Niords mission är att skapa gemenskap och kompetens för ett rikt arbetsliv, vilket vi har gjort under olika deviser och motton, oavbrutet, redan i hundra år. I början av Niords historia var fokus mera på gemenskapen och att sammanknyta medlemmarna via trevliga träffar och sammankomster, medan man så småningom övergick till att rikta in verksamheten på fortbildning och stöd i arbetslivet. Idag ser vi som en av våra främsta uppgifter att erbjuda medlemmarna möjligheter att bekanta sig med nya teman som berör arbetslivet och nya färdigheter som man via oss kan lära sig mer om, för att vid behov sätta sig in temat närmare på en mera ingående kurs hos ett utbildningsföretag. Läs gärna mer om Niords historia inom fortbildning och kurser i artikeln på s. 8, som är ett led i vårt 100-års tema.
Nästa nummer av Niordbladet kommer 1 november 2024.
”
Du kan fortbilda dig och följa med vad som händer på andra områden än bara ditt eget intresseområde, och få nya idéer.
Finlands Ekonomer hör till Akava som förbundets fjärde största organisation av 36 medlemsförbund och via Akava sköts alla högutbildades intressebevakning centralt. Akava förhandlar inte bara kring intressebevakningsfrågor utan också om medlemsförmåner för sina medlemmar och med de större muskler som 600.000 medlemmar ger, finns det en hel del att dra nytta av. Danske Banks bank- och låneförmåner är ett av dem som Akava förhandlat fram för sina medlemsförbund.
Member+-tjänsterna igen erbjuder rabatter på många olika produkter och tjänster men också möjlighet att hyra stugor på flera orter i Finland, som Muonio, Vierumäki, Ruka, Levi, Raseborg, Vuokatti m.fl. Försäkringsförmåner igen står till buds via Finlands Ekonomer och sådana finns i form av livförsäkring samt hus-, hälso- och andra försäkringar. Via Ekonomerna kan man också välja mellan ett stort urval tidskrifter från Alma Talent! Priset varierar enligt tidskrift men är mycket förmånligt jämfört med listpriset, och också avdragbart i beskattningen. Som en extra, icke-avdragbar förmån erbjuds HBL Digital till ett årspris på 55€. Alla förmåner är presenterade på Finlands Ekonomers webbsida, under Bli medlem > Medlemsförmåner, så ta gärna och bekanta dig med dem och utnyttja det som passar in i din egen situation. Icke heller att förglömma Niords egna semesterstugor i Himos och Tahko!
Genom ditt medlemskap kan du alltså fortbilda dig och följa med vad som händer på andra områden än bara ditt eget intresseområde, och få nya idéer. Du kan träffa trevliga mänskor under våra evenemang och utvidga ditt nätverk. Och så kan du utnyttja förmåner som är värda reda pengar! En ganska bra deal, tycker jag själv!
På omslaget Victor Dahlberg, foto Patrik Lindström.
Catarina Söderström, verksamhetsledare
Niords 100-års-jubileum
13.9, när Niordbladet kommer ut, är Niords officiella födelsedag, så vi höjer en skål för vår förening och alla fina medlemmar som har följt med oss på färden genom seklet! Grattis Niord!
Om du vill få synlighet för ditt företag eller dina produkter i samband med vårt jubileumsår 2024 så ta gärna kontakt med verksamhetsledare Catarina Söderström (niord@niord.fi).
Du får synlighet till en köpstark grupp på över 4000 medlemmar och vi har många olika alternativ för ditt deltagande vi gärna diskuterar närmare med dig.
Hör av dig så snart som möjligt så planerar vi möjligheterna och tidtabellen!
Leder SHS:s utbildningsutskott.
Läs mer på sid. 4
Coachar i presentationsteknik.
Läs mer på sid. 6
Bokning av Tahko och Himos för vintersäsongen
100 år av fortbildning.
Läs mer på sid. 8
Från och med torsdag 25 september kl. 09 kan du boka Niords stugor i Tahko och Himos för vintersäsongen (1.12.24 till 30.4.25). Bokningen sker via vårt stugbokningssystem: www.niord.fi > Aktuellt > Boka stugor.
Vi tar inte emot bokningar per telefon eller mail.
Du kan bekanta dig med stugorna på vår webbsida, i bilder och med information om utrustning. Notera att i priset ingår lakan (sängarna är bäddade när du anländer) och handdukar, slutstädning och två heldags liftkort. Vi lägger inte heller till någon faktureringsavgift. Alla dessa är avgifter som på fria marknaden läggs till hyrespriset.
Tahko 438-halvan tar emot djur för en liten extra städavgift, medan Tahko 437 och Himos är djurfria.
KALENDERN:
20.9 Helsingin Ekonomit – Ekonomisummit
25.9 Stugbokningen för vintern öppnar kl. 9
4.10 deadline för att söka till Niords styrelse
7.10
Guidning till Amos Andersons hem
9.10 Att arbeta i hybridorganisationer – del 1
11.10 Dinner&music i Vasa – Niord 100 år
13.10 deadline för att ansöka om stipendier för utbyte
16.10 Att arbeta i hybridorganisationer – del 2
22.10
12.11
Musikal: Moulin Rouge – Helsingfors stadsteater
Effektiva prompttekniker i AI
27.11 Niords valmöte
28.11
Musikal: Dancer in the dark – Lilla teatern
Programanmälningen öppnar efter hand som det kommer nya evenemang. Följ alltså med nyhetsbrev och www.niord.fi för senaste information. Om du inte får våra nyhetsbrev så kolla i eLounge (www.ekonomit.fi) om du har rätt e-post i medlemsregistret eller om du klickat bort nyhetsbreven. Kolla också skräpposten och gmails kampanjlåda.
Så vill Victor lyfta utbildningen på Hanken
Det finns en oro bland de studerande att den feedback man ger på undervisningen ofta ignoreras.
Victor Dahlberg leder SHS:s utbildningsutskott, som bland annat jobbar med frågan hur de studerandes feedback bättre ska tas tillvara för att förbättra pedagogiken vid Hanken.
Som ordförande för utbildningsutskottet inom SHS hör det till en av
Victor Dahlbergs viktigaste uppgifter att se till att de studerande har ett både stort och positivt inflytande på kvaliteten på den undervisning som bedrivs vid Hanken.
– Undervisningen är till stora delar bra, men i synnerhet vad gäller de fördjupade kurserna borde man lägga större vikt vid tillämpning av kunskaper.
Victor Dahlberg börjar i höst sitt andra år vid Hanken i Helsingfors, med nationalekonomi som huvudämne.
Under sitt första läsår valdes han i oktober in i SHS fullmäktige, och från och med december 2023 är han ordförande för utbildningsutskottet inom studentkåren.
– Det var ingen självklarhet att jag skulle engagera mig i SHS, men jag ställde upp i fullmäktigevalet och på något sätt blev jag invald. När sedan ansökningarna till styrelsen öppnades tänkte jag att jag redan suttit i lite olika styrelser – bland annat Svensk Ungdom – och att det här arbetet knappast skulle vara så annorlunda. Och det har det heller inte varit.
Att det blev just utbildningsutskottet var ganska naturligt eftersom Victor länge varit intresserad av och engagerad i frågan. Utbildningsutskottet består i huvudsak av de fler än 40 olika studeranderepresentanter som sitter i Hankens olika organ i Helsingfors och Vasa.
– Våra representanter går på möten, hämtar information och sedan faller det lite på mig att koordinera all den information som kommer in. Så inför det här året bildade jag en egen styrelse för utskottet, där vi tillsammans kan fundera över de lite mer strategiska frågorna.
Victor säger att det finns ett gemensamt intresse hos alla att göra utbildningen vid Hanken så bra som möjligt, men att det ofta finns stora filosofiska vattendelare och att det också kan vara svårt för de studerande att göra sig hörda.
– Till exempel är det en stor vattendelare om det ska vara obligatoriskt att gå på föreläsningar. Jag själv gillar ett ryskt ordspråk som säger att en bra professor behöver inte tvinga sina studenter att komma till en lektion, utan lektionerna ska vara tillräckligt givande för att alla ska komma frivilligt.
En fråga utskottet lägger mycket kraft på just nu är hur skolan kan bli bättre på att använda feedback från de studerande för att stärka pedagogiken.
– Det finns en oro bland de studerande att den feedback man ger på undervisningen ofta ignoreras. En lösning som vi
kommit fram till är att man bör lägga ett större ansvar på lärarna att dels svara på feedbacken, dels visa hur man använder sig av den i sin undervisning, säger Victor.
Ett ytterligare sätt Victor menar att Hanken kan bli bättre på är att göra utbildningen mer tillämpad, vilket redan idag hör till en av skolans styrkor.
– Hanken blir hela tiden bättre och bättre på att man tillämpar den kunskap man får, men det är alltid ett work in progress. En av de stora fördelarna med att gå på Hanken är att man lär sig saker som verkligen går att använda, och då är det ju viktigt att lära sig hur man tillämpar dem.
Mycket av Victors arbete inom SHS går som sagt ut på att bidra till att förbättra undervisningen vid Hanken och bevaka de studerandes intressen, men han har även en hel del tankar om hur man kunde göra det mer attraktivt att studera vid universitet och högskolor generellt i Finland. För faktum är att utbildningsnivån bland unga finländare varit i en fallande trend länge och nu ligger Finland under genomsnittet för OECD-länder.
– Ett problem är att vårt system med förstagångskvoter gör att man dels lägger en stor stress på alla studerande att välja rätt utbildning från början, dels gör det väldigt svårt att ta en kombiexamen. Min personliga åsikt är att man borde ta bort systemet med förstagångskvoter och att alla som söker en studieplats gör det på samma villkor, oavsett om man har en studieplats sedan tidigare eller inte, säger han och fortsätter:
– Det finns ju inget annat land som har det här systemet, och allt handlar väl om att Finland inte vill lägga resurser på utbildningen. Det är ju samma sak med att man vill att alla ska klara av studierna så fort som möjligt – det lägger också en massa stress på de studerande och gör det mindre attraktivt att studera. T
En bra presentatör låter sin personlighet lysa igenom
Anna Wallin både undervisar i affärskommunikation på Hanken och håller workshops i presentationsteknik. Enligt henne har vi i Finland, vår konkurrenskraft och våra företag mycket att vinna på att slipa på vår förmåga att presentera, pitcha, sälja och kommunicera på ett klart och tydligt sätt.
Anna Wallin är coach och företagare, som coachar experter i olika företag och organisationer i presentationsteknik och retorik
TEXT FREDRIK ROSENQVIST | FOTO MIKAELA METELINEN
Anna Wallin har sin bakgrund i studier i marknadsföring på Hanken, ett område hon jobbade inom i några år efter att hon avslutade sina studier. I januari 2020 bestämde hon sig för att testa livet som företagare och frilansare, där hon jobbade med copywriting och utbildade sig till coach. År 2021 blev hon kontaktad av Hanken, som ville att hon skulle undervisa i affärskommunikation. Det här gav henne chansen att dels lära ut något hon själv brinner för, dels bidra med något hon upplevde att saknades under hennes egen studietid.
– Att kunna hålla en bra presentation är extremt viktigt, men det var inte riktigt något man förbereddes inför under studietiden. Det fanns kurser i affärskommunikation, men det var mer teori än praktik och inget som någonsin riktigt fastnade. Jag har varit på Hanken i tre år nu och hållit närmare 20 kurser och fått över ett par hundra studerande inspirerade och motiverade av att presentera och pitcha!
Coachningen och företagandet är däremot fortfarande Annas huvudsyssla, där hon coachar experter i olika företag och organisationer i presentationsteknik och retorik. Hon är även coach på MySpeaker Rhetorich, en AI-baserad plattform, och coach för utveckling av individers presentations- och talarförmåga i organisationer och företag. Hon säger att vi i Finland ofta har gott om expertis och goda idéer, men att vi kunde bli bättre på att sälja dem.
– Vi kan inte alla bli Steve Jobs eller Barack Obama, men däremot är jag övertygad om att vi kan bli bra och slagkraftiga presentatörer, så länge vi vågar låta vår personlighet lysa igenom. Att vara bra på att presentera något är inget man föds med, utan det är en konst som var och en kan lära sig genom att öva, säger hon och fortsätter:
– Jag tror att vi i Finland inser mer och mer hur viktigt det är, men ser man
till exempel på USA lägger de ju mycket större vikt vid argumentationsteknik, ”negotiation skills” och muntliga presentationer i sitt skolsystem. Vi har fortsättningsvis ett större fokus på själva sakinnehållet snarare än leveransen av vårt budskap.
Att genomföra en bra presentation eller pitch – oavsett om det handlar om en presentation på en konferens, ett möte på jobbet, en arbetsintervju, eller något annat – består i sig av många olika delar. Anna säger att både innehållet i sig, men även den fysiska eller yttre leveransen, är viktigt.
– Innehållet i det du vill presentera är det centrala. Tyvärr funderar vi sällan på vad vi egentligen har för mål när vi bygger upp en presentation. Det finns forskning som visar att de som lyssnar glömmer i princip allt förutom kanske en eller två saker. Och om de som lyssnar på dig bara kommer ihåg en enda sak av det du säger – vad vill du att denna sak ska vara? Det är den här saken du ska bygga hela din presentation kring, där du tar fram argument för och försöker väcka känslor kring ditt budskap. Och här är det viktigt att du visar ett engagemang, är närvarande och kryddar det du säger med din egen personlighet.
Anna säger också att kroppsspråket – som hur man står, hur man använder händerna, miner, gester, hur man använder rösten – också är jätteviktigt och något man behöver öva på. Framför allt gäller att det vi säger och det vi förmedlar på ett icke-verbalt sätt är i linje med varandra.
– Annars fattar åhörarna att något är ”off”. Med andra ord kan vi sätta krokben på oss själva om vi inte är medvetna om vad vi kommunicerar med vårt kroppsspråk.
Och när man presenterar något digitalt ska man givetvis ha på kameran, se till att ljussättningen är bra, att kameran är i rätt vinkel och så vidare.
”
Om de som lyssnar på dig bara kommer ihåg en enda sak av det du säger – vad vill du att denna sak ska vara?
– I samband med att pandemin kom satt vi ju alla där och presenterade saker online, utan vi någonsin hade fått lära oss hur vi skulle göra. Folk hade inte på kameran när de presenterade, och det är ju lite som att sitta på ett möte med en sopsäck över huvudet.
Med andra ord lönar det sig att slipa på innehållet i en presentation, att öva in ett bra kroppsspråk och att både belysningen och kameravinkeln inför det digitala mötet blir perfekt. Men det som sist och slutligen avgör om och hur väl du lyckas nå ditt mål med presentationen är att du brinner för det budskap du vill föra fram och låter det skina igenom.
– Min filosofi när jag lär ut presentationsteknik är att jag vill få din inre gnista att tändas. Det upplever jag är den största utmaningen för oss i Finland, att vi är lite avvaktande och låter vår produkt eller tjänst tala för sig själva. Men om inte du visar upp ett engagemang för det du pratar om är det väldigt osannolikt att någon av dina åhörare heller gör det, och då har du missat din chans att påverka. T
100 år
av fortbildning
TEXT FREDRIK ROSENQVIST | FOTO NIORDS ARKIV
Genom Niords 100-åriga historia har en av föreningens viktigaste uppgifter varit att se till att medlemmarna kan skaffa sig de kunskaper som behövs i ett arbetsliv som förändras allt snabbare. Inte minst i samband med större ekonomiska kriser har Niord kunna erbjuda sina medlemmar ovärderlig hjälp.
Olika former av fortbildning har varit en del av Niords verksamhet sedan föreningen grundades. Redan på 1920-talet smög sig allehanda föredrag och diskussioner om aktuella ekonomiska frågor in på de träffar som från början var av ren social karaktär. Medlemmarna samlades i Handelshögskolans bibliotek för att lyssna på föredrag om allt från den finländska cementindustrin till overheadkostnader och bokföringsfusk.
År 1934 tog Niord initiativ till den första så kallade kontorstekniska utställningen, ett fenomen som växte sig starkt under de kommande årtiondena. Det fanns ett stort sug efter ny teknik när landets ekonomi skulle återuppbyggas, och mässorna lockade tusentals besökare. I samband med mässsorna ordnade Niord dessutom ett digert utbud av kurser, som även de var mycket välbesökta.
Efter att kursverksamheten hade vuxit kraftigt både under 1950- och 1960-talet, fick fortbildningen en ännu mer framträdande roll i föreningens stadgar, när dessa förnyades 1968. Man skrev nu uttryckligen att diskussioner, föredrag och kurser var ett sätt för föreningen att leva upp till sitt syfte. År 1982 bestämde sig föreningen för att anställa sin första verksamhetsledare – Kathe Ramm-Schmidt – främst för att föreningen ville satsa ännu mer på att professionalisera och bygga upp sin egen kursverksamhet. Kathe berättar: – Fortbildningen hade redan blivit en av de viktigaste funktionerna inom Niord, och den blev bara viktigare. Men det visade sig bli svårare och svårare att få människor att engagera sig frivilligt i att anordna den här sortens verksamhet, och därför anställde man en verksamhetsledare.
Kathe säger att föreningen byggde upp en skolningsverksamhet som kan delas in i tre nivåer. För det första fortsatte man med kortare föredrag och halvdagskurser, som ofta riktade in sig på föredrag om olika aktualiteter eller som gav medlemmarna en chans att fräscha upp sina kunskaper inom något speciellt område, som Excel eller bokföring. För det andra kunde man ordna större, ofta internationella seminarier som sträckte sig över ett par dagar. Och för det tredje ordnade man utbildningsprogram som sträckte sig över flera månader. Just den här typen av längre projekt blev vanliga i början av 1990-talet, när Niord gjorde allt i sin makt för att hjälpa arbetslösa medlemmar komma ut på arbetsmarknaden. Kathe berättar:
”
I början av 1990 talet fanns det massor med arbetslösa ekonomer och ingenjörer, så 1992 gick Niord med i projektet ”Nya vägar”.
Kathe Ramm-Schmidt
– I början av 1990-talet fanns det massor med arbetslösa ekonomer och ingenjörer, så 1992 gick Niord med i projektet ”Nya vägar”, där jag blev projektanställd. Syftet med projektet var att hjälpa deltagarna säkra sin anställningsbarhet. En intressant kursdel var att deltagarna tillsammans skulle fungera som ett konsultbolag och erbjuda sina tjänster till företag. De fick många olika uppdrag genom detta och på så sätt fick många självförtroendet tillbaka.
Eftersom projektet blev lyckat bestämde sig Niord för att ta fram något liknande i egen regi.
– Projektet som jag tog fram hette ”Dolda ekonomresurser”. Det var ett sysselsättningsprogram riktat mot unga, nyutbildade ekonomer, där vi genom en kombination av skolning och praktikplatser hjälpte dem att komma ut i arbetslivet. Bland annat fick de utbildning i karriärplanering, jobbsökning, med mera, där vi anlitade olika proffskonsulter, säger Kathe. En anledning till att Niord kunde spela en så viktig roll i att hjälpa sina medlemmar få fotfäste på arbetsmarknaden var att varken samhället eller utbildningen på Hanken var anpassad till en verklighet där arbetslösheten bland ekonomer var skyhög. På Hanken fick man lära sig att sköta sitt jobb som ekonom, men inte hur man kunde hitta ett jobb.
– Man hade ingen karriärplanering, kurser i jobbsökning och så vidare, så just då var det en stor brist i utbildningen, säger Kathe.
dagens medlemmar dessutom föredrar kortare utbildnings tillfällen.
– Jag tror det här hänger ihop med effektivitetstänket, som blivit allt starkare i vårt samhälle. Därför har vi riktat in oss på tillfällen som är en eller en och en halv timme långa. De föreläsningar som handlar om olika praktiska färdigheter –som hur man hanterar Powerpoint, Excel eller Word – är alltid populära, men även de tillfällen som handlar om personlig utveckling och dagsaktuella frågor som har med ekonomi att göra brukar locka mycket folk.
I en mening efterfrågar dagens medlemmar i Niord därmed exakt den sortens vidareutbildning som medlemmarna efterfrågade för 100 år sedan, det vill säga en kombination av praktiska färdigheter, personlig utveckling och dagsaktuella ekonomiska frågor. Skillnaden är att kurserna i skrivmaskinsteknik bytts ut mot utbildningar i Excel eller AI. Däremot förde pandemin med sig en mycket stor förändring av Niords kursutbud, som dessutom verkar bli permanent. – Fram till covid-19 erbjöd Niord i princip enbart fysiska föreläsningar. Under pandemin blev all fortbildning digital, och även efter att pandemin nu är över ser vi att det har blivit svårare att locka medlemmarna att komma på fysiska föreläsningar. Medlemmarna har vant sig vid att det ska vara snabbt och effektivt, och man är inte villig att lägga den extra tid som krävs för att fysiskt ta sig till och från en föreläsning. Plus att många gärna tittar på de bandade seminarierna i efterhand, när det passar dem, säger Catarina och fortsätter:
våra medlemmar, oavsett var de bor. Tidigare riktade vi oss närmast till dem som fanns i huvudstadsregionen och Vasa, så det är ju en stor förbättring att alla medlemmar nu kan ta del av våra webbinarier på lika villkor.
Både Kathe Ramm-Schmidt och Catarina Söderström tror att Niord även i framtiden kan fortsätta skapa mervärde för sina medlemmar genom att anordna olika former av vidareutbildning. Däremot tror inte Catarina att föreningen återgår till att anordna regelrätta skolningar och längre utbildningar.
– Det har vi inte resurser till och dessutom finns det redan ett stort sådant utbud tack vare andra aktörer. Däremot tror jag att vi kan hjälpa våra medlemmar att hålla sig ajour om vad som är på gång och bekanta sig med saker de inte har möjlighet att lära sig genom sitt jobb. Men då krävs det att Niord verkligen är i framkant och hänger med vad som händer i samhället. T
Akademisk arbetslöshet kan bli kompetensbrist
TEXT BO INGVES | FOTO VESA LAITINEN OCH LABORE
Den akademiska arbetslösheten har igen ökat efter att den redan hade börjat sjunka efter coronapandemin. Enda undantaget från trenden är egentligen den juridiska sektorn.
– När ekonomin nu igen växer kan läget bli riktigt bra igen också för ekonomernas del under de närmaste åren. Det kanske inte räcker länge tills det igen råder brist på kompetent, akademiskt utbildad personal, säger Erämaja.
Dåligt med sommarjobb
Som i snart sagt alla branscher är det skillnad på ung och gammal när ekonomin kärvar och företagen skär ner på verksamheten. Den här lagbundenheten gäller också för ekonomernas del, även om på ett delvis lite annorlunda sätt.
– För ekonomernas del har personer över 50 år faktiskt klarat sig bättre än yngre årgångar. Arbetslösheten har alltså främst drabbat yngre ekonomer. Samtidigt gäller det dock att komma ihåg, att ekonomer i åldern 50+ som blir utan jobb har klart svårare att på nytt komma in i arbetslivet än yngre ekonomer, säger Erämaja.
Enligt honom är ett stort problem just nu att så länge som arbetsmarknaden inte drar är det svårt för nya ekonomer att så att säga få foten mellan dörren.
– Samtidigt har det också inneburit att ekonomistuderande hade det verkligen svårt att få sommarjobb den här sommaren. Det är också en klar indikator på att arbetsmarknaden inte drar. I Danmark och Sverige har arbetslöshetsgraden för högutbildade legat kring tre procent de senaste åren och i Finland mellan 3,5 och 4 procent, säger Erämaja.
Finland lider av produktivitetschock
En stor del av den ekonomiska krisen i Finland beror enligt professor Mika Maliranta , direktör för forskningsinstitutet Labore, på vad som hände kring 2010. Då förlorade Finland
Enligt vad Niord hört från sina yngre medlemmar kan lediga ekonomarbetsplatser ha hundratals sökande. Det ligger i linje med statistiken som enligt Finlands Ekonomers chefsekonom Elias Erämaja visar att arbetslösheten för ekonomernas del ligger nära arbetslöshetstoppen under coronapandemin.
– De senaste siffrorna visar att arbetslösheten i alla fall inte ökar längre, utan botten nåddes under våren. I kombination med att det allmänna ekonomiska läget väntas bli bättre torde ekonomernas läge på arbetsmarknaden så småningom förbättras, säger han.
Coronaåren var en riktig chock för många ekonomer, främst givetvis nyblivna, då ekonomin tvärstoppade och många företag införde anställningsstopp, permitterade personalen och även sade upp folk.
Det räknas med att upp till fyra av fem nya arbetsplatser i framtiden kommer att kräva högskoleutbildning, till vilket också räknas yrkeshögskoleutbildning.
Elias Erämaja, Finlands Ekonomer
Finlands Ekonomers chefsekonom Elias Erämaja har lång erfarenhet som chefsekonom på arbetsgivarsidan och som utlånad ekonomiskpolitisk specialmedarbetare till Petteri Orpo på finansministeriet 2019.
tiotusentals tidigare högproduktiva arbetstillfällen som hade skapats genom forskning och utveckling, något han kallar för en negativ teknologi- och produktivitetschock.
– Till den hörde att den drabbade främst stora företag och deras underleverantörer. Men samtidigt började nya innovationsbaserade företag växa fram snabbare än någonsin tidigare. Detta är en stor skillnad från tidigare då de stora företagen ledde innovationsracet, säger Maliranta.
Erämaja håller med om Malirantas tankar, men förhåller sig mera försiktigt till framtiden. Kärnfrågan är om de här innovationsbaserade företagen kan skala upp sina verksamheter tillräckligt för att i stor skala kunna nyanställa.
– I Sverige och Danmark har vi de senaste åren sett en snabbare utveckling gällande tillväxten i mindre företag än i Finland. Framför allt då man jämför utbildningsnivån hos personer i 25–34-årsåldern har Finland tappat mark rejält i världsrankingen, säger Erämaja.
En källa till oro är att Finland enligt Eurostats statistik från år 2022 hade klart färre ingenjörsstuderande på magisternivå i relation till befolkningen än grannlandet Sverige. En liten tröst kan vara att Danmark ligger ännu längre bakom.
– Gällande antalet ekonomistuderande i högskolorna finns det inte direkt jämförbar statistik, men enligt Eurostats gruppering ”Business, administration and law” finns det i relation till befolkningsmängden flest studerande i Danmark, följt av Finland och Sverige. Gällande antalet doktorsstuderande leder faktiskt Finland, följt av Danmark och Sverige, säger Erämaja.
Utveckling kräver utbildad personal Tillsvidare finns det i alla fall över lag gott om kompetent arbetskraft i Finland tack vare satsningarna på utbildning under gångna decennier. Problemet är enligt Erämaja att om det intellektuella kapitalet och arbetskraften som helhet börjar sjunka på 2040-talet är det svårt att se hur produktiviteten i Finland kunde utvecklas fast det just nu finns gott om lovande företag i en tillväxtfas.
En stor del av den ekonomiska krisen i Finland beror på vad som hände kring 2010. Då förlorade Finland tiotusentals tidigare högproduktiva arbetstillfällen som hade skapats genom forskning och utveckling.
– I klartext kräver det att utländsk, högt utbildad arbetskraft flyttar till Finland, men den internationella konkurrensen är så hård att det inte är speciellt lätt att locka någon hit, säger han.
Suget efter inflyttade gäller heller inte enbart högutbildade utan egentligen alla branscher. En annan utmaning är enligt Erämaja den akademiska utflyttningen.
– En stor del av de utlänningar som avlagt högskoleexamen i Finland flyttar tyvärr bort från landet efter utbildningen. Här borde vi hitta något incentiv som gör att de skulle stanna kvar. Dessutom är det ett faktum att lönerna för högt kvalificerade arbeten på många andra håll är klart högre än i Finland, vilket gör det intressant också för finländare att flytta utomlands efter arbete, säger han.
Utbildning lönar sig i alla fall
Orsaken till att Finland har halkat tillbaka i världsrankingen gällande andelen yngre personer med högre utbildning är enligt Erämaja helt enkelt att satsningarna på högskoleutbildning har dragits ned.
– Vad jag förstår har det i något skede gjorts den strategiskt felaktiga slutledningen att vi generellt har en för hög utbildningsnivå i Finland. Därför började satsningarna kanske i för hög grad koncentreras på lägre utbildningar. Det faktum att Finlands utbildningsnivå som helhet ännu ligger över exempelvis Danmarks är tack vare tidigare satsningar på högskoleutbildning. Då gäller det speciellt dem som föddes på 1970-talet, säger Erämaja.
Nu har riktningen i högskolepolitiken ändrats i och med att andelen studieplatser i högskolorna ökats samtidigt som det blivit lättare att komma in i högskolorna direkt från gymnasiet.
– Det är konkreta åtgärder men problemet är att högskolornas undervisningsresurser inte på motsvarande sätt har ökats, säger Erämaja.
Han betonar att trots svackan just nu är en hög utbildning i alla fall den bästa försäkringen mot arbetslöshet.
– Sysselsättningskurvan går lineärt upp om man startar från människor med enbart grundutbildning och slutar med personer på doktorsnivå. Det räknas med att upp till fyra av fem nya arbetsplatser i framtiden kommer att kräva högskoleutbildning, till vilket också räknas yrkeshögskoleutbildning, säger Erämaja. T
Mika Maliranta, Labore
Mika Maliranta, direktör, Labore
Hankenstudenter tilldelades nytt ”Dare Dream”-stipendiumto
TEXT JESSICA GUSTAFSSON | FOTO GUSTAF HAFSTRÖM
Hankenalumnen Stefan Larssons första ”Dare to Dream”-stipendium tilldelas
Hankenstudenterna Anna Hägerström och Aileen Ahlskog. Studenterna kommer att ha
Stefan Larsson som mentor under ett år och får också besöka honom under en vecka i
New York. Larsson är vd för PVH Corp. som äger Tommy Hilfiger och Calvin Klein.
Aileen Ahlskog och Anna Hägerström ser med spänning fram emot det kommande året med Stefan Larsson som mentor.
27 studenter ansökte om stipendiet som tilldelas en magisterstudent som siktar på att ta examen 2025 på Hanken. Eftersom kvaliteten på de sökande var så hög beslutade Larsson att dela ut stipendiet till två meriterade Hankenstudenter i stället för en.
Båda stipendiaterna ser med spänning fram emot det kommande året.
– Jag sökte stipendiet för att följa min dröm om att jobba i modebranschens toppskikt. Kvinnliga ledare är en minoritet i branschen men mitt mål är att bli en av dem. Min vision är att lägga finskt mode på världskartan, med inspiration från bland annat Sverige och Danmark som lyckats skapa flera globalt etablerade modevarumärken, säger Aileen Ahlskog.
Hon tillägger att hon är väldigt tacksam över att ha tilldelats stipendiet.
– Det är verkligen en ära och en unik möjlighet att få utvecklas för att nå min dröm. Jag ser fram emot de kommande mentorskapssamtalen med Stefan samt besöket till New York. Det känns fint att få dela upplevelsen med Anna!
Också Anna Hägerström säger att hon blev väldigt glad över stipendiet.
– Det känns som en fantastisk möjlighet att få ha Stefan som mentor och tillbringa en hel vecka med honom och Aileen
i New York. Mentorskapet kommer ge mig ovärderlig vägledning för arbetslivet, men garanterat även för flera andra situationer. Att få insyn i modebranschen av någon så erfaren och kunnig som Stefan är en unik upplevelse och något man bara kunnat drömma om. Detta är största orsaken till att jag bestämde mig för att söka stipendiet - en likadan möjlighet får man inte ofta, säger Anna Hägerström.
Stefan Larsson tackar sina många mentorer under karriären för att ha inspirerat honom att drömma, hjälpt honom att se vad som är möjligt och gett honom råd om viktiga karriärbeslut. Han anser att mentorskap spelar en avgörande roll när det gäller att förverkliga sina drömmar och frigöra sin fulla potential.
– Jag blev mycket glad över att få så många ansökningar av hög kvalitet och att se hur mycket arbete och tankekraft som hade lagts ner på var och en av dem. På sätt och vis kände jag att alla förtjänade ett stipendium, men i slutändan var jag tvungen att göra ett val. Jag valde att ge det till två välförtjänta och lika starka kandidater. Aileen och Anna uppfyllde inte bara de formella kvalifikationerna utan hade också en mycket stark formulering av hur stipendiet skulle hjälpa dem på deras resa mot att nå sina drömmar och göra det mesta av möjligheten, säger Stefan Larsson.
– Jag ser mycket fram emot det kommande året och hoppas att jag kan stödja studenterna i att göra rätt val för sina karriärer och uppmuntra dem att förverkliga sina drömmar. T
Stefan Larssons ”Dare to dream”-stipendium inkluderar:
• Personligt mentorskap genom månatliga mentorskapssamtal med Stefan Larsson, vd för PVH Corp. (som äger Calvin Klein och Tommy Hilfiger) mellan augusti 2024 och juni 2025.
• En vecka i New York tillsammans med Stefan Larsson för att få lära sig mer om hur det är att vara vd för en global modekoncern på daglig basis. Under veckan kommer stipendiaterna också att få möjlighet att träffa andra globala företagsledare.
• Rese- och hotellkostnader.
Evenemang
Ekonomi SummitTulevaisuus. Yhdessä
distansdeltagande
20 SEPTEMBER
fredag 20.9 kl. 18–21
Helsingin Ekonomit bjuder alla ekonomföreningars medlemmar med på ett inspirerande seminarium med intressanta talare. Seminariet går på finska. Anmäl dig på www.ekonomisummit.fi.
Fota QR-koden med din telefon och anmäl dig direkt.
Niord 100 år –Music&dinner med Fredrik Furu
11 OKTOBER
fredag 11.10 kl. 18–23
Kom och fira Niord 100 år med oss i Vasa! Se närmare info i skild annons.
Plats Villa Sandviken, Vasa
Effektiva prompt-
tekniker i AI
Webbinarium
12.11 kl. 8.30–9.45
Anna Häggblom lär deltagarna vad som är en bra och tydlig prompt och hur man kan använda olika prompttekniker effektivt för att nå bästa resultat i AI. Du kan som avslutning också ställa frågor.
Fota QR-koden med din telefon och anmäl dig direkt. All info om anmälan hittar du på niord.fi
Guidning till Amos Andersons hem
Helsingfors
7 OKTOBER
Att arbeta i hybridorganisationer – del 1
Webbinarium
måndag 7.10
Under en svenskspråkig guidning får vi bekanta oss med hemmet och hör närmare om Amos Andersons liv och hans karriär från anspråkslösa hemförhållanden till respekterad affärsman, tidningsförläggare och en av vårt lands största konstmecenater.
Fota QR-koden med din telefon och anmäl dig direkt.
Att arbeta i hybridorganisationer – del 2
Webbinarium
I denna andra del talar Harriet Bodö bland annat om gemenskap och psykologisk trygghet i en hybridorganisation och vilken roll och ansvar ledaren har. 16
Fota QR-koden med din telefon och anmäl dig direkt.
Niords valmöte
Helsingfors
27
onsdag 27.11 kl. 17.30
Kom med och hör om vad Niord planerar för 2025 och vem som är på förslag som nya styrelsemedlemmar.
Fota QR-koden med din telefon och anmäl dig direkt.
Ledarskapscoach Harriet Bodö talar om arbetslivets trender och utveckling och om utmaningarna och lösningarna för hybridarbete.
Fota QR-koden med din telefon och anmäl dig direkt.
Musikal: Moulin Rouge
Helsingfors stadsteater har satt upp en spektakulär och berörande musikalshow. Handlingen förflyttar åskådaren till den legendariska nattklubben i Paris i slutet av 1800-talet.
Plats Stadsteatern
Fota QR-koden med din telefon och anmäl dig direkt.
Musikal: Dancer in the Dark
28 NOVEMBER torsdag 28.11 kl. 18.30–21
Musikalversionen av filmen Dancer in the Dark bjuder på helt ny musik, komponerad av Marie Højlund & The Overheard. Föreställningen är en hoppfull tragedi, en hjärtskärande modersrelation och framför allt en glittrande musikal med en rytm som aldrig stannar. Innan föreställningen möjlighet till mingel och träff med någon ur pjäsen i Orfeus Lounge.
Plats Lilla teatern
Fota QR-koden med din telefon och anmäl dig direkt.
Niord 100 år firar vi också i Vasa!
fredag 11.10 kl. 18–23
För våra medlemmar i Österbotten ordnar vi en dinner & music på Villa Sandviken till vilken du är varmt välkommen med för att njuta av god mat och inspirerande musik!
Tipsa gärna dina studiekompisar som är niordare att komma med.
Fredrik Furu med band står för musikinslagen och du får gärna ta med dig en avec!
Program (preliminär tidtabell): kl. 18.00 Ankomst och välkomstskål
Efterföljande middag
Menu:
Laxpastrami på malaxbröd, toast skagen, rökt siklöja på Åby knäckebröd, marinerade oliver
Träskullas grillade nötytterfile med rödvinssås och rosmarin potatisfondant
Rika riddare med hjortronsylt och mascarpone skum
Tillhörande viner + kaffe/te
Klädkod: Business casual
Bordsplaceringen görs enligt studiernas startår, eller enligt önskemål, för att du ska ha största chans att stöta på bekanta ansikten, men du har förstås också alla tiders chans till nya, trevliga kontakter under kvällen.
Pris:
• Niord-medlem 70€
• avec som ej är medlem 92€
Plats Villa Sandviken, Sandviksparken, Vasa
’Vi erbjuder dig nya kontakter, idéer och möjligheter i 100 år till’
Sök Niords stipendium för obligatoriskt utbyte eller praktik under kandidatstudierna
Ska du under dina kandidatstudier på utbytesstudier eller praktik utomlands och vill dryga ut din reskassa? Ekonomföreningen Niord lediganslår 25 stipendier på 300 euro styck för utbytesstudier eller praktik utomlands som inleds våren 2025 .
Ansökan
Allt du behöver göra är att fylla i formuläret på Niords webbsida samt skriva en kort, fritt formulerad ansökan. I din ansökan kan du till exempel berätta varför du valt just det land/universitet du fått studieplats till, vad du vill få ut av utbytet samt motivera varför just du ska få stipendiet. Vi delar inte ut stipendier för utbyte som görs under magisterstudierna.
www.niord.fi -> Stipendier (skrolla längst ner på sidan)
Ansökningstid
Ansökan öppnar 13.9 kl. 9. Sista ansökningsdag är 13.10 kl. 23.59.
Juniormedlem
Eftersom stipendiet beviljas endast åt Niords juniormedlemmar, kommer vi att föra in alla sökanden som juniormedlemmar i registret. Medlemskapet är gratis så länge du studerar och du får delta i Niords program, hyra våra stugor, får Niordbladet och våra nyhetsbrev. Medlemskapet uppdateras automatiskt till ordinarie dito efter din examen så att det inte blir något avbrott för alla dina förmåner.
Ta chansen och sök till Niords styrelse
Inför nästa år blir det flera platser lediga i Niords styrelse, när fem medlemmar står på tur att avgå. Den avgående styrelsemedlemmen Tanja Wennonen–Kärnä säger att styrelsen kan vara ett bra första steg för ekonomer som tänker sig en framtid inom styrelsearbete.
– Man får bra erfarenheter att ta med sig till nästa uppdrag.
Tanja Wennonen–Kärnä arbetar till vardags som portföljförvaltare, och under hennes snart fyra år som styrelsemedlem i Niord har hon haft stor användning av sina kunskaper inom kapitalförvaltning.
– Tack vare min yrkesbakgrund har jag suttit med i Ekonomiutskottet (EU) inom Niords styrelse, där vi ägnat mycket kraft åt föreningens egen portfölj. Vi har outsourcat
Man får bra erfarenheter att ta med sig till nästa uppdrag.
den till diskretionär förvaltning, men det krävs ändå att vi övervakar att allt går rätt till samt tar fram stadgar och placeringsstrategier. Under mina år i EU valde vi bland annat att gå in för en mer internationell portfölj.
Eftersom Niord har en förhållandevis stor portfölj att förvalta säger Tanja att det absolut inte är en nackdel om den som söker till styrelsen har kunskaper om och ett intresse för placeringar.
– Men egentligen kan alla, oavsett bakgrund, komma med värdefulla synvinklar gällande hur föreningen kan locka nya medlemmar och se till att existerande medlemmar får ut så mycket som möjligt av sin förening.
Den viktigaste orsaken till att de flesta väljer att engagera sig i en föreningsstyrelse är en vilja att bidra, men Tanja säger att man även får mycket tillbaka själv.
– Dels är det en trevlig gemenskap att ingå i, dels är det en lätt tröskel att ta sig över för den som vill få in en fot i styrelsearbete. Man får bra erfarenheter att ta med sig till nästa uppdrag.
Om man inte har suttit i någon styrelse tidigare, får man tillräckligt med stöd och hjälp för att klara av uppdraget?
– Absolut! Man lär sig mycket efter hand, och genom att vara nyfiken och hela tiden fråga de andra lär man sig massor. Det är ett uppdrag man lätt växer in i.
Är det väldigt tidskrävande?
– Det varierar. Vi har mellan sex och sju möten per år, och sedan blir det några fler om man sitter i ett utskott. Men egentligen är man så aktiv som man själv vill, och ju aktivare man är, desto mer får man ut av arbetet.
Vad tror du blir den viktigaste frågan för styrelsen de kommande åren?
– Strategiarbetet är alltid viktigt – det vill säga att hela tiden ställa sig frågan om det föreningen gör är relevant för medlemmarna och vad som skulle kunna göras bättre, för att föreningen ska bli ännu mer relevant och ligga i fas med tiden. T
Är du intresserad av att söka till Niords styrelse?
Hör i så fall av dig senast 4.10 till valnämndens ordförande Ingalill Aspholm, se kontaktuppgifter i styrelseannonsen på baksidan.
Ekonomföreningen Niord rf
Banvaktsgatan 2, 00520 Helsingfors
Ansvarig utgivare
Catarina Söderström tfn 0400 138 528
Ordförande
Katia Gustafsson
E-post
niord@niord.fi fornamn.efternamn@niord.fi
www.niord.fi
Redaktion och design
April Kommunikation
Skarpansvägen 29 C
22100 Mariehamn info@april.ax
ISSN 1455-6197
Välkommen att anmäla dig till Niords program
Anmälan görs på webben: www.niord.fi > Program
Betalning sker i samband med anmälan och görs via dina bankkoder. Kontakta kansliet om du behöver en faktura som bokföringsdokument eller inte kan betala ditt deltagande från företagets konto.
Deltagaravgiften betalas inte tillbaka vid avbokning, men kan föras över på en annan deltagare. Ändra i så fall deltagaruppgifterna via länken du får i bekräftelsemailet, och meddela kansliet.
