Issuu

5. VURDERING AV RESULTAT Utgravingene i Skjærvika og Fjellvika, med feltsesongene 2009 og 2010, er en av de mest omfattende undersøkelsene som er utført av Tromsø Museum. De to andre undersøkelsene av et visst omfang, på Slettnes og på Melkøya, hører til samme geografiske område, og de ble alle gjennomført med utgangspunkt i Statoils planer om utbygging av gassanlegg på land. I dette sluttkapittelet vil resultatene fra undersøkelsene i 2009 og 2010 bli oppsummert, og forsøkt satt inn i en litt større kontekst. Kapitlet deles opp i de forskjellige kronologiske periodene, med et generelt sammendrag, i tillegg til at spesielle resultater trekkes fram. Det blir fokusert på forskjellige typer boligkonstruksjoner, men også funntyper og typologi, samt topografiske og vegetasjonshistoriske forhold. Det vil også utføres enkle funnanalyser, og redegjøres for råstoffbruk. I delkapitlet om jernalder legges det vekt på produksjonen i hellegropene og hvilken ny kunnskap undersøkelsen av disse kan gi. Inndelingen i de forskjellige kronologiske periodene er gjort med utgangspunkt i det som er etablert gjennom forskning og tidligere undersøkelser, bl.a. Olsen 1994 og Hesjedal et al. 1996. Med bakgrunn i nyere undersøkelser kunne grensene vært forskjøvet noe, men det ligger utenfor målsetninga med denne rapporten. Resultatene fra utgravingene i Skjærvika og Fjellvika indikerer likevel at periodene kan trekkes noe tilbake i tid i forhold til periodeinndelinga fra 1994. Materialet viser at det har vært intens aktivitet i flere overgangsfaser. Det er tatt utgangspunkt i at overgangen mellom eldre og yngre steinalder er omkring 4500 f.Kr., men det kan diskuteres om aktiviteten som ses i overgangsfasen mellom periodene kunne vært tatt med under yngre steinalder, slik at skillet mellom periodene var ca. 4800 f.Kr. Også skillet mellom yngre steinalder og tidlig metalltid, ca. 1800 f.Kr. har mange dateringer, og materialet er her sett i sammenheng med resultater fra tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid. For jernalder er periodeinndeling med romertid, folkevandringstid, merovingertid og vikingtid benyttet.

Erfaringer og resultater

Undersøkelsene ble utført med bruk av omfattende flateavdekking med gravemaskiner i kombinasjon med manuell avtorving. Torva ble fjernet fra praktisk talt alle flater, noen steder også i bergsprekker og

inn mot skrenter. Ei målsetting med å avdekke alle flater var å fange opp utendørsaktiviteter og andre typer strukturer enn boliger (kap. 3.1). Som resultatene viser har denne satsinga gitt en mer komplett oversikt over hvilke aktiviteter som har funnet sted. Med en så stor grad av avdekking kunne flere nye strukturer registreres, for eksempel gulvflater med svært vage strukturelementer. Det er tvilsomt om disse ville blitt oppdaget uten å avtorve hele området. Eksempler er S38 og S44 som ligger midt i Skjærvika Midtre. Her ga prøvestikking i 2005 mye mer vage resultater som kunne tolkes som spredt aktivitet. Rullesteinsmassene var på mange måter ei utfordring i forhold til gjennomføring av utgravingene. Det ble fra starten lagt vekt på å forstå og dokumentere de stratigrafiske forholdene i kulturminnene på best mulig måte. Den relativt løse undergrunnen som følge av rullesteinenes størrelse og form, samt manglende løsmasser mellom steinene, medførte at en vertikal forflytning av jordmasser hadde funnet sted gjennom tiden. Dermed kunne det forventes at både funn og trekull flere steder var ute av kontekst. Erfaringa er likevel at aktiviteten de fleste steder hadde resultert i kompakte kulturlag med relativt faste masser, mens det i tilstøtende områder var minimalt med masser mellom rullesteinene. Man kan dermed anta at stratigrafien i selve kulturlagene ikke var for mye omrotet. De stratigrafiske relasjonene mellom kontekster for dateringer og funn bekrefter dette. I noen områder, og spesielt i Fjellvika, var det ekstra lite masser mellom rullesteinene. Flere av strukturene hadde en form som kunne ses i rullesteinsmassene, men manglet kulturlag eller andre masser og ga dermed svært liten informasjon gjennom funn og dateringer.

Strandlinjeforskyvninger i Fjellvika og Skjærvika

For å etablere en forståelse av strandforskyvningene i Skjærvika og Fjellvika har vi valgt å forholde oss til resultater fra Anders Romundsets nylige gjennomførte geologiske strandlinjeundersøkelser i Finnmark. Undersøkelsen har tatt utgangspunkt i bunnsedimenter fra flere kystnære innsjøer på Sørøya, Rolvsøya og Nordkinnhalvøya5 (Romundset 2011). Ved å analysere sedimenter med rester av skjell og alger har det vært mulig å avdekke når kystnære innsjøer ble skilt fra havet. Men også når 5

Disse undersøkelsene har klart å påvise Storegga tsunamien 8100-8200 BP (Romundseth og Bondevik 2011).

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

355

transgresjon (havet) har fylt dem opp igjen. Ved å datere overgangene fra saltvann til ferskvann, og visa versa, har man hatt mulighet til å generere en relativ forståelse av strandlinjeforskyvningene for blant annet Vest-Finnmark. Resultatene fra disse undersøkelsene viser at ytterkysten av VestFinnmark har vært isfri ca. 14.600 kal. BP (ca. 15 800 kal. f. Kr.). Videre forløper det en rask landheving fra 11000 til ca. 9500 kal. BP (ca. 10900 til 8800 kal. f. Kr). Det etterfølges av en transgresjon frem til ca. 7400 kal BP (ca. 5500 kal. f. Kr). Fra tapesmaksimum er det en jevn regresjon fram til i dag (Romundset 2011:2419).

markert skille i høyde på ca. 5170 kal. BP (3200 f. Kr) representerer en stor endring i bosetningen fra terassen i Skjærvika Øvre, til øvre del av den store flata nede i Skjærvika (og Fjellvika). Bakgrunnen for denne brå endringen er fordi terrenget mellom 13 og 18 moh. heller i så stor grad at det ikke egner seg for bosetning. Det har resultert i at menneskene har måtte bosatt seg på platået i Skjærvika øvre helt frem til strandflata nedenfor ble beboelig. Når det nedre platået ble beboelig synes det som at man har foretrukket dette området. Det at laveste strandlinje før transgresjonen ligger på ca 7, 5 meter over dagens havnivå innebærer at eldre steinalder bosetningen i Skjærvika sannsynligvis har holdt seg på platået i Skjærvika Øvre, altså fra 18 m og oppover.

I Jakob Møller programvare Sealev32 synes disse resultatene å passe best med isobaselinjene fra 12 til 10 (Møller http://geo.phys.uit.no/sealev/index. html). Imidlertid skiller Romunseths resultater seg fra Møllers kurver siden Romundsets undersøkelser viser at transgresjonen og tapesmaksimun er knappe 2000 år tidligere en hva man ser i Møllers resultater.

Det er også verdt å merke seg at det i perioder med lite bosetning har vært mindre fokus på å bosette seg nært havet. En bakgrunn for dette kan være at midlertidig bosetning har var valgt å bo i huler og hellere lengere oppe i vikene. I perioder med mye aktivitet har bosetningen vært lokalisert nært havet.

Resultatene fra Romundsets undersøkelser fra Sørøya passer godt med våre egne resultater (figur 5.2). Dateringene våre fordeler seg jevnt mellom 4-5 m over strandlinjekurven fra Sørøya (Romundset 2011:2409). Oversikten avdekker flere interessante trekk ved bosetningen i Skjærvika. Et

Forundersøkelsen i 2005 valgte å forholde seg til Isobase 14 fra Møllers Sealev32. Det synes å passe dårlig med våre resultater. Det er fordi det meste av bosetningen yngre enn 4500 kal. BP (3200 kal. f. Kr.) da ville ligge ved flomålet eller under havet.

SØRØYA

26 24

Main shoreline isobase 23 - 26 m a.s.l.

22 20

Elevation (m above MSL)

18 16 14

Lake 3 isol. 11,250-10,810 Lake 4 isol. max. age 11,070-10,250 Tapes beach ridge near Lake 4

2 dated driftwood logs

10 8 Lake 4 ingr. 8170-7970

Lake 4 isol. 6610-6400

4 2 0

356

10 000

8000

6000 4000 Age (cal. yr BP)

2000

Figur 5.1. Kurve som viser strandlinjeforskyvningene for Sørøya (illustrasjon: Anders Romundset 2011:2409).

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

8300

7425

6300

5170

3775

2600

6400

5480

4350

3200

1830

650 f.

1375 575 e.

530

Kal. BP

1430

Kal. f/e. Kr.

Figur 5.2. Oversikt over dateringer og deres høyde over dagens nivå. Det gir en relativ oversikt over strandforskyvningene i Skjærvika og Fjellvika. Under plottene er kurven som viser strandlinjeforskyvningene for Sørøya (Romundset 2011:2409). Dateringene Kal. BP og Kal. f/e. Kr. er middelverdier.

0 7500

6500

5500

4500

3500

2500

1500

5.1. Eldre steinalder Ingen av strukturene i Skjærvika eller Fjellvika har dateringer fra de første fasene av eldre steinalder. Den eldste aktiviteten fant sted i Skjærvika Øvre, i strukturene S31 og S32b, og var de eneste sporene etter aktivitet i eldre steinalder.

Dateringer og bruksfaser

Til sammen er det 6 dateringer som faller innenfor fase 3 av eldre steinalder. Tre av dem er fra overgangen mellom eldre og yngre steinalder, og disse behandles her sammen med resultater fra eldre steinalder (figur 5.1.1). Den aller eldste daterte aktiviteten fant sted i S31 omkring 5700 f.Kr., tidlig i fase 3 av eldre steinalder. Dateringa hadde uklar kontekst, men kan stamme fra et ildsted med kort bruk.

S31 Tuft

Wk31261

S32b Tuft

Wk31275

S31 Tuft

Wk33070

S32b Tuft

Wk31271

S31 Tuft

Wk31262

S31 Tuft

Wk29918

S31 Tuft

Wk17723

6000

5800

5600

5400

5200 Kalibrert e. Kr.

500

Ukal. BP.

De to neste dateringene er fra S32b og S31, og viser sannsynligvis til en samtidig bruk av disse strukturene, datert omkring 5500-5300 f.Kr. Trekullprøven i S32b er tatt nær en yngre trekullkonsentrasjon i bakre veggvoll, og har ikke nødvendigvis noe å gjøre med selve tuftekonstruksjonen. Tufta var likevel et gunstig sted å bosette seg på da berget skråner ned mot ei naturlig grop der gulvet senere ble anlagt. Omtrent samtidig var det aktivitet også i S31, og denne gangen kan aktiviteten knyttes til det nederste kulturlaget, under veggvollen. Videre viser dateringene omkring 4800-4500 f.Kr. at ved overgangen til yngre steinalder var både S31 og S32b i bruk, men muligens ikke bebodd samtidig. Dateringa fra S32b er eldst av de to og kom fra kullområdet vest for tufta, i masser som trolig var ryddet ut av gulvområdet. Prøvene fra S31 er tatt i gulvområdets nederste lag.

5000

4800

4600

4400

Figur 5.1.1. Diagram som viser radiokarbon4200 dateringer fra eldre steinalder i Skjærvika.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

357

Landkap og topografi

På den tida strukturene i Skjærvika Øvre var i bruk sto strandlinja mellom 9 og 10 m høyere enn i dag ved middelvannstand (figur 5.1.2). Ved høyvann dannet hele Skjærvika ei lang vik med svært gode landingsforhold i ly av bølger og vind. Aktiviteten foregikk på en terrasse noen meter høyere opp, helt innerst i den lange vika, og det flate partiet strakk seg mot nordøst fra terrassen. Terrenget var nokså bratt ned mot sjøen fra der boligene lå, og adkomsten var trolig lettest midt i vika. Midt på flata rant en liten bekk som ga tilgang til ferskvann. Høydedrag på begge sider av terrassen gjorde at området var relativt godt skjermet for vind.

Fra dette området var det enkelt å forflytte seg nordover og opp mot fjellet i øst. Analyse av pollen hentet ut i Skjærvika hadde ikke dateringer så langt tilbake i tid som eldre steinalder. Resultater fra Melkøya viser imidlertid at det sannsynligvis var lokal skog på denne tiden, med forekomster av bjørk, or og furu (Jensen, 2004:277-278). Vegetasjonen ble påvirket av den menneskelige aktiviteten, og man kan anta at de som oppholdt seg i Skjærvika hugget ned trær for bruk til brensel og dermed tynnet ut skogen noe.

Struktur

Avtorvet område

S35

27 26

25 Steinur og stormvoll

32 31

S31

Berg

S32

S22

S32

S20

UNIVERSITETET I TROMSØ UiT

TROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEET SKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET

CRV12

S27

S28

S21

Meter

S19

S34

S18

18 17 16 15

S38

Rullestein i strand

Stor stein og rasblokk

Hav

S15

S30

S44

S16

S46 S47

S48 S33

S53 20

S42

S52

S6 S4 S2b

S3 S2a

Figur 5.1.2. Kart som viser topografien ved antatt strandlinje på ca. 9 meter over dagens strandlinje i Skjærvika i eldre steinalder (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

358

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Boligstrukturer

Det var få spor etter boligstrukturer fra eldre steinalder. Dette henger sammen med at boflatene var gjenbrukt og at det ble anlagt nye hus i tuftene. Sporene etter de yngste bruksfasene i strukturene var dermed best bevart, med tydelige ildsted og gulvlag, og restene av den eldste bruken var ryddet ut og omrotet, spesielt i S32b. Funn av trekull og skjørbrente steiner i vollene, samt dateringene tyder dette. S31 hadde noenlunde urørte kulturlag, med mulig gulvflate på 3,5 x 2,5 m, og en veggkonstruksjon med stolper kan knyttes til bruksfasen i overgangen mellom eldre og yngre steinalder. De tre husstrukturene på terrassen inneholdt alle lag med rullesteiner og grus, men i S31 var det et eldre kulturlag under et løsere lag med rullesteiner. Denne torvoverflata er ikke gjenfunnet i S32. Rullesteinsmassene kan være tilført til tuftene og planert ut for å lage ei gulvflate for bruk i husene. At massene ikke i samme grad er ryddet ut av gulvområdet i S31 kan ha med de topografiske forholdene å gjøre, eller at det ville ha ødelagt dreneringskanalen som var anlagt i den eldste fasen. De vage restene etter bosetting i eldre steinalder gjør at vi ikke kan si noe sikkert om selve boligkonstruksjonene. Det kuperte terrenget rundt S31 og i bunnen av S32b tilsier at det ikke var snakk om solide huskonstruksjoner, men det kan ha vært lette konstruksjoner i form av gapahuk eller lignende.

1 2 Totalt %

Bor

1 0,21

Emne

1 0,21

Flekke

1 0,21

Kjerne

1 1

2 0,41

Kjernefragment 4 3

7 1,44

Mikroflekke

4 0,82

Mikrolitt

1 0,21

Retusjert avslag

Spiss

1 2

3 0,62

Stikkel

1 1

2 0,41

Avslag Totalt %

Funntyper og råstoff

Fra de kontekstene som antas å være resultat av aktiviteter i eldre steinalder er det kun 487 enkeltfunn i litisk materiale. I tillegg er det samlet inn en del oker. All oker og de fleste funnene er fra S31 (tabell 5.1.1). Karakteristisk for det eldste funnmaterialet i Skjærvika er gjenstandstyper som stikler, bor, flekker, mikroflekker, mikrolitter, bipolare kjerner, mikroflekkekjerner og tverrspisser (Olsen 1994: 31-34). Det ble til sammen funnet tre tverrpiler, en fra det eldste gulvlaget i S31 (lag 2B), og to fra S32b, også her de eldste lagene i gulvområdet (lag 4B og lag 6). I tillegg er det et retusjert avslag fra S31 som kan være forarbeid til en spiss. En av tverrspissene er skadet i eggen, mens en annen har en skråstilt egg. Alle tre har basisdeler som er likt tilhugd. Spissene er i fin kvartsitt og chert. Funn av mikroflekker viser sein mikroflekketradisjon i Finnmark. Kun et fåtall av kjernene fra S32 har små avspaltninger, og det er registrert to mikroflekkekjerner i S32a, uten at denne strukturen har dateringer fra eldre steinalder. I S32b var det 3 stikler, en av disse var fra de eldste lagene (figur 5.1.3). Fire stikler er også funnet i S32a.

1,23

386 73 459 94,25 405 82 487 100 83,16 16,84

100

Tabell 5.1.1. Oversikt over gjenstandstyper i materialet fra eldre steinalder i Skjærvika.

Figur 5.1.3. En stikkel i chert, funnet i nedre del av gulvlaget i S32b (foto: Konstanse Karlsen og June Åsheim©Tromsø Museum - Universitetsmuseet).

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

359

S31 S32b Totalt

23 1 24 4,93

Chert

65 40 105 21,56

Flint

2 2

Kvarts

165 9 174 35,73 142 20 162 33,27 8 10

Totalt %

Det meste av aktiviteten i yngre steinalder fant sted i Skjærvika, kun en av strukturene i Fjellvika var da i bruk. Aktiviteten var konsentrert på terrassen i Skjærvika Øvre, og i området helt i nord på det flate partiet i Skjærvika, i nordre del av Skjærvika Midtre. I tillegg til disse h en rekke dateringer fra overgangen mellom yngre steinalder og tidlig metalltid. All aktiviteten som fant sted i denne overgangsfasen beskrives under avsnittet om tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid (kap. 5.3).

4 0,82

Kvartsitt Skifer

5.2. Yngre steinalder i Skjærvika og Fjellvika

Bergkrystall

18 3,70

405 82 487 100 83,16 16,84

100

Tabell 5.1.2. Oversikt over litisk råstoff fra eldre steinalder.

Kvarts og kvartsitt dominerer materialet fra eldre steinalder, med omtrent like store andeler på omkring 33-35 % (tabell 5.1.2). Det meste av kvartsitten er finkornet. S31 hadde større mengde kvarts og kvartsitt enn S32b (figur 5.1.4). Det er også en nokså stor andel chert i materialet, og den relative andelen av chert er størst i S32b. I tillegg var det små andeler av bergkrystall, skifer og flint i kontekstene fra eldre steinalder. Bergkrystall ble i hovedsak funnet i S31. De nederste lagene i S31 inneholdt ikke skifer. Skiferen fra lag 2A lå samlet og representerer en enkelthendelse. I S32b lå skiferen for det meste i lag 6, og kan være innblandet fra yngre gulvlag.

Antall

500

Dateringer

Strukturene som har dateringer til yngre steinalder er S30, S31, S32a, S32b og S35 i Skjærvika Øvre, S19, S20, S21 og S27 i nordre del av Skjærvika Midtre og F8 i Fjellvika Vest (se figur 5.2.2). Resultatene tegner et bilde av at det var mindre aktivitet i periode 2 enn i de to andre periodene (figur 5.2.1). Det ser ut til å ha vært relativt kontinuerlig aktivitet fram til ca. 4000 f.Kr., deretter flater kurven ut. 11 dateringer viser en sammenhengende bruk mellom ca 4500 og 4250 f.Kr., tidlig i periode 1 av yngre steinalder. Fire av strukturene var i bruk i periode 1, to i periode 2 og fem i periode 3. Aktiviteten i de to eldste periodene av yngre steinalder foregikk i Skjærvika Øvre. Den yngste bruken i Skjærvika Øvre ses i dateringer fra S32a og S35, mellom 3500 og 3100 f.Kr.

Yngre steinalder, periode 1 og 2

400

Topografi bergkrystall

300

chert ﬂint kvarts

200

kvartsitt skifer

100

0 S31

S32b

Figur 5.1.4. Diagrammet viser fordelingen av det litiske materialet mellom S31 og S32b.

360

Struktur

Strukturene i Skjærvika Øvre har vært brukt over lang tid, en periode på omtrent 2500 år. Husene var i vært i bruk lenge etter at havet har trukket seg tilbake et godt stykke ned Skjærvika, og sto omtrent 8-9 m høyere enn i dag (figur 5.2.2). Hellinga ned fra terrassen har ikke gjort det mulig å anlegge boligstrukturer lengre ned i de første periodene av yngre steinalder, fordi flata i nordre del av Skjærvika Midtre fortsatt lå under vann ved flo sjø. Terrassen har utgjort en begrenset plass til å sette opp boliger, noe som kan forklare den gjentatte bruken av tuftene. Skrentene på begge sider i Skjærvika har medført at adkomsten til sjøen trolig var innerst i vika.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

S32b Tuft S32b Tuft S31 Tuft S31 Tuft S32a Tuft S32a Tuft S32b Tuft S32a Tuft S32b Tuft S32a Tuft S31 Tuft S32b Tuft S30 Aktivitetsområde S30 Aktivitetsområde S30 Aktivitetsområde S32a Tuft S30 Aktivitetsområde S31 Tuft S31 Tuft S32a Tuft S32a Tuft S32a Tuft S32a Tuft S35 Aktivitetsflate S21 Tuft S21 Tuft S19 Tuft S21 Tuft S21 Tuft S27 Tuft S20 Tuft S27 Tuft S27 Tuft S20 Tuft S20 Tuft S20 Tuft S27 Tuft F8 Tuft S20 Tuft F8 Tuft

Wk31273 Wk31272 Wk31263 Wk29919 Wk31264 Wk31267 Wk31276 Wk31266 Wk31274 Wk17725 Wk29917 Wk31270 Wk33068 Wk33067 Wk33066 Wk31268 Wk29916 Wk33069 Wk31260 Wk29921 Wk31265 Wk29920 Wk31269 Wk17724 Wk29909 Wk33063 Wk17729 Wk33062 Wk33061 Wk31259 Wk29908 Wk31258 Wk29911 Wk33059 Wk33058 Wk17727 Wk31257 Wk27177 Wk33060 Wk27175 5000

4500

4000

3500

3000

2500

2000

1500

Figur 5.2.1. Diagram som viser kalibrerte radiokarbondateringer fra yngre steinalder.

Kalibrert f. Kr. 37

Avtorvet29 område

23 34

S35

27 26

Steinur og stormvoll

32 31

S31

Berg

S32

14 13

S20

UNIVERSITETET I TROMSØ UiT

TROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEET SKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET

S28

S21

CRV12

S27

20 Meter

S19

S34

S18

S15 S44

S30

S50

S16

18 17 16 15

S38

S22 0

Stor stein og rasblokk

Hav

Struktur 30

S23 S24

S33

S49

S55

S46 S47

S48

S14 S13

S17b S17 S11

S53

S54 S57 10

7 8

Figur 5.2.2. Kart over Skjærvika med antatt strandlinje og daterte strukturer fra yngre steinalder (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet). SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

361

Boligstrukturer/bruksfaser S31, S32a og S32b er tufter med en viss likhet da de ligger plassert ut mot terrassekanten, og de har vært åpne ut mot kanten. Det er mulig konstruksjonen har lignet en gapahuk. I bakkant av S31 og i området mellom S32a og S32b var det tydelige veggvoller bestående av kompakte lag med fin sand og en del skjørbrente steiner. Veggene forøvrig var markert med middelsstore steiner, og inneholdt funn og trekull. Dette kan tyde på at bare deler av veggene besto av solide, tykke torvvegger, mens resten har bestått av stolper dekket av skinn e.l. I S31 var det tre tydelige stolpeskoninger i den østre delen av veggvollen. Alle tre tuftene hadde spor etter avfallsdynger på terrassekanten, like utenfor tuftenes åpninger. I S32b var det også en del avfall i form av trekull og avslag i veggområdet i sørøst. Gulvene i alle tre tuftene hadde planerte lag med rullesteiner. Gulvflatene var runde og rundovale, og størrelsen varierte mellom 2,5-3 m i bredde og 2,5-4 m i lengde. S32a var den største av de tre tuftene.

Antall 2500 2000 1500 1000 500 0

S30

S31

S32a

S32b

Struktur

Figur 5.2.3. Diagram som viser funnmengde fra periode 1 av yngre steinalder, fordelt på strukturer.

S30 S31 S32a S32b Totalt %

Bor

4 0,11

Emne 3 3 0,09 Emne, kniv 1 2 6 9 0,26

S31 besto tidlig i yngre steinalder av en boligkonstruksjon med solid vegg i nord og nordøst, anlagt inn mot berget i nordvest og sannsynligvis åpen mot terrassekanten i sør. Gulvet var ovalt, ca 2,5 x 2,5 m stort, med et sentralt ildsted. I S32b er det mulig at veggvollen i nordøst stammer fra denne bruksfasen. Gulvet, ca. 3,5 x 2,5 m hadde mest trekull i den vestlige delen, muligens var kun denne delen i bruk, eller et ildsted lå i den vestlige delen. Trekull fra bruksfasen fylte den øverste delen av kullgropa vest for gulvet. I siste del av periode 1 ses boligen i S32a som ei gulvflate lenger enn 4 m nord-sør og ca. 3 m bredt, nedgravd i rullesteinsmasser i nord. Konstruksjonen var åpen mot vest, og hadde muligens et avfallsområde like sør for åpninga. Den intensive bruken av ild i S30 viser utendørs aktiviteter. Fete jordmasser indikerer en form for aktivitet som involverte organisk materiale. I den sørlige delen av feltet er det en mulig teltring som kan stamme fra samme bruksfase. Det kan ha vært satt opp et enkelt vindskjul å oppholde seg i under aktiviteten lenger nord. Funn periode 1 Den samlede funnmengden fra aktiviteter i periode 1 av yngre steinalder utgjør 4321 enkeltfunn, fordelt på 2360 undernummer. Av disse kommer de fleste funnene fra S31, og bare et fåtall fra S30 (figur 5.3.3).

362

Emne, spiss

0,14

Emne, øks/meisl

0,11

Flekke

5 0,14

Kjerne 11 14 14 39 1,11 Kjernefragment 18 13 19 50 1,43 Kniv 2 8 1 11 0,31 Mikroflekke

3 0,09

Mikrolitt

3 0,09

Pimpstein 2 3 1 6 0,17 Retusjert avslag 5 7 5 17 0,49 Skraper 4 3 7 14 0,40 Spiss

1 0,03

Stikkel 5 4 3 12 0,34 Avslag Totalt %

27 1998

715 576 3316 94,69

27 2059

779 637 3502 100

0,77 58,80 22,24 18,19 100

Tabell 5.2.1. Gjenstandstyper fra periode 1, fordelt på strukturer.

Det litiske materialet utgjør 3502 enkeltfunn. Av dette er så mye som 94,69 % avslag. De største gruppene av gjenstandsfunn er kjernefragment og kjerner. 18 er katalogisert som uregelmessige, 5 koniske og 2 bipolare. To er kategorisert som mikroflekkekjerner. Videre er det en relativt mange retusjerte avslag, skrapere og stikler.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

eldre masse fra gulvområdet. Alle mikrolitter og en av mikroflekkene er også fra den nedre delen av veggvollen, disse i S31, og kan også være fra et eldre, utryddet gulvlag. Flekkene er derimot funnet i det øverste gulvlaget i S31. Alle disse sistnevnte funntypene forbindes med eldre steinalder, og funnene stammer sannsynlig fra bruksfaser i siste fase av eldre steinalder som det er spor etter i begge strukturene. Skrapere er funnet i lag 13B og en i lag 1B i S32a. To er i sort chert og en i transparent bergkrystall med røde tråder (figur 5.2.6). Også to av tre bor er i fin kvarts, men to av disse er funnet i yngre lag. Også de fleste av de seks skraperne i S32b var i sort finkornet chert eller kvartsitt. De er funnet i forskjellige lag.

Figur 5.2.4. Bipolar kjerne av sort chert, funnet i S32a (foto: Konstanse Karlsen og June Åsheim©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

Kniver og forarbeid til kniver er det også en del av, til sammen 20 funn. De fleste er i skifer, kun en av knivene er i chert. Det er nokså likt fordelt mellom eneggede og tveeggede kniver. Det ses en tendens at de tveeggede kommer fra lag som er datert til den eldste delen av perioden.

Figur 5.2.6. Skraper i bergkrystall, funnet nedre del av gulvlaget i S32a (foto: Konstanse Karlsen og June Åsheim©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

S30

S31 S32a S32b Totalt

Bergkrystall 70

Figur 5.2.5. Tveegget skiferkniv med rette egger, funnet i gulvet i S32a (foto: June Åsheim©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

Chert 371 Flint 13 Jaspis Kvarts

Funnene består for øvrig av et fåtall av pimpstein, forarbeid til spisser, flekker, bor, emne til øks/meisel, andre emner, mikroflekker, mikrolitter og en spiss. De to spissemnene er i skifer, og er vanskelige å typebestemme, men begge har triangulært tverrsnitt. Den ene spissen er en tverrspiss fra lag 4B i S32b, et lag som kan representere utkast av

Kvartsitt

7 134 3,83

129 207 707 20,19 5 18 36 1,03

7 869 16 579

1 0,03

308 222 1406 40,15 119

Pimpstein

6 0,17

Sandstein

1 0,03

Skifer

4 153

Totalt

27 2059

84 798 22,79

158

98 413 11,79

779 637 3502 100

Tabell 5.2.2. Steinråstoff fordelt på strukturene.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

363

Antall 2500

Bor

1 0,31

Bromme

1 0,31

Emne

9 2,74

Emne, kniv

chert

Kjerne

5 1,52

flint

Kjernefragment 10

10 3,05

jaspis

Mikroflekke

1 0,31

Pimpstein

1 0,31

2000

bergkrystall 1500

kvarts

1000

kvartsitt

500

S30

S31

S32a

S32b

0,31

pimpstein

Retusjert avslag

sandstein

Skraper

1 0,31

skifer

Spiss

2 0,61

Avslag 0

S32a S35 Totalt %

Struktur

Totalt %

Figur 5.2.7. Diagram som viser mengde steinråstoff i de forskjellige strukturene.

Kvarts er det litiske råstoffet som dominerer funnmaterialet fra periode 1, med 40,15 % (tabell 5.2.2). Det er også nokså store andeler av kvartsitt og chert, med hhv 22,79 % og 20,19 %. Skifer utgjør en relativt liten andel av materialet. Fordelingen mellom de forskjellige strukturene viser at den relative andelen av kvarts er størst i S32a (figur 5.2.7). S32b har en større andel av chert enn de to andre tuftene. Skifer utgjør en mindre prosentvis del av funnmengden fra S31 enn i de to andre strukturene.

0,31

292

295 89,94

324

3 327 100

99,09 0,92 100

Tabell 5.2.3. Gjenstandstyper fra periode 2, fordelt på strukturer.

S32a S35 Totalt %

Bergkrystall

22 6,71

Chert

58 17,68

Flint Kvarts Kvartsitt Pimpstein Skifer Totalt

1 0,31

100

101 30,79

48 14,63

1 97 325

1 0,31 97 29,57

3 328 100

Tabell 5.2.4. Steinråstoff fordelt på strukturene.

Funn periode 2 Fra periode 2 av yngre steinalderen er det en mye lavere funnmengde enn fra periode 1. De fleste av disse funnene stammer fra den yngste bruksfasen i S32a. Det meste er av litisk materiale. Gjenstandstypene fordeler seg som i tabell 5.3.3, med flest kjernefragment, videre er det noen emner, kjerner og to skiferspisser, samt enkeltfunn av bor, bromme, mikroflekke, pimpstein, retusjert avslag og skraper. Den ene av spissene er et basisfragment av en nyelvspiss, funnet i gulvlaget i S32a. En spesiell skifergjenstand, en bromme eventuelt et anheng med rombisk tverrsnitt og hakk for å feste et snøre e.l., ble funnet i S32a (se figur 4.7.12). Mikroflekken er trolig innblandet fra eldre bruksfaser. Kvarts utgjør størst mengde av det litiske materialet også i periode 2, men nå var det nesten like stor andel av skifer (tabell 5.2.4). Økninga av skifer i denne perioden er som forventet (Olsen, 1994:51). Chert og kvartsitt er bare funnet i mindre mengder i lag fra denne perioden. 364

Yngre steinalder, periode 3 Topografi Området som var bosatt i periode 3, nordre del av Skjærvika Midtre, lå lunt til innerst og lengst nord på flata i Skjærvika (se figur 5.2.2). Strandflata var omkranset av relativt bratte skrenter på tre sider, og grenset mot havet i sør-sørvest. Ved et havnivå ca. 7-8 m høyere enn i dag utgjorde flata minst 30 m fra skrenten i nord til stranda. De fire hustuftene som var i bruk på denne tida dekket store deler av tilgjengelig areal i Skjærvika. Boligstrukturer/bruksfaser Strukturene som var i bruk i periode 3 av yngre steinalder var S19, S20, S21 og S27 i Skjærvika, og F8 i Fjellvika, var alle hustufter. Alle fire tuftene i Skjærvika viser spor av bruk tidlig i periode 3.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Figur 5.2.8. Tuftene i Skjærvika med dateringer til periode 3 er i ferd med å bli ferdig undersøkt. Bildet er tatt mot øst-sørøst (foto: Janne Oppvang©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

F8, S20 og S27 hadde yngre bruksfaser innenfor periode 3, og var i bruk samtidig i siste del av periode 3, den såkalte gressbakkenfasen. De tre tuftene som lå på ei nord-sør orientert rekke i nordvest hadde alle tydelig nedgravde gulv omkranset av tykke veggvoller av store rullesteiner. For S20 og S21 kunne en yttergrense av veggvollen registreres, og vollen var mellom 1 og 2 m tykk. Husene så ut til å være anlagt ved at de store rullesteinene var blitt ryddet ut av gulvet, som deretter ble flatet ut med ei nedgraving på den høyestliggende siden i nordøst, og i tillegg i øst for S20 sitt vedkommende. Ingen av tuftene hadde bevarte ildsteder som kan knyttes til bruk i yngre steinalder, men det ble funnet kullholdige lag som kan være rester av ildsted. Alle tre tuftene hadde inngang i den sørlige enden ut mot midten av vika. Gulvet i disse tuftene var rundt til rundovalt, og målte 3,5-5 x 3-4 m. S27 så ut til å ha hatt en mer avlang eller avrundet rektangulær utforming, og steinene i veggvollen var færre og mindre enn i de tre andre tuftene. Trolig var steiner også her blitt ryddet bort fra gulvet, og gulvet var noe nedgravd i nordøst og øst. Tufta hadde en inngang i øst, og to i sør. Det er mulig noen av disse tilhørte den yngre bruken av tufta. Størrelsen på gulvet i S27 var 7 x 4 m. Avgrensningen av kulturlaget datert til eldste del av periode 3 av yngre steinalder er uklar, og det er mulig at størrelsen på den eldste konstruksjonen lignet mer på tuftene vest for denne.

Den eldste bruken av F8 omfattet et enkelt ildsted i den nordvestre enden, og ei noe yngre datering fra overgangen til tidlig metalltid viser også bruk av den sørøstre delen av tufta. Det er mulig at også F8 i siste del av yngre steinalder var ei nokså lang tuft med rektangulær gulvflate. I S20 ble det funnet en plattform langs innsiden av veggen rundt hele gulvet. Plattformen kan være rester av et forhøyet område, men kan også representere en eldre veggvoll som ble liggende under ei utvidet gulvflate. Gulvet er større enn under den eldre bruken av tufta, men er nokså mye mindre enn gulvet i F8 og S27 fra samme periode. At husene får større gulvareal i siste del av periode 3 er ei utvikling som ses også i Varanger (Olsen, 1994:71). En del flate heller lå i plattformområdet og i inngangen i sørøst, disse kan være hellelegging av inngangen men kan også ha vært del av konstruksjonen i en torvvegg. I S19 var det rester etter hellelegging i det sentrale gulvområdet, men det er mulig at også disse kan ha vært nedrast fra veggen. Bruk av heller i torvvegger er kjent fra Hellefjord på Sørøya (Andreassen, 1985). Funn Funnmaterialet fra kontekster datert til periode 3 av yngre steinalder er nesten like stort som i periode 1, og viser omfanget av aktivitet i denne perioden (tabell 5.2.5). De fleste av funnene er fra S27. Funn fra F8 som også har dateringer fra denne perioden er ikke tatt med her. S21 hadde flere funn enn S20, selv om det er større områder som er gravd i S20. Dette kan forklares med at de yngste lagene i S20 er datert til tidlig metalltid, og at mye av aktiviteten i strukturen er yngre enn i S21.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

365

S19 S20 S21 S27 Totalt %

Bor

3 0,09

Emne 3 9 6 18 0,52 Emne, kniv

0,03

Emne, spiss

0,23

Kjerne

Kjernefragment

2 14 23 0,67 7

2 15 24 0,70

Knakkestein 1 1 0,03 Kniv

3 0,09

Meisel 1 1 0,03 Pimpstein

11 12 0,35

Pren 1 1 0,03 Retusjert avslag 1 2 6 9 0,09 Skraper Spiss

6 0,17

1 1 4 3 9 0,26

Stikkel

3 0,09

Tyngde 1 1 2 0,06 Avslag

491 763

877 1187 3318 96,29

Totalt

500 782

925 1246 3446 100

14,51 22,69 26,67 36,13 100

Tabell 5.2.5. Gjenstandstyper fra periode 3, fordelt på strukturer.

Det litiske materialet fra periode 3 inneholder 96,29 % avslag. Av gjenstander er det mest kjernefragment og kjerner. 10 er katalogisert som uregelmessige, 4 bipolare og 1 konisk. Videre er det en del emner, de fleste i skifer, skiferspisser og forarbeid til spisser i skifer, og retusjerte avslag.

Av spissene er det to av nyelvtype og to tangespisser, i tillegg er et spissemne katalogisert som nyelvtype, og et som tangespiss. Tangespissene er fra S27, fra lag som er datert til siste del av periode 3. samt S20, lag 1A. De tre av nyelvtype er fra lag som er fra helt sist i periode, i S21 og S27. Gjenstandene er fragmenterte og typebetegnelsen er basert på formen på tverrsnittet og dermed usikker. De kan tyde på at spisser av nyelvtype forekom i yngre kontekster enn tidligere antatt (Olsen, 1994:54-55), eller de kan også være av en hittil ukjent type. Av kniver og knivemner er 3 i skifer, alle av enegget type.

S19 S20 S21 S27 Totalt %

Bergart 1 1 1 3 0,09 Bergkrystall

10 35

6 56 1,63

Chert

4 5 7 8 24 0,70

Flint

4 13 0,38

Grønnstein 2 5 7 14 0,41 Jaspis 1 1 0,03 Kvarts Kvartsitt

349 368 559 743 2019 58,59 13 128

Pimpstein

31 69 241 6,99 11 12 0,35

Skifer

123 242 291 407 1063 30,85

Totalt

500 782

925 1246 3446 100

Tabell 5.2.6. Steinråstoff fordelt på strukturene.

Det litiske materialet består av mest kvarts, men inneholder også en nokså stor andel av skifer (tabell 5.2.6). Antallet gjenstander i skifer tilsier at råstoffet sto nokså sentralt i både i periode 2 og periode 3.

Oppsummering

Figur 5.2.9. Forarbeid til skiferspiss fra S27 (foto: Konstanse Karlsen og June Åsheim©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

366

Det er relativt få av strukturene i Skjærvika med dateringer til yngre steinalder, og i Fjellvika kan kun en bruksfase i en struktur knyttes til steinalder. Den eldste bruken av området fant sted oppe på terrassekanten i Skjærvika Øvre. Husene har ligget helt ut mot terrassekanten, og har bestått av lette konstruksjoner som inkluderte bruk av stolper, med en del av veggene oppbygd mer kompakt. Husene var små, runde til rundovale og var plassert med åpninga mot terrassekanten. At aktiviteten avtar i periode 2 kan skyldes at landhevinga vanskeliggjorde adkomsten til havet. I denne perioden var S32a gjenbrukt med samme størrelse eller noe mindre enn i periode 1.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Aktiviteten tok seg opp i periode 3, med gjentakende bruk av de fire hustuftene i den nordlige delen av Skjærvika Midtre. Husene var fortsatt nokså små i den eldste delen av periode 3, med rund eller rundoval form, men disse hadde en konstruksjon med mye tykkere og mer solide vegger enn boligene i Skjærvika Øvre, muligens bygget opp av torv som var støttet av liggende heller mellom torvlagene. I den yngste delen av periode 3 viser undersøkelsen at husene ble større, og mot overgangen til tidlig metalltid var avlange i formen.

Strukturene lå i den øvre delen av Skjærvika, som er kalt Skjærvika Midtre, og i den øverste delen av Fjellvika Vest.

Dateringer og periodeinndeling

Dersom man forholder seg til den fastsatte periodeinndelinga som den framstilles av Olsen (1994) er det svært få dateringer fra tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid i Skjærvika og Fjellvika, kun sju dateringer fra 5 strukturer (figur 5.3.1). Det foreligger imidlertid ni dateringer som ligger i overgangen mellom yngre steinalder og tidlig metalltid (ca. 2040-1690 f.Kr.). Alle dateringene fra denne overgangsfasen er relativt samtidige. Dersom overgangen mellom periodene trekkes noe tilbake i tid vil disse kunne regnes til tekstilkeramisk fase. Noen av strukturene er brukt både i overgangsfasen og innenfor fasen. Inkluderes alle er det totalt 8 strukturer som kan regnes til tekstilkeramisk fase (figur 5.3.2). Ut fra de sju dateringene som ligger innenfor tekstilkeramisk fase ses det en todeling i bruken, med aktivitet i den første delen av fasen (ca. 1760-1520 f.Kr.) i strukturene S44, F7 og S30, og i den siste delen (ca. 1440-1080 f.Kr.) i S44, F7, F8 og S15.

Funnmaterialet viser at bruken av harde, finkornete bergarter avtar etter periode 1. Skifergjenstander finnes i alle periodene, men er i størst antall i periode 3. Det er også en stor andel skiferkniver i lag som er antatt å tilhøre periode 1 av yngre steinalder.

5.3. Tidlig metalltid, tekstilkeramisk fase i Skjærvika og Fjellvika Følgende delkapittel tar for seg spor etter aktiviteter i det andre årtusen f.Kr., som er den tekstilkeramiske fasen av tidlig metalltid.

F8 Tuft

Wk27181

S15 Tuft

Wk31252

S20 Tuft

Wk33056

S20 Tuft

Wk33057

S27 Tuft

Wk29912

S27 Tuft

Wk31256

S27 Tuft

Wk17728

S48 Aktivitetsområde Wk31287 S15 Tuft

Wk31251

S44 Tuft

Wk31285

F7 Tuft

Wk27164

S38 Tuft

Wk29924

F7 Tuft

Wk27166

S44 Tuft

Wk31283

F8 Tuft

Wk27174

S15 Tuft

Wk17730

F8 Tuft

Wk27173

F8 Tuft

Wk27170 2200

Figur 5.3.1. Diagrammet gir en oversikt over de kalibrerte dateringene i overgangen mellom yngre steinalder og tidlig metalltid, og de som er innenfor tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid. 2000

1800

1600

1400

1200

1000

800

600

400

Kalibrert f. Kr.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

367

Struktur

Avtorvet område

S35

27 26

25 Steinur og stormvoll

32 31

S31

Berg

S32

S20 CRV12

S27 S19

S34

S18

18 17 16 15

S38

S28

S21

UNIVERSITETET I TROMSØ UiT

TROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEET SKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET

S32

20 Meter

S22 0

Stor stein og rasblokk

Hav

S15 S44

S30

S50 19

S16

S23 S24

S14 S13

S53

S11 S54 S57 S36 S51 S9 S8 S42 S7 S37 S59 S5c S56 S29

S39 S12 S10 S52 S58

S26

S33

S17b S17

S25

S49

S55

S46 S47

S48

S5 S4 S2b

Topografi og vegetasjon

I det andre årtusen f.Kr. var middelvannsstanden sunket til ca. 4 moh. og det var etterhvert ei nokså stor flate som kunne benyttes i vikene (figur 5.3.2 og 5.3.3). Strukturene med dateringer til fasen ble funnet mellom 9 og 11,5 m over dagens strandlinje. I Skjærvika var praktisk talt hele flata benyttet i denne perioden. I Fjellvika var det kun ei 10-15 m bred flate innerst mot skråninga som kunne benyttes. I tillegg til de to strukturene F7 og F8 tyder funnmaterialet på at det også var aktivitet i de andre på samme flate, S25 og F6. I tekstilkeramisk fase var det et gradvis kaldere klima, noe som også ses i resultatene av 368

Figur 5.3.2. Kart som viser situasjonen i tekstilkeramisk fase i Skjærvika, med antatt strandlinje på den tiden, og strukturene som var i bruk merket av (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum - Universitetsmuseet).

pollenanalysen. Sammen med minkende aktivitet førte dette til at skogen igjen vokste til. Fra ca. 1750 var tyder funn av bjørkepollen på at det var varierende tetthet i skogen, med perioder med tettere skog og etter hvert gradvis mer åpent.

Boligkonstruksjoner

De strukturene med bruk i overgangen mellom periode 3 av yngre steinalder og tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid var tuftene F8, S15, S20 og S27, samt et utendørs aktivitetsområde S48. Tre av tuftene hadde i denne perioden store, avrundet rektangulære bruksflater, 6,5-8,4 m lange og med bredde på 3,5-4 m. Det er interessant å

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Struktur

Feltavgrensning 21 18

Hav og bekk 20

F25

Steinur

19 17 16

Storstein/rasblokk

Berg

tuf

Rullestein uten torv

14 3 1

F7b

20 Meter

mø F8 dd ing

UNIVERSITETET I TROMSØ UiT

TROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEET SKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET

CRV12

F7a F19 11

F15 F16 F14

F17 10

F22 9

F27

F23b

F10 8

F23a F24b

F24a

F21 F5

F13

F11

F2 4

F26

legge merke til at den utendørs aktiviteten i S48 hadde ei tilsvarende stor flate, 8 x 5 m, med et ildsted i den ene enden. Den fjerde tufta (S20) var bare 5 x 4 m stor, og var gjenbruk av ei eldre, mindre tuft. Plattformene som ble funnet (se kap 4.6) kan være blitt til som resultat av en utvidelse av gulvområdet. Det var kun S15 som hadde et tydelig kullholdig kulturlag fra denne bruksfasen, i S20 og S27 var kulturlaget omrotet av vannmasser. S27 hadde rester av en mødding like utenfor den sørvestlige langveggen, og to innganger i den samme langsiden som vendte ned mot sjøen. F8 så ut til å ha hatt bare en inngang, også den mot sjøsiden. I S20 var inngangen lokalisert i sør, mot midten av vika. Tre av tuftene hadde veggvoller

Figur 5.3.3. Kart som viser situasjonen i tekstilkeramisk fase i Fjellvika, med antatt strandlinje på den tiden, og strukturene som var i bruk merket av (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum - Universitetsmuseet).

markert av store rullesteiner. F8 var i tillegg gravd inn i terrenget med den ene langsiden, mens de tre andre tuftene hadde en mindre nedgraving i bakkant. I S15 var det ingen tydelig veggvoll, men en bue av store steiner i nordøst. En eventuell veggvoll rundt S15 kan ha blitt forstyrret av senere bruk av tufta. I F8 var det to ildsteder med dateringer til denne perioden, disse kan ha vært samtidige. I S27 ble det funnet kun ett ildsted, i den vestlige delen. De andre to tuftene hadde ingen tydelige ildsteder, eventuelle ildsted kan ha blitt ryddet bort ved nyere bruk av tufta. Formen og størrelsen til de tre største tuftene, F8, S15 og S27, minner om tufter av gressbakkentype som er kjent fra denne tiden. Tuftene i Skjærvika og

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

369

Fjellvika har ikke de dype nedgravingene, store møddingmengder og markerte dobbeltildsteder som er typiske for grassbakkentufter, men det er tidligere funnet slike mindre markerte hustufter av denne størrelsen i Vest-Finnmark fra denne perioden (Hesjedal et al., 2009:415; Johansen, 1998:58-59; Wasmuth, 2005:38-39). Boligrestene framstår ikke med mye symmetri, men det kan være senere bruk og forstyrrelser som har fjernet sporene av dette. Tidlig i tekstilkeramisk fase var det aktivitet i de tre tuftene S44, F7 og S38. Av kulturlaget i bunnen av S44 gjensto kun et 1,2-1,3 m bredt lag med fete kullmasser, noe som kan ha vært del av gulvet i ei nedgravd tuft. De andre to tuftene gir et inntrykk av at det nå var vanlig med betydelig mindre boflate enn i overgangsfasen, med rundt og rundovalt gulv som var 2,5-3,5 m bredt og 2,5-4 m langt. Rullesteiner dannet vegg rundt tuftene, men i F7 var det ingen klar ytre avgrensning av veggen. S38 hadde rester av et sentralt plassert ildsted, mens ildstedet i F7 var tydelig kantsatt og plassert asymmetrisk nær veggen i sørøst.

I siste del av tekstilkeramisk fase var det fire strukturer som var i bruk, S15 og S44 i Fjellvika og F7 og F8 i Skjærvika. Det ser ut til at boligene nå var enda mindre og det er mulig at de minste besto av enkle teltkonstruksjoner, med diameter 1,5-3 m. I F8 var relativt store steiner plassert i en sirkulær form rundt et noe asymmetrisk plassert ildsted. Det planerte gulvet i S44 så også ut til å ha et asymmetrisk plassert ildsted. Bruken i S15 ses som et sirkulært kullag, med funn spredt over et stort område rundt, som kan bety at mye av aktiviteten hadde foregått utenfor boflaten (lag 7, se kap. 4.5).

Aktiviteter utendørs

F25, F27, S33 og S48 er kommet til som resultat av utendørsaktiviteter som ut fra funnmateriale og 14 C-dateringer ser ut til å være omtrent samtidig med tuftene fra tidlig metalltid. Nærheten til tuftene lengst nord i Fjellvika Vest taler også for at F25 og F27 er aktiviteter knyttet til tuftene (se kap. 4.1). Knakkeplasser som disse viser hvordan området rundt boligene har blitt brukt, og gir et

F7 F8 S15 S20 S27 S38 S44 S48 Totalt

Bor 1 1 0,01 Emne

1 1 5 2 1 1 11 0,16

Emne, kniv

1 1 0,01

Emne, spiss 1 3 2 6 0,09 Flekke 1 1 0,01 Kjerne

2 3 11 2 5 7 4 34

0,48

Kjernefragment 2 4 3 2 1 12

0,17

Knakkestein 2 1 1 4 0,06 Kniv 4 1 4 0,06 Mikroflekke

2 2 0,03

Perle 1 1 0,01 Pimpstein

1 2 5 3 5 16

0,23

Pren 2 2 0,03 Retusjert avslag 1 1 3 1 3 1 10

0,14

Råknoll/råstoffblokk 3 3 0,04 Skraper 6 2 2 10 0,14 Spiss

3 2 13 1 3 2 5 2 32

0,45

Stikkel 1 1 0,01 Tyngde 1 1 0,01 Øks 1 1 0,01 Avslag

1647 466 3223 170 266 163 764 247 6946

97,85

Totalt

1658 480 3279 184 292 177 770 259 7099

100

23,36 6,76 46,19 2,59 4,11 2,49 10,85 3,65

100

Tabell 5.3.1. Gjenstandstyper fra tekstilkeramisk fase, fordelt på strukturer.

370

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Antall 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 F7

S15

S20

S27

S38

S44

S48

Struktur

Figur 5.3.4. Diagram som viser funnmengde fra tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid, fordelt på strukturer.

innblikk i aktiviteten til enkeltpersoner. Det viser også at aktiviteten har funnet sted om sommeren, for eksempel er funnkonsentrasjonene i F27 plassert inntil store steiner som ville egne seg godt å sitte på. Disse funnstedene ville vært vanskelige å oppdage uten en omfattende flateavdekking og opprensing av hele flata.

Funnmaterialet

Funnene som antas å stamme fra aktiviteten i tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid utgjør en svært stor mengde, og domineres av litisk materiale (tabell 5.3.1). Det største antall funn kommer fra S15 (figur 5.3.4). Hele 97,85 % av det litiske materialet er avslag. Av gjenstander var det flest kjerner og kjernefragment. Blant disse er det et flertall uregelmessige, og de fleste i grov eller middels grov kvarts. Dernest er det en stor gruppe spisser og forarbeid til spisser, de aller fleste i skifer. Spissmaterialet domineres av sunderøyspisser, til sammen er 18 stykker, hele og fragmenter, definert som sunderøytype (figur 5.3.5). Noe som kan gjøre det vanskelig å typebestemme fragmenter er at

Figur 5.3.5. Spiss av sunderøytype fra S5 (foto: Adnan Icagic©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

F7 F8 S15 S20 S27 S38 S44 S48 Totalt

Råasbest

0,6 12,2 41,3 0,5 0,6

6,3

61,5

Asbestkeramikk 17,9 0,6 196,0 15,3 53,9

283,7

Oker

0,1 2,9 50,2

53,2

Tabell 5.3.2. Mengde asbest, asbestkeramikk og oker målt i gram. SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

371

F7 F8 S15 S20 S27 S38 S44 S48

Totalt

Bergart 2 2 4 0,07 Bergkrystall Chert Flint

51 2 37 4 2 6 1 103

539 121 42 2 4 2 1 46 757 10,66 45 133 2 1 2 18 8 209

Grønnstein 1 2 Kvarts Kvartsitt

2,94 0,04 40,15

21 60 151 60 31 9 25 163 520

7,33

1 2 5 3 5 16 883 16 887 53 109

Totalt

118 277 2022 59 138 152 65 19 2850

Pimpstein Skifer

1,45

6 660

0,23

22 2636

37,13

1658 480 3279 184 292 177 880 259 7099

100

midtpartiet til nyelv- og sunderøyspisser som kan ligne hverandre. Det finnes også nyelvspissser med skaftfure. Her vil lengde/bredde-forholdet kunne brukes på store fragmenter. For små fragmenter er det tverrsnittet som best kan si noe om type. Av skiferspisser er det også en bladformet spiss og en tangespiss med mothaker, den førstnevnte mer vanlig i eldre perioder (Olsen, 1994:56). Bladformede spisser kan være vanskelig å skille fra dolker eller dobbelteggede kniver. Kronologien er forskjellig da bladformede spisser er noe eldre, derfor kan konteksten gjenstanden er funnet i kan brukes for å definere type (Hesjedal et al., 1996:172-173,175). Åtte av skiferspissene er så fragmenterte at de ikke er typebestemt. Fra antatt tekstilkeramisk kontekst er det kun 4 flateretusjerte spisser i harde bergarter, en av dem er av sandbukttype. Flateretusjerte spisser med rett eller konkav basis er karakteristisk for den tekstilkeramiske fasen (Olsen, 1994:105). På Slettnes avtar bruken av flateretusjerte spisser med

Tabell 5.3.3. Steinråstoff fordelt på strukturene.

rett eller konkav basis i perioden 1500-900 f.Kr. (Hesjedal et al., 1996:219). Funnene fra Skjærvika og Fjellvika viser at de flateretusjerte spissene forekommer i like stor grad i yngste fase av tidlig metalltid. I tillegg inneholder materialet en del pimpstein, retusjerte avslag, skrapere og kniver. Alle kniver og forarbeid til kniver er i skifer, to er tveegget og tre enegget. Det er funnet en god del asbestmagret keramikk og råasbest fra tekstilkeramiske kontekster, henholdsvis 283,7 g og 61,5 g (tabell 5.3.2). Størst mengde keramikk er funnet i S15 og S48, men også noe i F7 og F20. Konteksten er noe usikker, spesielt i S48 der massene var svært omrotet. Mye av keramikken er fragmentert, og det er ikke gjort detaljerte analyser av skårene. Et skår fra S48 har dekor som minner om kjelmøykeramikk. F7, F8 og S15 hadde mye aktivitet også i kjelmøyfasen,

Antall

3500 3000 bergart

2500

bergkrystall chert

2000

ﬂint grønnstein

1500

kvarts kvartsitt

1000

pimpstein skifer

500 0 F7

372

S15

S20

S27

S38

S44

S48

Struktur

Figur 5.3.6. Diagram som viser mengde steinråstoff i de forskjellige strukturene.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

og det er en mulighet for at keramikken som ble funnet i disse tuftene kan være fra denne fasen. Råasbesten ble for en stor del funnet i de samme stratigrafiske lag som keramikken. De største mengdene råasbest ble funnet i S15 og S20. De største andelene av er det litiske materialet fra tekstilkeramisk fase består av kvarts og skifer (tabell 5.3.3). Videre er det også en del chert som fortrinnsvis er brukt til flateretusjerte gjenstander. Kvartsitt og bergkrystall utgjør mindre andeler. Mengdeforholdene er noe forskjellig i strukturene (figur 5.3.6). I S44 og F7 dominerer skifer. Mengden av chert er også relativt stor i F7 i forhold til de andre strukturene. S48 har mye kvartsitt, mens kvarts dominerer i S15. De forskjellige mengdeforholdene kan skyldes at det skjer endringer i råstoffbruken over tid, eller at aktiviteten i de forskjellige strukturene var forskjellig og at behovene for redskapstyper dermed var forskjellig.

F7 Tuft F8 Tuft F8 Tuft F10 Heller S45a Aktivitetsområde F8 Tuft S30 Aktivitetsområde S44 Tuft S50 Aktivitetsområde F8 Tuft F8 Tuft F8 Tuft F8 Tuft F8 Tuft S33 Teltring F8 Tuft S33 Teltring S18 Tuft F8 Tuft S19 Tuft F10 Heller S30 Aktivitetsområde S50 Aktivitetsområde F10 Heller S33 Aktivitetsområde F5 Ildsted S45a Aktivitetsområde F10 Heller S12 Tuft F7 Tuft F10 Heller F23b Tuft F5 Ildsted S44 Tuft S12 Tuft S53 Ildsted S15 Tuft S12 Tuft F8 Tuft F24b Tuft F23b Tuft S15 Tuft F8 Tuft S15 Tuft S44 Tuft S30 Aktivitetsområde F23b Tuft S19 Tuft sekundær

Oppsummering

Tuftene fra tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid viser ei utvikling i boligform fra store, avlange tufter på størrelse med gressbakkentufter til mindre runde tufter og etter hvert små teltkonstruksjoner. Denne utviklingen ses også i annet materiale fra Finnmark (Olsen, 1994:120). Fra undersøkelsene i Skjærvika og Fjellvika er det også avdekket flere områder med utendørsaktiviteter som gjennom funnspredning og strukturer som ildsted og ryddete områder forteller om menneskenes bruk av landskapet. Plasseringa av strukturene viser også at hele området mellom havet og skrenten mot fjellet ble tatt i bruk. Funnmaterialet inneholder mange spisser, særlig av sunderøytype som er karakteristisk for tekstilkeramisk fase. Det er også noen flateretusjerte spisser, en av sandbukttype som er vanlig i perioden. Materialet preges også av asbestmagret keramikk, det meste er svært fragmentert, men det er funnet skår med dekor som lignet kjelmøykeramikk. Noe av keramikken kan være innblandet fra yngre lag.

Wk17739 Wk17737 Wk33053 Wk21788 Wk29928 Wk29899 Wk17722 Wk31284 Wk33075 Wk27169 Wk27172 Wk27178 Wk27168 Wk27180 Wk33071 Wk27167 Wk29922 Wk31254 Wk27176 Wk31255 Wk27193 Wk29913 Wk31288 Wk27185 Wk31277 Wk17738 Wk29927 Wk17741 Wk29901 Wk27165 Wk27187 Wk27197 Wk33052 Wk29925 Wk29902 Wk31289 Wk33054 Wk31249 Wk27171 Wk27205 Wk27199 Wk31253 Wk27179 Wk33055 Wk29926 Wk29914 Wk27195 Wk29905 1200

Figur 5.4.1. Diagram med oversikt over kalibrerte dateringer innenfor kjelmøykeramisk fase av tidlig metalltid 1000

800

600

400

200

Kalibrert f. Kr/e. Kr.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

373

5.4. Tidlig metalltid, kjelmøykeramisk fase i Skjærvika og Fjellvika

med rund eller rektangulær gulvflate, teltringer og utendørs aktivitetsområder med ildsted, i tillegg har det vært bruk av en heller i Fjellvika.

Dateringer

Undersøkelsene i 2009 og 2010 har avdekket at kjelmøykeramisk fase av tidlig metalltid er den perioden med mest omfattende aktivitet i Skjærvika og Fjellvika. I Skjærvika er det dateringer fra 10 strukturer, og i Fjellvika fra 6 strukturer som berammes til denne fasen. I tillegg kommer strukturer med funn som plasserer bruken i kjelmøyfasen, eller som med bakgrunn i stratigrafiske forhold kan knytte dem til tidsrommet. Strukturene består av små tufter

Det er til sammen 48 14C-dateringer fra kjelmøyfasen, disse viser en kontinuerlig bruk av begge vikene gjennom hele fasen, de fleste konsentrert i den siste delen, etter ca. 400 f.Kr. (figur 5.4.1). Strukturene med aktivitet i den første delen (datert 803-240 f.Kr.) er F7, F8, F10, S45b, S30, S44 og S50. I de siste 400 årene av kjelmøyfasen viser dateringene aktivitet i en rekke strukturer, både

Struktur

Avtorvet område

S35

27 26

Steinur og stormvoll 25

32 31 29

S31

Berg

S32

S20

UNIVERSITETET I TROMSØ UiT

CRV12

S27 S19

S34

S18

18 17 16 15

S38 19

S15 S44

S30

S50

S16

5 S4

S55 20

S23 S24

S49

S33

S17b S17

9 6

S11 S54 S57 S36 S51 S9 S8 S42 S7 S37 S59 S5c S56 S29

S39 S12 S10 S52 S58

S53

S26

S14 S13

S46 S47

S48

S25

S5 S4 S2b

374

S28

S21

TROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEET SKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET

S32

20 Meter

S22 0

Stor stein og rasblokk

Hav

Figur 5.4.2. Kart som viser situasjonen i kjelmøykeramisk fase i Skjærvika, med antatt strandlinje på den tiden, og strukturene som var i bruk merket av (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum Universitetsmuseet).

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Struktur

29 28

Feltavgrensning 21 18

Hav og bekk 20

F25

Steinur

19 17

Storstein/rasblokk

Berg

tuf

14 3 1

Rullestein uten torv 0

F7b

20 Meter

mø F8 dd ing

UNIVERSITETET I TROMSØ UiT

TROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEET SKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET

CRV12

F7a F19 11

F15 F16 F14

F17 10

F22 9

F27

F23b

F10 8

F23a F24b

F24a

F21 F5

F13

F11

F2 4

F26

i Fjellvika og Skjærvika. Det har vært kontinuitet i bruken, og flere av strukturene kan ha vært samtidige. Plassert i mulig kronologisk rekkefølge viser dateringene aktivitet i F8, S33, S18, S19, F10, S30, S50, F5, S45a, S12, F7, F23b, S44, S53, S15 og F24b innenfor tidsrommet 420-70 e.Kr., et flertall av disse i Skjærvika. De mange sporene fra de siste århundrene f.Kr. gir et fokus mot denne perioden som sjelden er dokumentert tidligere. De yngste sporene av aktivitet innenfor kjelmøyfasen er datert 170 f.Kr.-70 e.Kr. og ser ut til å ha vært sporadisk enkelthandlinger i S19, S30, S44 og F23b.

Figur 5.4.3. Kart som viser situasjonen i kjelmøykeramisk fase i Fjellvika, med antatt strandlinje på den tiden, og strukturene som var i bruk merket av (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum Universitetsmuseet).

Topografi og vegetasjon

De første strukturene som ble tatt i bruk i kjelmøyfasen lå mellom 7,5 og 11 moh. Tuftene og helleren lå litt tilbaketrukket fra sjøen, mens aktivitetsflatene lå lavest i terrenget (figur 5.4.2 og 5.4.3). I Skjærvika var det den midtre delen av strandflata som var i bruk, fortsatt sto havet så høyt at vika dannet gode havneforhold. Fra toppen av den vestre bergryggen ble S30 med oversikten over alle havområdene brukt. Når det gjelder vegetasjonen tyder pollenprøvene på at skogen fortsetter å minke, og det etableres en stabil vegetasjonstype med noe bjørk, gress og lyng. Oppe på bergryggen i nordvest var det mye mindre dvergbjørk og krøkebær i siste halvdel av kjelmøyfasen, og både endringer i vegetasjonen

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

375

og kullmengde i pollensøyla vitnet om menneskelig påvirkning. Etter 300 f.Kr. tok bjørkeveksten seg opp igjen lokalt i myrområdet. Funn av dyngsoppsporer (Sporomiella) i SKV2 (pollensøyle tatt øverst i Skjærvika) gir en indikasjon på at det omkring 750 f.Kr. kan ha vært lokalt tamdyrhold i en kortere periode (appendiks 7).

Boliger og aktivitetsflater

Strukturene fra de første 500 årene av kjelmøyfasen framsto i mange varianter. Det dreier seg om tre tufter, en heller og to aktivitetsområder med ildsted. I tillegg var det et aktivitetsområde med spor etter intens bruk av ild. Alle de tre tuftene var gjenbruk av allerede etablerte tufter. I F7 blir samme nedgraving benyttet, men gulvet så ut til å være noe mindre, ca. 2,5 x 3,5 m. Den yngste delen av det kantsatte ildstedet ble brukt, og dette var ca. 1 m langt. I F8 var det også det minste gulvarealet som var i bruk, med dateringer fra ildsted 6. Gulvflata var rund og ca. 2 x 2 m, og hadde et sentralt plassert ildstedet, ca. 50 cm i diameter. Det var i denne perioden at møddingen i F8 ble tatt i bruk. Møddingen lå på sjøsiden av tufta. S44 ser ut til å ha vært den største tufta i dette tidsrommet, med gulvflate på 5,4 x 3,8 m omgitt av en veggvoll i nordøst, muligens rester av en torvvegg. Tufta hadde to ildsteder, det ene målt til ca. 50 cm i diameter. Det ble ikke funnet kantsetting av disse ildstedene. Tufta har muligens vært åpen mot sjøsiden, og ei stor steinhelle har fungert som inngangsparti. Aktiviteten i S50 var

samtidig med denne tufta, og lå svært nær S44. Det er sannsynlig at disse to strukturene hadde en sammenheng. S50 var ei aktivitetsflate med tykke kullag, ovalt formet og minst 2 m lang, og med et kantsatt ildsted 60 cm i diameter. Aktiviteten i S45b lå mellom S44 og sjøen, og var et utendørs aktivitetsområde med et stort, kantsatt ildsted. Ildstedet var brukt flere ganger, og hadde en konstruksjonsdetalj med flate steiner inne i kullaget. Aktiviteten spredte seg over et 2 m langt område like ved ildstedet. Helleren (S10) i Fjellvika var nokså åpen med det overliggende berget høyt over bakken, og ble brukt første gang i kjelmøyfasen. Den hadde da et rom i øst i en sprekk under berget, og bruksflaten utgjorde ca. 2 x 2,2 m. I denne eldste delen av kjelmøyfasen var det også aktivitet i S30 som lå på toppen av bergryggen nordvest i Skjærvika. Dateringa er ikke i kontekst med noen strukturer eller kulturlag, men stedet har vært brukt i mange perioder i forhistoria, sannsynligvis som et utkikkspunkt. I siste del av kjelmøyfasen viser dateringer at det var aktivitet i 9 tufter, 2 teltringer, 1 heller og 4-5 utendørs områder med ildsteder. Fem av tuftene er gjenbruk av eldre tufter, og fire (F23b, F24b, S12 og S18) ser ut til å være konstruert på denne tiden. Gulvets størrelse varierte mellom 2 og 5,4 m, de fleste omkring 2,5 x 3,5 m. Den største tufta, S44, hadde er 5,4 m langt gulv, men var anlagt i ei eldre tuft. Veggvollen som strakk seg rundt ¾ av tufta så likevel ut til å være brukt i denne yngste bruksfasen. Av de tuftene som ble etablert i denne

Figur 5.4.4. Tuft S12 ferdig utgravd, sett mot sør-sørvest. S10 ses i bakgrunnen (foto: Mikael Cerbing©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

376

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

perioden er det to rektangulære og to runde. S12 skilte seg ut med å være gravd dypt ned i rullesteinsmassene, ca. 50 cm i forhold til terrenget rundt, og hadde kraftige, doble veggvoller. Nær inntil lå det lignende tufter, S10 og S39, som stratigrafisk kunne dateres eldre enn S12. Disse tuftene skiller seg ut med konstruksjoner som tidligere ikke er dokumentert i regionen, og det vil være hensiktsmessig å lete etter paralleller innenfor siste årtusen før Kristi fødsel. Også F8, S18 og S19 hadde spor etter vegger rundt hele gulvet, mens de andre har hatt en konstruksjon der hele langsiden vendt mot sjøen kan ha vært åpen. Trolig var tuftene med sluttede vegger brukt i løpet av vinteren, S19 og S12 hadde spor etter tykke veggvoller og var sannsynligvis vinterboliger. To av tuftene, F8 og S15 hadde utkastområder, i form av mødding utenfor S8 i sør, og en haug med skjørbrente steiner utenfor S15 i sør. De markkjemiske analysene fra S15 antyder at det også var et utkastområde ved åpninga i vest (appendiks 6). Mer enn halvparten av tuftene hadde sentralt plasserte ildsteder, nesten alle var kantsatt. Størrelsen på ildstedene varierte mellom 0,5 m og 1,5 m som største mål. Kun i F7 var ildstedet plassert asymmetrisk som i eldre faser, i den sørlige enden av gulvet.

ildsteder. De utendørs aktivitetsområdene viste også variasjon i størrelse. De to aktivitetsområdene i S45 hadde aktivitetsflater på størrelse med de samtidige tuftene, og store kantsatte ildsted i midten. Også helleren og S50 hadde like store bruksflater, omkring 2 m lange. F5 og S53 var de minste strukturene, og var spor etter bruk av ild ved en eller flere anledninger. Begge er blant de yngst daterte aktivitetene i fasen. S5 lå lunt til inn mot ei skråning og en stor stein, mens S53 lå inn mot berget i S33. På S30 og S33 er det funnet teltringer. Teltringen i S30 var uklar, ca. 2 x 2 m stor, og markkjemiske analyser sannsynliggjør at det har vært et ildsted sentralt på den lille flata. Det er ingen dateringer direkte fra teltringen i S30, prøvene er tatt utenfor denne. Steinene i S33 var også omrotet, og ringen var ca. 3 x 2.5 m stor. Terrenget var ujevnt, men et sentralt plassert ildsted og funnspredninga bekrefter at strukturen var en boligkonstruksjon.

Funnmaterialet

Funnene fra kontekster knyttet til kjelmøykeramisk fase utgjorde en stor mengde, mer enn 25000 enkeltfunn. I tillegg kommer eventuelle funn fra S30 som ikke er tatt med her. Den største funnmengden kommer fra F7 og F8 (figur 5.4.5). Litisk materiale dominerer, og av dette er det 98,75 % avslag.

I tillegg til tuftene var det i kjelmøyfasen to teltringer og 6 utendørs aktivitetsområder med

Antall 8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0 F10

F23b

Struktur

F24

S12

S15

S18

S19

S33

S44

S45

S50

Figur 5.4.5. Funnmengde fra kjelmøykeramiske kontekster, fordelt på strukturer.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

377

F10 F23b F24 F5 F7 F8 S12 S15 S18 S19 S33 S44 S45 S50 Totalt %

Amboltstein 1 1 0,00 Bor 1 1 0,00 Dolk 1 1 0,00 Emne 1 4 1 7 1 5 2 21 0,09 Emne, kniv 1 1 0,00 Emne, spiss 10 2 5 3 3 2 25 0,11 Flekke 3 2 1 6 0,03 Glattestein 1 1 0,00 Kjerne 2 4 9 1 3 3 2 3 36 1 64 0,28 Kjernefragment 1 3 1 4 1 3 1 14 0,06 Knakkestein 2 2 2 2 1 1 10 0,04 Kniv 3 2 1 1 7 0,03 Mikroflekke 3 1 4 0,02 Pimpstein 1 1 3 1 5 1 1 13 0,06 Retusjert avslag 1 6 10 1 2 23 43 0,19 Råstoffblokk 3 3 0,01 Skraper 4 1 1 4 3 3 10 1 27 0,12 Spiss 6 2 13 1 4 3 6 1 36 0,16 Stikkel 1 1 0,00 Tyngde 3 1 1 1 6 0,03 Avslag

7 953

Totalt

7 960 1 1 7240 6926 37 912 688 505 2413 230 2736 120 22776 100

1 7193 6884 35 872 685 496 2386 214 2650 115 22491 98,75

0,03 4,22 0,00 0,00 31,79 30,41 0,16 4,01 3,02 2,22 10,59 1,01 12,01 0,53

100

Tabell 5.4.1. Gjenstandstyper fordelt på strukturer.

Figur 5.4.6 Basisfragment av flateretusjert spiss fra kjelmøykeramisk kontekst i F7 (foto: Adnan Icagic©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

I de strukturene som hadde flest gjenstander er det forskjellige gjenstandsgrupper som dominerer (tabell 5.4.1). I F7 og S15 var det mange spisser og forarbeid til spisser. F7 og S33 hadde flest flateretusjerte spisser og forarbeid i harde bergarter, mens de i S15 og S19 var i slipt skifer. Tre av de flateretusjerte (fra F7, F8 og S45) er av typen med kort, triangulær tange (figur 5.4.6), som er karakteristisk for kjelmøyfasen (Olsen, 1994:106). Det er imidlertid flere sandbuktspisser 378

fra kontekster knyttet til kjelmøyfasen, to funnet i F7 og en i S44. I tillegg er det en rekke andre flateretusjerte spisser, inkludert fragmenter og forarbeid. Flateretusjerte spisser med rett eller konkav basis, også sandbuktspisser, er regnet for å være karakteristisk for den tekstilkeramiske fasen (Olsen, 1994:105). De flateretusjerte spissene fra Skjærvika og Fjellvika kan stamme fra eldre kontekster i de samme strukturene, men det store antallet av disse i kjelmøykeramiske kontekster antyder at bruken av flere typer flateretusjerte spisser strakk seg utover i kjelmøyfasen. Tre sunderøyspisser er også funnet i lag fra kjelmøyfasen, fra S15, S19 og S44. Mye av spissmaterialet er fragmentert, og dette gjør typebestemmelse utfordrende, spesielt der basis mangler. Til tross for dette ses tydelige forskjeller mellom de flateretusjerte spissene. En del er relativt smale i forhold til lengde, lansettformet, med største bredde på midten, en form som tilsier at basis er spiss. Likevel har vi eksempler på spisser med tilnærmet samme form, der største bredde er flyttet nærmere basis, og den består av en kort, triangulær tange. Andre er bredere, med konvekse sider, tilnærmet i bladform.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

F10 F23b F24 F5 F7 F8 S12 S15 S18 S19 S33 S44 S45 S50 Totalt

Asbestkeramikk 167,6 97,0 168,6 557,7 99,4 13,4 73,6 1,4

1,4 1180,1

Råasbest

5,8 757,6

Bein

4,8 0,2 618,3 27,4 101,0 0,1

9,0 0,3 9,3

Oker 0,01 0,42 0,01 0,01 0,1

0,55

Tabell 5.4.2. Keramikk, råasbest og bein, målt i gram, fordelt på strukturer.

I kontekstene med dateringer til kjelmøyfasen var det til sammen ca. 1180 g asbestmagret keramikk, en større mengde enn i kontekster fra tekstilkeramisk fase (tabell 5.4.2). De strukturene der det ble funnet mest keramikk var S23b, F8 og S15, også i F7 og S18 var det en god del. Materialet er svært fragmentert, i tillegg så skårene ut til å være spaltet eller at overflata var forvitret bort, og det er ikke gjort noen omfattende analyse av keramikken. En del større skår hadde dekor i form av linjer og prikker. Flere randskår funnet i F7 og F8 hadde svært tykk rand. Når det gjelder den horisontale spredninga av asbestkeramikk og råasbest ser de ut til å ha hatt en tilknytning til ildsted. Unntak er S15 og S18, der alle skårene ble funnet helt utenfor gulvarealet, og kan være del av utryddingsmasser. Funn av en god del råasbest peker mot at det ble produsert asbestkeramikk lokalt, ved eller i strukturene. S15 og S33 hadde størst mengde råasbest. Det er imidlertid ganske usikkert om ildstedet i strukturen kan ha vært brukt til dette, da et enkelt ildsted ikke kan oppnå tilstrekkelig varme til å brenne keramikken (Jørgensen & Olsen, 1988:72). Råstoffordelinga i tabell 3 og figur 3 viser en nokså jevn prosentvis fordeling av råstoff på de forskjellige strukturene. Det ses en overvekt av chert i F7, F8 og S33, noe som henger sammen med produksjon av flateretusjerte redskaper. S33

hadde også en del kvartsitt, og kvartsitt dominerer i S45 og i S50. Skifer spiller en mindre rolle enn i de forutgående periodene, men i strukturene F7, S15, S19 og S44 var det likevel en del skifer i kontekstene fra kjelmøyfasen.

Oppsummering

Kjelmøyfasen av tidlig metalltid er den perioden med mest aktivitet i Skjærvika og Fjellvika. Til sammen har 16 strukturer dateringer til perioden, og mye av aktiviteten var konsentrert etter ca. 400 f.Kr. Boligene var mindre enn i den forutgående perioden, og besto ofte av lettere konstruksjoner. I tillegg var det flere spor etter utendørs aktiviteter og ildsteder. Funnmaterialet inneholder mindre skifer enn tidligere perioder. Flateretusjerte spisser av flere typer var fortsatt i bruk. Store mengder asbestmagret keramikk ble funnet. De nedgravde boligene med kraftige veggvoller har sannsynligvis vært brukt i vinterhalvåret. Tuftene S10, S12 og S39 skiller seg fra de andre tuftene med samme datering på flere måter. Dette kan henge sammen med at de er brukt i den kaldeste årstida. En viktig forskjell ligger i at det var minimalt med litisk materiale i disse tuftene. Det kan neppe forklares med at materialet er ryddet ut,

F10 F23b F24 F5 F7 F8 S12 S15 S18 S19 S33 S44 S45 S50 Totalt %

Bergart 2 5 4 3 1 3 18 0,08 Bergkrystall

5 80 8 1 2 2 26 12 4 140 0,62

Chert 334 1 5039 4919 1 66 101 4 1343 2 285 43 12138 53,29 Flint 37 176 13 76 1 2 16 4 3 328 1,44 Grønnstein 1 1 0,00 Jaspis 1 1 2 0,01 Kvarts

7 283 351 927 33 193 391 270 46 30 398 2929 12,86

Kvartsitt 291 415 1029

2 294 188

3 988 67 2034

50 5361 2354

Pimpstein 1 1 3 1 5 1 1 13 0,06 Skifer Totalt

7 1 1172 23 278 5 199 129 9 24 1847 8,11

7 960 1 1 7240 6926 37 912 688 505 2413 230 2736 120 22776 100

Tabell 5.4.3. Råstoff fra kjelmøykeramiske kontekster, fordelt på strukturer. SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

379

for da ville det blitt funnet store mengder avslag mm utenfor tuftene. En mulighet er at bruk av metall var introdusert, og at de som brukte disse tuftene hadde erstattet noe av steinbruken med gjenstander av metall.

undersøkelser og studier de siste tre tiårene har langt på vei endret dette (Henriksen, 1996, Hesjedal et al., 1996, 2009, Holm-Olsen, 1985, Schanche, 1992). Men til tross for at det har kommet for dagen mange nye funn er det sett i forhold til andre perioder fortsatt lite kunnskap om det første årtusenet i Finnmark og Nord-Troms. Så når kulturminneregistreringen i Skjærvika i 2005 påviste en omfattende jernalderaktivitet var det potensial for å generere ny og verdifull kunnskap om denne perioden. Kulturminnene fra jernalder ble derfor prioritert allerede i prosjektets planleggingsfase.

5.5. Jernalder På 1980-tallet ble det første årtusenet etter Kristi fødsel i Finnmark og Nord-Troms omtalt av flere arkeologer som en «funntom» og «funnfattig periode» (Schanche, 1992, Storli, 1986). Flere

Struktur

Avtorvet område

S35

27 26

25 Steinur og stormvoll

32 31

S31

Berg

S32

S22

S32

S20

UNIVERSITETET I TROMSØ UiT

TROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEET SKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET

CRV12

S27

S28

S21

Meter

S19

S34

S18

18 17 16 15

S38 19

S15 S44

S30

S50 19

S16

S23 S24

S49 S17b S17

S5 S4

S26

S2b S1a

S3 S2a

380

S53

S11 S54 S57 S36 S51 S9 S8 S42 S7 S37 S59 S5c S56 S29

S39 S12 S10 S52 S58

S33

S25

S14 S13

S46 S47

S48

S55

Rullestein i strand

Stor stein og rasblokk

Hav

Figur 5.5.1. Oversikt over jernalderstrukturene i Skjærvika. Strukturene fra jernalder er markert med rødt (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Av i alt 89 jernalderdateringer fra forundersøkelsen og utgravingene i 2009 og 2010 er det påvist aktivitet i totalt 26 av strukturene. Det omfatter ni tufter, syv aktivitetsflater, seks hellegroper, to teltringer, ett ildsted, ett depot og en heller (figur 5.5.1 og 5.5.2). I tillegg til de daterte strukturene er det ytterligere to strukturer som trolig tilhører aktivitet i jernalder. Det er aktivitetsområdet S51 og depotet S55.

ligger mellom 6 og 12 moh. Bosetningen og aktiviteten synes derfor i hovedsak å ha vært knyttet til sjøen og marin aktivitet. Det er også noen dateringer lengre opp i begge vikene. Disse synes ikke å representere en bosetning, men er levninger etter kortvarig sekundær aktivitet i anlegg som opprinnelig har tilhørt eldre aktivitet i yngre steinalder og tidlig metalltid. Dette ser man i strukturene S20, S21, S30, F6 og F7b. Gjenbruk av de beste områdene er på ingen måte oppsiktsvekkende siden knapphet på egnede flater har medført at menneskene har valgt å benytte de beste områdene i flere omganger. Dette ser man 27

Struktur

Resultatene fra dateringene viser en vedvarende aktivitet gjennom hele jernalder, hvor de største flatene i nede halvdel av Skjærvika og Fjellvika har vært foretrukket. Det meste av jernalderaktiviteten

Feltavgrensning 21 18

Hav og bekk 20

F25

Steinur

19 17 16

Storstein/rasblokk

Berg

tuf

Rullestein uten torv

14 3 1

20 Meter

mø F8 dd ing

F7b

UNIVERSITETET I TROMSØ UiT

TROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEET SKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET

CRV12

F7a F19 11

F15 F16 F14

F17 10

F22 9

F27

F23b

F10 8

F23a F24b

F24a

F21 F5

F13

F11

F2 4

F26

Figur 5.5.2. Oversikt over jernalderstrukturene i Fjellvika. Strukturene fra jernalder er markert med rødt (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

381

blant annet fra undersøkelsene på Melkøya og Slettnes (Hesjedal et al., 1996, 2009). Jernalderdateringen i struktur S20 er verdt å merke seg siden det her er påvist det som synes å være restene av en smie (figur 5.5.4). I første rekke synes jernalderen i Melkøysundet å ha vært preget av hellegropaktivitet.

Hellegropene

Hellegroper er påvist fra i kystområdet i NordTroms til Varangerfjorden, nærmere bestemt fra Ringvassøy til Vadsø. Fra 1970 til 1990-tallet ble de omtalt som ”hellegraver”, ”strandmarksgraver” og ”hellekister” (Hesjedal et al., 1996:226, Schanche, 1992:13, Simonsen, 1979:16, 1982:576). Jørn Henriksen (1996) foreslo å omtale disse kulturminnene som «hellegroper», en betegnelse som fortsatt er gjeldende i dagens faglitteratur. Hellegropene har hatt mange ulike tolkninger. Den første beskrivelsen ble gjort av geolog Karl Pettersen i 1868. Med utgangspunkt i hellegropene på Arnøya mente Pettersen at de rektangulære forsenkningene var rester av små hus. Lokalbefolkningen beskrev dem imidlertid som ”lappgraver”, en oppfatning som også var utbredt blant arkeologer helt frem til 1980-tallet (Odner, 1983). Den første som var kritisk til denne oppfatningen var Inger Marie Holm-Olsen (1985:70). Hun argumenterte med at trekullmasser og klumper av sammenkittet grus ikke kunne tilhøre graver eller små hus, men hun hadde dessverre ikke noen alternativ tolkning. F23b Tuft

Wk27203

S9 Hellegrop

Wk29945

S17b

Wk17731

S13 Tuft

Wk29903

S9 Hellegrop

Wk17734

S9 Hellegrop

Wk31248

S9 Hellegrop

Wk31242

S9 Hellegrop

Wk31243

Wk29933

S36 Hellegrop

Wk31281

F7b Tuft

Wk27163

S9 Hellegrop

Wk29946

F10 Heller

Wk27192

S9 Hellegrop

Wk29944

S9 Hellegrop

Wk31246

S30 Aktivitetsområde

Wk33065

S9 Hellegrop

Wk31245

F17 Aktivitesområde

Wk27184

S9 Hellegrop

Wk29943

S9/S7 Hellegrop

Wk31240

Det var først på 1990-tallet man forsto bruken til hellegropene. Kjersti Schanche foreslo, med bakgrunn i den engelske ambassadør dr. Giles Fletchers skriftlige skildringer av oljeproduksjon ved Kvitsjøen i 1588, at hellegropene var brukt til å utvinne olje fra hval og sel. Hun så paralleller mellom de nordnorske hellegropenes konstruksjon og hvordan hellegropene fra Kvitsjøen var blitt beskrevet. Fletcher beskrev hvordan spekk fra sel ble lagt på oppvarmede steiner i nedgravde groper, og at spekket smeltet og ble til olje. Schanche viste til at de nordnorske hellegropene ofte inneholdt mengder av skjørbrent stein og trekull, og at det bekreftet at det var gjort opp ild i gropene. I tillegg viste lipidanalyser av oljen i gropene at den kom fra marine pattedyr (Henriksen, 1996:63-65, Hesjedal et al., 1996:231, Schanche, 1992). Undersøkelsene i Skjærvika og Fjellvika viser at hellegropene har vært en viktig del av første årtusen e.Kr. I alt ble det påvist seks hellegroper, fem i Skjærvika og ei i Fjellvika. Alle ble undersøkt og ei ble totalgravd. Det ble også påvist bosetningsspor som direkte kan relateres til hellegropaktiviteten. Disse boligene kommer vi tilbake til senere i dette kapittelet. I alt ble det tatt 133 trekullprøver fra hellegropene, av disse ble 51 datert. Dateringene viser at hellegropene har vært brukt i to perioder. Første periode var fra ca. 150 til år 400 e. Kr. Det er de to øverste hellegropene S36 og S9 som tilhører den eldste fasen i romertid. Både datering og

Figur 5.5.3. Kalibrerte dateringer fra romertid. 0

100

200

300

400

500

600

Kalibrert e. Kr.

382

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

stratigrafi stadfester at disse tilhører samme tidsrom (figur 4.4.20). I folkevandringstid, fra ca. 400 til 550 e.Kr., følger en 150 år lang periode uten hellegropaktivitet (figur 5.5.4.). Andre hellegropfase starter i overgangen mellom folkevandring- og merovingertid, ca. 550 e. Kr. Reetableringen starter med produksjon i hellegrop S7, og følges opp av aktivitet i hellegropene S5c, F3 og S56, som er i bruk frem til 900/1000 e. Kr (figur 5.5.5 og 5.5.6).

Makrofossilanalyser fra hellegropene i våre undersøkelser har påvist et forholdsvis høyt antall blad, frø, frøbærere og lignende rester fra arter som krøkebær (Empetrum), melde (Chenopodium), bjørk (Betula), arve (Caryphyllaceae), gress (Poaceae) og halvgress (Cyperaceae). Mengden av disse er spesielt høy i hellegrop S56. Det er særlig bjørkeris, gress, blad og frø fra krøkebær som er påvist (appendiks 8). Kan bjørkeris og torv med gress og krøkebær kan ha vært brukt i oljeproduksjonen? Hvilken oppgave det skal ha hatt er naturligvis vanskelig å fastslå ut fra våre resultater. Kanskje har torva blitt brukt for å dekke over hellegropene, for å opprettholde høy temperatur i gropa. Eller kan bjørkerisen og torva fungert som brensel? Eventuelt kan torv ha dekket bunnen i gropen slik at oljen ikke forsvant ned i undergrunnen. Et argument for at torven og bjørkeriset har vært brukt i oljeproduksjonen er plantefunn av bjørk og krøkebær i kontekster dypt i hellegropen, blant annet i spekkbetongen. Plantenes nærvær i hellegropa kan også ha en naturlig forklaring. Alle de omtalte vekstene tilhører lokal flora, og kan ha blitt blandet med hellegropmassene som følge av stor aktivitet ved hellegropa under oljeproduksjonen.

I undersøkelsene fra Slettnes mente man å se en økt hellegropaktivitet fra 700 til 800-tallet, 150 senere enn våre resultater (Hesjedal et al., 1996:231). Jørn Henriksen (1996:57) mener derimot å se en samlet vekst i Nord-Norge i perioden 600 – 900 e. Kr., noe som samsvarer med våre resultater. Hellegropaktiviteten synes å ha «satt spor» i pollenanalysene fra Skjærvika. I prøve SKV1, som er tatt like nord av S30, ser man at mengde trekull fluktuerer synkront med hellegropaktiviteten som er påvist i dateringene. Samtidig med etableringen av hellegropene, i romertid, er det en markant vekst i mengde trekull. Trekullkurven faller i folkevandringstid, men stiger igjen i merovingerog vikingtid (figur 5.5.7).

S36 Hellegrop

Wk29923

S9 Hellegrop

Wk31247

S21 Tuft sekundær

Wk33064

F24b Tuft

Wk27198

S20 Smie sekundær

Wk29907

S14 Tuft

Wk29904

S46 Aktivitetsområde

Wk31278

S33 Aktivitetsområde F16 Teltring

Wk17726 Wk27183

S46 Aktivitetsområde

Wk33073

S58 Tuft

Wk33077

S57 Ildsted

Wk29936

S48 Aktivitetsområde

Wk33074

S11 Aktivitetsområde

Wk29900

F16 Teltring

Wk27182

S17

Wk17733

S58 Tuft

Wk29938

S58 Tuft

Wk31304

S7 Hellegrop

Wk29941

S57 Ildsted

Wk29937

S57 Ildsted

Wk33076

Figur 5.5.4. Kalibrerte dateringer fra folkevandringstid. 200

300

400

500

600

700

Kalibrert e. Kr. SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

383

Det er også gjort funn av never i en av hellegropene. I utkastkontekst [302], i hellegrop S9, ble funnet brent never. Neveren kan ha vært til opptenning, men kanskje også for å dekke bunnen i hellegropen slik at oljen ikke forsvant i undergrunnen.

Det mest pålitelige funnet av retthvalbein relatert til hellegropaktivitet er fra hellegrop S56. I et av utkastlagene, kontekst [741], ble det funnet bein som tilhører Nordkaper. Et annet hvalbeinfunn som bekrefter at hval har vært brukt i hellegropene er fra hellegrop S7. I brukskonteksten [317] ble det funnet ribbein av hval av stor art. Et lignende funn er fra S5c. I brukskonteksten [305] og [91] ble det funnet flere hvalbein av stor art. Selv om beinene fra S7 og S5c ikke lot seg artsbestemme mer nøyaktig omtales de fleste store beinene i den osteologiske analysen som “mest sannsynlig” retthval (appendiks 9). Det er verdt å merke seg at det ikke er funnet noe hvalbein fra kontekster i de eldste hellegropene S9 og S36, men bare i utkastmassene utenfor (figur 5.5.8). Det har derfor ikke vært mulig å fastslå om hval har vært brukt i de to eldste gropene.

I Skjærvika var det store mengder hvalbein i hellegropenes brukskontekster. Mange av disse beinene er i undersøkelser ved osteologisk avdeling ved Universitetsmuseet i Bergen beskrevet som store arter, blant annet retthval. Retthval er i pattedyrfamilie i underordenen bardehvaler i ordenen hvaler. På den nordlige halvkule lever to retthvalarter, Nordkaper (Eubalaena glacialis) og Grønlandshval (Balaena mysticetus). Grønlandshval kan bli mer 20 meter lang og veie over 100 tonn, mens Nordkaper kan bli over 15 meter og veie over 27 tonn.

S56 Hellegrop S9 Hellegrop S56 Hellegrop S56 Hellegrop S56 Hellegrop S56 Hellegrop S56 Hellegrop S56 Hellegrop S56 Hellegrop S9/S7 Hellegrop S56 Hellegrop S5c Hellegrop S9 Hellegrop S5c Hellegrop S5c Hellegrop F6 Aktivitetsområde S7 Hellegrop S56 Hellegrop F3 Hellegrop S49 Depot S56 Hellegrop S56/S5 Hellegrop/tuft S56 Hellegrop S56 Hellegrop S56/S5 Hellegrop/tuft S13 Tuft S56/S5 Hellegrop/tuft S56 Hellegrop S56/S5 Hellegrop/tuft S5c Hellegrop S56/S5 Hellegrop/tuft S56 Hellegrop S56 Hellegrop S56 Hellegrop S37 Tuft S59 Tuft F3 Hellegrop

Wk17736 Wk29942 Wk27213 Wk31292 Wk31302 Wk31294 Wk31298 Wk29935 Wk31296 Wk31241 Wk31291 Wk31238 Wk31244 Wk27220 Wk27216 Wk27200 Wk31239 Wk27218 Wk29947 Wk31286 Wk31303 Wk27217 Wk31300 Wk31295 Wk27207 Wk31250 Wk27210 Wk31290 Wk27211 Wk27219 Wk27221 Wk31299 Wk31301 Wk31293 Wk33095 Wk29940 Wk31235 500

600

700

800

900

1000

Figur 5.5.5. Kalibrerte dateringer fra merovingertid.

Kalibrert e. Kr.

384

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

S30 Aktivitetsområde Wk29915 F3 Hellegrop

Wk31237

S37 Tuft

Wk31282

F6 Aktivitetsområde

Wk27201

S59 Tuft

Wk31305

S56 Hellegrop

Wk29934

S59 Tuft

Wk29939

S37 Tuft

Wk33072

S5c Hellegrop

Wk17735

F21

Wk27202

Figur 5.5.6. Kalibrerte dateringer fra vikingtid. 600

700

800

900

1000

1100

1200

ge mp le a Sa

ne Zo

te s Da

Hi pp u P o r is v te n u till lg ar i a- ty s pe ZR R u h in a bu n th s c us ha -typ ma e em Sp oru a rg Th a s n G yal ic tr iu m um -ty m pe Hu no c L y pe rz a rpi u c i Mo opoda s el m no iu m a g o le t e f an n Se er n o l s p tiu m P o a g in o re d e S p os p ll a s s o ro o ra el a g in mi e lla oid es Ge A s l as in su as l C a ina mpo ra C h rbon u s c or ar c s p oa h er um l e

Hvalbeinfunnene i brukskontekstene til de yngste hellegropene etterlater liten tvil om at levningene fra hval må knyttes til oljeproduksjonen. Hvalbeinfunnene sannsynliggjør at den marine oljen har blitt produsert av hvalspekk, blant annet fra retthvaler. DNA-analyser (barcoding) av både bein og oljer kan avklare hvilke hvalarter man har brukt i oljeproduksjonen.

a lt a li s - ty ha c c a pe C o -typ e rn u Cy s su pe e c E m r a c e ia p e ae tru m

Kalibrert e. Kr.

-2000

6 -1800 -1600 -1400 -1200

-1000 -800 -600

Funn av hvalbein i hellegropene fra merovingertid og vikingtid viser at Kong Alfreds nedskrevne skildring av Ottars (Othere) liv i Hålogaland kan ha vært riktige. Ottar skal ha fortalt at hans menn drev hvalfangst på hvaler på opptil 20 meter, noe som passer med størrelsen på en Nordkaper. Imidlertid skal han og ha fortalt at de drepte opptil 60 hvaler i løpet av to dager. Dette antallet står ikke i samsvar med antall hellegroper i Skjærvika og Fjellvika. Mengden hellegroper her synes å være tilpasset et langt lavere antall, på det meste to individer. Oljeproduksjonen i Skjærvika og Fjellvika virker ikke å ha vært basert på intensiv fangst, men heller på drivhval. Frostatingsloven, som nesten går tusen år tilbake i tid, bekrefter at drivhval har vært en viktig og verdifull ressurs ved kysten, da den omtaler hvem som hadde rettigheter til drivhval og ved hvalstrandinger.

-400

-200 0

200

10 BC

400 600 800

1000 1200 1400 1600 1800 2000 2200

2400 2600 2800 3000

20200 400 600 800

2040

50 100 150 200

3200

3010 BC

Figur 5.5.7. Utsnitt av pollenanalyse fra Skjærvika prøve SKV1 er tatt like nord av lokalitet S30. Trekullkurven i jernalder markert med rød sirkel (illustrasjon: Per Sjøgren©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

Ser man på hellegropenes konstruksjon, synes hellegropene i Skjærvika og Fjellvika å ha endret seg over tid. De eldste hellegropene fra vår undersøkelse, S36 og S9, har i plan en oval form, uten definerte kort- og langsider. Gropenes

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

385

avgrensning er lite definert. De eldste gropene kan beskrives som en enkel nedgravning uten noen av de karakteristiske steinhellene eller tydelig steinsatt avgrensning. Hellegrop S7 er et bra eksempel på overgangen fra den eldste til den yngste typen, fra groper uten heller til groper med heller. S7 har klare likhetstrekk med S36 og S9, men skiller seg fra de eldste gropene ved å ha en tydeligere avgrensning i sidene, satt med store steiner. I overflatene på brukskontekstene ble det funnet noen heller, men det er uklart hvorvidt disse har tilhørt produksjon i S7.

De tre yngste hellegropene S5c, S56 og F3 har en annen konstruksjon enn de tre forutgående gropene. De er tydelig avgrenset, ofte rektangulære i plan, med definerte langsider, kortsider og vinklerette hjørner. Sidene er noen ganger svakt buede, men ofte mer eller mindre rette. De har også de karakteristiske skråstilte steinhellene i sidene og steinheller i bunnen. Man får inntrykk av at gropene avspeiler en tydeligere strukturering av oljeproduksjonen – langt på vei en fastsatt mal for hvordan hellegropene skulle konstrueres.

Hvalbein i gram.

! (! ( S14 ( !

S13

( !

0,2 - 618

( !

633,52 - 1899

! (

12200 - 3588,74

! (

4958 - 8812,78

0 Meter

( !

UNIVERSIT ETET I TROMSØ UiT

TROMSØ MUSEUM - UNIVERSIT ETSMUSEET SKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET

10 9

( !

CRV12

S11

( !

S57

S36 ( !

S51 ( ! ( !

( !

S9 ( ! ( !

( !

( ! ! (

( !

! ( ( !

! (

S58

! ( ( !

( !

( ! ( !

S37

( !

S59

( !

(! ! ( ( !

( !

S5c

( !

! (

( !

( ! ( !

! (

( !

! (

( ! ( ! ( !

( ! (! ( ! ! ( ( ! (! ! ( ( !

! ( ! (

( !

!! ( (( ! ( ! ( !

( ! ( !! (

S56

! (!(

(! ! (

( !

( ! ! ( ( ! ! ( ( !( ( (! ! ( ! ! ( !

! (

! (!(

( ! ( !

( !

! (

( !

( (! !

( ! ( (! !

( !! (

( ! ( !

! (

386

Figur 5.5.8. Spredning av hvalbein i jernalderstrukturer i Skjærvika (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Hvorvidt utviklingen i hellegropenes form og konstruksjon i vår undersøkelse er representativt for utviklingen i Nord-Norge er ikke mulig å få klarhet i ut fra våre seks hellegroper. Det er imidlertid verdt å merke seg at hellegropene fra romertid fra Melkøya hadde de samme trekkene som de eldste gropene i Skjærvika. De var også ovale, besto av store steiner, men uten av de karakteristiske hellene (Hesjedal et al., 2009: 326). Undersøkelsene på Slettnes tidlig på 1990-tallet avdekket tre hellegroper, hvor to ble datert. Dateringene av hellegropen F 207 var nærmest de yngste gropene i vår undersøkelse. Denne hellegropen hadde også en rektangulær form, men bare tre av de karakteristiske skråstilte steinhellene (Hesjedal et al., 1996:27). Fremtidige undersøkelser og studier kan avklare hvorvidt form og konstruksjon har endret seg over tid, eller om det har vært en teknologisk utvikling. Dersom det skulle vise seg at de eldste hellegropene er uten heller bør disse kulturminnene gis en annen betegnelse.

denne nedgravd. Tuften tilhører første del av den 150 år lange perioden uten hellegropaktivitet i folkevandringstid. S14 kan ha vært i bruk samtidig med det vi har valgt å tolke som smieaktivitet i S20, i nordlige del av Skjærvika Midtre (figur 5.5.4). De nærmeste parallellene til S13 og S14 finner man i Västerbotten i Nord-Sverige. Disse tuftene har åpenbare likheter både når det gjelder form og størrelse. Også disse tuftene ligger i områder rullestein og knyttes til marin aktivitet (selfangst). Dateringene fra boligene peker mot en aktivitet fra folkevandringstid og inn i middelalder (Baudou, 1995:195, Broadbent, 2010:63-95)

Husstrukturene

Undersøkelsen i Skjærvika og Fjellvika har påvist aktivitet i ni tufter det første årtusen etter Kristi fødsel. Vi kan med sikkerhet si at fem av disse var bosatt i jernalder. De øvrige fire var sekundær aktivitet i eldre boliger. Den eldste jernalderboligen, S13, var særlig spennende siden anleggets form og størrelse ikke tidligere er kjent i Nord-Norge. Konstruksjonen synes til en viss grad og ha vært inspirert av tuftene fra tidlig metalltid, S10, S12, S39, som ligger vegg i vegg. Den har riktig nok ikke den ovale formen, men mangler i likhet med tidligmetalltidstuftene dør og kan derfor ha hatt inngang i overbygget slik man kjenner fra gammer. S13 har en kvadratisk form, men med avrundede hjørner. Tuften gir inntrykk av at man har valgt å legge ned mye tid i en stor og solid konstruksjon, med blant annet doble vegger. Anlegget gir inntrykk av Skjærvika har vært bosatt i lengre perioder av året. Det er to dateringer fra S13. Dateringen fra ildstedet sentralt i S13, Wk29903, knytter tuften til samme perioden som hellegrop S36 og S9 (figur 5.5.3). Den andre dateringen, Wk31250, tilhører siste halvdel av merovingertid, og er samtidig med aktivitet i hellegropene S56 og S5c (figur 5.5.5). Den ovale tuften S14 har om lag samme størrelse som S13 og heller ingen synlig dør. I likhet med tidlig metalltidstuftene, som ligger like ved, er også

Figur 5.5.9. Ryggvirvel av hval med øksehogg. Beinet er opprinnelig fra aktivitet i hellegrop S56, men har blitt brukt som hoggestabbe i nyere tid (foto: Mari Karlstad©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

I vestre del av Skjærvika Nedre kom det for dagen en rektangulær boligstruktur, S59. Dateringen fra husets ildsted og gulvkontekster knytter denne boligen til vikingtid. Like ved ildstedet ble det funnet en ringspenne som tilhører samme periode. Tuften har vært i bruk samtidig med de tre yngste hellegropene S5c, S56 og F3. I Nord-Norge er det kjent en mulig parallell til S59. I Nordbotn i Kvænangen, er det registrert en 6 meter lang og 5 meter bred tuft som lå i et område hvor det var påvist annen jernalderaktivitet, blant annet flere tufter. I overflaten fremsto tuftene som forholdsvis grunne forsenkninger omgitt av lave torvvoller (Schanche, 1992:28). Povl Simonsens undersøkelser i Sandbukt på Sørøya, drøye 10 km vest-sørvest av Skjærvika (figur 2.2.2) kan hå påvist lignende anlegg. I Sandbukt ble det i følge Simonsen på 1960-tallet avdekket et rektangulært jernalderhus med en indre gulvflate på 10 x 5 meter. Simonsen mente at hus 21 var

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

387

påvirket av sørskandinavisk byggeskikk, og viste til at det var funnet spinnehjul, hengeheiner og skår av en klebergryte i tufta. Rett ved hus 21 lå det en kvadratisk tuft, hus 24. Simonsen (1996:217) så for seg at hus 24 hadde vært samtidig med hus 21 og at disse tuftene har formet et tun. Ved undersøkelsen på Slettnes på 1990-tallet ble det avdekket to rektangulære tufter, F4 (5,4 x 3,1 m) og F13 (5 x 4 m), med jernalderdateringer (figur 2.2.2). Dateringene ble tolket som sekundær aktivitet i tufter fra tidlig metalltid. I overflaten av F4 ble det funnet et skiferbryne (Hesjedal et al., 1996:35-43). I Skjærvika ble det også funnet en liten og lite definert tuft, S37. Den lå like nedenfor og vegg i vegg med S59. Denne hadde en kvadratisk gulvflate og utflytende veggvoller. Dateringen fra ildstedet og utkastmasser fra ildstedet innerst i tufta plasserer strukturen samtidig som S59 og hellegropene nederst i Skjærvika og Fjellvika.

Andre strukturer

Undersøkelsene påviste det som ser ut til å være en mer kortvarig aktivitet i jernalder. I folkevandringstid, perioden uten hellegropaktivitet, synes det som at man går fra bosetning i tufter (F24b og S14), og over til mindre og lettere boformer. I denne perioden er det mer aktivitet i teltringer og det som vi har tolket som aktivitetsområder (figur 5.5.4). Eksempler på dette er aktivitetsområdene S46, S33, S11 og F16. Noen av disse aktivitetsområdene kan ha vært teltringer eller andre enkle boformer som ikke har medført store inngrep i grunnen.

Like nord for jernalderbosetningen, i området innenfor S45, ble det funnet to depoter, S55 og S49. S55 besto av avslag og kjerner av kvarts, mens S49 inneholdt avslag, emner og kjerner av kvartsitt. Dateringen fra S49 tilhører merovingertid, en periode med mye hellegropaktivitet i både Skjærvika og Fjellvika. Både depot S49 og S55 kan ha vært en samling ildslagningssteiner brukt for å gjøre opp ild i hellegropene.

Gjenstandene

Antall gjenstander fra jernalder er langt lavere enn fra de eldre periodene, men flere av funnene er svært interessante. Ringspennen fra S59 er et slikt funn. Spennen ble funnet i fem fragmenter, men hadde, etter rekonstruksjon og konservering, en diameter på 5,9 cm. Nålen var funnet i to fragmenter, med en total lengde på 3,5 cm. Nålen har trolig vært noe lenger. Både spennen og nålen var av bronse, og veide i alt 42,6 gram. Spennens tverrsnitt var rombisk og dekorert med det som synes å være fem bjørnehoder. I tillegg hadde spennen mønster av små kvadratiske forsenkninger (figur 5.5.10). Spennen er den eneste av sitt slag i Norge, men den har klare likheter med spenner som ifølge Jan Petersen skal peke “mot en forbindelse mot de østlige lande“, noe Gutorm Gjessing (1928) og Inger Storli (1991) synes å være enige med Petersen i.

Figur 5.5.11. Ildstål av jern fra voll mellom S7 og S9 (foto: June Åsheim og Konstanse Karlsen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

Figur 5.5.10. Ringspenne av bronse fra den rektangulære hustuften S59 (foto: June Åsheim og Konstanse Karlsen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

388

I vollen mellom S7 og S9 ble det funnet et ildstål av jern. Ildstålet var 8 cm bredt og 3 cm høyt og veide 22, 8 gram (figur 5.5.11). Det foreligger ingen god datering av ildstålet, men ildstål kom først i bruk i siste halvdel av jernalder, altså siste del av folkevandringstid, samt merovingerog vikingtid. Det synes å passe godt med dateringen av kvartsittdepotet, S49, som lå 20 meter nord av funnstedet.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

5.6. Middelalder og nyere tid Figur 5.5.12. Spinnehjul av kleber fra ildsted S57 (foto: Tomasz A. Wacko©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

Aktiviteten i Skjærvika og Fjellvika var svært redusert i middelalder og nyere tid i forhold til de forutgående periodene. I middelalderen var det spredt bruk av området med kortere opphold, særlig i Fjellvika. Både helleren i Fjellvika, F10, og helleren i Skjærvika, S34, ble brukt. Den yngste aktiviteten er funnet i den store tufta S5 nederst i Skjærvika, og i omkringliggende strukturer som har sammenheng med denne.

I ildstedet S57 ble det under opprensning funnet et spinnehjul av kleber. Spinnehjulet har en diameter på 4,5 cm, en bredde på 1,3 cm og en vekt 36,4 gram (figur 5.5.12). Dateringen av ildstedet plasserer det til folkevandringstid og første del av merovingertid. Ettersom spinnehjulet er funnet i overflaten er det uklart hvorvidt dateringen av ildstedet er representativt for spinnhjulet.

Dateringer og bruksfaser

De eldste dateringene fra middelalder er tatt i hellerne F10 og S34, og viser enkeltstående aktivitet i perioden 1028-1224 e.Kr., i tidlig middelalder (figur 5.6.1). Ei datering fra teltringen F23a kan være samtidig med eller noe yngre, med resultatet 1050-1270 e.Kr.

Aktiviteten i Skjærvika og Fjellvika preges av hellegropaktivitet gjennom store deler av jernalder. Med bakgrunn i at denne kulturminnetypen er kjent i området fra NordTroms til Varangerfjorden er det lite tvil om at dette dreier seg om lokal aktivitet. Lignende boligformer som tuftene S13 og S14 blir i Sverige omtalt som kulturminner tilhørende samisk forhistorie. Hellegropene og disse boligformene synes å peke mot samisk aktivitet i jernalder.

I høymiddelalderen ses det gjentatt aktivitet i helleren i Fjellvika i en eller to perioder, med samtidig bruk av tuft F13 i overgangen til seinmiddelalder. De yngste dateringene fra middelalder, omkring 1400-1450 e.Kr., er også fra begge hellerne. De to strukturene S25 og S26 i vollen inn mot den vestre bergveggen i Skjærvika er ikke datert, men antas å ha vært brukt i løpet av middelalderen.

I vikingtid tyder boformer og gjenstandsfunn på en sørlig påvirkning. Er disse impulsene resultat av handel med marine oljer og andre varer? S34 Heller

Wk31279

F10 Heller

Wk17740

F23a Teltring Wk27196 F10 Heller

Wk27190

F10 Heller

Wk27189

F10 Heller

Wk27186

F13 Tuft

Wk31236

F10 Heller

Wk27194

F10 Heller

Wk27191

S34 Heller

Wk31280

S14 Tuft

Wk17732

S5 Tuft

Wk31297

S5 Tuft

Wk27208

S5 Tuft

Wk27206

S5 Tuft

Wk27212

S5 Tuft

Wk27214

S1a Tuft

Wk29906

S5 Tuft

Wk27215

S5 Tuft

Wk29932

S5 Tuft

Wk29930

F24a Tuft

Wk27204

S5 Tuft

Wk27209

S5 Tuft

Wk29931

S5 Tuft

Wk29929 900

1000

1100

1200

1300

1400

1500

1600

1700

1800

1900

2000

Figur 5.6.1. Diagram med oversikt over alle radiokarbondateringer fra middelalder og nyere tid.

Kalibrert e. Kr.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

389

Etter den siste aktiviteten i middelalder ser det ut til å ha vært et opphold i aktiviteten i Skjærvika på ca. 200 år, og i Fjellvika muligens så mye som 400 år. Inn i nyere tid er det ei rekke dateringer, de fleste fra S5. De kalibrerte dateringene sprer seg over et tidsrom fra ca. 1660-1950. Funnene fra tufta daterer den til 1700-tallet, noe som ikke motsier radiokarbondateringene. Det er også omtrent samtidige dateringer fra S14, S1a og S24a.

Boligstrukturer og aktivitetsflater

To hellere har vært brukt, en i Skjærvika og en i Fjellvika. F10 er størst, og har hatt den mest omfattende bruken. De har sannsynligvis gitt godt ly for flere personer i kortere eller lengre perioder, men det ble ikke registrert oppbygde vegger i tilknytning til helleraktiviteten. Den øvrige aktiviteten i middelalderen er nokså beskjeden, og har kun funnet sted i Fjellvika. F23a var en teltring, ca 3,5 m i diameter, med et sentralt plassert ildsted. Ut fra ildstedet var det ei rekke av steiner. Oppbygninga av den tilnærmet runde boflata kan minne om samisk oppdeling av rommet. Strukturelementene i F13 er mer vage, med kun et flatt, ovalt område, noe nedgravd i bakkant, og det er usikkert om strukturen har vært en teltlignende bolig eller ei tuft. Sentralt i flata lå et ildsted. Det store tuftekomplekset nederst i Skjærvika med funn fra 1700-tallet ble grundig undersøkt med utgangspunkt i at det antakelig hadde vært en var sjøsamisk gamme. S5 var ei stor tuft bestående av to forskjellige deler, og har vært en gamme og en fellesgamme i to forskjellige faser. S14 er ei eldre tuft med dateringer som viser sekundær bruk i nyere tid, sannsynligvis rester etter en utendørs aktivitet eller spredning av masser i tilknytning til bruken av S5. I hele området mellom disse to var det funn av samme type som i S5, noe som viser at store deler av området ble benyttet av befolkninga som bodde her på 1700-tallet.

Funnmaterialet er svært likt det som var i S5, og det er sannsynlig at S1a utgjorde et uthus eller utendørs overbygning tilhørende fellesgammen. I tillegg til disse to er det mulig at struktur S3, som er et mulig båtoppsett, kan ha vært brukt på samme tid. Dateringa fra F24a er sannsynligvis fra en yngre bruk. Funnene og steinsettingene er tolket som rester etter et moderne uthus eller naust, muligens brukt så seint som på 1900-tallet.

Funnmaterialet

Funnene fra middelalderaktiviteten er svært sparsom, med fiskesøkker, noe metall, brent leire og fragmenter av bein. Det ble funnet en handfull båtnagler samt noe slagg i teltringen F23a. I F13 var det en spiss av jern. Aktivitetene i det 18. århundre har etterlatt seg et stort funnmateriale, det meste bevart i de tykke møddinglagene ved tufta S5. Utover en stor mengde bein var det mest keramikkskår og gjenstander og fragmenter av metall i materialet.

Oppsummering

Det er sparsommelige rester av aktivitet i middelalder i Skjærvika og Fjellvika. De restene som er dokumentert viser likevel at området fortsatt var gunstig å oppholde seg i. De vage sporene vitner om en annerledes og mer sporadisk bruk av området i denne perioden. Tuftekomplekset S5 er restene av en gamme og en fellesgamme brukt i løpet av 1700-tallet. Funnene tyder på at det var en familie bosatt på stedet, som drev med fiske og noe husdyrhold. Resultatene av undersøkelsen gir et innblikk i materiell kultur knyttet til sjøsamisk bosetting i nær fortid, og vil kunne være en kilde til mer kunnskap om leveforhold i kystområder på denne tiden.

Bruken av S1a kan knyttes til aktiviteten i S5. Tufta var rester av et mindre hus eller skur.

390

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

5.7. Oppsummering Resultatene fra undersøkelsene i Skjærvika og Fjellvika i 2009 og 2010 består av et variert materiale både når det gjelder dateringer, funn og spor etter aktivitet i form av strukturer. Området har hatt tilnærmet kontinuerlig bruk i nesten alle perioder av forhistoria, fra siste del av eldre steinalder helt fram til nåtid. De undersøkte strukturene har dateringer fra 6800±25 BP til 13±30 BP. De eldste periodene fram til kjelmøykeramisk fase av tidlig metalltid er for det meste representert ved tufter, og kun noen få aktivitetsområder. I tidlig metalltid var det flere utendørs aktivitetsområder, i form av ildsteder og knakkeplasser. I den ene pollenanalysen ble det påvist mulig fehold ca av 750 f.Kr. Jernaldermaterialet domineres av hellegropaktiviteten som har funnet sted fra de første århundrene e.Kr. og fram til vikingtid, der selve gropene, områdene rundt og boliger fra samme tid er undersøkt. Oljeproduksjonen i hellegropene baserte seg på hval, trolig nordkaper. I middelalder var det mindre aktivitet i området. Den yngste aktiviteten som er undersøkt er bosettinga i Skjærvika på 1700-tallet. Strandflatene i Skjærvika og Fjellvika utgjorde begrensede områder å spre aktiviteten på. Undersøkelsen viser at det, i likhet med det som ble funnet på Melkøya, var gjentatt bruk over tid i mange av strukturene (Hesjedal 2009:380). Dateringene viser at det ikke var uvanlig å bruke samme tuft over en periode på 1000-2000 år. De få flate partiene, spesielt i Fjellvika, gjorde at det ikke var mulighet for mye variasjon i valg av plassering av boligene. Det er mulig det også var en tradisjon for å gjenbruke groper etter eldre nedgravinger. Boliger og annen aktivitet har for det meste vært strandbundet gjennom tiden, og tendensen til at de eldste strukturene ligger høyest i terrenget er nokså sterk. Det ses likevel at større deler av flata er brukt etter hvert som havet trakk seg tilbake, og i kjelmøyfasen av tidlig metalltid var aktiviteten spredt fra helt nede i strandkanten (S10 og S12 ca. 6,5 moh.) til et godt stykke lenger opp på flata i Skjærvika (S18 ca. 11 moh.). I Fjellvika og i Skjærvika ses også at eldre tufter er gjenbrukt til aktiviteter i jernalder.

I prosjektet har det vært utført et stort antall radiokarbondateringer. Det ble lagt vekt på å ta et relativt stort antall dateringer fra hver struktur, slik at forskjellige kulturlag og faser i strukturelementer kunne dateres hver for seg. Tykke kulturlag kunne også tenkes å bestå av aktiviteter i flere perioder eller bruk over lang tid. Dateringene av husstrukturene i steinalder og tidlig metalltid viser en omfattende gjenbruk av tuftene, med lange sammenhengende perioder så vel som flere bruksfaser i samme tuft. Bruken av strukturene har strukket ut over tid selv om terrenget har endret seg pga. landhevinga, og adkomsten til havet har blitt vanskeligere. Antallet dateringer og bruksepisoder kan sies å være proporsjonale på den måten at ved å øke antall dateringer ble resultatet at antall bruksfaser eller tidsrommet for aktiviteten også økte. I flere tilfeller viser resultatene at en aktivitet eller bruksfase ikke nødvendigvis resulterer i tydelige kulturlag. Dette viser utfordringen med å gjøre tolkninger av funntyper og boligstrukturer i tufter og strukturer der det er utført få dateringer. Det meste av funnmaterialet passer inn i den kronologien som er utarbeidet for forhistoria i Finnmark. En del avvik ses i spissmaterialet spesielt, for steinalder og tidlig metalltid. Spisser som ligner nyelvtype er funnet i yngre kontekster enn forventet. Det er også muligheter for at det som er funnet er spisser av en annen, ukjent type. Flateretusjerte spisser i harde bergarter er brukt over lengre tid, og flere forskjellige typer er funnet i kjelmøykeramisk kontekst. Resultatene fra de arkeologiske utgravingene i Skjærvika og Fjellvika danner grunnlag for videre forskning på materialet, og vil kunne gi ny kunnskap i tillegg til å bekrefte tidligere framsatte teorier om forhistoria i Finnmark. Spesielt vil det store og omfattende materialet fra siste del av kjelmøyfasen, og fra de eldste periodene av jernalder være et godt tilskudd til det empiriske materialet. Sammen med resultater fra undersøkelser på Melkøya og på Slettnes, danner resultatene fra Skjærvika og Fjellvika et grunnlag for å få vite mer om de regionale forholdene i VestFinnmark gjennom tidene.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

391

LITTERATURLISTE Andreassen, R. L. (1985). Yngre steinalder på Sørøy: økonomi og samfunn 4000-1000 f.Kr. Tromsø: Universitetet i Tromsø.

Helberg, B. H. (1998). Svalbards arkeologiske historie (Tromura. Kulturhistorie nr 30). Tromsø: Universitetet i Tromsø, Tromsø museum.

Arntzen, J. E., & Sommerseth, I. (2010). Den første gården i Nord-Norge: jordbruksbosetting fra bronsealder til jernalder på Kveøy (Tromura Kulturvitenskap nr. 39). Tromsø: Tromsø Museum Universitetsmuseet.

Helskog, K., & Ramstad, M. (2009). Arkeologiske undersøkelser i Skjærvika-Fjellvika, Hammerfest k. (Upublisert forslag til prosjektplan).

Baudou, E. (1995). Norrlands forntid: ett historiskt perspektiv (vol. 45). Umeå: Etnologiska institutionen vid Umeå universitet og Kungl. Skytteanska samfundet. Bertelsen, R. (1970). Problemer ved bruk av tårnfotografier som dokumentasjon ved arkeologiske undersøkelser. Frá haug ok heiðni, 1, 12-22. Bratrein, H. D. (1996). Gåtefulle Forsøl: kulturminnene i Kirkegårdsbukt. I Fotefar mot nord. Vadsø: Finnmark fylkeskommune. Broadbent, N. D. (2010). Lapps and labyrinths: Saami prehistory, colonization and cultural resillience (vol. 8). Washington D.C.: Arctic Studies Center, Smithsonian Institution.

Henriksen, J. E. (1996). Hellegropene: fornminner fra en funntom periode. Tromsø: Institutt for samfunnsvitenskap, Universitetet i Tromsø. Henriksen, S., & Valen, C. R. (2010). Skjærvika/ Fjellvika 2009 (Upublisert årsrapport): Tromsø Museum - Universitetsmuseet. Hesjedal, A., Damm, C., Olsen, B., & Storli, I. (1996). Arkeologi på Slettnes: dokumentasjon av 11.000 års bosetning. [Tromsø]: Tromsø museum. Hesjedal, A., Ramstad, M., & Niemi, A. R. (2009). Undersøkelsene på Melkøya: Melkøyaprosjektet, kulturhistoriske registreringer og utgravninger 2001 og 2002 (Tromura. Kulturvitenskap nr 36). [Tromsø]: Tromsø museum, Universitetsmuseet. Holm-Olsen, I. M. (1985). Datering av hellegraver (Tromura Kulturhistorie nr 5). Tromsø: Tromsø museum - Universitetesmuseet.

Duco, D. H. (1987). De Nederlandse kleipijp: handboek voor dateren en determineren. Leiden: Pijpenkabinet.

Jensen, C. (2004). The vegetation history of a costal Stone Age and Iron Age settlement at 70°N, Norway (vol. 13).

Gil, T., Hesjedal, A., Niemi, A. R., & Ramstad, M. (2006). Arkeologiske forundersøkelser Skjærvika/ Fjellvika 2005. (Upublisert rapport). Tromsø: Tromsø Museum - Universitetsmuseet.

Johansen, H. M. (1998). Fra yngre steinalder til tidlig metalltid i Finnmark: en kritisk diskusjon av tolkninger og begreper med utgangspunkt i hustuftene (vol. 51). Tromsø: Universitetet i Tromsø.

Gjerde, J. M. (2013). Tønsnes havn (Tromura Kulturvitenskap nr 44). Tromsø: Tromsø Museum Universitetsmuseet.

Jones, O., & Sullivan, C. (1985). The Parks Canada Glass glossary: for the description of containers, tableware, flat glass andclosures. Ottawa: Parks Canada.

Gjessing, G. (1928). Finsk-Ugriske vikingetidssmykker i Norge. Universitetets Oldsakssamling Årbok 1927, 23-41. Gjessing, G. (1942). Yngre steinalder i Nord-Norge (vol. 39). Oslo: Institutt for sammenlignenede kulturforskning. Grydeland, S. E., & Arntzen, J. E. (2008). Fra steinalder til jernalder på Skålbunes : RV 17-prosjektet på Tverlandet, Bodø kommune, Nordland (Tromura Kulturvitenskap nr 37). Tromsø: Tromsø museum, Universitetsmuseet. Hansen, M. (2008). Retningslinjer for katalogisering, rengjøring, merking og pakking av arkeologisk materiale tilhørende Tromsø Museum Universitetsmuseet. (Upublisert notat). 392

Jørgensen, R., & Olsen, B. (1988). Asbestkeramiske grupper i Nord-Norge (Tromura. Kulturhistorie nr 13). Tromsø: Universitetet i Tromsø. Kjellman, E. (2012). From 2D to 3D: a photogrammeric revolution in archaeology? Universitetet i Tromsø, Tromsø. London, M. o. (1994). Archaeological site manual (3rd ed. ed.): Museum of London. Lucas, G. (2003). Archaeological field manual. Reykjavik: Fornleifastofnun Islands. Ludvigsen, B. (1996). Christopher Bocklum`s Krittpiper fra Larkollen.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Meulen, J. v. d. (2003). Goudse pijpenmakers en hun merken.

Storli, I. (1991). De østlige smykkene fra vikingtid og tidlig middelalder. Viking, 54, 89-104.

Niemi, A. R. (2003). Melkøya i rom og tid : digital dokumentasjon og analyse av fortidig bosetting og landskap. Ottar, 248, S. 26-37.

Svestad, A. (2006). Undersøkelser av graver på Kirkegårdsøy, Hammerfest kommune, Finnmark fylke (Upublisert utgravingsrapport). Tromsø: Iniversitetet i Tromsø.

Odner, K. (1983). Finner og terfinner: etniske prosesser i det nordlige Fenno-Skandinavia (vol. 9). Oslo: Department of Social Anthropology, University of Oslo. Olsen, B. (1994). Bosetning og samfunn i Finnmarks forhistorie. Oslo: Universitetsforl. Ramstad, M. (2002). Dokumentasjonsstandard Melkøyaprosjektet 2002. Tromsø Museum Universitetsmuseet. (Upublisert notat).

Svestad, A. (2007). Undersøkelser av graver på Kirkegårdsøy, Hammerfest kommune, Finnmark fylke (Upublisert utgravingsrapport). Tromsø: Universitetet i Tromsø. Wasmuth, R. (2005). Regionale likheter og lokale variasjoner: en analyse av overgangen yngre steinalder/tidlig metalltid i det vestlige Finnmark. Universitetet i Tromsø, Tromsø.

Reed, I. W. (1990). 1000 years of pottery: an analysis of pottery, trade and use. Schanche, K. (1992). Den funntomme perioden: Nord-Troms og Finnmark i det første årtusen e.Kr. (vol. 2). Oslo: Norges allmennnvitenskapelige forskningsråd. Simonsen, P. (1979). Sør-Varangers historie. I A. Lunde (red.). Kirkenes: Sør-Varanger kommune. Simonsen, P. (1982). Jernalder og middelalder. I Veidemenn på nordkalotten (vol. H4). Tromsø: Institutt fo samfunnsvitenskap, Universitetet i Tromsø. Simonsen, P. (1991). Fortidsminner nord for polarsirkelen. Oslo: Universitetsforlaget. Simonsen, P. (1996). Steinalderbosetningen i Sandbukt på Sørøya, Vest-Finnmark. Rapport og tolkning. (vol. 27). Tromsø: Tromsø Museum. Sjølie, R. (1995). Samisk byggeskikk (vol. 21). Oslo: Program for forskning om kulturminnevern, Norges forskningsråd. Sjølie, R. (2008). Fra gamme til trehus. I I. Hage (red.), Arkitektur i Nord-Norge. Bergen: Fagbokforl. Skandfer, M., Grydeland, S. E., Henriksen, S., Nilsen, R. A., & Valen, C. R. (2010). Tønsnes havn, Tromsø kommune, Troms: rapport fra arkeologiske utgravninger i 2008 og 2009 (Tromura. Kulturvitenskap nr 40). Tromsø: Universitetet i Tromsø. Storli, I. (1986). A review of Archaeological Research on Sami Prehistory. Acta Borealisa vol.3, no.1, s.43-64.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

393

Tuft

Avvist Grop

Røys

Tuft

Avvist Tuft

Hellegrop

Avvist Hellegrop

Tuft

Hellegrop

Tuft

Aktivitetsområde

Tuft

Teltring

Avvist Avvist Tuft

S1a

S1b S2a

S2b

S4 S5

S5c

S6 S7

S10

S11

S12

S13

S14

S15

S16

S17 S17b S18

Appendiks 1

type

struktur

394

Moderne

Nyere tid Nyere tid

154±25 BP

datering

2089±25 BP 2055±25 BP 2127±25 BP 2802±52 BP 3452±25 BP 3539±27 BP Midtre TMT Tekstilkeramisk fase Nedre Nord 2005:1543±43BP Nedre Nord 2005:1787±34BP Midtre 2274±26 BP

Midtre

Nedre Nord 2120±25 BP 2130±25 BP 2176±25 BP Nedre Nord 1261±27 BP 1783±25 BP Nedre Nord 256±30BP 1620±25 BP

Nedre Nord 1557±25 BP

Nedre Nord 1312±25 BP 1318±25 BP 1373±30 BP 1654±25 BP 1666±31 BP 1682±25 BP 1690±25 BP 1691±32 BP 1695±32 BP 1741±25 BP 1759±25 BP 1768±25 BP 1770±35 BP 1795±33 BP Nedre Nord TMT

Moderne 13±30 BP 70±30 BP 72±30 BP 108±30 BP 137±31 BP 140±30 BP 162±30 BP 162±30 BP 165±30 BP 178±30 BP Nedre 1236±40BP 1307±37BP Nedre Sør Moderne Nedre Nord 1303±25 BP 1498±31 BP 1663±25 BP Nedre Nord Moderne

Nedre Nedre

Nedre

Nedre Nedre

Nedre

område

8 8 11

6,5

7,3

6,2

5 5,6

4 5

3,5

3 3

4 2,2

3,5

4,8

4,9

2,36

2,5

2,2

2,5

2,6

6,5

5,5

5,1

5,15

4,1

2,5

3,4

3,2

4,5

Ø-V

45 NØ-SV

NV-SØ

35 NNV-SSØ

25 NØ-SV

50 NV-SØ

33 NNV-SSØ

40 Ø-V

60 VNV-ØSØ

67 VNV-ØSØ

53 Ø-V

Ø-V

10 N-S

20 N-S

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010 Side 1

108,154

161

141

1446

110

1088

214

5575

183

3 Sjakting 3 3 Sjakting Stratigrafisk

3 Sjakting Stratigrafisk

1 Totalgravd Stratigrafisk

1 Totalgraving Single Context 2 Partielt Single Context

1 Totalgraving Single Context 3 Partielt Single Context 2 Totalgraving Single Context

4 Prøverute Single Context 1 Totalgraving Single Context

2 Partielt Single Context

1 2010 Lars 1 2010 Lars 2 2010 Yassin

3 2010 Yassin

6 2010 Yassin

8 2010 Mikael

9 2010 Mikael

6 2010 Mikael

3 2010 Lars

6 2010 Mikael

6 2010 Lars

1 2010 Lars

3 2010 Lars

1 2009 Colin 2010 Lars

trekullprøver utgraving Enkeltfunn antall datert prioritet metode uker År graveleder prøver 59 122 1 1 3 Sjakting 4 2010 Kristina Single Context 4 Prøverute 1 2010 Kristina 4 4 3 Partielt 1 2010 Kristina Single Context 4 Prøverute 1 2010 Kristina Single Context 4 Prøverute 1 2010 Linnea Single Context Kristina 3105 96732 31 18 1 Totalgraving 19 2009 Colin Single Context 2010 Linnea

Funn undernr. antall

Strukturoversikt Skjærvika og Fjellvika

lengde Bredde dybde orientering ildsted Bruksfaser lag tykkelse antall antall antall i cm 3,5 3 2,5 VNV-ØSØ 0 1

moh

1 prøvestikk 1 prøvestikk Overflate

1 prøvestikk

1 prøverute

Overflate

Sjakt prøvestikk

Sjakt Sjakt

Overflate

Sjakter prøverute

Overflate

Overflate Overflate

Overflate

Trekull Trekull

50/Flint, kvarts, pimpstein/ Bipolar kjerne, retusj. avslag, kjerne, avslag 37

1 Skjørbrent stein

Moderne

1 bein, keramikk

Forundersøkelse metode Funn

Appendiks 1 - Strukturoversikt

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

395

Tuft

Avvist

Vegg Avvist Tuft

Skyteskjul Tuft

Avvist Avvist Aktivitetsområde

Tuft

Aktivitetsområde Teltring

S20

S21

S22

S23 S24 S25

S26 S27

S28 S29 S30

S31

S32a

S32b

S33

Nedre Vest MA Midtre Nord 3488±31 BP 3489±25 BP 3522±25 BP 3867±25 BP 3983±25 BP 3986±25 BP 4105±25 BP Midtre Nord Nedre Sør Øvre 1206±25 BP 1690±25 BP 2032±27 BP 2215±25 BP 2398±33 BP 5181±25 BP 5240±28 BP 5241±28 BP 5272±28 BP Øvre 4572±25 BP 4614±35 BP 4801±25 BP 5185±25 BP 5471±25 BP 5453±40 BP 5511±25 BP 5521±25 BP Øvre 2005:5453±40BP 5521±25 BP 5511±35 BP 5471±25 BP 5185±25 BP 4801±25 BP 4614±35 BP 4572±25 BP Øvre 4952±35 BP 5358±25 BP 5462±29 BP 5477±30 BP 5573±27 BP 5612±33 BP 5884±25 BP 6490±30 BP Nedre Nord 1591±30 BP 2198±27 BP 2275±32 BP 2304±25 BP

Nedre Vest Nedre Vest Nedre Vest

Midtre Nord 1984±25 BP 2247±25 BP 4256±32 BP Midtre Nord 1626±25 BP 3533±26 BP 3537±25 BP 3725±25 BP 3878±36 BP 3884±26 BP 3929±26 BP 4057±25 BP Midtre Nord 1640±25 BP 4133±26 BP 4243±25 BP 4396±26 BP 4377±25 BP Midtre Nord

Tuft

S19

datering

område

Appendiks 1

strukturnr type

Strukturoversikt Skjærvika og Fjellvika

19,5

8 5 18,5

4,5 11,3

8,3 7 5,3

11,5

3,5

0,7

2,5

3 4

1,8

3,5 7

2,5

2,8

1,5

4,5

3,5

NNØ-SSV

15 N-S

30 N-S

40 NNØ-SSV

90 NNØ-SSV 30 NV-SØ

60 VNV-ØSØ

70 NNV-SSØ

Ø-V

40 N-S

NNØ-SSV

Side 2

512

500

834

1759

244

748

338

488

2545

1204

1407

2863

459

1636

931

956

2 Sjakting Stratigrafisk

2 Partielt Stratigrafisk

1 Totalgraving Stratigrafisk

4 Renset Renset 2 Sjakting Stratigrafisk

3 Sjakting Stratigrafisk 4 Renset Renset 4 Prøverute Single Context 4 Renset 2 Partielt Stratigrafisk

3 Sjakting Stratigrafisk

2 Partielt Stratigrafisk

lengde Bredde dybde orientering ildsted Bruksfaser antall lag antall funn trekull prioritet metode tykkelse undernr. Enkeltfunn antall datert i cm antall prøver 10,7 4 3,5 20-30 NV-SØ 0 3 5 320 1005 2 3 3 Sjakting Stratigrafisk

moh

gruppe

6 2010 Yassin

7 2010 Janne

5 2010 Janne

8 2010 Frank

1 2010 Janne 1 2009 Yassin 6 2010 Frank

1 2010 Kristina 4 2010 Janne

1 2010 Kristina 1 2010 1 2010 Kristina

1 2010 Frank

2 2010 Frank

6 2010 Frank

2 2010 Yassin

uker År

2 prøvestikk

3 prøvestikk

2 prøvestikk

3 prøvestikk

Prøverute

Overflate Sjakt prøvestikk

Overflate Prøverute Overflate

Sjakt

Sjakt prøvestikk

Sjakt prøverute

Skjørbrente stein

Trekull og brente bein

Trekull / skjørbrent

119

1 110 Skjørbrente steiner Trekull

Forundersøkelse type Funn

396

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Midtre

Heller

Aktivitetsområde

Hellegrop

Tuft

Avvist Avvist Avvist Tuft

Aktivitetsområde

Depot

Aktivitetsområde

Avvist Ildsted

Avvsit Depot

Hellegrop

S34

S35

S36

S37

S38

S39

S41 S42 S43 S44

S45a

S45b

S46

S47

S48

S49

S50

S51

S52 S53

S54 S55

S56

1088±25 BP 1205±26 BP 1219±25 BP 3331±33 BP

438±26 BP 902±28 BP TMT 4440±33BP

datering

1295±25 BP 2430±31 BP

2208±28 BP 2359±25 BP

1560±25 BP 3454±29 BP

Nedre

Nedre Nord Nedre Nord

1075±39 BP 1165±31 BP 1220±25 BP 1223±25 BP 1224±25 BP 1226±30 BP 1246±35 BP 1250±26 BP 1251±39 BP 1263±30 BP 1274±25 BP 1281±25 BP 1283±30 BP 1285±25 BP 1302±30 BP 1304±31 BP 1317±28 BP 1332±28 BP 1333±52 BP 1340±25 BP 1348±25 BP 1360±26 BP 1364±25 BP 1367±30 BP 1376±36 BP 1717±31 BP

Nedre Nord Nedre Nord 2129±25 BP

Nedre Nord

Midtre

Nedre Nord

Midtre

Nedre Nord 1604±26 BP

Nedre Nord

Midtre

Nedre Vest Nedre Nord Nedre Nord Midtre 2050±32 BP 2143±31 BP 2371±29 BP 3081±29 BP 3404±25 BP Midtre 2187±33 BP

Nedre Nord TMT

Midtre

Nedre

Nedre Nord

Øvre

område

Appendiks 1

strukturnr type

Strukturoversikt Skjærvika og Fjellvika

6 12

8,5

9,5

8 6 7 9

6,4

5,3

6,4

21,5

3,2

1,5

5,4

2,5

3,5

3,6

1,8

0,65

2,5

3,8

3,5

2,5

2,2

2,7

Ø-V

NV-SØ

20 NV-SØ

NNØ-SSV

NØ-SV

Ø-V

NV-SØ

60 N-S

NV-SØ

65 VNV-ØSØ

Side 3

201

439

440

379

111

133

154

310

1327

1409

1517

179

2 Partielt Single Context 2 Partielt Single Context 3 Sjakting Stratigrafisk 3 Partielt Stratigrafisk 2 Partielt Stratigrafisk 2 Totaltgravd Single Context 2 Partielt Stratigrafisk 3 Sjakting Single Context 3 Renset 2 Partielt Stratigrafisk 2 Renset Totaltgravd Single Context 2 Partielt Single Context

3 Sjakting Stratigrafisk 3 Sjakting Single Context 4 Prøverute Renset Renset 3 Sjakting Stratigrafisk

4 Prøveruter Stratigrafisk 3 Sjakting Single Context 3 Sjakting Single Context

lengde Bredde dybde orientering ildsted Bruksfaser antall lag antall funn trekull prioritet metode tykkelse undernr. Enkeltfunn antall datert i cm antall prøver 13,5 2 0,7 21 NNØ-SSV 0 3 4 2 3 2 2 3 Sjakting Stratigrafisk

moh

gruppe

2010 2010 2010 2010

Kristina Lars Mikael Kristina

4 2010 Kristina

1 2010 Lars 1 2010 Mikael

1 2010 Lars 1 2010 Yassin

1 2010 Lars

1 2010 Janne

1 2010 Mikael

2 2010 Yassin

1 2010 Yassin

2 2010 Mikael

1 1 1 3

4 2010 Mikael

2 2010 Janne

3 2010 Kristina

3 2010 Lars

1 2010 Janne

1 2010 Yassin

uker År

Sjakt

1 prøverute 1 prøvestikk -

1 prøvestikk

Overflate

2 prøvestikk

Trekull, hvalbein, skjørbrent stein

1 Trekull

Trekull

Forundersøkelse type Funn

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

397

Tuft

Avvist Avvist Hellegrop

Tuft

Ildsted

Aktivitetsområde

Tuft Tuft

Tuft

Hule

Heller og hule

Heller

Aktivitetsområde Avvist

Tuft

Steinring

S59

F1 F2 F3

F7a F7b

F10

F11

F12a F12b

F13

F14

Vest

Øst

Vest Vest

Øst

Vest

Vest Vest

Øst

Øst Øst Øst

581±27 BP 1206±25 BP

504±30 BP 550±30 BP 585±30 BP 711±30 BP 732±30 BP 890±45 BP 1695±30 BP 2169±30 BP 2180±33 BP 2199±30 BP 2234±30 BP 2456±30 BP

2138±25 BP 2193±53 BP 1304±30 BP 1304±30 BP Moderne 1711±30 BP 2171±30 BP 2540±45 BP 3106±30 BP 3335±30 BP 1740±30 BP 2082±30 BP 2113±30 BP 2249±30 BP 2296±30 BP 2318±30 BP 2327±30 BP 2342±30 BP 2351±30 BP 2358±30 BP 2430±25 BP 2477±25 BP 2492±40 BP 2633±30 BP 2703±30 BP 2974±30 BP 3541±30 BP 3601±30 BP 3804±32 BP

1164±31 BP 1192±25 BP 1216±31 BP 1516 25 BP 1522±31 BP 1571±25 BP 1212±29 BP 1302±32 BP Ukjent

Tuft

S58

Nedre

Nedre Nord 1476±25 BP 1481±31 BP 1561±31 BP Nedre

Ildsted

S57

datering

område

Appendiks 1

strukturnr type

Strukturoversikt Skjærvika og Fjellvika

07.sep

10,5

9,5

8,5

7,5

4 5 6

5,5

1,2

0,9

3,5

2,1

3,5

2,5 2,5

3,5

1,5

2,2

4 3 3,6

2,8

2,5 1 / 1,5

2,3

8,4

4 3,5

1,5

2,7

6 3 4,2

7,2

3,8

Ø-V

NNV-SSØ

Ø-V N-S

NV-SØ

20 N-S

15 NNV-SSØ

35 Ø-V

45 NNØ-SSV

50 NNV-SSØ

40 NNV-SSØ

NV-SØ

N-S

NV-SØ

Side 4

4 1

208

2413

2286

642

438

7479

8951

115

261

3 Partielt Stratigrafisk 3 Renset 3 Sjakting Stratigrafisk 3 Sjakting Stratigrafisk 2 Partielt Stratigrafisk

3 Prøverute Stratigrafisk 1 Totalgravd Stratigrafisk

1 Totalgravd Stratigrafisk

3 Sjakting Stratigrafisk 3 Sjakting Stratigrafisk 3 Sjakting Stratigrafisk 2 Partielt Stratigrafisk Renset 1 Totalgravd Stratigrafisk

3 Sjakting Single Context 2 Partielt Single Context

1 prøvestikk

Overflate

Overflate Overflate Overflate

1 2009 Janne

2 2010 Janne

2 2009 Janne 1 2010 Frank

1 2009 Janne

3 2009 Janne

1 2009 Janne

12 2009 Frank 2010

1 prøvestikk

3 prøvestikk

Overflate

1 prøvestikk

Overflate

2 prøvestikk

Trekull

Moderne

Trekull

Forundersøkelse type Funn

4 2009 Janne/Yassi 2 prøvestikk n 2009 Astrid 8 2009 Astrid 1 prøvestikk

1 2010 Janne

2009 2009 1 2010 Janne

3 2010 Lars

lengde Bredde dybde orientering ildsted Bruksfaser antall lag antall funn trekull prioritet metode uker År gruppe tykkelse undernr. Enkeltfunn antall datert i cm antall prøver 7 5,5 2 NØ-SV 2 2 3 3 3 3 3 2 Partielt 1 2010 Lars Single Context

5,5

moh

190

0 0 3

398

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Teltring

Aktivitetsområde

Avvist Ildsted

Teltring

Tuft

Steinsettinger

Tuft

Aktivitetsområde Knakkeplass Skyteskjul

Aktivitetsområde Knakkeplass

F16

F17

F21 F22

F23a

F23b

F24a

F24b

F25

F27

F26

Vest

Steinring

F15

Vest

Øst

Vest

Vest Vest

Vest

område

Appendiks 1

strukturnr type

TMT

1635±30 BP 2108±30 BP

1822±30 BP 2012±30 BP 2099±30 BP 2166±30 BP 118±30 BP

846 ±30 BP

1552±30 BP 1590±30 BP 1667±30 BP

datering

7,5

8,5

3,5

3,7

0,5

1,5

2,6

3,22

0,3

1,5

N-S

NV-SØ

10 NV-SØ

2 NV-SØ

NV-SØ

Ø-V

1 1

Side 5

332

251

125

1660

2 1

1 0

trekull pri Enkeltfunn antall datert prøver 0 0

Strukturoversikt Skjærvika og Fjellvika

lengde Bredde dybde orientering ildsted Bruksfaser antall lag Funn tykkelse undernr. i cm antall 9 2,25 2,2 10 0 1 1

8,5

moh

Partielt Stratigrafisk 3 Sjakting Stratigrafisk 2 Partielt Stratigrafisk 3 Prøverute Stratigrafisk 2 Partielt Stratigrafisk

2 Partielt Stratigrafisk 2 Partielt Stratigrafisk 3 Partielt Stratigrafisk 3 Partielt 3 Partielt Stratigrafisk 2 Partielt Stratigrafisk 2 Partielt Stratigrafisk

metode

gruppe

1 2010 Janne

3 2010 Frank

5 2009 Yassin

1 2009 Yassin

5 2009 Yassin

3 2009 Yassin

2009 Yassin 1 2009 Yassin

1 2009 Janne

uker År

1 prøvestikk

Forundersøkelse type Funn

Appendiks 2 - Funnoversikt struktur F6 F7 F8/F25 F12 F10 F16 F21 F23 F24 S5 S30 S31 S32 S21/S22 S20 S19 S27/S28 S38 S44 S50 S18/S34 S15 S16/S48 S33/S46/S47/S53 S45/S49/S55 S13 S10/S12/S14/S39 S11/S51/S57 S5c/S7/S9/S36/S56 S58/S59 S1A/S1B/S2B F3/F4/F5/F13/F26 F27 Løsfunn Skjærvika

ts-nr. 12105 12106 12107 12109 12108 12110 12111 12112 12113 12114 12160 12161 12162 12163 12164 12165 12166 12167 12168 12169 12170 12171 12172 12173 12174 12175 12176 12177 12178 12179 12180 12181 12182 12183

tilvekst nr. antall undernr. antall enkeltfunn 2009/17 84 118 2010/18 2286 8955 2010/19 2484 7645 2010/21 193 636 2009/20 50 438 2009/22 20 26 2009/23 3 3 2009/24 342 1681 2009/25 5 5 2010/26 3154 11268 2010/33 246 461 2010/34 1759 2863 2010/35 1341 2629 2010/36 344 941 2010/37 498 968 2010/38 320 1005 2010/39 750 1640 2010/40 111 179 2010/41 379 1517 2010/42 69 154 2010/43 163 1091 2010/44 1450 5606 2010/45 343 527 2010/46 511 2545 2010/47 881 2739 2010/48 111 198 2010/49 34 68 2010/50 33 44 2010/51 160 269 2010/52 15 261 2010/53 59 333 2010/54 10 10 2010/55 84 250 2010/56 36 143

merknad Begge sesonger Begge sesonger Begge sesonger

Begge sesonger

Overflatefunn, løsfunn og utenfor strukturer

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

399

nr. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 49 50 51 52 53 54 55

400

Wk31235

Wk29947

Waikatonr. Wk29899 Wk29900 Wk29901 Wk29902 Wk29903 Wk29904 Wk29905 Wk29906 Wk29907 Wk29908 Wk29909 Wk29910 Wk29911 Wk29912 Wk29913 Wk29914 Wk29915 Wk29916 Wk29917 Wk29918 Wk29919 Wk29920 Wk29921 Wk29922 Wk29923 Wk29924 Wk29925 Wk29926 Wk29927 Wk29928 Wk29929 Wk29930 Wk29931 Wk29932 Wk29933 Wk29934 Wk29935 Wk29936 Wk29937 Wk29938 Wk29939 Wk29940 Wk29941 Wk29942 Wk29943 Wk29944 Wk29945 Wk29946

område FjellvikaVest Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Midtre Skjærvika Nedre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Midtre Skjærvika Nedre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Fjellvika Øst Fjellvika Øst Fjellvika Øst Fjellvika Øst Fjellvika Øst Fjellvika Øst

Skjærvika/Fjellvika 2009 og 2010

struktur datering Bp F8 2430±25 BP S11 1557±25 BP S12 2176±25 BP S12 2130±25 BP S13 1783±25 BP S14 1620±25 BP S19 1984±25 BP S1a 154±25 BP S20 1626±25 BP S20 4057±25 BP S21 4377±25 BP S21 S27 3983±25 BP S27 3522±25 BP S30 2215±25 BP S30 2032±27 BP S30 1206±25 BP S30 5181±25 BP S31 5418±25 BP S31 5802±25 BP S31 5524±35 BP S32a 4614±35 BP S32b 4952±35 BP S33 2275±32 BP S36 1738±56 BP S38 3331±33 BP S44 2143±31 BP S44 2050±32 BP S45a 2187±33 BP S45b 2430±31 BP S5 70±30 BP S5 13±30 BP S5 72±30 BP S5 137±31 BP S5 1717±31 BP S56 1165±31 BP S56 1333±52 BP S57 1561±31 BP S57 1481±31 BP S58 1522±31 BP S59 1164±31 BP S59 1216±31 BP S7 1498±31 BP S9 1373±31 BP S9 1666±31 BP S9 1691±32 BP S9 1795±33 BP S9 1695±32 BP S9 F3 1302±32 BP F3 F3 F3 F3 1212±29 BP F3

kalibrert kontekst/lag x 750-400 BC 584,70 425-560 BC 332 202,00 360-165 BC 528 195,56 350-55 BC 604 196,00 135-335 AD 504 198,00 385-535 AD 544 192,00 45 BC-70 AD 3 195,30-41 1665-1955 AD 707 193,85 355-535 AD 2a 190,20 2840-2485 AD 11 191,75-191,85 3090-2910 BC 6B 191,48 191,70 2575-2465 BC 8 202,45 4 202,78 1925-1755 BC 375-200 BC 2 154,93 115 BC-50 AD 1 156,66 715-890 AD 157,10 4045-3955 BC 158,10 4340-4240 BC 2A 186,02 4725-4550 BC 2A 186,02 4455-4330 BC 1A 186,02 3520-3140 BC 22 599,60-70 3800-3650 BC 5 600,40 402-205 BC 9 218,65 130-420 AD 316 200,00 1730-1520 BC 3 197,80 355-55 BC 1 195,80 170 BC-25 AD 1 193,82 375-170 BC 565 195,85-90 750-400 BC 598 198,00-60 1690-1925 AD 110 200,00 1670-1945 AD 110 200,00 1690-1925 AD 109 204,00 1665-1945 AD 102 209,00-210,00 245-405 AD 104 210-211,30 775-970 AD 749 204,80 600-810 AD 751 206,23 420-570 AD 322 210,00 535-645 AD 323 210,00 430-610 AD 331 196,00 775-970 AD 341 197,00 690-680 AD 341 197,00 440-645 AD 317 203,00 605-690 AD 302 202,00 255-505 AD 302 204,00 255-420 AD 308 204,00 125-355 AD 313 204,00 207,00 255-420 AD 302 204,00 655-755 AD 4 603,50 4 603,00 2 603,39 4 603,48 690-890 AD 2 603,68 2 604,20

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010 Side 1

y 281,20 485,00 485,04 485,00 491,00 490,00 522,34-45 447,70 530,42 530,00 539,00 539,00 527,00 527,44 502,27 513,25 511,32 505,00 558,70 558,80 558,97 324,00 316,45 498,95 480,00 517,70 509,40 509,00 499,85-90 497,20-50 455,00 460,00 460,00 459,00-460,00 463,70-463,90 464,95 462,22 481,00 481,00 472,00 471,00 471,00 473,00 476,00 476,00 478,00 478,00 477,00 478,00 233,34 233,00 231,60 232,88 233,05 231,81

kvadrant vekt i g treart SØ 0,7 35,3 6,70 3,8 6,60 17,6 7,10 19,6 6,77 SV 33,5 10,73 5,3 3,51 16,8 10,94 SV 1,5 10,82 0,1 11,76 SV 0,4 11,88 SØ 0,4 4,8 11,25 11,42 1,4 17,47 SØ 6,2 18,49 SØ 0,3 18,69 SV 4,0 18,45 SV 0,8 19,44 NV 0,4 19,60 NV 0,2 19,75 NV 0,6 3,0 19,48 0,6 19,29 11,15 2,8 6,10 49,9 10,17 1,5 ikke målt, ca.9,10 0,4 8,99 0,5 7,93 18,2 7,87 2,5 4,93 0,0 4,93 0,0 5,00 0,1 4,78/4,76 2,3 5,06 0,1 5,02 0,0 5,04 4,8 0,00 4,3 0,00 20,5 0,00 3,1 0,00 22,1 4,6 17,6 3,5 13,0 11,6 21,8 4,7 21,8 6,28 11,5 ? SØ 19,4 6,12 NV 0,8 6,00 NV 3,9 6,15 4,4 6,20 NV 2,9

z 10,37

Liste over trekullprøver dato 17.06.2010 04.09.2010 18.08.2010 10.09.2010 11.08.2010 22.07.2010 16.09.2010 25.08.2010

24.09.2010 24.09.2010 24.09.2010 23.09.2010 18.09.2010 29.06.2010 06.07.2010 23.09.2010 24.09.2010 19.08.2010 19.08.2010 19.08.2010 18.08.2010 09.07.2010 02.07.2010 05.08.2010 26.08.2010 20.09.2010 24.09.2010 18.08.2010 08.09.2010 11.06.2010 11.06.2010 11.06.2010 15.07.2010 20.07.2010 21.09.2010 21.09.2010 01.10.2010 10.08.2010 22.09.2010 15.09.2010 22.09.2010 05.08.2010 15.07.2010 13.07.2010 28.06.2010 20.07.2010 06.07.2010 20.07.2010 18.06.2010 18.06.2010 15.06.2010 17.06.2010 Løvtre 17.06.2010 15.06.2010

Bjørk Bjørk Bjørk Løvtre Bjørk Bjørk Løvtre: vier/selje? Løvtre Bjørk Løvtre Bjørk og lyng Vier/selje og lyng Løvtre: bjørk? Løvtre: vier/selje? og lyng Løvtre: vier/selje? Bjørk Bjørk Bjørk eller rogn Bjørk Løvtre Løvtre Bjørk Bjørk eller rogn Løvtre: bjørk? Bjørk Løvtre Bjørk Bjørk, vier/selje Løvtre Bjørk, rogn eller vier/selje Bjørk, rogn eller vier/selje Løvtre: vier/selje? Bjørk, rogn eller vier/selje Bjørk eller rogn Løvtre Bjørk Bjørk Bjørk Bjørk Bjørk Bjørk Bjørk Bjørk Bjørk Bjørk Bjørk Bjørk Bjørk Bjørk Bjørk B.I KB TAB LSS LSJ KJF KJF LSS KJF LLT LSS LSS LSS LLT LSS TAE TAE SF SGM TAE SF

signatur CSJ KG IMM IDH IDH ØGP RHN MN RAM LSJ BI BI RAM JO FH CSJ MC FH VB VB VB BI TAE YNK LSJ BI SH MN UT UT T.S T.S G.G

Appendiks 3 - Trekulliste

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

401

nr. 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112

Waikatonr. område Fjellvika Øst Wk33052 Fjellvika Øst Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Wk33053 Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Øst Wk31236 Fjellvika Øst Fjellvika Øst Wk31237 Fjellvika Øst Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31238 Skjærvika Nedre Wk31239 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31240 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31241 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31242 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31243 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31244 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre

Skjærvika/Fjellvika 2009 og 2010

struktur datering Bp kalibrert kontekst/lag x F3 2 603,0-50 F5 2138±25 BP 355-55 BC 3 610,00 F8 581,20 F8 581,30 F8 584,00 F8 584,09 F8 2477±25 BP 767-417 BC 584,50 F8 584,53 F8 584,53 F13 2 598,40 F13 581±27 BP 1300-1415 AD 2 598,95 F13 2? 599,75 F13 1206±25 BP 715-890 AD 2b 600,30 S5 141 205,00 S5 141 205,00 S5 146 205,00 S5 101 205,00 S5 136 209,00 S5 136 209,00 S5 104 209,50 S5 118 205,65-205,80 S5 118 205,70-206,65 S5 118 206,30-206,50 S5 142 208,20-208,35 S5 85 208,20-208,40 S5 140 210,20-210,70 S5C 305 203,00 S5C 305 203,00 S5C 90 204,00 S5C 1315±25 BP 655-775 AD 90 204,00 S7 1303±25 BP 660-775 AD 318 201,00 S7 317 202,00 S7 317 203,00 S7 317 203,00 S7 317 203,00 S7 317 203,00 S7 1663±25 BP 260-435 AD 319 204,00 S9 302 201,00 S9 302 201,00 S9 302 201,00 S9 1318±25 BP 650-770 AD 302 202,00 S9 302 202,00 S9 302 202,00 S9 308 202,00 S9 302 203,00 S9 302 203,00 S9 302 203,00 S9 302 203,00 S9 308 203,00 S9 309 203,00 S9 1759±25 BP 215-385 AD 313 203,00 S9 300 203,00 S9 309 203,00 S9 1741±25 BP 235-385 AD 309 203,00 S9 313 203,00 S9 1312±25 BP 655-775 AD 308 203,00 S9 302 204,00 Side 2

y 229,50-100 212,00 282,30 282,40 281,00 280,95 281,20 280,95 280,95 235,54 237,00 236,31 234,30 462,00 462,00 460,00 455,00 459,00 460,00 464,50 464,35-464,60 464,67-465,12 464,65-464,80 459,70-459,90 460,00 460,60-461,00 467,00 467,00 467,00 467,00 471,00 473,00 473,00 473,00 473,00 473,00 474,00 475,00 475,00 476,00 474,00 475,00 475,00 479,00 475,00 476,00 476,00 477,00 477,00 477,00 477,00 478,00 478,00 478,00 478,00 479,00 475,00 5,15 5,15

z ? 8,22 10,32 10,29 10,48 10,47 10,36 10,34 10,46 6,31 6,49 6,49 6,18 5,26 5,26 4,91 4,86 4,86 4,86 5,42 5,16 5,18 5,25 4,87 4,88 4,71

Liste over trekullprøver

5,6 10,6 19,6 17,6 3,2 6,8 5,6 4,4 50,6 50,2 24,1 4,5 4,5 5,2 4,7 4,7 16,1 20,7 1,7 5,2 15,0 0,9 17,5 5,6 13,4 40,1 29,2 10,2 20,2

kvadrant vekt i g treart NV 1,5 SV 8,6 SV 6,7 SV 3,7 SV 3,1 NV 0,7 SØ 0,5 NØ 0,3 NØ 0,1 NV 0,7 SØ 6,1 6,5 SV 0,2 128,8 67,6 9,8 0,2 2,2 0,2 6,7 4,8 9,5 1,2 2,7 7,6 4,9

Løvtre

Løvtre, 3 lyng

Løvtre

Løvtre Løvtre

Løvtre, 1 rot/ris

Løvtre, 2 lyng

14 løvtre, 3 bjørk

8 løvtre, 3 bjørk

dato 14.06.2010 07.06.2010 07.06.2010 15.06.2010 08.06.2010 17.06.2010 16.06.2010 17.06.2010 17.06.2010 10.06.2010 10.06.2010 10.06.2010 10.06.2010 02.07.2010 02.07.2010 06.07.2010 21.06.2010 01.07.2010 02.07.2010 15.07.2010 16.07.2010 20.07.2010 15.07.2010 08.07.2010 02.07.2010 05.07.2010 21.06.2010 21.06.2010 18.06.2010 18.06.2010 04.08.2010 19.08.2010 05.08.2010 05.08.2010 05.08.2010 06.08.2010 12.08.2010 13.07.2010 07.07.2010 08.07.2010 08.07.2010 09.07.2010 07.07.2010 25.06.2010 09.07.2010 06.07.2010 09.07.2010 05.07.2010 25.06.2010 29.06.2010 20.07.2010 22.06.2010 30.06.2010 30.06.2010 20.07.2010 24.06.2010 06.07.2010

signatur JO SGM VB VB VB CSJ CSJ CSJ CSJ SF MS TAE SF T.S T.S G.G L.S.J/M.O.L M.O.L M.O.L L.S.J M.O.L I.N.H M.O.L M.O.L G.G M.O.L INH INH INH INH SS SS KJF KJF SS KJF KJF KG INH KG LLT KG INH KG KG KG INH INH LLT INH LSS KG INH INH LSS KG TS

402

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

nr. 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171

Waikatonr. område Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31245 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31246 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31247 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31248 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31249 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31250 Skjærvika Nedre Skjærvika Midtre Wk31251 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk33054 Skjærvika Midtre Wk31252 Skjærvika Midtre Wk33055 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk31253 Skjærvika Midtre Skjærvika Nedre Skjærvika Midtre Wk31254 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk31255 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre

Skjærvika/Fjellvika 2009 og 2010

struktur datering Bp S9 S9 S9 S9 S9 1682±25 BP S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 1690±25 BP S9 S9 S9 S9 S9 1654±25 BP S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 1768±25 BP S9 S12 S12 S12 2120±25 BP S12 S12 S12 S13 1261±27 BP S15 S15 3452±25 BP S15 S15 S15 S15 2127±25 BP S15 3539±27 BP S15 2055±25 BP S15 S15 2089±25 BP S17 S18 S18 2274±26 BP S18 S19 2247±25 BP S20 S20 S20

395-205 BC

400-210 BC

180-40 BC

350-50 BC 1955-1770 BC 165 BC - 4 AD

1880-1690 BC

665-860 AD

340-50 BC

135-345 AD

260-530 AD

255-415 AD

255-425 AD

kalibrert

3 1b 2a 2a

kontekst/lag 302 302 302 308 309 313 300 309 313 308 309 302 302 302 302 302 300 308 308 309 310 313 300 308 309 313 313 308 302 302 302 308 309 302 528 568 568 568 568 604 503 9 12 8 8 5 5 8 4 5 6 336 2 2

x 204,00 204,00 204,00 204,00 204,00 204,00 204,00 204,00 204,00 204,00 204,00 205,00 205,00 205,00 205,00 205,00 205,00 205,00 205,00 205,00 205,00 205,00 205,00 205,00 205,00 205,00 205,00 205,00 206,00 206,00 206,00 206,00 206,00 207,00 195,00 195,58 195,69 195,74 195,91 196,00 196,00 205,44 205,71-76 208,65 208,86 209,30-45 209,56-71 209,60-65 209,68-75 210,14-25 211,80-90 211,00 210,60-67 211,00-02 211,66 193,57-58 188,28 189,00 189,00 Side 3

y 476,00 476,00 477,00 477,00 477,00 477,00 478,00 478,00 478,00 479,00 479,00 475,00 475,00 475,00 476,00 476,00 477,00 477,00 477,00 477,00 477,00 477,00 478,00 478,00 478,00 478,00 478,00 479,00 475,00 475,00 477,00 478,00 478,00 478,00 485,00 484,41 484,71 485,35 484,72 485,00 490,00 512,59 513,62-70 511,70 512,44 512,60-69 512,16-37 511,60-65 512,50-53 513,08-16 510,62-72 489,00 517,50-55 516,51-61 516,35 522,52-58 534,34 531,00 531,00 10,70-73 10,60-64 10,51 10,61 11,40 10,98 11,00

6,66 6,64 6,62 6,60 6,60 6,63 7,27 9,97 9,93 9,97 9,79 10,15 10,11 9,85 10,09 10,13 10,36

Liste over trekullprøver kvadrant vekt i g treart 2,1 16,5 4,4 2,3 6,0 33,9 61,2 39,2 34,4 9,8 50,8 19,1 25,3 17,3 9,6 20,5 6,5 35,3 16,0 20,3 23,6 17,8 2,8 4,9 22,0 43,8 10,3 8,5 8,4 11,7 10,5 8,3 11,6 3,0 NØ/NV 7,9 18,0 3,0 2,0 1,6 SØ 3,1 SØ 1,2 0,2 0,5 0,2 0,1 1,7 3,2 2,1 0,5 2,6 9,1 1,6 1,8 1,2 0,8 0,8 SV 0,7 SØ 13,5 NØ 20,0 Løvtre

Løvtre

10 løvtre, 1 lyng Løvtre 7 løvtre, 3 bjørk

2 løvtre, bark

Løvtre

Løvtre, 1 lyng

Løvtre

Løvtre, 1 lyng

dato 05.07.2010 13.07.2010 05.07.2010 28.06.2010 02.07.2010 20.07.2010 22.06.2010 01.07.2010 21.07.2010 28.06.2010 01.07.2010 05.07.2010 06.07.2010 09.07.2010 05.07.2010 14.07.2010 22.06.2010 25.06.2010 28.06.2010 02.07.2010 29.06.2010 20.07.2010 22.06.2010 25.06.2010 30.06.2010 20.07.2010 21.07.2010 28.06.2010 05.07.2010 13.07.2010 07.07.2010 25.06.2010 01.07.2010 07.07.2010 13.08.2010 20.08.2010 27.08.2010 19.08.2010 20.08.2010 13.09.2010 16.06.2010 31.08.2010 03.09.2010 31.08.2010 01.09.2010 20.08.2010 20.08.2010 02.09.2010 13.08.2010 20.08.2010 20.08.2010 14.09.2010 10.09.2010 10.09.2010 04.09.2010 29.09.2010 11.09.2010 13.09.2010 13.09.2010

signatur KG LSS KG INH INH LLT LLT INH LLT KG INH LLT TS LLT LLT LLT INH INH INH LLT KG LLT INH INH LLT LLT LLT INH LLT LLT LLT MOL LLT LLT IMM IMM IMM IMM IMM IDH IDH YNK RHN YNK YNK RHN RHN HVS YNK RHN RHN KJF YNK YNK YNK YNK SF LSJ LSJ

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

403

nr. 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 226

Waikatonr. område Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk33056 Skjærvika Midtre Wk33057 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk33058 Skjærvika Midtre Wk33059 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk33060 Skjærvika Midtre Wk33061 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk33062 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk33063 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk33064 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk31256 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk31257 Skjærvika Midtre Wk31258 Skjærvika Midtre Wk31259 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk33065 Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Wk33066 Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Wk33067 Skjærvika Øvre Wk33068 Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Wk31260 Skjærvika Øvre Wk31261 Skjærvika Øvre Wk31262 Skjærvika Øvre Wk31263 Skjærvika Øvre

Skjærvika/Fjellvika 2009 og 2010

struktur datering Bp S20 S20 S20 S20 S20 3537±25 BP S20 3533±26 BP S20 S20 S20 3884±26 BP S20 3929±26 BP S20 S20 S20 3725±25 BP S21 4133±26 BP S21 S21 4243±25 BP S21 S21 S21 S21 S21 S21 S21 S21 4296±26 BP S21 S21 1640±25 BP S21 S21 S27 S27 3489±25 BP S27 S27 S27 3867±25 BP S27 3986±25 BP S27 4105±25 BP S27 S27 S27 S27 S30 1690±25 BP S30 S30 S30 S30 5240±28 BP S30 S30 5241±28 BP S30 5272±28 BP S30 S30 S30 S31 S31 5002±25 BP S31 6800±25 BP S31 5812±25 BP S31 5564±25 BP

3935-3705 BC 5730-5640 BC 4765-4555 BC 4455-4350 BC

4230-3970 BC 4235-3990 BC

4230-3970 BC

255-415 AD

1A 1A 1B 2B 4B

1 1

5 5 3 3 4 8 8 5 8 4 1 1 1 1

1890-1745 BC

2465-2210 BC 2575-2465 BC 2860-2575 BC

1B 5

5 5 5

2B 2B 5

2a 5 7 2A

kontekst/lag 1a 2a 2a 2a

340-535 AD

3010-2875 BC

2910-2760 BC

2205-2035 BC 2875-2585 BC

2470-2290 BC 2550-2305 BC

1950-1770 BC 1945-1770 BC

kalibrert

x 190,00 190,07-190,20 190,40-190,50 191,00 191,00 191,00 191,70-191,90 191,70-191,90 191,75-191,85 191,75-191,85 192,00 192,05-192,15 192,50 189,60-189,70 190,40-190,50 190,60-190,70 190,70 190,75 190,82-190,92 191,00 191,00 191,00 191,00 191,00 191,00 191,20 191,25 191,62 199,0-50 199,25 199,45 200,10 200,60 200,80-82 202,00 202,28 202,41 202,75 204,20-30 156,00 156,28 156,55 156,72 157,00 157,00 157,00 157,00 157,37 157,46 158,33 185,15 185,25 185,65 185,80 185,95 Side 4

y 532,00 531,04-531,17 532,17-532,30 529,00 530,30-530,50 530,30-530,50 530,00 530,00 530,00 530,00 528,00 530,00 528,53 539,00 539,00 539,00 539,28 539,24 539,00 538,20-538,30 538,20-538,30 538,70 538,70 539,30-539,60 541,20 538,85 538,75 539,00 527,0-50 527,00 526,87 526,76 527,00 527,00 527,70 527,12 527,24 527,59 528,15-25 510,00 513,40 513,05 511,78 509,18 510,00 511,82 513,18 510,94 510,40 504,00 558,07 558,48 558,48 558,48 561,35 10,95 10,93 11,96 11,87 11,86 12,00 11,86 11,82 11,78 11,93 11,86 11,96 12,01 12,69 12,00 11,88 11,83 11,59 11,44 11,38 11,42 11,40 11,35 11,28 11,30 11,32-34 11,27 11,41 18,04 18,60 18,46 18,37 18,47 18,02 18.47 18,47 18,45 18,54 18,51 19,74 19,79 19,63 19,47 20,14

10,89 10,99 10,75 10,81 10,90 10,98

10,98 10,97

Liste over trekullprøver kvadrant vekt i g treart NØ 2,7 SV 13,2 SV 1,8 NV 0,5 SV 0,4 SV 0,1 0,4 0,3 SØ 0,1 0,3 NV 0,8 1,4 SØ 3,5 0,2 0,4 SØ 0,2 SØ 4,1 SØ 0,0 SØ 0,3 0,1 SV 0,2 NV 1,7 0,5 0,3 0,5 2,0 0,3 SØ 0,4 5,2 2,9 5,2 NØ 4,9 1,8 2,2 1,5 SV 4,5 1,6 3,7 3,5 SV 2,2 SØ 0,7 SØ 0,8 NØ 8,5 SV 0,9 NØ 0,2 NV 0,8 SV 0,4 NV 0,2 SV 1,6 SV 0,5 SV 0,3 SV 0,4 SØ 0,1 SØ 0,2 SØ 0,3 10 løvtre Fragmenter, noe berk 24.09.2010 24.09.2010 Løvtre, 2 bark 24.09.2010 17.09.2010 21.09.2010 24.09.2010 24.09.2010 24.09.2010 23.09.2010 23.09.2010 Løvtre, bark 24.09.2010 24.09.2010 Løvtre, noe bjørk 17.09.2010 21.09.2010 24.09.2010 09.09.2010 Løvtre 23.09.2010 17.09.2010 14.09.2010 Løvtre 23.09.2010 Løvtre 23.09.2010 Løvtre 23.09.2010 22.09.2010 18.09.2010 23.09.2010 Bartre 18.09.2010 Løvtre, 50 % bjørk 05.07.2010 13.07.2010 13.07.2010 13.07.2010 15 løvtre, 5 bjørk 24.09.2010 05.07.2010 14 løvtre, 1 lyng 24.09.2010 15 løvtre, 4 bjørk, 4 lyng 24.09.2010 15.07.2010 14.07.2010 24.09.2010 Løvtre 05.08.2010 Løvtre 19.08.2010 Løvtre 19.08.2010 Løvtre 19.08.2010 Løvtre 02.09.2010

11 løvtre 10 løvtre

10 løvtre 10 løvtre

dato 31.08.2010 13.09.2010 13.09.2010 08.09.2010 24.09.2010 20.09.2010 24.09.2010 20.09.2010 24.09.2010 24.09.2010 08.09.2010 20.09.2010

signatur LSJ RHN RSH JJ LSJ LSJ LSJ LSJ LSJ LSJ JJ LSJ RAM RSH/RHN RSH/RHN RSH/RHN JJ VB RSH RSH RSH IDH IDH IDH IDH JJ FH BI JO JO MS JO JO JO JO RAM JO MS JO UT CSJ CSJ CSJ FH UT FH FH CSJ VB FH VB VB VB VB SF

404

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

nr. 227 228 229 230 231 232 233 234 235 236 237 238 239 240 241 242 243 244 245 246 247 248 249 250 251 252 253 254 255 256 257 258 259 260 261 262 263 264 265 266 267 268 269 270 271 272 273 274 275 276 277 278 279 280 281

Waikatonr. område Skjærvika Øvre Wk33069 Skjærvika Øvre Wk33070 Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Wk31264 Skjærvika Øvre Wk31265 Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Wk31266 Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Wk31267 Skjærvika Øvre Wk31268 Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Wk31269 Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Wk31270 Skjærvika Øvre Wk31271 Skjærvika Øvre Wk31272 Skjærvika Øvre Wk31273 Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Wk31274 Skjærvika Øvre Skjærvika Øvre Wk31275 Skjærvika Øvre Wk31276 Skjærvika Øvre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk31277 Skjærvika Midtre Wk33071 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk31278 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk31279 Skjærvika Midtre Wk31280 Skjærvika Midtre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31281 Skjærvika Nedre Wk33095 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk33072 Skjærvika Nedre Wk31282 Skjærvika Nedre Skjærvika Midtre

Skjærvika/Fjellvika 2009 og 2010

struktur datering Bp S31 S31 5160±30 BP S31 6386±32 BP S31 S31 S31 S32a 5521±25 BP S32a 4801±25 BP S32a S32a S32a 5471±25 BP S32a S32a 5511±25 BP S32a 5185±25 BP S32a S32a S32a 4572±25 BP S32b S32b 5358±25 BP S32b 5884±25 BP S32b 5573±27 BP S32b 5612±33 BP S32b S32b 5462±29 BP S32b S32b 6490±30 BP S32b 5477±30 BP S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 2198±27 BP S33 2304±25 BP S33 S33 S33 1604±26 BP S33 S34 902±28 BP S34 438±26 BP S36 S36 S36 1712±27 BP S37 1219±25 BP S37 S37 1088±25 BP S37 1205±26 BP S38

890-1015 AD 715-895 AD

250-400 AD 690-890 AD

1035-1210 AD 1420-1490 AD

1035-1210 AD

375-190 BC 410-235 BC

5515-5370 BC 4370-4255 BC

4360-4255 BC

4325-4055 BC 4830-4705 BC 4460-4350 BC 4515-4335 BC

3495-3120 BC

4450-4325 BC 4045-3955 BC

4360-4260 BC

4450-4330 BC 3650-3525 BC

4045-3820 BC 5470-5310 BC

kalibrert

kontekst/lag x 185,98 185,98 2A 186,35 4B 187,00 1A 187,35 187,50 13b 597,99 13 599-599,10 13a 599,80 13 600,00 12 600,0-10 13 600,22 12 600,50 13 600,50 12 601,00 13b 601,10 21 604,43 4 598,50 4 598,50 4 598,74 4 598,85 4 599,80 3 600,20 4 600,43 6 600,90 4c 602,43 20 603,48 217,80-85 13 218,00 13 218,00 2 218,0-06 4 218,02-07 4 218,18-23 13 218,22-36 4 218,24-29 4 218,30-48 13 218,36-41 13 218,36-48 218,48 13 218,50 4 218,86-99 4 219,00 4 219,13-23 5 219,50-55 2 219,85-90 4 220,53-62 3 220,80-90 316 200,00 316 200,00 316 200,00 700 191,69 702 192,01 701 192,04 702 192,35 3 197,25 Side 5

y 555,30 555,40 560,70 560,05 558,52 558,52 321,84 323,50 323,62 324,10-20 321,00 321,59 320,90-321 324,10-20 320,80-90 321,73 322,58 317,51 317,55 317,24 317,10 317,20 316,50 314,94 316,20 316,75 316,54 495,15-20 495,74-89 495,89-96 499,69-73 499,80-84 498,82-87 495,50 498,59 496,00 495,50 496,00 493,95 495,81-88 499,44-50 498,60-77 498,47-66 503,72-83 492,92-97 522,01-07 522,08-14 480,00 480,00 480,00 469,95 472,05 470,59 472,00 516,50 5,18 5,14 5,10 5,25 10,85

6,12

z 18,56 18,70 19,73 19,83 19,86 19,77 19,05 19,37 19,53 19,55 19,68 19,54 19,84 19,62 19,95 19,46 20,25 18,83 18,93 18,69 19,11 19,28 19,27 19,41 19,78 19,56 22,08 10,56 10,93 11,03 11,09 10,90 10,81 11,06 11,16 11,00 10,97 10,96 11,15 10,97 11,11 11,16 11,18 10,91 11,48 13,02 13,07

Liste over trekullprøver kvadrant vekt i g treart SØ 0,1 SØ 0,1 NV 1,7 SV 2,6 NV 0,6 NØ 0,2 5,0 3,3 1,5 3,7 2,8 2,8 NV 3,2 2,2 0,8 3,8 1,4 0,6 1,6 0,4 2,3 4,7 0,4 3,8 0,4 2,3 4,0 3,4 0,7 0,7 3,2 0,4 2,0 0,8 2,5 2,7 0,6 1,5 0,2 3,3 2,2 2,2 4,6 3,4 1,4 1,7 0,5 8,4 48,7 50,2 0,4 1,4 1,6 6,7 1,8 Løvtre Løvtre Løvtre, 2 lyng Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre 5 løvtre 4 løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre, 1 lyng 4 løvtre, 1 bark Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre 5 løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre, 3 lyng Løvtre, 1 lyng 8 Løvtre Løvtre, lyng Løvtre, 3 lyng Løvtre, 4 lyng Løvtre Løvtre Løvtre, 1 lyng Løvtre Løvtre, 4 lyng 4 løvtre, 2 lyng Løvtre, noe bark og lyng Løvtre 7 løvtre, 3 lyng/ris 5 løvtre, 1 bark, 4 lyng/ris 5 løvtre, 10 lyng/ris Løvtre Løvtre, 1 lyng Løvtre, 1 lyng, 1 bark Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre, 1 lyng/kvist Løvtre, 1 bark, 1 kvist Løvtre Løvtre, 2 lyng/kvist Bartre

dato 19.08.2010 19.08.2010 14.09.2010 02.09.2010 19.08.2010 19.08.2010 04.09.2010 18.08.2010 02.08.2010 18.08.2010 07.09.2010 02.09.2010 18.08.2010 18.08.2010 18.08.2010 03.09.2010 23.08.2010 21.07.2010 21.07.2010 21.07.2010 16.07.2010 16.07.2010 09.07.2010 09.07.2010 13.09.2010 21.07.2010 19.08.2010 24.06.2010 09.07.2010 09.07.2010 16.06.2010 24.06.2010 29.06.2010 09.07.2010 29.06.2010 24.06.2010 09.07.2010 09.07.2010 13.07.2010 09.07.2010 21.06.2010 24.06.2010 24.06.2010 21.06.2010 25.06.2010 08.09.2010 08.09.2010 22.07.2010 04.08.2010 22.07.2010 15.09.2010 13.08.2010 10.08.2010 18.08.2010 25.08.2010

signatur VB VB JJ VB VB VB MS BI MS BI JO MS BI BI BI BI BI TAE TAE TAE TAE TAE TAE MS TAE SGM TAE YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK RHN RHN INH KG LLT KB KB TAB KB TAE

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

405

nr. 282 283 284 285 286 287 288 289 290 291 292 293 294 295 296 297 298 299 300 301 302 303 304 305 306 307 308 309 310 311 312 313 314 315 316 317 318 319 320 321 322 323 324 325 326 327 328 329 330 331 332 333 334 335 336 337

Waikatonr. område Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31283 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk31284 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk31285 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk31286 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk33073 Skjærvika Midtre Wk33074 Skjærvika Midtre Wk31287 Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Skjærvika Midtre Wk33075 Skjærvika Midtre Wk31288 Skjærvika Midtre Wk31289 Skjærvika Midtre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31290 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31291 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31292 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31293 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31294 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31295 Skjærvika Nedre Wk31296 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31297 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31298 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre

Skjærvika/Fjellvika 2009 og 2010

struktur datering Bp S44 S44 S44 3081±29 BP S44 S44 2371±29 BP S44 S44 3404±25 BP S45a S45a S45a S49 1295±25 BP S45a S46 1573±25 BP S48 1560±25 BP S48 3454±29 BP S48 S48 S48 S50 2359±25 BP S50 2208±28 BP S53 2129±25 BP S56 S56 S56 S56 S56 1250±26 BP S56 S56 S56 S56 1317±28 BP S56 S56 1364±25 BP S56 S56 S56 1220±25 BP S56 S56 1348±25 BP S56 S56 S56 S56 S56 S56 1274±25 BP S56 1332 ± 28 BP S56 S56 S56 S56 220±26 BP S56 S56 S56 S56 S56 1340±25 BP S56 S56 S56

kontekst/lag 1 2 1425-1285 BC 2 3 540-385 BC 1 3 1760-1625 BC 3 558 565 565 660-775 AD 552 420-545 AD 2 425-560 AD 2 8 1880-1690 BC 5 5 4 515-385 BC 2 375-200 BC 2 350-55 BC 2 741 741 741 741 675-870 AD 745 741 741 745 650-775 AD 751 741 615-690 AD 741 746 737 690-890 AD 737 738 640-765 AD 751 735 735 738 735 735 665-780 AD 738 645-770 AD 735 738 740 735 1640-1955 AD 746 735 738 738 736 645-770 AD 735 738 736 746

kalibrert

x 195,88 196,31 196,35 197,00 197,62 198,58 198,82 193,80 195,40-90 195,80 200,20 200,60-90 221,61 213,93-98 214,10-13 214,30-38 214,38 214,67-75 190,08 190,94 220,27-31 203,10 203,38 203,48 203,51 203,54 203,71 204,61 204,65 204,69 204,82 205,08 205,15 205,51 205,61 205,61 205,71 205,89 205,91 206,11 206,16 206,22 206,22 206,33 206,38 206,50 206,54 206,56 206,57 206,58 207,60 207,65 207,72 207,72 207,73 208,06 Side 6

y 509,31 509,20 509,25 508,00 508,73 508,74 508,87 500,10 499,85 500,00 496,31 497, 60-80 506,15 504, 63-71 503,45-50 501,35-45 502,24 502,63-70 507,20 506,78 492,97-493 464,07 464,21 464,51 464,49 464,55 464,88 464,86 464,86 463,78 464,81 464,11 464,21 464,85 464,31 464,88 466,17 464,42 464,90 464,98 464,81 464,25 464,73 464,54 464,49 464,80 464,85 464,26 464,28 464,92 464,60 464,97 464,75 464,81 464,88 464,35 9,19 8,76 8,85 7,78 7,95 7,90 8,10 8,10 11,25 10,81 9,73 9,98 10,03 9,96 8,54 8,56 11,47 4,94 5,39 5,25 5,17 4,99 5,37 5,40 5,21 5,20 5,39 5,29 4,73 4,73 4,73 4,60 5,38 4,84 4,80 4,61 4,81 4,81 4,61 4,71 4,63 4,58 4,81 4,56 4,81 4,55 4,62 4,90 4,89 4,61 4,77 4,70

z 9,11 9,07 9,01

Liste over trekullprøver kvadrant vekt i g treart 1,5 0,0 0,3 NV 1,8 1,4 2,1 1,0 1,8 11,9 8,2 0,5 8,3 4,5 2,5 2,0 8,4 2,9 0,7 2,0 0,7 3,3 SV 29,4 NV 12,5 32,3 14,2 9,0 NØ 7,8 7,7 1,6 19,0 NØ 47,6 SV 7,6 5,3 SV 23,7 SØ 29,8 8,0 2,2 SØ 6,8 NØ 17,8 NV 60,6 NV 29,9 SV 4,5 NV 33,1 12,0 8,5 3,3 NØ 10,2 3,0 SØ 9,2 NØ 58,8 29,9 1,8 2,8 22,1 5,2 3,3 Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre, 2 bark 9 Løvtre, 3 bark Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre, 1 bark Løvtre Løvtre, lyng Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre, noe lyng Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre, lyng Løvtre 5 lyng, 1 bark, 4 løvtre Løvtre, 3 lyng Løvtre Løvtre, lyng Løvtre Løvtre Løvtre, lyng Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre, noen kvister, lyng Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre Løvtre (salix) Løvtre (mest salix) Løvtre (bjørk,salix) Løvtre Løvtre, lyng

dato 18.09.2010 22.08.2010 22.09.2010 23.09.2010 15.09.2010 24.09.2010 23.09.2010 16.08.2010 17.08.2010 17.08.2010 17.06.2010 02.09.2010 04.08.2010 15.07.2010 05.08.2010 02.08.2010 04.08.2010 02.08.2010 25.06.2010 25.06.2010 01.07.2010 16.09.2010 15.09.2010 15.09.2010 16.09.2010 18.09.2010 15.09.2010 15.09.2010 20.09.2010 22.09.2010 15.09.2010 14.09.2010 20.09.2010 10.09.2010 10.09.2010 14.09.2010 24.09.2010 09.09.2010 09.09.2010 14.09.2010 09.09.2010 09.09.2010 14.09.2010 10.09.2010 11.09.2010 21.09.2010 09.09.2010 21.09.2010 09.09.2010 13.09.2010 13.09.2010 11.09.2010 09.09.2010 11.09.2010 10.09.2010 18.09.2010

signatur SH TAB TAB TAB ABA KB KB UT UT UT MC UT YNK YNK YNK HVS YNK YNK SF SF YNK TAB TAB TAB TAB TAB TAB TAB TAB KB TAB TAB TAB TAB TAB TAB TAB TAB TAB TAB TAB TAB TAB TAB TAB TAB TAB KB TAB TAB KB KB KB KB KB KB

406

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

nr. 338 339 340 341 342 343 344 345 346 347 348 349 350 351 352 353 354 355 356 357 358 359 360 361 362 363 364 365 366 367 368 369 370 371 372 373 374 375 376 377 378 379 380 381 382 383 384 385 386 387 388 389 390 391 392 393

Waikatonr. område Skjærvika Nedre Wk31299 Skjærvika Nedre Wk31300 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31301 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31302 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31303 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk33076 Skjærvika Nedre Wk33077 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31304 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk31305 Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Wk17722 Skjærvika Øvre Wk17723 Skjærvika Øvre Wk17724 Skjærvika Øvre Wk17725 Skjærvika Øvre Wk17726 Skjærvika Øvre Wk17727 Skjærvika Øvre Wk17728 Skjærvika Øvre Wk17729 Skjærvika Øvre Wk17730 Skjærvika Midtre Wk17731 Skjærvika Nedre Wk17732 Skjærvika Nedre Wk17733 Skjærvika Nedre Wk17734 Skjærvika Nedre Wk17735 Skjærvika Nedre Wk17736 Skjærvika Nedre Wk17737 Fjellvika Vest Wk17738 Fjellvika Øst Wk17739 Fjellvika Vest Wk17740 Fjellvika Øst Wk17741 Fjellvika Øst Wk27163 Fjellvika Vest Wk27164 Fjellvika Vest Wk27165 Fjellvika Vest Wk27166 Fjellvika Vest Wk27167 Fjellvika Vest Wk27168 Fjellvika Vest Wk27169 Fjellvika Vest Wk27170 Fjellvika Vest Wk27171 Fjellvika Vest Wk27172 Fjellvika Vest Wk27173 Fjellvika Vest Wk27174 Fjellvika Vest Wk27175 Fjellvika Vest Wk27176 Fjellvika Vest Wk27177 Fjellvika Vest Wk27178 Fjellvika Vest

Skjærvika/Fjellvika 2009 og 2010

struktur datering Bp S56 S56 1224±25 BP S56 1281±25 BP S56 S56 1223±25 BP S56 S56 S56 1360±26 BP S56 S56 1285±25 BP S57 S57 1476±25 BP S58 1571±25 BP S58 S58 1516±25 BP S58 S58 S59 S59 1192±25 BP S59 S30 2398±33 BP S31 5683±57 BP S35 4440±33 BP S32 5453±40 BP S33 1591±30 BP S20 3878±36 BP S27 3488±31 BP S19 4256±32 BP S15 2802±52 BP S17b 1787±34 BP S14 253±30 BP S17 1543±43 BP S9 1770±35 BP S5 1075±39 BP S5 1376±36 BP F8 2492±40 BP F5 2193±37 BP F7 2540±45 BP F10 890±45 BP F10 2180±33 BP F7b 1711±30 BP F7b 3335±30 BP F7b 2171±30 BP F7b 3106±30 BP F8 2296±30 BP F8 2327±30 BP F8 2358±30 BP F8 2633±30 BP F8 2113±30 BP F8 2351±30 BP F8 2703±30 BP F8 2974±30 BP F8 3601±30 BP F8 2249±30 BP F8 3804±32 BP F8 2342±30 BP

730-394 BC 4685-4372 BC 3331-2929 BC 4361-4236 BC 411-542 AD 2468-2210 BC 1894-1698 BC 2919-2712 BC 1113-832 BC 132-336 AD 1521-1951 AD 422-602 AD 136-377 AD 892-1021 AD 598-763 AD 784-417 BC 378-171 BC 803-522 BC 1028-1224 AD 370-121 BC 250-410 AD 1690-1520 BC 370-110 BC 1440-1300 BC 410-230 BC 510-240 BC 520-380 BC 840-770 BC 340-40 BC 520-380 BC 910-800 BC 1320-1080 BC 2040-1880 BC 400-200 BC 2400-2130 BC 520-370 BC

725-935 AD

435-610 AD

545-640 AD 420-550 AD

665-775 AD

615-765 AD

690-885 AD

690-885 AD 665-775 AD

kalibrert

FjPS3 FjPS9 FjPS4 FjPS11 FjPS12 13A 13B 13A 15 2 2 2 3 2 2 3 9 10 11 14B 15

kontekst/lag 735 740 751 746 736 746 738 739 742 751 323 323 329 329 329 329 329 1 344 350 PS30.2 PS31.1 SkPS 34.2 PS32.3 PS33.1 SkPR1 SkPR3 SkPR4 SkPR7 SkPR11 SkPR12 SkPR13 SkPR15 530,25 527,25 523,25 512,75 494,75 490,25 489,25

190,75 201,25 193,75 209,75 207,50 192,75 211,75

266,75 266,30 266,80 267,60 274,73 274,89 275,62 278,55 277,30 275,80 279,73 280,75 280,53 281,84 282,88 275,25

588,76

185,54

586,20 586,25 - 586 585,80 583,80 582,73 582,83 582,45 575,50 582,80 582,50 578,56 583,45 583,60 581,40 579,17 582,75

y 464,81 464,79 462,76 464,97 464,91 464,51 464,33 464,39 464,17 463,71 481,00 482,00 473,00 473,00 473,00 473,00 473,00 469,00 469,00 472,00

x 208,10 208,13 208,18 208,29 208,32 208,38 208,65 208,92 209,79 210,19 209,00 209,00 195,00 196,00 196,00 196,00 196,00 196,00 197,00 199,00

Side 7

8,94 8,84 - 8,88 8,90 8,84 9,17 9,69 9,37 9,38 10,02 9,72 10,40 10,48 10,32 10,34 10,41 9,70

z 4,89 4,60 5,07 4,69 4,80 4,78 4,62 4,60 5,09 5,08

Liste over trekullprøver kvadrant vekt i g treart Løvtre 2,9 3,6 Løvtre Løvtre 2,0 2,3 Løvtre Løvtre 10,4 3,4 Løvtre, noe småkvist Løvtre, noe småkvist og salix 8,9 Løvtre 7,8 12,1 Løvtre, lyng Løvtre, lite ytterved 7,2 Løvtre 36,1 Løvtre, noe lyng 10,9 Løvtre 2,1 Løvtre 2,2 Løvtre, noe lyng/kvist 8,9 Løvtre 2,1 Løvtre 2,7 Løvtre 19,0 Løvtre 4,1 Løvtre 6,5 1,7 Bjørk 0,4 Bjørk 4,2 Bjørk 0,9 Bjørk 6,6 Bjørk SØ 1,6 Bjørk SV 8,6 Bjørk SØ 2,2 Bjørk NØ 4,8 Bjørk SV/SØ Bjørk SØ 1,7 Bjørk SØ 9,7 Bjørk Sjakt12 25,1 Bjørk Sjakt10 5,7 Bjørk Sjakt10 15,7 Bjørk 8,9 Bjørk 17,2 Bjørk 3,9 Bjørk 2,1 Bjørk 0,5 Bjørk SØ 0,6 20 betula, 1 pinus SV 0,8 Betula NØ 0,9 Betula NØ 1 Betula NØ 7 betula, 3 prunus/sorbus, 5 pinus NØ 4 16 betula, 3 prunus/sorbus, 20 pinus NV 0,9 16 betula, 24 pinus NØ 2,5 6 betula, 1 prunus/sorbus, 2 larix, 21 pinus SØ 1,8 Betula SØ 6,8 7 betula, 1 prunus/sorbus, 32 pinus NØ 5,7 14 betula, 5 prunus/sorbus, 15 pinus NV 0,5 Betula NØ 0,1 Betula NV 2 29 betula, 1 pinus NV 1 Betula SØ 3,9 23 betula, 1 prunus/sorbus, 14 juniperus, 2 pinus

dato 09.09.2010 20.09.2010 24.09.2010 18.09.2010 11.09.2010 18.09.2010 13.09.2010 11.09.2010 16.09.2010 24.09.2010 09.08.2010 11.08.2010 02.09.2010 24.08.2010 25.08.2010 26.08.2010 26.08.2010 13.09.2010 15.09.2010 17.09.2010

signatur KB KB TAB KB KB KB KB KB KB TAB LSJ LSJ KJF KG KG KJF KJF KJF KJF LSS 2005 2005 2005 2005 2005 2005 2005 2005 2005 2005 2005 2005 2005 2005 2005 2005 2005 2005 2005 2005 31.08.2009 08.09.2009 09.09.2009 09.09.2009 29.07.2009 29.07.2009 29.07.2009 10.08.2009 23.07.2009 29.07.2009 05.08.2009 08.09.2009 08.09.2009 08.09.2009 08.09.2009 08.09.2009

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

407

nr. 394 395 396 397 398 399 400 401 402 403 404 405 406 407 408 409 410 411 412 413 414 415 416 417 418 419 420 421 422 423 424 425 426 427 428 429 430 431 432 433 434 435 436 437 438 439 440 441 442 443 444 445 450 451 452

Waikatonr. Wk27179 Wk27180 Wk27181 Wk27182 Wk27183 Wk27184 Wk27185 Wk27186 Wk27187 Wk27188 Wk27189 Wk27190 Wk27191 Wk27192 Wk27193 Wk27194 Wk27195 Wk27196 Wk27197 Wk27198 Wk27199 Wk27200 Wk27201 Wk27202 Wk27203 Wk27204 Wk27205 Wk27206 Wk27207 Wk27208 Wk27209 Wk27210 Wk27211 Wk27212 Wk27213 Wk27214 Wk27215 Wk27216 Wk27217 Wk27218 Wk27219 Wk27220 Wk27221 Wk27222

område Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Øst Fjellvika Øst Fjellvika Øst Fjellvika Øst Fjellvika Øst Fjellvika Øst Fjellvika Øst Fjellvika Øst Fjellvika Øst Fjellvika Øst Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Øst Fjellvika Øst Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Fjellvika Vest Skjærvika Midtre Skjærvika Nedre Skjærvika Nedre

Skjærvika/Fjellvika 2009 og 2010

struktur datering Bp F8 2082±30 BP F8 2318±30 BP F8 3541±30 BP F16a 1552±30 BP F16b 1590±30 BP F17b 1667±30 BP F10 2199±30 BP F10 585±30 BP F10 2169±30 BP F10 2456±30 BP F10 711±30 BP F10 732±30 BP F10 504±39 BP F10 1695±30 BP F10 2234±30 BP F10 550±30 BP F23 2012±30 BP F23 846±30 BP F23b 2166±30 BP F24 1635±30 BP F23b 2099±30 BP F6 1304±30 BP F6 1203±30 BP F21 1018±30 BP F23b 1822±30 BP F24b 118±30 BP F24b 2108±30 BP S5 165±30 BP S5 1263±30 BP S5 178±30 BP S5 108±30 BP S5 1251±39 BP S5 1246±35 BP S5 162±30 BP S5 1367±30 BP S5 162±30 BP S5 140±30 BP S5C 1304±31 BP S5 1283±30 BP S5 1302±30 BP S5C 1236±40 BP S5C 1307±37 BP S5 1226±30 BP F8 1740±30 BP F7 F14 F18 F19 F10 F21 F22 F24 S45b S5 S9 Side 8

kalibrert kontekst/lag x y 200-30 BC 580,56 281,91 420-230 BC 11 580,80 282,33 1960-1750 BC 14A 579,19 283,10 420-580 AD 588,91 261,76 410-550 AD 588,45 261,50 250-440 AD 586,16 258,17 380-180 BC 6 623,85 250,80 1290-1420 AD 624 - 624,10 250,80 - 250,90 370-110 BC 6 623,75 250,10 760-410 BC 623,20 250,45 1250-1390 AD 623,10 251,05 1220-1295 AD 623,33 250,76 1310-1460 AD 623,75 251,15 250-420 AD 622,45 249,55 390-200 BC 6 623,95 250,25 1310-1440 AD 624,00 249,00 100 BC-70 AD 3 587,40 - 587,48 248,35 - 248,44 1050-1270 AD 2 587,11 - 587,28 248,78 - 248,95 360-110 BC 247,8 - 247,99 4 587,7 - 587,9 340-540 AD 592,3 - 592,34 246,6 - 246,62 200-40 BC 249,00 4 587,00 650-780 AD 258,60 2 605,60 690-900 AD 251,67 1B 603,76 900-1150 AD 588,10 - 588,17 242,02 - 242,13 90-320 AD 245,42 7 586,48 1680-1940 AD 591,50 248,50 210-40 BC 3 597,00 246,00 1660-1960 AD 18 201 454 660-870 AD 31 210,23 463,85 1650-1960 AD 2 204,2 - 204,7 454,5 - 455 1680-1940 AD 37 204,6 460,7 670-880 AD 32 210,75 464,72 670-880 AD 53 204,9 465 1660-1960 AD 42 203,07 460,83 600-760 AD 70 207,9 - 208,1 462,4 - 462,6 1660-1960 AD 63 205 - 205,2 455,6 - 455,8 1660-1950 AD 69 203,3 - 203,4 459,9 - 459,6 650-780 AD 80 204,9 465,05 660-780 AD 77 201 461 650-780 AD 78 204,3 - 204,5 461,8 - 462 680-890 AD 83 204,65 467,65 650-780 AD 90 203,7 - 204,05 467,6 - 467,85 680-890 AD 27 210 464,28 230-390 AD 8 583,94 279,97 10 582,05 272,55 3a 583,05 261,75 2 585,47 260,97 4 581,65-70 262,50-55 2 622,00 249,00 1b 588,38-53 243,00-13 1b 586,00-50 254,03-10 2 592,88-90 245,84-87 2 198,30 497,23 69 203,00 461,00 302 203,00 475,00

z 10,38 10,29 10,36 8,79 8,69 8,45 11,33 11,40 11,37 11,26 11,49 11,46 11,48 11,56 11,28 11,50 6,93 6,98 6,84 7,03 6,99 10,23 8,88 6,34 6,49 7,13 6,94 5,12 4,5 5,45 5,1 4,26 5,06 4,41 5,1 5,18 5,01 5,22 10,50 9,28 8,57 8,69 8,32 11,63 6,41 7,86 7,06

Liste over trekullprøver

SV NØ

NV NV SØ NØ NØ

12,7 1,5 1 0,2 10,9 2,2 1,1 1,1 1,1

kvadrant vekt i g treart NØ 0,3 SØ 8,3 SV 1,9 NØ 4,2 SØ 4,7 SV 4,9 NØ 0,4 NV 3,8 SØ 2,2 SV 8,1 SV 2,8 NV 4,9 SØ 6,8 NV 4,6 SV 4,1 NV 5,5 SV 4,6 NV 17,5 NØ 1,8 NV 0,5 SØ 0,2 NØ 0,7 NØ 4,7 SV 0,8 SV 0,6 SV 0,5 NØ 1,4 3 7,4 2,2 2,7 7,7 10,9 0,5 3,9 2,9 0,4 20,3 6,2 13,4 16 9 3,1 17 betula, 3 pinus Betula Betula 34 betula, 6 prunus/sorbus 35 betula, 6 prunus/sorbus Betula Betula Betula Betula Betula Betula Betula Betula 39 betula, 1 prunus/sorbus 39 betula, 1 picea? 12 betula, 9 larix, 16 pinus, 3 picea? Betula 39 betula, 1 pinus Betula Betula Betula Betula 36 betula, 4 prunus/sorbus Betula Betula 1 betula, 1 larix, 23 bark og ubestembare Betula Betula 12 betula, 3 salix/populus, 8 larix, 3 pinus 36 betula, 4 mulig bartre 36 betula, 4 pinus 14 betula, 24 larix, 2 pinus Betula 14 betula, 6 pinus 8 betula, 3 larix 39 betula, 1 larix 3 betula, 1 pinus 6 betula, 1 salix, populus, 6 pinus 12 betula, 3 pinus 23 betula, 1 salix, populus, 6 pinus Betula 34 betula, 3 larix, 1 prunus/sorbus Betula Torv 31

signatur 08.09.2009 09.09.2009 08.09.2009 22.07.2009 22.07.2009 22.07.2009 12.08.2009 20.08.2009 12.08.2009 13.08.2009 06.08.2009 06.08.2009 07.08.2009 07.08.2009 24.08.2009 11.08.2009 27.08.2009 27.08.2009 17.08.2009 05.08.2009 17.08.2009 27.08.2009 31.08.2009 03.08.2009 10.08.2009 13.08.2009 13.08.2009 31.07.2009 04.08.2009 05.08.2009 10.08.2009 11.08.2009 20.08.2009 21.08.2009 31.08.2009 20.08.2009 31.08.2009 01.09.2009 02.09.2009 03.09.2009 07.09.2009 08.09.2009 04.08.2009 24.07.2009 JCH HVS MS EK HVS YNK YNK YNK SH 12.08.2009 24.07.2009 22.07.2009 24.07.2009 05.08.2009 03.08.2009 31.07.2009 05.08.2009 20.07.2009 01.09.2009 07.07.2010 INH

dato

408

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

nr. Waikatonr. område 453 Fjellvika Vest 454 Fjellvika Vest 455 Skjærvika Øvre 456 Fjellvika Vest 457 Skjærvika Nedre 458 Skjærvika Nedre 459 Skjærvika Nedre 460 Skjærvika Nedre 461 Fjellvika Vest

Skjærvika/Fjellvika 2009 og 2010

struktur datering Bp F8 F8 S30 F23 S56 S56 S9 S9 F8

kalibrert

kontekst/lag 2 2 2 2 751 751 302 302 6A

x 277,00 277,00 157,39 427,00 204,00 204,00 202,00 207,00 580,27

y 580,00 580,00 505,10 585,00 463,00 463,00 479,00 475,00 280,97

Side 9

10,21

18,20 6,84 5,18

Liste over trekullprøver

2,0 0,3 0,3

kvadrant vekt i g treart SØ NV SV 3,5 SV

dato 22.07.2009 22.07.2009 20.07.2010 03.08.2009 24.09.2010 24.09.2010 06.07.2010 06.07.2010 01.09.2009

signatur GF GF FH ØGP TAB TAB INH TS SGM

Appendiks 4 Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 struktur F3 F3 F4 F4 F5 F5 F6 F7a F7b F7b F7b F7b F7b F7b F7b F7b F7b F7b F8 F8 F8 F8 F8 F8 F8 F8 F8 F8 F8 F9 F10 F10 F10 F10 F11 F12a F12 F13 F13 F14, 15 og 19 F16 F16 F17 F21 F22 F23a F23b F23b F23b F23 F23 og 24 F24 F24 F25 F25 F27 S1a S1a S1a S2a S3 S5 S5 S5

Tegningsliste digitaliserte tegninger

utsnitt Plan Profil Plan Profil Plan Profil Plan Plan Plan lag 2 og 4 Plan lag 7 Plan ildsted Profil, sammensatt mot sør-sørvest Profil 1 Profil 2 Profil 3 Profil 4 Profil 5 Profil 6 Plan lag 2 Plan lag 3 Plan, mødding Plan sjakt i mødding Plan og profil, ildsted 1 Plan og profil, ildsted 2 Plan og profil, ildsted 3 Profil, sammensatt mot nordøst Profil 1 Profil 2, mødding Profil ildsted 1 og 5 Plan Plan lag 2 Profil 1 Profil 2 Profil 3 Plan Plan Profil lang sjakt Plan Profil Plan Plan Profil Plan Plan Plantegning Plan Plan Plan, ildsted lag 3 Plan ildsted lag 11 Profil Plantegning Plan Profil Plan 1 Plan 2 Plan Plan Profil sjakt 1 Profil sjakt 2 Plan Plan Plan alle kontekster Plan steinkonstruksjoner Plan kontekstrelasjoner rom 1 og 4

Figur i rapport 4.2.27. 4.2.29. 4.2.23. 4.2.25. 4.2.22. 4.2.2. 4.1.23. 4.1.27. 4.1.26.

4.1.3.

4.1.9. 4.1.6. 4.1.4. 4.1.8. 4.1.69. 4.2.12. 4.2.14. 4.2.13. 4.2.20. 4.1.43. 4.1.46. 4.2.30. 4.2.32.

4.1.57. 4.1.59. 4.1.60. 4.1.66. 4.1.19. 4.1.53. 4.3.2. 4.3.5. 4.3.7. 4.3.9. 4.3.15.

Side 1

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

409

Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 struktur S5 S5 S5 S5 S5 S5 S5 S5c S5c S5c S7 S7 S7 S7 S7 S9 S9 S9 S9 S10 S10 S10 S10 S10 S10 og 12 S11 S11 S12 S12 og 39 S13 S13 S13 S13 S13 S13 S13 S13 S13 S13 S13 S13 S14 S14 S14 S14 S14 S15 S15 S15 S15 S15 S15 S15 S15 S16 S16 S18 S18 S18 S19 S19 S19 S20 S20

Tegningsliste digitaliserte tegninger

utsnitt Plan kontekstrelasjoner rom 2 og 3 Plan kontekstrelasjoner pipe og gang Plan kontekstrelasjoner inngangsparti Plan bruksfase 1 Plan bruksfase 2 Profil mot vest Profil mot øst Plan Plan, kontekst 90 Plan, sammenslått T42 og T83 Plan kontekst 311 og 312 Plan kontekst 317 Plan etter utgraving Profil mot nord-nordøst Profil mot øst-sørøst Plan overflate, kontekst 300 Plan kontekst 308 Plan kontekst 309 og 310 Plan kontekst 313 Plan bruksfase Plan rasfase Plan kontekstrelasjoner Profil mot øst-sørøst Profil mot vest-nordvest Profil mot vest-nordvest, sjakt 17 og 19 Plan Profil Plan Profil mot sør-sørvest Plan Profil mot nord-nordøst, sjakt 1 og 2 Profil mot vest-nordvest, sjakt 5 og 7 Profil sjakt 5, mot øst-sørøst Profil sjakt 1, mot nord-nordøst Profil sjakt 2, mot sør-sørvest Profil sjakt 7, mot øst-sørøst Profil sjakt 7, mot vest-nordvest Profil sjakt 11, mot øst øst-sørøst Profil ildsted, mot vest-nordvest Profil ildsted, mot sør-sørvest Profil ildsted, sørlige del, mot øst-sørøst Plan Profil mot øst-sørøst, sjakt 6 Profil mot sør-sørvest, sjakt 4 Profil ildsted, mot øst Profil ildsted, mot sør-sørvest Plan fase 1 Plan fase 2 Plan fase 3 Profil mot vest-nordvest Profil mot nord-nordøst Profil mot sør, sjakt A Profil mot øst, sjakt B Profil mot nord, sjakt B Plan Profil Plan Profil mot nord-nordøst Profil mot vest-nordvest Plan Profil mot nord-nordøst Profil mot øst-sørsøst Plan, lag 1B, 2 og 3 Plan, lag 5, 6, 7 og 8

Figur i rapport 4.3.11. 4.3.17. 4.3.19.

4.3.10. 4.3.61. 4.4.3. 4.4.5. 4.4.6. 4.4.7. 4.4.12. 4.4.14. 4.4.15. 4.4.48.

4.4.51. 4.4.33. 4.4.34. 4.4.53. 4.4.54. 4.4.60. 4.4.62.

4.4.63. 4.4.61. 4.4.69. 4.4.70. 4.4.71. 4.5.18. 4.5.17. 4.5.16.

4.5.9. 4.5.11. 4.5.31. 4.5.32. 4.6.42. 4.6.44. 4.6.45. 4.6.29. 4.6.26.

Side 2

410

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 struktur S20 S20 S20 S21 S21 S21 S23 S25 S26 S27 S27 S27 S27 S27 S27 S27 S27 S27 S27 S27 S30 S30 S30a S31 S31 S31 S31 S31 S31 S32 S32a S32a S32a S32a S32a S32a S32a S32a S32b S32b S32b S32b S32b S32b S32b S32b S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S34 S34 S36 S36 og S9 S36 S36 S37 S37 S37 S38 S38

Tegningsliste digitaliserte tegninger

utsnitt Plan, lag 9, 10 og 11 Profil mot vest-nordvest Profil mot nord-nordøst Plan Profil vest-nordvest Profil nord-nordøst Plan Plan Plan Plan, lag 2 Plan, lag 2B Plan, lag 4 og 2B Plan, lag 7 Plan, lag 8 Profil mot vest-nordvest Profil mot nord-nordøst Profil mot øst-sørøst, sjakt sør Profil mot vest-nordvest, sjakt nord Profil mot nord-nordøst, sjakt vest Profil mot sør-sørvest, sjakt øst Plan Profil Plan Plan lag 1 Plan lag 2 Profil mot nord-nordøst Profil mot vest-nordvest Profil mot vest, sjakt sør Profil mot øst, sjakt nord Plan Plan Profil mot nord, sammensatt Profil mot vest, sammensatt Profil ildsted i sjakt V, mot nord Profil mot øst, sjakt N Profil mot vest, sjakt S Profil mot sør, sjakt V Profil mot nord, sjakt Ø Plan lag 4 Plan lag 4B og 12 Profil ildsted Profil mot nord, sammensatt Profil mot øst, sjakt 1 Profil mot vest, sjakt 2 Profil mot sør, sjakt 3 Profil mot nord, sjakt 4 Plan lag 1 Plan utvidelse Profil sjakt A Profil sjakt B Profil sjakt C Profil sjakt D Profil sjakt E Plan Profil Plan Plan Profil mot vest-nordvest Profil mot øst-sørøst Plan Plan sjakt Profil mot vest-nordvest Plan Profil mot sør-sørvest

Figur i rapport 4.6.31. 4.6.34. 4.6.16. 4.6.17. 4.6.18. 4.4.73. 4.3.66. 4.3.69. 4.6.3. 4.6.5. 4.6.7. 4.6.6.

4.7.64. 4.7.66. 4.7.46. 4,7,48, 4.7.47. 4.7.52. 4.7.3. 4.7.5. 4.7.8. 4.7.9.

4.7.25. 4.7.28. 4.7.29. 4.7.27.

4.4.38. 4.4.42. 4.4.41.

4.5.37. 4.5.38. 4.4.20. 4.4.21. 4.3.50. 4.3.51. 4.5.39.

Side 3

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

411

Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 struktur S38 S39 S39 S39 S39 S39 S44 S44 S45 S45a S45a S45a S45a S45b S45b S45b S48 S48 S48 S48 S50 S50 S51 og S57 S51 S57 S57 S56 S56 S58 S58 S59 S59 S59

Tegningsliste digitaliserte tegninger

utsnitt Profil mot øst-sørøst Plan Profil mot vest-nordvest, sjakt 8 og 18 Profil sjakt 8 Profil sjakt 18 Profil sjakt 20, mot sør-sørvest Plan Profil mot nord-nordøst Plan Plan Profil mot øst-nordøst Profil ildsted 1, mot nord-nordøst Profil ildsted 2 og anlegg 3, mot nord-nordøst Plan Profil ildsted 1, mot nord-nordøst Profil ildsted 1, mot vest-nordvest Plan Profil kullinser Profil ildsted, mot sør-sørvest Profil ildsted, mot øst-sørøst Plan Profil Plan, kontekst 320,321 og 322 Profil mot øst-sørøst, sjakt 4 Profil mot nord-nordøst Profil mot øst-sørsøst Plan Profil Plan Profil Plan Profil mot øst Profil mot nord

Figur i rapport 4.5.41. 4.4.56. 4.4.57.

4.5.45. 4.5.46. 4.5.63. 4.5.64. 4.5.65. 4.5.67. 4.5.2. 4.5.3. 4.5.5. 4.5.57. 4.5.58. 4.4.25. 4.4.26. 4.4.30. 4.3.55. 4.3.56. 4.3.40. 4.3.41. 4.3.43. 4.3.46. 4.3.47.

Side 4

412

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Appendiks 5 Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 lokalitet Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Fjellvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika

struktur nr. nr. type prøve kontekst/lagr.X S12 28 Makrofossil 604 S12 29 Makrofossil 604 S12 34,1 Makrofossil 568 S12 34,2 Jordprøve 568 S12 34,3 Jordprøve 568 S12 34,4 Jordprøve 568 S12 34,5 Jordprøve 568 S12 34,6 Jordprøve 568 S12 34,7 Jordprøve 568 S12 34,8 Jordprøve 568 S12 34,9 Jordprøve 568 S1a Makrofossil F3 Makrofossil 3 S16 Makrofossil 3 S18 Makrofossil 3 S19 Makrofossil 2 S20 1 Makrofossil S20 2 Jordprøve S20 3 Makrofossil S20 4 Jordprøve S20 1 Makrofossil S21 2 Makrofossil S27 Makrofossil 8 S34 Makrofossil 2 S46 Makrofossil 2 S48 Makrofossil 2 S11 Jordprøve 322 S30 1 Markkjemisk S30 2 Markkjemisk S30 3 Markkjemisk S30 4 Markkjemisk S30 5 Markkjemisk S30 6 Markkjemisk S30 7 Markkjemisk S30 8 Markkjemisk S30 9 Markkjemisk S30 10 Markkjemisk S30 11 Markkjemisk S30 12 Markkjemisk S30 13 Markkjemisk S30 14 Markkjemisk S30 15 Markkjemisk S30 16 Markkjemisk S30 17 Makrofossil S30 18 Jordprøve S31 1 Markkjemisk S31 2 Markkjemisk S31 3 Markkjemisk S31 4 Markkjemisk S31 5 Markkjemisk S31 6 Markkjemisk S31 7 Markkjemisk S31 8 Markkjemisk S31 9 Markkjemisk S31 10 Markkjemisk S31 11 Markkjemisk S31 12 Markkjemisk S31 13 Markkjemisk S31 14 Markkjemisk S31 15 Markkjemisk S31 16 Markkjemisk S32 1 Markkjemisk S32 2 Markkjemisk S32 3 Markkjemisk S32 4 Markkjemisk S32 5 Markkjemisk S32 6 Markkjemisk S32 7 Markkjemisk S32 8 Markkjemisk S32 9 Markkjemisk S32 10 Markkjemisk S32 11 Markkjemisk S32 12 Markkjemisk S32 13 Markkjemisk S32 14 Markkjemisk S32 15 Markkjemisk S32 16 Markkjemisk S32 17 Markkjemisk S32 18 Markkjemisk S32 19 Markkjemisk S32 20 Markkjemisk S32 21 Markkjemisk S32 22 Markkjemisk S32 23 Markkjemisk S32 24 Markkjemisk S32 25 Markkjemisk

Liste over jordprøver 196,00 196,00 197,00-50 197,30-50 197,20-50 196,60-80 196,60-90 196,60-80 195,60-80 194,50-80 194,70-90 193,00 603,00 209.50-58 209.72-210.20 194.04-32 191,00 191,00 191,00 191,00 191,00 191,00 203.30 220.45-50 220.00-15 214.404 209.70 154.50 155.50 157.50 157.50 157.50 157.50 157.50 157.50 157.50 157.50 157.50 157.50 157.50 157.50 156.50 158.50 157,00 157,00 184,86 184,90 185,00 185,08 185,44 186,20 186,80 186,78 186,03 186,09 186,65 186,86 186,03 185,93 186,04 186,60 334,50 333,50 332,50 331,50 330,50 329,50 329,50 329,50 329,50 328,50 329,50 328,50 328,50 327,50 327,50 327,50 327,50 326,50 326,50 326,50 326,50 325,50 325,50 325,50 325,50

484,00 485,00 484,00-50 484,70-90 485,30-50 484,00-20 484,60-80 485,60-80 485,80-486,00 484,80-485,00 484,10-30 446,00 234,00 505.43-95 517.50-517.68 523.00-10 528,.70-90 528.70-90 532.60-80 532.60-80 537.90-538.00 540.20-541.30 527.70 522.00-43 503.23-59 501.755 481.15-30 505.50 505.50 502.50 503.50 504.50 505.50 506.50 507.50 508.50 509.50 510.50 511.50 512.50 513.50 505.50 505.50 511,00 511,00 557,15 558,10 559,15 560,15 561,17 561,12 561,22 560,24 560,15 559,11 559,17 558,29 556,93 555,97 555,02 555,20 600,50 600,50 600,50 600,50 600,50 600,50 599,50 598,50 597,50 600,50 598,50 598,50 597,50 600,50 599,50 598,50 597,50 600,50 599,50 598,50 597,50 600,50 599,50 598,50 597,50

6,60 6,55 6,45 6,53 6,62 6,42 6,32 6,52 6,66 6,53 6,48

Fix

964-974 1063-1069 1062 260 1,41 260 1,41 157 1,41 12,04 moh 158 0,89 13.16-13.04 11.38-11.45 10.085

18.50 18.50

kvadrant dato Nordøst 13.09.2010 SV/SØ 13.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 17.09.2010 17.09.2010 25.08.2010 Sørøst 18.06.2010 02.09.2010 11.09.2010 22.09.2010 24.09.2010 24.09.2010 24.09.2010 24.09.2010 24.09.2010 24.09.2010 23.09.2010 10.09.2010 09.08.2010 04.08.2010 06.08.2010 22.09.2010 22.09.2010 22.09.2010 22.09.2010 22.09.2010 22.09.2010 22.09.2010 22.09.2010 22.09.2010 22.09.2010 23.09.2010 23.09.2010 23.09.2010 23.09.2010 23.09.2010 23.09.2010 23.09.2010 23.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 22.09.2010 22.09.2010 22.09.2010 22.09.2010 22.09.2010 22.09.2010 22.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 20.09.2010 21.09.2010 20.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 20.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 20.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 20.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 20.09.2010 21.09.2010 21.09.2010

signatur IDH IDH IMM IMM IMM IMM IMM IMM IMM IDH IDH MN TAE YNK YNK YNK LSJ LSJ SF SF RSH IDH BI YNK YNK YNK LSJ MC MC MC MC MC MC MC MC MC MC MC MC MC MC MC MC MC MC KD KD KD KD KD KD KD KD KD KD KD KD KD KD KD KD SH SH SH SH SH SH CRV SH SH SH CRV SH SH SH CRV SH SH CRV SH SH SH CRV SH SH

Side 1

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

413

Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 lokalitet Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika Skjærvika

struktur nr. nr. S32 26 S32 27 S32 28 S32 29 S32 30 S32 31 S32 32 S32 33 S32 34 S32 35 S32 36 S32 37 S32 38 S32 39 S32 40 S32 41 S32 42 S32 43 S32 44 S32 45 S32 46 S32 47 S32 48 S32 49 S32 50 S32 51 S32 52 S32 53 S32 54 S32 55 S32 56 S32 57 S32 58 S32 59 S32 60 S32 61 S32 62 S32 63 S32 64 S32 65 S32 66 S32 67 S32 68 S32 69 S32 70 S32 71 S32 72 S32 73 S32 74 S32 75 S32 76 S32 77 S32 78 S32 79 S32 80 S32 81 S32 82 S32 83 S32 84 S32 85 S32 86 S32 87 S32 88 S32 89 S32 90 S32 91 S32 92 S32 93 S32 94 S32 95 S32 96 S32 97 S32 98 S32 99 S32 100 S45 10,1 S45 10,2 S45 11 S45 13 S45 21 S45 25 S45 26 S13 7,1 S13 7,2 S13 7,3 S13 7,4

Liste over jordprøver type prøve kontekst/lagr.X Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Markkjemisk Makrofossil 558 Jordprøve 558 Makrofossil 561 Makrofossil 565 Makrofossil 567 Makrofossil 598 Makrofossil 598 Makrofossil 504 Jordprøve 504 Jordprøve 504 Jordprøve 504

Y Z 329,50 601,50 328,50 601,50 327,50 601,50 326,50 601,50 325,50 601,50 329,50 602,50 328,50 602,50 327,50 602,50 326,50 602,50 325,50 602,50 328,50 603,50 327,50 603,50 325,50 603,50 324,50 603,50 324,50 602,50 324,50 601,50 324,50 600,50 324,50 599,50 324,50 598,50 324,50 597,50 323,50 602,50 323,50 601,50 323,50 600,50 323,50 599,50 323,50 598,50 323,50 597,50 322,50 602,50 322,50 601,50 322,50 600,50 322,50 599,50 322,50 598,50 322,50 597,50 321,50 602,50 321,50 601,50 321,50 600,50 321,50 599,50 321,50 598,50 321,50 597,50 320,50 603,50 320,50 602,50 320,50 601,50 320,50 600,50 320,50 599,50 320,50 598,50 320,50 597,50 319,50 603,50 323,50 603,50 319,50 602,50 319,50 601,50 319,50 600,50 319,50 599,50 319,50 598,50 319,50 597,50 318,50 603,50 318,50 602,50 318,50 601,50 318,50 600,50 318,50 599,50 318,50 598,50 318,50 597,50 317,50 603,50 317,50 602,50 316,50 601,50 317,50 600,50 317,50 599,50 317,50 598,50 317,50 597,50 316,50 600,50 316,50 599,50 316,50 598,50 316,50 597,50 315,50 600,50 315,50 599,50 315,50 598,50 315,50 597,50 193,00-194,00 500,00-40 193,00-194,00 500,00-40 193,50-194,00 500,00-40 194,50-80 449,0-500,00 195,60-196,00 500,00-40 198,00-60 477,20-50 198,30-90 496,50-497,15 197,00 490,00 197,00 490,00 197,00 490,00 197,00 490,00

Fix

7,96 7,96 7,85 8,04 7,93 7,87 7,87 7,08 7,08 7,08 7,08

kvadrant dato 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 23.09.2010 21.09.2010 23.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 20.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 20.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 20.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 20.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 20.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 20.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 20.09.2010 20.09.2010 21.09.2010 21.09.2010 20.09.2010 20.09.2010 20.09.2010 21.09.2010 20.09.2010 22.09.2010 20.09.2010 12.08.2010 12.08.2010 13.08.2010 17.08.2010 24.08.2010 08.09.2010 08.09.2010 09.08.2010 09.08.2010 09.08.2010 09.08.2010

signatur SH SH SH SH SH SH SH SH SH SH KD SH KD SH SH SH SH CRV SH SH SH SH SH CRV SH SH SH SH SH CRV SH SH SH SH SH CRV SH SH SH SH SH SH CRV SH SH SH SH SH SH SH CRV SH SH SH SH SH SH CRV SH SH SH SH SH SH CRV CRV CRV SH CRV CRV CRV SH CRV CRV CRV UT UT UT UT UT UT UT IDH IDH IDH IDH

Side 2

414

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

struktur nr. nr. type prøve S13 7,5 Jordprøve S13 8,1 Makrofossil S13 8,2 Jordprøve S13 8,3 Jordprøve S14 1,1 Makrofossil S14 1,2 Jordprøve S14 2 Makrofossil S14 3 Makrofossil S14 4,1 Makrofossil S14 4,2 Jordprøve S14 4,3 Jordprøve S14 4,4 Jordprøve S14 4,5 Jordprøve S14 4,6 Jordprøve S14 4,7 Jordprøve S14 5 Makrofossil S14 6,1 Makrofossil S14 6.2,1 Jordprøve S14 6.2,2 Jordprøve S14 6.2,3 Jordprøve S14 6,3 Makrofossil S10 24 Makrofossil S10 31,1 Makrofossil S10 31,2 Jordprøve S10 32 Makrofossil S45 33,1 Makrofossil S45 33,2 Jordprøve S45 33,3 Jordprøve S45 33,4 Jordprøve S45 33,5 Jordprøve S45 33,6 Jordprøve S45 33,7 Jordprøve S45 33,8 Jordprøve S45 33,9 Jordprøve S45 33,1 Jordprøve S39 35 Makrofossil S39 36 Makrofossil S39 37 Makrofossil S39 38 Makrofossil S39 39 Makrofossil S39 40 Makrofossil S56 9 Jordprøve S56 13 Jordprøve S56 17 Jordprøve S56 18 Jordprøve S56 21 Jordprøve S56 22 Jordprøve S56 24 Jordprøve S56 27 Jordprøve S56 29 Jordprøve S56 32 Makrofossil S56 34 Jordprøve S56 37 Jordprøve S56 39 Jordprøve S56 41 Jordprøve S56 42,1 Jordprøve S56 42,2 Jordprøve S56 43 Makrofossil S56 45 Makrofossil S56 47 Jordprøve S56 50 Jordprøve S56 54 Jordprøve S56 56 Jordprøve S56 60 Jordprøve S56 65 Jordprøve S56 67 Jordprøve S56 68 Jordprøve S56 69 Jordprøve S56 70 Jordprøve S56 72 Jordprøve S56 76 Jordprøve S56 78 Jordprøve S56 79 Jordprøve S56 80 Jordprøve S56 81 Jordprøve S56 83 Jordprøve S56 84 Jordprøve S56 86 Jordprøve S56 91 Jordprøve S56 93 Makrofossil S56 94 Jordprøve S56 95 Jordprøve S56 96 Jordprøve S56 97 Jordprøve S56 98 Jordprøve S56 99 Jordprøve

Liste over jordprøver kontekst/lagr.X 504 504 504 504 530 530 530 530 544 544 544 544 544 544 544 544 544 544 544 544 544 594 607 607 608 558 558 558 558 558 558 558 558 558 558 609 577 577 577 577 577

735 735 736 738 736 739 738 738 738 738 738 738 738 738 741 741 741 742 743 743 744 746 747 746 745 746 745 748 746 740 740 751 1 1 1 1 1 1

197,00 198,00 198,00 198,00 192,00 192,00 192,00 192,00 192,00 192,00 192,00 192,00 192,00 192,00 192,00 192,00 192,00 192,00 192,00 192,00 192,00 194,00 193,80-194,40 193,20-50 195,00-50 196,00-50 196,00-50 195,00-196,00 193,80-194,80 193,80-194,80 193,80-194,80 193,80-194,80 193,30-80 193,40-80 193,30-60 191,40-90 192,20-40 192,00-20 191,20-60 191,30-60 190,80-191,00 206,00 206,00 205,00 207,00 205,00 208,00 207,00 206,00 205,00 206,00 208,00 208,00 207,00 208,00 207,00-208,00 207,00 207,00 206,00 206,00 205,00 205,00 204,00 203,00 209,00 209,00 208,00 204,00 208,00 203,00 207,00 203,00 208,00 204,00 204,00 205,00 207,00 206,00 204,00 205,00 204,00 203,00 204,00 204,00 204,00 206,00

490,00 491,00 491,00 491,00 490,00 490,00 490,00 490,00 490,00 490,00 490,00 490,00 490,00 490,00 490,00 489,00 490,00 490,00 490,00 490,00 489,00 480,00 481,50-482,00 481,00-30 480,50-481,00 480,80-481,50 480,30-80 479,80-480,80 482,00-483,00 481,00-482,00 480,00-481,00 479,50-480,00 481,00-50 480,00-80 479,50-480,00 486,40-90 483,50-80 484,40-70 485,10-40 486,20-30 484,40-80 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 464,00 463,00 466,00 465,00 463,00 463,00 463,00 463,00 462,00

7,08 7,13 7,13 7,13 6,90 6,90 6,92 6,87

6,81 6,75 6,77 6,77 6,77 6,71 6,02 6,21 6,14 6,07 6,07 6,03 6,07 6,04 6,01 5,97 5,95 5,99 5,95 5,96 6,68 6,17 6,20 6,25 6,36 6,20

Fix

kvadrant dato 09.08.2010 10.08.2010 10.08.2010 10.08.2010 Nordøst 09.07.2010 Nordøst 13.07.2010 Nordvest 13.07.2010 Sørvest 13.07.2010 SV/NV 16.07.2010 SV/NV 16.07.2010 SV/NV 16.07.2010 SV/NV 16.07.2010 SV/NV 16.07.2010 SV/NV 16.07.2010 SV/NV 16.07.2010 Nordvest 20.07.2010 Nordvest 21.07.2010 21.07.2010 Sørvest 21.07.2010 Sørvest 21.07.2010 Nordvest 21.07.2010 07.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 15.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 22.09.2010 Sørøst 22.09.2010 22.09.2010 22.09.2010 Nordvest 22.09.2010 22.09.2010 09.09.2010 Nordøst 09.09.2010 Nordøst 09.09.2010 09.09.2010 Sørøst 09.09.2010 09.09.2010 10.09.2010 10.09.2010 10.09.2010 11.09.2010 11.09.2010 11.09.2010 13.09.2010 13.09.2010 13.09.2010 13.09.2010 13.09.2010 13.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 15.09.2010 15.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 16.09.2010 18.09.2010 18.09.2010 18.09.2010 18.09.2010 18.09.2010 20.09.2010 20.09.2010 20.09.2010 20.09.2010 21.09.2010 22.09.2010 23.09.2010 23.09.2010 24.09.2010 24.09.2010 24.09.2010 24.09.2010 24.09.2010

signatur IDH IDH IDH IDH ØGP ØGP ØGP ØGP ØGP ØGP ØGP ØGP ØGP ØGP ØGP ØGP ØGP ØGP ØGP ØGP ØGP MC MC MC UT UT UT UT UT UT UT UT UT UT UT MC MC MC MC MC MC TAB TAB TAB KB TAB KB KB TAB TAB TAB KB KB KB KB KB KB KB TAB TAB TAB TAB TAB TAB KB KB KB TAB KB TAB KB TAB KB TAB TAB TAB KB TAB KB TAB TAB TAB TAB TAB TAB TAB

Side 3

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

415

struktur nr. nr. type prøve kontekst/lagr.X S56 100 Jordprøve 1 S56 101 Jordprøve 1 S33 1 Markkjemisk S33 2 Markkjemisk S33 3 Markkjemisk S33 4 Markkjemisk S33 5 Markkjemisk S33 6 Markkjemisk S33 7 Markkjemisk S33 8 Markkjemisk S33 9 Markkjemisk S33 10 Markkjemisk S33 11 Markkjemisk S33 12 Markkjemisk S33 13 Markkjemisk S33 14 Markkjemisk S33 15 Markkjemisk S33 16 Markkjemisk S33 17 Markkjemisk S33 18 Markkjemisk S33 19 Markkjemisk S33 20 Markkjemisk S33 21 Jordprøve 7 S15 1 Markkjemisk S15 2 Markkjemisk S15 3 Markkjemisk S15 4 Markkjemisk S15 5 Markkjemisk S15 6 Markkjemisk S15 7 Markkjemisk S15 8 Markkjemisk S15 9 Markkjemisk S15 10 Markkjemisk S15 11 Markkjemisk S15 12 Markkjemisk S15 13 Markkjemisk S15 14 Markkjemisk S15 15 Markkjemisk S15 16 Markkjemisk S15 17 Markkjemisk S15 18 Markkjemisk S15 19 Markkjemisk S15 20 Markkjemisk S15 21 Markkjemisk S15 22 Markkjemisk S15 23 Markkjemisk S15 24 Markkjemisk S15 25 Markkjemisk S15 26 Markkjemisk S15 27 Markkjemisk S15 28 Markkjemisk S15 29 Markkjemisk S15 30 Markkjemisk S15 31 Markkjemisk S15 32 Markkjemisk S15 33 Markkjemisk S15 34 Markkjemisk S15 35 Markkjemisk S15 36 Markkjemisk S5 1 Jordprøve 118 S5 2 Jordprøve 118 S5 3 Jordprøve 128 S5 4 Jordprøve 128 S5 5 Makrofossil 113 S5 6 Makrofossil 114 S5 7 Makrofossil 129 S5 8 Jordprøve 107 S5 9 Jordprøve 107 S5 10 Jordprøve 101 S5 11 Jordprøve 107 S5 12 Jordprøve 101 S5 13 Jordprøve 107 S5 14 Jordprøve 132 S5 15 Makrofossil 133 S5 16 Jordprøve 136 S5 17 Jordprøve 136 S5 18 Makrofossil 134 S5 19 Makrofossil 135 S5 20 Makrofossil 139 S5 21 Makrofossil 138 S5 22 Jordprøve 140 S5 25 Makrofossil 85 S5 27 Makrofossil 143 S5 28 Makrofossil 146 S5 29 Makrofossil 85 S5 30 Makrofossil 142

Liste over jordprøver 208,00 210,00 218,00 217,00 218,00 219,00 216,00 217,00 218,00 219,00 216,00 217,00 218,00 218,00 218,00 218,00 219,00 218,00 218,00 218,00 218,00 218,00 219,50-58 204,00-16 205,12-40 206,00 207,02-23 208,20-60 209,00-15 211,00 211,00-23 204,00-38 205,01-20 206,00-25 207,00-30 208,00-25 209,00 210,00-20 211,00-28 204,00-25 205,05-32 206,00-25 207,10-40 208,00-30 209,00-40 210,00-26 211,20 211,72-93 204,15-46 205,00-16 206,00-16 207,00-30 208,00-30 209,00-25 210,00-25 205,00-15 205,00-36 208,00-23 209,00-25 206,50 206,50 208,00 208,00 205,90 199,60-200,00 204,80 203,60 200,40-200,80 205,90-206,1 202,20-202,40 206,90-207,15 206,10-206,25 203,00-203,20 206,40-206,60 210,25-210,50 209,40-209,90 206,20-206,40 205,70-205,99 206,00 205,50-205,70 210,05-2010,30 208,80-209,00 205,00 205,00 205,00 207,60-208,25

Z 462,00 463,00 492,00 11,41 493,00 10,90 493,00 11,13 493,00 11,13 (11,30) 494,00 10,83 494,00 10,88 494,00 10,99 494,00 11,17 495,00 11,16 495,00 10,86 495,00 10,82 496,00 10,94 497,00 10,11 499,00 11,05 500,00 11,18 500,00 10,97 501,00 10,74 502,00 10,74 (10,83) 503,00 10,85 504,00 11,05 496,49-497,22 11,06-08 510,00-15 9,65-9,69 510,09-40 9,74-9,80 510,00 9,70-9,79 510,16-50 9,81-9,85 510,00-15 9,88-9,95 510,00-28 9,68-9,76 510,00 10,21-10,29 510,22-48 10,13-10,16 511,00-20 9,76-9,81 511,00-30 9,74-9,86 511,00-22 9,84-9,90 511,00-30 9,80-9,91 511,00-30 9,93-10,00 511,00 9,77-9,98 511,00-14 9,93-10,02 511,00-18 10,02-10,13 512,00-15 9,80-9,90 512,04-33 9,75-9,85 512,30-56 9,76-9,86 512,00-30 9,77-9,97 512,00-30 9,75-9,86 512,00-30 9,81-9,88 512,00-10 9,89-9,97 512,20 10,02-10,14 512,00-20 10,10-10,26 513,18-44 9,87-9,92 513,00-16 9,81-9,91 513,00-18 9,85-9,94 513,00-26 9,88-9,96 513,00-25 9,86-9,96 513,00-20 9,91-10,02 513,00-26 9,87-9,97 514,00-20 9,44-10,02 514,00-19 9,90-9,90 514,00-20 9,97-10,10 514,00-25 10,12-10,18 464,00 464,00 464,00 464,00 457,70 4,83 457,60-457,90 4,58 458,10-458,40 4,99 458,90 4,92 459,15-459,40 4,98 456,80-457,00 4,79 458,70-458,80 4,87 457,48-457,68 4,97 458,60-458,90 4,79 459,80-460,00 4,92 461,70-461,80 5,13 460,70-460,95 4,81 460,10-460,35 4,75 461,10-461,30 5,03 458,00-458,25 5,21 463,00 5,18 460,60-460,80 5,07 460,35-460,60 5,71 459,80-460,, 4,80 455,00 4,91 460,00 4,91 460,00 4,89 459,43-459,67 4,90

Fix

0,73 0,73 0,73 0,73

0,73 0,73 0,73 0,73 0,73

0,73

kvadrant dato 24.09.2010 24.09.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 Nordøst 04.08.2010 05.08.2010 13.09.2010 13.09.2010 13.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 13.09.2010 13.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 13.09.2010 13.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 13.09.2010 13.09.2010 13.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 13.09.2010 13.09.2010 14.09.2010 14.09.2010 14.06.2010 14.06.2010 14.06.2010 14.06.2010 16.06.2010 18.06.2010 21.06.2010 22.06.2010 22.06.2010 21.06.2010 22.06.2010 21.06.2010 22.06.2010 25.06.2010 28.06.2010 29.06.2010 29.06.2010 29.06.2010 29.06.2010 30.06.2010 30.06.2010 02.07.2010 02.07.2010 06.07.2010 06.07.2010 06.07.2010 07.07.2010

signatur TAB TAB YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK YNK KH KH KH KH YNK YNK YNK YNK KH HVS KH KH YNK YNK YNK YNK KH HVS KH KH HVS YNK YNK YNK KH YNK YNK HVS HVS HVS YNK YNK HVS HVS L.S.J/L.S.S L.S.J/L.S.S L.S.J/L.S.S L.S.J/L.S.S M.O.L G.G L.S.J T.S M.O.L L.S.J L.S.J L.S.J G.G L.S.J L.S.J M.O.L M.O.L L.S.J G.G T.S L.S.J M.O.L G.G G.G G.G G.G M.O.L

Side 4

416

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

struktur nr. nr. S5 31 S5 33 S5 34 S5 35 S5 36 S5 37 S5 38 S5 39 S5 40 S5 41 S5 42 S5 43 S5 44 S5 45 S5 46 S5 48 S5 49 S5 50 S5 51 S5 52 S5 53 S5 54 S5 55 S5 57 S5 58 S5 59 S5 60 S5 61 S5 62 S5 63 S5 64 S5 65 S5 66 S5 67 S5 68 S5 69 S5 70 S5 71 S5 72 S5 73 S5 74 S5 75 S5 76 S5 85 S5 90 S5 91 S5 92 S5 93 1 S5c 6 S9 7 S9 8 S9 9 S9 10 S9 11 S9 12 S9 13 S9 17 S9 18 S9 20 S9 21 S9 22 S9 24 S9 26 S9 27 S9 30 S9 31 S9 32 S9 35 S9 37 S9 39 S9 42 S9 45 S9 46 S9 47 S9 48 S9 49 S9 51 S9 52 S9 54 S9 56 S9 58 S9 66 S9 68 S9 69 S9 71

Liste over jordprøver type prøve kontekst/lagr.X Makrofossil 142 Jordprøve 151 Jordprøve 151 Jordprøve 102 Jordprøve 102 Jordprøve 102 Jordprøve 102 Jordprøve 104 Jordprøve 104 Jordprøve 104 Jordprøve 104 Jordprøve 104 Jordprøve 112 Jordprøve 112 Jordprøve 102 Jordprøve 102 Jordprøve 121 Jordprøve 102 Jordprøve 102 Jordprøve 118 Jordprøve 104 Jordprøve 102 Jordprøve 104 Jordprøve 112 Jordprøve 112 Jordprøve 112 Jordprøve 118 Jordprøve 104 Jordprøve 104 Jordprøve 102 Jordprøve 104 Jordprøve 118 Jordprøve 102 Jordprøve 102 Jordprøve 102 Jordprøve 102 Jordprøve 128 Jordprøve 104 Jordprøve 128 Jordprøve 104 Jordprøve 104 Jordprøve 128 Jordprøve 128 Jordprøve 112 Makrofossil 136 Jordprøve 102 Jordprøve 128 Jordprøve 118 Makrofossil 90 Makrofossil 305 Jordprøve 300 Jordprøve 300 Jordprøve 300 Jordprøve 300 Jordprøve 300 Jordprøve 300 Jordprøve 300 Jordprøve 300 Jordprøve 300 Jordprøve 308 Jordprøve 308 Jordprøve 308 Jordprøve 308 Jordprøve 308 Jordprøve 308 Jordprøve 308 Jordprøve 308 Jordprøve 308 Jordprøve 308 Jordprøve 308 Jordprøve 308 Jordprøve 308 Markkjemisk 310 Jordprøve 310 Jordprøve 310 Markkjemisk 309 Jordprøve 310 Jordprøve 309 Markkjemisk 309 Markkjemisk 309 Jordprøve 309 Markkjemisk 309 Markkjemisk 309 Markkjemisk 309 Markkjemisk 309 Markkjemisk 309

208,15-208,60 210,40-210,60 211,00-211,20 207,30-207,60 206,60-206,80 209,10-209,25 210,30-210,40 210,70-210,80 210,00-210,20 209,10-209,20 207,50-207,75 211,30-211,40 204,00-204,10 203,70-203,99 207,20-207,40 210,50-210,60 206,00 209,50-209,70 208,15 205,60-205,90 207,20-207,40 210,55 210,10 204,00 203,70-203,80 205,89-206,16 206,30-206,6 210,00 207,10-50 209,00 210,80-210,90 205,70-205,90 207,30-207,50 206,70-206,80 211,50 210,33-210,65 208,50-08,70 211,40 208,50-208,70 209,80-209,90 210,40 207,80-208,00 208,14-208,30 205,00 209,45-210,00 210,05 208,00 205,70-90 204,00 203,00 202,00 203,00 203,00 203,00 204,00 204,00 205,00 204,00 205,00 205,00 206,00 203,00 203,00 206,00 203,00 204,00 204,00 202,00 204,00 205,00 204,00 205,00 206,00 205,00 205,00 203,00 206,00 203,00 205,00 203,00 203,00 206,00 204,00 204,00 205,00 204,00

Y Z 459,60-459,95 461,30-461,50 461,40-461,60 459,30-459,50 460,15-460,40 459,10-459,45 460,70-460,80 463,20 468,15-468,35 464,50-464,60 464,60-464,80 462,10 462,90 462,00-462,30 459,40-459,60 460,10-460,20 463,00 454,10-454,30 459,30 464,25-465,55 464,60-464,80 459,70 463,10 463,00 462,30 464,93-465,09 464,60-464,85 463,20 459,40-459,68 459,00 462,80 464,25-464,60 459,56-459,71 460,30-460,40 460,30 458,84-459,16 464,80-464,99 462,50 464,80-464,99 463,80-464,00 463,10 464,70-464,90 464,30-464,50 464,00 460,65-46095 458,80-460,00 464,00 464,70-90 476,00 467,00 478,00 479,00 477,00 478,00 477,00 478,00 477,00 479,00 478,00 478,00 477,00 478,00 479,00 479,00 477,00 477,00 478,00 479,00 479,00 477,00 478,00 479,00 477,00 476,00 477,00 478,00 478,00 478,00 478,00 479,00 478,00 478,00 479,00 478,00 477,00 477,00

4,87 4,80 4,83 5,10 5,01 4,84 5,10 5,40 5,45 5,51 5,46 4,96 5,24 5,16 4,99 4,77 5,10 4,73 4,87 5,20 5,36 4,93 5,19 5,33 5,21 5,29 5,13 5,27 5,25 5,17 5,16 5,05 4,91 5,00 4,70 4,60 5,27 4,98 5,12 5,16 5,10 4,99 4,99 5,40 4,86 5,21 5,10

Fix

kvadrant dato 08.07.2010 09.07.2010 09.07.2010 13.07.2010 13.07.2010 14.07.2010 14.07.2010 14.07.2010 14.07.2010 14.07.2010 14.07.2010 14.07.2010 14.07.2010 13.07.2010 15.07.2010 15.07.2010 15.07.2010 15.07.2010 15.07.2010 15.07.2010 16.07.2010 16.07.2010 16.07.2010 16.07.2010 16.07.2010 16.07.2010 16.07.2010 16.07.2010 16.07.2010 16.07.2010 16.07.2010 16.07.2010 19.07.2010 19.07.2010 19.07.2010 19.07.2010 20.07.2010 20.07.2010 20.07.2010 20.07.2010 20.07.2010 20.07.2010 20.07.2010 14.07.2010 30.06.2010 15.07.2010 20.07.2010 19.07.2010 18.06.2010 21.06.2010 22.06.2010 22.06.2010 22.06.2010 22.06.2010 22.06.2010 22.06.2010 22.06.2010 22.06.2010 22.06.2010 24.06.2010 24.06.2010 24.06.2010 24.06.2010 25.06.2010 25.06.2010 25.06.2010 25.06.2010 25.06.2010 28.06.2010 28.06.2010 28.06.2010 28.06.2010 29.06.2010 29.06.2010 29.06.2010 29.06.2010 29.06.2010 30.06.2010 30.06.2010 30.06.2010 30.06.2010 01.07.2010 01.07.2010 01.07.2010 02.07.2010 02.07.2010

signatur M.O.L L.S.J L.S.J L.S.J G.G L.S.J L.S.J U.T M.O.L L.S.J G.G T.S U.T G.G L.S.J U.T G.G G.G B.I M.O.L G.G U.T I.N.H I.N.H U.T J.P.M M.O.L B.I G.G G.G U.T M.O.L T.S L.S.J I.N.H J.P.M G.G I.N.H G.G T.S B.I T.S T.S B.I M.O.L U.T G.G M.O.L INH INH LLT KG LLT KG INH LLT INH KG INH INH GG LLT KG MOL LLT LSS LLT KG KG INH LLT INH LLT LSS KG INH LLT INH LLT INH INH LLT INH INH LLT INH

Side 5

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

417

418

struktur nr. S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S36 S57 S7 S11 S11 S59 S59 S5 S5 S5 S5 S5 S5 S5 S5 S5 S5 S5 S 5C S5 S5 S5 S 5C S 5C S 5C S 5c S 5c S 5C S5 S5 S5 S5 S5 S5 S5 S5 S5 S5c S5c

nr. 73 74 76 77 80 82 83 85 86 88 89 91 92 96 98 102 104 105 107 108 109 110 113 114 115 118 120 121 123 125 128 130 132 133 137 138 140 142 144 146 148 150 153 159 162 174 175 179 180 1 2 3 4 6 7 8 10 12 13 14 16 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 34 37 38 43 44 48 49

Liste over jordprøver type prøve kontekst/lagr.X Jordprøve 302 206,00 Jordprøve 302 204,00 Jordprøve 302 206,00 Jordprøve 302 203,00 Jordprøve 302 204,00 Jordprøve 302 205,00 Markkjemisk 302 202,00 Jordprøve 302 201,00 Jordprøve 302 205,00 Jordprøve 302 204,00 Jordprøve 302 207,00 Jordprøve 302 203,00 Jordprøve 302 207,00 Jordprøve 302 207,00 Jordprøve 302 205,00 Jordprøve 302 206,00 Jordprøve 302 206,00 Jordprøve 302 207,00 Jordprøve 302 202,00 Jordprøve 302 203,00 Jordprøve 302 201,00 Markkjemisk 302 202,00 Jordprøve 302 204,00 Jordprøve 302 203,00 Jordprøve 302 203,00 Jordprøve 302 205,00 Markkjemisk 302 202,00 Markkjemisk 302 202,00 Jordprøve 302 201,00 Jordprøve 302 206,00 Jordprøve 302 204,00 Jordprøve 302 207,00 Jordprøve 302 205,00 Jordprøve 302 206,00 Markkjemisk 313 205,00 Markkjemisk 313 203,00 Markkjemisk 313 205,00 Markkjemisk 313 204,00 Markkjemisk 313 203,00 Markkjemisk 313 204,00 Jordprøve 313 205,00 Jordprøve 313 204,00 Makrofossil 316 200,00 Makrofossil 322 209,00 Makrofossil 319 204,00 Makrofossil 338 203,00 Makrofossil 332 202,00 Makrofossil 345 197,00 Makrofossil 350 199,00 Makrofossil 18 201,00 Kullprøve 18 201,00 Jordprøve 27 210,00 Jordprøve 27 210,00 Jordprøve 3 197,00-200,00 Makrofossil 3 195,00-200,00 Makrofossil 2 204,20-204,70 Jordprøve 37 204,6 (204,0) Jordprøve 43 205,00-205,20 Makrofossil 43 205,20-205,40 Makrofossil 38 195,00 Jordprøve 3 203,00 Jordprøve 42 203,07 Jordprøve 53 204,00 Jordprøve 53 204,00 Jordprøve 6 203,00 Jordprøve 5 203,00 Jordprøve 5 203,00 Jordprøve 7 203,00 Jordprøve 7 203,00 Jordprøve 8 203,00 Makrofossil 49 206,00-206,60 (206,2) Makrofossil 49 204,10-204,60 Makrofossil 70 205,00 Makrofossil 70 205,00-208,10 Makrofossil 63 205,00-205,30 Makrofossil 63 205,00-205,20 Jordprøve 69 203,30-203,40 Jordprøve 78 204,30-204,50 Jordprøve 78 204,40-204,60 Jordprøve 83 200,50 Jordprøve 83 200,50 Jordprøve 2 204,50 Jordprøve 61 207,50-208,00

476,00 477,00 475,00 477,00 476,00 476,00 477,00 477,00 475,00 475,00 476,00 476,00 475,00 477,00 475,00 477,00 478,00 478,00 475,00 475,00 475,00 474,00 475,00 475,00 476,00 475,00 475,00 476,00 475,00 475,00 476,00 475,00 476,00 476,00 477,00 478,00 478,00 477,00 477,00 478,00 478,00 478,00 480,00 482,00 474,00 485,00 486,00 470,00 472,00 454,00 454,00 464,00 464,00 456,00-457,00 455,00-457,00 454,50-455,00 460,70 455,80-456,00 455,80-456,00 455,00 468,00 460,83 464,00 464,00 468,00 468,00 468,00 468,00 468,00 468,00 455,00-455,40 455,00-455,40 460,00 460,00-462,60 455,00-455,60 455,60-455,80 459,90-459,60 461,80-462,00 463,50-463,70 464,90 464,90 455,00 459,50-460,00

Fix

5,18 5,18 4,50 5,47 4,70 4,70 5,00 4,26 4,45 4,51 5,18 5,06 4,41 4,41 5,18 5,37 -

kvadrant dato 05.07.2010 05.07.2010 05.07.2010 05.07.2010 05.07.2010 05.07.2010 05.07.2010 05.07.2010 05.07.2010 06.07.2010 06.07.2010 06.07.2010 06.07.2010 06.07.2010 06.07.2010 07.07.2010 07.07.2010 07.07.2010 07.07.2010 07.07.2010 07.07.2010 08.07.2010 09.07.2010 09.07.2010 09.07.2010 09.07.2010 09.07.2010 09.07.2010 13.07.2010 13.07.2010 13.07.2010 13.07.2010 14.07.2010 14.07.2010 20.07.2010 20.07.2010 20.07.2010 20.07.2010 20.07.2010 20.07.2010 21.07.2010 21.07.2010 22.07.2010 09.08.2010 10.08.2010 11.09.2010 11.09.2010 17.09.2010 17.09.2010 7.31.09 7.31.09 8.3.09 8.3.09 8.5.09 8.5.09 8.5.09 8.10.09 8.13.09 8.13.09 8.14.09 8.21.09 8.21.09 8.21.09 8.21.09 8.21.09 8.21.09 8.21.09 8.21.09 8.21.09 8.24.09 8.25.09 8.25.09 8.31.09 8.31.09 8.28.09 8.20.09 8.31.09 9.3.09 9.3.09 9.8.09 9.8.09 Sørøst 06.08.2009 01.09.2009

signatur LLT KG LLT INH KG LLT INH INH LLT TS LLT KG TS LLT TS LLT LLT LLT INH INH INH LLT LLT KG INH LLT KG KG KG LLT LSS LLT LLT LLT LLT LSS LLT LLT LSS LSS LLT LLT INH LSJ KJF SS SS KJF LSS LSJ/LV LSJ/LV CMKK CMKK GSG GSG BI CA LSJ/LV LSJ/LV IS LSJ/LV CA CMKK CMKK LSJ/LV LSJ/LV LSJ/LV LSJ/LV LSJ/LV LSJ/LV LSJ/LV LSJ/LV IS IS LSJ/LV LSJ/LV CA LSJ/LV LSJ/LV CA CA LV BI

Side 6

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

AppendiKS 6 - Markkjemiske analyser

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2012-008

Mark- och boplatsundersökning vid Skjervika, Hammerfest, Finnmark fylke, Norge. Av Johan Linderholm

INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSTUDIER

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

419

Markundersökningar inom Skjervika Hammerfest, Finnmark fylke, Norge.

projektet,

Av Johan Linderholm Miljöarkeologiska laboratoriet Institutionen för Idé och samhällstudier Umeå Universitet

1 Inledning 1.1 Bakgrund I samband med arkeologiska exploateringsundersökningar vid Skjervika, Hammerfest, Finnmark fylke, Norge, har markprover insamlats från områden där man identifierat lämningar från yngre stenålder till järnålder och ett flertal hustufter-strukturer. På den närliggande ön Melkøja bearbetades ett antal prover vid MAL, med likartat material från två olika boplatsområden (Linderholm 2003 och 2006). Målsättningen har varit att undersöka rumslig och kvantitativ markpåverkan i några utvalda strukturer (aktivitetsytor) genom att använda främst markkemiska och – fysikaliska metoder (fosfatanalys samt magnetisk susceptibilitet) Den geomorfologiska utvecklingen på dessa lokaler medför en stor utmaning i sig när det gäller att provta relevanta marklager som verkligen representerar den förhistoriska aktiviteten. De aktuella lokalerna ligger på strandvallar med svallade grova jordarter (block-sten) som skelettjord. En omfattande torvtillväxt har sedermera kommit att täcka lämningarna med 0,5-1 meter torv. Närområdets bergrund består av sandsten-skiffer (metasandstein, skifer, NGU, http://www.ngu.no/) men även gneiss anges bergsbildande bergart (Roberts 1973). Klimatet är typiskt kustklimat med hög nederbörd och förhållandevis varma vintrar (Nordiska ministerrådet 1984). Markens historia inom undersökningsområdet, med landhöjning och varierande havsnivåer har haft stor påverkan på den strandnära markens jordmånsbildning vilket gör materialet tämligen olikt de boplatsjordar som vanligen bearbetas inom arkeologiska undersökningar. Konventionell markprovtagning kan inte utan vidare tillämpas i marker som dessa men erfarenheter av undersökningarna på Melkøja visade att det fanns möjligheter att tolka data, provtagningsförhållandena till trots.

2 Material och metod 2.1 Provtagning Allt provmaterial samt fält- och utgrävningsinformation har tillhandahållits av Siv Henriksen vid Tromsø Museum – Universitetsmuseet, Seksjon for kulturvitenskap. Fem strukturer har bearbetats inom ramen för denna undersökning och dessa är: S15, S30, S31, S32, S33 (figur 1 och 2).

420

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

S15 utgör en möjlig boendemiljö med flerfasaktiviteter under hela metalltidsperioden. I S31 dateras boende och aktiviteter till äldre stenålder samt till övergången mot yngre stenålder och har varit intensivt brukad En ockrakoncentration finns i en av väggvallarna. För S32 gäller samma datering och inom denna struktur finns flera möjliga eldstäder och utkastlager från dessa eldstäder. S32 är mest intensivt provtagen med ett 1 m grid. S33 utgörs av ett aktivitetsområde med eldstad och en möjlig tältring. 2.2 Analysmetoder Innan analys torkas proverna i 30°C, varefter de homogeniseras genom mortling och sållning genom ett 1,25 mm såll. Vid provförbehandlingen tillvaratas eventuella fynd och kol och järnutfällningar noteras vid förekomst. Jordprover från markprofilerna analyserades med avseende på 5 markkemiska/ fysikaliska parametrar samt pollen. De 5 parametrarna är: 1. Fosfatanalys, Cit-P (fosfatgrader, Po) enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod. Fosfathalten anges som mg P2O5/100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %). 2. Fosfatanalys efter oxidativ förbränning, Cit-POI (fosfatgrader, Po). Fosfathalten anges som mg P2O5/100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %) efter förbränning av provet vid 550°C (Engelmark och Linderholm, 1996). 3. Organisk halt, LOI (Loss on ignition, %) bestämd genom förbränning av provet vid 550°C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov. 4. Magnetisk susceptibilitet, MS (SI) bestämd på en Bartington MS2 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m3 kg-1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). Med MS menas magnetiserbarheten hos ett material, dvs. i vilken omfattning ett jordprov förstärker ett pålagt magnetiskt fält. 5. Magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550°C, MS550 (SI) bestämd på en Bartington MS2 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m3 kg-1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). 2.3 Statistisk bearbetning I denna rapport används histogram samt boxplots (box and whiskers plots), där Grapher 9.4 (2012). Till rumsliga analyser av data och för framställning av kartmaterial har Surfer 9.11 (2010) använts och konturmodeller har beräknade genom lineär kriging.

3 Resultat Inom ramen för undersökningarna av de bägge lokalerna har totalt 188 jordprover analyserats med avseende på 5 parametrar. Om man tittar på histogrammen som visar variation i data (figur 3) finns några generella iakttagelser man kan göra när det gäller resultaten (i figur 4 behandlas enbart data från S32 som representeras av flest antal prover). För det första är fosfathalterna (cit-P) är låga (mycket låga) för att representera utpräglade boplatsmiljöer, men detta ligger helt i linje med de tidigare genomförda undersökningarna vid Melköja (Linderholm 2006). På samma sätt som i 2 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

421

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

denna undersökning visar resultaten av summan av organisk och oorganiskt bundet fosfat (citPOI) ger en annan bild där mer tydlig ackumulation kan iakttas. Förmodligen har omsättningen av fosfat efter de initiala depositionerna från olika boplatsperioder kommit till stor del att inkorporeras i organiska komplex i den vegetation som växer till under dessa perioder snarare än att fastläggas i minerogena faser (järn-aluminium komplex) och denna inkorporeringsprocess skulle kunna ske i samband med att torvtillväxten går från ett minerotroft till ombrotroft stadium. Organiska halten har inslag av mycket höga värden men huvuddelen av materialet ligger i intervallet 0-10 % vilket kan indikera att flera prover kommer från övergångszonen mellan minerogent och organogent material. MS data uppvisar en stor variation i materialet (figur 3) med stor spännvidd. Förmodligen kan största delen av den övergripande variationen hänföras till kulturpåverkan. Bergarten kring undersökt område utgörs av sandsten-skiffer som inte i sig torde ha särskilt hög magnetisk susceptibilitet men materialet i strandvallarna kan ha annat ursprung. 3.1 Kvantitativa aspekter I figur 5-8 redovisas jämförande boxplottar för analyserade data mellan de olika strukturerna. I figur 5 framgår tydligt olika kvantitativ laddning av fosfat (cit-P) som föreligger mellan strukturerna, där S33 har genomgående lägst fosfathalter medan S15 och S31 har högst. S 33 och S30 är bägge låga men i det sista fallet finns enstaka extremvärden i materialet. Ser man till cit-POI (figur 6), (dvs summan analyserad organisk samt oorganisk fosfat) är förhållande likartat men ett flertal högre värden kan iakttas även i S31. Detta kan tolkas som att strukturerna representerar olika intensiv och/ eller långvariga användningsperioder och i fallet med S15-S31 representerar detta. Glödförlusten (figur 7) visar att S30 har högst extremvärden medan S33 har lägst median. Här framgår att den organiska halten är genomgående hög tyder på en kraftigare torvtillväxt här eller så har provtagningsförfarandet varit olika. Några strukturer kan ligga i sedimentfyllda ”fickor” mellan två bergsslänter/block där troligen större mängder grundvatten kommer fram vilket gynnar torvtillväxt. Noteras bör att i S30 är inte CitPOI nivåerna särskilt höga, den höga organiska halten till trots. Figur 8 visar boxplottar för MS data i de olika strukturerna. Skillnaderna i MS data är ganska stor strukturerna emellan. Även här visar S15 och S31 vissa likheter. Andelen höga (extrem) värden kan komma sig av den täta karteringen i S32 och kring tufterna där de facto härdar och avfallsområden borde återfinnas. S33 avviker återigen med sina genomgående lägre värden och belägg för intensivare värmepåverkan är små här. 3.2 Rumsliga analyser Rumslig variation i analyserade data från de olika strukturerna från Skjervika redovisas i figurer 9-28. Kriging modellernas konturlinjer och nivåer är baserade på frekvensfördelningarnas utfall där modus ansätts som kvantitativ nivå för anrikning. Figur 9 återger rumslig variation i cit-P över S15. Inom tuften är nivåerna som lägst och representerar en ”ren och städad” yta. Vallarna samt ytan i väst verkar varit depositionsplats för avfall (organiskt material). Liknande rumslig koppling mellan tuft och fosfatackumulation föreligger när man beaktar cit-PoI (summan av organisk och oorganisk fosfat) (figur 10). Det 3

422

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

övergripande mönstret är likt det föregående (cit-P) men en viss trend finns att den inre, sydvästra delen av tuften, kan noteras vilket antyder en inre aktivitetsyta. Utfallet av analyser av magnetisk susceptibilitet redovisas i figur 11 och ger en annan bild än fosfatdata ovan. De kraftigt avvikande MS värden återfinns i den sydöstra delen av väggvallen. Inget av de analyserade jordproven tyder på förekomst av en härd i den inre ytan av strukturen. Glödförlusten i provmaterialet (figur 12) visar på höga organiska halter längs ett band i den sydvästra inre delen av strukturen. Figur 13 och 14 visar rumslig variation av Cit-P samt Cit-POI data över S33. Cit-P Halterna är genomgående mycket låga en Cit-POI data är högre men fortfarande uppvisar strukturen lägst fosfathalter av alla strukturer. MS data för S33 (figur 15) visar dock en tydlig trend mot norr med högre MS värden där ett lager innehållande träkol finns och som ger stöd för en härdtolkning. Figur 16 visar glödförlusten som även denna troligen reflekterar kollagret i norr medan den enstaka punkten i sydväst kan representera ett prov med mer torvinnehåll. I och kring struktur 31 visar Cit-P på högre värden inom/nära väggvallen framförallt jämfört med området i söder (figur 17). Cit-POI uppvisar ett omvänt förhållande (figur 18). MS data plockar inte upp någon stark signal för välanvänd eldstad inom vallarna även om en enstaka punkt invid träkolsområdet är något högre än flertalet prov (figur 19). Däremot finns några punkter i söder som avviker påtagligt. Figur 20 visar rumslig variation av glödförlust data över S31. Denna samvarierar väl med CitPOI varför man kan överväga provtagningsrelaterad variation här. De prov som har låg Cit-P, ej tydligt ökad Cit-POI samt låg glödförlust representerar mer underlag medan övriga prover härrör från övergången mot torven. Figur 21visar rumslig variation av Cit-P data över S30. Här finns endast ett avvikande Cit-P värde i en population av för övrigt mycket låga värden. Cit-POI värdena är högre i anslutning till denna punkt och får ses som ett resultat av någon ackumulation. MS data och i viss mån även glödförlusten stärker bilden av ett aktivitetsområde inom strukturen (figur 23 och 24). Figur 25-28 visar rumslig variation av data över S32, som egentligen utgörs av 2 strukturer. I figur 25 och 26 kan man se hur Cit-P och Cit-POI i stort följer varandra rumsligt. Den södra strukturen framstår som ren inom väggvallen medan viss ackumulation kan noteras inom den norra strukturen. Det förefaller som om huvuddelen av avfall deponerats i väggvallarna (mellan strukturerna). MS data (figur 27) ger en annan bild där södra strukturen mycket väl har en eldstad medan den norra inte ger direkt stöd för detta. Proverna från dessa strukturer avviker tydligt från kontrollproven i norr. I figur 28 visar en rumslig variation i glödförlust med har ett likartat mönster som framförallt Cit-POI. 4 Diskussion Nyckelfrågan är i vilken markkontext som de olika bosättningsfaserna kommit att anlägga sig i och påbörja sin påverkan av marken. Detta är a stor betydelse för att man ska kunna avgöra hur långt man kan driva tolkningarna av kvantitativ och kvalitativ påverkan samt rumslig variation i data. De möjliga förlusterna ur marksystemet måste kunna relateras till: 1) Fixeringsmöjligheter vid initial deposition. 4 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

423

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

2) Post depositionell omlokalisering och/eller förlust, till följd av transgression eller en hög årlig nederbörd. Provtagning och provdefinition har stor betydelse. I denna undersökning har orsaker diskuterats rörande variation i data; provtagningsberoende, jordartsberoende, analysmetodsberoende samt förhistorisk mänsklig påverkan. Teoretiskt sett bör inga större mängder markfosfor ha tillförts marksystemet efter boplatsernas övergivande. Det finns dock möjligheter där de jordmånsbildande processerna påverkat cirkulationen efter de förhistoriska boplatsperioderna. Flera av dessa faktorer går att förklara och hantera, men i vilket fall är en fortgående diskussion kring frågor rörande provtagning och provdefinition nödvändig för att förbättra kunskapsunderlaget för eventuella fortsatta insatser inom liknande miljöer. När det gäller strukturernas inre variation kan man notera att det finns strukturer som liknar varandra mer både med hänsyn till koncentrationsmönster. Struktur S15 och S 31 har likartad signal i fosfat och MS och representerar en påtaglig och likartad kulturpåverkan, trots att dessa representerar skilda kronologiska faser. De två strukturerna inom S32 förefaller haft olika användning men en av dem har sannolikt en inre härd. S33 förefaller vara minst intensivt använd och kanske är den vagaste av strukturerna. Strukturerna är dock inte helt jämförbart provtagna, när man ser till provantal eller rumslig fördelning av proverna. Detta hindrar dock inte att kvantitativa jämförelser görs bara detta hålls i åtanke. En tendens som man kan notera är att väggvallar verkar vara där fosfatackumulation sker, vilket kan bero på att avfall generellt har deponerats och delvis kommit att bli en del av väggkonstruktionen. Magnetisk susceptibilitet torde reflektera aktiviteter som genererat skörbränd sten, i eldstäder, skärvstensanhopningar och i väggvallar. Men även här finns det faktorer som kan kopplas till markens hydrologi och torvbildning. Här skulle teoretiskt en transgression kunna reducera järnoxider i marken till former med lägre magnetisk susceptibilitet. Korrelationen mellan fosfat och MS behöver inte per definition vara god och är inte så i detta material. I en härd behöver exempelvis inte fosfathalterna vara särskilt höga om inte benmaterial förbränts i härden. Däremot kan närområdet vara en del att en annan typ av aktivitetsområde med ett annat depositionsmönster av organiskt avfall. Spridningsmönster denna typ, av hur exempelvis aska och härdavfall deponerats, pekar på en rumslig och vardaglig organisation av boplatsmiljön, och hur hanterat man sitt avfall.

5 424

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

5 Litteratur Carter, M.R. 1993. Soil Sampling and Methods of Analysis . London. Dearing, J. 1994. Environmental Magnetic Susceptibility. Using the Bartington System. Bartington Instruments Ltd. Engelmark, R; Linderholm, J. 1996. Prehistoric land management and cultivation. A soil chemical study. Proceedings from the 6th Nordic Conferens on the application of Scientific Methods in Archaeology, Esbjerg 1923 September 1993.AREM 1. Esbjerg. Linderholm, J. 2006. Markundersökningar inom Melkøjaprosjektet. Boplatser vid Sundfjæra och Normannsvika, Melkøja, Hammerfest, Finnmark fylke, Norge. MAL rapport 2006-003. Umeå universitet. Linderholm, J. 2003. Miljøarkeologi i nordligaste Scandinavia. Ottar Nr 248, 2003. Nordiska ministerrådet. 1984. Naturgeografisk regionindelning av Norden. Arlöv. Thomson, R; & Oldfield, F. 1986. Environmental Magnetism. London. Roberts, D. 1973. Geologisk kart over Norge, berggrunnskart. Hammerfest 1:250 000 Geological map of Norway, bedrockmap. Hammerfest 1:250 000. The Geological Survey of Norway, Trondheim

Övriga statistiska och geografiska programvaror

Surfer 9.11. 2010. User´s Guide. Contouring and 3D Surface Mapping for Scientists and Engineers. Golden Software Inc. USA Grapher 9.2. 2011. Golden Software Inc. USA

6 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

425

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

6 Figurer och tabeller

6.1 Statistik

medel StDv

MSlf MS550lf CitP CitPOI LOI 55 482,2 16,5 142,5 8,6 67 909,1 17,2 144,1 8,5

Tabell 1. Medel och standardavvikelser för hela materialet.

7 426

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

6.2 Figurer

Figur 1. Schematisk översikt av S30-S31- S33-S15 Skjervika, med provpunkter som svarta punkter (S32 saknar provpunktsmarkeringar).

8 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

427

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 2. Schematisk översikt av S32, Skjervika, med provpunkter.

428

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 3. Histogram över analyserade data från Skjervika, hela materialet (n 188).

Figur 4. Histogram över analyserade data från S32, Skjervika, (n 100). 10 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

429

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 5. Boxplott som jämför fosfatdata (cit-P) mellan de provtagna strukturerna.

430

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 6. Boxplott som jämför fosfatdata (cit-PoI) mellan de provtagna strukturerna.

12 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

431

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 7. Boxplott som jämför organisk halt (LOI) mellan de provtagna strukturerna.

13 432

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 8. Boxplott som jämför MS data mellan de provtagna strukturerna.

14 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

433

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 9. Rumslig variation i fosfathalt (cit-P) över S15 Skjervika.

Figur 10. Rumslig variation i fosfathalt (citPOI) över S15 Skjervika. 15 434

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 11. Rumslig variation i magnetisk susceptibilitet över S15 Skjervika.

Figur 12. Rumslig variation i organisk halt (LOI) över S15 Skjervika.

16 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

435

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 13. Rumslig variation i fosfathalt (cit-P) över S33 Skjervika.

17 436

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 14. Rumslig variation i fosfathalt (citPOI) över S33 Skjervika.

18 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

437

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 15. Rumslig variation i magnetisk susceptibilitet över S33 Skjervika.

438

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 16. Rumslig variation i organisk halt (LOI) över S33 Skjervika.

20 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

439

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 17. Rumslig variation i fosfathalt (cit-P) över S31 Skjervika.

21 440

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 18. Rumslig variation i fosfathalt (citPOI) över S31 Skjervika.

22 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

441

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 19. Rumslig variation i magnetisk susceptibilitet över S31 Skjervika.

23 442

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 20. Rumslig variation i organisk halt (LOI) över S31 Skjervika.

24 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

443

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 21. Rumslig variation i fosfathalt (cit-P) över S30 Skjervika.

25 444

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 22. Rumslig variation i fosfathalt (citPOI) över S30 Skjervika.

26 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

445

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 23. Rumslig variation i magnetisk susceptibilitet över S30 Skjervika.

27 446

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 24. Rumslig variation i organisk halt (LOI) över S30 Skjervika.

28 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

447

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 25. Rumslig variation i fosfathalt (cit-P) över S32 Skjervika.

29 448

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 26. Rumslig variation i fosfathalt (citPOI) över S32 Skjervika.

30 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

449

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 27. Rumslig variation i magnetisk susceptibilitet över S32 Skjervika.

31 450

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Figur 28. Rumslig variation i organisk halt (LOI) över S32 Skjervika.

32 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

451

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

Analyserade data

MALNo

FeatureNo Northing Easting

FieldNote

MSlf

MS550lf

CitP

CitPOI

PQuota

LOI

S30

154,5

505,5

106

9,5

62,6

11_0035_003

S30

157,5

502,5

8,5

31,4

504,5

217

106

147

11_0035_002 11_0035_004 11_0035_005 11_0035_006 11_0035_007

11_0035_008 11_0035_009

2 4 5 6 7 8 9

11_0035_010

11_0035_012

11_0035_011 11_0035_013 11_0035_014 11_0035_015 11_0035_016 11_0035_017 11_0035_018 11_0035_019 11_0035_020 11_0035_021 11_0035_022 11_0035_023 11_0035_024 11_0035_025

11 13 14 15 16 1 2 3 4 5 6 7 8 9

11_0035_026

11_0035_028

11_0035_027 11_0035_029 11_0035_030 11_0035_031 11_0035_032 11_0035_033 11_0035_034 11_0035_035 11_0035_036 11_0035_037 11_0035_038 11_0035_039 11_0035_040 11_0035_041

11 13 14 15 16 1 2 3 4 5 6 7 8 9

11_0035_042

11_0035_044

11_0035_043 11_0035_045 11_0035_046 11_0035_047 11_0035_048

452

FieldNo

11_0035_001

11 13 14 15 16

S30 S30 S30 S30 S30 S30 S30 S30 S30 S30 S30 S30 S30 S30

155,5 157,5 157,5 157,5 157,5 157,5 157,5 157,5 157,5 157,5 157,5 157,5 156,5 158,5

505,5

503,5

505,5

506,5 507,5

508,5

509,5

510,5

511,5 512,5 505,5 505,5

S31

184,86

557,15

Bunnlag

S31

185

559,15

Bunnlag

185,44

561,17

S31

184,9

S31

185,08

S31

186,2

S31 S31

186,8

S31

186,78

S31

186,09

S31 S31 S31 S31 S31 S31 S31

S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32

186,03 186,65 186,86

186,03 185,93 186,04

186,6 334,5 333,5 332,5 331,5 330,5 329,5 329,5 329,5 329,5 328,5 329,5 328,5 328,5 327,5 327,5 327,5

558,1

560,15 561,12 561,22 560,24 560,15 559,11 559,17 558,29 556,93 555,97 555,02

555,2 600,5 600,5 600,5 600,5 600,5

Bunnlag Bunnlag

Bunnlag Bunnlag Bunnlag Bunnlag Bunnlag Bunnlag Bunnlag Bunnlag

599,5 598,5

33 53 29 48 55 47

1,3 8,6

8,8 6,7

3,9

14,5

5,3

33,6

6,4 6,0 5,5 4,8

34,5 8,2

6,5

8,2

12,2

11,3

15,2

9,4

11,3

4071

318

17,7

18,6

1694

238

7,8

12,7

28 23 20 66 18 17 31 45 18

179

1433 1986 5071 6597 2063 3243 3969 2427 883

Bunnlag

137

2857

Bunnlag

73 90

2464 1474

4,5

57,8

1278

Bunnlag

4,9

362

Bunnlag

33 24 29 30 25 29 33 39 12 33 15 15 10 9

194 209 278 278 219 215 289 275

20 33 34

428 101 164

718

2037

86 74

9 9

1074

7,1

6,2 7,5

10,1 4,2 5,4 8,0

2,4

14,1

22,8 18,3 7,3

16,5 13,4 31,2 16,3 17,6 7,2 8,1

9,2 3,3 2,9 8,4

20,7

7,7

5,7

158

12,7

6,8

108

29,1

10,1

17,1

18,5

10,7

10,1

24,6

10,5

10,8

4,1

6,7

8,9

13,4

167

7,5

43 90

1822

127

288

158

24 7

8,8

23,5

574

9,4

235

378

14 24

9,8

27,5

146

8,8

416

220

2880

5,9

15,6

3113

9,5

183

600,5

597,5

598,5

688

598,5

370

597,5

158

190

600,5 599,5

19 10

513,5

10,7 7,4

4,8

10,5 7,5 4,2

10,7

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

11_0035_049

S32

327,5

597,5

861

132

12,7

13,1

11_0035_051

S32

326,5

599,5

438

110

15,3

8,1

102

9,6

11_0035_050 11_0035_052 11_0035_053 11_0035_054 11_0035_055 11_0035_056 11_0035_057 11_0035_058 11_0035_059 11_0035_060 11_0035_061 11_0035_062 11_0035_063 11_0035_064 11_0035_065 11_0035_066 11_0035_067 11_0035_068 11_0035_069 11_0035_070 11_0035_071 11_0035_072 11_0035_073 11_0035_074 11_0035_075 11_0035_076 11_0035_077 11_0035_078 11_0035_079 11_0035_080

11_0035_081 11_0035_082 11_0035_083 11_0035_084 11_0035_085 11_0035_086 11_0035_087 11_0035_088 11_0035_089 11_0035_090 11_0035_091 11_0035_092 11_0035_093 11_0035_094 11_0035_095 11_0035_096 11_0035_097 11_0035_098 11_0035_099 11_0035_100

18 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68

S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32

326,5 326,5 326,5 325,5 325,5 325,5 325,5 329,5 328,5 327,5 326,5 325,5 329,5 328,5 327,5 326,5 325,5 328,5 327,5 325,5 324,5 324,5 324,5 324,5 324,5 324,5 324,5 323,5 323,5 323,5 323,5 323,5 323,5 322,5 322,5 322,5 322,5 322,5 322,5 321,5 321,5 321,5 321,5 321,5 321,5 320,5 320,5 320,5 320,5 320,5

600,5 598,5 597,5

20 13

600,5

598,5

599,5 597,5 601,5 601,5 601,5 601,5

27 16 9

257

21 72

601,5

109

602,5

602,5 602,5 602,5 603,5 603,5 603,5

353

114

313

395

306 106

56 12 3

601,5

113

108

599,5

240

600,5 598,5

25 17

597,5

131

601,5

602,5 600,5

107 9

599,5

597,5

116

601,5

599,5

193

597,5

598,5 602,5 600,5 598,5 602,5 601,5

22 6

168

601,5

599,5

600,5

148

3 3 5 3 6 3 4 7

13 6

222

129

130

131 203

30 22 18 30 19 21 14 16 37

8 9

118 52 52 51 81 75 36

9,9 4,8 6,3

3,4 4,1 4,1 5,4 9,2 8,1 3,5 6,5 5,6 8,8 3,9

7,2

520

10 23

27 4 2

78 42 86 64 14 9

118

245 598 7

472 351

47 4

30 89 18 7

9,2 7,3 4,3

17,8 5,1

6,5

5,7

5 16

3,7

6,5

6,8

234

2,9

2,3

13,4

3,3

6,5

159

4,4

2,8

7,7

4,9

5,0

321

114

602,5

5,8

598,5

6,9

10,8

106

316

603,5

6,5

3,4

8,6

642

293

235

277

597,5

5,2

14,6

228

142

6,4

149

600,5 599,5

6,6

159

6,7

291

10,7

21,3

61 35

8,1

155

240

220

603,5 602,5

212

105

120

2,8 9,4 2,7 3,2 2,9 3,2 4,5 5,1 6,6 2,9 1,9 2,3 1,7 2,8 1,0 1,3

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

4,5 3,7 1,8 2,9 1,8 2,2 6,5 3,7 3,5 3,3 3,9 2,9 4,5 5,9 3,4 5,3 1,9 4,2 4,7 3,1 5,8 5,8 2,2 2,4 3,6 3,9 2,8 4,9 1,4 0,8 5,3

12,5 7,5

34 453

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

11_0035_101

S32

320,5

598,5

235

3,3

11_0035_103

S32

319,5

603,5

2,8

11_0035_102 11_0035_104

11_0035_105 11_0035_106 11_0035_107 11_0035_108 11_0035_109 11_0035_110 11_0035_111 11_0035_112 11_0035_113 11_0035_114 11_0035_115 11_0035_116 11_0035_117 11_0035_118 11_0035_119 11_0035_120 11_0035_121 11_0035_122 11_0035_123 11_0035_124 11_0035_125 11_0035_126 11_0035_127 11_0035_128

11_0035_129 11_0035_130 11_0035_131

72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99

11_0035_132

100

11_0035_134

11_0035_133 11_0035_135 11_0035_136 11_0035_137

11_0035_138 11_0035_139 11_0035_140 11_0035_141

1 3 4 5 6 7 8 9

11_0035_142

11_0035_144

11_0035_143 11_0035_145 11_0035_146 11_0035_147 11_0035_148 11_0035_149 11_0035_150 11_0035_151 11_0035_152

454

11 13 14 15 16 17 18 19 20

S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S32 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33 S33

320,5 323,5 319,5 319,5 319,5 319,5 319,5 319,5 318,5 318,5 318,5 318,5 318,5 318,5 318,5 317,5 317,5 316,5 317,5 317,5 317,5 317,5 316,5 316,5 316,5 316,5 315,5 315,5 315,5 315,5

218 217 218 219 216 217 218 219 216 217 218 218 218 218 219 218 218 218 218 218

597,5

106

603,5

378

406

601,5

112

102

602,5

103

600,5

599,5 598,5 603,5

198

597,5

131

8 5 4 3 4 6 5 6

41 20 25 23 26 53 41 61

168

120

601,5

240

687

599,5

602,5

600,5

598,5

152

597,5

149

603,5

146 138 238 3

8 8 3 3 5

600,5

338

335

598,5

985

167

597,5

600,5

278

598,5

599,5 597,5

492

Utenfor sjakt

493

Bunn av sjakt

493 493 494 494 494 494 495

495 495 496 497 499 500 500 501 502 503 504

Bunn av sjakt Utenfor sjakt

27 3

Utenfor sjakt

Bunn av sjakt

108 118

65 7

Bunn av sjakt Utenfor sjakt

Bunn av sjakt

8 2 8

343

Utenfor sjakt

3 3

273

152

23 59 12 20 24 14

8,5

10,8

4,6

25,6

9,5 2,1

8,4

6,1

4,4

2,8 6,8

27 34 40

6 4 6 3 4 4 5 6 4

21 36 41 17 24 18

6,4

6,8

6,3 5,7 3,1 5,7 3,1

7,6

13,1

Bunn av sjakt

Utenfor sjakt

Utenfor sjakt Utenfor sjakt Utenfor sjakt

22 22 22

10 11 45 94 49 86 68

5 6 4 6

22 20 28

3,4 6,7

15,6

4,6

12,7

152

14,2

1,5 1,5 0,9 6,2

3,7

4,8

34 25

7,1

9,8

14 6

9,1

22,5

Bunn av sjakt

16,0

11,3

5,2

3,2

13,2

17,1

6,7

8,7

55 27

9,5

13,7

16,9

3,8

5,0

58 69

1,6

2,3

9,8

2,3

109

Bunn av sjakt

3,7

17,5

3,3

4,1

9,4 10,9

18 186

6,4

4,8

134

7,7

Sjakt

13,8

2,4

599,5

2,5

327

8,9

262 5

9,5

7,2

598,5 597,5

3,9

8,7

104

8,1

7,2

6,8

111 35

2,6

600,5 599,5

4,1

147 74

10,6

142 44

6,8

602,5 601,5

5,1

2,5 1,6 3,5 7,3 2,6 2,3 0,9 1,1 1,9 4,6

17,4

10,5

6,6

2,2

16,2

4,3 7,3

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

11_0035_153

S15

11_0035_155

S15

11_0035_154 11_0035_156 11_0035_157 11_0035_158 11_0035_159 11_0035_160 11_0035_161

2 4 5 6 7 8 9

11_0035_162

11_0035_164

11_0035_163 11_0035_165 11_0035_166 11_0035_167 11_0035_168 11_0035_169 11_0035_170 11_0035_171 11_0035_172 11_0035_173 11_0035_174 11_0035_175 11_0035_176 11_0035_177 11_0035_178 11_0035_179

11_0035_180 11_0035_181 11_0035_182 11_0035_183 11_0035_184 11_0035_185 11_0035_186 11_0035_187 11_0035_188

11 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36

S15

204,00-16 205,12-40

206

510,00-15 510,09-4

510

2394

383

12,5

12,2

479

261

6,3

5,4

S15

207,02-23

510-16-50

113

S15

209,00-15

510,00-28

S15 S15

208,20-60 211

510-00-15 510

S15

211,00-23

510,22-48

S15

205,01-2

511,00-3

S15 S15 S15 S15 S15

204,00-38 206,00-25 207,00-3

208,00-25

209

511,00-2

511,00-22 511,00,3

511,00-3

511

S15 S15 S15 S15 S15

207,10-4 208,00-3 209,00-4

210,00-26

211,2

47 40

512,30-56 512,00-3 512,00-3 512,00-3 512,00-1

512,2

25 10

S15 S15 S15 S15 S15 S15

209,00-25 210,00-25 205,00-15 205,00-36 208,00-23 209,00-25

513,18-44 513,00-18 513,00-26 513,00-25 513,00-20 513,00-26 514,00-20 514,00-19 514,00-20 514,00-25

103 462 440 439 244 44

288

208,00-3

451

110

513,00-16

207,00-3

699

205,00-16

S15

117

1269

S15 S15

259

162

206,00-16

1080

512,00-2

S15

227

242

211,72-93 204,15-46

362

S15 S15

119

512,04-33

512,00-15

206,00-25

22 21 10 25 42

186 373 584 506 312 200 59

527

146

14 60

371

467

198

204,00-25

S15

354

112

180

S15

205,05-32

511,00-18

511,00-14

S15

129

251

1020

210,00-2

211,00-28

176

155

115

S15 S15

454

225 188

32 67 38 47 35 31 33 19 27 56 44 34 34 38 26 29 37 47 41 39 40 46 39 28 15 28 32 37 43

253 271 325 352 139 242 289 270

9,7 2,8 2,4 8,0

6,5 3,5 4,5 8,3

3,0

10,3

7,1

5,9

4,1 9,3 2,9 7,0 9,3 8,2

7,7 6,4 3,2 6,6 7,6

234

12,6

5,5

364

6,5

7,3

269 267 227 314 290 253 171 229 297 361 197 243 270 181 240

9,8 6,1 6,7 9,1 7,7

8,9 9,9

6,1

5,2

5,8 6,4 8,8 5,0 6,0 5,9 4,6 8,7

426

13,3

217

7,9

10,3

14,1

231

6,4

9,9

211 583

6,1

3,6 6,7 7,7 6,4 7,5 5,7 3,6 5,8 4,8

20,8

12,1

6,2

4,9

5,1

8,6 5,5

36 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

455

MAL Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå Universitet 901 87 UMEÅ Telefon: 090-786 50 00 Telefax: 090- 786 76 63 Hemsida: www.umu.se/envarchlab

456

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

AppendIKS 7 - Pollenanalyse

Pollenanalystiska undersökningar vid Skjærvika Målsättning Pollenanlytiska undersökningar utfördes i samband med Skjærvika/Fjellvika utgrävningen i syfte att: 1) Få en överblick av den generella vegetationsutvecklingen i området, dvs vilken naturmiljö eventuella forntida männsikor hade att förhålla sig till. 2) Studera vilken inverkan mänsklig bosättning och annan aktivitet hade på närområdet, samt få en indikation om vilket typ av aktivitet der rör sig om. 3) Komplementara det arkeologiska materialet med konternuerlig data för att bättre tidsbestämma och kvantifiera aktivetesnivån i närområdet. 4) Dokumentera den biologiska informationen från boplatsnära torvarkiv, då dessa liksom de arkeologiska lämningarna förstörs i och med exploateringen. För arbetet användes sex månader: 3 månader för analys av torvkärna SKV1; 2 månader för analys av torvkärna SKV2; samt en månad för tolkning, samanställning och rapportskrivning. Analys och tolkningsarbeted skedde till huvudel i två arbetsperioder vårvintern 2010 och 2012.

Områdesbeskrivning och provtagning Provtagning i fält gjordes 27-28 augusti 2009. Själva provtagningen gjordes med ett 10 cm ø plaströr som hamrades ner i torvlagren för att sedan grävas/dras upp. En sådan torv/sediment profil togs i Fjellevika och två i Skjærvika. Fjellvikaprofilen togs från en liten platå över själva bosättnings/utgrävnings området. Den bestod nästa enbart av silt som antgligen eroderats ner från bergsidan. Då det var svårt att finna daterbart material samt att både bavaringsförhållanden för pollen och sedimentationsförhållanden var osäkra beslutades att koncentrera arbetet om Skjærvikaprofilerna. I Skjærvika togs två torvprofiler, SKV1 och SKV2. Det exakta valet av provtagningsplatser är givetvis starkt begränsat av tillgängligheten på lämpliga torvavsättningar. Den övegripande strategin var dock att få en torvprofil från så nära aktivitetsområdet som möjligt, samt en med ett visst avstånd som även kunde användas referans för förändringar i den omgivande naturliga vegetation. Avståndet skulle dock inte vara länge än att större förändringar i aktivitetsområdet ger en tydlig pollensignal på båda lokaliterna. Den första torvprofilen, SKV1 (se figur 1 och 2), togs från en liten myrmark som låg på en platå strax norr om huvudaktivitetsområdet. I efterhand visade det sig att det även varit stor aktivitet på denna platån, vilket var både till fördel och nackdel för pollenanlysen. Den andra torvprofilen, SKV2 (se figur 1 och 3) togs uppe i dalföret en bit utanför det antagna aktivitetsområdet. En något närmare placering hade varit önskvärd, men avtorvning i samband med utgrävningen och förundersökningen hade förstört eller allvarligt skadat mer närbelägna torvavsättningar. Placeringen är dock lämplig för att ge en inblick i den direkt omgivande naturliga vegetationen. Båda profilerna hade en bottendatering på runt 5000 år, vilket gav ett fullständigt överlapp för hela denna tidsrymden. 1 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

457

Figur 1. Plassering av torvprofilerna SKV1 och SKV2. De arkeologiska lämningarna är koncentrarade till nedre delen av dalföret och uppe på platån vid SKV1.

Figur 2. Uppe vänster: Närområdet runt SKV1. Större delen av myrmarken har varit utsatt för torvtäktning, och den kvadratiska torvtäkten ses tydligt. Nede vänster: Placering av SKV1 precis på gränsen till torvtäkten. Upper höger: Profilbild av torvlagren tagen i samband med utagning av provtagningsröret. Notera den tydliga kolhorisonten (vid 45 cm djup) samt förekomsten av skörbränd sten vid samma djup. Nede höger: Vid en närmare blick visade det sig vara tre tydliga kolhorisonter (41, 43 och 45 cm djup).

2 458

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Figur 3. Uppe vänster: Närområdet runt SKV2. Nede vänster: Provtagning av SKV2. Uppe höger: Profilbild av torvlagren tagen en samband med provtagningen. Notera förekomsten av trä vilket visar på lokal förekomst av kratt/skog. Nede höger: Del av SKV2 kärnan med tydliga förekomster av trä.

Datering och korrelation

Både SKV1 och SKV2 var ca. 1 m djupa och de upptagna torvprofilerna gick i båda fallen helt ner till minerogena avlagringar, dvs att den totala torvavsättningen på dessa båda punkter analyserades. Torvstrategrafin för SKV1 och SKV2 är beskrivna i tabell 1. Tabell 1. Torvstrategrafi i SKV1 och SKV2 Djup (cm)

Beskrivning

SKV1 1-11 cm 11-27 cm 27-48 cm 48-72 cm 72-100 cm

Torr, okonsoliderad krøkebærtorv Brun krøkebærtorv, torr Mörkbrun krøkebærtorv, kolhorisonter vid 41, 43 och 45 cm. Mörkbrun höghumufierad torv Brun krøkebærtorv

SKV2 0-3 cm 3-101 cm 101-105 cm

Torr, krøkebær? Krøkebærtorv, träfragment, mer nedbruten med djupet Sandig torv. Sluttande övergång.

3 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

459

Torvprofilerna daterades med totalt 9 radiokarbonprover, 6 från SKV1 och 3 från SKV2, se tabell 2. Det daterade materialet från SKV1 är säkert idenfierat som överjordiska växdelar och ur dateringssynpunk oproblematiska. Den kalibrerade 2σ sannolikhetskurvan för SKV1-95 är dock skev, och ger ett äldre mittvärde än medelvärde (jfr. 1σ). I SKV2 var det betydligt svårare att finna daterbart material och det var inte möjligt att helt säkert skilja kvistfragment från rotfragment, vilket ger en risk att dateringarna kan vara för unga. Prov SKV2-56 är dessutom taget från ett större träfragment (3 cm ø) vilket både genom sin egen storlek och att det låg något snett genom torvprofilen utgör en betydande osäkerhet om vilket exakt djup dateringen hänvisar till. Tabell 2. Kol-14 dateringar från SKV1 och SKV2. Prov

Djup

Lab nr

Ålder BP Kal. ålder 1σ

Kal. ålder 2σ

Daterat material

SKV1 SKV1-23

22.5-23.5 cm LuS 9242

365 ± 50

SKV1-41

40.5-41.5 cm LuS 9243

1210 ± 50 805 ± 85 e.Kr.

810 ± 140 e.Kr.

Förkolnad stam från lyngvekst

SKV1-46

46-47 cm

2000 ± 50 10 ± 60 f.Kr.

20 ± 145 f.Kr.

Förkolnad del av dvärgbuske

SKV1-57

56.5-57.5 cm LuS 9244

3245 ± 50 1530 ± 80 f.Kr.

1520 ± 110 f.Kr. Förkolnade kvistar och löv från krøkebær

SKV1-76

76-77 cm

LuS 9245

4130 ± 50 2740 ± 120 f.Kr. 2730 ± 150 f.Kr. Vitmossestammar

SKV1-95

95-96 cm

LuS 8843

4405 ± 50 3010 ± 90 f.Kr.

LuS 8842

1540 ± 90 e.Kr.

1540 ± 100 e.Kr. Kvistar och knoppar från krøkebær

3120 ± 210 f.Kr. Krøkebærkvistar

SKV2 SKV2-26

25.5-26.5 cm LuS 10008 1580 ± 50 480 ± 60 e.Kr.

490 ± 110 e.Kr.

SKV2-56

54-58 cm

1090 ± 170 f.Kr. Träfragment

SKV2-101 101-102 cm

LuS 10007 2880 ± 50 1050 ± 80 f.Kr. LuS 9246

Kvist

4720 ± 50 3500 ± 130 f.Kr. 3500 ± 135 f.Kr. Kvist från buske

Djup-tidsmodeller konstruerades genom linjär interpolering mellom mittpunkten av de kalibrerade kol-14 provernas 2σ sannolikhetsintervall. För torvavsättning djupare än det lägsta kol-14 provet användes linjär extrapolering. I den övre delen av torven antogs en nästan nutida ålder för övergången mellan nedbrutet och onedbrutet plantmaterial (10 cm / 1990 för SKV1 och 3 cm / 2000 för SKV2) i tillägg till ytdateringen (0 cm / 2010). Djup-tidmodellerna presenteras i figur 4. 0 10

SKV2

20 Djup (cm)

30 40 50 60

SKV1

70 80 90 100 2000 1000

-1000 -2000 -3000

Ålder (år f./e. Kr.)

Figur 4. Djup-tids modell för SKV1 och SKV2. Kol-14 dateringarna är presenterade med 2σ sannolikhetsintervall.

4 460

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Djup-tidsmodellen för SKV2 visar på kraftiga variationer i torvackumulationhastighen. I botten (100-76.5 cm) är torvtillväxten väldigt snabb, och i mitten (57-41 cm) är den väldigt långsam. Detta ger två problem: 1) det är inte säkert att de befintliga kol-14 proverna fångar upp alla variationer i tillväxthastigheten; och 2) det finns en betydande risk för hiatuser (lagerluckor) när torvtillväxten är så låg som i mitten (57-41 cm) vilket gör exakt datering i detta område osäker. SKV2 visar på andra sidan ett närmast linjärt förhållande mellan ålder och torvdjup. Så trots de relativt osäkra kol-14 proverna kan djup-tismodellen antas vara ganska så tillförliterlig. Det må dock noteras att enbart tre nivåer är daterade. För att evaluera djup-tidsmodellerna och korrelera torvprofilerna med varandra jämfördes värdet av bjørkpollen som procent av bjørk- och furupollen (figur 5) .

SKV2 Betula % (Betula + Pinus)

100 90 80 70 60

SKV1 Betula % (Betula + Pinus)

100 90 80 70 60 -3000

-2000

-1000

1000

2000

Ålder år f./e. Kr.

Figur 5. Förhållandet mellan bjørkpollen (Betula pubescens-type) och furupollen (Pinus) i SKV1 och SKV2 (Betula / (Betula + Pinus) i %). Grått markerad korrelerande perioder med relativt lite bjørkpollen i förhållande till furupollen. Streckat område markera en period med ingen eller negativ korrelation. Svart markerar värden över 75%.

Furu växte nog inte lokalt och nedfallet av furupollen kan antas vara lika på båda lokaliterna. Generella variationer i björkskog borde också ge ett liknande pollennedfall i båda lokaliteterna. Så, om det inte är kraftiga variationer av bjökbeståndet i närområdet till lokaliteterna bör förhållandet mellan bjørk och furu vara detsamma i både SKV1 och SKV2 och kan därför användas för att korrelera torvsekvenserna. Som figur 5 visar korrelerar bra i periden 500 f.Kr. - 2000 e.Kr., och bra men med viss förskjutning i periden 3200-2500 f.Kr. I perioden 2500-500 f.Kr. ses ingen korrelering, om inte möjligen en negativ sådan. Dessa resultaten visar att djup-tidsmodellerna antagligen är korrekta i perioderna 3200-2500 f.Kr. och i perioden 500 f.Kr. - 2000 e.Kr. För tidsperioden 2500-500 f.Kr. kan man vara lite mer försiktig, avviken mellan lokaliteterna behöver dock bara bero på variationer av bjørk i närmiljön.

5 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

461

Preparering och analys Från torvprofilerna togs prover för pollenanalys var fjärde cm. I SKV1 togs dessutom en förtätat provserie i intervallet med kolhorisonter 40-51 cm, med kontinuerlig provtagning varje centimeter. Polleproverna preparerades enligt acetolysmetoden och lycopodiumsporer tillsattes för att kunna beräkna pollenackumulationshastighet. Pollenkornen bestämdes med hjälp av ljusmikroskop vid 400x förstoring. I varje prov bestämdes minst 500 fastmarkspollen (myrmarkspollen ej inräknade), dock analyserades maximal tre objektglas per prov av tidsskäl. Då myrmarkspollen räknats in i pollensumma är den hög, i genomsnitt 1114 för SKV1 och 824 för SKV2. Kolhalterna i SKV1 djup 40, 41, 43, 45, 46 och 49 cm var så höga att de enbart uppskattades (100%, 125%, 150%, 200%, 100% resp. 100% av pollensumman), och bör alltså inte tas alltför absolut. Samtliga är dock så höga att där måste ha varit lokal eldaktivitet.

Zonering Resultaten från pollenanalysen presenteras som procent av det totala antalet pollen (figur 6 och 8) samt som absolut influxdata (figur 7 och 9) Diagrammen har zonerats och korrelerats baserat på pollensammansättning (tabell 3). Som framgår av tabell 3 så skiljer sig dateringarna något från SKV1 och SKV2, dock ej mer än vad osäkerheten rörande dateringarna tillsäger. Tabell 3. Zonering av pollendiagrammen. SKV1 Zon

Djup (cm)

Ålder

8B 8A 7B 7A 6B 6A 5 4 3B 3A 2 1

0-14 14-18 18-26 26-39 39-43.5 43.5-46.5 46.5-48.5 48.5-50.5 50.5-64 64-76 76-100 -

1850-2000 e.Kr. 1700-1850 e.Kr. 1250-1700 e.Kr. 900-1250 e.Kr. 450-900 e.Kr. 0-450 e.Kr. 300-0 f.Kr. 600-300 f.Kr. 1950-600 f.Kr. 2650-1950 f.Kr. 3200-2650 f.Kr.

SKV2 Djup (cm)

Ålder

0-8

1650-2000 e.Kr.

8-12 12-20

1400-1650 e.Kr. 900-1400 e.Kr.

20-36

50 f.Kr. – 900 e.Kr.

36-52

900-50 f.Kr.

52-64 64-84 84-96 96-104

1750- 900 f.Kr. 2550-1750 f.Kr. 3200-2550 f.Kr. 3650-3200 f.Kr.

6 462

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

463

7 80 85 90 95 100

350 0

300 0

250 0

200 0

150 0

100 0

500

-500

-100 0

-150 0

-200 0

204060 20 20

Trees & shrubs

Figure 6. Procentdiagram för SKV1.

2730 ± 150 BC

3010 ± 210 BC

1520 ± 110 BC

20 ± 145 BC

AD 810 ± 140

AD 1540 ± 100 20

5 10

Lokalitet: Skjerv ika, Hammerf est Pollensumma: Allapollen Analy s: Per Sjögren, 2010

SKV1

Da tes (c a l . De 2s pth igm (cm a) ) Sa mp le a

2040 2040

Herbs and grasses

ge Al n u (AD s / BC Be tula ) pu b es cen s-ty Be pe t u l a na na Pi c -t y Pi ne a pe u S s a l So ix rb Ul m us- t y Ac u s p e h An illea thr typ i Ap scus e i Ar acea sylve te e As misi in de str ist a typ t. As er -t y e tr p C a a ga e m lu C e pa n s alp C er ast e u la in us r o C ast id e e r eu sC h ast e m- ty type e p u Ci c no p m a r o Cir hor io d iac vens e e s i C r ium de ae a e- ty - type u pe D ry cifer a a E s e p i Fi l lo biu ip m Ge end - typ u e Lin ra niu la M um m e l ca Pl a am p t ha r y t Pl a nta g ru m icu m n o Po ta go lanc a ce ma e ola ae r it t a im a Po a C e ce ae r R a ea lia 40 m n y R o un cu R usa ce lus a m ex a e cr istyp ace e t os a Ru m R u ex m a S ex sp . a o Se ussu bt us i d r Sil u m- e a a fo li u e lp s t Sil n e a yp e ina -typ e e c S n e ua i l e d i lisTr n e v oi ca- typ e u ie t Tr nta l lgar yp e ol is is U r l iu s e eu ro - type t V ica u r pa ea o a p ae le us Ve r ia n a Vi cra tr u of fi c e m N A a cr a lb in ali s a u C a P in d cca m -t ype R al th a- e t n ty C o un c pe u r C nu lac y p s s ea Em e ra c ue ci e pe ea e a tr u m

40 80 20

Mire plants

20 20 20

Spore plants

Er i ca C a les l H l un i p a M e pu r is Ox n yan vulga t Po yr ia he s ris t e ZR n til la R u hi na - typ b u nth e s u c h a s- typ Ru ma e Sp b us s em a or Th r ga a xat us n i a l i To lict rui um- s/ide t f Gy ie ldi m ype us- ty m a pe M o no c p usi n o ar p ll a H u l ete f iu m er p ns L e y co r zia p Se po d se la ores Sp l agi n i um ago h e Po a gn ll a s nn ot e i u u d Sp o sp m la gin m o id or o o ra es m i ell Ge a la As sina su sp l in a or a C m a C hr bo n u sco a rc sp r o a he r um l e

50100 150 2

8B 8A

Zone

464

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

8 1 05

1 00

4 0 00

3 5 00

3 0 00

2 5 00

2 0 00

1 5 00

1 0 00

5 00

-5 00

-1 0 00

20406080 20 20

Figur 7. Procentdiagram för SKV2.

3500 ± 135 BC

1090 ± 170 BC

AD 490 ± 110 20

20 20 20 2040 20406080 20 200 20

Spore plants

Mire plants

-1 5 00

Herbs and grasses

-2 0 00

Trees and shrubs

2s i

Lokalitet: Skjerv ika, Hammerf est Pollensumma: Allapollen Analy s: Per Sjögren, 2012

s (c al.

SKV2

Da te

204060 20 1

4-5

Zone

gm De a) p th (cm ) Sa m p le a ge Be (A tula D /B pu C b ) es ce ns -typ e Be tula na J na u n Pi c ipe ru -t ype Pi ne a s us S a l So ix rb u Ul m s- t Ac u s yp e h An illea t Ap hr isc type Ar ti acea us s y e As mis e in d lve s i t A er a e t. tris- ty s t ace pe As er -t y ae in t Bi s ra ga pe de t lu C a to rt a s al C m p viv p in a m a n ipa us C a pa nu la ra C er du usu la t ot r C h ast e Ci ce no pum- ty C ho od i p i r s r io ac C ru ium ide aeea etyp Ep cife e r Fi lii lo biuae p m Ge end - typ Li ra ni ula e n u m Lin na ea M eum c bo re a M lam t ha rali s p e Pe n tha yru mt icu m u Pi n ce d t ype a Ph gui cu num y Pl a teu mla P nta a o ac go la e a nc e eo P lat o a C eace a R ar ea liae 40 m R on un c -t ype y R usa ce ulus a a R um ex e cr istyp Sa m ex acet o e Se ussu asp. sa r Sil du m- e a a e l Sil n e atyp e pina e Tr ien e v cua li u s Tr ntr a lgar -typ oll iu lis is- e U rt s eu e ur o type rop p ae Va ica a e us us Vi cl er ia n N e a c a of A f r i C a P in dacca cin al i sl th e t t yp C o a- typ e C yr nu s e pe sue ra c ci ea a e Em pe tr u m /E r ica les Ca M ell un a Ox n yan Po yr ia t he s ZRten til l R u hi na a - typ n R ub us c th us e Th b us sh am typ e a a To lict a xa e m r t o u i f l Gy ie ldia m i s/ider us m usn o c p usil typ ar p l a e Mo iu m no l et e fe r ns po Bo res t ry H chi u p e um Se r zia s l ag e la Sp i n ell a go h s a e Sp gn um la gin o o id r o mi es ell a Sp , la or o r ge m i ell a ,s ma S ll o Gerd ar ia As la sin s a C a u lin a spor r C h bo n mu sa a rc sp co o a he r r um e l

5 10

Ch arc oa l

Em pe tru m

Ru me xa ce tos a

Be tul an an a-t yp e Pin us Me lam p Po ac yrum ea e

De pth (

cm ) Sa mp le ag Be e( tul AD ap /BC ub ) es ce ns -ty pe

SKV1, ackumulationsdiagram

-2000

-1500

30 35

-1000

Zone 8B 8A

-500

45 0

5 4

500

1000 55

3B 1500

60 2000

70 2500

75 80 85 90 95 100

3000

400

3500

800

200

80 80

400

800

400

800

1200

400 800

Figur 8. Ackumulationsdiagram för SKV1. Skala: pollenkorn / år / cm . Extremt höga veärden för Poaceae i det översta och Empetrum i de två översta proverna har reducerats något för att förbättra läsligheten.

5 10

Mo no lete fer Ch ns arc po oa res l

les Em pe tru m/ E ri ca

ag e

Be tul a

mp le

pth

(cm

)

Be tul an an Pin a-t yp us e Po ac ea e Cy pe rac ea e

D/B ap C) ub es ce nstyp

SKV2, ackumulationsdiagram

Zone

-2000

8 7B

-1500

15 20 25

-1000

-500

30 35

40 45

4-5

500

50 55

1000

60 65 70 75 80 85 90 95

1500

2000

2500

3000

3500

200

400

600

800 1000 80

200

400

200

400

Figure 9. Ackumulationsdiagram för SKV1. Skala: pollenkorn / år / cm2. De två nedersta provpunkterna är ej medtagna pga extremt hög ackumulationshastighet.

9 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

465

Beskrivning och tolkning av pollenzonerna Tolkningen av pollenzonerna baserar sig i första hand på procentdiagrammet, där även myrmarksplantor är inkludert. Då tolkningen visar på vegetationssammandsättningen en viss tidsrymd används här begreppet perioder istället för zoner (som hänvisar till pollensammansättningen). Vegetationsbeskrivningen är därför i första hand relevant för närmorådet till lokaliteterna. Tidsintervall i rubriken följer SKV1. Vegetationsbeskrivning visar på perioderna SKV1 resp. SKV2. Period 1, 3650-3200 f.Kr., ? / rik bjørkeskog SKV1: Perioden är ej representerad i SKV1. SKV2 (3650-3200 f.Kr.): Höga värden av björkpollen både procentuellt och absolut tyder på att området runt SKV2 var skogsklätt. Förekomst av arter som hundkeks (Anthriscus sylvestris typ) mjødurt (Filipendula), marimjelle (Melampyrum), blåklokke (Campanula) och gress (Poaceae) visar på ett rikt fältskikt. Nedersta provet i profilen visar också på mycket höga värden av fugletelg (Gymnocarpium) och andra bregnar (monolete fern spores) vilket kan indikera ett fältskikt dominerat av bregnar. Detta är prov har dock ett högt minerogent innnehåll och mycket hög pollenkoncentration, vilket tyder på att detta var den gamla minerogena markytan innan torvtillväxten startade samt att den initiala nedbrytningsgraden av organogena avsättningar var hög. Bregnesporer är mycket motståndskaraftiga mod nebrytning och de höga värdena kan delvis förklaras med bevaringsförhållandena. Period 2, 3200-2550 f.Kr., skräpmark / öppen myrmark - bjørkeskog SKV1 (3200-2550): Förekomsten av vattenplanter som hesterumpa (Hippuris vulgaris) och flotgras (Sparganium-type) visar på att det var en liten vanndam på platsen. Näringskrävande skrotmarksväxter som t.ex. hundekjeks (Anthriscus sylvestris typ), geitrams (Epilobium-type), mjødurt (Filipendula) och surblad (Rumex acetosa) är mycket vanliga. Dessa växter förekommer runt bosättninger, men också naturligt i strandvegetationen, de höga värderna här tyder dock på mänsklig aktivitet. Antingen har en större bosättning legat i närheten och/eller så har området runt dammen använts, t.ex. som slakt-, garvning- eller matplats. Kolstøvkurvan är ganska moderat och även om den är något högre än större delen av diagrammet så står det inte i proportion till den höga halten av näringskrävnde växter. Resultaten kan ha påverkats av att avsättningen vid denna tid skedde i vatten istället för på myr. Vid uttag av ett 14C-prov vid 95,5 cm djup hittades även ett makroskopiskt kolfragment vilket indikerar lokalt bruk av eld. Den mänskliga aktiviteten verka ha en topp mot slutet av perioden, runt 2750 f.Kr. I den yngre delen av perioden blir också halvgress (Cyperaceae) vanligare runt vanndammen och runt 2650 f.Kr. växer den igen till en krøkebærmyr (Empetrum-type), till en början rik på mure (Potentilla-type), molte (Rubus chamaemorus) och skrubbær (Cornus suecia). En del näringkrävande växter som hundekjeks och mjødurt forsätter att vara vanliga fram till ca. 2450 f.Kr., men det är osäkert om detta beror på fortsatt mänsklig aktivitet eller bara att successionen mot naturlig vegetation går långsamt. SKV2 (3200-2550 f.Kr.): Bjørk (Betula pubescens typ) går kraftig tillbaka medan man kan se en markant ökning av krøkebær (Empetrum typ) och mot slutet av perioden även halvgräs (Cyperaceae). Man kan här tänka sig en öppen bjørkeskog 10 466

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

med ett fältskikt av krøkebær och halvgress, alternativt en öppen myrmark omgiven av bjørkeskog. En topp i antal kolpartiklar kan ses mot slutet av perioden vilken kan korreleras mot motsvarande topp i SKV1. Det sker också en ökning av surblad (Rumex acetosa) under perioden, även om toppen nås först i följande period. Med tanke på den kraftiga mänskliga påverkan som kan ses i SKV1 ligger den nära att anta att minskingen av bjørk är en effekt av nedhuggning, främst för bruk som bränsle och/eller byggnadmaterial. Att bosättningen i närheten av SKV1 påverkar skogstätheten runt SKV2 tyder på en stor och/eller långvarig, möjligen permanent, bosättning som haft en avgörande inverkning på vegetationen inom en radie på flera hundra meter. Period 3, 2650-600 f.Kr., krøkebærmyr-bjøkrismyr / bjørkeskog SKV1 (2650-600 f.Kr.): Den lokala vegetationen domineras nu av krøkebær. Närliggande områden verkar dock varit betydligt rikare är idag, med bland annat engsmelle (Silen vulgaris-type), ballblom (Trollius europaeus), vendelrot (Valeriana officinalis-type), fuglevikke (Vicia cracca) och bekkeblom (Caltha-type). Runt 1950 f.Kr. (start 2B) sker en markant minskning av marimjelle (Melampyrum) medan dvergbjørk (Betula nana typ) börjar uppträda. En ny vegetationsförändring sker ca. 1350 f.Kr. då dvergbjörk (Betula nana typ) blir vanlig på myrmarken. Den omgivande vegetation blir också fattigare med färre örter. Dessa vegetationsförändringar kan antagligen sättas i samband med den klimatförsämring som startade ca. 2000 f.Kr. (dvs starten av Neoglacial eller Subboreal tid). Det finns inget som tyder på mänsklig påverkan i detta tidsrummet. SKV2 (2550-900 f.Kr.): Det omgivande området växer nu igen med bjørkeskog. Mjødurt (Filipendula) och marimjelle (Melampyrum) är liksom i tidigare perioder typiska för fältskiktet, och skogen är i stort av samma typ som i period 1. Runt 1750 f.Kr. (start 2B) minskar dock mjødurt och marimjelle medan lyngvekster (Empetrum, Ericales) blir vanligare. Under den resterande delen av perioden flukturerar björkvärdet kraftigt, och man kan tänka sig en växelvis övergång från lokal bjørkeskog mot mer öppna partier dominerade av lyngvekster. Noterbart är en kraftiga björkgren/stam på 3cm ø på 56 cm djup daterad till 1090 ± 170 f.Kr., vilket visar på att bjørk växte lokalt vid denna tid. Dvergbjørk ökar också genom hela perioden. Liksom i SKV1 talar mycket för att förändringarna beror på klimatförsämringen som startade runt 2000 f.Kr. Mot slutet av perioden finns en svag ökning av kolpartiklar och surblad (Rumex acetosa) vilket kan tyda på lokal bosättning. Period 4, 600-300 f.Kr., rikeng / öppen bjørkeskog SKV1 (600-300 f.Kr.): Gress (Poaceae), surblad (Rumex acetosa) och kolpartiklar ökar kraftigt medan dvergbjørk (Betula nana typ) och krøkebær (Empetrum typ) minskar kraftigt. Flera örter börjar förekomma och/eller bli vanligare, som ryllik (Achillea typ), gullris (Aster typ) och engsmelle (Silene vulgaris typ). I yngre delen av perioden är antalet kolpartiklar så stort att man måste ha eldat på själva myrmarken. Den tidigare krøkebærs och bjørkrisvegetationen lämnar nu plats åt en betydligt rikare vegetation dominerad av gress och surblad. Denna förändring beror troligen på att man använt själva myrmarken som lägerplats, dvs en kombination av trampning, bränning och gödning.

11 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

467

SKV2 (900-? f.Kr.): Gress (Poaceae) och lyngvekster (Empetrum, Ericales) ökar medan bjørk (Betula pubescens typ) minskar. Fluktuationerna som ses i andra halvan av förra perioden (3B) upphör och en stabil vegetationstyp som domineras av bjørk, gress och lyngvekster etableras. Denna vegetationstypen är sedan ganska så konstant fram till 900 e.Kr. Denna förändring av vegetation beror nog som tidigare på ytterligare försämringar i klimatet runt 800 f.Kr. (övergången från subboreal till subatlantisk tid, der Grenzhorizont). Det är dock möjligt att mänsklig påverkan påskyndat förändringarna. En kortvarig, men mycket intressant förändring, sker runt 750 f.Kr. Då uppträder mycket höga värden av dyngsoppsporen Sporomiella, samt låga värden av dyngsoppsporen Sordaria. Ballblom (Trollius) och Bekkeblom (Caltha typ) förekommer också mycket rikligt. Undersökning av prover direkt under och över detta (51 och 49 cm djup, ej fullständigt analyserade) visade att dessa avvikande värden är begrensade till ett prov (49.5-50.5 cm). I en parallell provserie återfanns dock denna speciella signal, så det är inte fråga om kontaminering vid provtagning eller preparering. En tolkning är att i man området haft en samlingsplats för tamdjur vilket gett både en hög koncentration av extrementer samt trampat sönder det befintliga vegetationstäcket och möjliggjort en lokal etablering av ballblom och bekkeblom. Då dyngsoppsporer enbart återfinns inom ett djupintervall på 1 cm så måste det varit en relativt kortvarig aktivitet, från några år till allra längst runt 50 år. Antagligen är aktiviteten begränsad till en generation. Dateringen på 750 f.Kr. är 150 år äldre än då spår av mänsklig aktivitet kan ses i SKV1, men med tanke på den osäkerhet som finns runt dateringarna av detta intervall i pollenprofilerna kan de i verkligheten mycket väl vara samtidiga. I nuläget får detta ses som en indikation på husdjurhållning, men inte något bevis. Alternativet är att en vildren ätit sig mätt på ballblom och bekkeblom och att provet/n kommer direkt från en sådan renskit, ett osannolikt men ine omöjligt senario. Period 5, 300-0 f.Kr., bjørkeskog / öppen bjørkeskog SKV1 (300-0): Bjørk (Betula pubescens typ) expanderar kraftigt medan gress (Poaceae) och krøkebær (Empetrum typ) minskar. Båder de relativa och absoluta värderna för bjørk är så höga att bjørkeskog måste ha etablerat sig lokalt på myrmarken. Surblad (Rumex acetosa) minskar och kolpartiklar minskar kraftigt, men de har fortfarande höga värden. Antagligen har läger/boplatsen övergivits i denna tidperiod och bjørk har kunnat etablera sig på den nu av mänsklig aktivitet näringberikade marken (vilket tidigare inte varit möjligt). Surblad kan möjligen fortfarande varit riklig som en kvardröjande effekt, men det är också möjligt att förklara de höga värderna av surblad och kolpartiklar med kontaminering från närliggande lager (pollenproverna är i detta avsnitt tagna konternuerlig). SKV2 (? - 50 f.Kr.): Ej tydligt avgränsad, se period 4 för beskrivning. Noterbart är att det här inte finns några spår av den kraftiga ökningen av bjørk (Betula pubescens typ) som ses i SKV1, vilket tyder på att detta var en lokal ökning begränsad till området runt SKV1. Det är dock möjligt att en kortvarig ökning av bjørk helt enkelt inte blivit registrerad i SKV2 pga. den låga provtätheten.

12 468

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Period 6, 0-900 e.Kr. skräpmark-gressrik krøkebærmyr-näringsrik ängsmark / öppen bjørkeskog SKV1 (0-900 e.Kr.): Runt 0 f./e.Kr. sker en ny abrubt förändring i vegetationen. Den i föregående period så dominerande bjørken (Betula pubescens typ) minskar kraftigt till fördel för gress (Poaceae). Hela perioden 0 f./e.Kr. till 900 e.Kr. karaktäriseras av mycket höga värden av kolstøv, och tre tydliga kolhorisonter var synliga i torven (41, 43 och 45 cm djup, daterade till 200, 500 repektive 800 e.Kr.). Flera olika örter blir också vanligare, vilka också indikerar mänsklig aktivitet. I tillägg till näringkrävande skrotmarkväxter som hundekjeks (Anthriscus-type) och geitrams (Epilobium-type) vilka tyder på bosättning, förekommer nu även örter som gullris (Aster-type) och arve (Cerasteum-type) vilka kan tyda på bete. Mest örter återfinns i början och slutet av perioden. Det näringskrävande surbladet (Rumex acetosa) har en helt speciell kurva. En kraftig ökning kan ses redan förra perioden från ca. 600 f.Kr., vilket sammanfaller med en ökning i kolstøv. Runt 0 f./e.Kr. ökar mängden surblad ytterligare och når extremt höga värden i början av perioden innan den plötsligt försvinner nästan helt runt 450 e.Kr. Det är möjligt att det rör sig om en lokal population som ryddats bort av människorna på platsen, troligen oplanerat i samband med eldaktiviteten i området. Det är också möjligt att en del torv saknas här, en så kallad hiatus, pga mänsklig aktivitet. I vilket fall är surblad mycket vanligt förekommande lokalt under äldre järnålder medan den är betydligt ovanligare under yngre järnålder. Den lokala vegetationen tolkas som surbladdominerad skräpmark 0-450 e.Kr. (6A) följd av gressrik krøkebärmyr 450-830 e.Kr. (6B) och sedan örtrik gress (Poaceae) och hundkjeksdominerad (Anthriscus sylvestris typ) ängsmark 830-900 e.Kr. (6B). SKV2 (50 f.Kr. – 900 e.Kr.): Mängden kolpartiklar får tydlig högre värden än tidigare, med en topp precis i början av perioden. Detta indikerar mänsklig aktivitet i området, men någon påverkan på vegetationen kan inte ses. Bjørk (Betula pubescens typ) och lyngvekster (Empetrum, Ericales) följt av gress (Poaceae) dominerar den omgivande vegetation, vilken är i stort sätt densamma som i de föregående periderna 4 och 5. Period 7, 900-1700 e.Kr., krøkebærmyr – gressrik krøkebærmyr / öppen gressrik bjørkeskog SKV1 (900-1700 e.Kr.): Periden känneteknas av höga värden av krøkebær (Empetrum typ), och är lik den man återfinner i period 3A och 6B. Precis i början av perioden fortsätter de relativt höga gressvärderna från slutet av förra perioden, dock utan örtrikedomen, och bjørk (Betula pubescens typ) har en kortvarig uppgång. Möjligen är detta en naturlig successionföljd från att mänsklig aktivitet upphörde – först försvinner örterna, gresset följer minskningen något senare, medan bjørk får möjlighet att expandera, men krøkebær får snart fullständig dominans. Gress (Poaceae) och många örter ökar sedan igen runt 1350 e.Kr. (periodgräns 1250 e.Kr.). Medan örterna snart försvinner fortsätter de relativt höga värderna av gress, och följs snart av en expansion av bjørk, dvs en liknande succesionsföljd som i början av perioden. Dyngsoppsporer (Sporomiella) börjar förekomma något senare, från och med ca. 1400 e.Kr., vilket indikerar bete i området. Ökningen i betesindikarorer sammanfaller med den expansion av fiskevær som sker utmed Nord-Norska kusten under 1300-talet. Det ses ingen ökning i kolstöv så det är troligt att den mänskliga aktivitet instränker sig till sesongsaktiviteter som betesdrift, höinsamling och vedhuggning. 13 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

469

SKV2 (900-1650 e.Kr.): Bjørk (Betula pubescens typ) minskar något medan gress (Poaceae) ökar något, men i övrig är vegetation i stort densamma som tidigare. Enstaka dyngsoppsporer (Sporomiella) börjar förekomma från och med ca. 1400 e.Kr. vilket stöttar tolkningen i SKV1 att området börjat användas för extensivt bete. Period 8, 1700-2000 e.Kr., gress-krøkebærmyr – gressmark / krøkebærmyr SKV1 (1700-2000 e.Kr.): Runt 1700 e.Kr. ökar gress (Poaceae) och krøkebær (Empetrum typ) på bjørkens (Betula pubescens typ) bekostning. Då minskningen av bjørk inte sammanfaller med något tydlig ökning av kolstøvkurvan eller andra spår av mänsklig aktivitet är det svårt att avgöra om den är antropogent eller klimatologiskt betingad. Köldperioden ”Den lilla istiden” är nu på sitt kallaste och kan ha verkat hämmande på björken, med det är också möjligt skogen avverkats och fraktats bort. Molte (Rubus chamaemorus) försvinner också vid denna tid efter en relativt stabil tillstädevarelse genom hela diagrammet, vilket kan ha orsakats av ett kallare vinterklimat (och/eller torrare somrar). Uttorkning av de övre torvlagren pga torvuttag i myren är också en möjlig förklaring. Kolstøvkurvan ökar runt 1900 e.Kr., och i en period runt 1900 (antagligen inom tidsramen 1850-1950 e.Kr.) sker en tydlig, men kortvarig, ökning av många örter som t.ex. hundekjeks (Anthriscus-type), gullris (Aster-type), geitrams (Epilobium-type), mjødurt (Filipendula), rød jonsokblom (Silene dioica), ballblom (Trollius europaeus) och vikke (Vicia cracca), vilket tyder på en lokal bosättning i Skjærvika. Intressant nog uppträder även vattenplantan hesteruma (Hippuris vulgaris) och våtmarksväxten myrhatt (potentilla-type) vid just denna tid. Antagligen var det nu man skar torv i myren, vilket gjorde att en lite öppen vattendam bildades i den tidigare krøkebærmyren. Mot slutet av perioden ökar dyngsoppsporen Sporomiella kraftigt, och i det allra översta provet förekommer även dyngsoppsporen Podospora. Detta kan indikera ökad betesktivitet under 1900-talet fram mot nutid, då antagligen främst renbete. SKV2 (1650-2000 e.Kr.): Lyngvekster (Empetrum typ, Ericales) ökar mycket kraftigt på bekostning av bjørk (Betula pubescens typ) och gress (Poaceae). Absolutvärdena visar dock att det främst är lyngvekster som ökar och inte de andra som minskar, så det kan röra sig om en högst lokal förändring. Mängden kolpartiklar ökar kraftigt och dyngsoppsporer (Sporomiella) blir vanligare, vilket indikerar mänsklig aktivitet och betesdrift i området.

Skog eller öppenmark? En av de viktigaste aspekterna i vegetationen är om det är skog eller öppenmark. Detta är givetvis viktigt rent ekologiskt, men också resursmässigt (ved, byggnadsmaterial, skydd från vind, näver, sav etc) och rent visuellt hur landskapet upplevs. Skogstätheten är också nära knutet till mänsklig aktivitet och klimat, och den säger en hel del om dessa bakomliggande faktorer. Ett problem här är att den generellt dominerande öppenmarksvegetationen runt Skjærvika, i första hand krøkebær, också är dominerande på myrmarkerna där torvprofilena är tagna. Detta gör att det är svårt att skilja signaler från den omgivande vegetationen från lokala förändringar på myrmarken. Som komplement till tolkningen av den procentuella data kan man använda influxvärden, dvs antal pollenkorn som deponeras per år och kvadratcentimeter. Nackdelen med absolutdata är att den är

14 470

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

känslig för variationer i torvackumulationshastigheten, dessutom kan det finnas andra felkällor som inte är lika problematiska i procentdata. Korrekt influxdata ger dock betydligt bättre tolkningsmöjligheter än procentdata. För att göra influxdata ytterligare robust så baseras tolkningen här på genomsnittet av längre perioder med liknande influx (se tabell 4). Det moderna pollennedfallet i bjørkeskogar på kusten av Lofoten och Västerålen är beräknad till 80-350 pk/år/cm2 (Jensen et al. 2007). Skjærvika är beläget längre åt nordöst och alltså i ett strängare klimat, men på den andra sidan ligger den mindre utsatt vind och närmare fastlandet med dess stora björkeskogar, så pollennedfallet borde vara jämförbart. Ser man på det generalla pollennedfallet vid Skjærvika är det runt 300 pk/år/cm2 vid SKV1 fram till c. 3000 f.Kr. och på 300 pk/år/cm2 vid SKV2 fram till c. 900 f.Kr. (I SKV1 uppvisar dock flera andra taxa också mycket höga värden, vilket tyder på felaktigt bestämd ackumulationehastiget, alternativt ändrade depositionförhållanden, så närområdet runt SKV1 kan mycket väl varit öppet vid denna tid). Detta influxvärde är i den övre delen av intervallet för bjørkeskog, och stora delar av Skjærvika måste ha varit beskogade vi denna tid. I SKV2 finns dessutom rester efter trästammar från denna tid, varav en direktdaterad till 1090 ± 170 f.Kr., vilket tydligt visar på en lokal bjørkeskog. Därefter sjunker influxvärderna till runt 100 pk/år/cm2. Även om detta är på nedre gränsen för bjørkeskog visar minskningen i bjørkpollen (c. 1/3 av tidigare värden) att området måste fått en öppen karaktär. Det går inte att med säkerhet bestämma om området varit helt trädlöst som idag, eller om det förekommit mindre spridda bestånd av björk. I tidsperioden 300-0 f.Kr. ses mycket höga värden av bjørkpollen i SKV1, och en lokal jørkeskog måste ha etablerats. Möjligen hade den föregående mänskliga aktiviteten gödslat jorden genom bränning och avfall, och så möjligjort etbleringen av björkeskog. Det kan också noteras att SKV1 tidigare var bevuxen med dvärgbjørkkratt (och/eller hybridform med trädbjörk). I övre delen av SKV2, AD 1400-2000 minskar influxvärderna till c. 45 pk/år/cm2, och det är möjligt att detta representerar pollennedfallet i det moderna trädlösa landskapet. Men då inte någon liknande minskning kan ses i SKV1 får detta in nuläget ses som spekulationer. Det måste här notera att inluxvärderna varierar mycket inom de generella medelvärden. När dessa är så kraftiga som i nedre delen av SKV2 så indikerar de troligen variationer i skogsbeståndet, dvs växlingar mellan skog- och öppenmarkskarktär, men mindre förändringar kan också vara slumpartade koncentrationer av pollen. Tabell 4. Jämförelse av generaliserade influxvärden av bjørkpollen (Betula pubescens-typ) mellan SKV1 och SKV2. Influx: antal deponerade pollenkorn per år och kvadratcentimeter. Tidsperioder med identiska värden är del av det samma genomsnittet. Moderna prover i SKV1 exkluderade (1990-2010). Karaktär: dominerande typ av vegetation i det omgivande landskapet.. Pollen influx

Karaktär

Tidsperiod

SKV1

SKV2

SKV1

SKV2

0-2000 e.Kr. 300 f.Kr. - 0 e.kr. 450-300 f.Kr. 900-450 f.Kr. 3000-900 f.Kr >3000 f.Kr.

100 580 110 110 110 300?

80 80 80 130 300 300+

öppet bjørkeskog öppet öppet öppet (bjørkeskog?)

öppet öppet öppet osäkert bjørkeskog bjørkeskog

15 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

471

Klimatförändringar Generellt sätt kan klimatutvecklingen under den senare halvan av Holocen beskrivas som en stegvis försämring mot ett allt kallare klimat. Kända ”steg” mot ett kallare klimat i Europa inträffar ca. 2000 och 800 f.Kr. Det finns dessutom kortare köldperioder som inträffar i århudradena runt år 0 samt den kända Lilla Istiden i perioden 1600-1850 e K.r (enlig vissa definitioner upp till 1300-1900 e.Kr.). Övergången från den Holocena värmetiden (klimatiskt optimum) till den neoglaciala tiden, alternativt övergången Atlantisk till Subborela tid, sker ca. 2000 f.Kr. I den lokala vegetation vid Skjærvika kan man se en ökning av dvärgbjørk (Betula nana typ) och i SKV2 även av lyngvekster, medan vanliga skogsörter som mjødurt (Filipendula) och marimjelle (Melampyrum) minskar. Det verkar som om inslaget av rik bjørkeskog miskar för att ge plats åt en kargare, öppnare typ med mer lyngvekster och dvergbjørk. Förändringen är dock inte vidare dramatisk, och man kan sammanfattningsvis säga att ett något kargare klimat från och med denna tid ger upphov till en något kargare vegetation. Övergången från Subboreal till Subatlantisk tid sker runt 800 f.Kr. och är en av de kraftigaste klimatförsämringarna i Centraleuropa. I Tyskland är den känd som Der Grenzhorizont och visas i torvmarker i övergången från svart, höghumifierad torv till ljusare, mindre nedbruten torv. Stora vegetationsförändringar sker i Skjærvika vid denna tid (övegången period 3till 4). I SKV1 finns det dock inget som direkt knyter det mot ett kargare klimat, utan det verkar i första hand vara mänsklig aktivitet som ger upphov till vegetationsförändringarna. I SKV2 minskar bjørkskogen kraftigt vilket kan vara en direkt följd av ett kallare klimat, där finns dock tecken på ett visserligen kortvarigt men väldigt intensivt tamdjursbete, och stämmer det så är det mycket möjligt att skogen höggs ner. Ser man på längre sikt verkar det dock ha skett permanenta vegetationsförändringar vid denna tid, främst en ökning av gress, men i SKV2 också en minskning av bjørk och mindre ökning av lyngvekster. Det är troligt att vegetationförändringen från period 3 till 4 i första hand var människoskap, men ett kargare klimat kan ha bidragt till att göra vissa av dem permanenta, framförallt genom att försvåra återvekts av bjørk. En köldperiod verkar inträffa i Nord-Norge i århundradena runt år 0 (Sjögren, 2009a). Inget tyder dock på detta i Skjærvikaprofilerna. Faktiskt, stick i stäv mot vad man kunde förvänta sig, så visar SKV1 på mycket höga björvärden (Betula pubescens typ) i perioden 300-0 f.Kr. Det är möjligt att en eventuell klimatpåverkan maskeras av den kraftiga kulturpåverkan runt denna tid, men den kan i vilket fall inte haft särkilt stor inverkan på vegetationen runt Skjærvika. En möjligt försämring av klimatet som gett upphov till en öppnare vegetation på Sørøya är daterat till ca. 950 e.Kr. (Sjögren, 2009a, b). Detta stämmer ganska väl med utvecklingen man kan se i SKV2 med en ökning av dverbjørk (Betula nana typ) och gress (Poaceae). För SKV1 är det svårt att säga något säkert då vegetationen där fortfarande är kraftigt påverkad av tidigare mänsklig aktivitet. Den historiskt med kända köldperioden är den Lilla Istiden, som varar från ca. 13001900 e.Kr., men har sin kallaste fas ca. 1600-1850 e.Kr. I Skjærvika, och andra delar av Vestfinnmark, sker en kraftig avskogning till fördel för gress och/eller krøkebær i denna senare del, runt ca. 1700 e.Kr. (Sjögren 2009b). Denna vegetationförändring sammanfaller dock med en ökning av koldamm, och i Skjærvika också med en ökning av dyngsoppsporer (börjar förekomma ca. 1400 e.Kr., kraftig ökning från runt 1850 f.Kr.). Så, liksom vid klimatförsämring runt 800 f.Kr. sammanfaller även Lilla Istiden 16 472

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

med en kraftig ökning i mänskligt aktivitet och det är svårt att skilja klimat och kulturpåverkan. Men liksom tidigare har de en förstärkande effekt på varande – bruk av skogen kan ha lett till avskogning, medan bete och ett kallare klimat hindrat återväxt, och så tillsammans skapat dagens trädlösa landskap.

Spår av mänsklig aktivitet De första tydliga spåren av mänsklig påverkan av vegetationen är i perioden 32002650 f.Kr., och speciellt tydliga är det precis i slutet av perioden, runt 2750 f.Kr. Stora delar av bjørkskogen runt SKV2 höggs ner, och många näringskrävande örter upppträder runt SKV1. Kolhalten i början av perioden är relativt låg jämfört med andra aktivitetsfaser, men fynd av små kolbitar i samband med preparering av ett kol14 prov helt i botten (LuS 8843, 3120 ± 210 f.Kr.) visar på lokal eldaktivitet. Den lilla myrmarken vid SKV1 var vid denna tid en liten damm, vilket möjligen kan det ha påverkat halten av kolpartiklar. Platsen ligger attraktivt till med god utsikt och goda solförhållande samtidigt som den har viss skydd från nordostvinden. Den verkar ha använts för fiskrensning, slakt, garvning, matlagning, matplats eller liknande aktiviteter som gav goda näringsförhållanden för vegetationen. Härefter följer en lång ödeperiod. Skjærvika kan gott ha varit besökt av människor, men då sporadiskt och under kort tid, kanske som tillfälligt jakt- och/eller fiskeläger. Dessa aktiviter satte i vilket fall inte några synbara spår i vegetationen. Någon gång under första halvan av första årtusendet före kristus ändrar sig detta dramatiskt. I SKV2 kommer en kort fas runt 750 f.Kr., eventuellt ej längre än en generation, med höga värden av dyngsoppsporer, bekkeblom och ballblom. Den närmaste tolkningen är att man här ha haft en fäväg, nattfålla eller drickesplats för tamdjur. Förändringen sammanfaller dock inte med någon ökning av kolpartikelkurvan, så det går inte att utesluta att en vildrenshjord av en eller annan grund börjat favorisera platsen, även om det verkar lite långsökt. Från omkring 600 f.Kr. kan man också se en kraftig aktivitet i SKV1, men även om avviket inte är större än 150 år och alltså mindre än den felmarginal på datering man kan förvänta sig (i synnerhet i denna delen av profilerna) är det dock så stort att man inte med säkerhet kan korrelera de båda aktivitetsfaserna. I SKV1 kan man sedan se stor aktivitet fram till 300 f.Kr., och under denna tid blir själva platån där SKV1 är belägen gressbevuxen. Efter denna tid övergas området i några århundraden, en tolkning som främst baserar sig på att bjørkeskog etablerade sig lokalt. Det finns dock indikationer på att aktiviten i området fortsätter då både syror (Rumex acetosa typ) och kolpartiklar är vanliga, men detta kan också förklaras med kvardröjande effekter från tidigare kulturpåverkan samt kontaminering från närliggande perioder (prover är tagna kontinuerligt). Det verkar i vilket fall osannolikt att man inte huggt ner och använt bjørkträden om aktiveteten varit stor. Efter år 0 är aktivititeten sedan hög helt fram till ca. 900 e.Kr. Nu ses även en ökning i antal kolpartiklar i SKV2, vilket kan tyda på omfattande bränning i samband med de hellegropar man har funnit. Runt 450 e.Kr. sker stora förändringa i vegetationen vid SKV1. Det förut så dominerande surbladet (Rumex acetosa typ) försvinner nästen helt och byts ut mot krøkebær (Empetrum typ). Även om aktivteten fortsatt är hög, främst med tanke på kolpartikelkurvan, så måste användningsområdet ha ändrat sig. Näringsberikningen runt SKV1 slutar, och med den tecken på lokal bosättning. Möjligen blir aktiviten nu mer specialiserad mot tranframställning av mindre grupper människor under kortare tid, undantaget helt i slutet av perioden runt 850 e.Kr. då näringskrävande växter på nytt börjar förekomma. 17 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

473

Det är sedan få tecken på mänsklig aktivitet fram till ca. 1250 e.Kr. (1400 e.Kr. i SKV2). I SKV1 förekommer då en kortvarig topp i betes- och ängsörter, och enstaka dyngsoppsporer börja uppträda i både SKV1 och SKV2. Det är nu troligt att Skjærvika utnyttjats för bete och slåtter i samband med den etableringen av fiskevær utmed kusten som sker på 1300-talet, möjligen med en något intensivare fas i början och sedan sporadiskt under århundradena framt till modern tid. Det är dock inga tecken på lokal bosättning, och området har snarare fungerat som utmark. Runt 1700 e.Kr. förändrar sig detta drastiskt då det sker en ökning av gress i SKV1 och lyngvekster i SKV2. Strax efteråt ökar också mängden kolpartiklar och dyngsoppsporer. I SKV1 finns tecken på lokal bosättning runt 1900 e.Kr. Spåren av mänsklig aktivitet har sammanfattats i tabell 5 och 6. Tabell 5. Relativ mänsklig aktivitet vi Skjærvika. Tidsintervallen följer SKV1. Mänsklig påverkan: ● liten; ●● måttlig: ●●● stor; ●●●● mycket stor; ○ osäker. Tidsperiod

SKV1

SKV2

Tolkning

1850-2000 e. Kr. 1700-1850 e.Kr. 1400-1700 e.Kr. 1250-1400 e.Kr. 900-1250 e.Kr. 450-900 e.Kr. 0-450 e.Kr. 300-0 f.Kr. 600-300 f.Kr. 2650-600 f.Kr. 2800-2650 f.Kr. 3200-2800 f.Kr. 3500-3200 f.Kr.

●●● ●● ● ● ●●● ●●●● ○○ ●●● ●●● ●● ?

●●● ●● ● ○ ○ ● ●● ○ ○○○ ●● ● -

Bosättning, äng/betesmarker, kråkebärhed, torvuttag, husdjur Avskogning, husdjur Avskogning, husdjur Avskogning, äng/betesmarker Bosättning, avskogning, eldaktivitet Bosättning, avskogning, eldaktivitet Bosättning, avskogning, eldaktivitet, husdjur? Större eller permanent bosättning Bosättning -

Tabell 6. Relativ förändring av indikatorer för olika typer aktivteter. Tolkad aktivitetsninvå: ● liten; ●● måttlig; ●●● stor.

Tidsperiod

Äng- / betesmark

Bosättning / avfall

Dyngsvampsporer

Koldamm

Avskogning / öppenm.

Âng- / betesmark

Bosättning / avfall

Dyngsvampsporer

Koldamm

SKV2

Avskogning / öppenm.

SKV1

1950-2000 e.Kr. 1850-1950 e. Kr. 1700-1850 e.Kr. 1400-1700 e.Kr. 1250-1400 e.Kr. 900-1250 e.Kr. 450-900 e.Kr. 0-450 e.Kr. 300-0 f.Kr. 600-300 f.Kr. 2650-600 f.Kr. 2800-2650 f.Kr. 3200-2800 f.Kr. 3500-3200 f.Kr.

●● ●● ●● ● ● ● ?

● ●● ● ● ●● ●● ●● ● ●● ●● ●● ?

● ● ●●● ●● ● ●●● ●● ?

●● ● ● ● ?

● ● ●● ●●● ● ●●● ● ?

●● ●● ●● ●● ● ● ● ● ● ● ● ● -

● ● ● ● ● ● ● ● ● ● -

● ● ● -

●● ●● ●● ● ●●● -

●● ●● ● ● ● ● ●● ● -

18 474

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Skjærvika i en större kontext Den mest närbelägna pollenanalytiska undersökningen är från Melkøya, belägen precis utanför Skjærvika (se figur 1). Kulturpåverkan av vegetationen kan här ses från och med i alla fall 6500 f.Kr., med en tydlig avskogning 4200 f.Kr. (Jensen, 2004). En utveckling mot öppen lynghed startade 2700 f.Kr. och kulminerade runt 700 f.Kr. Kultupåverkan av vegetationen på ön är mer eller mindre kontinuerlig och inkluderar flera brandhorisonter i torven. Undataget är det första årtusenden f.Kr., ca. 1100-0 f.Kr., då kulturpåverkan minskar eller försvinner helt. Jämfört med Skjærvika är likheterna rätt små. Någon liknande ödefas kan inte ses i Skjærvika, snarare ökar aktiviten kraftigt (undantaget eventuellt i slutet av tidsrummet, 300-0 f.Kr.). Melkøyatolkningen är baserad på flera pollenprofiler från olika delar av ön, och det troligt att eventuell bostättning flyttat och då gett en mer komplex och kontinuerlig bild, medan Skjærvikaprofilerna bara representerar ett sådan potentiellt boplatsområde. Under ”ödefasen” på Melkøya det första årtusendet f.Kr. är det alltså möjligt att man istället bosatt sig på fastlandet vid Skjærvika, och alltså haft tillgång till i stort sätt detsamma resursunderlaget i. Ett av pollendiagrammen från Melkøya (KILDEN) ses en kraftig uppgång av gress runt 1700 e.Kr., och en liknande uppgång i gress kan också ses i ett pollendiagram från fastlandsidan söder om Skjærvika (MELAND), daterad till ca. 1250 e.Kr. Dateringarna av dessa förändringan måste ses som mycket osäkra, men visar i alla fall samma utvekling fram mot nutid som ses i Skjærvika. Pollenanalystiska studier är också utförda på sydöstkusten av Sørøya (Vorren, 2005). Kulturpåverkan av vegetationen kan här liksom på Melkøya ses redan från och med 6600 f.Kr., följd av ytterligare kulturellt betingade förändriangar av vegetationen runt 5100 f.Kr., 2000 f.Kr. och 1000-800 f.Kr. I det tidsrum där pollendatan överlappar med Skjærvikaprofilerna korrelerar dessa förändringar, dvs med med övergången 3A/3B ca. 1950 f.Kr. och övergången 3B/4 ca. 600 f.Kr. Den tidigare av dessa tolkas dock i Skjærvika som en effekt av klimatförändringar. Runt 50 e.Kr. är det i en av pollenprofilerna från sydöstra Sørøya (Vatnan 1) också indikationer på att bjørk ökar och att området lämnats öde i en period på 150 år. I SKV1 inträffar ju en tydlig ödefas något tidigare, 300-0 f.Kr., och hur väl dessa stämmer överrens är en dateringsfråga som kan diskuteras. I en annan av pollenprofilerna från sydöstra Sørøya (Vatnan 5) syns en mycket kraftig uppgång av gress på ca. 25 cm djup daterad till 1250 f.Kr., vilket stämmer bra med den något mer beskedna med tydliga ökning av kulturpåverkan i Skjærvika vid denna tid. Ser man på den generella utvecklingen i Troms och Vestfinnmark de sista 3000 åren så passar Skjærvika gott in (Sjögren och Arntzen, 2012). På västra Sørøya kan en ökning av mänsklig aktivitet ses i perioderna 600-100 f.Kr., 150-550 e.Kr., 13001550 e.Kr. och 1700-2000 e.Kr. (Sjögren, 2009b). Skjærvika avviker främst genom att ”ödefasen” runt år 0 är daterad något tidigare, 300-0 f.Kr., samt att det är stor aktivitet också i yngre järnålder. Förändringen i aktivitet daterad till 450 e.Kr. kan mycket väl var likåldring med övergången äldre till yngre järnålder 550 e.Kr. Skjærvika kan då också visa på ett kontinuitetsbrott vid övergången äldre till yngre järnålder. Aktivitet i Skjærvika under yngre järnålder kan då knytas mot säsongsmässig specialiserad tranframställning, en aktivitet som ej finns dokumeterad i pollendiagrammen på västra Sørøya.

19 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

475

Referenser Jensen, C 2004: The vegetation history of a coastal stone-age and iron-age settlement at 70°N, Norway. Vegetation History and Archaeobotany 13, 269-284. Jensen C, Vorren K-D, Mørkved B 2007: Annual pollen accumulation rate (PAR) at the boreal and alpine forest-line of north-western Norway, with special emphasis on Pinus sylvestris and Betula pubescens. Review of Palaeobotany and Palynology 144, 337-361. Sjögren P 2009a: Sand mass accumulation rate as a proxy for wind regimes in the SW Barents Sea during the past 3 ka. The Holocene 19, 591-598. Sjögren P 2009b: Climate, Cod and Crops – Coastal land-use in the SW Barents Sea region during the past 2.5 ka. The Holocene 19, 703-716. Sjögren P and Arntzen J 2012: Agricultural practices in Arctic Norway during the first millennium B.C. Vegetation History and Archaeobotan, online first. Vorren K-D (2005) Stone Age settlements at Sørøya, sub-arctic Norway: impact on the vegetation. Vegetation History and Archaeobotany 14, 1-13.

20 476

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Appendiks 8 - Makrofossilanalyse

Makrofossilanalys vid Skjervika/Fjellvika I samband med det arkeologiska utgrävningarna vid Skjervika/Fjellvika togs prover för makrofossilanalys i de flesta strukturer. Proverna flotterades vid kulturhistoriskt laboratorium, Tromsø Museum. Vid flotteringprocessen tillvaratogs enbart det material som flöt upp till ytan, och det kan antas att en del tyngre kolpartiklar gick förlorade i processen. Av de floterade proverna analyserades 72 st, och av dessa innehöll 23 st förkolnade fröer. Resultatet redovisas i tabell 1.

10 1

Seed indet

Caryphyllaceae

Chenopodium sp.

Cyperaceae

Poaceae

Betula catkin

13 20 25 28 30 30 162 174 28 8,1 63 17 153 10 21 32 43 45 93 180 1 6 ?

Empeterum frön

Provnummer

S5 S5 S5 S5 S5 S5 S7 S11 S12 13 S14 S30 S36 S45 S45 S56 S56 S56 S56 S59 S5C S5C S1A

Empertrum löv

Strukturnummer

Tabell 1. Resultat från makrofossilanalys vid Skjervika/Fjellvika.

1? 2?

1 1 1 6 1?

2 2

1 2 1

6? 1

1 1 3 1

1 1

90 16 24 30

10 4

4 22 1

1 2 1?

1? 1?

4 4?

2? 1 1

10 1

2 1 1 1? 2? 1?

Makrofossilsammansättningen domineras av löv och frön från krøkebær (Empetrum), vilket också är mycket vanlig i dagens vegetation där stora områden är täkta med en matta av krøkebær. Andra vanliga makrossiler är bjørk (Betula), gress (Poaceae) och halvgress (Cyperaceae), också de vanligt förekommande i området, även om björk idag är ovanligt i närområdet. Förekomsten av melde (Chenopodium) och arve (Caryphyllaceae) indikerar kulturpåverkad vegetation och är även vanligt förekommande som åkerogräs (de förekommer dock också naturligt i området). I den arkeologiska kontexten är det framförallt struktur S56 som utmärker sig med mycket höga värden av krøkebär löv och -frön.

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

477

AppendikS 9 - Analyse av hvalbein

478

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

479

480

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Cetacea

24. august 2012

Sum

Sum Rangifer tarandus

209.024

33 S5

34 S5

205

32 S5

209 S56

203

212,067

204 S56

212,067

IDnr Str

Rangifer tarandus

Sum Cetacea

Cetacea

Museumsnr Fam/Art

462,542

464

467,773

Kvadr

741

Lag/Kontekst

SV for S56

Hvaler

Rein

Hvaler

Ubestembart

Costa (?)

Femur epifyse

Ubestembart

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

JS 1582 Rapport. Skjærvika, Melkeøysundet, Hammerfest, Finnmark. (Ubrente pattedyrbein.)

Dist

Beindel

Side

Ant

Kommentar

4,5

10 Stor art

136,3 Stor art

865,7

14,5

851,2

119

122,9

Page 1 of 22

609,3 Nokså store fragmenter; stor art

Vekt, g

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

481

18,31

Utkast SV for S56

Side

Ant

24. august 2012

Sum Ubestembar

177 S30

Ubestembar

12160.232

158,15

505,03

Lag 2

Pattedyr

Ubestembart

Lag 2

Sum 12160.231

505

Sum Ubestembar

178 S30

Ubestembar

12160.231

158

Ubestembart

Vertebra

Costa

Ubestembart

Beindel

Pattedyr

Hvaler

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

Sum 12160.230

Lag 2

Løsfunn

302

Lag/Kontekst

505

Kvadr

Sum Ubestembar

179 S30

Ubestembar

12160.230

158

463

464

474

Sum ?

205

131 S56

136 S56

202

117 S9

IDnr Str

Sum Cetacea

Museumsnr Fam/Art

Kommentar

0,1

Page 2 of 22

0,1 Cranium?, ribbein?

0,4

0,2

1741,7

711,1 Stor art

129

750,8 Stor art

Vekt, g

482

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Cetacea

24. august 2012

12178

Sum 12160.232

Museumsnr Fam/Art

204

203

200

5 S5C

6 S5C

7 S5C

8 S5C

9 S7

206

209,226

4 S5

11 S5

209,73210,1

3 S5

204,20210,10

209,73210,1

2 S5

10 S5

209,73210,1

1 S5

IDnr Str

462

461,80

472

467

468

469,388

460,1460,6

4,88

5,689

4,74

Kvadr

139

102

318

305

Hvaler

305

Hvaler

Vertebra spina/proc

Costa

Ubestembart

Vertebra spina/proc

Ubestembart

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

Lag 1

136

Lag/Kontekst

Beindel

Side

Ant

Kommentar

149,2 Stor art

924,7 Stor art

Page 3 of 22

205,4 Noen fragmenter små (fliser)

37,6

100,1 Trolig vertebra process

270,4 Stor art

459,1 Ribbein eller vertebra process. Stor art

720,7 Trolig ribbein eller vertebra process. Stor art

18,9

39,6 Langt, smalt fragment. Stor art

145,2 Lys farge, glatt på den ene siden. Sanns en stor art

0,1

Vekt, g

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

483

24. august 2012

Museumsnr Fam/Art

211,05

204

208,383

210/211

197

209.639

15 S7

16 Løsfunn

17 Løsfunn

18 S5

19 S56

20 S56

21 S56

22 S56

23 S9

24 S9

195

13 S5

14 S5

206

12 S5

IDnr Str

476.624

463

473.06

474

463,78

460

462

6.47

5.09

5.99

5,06

NØ

Kvadr

Løsfunn

104

Lag 1

319

106

139

Lag/Kontekst

Hvaler

Ubestembart

Mandibula

Ubestembart

Vertebra epifyse

Costa/Vertebra proc

Ubestembart

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

Beindel

Sin

Side

Ant

Kommentar

Page 4 of 22

34,5 Kan være fra mandibulaen med IDnr 23

513,4 Stor art; bardehval

7,8

68,4 Stort fragment

81,5 Ett fragm m/hoggemerke

271,6 Sanns stor art

609,6 Mulig vertebra. Sanns stor art

64,5 Små fragmenter

326,5 Trolig nokså stor art

162,2

66,3

4,2

Vekt, g

484

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

24. august 2012

Museumsnr Fam/Art

211,05

205

210

205

206

205

27 S5

28 S5

29 S56

30 S5

31 S5

35 S9

36 S9

37 S9

38 S9

41 S56

42 S5

210,8

25 S5

26 S5

IDnr Str

460

463

475

463

464

463,8

462,3

6,30

5,06

SØ

Kvadr

SV kant av S56

302

Kontekst ?

136

Lag/Kontekst

Hvaler

Ubestembart

Costa

Ubestembart

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

Beindel

Side

Ant

Kommentar

Page 5 of 22

57,5 IDnr 42+43 sanns stor fra ett bein+noen meget små fragm

30,9 Delt i 2 deler

558,7 Svartbrent (kraftig svidd)

25,2

296,2

152,7 Noe svidd

3,6

38,8 Sanns stor art

52,3 Langstrakt fragment

24,9

4,7 Kan være fra ribbeinet i post 26

196,6 Stor art

323,3 Ett stort fragment og 4 mindre

Vekt, g

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

485

24. august 2012

Museumsnr Fam/Art

198,5

205

204

209,324

198.350

191

199

46 S59

47 S9

48 S7

49 S7

50 S5

51 S9

52 S9

53 S13

54 S1

55 S42

198,5

44 S59

45 S59

205

43 S5

IDnr Str

477

459

492.960

477,729

462/463

474

475

472

460

7,602

6,616

6,30

Løsfunn

Lag 1

319

302

345

Lag/Kontekst

Kvadr

Torvlag opprens

Hvaler

Ubestembart

Vertebra

Ubestembart

Costa

Ubestembart

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

Beindel

Side

Ant

Kommentar

Page 6 of 22

376,7 Trolig ett bein. Stor art

17,2

524,6 Trolig stor art

11,6

220,5 Sannsynlivis stor art; 3 av fragm med kuttemerker. Sanns fra ett bein

54,7

35,3

205,9 Sanns ett bein. Stor art

34,5 Svidd

114,2 Mer og mindre svidd

104,9 I alle fall ett fragment fra stor art

200,1 Stor art

15,3 IDnr 42+43 sanns stor art fra ett bein

Vekt, g

486

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

24. august 2012

Museumsnr Fam/Art

204

198,350

198

205

205,2

193,65

208,851

205

58 55C

59 S13

60 S13

61 S13

62 S59

63 S56

64 S56

65 S56

66 S10

67 S9

68 S9

204

57 55C

56 55C

IDnr Str

475

477,093

478,56

416,9

463

469

492,960

568

6,30

6.546

6,35

4,96

7,602

SØ

NØ

Kvadr

302

560

102

344

Lag 1

Lag/Kontekst

Hvaler

Ubestembart

Vertebra spina,proc

Ubestembart

Costa (?)

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

Beindel

Side

Ant

Kommentar

14,4 Svidd

Page 7 of 22

98,6 + noen fliser. Trolig ett bein

161,8 + noen fliser. Trolig ett bein

95,9 Et lite fragm er spaltet av

180,9

61,7 Noen mindre fragmer brukket av

692,9 Stor art

122,9

436,3 Store fragm

214

11,4 Hører sann sammen med et av beina i IDnr 56

268,2 Sanns stor art

Vekt, g

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

487

24. august 2012

Museumsnr Fam/Art

197

198.350

214,680

212,778

72 S59

73 S13

74 S13

75 S13

76 S13

77 Løsfunn

78 Løsfunn

79 Løsfunn

80 Løsfunn

81 Løsfunn

202

70 S13

71 S59

195

69 S5

IDnr Str

468,358

476,402

492.960

468

491

460

5.670

6.63

7,602

SØ

Kvadr

Lag 1

345

Lag 1, sjakt 2

106

Lag/Kontekst

Hvaler

Ubestembart

Vertebra (?)

Vertebra

Ubestembart

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

m/epifyse

Beindel

Side

Ant

Kommentar

73,2

494,1 Store fragm

126,7

Page 8 of 22

67 Stor art. 6 små fragm

795,9 Stor art

367,4 4 av fragm er store

45,2 m/kuttemerker (sannsynligvis)

36,7 Tett struktur

40,5 Mulig cranium. Tett struktur

90,7 1 stort og 6 mindre fragment; ett bein

335,9

238,4 Mellomstor-større art. 2 store 9 mindre fragm. Sanns ett bein.

114,1

Vekt, g

488

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

24. august 2012

Museumsnr Fam/Art

208

208,702

209,128

200

199,9

206

203

209,500

209,572

84 S5

85 S5

86 S5

87 S4

88 S7

89 S59

90 S5

91 S51

92 S51

93 Løsfunn

94 S5

202,83

82 S5C

83 S56

IDnr Str

462,353

466,875

463,6

464,25

471,5

472

479,480

461,214

466

465,43

5,035

5,5653

5,07

8,63

4,923

SØ

NØ

SØ

Kvadr

Lag 1

118

344

318

Sjakt 1

Lag/Kontekst

NV kant av S56

Hvaler

Vertebra

Ubestembart

Costa

Ubestembart

Vertebra

Costa

Vertebra

Ubestembart

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

Thoracicae

Corpus

Beindel

Side

Ant

Kommentar

322,8 Delt i 2 deler

1439,1 Stor art

58,5

Page 9 of 22

1575 Stor art. Sanns ett fragm

38,2 Et fragm delt i 2. Kan være ett bein

520,9 Stor art (?). Langt bak på virvelsøylen

448,8 1 fragm delt i 2 deler. Kan være ett bein

747,2

97,6

115,6 Mulig virvel

1123,9 Stor art. Ikke ribbein, virvel eller skulderblad

108,7 Trolig ribbein

428,9 Delt i 3 deler. Mulig scapula

Vekt, g

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

489

24. august 2012

Museumsnr Fam/Art

204

210-211,2 463,1463,9

204

211,10

198,50

209,662

99 S5C

100 S5C

101 S5

102 S5

103 S56

104 Løsfunn

105 Løsfunn

106 S13

107 Løsfunn

468,290

492,960

485,978

463-464

460,8

477,093

209,851

460

463,40

98 S9

203,40

96 S5C

464,60

195

203,16

95 S5

97 S5

IDnr Str

5,568

7,602

7,955

5,06

6,546

NØ

Kvadr

Lag 1

741

109

Lag 1

106

Lag/Kontekst

V for S56. utkast fra hellegropen

Hvaler

Vertebra

Ubestembart

Costa

Ubestembart

Costa

Ubestembart

Costa

Ubestembart

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

Beindel

Side

Ant

Kommentar

Page 10 of 22

808,5 Delt i 4 deler. Stor art

639,9 Sanns stor art

48,5

981 Stor art

705,4 Høyst sanns ribbein. Stor art

420,7 m/hoggespor

226,4

21,8

725,5 Mulig scapula

980,2 Stor art

1083,2 Delt i 2 deler. Stor art

394,3

471,5 Trolig ribbein

Vekt, g

490

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

24. august 2012

Museumsnr Fam/Art

204

210,6210,85

209,5209,6

203

210,6210,5

207

202

210-211

202

110 S56

111 S56

112 S5

113 S5

114 S56

115 S5

116 S56

118 S7

119 S5

120 S5

121 S56

209,662

109 S56

108 Løsfunn

IDnr Str

463

471

465

461,9462,3

464

460,5460,77

461,9462,3

464

468,290

4,74

5,568

SØ

Kvadr

Løsfunn

Hvaler

104

Hvaler

Ubestembart

Vertebra

Ubestembart

Vertebra

Ubestembart

Vertebra proc

Ubestembart

Vertebra (?)

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

318

735

136

745

136

741

Lag 1

Lag/Kontekst

Beindel

Side

Ant

Kommentar

424,6

20,4

256,9 Delt i 2 deler.

Page 11 of 22

360,2 Delt i 3 deler. m/skjæremerke. Stor art

297,8

434,9 Stor art

20,3

169,6

196,6 Stor art

80,9 Delt i 2 deler. Stor art (?)

18,8

117,6 Delt i 2 deler. Stor art

Vekt, g

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

491

24. august 2012

Museumsnr Fam/Art

204

201

213,77

211,0498 403,778

205

203

210,8

209,65209,80

126 S56

127 S56

128 Løsfunn

129 Løsfunn

130 S5

132 S5

133 S7

134 S5

135 S5

461,2461,80

462,3

473

455

475,98

463

464

204

464

473 (?)

125 S56

205

123 S9

470,4

204

203,4

122 S5C

124 S56

IDnr Str

4,90

5,01

6,532

6,30

Kvadr

136

317

Lag 1

Løsfunn

741

302

Sjakt 1

Lag/Kontekst

Hvaler

Vertebra

Costa

Ubestembart

Vertebra

Ubestembart

Costa

Ubestembart

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

Corpus

Fremre del

Beindel

Side

Ant

Kommentar

487,6 Stor

559,5 Stor art

531,6 Stor art

124,8

184,8

Page 12 of 22

251 Kan være en del av virvelen i IDnr 128

368,8 Delt i 3 deler. Stor art

637,7

120,7 Stor art

10,8

222 Stor art

630,4 Mer og mindre svidde

36,2 m/hoggemerker

Vekt, g

492

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

24. august 2012

Museumsnr Fam/Art

198,350

211,049

205

203,80

210-211

204

211,049

210-211,2 463,1463,9

208,383

140 S13

141 S5

142 S7

143 S5

144 S5

145 S5

150 S5

151 S5

152 S5

153 Løsfunn

473,061

463,778

474

463

464,20

474

463,778

492,960

198,350

139 S13

482,351

475

211.974

205

138 S51

137 S9

IDnr Str

5,987

5,06

5,067

7,602

7,280

6,30

SØ

Kvadr

Lag 1

109

319

104

319

Lag 1

302

Lag/Kontekst

Hvaler

Humerus (?)

Costa

Ubestembart

Vertebra

Cranium

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

Beindel

Side

Ant

Kommentar

1432,5

965 Delt i 3 deler

Page 13 of 22

192,6 Stor art. Kan være ett bein

1415 Sanns stor art

761,9

739,6

808

407,1

1205,4 + 1 lite fragm. Ett bein tatt ut til utstilling

342,8 + 2 små fragm fra samme bein

435,3 Høyst sanns virvel

1022,8 Stor art

752,9 Stor art

Vekt, g

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

493

24. august 2012

Museumsnr Fam/Art

209,55210,1

196

205

207207.36

198,350

205

264,468

197

198,350

215

158 S5

160 S56

161 S56

162 S5

163 S13

164

165 S59

167 S56

168 S13

169 Løsfunn

203,2

155 S5C

198,350

208,383

154 S9

156 S13

IDnr Str

510

492,960

463

476,624

464

492,960

460,40460,60

464

460,10460,60

492,960

465,93

474

7,602

509,481

4,74

7,602

NØ

Kvadr

Lag 1

148

741

136

Lag 1

Sjakt 1

302

Lag/Kontekst

Funnet ved teltet

S56-området

Utkast. V kan av S56

Bearbeidet

Hvaler

Costa

Cranium (?)

Vertebra

Vertebra (?)

Vertebra

Ubestembart

Vertebra

Ubestembart

Cranium

Ubestembart

Scapula

Scapula (?)

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

Thoracicae (ca. nr 9)

Nasale (?)

Beindel

Side

Ant

Kommentar

2808,9

6015

695,1

1010,4

1303

3233

5050

Page 14 of 22

1378,6 Grønlandshval eller nordkaper; trolig nordkaper

2235

170,5

461,4 m/skjæremerker. Bearbeidet ?

456,1

1545

Vekt, g

494

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

24. august 2012

Museumsnr Fam/Art

209,500

208

197

205

214,063

206

209,688

212

204

203,2

174 S56

175 S56

176 S9

183 S5

185 S5

186 S5

196

198 S5

202 S7

210 S56

211 S56

205

172 Løsfunn

170 S56

IDnr Str

470

474

460

462,159

461

474,087

475

463

466

466,875

462-463

4,951

6,054

6,30

5,565

Kvadr

319

102

133

302

Løsfunn

Lag 1

Kont ?

Lag/Kontekst

NØ kant av S56

Utkast. SV for S56

Hvaler

Ubestembart

Costa (?)

Ubestembart

Vertebra

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

Beindel

Side

Ant

Kommentar

25,5

27,2

5,6 + noen fliser

49,9

Page 15 of 22

3,4 Små fragm. Sanns hval

104,5

47,4 Ett fragm i 2 deler; dette fragm er mosegrodd

5020 Noen biter har løsnet

2162 Bardehval

3243

1828

1955

Vekt, g

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

495

24. august 2012

12178.005

Cetacea

Sum Ubestembar

Sum 12178

210-211,2 463,1463,9

211,0498 463,778

166 S5

173 S5

206

209

187 S5

191 S5

462

461

476,207

212,67

159 S9

460,4460,6

473

462/463

207207,36

203

214 S7

157 S5

204

212 S5

IDnr Str

Ubestembar

Sum Balaenidae

Balaenidae

Sum Cetacea

Museumsnr Fam/Art

5,0673

5,06

6,538

509,481

Kvadr

149

133

109

148

317

149

Lag/Kontekst

Bearbeidet

Ubestembart

Vertebra

Pattedyr

Ubestembart

RetthvalfamVertebra

RetthvalfamAtlas

RetthvalfamVertebra

Hvaler

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

Caudales

Thoracicae

Beindel

Side

743

736

Ant

Kommentar

102027

14,5

Page 16 of 22

2,4 Høyst sann hval

12,1 Bearbeidet?

14482

3233 Hunkjønn av grønlandshval eller nordkaper. Mindre individ enn virvelen merket IDnr 172 3385 m/skjæremerker. Grønlandshval eller nordkaper

6760 3 virvler sammenvokst. Hunkjønn av grønlandshval eller som nordkaper

1104,4

87530

7,8

918,9

Vekt, g

496

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Kvadr

Utkast. SV for S56

Side

Ant

24. august 2012

Sum Cetacea (?)

Cetacea (?)

12178.029

203 S9

201

477

302

Hvaler

Ubestembart

Sum 12178.028

Pattedyr

Ubestembart

478

Hvaler

Sum Ubestembar

208 S9

Ubestembar

12178.028

201

Utkast. SV for S56

463

Ubestembart

Beindel

Sum 12178.006

203

206 S7

Hvaler

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

203

205 S7

302

317

Lag/Kontekst

Sum Cetacea

Cetacea

12178.006

463

473

Sum 12178.005

203

201 S7

200 S7

IDnr Str

Sum Cetacea

Museumsnr Fam/Art

Kommentar

4,2

1,9

1,9 Ikke hval

105,8

Page 17 of 22

45,9 Kan være biter av beinet i IDnr 205

59,9 Kan være del av en virvel

84,7

29,1 Muligens fra ett bein

55,6 Muligens fra ett bein

Vekt, g

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

497

IDnr Str

7,198

NØ

Side

Ant

24. august 2012

Sum Cetacea

Cetacea

12178.042

189 S13

196

488

500?

Hvaler

Ubestembart

Pattedyr

Sum 12178.041

Lag 1

488,53

Sum Ubestembar

194 S13

Ubestembar

12178.041

198,426

Ubestembart

Beindel

Sum 12178.031

Pattedyr

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

302

Lag/Kontekst

Sum Ubestembar

199 S9

Ubestembar

12178.031

475

Kvadr

202

Sum 12178.030

476

201

Sum Ubestembar

207

Ubestembar

12178.030

Sum 12178.029

Museumsnr Fam/Art

Kommentar

31,3

31,3 Sanns ett bein

3,7

1,2

1,2 Hval?

9,3

Page 18 of 22

9,3 Noen små biter har falt av. Hval?

4,2

Vekt, g

498

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

24. august 2012

Cetacea

12178.047

193 S5

211

460

102

Hvaler

Ubestembart

102

Sum 12178.045

458

208

Ubestembart

Ant

Sum Cetacea

Cetacea

12178.045

213 S5

Hvaler

Side

Ubestembart

Vertebra

Beindel

Sum 12178.044

485

Hvaler

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

203

Lag 1

Lag/Kontekst

Sum Cetacea

Cetacea

12178.044

195 S11

6,679

Kvadr

480,518

6,679

Sum 12178.043

196,487

197 S10

480,518

196,487

171 S10

IDnr Str

Sum Cetacea

Cetacea

12178.043

Sum 12178.042

Museumsnr Fam/Art

Kommentar

21,3

18,3

173,4

1679,2

Page 19 of 22

13,2 Muligens fra ett bein

1666

31,3

Vekt, g

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

499

Ant

24. august 2012

Sum Ubestembar

188 S5

Ubestembar

12178.052

205

460

138

Pattedyr

Hvaler

Ubestembart

136

Sum 12178.051

462

209

Sum Cetacea

Cetacea

12178.051

192 S5

Ubestembart

Pattedyr

Sum 12178.050

133

462

Vertebra epifyse

Side

Sum Ubestembar

180 S5

Ubestembar

12178.050

206

Pattedyr

Beindel

118

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

Sum 12178.048

4,99

Lag/Kontekst

464,45

Kvadr

Sum Ubestembar

184 S5

Ubestembar

12178.048

206,2

Sum 12178.047

x 1

IDnr Str

Sum Cetacea

Museumsnr Fam/Art

0,2

7,3

0,1

3,7

21,3

Vekt, g

Kommentar

Page 20 of 22

500

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

IDnr Str

5,620

24. august 2012

Cetacea

12178.151

203-205

146 S5C

147 S5C

148 S5C

149 S5C

465-468

Hvaler

Ubestembart

Costa

Ubestembart

Vertebra epifyse

Dist

Side

Ant

Hvaler

Pattedyr

Beindel

Sum 12178.055

Bearbeidet?

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

468,087

138

Lag/Kontekst

Sum Cetacea

Cetacea

12178.055

208,980

Kvadr

190 S5

Sum 12178.053

460

205

182 S5

Sum Ubestembar

205

181 S5

Ubestembar

12178.053

Sum 12178.052

Museumsnr Fam/Art

Kommentar

503,2

528,2

Page 21 of 22

367,2 Tilhører sanns ribbeinet i IDnr 146

881,3 Delt i 3 fragm

182,3

13,2

11,5 Trolig hval

1,7 Str som rein. Bearbeidet?

0,2

Vekt, g

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

501

Kvadr

Lag/Kontekst

Arkeolog kommentar Norsk navn Beinslag

Beindel

Side

Ant

24. august 2012

Total sum

2279,9

Vekt, g

865 109255,8

Sum 12178.151

x 28

IDnr Str

Sum Cetacea

Museumsnr Fam/Art

Kommentar

Page 22 of 22

TROMURA

TROMSØ MUSEUM UNIVERSITETSMUSEET SEKSJON FOR KULTURVITENSKAP

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, Hammerfest kommune. Rapport fra de arkeologiske undersøkelsene 2009 og 2010 Siv Henriksen og Christian Roll Valen

Tromsø museum - UNIVERSITETETSMUSEET 9037 Tromsø • museumspost@uit.no • www.uit.no/tmu Sentralbord: 77 64 50 00 • Faks: 77 64 55 20

TROMSØ MUSEUMS RAPPORTSERIE Nr. 43 2013 ISBN 978-82-7142-062-8 ISSN 1891 - 1943

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE Rapport fra de arkeologiske undersøkelsene 2009 og 2010 SEKSJON FOR KULTURVITENSKAP Siv Henriksen og Christian Roll Valen