Naturskolan: Naturens eget klassrum Nytt program: Bland blivande ledare VFU och APL: Praktik för framtiden Lovskolan: Vägen till gymnasiet Fäladskolan: Klimatprojekt med plats för känslor Jourförskolan: Trygghet dygnet runt, året runt Genarps skola: Ökad trivsel med rastpedagog Förskolebussen: Barnen har förskola på hjul
Vem bor här? Rätt svar är förstås Naturskolan. Anna Ekblad och hennes kolleger flyttar in i Observatoriet när renoveringen är klar.
Gå ut genom dörren. Låt alla sinnen ta in det som omger dig. Se fågeln som sitter på en gren. Hör bruset från ett vattendrag. Lägg handen mot en husvägg och känn skrovligt tegel.
Du är i ett klassrum med oändliga möjligheter till kunskap i biologi, fysik, historia, teknik…
– Tänd en brasa också, så får du in några ämnen till, säger Anna Ekblad, enhetschef för Naturskolan.
Anna Ekblad återkommer flera gånger just till brasan, det bärande inslaget i kursen ”Våga elda i alla ämnen”.
– Genom att tända en brasa kan vi förstås få in teknik, kemi, biologi och fysik men också reli gion, matlagning och kulturhistoria. Plus bygg nadsteknik, samhällskunskap, språk…
Naturskolan kom till 1986, utifrån ett politiskt beslut, med inriktningen att lyfta naturveten skapen genom utomhuspedagogik. Det finns ett 90-tal naturskolor i Sverige, där de allra flesta har en fysisk plats som elevgrupper eller klasser besöker regelbundet. Naturskolan i Lund har en annan inriktning – här fortbildas pedagoger.
– Att förstå värdet i utomhuspedagogik bidrar också till en skola och ett lärande i världsklass, säger Anna och syftar på visionen för kommu nens skolor.
– I dag sker åttio procent av undervisningen med eleven sittande på en stol. Genom att i stäl let utnyttja alla sinnen leder det till en fördjupad kunskap.
– Känner du hur gott blomman doftar? säger Anna Ekblad och ger exempel på hur ”dofter” blir ingång till olika ämnen. Var kommer de ifrån? Geografi. Hur bevaras dofter? Kemi och historia. I vilka traditioner och riter är dofter väsentliga? Religion och samhällskunskap.
Naturskolan är sedan 1992 samordnare för utvecklingsprogrammet Gröna skolgårdar och det arbetet har fått stor uppmärksamhet inter nationellt. Naturskolan stöttar även i arbeten med Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling, och är med i en rad samarbeten, nätverk och föreningar.
– Vi är en kommunal resurs i undervisningen, och allt vi gör är kopplat till läroplanen och de styrdokument som finns.
Från och med höstterminen 2023 har Natursko lan ett ännu bredare uppdrag. Nyligen beslutade
barn- och skolnämnden att området ”bebyggd miljö” läggs till i uppdraget.
Formuleringarna i beslutsunderlaget är ganska svepande, med uttryck som ”tydliggörande av hur hållbar stadsutveckling och livsföring i kommunen kan gynnas och utvecklas kopplat till barn och unga” och ”kunskap om kommunens arkitektur, uppbyggnad, planering och hantering av teknisk infrastruktur”.
Anna Ekblad ger konkreta exempel: – Lund har en tusenårig historia. Vilka olika ma terial har använts? Hur förändras arkitekturen
över tid? Vilka spår satte 1970-talets energikris?
Ett vanligt byggnadsmaterial som betong – hur hållbart är det? Hur hanterar vi ändliga resurser?
Hur skiljer sig ett 1600-talstegel från modernt mexitegel i teknik, hållfasthet och estetik? Minst lika intressant är framtiden, där Lund växer geografiskt och befolkningsmässigt.
– Vilka byggmaterial väljs för kommande byggen? Hur ser energiförsörjningen ut? Hur kombineras arkitektur och växtlighet så att ekosystemen gynnas? Hur planeras för dagvat tenhantering och för god luftkvalitet?
– Vi jobbar redan nu förvaltningsövergripande, men det kommer att bli ännu mer i och med ett bredare uppdrag.
I dag har Naturskolan en bemanning motsvarande fyra heltidstjänster. Kompetensen är bred och omfattar olika typer av pedagogik, natur- och miljövetenskap. Med det utökade uppdraget krävs också ökade per sonalresurser, en rekrytering som kommer att påbörjas en bit in på nästa år. Vid årsskiftet 2023-2024 får dessutom Natur skolan nya lokaler. Och inte vilka lokaler som helst. Observatoriet som länge stått tomt ska
Låt hållbar utveckling vara grunden i allt lärande! Natur skolan är inte en skola med skolhus och elever. Det är ett resurs- och utvecklingsteam för alla skolor och förskolor i Lunds kommun.
Naturskolan i Lund är en kommunal resurs med uppdrag att stödja och stimulera skolutveckling inom områdena naturvetenskap, teknik och lärande för hållbar utveckling. Vi ansvarar också för programmet Gröna skolgårdar. Na turskolan är en resurs i undervisningen för både perso nal och elever i alla skolformer, i syfte att bidra till ökad måluppfyllelse. Verksamheten ska därför ha en tydlig koppling till skrivningar i nationella och lokala styrdoku ment.
renoveras och Naturskolan flyttar in på första våningen.
Det ger betydligt rymligare arbetsmiljö och inte minst en rejäl samlingslokal, något som saknas i ”Räknehuset” där de nu har sin bas.
Men än så länge är det fullt upp med den vanli ga verksamheten.
– Vi släpper ett kursprogram för året i januari, säger Anna Ekblad. Vi har spanat och rekat för att fånga upp det som är aktuellt och kunna erbjuda kurser och fortbildning.
– Vi erbjuder till exempel en fyra dagars grundkurs i utomhuspedagogik. Första dagen är för lagd till Skrylle, den andra till parken här intill. Tredje dagen handlar om skolgårdar och den fjärde om kulturmiljöer, då vi tar oss till Häcke berga.
Utöver kursutbudet kan rektorer och arbetslag beställa speciella uppdragsutbildningar, och Naturskolan erbjuder även handledning för enskilda arbetslag.
– Naturskolan jobbar verkligen för målet ”Ett Lund”, sammanfattar Anna. Det som är bra för barn och unga, det är bra för alla.
Text och foto: Mona DavidssonNaturskolan erbjuder fortbildning till personal på skolor och förskolor i kommunen i form av handledning, kurser och skräddarsydda fortbildningstillfällen.
Naturskolan är samordnare i Lunds kommun för utmär kelsearbetet, det gäller både Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling. Vi informerar och hjälper er att komma igång med arbetet för att få någon eller båda utmärkelser na. Vi kan också hjälpa er med att arbeta fram mål och utvecklingsområden, vi håller i fortbildning och handled ning kring era mål och utvecklingsområden, vi stöttar er i hur ni ska skriva handlingsplaner och rapporter samt ordnar nätverksträffar varje år.
Läs mer på lund.se
Tre medarbetare från barn- och skol förvaltningen deltar i programmet för potentiella ledare. Nu återstår ett internat, och därefter en ”kick out”.
– Vi har fått en bra inblick i chefsjobb och ledarskap, sammanfattar de.
Jenny Wallin är sedan i våras tf biträdande rektor på förskolorna Tåget och Stormhatten i Stångby.
– Jag tycker om att finnas för andra, att se dem växa, säger hon. Jag sökte till programmet för att jag var nyfiken på ledarskap, och om det är något för mig.
Hittills har programmet överträffat förvänt ningarna, konstaterar hon, och nämner att hon inte bara lärt sig mycket om sig själv och om ledarskap, utan även om Lunds kommun som organisation.
– En sak jag tar med mig är att det är okej att vara sig själv, det finns inget specifikt sätt att vara ledare, var och en utgår från sig själv.
Hennes projekt under programmet har främst varit den egna utvecklingen – att ta mer plats, att hålla i APT, att vara den som står framför gruppen.
Vad som händer efter årsskiftet är ännu inte klart.
– Mitt förordnande som tillförordnad går ut, men jag hoppas på en fortsättning – rollen behövs!
projekt under programmet. I november ska projektet presenteras för ledningen.
– Så för min del har programmet tydligt resulterat i ett ledarskap och ett nytt ansvar.
Den som förväntar sig en utbildning kantad av lagtexter och paragrafer, blir troligen en smula överraskad.
– Fokus ligger mer på de mjuka värdena kring att vara chef, om hållbart ledarskap och om att få ihop vardagen. Vi har också fått tillfälle att intervjua andra chefer, och det har varit givande. Jenny hoppas verkligen att programmet fortsät ter kommande år.
– Satsningen behöver ske på längre sikt, så att fler får chansen att ta steget och våga prova. Det är viktigt att Lunds kommun som arbetsgivare tar vara på den enorma kompetens som finns i verksamheterna.
Yalda Bagheri, 1-6-lärare på Hubertusgården, fick tips om programmet från en chef som tyckte det skulle passa henne.
”Kan man leda ett gäng barn, klarar man det mesta.”
– I mitt yrke handlar det om ledarskap dagligen. Kan man leda ett gäng barn, kla rar man det mesta, säger hon och ler. Programmets inledande del, om att leda sig själv, gjorde stort intryck på henne. – Att analysera sitt eget beteende, vrida och vända på olika saker, se att något kan upplevas på olika sätt… Det var superintressant och gav många aha-upplevelser.
En annan sak hon lyfter fram är blandningen av människor i gruppen.
– Vi har alla olika yrken, det ger nya perspektiv och är väldigt lärorikt.
Jenny Sundström är handläggare/administratör på barn- och skolförvaltningen.
Hon hade en tid drivit idén att skapa en place ringsenhet och att genomföra detta är hennes
På Hubertusgården bedrivs verksamheten i olika byggnader, vilket gör att det lätt faller sig naturligt att söka sig till den fysiskt närmaste gruppen. Yalda har därför valt att som sitt pro jekt arbeta med teambuilding med målet att öka
Här är tre personer som gärna tar sig an chefsuppdrag! Yalda Bagheri, Jenny Wallin och Jenny Sundström har deltagit i kom munens första program för potentiella ledare och är mycket positiva till upplägget och de nya kunskaper de fått.
vi-känslan, och öppna för samarbeten mellan olika yrkesgrupper.
– Vi har tagit de första stegen och kommer att fortsätta arbetet även efter programmet, säger hon.
Programmet har också väckt lusten för kom mande karriärkliv.
– Jag har absolut blivit mer lockad av rollen som ledare, och vill gärna testa det i framtiden.
Text och foto: Mona Davidsson
Fotnot: Under våren deltog även läraren Angeli ka Papathanassiadou i programmet. VÄND!
I januari 2022 startade Lunds kommuns nya program för potentiella ledare. Programmet pågår cirka ett år och har som syfte att identi fiera och utveckla blivande chefer inom Lunds kommun. Programmet har i höst 16 deltagare från kommunens förvaltningar och bolag.
Efter genomgånget program har deltagarna fått insikter om vad ett chefsuppdrag och dess utmaningar och möjligheter innebär i Lunds kommun. Att gå programmet garanterar inte ett chefsjobb men ger bättre förutsättningar för att gå in i ett chefsuppdrag.
Programmet löper över cirka tolv månader och består bland annat av:
• Ett tiotal utbildningstillfällen/seminarier med en mix av interna och externa inslag. Två ut bildningstillfällen förläggs som internat under året.
• Träffar i mindre grupp av deltagare mellan utbildningstillfällena
• Skuggning och hemuppgifter mellan utbild ningstillfällena
• Löpande avstämning med närmaste chef under programmets gång
Deltagarna beräknas lägga cirka två heldagar per månad under programåret. Detta inklu derar utbildningsträffar och andra aktiviteter inom programmet.
Beslut om fortsättning under 2023 är ännu inte fattat.
Länk: Potentiella ledare - Anställning och arbetsmiljö - Inloggad (lund.se)
Alla blivande lärare och förskollärare har praktikperioder i utbildningen.
Bara i höst gör ett hundratal nya stu denter VFU, verksamhetsförlagd ut bildning, i Lund.
– Det här är våra framtida medarbetare, säger samordnaren Mi Jönsjö.
Hon jobbar tillsammans med VFU-ansvariga och ledning ute i verksamheten – med det gemensamma målet att hantera studenterna enhetligt och professionellt, och samtidigt visa på att Lunds kommun är attraktiv som arbetsgivare. Mi Jönsjö är själv lärare i botten, hon har bland annat drivit eget företag och de senaste tre åren varit knuten till barn- och skolförvaltningen. De första två åren var uppdraget att utveckla prao verksamheten i Skåne.
Sedan januari 2022 är hon samordnare för VFU och APL, arbetsplatsförlagt lärande. Det förstnämnda berör studenter på universitet och högskolor, det andra gymnasieelever som läser barn- och fritidsprogrammet på gymnasie skolan Vipan. – För VFU finns ett ramavtal med tre lärosäten i Skåne, förklarar Mi. Enkelt uttryckt meddelar de hur många platser som behövs kommande termin och våra skolor och förskolor ger besked om hur många de kan ta emot.
Redan i inledningen av lärar- och förskollärar programmen har studenterna introduktionsveckor ute ”i verkligheten”. Där har de chansen att tidigt känna efter om detta yrkesval känns rätt eller fel.
Under de kommande terminerna har de sedan återkommande VFU-perioder, kortare och längre.
Behovet av inflöde i lärarkåren är konstant, och
VFU blir därmed extremt viktigt som ett sätt att visa upp kvalitet och välkomnande.
– Utan alla VFU-ansvariga och alla handledare hade det inte gått att genomföra. De är guld vär da, de gör ett fantastiskt jobb, berömmer Mi.
Ett stort ansvar vilar på rektorerna, som sätter agendan i sina verksamheter och ser till att det finns tid för handledarna att fullgöra sin uppgift. Handledarna själva får utbildning, motsvarande 7,5 högskolepoäng.
– Så det blir även en kompetensutveckling för pedagogerna.
Gymnasieeleverna har APL i alla årskurser - på förskola, förskoleklass, skola eller fritidshem. Nytt är att årskurs två ska göra APL inom sär skolan.
– Det är viktigt att visa upp sig som attraktiv arbetsgivare även för elever på barn- och fritids programmet, betonar Mi.
Mi Jönsjö har flera tankar om utvecklingsmöjligheter för VFU. – Vi kan till exempel arbeta mer med upplägget för introduk tionsveckan, säger hon.
– De kommer att jobba som barnskötare och elevassistenter, och är en stor tillgång för oss.
För Mi har detta första år också gett tankar om utvecklingsmöjligheter.
– Vi behöver skapa en likvärdighet i hela kommunen för hur vi välkomnar studenterna, ett gemensamt tänk i verksamheterna.
Ett steg i detta är att det skapats två arbetsgrup per, för förskolor respektive skolor, där rektorer och biträdande rektorer ska jobba med samordning och utveckling.
– Det här är något vi gör tillsammans, säger Mi och berömmer än en gång engagemanget hos VFU-ansvariga och handledare.
Och parallellt pågår den handfasta vardagen.
– Inom kort börjar arbetet med placeringarna för vårterminen, för både VFU och APL.
Säger Mi Jönsjö och ser glad och förväntansfull ut. Text och foto: Mona Davidsson
Lovskolan tar vid där den vanliga skolan slutar, sammanfattar Therese Beer och Lars-Torgny Lasson. Tack vare lovskolan har under åren många hundra elever fått hjälp att nå godkänt betyg och kunna ta sig till gymnasiet.
134 elever i lovskolan 2022
Lovskolan är till för elever som efter årskurs 8 i grundskolan riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram och elever som efter års kurs 9 i grundskolan inte blir behöriga till ett sådant program.
Resultatet av lovskolan är en högre andel elever med minst slutbetyget E, jämfört med föregående läsår.
Lovskolan anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 8 respektive årskurs 9 och ska sammanlagt omfatta minst 50 timmars extra under visning för elever i behov av extra undervisning för att nå minst slutbetyget E.
134 elever deltog i årets lovskola som anordna des på Gunnesboskolan i juni. 24 av dem var helt nyanlända elever, framför allt från Ukraina. Andelen elever i årskurs 9 som uppnådde minst slutbetyget E i ett ämne var 61 procent, jämfört med 58 procent föregående år. Av 30 elever som uppnådde slutbetyg i ett ämne blev 22 behöriga till nationellt program på gymna siet. Åtta elever uppnådde slutbetyg i ett ämne men saknade behörighet till nationellt program. För be hörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och godkända betyg i minst fem andra ämnen.
Lovskolan gör skillnad. 30 av de 49 niondeklassare som deltog i år fick minst ett godkänt betyg i kärnämnena. 22 av dem klarade att få behörighet till gymnasieskolan.
Sedan 2018 är huvudmannen skyldig att er bjuda lovskola för elever som efter årskurs 8 i grundskolan riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram och elever som efter årskurs 9 i grundskolan inte blir behöriga till ett sådant program.
– I Lunds kommun handlar det om cirka tio procent av eleverna, säger Lars-Torgny Lasson, projektledare och tf rektor. Med omkring tusen elever per årskurs innebär det att runt tvåhundra lundae lever kan behöva erbjudas plats varje år.
Tema KUNSKAP16-17 lärare och i den gruppen finns en kärna som varit med år efter år.
– Alla lärarna är erfarna i yrket och de kommer från olika skolor. De jobbar ett par veckor på sitt sommarlov med en uppgift som är viktig och givande, berömmer Therese och Lars-Torgny.
”Fler behöver känna till att det finns i verktygslådan.”
En fråga de ofta får är hur det på mindre än två veckor går att hämta in kunskap som saknas efter åtta-nio år i skola.
En första avstämning sker i början av maj och ett par veckor senare går en formell inbjudan ut till eleverna. 178 föranmälde sig i år, och 134 deltog. Majoriteten, 61 elever, hade just gått ut årskurs 8.
– Vår erfarenhet är att de som gått i lovskolan efter åttan, oftast inte behöver det efter nian. Lovskolan ska innehålla 50 timmar undervisning, mellan terminsslutet och sista juni.
– Det kan bli tajt, konstaterar Lars-Torgny.
I Lund har lovskolan funnits många år innan det blev ett lagstadgat krav. Med åren har därmed ett tydligt koncept och väl inarbetade rutiner kommit på plats.
– Det är intensivt, men roligt, sammanfattar Therese Beer som är studie- och yrkesvägledare med samordningsansvar för lovskolan.
Sedan några år är lovskolan förlagd till Gunnes boskolan. Lite beroende på antal elever behövs
Det kan finnas många anledningar till att en elev inte nått ända fram – till exempel bristande språkkunskaper, hög frånvaro eller psykisk ohälsa. Och den utform ningen skolan har i dag, med stora klasser och många olika ämnen i fyrtiominuterspass, det passar långt ifrån alla.
En mer anpassad studiemiljö, fri från distrak tioner och störning. Arbetsro – att kunna fokusera på uppgiften och ha gott om tid. En tät kontakt mellan lärare och elever, där arbetet sker i små grupper, är sådant som Lars-Torgny och Therese lyfter fram.
– I utvärderingarna är eleverna mycket nöjda med den hjälp de har fått. Redan nu är det i princip klart att det finns elevunderlag för lovskola även 2023. Therese och Lars-Torgny skulle gärna se att det blir en mer självklar dialog om lovskolan på de olika enheterna.
– Fler behöver känna till att det finns i verktygs lådan, säger de.
Text och foto: Mona Davidsson
Lisa Stellansdottir, Christina Ulfsparre Robertsson och Håkan Bengtsson Diurlin hoppas att fler skolor vill följa efter, och välkomnar kontakt från dem som vill veta mer.
Hur kan skolan möta barns oro för klimatförändringar? Ett projekt på Fäladsskolan gav nya kunskaper hos både elever och lärare och lägger grunden för liknande arbete på andra skolor. – Det är viktigt att ge plats för känslor när vi pratar om klimatföränd ringarna, säger hållbarhetscontroller Lisa Stellansdottir.
I början av 2021 ställde Lisa Stellansdottir frå gan till ett antal rektorer om att vara med i ett pilotprojekt kopplat till ungas klimatoro. Håkan Bengtsson Diurlin, rektor på Fäladsskolan i Lund, nappade.
– Projektet verkade redan från början både spännande och lockande. Allt arbete för miljön är mycket betydelsefullt och miljöprojekt är där för alltid angelägna för att vi ska lära eleverna hur vi kan bevara vår planet och minska klimatkrisen. Att vi i detta projekt dessutom skulle få chansen att lära oss hur vi på ett bra sätt kan arbeta med att minska elevernas klimatångest och klimatoro kändes extra lockande. Jag tror att det finns ett stort behov av det, säger han.
Ansökan om pengar hos Lunds kommuns miljöanslag godkändes på hösten och därmed kunde projektet starta. Det hela har bedrivits i sam arbete med den ideella organisationen ”Våra barns klimat” samt Klimatpsykologerna.
– Experter har hållit workshops och föreläsning ar, och alla arbetslagen sammanlagt fem träffar, säger Lisa Stellansdottir.
Det första av projektets tre steg hade rubriken ”lärande”, som gav kunskap om klimatfrågor både globalt och lokalt. Nästa steg handlade om ”mående”, med fokus på känslor och funderingar och där kli matpsykologerna gav råd i hur uttryck som ilska och uppgivenhet kan han teras. Tredje steget, ”handling”, blev precis som det låter mer handfast.
– Att kunna göra något praktiskt gör ofta att man mår bättre. Alla klasser, alla elever, var en gagerade på olika sätt. De skrev brev till politi ker, till allmänheten, till andra skolor. De plock ade skräp. De räknade bilar, och förde statistik på hur många som åkte i varje bil. En del gjorde poddar och filmer, alla odlade solrosor.
Projektet avslutades för eleverna med en tem adag i mitten av maj, och några veckor senare hade lärarna sitt avslut.
– Projektet har lärt oss mer om klimatkrisen och vilka känslor som den kan väcka hos eleverna.
Vi har också fått verktyg att arbeta med dessa känslor, säger Håkan Bengtsson Diurlin.
– Miljöfrågan finns med som en övergripande del i styrdokumenten och att få arbeta tillsam mans med pedagogerna med dessa frågor är en viktig del av min roll som skolledare. Samtidigt känns det extra betydelsefullt att få bidra till att vi lämnar efter oss en bättre värld till de elever vi har äran att få lära känna och undervisa på skolan. Vi har genom att driva den här typen av frågor chansen att ge dem kunskaper för livet.
Skolan har valt att fortsätta sitt klimatarbete och fortsätter att arbeta med Grön Flagg-certifiering detta läsår.
– Vi ville ännu tydligare få in arbetet med miljö och hållbarhet i undervisningen, säger Christina Ulfsparre Robertsson, lärare och miljöombud. Hon lyfter särskilt det utåtriktade inslaget i vårens projekt, och hur det har fortsatt i höst.
– Elevernas brev till andra skolor fick respons och visade barnen att det de gör är viktigt. Det har också blivit uppmärksammat i media, både i fackpress och i lokalpress.
– Fler verktyg för att prata om klimatfrågan visar att vi kan göra något, vi kan på verka.
– En elev uttryckte det så att det var kul att plocka skräp, men ännu roligare att ha påverkat en hel skola att plocka skräp. Det är dit vi vill komma med vårt miljöarbete.
Fäladsskolan blev den första som testade ”Våra barns klimats” klimatlyft.
Även det arvsfondsfinansierade projektet Terra Pi, som leds av Klimatpsykologerna, ska använ da erfarenheterna från Lund, och vidareutveckla material och innehåll till skolpersonal för att kunna bemöta elevers klimatkänslor.
Lisa Stellansdottir hoppas också på en fortsättning i Lund.
– Naturskolan deltog i projektet, vilket gav en viktig lokal förankring. Och nu finns Natursko lan som en pedagogisk resurs för andra skolor som vill arbeta efter samma modell, säger hon.
Text och foto: Mona Davidsson
”Vi har chansen att ge dem kunskaper för livet.”
mer information: www.klimatpsykologerna.se varabarnsklimat.se lund.se/nyheter/nyheter/ 2021-11-23-skolsatsning-pa-ungasmaende-inom-klimatfragor lund.se/foretag-naringsliv-och-fo rening/for-dig-som-har-verksamheteller-foretag/miljo-djur-och-lantbruk/ miljoanslag-for-foreningar
Projektet avslutades för eleverna med en temadag i maj, där de visade upp vad de arbetat med. Och det blir kanske en miljötemadag även våren 2023 – det är ett önskemål från skolans elevråd. Foto: Lisa Stellansdottir
Här finns
Alla dagar, hela året. Lena Gatti och Gunilla Hansen är två av de sex personer som jobbar med barnomsorg på kvällar, nätter och helger.
Samhällets viktiga funktioner pågår dygnet runt, året runt. Vårdpersonal, räddningstjänst, polis och många fler finns alltid i tjänst.
Delfinens förskola i Lund erbjuder kvälls-, natt- och helgomsorg för barn vars föräldrar har obekväma arbetsti der.
Sex anställda ser till att barnen har det tryggt medan mamma och pappa jobbar.
I nuläget är femtio barn i åldrarna 1-13 år in skrivna i verksamheten. Oftast handlar det om vissa kvällar, enstaka nätter eller en del helger. En del barn kommer på eftermiddagen från en annan förskola, eller fritidshem. De kan bli hämtade av föräldrar sent på kvällen eller sova till nästa morgon. Är det barn som ska fortsätta dagen på en annan förskola åker personal med i taxin dit.
– Många har i dag oregelbundna arbetstider och för en ensamstående förälder är detta en bra lösning, säger barnskötaren Lena Gatti.
Denna kväll är det hon och kollegan Gunilla Hansen som är i tjänst. Det är höstlov och barnen är färre än vanligt, bara tre.
Lena och Gunilla har båda många, många år i yrket och har valt att jobba natt när deras egen familjesituation gett den möjligheten. På vardagarna är öppettiderna från kl 16.00 till kl 07.30 nästa morgon. På veckoslut och helger är det öppet hela dygnet.
– Vi finns här årets alla dagar. Verksamheten har samma pedagogiska krav
som förskolan på dagtid, men har en lugnare prägel.
– De större barnen kan få hjälp med sina läxor, vi spelar spel och läser böcker. Skolan levererar lagad mat hit och vi äter alla tillsammans vid 18.30. En timme senare börjar vi lägga de mins ta barnen.
I ett skåp har alla barnen varsin hylla för sina sängkläder. Madrasser, bäddsoffor och utdrag bara sängar gör det enkelt att anpassa miljön till vad som krävs för tillfället.
– Det är alltid två i personalen som sover här, säger Gunilla.
Jouromsorgen har hela kommunen som upp tagningsområde. Tidigare var den placerad i lasarettsområdet, men finns sedan 2021 på Norra Fäladen.
Vill du veta mer eller ansöka om plats? Här finns mer information:
https://lund.se/forskola-och-skola/forskola/ forskolor-i-lund/delfinens-forskola
Text och foto: Mona Davidsson
Färre konflikter, schysstare språkbruk och radikal minskning av kränkningsanmälningarna. Effekterna av rastpedagog och meningsfulla rastaktiviteter är tydliga.
– Det är ett tydligt kvitto på att sats ningen är rätt, säger Malin Sellberg, biträdande rektor på Genarps skola.
Malin Sellberg och rektor Katja Vinulv började båda två på skolan 2020. – Vi såg ett stort behov av att få igång värdegrundsarbetet. Det hände myck et på skolgården under rasterna och barnen behövde verktyg för att få en meningsfull fritid, säger Malin.
Redan första året gjordes elva olika insatser. Med inspiration från ”skolgårdsläraren” Gustav Sundh påbörjades arbetet med att införa rastpe dagogik. Skolan rekryterade en fritidspedagog, med särskild uppgift att jobba med skolgårdsverksamheten.
Oskar Sjölander började sitt nya jobb i januari 2022 och effekterna visade sig snabbt. Han har skapat struktur med rastaktiviteter, med tydlig planering för några veckor i taget. I samarbete med Fritidsbanken är rastboden –ett förråd på skolområdet – fyllt med allt från inlines till bollar.
– Med planerade aktiviteter är det lättare att upptäcka konflikter som pyr, säger han.
Antalet kränkningsanmälningar har i år mins kat till 20, jämfört med 160 tidigare år. I en en kät beskriver eleverna själva att det är lugnare
klimat, bättre lärmiljö, ökad trivsel, tryggare på lektionerna och att de vuxna känns mer tillgäng liga.
– Innan var det mer grupperingar bland elever na och vi ser att det blivit mer blandat nu, säger Oskar. Barn behöver strategier och stöd för sociala situationer, och ett lärande även på rasten är en viktig pusselbit.
I år har arbetet fokuserat på mellanstadiebar nen, i årskurs 4-6. I arbetet framåt finns tankar på ett samarbete med lågstadiet vid vissa tillfäl len, och att högstadieelever ska kunna ansvara för rastboden.
– Vi vill också ha ett samarbete med träslöjden för att göra en rastbodsskylt och snygga till interiören, säger Oskar. Att satsa på rastpedagogik är inte själv klart överallt, och Malin har märkt av intresse för att få veta mer.
– Vi är lite av pionjärer med att faktiskt avsätta tydliga resurser och anställa Oskar för att fokusera på detta, säger hon.
Skolan arbetar också med det så kallade ”Ge narpsspåret”, ett schemalagt systematiskt värde grundsarbete, med teman som är gemensamma för alla årskurser.
– Föräldrarna får veckobrev med information om vad vi gör och det har bara varit positiva reaktioner.
Mer om skolan finns att läsa här: https://lund.se/forskola-och-skola/grundskola/ grundskolor-i-lund/genarps-skola Mer om Gustav Sundh finns här: https://www.facebook.com/skolgardslararen
Text och foto: Mona Davidsson
”Innan var det mer grupperingar bland eleverna.”
Inlines, bollar – eller kanske styltor? I rastboden finns allt möjlig utrustning att låna, och ett färgko dat system håller koll på vem som har vad. Malin Sellberg och Oskar Sjölander be römmer samarbetet med Fritidsbanken.
Bussen lämnar Lund bakom sig och svänger av mot Alnarp. Lena Strandqvist styr med van hand längs den smala vägen, kantad av åkrar och träd. Nu väntar en ny dag ute i natu ren.
För sjutton barn är bussen inte bara en buss – det är deras förskola.
Att detta är något annat än en vanlig lands vägsbuss går inte att ta miste på. Inte bara på grund av texten på sidorna – inredningen kan beskrivas som en korsning mellan flygplan och turnébuss.
Varje skrymsle används effektivt, och det är inga stora ytor att röra sig på. Här finns en köksdel, en liten toalett och bagageutrymmen som ger plats för såväl dagens mat som leksaker och pedagogiskt material för utebruk. Och så naturligtvis sittplatser med bord för alla barn, för personalen och tillfälliga besökare.
Förskolebussen är en av fyra avdelningar på förskolan Grynmalaregården och heter ”Sno ken”. Avdelningen har sin så kallade hemvist i huset på Grynmalaregatan, men varje dag mel lan kl 9.00 och 15.00 är det bussen som gäller. – Att också ha en fast punkt är viktigt, för samhörigheten på förskolan, förklarar rektorn Camilla Grankvist. Hon berättar med engagemang och glädje om förskolebussen – den enda av sitt slag i Lund. Bussen har funnits i verksamheten sedan 2011. Den var från början del av en ”gummibands lösning” där bussar i perioder användes för att hantera platsbrist i de fasta lokalerna. När detta
Förskole bussen är smart inredd och rymmer allt från kök till skohylla till ritpap per. Lena Strandqvist, Heidi Schott och Helen Fredriksson ansvarar för sjutton barn i åldern trefem år. En vanlig dag innehåller pedagogisk verksamhet både ute och inne.
inte längre behövdes ville Grynmalaregården behålla bussen och förstärka sin naturprofil. – Så det här är ingen utflyktsbuss, fortsätter Camilla. Det är alltid samma barngrupp, det är ett pedagogiskt lärande och vi har äventyrspedagoger ombord.
Av de tre pedagogerna är en barnskötare och två förskollärare. En av dem är dessut om busschaufför.
– Det är en stor tillgång att vi har Lena Strandqvist som har båda rollerna, den dubbla kompetensen kan vara svår att hitta.
Men i övrigt är det inte svårt att rekry tera personal till bussen, och en del lärarstudenter väljer att göra sin praktik här.
”Att också ha en fast punkt är viktigt för samhörigheten.”
Camilla Grankvist (ovan) är rektor för sju förskolor i centrala Lund. En av dem är Gryn malaregården där avdelningen ”Snoken” är en buss.
Barnen i gruppen är mellan tre och fem år gam la. Platserna erbjuds i första hand till familjer som redan hör till förskolan. – Många väljer Grynmalaregården som förskola just för bussens skull, säger Camilla. Förskolan har en egen kock, Stefan Holmgren, som lagar all mat som serveras. Han börjar jobba klockan sex på morgonen och när bussen rullar iväg tre timmar senare finns nylagad mat i värmeskåpet. Just denna dag är lunchen spenatsoppa, kompletterad med pasta samt smörgås, och så finns förstås frukt och annat till mellanmål.
flaggor från olika länder, prata om och jämföra olika geometriska figurer – och förstås öva lite julsånger inför kommande lussefirande. He len Fredriksson och Heidi Schott lotsar genom ”Tipp tapp” och ”We wish you a merry Christmas”.
När alla fått mat i magen fortsätter dagen utom hus, med lek och skratt bland cirklar, trianglar och kvadrater som placerats ut i gräset. Några timmar senare, strax innan novemberskymningen breder ut sig, är förskolebussen tillbaka i Lund.
”Många väljer Grynmalaregårdens förskola just för bussens skull.”
När Lena parkerat vid Alnarpsparken serveras frukt. Tiden fram till lunch ägnas åt att rita
I morgon väntar ett nytt mål. Kanske Skrylle? Eller Fulltofta? Eller Kulturens Östarp? Allt är möjligt för en rullande förskola.
Text och foto: Mona Davidsson
Nu lämnar jag BSF efter ett par intressanta höstmånader. Jag har haft förmånen att få träffa många härliga människor som generöst delat med sig av kunskap och tankar. Det bär jag med mig länge!
Mona Davidsson