Nöjesguiden Nr 6 2015 by Nojesguiden

MALMÖ/LUND • NR 6 • 2015 • SEDAN 1982

LITTLE

JINDER SVERIGES ENDA ROCKSTJÄRNA

MUSIK + FILM + KROG + DRYCK + KLUBB + KONST + KONSERT + MODE + SCEN + TV + SPEL + LITTERATUR Nöjesguiden • Stora Nygatan 17 • 211 37 Malmö • www.nojesguiden.se

Innehåll /Nr 6, 2015

Chefredaktör och ansvarig utgivare AMAT LEVIN amat.levin@nojesguiden.se Art Director MARTIN PETERSSON martin.petersson@nojesguiden.se AD-assistent DANIEL ERIKSSON daniel.eriksson@nojesguiden.se Digital redaktionsansvarig JENNY NORDLANDER jenny.nordlander@nojesguiden.se Redaktör NATHALIE BORGMAN PETERS nathalie.borgman.peters@nojesguiden.se

Redaktör Göteborg KARIN LONDRÉ karin.londre@nojesguiden.se Redaktör Malmö/Lund HATEFF MOUSAVIYAN hateff.mousaviyan@nojesguiden.se

Redaktör ng.se GRETA THURFJELL greta.thurfjell@nojesguiden.se Praktikant TINA VERNON Medverkande skribenter: Lina Arvidsson, Fredrik Asplund, Camila Astorga Díaz, Sara Berg, Christoffer Bertzell, Elis Burrau, Lisa Carlsson, Isabelle Espinoza, Patrik Forshage, Michael Gill, Julia Gummesson, Julia Holst, Rebecka Hedström, Jimmy Håkansson, Adam Jansson, Anders Karnell, Valerie Kyeyune Backström, Agnes Lindström, Sebastian Lindvall, Edith Olsson, Christoffer Reichenberg, Sanna Samuelsson, Malin Sandberg, Victor Schultz, Alf Tumble, Calle Wahlström Fotografer och illustratörer: Christian Andersson, Patricia Reyes, Slobodan Zivic

41 29

VD FAJE GANI faje.gani@nojesguiden.se Webbchef PELLE TAMLEHT pelle.tamleht@nojesguiden.se

”VI BEHÖVER VARA TUNGA OCH STARKA”

Front end-utvecklare ROBIN WELLSTRÖM robin.wellstrom@nojesguiden.se

Trots att amerikansk fotboll utövats i Sverige sedan sjuttiotalet omskrivs sporten sällan. Nöjesguiden mötte upp Iki Gonzalez Magnusson från Mean Machines för att ändra på det. 33

MOT TANTENS ERA Tanten syns överallt. Men var kommer hon ifrån, och vart är hon på väg? Och banar tantens intåg på modescenen väg för ett upphävande av åldersdiskrimineringen?

SVERIGES ENDA ROCKSTJÄRNA Hon är aktuell med en populär singel och hyllad serie. Vi har träffat Little Jinder för ett samtal om ilska, att bryta regler och strävan efter något verkligt.

Försäljningschef JOAKIM HAMPUS joakim.hampus@nojesguiden.se (073 447 25 62) Affärs- och konceptförsäljning LINDA WAXIN linda.waxin@nojesguiden.se (070-768 55 51)

NÄR PORREN TAR ÖVER Vi har träffat Sarah, som när hon var 14 satt vid datorn fyra timmar om dagen och klickade på allt från ”missionärssex, till bdsm och gruppsex, till djur och regelrätta våldtäkter”.

Säljare Malmö/Lund PETER MAGNUSSON peter.magnusson@nojesguiden.se (0707 60 88 77)

1 & 6 MÖTER SANDRA BEIJER

Marknadsassistent ANNA SANDELL anna.sandell@nojesguiden.se Ekonomi JEANETTE RAMBERG ekonomi@nojesguiden.se OMSLAG Fotograf: PATRICIA REYES Visual Artist: STUDIO SLOBODAN Tack till fotostudion JAMES & PERRA

NÖJESGUIDEN ... är Sveriges största gratistidning inom nöje! ... firade 30 år 2012 ... har opinionsbildande och trendsättande läsare ... har en snittläsningstid på 28 minuter ... når konsumenten nära köptillfället ... har 50/50 kvinnliga och manliga läsare ... 79 procent av våra läsare är över 25 år, 21 procent är under 25 år ... finns i Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund. Tidningen du just nu läser är gratisdistribuerad och annonsfinansierad. Det redaktionella innehållet är just det – 100 procent redaktionellt. Nöjesguiden är partipolitiskt obunden, men du kan alltid lita på att vi brinner för jämställdhet. Vi älskar Sverige och vill leva i ett mångkulturellt samhälle. Vi tror på den goda smaken och vår publicistiska tanke lyder som följer: Vi vill guida dig till det bästa nöjet. Trevlig läsning!

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

Säljare Stockholm RIKARD ARODÉN JONSSON rikard.aroden@nojesguiden.se (0704 37 196 8) MATILDA FREUDENTHAL matilda.freudenthal@nojesguiden.se (072 384 84 26) HALIMA RACHID halima.rachid@nojesguiden.se (073 447 25 64) Regionschef Göteborg HENNING WIDEBERG hw@nojesguiden.se (0708 28 13 71)

Tio år efter starten är Niotillfem fortfarande en av Sveriges största bloggar. Döskalle & Mästerligt mötte upp Sandra Beijer för att ta reda på vad hennes liv kostar, hur en ordnar Paradise Hotel-maskerader och varför hon aldrig tröttnar på att fota frukostar uppifrån.

Creative Sales JOHAN MAJER johan.majer@nojesguiden.se (0705 87 57 05)

Utgivare: NÖJESGUIDEN HOLDING AB Tryckeri: MITTMEDIA PRINT Distribution: BRING AB Periodicitet: 11 nr/år Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Nöjesguiden, Slussplan 11, 111 30 Stockholm red@nojesguiden.se Nöjesguiden c/o Companeros, Södra Larmgatan 16, 411 16 Göteborg Nöjesguiden, Stora Nygatan 17, 211 37 Malmö

vi gillar att välja olika

Medarbetare NATHALIE BORGMAN PETERS är redaktör på Nöjesguiden och ägnar den mesta tiden åt att röra om i texter. Just nu roas hon över @nojesgaiden. I juli ska hon surfa i Portugal och besöka Gotland för första gången.

AMAT LEVIN är chefredaktör på Nöjesguiden och bloggar på ng. se. Den här månaden lämnar han magasinet efter mer än sex fullspäckade år. Vad har varit roligast med Nöjesguiden? – Att vi har en sådan rik historia och att vi lyckas få stort genomslag trots att vi är en liten redaktion. Vi är mindre, men friare och mer flexibla än de stora mediehus vi konkurrerar med. Det gör att vi har kunnat ta ställning medan andra har varit tysta, vilket jag är stolt över.

TINA VERNON är vanligtvis frilansskribent, självutnämnd cat whisperer, och nu även praktikant på Nöjesguidens Stockholmsredaktion. Den här månaden har hon pratat frukostbilder med Sandra Beijer och djupdykt ner i tantens era. Hur tantig är du själv? – En vanlig fredagskväll: dricker en gin & tonic, pratar med min katt och somnar klockan 10. Så, ganska tantig?

JENNY NORDLANDER är digital redaktionsansvarig på Nöjesguiden och har den här månaden som vanligt bossat över innehållet på sajten. I det här numret skriver hon om porrberoende. Vilken är din egen relation till porr? – Jag kollar på porr men inte så ofta. När jag var i åldern där jag tänker att det hade intresserat mig som mest hade jag väldigt dålig tillgång till det. Det närmaste jag kom var sexscener i film på tv. Hade jag varit 13 nu hade jag antagligen kollat varje dag.

GRETA THURFJELL är redaktör på ng.se. Förutom att som enda närvarande modegoth infiltrera Summerburst har hon den här månaden intervjuat Little Jinder. Hur mycket rockstjärna var Josefine? – Hon säger själv att hon inte ser sig som en, men jag tycker hennes svinbra intervju i Breaking News bevisar motsatsen. Det krävs en del trotsighet för att inte bli en nio-till-fem-artist som lika gärna hade kunnat bli reklamare, och kanske är det bara om man har den trotsigheten man kan bli riktigt, riktigt bra.

LISA CARLSSON är skribent och när hon inte författar texter ur en postkolonial feministisk vinkel skriver hon lyrisk prosa om klassisk balett och sex. Just nu längtar hon tillbaka till Kalifornien och drömmer om hästar och revolution. Blir det någon amerikansk fotboll för dig i sommar? – Jag är för mesig för att spela själv så jag kollar på Friday Night Lights och inväntar kommande NFL-säsong.

ELIS BURRAU är poet, poesipedagog, publikvärd och litteraturredaktör. Förutom att notera att väldigt många läser Murakamiböcker i tunnelbanan har han den här månaden skrivit om Inger Christensens Brev i april.

SARA BERG är frilansjournalist, skriver mest om kultur och mat och är skivrecensent på Nöjesguiden. I sommar ska hon lyssna på Syster Karins sommarprat och njuta av allt med körsbärssmak i Berlin.

AGNES LINDSTRÖM är en socionomstudent med författardrömmar som recenserar film i Nöjesguiden. Till det här numret har hon sett Spy som tyvärr snubblar på att huvudpersonens framsteg gestaltas genom sexuella trakasserier.

ALF TUMBLE gör musik och är Nöjesguidens dryckesredaktör. Förutom att frossa i äppelmust har han den här månaden intervjuat tre bartenders om vilka drinkar du ska sörpla i dig i sommar.

ANDERS KARNELL, redaktionens transformer, har varit programledare på SVT, pratar i radio och är dessutom Nöjesguidens konstredaktör i Stockholm. Juli och augusti sicksackar han igenom Tensta Konsthall, Moderna Museet och Marabouparken.

SEBASTIAN LINDVALL är Nöjesguidens enastående filmredaktör. I det här numret är han besviken över att det inte finns något mer att upptäcka i dödsriket The Further i Insidious:Chapter 3.

ADAM JANSSON pluggar till civilingenjör, tillbringar all sin lediga tid med att svepa internet efter ny musik och är skivskribent på Nöjesguiden. I det här numret tycker han att HudMo borde strunta i inställsam popmusik och go bananas med sin titulerade aquacrunk.

MARTIN PETERSSON är dj och Art Director på Nöjesguiden. I sommar ser han fram emot sista året på Garden Festival i Kroatien och Into the Valey i Dalhalla.

DANIEL ERIKSSON är AD-assistent på Nöjesguiden. I sommar hittar ni honom troligtvis i Hudiksvall.

PATRIK FORSHAGE har skrivit om musik i Nöjesguiden så länge vi kommer ihåg. I juli kommer Tame Impalas Currents sätta ton på hans bästa sommardagar.

MICHAEL GILL är frilansjournalist och en av Sveriges bästa spelskribenter. Just därför är han även Nöjesguidens spelredaktör. I sommar steker han hamburgare i morgonrock och roas över de fantastiska buggarna i The Witcher 3. I det här numret har han träffat indieutvecklarna bakom YCJY.

JIMMY HÅKANSSON är frilansjournalist, pretentiös tv-spelsbloggare och megalomanisk skräpkulturskritiker. Han funderar på hur mycket Twin Peaks Sverige egentligen tål. I det här numret har han tagit en tur på True Detectives blodomlopp av motorvägar.

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

CHRISTOFFER REICHENBERG har jobbat som dj, klubbarrangör och musikbokare och är skivskribent på Nöjesguiden. I sommar hittar ni troligtvis honom trampandes i ett dj-bås. I det här numret har han träffat Refused och pratat frihet, makt och Shellback.

CAMILA ASTORGA DÍAZ är journalist och en av initiativtagarna till den antirasistiska plattformen Rummet. Hon är även skivrecensent på Nöjesguiden. Årets Summer Anthem för henne är Penga’ Pers Sugmärken.

CHRISTOFFER BERTZELL är kommunikatör, musiker, journalist och Nöjesguidens hårdrocksrecensent. Han tycker Avatar förtjänade en betydligt större scen än Rock-klassikertältet på Sweden Rock. I det här numret recenserar han bland annat det japanska fenomenet Babymetal.

EDITH OLSSON jobbar som tolk mellan marknadsmänniskor och programmerare. Hon sörjer fortfarande Silent Hills icke-varande. Den här månaden blev hon tolv år igen när hon såg Jurassic World trots att filmen halkade på daterade och stereotypa karaktärer.

CALLE WAHLSTRÖM är filmvetare och nykläckt filmkritiker med förkärlek till stilistiska genreövningar liksom ångesttyngd slice-of-life. I det här numret sågar han den (o) erotiska thrillern The Loft.

REBECKA HEDSTRÖM skriver krönikor i Nöjesguiden. Hon funderar i det här numret på varför det anses märkligt att gifta sig med sig själv.

ANNA SANDELL är Nöjesguidens marknadsassistent. Förutom att ta tag i körkortet och börja övningsköra ska hon tillbringa sommaren på landet och i Frankrike.

HATEFF MOUSAVIYAN är Nöjesguidens Malmöredaktör. Till vardags pluggar han Digital Culture i Lund och frilansar åt diverse kultursidor från sitt douchiga hemmakontor i Malmö. I det här numret tipsar han om hur vi lättast glömmer marknadskäbbel om Tidal eller Spotify och ägnar oss åt kultur som verkligen berör oss.

SANNA SAMUELSON är frilansjournalist, dj och klubbarrangör och står bland annat bakom klubben Disko Dumpling. Den här månaden har hon pratat rättvis porr med porrregissören Erika Lust. JULIA GUMMESSON är Nöjesguidens krogredaktör i Malmö/Lund och bloggar under namnet Slaktarn på ng.se. I sommar äter hon hemmapicklat vid Comosjön i Italien. I det här numret listar hon vilka krogar du inte vill missa. VALERIE KYEYUNE BACKSTRÖM är frilansskribent och en av initiativtagarna till den antirasistiska plattformen Rummet. I det här numret bjuder hon på den ultimata parfymguiden.

JULIA HOLST är Nöjesguidens konst- och scenredaktör i Malmö/Lund. I sommar hittar ni henne troligtvis i skoluniform på Sisters Academy – The Boarding School.

8 JULI

LISA MISKOVSKY

5 AUG

ÄGGET & FRIDA

(IRI/SWE)

THÅSTRÖM ARASH

11 SEPT

26 JUNI

21 AUG

18 SEPT

GÖTEBORGS FINEST 29 JULI

28 JULI

MARIE BERGMAN 31 JULI

20 AUG

STATUS THE QUO BOYS (UK)

28 AUG

4 SEPT

12 SEPT

(UK)

TOMAS LEDIN

ICONA POP

Med reservation för eventuella ändringar.

Se hela programmet på liseberg.se

Ledare

MOT NYA ÄVENTYR

är jag klev in på Nöjesguidens redaktion för första gången trodde jag inte att jag skulle bli kvar i över sex år. Jag trodde att jag antingen inte skulle passa eller att jag skulle tröttna snabbt – det finns trots allt ingenting som säger att nöjesjournalistik, med sin potential för ytligt kändisskvaller, behöver vara särskilt utvecklande eller motiverande. Men den resa Nöjesguiden har gjort de senaste åren har varit smått magisk. Redan 2010 började vi experimentera med att blanda populärkultur med samhällsfrågor, något som många andra medier idag har börjat göra, och vi har skapat många omtalade editioner från temanummer om rasism och krogdiskriminering till bostadskrisen och, innan det hade fått sitt genombrott, en hel tidning tillägnad ordet hen. Vi har dessutom byggt en sajt från grunden som idag är den främsta i målgruppen, producerat vår egen valvaka och i början av förra året gjort den största formatförändringen i tidningens 33-åriga historia. Bara i år har vi med våra full-page features hunnit komma på hur vi gör vår långläsning mer intressant på nätet samt gett NG.se en modernare kostym. Den senaste tiden har jag börjat känna mig ”klar” på Nöjesguiden och det har därför blivit dags att gå vidare. Men kvar finns en väldigt kompetent redaktion som kommer att fortsätta hålla Nöjesguiden relevant under många år framöver. Jag ska inte bli blödig men vill passa på att tacka alla skribenter, kollegor

”Vi har skapat många omtalade editioner från temanummer om rasism och krogdiskriminering till bostadskrisen och, innan det hade fått sitt genombrott, en hel tidning tillägnad ordet hen.”

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

och redaktörer jag har haft äran att jobba med under dessa år, och framför allt alla fantastiska läsare. Jag kommer att saknar er. I detta nummer av Nöjesguiden har vi träffat Little Jinder, som efter sin medverkan i Breaking News av vissa har benämnts som Sveriges enda rockstjärna. För Greta Thurfjell berättar hon om ilska, att bryta regler och strävan efter något verkligt. Vi har synat tanttrenden, träffat en representant från Sveriges bästa kvinnliga amerikanska fotbollslag och låtit Döskalle & Mästerligt vara jobbiga mot bloggiganten Sandra Beijer. Men vi har även nystat i vad som verkar vara växande fall av porrberoende hos unga svenskar, pratat feministisk porr med regissören Erika Lust samt hängt med återförenade Refused. Trevlig läsning!

Chefredaktör

AMAT LEVIN amat.levin@nojesguiden.se Twitter: @amatlevin

FIN N S AT T B ES TÄ LL A PÅ SYSTEMBOL AG E T.S E

Enjoy responsibly.

Alkohol är beroendeframkallande.

SOMERSBY SPARKLING ROSÉ 33 CL 16,90 KR 4,5% VOL. ART. NR. 88741-03. FINNS I SYSTEMBOLAGETS BESTÄLLNINGSSORTIMENT OCH PÅ UTVALDA RESTAURANGER. DISTRIBUERAS AV CARLSBERG SVERIGE WWW.CARLSBERG.SE

Introducing Somersby Sparkling Rosé

Brev ”Du behöver inte vara gubbe för att vara gubbig, eller för den delen gubbsjuk. Håll dig på den rätta sidan så länge du förmår, är mitt råd.”

Sommarledigheten ger ofta tillfälle för reflektion. Har du kommit på att du hatar oss? Eller vill du ge oss en uppmuntrande klapp på axeln? Skicka gärna allt du känner i brevform till: Nöjesguidens redaktion Slussplan 11 111 30 Stockholm … eller mejla: red@nojesguiden.se

Thanks Click, we’re doing our best here. But obviously not good enough concerning the spam filter. Best, Pelle Läsarkommentar på Valerie Kyeyune Backstrom ”Vita människor oroas över svarta emojis” publicerad på ng.se den 9 juni.

Läsarkommentar på Julia Gummessons ”Det våras för dansk sexism” publicerad på ng.se den 2 juni.

säkert mer att kommentera om det så kallade svenska modeundret. Lotta

Vad i hela friden! Kallar ni dem gubbar och då kallar du mig för gubbe också!!! Jag är 44 år och inta gubbe ännu!!!! Om man inte är 15 år och allt över 30 är gubbar. Förklaring eller ärekräkning! Anders

Alltså, jag dör. Jag har iofs inte geggat ner mig så mycket i modereportage i mitt liv, men det här måste vara det bästa jag läst. Om modetidningar (finns det nåt som heter så? God I’m old) hade så här ärliga dissikeringar av kläder skulle jag läsa dem. Marie

Anders! Jag gratulerar dig till dina 44 år och till din ogubbighet. Bröderna Price är 48 respektive 55 år gamla och definitivt gubbar i mina ögon. Jag har vänner i samma ålder som jag inte skulle kalla gubbar, så vi kan väl konstatera att gubbigheten är subjektiv. Slutsats: Du behöver inte vara gubbe för att vara gubbig, eller för den delen gubbsjuk. Håll dig på den rätta sidan så länge du förmår, är mitt råd. Julia

Läsarkommentar på Hanna @upfrombelows ”Acnes lookbook Del 2” publicerad på ng.se den 11 juni.

Äntligen någon som förstått hur absolut ”kejsarens nya kläder” Acne är. Det roligaste jag läst på länge. Det finns 8

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

Läsarkommentar på Hateff Mousaviyans ”Gratis burgare till alla när Tommi’s Burger Joint öppnar Malmöfilial” publicerad på ng.se den 27 maj.

Very good thinking of you that was a very useful article the people are get more information that was a great post that u are share thanks for sharing. Click Here

Fast det är ju inte en politisk strategi ledd av Timbro. Det är ju en osäkerhet, en rädsla att göra fel, att bli utskälld av en extremt hård debattbödel. Vad fan. Kräv gärna att vi snackar om ”riktiga problem” men säg inte att de stackars 16-åringarna som bara vill göra rätt skulle göra detta av någon slags illasinnad agenda. Det är inte sant och det är inte schysst. Kom igen. Chilligirl

Läsarkommentar på Pelle Tamlehts ”Gustaf Norén i Breaking News”, publicerad på ng.se den 4 juni.

För dig som har svårt att hänga med i Gustafs vokabulär: Sorts musik – betyder genrebunden musik. Rakvattnet blev istället Axe Africa som han använde när han lärde känna Björn – vilket blev en portal till en annan tid och fick honom att gråta. Preparaten var smärtstillande och febernedsättande. Han var helt förkrossad av Björns svek, det kallas chock och sorg. Men skratta på ni! Anna Skratt? Jag älskar honom. Än mer nu! Pelle

SOMMARENS STORA REA! Nu startar sommarens stora REA på Nilson Shoes! Massor av märkesskor till nedsatta priser. Shoppa i butik eller på NILSONSHOES.COM. Välkommen!

NU 499:-

ADIDAS 799:-

TAMARIS 599:-

NU 499:NU 499:-

MAN: BJÖRN BORG 799:-

NU 399:DEPECHE 750:-

MAN: RIEKER 650:-

NU 499:CONVERSE 699:-

NU 499:-

MAN: ADIDAS 699:-

NU 399:TAMARIS 599:-

THE BEST OF SHOE BRANDS. IN STORE AND ONLINE MALMÖ: EMPORIA SHOPPINGCENTER, MOBILIA, STORA NYGATAN 62, SÖDRA FÖRSTADSGATAN 31, TRIANGELN. LUND: NOVA LUND. HELSINGBORG: VÄLA CENTRUM / NILSONSHOES.COM

LOKALA AVVIKELSER KAN FÖREKOMMA. RESERVATION FÖR SLUTFÖRSÄLJNING

VAGABOND 699:-

NÖJESGUIDEN FRÅGAR

TEMA: FESTIVAL Konserter, gyttjebad och langos: festivalsommaren är här! Men vad är viktigast, och vad vill ni se mindre av? I månadens undersökning tog vi reda på vad ni värderar på festivaler.

10. Vilket festivalland är bäst? Sverige: 65 % USA: 13 % England: 13 % Kroatien: 9 %

10 9. Det här har jag alltid med mig: Fickplunta: 43 % Regnjacka: 32 % Öronproppar: 16 % Spegel: 9 %

8. Vad är roligast på festival? Konserter: 42 % Campinghäng: 39 % Hångel: 15 % Gyttjebad: 4 %

2 3 4

7. Vad är du mest rädd för på festivaler? Att få bajamajan omkullknuffad: 38 % Lågt batteri på mobilen: 31 % Att åka på en matförgiftning av langos: 21 % Träffa föräldrar: 10 %

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

2. Vad vill du se mindre av på festivaler? Kö: 41 % Mr. Cool: 28 % Personer som hellre visar sin outfit än lyssnar på musiken: 22 % Fylla: 8 %

1. Vad är viktigast på festival? Musiken: 41 % Umgänget: 33 % Fyllan: 17 % Vädret: 9 %

6 6. Vad är det fulaste folk har på sig på festival? Keps med inbyggd ölhållare: 41 % Lösstickat, fjädrar och mockasiner: 31 % Bohemiska klänningar: 19 % Gummistövlar: 9 %

5 5. Vad äter du helst på festival? Langos: 41 % Smålandsrulle: 33 % Knäckebröd med mjukost: 16 % Kall ravioli på burk: 10 %

3. Vad vill du se mer av på festivaler? Rimligare matpriser: 35 % Kvinnliga akter: 29 % Fylla: 20 % Crowdsurfing: 16 %

4. Hur bor du helst på festival? I tält: 32 % På hotell eller vandrarhem: 26 % Jag bryr mig inte: 26 % Hos vänner: 16 %

Nya ekologiska Xide med smak av granatäpple och hibiskus.

Xide Organic Pomegranate Hibiscus 33cl 16,90 kr 4,5% vol. art.nr. 1739. Fråga efter den på närmaste systembolag eller restaurang. Distribueras av Carlsberg Sverige AB www.carlsbergsverige.se

GRÖN.

Enjoy Responsibly.

Alkohol är beroendeframkallande.

Krönika

MARKNADSKÄBBEL OCH LEKMANRARITETER

”

idal hotar”, ”Apple går till attack” och ”Spotify samlar ihop en krigskassa”. Det är formuleringar som utan vidare får en att tappa lusten. Som får en att tråna efter något mindre… stridslystet. Vi ville bara höra musiken – nu är det enda som hörs ett ändlöst marknadskäbbel. I ett sådant här tidevarv, där kulturens kärnvärden urholkas i allt högre takt, kan det vara skönt att bli påmind om något annat. Något som inte nödvändigtvis handlar om pengar, konkurrenskraft eller att peppra sönder lyssnarna med tusen och en sorters riktad reklam. Jag tänker på en sån som artisten Tomas Andersson Wij, som häromåret ledde en serie liveintervjuer på Teater Brunnsgatan Fyra i Stockholm. Det var små samtal i all sin enkelhet. Två mickar, lite publik. Som en podcast minus allt förutom själva pratet, menad att finnas till enbart för de som var där då, i stunden. Intimt, förgängligt, ett garanterat minne för livet. Det tar jag framför hot, attacker och krigskassor vilken dag som helst. En annan som är något av en mästare på intimitet är Jens Lekman. I våras lappade han ihop en turné genom spelningar på lokala kaféer, landsortsbibliotek och i vardagsrum – trots att han förmodligen skulle kunna fylla ut de mest etablerade klubbarna i hela Sverige. Han valde det lilla framför det stora för upplevelsens skull och för det älskar jag honom. Det är samtidigt inte första gången Jens Lekman ger sken av att vara en av branschens allra hyggligaste figurer. I oktober 2014 skickade jag honom ett mejl med texten ”Bästa Jens! Det verkligen brister varje gång jag hör All Your Sorrows Reversed på senaste mixtapet. Vad är det för låt? Kommer den släppas i någon form?”. Missförstå mig rätt här: jag brukar inte mejla artister lite ledigt och försöka låtsas som att vi har känt varandra sedan mellanstadiet. Det hör liksom inte till vanligheterna att jag ger utlopp för min fanboyism på det sättet. Men här satt jag, fullständigt förtrollad av fem-eller-så specifika minuter på hans mixtape och visste inte vart jag skulle ta vägen. Så bra var den. Så bra är den. För Jens svarade någon dag senare: ”Kära Hateff! Jag blir så himla glad att du gillar just den, ingen har nämnt nåt om den innan. Från början var den en väldigt lång remix på Erica America från förra skivan. Sen blev den nåt eget, som liksom inte passade nånstans, så förmodligen kommer den vara exklusiv för mixtapet. Men här får du en isolerad mp3:a i alla fall, så kan du lyssna så mycket du vill. Många varma, J.” Och mycket riktigt låg All Your Sorrows Reversed bifogad där i mejlet. 12 megabyte soulsamplande motkultur, en låt att stänga ute varenda jävla krigskassa med. Jag unnar er alla liknande upplevelser, vad ni än må gilla i kulturväg. Sök upp det lilla, det personliga, sånt vi har gott om här i Malmö. Försök bryta igenom muren om det går. Efterfesta med era hjältar. Skicka lästips till era favoritförfattare. Gå fram till dem och säg något som känns efter spelningen. Ge dem och er själva en anledning att glömma marknadskäbblet, om så bara för en stund. ◆

”Efterfesta med era hjältar. Skicka lästips till era favoritförfattare. Gå fram till dem och säg något som känns efter spelningen.”

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

Malmö/Lundredaktör

HATEFF MOUSAVIYAN hateff.mousaviyan@nojesguiden.se Twitter: @h_mousaviyan

SÅDÄRJA. NU ÄR DET EKOLOGISKT OCKSÅ.

33 CL ALK 4,7% VOL ARTNR 11425 WWW.NORRLANDSGULD.SE KONSUMENTKONTAKT 020-789851

Alkohol är beroendeframkallande.

TIDENS ANDA Det vi pratar mest om just nu!

1. Landskronas senaste butikstillskott: Facebook Livs Tobak, läsk, mejeriprodukter, snacks, frukt och tidernas mest ogenerade varumärkesintrång under samma tak!

2. Lima 78 Vafalls, ännu ett ställe med en storstad och två siffror i restaurangnamnet? Är det en pequeño trendito vi skådar bland de latinamerikanska satsningarna i Malmö?

3. Malmö Live ”Tack alla skattebetalare i regionen, utan er hade det här aldrig varit möjligt! Nej, alltså, vi menar det: det hade verkligen inte gått om vi inte hade lyckats hitta ett sätt att fiffla till oss 1,3 miljarder ur era fickor! Så tack ska ni ha!”

4. Hipsters ut ur Möllan Någon verkar ha missuppfattat det här med tvångsflytt av befolkningen – det är inget man får igenom med några små futtiga klistermärken, det krävs statlig hjälp och kommersiellt påtryck, som i Kiruna eller Kina. Gör om, gör rätt.

5. Crossfit-Fabriken till Crossfit-VM Så VM är ända borta i Los Angeles, säger ni? Här kommer en lite ”crazy” idé som ni får tycka vad ni vill om: vore det inte överfett om hela sekten valde att stanna kvar i Los Angeles, även efter VM?

6. Way Out West vs. GT 2.0 Nu nöjer sig WOW inte med att ta bort köttet, i år blir festivalen också mjölkfri. En mycket intressant fråga är i skrivande stund obesvarad: Hur ska GT hantera det? Får vi en laktosvariant på 2012 års köttgate? Kommer tidningen erbjuda besökarna att bli nedsänkta i badkar fulla av åsnemjölk på Linnéplatsen? Kanske bjuda in till mjölkig version av Color Run?

7. Fuck you, ”Malmhattan” Ni kan ta våra 1,3 miljarder och bygga vad ni vill, men kom inte och tro att ni någonsin kan få oss att kalla det ”Malmhattan”. Det finns en gräns.

8. AcroYoga-paren på Ribban Från botten av vårt kollektiva Nöjesguidenhjärta: hoppas ni knyter en ordentlig sjömansknop på er själva och rullar ner till havets botten under någon av era spandexklädda Kama Sutra-sessioner.

9. Den friterade skitkycklingens år KFC, QFC och Broast i samma stad? Hade vi inte vetat bättre skulle vi kunna tro att någon försöker utföra ett storskaligt gödningsexperiment på oss.

10. De så kallade ”glasstronomerna” på Köld Vegansk glass i all ära, men den stora behållningen med Köld måste ändå anses vara att de anställda tvingas kalla sig själva för ”glasstronomer”. Där har ni en LinkedInkompatibel titel så god som någon. Bubblare: Att ta sig ur korpmatch på bästa sätt, styckdetaljer som nästa hipsternördgrej, Birkenstocks – en säsong till?

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

Krog MÅNADENS BÄSTA KROGAR Det har börjat klia i fingrarna och vibrera i luften. Allt gick så fort, och plötsligt är det dags! Myggbett, ljumna kvällar, mornar som blir ofrivilligt tidiga för att vi glömmer att dra ner persiennerna. Allt det där som innebär att vi flyttar våra vardagsrum till parker, kaféer och barer. Sommaren i Malmö har mycket att bjuda på. Vi listar tio ställen du inte vill missa.

1. L’enoteca Västergatan 6, tel 040 43 81 81, lenoteca.se

Vinbar i kvarterskrogsstuk som gjord för sommarens alla vardagskvällar. Här hittar vi något i alla prisklasser och väljer bland främst sydeuropeiska viner. Dessutom: venezianska tapas. Öppet: tis–lör 16–00

2. Söder om Småland Claesgatan 8, tel 040 616 01 12

FOTO CHRISTIAN ANDERSSON

Tryne till knorr.

4. Juicekliniken

fortsätt njuta av kvällen på uteserveringen.

Kärleksgatan 1, juicekliniken.se

Öppet: ons–lör 18–01

Nyöppnade Juicekliniken är perfekt när du behöver en vitaminkick. Har dessutom Malmös första alkoholfria afterwork, om du skulle ha oturen att tvingas sitta på ett kontor dagtid istället för att ligga och lata dig i Pildammsparken.

7. Bord 13 Engelbrektsgatan 13, tel 040 25 87 88, bord13.se

Här flödar naturvinerna i regi av Nomas tidigare chefssommelier tillsammans med gänget bakom hyllade Malmökrogen B.A.R. Dessutom ryktas det om att maten är fantastisk.

Jag vill säga att Söder om Småland är en gammal favorit, men det har faktiskt bara hållit öppet i ett par år. God och kreativ mat, trendigt klientel och spännande ölutbud.

Öppet: tis–fre 10.30–18.00, lör 10.30–16.00

Öppet: tis–lör 17–01

På anrika Savoy serveras dagens cocktail till förmånligt pris varje dag, alltid väl avvägd och i toppklass.

8. Grand

Öppet: mån–fre 11.30–01.00, lör 17–01,

Grand är ett stort och bullrigt vardagsrum för ölsugna vuxna. Gratis och öppet till tre. Allas favorithak!

3. Skybaren i Clarion Hotel & Congress

5. Savoys Cocktailbar Norra Vallgatan 62, tel 040 664 48 00

Dag Hammarskjölds torg 2, tel 040 20 75 00, clarion.nu/malmo-live

sön 17–23

Flådigt, lågmält och en vidunderlig utsikt. Gå hit och ta en cava innan middagen, eller beta av den långa drinklistan och se solen gå ner.

6. Belle Epoque

Öppet: mån–fre 07–01, lör–sön 11.30–01.00

Södra Skolgatan 43, tel 070 97 39 90, belle-epoque.se

Oftast fullsmockat, alltid stimmig och härlig stämning. Kom hit, ät middag och

Öppet: tis–tors 17.30–00.00, fre–lör 17.30–01.00

Monbijougatan 17, tel 040 12 63 13, grandolomat.se

Hyllade Tryne till knorr sjunger tyvärr på sista versen, ifall du inte varit där bör du passa på innan sommaren är slut. Då förvandlas nämligen Tryne till knorr till en pumpa. Eller åtminstone till en helt annan restaurang. Öppet: ons–lör från 17 tills de tröttnar

10. Bouchon Andréelundsvägen 5, tel 040 30 68 50, bouchon.se

Sydfransk rustik bistro för dig som fastnade i stan istället för att ta dig till Rivieran. Inga moules frites, men väl mer spännande lantliga kreationer som man inte får på övriga frankofilkrogar. Öppet: tis–fre 11.15–sent, lör 18–sent, köket öppet till 22

Öppet: fre–lör 22–03

JULIA GUMMESSON

9. Tryne till knorr Västergatan 16, tel 040 793 13, trynetillknorr.se

Skynda hit och käka innan det stänger!

UGGLA KAFFEBAR ÅRETS STJÄRNSKOTT PÅ WHITE GUIDEGALAN PERUANSK RESTAURANG TILL MALMÖ I sommar öppnar Lima 78 på Norra Vallgatan – stans första regelrätta peruanska restaurang på många år. Bakom satsningen står Café Simpans tidigare kock Engels Hurtado, tillsammans med vännen Ruengyot Rengrad. Den förstnämnda har introducerat flera av de peruanska rätterna på Simpans nuvarande meny, och berättar i en intervju med Sydsvenskan att det var därifrån han fick idén om att starta eget. Preliminärt öppningsdatum för Lima 78 är den 4 juli. Planen är en kombinerad lunch- och kvällsrestaurang med plats för 50–60 sittande gäster. HATEFF MOUSAVIYAN

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

Det blev idel glada nyheter för Skånes fikascen när prestigefyllda White Guide delade ut sina årliga kafépriser i mitten av juni. Två av landets tre bästa kaféer ligger i Skåne, och även årets stjärnskott. Göteborgskaféet Da Matteo fick 37 av 40 poäng av White Guide-juryn och vann därmed Årets kafé. Olof Viktors i Glemmingebro kom tvåa med sina 36 poäng och Söderberg & Sara i Ystad slutade på tredje plats med sina 35. Uggla Kaffebar & Café på S:t Knut i Malmö vann Nöjesguidens Malmö/Lundapris för Bästa kafé 2014. Framgångssagan fortsatte under White Guide-galan, då Uggla blev utsett till Årets stjärnskott efter att ha fått bäst betyg av samtliga nykomlingar i landet. Motiveringen till priset löd: ”För att ha skapat en unik stämningsfull mötesplats där gäster i alla åldrar är i fokus likaväl som kaffet, de goda smörgåsarna och kakorna bakade med kärlek och humor.” HATEFF MOUSAVIYAN

CUISINE & CONFESSIONS

THE 7 FINGERS

26–27 9-11 SEPTEMBER

OK TOBER

Nycirkuskompaniet Les 7 Doigts De La Main – The 7 Fingers – framför föreställningen ”Cuisine & Confessions”. En gränsöverskridande upplevelse där dans, musik, spoken word, spektakulär akrobatik och matlagning leder publiken genom berättelser där köket är symbolen för mänskliga möten. INNOVATIV NYCIRKUS I VÄRLDSKL ASS.

I HUVUDET PÅ

ANNIKA NORLIN

9–11

OKTOBER

Annika Norlin fyller Malmö Live under tre oktoberdagar med musik från Säkert! och Hello Saferide och uppträder både med eget band och med Malmö SymfoniOrkester.

FROSSERI I EN ARTISTS KONSTNÄRSK AP.

För mer information och biljetter: Malmolivekonserthus.se

Detta är en annons

SVERIGES ENDA RIKTIGA KASINO

STIG IN I EN ANNAN VÄRLD CASINOCOSMOPOL.SE

Festen når sitt klimax på Penthouse, Köpenhamns internationella houseklubb.

Ta en drink

Eller ta flera. På Penthouse behöver du inte oroa dig för att överbelasta ditt kreditkort. Ett av kännEtEcknEn på penthouse i köpenhamn har alltid varit den fria baren – vilket betyder att all öl, cider, läsk och vissa energidrycker är gratis hela kvällen. Det kan verka underligt, men har sina fördelar. — Fördelarna med den fria baren är många, både för våra gäster och för oss, säger penthouse ägare Dennis Skaarup. Gästerna behöver inte tänka på pengar när de har kommit in, de kan bara hämta en flaska i baren utan att behöva stå i kö. Det gör också att våra gäster kan festa även om det är helgen innan löning. För oss är fördelen att vi slipper trängsel i baren.

Upplev en riktig kasinokväll med underhållning, nöjen och kasinospel tillsammans med dina vänner. Eller varför inte boka in en kväll mitt i veckan? Allt under ett tak – öppet alla dagar. Läs mer om allt spännande på casinocosmopol.se

DEn Fria barEn innebär dock inte att penthouse bara serverar öl och cider. resterande barer erbjuder ett brett urval av cocktails, shots och drinkar. — Sprit inkluderas inte i den fria baren, men vi håller ändå priserna på en bra nivå, säger Dennis Skaarup. Det är viktigt för oss att gästerna känner att vi inte försöker råna dem och det är därför ingen Penthouse fria bar skär ner på väntetiderna cocktail kostar mer än 45 danska och låter dig ha kvar plånboken i pickan. kronor. vi ser hellre att en gäst spenderar lite mindre och kommer tillbaka till oss, än att den bränner tre månaders festbudget på en kväll. Men även om du är sugen på att röja loss kan du få en runda shots för så lite som 50 danska kronor — vad vi vet kan ingen i stan matcha det priset. penthouse filosofi handlar om att klubben är en plats för dans, dryck och att ha kul, och våra gäster ska inte behöva oroa sig för att bli ruinerade bara för att de vill festa. Och penthouse fria bar är klubbens sätt att försäkra sig om att denna filosofi fortlever.

Slottsgatan 33 • Öppet 13–04 • 020-219 219 Alla visar id • Åldersgräns 20 år Spelar du för mycket? Ring Stödlinjen: 020-81 91 00 Penthouse cocktailbar bjuder på ett stort urval cocktails, shots och drinkar.

Dryck COCKTAILGUIDE SOMMAREN 2015

Förra året var Aperol Spritz det enda folk visste om men i år blir det annorlunda. Folk vill gärna kunna dricka mycket och då funkar det inte med allt för spritiga drinkar.

Grillad frukt, lågalkodrinkar och slushmaskiner. Tre bartenders berättar vad du ska dricka i sommar och om deras egna favoritvattenhål.

Emmy Häggkvist Arbetar: Nybrogatan 38 i Stockholm (stängt hela juli). Vad dricker vi sommaren 2015?

– Cocktails med lägre alkohol, mindre spritiga drinkar. Fräscht, bubbligt och fruktigt. Aperol Spritz är lite uttjatat men det finns andra typer av spritz. Jag jobbar gärna med svenska och nordiska smaker, råvaror som finns just nu. Jag har en tävlingsdrink som har midsommartema där jag har sju olika sorters blommor. Allt som är i säsong känns rätt. Odlar du själv ska du ta vara på det du har, typ rabarber, jordgubbar och fläderblommor. Några särskilda spritsorter eller tekniker?

– Det blir mest gin och ljusa spritsorter. Kanske även mer vodka på sommaren för att lyfta fram frukt och bär. Hos oss är det rätt folkligt så vi kommer även att arbeta med kryddat brännvin. Att grilla eller karamellisera frukt känns också somrigt. Och att smaksätta is. Vart går du själv för att dricka cocktails i

2 647:SPARA 4 49:-

Det kan vara kul att ersätta sin vanliga vermouth med någon annan. Samma sak med gin. Testa att ersätta standardginen med en hantverksgin.

Stockholm?

– Jag älskar att hänga på Tweed, Corner Club och Bottles. Under sommaren går jag gärna till Grand Escaliers innergård, Erlands och Supper.

Vart går du själv för att dricka cocktails i Malmö?

Vad dricker du när ingen annan ser?

– Baileys med is! Så himla gott och skämigt.

Love Silow

– Bastard. Men jag vill gärna upp i Skybaren för där har jag inte varit. Verkar ambitiöst. Annars gillar jag ställen som Tryne till Knorr och Kvarteret Åkern, men där dricker jag nog mest vin. När STRÖM kör after work på Adelgatan går jag gärna dit. Det finns även bra klassiska cocktails på bistron Bouchon.

Arbetar: I sommar på Hörte brygga, Ystad, och diverse gästspel på barer i Malmö. Vad dricker vi sommaren 2015?

– Hos mig kommer det bli mycket margaritas och daquiris. Det blir troligtvis två olika smaker och en alkoholfri på menyn varje dag som vi byter ut regelbundet. Vi kommer safta lokala bär och frukt i säsong och jobba med en slushmaskin. Överlag tror jag vi dricker lättare och mer läskande drinkar i sommar. Fokus på volym!

Några särskilda spritsorter eller tekniker?

– Vi kommer jobba mycket med premiumrom till våra daquiris. Och när det gäller bär och frukt kommer vi testa det mesta. Grilla och karamellisera. Vi har också skaffat en smoker, en Little Red Smoke House, där vi provar att röka till exempel ananas och kokos. Det är knepigt att få till bra rök men vi lär oss hela tiden. Vart går du själv för att dricka cocktails i Göteborg?

– Market på Rosenlundsgatan och Familjen, båda har utebarer i sommar. Och gärna också upp till takterrassen på Radisson Blue Riverside.

Vad dricker du när ingen annan ser?

– Hof! Gärna ihop med ett järn Cynar (en bitter kronärtskockslikör).

– Piña Colada. Mmm.

Leo Lahti

Några särskilda spritsorter eller tekniker?

Arbetar: Stranger X Stranger i Göteborg och gästspelar i andra barer under sommaren. Vad dricker vi sommaren 2015?

– Ljus rom och gin blir det nog mest. Vermouth är också spännande eftersom det börjar finnas ett större utbud nu.

– Klassisk daquiri och lågalkodrinkar typ Campari soda och Americano-varianter.

Alf Tumble alf.tumble@nojesguiden.se Twitter: @alftumble

a l i b o m n Här är de laren! a t g ö h m o Multiro modul h t o o t e u l B h c o i r ara 50 % på batte

HITTA VÅRA BUTIKER PÅ HIFIKLUBBEN.SE - TEL: 0771-800090

NR 6, 2015 | NÖJESGUIDEN

BROOKLYN MASH BASH

Brooklyn Brewery Mash kickades igång ordentligt med Mash Bash, artister som Xov, Beldina och Julia Vero var på plats. FOTO: FRIDA MÖLLER, STUDIO EMMA SVENSSON

TILLY JULIA SANDQVIST, LOELLA & MIKAELA MOHLIN

MARIA BERGSTRÖM & LINNEA RUTZ

MARCUS & JOHAN SASHA & ARTEM SAMANTHA BERNSTEIN, CLARE DIETZEN & GABE BARRY

MAX BERGANDER & FRIDA THELL

FREDRIK JONSSON & LINA PETTERSSON

TOM GOREN & ADAM TONÉR

SIMON KUYLENSTIERNA, ELIAS BERNDT ANDERSSON, VICTOR NEVIN & OSKAR PERSSON

COLOR FEAST PÅ DELIGHT STUDIOS

En meny skapad av matkonstnären Emilie Baltz, tillsammans med Andrew Gerson och Janne Holopainen, avsmakades och till det serverades en show av ljus och ljud. FOTO: BEATA HOLMGREN, STUDIO EMMA SVENSSON

BROOKLYN MASH STO

Mellan den 20 och 31 maj Brewery Mash att återvända t största mat-, öl- och konst från ölskolor, matlagning och stand u

BROOKLYN HA HA.

Brooklyn Ha Ha på Debaser Strand. bjöd på mat, musik, skönt häng och stand up.. FOTO: FRIDA MÖLLER, STUDIO EMMA SVENSSON. HABEN AGNES LINDSTRÖM & KALLE OJALA

DAVID SUNDIN 3ALBIN OLSSON, JOHAN HURTIG, JONAS STRANDBERG, YEMI AFOLABI, ELLINOR SVENSSON, ELENA GABETS & DAVID SUNDIN

ERIK HEDENVIND & DIMA CHERNYKH

N BREWEY OCKHOLM

FIFFI JENKINS & PERNILLA FRIARI

PHILIP JALKELÖV & JOEL HANSSON

ELENA GABETS & ELLINOR SVENSSON

BROOKLYN NIGHTS.

j var det dags för Brooklyn till Stockholm. En av världens tfestivaler som bjöd på allt gskurser, live-spelningar up comedy.

Brooklyn Brewery Mash gästade Morfar Ginko. Gärigheter,. Octo Octa, Matt Karmil och Kornel Kovacs stod för musiken.. FOTO: NOAH AGEMO, STUDIO EMMA SVENSSON.

HUNDEN & LALLE

MARTIN & PATRIK JESPER & LEO

MICKE

SARA & EMILIA

GABE & CLAIRE

SARA & AGNES

Litteratur MÅNADENS LÄSNING Brev i april och andra dikter Inger Christensen Modernista

Det är bitterljuvt att läsa Inger Christensens poesi. Brev i april från 1979 är en skrämmande lugn svit, stillsamt vacker som om radernas brott mejslats ut i lera. En kvinna reser med ett barn till en plats, det är vår. Christensen skriver: ”Är detta vattenfall/ av bilder/ verkligen ett hus.” Det är ingen fråga. Hon avhandlar mysteriet som stavas mänskligheten och konstruktionen som stavas språket, men det blir (nästan) aldrig snömos. På grund av precision, rytm och förskjutning, den svävande överblicken spetsas ständigt av närbilder: ett granatäpple, en blåskimrande duva. Marie Silkeberg har nyöversatt det danska geniet med en noggrannhet som matchar textens storhet. Här finns tyglade dikter som på ett oroväckande ömt vis äter upp sig själva. Här finns en kort dikt om universum betitlad Ludwig van Beethoven, och en längre dikt om döden som mest handlar om att skriva. Varför tenderar poesi som kretsar kring döden att handla om att skriva? Jag tror det har med tid att göra. Christensens tid fortsätter vara nu.

Kroppen jag föddes i Guadalupe Nettel Natur & Kultur

Litteraturen är ambivalent, den måste vara fri… Nej, jag bara skojar. Det vet ni redan. Och att det inte är så enkelt, att det till exempel finns något som heter ansvar, verk som är mer subversiva än andra, vilket ni också vet. Med det sagt: det är underbart att sluka Guadalupe Nettels genombrott samtidigt som debatten om ”kulturmannen” kör ännu ett gäspframkallande varv över kultursidorna. Är Kroppen jag föddes i autofiktiv? Det spelar ingen roll, för romanen är väldigt bra. Nettel förvandlar minsta förrädiska barndomsminne till stor litteratur. Boken är förklädd till terapisession, en doktor Sazlavski adresseras med jämna mellanrum, men detta genomskådas kvickt; den som tilltalas är läsaren, och hen tilltalas till marken av en berättarlustens lika flyhänta som kristallklara stil. En stil som skapar poetiska dråpligheter lika ofta som den vågar landa i porträttet av den komplexa marginalen. Porträttet av det hemska, till exempel när en schizofren grannflicka tänder eld på sig själv i huset mittemot. Kroppen jag föddes i är en uppfriskande uppväxtskildring, ambivalens och ansvar i en salig röra.

konflikter och själsligt kaos. Vittnesmål som växer och laddas med en syrlig ton gentemot Europa, gentemot Belarus censur och dödstraffssystem. Det rör sig mellan historien och samtiden, krasst och andligt på samma gång. Sida 54 är min personliga favorit, där finns en hård och kanske hoppfull dikt tillägnad Svetlana Aleksijevitj. Den dagen Rámus förlag lägger ner sin översättningsgärning blir Sverige ett mycket fattigare litteraturland.

Ut Theodor Hildeman Togner Lesbisk Pocket

Theodor Hildeman Togners debut är en plågsamt vacker historia. En prosadikt vibrerande av rosor och språkliga

smärtpunkter. Texten bygger en egen flora, ett rum där metaforiken ständigt slår ut, som kött och blod. Ett förtvivlat motstridigt flickkollage där orden spricker upp över den vita sidan i våldsamma blomsterarrangemang. Här finns ett diktjag som genomgår en sorts samtalsterapi. Som vistas i ett rum, med en spegel. Tiden rivs upp av flickorna. Begäret. Kroppen är ett vemodigt, förrädiskt material. Ut är stundtals trevande, stundtals rasande, stundtals tungt akut ut sin korta titel. Hildeman Togner kartlägger kroppsdysforin och feminineten med en blommande lyrisk skärpa. Hans bok är viktig i en värld där kroppar gång på gång förväntas ”hänga ihop”.

Förhöret Khashayar Naderehvandi Novellix

Khashayar Naderehvandi tilldelades Sveriges Radios Novellpris 2014 för novellen Förhöret som nu ges ut i behändigt bokformat av Novellix. En opålitlig muntlig utsaga (muntliga utsagor är alltid opålitliga!) redogör för ett händelselopp vars bisarra utveckling blir mer logisk i takt med dess sjuka upptrappning. Naderehvandi beskriver en misshandel och glädjen i att kunna knyta en upphittad fluga med perfekt gehör för talspråkets klumpighet och den pressades paranoia. Sen placerar han, helt självklart, en knivbärande stridstupp i denna farligt komiska undersökning av kausaliteten och vittnesmålet, en undersökning som eventuellt får förfärliga konsekvenser. Man måste hålla garden uppe, det är 20 sidor knallpulver, spännande och rastlöst – perfekt sommarläsning.

Adams tystnad Dmitrij Strotsev Rámus

Dmitrij Strotsev laddar sina dikter med lakoniska ironier och kristendomens symboler. Religionen och politiken fungerar som tveeggade katalysatorer för en lyrik som med ytterst få ord lyckas skissa vittnesmål om krig, 22

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

ELIS BURRAU elis.burrau@nojesguiden.se Twitter: @elis_burrau

Scen BÄST JUST NU Sommarscen Malmö

Erhan Ay & Baby Dee

Malmö, den 13 juni–8 augusti

Pildammsteatern, den 4 augusti

Varje sommar återkommer älskade Sommarscen Malmö och varje år blir jag lika glad. Det är inte direkt någon nyhet att det i övrigt råder en viss torka rent scen- och konstmässigt under dessa somriga månader. Och jag vågar påstå att det inte finns något annat liknande projekt i Malmö som har en sådan bredd, alltid håller lika hög kvalitet och engagerar så många som Sommarscen. Publiken förgylls av en kostnadsfri mångfald av scenkonst för alla åldrar. Kolla in sommarscen.se för att skapa ditt eget program för de kommande månaderna. Jag har redan spikat mitt och nedan finner ni tre arrangemang som jag för allt i världen inte kommer förmå mig att missa.

I ett samarbete med Regnbågsfestivalen, Malmö Pride och RFSL håller Baby Dee och Erhan Ay äntligen låda i Malmö. Baby Dee är en transgenderlegend, performanceartist, harpist, cirkusveteran och kompositör som skapar ett unikt sound där pop mixas med cabaret för att sedan doppas i folkmusik. Erhan Ay är en mångsysslande performanceartist och dansare från Istanbul. Tillsammans kommer de utan tvivel skapa en fullkomligt magisk kväll för alla inblandade.

C Me – Skånes Dansteater, Teater Teamus, Kulturcentrum Skåne & Aktiva Tjejer Konsthallstorget/Malmö Live/Scaniaplatsen/ Pildammsteatern, den 24–28 juni

I föreställningen C Me möts dansare med och utan funktionsnedsättning i ett samarbete. Det blir ett möte som resulterar i, som de själva uttrycker det, ”oväntade berättelser, från oväntade kroppar, på oväntade platser”. Föreställningen kommer vara ambulerande genom Malmö med slutdestination Pildammsteatern.

Hold – Anton Borgström, Robin Sundberg & Erik Linghede Scaniaplatsen, den 4 juli

I den normbrytande duetten Hold möter vi dansarna Anton och Robin, koreograferade av Erik. Verket är ett unikt smakprov ur föreställningen Hold som hade urpremiär på Dansens Hus i Stockholm i september förra året. Med Öresund som kuliss utforskas känslor och den fysiska kroppen i ett intimt rörelsemönster. Kolla in den helt underbara officiella trailern på holdtheperformance. tumblr.com och få feeling.

ILLUSTRATION CECILIA HÖGLUND

Konst BÄST JUST NU Ad Reinhardt – Art vs. History

Sisters Academy – The Boarding School

Malmö Konsthall, till den 6 september

Inkonst, den 30 augusti–20 september

Konstnären Ad Reinhardt anses idag vara en av 1900-talets viktigaste (men kanske inte mest kända) konstnärer från andra sidan Atlanten. Med sitt abstrakta uttryck var han med och utvecklade den stil som kom att kännetecknas som abstrakt expressionism under fyrtiotalet och senare även den minimalistiska och konceptuella konstens framväxt. Art vs. History på Malmö Konsthall visar upp en relativt okänd del av Reinhardts arbete – politisk (serie)teckning, text, skisser och dagböcker. En unik inblick i ett inspirerande sinne.

Under tre veckor i september transformeras Inkonst till Sisters Academy – The Boarding School, en imaginär internatskola där vem som helst (över 18 år) kan skriva in sig som elev och under minst 24 timmar leva i en parallell värld som Sisters Hope skapar tillsammans med dig, performativa lärare, konstnärer, andra ”elever” och skolans rektor: The Sister. Du tilldelas en uniform, en karta, en plats att sova och en dagbok och blir en del av en annan värld. En extraordinär performanceupplevelse som du kommer bära med dig för resten av livet. Om du är ett kontrollfreak som jag och inte kommer våga ta steget fullt ut och bo på Inkonst, kan du även besöka konserter och seminarier som arrangeras på internatskolan. Dock med förutsättningen att du då ser dig som en deltagare i verket och inte en betraktare. Tror det kommer bli episkt. Ses där!

PLX Sorgenfri: Celebration Sorgenfrivägen 40, till den 28 juni

I en utställning kurerad av kulturföreningen PLX, i samarbete med MKB Malmö, har ett gäng konstnärer och musikakter gått samman för att fira firandet. I dagarna tre hålls en fusion av installationer, performance, ljudkonst och musik i en bortglömd lokal. Tror detta kan bli en av höjdpunkterna i sommar i Malmö. Håll utkik efter mer information om eventet på: plxplxplx.com.

JULIA HOLST julia.holst@nojesguiden.se

NR 6, 2015 | NÖJESGUIDEN

Tv I varje avsnitt får vi komma hudnära en av världens bästa kockar. Netflix.

Hannibal På tal om mat-tv: Mads Mikkelsens Hannibal Lecter är tillbaka. I förra säsongen växte Bryan Fullers Hannibal från att vara en krimserie med kannibaltwist till att bli en utsökt finsmakarserie. I säsong tre fortsätter förvandlingen. Kanal 9.

Silicon Valley

HBO Nordic.

Det dröjde ett par avsnitt innan den andra säsongen av Silicon Valley kom igång. Men precis som första säsongen är det en varm satir av techmeckat

BÄST JUST NU Kung Fury Visst är det härligt när public service tar sitt allmänbildande uppdrag på allvar. Att premiärvisa Kung Fury på SVT Play är ett beslut som jag bara kan applådera. För om något kan ge basutbudet en kreativ knuff i rätt riktning är det uzi-beväpnade vikingar som rider på dinosaurier. SVT Play

Krunegård och Jinder på turné Little Jinder och Markus Krunegård

Palo Alto. Om du gillar nördhumor är Silicon Valley att föredra framför ärketrista Big Bang Theory.

JIMMY HÅKANSSON jimmy.hakansson@nojesguiden.se Twitter: @jhawkansson

turnerar tillsammans. Eller tillsammans och tillsammans. Mest av allt går de runt och stör sig på varandra var och en för sig. Agnes-Lo Åkerlind och Henrik Burman ligger bakom detta pärlhalsband av obekväm tystnad, frostig friktion och – till slut – mänsklig värme. Edit och SVT Play

Chef’s Table Skit i Masterchef! Om du ska se på mat-tv borde du välja program med samma precision som en mästerkock väljer råvaror. David Gelb följer upp sin fantastiska matdokumentär Jiro Dreams of Sushi med en tv-serie i samma anda.

NÖJESGUIDEN GENOM TIDERNA Redan för elva år sedan kunde vi läsa om F12:s, numera Públicos, överskattade trappa. Efter att åter ha rotat i våra arkiv hittade vi 2004 års mest spännande artikelserie: ”Min enda roliga kväll på Fredsgatan 12”. Nöjesguiden nummer 6, 2004

”De presenterade mig för Rockkritikern som jag var bekant med från en mailinglista.”

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

HOTELL NÖJESGUIDEN SCANDIC No 25 GÖTEBORG 13–15 AUGUSTI 2015

SPEL

UNDER YTAN Bakom förkortningen YCJY gömmer sig Göteborgs senaste indieutvecklare. Nöjesguiden träffar spelutvecklarna som går på djupet med sitt kommande The Aquatic Adventure of the Last Human.

Planet till Metroid och Shadow of the Colossus vidare till Tintin och David Bowies Queen Bitch. Förlagor som alla har starka karaktärer. I YCJY:s spel finns däremot ingen huvudkaraktär. Rymdskeppet, eller ubåten, blir istället bokstavligen en farkost att transportera spelaren genom historien. – Tricket blir då att få spelarens handling runt den världen vi har skapat och ens mål att bli ett med ubåten, förklarar Josef. Det blir mer ens eget äventyr i vår värld. Jag gillar det.

i dricker inte alltid champagne på jobbet, men Josef fyller år idag och vi firar att vi vann Dreamhack Indie Award i helgen. Christopher Andreasson och Josef Martinovsky har varsitt glas bubbel framför sig på bordet. Kontoret som det nystartade spelföretaget YCJY arbetar i är egentligen ett kök i en lägenhet som Josef och Christopher delar. Flärden är högst tillfällig – även om arbetet med kommande och just prisbelönta The Aquatic Adventure of the Last Human redan lyckats göra ett avtryck. YCJY utgör ännu ett i raden av unga, lovande spelutvecklaruppstickare från Göteborg. Staden som fostrat talanger som Erik Svedäng (Blueberry Garden, else Heart.Break()) och Dennaton-tvillingarna (Hotline Miami) är möjligen på väg att få ytterligare en anledning för indiekonnässören att rikta blicken mot Sveriges framsida. Spelet YCJY arbetar på har uppmärksammats i spelmedia världen över och redan snurrat ett varv på Kickstarter.

–

JOSEF OCH CHRISTOPHER träffades på spelutbildningen i Skövde. Som många andra sökte de sig dit på grund av ett stort och långt spelintresse. De var med i samma band och bestämde sig snart för att försöka göra ett spel tillsammans. Keep Walking EP, Josefs och Christophers första projekt, är nästan mer en interaktiv musikvideo än ett regelrätt spel. Det känns som The Verves Bitter Sweet Symphony kört genom något slags Gameboy-filter. Huvudkaraktären går nedför gatan, dricker öl, röker och lyssnar på bra musik. Inte så mycket mer. Men här finns ändå löftet om något mer. En liten försmak av vad den lilla spelutvecklarduon kanske kommer kunna göra i framtiden. Stil blandat med en känsla för helheten, på något sätt. Efter utbildningen flyttade de till Göteborg. – Vi var båda arbetslösa och bestämde oss för att göra ett större, “riktigt”, spel tillsammans och så föddes The Aquatic Adventure of the Last Human, minns Christopher. THE AQUATIC ADVENTURE of the Last Human har ett mer traditionellt

tilltal än sin föregångare. Ett rymdskepp återvänder till jorden efter att ha rest genom ett maskhål. Planeten som den namnlöse rymdfararen återupptäcker är täckt av enorma vattenmassor. Och kvar finns bara de dränkta resterna av en förlorad mänsklighet. Fokus för spelet är på episka bossfighter. Här finns jättelika undervattensvarelser som trålar djupen i jakt på dig, spelaren. Tanken är att du ska utforska havsdjupen i lugn och ro – och sedan stöta på utmanande monster regelbundet. Inspirationen hittar de i allt från Life Aquatic och Apornas 26

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

ATT TESTA SINA vingar i spelbranschen är något de båda länge velat göra, men också något de upplever skrämmande. Pressen är hög och konkurrensen enorm. Det är lätt att försvinna i mängden spel som ges ut dagligen. Många av de som trots allt satsar på att göra spel gör det inte för att bli rika, utan för att de faktiskt vill skapa något i den kulturyttring de räknar som sin egen. Trots att YCJY är relativt nya har de redan en ganska krass syn på branschen. De vill inte ta emot stipendier eller riskkapital. Josef menar att de vill leva på det de gjort. – Jag tror inte jag hade hållit på med spelutveckling om mitt mål var att tjäna pengar, fyller Christopher i. Om vi kan klara av att leva på att göra spel är jag mer än lycklig. Det är lite tråkigt att svenska spel är så förknippade med pengar. Var ser ni er om fem år?

– Jag ser inte var vi är om fem månader ens, säger Christopher. Förhoppningsvis klarar vi av att betala en hyra, mat och öl. Vi är taggade på att göra fler spel! The Aquatic Adventure of the Last Human (PC, eventuellt även Linux och Mac) har inte fått ett officiellt släppdatum ännu. MICHAEL GILL michael.gill@nojesguiden.se Twitter: @MFGill

Van Morrison Tori Amos Thåström Beth Hart José González Hello Saferide Timbuktu Anna Ternheim

Anna von Hausswolff • Nils Frahm Frida Hyvönen • Sofia Karlsson Tony Allen • Jonathan Johansson Love Antell • Noonie Bao Daniel Norgren • Jane Weaver

1–2 AUGUSTI 2015 SKEPPSHOLMEN •

STOCKHOLMMUSICANDARTS.COM • TICNET.SE • 0771-70 70 70

Varannan fĂśrare som omkommer i singelolyckor i trafiken Ă¤r alkoholpĂĽverkad.

Distribueras av Carlsberg Sverige AB. Alkoholhalt 4,6 % vol. Konsumentservice 020-78 80 20. www.carlsbergsverige.se

”VI BEHÖVER VARA TUNGA OCH STARKA” Om du inte tar plusmenyn på Donken är du mesig. De skadade applåderas av planen. Herrarna har alltid ett kön i huvudet. Trots att amerikansk fotboll utövats i Sverige sedan sjuttiotalet omskrivs sporten sällan. Nöjesguiden mötte upp Iki Gonzalez Magnusson från Mean Machines för att ändra på det. Text: LISA CARLSSON Foto: BJÖRN-ERIC ABRAHAMSSON

populärkultur förekommer amerikansk fotboll ständigt. Det görs filmer och serier om sporten, och även de som inte har någon som helst aning om hur spelet går till har sett klipp på när Whitney Houston eller Beyoncé sjunger på Superbowl. Inte lika många vet att sporten har utövats på olika håll i Sverige sedan sjuttiotalet. I svenska Superligan spelar nio herrlag och sex damlag. Iki Gonzalez Magnusson började nyligen spela defensive back för de svenska mästarna Stockholm Mean Machines.

Hur börjar man med amerikansk fotboll?

– Du fyller i en blankett på nätet med frågor om bland annat hur mycket du tar i bänkpress och hur snabbt du springer. Sen får du komma och göra try outs. Jag började i februari kom in ganska sent den här säsongen. Först var jag helt yr och fattade ingenting. Det är skitsvårt att bara fånga bollen. Men alla har varit skitpeppande. Det är inget gullande men det finns alltid pepp och kredd som gör att du vill bli bättre. Det är som att spela i högsta ligan direkt. Man går all in på en gång.

Hur mycket tid lägger du ner?

– Vi tränar två gånger och har match en gång i veckan. Jag är på gymmet minst tre gånger i veckan. Om du går in i tackling och inte är tränad skadar du dig. Kroppen måste kunna hålla emot. Det verkar vara fin stämning och respekt i laget och även för motståndarlaget. Ni applåderar de som blir skadade och måste gå av planen till exempel.

– Verkligen! När vi spelar är det ”kom igen, nu dödar vi dem!” men om någon blir mosad i en tackling ser vi till att kolla att alla är okej. Sen kör vi igen. Det slås av och på. Det jag tycker är grymt med laget och sporten är att det finns stor respekt för alla trots att vi gör saker som potentiellt kan skada varandra. Har ni cheerleaders?

– Herrarna har det, men inte damerna. Om vi går till SM-final ska jag tvinga några av mina vänner att vara cheerleaders. Jag tänker att sporten har väldigt maskulina konnotationer. Stämmer den bilden? NR 6, 2015 | NÖJESGUIDEN

De där grejerna som egentligen inte fyller någon funktion. Typ rita svarta streck i ansiktet och fixa handduken som vissa har i byxlinningen. Det känns lite som när jag var 14 och gjorde mig i ordning för att gå på disco. När jag dansade balett var jag nöjd när tånaglarna blev blåa och föll av. Kan du också känna att det är gött att få skador?

– Ja, för jag vet att jag är där. Som rookie är jag inne och spelar ibland och förra matchen sänkte jag någon för första gången. Det var jävligt skönt. Vissa av de här brudarna är sjukt stora och när de kommer mot en känner man bara att ”shit, antingen skiter jag på mig eller så dör jag”. Och det är skönt att veta att jag överlever. Är det roligast att tackla i hög eller själv?

– Jag tycker det är gött att tackla själv och att det sedan leder till hög. Men det är också kul att köra rakt in i en redan befintlig hög. Förutom när de som är dubbelt så stora som jag också tycker det och jag ligger underst. Då kan jag känna ”men vafan, jag låg ju här?”

”DET FINNS EN HÅRD JARGONG. VI BRUKAR SÄGA ATT NÅGON FÅR ’ONT I HÅRET’ NÄR DE SKADAR SIG.”

Är quarterbacken coolast på riktigt eller bara på film?

– Eloge till quarterbacken men hela laget är väldigt viktigt vilket jag tycker är fint med sporten: vi är 50 brudar i olika storlekar men alla har sin plats. Det är också den första sporten jag har tränat där kroppsidealen är helt annorlunda och schyssta. Hur är de idealen?

– Om du inte tar plusmenyn på Donken är du en mes. Vi behöver vara tunga och starka. Jag och mina kroppstankar mår bra av att känna det. Jag behöver kunna stå emot och då behöver jag fan käka. Jag tycker att det är en väldigt sexig sport.

– Verkligen! Herrarna har alltid ett kön i huvudet. De kan inte ligga i en hög på något annat vis. Det är som att de lever ut någon form av fantasi. Mycket klappar på rumpan också.

– Jo, det är mycket pepp av det slaget, men jag tänker också: vem vill inte slå folk på rumpan i de tighta byxorna? ◆ Lördagen den 29 augusti möter Stockholm Mean Machines Arlanda Jets på Zinkensdamm IP i Stockholm.

– Självklart, men jag tänker också att det är viktigt att vi slutar tänka så. Det här är en sport och det är vad vi gör på planen som spelar roll. Men visst, jag kommer från en queerkultur och tänkte att ”jaha, det kommer vara en massa butchflator” Men så är det absolut inte, vilket är jävligt grymt. Vi har en fett go blandning i laget, vi är olika personer med olika uttryck. Vi är här för att vi älskar fotboll och varandra. Det kan jag tycka saknas i queerfeministiska kretsar. Det finns alltid en pekpinne och det är bara de som har skrivit den senaste grymma krönikan som får vara med i gemenskapen. I laget är vi en familj oavsett. Gör machokulturen att många stannar på planen trots smällar?

– Det finns en hård jargong. Vi brukar säga att någon får ”ont i håret” när de skadar sig. Men när det väl smäller har jag aldrig sett att det skulle vara något alternativ att stanna kvar. Mycket ni gör känns rituellt: strategin, utrustningen, de tejpade kroppsdelarna.

– Ja, speciellt innan match när vi hjälper varandra med vårt glam. 30

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

lu g e r p r e se nte r ar

XOV

KYGO

SAY LOU LOU

YUNG GUD

SOAK

KATE TEMPEST

GOAT

RATATAT RESIDUAL KID ELIAS DOLCE

LA PRIEST SUNN O)))

THAIBOY DIGITAL

LE1F PETITE MELLER S!VAS & UKENDT KUNSTNER VINCE STAPLES URBAN CONE HOOKWORMS AXEL BOMAN

LITTLE SIMZ

SHURA

WA X AHATCHEE

ANNAMELINA BENJAMIN BOOKER AVAVAV DRIPPIN WILDBIRDS & PEACEDRUMS JONATHAN JOHANSSON WHITE FENCE me d r ese rvati on för ändr ingar

köp dina biljetter på

WWW.WAYOUTWEST. SE Eller via Ticnet på 077- 170 70 70, www.ticnet.se samt via Ticnetombud.

partner

mediapartner

supporter

M A U N H A % 0 1 t t a b b a r t n e d u St

VÄRLDENS BÄSTA second handbutik!

Second hand

MALMÖ MÖLLEVÅNGSGATAN 29B

Tel: 040 12 11 10 mån-fre 10-18 lör 11-17, sön 12-16

LUND KYRKOGATAN 5B

Tel: 046 211 07 81 mån-fre 10-18 lör 11-16

MOT TANTENS ERA Tanten syns överallt. Med en befogad fuck it-attityd och erfarenhet från decennier av mode är hon en föredömlig stilikon. Men var kommer hon ifrån, och vart är hon på väg? Och banar tantens intåg på modescenen väg för ett upphävande av åldersdiskrimineringen? Text: TINA VERNON

början av året dränktes internet i hårt exponerade bilder på Joan Didion i stora, svarta solglasögon. Det var high-end-märket Céline som låtit den 80-åriga författaren fronta deras senaste reklamkampanj. Hyllningskörerna ljöd högt, och strax därpå gick modehuset Yves Saint Laurent ut med Joni Mitchell som sitt ansikte i årets vår- och sommarkampanj. Ungefär samtidigt exploderade Instagram, bloggar och tumblrs med klubbkids i stålgrått hår och tips om hur den perfekta, kalla gråa nyansen uppnås delas fram och tillbaka. Många talar om ett uppsving för åldrande inom en bransch som alltid varit fixerad vid ungdom. När det brittiska varuhuset Selfridges bytte ut sitt stående koncept Bright Young Things mot Bright Old Things hänvisade de till ”a retirement renaissance”, en pensionsålderns renässans. Andra läser in cynism och ett exploaterande av äldre i förmån för den bestående unga köpkretsen. Förvisso, målgruppen för de stora modehusen är fortfarande ung, men finns en chans att modevärlden till slut insett att den verkliga köpkraften, generellt sett, finns hos kvinnor över 40 snarare än bland 20-åringar? Oavsett står modeskaparnas tolkning av tanten i framkant år 2015.

FÖR VEM ÄR tanten? Begreppet tycks mer komplext än någonsin. Kan det ens knytas till en viss ålder, eller är det snarare benämningen

på en utdöende generation? Fatima Bremmer hävdar det sistnämnda. 2011 kom hon ut med boken De sista tanterna, resultatet av att under flera år ha pratat med och studerat generationen kvinnor födda 1910–1935. Enligt Bremmer är det den här gruppen kvinnor ur arbetarklassen som är de enda sanna tanterna. – Det var den sista generationen som växte upp utan någon ungdomskultur, säger Bremmer. Alla senare generationer påverkades av ungdomskulturen och ville vara tonåringar, men för tanterna fanns ett vuxenideal redan från tidig ålder. Unga tjejer blev vuxna väldigt snabbt, vilket har präglat och skiljer dem från senare generationer. Inga andra har heller sett samhället förändras lika mycket som de här kvinnorna, därför är de unika som samhällsgrupp. ANNA HAMMARSTEN OCH Nina Adler har grundat och driver

tillsammans butiken TANT på Dalagatan i Stockholm. De talar istället om den moderna tanten. Deras vision är att lyfta och ge begreppet ny innebörd. Det för tillfället negativt klingande och näst intill kontroversiella ordet “tant” vill de återta och ge ny betydelse. Den nya tanten är för dem en äldre kvinna med tid att fokusera på sig själv, som står för sina åsikter och inger respekt. Grundtanken med butiken är att erbjuda kläder av hög modegrad som passar den äldre kroppen. – När vi blir äldre förändras vårt yttre, och vissa kläder sitter inte NR 6, 2015 | NÖJESGUIDEN

lika bra längre. Vi såg att det fanns ett glapp i modeutbudet. Det finns väldigt mycket för 20- och 30-åringar, men de märken som vänder sig till äldre är ofta tråkiga i både färgskala och modell.

tanten växte upp, medan det idag handlar väldigt mycket om att bejaka sig själv och sina egna drömmar. TANTEN ÄR ALLTSÅ i förändring. En ny, uppdaterad version växer

SAMMA PROBLEM HAR stilikonen tillika supertanten Iris Apfel

adresserat. ”Kvinnor i 60- till 80-årsåldern har de ekonomiska medlen och tiden att shoppa, men de kan inte hitta någonting. Det är dags (att det förändras)”, har hon sagt till The Hollywood Reporter. Kanske är detta avgörande för om tanttrenden stannar vid att vara en övergående trend eller blir något bestående. Huruvida vi kommer få se äldre kvinnor i reklamkampanjer och på tidningsomslag i framtiden kan bero på modevärldens vilja att anpassa sin design även till människor över 55. Att tanten inkluderas i köpkretsen känns som en förutsättning för att hon ska fortsätta inspirera den. För varför skulle hon vilja, eller för den delen behöva, vara musa åt en värld som inte ger henne något tillbaka?

”I VÅR SJÄLVFÖRVERKLIGANDE SAMTID BLIR HON ETT LEVANDE BEVIS PÅ ATT ÅLDRANDE INTE LÄNGRE INNEBÄR STAGNERING, UTAN BARA EN NY ERA.” VIKTIGT ATT NÄMNA är att det inte är designen i sig som hindrar äldre från att bära modet, utan klädernas tekniska konstruktion som inte är gjord för en åldrande kropp. Det finns en förlegad uppfattning om att tanten inte är intresserad av nya strömningar och skulle vara oförmögen att hänga med i tiden. Men den moderna tanten är snarare högst medveten om vad som händer i världen, och ivrig att vara en del av den. Målgruppen som ökar mest bland användarna på YouTube är personer mellan 65 och 74 år, och pensionärer idag reser mer än någonsin. Till Annas och Ninas butik kommer många på jakt efter moderiktiga plagg. De berättar bland annat om en dam i 90-årsåldern som nyligen köpte en designerkappa. – Hon var först tveksam till när hon skulle använda den, men kom efter ett tag fram till att det kan hon göra när hon handlar mjölk eller går sin söndagspromenad. Den var skitsnygg, klart hon skulle ha den! Kanske hänger det ihop med självförverkligandet Fatima Bremmer pratar om, som tidigare inte funnits bland tantgenerationen men nu blir mer av en självklarhet bland äldre. – Något självförverkligande fanns inte på kartan under perioden då

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

fram, och det är henne vi ser framför oss på reklampelare och i våra Instagram-flöden. Som alla trender och strömningar i kulturen hänger det ihop med vad som händer i samhället i övrigt. Vi lever längre och håller oss aktiva upp i högre åldrar. Fler stannar kvar längre i arbetslivet, även inom mode- och mediebranschen, vilket kan vara en av förklaringarna till att tanten exploderat i vårt kollektiva medvetande. När tanten har bevisat sin plats i samhället vill alla ha en del av henne. Instagramkontot @baddiewinkle har nära hundratusen följare, med fans som Miley Cyrus och Drake. Alla verkar vilja ha Baddie som mormor. I beskrivningen av kontot står det ”stealing your man since 1928”, och 86-åringen från Kentucky posar med joints, bär batikmönster i neon och visade nyligen upp baddräkter i klädmärket Dimepieces reklamkampanj. ETT ANNAT FENOMEN som var med och startade

rörelsen med tanten som stilikon, är Ari Seth Cohens blogg, Advanced Style. På bloggen postar han en form av streetstylefoton av fashionabla tanter och farbröder. Bloggen har under åren blivit enormt populär, och även inspirerat Cohen till att göra en dokumentär med personerna han träffar och fotograferar. Här rör det sig visserligen om New Yorks societet och inte gemene kvinna som lekfullt experimenterar med sin garderob, men det verkar onekligen som att damerna har gått i bräschen för tantens intåg på modescenen. ATT ÅLDERSDISKRIMINERING förekommer i

samhället är ett faktum. Fatima Bremmer berättar att flera av de äldre kvinnor hon talat med upplevt en starkt nedlåtande ton gentemot dem, att de ofta dumförklaras enbart på grund av sin höga ålder. Det här är någonting tanttrendens kritiker menar inte kommer förändras trots tantens ökade plats i det offentliga medierummet. De ser castandet av äldre kvinnor i modevärlden som cynism och en typ av sarkasm. En slags exotifiering av åldrandet att beskåda på håll utan att ge något verkligt utrymme på egna villkor. Samtidigt känns ingen av de aktuella kampanjerna på något sätt hånfulla. Det verkar istället finnas en genuin beundran hos modeskaparna för dessa äldre damer och allt de hunnit uppnå genom åren. På samma sätt verkar inte profiler som Baddiewinkles popularitet handla om att de skulle vara skrattretande eller något att ironisera över, utan det finns snarare beundran, kanske även något hoppingivande, över att livet inte tar slut efter 65. Är det därför vi nu tar tanten till våra hjärtan som något mer än en bullbakande mormor? I vår självförverkligande samtid blir hon ett levande bevis på att åldrande inte längre innebär stagnering, utan bara en ny era. Tantens era. ◆

DeTTa är eN aDverTorIal I SaMarbeTe MeD vISIT Turku.

åbo – kiss my turku

Butiker

kluBBar

art design artdesign.fi Kui design kuidesign.fi turku design now! turkudesignnow.fi

dynamo dynamoklubi.fi Klubi klubi.fi alvar alvarbaari.fi

Mat och dryck

Boende

Café art cafeart.fi Pinella pinella.fi tintå tinta.fi teekki uusiapteekki.fi restaurang ludu udu.fi saluhallen kaupahalli.fi Ölbryggeriet panimoravintolakoulu.fi

radisson blu marina Palace Hotel radissonblu.com/ hotel-turku scandic Plaza åbo scandichotels.fi/plaza original sokos Hotel Hamburger börs sokoshotels.fi Se alla webbisoder på nojesguiden.se/abo och läs mer om Åbo på visitturku.fi.

I tv-serien Åh, Åbo får vi i fyra webbisoder följa med när Nöjesguidens Pelle Tamleht och bloggerskan Michaela Forni skaffar sig en bild av staden som blott ligger 17 mil från Stockholm, men på andra sidan Östersjön. Jag befinner mig vid Stadsgårdskajen i Stockholm, på Viking Lines färjeterminal. I vanlig ordning lite för långt före utsatt tid då inte ens båten är på plats. Åbo ligger blott 17 mil ifrån Stockholm, men färjan över Östersjön tar nästan tio timmar allt som allt. Lyckligtvis finns det gott om restauranger och jag har blivit lovad en A-hytt. Anledningen till att jag är här med min kabinväska är att jag tillsammans med bloggerskan Michaela Forni har blivit inbjuden av Visit Turku för att göra det jag kan bäst – äta, dricka och ha det gott. I två dygn ska vi kräma ur det mesta ur Finlands första huvudstad, en gång i tiden Sveriges näst största stad och Europas kulturhuvudstad 2011. Stadens slogan ”Kiss my Turku” är en blinkning mot storebrorsan Helsingfors att man minsann har minst lika mycket kulturliv att erbjuda som denna. Efter en färjetur bestående av mat, dryck, lite enarmade banditer och kanske en och annan fot på dansgolvet vaknar jag upp i hamnområdet till ett Åbo som badar i gryningsljus. På förmiddagens schema står inredningsbutiker samt ett möte med hårdrocksbandet Hanoi Rocks gamla sångare Michael Monroe. Då hårdrockare enligt min erfarenhet har en tendens att vakna sent har jag bestämt mig för att börja med det tidigare. Mina steg leder dock först till Café Art vars ägare har vunnit titeln Årets Barista inte mindre än åtta gånger. Då Finland är det land i världen som dricker mest kaffe per capita, förstår jag hur mycket detta är värt. Tolv kilo kaffe per person går åt årligen, vilket är mer än dubbelt så mycket som tvåan Italien. Stärkt av

”I två dygn ska vI kräma ur det mesta ur FInlands Första huvudstad”

koffeinet och att min reskamrat Michaela nu har anlänt från flyget ger vi oss gemensamt i kast med några av stadens mindre butiker. Finland är som bekant känt bland annat för inredningsdesign och få kan ha undgått att Alvar Aalto, Marimekko och Iittala härstammar härifrån. Så om du gillar rena linjer, mönster och glas är du hemma. Michael Monroe, som vi möter upp i en av stadens få kvarvarande skivbutiker, har förutom att vara sångare och frontfigur i Hanoi Rocks hunnit med att släppa soloskivor samt gästa alltifrån Aerosmith till Guns N› Roses. De sistnämnda har uppgett just Hanoi Rocks som en av sina stora inspirationskällor, och Michael själv har varit stilbildande för många blonderade glamrockare. Han bekräftar bilden av Åbo som en kulturstad och menar att staden sin storlek till trots har en bra grogrund för både nya och erfarna artister. Han menar också att bilden av Finland som ett land som bara erbjuder schlagerjumbos och hårdrock är överdriven, då till exempel EDM-scenen är stor – även om han själv inte riktigt kan förstå hur det kan kallas konsert när någon spelar från en usb-sticka. Efter en snabb lunch på nyöppnade restaurang Ludu är det dags för dagens andra träff med en känd Åboprofil. Årstiden till ära möter vi upp den unga politikern Li Andersson på en av de båtar som erbjuder soldäck med servering i Aura å. Med över 15 000 personröster har hon som 28-åring blivit en av de yngsta i Finlands riksdag någonsin, och hon pendlar således dagligen till huvudstaden men har valt att stanna kvar i Åbo. På frågan om hur hon skulle sammanfatta staden med tre ord menar hon att dessa skulle vara «kultur, hav och mat». Vi tar orda på det och ber henne visa oss Saluhallen vars utbud också bekräftar denna utsago. En rolig detalj är att serveringen är inredd som en tågvagn, vilket får den pendlande politikern Li att känna sig hemma. Kvällen inleds med middag på Tintå, en vinbar modell mindre men med en välsorterad vinlista.

Det är svårt att slita sig härifrån, men med ett späckat schema har vi inte något val utan rör oss strax vidare till Nya Apoteket. Lokalen har fått behålla sin inredning och ser ut som den gamla skolans apotek, och med sitt breda utbud av öl och starkt är baren ett perfekt ställe att börja kvällen på. Rundan fortsätter till rockklubben Klubi, via karaoke där vi upptäcker att finnarna sympatiskt nog dansar pardans till sången och fortsätter sedan till bar Alvar som närmast kan liknas vid en designad ungdomsgård för vuxna. Kvällen avslutas på Dynamo som kvällen till ära erbjuder YouTube-dj:s. En glimt av det hippa Finland. med gårdagens utgång i kroppen beger vi oss

till en lämplig dagen efter-aktivitet i form av sightseeing vid Åbo Slott. Byggnaden har precis fått stå modell i The Girl King, filmatiseringen av Drottning Kristinas liv med Michael Nyqvist i en av huvudrollerna. Slottet ligger i hamnområdet, är väl värt att se, och resan tillbaka över ån gör du helst med hjälp av färjan Föri som tar ganska precis 90 sekunder. Vi beslutar oss för att avsluta vår visit i Åbo på en av stadens klart viktigaste sevärdheter – Ölbryggeriet. Panimoravintola Koulu (Bryggerirestaurang Skolan) är en gammal flickskola från slutet av 1800-talet som i slutet av nittiotalet byggdes om till ett ölbryggeri och är idag ett av landets största. Mycket av originalinredningen är kvar och byggnaden som också erbjuder restauranger och festlokaler påminner med sin stora biergarten, där vi rundar av vår resa med en rejäl ölprovning, närmast som en bayersk ölhall. färJemyset till trots tar vi flyget hem tillbaka

till Sverige och Stockholm. En resa som tar cirka 25 minuter, och jag hinner inte ens dricka upp min soda innan det är dags för landning. Pelle TaMlehT

SVERIGES ENDA ROCKSTJÄRNA Hon är aktuell med en populär singel och hyllad serie. Greta Thurfjell har träffat Little Jinder för ett samtal om ilska, att bryta regler och strävan efter något verkligt. Text: GRETA THURFJELL Foto: PATRICIA REYES Visual Art: STUDIO SLOBODAN

et har varit ett händelserikt senaste halvår för Jinder den yngre. Sen hon släppte sin svenska debutskiva Little Jinder i november 2014 har hon hunnit vinna en Grammis, turnera land och rike runt, och medverka i en tv-serie om henne och artistkollegan Markus Krunegård, Krunegård och Jinder på turné.

Hur började allt med tv-serien? Varför parades du och Markus ihop från början?

– Jag hade gjort sådär som jag gör ibland, sagt något som man inte ska säga högt. Jag har fått lära mig den hårda vägen att man inte ska nämna namn, men jag råkade säga ”vem orkar lyssna på Markus Krunegård?” i en intervju. Sen behövde han ett förband till sin turné i höstas, och frågade mig. Jag tror att det var på grund av det jag sa. Men det visade sig att Josefine skulle gå back på att följa med på turnén – och någonstans där började tv-skaparna Agnes-Lo Åkerlind och Henrik Burman, kompisar till Josefine respektive Markus, ana en historia. De föreslog att de skulle följa med på turnén och filma, Josefines skivbolag gick in med pengar för att hon inte skulle förlora ekonomiskt på äventyret, och resten är närmast att betrakta som modern tv-historia. Serien som utforskar den initialt dåliga stämningen mellan poptjejen och rockmannen, och på sikt följer deras spirande vänskap, har blivit unisont hyllad av kritiker och tittare. – Många tror att serien är spelad, att händelserna är fabricerade, men så är det inte. Ju längre in i serien man kommer kan man se att jag blir mindre obekväm. Varken du eller Markus verkar vara personer som är bra på att fejka eller spela. Det känns som att ni gör saker på ert eget sätt eller inte alls.

– Verkligen. Jag ser att jag tyglar mig i vissa situationer, reagerar på sätt som jag inte hade gjort annars. Det var en väldigt udda upplevelse. Men jag tycker om när det är konstigt.

– Något jag tycker är skönt är att det inte har blivit någon ”grej” kring serien. Det känns som att folk som är intresserade av musik tittar på den, inget har blivit viralt, liksom. Jag har inte fått massa hat, vilket jag var rädd för.

hände egentligen?”. Lite internettroll hörde av sig, eller inte så lite, ganska många. Folk tyckte att det var fett jobbigt att jag var full och avbröt Filip & Fredrik hela tiden. Men jag visste att det skulle bli så, ingen visste vem jag var. Det jag kan känna är att Filip & Fredrik själva står för att de vill skapa märklig stämning, och så ställer man upp på det, ger dem vad de vill ha. Och då reagerar deras publik genom att bli arga? Varför kollar ni i så fall?

SOM EN DEL av marknadsföringen av Krunegård och Jinder på turné

Du gillar konstig stämning, de gillar konstig stämning – det var ju en perfect match.

Av vad jag har sett verkar de flesta tycka att det är roligt att det är så obekväm stämning.

var Josefine nyligen med i Filip & Fredriks talkshow Breaking News. Intervjun blev en så kallad ”snackis” eftersom Josefine kom dit full, shottade tequila, hånade Fredrik Wikingsson och, enligt de stormande tittarna, betedde sig illa. Men hon fick också mycket hyllningar, och kallades frekvent för ”vår enda rockstjärna”. – Det finns inte så mycket att säga om det.

– De bjöd in mig, och när jag tänker på dem tänker jag att de är såna som gillar att vara fulla i tv, så då kom jag dit och var skitfull. ”Det kan bli kul”, typ.

Har du vågat kolla?

Du blev kallad ”Sveriges enda rockstjärna”. Ser du på dig själv som en sån?

– Ja, jag var tvungen att kolla dagen efter, jag bara: ”vänta, vad 36

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

Som ett socialt experiment.

– Ja, men jag var full på riktigt, jag hade plåtat mitt omslag och därför druckit vin hela dagen. Det var väldigt naturligt.

– Jag tycker rockstjärna är något man är om man är fett normbrytande. Att vara full i tv är inte så normbrytande, det känns som något ganska många har gjort innan jag. Det är svårt att vara rockstjärna idag. Eller, samtidigt inte, för alla artister är så jävla töntiga, de bara hämtar på dagis, ingen knarkar eller festar på riktigt. Folk vill att man ska ta den rollen. Nej, jag tänker verkligen inte på mig själv som en rockstjärna, men jag har nog lättare att sitta där och avbryta folk. Varför det?

– Jag har fått skäll, från det att jag var liten, för att jag har pratat mycket. Min mamma har alltid uppmuntrat mig att vara som jag är – som alla föräldrar förmodligen gör, men jag tog det väldigt bokstavligt – och så har jag bara fått straff för det. För att jag är tjej, för att jag är för liten. Man är alltid i underläge, och det har byggt upp någon ilska eller frustration hos mig, som gör att jag har blivit lite gränslös i sociala sammanhang. Jag har varit så förbannad så länge att jag inte tänker på sånt längre, utan det har som av ett sandpapper

bara suddats bort i mig. Jag orkar inte med regler. Som när jag säger att Markus Krunegård gör tråkig musik, jag funderar väldigt mycket på sånt. Gud vad folk gör mycket saker för att bli omtyckta, gud vad folk gör slätstruken musik, gud vad musikbranschen är enkelspårig. Vilket gör att man blir irriterad, och då beter man sig därefter. Det märks att Josefine, precis som hon säger, ägnar mycket tankeverksamhet åt detta. – Nu ska jag inte heller nämna några namn, men det finns typ fyra manliga producenter i Sverige, och allt de gör älskar alla. Jag tror inte på det! Jag vill inte att det ska vara så, jag vill att det ska finnas mer plats för annat. Du är som 2015 års version av en punkare.

– Ja, jag försöker ju ha med mer gitarr i mina låtar, så… Inspirerad av Markus Krunegård?

– Haha, ja. Han lärde mig spela lite på turnén. Hur var du som barn?

– Mamma säger att jag var väldigt snäll, men hon är väl inte så NR 6, 2015 | NÖJESGUIDEN

objektiv. Grejen är att jag typ har förträngt min barndom. Det är så jävla konstigt, jag brukar tänka ganska ofta på om jag har några barndomsminnen. Men jag har typ tre. Vad gjorde jag när jag var barn? Jag tror att jag förändrades ganska mycket i perioder, men som barnbarn, alltså när jag var liten, var jag lugn men utåtriktad. Jag gillade människor, och babblade extremt mycket. Men jag var inte hysterisk, jag var inte jobbig heller. Mamma brukar säga att hon kunde sätta mig på en grusgång och säga till mig att leka, ”jag ska jobba i två timmar”, och så satt jag där. Underhöll mig själv, liksom. Jag har alltid varit bra på att ta hand om mig själv, jag tror inte att jag var så krävande. Jag har alltid gillat att vara bland folk.

MEN VI ÅTERGÅR till musiken. När Josefine var 16 gjorde hon musik

på engelska, och hennes första skiva är också den engelskspråkig. Vad var det som fick henne att byta till sitt modersmål? – Att göra musik på svenska är pretentiöst, man har en bild av att det är det töntigaste som finns. Jag skäms när jag tänker på att jag gör det. Så varför började du?

– Jag provade att översätta en av mina engelska låtar till svenska och satt på riktigt och skrattade i studion för att det lät så löjligt. Men det väckte mycket hos mig. Helt plötsligt fick jag mycket mer kontroll. På engelska har man ingen riktig relation till det man säger, det är för lätt att vara ”poetisk”. Som svensk tycker man att allt på engelska låter snyggt.

JOSEFINES MAMMA ÄR Åsa Jinder, välkänd riksspelman och nyckel-

harpist. Jag är på förhand tveksam till om jag ska ta upp det faktumet med Josefine eller inte, eftersom jag har en känsla av att hon inte gillar att prata om det. Men när ämnet kommer på tal skrattar hon bara. – I början var det väl viktigt, som när man är liten och ”kan själv”. Men jag känner mer och mer att jag bara är stolt över henne. Vem bryr sig? Jag kan inte ändra på vem jag är eller vem hon är, så jag har bara försökt omfamna det. Hon förtjänar den uppmärksamheten. Har det att göra med att du har upptäckt att du faktiskt kan själv nu?

– När man börjar göra musik är det enda som är viktigt att man får göra musik, man gör vad som helst för att få göra det. Så när någon kommer och säger ”din mamma” svarar man ”prata inte om det”. Men det är så jävla najs att min mamma gör musik, för hon fattar hur det är. Jag var mer ängslig förut, man fick inte ta ifrån mig min legacy genom att prata om någon annan, men nu tycker jag bara att det är trevligt. Josefine Jinder började själv göra musik när hon var 16 år gammal, ihop med SoundCloud-musikern HNNY som då var hennes skolbästis. Året var 2004 och de hängde i skivaffärer, laddade ner musikprogrammet Acid och lärde sig det utantill, och spelade till slut in en hel skiva. Josefine beskriver den som ”gitarr och samplingar”. Sen upptäckte hon synthen. – Jag köpte en Juno-2:a, en gammal analog synth. Jag kommer ihåg att det var vinter och att jag romantiserade som fan, snön och gatlyktorna, att jag var ensam… Jag var ute och tjuvrökte svinmycket cigg och lyssnade på musik, och sen gick jag in och gjorde ljud, och tänkte att ”det är såhär det är att göra musik”. Det är fortfarande exakt den känslan som är fet. När man hamnar i en annan värld. Jag blev besatt av den grejen, att det var en sån jävla flykt. Jag var uppe på natten, försov mig till i skolan, började få dåliga betyg, och då var musiken det enda som var roligt. Det blev en spiral som bara har fortsatt, och som fortfarande är som den är, nu när jag är 27.

”VARFÖR ÄR JAG SÅ RÄDD FÖR ATT MISSLYCKAS MED ATT HA FAMILJ? FÖR ATT JAG NÄRMAR MIG 30 OCH ALLA NORMER SÄGER ATT DET ÄR SÅ JAG SKA KÄNNA, OCH DÅ BLIR JAG FÖRBANNAD OCH BLIR FULL I BREAKING NEWS ISTÄLLET.” Så Josefine hoppade av gymnasiet – ”det var klaustrofobiskt att gå i korridorerna” – och flyttade till England för att gå på Paul McCartneyägda musikskolan Liverpool Institute for Performing Arts. När hon kom hem igen jobbade hon i musikaffär tills – pang – hon fick amerikanskt skivkontrakt. På detta följde två EP:s på engelska, Polyhedron som kom 2008 och Youth Blood ett knappt år senare. 2013 kom debutskivan Break Up. – Jag fick för första gången lite pengar. Nu, när det ändå går ganska bra, har jag en låginkomsttagares årsinkomst. Det här är första gången i mitt liv jag har så mycket pengar som en människa klarar sig på, men hur har jag överlevt tidigare? Jag har harvat så jävla mycket, tagit något dj-gig för tusen spänn för att ha till mobilräkningen. Levnadskonstnär har jag varit från att jag var 20. Jag frågar vad Josefine hade jobbat som om musikkarriären inte hade fixat sig till slut. Svaret kommer blixtsnabbt. – Djurskötare. Jag kan inte tänka på djur utan att börja gråta. Det känns som ett drömjobb alla har när de är små.

– Jag har aldrig slutat drömma. Jag har någon hobbyanalys om att jag är ganska hård mot min omgivning och mot mig själv, men djur kan jag inte vara hård mot. Det berör någon extremt mjuk punkt i mig, det är det finaste jag vet i hela världen att de går runt och existerar. Det är drömlivet. Jag vill ta hand om stora djur, elefanter, giraffer. Det är en större utmaning att få en elefant att gilla en än någon på Spy Bar, liksom. Jag gillar inte att släppa in folk, men jag kan släppa in en elefant, för den skulle aldrig göra mig illa. Förutom att döda mig. Men då får den göra det. Det är inget personligt mot mig. 38

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

– Engelska är coolt, vilket gjorde att jag blev allergisk. En varg söker sin pod [en podcast av kulturarbetarna Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli, reds. anm.] sa en så himla rolig grej, apropå det, om Robyns Volvo-reklam. Hon säger ”jag är en fis i rymden”, vilket översätts till ”I’m just a drop in the ocean”. Det är så poetiskt och mäktigt på engelska, men ”en fis i rymden” är typ Stefan & Krister. Det var det jag tyckte var så kul när jag började skriva på svenska, det är mycket svårare eftersom allting låter som Lasse Berghagen. Det blev en sport för mig att hantera det. Som person är du ganska rolig och hejig, men din musik är allvarlig och ofta uppgiven. Jag förstår att du inte vill göra skämtmusik, men varför är det så?

– Jag är inte så glad. Det låter kanske hemskt att säga så. Men eftersom jag är en väldigt utåtriktad person har det blivit en flykt från hur jag mår, eller är, egentligen. Jag använder humor som försvar. Man kan skratta åt allt. Jag måste skratta åt allt. Men musiken är mitt utrymme att vara allvarlig, ett ställe där jag kan vara ärlig med hur jag faktiskt känner. Det kan jag inte vara mot någon annan. När jag mötte Josefine inför släppet av hennes svenska debut sa hon att hon var rädd för att göra bort sig. Jag frågar om den känslan finns kvar. – På ett sätt beter jag mig som att det är det enda jag eftersträvar. Jag gör musik på svenska för att det är pinsamt, liksom. Men jag är rädd för att inte bli tagen på allvar. Jag är rädd för att mitt liv ska fortsätta kretsa kring mitt jobb och att festa. För att jag plötsligt ska vara 30 och inte lyckats ha en nära relation. Det går ganska dåligt. Men det skulle jag tycka var att göra bort mig, att slösa bort mitt liv. Det är inte ens så långt bort, men att vara 30-någonting och inte ha haft något verkligt… Vad vill du ha som är verkligt?

– Det är det som är jobbigt, att man inte vet vad det är. Jag tycker det är så sjukt att samhället propagerar för att det är familj, det gör att man känner en fabricerad längtan efter det, men jag har inget behov av det egentligen. Varför sitter jag och tänker på att jag kanske inte kommer få barn? Hon upprepar frågan flera gånger. – Det är en sån grej som bygger ilska inom mig. Varför är jag så rädd för att misslyckas med att ha familj? För att jag närmar mig 30 och alla normer säger att det är så jag ska känna, och då blir jag förbannad och blir full i Breaking News istället. Men nu måste något som är verkligt komma in i mitt liv snart. Om det är pengar eller en kille eller ett jävla barn, jag har ingen aning, men något som gör att jag kan andas ut lite. Det är jag rädd att misslyckas med, att jag ska bli en Thorsten Flinck-person. Det finns en sån otrolig svärta i honom som jag kan känna igen mig i, men jag vill inte profitera på det. Jag vill inte bli den personen. Jag vill bli en lugn, harmonisk och glad person, men jag gör bara bra musik om jag skriver utifrån mina svårare sidor. Men hur bra är det att exponera de sidorna hela tiden? Vi kommer in på Josefines senaste singel Sommarnatt, som hon gjort tillsammans med Fiona Fitzpatrick, ena halvan av Rebecca & Fiona. – Det är det som är skönt med Sommarnatt, där har jag kunnat slappna av lite. Jag ville vara glad och göra något som lät fint, ta från en annan bank än känslobanken. Och det var så skönt. Hon berättar att den handlar om hennes vänskap med Fiona. – Jag försöker verkligen alltid skriva om något annat än kärlek, för jag tycker det är så jävla ointressant. Det kanske är för att jag inte har någon kärlek i mitt liv. Men det här handlar om ny vänskap, om när jag lärde känna Fiona. När vi började ses tänkte jag: ”Är jag lesbisk, eller?”. Jag ville bara vara med henne hela tiden, jag kanske kunde tänka mig att ligga med henne… Vi hade så jävla roligt, det var aldrig så att vi vaknade på morgonen och bara, ”jaha, det var bara för att vi var så fulla, hur ska vi bli vänner på riktigt?”. Det känns utifrån som att allt rullar på så bra för dig nu. Du är överallt, du släpper musik hela tiden, du har tv-serien, turnén…

– Men man måste också ta in i ekvationen att det har varit så jävla mycket slit. Jag känner mig emotionellt utbränd. Då blir det svårt att se att det går bra. Det är så mycket som händer, jag orkar inte ens tänka på det, jag har mått skit i fyra år innan jag kom hit. Det här kanske är en liten payoff, men vad är det egentligen värt? Jag vill kunna uppskatta det som händer, för det är verkligen ett privilegium. Jag måste försöka lära mig att förstå det. ◆ Både Sommarnatt och Krunegård och Jinder på turné finns ute nu. Den senare recenseras på sidan 60.

NR 6, 2015 | NÖJESGUIDEN

OCH DEN MODERNA TIDEN 21.2–6.9 2015

Moderna Museet Malmö

Ola Billgrens plats 2–4

www.modernamuseet.se

Öppettider: Tis–sön kl. 11–18, mån stängt

Nils Dardel, Paranoikern, 1925 © Nils Dardel. Foto: Kari Lehtinen

NILS DARDEL

NÄR PORREN TAR ÖVER För 20 år sedan gick ungdomar på skattjakt i skogen efter fuktiga porrtidningar för att få sig en glimt av framtiden. Nu är det bara att dra fram mobilen för att få se avancerat könsumgänge. Nöjesguiden träffade Sarah, som när hon var 14 satt vid datorn fyra timmar om dagen och skrollade sig fram från missionärssex, till bdsm och gruppsex, till djur och regelrätta våldtäkter. Text: JENNY NORDLANDER

en generation unga vuxna som växer upp nu har obegränsad tillgång till porr. När jag, som är 30 år gammal, var liten fick två sekunder hångel på Beverly Hills duga som inspiration. Alla i skolan visste såklart också att Kanal 6 visade erotisk film på tisdagar 22.35. Det är världens mest naturliga grej att vilja se nakna människor tillsammans när man hamnar i puberteten. De senaste åren har begreppen ”porrberoende” och ”porrimpotens” fått spridning. Först i USA och sedan några år också här i Sverige. Mansjouren i Stockholm har sagt sig svämma över av samtal från pojkar som känner att deras porrkonsumtion gått över styr. Många vittnar om hur de fastnar i porren framför datorn och i samband med det tappar lusten när det väl gäller i verkligheten. För Sarah, som är född 1990, började det när hon var 13 år – precis innan hon fick mens och i samband med att hon började onanera. – Jag kommer inte ihåg hur det startade, det var väl någon liten ruta som dök upp, sådär, du vet. Och så är man nyfiken, jag hade aldrig haft sex då. Det var precis när internet kom och började funka bra, det blev så enkelt. Hon minns hur hon blev expert på att dölja alla spår, rensa cacheminnet och historiken. – Det gick verkligen hand i hand. Jag lärde mig sjukt snabbt, blev lite av en expert. Vi hade ju en gemensam dator och jag var livrädd att mina föräldrar skulle se vad jag höll på med.

Hon berättar om sitt beteendemönster där i början av 2000-talet och det låter som ett typexempel på vad man kan läsa på olika internetforum där ungdomar frågar sig om de har blivit porrberoende. Det som beskrivs där, och av flera amerikanska psykologer som har intresserat sig för ämnet, är egentligen en klassisk beroendeproblematik – hur det krävs mer och mer för att få den där kicken. Till slut får det en avtrubbade effekt och många beskriver hur verkligheten slutar vara tillräcklig för att de ska tända. – Först tittade jag på vanliga stillbilder men det blev snabbt astråkigt, säger Sarah. Så jag gick över till rörlig bild, först liksom vanlig porr, hetero, gay och sen gruppsex. Men också det blev snabbt ointressant, så jag började leta mig genom alla genres, systematiskt. Jag hamnade i riktigt grov bondage och BDSM, där människor faktiskt skadade varandra. Och mycket fisting, alltså fistingliknande saker. De stoppar in allt, i alla hål. Inklusive ett huvud en gång. Jag fattar inte hur mycket det går att stoppa in. – Det var också mycket som låg på gränsen, där det var oklart hur mycket som var tvingat på riktigt och hur mycket som var spelat. Jag såg en video som helt säkert var filmade övergrepp i en stuga någonstans i Ryssland. DEN AMERIKANSKA PSYKOLOGEN Gary Wilson har startat sajten

Your Brain On Porn, som samlar både mer och mindre vetenskaplig information om porrberoende och fungerar som ett forum för, främst NR 6, 2015 | NÖJESGUIDEN

män, som känner att deras liv påverkas negativt av porr. Gary Wilson menar att människan inte är skapad för att hantera den mängd belöningskickar vi tar emot idag, att evolutionen inte har förberett oss för ”high speed internet”. – Jag kunde sitta i timmar, säger Sarah. Vissa perioder var mer intensiva än andra. När det var som mest satt jag fyra timmar i sträck och bara matade. Det var aldrig liksom bara 20 minuter. Och så höll det på i två år. Jag har tänkt väldigt mycket på vad det gjorde med mig och min sexualitet såhär i efterhand. Jag tror att faktumet att jag inte hade några egna erfarenheter gjorde att det stegrade extra snabbt. Jag kunde överhuvudtaget inte relatera till att ligga. Onanerade du i fyra timmar då?

– Ibland. Ibland tog jag inte på mig själv alls, jag bara kollade. Ibland bara i början, ibland bara i slutet. Jag hade några olika koncept, säger Sarah och skrattar. För nu gör hon det. Och hon pratar om det med sina kompisar. – Men det var en lång period som jag tänkte ”gud, det här är skitpinsamt, jag måste vara störd – här gäller det att lägga locket på”. Men sen kände jag bara, vadå? Varför ska jag inte prata om det här? Alla som känner mig vet att jag är en helt vanlig person, och då kan det inte vara så konstigt.

”GARY WILSON MENAR ATT MÄNNISKAN INTE ÄR SKAPAD FÖR ATT HANTERA DEN MÄNGD BELÖNINGSKICKAR VI TAR EMOT IDAG, ATT EVOLUTIONEN INTE HAR FÖRBERETT OSS FÖR ’HIGH SPEED INTERNET’.” Gary Wilson bakom Your Brain On Porn menar också att ungdomar är extra utsatta eftersom hjärnan fortfarande är under utveckling. Att nervtrådar som styrs om när ett beroende skapas blir mer permanenta hos en ung människa än hos en äldre. Studier på amerikanska män som citeras på Your Brain On Porn visar hur män över 20 år som säger sig vara drabbade av porrimpotens och slutar titta på porr får tillbaka sin erektion vid sex efter i genomsnitt en till två månader. För män under 20 tog det mellan sex och nio månader. På RFSU i Sverige vill man inte ta orden ”porrberoende” och ”porrimpotens” i sin mun även om det är många som söker sig till dem för att de tror sig ha just det. – Vi ifrågasätter ingens egen upplevelse, säger Suzann Larsdotter, sexualupplysare på RFSU som har intresserat sig mycket för frågan. Om någon upplever att de har en problematisk relation till porr är det ett problem. Men begreppet ”porrmissbruk” finns det egentligen ingen forskning som stödjer, säger hon. MÄN OCH POJKAR SOM Nöjesguiden pratat med vittnar om hur de får

erektionsproblem när de ska ha sex i verkligheten. För Sarah, som inte hade haft sex än, försvann lusten helt till slut, också till porren. – Till slut reagerade jag inte på någonting, inte ens det köttigaste. Allt var ointressant, ingenting kunde väcka min lust. Den var borta. Jag slutade ta på mig själv och slutade att titta på folk på det sättet. Jag gick i ide och stängde helt av. Så var det i minst ett år.

Led du av det?

– Jag upplevde det faktiskt inte som ett problem. Jag hade ingen lust att onanera, men kände heller inte “varför vill jag inte det?”. Sen när jag var 17–18 och började ha sex märkte jag hur det hade påverkat mig. Även om det finns väldigt många olika typer av porr är det alltid väldigt hetero och normstyrt. Blev du snabbt uttråkad av ditt eget sexliv då?

– Jag blev faktiskt inte så uttråkad, för då var det plötsligt helt andra saker som var spännande, det fanns en annan komplexitet. Men jag är helt övertygad om att det också var för att jag hade haft den där pausen. Det var som att börja om på nytt. Jag var ju ett barn. Hade jag gått från hardcore-porr fyra timmar om dagen till att förlora oskulden hade det varit så extremt mycket mesigare. Har du fått något “återfall”?

– Nej, faktiskt inte. Jag har känt mig ganska ointresserad, men det kanske är för att jag är rädd att fastna igen. Känns det tråkigt? Det fanns ju en anledning till att du gillade det från början.

– Jag har fokuserat så mycket på de dåliga sakerna, men det är klart att jag aldrig hade gjort det om jag hade blivit äcklad eller avtänd. Om jag tittar nu är det en helt annan sak, för jag har analyserat det så mycket. Men det som porren har gett mig, tror jag, är att jag fått en väldigt bra fantasi. Jag kan verkligen föreställa mig och tänka i bilder. NU ÄR SARAH 24 år. När hon inleder en

bestående sexuell relation med någon brukar hon berätta att ”jag har sett på väldigt mycket porr, jag har sett allt”. – Många killar blir chockade och vet inte riktigt hur de ska reagera. Förväntningarna är att killar tittar på porr men inte tjejer. De får nästan prestationsångest. – Å andra sidan träffade jag en kille en gång som aldrig hade kollat på porr, och det tycker jag är konstigt. Är han inte nyfiken, liksom? Det är inte en bra egenskap. Jag tycker också att det är viktigt att känna till och ha funderat över porr. Tillsammans med vapen- och alkoholindustrin är det ju fan vad som styr världen. ◆ 42

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

upplev varberg 52 STEG FRÅN VATTENBRYNET Du behöver inte åka många mil för att hamna i himlen. Kom hit till oss och doppa tårna i havet, häng på vår terrass, lyssna på skön musik, ät gott och bara ta det lugnt. Vill du röra på dig emellanåt så ta en skön löprunda längs stranden eller kör ett pass i vårt utegym. Här är livet alltid lite extra gott att leva.

BO 4 NÄTTER BETALA FÖR 3

AFTER BEACH THALASSOSPA

AFRODANS I SANDEN SOMMARPAKET

varbergkurort.se

DESIGNER SECONDHAND | DAM, HERR & BARN SöNDAGEN DEN 23 AuGuStI | KL. 10.30 - 16.00 MEDIA EvOlutION | Stora VarVSgatan 6 HttpS://GOO.Gl/YKOltl | ragStoricheS.Se

Hamngatan 4 / malmö superjeansofsweden.se

BY MODELS

Sjรถn Suger! RIBERSBORGS

KALLBADHUS

www.ribersborgskallbadhus.se info@ribersborgskallbadhus.se telefon nr: 040-260 366

RÄTTVISEMÄRKT MED TRANSPARENS Erika Lust är en av de mest uppmärksammade alternativa porregissörerna. Hon förklarar för Nöjesguiden hur feministiskt producerad porr ser ut, vikten av transparens och varför vi bör betala för den. Text: SANNA SAMUELSSON

NR 6, 2015 | NÖJESGUIDEN

”

i måste förändra porren”, sa Erika Lust i en TEDföreläsning i fjol. Hennes ögon glittrade och publiken var helt med henne. Få porregissörer talar om sitt arbete med samma övertygelse. Så är hon också missionär i den feministiska erotikens sak. Hon vill få oss att känna, tänka och känna lite till. Hon är svensk men bosatt i Barcelona, och har på senare år blivit uppmärksammad som en av de mest intressanta feministiska porrfilmsregissörerna. Hon driver sitt eget produktionsbolag, men även en sexshop och LustCinema, en samlingssajt för alternativ pornografi. Hennes pågående projekt XConfessions är filmatiseringar av insända sexfantasier, ett slags crowdsourcat porrprojekt. I det gör hon och hennes produktionsteam två filmer i månaden. Det har blivit ett femtiotal filmer under de senaste åren. – Det kommer ”confessions” varje dag, på alla möjliga teman, säger Erika Lust. Det är underbart och projektet är jättekul att arbeta med. Det är vanliga människors fantasier. Tanken är att visa en annan bild av sexualitet än vad den kommersiella porrindustrin förmedlar. Hon tar varje tillfälle att kritisera den traditionella porren, med dess ensidiga fokus på manlig sexualitet och njutning. Där män har huvudrollerna och kvinnorna är reducerade till att vara vackra objekt eller verktyg som ska hjälpa männen att få utlösning. – Det handlar om hur du vill beskriva sexualitet, jag väljer att inte göra det enbart från en manlig utgångspunkt. Kvinnor är ofta huvudpersonerna i mina filmer. De driver den erotiska fantasin framåt. Jag visar kvinnlig njutning lika mycket som manlig.

”MÅNGA ÄR RÄDDA FÖR EXPLOATERING OCH TÄNKER ATT SKÅDESPELARNA ÄR STACKARS MÄNNISKOR SOM ’FASTNAT I TRÄSKET’. DÄRFÖR HAR HON UTVECKLAT STRATEGIER FÖR ATT FÖRSÖKA AVDRAMATISERA FILMERNA.”

melse där kyssar inte ingår, annars tycker jag alltid att kyssar är spännande. För Erika Lust är produktionsprocessen central. I många ”bakom kameran”filmer hon lägger upp på nätet kan du se hur filmerna spelas in. Det som slår en är inte så mycket hur skådespelarna arbetar, utan hur sammansvetsat och engagerat teamet bakom kameran verkar. Det är fullt fokus men också mycket glittrande ögon och tysta utrop av pepp. Ett team bestående av kvinnor, från kameramän till stylister. Detta bidrar till vad hon beskriver som en positiv sexuell miljö. – De värderingar jag har finns involverade i produktionsprocessen. I hur jag väljer skådespelare och tar hand om dem. Mina skådespelare är människor som har en klar uppfattning om vad de vill och vilka de är. De tycker verkligen om att befinna sig framför kameran, de känner sig uppfyllda av det. Det innebär också att allt ska gå rätt till vad gäller betalning, hälsotester och samtycke. Skådespelarna är aktiva i castingprocessen, och avgör vilka de är sugna på att arbeta med. Det gör också skillnad i kvaliteten i filmerna, menar hon, när det märks att det finns kemi mellan personerna framför kameran.

HON BESKRIVER SIN filmgenre som oberoende erotisk film. I det ingår

Den här typen av information är viktigt för många av hennes fans, berättar hon vidare. Det finns en rädsla och oro kring pornografi. Många är rädda för exploatering och tänker att skådespelarna är stackars människor som ”fastnat i träsket”. Därför har hon utvecklat strategier för att försöka avdramatisera filmerna. – Det är viktigt för publiken med transparens. Därför försöker jag också skildra filmskapandet, genom att göra ”bakom kameran”-videor och lägga upp intervjuer med mina skådespelare. Då kan den som är intresserad få se hur det går till i verkligheten och vilka personer som är med.

inte bara det sexuella perspektivet, utan också estetiken, narrativet och miljöerna. Eftersom hon är bosatt i Barcelona utspelar sig många filmer i miljöer som den staden, med sin internationella mix av människor. Några exempel är tjejen som är AirBnB-värd och gör allt för att göra sina gäster hemmastadda (det vill säga ligger med sina gäster). Killen som blir bunden av två ”power pussy”-feminister i en Twin Peaks-liknande bar. Eller något så ovanligt som en pansexuell fyrkant med två tjejer och två killar, där alla ligger med alla. – Det är svårt när vi pratar om orden porr och pornografi, egentligen betyder det bara film som visar explicit sex, säger Erika Lust. Men många har en förutbestämd idé om vad det betyder. Det är bilden av en blondin med stora bröst, en muskelman och massa gynekologiska närbilder. En sak som slår en när du ser Erika Lusts filmer är kyssarna, som ofta saknas i kommersiell porr. Det finns en ömhet och närhet som bidrar till den erotiska känslan. – För mig är kyssar en viktig del av sex. Vill du ha någon vill du också kyssa den. Det är väl om det skulle vara en BDSM-överenskom-

BERÖRINGSRÄDSLAN FÖR PORR är särskilt stor i Sverige, menar hon, vilket hon tycker är märkligt med tanke på att vårt land är så sexuellt öppet i övrigt. Hon medger att det nog är en vinst för den feministiska rörelsen, att man har lyckats kommunicera öppet kring att den allra största delen av pornografin är väldigt mansdominerad, chauvinistisk och aggressiv. Även om det är något som också går ut över hur folk ser på hennes eget arbete. Sajten Xconfessions har utvecklats till ett litet community, där folk skickar in sina sexfantasier samt läser och tittar på andras bekännelser. Och det finns många som är beredda att betala för porr som de vet är bra producerad under rättvisa villkor, med skådespelare som har agens under produktionen, säger Erika Lust. – Det finns en hel rörelse som heter ”pay for your porn”. Det är en moralisk fråga likt många andra områden. Köper jag ägg vill jag veta var de kommer ifrån, är det från hönor som har gått fritt eller burhöns? Det är samma princip, vi måste informera. Vad vi gör online har betydelse. ◆

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

NÖJESGUIDENS PODCASTVÄRLD

NG-PUNKTEN ng.se/podcasts/ng-punkten

NG-punkten är Nöjesguidens redaktionspodcast. Jenny Nordlander, Greta Thurfjell och Amat Levin med gäster diskuterar och dissekerar det som är aktuellt just nu, gissar vilt om nöje och kultur, och sammanfattar tidens anda.

ng.se/podcasts

KONVERSATION ng.se/podcasts/konversation

I Konversation möts två framstående kulturpersoner för att diskutera kreativitet. Det kan handla om musik, media, film eller teater, men oavsett ämnen och gäster blir alla samtal till konst. Produceras av Johan Kellman Larsson och Jonas Jonsson.

THE POWER MEETING PODCAST ng.se/podcasts/the-power-meeting-podcast

I The Power Meeting Podcast pratar två svenskar och en amerikan – Amat Levin, Jonathan Rollins och Peter Smith – om livet: slang, åldrande, sex, rasism och musik. Ofta roligt, ofta med en gäst i studion, alltid intressant.

HEMMA HOS BANKSY London, Manchester och Liverpool i all ära, men vill du se grafittikonst i världsklass är det Bristol som gäller. Vi skickade Anders Karnell till Banksys hemstad. Text: ANDERS KARNELL

edan den glada rödhåriga kvinnan frågar om jag vill ha mer vin, säger hon att hon älskar gatukonsten och graffitin. ”Du vet, det är en del av staden som vi inte kan vara utan! Och Banksy kommer ju härifrån.” Jag är i Bristol och har hastigt och lustigt blivit inbjuden till en informell vernissage på konsthallen Arnolfini (jag råkade vara i närheten och det är roligt om det åtminstone är två personer med som inte jobbar på stället). Jag har tagit mig till staden på den engelska västkusten av samma skäl som jag skulle åka till Mecka eller Jerusalem – för att förstå varför folk vallfärdar dit. För det gör de. Skälet är mycket enkelt: det är den europeiska graffitins hjärta som födde fram Banksy. Och band som Massive Attack och Portishead. Och lerfigurerna Wallace and Gromit. Och Shaun the Sheep. Men jag är där för gatukonsten. Dagen därpå har jag stämt träff med Rob Dean, en lokal gatukonstnär

som kan allt om Bristol-scenen och Banksy. Medan jag promenerar till vår träffpunkt börjar det duggregna. Jag är trots allt i England och det hör liksom till. Det är livligt när jag tar mig igenom centrum av halvmiljonstaden och är lite som att promenera i en socialrealistisk film av Ken Loach. Det är inte vackert, men nervigt och (i brist på ett bättre ord) coolt. Eftersom staden har flera högskolor är det mängder av studenter som också livar upp. Till slut är jag framme vid stadshuset där vi ska ses vid fontänen. Det finns tre. Jag väntar vid en av dem och hoppas på det bästa. Ganska snart kommer en kreddig kille i röd skjorta och matchande golfskärm på sned emot mig. Ja, det är Rob. Han har valt platsen för det var där Banksy gjorde sitt genombrottsverk 2001. Det är borttvättat nu, men det var första gången någon aktivt jobbade med var han placerade sin bild. För det betyder mer om man skriver ”Rädda Jordgubbarna!” på ett jordgubbstånd NR 6, 2015 | NÖJESGUIDEN

KÄNN IGEN EN BANKSY PLATSEN En riktig Banksy sitter på eller i närheten av en politisk plats som till exempel muren på Västbanken eller en telefonkiosk intill GCHQ (Brittiska FRA). VERKET Stencilbilden eller installationen är gjord med tanke på platsen. Alltså: det är ett hål i muren på Västbanken eller några poliser med stetoskop lyssnar av väggen vid GCHQ. IRONI Det finns nästan alltid en ironi i det han gör, som när han installerade dockor klädda som Guantánamofångar på Disneyland. En annan sorts utklädnad än vad nöjesparkens besökare (och ledning) tänkt sig.

definitivt att åka tillbaka. Men då kommer jag kalla det vallfärd. ◆

än på bussen. Gör man sen en iögonfallande bild blir budskapet ännu snitsigare. Kanske en söt, rädd jordgubbe på väg att bli uppäten. Men nu handlar Banksys budskap inte om bär, utan om den lilla människan mot makten. Rob berättar också att Banksy kallade sig ”Robin Banks” från början, vilket också kan läsas som ”råna banker”. Men eftersom det tog för lång tid att tagga fick det bli ”Banksy”. I övrigt är min guide väldigt förtegen om Banksys identitet, samtidigt som han verkar känna honom. Tror det ingår i imagen: ”alla” vet vem det egentligen är, men inget säger något. En man på folkets sida, som folket (i Bristol) belönar med sin tystnad. DET BÖRJAR REGNA allt mer medan vi rör oss genom staden mot stadsdelen Stokes Croft. Samtidigt går vi igenom en katalog av alla gatukonsttekniker som finns: stenciler, installationer, bombning, lean-in, frihand, stickers, muraler och min favorit washing. I staden finns det hus som smutsats ned av dieselavgaser, sätter man en stencil över och kör med högtryckstvätt blir det en bild. Huset ”tvättas” och då är det också lagligt. Graffitin är så förknippad med staden att crews från hela världen bjuds in att göra muraler av husägare. Min favorit i det här sammanhanget är Sticky som gör enkla streckgubbar (tänk långsmala Big Hero-gubbar). Och runt omkring pågår det hela tiden visuella konversationer: det som finns på en vägg ena dagen är övermålat nästa och så vidare. Det är bilder som är i konstant rörelse. Uppe i Stokes Croft har vi nått vår slutdestination: Banksys första verk. En kommentar till polisens brutalitet under upploppen i området på nittiotalet. I den fattiga stadsdelen har upploppen fortsatt och senast skedde det 2011. Och där behövs en Banksy. Innan vi skiljs åt frågar jag om konstvärlden visat något intresse för allt vi sett. Rob ser på mig med en ironisk blick, ler och skakar lätt på huvudet. Jag är i alla fall intresserad, tänker jag. Och jag kommer 50

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

EN RUNDTUR STOKES CROFT Ett måste. I stadens kulturella hjärta fullkomligt exploderar gatukonsten i all sin kraft och alla tekniker. Också platsen för världens äldsta bevarade Banksy. COLLEGE GREEN En paus och en start. Ta det lugnt i parken och hitta platsen för Banksys första (nu borttvättade) verk. Som att se det ballaste spöket någonsin. BROAD QUAY När lera blir till hiphop. Stadens leranimerade stoltheter Wallace & Gromit har fått sig en uppdatering av Cheo. Och de älskar det – både Bristolborna och figurernas skapare!

WWW.BILJETT.BIGSLAP.SE

SÅ BLIR DU PARFYMEXPERT Att hitta en parfym är många gånger lättare sagt än gjort – särskilt om du har andra helgnöjen än att sitta i ett välventilerat rum och plocka ut enskilda doftnoter. Men misströsta ej, det finns knep att tillgå. Text: VALERIE KYEYUNE BACKSTRÖM

1. Avgränsa Ett problem när du letar efter en ny parfym och har noll koll är detta: möjligheterna är oändliga, men ditt doftsinne är det inte! Att lukta på 20 dofter i en session kommer inte bara lämna dig med svår huvudvärk, utan även ett nedsatt doftsinne som har svårt att bedöma parfymerna. Kaffebönor funkar eftersom de neutraliserar, men allra bäst är att dela upp det: lukta på fyra–fem parfymer åt gången. Mycket i denna värld är hastköp, men en parfym bör inte vara det. Låt det därför ta sin tid. Och det finns inget som heter tjej- eller killparfymer – alla dofter är unisex. Avgränsningen måste därför ske på annat sätt. Det allra enklaste är att komma på en doft du gillar (hallon, kanel, vetiver, peppar) och jobba utifrån det. Om du inte vet vad enskilda noter luktar? Utgå ifrån din gamla favoritparfym och slå upp dess noter (till exempel på fragrantica.com). Men unna dig också att testa på något helt nytt och oväntat. Jag brukar låta minst en av de dofter jag luktar på tillhöra doftfamiljer jag vanligtvis inte gillar.

2. Notforska En klassisk parfym är byggd lite som en pyramid: du har topp-, hjärt- och basnoten. Toppnoten varar en kort stund, basnoten kan ibland sitta i dagar. Oftast sitter de mer fräscha, klara och sprudlande dofterna i toppen, medan basen brukar vara något mer hudnära och mjukt, till exempel vanilj, bärnsten eller trä. Här kan det vara praktiskt att se parfymen som ett förhållande 52

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

– toppen är de första veckornas förälskelse, basen ett äktenskap. Välj därför aldrig en parfym baserat på toppnoterna. De är flyktiga som en sol- och- vårare! Men det är dem du oftast känner när du testar en parfym i butik – vilket förklarar en del felköp – och oavsett hur din parfym är komponerad kan du aldrig uppleva dess fulla komplexitet av ett snabbt sniff.

3. Testa Hur ska du då testa? Som en tråkmåns rekommenderar jag förarbete. Läs på om de olika parfymerna innan du beger dig till affären. Väl där går det bra att testa på papper, men bara som en allra första utsållningsstrategi. Men om du hittat en parfym som du verkligen gillar? Då börjar eldprovet. Nu ska du nämligen testa den på bar, oparfymerad hud. Sen går du ifrån butiken. Lukta på parfymen under dagens gång. Hur utvecklas den? Sov på saken. Om du inte hatar den, testa den två gånger till på samma sätt. Efter det har du tillräckligt med information för att kunna fatta ett bra beslut. Varför gör man då på detta sätt? För att det är värdelöst att testa på papper om det inte är till brevparfym du ska använda flaskan. Doft handlar mycket om kemi, och en parfym luktar olika på olika personer. De kan till och med skära sig. Därför måste man testa på hud. Men också för att få uppleva en dofts hela liv. Att lukta på den snabbt i en butik är som att provlyssna på tio sekunder av en symfoni, du kan få en känsla, men inte mer. Hur den luktar om timmar? Om den är värd sina pengar? Hur hållbar den är? Det måste du testa på kroppen för att få veta.

”Att lukta på parfym snabbt i en butik är som att provlyssna på tio sekunder av en symfoni – du kan få en känsla, men inte mer.” SÅ, ANTINGEN GÅR du till affärer varje gång och testar,

eller ber om prover – eller beställer hem samples, som många parfymaffärer och även parfymörer själva nu saluför. Detta är perfekt om du vill prova i lugn och ro, testa parfymer som är svåra att få tag på, eller helt enkelt variera dig in absurdum. Lycka till i jakten på en parfym som är FBW*! ◆ * Full Bottle Worthy = en doft så god att den är värd en hel flaska.

98 2 7 l l i t A K R Y Sms:a ST

LO W E B R I N D F O R S

Vissa barn önskar att de var vuxna. Andra önskar att de fick vara barn. Du har makten att ge barn en framtid. Bli månadsgivare redan idag på räddabarnen.se

Vår Verksamhet kontrolleras aV sVensk InsamlIngskontroll. Vårt 90 - konto garanterar att dIna pengar anVänds så effektIVt och bra som möjlIgt.

REFUSED VILL TA KONTROLL ÖVER SIG SJÄLVA 17 år efter senaste skivan, och splittringen av det band som i efterhand skulle bli ett av Sveriges mest mytomspunna och inflytelserika, kom nyheten att Refused var tillbaka med nytt album. På Freedom vill de återta makten över dem själva. Text: CHRISTOFFER REICHENBERG

NR 6, 2015 | NÖJESGUIDEN

”HELA GRUNDTANKEN NÄR VI SKREV SKIVAN VAR ATT NÄSTAN ALLA SKA BLI PROVOCERADE EFTERSOM VI LEVER I ETT KLIMAT DÄR INGEN FÅR SÄGA NÅGONTING ELLER TRAMPA VARANDRA PÅ TÅRNA.”

förvånad över hur piggt och fräscht det lät. Texterna kändes inte ett dugg lökiga och det var mäktigt. DAVID: Vi hade distans till låtarna och kunde känna att en del saker var bra och andra dåliga, samtidigt som vi kunde kännas att det fattades vissa låtar när vi tittade på det vi tidigare gjort. Det kändes inte riktigt som att allt var färdigt. Men man ska inte underskatta slumpen, det hade lika gärna inte kunnat hända att det blev en ny skiva. Vi råkade alla ha möjligheten samtidigt. Lite som att vi av en slump befann oss på samma våning i lustiga huset just när möjligheten till skivan dök upp.

tt Refused är tillbaka med ett nytt album presenterades med singeln Elektra som på några minuter fick fans, musiksidor och purister att tvista om det lät som Refused borde låta och om det överhuvudtaget borde få återförenas. Jag möter upp sångaren Dennis Lyxzén och trummisen David Sandström för ett samtal om ambitiös rock, att vilja ta tillbaka sitt eget band och vad frihet kan vara. De är märkbart lättade att ”munkaveln”, som de själva kallar det, är lyft och att skivan har blivit ett faktum.

Albumet heter Freedom. Är det musikalisk frihet ni är ute efter på återkomsten? DENNIS: Nej, det är inte frihet på ett specifikt vis. Vi ville ha en

albumtitel som skruvar sig fast i folks huvuden. Vi diskuterar med vårt förflutna, och vi hade alltid långa, komplexa albumtitlar. Vi uppfattades som ett tänkande band, så vi tänkte att om vi släpper en skiva som heter bara Freedom kommer människor att undra vad fan vi menar. Det blir komplicerat och irriterande. DAVID: Det känns lite som ett mindfuck. Det finns så många tolkningar att göra kring vad det betyder. Folk som kan vår historia fattar att den frihet vi snackar om är annorlunda mot den där en får välja mellan Pepsi och Coca-Cola. Vilket också gör det spännande, att det finns en osäkerhet kring vad frihet innebär. Det är kanske det mest centrala begreppet i vår kultur idag, och ingen kan enas om vad det betyder. Har er uppfattning av frihet ändrats sen 1993 och er första kassett? DAVID: Jag tror inte jag har något perspektiv på något, som inte

har förändrats. Förutom Slayer! DENNIS: Det vore deppigt om man på 20 år inte hade skiftat i perspektiv. Jag tror att den grund vi utgick ifrån då finns där. Men jag har turnerat i 17 år, och under tiden har jag vuxit upp. Det är klart man skiftar perspektiv, skiftar fokus på vad man tycker är viktigt att engagera sig eller vara delaktig i. På nittiotalet var vi väldigt fjättrade vid en scen som vi utgick ifrån i vad vi tyckte. DAVID: Vi ville egentligen inte att de vi skrek åt skulle ta till sig av det vi sa, vi ville ju ha bråket. En vägg framför sig, en motsats som vi fick skrika mot. Nu känner vi inte riktigt att vi vill ha fiender på samma sätt, eller? DENNIS: Jo, jag känner så hela tiden! Hela grundtanken när vi skrev skivan var att nästan alla ska bli provocerade eftersom vi lever i ett klimat där ingen får säga någonting eller trampa varandra på tårna. Det är klart vi vill ha motståndet, utan det står vi bara och vevar rakt ut i luften. DAVID: Jo, men förr fanns det ingen tanke på att nå förståelse, då ville vi behålla motståndet. Det hörde ju till subkulturen att det var vi och dem. Det känns mer som att vi slår åt alla håll nu. Även där vi själva kommer ifrån. DENNIS: Det är också en grej med att växa upp och få perspektiv. När du är ung kopierar du andra, skriker och är väldigt extrovert i ditt krigande. Striderna är mer introverta nu. Mycket av det vi skriver är en attack på oss själva lika mycket som på någon annan. DAVID: Som i låten Useless Europeans, det är vi som är de där trygga européerna DENNIS: Eller Dawkin’s Christ, det handlar jättemycket om min uppfattning av religiositet. Det är klart att det är riktat utåt, men också inåt, det finns en helt annan självanalys och självkritik nu. När jag var ung ställde jag mig oftare upp och skrek ”jag har rätt, du håller käften!”. Nu är det mycket mer ”såhär tycker jag, kanske, jag är lite osäker, men jag tror att det är såhär, fast du är dum i huvudet”. Känns Refused större för er när ni fick flera års distans till bandet? DAVID: Det tog väldigt lång tid att bli kvitt bilden av Refused.

Dennis: Problemet var att det inte var något bra break-up. Vi var inte vänner med oss själva och vi var inte vänner med vad bandet hade blivit heller. Jag startade The (International) Noise Conspiracy direkt, och David och de andra startade Text. Vi ville slå oss fria från det ok som bandet hade varit. Jag var ute och turnerade och människor kom fram och ville bara prata om Refused. Det var så sammankopplat med dåliga vibbar att det tog lång tid för mig att lyssna på The Shape Of Punk To Come och förstå storheten med den. Det var kanske 2010, jag messade David och sa ”det här var ju faktiskt helt okej”. Sen när vi började spela igen 2012 blev jag 56

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

När ni släppte Elektra och nyheten om ny skiva var det många som inte tyckte att det ”var” Refused. DAVID: För varje skiva vi har gjort har människor kritiserat hur vi

låtit. Redan på vår andra demo klagades det på att vi ändrat stuk, sedan kom Everlasting som lät lite annorlunda, då var folk irriterade på det, och så har det fortsatt. Jag tror skivan kommer sätta Shape of Punk i ett nytt ljus. Förra skivan var ett brådmoget verk av unga personer. Freedom är som en uppdaterad, långt mer fokuserad och blodtörstig version av samma människor och samma band. Hur var samarbetet med Shellback? DENNIS: Folk har uppfattningen att Shellback var med och skrev

låtar, men han var bara med och arrangerade om två låtar på slutet. Han trimmade bort massa onödigt och lyckades framhäva det som han tyckte var Refuseds styrkor i ljudet, utifrån hans perspektiv som stort Refused-fan. Nu efteråt är det väldigt roligt att det står om Taylor Swift i artiklar som handlar om Refused. Haha, det svider hos många!

”JAG TYCKER INTE ATT HÅRDROCKEN FRÅN VÅR UPPVÄXT HAR INFRIAT SITT LÖFTE. GANSKA LÄNGE HAR MÄN MED GITARRER VARIT DET LÅNGTRÅKIGASTE OCH BLEKASTE INSLAGET I POPKULTUREN.” Om förra skivan formade punken, vad ska den här skivan forma? DAVID: Jag tycker inte att hårdrocken från vår uppväxt har

infriat sitt löfte. Ganska länge har män med gitarrer varit det lång-tråkigaste och blekaste inslaget i popkulturen. Ska Foo Fighters vara ett spännande band? Det är klart man lyssnar på annan musik då. När jag vill höra en fet modern dänga, på det sättet jag lyssnar på Led Zeppelin eller Slayer, är det exempelvis New Slaves med Kanye West jag sätter på. Där finns det riff, där är det någon som har något på hjärtat, aggressivt och hårdkokt. Helt utan respekt för vad som är god smak, det är befriande musik. Vi vill vara ett sådant band. Under den här intervjun har ni hela tiden pratat om Refused som ”Reffe”. Det låter nästan som att ni refererar till en person. DENNIS: ”Reffe” är vi, människorna. Refused är något som är svårt

att ta på. Vi var ett halvstort hardcoreband, sen gjorde Kristoffer ett riff, vi la ner och efter 14 år var vi jättestora. Det är väldigt märkligt. Vi la ner bandet och Refused flög iväg och blev någonting annat. Refused blev en stor grej som vi inte hade någon kontroll över eller något att göra med, men vi skulle hela tiden ta hänsyn till det i våra liv. Med en ny platta kan vi nu ta kontroll över vårt öde, och Refused blir vårt igen. ◆ Freedom finns ute nu och du hittar recensionen på sida 67.

Sommar på Moriska Paviljongen

FEST KLUBB DANS

31/7

TWIN PEAKS FESTEN

Den ultimata festen för dig som älskar Twin Peaks.

Torsdag Fredag Lördag

Maskerad, performance, live, DJ’s och överraskningar à la David Lynch. Hela huset, 22-03

MOPA JAZZ BAR Live jazz och jam varje tisdag

MOPA LIVE (JAM) POPCAAN Moriskans Summer Party

XENIA KRIISIN (S)

Onsdagar

SUNDAY BACKYARD SESSIONS

En scen för Malmös musiktalanger. Allt från akter som börjat göra ett namn för sig, till alla de spännande, rykande färska rookieband som dväljs i stadens replokaler.

4/7

18/9

Deep House, Open Air Familjevänligt eftermiddagsäventyr med DJ’s i världsklass, grill från Saltimporten Canteen och läskande drycker – din oas i sommarens festdjungel.

Bistron

W.A.S.P. (US)

9/8 30/8

Moriska Trädgården

29/9

ATARI TEENAGE RIOT (DE)

2/10

KITE (S)

10/10

Foto: Nadja Hallström

Edvard Bišof Quintet 30/6

RECENSIONER

FOTO: CHRISTIAN ANDERSSON

Krog HÖG NIVÅ UTAN ÖVERRASKNINGAR Savoy Grill Norra Vallgatan 62, 040-664 48 80, savoygrill.se

Sedan nyöppningen av Savoy Grill har vi gått förbi flera gånger och kastat lystna blickar på menyn. Nu har det äntligen blivit dags att se vad den uppdaterade klassikern

går för. Lokalen går i blekt lindblomsgrönt och mörkt trä. Den är vacker och luftig och osar av svunna tiders glamour. Det osar också svagt av kolrök och öppen eld, då köket är öppet mitt i lokalen. Ibland kan det bidra till en viss stickande känsla i ögon och näsborrar, men på Savoy Grill har de lyckats hålla sig på den behagliga och aptitretande sidan. Vi beställer in en dagens drink (95 kronor), som är en snyggt avvägd whiskey sour, och studerar menyn. Förrätterna andas fransk finbistro men piggas upp genom inslag av Sydeuropa och Sydamerika. Vi väljer burgare med confiterat anklår och foie gras samt ceviche, båda 125 kronor. Burgaren, eller snarare

burgarna då det är två stycken sliders, serveras på träplanka. De är vansinnigt goda och anklåret är saftigt och trådigt på det allra bästa sättet, och passar utmärkt att dela på två personer tillsammans med varsin öl. Cevichen är inte den vackraste maträtt vi skådat, men är frisk och elegant med tärningar av tonfisk och syrligt grönt äpple mot sesam som ger rätten stadga och djup. Varmrätterna är påtagligt köttiga, vi hittar faktiskt inte ett enda vegetariskt alternativ. Snopet. Vi beställer en 250 grams ribeye (245 kronor) och en torskrygg (225 kronor). Alla tillbehör kostar 25–45 kronor, och vi bestämmer oss för att dela på några olika. Köttet är grillat till perfektion men torskryggen är tillagad snäppet för hårt, och blir stabbig och kompakt istället för mjäll och len. Vi får hjälp av en kunnig servitris att välja vin, och hon serverar oss en slurk av ett par olika så att vi får en perfekt matchning. Personalen är överlag väldigt kvicka och kunniga. Skräcken på ställen som detta är alltid att personalen ska kännas snobbiga, men de är hjälpsamma utan att det någonsin blir mästrande. Dessertmenyn ser vid första anblick ganska ospännande ut. Det är trötta och uttjatade krogklassiker som pannacotta och chokladfondant som bjuds. Trots mättnaden efter vår stadiga middag beställer vi in en pannacotta (95 kronor) att dela på, och den ska visa sig vara alldeles utsökt med en kompott på blandade sommarbär som sidekick. Savoy Grill bjuder inte på många överraskningar, men håller en hög nivå som hjälps upp ytterligare av den trevliga och kunniga personalen. Så länge de kör en meny helt utan vegetariska alternativ har de inte vår fulla tillit, men vi hoppas att det ska ändras. Upp till bevis. Öppet: mån–fre 11.30–01.00, lör 17–01, sön 17–23.

MÄSTERLIGT

MYCKET BRA

BRA

GODKÄNT

UNDERKÄNT

FIFA

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

Kom och se alla MFF:s matcher!

Tv DEPPIG SNUTNOIR

True Detective, säsong 2 I rollerna: Colin Farrell, Rachel McAdams, Vince Vaughn, Taylor Kitsch Skapare: Nic Pizzolatto Regi: Justin Lin

En återkommande bild i True Detectives andra säsong är ett invecklat nät av motorvägar. Vägar som leder in och ut ur den fiktiva kaliforniska staden Vinci. För Vinci, som är lika mycket ett väsen som stad, fungerar de komplexa vägnäten som ett nervsystem. Här möter vi fyra kantstötta människor vars vägar snart kommer korsas. Yrkeskriminella Frank Semyon vill lämna sitt förflutna bakom sig och börja på ny, hederligare kula. Den korrumperade snuten Ray Velcoro vill laga relationen med sin son. Ani Bezzerides är till skillnad från Velcoro en ren men oempatisk snut som brottas med uppväxten i en religiös sekt. Därtill motorcykelpolisen och krigsveteranen Paul Woodrugh som inte kan få kriget ur kroppen. När en affärskollega till Frank Semyon hittas makabert mördad, med ögonen sönderfrätna av syra, knuts

TURNÉSÅPA

Krunegård och Jinder på turné I rollerna: Josefine Jinder, Markus Krunegård Regi: Agnes-Lo Åkerlind, Henrik Burman

Att turnera med Krunis är inte direkt det fetaste Jinder har gjort. Och Krunegård om Jinder: ”Vad är det för tönt?”. Spelpjäserna är uppradade för reality-polemik. Agnes-Lo Åkerlind och Henrik Burmans senaste direkt-till-internet-serie tangerar reality-konventionerna, där all friktion ska förstoras och där händelse-

5 60

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

deras fyra öden samman. Det är levnadsöden som befinner sig i kaotiska upplösningstillstånd där de enda ljusglimtarna är whiskydimma, terapeutiskt våld och kedjerökning av e-cigg. True Detective säsong två hymlar inte med sitt massiva mörker, även om det stundtals ställer sig i vägen för djupet.

När Velcoros exfru ansöker om ensam vårdnad för deras gemensamma(?) barn bedjar han “that boy is the only thing I have in my entire shitty life”. Samtidigt i en sylta mässar en superdeppig trubadur “This is my least favourite life”. De har inget att vinna men allt att förlora. Vinci är en stad som håller sina

förloppet inte alltid är helt kronologiskt. Livet behöver ibland en knuff i rätt riktning för att fungera berättarmässigt. Vardagen är inte ett under av dramaturgisk knivskärpa, utan oftare en pulvermosig smet av inget särskilt. Skillnaden är att Krunegård och Jinder på turné känns ärlig. Den initiala kylan mellan Markus Krunegård och Josefine Jinder adderar upp till en glaciär mellan dem och cementerar turnélivets hierarkiska system. Krunegårds rymliga turnébuss skär som en skalpell igenom de svenska vinterlandskapen, samtidigt

som Jinders logistik är beroende av SJ-tågens nycker. Krunegård får en rejäl loge med ett kylskåp fyllt med flasköl, medan Jinder får trycka i en skrubb som dessutom är allas toalett och dusch. När Krunegård sedan förklarar att Little Jinder måste ha kasst ljud och ljus för att han ska framstå så bra som möjligt och Jinder inte kan skilja på Kalmar, Karlstad och Halmstad blir det nästan Spinal Tap-nivå. Men Krunegård och Jinder på turné är mer än osköna divafasoner och geografisk dyslexi. Det är vad som händer när två

invånare gisslan. En sjuk kropp som slukar människor och skiter ut dem. Så snart du förstår det blir även bilderna tydligare. För stadens avancerade motorvägsnät är inte ett nervsystem. Det är ett tarmsystem. JIMMY HÅKANSSON True Detective, säsong 2, sänds på HBO Nordic.

magnetiska motpoler fogas samman, två diametrala motsatser som inte verkar ha något som helst intresse av att förstå sig på varandra – än mindre orterna de avverkar. Tills det vänder. Scenen där Krunegård pimpelfiskar med sin mamma och borrar hål i en decimetertjock isskorpa kan du tolka som en metafor om du vill. Det är inte bara klimatförändringen som kan få glaciärer att smälta. ◆ JIMMY HÅKANSSON Krunegård och Jinder på turné finns tillgänglig på SVT Play och Edit.

Illu: C. Kåberg

en utställning om normer an exhibition about norms

Playground 8/3 2015 – 28/2 2016 | varldskulturmuseet.se | HÅllPlats korsvÄgen

Film

DINOUSARIER

Jurassic World Regi: Colin Trevorrow Manus: Rick Jaffa, Amanda Silver, Colin Trevorrow, Derek Connolly I rollerna: Chris Pratt, Bryce Dallas, Irrfan Khan, Omar Sy

Det är jättekul med dinosaurier. Stora, små, flygande och simmande dinosaurier. Det är liksom ett måste för att gilla Jurassic World. Om vi glömmer de två olyckliga uppföljarna till Jurassic Park är det extra kul med velociraptorer. Och här får vi vårt lystmäte. Det är egentligen allt vi behöver veta om den här filmen, men det finns faktiskt en story också. Två bröder ska hälsa på sin moster som driver den uppdaterade nöjesparken Jurassic World på Nublar Island. Claire (Bryce Dallas) är i sin tur mer upptagen med att locka investerare och se över den nya hybriddinosaurien, och kan inte heller anklagas för att vara den varmaste eller mest närvarande mostern. Parken har ungefär 22 000 glada besökare när allt som inte ska hända ändå händer. Militären vill åt Owens (Pratt) tränade raptorer, bröderna försvinner iväg själva och hybriden smiter. Innan och under

SAMHÄLLSHEIST

Klippet Regi: Louis-Julien Petit Manus: Louis-Julien Petit, Samuel Doux I rollerna: Oliver Barthelemy, Corinne Masiero, Pascal Demolon

I Jean-Luc Godard och Jean-Pierre Gorins Allt går bra återfinns en elegant tagning från en Carrefourbutik. Under tio minuter åker kameran fram och tillbaka längs med snabbköpets tillsynes oändliga rad kassor, där kunder tömmer välfyllda varuvagnar. När dörrarna slås upp och kunder väller in till en av den fiktiva lågprisjätten Discounts butiker i Louis-Julien Petits säkra regidebut Klippet har vi förflyttat oss 40 år framåt i tiden, till en samtid där maskinkassor hotar ersätta butikens anställda. Där Allt går bra ondgjorde sig över konsumism och snabbköpet som institution, riktas här en känga till de företagskulturer

kaoset får vi som publik uppskatta härliga miljöer (till exempel världens bästa museum om det fanns på riktigt) och fina blinkningar till originalfilmen. Jurassic World gör sitt bästa för att hylla och bygga ovanpå sin föregångare, istället för att lägga upp ett svårköpt bredvidscenario. Man adresserar mycket av oron som fanns i vissa kretsar om varför dinosaurierna ser ut som de gör (trots ”ny” vetskap), varför man skulle få för sig att fylla en ö med livsfarliga djur igen – ja, till och med pseudovetenskapen bakom alltihop. Faktum är att jag köper allting, njuter av spänning och stämning ända tills den besynnerliga Godzillaliknande kampen i slutet. Men det vilar mörka moln över Jurassic World som nästan tar glädjen ur hela äventyret. Karaktärerna är så otroligt daterade och stela att vi undrar om manusförfattarna sist jobbade med sitcoms på åttiotalet. Owen är någon sorts parodi på en alfa-Han Solo, Claire är typiskt kall (och ond?) som ordnade, barnfria kvinnor måste vara. Till hjälp finns en fantastisk lista med skådisar som alla i sin tur får porträttera stereotypa och endimensionella karaktärer. Det kan hävdas att detta

som avhumaniserar allt fler led i dess maskineri. Där Allt går bra föreslår att de välsorterade hyllor som ledsagar oss till kassorna också förvandlar oss till drönare, handlar Klippet om hur drönare hotar entlediga en arbetskraft. Butiksmiljöerna tas väl till vara på: lysrörsbelysningen är hård, hyllorna välfyllda och på lastplatsen står två röda containrar som regelbundet fylls med utgående varor som ska förstöras (en praxis som alldeles nyligen förbjöds i Frankrike). På Discount är tillit den enda bristvaran. De anställda visiteras efter varje skift och toalettbesök klockas (75 sekunder för män och 95 för kvinnor). Mais souris! Med ett leende på läpparna förväntas de dansa efter ledningens pipa. Samma ledning kallas till möte där de väl på plats instrueras av en videoinspelad yngling i hur de effektivast säger upp sina anställda. Petit lyckas flinkt framhålla en vardaglig verklighet som rena framtidsdystopin. Klippet är en i alla avseenden välgjord humanistisk exercis där ingen omänskliggörs, inte ens den karriärstörstande butikschefen. Det är en lekfull mix av heistfilm och samhällskommentar. Och även om tilltagen inte alltid är helt originella tillhandahålls en smittande dröm om lite mänsklig värme. CALLE WAHLSTRÖM

inte är konstigt i den här typen av filmer, men det är väl sorgligt om den 22 år gamla föregångaren känns modernare i sin dialog? Även om effekterna och animationerna för det allra mesta håller måttet (hurra för dockor och mycket statister!) finns det tillfällen som inte helt täckts upp, och 3D:n är onödig. Men allt det där spelar ingen roll, för i biosalongen är jag tolv år igen och tycker att det är jättekul med dinosaurier. EDITH OLSSON

med en atombomb, så att det är allvarligt vet vi. Men den övergripande historien ligger mest som en fond för berättelsen om Susans spiondrömmar. Hon är en 40-årig singel som utstrålar katttantvibbar, och hennes förklädnad som fältagent liknar enligt henne själv mest någons homofobiska moster. Ska hon någonsin bli en riktig spion? Filmen är ingen skrattfest, men ofta rolig på ett trevligt och lättsamt sätt. McCarthy verkar rakt igenom sympatisk och spelar både uppgiven och stenhård trovärdigt. Men det är lite beklämmande att Susans framsteg bland annat gestaltas genom att hon blir mer och mer sexuellt trakasserad. Hon verkar själv tycka att det är jobbigt, men den allmänna stämningen i filmen är att sextrakasserier är ett kvitto på att en är snygg. Sådant ihop med den lite väl tunna historien gör att den ändå ganska roliga filmen inte blir en fullträff. Det finns några härliga actionscener och roliga karaktärer som helt klart har utvecklingspotential, och jag tror inte jag är ute och cyklar om en att uppföljare kommer. Förhoppningsvis har den en mer genomarbetad och originell story. AGNES LINDSTRÖM

Bonusinfo: Colin Trevorrow är ett överraskande regissörsval till en påkostad dinosauriefranchise. Tidigare har han gjort Safety Not Guarenteed, en lågmäld indiekomedi om tre slackers som försöker göra en artikel om en tidsresenär. De åttiotalsstukade könsrollerna i Jurassic World verkar tyda på att tidsresorna är den röda tråden i Trevorrows filmografi.

SKRÄCK

Insidious: Chapter 3 Regi: Leigh Whannell Manus: Leigh Whannell I rollerna: Stefanie Scott, Dermot Mulroney, Lin Shaye

Det är hemskt tråkigt att se Insidious, en av tiotalets mest spännande skräckbalanser mellan mörkt familjedrama, spöklikt stämningsbygge och vansinnig karnevalcamp, gå vilse i tredje filmen. För ju längre vi kommit in i dödsriket The Further, desto tydligare blir att det inte finns något mer att upptäcka. Åtminstone inte med regidebutanten Leigh Whannell som Charon. Medan föregångarnas James Wan gjort storfilmskarriär med Fast & Furious 7 har regiansvaret för Insidious: Chapter 3 överlåtits till hans manusskrivande parhäst Whannell. De slog igenom med Saw, snickrade ihop den underskattade dockrysaren Dead Silence och fick till det desto bättre med Insidious-serien. Men trots en mer avskalad tredje film har Whannell uppenbara svårigheter med att hantera trippelt ansvar som manusförfattare, regissör och birollsinnehavare (han spelar ena halvan i en outhärdlig ghostbuster-duo). I denna prequel följer vi Quinn (Stefanie Scott), en tonåring med skådespelardrömmar som saknar sin döda mamma och bor ihop med sin buffliga pappa (en sedvanligt charmig Dermot Mulroney) och störiga lillebror (Tate Berney). Under en audition till den stora drömskolan skymtas en mystisk

2 ACTIONKOMEDI

Spy Manus och regi: Paul Feig I rollerna: Melissa McCarthy, Rose Byrne, Jude Law

Susan Cooper (Melissa McCarthy) är utbildad CIA-agent, men har fastnat på kontoret. Istället för att vara ute på fältet och spionera på terrorister sitter hon bakom en datorskärm, stirrar i övervakningskameror och snackar i fältagenters öronsnäckor. High tech-datorer med blå text mot svart bakgrund räcker inte för henne, hon känner sig misslyckad. Hon vill vara en riktig spion. Tur för henne att hon är den enda agenten på kontoret vars identitet inte blivit avslöjad av en okänd terrorgrupp, och därmed den enda som kan ge sig ut på nästa uppdrag. Terrorhistorien är egentligen inte särskilt viktig. Det är action och humor, och lite twistar hit och dit. Terrorgruppens syfte förklaras aldrig. Det är något

NR 6, 2015 | NÖJESGUIDEN

gestalt som senare stjäl hennes uppmärksamhet tillräckligt länge för att hon ska bli påkörd, få benen gipsade och begränsas till en säng i en lägenhet som hemsöks av en död psykopat med syrgasmask. Till slut kommer Elise (Lin Shaye), det ofrivilliga mediet som vi tidigare sett rädda dagen både en och två gånger, och här får mer utrymme med en snyftig bakgrundshistoria, kaxiga oneliners och några skrattretande demonfighter. Det mest kittlande i föregångarna, bortsett från Wans handsäkra stämnings- och skrämselbygge, var hur de tog vara på potentialen i The Further. Mardrömssekvenserna gick lite längre, passerade gränser, lockade fram det ena otäcka fantasifostret efter det andra. Här repeteras i bästa fall grepp från förr, men berättandet hämmas av slappa cirklar, mytologiska tics och slutna spelmiljöer som skriker lågbudget och idétorka. Och det bör betraktas som allvarliga handikapp för en skräckserie vars budgetbegränsningar tidigare höjt taket för förvridna skapelser som inte lämpar sig för större produktioner. Så var tog fantasin vägen? Det verkar som att den lämnade promenaderna i The Further för biljakter med The Rock. SEBASTIAN LINDVALL

förvridet pekfinger med en kökskniv. I övrigt är det stundtals olidligt tråkigt när Abigail Breslins mediokra ”tonåring som är trulig for a reason”-tolkning ska träffa sin kille (som också är halvzombie!), gå till läkaren (misstänkt solbränd för att figurera i en så utan motstycke mulen film!) och intyga för polisen att hon visst mår bra (trots svartbränt köttsår på armen och helvita ögon!). Vi förväntas känna sympati för en far som vill skydda sin dotter från en dömande omvärld, men dottern gör det svårt. I en trots allt ganska nervkittlande scen blir relationen mellan pappa och dotter ändå rörande. Wade halvsover i en fåtölj med geväret i handen när Maggie, vid det här laget askgrå och med svarta sprickor i ansiktet, kommer in i rummet. Faderns fingrar fladdrar till i närheten av avtryckaren, men han håller ögonen stängda när hon lutar sig fram mot hans ansikte och andas in. Kanske önskar han nästan att hon skulle bita, göra slut på det en gång för alla. Eller att han skulle våga skjuta. Men hon trycker bara sina läppar mot hans tinning i en enkel puss. Det är en förhållandevis vacker scen i en för övrigt alldeles för utdragen film, men det är bara tack vare Schwarzeneggers förvånansvärt mångfacetterade minspel. GRETA THURFJELL

ROMANTISKT DRAMA

Age of Adaline Regi: Lee Toland Krieger Manus: J. Mills Goodloe, Salvador Paskowitz I rollerna: Blake Lively, Michiel Huisman, Harrison Ford, Ellen Burstyn

Adaline Bowman (Blake Lively) är vid 29 års ålder med om en olycka som under mystiska omständigheter gör henne immun mot tidens tand. Hon försöker leva ett normalt liv med sin dotter, förklarar sitt ungdomliga utseende med hälsosam kost och gener, men när hon bör ha passerat 50 blir frågorna för många. Av oklar anledning är FBI också intresserade av henne, och Adaline börjar sitt (eviga?) liv på flykt. Nya identiteter, nya städer, nya jobb som hon släpar sina gamla grejer och sin hund till. Hon är en bit över 100 år när hon möter Ellis (Michiel Huisman) och frågar sig om hon kan fortsätta fly honom och sitt förflutna. Det finns en galenskap i premissen för Age of Adaline som vi önskar hade följt med i hela filmen. Som när en berättarröst påstår att den vetenskapliga förklaringen till hennes tillstånd inte kommer upptäckas förrän 2035, eller när Adaline ger den unge man som förfalskat hennes identitet karriärråd inom en eventuellt brottslig karriär. Det hade kunnat bli kul. Istället väljs att berätta en klassisk romantisk saga med tillbakablickar på Adalines långa liv. Blake Lively bär upp olika sekel väldigt bra, och byter om imponerande många gånger, men verkar ungefär lika oengagerad som publiken. Hur en relation uppstår mellan Michiel Huismans högst osympatiske karaktär och den tillbakadragna Adaline måste ha klippts bort. Det som publiken får se är ett unket ideal från när kvinnor var

1 Maggie Regi: Henry Hobson Manus: John Scott 3 Arnold Schwarzenegger, Abigail Breslin, Joely Richardson

Det mest intressanta med den helt ointressanta zombierullen Maggie är tyvärr inte zombiesarna, utan Arnold Schwarzeneggers skäggigt känsliga pappatolkning. Så många zombies syns nämligen inte till, istället står en ömsint pappa-dotterrelation i fokus. Efter att sextonåriga Maggie Vogel (spelad av Abigail Breslin, känd som minstingen i Little Miss Sunshine) blivit smittad med zombieviruset som satt världen ur spel, i filmen fantasifullt omdöpt till ”nekroambulism”, rymmer hon hemifrån, bara för att bli hemhämtad av sin pappa Wade, porträtterad av ingen mindre än Arnold Schwarzenegger. I helskägg och ordentligt påklädd. Men det hjälper inte. Faktum kvartstår: en zombiefilm med så lite zombies är slöseri med värdefull zombietittartid. Det mest gore-iga är att Wade i ett unikt Arnold-ögonblick (praktiskt att de valde just honom) vrider nacken av en odöd på en bilmack, och att Maggie hugger av sig ett

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

EDITH OLSSON

FILM BAROMETERN 6 Superhjältetrend? Superhjältarna har blivit sommarrepertoarens stora stammisar. Härnäst ser vi Marvel-filmen Ant-Man, där en vältränad Paul Rudd krymper till myrstorlek. Fortsätt gärna krympa så kanske även nya berättelser kan få plats i de stora salongerna.

5 (O)EROTISK THRILLER

The Loft Regi: Erik Van Looy Manus: Bart De Pauw, Wesley Strick I rollerna: Karl Urban, Wentworth Miller, James Marsden, Matthias Schoenaerts

Hollywoods långa tradition av att flyga in regissörer från Europa har fostrat praktakter från dignitärer som Fritz Lang liksom friska fläktar från regissörer som Paul Verhoeven. Genom åren har också en del mer eller mindre lyckade nyinspelningar, eller ska vi kalla det amerikaniseringar, gjorts av framgångsrika europeiska filmer. När belgaren Erik Van Looy nu fått uppdatera den egna filmen Loft spelar han knappast i samma liga som ovannämnda emigranter, trots att han krampaktigt nickar till Verhoevens sleaziga Hitchcock-hommage Basic Instinct. Men samtidigt är inte heller den (o)erotiska thrillern The Loft något påkostat studiokalas, utan snarare en transatlantisk soppa hemmahörandes i den b-filmsperiferi som ibland stavas direkt-till-dvd. Dess biodistribution är med andra ord outgrundlig. Fem män (och här krävs viss emfas, för de är verkligen den mest endimensionellt skrivna samling skitstövlar man kan tänka sig: inga nyanser, endast libido) delar en lägenhet, en slags frizon där de till synes riskfritt bedrar sina fruar utan att hotellräkningar eller dylik ballast hotar hemfriden. Men när de en dag hittar en död kvinna i den kollektiva fritidslyan rämnar den bekymmerslösa tillvaron och deras manliga gemenskap sätts på prov. För ingen annan har ju nyckel. Flashbacks, logiska luckor och hejdlösa vändningar följer i en snustorr whodunnit. Jag är övertygad om att god kritik gör skillnad på och balanserar ett verks etiska och konstnärliga dimensioner, eller till och med inser när det är krocken däremellan som fängslar. The Loft ställer dock inga sådana krav. Ett övergött foto med ett överflöd av kameravinklar och repetitiva klipp blir snabbt riktigt tröttsamt. Den ansträngt hunkiga, kroniskt tvådagarsstubbiga, men aldrig karismatiska eller trovärdiga, ensemblen hade lånat sig bättre till en Gilettereklam. Här finns helt enkelt ingenting som förmildrar eller lyfter ett bristfälligt manus till bredden fyllt med misogyna undertoner.

Bonusinfo: James Wan må ha överlåtit registolen till Leigh Whannell, men lyckas ändå närvara på ett hörn i trean med en biroll som ödmjuk teaterregissör på huvudpersonens provspelning. Vi hade hellre sett honom i rollen som filmens regissör.

ZOMBIEK ÄNSLOR

kvinnor och män var män. Ellis tvingar sig handgripligen och genom maktutövning till att få träffa henne, efter att han har letat upp var hon bor och arbetar. När hon till sist ber honom att lämna henne ifred (igen) drabbas hon av sådan ångest att hon måste be om ursäkt. Oroa er inte: det är sjukt ”romantiskt” hela vägen. Utöver det upplevs inte bara Adaline, utan även hennes liv, som extremt tråkigt och långsamt, mycket tack vare något sorts rekord i slow motion-scener. Sammanfattningsvis kan vi väl hävda att man lämnar biografen äldre, men att det finns bättre saker att fylla sitt liv med.

CALLE WAHLSTRÖM

Rosa moln Rapparen Alexis Weak har som första elev på Stockholms dramatiska högskola (tidigare Dramatiska Institutet) gjort en långfilm som examensprojekt. Rosa moln är visuellt slående socialrealism av hög klass som förtjänar att visas på stor duk. Håll tummarna för biodistribution.

4 Ghostbusters-reboot rekryterar receptionist Som vi redan vet har männen ersatts av kvinnor i Paul Feigs kommande reboot av Ghostbusters. Och som en del av omorganisering är det givetvis fullt naturligt att Chris Hemsworth axlar rollen som spökjägarnas receptionist, tidigare spelad av Annie Potts.

3 Matt Damon åter i rymden Det var en nervig överraskning att se Matt Damon som en mentalt kollapsad astronaut i Interstellar. Ridley Scott tycker redan att det är dags för Damon att dra på sig rymddräkten, men trailern till The Martian gör oss tveksamma.

2 Ännu mer skoj med Roy Förra året gjorde Roy Andersson en medioker duvfilm och kom ut som Hugo Rask, hans Lena Anderssonförfattade alter ego som blev en av huvudpersonerna i kulturmansdramat. Precis när vi lärt oss sluta ligga med kulturmannen går Roys film upp i USA och får amerikanska kritiker att krypa till sängs med geniet. Vi orkar inte.

1 Entourage HBO:s grabbiga bottennapp har blivit en långfilm som lyckas vara sämre än den redan skitdåliga tv-serieförlagan. Så pinsamt att vi är redo att förlåta Sex and the City-filmerna.

lu g e r p r e se nte r ar

XOV

KYGO

SAY LOU LOU

YUNG GUD

SOAK

KATE TEMPEST

GOAT

RATATAT RESIDUAL KID ELIAS DOLCE

LA PRIEST SUNN O)))

THAIBOY DIGITAL

LE1F PETITE MELLER S!VAS & UKENDT KUNSTNER VINCE STAPLES URBAN CONE HOOKWORMS AXEL BOMAN

LITTLE SIMZ

SHURA

WA X AHATCHEE

ANNAMELINA BENJAMIN BOOKER AVAVAV DRIPPIN WILDBIRDS & PEACEDRUMS JONATHAN JOHANSSON WHITE FENCE me d r ese rvati on för ändr ingar

köp dina biljetter på

WWW.WAYOUTWEST. SE Eller via Ticnet på 077- 170 70 70, www.ticnet.se samt via Ticnetombud.

partner

mediapartner

supporter

Musik

BÄST JUST NU CAMILA ASTORGA DÍAZ camila.astorga.diaz@nojesguiden.se POP

The Legends It’s Love

Singel, egen release

Labrador

Årets Summer Anthem 2015 är en sliskig raplåt om att vara en player på sommarn.

Jag började lyssna på Johan Angergårds soloprojekt på allvar 2006, då han släppte Facts and Figures, The Legends tredje skiva. Efter det hände inte så mycket mer än den distade uppbrottsskivan Over and Over, tillsammans med några album med hans övriga musikaliska projekt Club 8, Acid House Kings, Pallers och Eternal Death. Jag saknade The Legends, mest för sången, trots att det alltid är den Johan kämpar mest med. Jag älskar det sköra, somriga, svävande, dimhöljda. Nu har Johan gjort en bli ihop-skiva och jag var livrädd att den skulle vara smetig och utan svärta. Men trots att den mest handlar om lycka, kärlek och någon slags personlig relationsutveckling, finns det en klädsam tveksamhet och melankoli i de drömskt skimrande melodierna. Skivan må heta It’s Love, men låt er inte luras. SB

POP

Tame Impala Currents

Fiction/Universal

Egentligen skulle det alltid ha räckt med de fina popmelodierna. Men Kevin Parker vill oändligt mycket mer. Det är därför han konsekvent skruvar produktionen och experimenterar med ljudbehandling och subtila effekter i varje låt. Det är därför han ibland överger fina låtfragment som Disciples efter bara någon minut, men låter mjuka spår som Eventually sväva ut desto mer. Det är därför han låtit psychrock och Elephant-riff från förr blåsa bort i en ny sval bris där gitarrer låter som mjuka synthsjok och synthar låter som skirt nylonsträngplockande. Tame Impala-fans kommer att känna igen sig, vagt, i överväldigande låtar som New Person, Same Old Mistakes och den sju och en halv minut långa Let It Happen, båda två mästarstycken lika mycket i sina exakta och lågmälda r’n’b-påverkade popmelodier och den utsökta försiktiga falsettsången som i de modiga produktionsutsvävningarna. Currents är ljudspåret till den här sommarens bästa dagar. PF

Penga’ Per Sugmärken

Grillat & Grändy Luren i fickan Från Kör vi tills att dör vi, Hemmalaget

Kan alla bara snälla lägga ner telefonen i fickan och lyssna på denna låt med sina fellas och gäris? Tack på förhand. IVO&AK Kollar mig i spegeln Från Assasinos EP, Warner

Två genier droppar lines som ”de frågar vad vi gör, så jag sa vi lever”.

HIPHOP

A$AP Rocky

At. Long. Last. ASAP RCA/Sony

Likt tidigare stora rapsläpp i år hittas på A$AP Rockys andra studioalbum inga uppenbara radiospår. Kanske är detta ett intyg på Rockys permanenta medlemskap i rapvärldens toppskikt. Att det inte längre krävs någon skräddarsydd list-toppare eller Skrillex-feature för att befästa hans kommersiella relevans. Den identitetsmässiga ängslighet som blottades på debuten skymtas bara marginellt här. Istället bjuds vi, genom en knarkig dis, på ett pärlband av hyllningar och popreferenser. Från en UGK-feature till ett nackbrytande spår uppkallat efter ”The Wavy Baby” Max B. Vidare känns A$AP-arkitekten och den exekutiva producenten A$AP Yams vägledning än mer påtaglig. Med en perfekt avvägning av släpigt A$AP-sound och nyare genrespridda element lyckades han som sista gärning återigen belysa Rockys kvaliteter på bästa möjliga vis. AJ

EBM

Vanligt folk

Jag har utvecklat mig till både en hund i en katt

helt vrickade tjut, stön och deklamationer mitt emellan Alan Vega, Alexei Sayle och Henrik Hemsk. Det finns gott om anledningar att vara seriöst orolig över Vanligt folks psykiska hälsa, men det finns ännu fler anledningar att släppa taget, kasta sig in i galenskapen och ge sig hän. PF

POP

Jaakko Eino Kalevi Jaakko Eino Kalevi Weird World/Playground

När jag såg Jaakko Eino Kalevi spela live senast, hade han med sig två musiker på trummor respektive saxofon. Själv stod han i vita åttiotalsbyxor, spelade på sin keyboard och sjöng. Och om han låter timid, sårbar och skör på skiva, är det ingenting emot hur han framstår på en scen. Introvert, fast med humor, ungefär i klass med att döpa öppningsspåret på sin skiva till JEK och mässa fram ”Jaakko Eino Kalevi” till suggestiv electro. Mind Like Muscle är en ljummen bris av sax i solnedgång, Hush Down är melankoliskt funkig medan Night at the Field kommer med Talking Heads-vibbar. Extra charmigt är att allt kommer med finsk brytning. SB

Progress/Border

HIPHOP

Penga’ Per

Välkommen till Österort Eget

Det slår mig alltid att Penga’ Per har något töntigt i sitt tilltal. Det är ett högstadieinfall, att läsa av någons tilltal och utifrån det bedöma hur textförfattandet möter ett artisteri, men töntigheten består i att hans vokaler studsar fram som ett par nya sneakers på ett nyvaxat parkettgolv. Det är energiskt men oförutsägbart. Jag ler alltid när jag lyssnar på Penga’ Per. Han överraskar. Snubblar lite klumpigt runt bland ordvändningarna. Är aldrig inställsam men ständigt medveten om sin omgivning. Meningarna slirar fram men med distans är mönstret tydligt. Precis så smutsig som världen är, är också Penga’ Per. CAD

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

Redan albumtitelns obegriplighet skvallrar om att Vanligt folk inte har många hästar hemma. Det musikaliska vansinnet där den ursprungliga iden om stenhård EBM med tung elektronik och ännu tyngre percussion förvrids i orientalisk dub och obeskrivbara konstigheter är ännu mer illa däran. Värre ändå är texternas desperata rop på hjälp (”ge oss rejäla skor”, och ”häll diskvatten över oss”) och komparationsövningar (”stor – Större – STÖRST”), och allra värst drabbad verkar sångaren Andreas Carlsson med

PUNK

Desaparecidos Payola

Epitaph/Playground

När Conor Oberst är riktigt förbannad över sakers tillstånd, senast med Read Music/Speak Spanish för snart 15 år sedan, väcker han liv i punkbandet Desaparecidos. Nu har han hunnit samla på sig så mycket ilska över bankväsendet, den strukturella rasismen, nationalistiska dumheter, militarism och radikal passivitet att han fullkomligt exploderar

i den ena elektriskt sprakande urladdningen efter den andra. Höghastighetslåtar som Slacktivism och den frenetiska Radicalized står inte Bad Religion långt efter, och samtidigt är bland annat pärlan MariKKKopa exempel på att det mitt i all energi och kraft förstås finns den där popfinessen som kännetecknar allt Conor Oberst gör. PF ELECTRO

Herbert The Shakes Caroline

Det en mer allvarlig personlig ton som den brittiske hertigen av experimentell, krokig och underfundig dansmusik presenterar. Temat på albumet är besvikelserna och utmaningarna i att vara människa och förälder i en samtid som blivit allt för hård, men temat kan lätt missas då Herbert får de dystra texterna och laddade beatsen att svänga på ett imponerande sätt, tydligt refererande till hans egen diskografi. På det är han tveklöst en mästare. CR

BÄST JUST NU CHRISTOFFER BERTZELL

christoffer.bertzell@nojesguiden.se DOOM METAL

Lucifer

Konsert

Rise Above

From the Pinnacle to the Pit, Absolution och Majesty. Den bästa spelningen på SRF 2015 var av Ghost.

Son Lux

”Årets Summer Anthem 2015 är en sliskig raplåt om att vara en player på sommarn.”

Glassnote/Caroline

Camila Astorga DÍaz om Penga’ Per.

ELECTRO

Bones

Jag älskar Son Lux klipp-ochklistriga hip-pop i låtar som Easy och Alternate World (Alternate Age). Nu har Ryan Lott blandat in lite andra genrer och skapat en mashup mellan soul, pop och kantig electro med ett svulstigt, symfoniskt lager över alltihop. Stundtals låter det som om han fått gå loss på Radioteaterns ljudeffekter, komplett med åska och undervattensupplevelser, ibland låter han som ångesten hos Bright Eyes. Det är fortfarande lika mångsidigt, snillrikt och avancerat. SB

BÄST JUST NU SARA BERG

sara.berg@nojesguiden.se

Mikael Seifu The Lost Drum Beat Låt, SoundCloud

Etiopisk electro. DJ Koze XTC Singel, Pampa

Knarkig deep house. All Tvvins Too Young To Live Singel, Warner

Too old to die.

Ghost Sweden Rock Festival

Lucifer I

Att The Oath abrupt skulle dö tidigt i karriären var onekligen ledsamt, men genom att mynna ut i två projekt som Grave Pleasures och Lucifer, är Johanna Sadonis uppbrott med Linnea Olsson plötsligt att betrakta som en välsignelse. Den punkiga Motörhead-attityden från The Oath har bytts ut mot ett djupare sväng från sjuttiotalsrockens Black Sabbath och klassisk Candlemass-doom. Med hennes hänförande sångmelodier och Gaz Jennings (ex-Cathedral) djävulska riff, skapar de ett klassiskt sound med mörkt jordiga nyanser och ockulta undertoner. En debut, perfekt som soundtrack till din nästa esoteriska mässa. CB

ELECTRO

Avatar Sweden Rock Festival

Sony

Giorgio Moroder har Daft Punk att tacka för sin andra vår, utan fransmännen hade discogiganten med största sannolikhet fortsatt sin stilla pensionärstillvaro och varit hyllad i en betydligt mindre krets. Men 46 år efter debuten får hans nya album den passande titeln Déjà Vu. I Moroders tidslinje passar den bra in, modern och med väl valda vokalister Charlie XCX och svenska Marlene tagit Donna Summers plats. Bitvis blir det lite väl anpassat till EDM-samtiden, men när discon får lysa igenom med sina analoga synthar, stråkar och gitarrer blir det som allra bäst. CR

Behemoth Sweden Rock Festival Konsert

Sveriges största festival kunde inte få ett värdigare avslut än denna polska sataniska mässa.

Jay-Jay Johanson

Domino/Playground

Kwaidan

LA Priest är brittiske Sam Dusts helt ohejdade blandning mellan samplingspsykedelika, instrumentalt pianodrama, disco med Daft Punk-känsla, studsigt koklockeblipper och vaggvisor med croonerröst. Han var tidigare med i klubbpunkiga Late of the Pier, innan han flyttade till Grönland för att studera elektromagnetism. Uppenbarligen gjorde Grönland honom gott, för när han kom hem skapade han den här kreativa låtsamlingen, där ingenting liknar någonting annat men allting ändå hänger ihop. SB

Jay-Jay Johanson fortsätter att göra mörka, rökiga electrochansons, långt ifrån min favoritskiva med honom, den över tio år gamla, syntiga Antenna. Det betyder inte att detta är sämre, bara annorlunda. I Don’t Know Much About Love är mysig, lite som en mer experimentell version av Olle Adolphsons Trubbel. Annat fint är det karga beatet i I Love Him So och Jens Lekman-nyanserna i NDE. Jay-Jay är dock bäst när han låter melankolisk och teatral, vilket blir tydligt när sista spåret visar sig vara något slags livsbejakande hippiebudskap som inte alls passar in. SB

Johannes Vidén

PUNK

Vidén varit amerikan hade han toppat årsbästalistorna i tidskrifter som Uncut. Fan vet om han inte kommer att göra det hursomhelst. PF POP

ROOTSPOP

Déjà Vu

Svenska Avatar förtjänade en betydligt större scen än Rockklassiker-tältet när deras egenartade cirkus metal släpptes loss.

LA Priest

Giorgio Moroder

Konsert

ELECTRO

Inji

förstår jag precis vad han menar. Det blir också talande i en låt som handlar om att ta avstånd, att musiken också tar det. Och här stjäl musiken allt fokus. Makt är att då ta tillbaka strålkastaren och kasta sig närmre, handlöst. CAD

Opium

Refused Freedom

Epitaph/Playground

”Nothing has changed, nothing, not a thing”, vrålar Dennis Lyxsén i inledande singeln Elektra. Det stämmer inte riktigt. För samtidigt som alla de orättfärdiga strukturer som låg till grund för The Shape of Punk to Come för 17 år sedan sedan fortfarande består och kanske till och med förvärrats tar sig Refuseds bestående frustande ilska över det delvis helt nya uttrycket. Det är den avgörande orsaken till att Freedom inte är ännu ett exempel på ett återförenat favoritbands

BÄST JUST NU CHRISTOFFER REICHENBERG christoffer.reichenberg@nojesguiden.se

Blandade artister Sounds of the Universe: Art & Sound

Where the Years Have Gone

Soul Jazz/Playground

Iamoldfashioned

Makalös samling med massa nytt från flertalet superproducenter. Håller hela året, minst. Dana Ruh Yardang EP

Johannes Vidén kommer inte från ingenstans. Den unge tågföraren från Västsverige debuterade redan för fyra år sedan, men det var först med den svenskspråkiga Frid över en stjärna som föll året därpå som han verkligen blommade ut. Med överväldigande sånger med stora arrangemang och litterära texter fick han oss att yra saligt om Willy DeVille, Bruce Springsteen och Hjalmar Bergman. Men få lyssnade, och istället för välförtjänt succé tog Johannes Vidén en flera år lång paus. En Nick Lowe-konsert innebar att skaparlusten återvände, och tack vare det bjuds vi nu en sensationellt bra skiva proppad med varmhjärtad pop med tydliga kopplingar till just Nick Lowe och lika delikata melodier som arrangemang och texter. Dessutom spetsar han med både ädel countrysoul i The System och med en protestsång mot SD som Phil Ochs skulle varit stolt över. Hade Johannes

HIPHOP

Adam Tensta The Empty RMH

Makt är att kunna förändra men också att påverka. Det är när Adam kommer riktigt nära som det bränner till, skaver. Det kan vara med hjälp av en gråtfärdig saxofon eller en kör av tromboner. Eller när han kastar sig ut i en snabbare moll-rap i högt tempo. Det är som att han kastar sig från femman i storm. Men däremellan trampar han vatten när pyntet runtomkring, saxofonerna, fiolerna, de svischande ljuden, allt tar fler risker än vad han vågar göra i texterna. Det tar för lång tid för dem att närma sig, de vajar stilla vid sidan. På tryggt avstånd. När Adam rappar/sjunger ”emotions on zero”

Broquade

Tre spår som är lika bra som de första sommardagarna. DJ Jes First Generation EP Karlovak

Klassisk Chicagoproducent släpper på svenska Karlovak!

NR 6, 2015 | NÖJESGUIDEN

ELECTRO/POP/HIPHOP

”Det är när Adam kommer riktigt nära som det bränner till, skaver.” Camila Astorga DÍaz om Adam Tensta.

BÄST JUST NU

SOUL

Leon Bridges Coming Home Columbia/Sony

Precis enligt Bridges egen vision är albumet en noggrann och nästintill identisk reproduktion av den sextiotalssoul hela hans kreativa sinne uppenbart kretsar kring. Visst kan det ibland kännas tröttsamt med bakåtsträvande. Men med en så här tydlig målsättning, och så precist utförande, är det omöjligt att inte

BÄST JUST NU ADAM JANSSON adam.jansson@nojesguiden.se

Travi$ Scott feat. Future & 2 Chainz 3500

Warp/Border

patrik.forshage@nojesguiden.se

Det höga tempot och de svulstiga trummorna är ryggraden i denna moderna hybrid av genrer, med sin episka framtoning gränsar albumet nästan till ett block-bustersoundtrack. De mer mallenligt konstruerade popspåren med gästande vokalister känns tyvärr ganska slätstrukna och färglösa, men på de instrumentella spåren låter Hudson Mohawke sin excentriska sida få mer spelrum, vilket bland annat resulterar i den frentiska soul-electro-kraschen Ryderz och den snygga tv-spelshyllningen Shadows. Vid sidan av att bidra med lite välbehövlig spets till mainstreamrappen borde HudMo alltså strunta i den inställsamma popmusiken och fortsätta gå bananas med sin, så snitsigt titulerade, aquacrunk. AJ

Mac DeMarco Another One Kommande minialbum, Captured Tracks/ Playground

El Perro Del Mar El Perro Del Mar, Deluxe Edition Återutgåva, The Control Group

I avvaktan på nytt håller vi tillgodo med ett dubblerat debutalbum, på grön vinyl. Tame Impala New Person, Same Old Mistakes Från Currents

Sommarens låt på sommarens skiva.

charmas. Som Fader träffande beskrev den Texasfödde 25-åringen inför videoreleasen till det utmärkta titelspåret: ”Like Sam Cooke with an Instagram”. AJ

Från EP:n Songs To Make Up To, Fool’s Gold/Future Classic

Silkeslen laptop-r’n’b.

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

”En utstuderat osmaklig kombination av tonårig J-pop, metalcore och power metal, som förmår att bräcka alla rockens sedlighetsregler.”

Life on Planets Curious Palace

METALCORE

Babymetal BABYMETAL Earmusic

Att nöja sig med begreppet kulturkrock när vi diskuterar det japanska fenomenet Babymetal känns för enkelt. Denna bisarra Idol-trio med tillhörande metal-band är något som saknar like. En utstuderat osmaklig kombination av tonårig J-pop, metalcore och power metal, som förmår att bräcka alla rockens sedlighetsregler. På många sätt och vis är detta så dåligt att den sensationen det skapar inte går att beskriva som något annat än lyckad. Det är en skräckartad fascination som belägrar mitt sinne och tillfogar audiell BDSM för varje ton som bandet yttrar, men som undergiven lyssnare kan jag inte slita mig från piskan. CB

Wolf + Lamb

Inom genren folktronica känns det alltför ofta som att det ena elementet ska krydda det andra. Det slängs in lite elektronik bland de akustiska gitarrerna för att göra det spännande. Life on Planets är inte direkt folktronica men öppningen är där och visar att det går att sammanfoga dessa genrer med finess. Hela Curious Palace är en lekfull studie i att sammanfoga olika delar av musikvärlden. Med jazz, soul och house bygger Baltimoreduon musikaliska sammanhang på ett lika fantasifullt och glädjande sätt som barn bygger med Lego. CR

5 Sommarens musikdokumentärer Bland annat syns Amy Winehouse och Nina Simone snart på bio respektive Netflix.

Leila K är överallt P3:s dokumentär har formen av en runa, och Leila K kontrar med livlig comeback.

OPM

ELECTRO

6 Ariana Grandes öppna brev Grande vägrar ses som en mans förflutna, nutida eller framtida egendom.

By Dom Kennedy

Progressivitet och innovation i all ära, men ibland kan det vara nog så skönt med en artist som hittat sin plats, och håller sig till den. Därför är Dom Kennedys tillbakalutade flow, mjuka refränger och moderna västkustproduktion lika välkommet även denna sommar. För med sin luftiga känsla och lättsmälta raps är det precis vad albumet kan sägas vara, ett sommaralbum. Vilket också kan sammanfattas som starkt i den mening att det är omöjligt att inte ryckas med i stunden, men svagt i den mening att man knappt bär med sig en enda beståndsdel efter att ha klickat på stopp. AJ

MUSIK BAROMETERN

Christoffer Bertzell om Babymetal.

Dom Kennedy

Hypad singel med kul North West-referens. Keep Me A Secret TVÅ Stockholmsbaserad syskonduo gör elektroniskt skimrande popmusik. Ta-ku feat. Atu Long Time No See

HIPHOP

Från kommande Rodeo, Grand Hustle

Digital singel, CSCN

Lantern

PATRIK FORSHAGE

När till och med demobagateller är juveler.

olycksaliga devalvering av sin egen katalog och status. Istället är det en vital och mångfacetterad rockskiva där de hårdaste punkattackerna kompletteras med mer nyanserade uttryck. Med smarta riff, tungt beat och exakt blås lyckas de till och med få en närapå funkmetal-antydande Françafrique att låta spännande och dynamiskt (medan Servants of Death är ett mindre lyckat försök i samma riktning). Freedom kommer naturligtvis inte att vara lika avgörande för den medvetna (vågar vi skriva intellektuella) punkens fortsatta utveckling som The Shape of Punk to Come var. Men det är likväl ett dynamiskt album från ett band som har lika mycket att uttrycka som i sin ungdom. PF

Hudson Mohawke

ROCK

Wolf Alice

3 Skadeglädje vs sympati Jämför de ondsinta fnissen när U2:s gitarrist gick över the edge med den sympati och rent av beundran som skänktes Dave Grohl i samma läge.

2 Stor besvikelse Att Stor skjuter upp sin EP och annonserar om det på Instagram? Orimligt.

My Love is Cool Dirty Hit/Universal

I sina sämsta stunder lyckas Londonkvartetten Wolf Alice låta som skatepunk blandat med Lily Allen, folkmusik och grunge när grungen var kass och de stunderna råkar tyvärr vara ganska många. Denna bisarra genreblandning är en ungefär lika dålig idé som när någon kom på att man kunde kombinera opera med hårdrock och resultatet blev Nightwish. SB

1 Vila i frid Ornette Coleman Ytterligare en som format vår samtids musik är borta.

Du vet väl att Du kan få nöjesguiDen Direkt hem i brevlåDan? nojesguiden.se/prenumerera

HORA Det finns inget plåster mot mobbning Ingen spruta eller vaccin hjälper mot hårda ord, utfrysning och näthat. Men det finns kunskap om hur man förebygger mobbning och det är den kunskapen Friends arbetar med att sprida i skolor. Vi vet att det går att skapa förändring, men som icke vinstdrivande organisation behöver vi din hjälp för att kunna nå ut. SMS:a FRIENDS till 72980 så ger du 20 kronor till Friends arbete mot mobbning.

Beskriv en vanlig dag i ditt liv.

Hur var det att läsa din novell på Vattenfalls ”Lyrikbuss”?

6 – Jag går upp ungefär samtidigt

som min pojkvän, 7.30. Sen brukar jag jobba på Il Caffé vid Nytorget, därefter äter jag lunch hemma och fortsätter dagen med att skriva i mitt kök. På kvällen lagar jag middag, kanske spaghetti, och om det är fint väder går jag och tar ett glas vin med en kompis. Typ så!

– Jätteroligt, men jag hade glömt bort att man mår illa av att läsa på buss. Jag mådde ganska illa, men det var roligt.

Skulle du känna dig bekväm med titeln ”bloggdrottning”?

– Jag tycker att det finns andra som förtjänar den bättre, om vi säger så. Hur ser arbetsfördelningen ut generellt, hur mycket skriver du på din blogg kontra andra skrivprojekt?

– Bloggen får absolut mest uppmärksamhet. Och allt som rör bloggen, som att svara på mejl och gå på möten.

1 & 6 MÖTER

SANDRA BEIJER Tio år efter starten är Niotillfem fortfarande en av Sveriges största bloggar. Döskalle & Mästerligt mötte upp Sandra Beijer för att ta reda på vad hennes liv kostar, hur en ordnar Paradise Hotel-maskerader och varför hon aldrig tröttnar på att fota frukostar uppifrån.

Hur trött är du på att svara på frågor om olycklig kärlek varje vecka?

– Lagom trött. Det går upp och ner. Det är väl därför jag svarar kanske varannan vecka.

Vilka delar av dig själv håller du tillbaka på bloggen?

– Jag håller tillbaka söndagsbakis-Sandra, som ligger i sin säng och äter pizza. Hon behöver inte se offentligheten.

Hur mycket pengar behövs egentligen för att leva ditt sagoliv?

– Jag tar ut 26 000 i månaden, så 26 000 kanske? Du jobbade på en reklambyrå i New York i två och ett halvt år, men har sagt att du inte producerade något eftersom den amerikanska byråvärlden är väldigt hierarkisk. Vad gjorde du då?

– Vi gjorde massor, men inget blev producerat. Det var som att leka reklam. Vi hittade på idéer och pitchade och var på möten, men det blev aldrig producerat. 70

NÖJESGUIDEN | NR 6, 2015

Är du sponsrad av Trädgården?

1 – I wish! Jag har VIP-kort. 1

Vad bör vi tänka på när vi ska ha en Paradise Hotel-maskerad med våra reklambyråkompisar?

– Att bjuda mig så klart! Innehållet i din bok Det handlar om dig beskrivs som 200 sidor flicka-är-kär-i-pojke. Varför ville du skriva om detta ovanliga ämne?

– För att jag älskar hjärta och smärta. Och framför allt den första kärleken. Tonårskärleken är så himla härlig tycker jag, för jag trodde att jag skulle vara olyckligt kär för alltid, och det finns mycket att plocka ur det. Din mamma, Anette Beijer, grundade tv-produktionsbolaget Titan. Hur mediepräglad var din uppväxt?

6 När jag ser tillbaka känns det som att vi inte gjorde något eftersom det aldrig syntes utifrån.

Vad är största skillnaden mellan svenska och amerikanska byråer?

– På svenska reklambyråer jobbade jag med reklam och på amerikanska reklambyråer lekte jag reklam. Kreatör eller kolera?

– Var inte orolig, känslan kommer gå över. Hur gick det för din pojkväns katt som du bad dina bloggläsare att skänka pengar till?

– Så vitt jag vet lever den och mår bra. Det var inte längre min pojkväns katt, men hon som äger katten och startade insamlingen blev väldigt glad för pengarna.

– Den var nog ganska mediepräglad. Jag har suttit i publiken till de flesta program som gick på tv under nittiotalet.

Tröttnar du aldrig på att fota frukostar uppifrån?

– Min kompis Gustav Broström har sagt till mig att jag måste sluta med det. Jag har inte tröttnat, men uppenbarligen har andra det.

6 – Kreatör, absolut. Nästan alla mina 1 kompisar är kreatörer, och jag har ingen 1 kompis som har kolera. – Varför inte? Det kanske blir nästa 6 nyårslöfte. – Ehm… Nej. Jag tror inte det. – Det känns som att alla redan jobbar 6 – Jag har precis blivit profil hos 6 – Allt blir bra. med det. Men, att vara ödmjuk och lyssna, och gå på många branschfester. Perfect Day Media, så ni får nog fråga 1 – Allt kommer bli bra, och blir dem. Jag tycker att det är lite inflation i 1 kokböcker, och jag vet inte riktigt vad det inte det kommer det bli så jävla Har du i framtiden några planer på att utnyttja din plattform för att hjälpa katter som inte är din pojkväns?

Finns det någon plats i ditt hem där du inte har fotat dig själv i en gullig

pose?

Har du några tips till de som vill jobba med kreativ branding?

När kommer din kokbok?

Vilket är ditt livsmotto?

Nej, du får komma på något bättre.

Har du några tips till de som vill svälja tre rakblad på tvären när de hör kreativ branding?

jag skulle kunna tillföra.

överbra. ◆ Foto: TINA VERNON

DETTA är EN ANNoNSSiDA.

Modejakt i MalMö

PELLOBELLO

Nyöppnad butik med egen design och second hand på Fersens väg för modegalna i ung anda.

Feather Crotchet Top 499 kr Fluffy Fur Fevet Jacket Ash Grey 939 kr High Waist Embellished Pencil Skirt 599 kr

PelloBello ligger i centrala Malmö på Fersens väg 7, en stadsdel full av kulturvibbar. Många kommer hit för kul skattjakt i några av de av antikaffärer, gallerier och butiker med handgjorda varor som ligger här. Du kanske inte hört talas om dem, men du måste ha sett deras trendiga fjäderjacka här i norr. Detta unga och fräscha svenska märke som fokuserar på egendesignade kläder och accessoarer för tjejer startade hemsidan www.pellobello.com under 2013.

Feather Tee 349 kr Fluffy Fur Fever Bag 449 kr

Deras ikoniska FluFFy Fur Fever Feather Jacket har blivit ett “must have item” här i Skandinavien med kännetecken av hög kvalitet till ett överkomligt pris. Jackan har burits och rekommenderats av många europeiska och särskilt svenska toppbloggare. Söker du en speciell färg eller storlek gör de också anpassningar helt enligt dina egna önskemål. Nu är den första butiken öppen i Malmö och där hittar du deras egna varumärke och andra handplockade roliga tillbehör samman med second hand märkesvaror som Chanel, Louis Vuitton, Valentino och mycket mer. Det finns också möjlighet att få hjälp med att sälja sina egna “pre-loved” items i butiken.

Pellobello, Fersens väg 7, 211 42 Malmö, www.pellobello.com Öppettider: Måndag–Fredag 11–18, Lördag 11–16. Alltid öppet på hemsidan! info@pellobello.com

www.spRINGwINE.sE

EKO LOGISKT BÄSTA KÖP Allt om vin 8/2014

från

CABERNET SAUVIGNON CARMENERE ExpRESSEN 2015-03-19 www.spRINGwINE.sE

CHARDONNAY, SvD 2015-01-30

CONO SUR ORgaNiC CabeRNet SaUvigNON CaRmeNeRe Art.nr: 6586. PrIS: 89 kr 75cl. 14% VOl.

cono sur organic chardonnay Art.nr: 6600. PrIS: 89 kr 75cl. 13% VOl.

Cono Sur arbetar för en bättre miljö, bla genom reducering av koldioxidutsläpp och ett hållbart jordbruk, sk “sustainable wine growing”. Cono Sur är också miljöcertifierade enligt ISO 14001 och 14064. Läs mer på www.conosur.com Cono Sur arbetar för en bättre miljö, bla genom reducering av koldioxidutsläpp och ett hållbart jordbruk, sk “sustainable wine growing”. Cono Sur är också miljöcertifierade enligt ISO 14001 och 14064. Läs mer på www.conosur.com

Att börja dricka i tidig ålder ökar risken för alkoholproblem.