MUSIK BÄST JUST NU
CAROLINA OSCARSSON
ADAM JANSSON
SARA-MÄRTA HÖGLUND
PATRIK FORSHAGE
carolina.oscarsson@nojesguiden.se
adam.jansson@nojesguiden.se
saramarta,hoglund@nojesguiden.se
patrik.forshage@nojesguiden.se
#Caplive
DJ Mustard
Konsertlokal, caplive.se
Hans mjukare sida
Min Stora Sorg MVH, Anso M$$
Neneh Cherry feat. Robyn Out of the Black
Framtida indiestjärnor hittas här först.
Mer puttrig r’n’b än ratchet-rap på sistone. Fortsätt så, Mustard.
Debutalbum, Playground
Från kommande Four Tet-producerade albumet Blank Project, Smalltown Supersound/Warner
christoffer.reichenberg.andersson @nojesguiden.se
Johan Alander feat. Anna-Lisa Hellqvist Sopsäck Serenad
Tinashe feat. ScHoolboy Q 2 On
Artist, med stora A. Sportsman Usher (1987 Remix)
Titelspår på kommande album.
Singel, RCA/Sony
Låt
Den här låten har allt.
Fenomenal förstasingel. Alltid kaxigt tillbakalutad. Producentlistan till kommande debuten bådar gott.
Det mesta 1987 (Victor Holmberg) rör vid blir till guld. Nu senast Sportmans Usher. Up To No Good I’ll Be Gone
Capitol/Universal
Låt
Jonima Black Star Productions
A-ha har aldrig låtit så bra som i den här producentduons våld. Feathered Arms Feathered Arms
Den här boken slår alla andra fan-publikationer på fingrarna.
Debutalbum, Stargazer
Från Somewhere Else, Bloodshot/Border
Bra stök från Malmö. Simian Ghost A Million Shining Colours
Det krävs guts och röst för att våga sig på Kirstyhits, och Lydia Loveless har bådadera.
Singel, Playground
Wilko Johnson Live at the Koko
Tyler Oakley Självtitulerad Professional Fangirl Youtuber, Monster & Hardcore Directioner
Mr. Carmack
Bloggar om sig själv och sina idoler. Ä-l-s-k-a-r.
Förvirrande SoundCloud-konto
Niklas von Arnold Svenska 1 Kommande album, RecRec/Cosmos
Kärlek, feminism och åldersnoja på modersmål. Fint.
Hawaiikocken vars lika mystiska som bra produktioner tillkommer och försvinner i ett rasande tempo. Jhené Aiko feat. Drake Hold On, We’re Going Home och From Time Saturday Night Live-framträdande
Mando Diao Black Saturday Ny singel, Musica de la Santa/Sony
Mando har lämnat poesin och släppt en peppig singel igen. Wohoo!
Drake må ha skött värdskapet med bravur, men det var Jhené Aiko som glänste. Pharrell och Major Lazer Ännu okänd titel
Men också ut ur det blå.
Maximo Park
Too Much Information Delight/Border
Inspiration är vad bandet berättar om i albumets inledande spår, och inspireras är precis vad man kan göra av det här. Too Much Information lägger sig i ett gränsland mellan bandets tidigare tydliga indierock och mer utpräglat elektronisk rock. Kontraster är vad som gör saker verkligt intressanta, och det är det här albumet ett utmärkt exempel på. Jag ser detta som ett friskhetstecken, för hur kul är det när allt står still och jämt låter likadant? CO
5
PROGRESSIV POP
Det Stora Monstret Det Stora Monstret Suncave/Border
Med Christoffer Bergs hjälp har Jacob Johansson byggt en mäktig organisk ljuddräkt med finurliga akustiska gitarrer i botten på sina starka sånger. Musikaliskt är de lika allvarsamma och samtidigt medryckande som lyriken. Hans sätt att sjunga leder associationerna till Dungen, och den påfallande progressiva riktning hans arrangemang tar gör samma sak. Men både lyrik och melodier är så konkreta att vi måste kalla dem pop. Särskilt Kolibrins vingar och Sätt att hålla ut har den där överväldigande närheten att man vill spela dem om och om igen, först för sig själv och sedan för sin omgivning. PF
5
POP
Nina Persson Animal Heart Universal
5
Det är ingen metamorfos Nina Persson genomgår på sitt första album i eget namn. Vare
sig man föredragit The Cardigans eller A Camp under åren finns det saker att omedelbart känna sig hemma i på Animal Heart. Samtidigt är Nina Perssons utveckling påtaglig, för att inte tala om hennes lust att pröva nytt. Mest effektivt är det åttiotalssound som dominerar skivan (vintagesyntarna!) i Food for the Beast, skriven med Joan as Police Woman, och i Dreaming of Houses. Men det samsas med utmärkta croonerstycken som Silver Like the Moon, och även om det hänt förr att undertecknat lyft Nina Perssons sånginsats som hennes bästa någonsin är det än mer befogat nu. Hennes sätt att sjunga en ballad som Burning Bridges är utsökt, och på andra håll ror hon såväl mjukaste Emmylou-sång och skrovlig rock’n’roll-stämma iland. Animal Heart är ett strålande album, samtidigt spontant och genomarbetat, och det rymmer tillräckligt med drivna pophits för att etablera henne som majorartist internationellt också på egen hand. PF
samplingar ifrån Thriller
En stilstudie i koncentration och talang. Tinariwen Emajer Från Emmaar, Wedge/Cooperative
Fantastisk låt.
Lydia Loveless They Don’t Know
samexisterar den stolt digitala Jag står kvar och den sammanbitna akustiska Hämnden är ljuv. De samverkar till en organisk och mycket komplex och spännande helhet, med en återhållen cover av Kaahs Innan du går som pricken över i. PF UK GARAGE POP
Katy B
Little Red Sony
Väldigt lite har hänt sedan debuten 2011, utom att det nya materialet saknar udd. Kanske börjar problemet med den klassiska sägningen ”ju fler kockar desto sämre soppa” – skivans tolv spår är producerade och skrivna av totalt 14 olika personer. Alla kockarna har följt samma recept och lyckats komma fram till tolv snarlika måltider. Nästan ingen av dem fångar ens uppmärksamhet. Tillsammans med de påfrestande poänglösa texterna gör det att det aldrig känns personligt, utan allt är lagom. Lagom bra sång, lagom bra beat, lagom bra produktion, lagom spännande ljud. Det blir inte så mycket mer än lagom bra elektropop. CRA
3
Min Stora Sorg Mvh Anso, M$$ Playground
4
Four Tet utmanas att skapa en låt på tio minuter med
Kiss i Sverige Boken om Kiss alla Sverigebesök, av Johan Falk med Roney Lundell
DYNAMISKT EGENSINNE
Dynamiken uppstår i kombinationen av Anso Lundins flamboyance och expressionism å ena sidan och känsliga och personliga intimitet å andra. Hennes röst är stramt kontrollerad och samtidigt känslig och nära, och på samma sätt balanseras metallisk elektronik mot flyglar, en cello och fågelkvitter. Därmed inte bara
Four Tet i Beat This Beat This Episode 19
En värdig och vacker återkomst.
Som om hans dödliga cancer skulle få honom att sänka farten? Jag tror inte det.
På Holy Ship framförde P nya Major Lazer-samarbetet. Lät studsigt och ruggigt bra.
INDIE
Första släppet sedan 1997, och det låter hur lovande som helst.
DVD, Cadiz/Sound Pollution
YouTube-klipp
HIPHOP
Angel Haze Dirty Gold Republic
Angel Hazes slående raptalang, tidigare ofta demonstrerad över mer kända rap- och popkollegors hitproduktioner, uppenbarar sig på flera ställen på albumdebuten
3
Villa Åbo A Ruff Swing Below Kommande EP, Bio Rythm
Beck Morning Phase
Bådar mycket gott inför albumsläppet.
CHRISTOFFER REICHENBERG ANDERSSON
Dungeon Acid Move Från Mov EP, Fit
Den här skivan har suttit fast på skivspelaren sedan den kom. Titelspåret blir bättre för varje gång. Isaac Spayes More Gaz (Sid’s Cut) Från Born Free’s kommande släpp
När jag är regissör till Gravity 2 ska det här vara ledmotivet.
Dirty Gold. Dock varvas dessa glimtar av storhet med alltför många och tråkiga pophistorier. Huruvida popdrömmarna är hennes eller ett resultat av ett topp-40-törstigt skivbolag är oklart, men klyschigt sömniga textrader och intetsägande instrumentaler kommer inte att tillfredsställa varken rap- eller popfans. När Angel Haze däremot över en piggare produktion som Echelon (It’s My Way) får utrymme att med sitt friska driv kaxigt rappa om sin egen överlägsenhet är stjärnpotentialen uppenbar. AJ
HIPHOP
Gucci Mane
The State vs. Radric Davis 2: The Caged Bird Sings 1017 Brick Squad
När det här albumets föregångare släpptes 2009 var Gucci Mane i ropet, med hypad streetsingel och Usher-gästad radiodänga. Sedan dess har det gått utför. Han har tatuerat en glasstrut i ansiktet och åkt in och ut ur finkan fler gånger än hans mest vapenförtjusta rapkollegor tillsammans. Hans musik låter också precis så hafsig och oinspirerad som man kan förvänta sig från någon som kan komma att tillbringa nästkommande 20 år i fängelse. Det 17 spår långa albumet bygger på samma generiska trapsound, lika trött utfört hela den dryga timman igenom. Albumets enda ljusglimt är sista spåret, där han ber om ursäkt för det levnadssätt han ägnat föregående 16 låtar åt att glorifiera. AJ
1
NR 1 ,2014 | NÖJESGUIDEN
53