Då kan man tänka att ”här har vi lagt ner så mycket energi och så sitter den fult!”.

Orden är Marie Olofssons. För trettio år sedan kom hon till Nordvalls, då med yrkestiteln litograf.

Med sig hade hon fjorton års erfarenhet från ett annat tryckeri där hon arbetat med att ta fram och förbereda underlag och tryckmedia för tryck enligt kunders önskemål.

– Det jag började med här var i princip detsam­ ma som på min tidigare arbetsplats. Just det som ingick i litografarbetet; layoutarbete, filmslagning, monteringar, framtagning av tryckplåt samt lite klichétillverkning.

Från att ha varit ett uteslutande analogt arbete har Marie upplevt hur Prepress-arbetet övergått till digitala tryckfiler och i början av 1990-talet var hon med om att introducera Mac-datorer på Nordvalls. Utöver en introduktionskurs har det blivit väldigt mycket självstudier, berättar hon.

MJUKVARA PÅVERKAR KUNDERS ÖNSKEMÅL OM DESIGN

På 1990-talet kom också Adobe med förlagorna till de idag marknadsledande programmen för produk­ tion och redigering av filer för bland annat tryck­ saker. Ett samband mellan kundernas önskemål om design och effekter och funktionerna som Adobe lanserat under åren tycker sig Marie kunna se.

– I takt med att olika funktioner i Illustrator till­ kommit så har det också blivit något som kunderna per automatik efterfrågat på sina etiketter.

Toning, berättar Marie, är ett exempel på en effekt som blev väldigt populär efter att redige­ ringsprogrammens funktioner gjort användarna intresserade av gradvisa övergångar mellan färgny­ anser. En effekt som, menar hon som tryckteknisk rådgivare, ser enkel och snygg ut på skärmen men inte är fullt så enkel att få snygg i tryck.

– Det är kan vara svårt att uppnå samma sak i tryck som du ser på bildskärmen, olika tryck­ metoder har olika förutsättningar. Det är till exempel viktigt att titta på rätt färgkarta, matt eller blank, när du som kund väljer nyans. Jag skulle vilja att folk förstod att det är svårt att få samma resultat på olika material.

31

Det är viktigt att titta på rätt färgkarta, matt eller blank, när du som kund väljer nyans.

VEGANSKT, EKOLOGISKT OCH FOLIERAT POPULÄRT PÅ ETIKETTEN

Om olika toningar blivit en populär effekt är folie och olika typer av folieringar en annan. Och så får etiketten gärna se miljövänlig ut.

– Det ska kännas som det är väldigt miljövän­ ligt, gärna ekologiskt och veganskt, fast det kanske inte är det alltid. Jag har till och med fått frågan vid något tillfälle om man kunde få det att det se ut som gammalt blytryck med ”skägg” (tryckdefekt som innebär att trycket upplevs ”smetigt”, reds. anm.) på typsnitten.

Hur gör man i ett läge där kunden vill att tryck­ et ska se ut som att det har brister eller defekter?

– Ja, då får man göra det i originalet (tryckun­ derlaget, reds. anm.) för det blir inte så i normalt tryck.

Gör det ont när kunder vill ha det så här?

– På ett sätt. Men är designen gjord så att det är uppenbart att det ska se gammalt ut så är det okej.

34

REDIGERBAR TEXT OCH HÖGUPPLÖSTA BILDER

Merparten av kunderna Marie jobbar med sam­ arbetar med byråer för sina etikettunderlag. Det rekommenderar hon alla etikettkunder att göra.

Att välja en byrå med kunskaper i tryckteknik vill hon också slå ett slag för. Och så klassikern högupplösta bilder, som Prepress Manager Linda Nilsson också betonar.

kommer långt ” Man med högupplösta bilder och redigerbar text. ”

– Att alltid ha högupplösta bilder och illustra­ tioner när man levererar grejerna och att man inte skickar en fil där texten är en bild. Man kommer långt med högupplösta bilder och redigerbar text.

Som tryckteknisk rådgivare handlar Maries arbetsdagar till stor del om att förklara, vägleda, och stötta nyckelkunder i olika etikettprojekt. Men det är inte bara nyckelkunder och deras byråer hon arbetar med.

Rollen som tryckteknisk rådgivare liknar Marie vid att fungera som en länk mellan kund och tryckare.

– Det kan också vara andra kunder som inte riktigt vet vad de vill ha och som behöver lite hjälp.

Vanligtvis kommer hon in i början av ett projekt när en kund ber om en ritning på en stans eller när en säljare har en kund som är intresserad av en flerbladig etikett och vill ha ritningar eller mallar för detta.

– Det kan också vara att en kund har en idé men ingen byrå och skickar hit ett underlag som de skulle vilja ha något liknande av och finns det tid så tittar jag på det, förklarar Marie.

I kundprojekt är Marie ofta involverad från början till slut och hon har mycket kontakt med närliggande funktioner och avdelningar såsom Prepress och Nordvalls innesäljare. Men även kalkylering och utesäljare är ibland hjälpta av hennes assistans.

– Det har blivit allt vanligare att kunder hör av sig och vill att vi skickar en ritning på stansen som används. Om det inte redan finns gör jag en ritning och då brukar jag också passa på att lägga in markeringar som visar t.ex. maximal textyta.

INGA STANDARDSVAR FRÅN RÅDGIVAREN

Skiftande projekt och ständiga utmaningar gör Maries arbete omväxlande och varierande och kan förklara att hon varit tryckeribranschen trogen i fyra decennier.

– Jag blir inblandad i många olika grejer så jag tycker att en dag kan vara väldigt omväxlande. Även om jag sitter en hel dag och bara svarar på en massa mail så är det ju olika saker det berör.

Jag kan inte ha ett standardformulär för mina svar.

Att kunder idag förväntar sig mer av sitt tryckeri än förr bidrar också till de varierande uppgifterna, menar Marie. Hon upplever att Nordvalls ger mer service till sina kunder idag än förr.

– Det känns som om kunderna förväntar sig mer av oss som leverantör idag. Vi ska ha koll på deras grejer och var de befinner sig i olika projekt.

Omväxlande uppgifter och ständiga utmaning­ ar i all ära, men vad är egentligen det bästa med jobbet?

– Nöjda kunder är det roligaste med jobbet. ¢

TRYCKINTAG – FÖR ATT ENAS OM ÖNSKAT RESULTAT

Många är de kunder som under åren deltagit i något av de tryckintag som Marie hållit i. Under ett tryckintag är kunden på plats hos Nordvalls och medverkar vid uppstarten, intaget, av ett nytt tryckuppdrag. Det görs mer sällan idag och gäller framför allt nya och större körningar där det är viktigt att kund och tryckare är överens om tryckresultatet. Marie förklarar hur ett tryckintag kan gå till.

– Vår ambition är att ha ett första prov framme när kunden kommer på morgonen. Då börjar vi med att titta på det och då brukar jag också fråga om kunden vill titta på det ute i ljusskåpet. Så får kunden titta och ha synpunkter och önskemål.

Det brukar komma lite olika frågor och ibland vill kunden förändra någon färg. I den mån det går att göra justeringar i färger och i maskinen så provar man det först och främst. Behövs det andra justeringar får man gå tillbaka till Prepress som gör justeringar i sättningen.

Många kunder och samarbetspartners har också lyssnat till Marie under någon av de många etikettskolor, utbildningsdagar med etikettfokus, som Nordvalls arrangerat under åren. För till­ fället är inga fysiska etikettskolor planerade men den nyfikne kan titta på tre avsnitt av vår digitala etikettskola.

Tre saker du inte visste om Marie Vad vet inte alla om dig?

Jag är bokoman. Jag älskar böcker. Det ska vara fysiska böcker, och inte pocket. Jag har så många böcker så jag inte riktigt vet hur jag ska förvara dem.

Jag har lovat att inte köpa så många böcker och har därför även börjat att lyssna på ljudböcker. Jag läser allt, fast kanske inte så mycket memoarer, men kan dock verkligen rekommendera ”Allt jag fått lära mig” av Tara Westover.

Vilken sorts etikett skulle du vara?

En matt svart etikett med en blank screenlack. Och så skulle jag ha antingen en kopparfolie eller en röd folie. Jag skulle nog sitta på en whiskyflaska.

Vad är god etikett enligt dig?

Det står för god uppfostran och vänlighet. Ärlighet.

Egentligen kan man sammanfatta det som att upp­ föra sig mot andra så som man själv vill bli behandlad. Jag har till exempel aldrig tyckt att det varit en prestigesak att berätta om man har gjort något fel.

Det är bättre att vara ärlig.

35

Han vill inte dö nyfiken 1987 sökte han, och blev erbjuden, tre olika jobb. Valet föll på Nordvalls och sedan dess har Larry Sjöbecks arbetsgivare varit ett och samma etikettryckeri.

Hur blev det så och hur ser Larry på Nordvalls och arbetet han gör här?

– Den kunde köra max 30–40 meter i minu­ ten och dåvarande ägare hade som krav att den skulle köra 40. Sen hängde jag ett par brickor i en ståltråd. Jag har varit uppe och kört 120 meter i minuten och den har hållit. Marschfart nu är 70–80 meter per minut.

Maskinen går nu till och med så bra att tillver­ karen hade svårt att tro att hastigheterna Nordvalls rapporterade stämde.

– Han som programmerade maskinen frågade om han fick lov att filma när jag körde den, så det gjorde han när han var här.

TAR JOBBET ETT STEG LÄNGRE

FRÅN SPOL TILL MASKIN

Intresset för mekanik är djupt rotat i Larry Sjö­ beck, något han har stor nytta av både i arbetet och privat. Utanför jobbet är bilar, motorcyklar och mopeder stora intressen.

– Jag var inte så gammal när jag började pilla sönder saker. Jag ville undersöka allting och se hur det fungerade. Det har eskalerat med tiden.

Som ny på tryckeriet var en anställning på lagret vad som erbjöds Larry.

– Lagret var inte för mig. Jag ville ha en maskin att köra.

Och köra maskin fick han göra. En spolmaskin blev ”ledig” och innebar starten på Larrys resa mellan stationerna etiketten passerar innan den levereras till kunden. Att lära sig de olika arbets­ moment som ingår i produktionen av etiketter är ett tips han vill ge den som funderar på att bli tryckare eller grafisk operatör.

– Börja i rätt ände; börja på spol och gå uppåt.

Då får du erfarenhet och en helt annan helhet. Jag önskar att alla hade gjort det.

Med sin långa erfarenhet är Larry ofta en person kollegor vänder sig till med frågor om hur de kan lösa olika saker när det kommer till maskinerna och tryckpressarna.

– Många gånger kan någon komma och säga ”detta har du visat mig” och jag har inte en aning om att jag har gjort det. Det är jättekul att få höra det.

Drivkraften bakom de många åren som grafisk operatör verkar gå att finna i ett visst mått av envishet, men också en stor nyfikenhet. Sig själv beskriver Larry som engagerad och som någon som försöker att få folk med sig, inte emot sig.

– Man ska inte dö nyfiken heller. Jag kör nästan aldrig likadant hela tiden utan jag provar nya gre­ jer för att kunna ta det ett steg till; kunna köra lite fortare eller så. Även på spol. ¢

Två snabba med Larry

MASKIN FICK FÖRDUBBLAD HASTIGHET

Vilken typ av etikett skulle du vara?

Det mest intressanta momentet tycker han själv att kollatering är. Kollatering innebär på Nordvalls att flera singeletiketter monteras ihop till en flerbladig etikett. Det är en uppgift som kräver fokus.

– Slappnar du av två sekunder så skiter det sig.

Du måste vara fokuserad, förklarar Larry.

Maskinen som idag framför allt används till flerbladiga etiketter var inte färdig när den kom till Nordvalls och gick i en hastighet långt ifrån dagens.

Men det var innan Larry började utveckla den.

Jag gillar glamrock men jag skulle inte vilja se ut som en glamrocketikett. Jag skulle vara en flerbladig etikett för jag har nog rätt så många sidor.

Vad är vett och etikett för dig?

Sunt förnuft. Gör ingenting mot andra som du inte själv vill få gjort mot dig.

39

Utbildning skapar flexibilitet Mia Palm, HR-chef, är som gladast när hon ser resultatet av en lyckad rekrytering.

FRÅN IT TILL ETIKETTER

Efter många år i administrativa roller på ett IT-­ företag i Malmö tog Mia Palm för två år sedan steget till en producerande verksamhet, Nordvalls Etikett.

Att uppleva ett tillverkande företag från insidan, att lära sig ett nytt kollektivavtal och jobba med det som ram för personalfrågorna lockade henne. Det har varit mycket att lära sig, berättar hon. Men, betonar hon samtidigt, det har varit intressant.

– Det är ganska stor skillnad på IT-avtalet och det grafiska avtalet och det är stor skillnad mellan fackförbunden. Det är också en stor skillnad mel­ lan ett tjänsteföretag där man arbetar klockan 8 till 17 och ett producerande företag med nattarbete, skiftarbete och arbetsmiljöarbete för produktion.

YRKESSTOLTHET I VÄXANDE FÖRETAG

Nordvalls beskriver hon som genuint och växande.

Ett företag som satsar mycket på utveckling och som har en stabil ägare. Många av Nordvalls med­ arbetare har också arbetat på företaget i många år.

– Jag upplever att man är stolt över arbetet man utför här. Man är måna om varandra och har en god gemenskap vilket ökar trivseln.

”

Jag upplever att man är stolt över arbetet man utför här.

”

Idag har ca 110 personer Nordvalls som arbets­givare. De senaste åren har i genomsnitt 15 personer börjat på företaget varje år. Hur svårt det är att hitta rätt kompetens beror på vilken del av tryckeriet som behöver förstärkning.

INTERNUTBILDNING FÖR FLEXIBILITET OCH VARIATION

40

Grafiska operatörer, tryckare, är personalkategorin som är mest utmanande att hitta. För att tackla bristen på arbetssökande med grafisk kompetens jobbar Nordvalls på olika sätt.

– Vi internutbildar så mycket vi kan. Vi försöker också att planera framåt. Det kan vara en ganska lång väg fram till att man verkligen behärskar att stå vid en tryckpress.

På Nordvalls har man under flera år arbetat aktivt för att fler av produktionens medarbeta­ re ska kunna skifta arbetsuppgifter. Förr kunde det vara vanligt att en tryckare främst skötte en tryckpress och stod vid denna, medan man idag gärna ser att anställda roterar och behärskar olika maskiner. Förutom en mer flexibel organisation får också personalen större variation i arbetet och fortsätter att utmanas och utvecklas.

RYKTET LOCKAR TRYCKARE TILL NORDVALLS

Flera av de grafiska operatörer Nordvalls har anställt har fått tips om att söka sig till företaget av medarbetare som redan jobbar här. Word-ofmouth är en metod som historiskt tjänat företaget väl och som även idag fungerar som en stark rekryteringskanal.

I enstaka fall har medarbetare även bytt anställ­ ningsort inom företaget. Med två anläggningar, den ena strax norr om Göteborg och den andra några mil från Malmö ligger Nordvalls inom pendlingsavstånd till två av Sveriges största städer.

SKIFTANDE UPPGIFTER I MÅNGSIDIG ROLL

Som ansvarig för personalfrågor på Nordvalls hän­ der det också att Mia hjälper kollegor med olika personalärenden.

– Ibland kan man ha ganska tunga samtal med någon eller bara behöva stötta i ett ärende. Att vara med och lösa upp knutar, det känns kul.

Med många och skiftande arbetsuppgifter ser dagarna ofta olika ut för Mia. Roligast tycker hon det är att få bevis på att personalen har det bra.

– Det är framför allt kul att se, speciellt om man har varit med vid en rekrytering, hur någon växer fram. Att personen stannar och att det verkligen blir så bra som man hade en känsla av att det skulle bli.

Men inte bara lyckade nyrekryteringar är roliga att se.

– Det kan också vara att jag pratar med dem som har varit här i tjugo år när vi har fått in en ny press eller nytt affärssystem och då känner de att de utvecklas och får lära sig nya saker. ¢

Två snabba med Mia Vilken sorts etikett skulle du vara?

En vinetikett.

Vad är vett och etikett för dig?

Att visa respekt för kollegor och medmänniskor, alltid.

Flexografi är en av de vanligaste tryckmetoderna på Nordvalls.

”Statistiken visar att det har hänt saker i produktionen” 44

Ordning och reda och styrda processer hjälper medarbetare att göra rätt.

SEDAN NORDVALLS OPERATIONS Manager i

Sjöbo, Camilla Göland, lämnade medicinteknik­ branschen för sju och ett halvt år sedan har hon fokuserat mycket på just detta. Företaget hon kom till hade precis köpt upp ett annat tryckeri och var i full färd med att få de båda tryckerierna att bli ett och samma företag. Ett nytt affärssystem hade också nyligen introducerats.

– Jag gillar när det är ordning och reda. Jag gil­ lar inte när man ställer frågan ”hur brukar ni göra här?” och får svaret ”ja, JAG brukar göra så här”.

Idag, menar Camilla, har Nordvalls Etikett

gemensamma arbetssätt och rutiner för allt från hantering av avvikelser till validering och ären­ dehantering. Personalen har fått utbildning i, och varit delaktiga i, de rutiner och system som införts. Hur gick det? Hur bär man sig åt för att, med framgång, införa nya och styrda processer?

Vilka råd har Camilla att ge etikettkunden som vill ha en smidig och bra beställningsprocess?

45

ALLT SOM ÄR FEL SKA TAS UPP

Medarbetarna framhåller Camilla gärna som den största orsaken till att förändringarna som hon varit med och infört har fallit så väl ut. Antalet rapporterade avvikelser har, till exempel, halverats sedan hon började på Nordvalls.

– Jag har försökt att få med mycket av regelver­ ket från medicinteknikföretagen hit för att det ger någonting och höjer nivån. Just styrda processer så att man vet vad man ska göra och att när något avviker så rapporteras det. Allt som är fel ska tas upp. Annars ges inte möjligheten till förbättring.

Förändringarna hon varit med och genomfört är inte några i sig revolutionerande åtgärder beto­ nar Camilla, men det man har gjort har haft stor effekt. Att rensa upp och städa i produktionen och runt tryckpressarna kan till exempel verka som en enkel åtgärd. Samma sak kan sägas om de rutiner för olika åtgärder man har styrt upp. Här har man lyssnat till personalen, tagit till sig av deras kompe­ tens och förbättringsförslag och låtit dem bli del av rutinerna.

– Statistiken visar att det har hänt saker i produktionen, men det är väldigt svårt att visa på exakt vad av det vi har gjort som har gjort skill­ naden. Det är många små saker. Utbildningen av personal som vi har gjort har varit en större sak som gjort oss mer flexibla. Vi kan nu flytta runt personalen och på så sätt fördela resurserna där de behövs bäst för dagen.

46

reder ut missförstånd snabbt ” Man här. Alla är rätt så prestigelösa.

Det är ett ord man lätt svänger sig med, men som jag tycker stämmer här på Nordvalls.

”

OMVÄXLANDE ARBETE UTAN HIERARKIER

Rollen som Operations Manager för Nordvalls i Sjöbo, förklarar Camilla, handlar om att se till så att det finns förutsättningar för att producera enligt förutbestämda krav. I praktiken innebär jobbet ofta väldigt varierande uppgifter.

– Det kan vara allt från att budgetera för flera miljoner till att vika lådor. Det är hela spektrat och det är det som gör det så roligt och omväxlande.

Att ha medarbetare med sig är en förutsättning för att lyckas åstadkomma förändringar i allt från arbetssätt till småsaker i vardagen. Camilla menar att Nordvalls medarbetare är förändringsbenägna och vill att verksamheten ska fungera och bli bättre.

För vissa tar det lite längre tid men i det stora hela så hänger de flesta med på tåget, säger hon.

– Man reder ut missförstånd snabbt här. Alla är rätt så prestigelösa. Det är ett ord man lätt svänger sig med, men som jag tycker stämmer här på Nordvalls.

Att Nordvalls inte heller är en särskilt hierar­ kisk arbetsplats tror hon bidrar till arbetsklimatet och de många positiva förändringar man lyckats genomföra på senare år.

krav finns? Vad ska etiketten ” Vilka användas till? Det är bra frågor att ha klart för sig. ” – Ibland när jag kommer med arbetsrocken på ute i produktionen så hör man ”jaså, du jobbar idag”. Jag vill inte att det ska vara hierarkiskt mel­ lan mig och medarbetarna.

TIPS TILL ETIKETTKUNDEN

I sitt arbete är Camilla nära produktionen av etiketter och träffar oftast kunder när de kommer till Nordvalls för att göra revisioner. Vilka råd vill hon ge till beställare och inköpare av etiketter? Vad kan, exempelvis, kunden som vill belasta miljön så lite som möjligt göra, anser hon?

– Försök att göra lite större order. Då blir det inte lika många ställ (inställningar och förberedel­ ser av t.ex. olika tryckmedia, reds. anm.) och det blir mindre spill (restprodukter, reds. anm.).

Att förbereda beställningen av en ny etikett genom att samla ihop kravställningar internt är ett andra tips.

– Vilka krav finns? Vad ska etiketten användas till? Det är bra frågor att ha klart för sig.

Camilla rekommenderar också att ta in tryckeri­ et i ett tidigt skede. Designbyråer vill ofta skapa en så bra design det bara går åt sina kunder. Den viljan kan lätt förvandlas till överdrivet komplicera­ de tryck, menar hon.

Den som istället kopplar in tryckeriet tidigt i projektet och låter tryckeriets medarbetare arbeta nära designbyrån kan undvika såväl onödiga kost­ nader som onödigt komplicerade tryckunderlag.

– Utbildning kan också spela roll för kunden.

Etikettskolan* kan till exempel vara till nytta här. ¢

* Etikettskolan är Nordvalls utbildning för kunder, samarbetspartners och andra etikettintresserade.

På YouTube hittar du en introduktion till etiketter när du söker på Nordvalls Etikettskola.

Tre saker du inte visste om Camilla Vad vet inte alla om dig?

– Att jag är en ensamvarg. Jag samlar min energi genom att vara själv eller tillsammans med närmsta familjen. Jag tycker det är skönt med oplanerade helger och har inget behov av att ha några specifika intressen.

Jag går ut och går mycket, antingen själv eller med döttrarna. Jag går på gym ibland men är bra på att hitta undanflykter.

Vilken etikett skulle du vara?

– Den enkla, snygga, och okomplicerade etiketten.

Vad är vett och etikett för dig?

– Etikett för mig handlar egentligen om identifikation. Det kan vara både på en produkt och på en människa. Det handlar om vad eller vem man är. Samtidigt som jag gillar ordning och reda är jag inte mycket för ”vett och etikett”. Gamla traditioner ger jag inte mycket för.

47

Bobin Etiketter spolas oftast runt en kärna av papper eller plast. Den här kärnan kallas för bobin. När du beställer etiketter av oss är det bra om du berättar hur stor du vill att bobinen ska vara.

Upplaga Antalet etiketter som skapas i en genomsnittlig körning beror till exempel på storleken på etiketten och, så klart, upplagan. Ett vanligt jobb i någon av våra flexopressar kan röra sig om 1,5 miljoner etiketter. Då kan t.ex. 40 000 löp­ meter material gå åt för att skapa en ”medelstor” etikett.

Stans En stans är en typ av verktyg, ofta i form av en metallplåt som fästs på en magetcylinder, som används för att rista in etikettens form i under­ pappret. Stansen ger etiketten dess form och gör att etiketten släpper från underpappret.

Ett leende som hörs Emelie Grane är innesäljaren som vet att bemötande kan vara avgörande.

Ta del av hennes tips för att lyckas med valet av etikettleverantör!

50

EFTER SJU ÅR i hotellbranschen, där hon klättrat

från receptionist till operativ chef, kände Emelie Grane sig färdig med att arbeta på obekväma tider och röda dagar. Hon hittade till etikettbranschen och efter ett tag i den fann även hon och Nordvalls varandra. Den främsta skillnaden mellan hennes nuvarande arbete och åren inom hotell och service är avståndet till kunden.

– På hotell har du oftast gästen hos dig och kan påverka på ett annat sätt än du kan göra via telefon eller mail. Men jag har mycket nytta av att ha jobbat i en bransch där det är stressigt, där det kan finnas kunder som inte är nöjda och där man gärna vill pressa priserna.

Utmaningen med att inte träffa kunderna fysiskt har hon en strategi för.

– Ett leende smittar även genom telefonen och det påverkar hela samtalet. Hur du säger hej avgör hur samtalet går. Ett leende hörs.

tycker att man ska hitta en ” Jag leverantör som känns engagerad och lyhörd för ens idéer. ”

SAMLAD INFORMATION GÖR DET LÄTT ATT BESTÄLLA

Som innesäljare på Nordvalls är Emelie en del av kundsupport-teamet som registrerar och bekräftar ordrar, svarar på kundernas frågor om ordrar och offerter, fakturerar och arkiverar avslutade jobb.

Bland annat. Arbetsdagarna innebär ofta högt tempo och stundtals tvära kast mellan uppgifterna.

Ett högt tempo är inget Emelie har problem med.

– En riktigt bra dag på jobbet är det fullt ös.

När du inte ens hinner titta på klockan för att tiden bara springer och du har så mycket att göra.

Det får ju såklart inte vara för mycket men när man känner att man har flyt, då är det så jäkla kul.

Med daglig kontakt med kunder är Emelie van att svara på frågor och hjälpa kunder hitta fram till rätt etikett. Vad kan man som kund göra för att underlätta produktionen av rätt etikett?

– Det viktigaste är att ha så mycket information som möjligt redo. Vad ska etiketten sitta på? Har ni själva tänkt på material? Finns det ett färdigt format? Ska det vara ett permanent häftämne eller ska man kunna plocka bort etiketten? Är man det minsta osäker hjälper Nordvalls gärna till, understryker hon.

LIKA GOD SERVICE TILL ALLA

Det finns en rad leverantörer av etiketter på mark­ naden och som kund kan det ibland vara svårt att veta vad som är bra att vara uppmärksam på.

Förutom att tryckeriet bör kunna leverera etiketter av hög kvalitet har Emelie en rekommendation.

51

– Jag tycker att man ska hitta en leverantör som känns engagerad och lyhörd för ens idéer. Leve­ rantören bör även vara hjälpsam oavsett kundens storlek och ge lika bra service till alla.

Bemötandet som en potentiell kund får kan avgöra om han eller hon blir en kund eller inte.

Det har Emelie egen erfarenhet av. Hon ger ett exempel.

– Vår offert var inte billigast i det här fallet, men kunden poängterade efteråt att anledningen till att de valde oss var för att de fick så bra bemötande.

Det känns ju sjukt häftigt.

Roligast tycker Emelie det är att få följa en ny kund från start till ”mål”. Särskilt när det handlar om projekt där etiketterna ska förses med intres­ santa specialeffekter.

– Det bästa är när man får vara med hela vägen. This is how är ett sådant projekt där jag var med och la upp kundnumret och sen byggdes det bara på. Att vara med och utveckla etiketter och hitta material och effekter som funkar i vår pro­ duktion och hos kunden, det är coolt. Då känner jag också att kunden litar helt och fullt på oss. ¢

Tre saker du inte visste om Emelie Vad vet inte alla om dig?

– Att jag har ägt fyra hus sedan jag började jobba här för två år sedan. Jag har flyttat många gånger. Jag älskar att renovera.

Vilken etikett skulle du vara?

– Jag skulle vara en designad etikett och jag skul­ le välja en rustik pappersetikett med folie i blankt roséguld. Jag skulle sitta på en flaska vin.

Vad är vett och etikett för dig?

– Jag känner Nordvalls lite som vett och etikett. Det är vettigt att välja Nordvalls för då får du garanterat en grym etikett.

52

Emelie Grane (till höger) är en del av kundsupport­ teamet på Nordvalls.

Beställa etikett

– tre saker du bör veta Som beställare sparar du både tid och energi på att tänka igenom och informera, eller ta hjälp av, ditt tryckeri med följande punkter.

1.

Vad ska etiketten göra på produkten?

Alla etiketter fyller någon form av funktion. Det finns etiketter som ger viktig information om inne­ hållet i produkten de sitter på och det finns etiketter som berättar hur en produkt ska användas. Sedan finns det etiketter som förmedlar en känsla och visuellt uttrycker hur företaget bakom produkten vill att den uppfattas och vilka den vänder sig till.

Informativ etikett

Etiketten innehåller viktig information om produkten eller föremålet den sitter på. En bipack­sedel, informationsfolder eller innehållsförteckning hamnar ofta på en etikett vars primära syfte är att ge information.

Säljande etikett

Etiketten ska övertyga en köpare om att produkten den sitter på motsvarar de behov och förväntningar kunden kan tänkas ha.

Identitetsmarkerande etikett

Etiketter som märker upp och gör att kompo­ nenten eller produkten den sitter på går att spåra och identifiera, exempelvis i ett produktionsflöde.

Streckkoder eller artikelnummer är vanlig information som dessa etiketter ska förses med, av tryckeriet eller i efterhand av kunden själv.

ATT FUNDERA ÖVER: • Vilken funktion har din etikett för produkten?

• Har din etikett mer än en funktion?

56

2.

Vilket material ska etiketten ha?

Många material står idag till buds när det gäller etiketter. Beroende på etikettens funktion är olika material relevanta. En öletikett designad för att framhäva ölets hantverksmässighet kanske tjänar på att förses med en sandpapperslack för det där robusta och gedigna uttrycket?

En hudkräm som ger användaren mjuk och len hud kanske tjänar på att ha en mjuk, len och matt yta?

Sitter etiketten på en rengöringsprodukt bör den ha ett material som tål att komma i kontakt med vatten. Bör etiketten behålla sitt utseende och funktion i minusgrader, högre värme eller under skiftande temperaturer?

För att underlätta valet av material är det bra om du har kartlagt dina förväntningar på etiket­ ten. Vad vill du att den ska göra för dig? Det är också bra att anteckna de förutsättningar etiketten ska tåla.

Etikettens liv efter utförd tjänst är också något du bör fundera över. Ska den enkelt kunna återvin­ nas tillsammans med produkten den sitter på?

ATT FUNDERA ÖVER: • Utifrån etikettens funktion; spelar intrycket etiketten ger roll? Om ja, vilket intryck vill du att etiketten ska ge av produkten?

• Vilka omständigheter ska etiketten tåla?

• Vilket material ska etiketten fästa på?

• Är det viktigt att etiketten lätt kan avlägsnas?

• Hur ska produkten etiketten sitter på återvinnas?

Tips!

När du fyller i dina kontakt­ uppgifter på vår hemsida (under Hantera dina etiketter) får du användbara checklistor inför din beställning.

3.

Hur ska etiketten konstrueras?

Vanliga tryckmetoder är flexografi, screentryck och digitaltryck. Tryckmetoden som blir aktuell för just din etikett påverkas bland annat av faktorer som upplaga och material. De flesta självhäftande etiketter utgörs av release liner, adhesiv, frontmate­ rial, toppskikt och tryck.

Exakt hur den självhäftande etiketten konstrue­ ras beror till stor del på vilken typ av etikett du vill ha. En folderetikett eller en flerbladsetikett kon­ strueras till exempel lite annorlunda än en enkel, ensidig, etikett. De flesta etiketter består dock av samma komponenter även om vissa etiketter har fler blad än ett.

Utrustningen du använder för att applicera etiketten är en annan faktor att tänka på. Applicerar du eller din produktionspersonal etiketterna för hand eller inline med hjälp av etiketteringsutrust­ ning? Hur många etiketter du önskar per rulle och hur stor bobin (kärnan i själva etikettrullen) du vill ha är två andra faktorer att ha koll på. Sättet på vilket etiketten appliceras har betydelse för format och storlek på rulle och bobin.

Tänk på!

WEB4LABELS är en digital plattform där du som kund hittar information om dina etiketter, såsom lagersaldo, beräknat leveransdatum och andra användbara uppgifter.

Använd gärna denna artikel som stöd för ditt arbete med, och dina beställningar av, etiketter.

Du är alltid välkommen att kontakta oss på Nordvalls Etikett; när du vill digitalt i chatten eller på telefon under kontorstider.

Vi ser fram emot att höra av dig!

ATT FUNDERA ÖVER: • Vilket format ska din etikett ha?

• Hur många och vilka färger ska din etikett ha?

• Hur stor upplaga vill du beställa?

• Hur appliceras dina etiketter? Om du använder etiketteringsutrustning, vilken använder du?

• Hur stor bobin (kärna) ska dina etikettrullar ha?

• Hur många etiketter vill du ha per rulle?

57

Full fart framåt FSC-certifiering, Etikett­frukost, engelsk expansion och nya tryckpressar. På Nordvalls händer det mycket.

VI INLEDDE ÅRET med att arrangera vår första Etikettfrukost, en avknoppning till Etikettskolan som i många år har varit en populär utbildnings­ dag för kunder och samarbetspartners. På MJ’s i Malmö åt nyfikna deltagare frukost och bjöds på tips och tricks av såväl oss som av morgonens inbjudne talare, grundaren av Skånska Spritfabriken.

Nordvalls är numera också ett FSC-certifierat tryckeri vilket ger dig som kund goda möjligheter att välja material som är schyssta mot vår miljö.

I mars förvärvade vi vår första verksamhet utan­ för Sveriges gränser när Watermill Press i Bradford utanför Manchester blev en del av Nordvalls.

Det är ett välskött etikettryckeri som framför allt 58

producerar etiketter till livsmedelsbranschen med bland andra Marks & Spencer på kundlistan.

Nyligen blev det också klart att Nordvalls maskin­ park får sällskap av två helt nya flexotryckpressar av märket och modellen Gallus Label­master. Vår kapacitet kommer härmed att öka och vi kommer att kunna fortsätta att möta kunders krav och förväntningar på korta och flexibla leveranstider.

Oavsett utmaningarna vår omvärld bjuder på är det Nordvalls målsättning att du som kund ska kunna känna dig trygg med oss som leverantör. Av service, kunskap och kvalitet. Och självhäftande etiketter.

Patrik Jenemark, VD

Vi finns här för dig Vill du prata idéer, få en prisuppgift eller fråga om en specifik order? Vi hjälper dig gärna.

Under kontorstid kan du också prata med oss i chatten på Nordvalls.se

INNESÄLJ/KUNDSUPPORT

FÖRSÄLJNING & MARKNAD

Maritha Schön

Frederick Trip

Innesäljare maritha.schon@nordvalls.se 010-169 17 39

Key Account Manager frederick.trip@nordvalls.se 010-169 17 63

Emelie Grane

Karina Christiansen

Innesäljare emelie.grane@nordvalls.se 010-169 17 59

Key Account Manager-Pharma karina.christiansen@nordvalls.se +45 87 10 88 19

Jessica Gustavsson

Mikael Bergqvist

Innesäljare jessica.gustavsson@nordvalls.se 010-169 17 30

Försäljningschef mikael.bergqvist@nordvalls.se 010-169 17 43

Karolina Dahl

Liselott Widerström

Innesäljare karolina.dahl@nordvalls.se 010-169 17 61

Key Account Manager liselott.widerstrom@nordvalls.se 010-169 17 35

Annette Jönsson

Linnéa Vikbrant

Innesäljare annette.jonsson@nordvalls.se 010-169 17 06

Marknadschef linnea.vikbrant@nordvalls.se 010-169 17 04

Linda Johansson Innesäljare linda.johansson@nordvalls.se 010-169 17 33

Gaby Reiche Innesäljare gaby.reiche@nordvalls.se 010-169 17 17

Vi levererar kvalitet i produkt och service.

Gör en förfrågan på vår hemsida nordvalls.se

OM NORDVALLS

SJÖBO

KUNGÄLV

Nordvalls tillverkar alla typer av självhäftande etiketter.

Från flerfärgsetiketter med olika uttryck och effekt till otryckta etiketter för eget tilltryck i termotransferskrivare.

NORDVALLS ETIKETT AB Box 14 275 21 Sjöbo

NORDVALLS ETIKETT AB Box 614 442 17 Kungälv

Flerbladsetiketter, folderetiketter, säkerhets­etiketter, förslutningsetiketter och fraktetiketter hittar du också hos oss.

Besök: Planteringsgatan 46 275 33 Sjöbo

Besök: Solbräckegatan 5 442 45 Kungälv