Page 1

Nordin Gallery Exhibition No 14 | 2009

Caroline Mürtensson Vanitas or The Imaginary Control 7 May — 5 June


Artist Caroline M책rtensson


Nordin Gallery Exhibition No 14 | 2009

About Nordin Gallery

English Information

About Nordin Gallery Nordin Gallery opened in Stockholm in October 2007. The gallery is set up by owner/director Axel Nordin as a project room for young contemporary artists. Our intention is to represent emerging Scandinavian and international artists, establishing a programme dedicated to video, photography, performance and installation art. Welcome to the gallery! For further information, please contact the gallery at +46(0) 706 934 528 or info@nordingallery.com. Opening Hours Thursday – Friday 12.00–17.00 Saturday – Sunday 12.00–16.00 Or by appointment

Svensk Information

Om Nordin Gallery Den 11 oktober 2007 öppnade Nordin Gallery på Tulegatan 19. Lokalen som tidigare tillhört konstruktivisten Nils Kölare har under sommaren renoverats varsamt för att behålla något av ateljérummets särart. Nordin Gallery har valt att presentera ett program inriktat på skandinaviskt foto, video, performance och installation. Genom att hålla oss med ett tydligt fokus vill vi försöka fylla ett upplevt tomrum för unga multidisciplinära konstnärer. Välkommen! För mer information, var god kontakta galleriet på +46(0) 706 934 528 eller info@nordingallery.com. Öppettider Torsdag – Fredag 12.00–17.00 Lördag – Söndag 12.00–16.00 Eller enligt överenskommelse

Design by

Anders Nord www.andersnord.com


Artist Caroline Mårtensson

4–5

Artist Information Caroline Mårtensson

Exhibition No 14

Caroline Mårtensson b.1977 Helsingborg, Sweden

English

Svenska

Caroline Mårtensson primarily works with sculpture and installation from idea-based perspective where she focuses on the encounter between different emotional states of mind. She uses symbols gathered from the collective memory and habitual clichées of gender roles.

Caroline Mårtensson arbetar främst med skulptur och installation ur ett idébaserat perspektiv där hon intresserar sig för mötet mellan olika känslotillstånd. Hon använder sig av symboler hämtade ur det kollektiva minnet och ur könsrollernas invanda klichéer.

In this new series of works at Nordin Gallery with the collective title ”Vanitas or the imaginary control” there is a transition from more traditional symbols of power from hunting culture Mårtensson has employed over the years to a more personal symbolism from her childhood.

I denna nya serie av verk på Nordin Gallery med samlingstiteln ”Vanitas eller den imaginära kontrollen” görs en övergång från de mer traditionella maktsymbolerna hon använt sig av de senaste åren hämtade från jaktkulturen till en personligare symbolvärld utifrån uppväxtmiljön.

The exhibition takes off from the family gardening business that successively switched from utilitarian agrobusiness to decorative horticulture. An inherited family business contains most form of ideas related to patriarchy.

Utställningen tar avstamp i familjens trädgårdsmästeriverksamhet som successivt övergick från att producera nyttoväxter till dekorativa krukväxter. Ett nedärvt familjeföretag innehar de flesta formerna av patriarkatet som idé.

While the exhibition is strikingly narrative in its depiction of the mass-manufacture of residential comfort, the symbolic aspects of the installation offer reflections of a more personal kind. Caroline Mårtensson intentionally plays with familiar feelings and sentiments of nostalgia with a mild hint of irony, in order to provoke us into questioning the familiar.

Samtidigt som utställningen är påtagligt narrativ i sin skildring av fenomenet med masstillverkning av hemtrevnad, inbjuder de symboliska aspekterna av installationen till reflektioner av mer personligt slag. Caroline Mårtenson leker medvetet med känslor av nostalgi och sentimentalitet, gärna med ett inslag av mild ironi, för att få oss att ifrågasätta det välbekanta.

Exhibition Inventory Vanitas or The Imaginary Control

Thanks to:

Ground Control Installation bestående av transportband, kanalplastväggar och begonior. Ca storlek: 270x190x260cm.

Vanitas I / Vanitas II /Vanitas III

Våglängd

Material: Lambdaprints monterade på dibond.

Material: Radioapparater och spännband

Ca storlek: 100x74cm

Ca storlek: 60x40x50cm

FGM Fyns Gartnerimaskiner A/S Henrik Lund Jørgensen Joakim Borda Patrik Bengtsson


Nordin Gallery Exhibition No 14 | 2009


Artist Caroline M책rtensson M책rtensson


Nordin Gallery Exhibition No 14 | 2009

Vanitas or The Imaginary Control Text Joakim Borda Writer and curator based in London.

“In her works, Caroline Mårtensson often moves in the field between the intimate and the revolting, between pleasant and menacing. Through out it our relationship with nature is revealed as imbued by exploitation, chauvinism and self-deception. ” It is tempting to regard Art’s recurrent interest in the symbols of death as interpretations of a particular spirit of the times that runs throughout history and seems closely connected to social and economic circumstances. The 17th century – with a collected production of art, which in retrospect appears to be a perpetual memento mori – saw dramatic financial and societal disruption in Western culture as a result of war and colonialism. Today we face a similar situation. The tendency to explore classical symbols of vanitas has dominated much of contemporary art in the sudden turn from inflated boom to international recession. Yet to view art’s fascination of death as merely an expression of a prevailing sense of doom is simplification, because – as writes Roland Barthes in his reading of Tacit’s Annals – to die is to perceive life. Caroline Mårtensson has chosen to call her exhibition at Nordin Gallery Vanitas eller den imaginära kontrollen (Vanitas or The Imaginary Control), which in part points to how these new works should be understood. The works Vanitas I and II does indeed allude to the art historical vanitas still lives of flower arrangements, with a sumptuous display of Begonias filling up the picture plane. However, where the classic Dutch flower still life contents itself with simply implying pending decay through allegory, Mårtensson’s vanitas are brutally straightforward. The huge pile of Begonias is decomposing, blended with earth, and in the foreground the tracks of the truck that dumped them are still visible in the heap of compost. For Mårtensson the vanitas motif is less about reminding of death, than pointing to the pivotal role of deterioration in contemporary consumer culture. This is particularly obvious in Vanitas III, which showing Begonias in bloom, with death (the heap of compost) lurking in the background, forms a sort of synthesis of the previous images.

Begonias are mass-produced in high tempo, to be distributed in vast amounts as cheap home decor. This is accomplished by a combination of fertilisers, greenhouses and running mill effectiveness. Such an industrial and unnatural method of producing potted plants unavoidably empty the symbolic connotations that make up their existence as consumer items, mainly ideas about homeliness, unique beauty and what is natural. For Caroline Mårtensson, the paradox of the symbolic value of the begonia and its origins is crucial. There are strong parallels between the Vanitas exhibition and previous works such as The Daily Radio News at Quarter to five (2004) or Canis Lupus Familiaris (2007), where seemingly mundane objects at closer examination appear unnatural and repulsive. In her works, Caroline Mårtensson often moves in the field between the intimate and the revolting, between pleasant and menacing. Through out it our relationship with nature is revealed as imbued by exploitation, chauvinism and self-deception. “In Caroline Mårtensson’s childhood the family business was in fact a greenhouse production...” The exhibition Vanitas or the Imaginary Control departs from a personal experience. In Caroline Måretensson´s childhood the family business was in fact a greenhouse production that moved from the growth of comestibles to decorative potted plants, such as Begonia flowers. In light of this, a painful experience emerges from the rejected flowers of Vanitas I, victims of failed demand illustrating how nature, as much as cars or plastic bags, is an industrial product whose cultural and economic value match. The main work of the exhibition, Ground Control, dramatise the feeling of despair over a collapsed relationship with nature, by staging flower production as a burden of Sisyphus. In Ground Control, the production line is perpetual and, in its mechanical pace, shakes ideas of originality, quality and what constitutes natural or crafted. Yet while the exhibition is notably narrative in its account of mass-production of domestic homeyness, it has symbolic aspects that invite reflections of a rather more personal kind. Caroline Mårtensson consciously plays with feelings of nostalgia and sentimentality, often with a touch of mild irony, making us question the commonplace and familiar.


Artist Caroline Mårtensson

This is drawn to its conclusion in the work Våglängd (Wavelength), which consists of a number of radios set on the same volume, but on different frequencies. Music radio, you could argue, is the soundtrack of our lives, at work and in public spaces. But when the sound in Våglängd shift from harmony to cacophony, depending on what the different stations transmits, we are forced to acknowledge something we would otherwise take for granted. Caroline Mårtenson does not allow us to rely on anything.

8–9


Nordin Gallery Exhibition No 14 | 2009

Vanitas eller den imaginära kontrollen Text Joakim Borda Konstskribent och curator bosatt i London

“Caroline Mårtensson rör sig gärna i sina arbeten i spänningsfältet mellan det intima och det frånstötande, det mysiga och det skrämmande. Genom allt löper vårt förhållande till naturen, ett förhållande som präglas av utnyttjande, chauvinism och självbedrägeri.” Att inte vara, eller ha, allting: om det sublima och omnipotensens förvandlingar Det är svårt att undvika att betrakta konstens återkommande intresse för dödens symboler som uttolkningar av en speciell tidsanda som löper genom historien och tycks vara nära kopplad till samhälleliga och ekonomiska situationer. Under 1600-talet, vars konstproduktion i efterhand kan tyckas vara ett enda långt memento mori, präglades den västerländska kulturen av dramatiska ekonomiska och sociala omvälvningar till följd av krig och kolonialism. Idag står vi inför en liknande kulturell situation. Tendensen att utforska de klassiska vanitassymbolerna som dödskallar och blommor har dominerat mycket av samtidskonsten från i den häftiga vändningen från överhettad högkonjunktur till internationell finanskris. Men att enbart betrakta konstens intresse för döden som ett uttryck för tidens undergångsstämning är en förenkling, för – som Roland Barthes skriver i sin läsning av Tacitus Annaler – att dö är att förnimma livet. Caroline Mårtensson har valt att kalla sin utställning på Nordin Gallery för Vanitas eller den imaginära kontrollen, vilket till viss mån pekar i vilken riktning man ska förstå dessa nya verk. Verken Vanitas I och II anspelar också omisskännligt på konsthistoriens vanitasstilleben av blomsterarrangemang, med en överväldigande prakt av begonia i olika färger som fyller upp bilden. Men där det klassiska holländska blomsterstillebenet nöjer sig med att enbart antyda det annalkande förfallet allegoriskt, är Mårtenssons Vanitas brutalt rättfram. Den väldiga begoniahögen är halvt förmultnad, blandad med jord, och i förgrunden syns hjulspåren från lastbilen som dumpat blommorna i komposthögen. För Mårtensson handlar vanitasmotivet mindre om att påminna om döden, än att peka på förgängelsens centrala

roll i samtida konsumtionskultur. Det syns särskilt i Vanitas III, som utgör ett slags syntes av de föregående bilderna och visar begoniorna i blomstring, men med döden (komposthögen) skymtande i bakgrunden. Begonian är en blomma som produceras i stora mängder i högt tempo, för att sedan i enorm omfattning distribueras som billig hemdekoration. Förutsättningarna är en kombination av gödningsmedel, växthusdrivning och löpandebandeffektivitet. Denna industriella och onaturliga metod att framdriva krukväxter urholkar oundvikligen de symboliska konnotationer som ligger till grund för dess existens som konsumtionsvara, främst föreställningar om hemtrevnad, naturlighet och unik skönhet. För Caroline Mårtensson är paradoxen mellan begonians symbolvärde och dess ursprung en kärnpunkt. Det finns starka paralleller mellan utställningen Vanitas och tidigare verk som Dagens Eko kvart i fem (2004) eller Canis Lupus Familiaris (2007), där till synes vardagliga föremål vid närmare anblick framstår som onaturliga och motbjudande. “...Caroline Mårtenssons uppväxt präglades nämligen av familjens drivhusverksamhet som successivt övergick från att producera nyttoväxter...” Caroline Mårtensson rör sig gärna i sina arbeten i spänningsfältet mellan det intima och det frånstötande, det mysiga och det skrämmande. Genom allt löper vårt förhållande till naturen, ett förhållande som präglas av utnyttjande, chauvinism och självbedrägeri. Utställningen Vanitas eller den imaginära kontrollen tar avstamp från en personlig erfarenhet, Caroline Mårtenssons uppväxt präglades nämligen av familjens drivhusverksamhet som successivt övergick från att producera nyttoväxter till dekorativa krukväxter, som begonior. I ljuset av detta framträder det en något smärtsam upplevelse ur bilden av de förkastade blommorna i Vanitas I, offer för en otillräcklig omsättning som kommer att illustrera hur natur i lika hög grad som bilar eller plastkassar är industriella produkter vars kulturella värde sammanfaller med dess ekonomiska. Utställningens huvudverk, Ground Control, dramatiserar känslan av uppgivenhet över en kollapsad relation till naturen genom att iscensätta produktionen av blommor som en sisyfosbörda. I Ground Control har det löpande bandet inget egentligt slut och rubbar med mekaniskt tempo på naturromantiska föreställningar om originalitet, naturlighet, hantverksmässighet och kvalitet.


Artist Caroline Mårtensson

Men samtidigt som utställningen är påtagligt narrativ i sin skildring av fenomenet med masstillverkning av hemtrevnad, inbjuder de symboliska aspekterna av installationen till reflektioner av mer personligt slag. Caroline Mårtenson leker medvetet med känslor av nostalgi och sentimentalitet, gärna med ett inslag av mild ironi, för att få oss att ifrågasätta det välbekanta. I verket Våglängd dras detta till sin spets genom en serie radioapparater som alla är inställda på samma ljudvolym, men på olika frekvenser. Musikradio utgör, kan man säga, soundtracket till våra liv på arbetsplatser och offentliga rum. Men när ljudet i Våglängd skiftar från harmoni till kakofoni, allt beroende på vad som sänds från de olika stationerna, tvingas vi ta ställning till en företeelse vi annars tar för givet. Caroline Mårtensson låter oss inte ta något för givet.

10 – 11


Nordin Gallery Exhibition No 14 | 2009


Artist Caroline MĂĽrtensson

12 – 13


Nordin Gallery Exhibition No 14 | 2009


Artist Caroline MĂĽrtensson

14 – 15


Nordin Gallery Exhibition No 14 | 2009


Artist Caroline MĂĽrtensson

16 – 17


Nordin Gallery Exhibition No 14 | 2009


Artist Caroline MĂĽrtensson

18 – 19


Nordin Gallery Exhibition No 14 | 2009


Artist Caroline MĂĽrtensson

20 – 21


Nordin Gallery Exhibition No 14 | 2009


Artist Caroline MĂĽrtensson

22 – 23


Nordin Gallery Exhibition No 14 | 2009


Artist Caroline MĂĽrtensson

24 – 25


Nordin Gallery Exhibition No 14 | 2009


Nordin Gallery Tulegatan 19 SE –113 53 Stockholm Tel +46(0)706 934 528 info@nordingallery.com www.nordingallery.com

Opening Hours Thursday – Friday 12.00–17.00 Saturday – Sunday 12.00–16.00 Or by appointment

Price: 40 SEK

Nordin Gallery Catalogue 14 - Caroline Mårtensson  

Caroline Mårtensson primarily works with sculpture and installation from idea-based perspective where she focuses on the encounter between d...

Advertisement