Långholmsprofiler Centralfängelset 1895. Foto: Långholmens fängelsemuseum
Mohammed Beck Hadjetlaché blev 1919 den siste dödsdömde i Sverige. Kosacköversten var ledare för Ryssligan som torterade och mördade påstådda bolsjevikagenter i Rotebro, norr om Stockholm. Domen omvandlades till livstid och han dog 1929 i Långholmens fängelse.
Anna-Greta Leijon, justitieminister och Skansenchef hade en svår uppväxt på Långholmen där hennes far fångkonstapeln utsatte både flickan och hennes mor för misshandel och övergrepp. Men hon minns också Långholmen som spännande lekplats. Hjalmar Branting, socialdemokratins nestor, satt ett par månader på Långholmen för hädelse efter en artikel i Socialdemokraten. Cellvistelsen hindrade honom inte att bli statsminister.
Ulla Winblad alias Märta Källström, nymfen från Bellmans epistlar, lär enligt skalden själv ha sett dagens ljus i värdshuset Blå Kanin, en krog i Spinnhuset som Bellman ironiskt kallar Fröjas tempel. På spinnhuset satt ju prostituerade kvinnor inspärrade.
Lång väg
mot - Långholmen Långholmen var länge synonymt med fängelset. Kåken, stillot, holmen – det ”kära” barnet fick många öknamn. Men redan vid sekelskiftet fanns idéer om ett annat, nytt Långholmen. Det skulle dröja nästan ett sekel innan ön blev dagens varierade besöksmål. TEXT: anders jungnell
Lillemor Östlin är den kvinna i Sverige som tillbringat mest tid bakom lås och bom, bland annat på Långholmen. Hon berättar i succéboken Hinsehäxan om sitt liv som kåkfarare, narkoman och prostituerad med högt uppsatta personer som kunder.
Stig Wennerström, var storspion även med internationella mått. Flygöversten började arbeta på 40-talet för Sovjet. Wennerströms städerska hjälpte Säpo att avslöja honom 1963. Efter livstidsdomen hamnade Wennerström på Långholmen. Han benådades 1974 och blev 99 år.
20
E
n motion i riksdagen i början av 1900-talet förslog att det skulle skapas en folkpark på ön. Bakgrunden var den allt häftigare kritiken mot fängelset. Det hade byggts ut i omgångar från 1700-talets Spinnhus till det stora Centralfängelset som tog emot sina första straffångar 1880. Flera av arbetarrörelsens ledare hade hamnat på ”holmen” när de uttryckt sina åsikter i tidningar och tal. Första världskrigets nödår satte stopp för folkparksplanerna. En privat servering öppnade dock 1917 och på tjugotalet fanns en tid en dansbana. Fängelset fortsatte att ifrågasättas. En bok av en benådad livstidsdömd satte
igång en häftig kampanj i pressen mot den juridiskt ansvariga, Else Kleen, gift med blivande socialministern Gustav Möller. Det slutade för hennes del med två månader på ”holmen”. Tillkomsten av Västerbron 1935 kastade också den en skugga över ”kåkens” framtid. Fick hanka vidare
Fångvårdsreformen 1946 beseglade slutligen Långholmens öde. Staten och Stockholms stad kom överens om avveckling av fängelset som blivit omodernt i och med att cellstraffet avskaffades. Ön skulle helt ägnas ”fritid och rekreation” med en nöjespark i centrum. Staden satte arkitekter »