TIDNINGEN M NR 3 2023

Moderaterna är inte bara regeringen

Budgeten för 2024:

Utan trygghet ingen frihet

Det vankas partistämma

4 De stora stridsfrågorna på partistämman

8 Budgeten för 2024: Utan trygghet ingen frihet

10 Koranbränningar och desinformation – hur mår bilden av Sverige?

12 ”Moderaterna är inte regeringen och regeringen är inte Moderaterna” — intervju med Karin Enström

16 Jämställdhetspriset hyllar de som gör skillnad

17 Kunnig, rättfram och frispråkig – Magdalena Andersson

18 Moderata Ungdomsförbundet: YES WE CAN!

— Linda Obiedzinski

19 Korsordet

20 Landet runt

22 Ett år sedan maktskiftet – vad har hänt?

23 Kontaktsida

24 Klassamhället tillbaka för barn till utrikes födda

— Maria Malmer Stenergard

OM TIDNINGEN MODIG

Tidningen Modig är en periodisk tidskrift från Moderatkvinnorna som utkommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Josefin Malmqvist. För signerat material svarar respektive skribent.

Prenumerera på tidningen?

Fyll i formuläret på www.tidningenm.se

Läsa tidningen digitalt istället för på papper? moderatkvinnorna@moderaterna.se

Redaktionen består av Josefin Malmqvist (chefredaktör), Susanne Ydstedt, Cecilia Löfgreen, Hanna Dalhusen och Ida Dahlgren. Kontakta redaktionen på moderatkvinnorna@moderaterna.se

En skola som möjliggör klassresor

Skolan ska möjliggöra för varje elev att förverkliga sina drömmar, men idag gör skolan på många håll tyvärr långt från det. Istället för att vara en väg ur fattigdom bidrar skolan på vissa håll snarast till att förstärka utanförskapet. Otydliga kunskapskrav leder bland annat till psykisk ohälsa och stök. Var femte elev i årskurs 5 uppger att det sällan eller aldrig är arbetsro på lektionerna. Inte konstigt att en av fem 10-åringar inte kan läsa. 15 procent av eleverna i grundskolan har underkänt i minst ett kärnämne.

Närmare 40 000 utbildade lärare, eller 15 procent av lärarkåren, väljer att inte arbeta som lärare. Arbetsbelastning och arbetsmiljö är de vanligaste orsakerna till att lärare lämnar yrket.

Ibland hör jag i debatten att vi svartmålar svensk skola. Att om vi bara undantar alla elever med utrikesfödda föräldrar, så ser det inte så mörkt ut. Eller om vi tittar på genomsnittet så har det inte blivit så mycket sämre. Men att blunda för problemen är aldrig en lösning.

Sveriges tapp när det exempel-

vis gäller avancerade kunskaper i matematik de senaste tjugo åren är slående. Den skola som en gång bidrog till att bygga Sverige starkt och internationellt konkurrenskraftigt är i ett stort behov av förändring. Socialdemokraterna lät ideologiska experiment tränga ut ämneskunskaperna i svensk skola. Nu gör vi upp med flumskolan.

Vi lanserar nu reformer som återupprättar kunskapsuppdraget, med mer undervisningstid, ett betygssystem som mäter kunskap, stärkta befogenheter till rektorer och lärare, och en ny lärarutbildning. Det är bara början. Medan regeringen styr landet, behöver partiet Moderaterna fortsätta utveckla vår politik. Reformviljan får aldrig stanna.

Nu vankas det partistämma, där vi bland annat ska ta ställning till en vässad skolpolitik, en ny miljöpolitik och en politik för att förebygga att unga hamnar i kriminalitet. På nästföljande sidor kan du läsa mer om några av de stora debattfrågorna inför stämman. Dessutom får du träffa Moderaternas partisekreterare Karin Enström

i ett öppenhjärtligt samtal om att leda partiet i regeringsställning, jämställdhetsarbetet och om kommande partistämma.

Gullan Lindblad, tidigare mångårig ordförande för Moderatkvinnorna, riksdagsledamot och ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, har lämnat oss. Hon blev 90 år gammal. ”Skulle jag ha följt mönstret hade jag varit socialdemokrat. Men jag brukar säga: ’Jag tänker själv.” citeras hon i Fokus.

Läs gärna mer om Gullan och hennes gärning i boken Moderata Pionjärer

JOSEFIN MALMQVIST

DE STORA STRIDSFRÅGORNA

Den 19-22 oktober samlas ett hundratal moderater på Folkets Hus i Umeå för att debattera Moderaternas politik de kommande två åren. Partistyrelsens åtta propositioner och medlemmarnas 273 motioner kommer att debatteras, men vilka frågor väntas nå igenom bruset? Modig har tagit tempen på fyra ombud inför stämman.

MODERATA UNGDOMSFÖRBUNDET

utgör som regel en stor andel av förbundens ombud och brukar skapa rubriker i samband med partiets stämmor. Vid arbetsstämman år 2021 var de bland annat drivande i frågan om att avskaffa länsstyrelserna, något som resulterade i bifall från stämman mot partistyrelsens tyckande.

I år är prioriteringarna annorlunda, meddelar förbundsordförande Douglas Thor. Ungdomsförbundet har skrivit en motion om ungas psykiska hälsa, något Thor anser vara en av de viktigaste frågorna för ungdomsförbundet att driva.

– Under Socialdemokraternas tid vid regeringsmakten 2014–2022

ökade antalet som stod olagligt länge i kö till BUP med över 600 procent, det måste vi åtgärda nu. Regioner som inte lever upp till vårdgarantin till BUP ska få dagliga viten och köerna ska bort.

I den oroliga tid vi befinner oss växer försvaret för varje år, anslagen ökar och antalet värnpliktiga blir fler. Under 2023 är det cirka 6000 personer som genomför sin värnplikt. För att Sverige ska kunna

utveckla och upprätthålla den militära förmågan måste villkoren för särskilt de unga värnpliktiga förbättras menar Thor.

– Om vi ska ha ett försvar värt namnet måste fler vilja verka i försvaret, därför vill MUF samla en

majoritet på stämman för bättre villkor för värnpliktiga. Nuvarande ersättningsnivå beslutades 2017 och har ingen automatisk uppräkning. Vi vill att dagersättningen för värnpliktiga höjs årligen med inflationen.

Foto: Axel Adolfsson

STRIDSFRÅGORNA PÅ PARTISTÄMMAN

MODERATERNA I STOCKHOLMS

LÄN är det förbund som har flest medlemmar, vilket renderar flest ombud och störst inflytande.

Michaela Fletcher är förbundsordförande sedan maj och har siktet inställt på en klassisk moderat fråga: skatten. Hon menar att i det besvärliga ekonomiska läge vi befinner oss är det extra viktigt att Moderaterna driver regeringen framför sig.

– Vi behöver se en återupprättad arbetslinje. Det är extra viktigt i tider av hög inflation och höga priser. Barnfamiljer, pensionärer och låg- och medelinkomsttagare måste få behålla mer av sina egna pengar. Därför behöver vi se till att sänka skatten så mycket som möjligt kommande år.

Finansminister Elisabeth Svantesson har kallat inflationen för ”löntagarens värsta fiende”, men de höjda räntorna har skapat problem både i hushållens plånböcker och för byggbolagen. En osäker bostadsmarknad riskerar att skapa ännu större inlåsningseffekter än de som den svenska bostadsmarknaden redan brottas med. Nu behövs morötter.

– Det måste bli lättare att hitta en bostad, inte minst i storstadsregionerna! Därför tar jag och Moderaterna i Stockholms län med oss motionen om sänkt reavinstskatt. Vi vill helt enkelt se en ökad rörlighet för att göra det lättare för äldre att flytta till ett mindre boende och unga att komma in på bostadsmarknaden, säger Fletcher.

Foto: Emilia Öije Bergqvist

Amanda Thonander, arbetsmarknads- och socialnämndens ordförande i Lund samt ordförande för Lunds trygghetsberedning, har inte själv skrivit någon motion inför partistämman men framhåller Moderatkvinnornas motion om trygghet som särskilt viktig. I våras var hon en del av den arbetsgrupp som skrev rapporten som mynnade ut i motionen.

– Vi hade många och långa samtal om hur vi bör förnya partiets trygghetspolitik, särskilt för kvinnor. I gruppen fanns bland annat jurister och kriminologer och vi tog stor hänsyn till forskningen under fram-

tagandet av vår rapport.

I Brå-rapporten Våldtäkt från anmälan till dom konstateras att enbart fem av hundra våldtäktsanmälningar leder till fällande dom. I praktiken innebär det att tusentals förövare årligen begår brott som de aldrig behöver stå till svars för samtidigt som offren aldrig får någon upprättelse. Ofta läggs utredningar ned i ett tidigt skede med hänvisning till brist på bevis eller att det inte finns något spår att utreda, trots att det inte alltid är så. Uppklarningsprocenten måste helt enkelt öka.

– Enligt Brå hålls i dag förhör med

misstänkt gärningsperson i cirka 50-60 procent av fallen, samtidigt som brottsoffret förhörs i cirka 90 procent av fallen. Utredningar om sexualbrott bör som huvudregel inte läggas ned innan både målsägande och misstänkt gärningsperson har förhörts. Dessutom bör praxis vara att målsägandeförhör spelas in vid kvinnofridsbrott, för att kunna användas som bevisning längre fram i utredningen. I sammanhanget är kostnaden för det extra arbetet är väldigt liten i förhållande till vinsten.

Foto: Christine Ohlsson

Vad är en partistämma?

• Partistämman är Moderaternas högsta beslutande organ och består av 200 av förbundsstämmorna valda ombud samt partistyrelsens ledamöter.

• Medlemmar i Moderaterna, föreningar och förbund har rätt att väcka förslag till partistämman. Till årets stämma har 273 motioner skickats in.

• Vid partistämmor väljs partistyrelse.

• Vid partistämmor bereds beslut i utskott som förhandlar fram ett yrkande. Därefter debatteras frågor i plenum.

• Vid partistämmor delas även stipendier och hedersbetygelser ut, bland annat Moderatkvinnornas Jämställdhetspris och Arvid Lindman-medaljen.

MODERATKVINNORNA har inför partistämman tillsatt sex arbetsgrupper, vars rapporter nu mynnat ut i motioner till stämman. Kvinnosjukvård, utrikespolitik och miljö och klimat, är några av områdena, men även en helt ny politik för att bekämpa ekonomiskt våld, som i dag i formell mening inte ens är ett brott. Det gör att våldsutsatta kvinnor och barn drabbas hårt. – I dag saknas verktyg för att be-

kämpa det ekonomiska våldet. Vi vill se en begränsning för hur lång tid en bodelning får ta, hur betänketiden vid skilsmässa kan kortas vid våld i nära relationer och en utredning för att hantera kvinnor som blir satta i skuld av sin förövare, säger Josefin Malmqvist.

En majoritet av Sveriges unga kvinnor är oroliga över sin privatekonomi. Samtidigt uppger fler och fler kvinnor att de inte skulle ha råd

att skilja sig.

– När konjunkturen viker riskerar kvinnor med låga inkomster att drabbas hårdast. Därför behöver regeringen fortsätta sänka skatterna för vårdbiträden, lärare, och barnmorskor. Men vi behöver även avskaffa flerbarnstillägget och ersätta bostadsbidraget med ett ensamförälderstöd, så att arbete alltid lönar sig.

Foto: Fredrik Wennerlund

Budgeten för 2024: Utan trygghet ingen frihet

Snart ett år som finansminister. Många skulle säga att hon kunde fått en lättare start. Inflationen slår hårt mot svenskarnas plånböcker. Samtidigt som Sverige går in i en lågkonjunktur. Elisabeth Svantesson har precis presenterat regeringens andra statsbudget när vi träffar henne.

Att det redan gått ett år, hur har det varit?

– Det har varit ett roligt men samtidigt självklart väldigt arbetsamt år, på grund av läget i ekonomin men inte minst också eftersom vi varit ordförandeland i EU under den här tiden. Så fullt upp kan man väl säga.

Ja, men kan vi inte börja där? Hur var det att leda arbetet med EU:s finansministrar?

– Det var bra för mig att kastas in i de sammanhangen omedelbart. Jag har lärt mig mycket och knutit väldigt många kontakter som jag och Sverige kommer att ha nytta av framåt. Och de ekonomiska utmaningar vi pratar om är ju ofta desamma i de olika medlemsländerna – inte minst kring problemen med inflationen.

Inflationen ja, hur less är du på det ordet?

– Det är det många som är. Inflationen är roten till många av de problem vi nu ser i ekonomin. Det är därför den ska bekämpas, nästan helt. Låg stabil inflation är bra men

det vi sett och ser nu är exceptionellt och skadligt. Det gör att det man tjänar och sparar blir mindre värt. Och utdragen inflation leder till högre räntor, lägre tillväxt och arbetslöshet.

Vad var viktigast för dig när ni förhandlade fram budgeten du nyss presenterat?

– Först och främst att helheten är återhållsam så att just inflationen

kan bekämpas. För pumpar man ut mer pengar i ekonomin så eldar det på inflationen. Så att prioritera och finansiera har varit väldigt viktigt. Breda skattesänkningar, som vi nu får på plats med jobbskatteavdraget och sänkt skatt för pensionärer var viktigt för mig i förhandlingarna. Jag har också drivit på för att 57:orna nu kompenseras. Att vi skulle stötta välfärden var viktigt. Försvaret och rättsväsendet är an-

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

dra områden där Moderaterna drivit på. Utan trygghet ingen frihet.

Hur mycket sänkt skatt blir det för en vanlig familj nästa år?

– Exempelvis får en familj med en polis och en sjuksköterska mer än 14 000 kronor i sänkt skatt 2024 jämfört med 2023.

Uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt pausas, kan du förklara?

– Ja, det skapar en balans mellan de två budgetar vi lagt. Skiktgränsen justerades upp historiskt mycket förra året. Och nu låter vi den ligga stilla. Det gör att även med årets frysning är det färre som betalar statlig inkomstskatt 2024 än 2022 när vi tillträdde. Och samtidigt kan vi nu sänka skatten även för låg- och medelinkomsttagare. Det tycker jag är bra och det hade vi inte kunnat göra annars. Medan många andra har kompenserats har vanliga löntagare fått en kraftig reallönesänkning. Nu fördelas inflationens bördor jämnare. Dessutom ökar vi drivkrafterna för att gå från bidrag till arbete.

Vad skulle du säga om budgeten ur ett jämställdhetsperspektiv?

– Jag är glad att du frågar! Budgeten gynnar kvinnor på så sätt att kvinnors disponibla inkomst ökar mer än mäns. Inte minst beror det på jobbskatteavdragets utformning. Vi gör även en satsning på kvinnors företagande och sparande. Utöver det stärks arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt könsrelaterat våld. Regeringen föreslår även riktade och prestationsbaserade stöd till bland annat cancervården och kvinnors hälsa.

När kommer skattesänkningen på ISK?

– Det är på gång. Vi har lovat att vi ska genomföra det under mandatperioden. Steg för steg, en reform i taget.

Foto: Axel Adolfsson

Koranbränningar och desinformation

– hur mår bilden av Sverige?

"Vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget”, menar statsminister Ulf Kristersson. Desinformation om svensk socialtjänst och koranbränningar är två faktorer som har bidragit till ett försämrat säkerhetsläge. Modig har tagit tempen på ansvariga ministrar.

Koranbränningarna och spridningen av desinformation om svensk socialtjänst är två faktorer som har bidragit till ett försämrat säkerhetsläge. Därutöver påverkas det svenska säkerhetsläget av det illegitima anfallskriget mot Ukraina, auktoritära stater som agerar alltmer offensivt för att främja sina nationella intressen och ett ökat attentatshot från terrorister och våldsbejakande extremister.

På grund av det försämrade säkerhetsläget beslutade Säkerhetspolischefen i augusti i år att höja terrorhotnivån från en trea till en fyra på femgradig skala – från ett förhöjt hot till ett högt hot.

Dagen efter terrorhotnivån höjdes meddelade justitieminister Gunnar Strömmer att en särskild utredare fått i uppdrag att se över

om Sveriges säkerhet ska kunna beaktas vid tillståndsprövning och villkorsgivning för allmänna sam-

mankomster enligt ordningslagen. – Polismyndigheten får idag neka tillstånd till en allmän sammankomst om det finns fara för ordningen eller säkerheten på den aktuella platsen. Däremot får inte polisen väga in Sveriges säkerhet, till exempel en generell risk för terrorattentat, i bedömningen. Vid krig och krigsfara kan regeringen med stöd av lagen gripa in och begränsa var en allmän sammankomst får hållas. Här finns alltså ett glapp, en säkerhetsmässig sårbarhet, mellan krigsfara och ordningsstörningar på en specifik plats. Nu säkerställer vi att det finns ett beslutsunderlag för att i framtiden kunna agera om situationen kräver det, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Samtidigt betonar justitieministern att grundläggande fri- och

Foto: Frida Drake/Regeringskansliet

rättigheter måste värnas. Det ingår inte i uppdraget att se över några grundlagsändringar.

– Vi vill värna den svenska yttrandefriheten. Grundprincipen är och ska vara att det är tillåtet att uttrycka även sådana åsikter som andra uppfattar som provokativa eller sårande. Det innebär inte att allt är tillåtet, till exempel regler om hets mot folkgrupp sätter gränser. Det innebär inte heller att staten står bakom allt som sägs under skyddet av den friheten, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Spänningarna och oron är inte bara en nationell angelägenhet utan har även varit påtagliga bland internationella aktörer. Muslimska länder har reagerat kraftfullt och regeringen och UD har därför haft ett intensivt halvårför med fokus på att återuppbygga tillit och förtroende:

– Sverige har mycket goda bilaterala relationer med de allra flesta muslimska länder med aktivt besöksutbyte, handel och ömsesidig förståelse och respekt. Dessa goda relationer skapar en motståndskraft och är viktiga i den situation som har uppstått, säger utrikesminister Tobias Billström.

Men det som skett i spåren av koranbränningarna är inte bra för Sveriges internationella relationer, i synnerhet för relationen med den muslimska världen.

– Jag har därför ägnat mycket tid till telefonsamtal och möten under bland annat FN-veckan i New York med mina utrikeskollegor i de här länderna. Det är bra och framåtsyftande samtal som på sikt kommer att ge en positiv effekt för Sverige, avslutar Billström.

För att bemöta den förändrade säkerhetssituationen har regeringen vidtagit flera åtgärder:

• Tidigare i år kriminaliserades deltagande i terroristorganisationer.

• En ny nationell strategi mot terrorism och våldsbejakande extremism tas nu fram.

• I maj beslutades att tillfälligt återinföra gränskontroller vid inre gräns, och nyligen fick polisen i uppdrag att förstärka kontrollerna. Syftet är att kunna identifiera personer som kan utgöra ett säkerhetshot eller hota allmän ordning och säkerhet i landet.

Foto: Nadine Sohier/Regeringskansliet

Karin Enström (M)

Utbildning: officersutbildad vid Marinens officershögskola och Marinens Krigshögskola

Partitillhörighet: Moderaterna

Tidigare: Generalsekreterare MUF, politiskt sakkunnig Näringsdepartementet, kapten i Amfibiekåren, försvarsminister

Bor: i Vaxholm utanför Stockholm

Foto: Ola Hedin

Moderaterna är inte bara regeringen

Sedan ett år tillbaka är Karin Enström partisekreterare för Moderaterna.

Vem är Karin Enström och vad gör egentligen en partisekreterare?

Modig träffade henne på kontoret i riksdagen.

Uppdraget som riksdagsledamot har hon haft för Stockholms län sedan 1998. Hon har varit engagerad i ungdomsförbundet, anställd som politiskt sakkunnig, fritidspolitiker och försvarsminister. Därmed besitter hon större politisk erfarenhet än de flesta.

Var det självklart för dig att tacka ja till rollen som partisekreterare, när du fick frågan av Ulf Kristersson?

– Ja! Jag har lång bakgrund i partiet och har haft många olika uppdrag i kommun, riksdag och regering. Som partisekreterare har jag stor nytta av dessa erfarenheter när jag leder partiets arbete och utveckling.

Moderaterna har haft många, mer eller mindre kända, partisekreterare genom åren. Faktum är dock att Sverige bara haft fem moderata statsministrar de senaste 100 åren, vilket gör att vi inte haft så många partisekreterare i regeringsställning.

Har det gångna året varit som du förväntade dig?

– Det är en utmaning att gå från opposition till regering. Vi var väl förberedda men har tagit över i ett tufft läge. Flera anställda har bytt roller och vi har rekryterat många nya så det har varit stora omställningar såväl för enskilda medarbetare som för organisationen. Moderaterna har cirka 400 anställ-

da, direkt eller indirekt. Många av dessa arbetar i kommuner och regioner runt om i hela Sverige, vilket inte gör arbetsgivarrollen enkel.

Du har sagt att du vill att Moderaterna ska vara Sveriges bästa idéburna arbetsgivare, hur arbetar ni för att uppnå detta?

– Vi arbetar systematiskt med att utveckla alla våra medarbetare och vi genomför regelbundna mätningar för att ”ta pulsen” på organisationen. Oavsett om man sitter i riksdagen eller regeringen, i kommun- eller regionfullmäktige, på riksorganisationen eller ett förbundskansli, ska vi hålla ihop och arbeta mot samma mål.

Att arbeta för Moderaterna

Politiska journalister brukar skämtsamt säga att partisekreterares viktigaste uppdrag är att dra bångstyriga förtroendevalda i örat, men vad gör egentligen en partisekreterare?

– En av mina viktigaste uppgifter är att få partiet att fungera som en helhet, att vi arbetar tillsammans mot samma mål; vinna valet 2026 och att på sikt bli Sveriges största parti. Det handlar om att leda organisationen: planera verksamhet, ekonomi, kommunikation och stora arrangemang.

Riksorganisationen är till för alla förtroendevalda och medlemmar. Dagligen arbetar ett tjugotal personer på Blasieholmen med att Moderaterna ska synas i sociala medier, utforma kampanjmaterial, ta fram utbildningar och arrangera evenemang, bland annat.

Många vittnar om att regeringsarbetet upptog all energi under Alliansen-åren och att Moderaterna inte alltid nådde ut med vad som gjordes eller varför. Som riksdagsledamot och sedermera minister fick

Enström ett par viktiga insikter.

– Det är viktigt att komma ihåg att Moderaterna inte är regeringen och regeringen inte är Moderaterna. Vi måste lägga kraft på partiorganisationen. Vi ska inte bara vara en kampanjorganisation, utan måste också driva politikutvecklingen och synas vid sidan av regeringen. Denna gång gör vi det rätt från början.

En förmån med jobbet som partisekreterare är att få träffa många medlemmar och förtroendevalda. Partisekreterare brukar resa runt för att informera och lyssna in behoven från norr till söder.

Hur är temperaturen i moderatSverige just nu?

– Jag har besökt förbundsstyrelser och fullmäktigegrupper över hela landet sedan jag blev partisekreterare, från Norrbotten till Skåne. Det är roligt att få träffa så många moderater som jobbar hårt, oavsett om de är i opposition eller i majoritet, för att förändra och påverka. Jag ser en partiorganisation som

sliter i ur och skur för att vi ska växa, och det gör mig glad!

I kölvattnet av #MeToo tillsattes värdegrundsinitiativet M2 för att utvärdera situationen inom Moderaterna och hur man skulle arbeta framåt. Karin Enström ledde arbetsgruppens arbete.

– Den viktigaste slutsatsen jag drog var att vi måste arbeta med dessa frågor kontinuerligt. Vi kan inte låta det handla om enstaka projekt, utan för att uppnå varaktiga förändringar måste vi arbeta konsekvent över tid. Ett exempel på det är Jämställdhetsbokslutet.

Inför partistämman 2019 tog Moderatkvinnorna fram ett jämställdhetsbokslut – en statistisk

innebär att man får chansen att vara med och göra skillnad på riktigt. Vad kan vara attraktivare än det?

genomgång av jämställdheten inom Moderaterna – som väckte stor uppmärksamhet. Vid arbetsstämman 2021 beslutades att partiet skulle genomföra jämställdhetsbokslut och presentera dessa vid ordinarie stämmor. Bokslutet är en slags temperaturmätare på hur det står till med jämställdheten inom Moderaterna: för att veta hur vi ska ta oss framåt behöver vi veta var vi är.

Vilka slutsatser drar du av jämställdhetsbokslutet 2023 och hur kommer ni använda dem framöver?

– Vi har större andel kvinnor som kandidater och på ledande positioner. Jämställdhetsbokslutet visar en positiv trend, nu ska vi förstärka

den. Genom verksamhetsplanen har vi påbörjat ett arbete för att öka mervärdet av medlemskap.

Vi kommer arbeta in slutsatserna från årets jämställdhetsbokslut i kommande års verksamhetsplan. Arbetet stannar inte av, mycket återstår att göra.

Nu är det inte långt kvar till partistämman! Vilka kommer bli de stora debatterna och besluten tror du?

– Partistyrelsen har lagt fram fem genomgripande politiska propositioner: en om skola, en om klimat, en om brottsförebyggande insatser, en om utrikes- och säkerhetspolitik samt en om hur vi kan minska byråkratin och förenkla vardagen

för medborgarna. Jag räknar med att mycket av debatten kommer att kretsa kring dessa.

I samband med partistämman kommer Moderaterna även utse sina kandidater till Europaparlamentsvalet vid en nomineringsstämma. Hur förbereder vi partiorganisationen för valrörelse igen?

– Just nu arbetar jag och mina kollegor intensivt med att ta fram en valstrategi och planera hur kampanjen ska bedrivas. Mer än så kan jag inte säga i dagsläget, utan får helt enkelt be om en uppföljande intervju på detta tema!

Foto: Ola Hedin

Jämställdhetspriset hyllar de som gör skillnad

Moderatkvinnornas jämställdhetspris är en symbol för positiv förändring och delas ut vid parti- och arbetsstämmor. Nu är det dags att nominera din favorit!

Emilie Orring, regionstyrelsens ordförande i Uppsala, mottog priset år 2021 och menar att det varit självklart för henne att driva reformer som ökar jämställdheten.

– Frågor som förbättrad mödrahälsovård, stärkt vårdkedja för gravida och hur vi ska vara en attraktiv arbetsgivare är oerhört viktiga inte bara för liv och hälsa utan även för välfärden och samhällets utveckling. Vården måste bli mer jämlik och kollektivtrafiken trygg för både förare och resenärer.

Har du mött något motstånd i ditt arbete?

– Det finns alltid motstånd när man vill göra förändringar. Underskatta inte tiden det tar att förändra och nå igenom i stora organisationer.

Vad har du för råd till andra som vill arbeta med jämställdhet?

– Betydelsefulla frågor som trygghet och frihet hanteras i de stora processerna och inte i separata spår. Var uthållig, så når du resultat, avslutar Emilie Orring.

De nominerade bör ha uppfyllt något eller några av följande kriterier:

• Arbetat strategiskt och målinriktat med jämställdhet.

• Tagit fram arbetssätt som främjar och stärker jämställdheten.

• Varit en förebild för andra i sitt jämställdhetsarbete.

• Ökat kunskapen och medvetenheten om vikten av jämställd representation och dess positiva effekter.

• Bidragit till att stärka och uppmuntra politiska företrädare som kvinnor inom partiet.

• Genomfört politiska förslag som bidragit till att öka jämställdheten i samhället.

Var med och nominera din förebild!

Nomineringar skickas till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 13 oktober och ska innehålla den nominerades namn, kontaktuppgifter och en motivering (max 3000 tecken).

Vi ser fram emot din nominering!

Kunnig, rättfram och frispråkig

Det är en imponerande person man möter i Ebon Andersson. Uppvuxen under enkla omständigheter började hon arbeta fulla dagar som tolvåring. Med kraft, studielängtan och stor arbetsförmåga blev hon så småningom både socionom och filosofie licentiat i nationalekonomi, därefter riksdagsledamot för Högerpartiet och ledare för Högerns centrala kvinnoråd.

Hon föddes 1896 i Majorna i Göteborg, som det sjunde av tolv barn. Lägenheten var på ett rum och kök. Pappan var sjöman och mamman arbetade oftast utanför hemmet. Vid tolv års ålder lämnade hon skolan och arbetade sedan i nio år heltid på en kappfabrik med att plocka bort tråckeltråd och sy i knappar.

På kvällarna gick hon på aftonkurser och när hon var 20 år blev hon ordförande för fackets kvinnliga sektion. Men när fackföreningen kollektivanslöts till Socialdemokraterna reserverade hon sig för utträde: ”Jag hörde till en familj där ingen älskade färdiga åsikter.”

20 år gammal gick hon sommarkurs och fortsatte sedan att studera på Socialinstitutet i Stockholm med hjälp av ett studielån. Samtidigt arbetade hon på bibliotek och på ”ledig” tid läste hon engelska, tyska och latin. Efter socionomexamen läste hon samhällsvetenskap på Stockholms högskola och blev snart också amanuens i nationalekonomi. Krisåret 1932 utsågs hon, som filosofie licentiat i nationaleko -

nomi, till bibliotekets chef. Genom populärvetenskapliga föreläsningar i bland annat Fredrika Bremerförbundet blev ”doktor Andersson” snart något av en kändis i kvinnokretsar.

Inför stadsfullmäktigevalet i Stockholm 1935 ringde ”en ledande högerkvinna och frågade rakt på sak vilket parti jag tillhörde. Egentligen inget alls”, svarade Ebon, ”men de senaste åren har jag röstat med högern.” Så kom hon huvudstupa in i politiken. Den 11 januari 1937 intog hon, just 40 år fyllda, en plats i andra kammaren. Hon efterträdde sjuksköterskan Bertha Wellin som högerns enda riksdagskvinna.

Ebon drev många frågor, inte minst gällande jämställdhet. Första debatten handlade om skillnaden i lön mellan manliga och kvinnliga folkskollärare. 1945 motionerade

hon om rättvisare beskattning av äkta makar. Sambeskattningen innebar att förvärvsarbetande makar kunde tjäna rejält på att formellt skilja sig och ändå ”sedan leva lyckliga tillsammans i alla sina dar”, som Kar de Mumma skrev apropå Ebons motion.

Partibladet Stockholmshögern beskrev 1938 Ebon som ”kunnig, rättfram och ovanligt frispråkig. Då opponenten har ordet följer hon denne ytterst noga och man riktigt ser, huru hon vaktar på varje blotta som en katt vid ett råtthål. Sedan tar hon vid, man riktigt märker hur roligt hon tycker det är att mäta sin intellektuella styrka med motståndarens.”

MAGDALENA ANDERSSON

Ordförande Sällskapet för Moderata Kvinnors Historia

I boken ”Moderata Pionjärer” finns Ingegerd Troedssons innehållsrika text. Den finns också att ladda ned på Moderata Kvinnors Historias hemsida. Vill du bli imponerad och inspirerad av en av våra föregångare? Ladda ned och läs! www.moderatakvinnorshistoria.se

Foto: Norrlandsbild/Sundsvalls museum

Ebon Andersson talar på Högerpartiets riksstämma i Sundsvall 1950.

DE SOM BANAT VÄG: KVINNORNA SOM GÅTT FÖRE

Moderata Ungdomsförbundet: YES WE CAN!

Den senaste tiden har vardagen präglats av kriget i Ukraina, höga priser, inflation, otrygghet och terrorhot – hemskheter som till och med kan få hoppfulla att tvivla på att Sverige kan bli bättre. Ungdomsförbundet både vill och kan och driver under hösten en kampanj på just detta tema: Yes we can!

I MUF vet vi att förändring är möjlig. Stora, svåra problem går att lösa. Vi har gjort det förut och vi kan göra det igen. Sverige kan bli friare, tryggare och rättvisare med rätt politik, vilja och hårt arbete. Vi har bestämt oss för att vår generation ska bli ihågkommen som den som kavlade upp ärmarna och löste problemen.

Det är attityden som väglett oss när vi under skolstarten gjorde den största värvarinsatsen sedan valrörelsen. Under vår skolstartskampanj har vi värvat på landets skolor och lärosäten

med budskapet att förändring är möjlig. Nära 2000 personer valde att gå med i MUF och lämnade kampanjborden iklädda splitternya MUF-tröjor. Några distrikt som imponerat extra är Jönköping, Stockholm och Skåne. Tillsammans har de värvat över 1000 medlemmar på några veckor. Som vanligt har även MSU:s rikskommitté och MST:s riksstyrelse varit ute för fullt. En riktig valrörelsekänsla!

Vi avslutade skolstartskampanjen med en grande finale. Som nyvalda i förbundsstyrelsen identifierade vi ett behov av en nationell utbildning, som ser till medlemmarnas olika förkunskaper. Resultatet blev Etappen, där varje deltagare nu genomfört en utbildning på antingen A-, B- eller C-nivå. Inga myggor, brända korvar eller toalettpapperskriser kunde sätta käppar i hjulet för oss. Målet – att samla MUF:are oavsett erfarenhet, ålder och bakgrund – lyckades

bättre än vad vi vågat hoppas på.

Vi har i år satt upp höga värvnings- och aktivitetsmål, och förutsättningarna för att nå dem är goda. Extra glada är vi för att det stora inflödet nu vid skolstarten inte har försämrat könsfördelningen bland medlemmarna utan befäst det vi jobbat hårdast med: att bryta trenden i den negativa könsfördelningen. För första gången på åtta år går det nu åt rätt håll. Nu gäller det att fortsätta på den inslagna vägen, att steg för steg göra MUF mer jämställt.

LINDA OBIEDZINSKI Redaktör MUF-sidan 1:e vice ordförande för MUF

Korsordet

Skicka in lösningen till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 3 november 2023 för att få möjlighet att vinna presentkort på Adlibris. Glöm inte skicka med ditt namn, adress och gärna en bild på dig. Lycka till!

Stort grattis till Börje Erlandsson, Lessebo, Birgitta Carlsson, Uppsala, Philip Swärd, Umeå, Rosalie Keller, Kåge, Veronika Håkansson, Storuman, Arvin Björkgren, Umeå, Eivor Örenmark, Saltsjö-Boo, Birgitta Lann, Örebro, GunMarie Stenström, Ugglarp, Margareta Schlee, Norrhult, Birgit Broddéus, Göteborg, Helene Skantze, Nacka, Kristina Andersson, Skivarp, Christina Johansson, Bjurholm, Annica Wetterling, Karlskoga, Wera Tegner Johansson, Henån, Amanda Henriksson, Stockholm, Ulf Stjernfeldt, Uppsala, Sonja Emilsson, Liatorp, Angela Berglund, Nacka, Katarina O’Nils Franke, Stockholm, Anett Sjöö, Torslanda, och Anne Ekman, Växjö, som löste korsordet 2/2023. Ni vinner 2 pocketböcker genom ett presentkort på Adlibris. Max ett per hushåll.

Facit till förra numret finns på tidningenm.se/facit

STOCKHOLMS STAD OCH LÄN

I juni arrangerades ett fullsatt och mycket uppskattat mingel. Birgitta Ed, präst i Strängnäs domkyrkoförsamling, talade om ”Trygghet och framtidshopp”. Efter det inspirerande och reflekterande talet tackades Birgitta av med gåvan ”Varje samtal räknas” från organisationen Mind.

Torsdagen den 3 augusti kampanjade vi på Schlagerdagen i Öppna Moderaters tält under Pride Stockholm. I vått och torrt fanns bland andra Isabella Rådevik, Maria Kihlström, Margareta Cederfeldt, Leah Leskinen, finansmarknadsminister Niklas Wykman, Therese Lindström och Birgitta Sundman på plats för samtal om moderat politik.

DALARNA

Vi har startat tre arbetsgrupper för att fördjupa oss i kvinnligt företagande, äldre- och sjukvård samt hedersrelaterat våld. Detta gör vi för att stå starka i debatter, kampanjer och andra politiska forum. Vi kommer även att starta en utbildning i det politiska hantverket.

Moderatkvinnorna Skåne inledde höstterminen med en AW i Kristianstad, som gästades av Josefin Malmqvist. Ämnet för kvällen var viktiga jämställdhetsfrågor och de förslag som Moderatkvinnorna kommer att driva på höstens partistämma. AW med MK Skåne kommer att fortsätta på fler platser i Skåne framöver, varmt välkommen!

SKÅNE

Den 2–3 september firades den gotländska skördetiden med en stor festival. Vi pratade om moderat politik med fokus på jämställdhet men även hästverksamhet, skogsbruk och jaktfrågor. Besökare erbjöds möjligheten att testa sin pricksäkerhet genom att med leksakspistol försöka skjuta ner pingisbollar, och närmare 500 personer fick en M-ballong.

STOCKHOLMSMODERATER VILL LOCKA FLER KVINNOR

Tidigt en fredagsmorgon samlades 50 moderater för att diskutera varför så många kvinnor väljer bort Moderaterna vid valurnan. Träffen är en del av politikutvecklingsprojektet Stockholm 2030, som leds av Kristoffer Tamsons, och reglerna är enkla: alla inlägg ska vara inkluderande, max 3 minuter långa och alla är välkomna upp på scen. En del av slutsatserna handlade om behovet av en tydlig moderat värdering skild från SD och en varmare tonalitet i partiets kommunikation.

Den 3 september tog M-kvinnor i Samverkan fasta på arbetslinjen med information från Karlskogas innovativa grepp kring utbildning av utlandsfödda kvinnor. Med 40 veckors kombinationsutbildning av SFI, praktik och gymnasiepoäng samt nyinrättad yrkesgrupp blir de anställningsbara inom vård och omsorg. Detta sker i samverkan mellan AF, Komvux och Socialen.

M-KVINNOR I SAMVERKAN

GOTLAND

Ett år sedan maktskiftet – vad har hänt?

Vad får jag för min röst? Här följer ett axplock ur regeringens arbete det senaste året. Framöver kommer du att kunna läsa om senaste nytt från regeringen i varje nummer.

43 års velande om svensk kärnkraft är över

• Regeringen har ändrat det energipolitiska målet från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt år 2040.

• Möjliggjort för nybygge av reaktorer på fler platser än i dag, pausat omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd och godkänt dubbelt så mycket havsbaserad vindkraft som den förra regeringen

• Förbättrat villkoren för kraftvärmen och stöttat energieffektivisering i småhus.

Migration på väg mot EU:s miniminivå

• 6000 uppehållstillstånd har återkallats under januari–juli 2023, tre gånger fler än under samma period 2022.

• Antalet kvotflyktingar sänkts.

Stärkt hälso- och sjukvård

• En uppdatering av den 14 år gamla cancerstrategin har påbörjats.

• Gett uppdrag att möjliggöra individbaserad riskbedömning av blodgivare, ta fram nationella planer för vårdens kompetensförsörjning och förlossningsvård.

• Utredningar om språkkrav i äldreomsorgen och haverikommission för suicid.

Större frihet för hushållen

• Arbetslinjen stärks genom införande av ett åttonde jobbskatteavdrag och utredningar om bidragstak.

• Reduktionsplikten för bensin och diesel sänks ytterligare.

• Utökade möjligheter att överföra dagar med föräldrapenning och dubbelt så många dubbeldagar.

Kunskapsskolan återupprättas

• Budgetsatsning på fler speciallärare, läroböcker och inrättande av akutskolor.

• Avskaffande av ”elevens val” för att ge mer tid till skolans kärnämnen.

• Dessutom pågår utredningar om att stoppa betygsinflation och glädjebetyg, en ny lärarutbildning, nya regler för friskolor samt att minska lärares administrativa börda.

Kriminella låses in och gängens intäktsflöden stryps

• Straffen för olaga tvång, olaga hot, rån och utpressning har höjts. Det är nu olagligt att involvera minderåriga i kriminalitet, och rätten att använda hemliga tvångsmedel har utökats.

• Utredningar om anonyma vittnen, visitationszoner, skärpta regler för unga lagöverträdare och avskaffande av ungdomsrabatten pågår.

• Flera åtgärder för att motverka att kriminella utnyttjar de finansiella systemen.

Ordförande Josefin Malmqvist Josefin.Malmqvist@moderaterna.se 0736-947974

Vice ordförande Annsofie Thuresson eifosann@gmail.com 0733-479850

Ledamot Elin Peterson elin.petersson@moderaterna.se 0708-163888

Ledamot Malin Höglund malin.hoglund@riksdagen.se 0721-466839

Moderatkvinnorna där du bor

Stockholms stad Theréz Randqvist tx4paws@gmail.com 0702-960255

Södermanland

Ann-Sofie Lifvenhage ann-sofie.lifvenhage@riksdagen.se 072-7207207

Kronoberg

Ida Eriksson ida.eriksson@kronoberg.se 0738-252613

Blekinge Therese Åberg therese.aberg@ronneby.se 0708-263326

Västernorrland

Alijca Kapica alicja.kapica@sundsvall.se 0701-062680

Norrbotten

Birgit Meier Thunborg birgit.meierthunborg@ moderaterna.se 0702-375615

Östergötland Maria Almesåker maria.almesaker@gmail.com 0735-062007

Styrelsen

Ledamot Charlotte Broberg charlotte.m.broberg@ regionstockholm.se 0709-119182

Ledamot/Halland

Helena Storckenfeldt helena.storckenfeldt@riksdagen.se 0730-643856

Ledamot/Västra Götaland Marie-Louise Hänel Sandström marie-louise.hanel.sandstrom@ riksdagen.se 0724-676141

Ledamot Hanne Lindqvist hanne.lindqvist@ kalmarmoderaterna.se 0706-722840

Ledamot Johanna Rantsi johanna.rantsi@molndal.se 0737-039356

Ledamot Caroline Högström caroline.hogstrom@ moderaterna.se 0737-438600

Stockholms län Ida Drougge ida.drougge@riksdagen.se 0725-383934

Uppsala län Susanne Mastonstråle susanne.mastonstrale@ moderaterna.se 0707-670264

Kalmar län Marianne Hennel marianne.hennel@gmail.com

Skåne Helena Nanne helena.nanne@moderaterna.se 0723-582659

Dalarna Carina Källström cararvi@hotmail.com 0706-344996

Jämtlands län Maud Herkules maud.herkules@gmail.com 0708-293059

Västmanland Victoria Kihlström vki@du.se 0736-414354

Jönköpings län Malin Göransson maja_goransson@hotmail.com 070-2121573

Gotland

Lina Runander Mkvinnorna.gotland@ moderaterna.se 0706-123099

Örebro län Amanda Lindgren amanda.lindgren@moderaterna.se 0706-752242

Gävleborg

Birgittha Bjerkén birgittha.bjerken@ politiker.gavle.se 0703-221410

Västerbottens län

Anna-Karin Nilsson anna-karin.nilsson@moderaterna.se 0703-896619

Värmland Marie Oudin marie.oudin@kristinehamn.se 0702-444706

Klassamhället tillbaka för barn till utrikes födda

Strävan efter jämlikhet utmärker svensk politik. Från höger till vänster på den politiska skalan har svenska politiker varit överens om att alla barn måste få samma möjlighet att förvärva kunskap och bildning, oavsett bakgrund.

Hindren har sett olika ut. Under lång tid var möjligheten till utbildning för arbetarbarnen betydligt sämre än i bättre bemedlade hem. Uppväxten i staden skilde sig markant från den på landet. Och möjligheter för kvinnor var kraftigt beskurna i jämförelse med de som fanns för män. Det var omotiverade skillnader som engagerade, blev till politiskt bränsle och trycktes tillbaka.

Men i dag lever vi inte upp till målsättningen om jämlikhet. I dagens Sverige påverkas barnets framtidsmöjligheter i allt högre grad av var det växer upp och av var föräldrarna är födda. Medan nästan alla barn med svenskfödda föräldrar klarar grundskolan med behörighet till gymnasiet, misslyckas många barn med utländsk bakgrund att få med sig kunskaperna som

I dagens Sverige påverkas barnets framtidsmöjligheter i allt högre grad av var det växer upp och av var föräldrarna är födda.

krävs för att ta viktiga steg i livet. Det är inte bara i skolan som utrikes födda har det svårt. Allt för många växer upp under hedersförtryck och begränsas i praktiken i sina val av normer, familj och förväntningar. Särskilt kvinnor och flickor hålls tillbaka, och kriminaliteten får lättare fotfäste i hopplösheten.

Nu krävs kraftfulla integrationsåtgärder för att färre ska begränsas av sin bakgrund. I vårt jämlika Sverige kan detta inte tillåtas pågå. Invandringen måste minska till nivåer som integrationen klarar av och kraven för både medborgarskap och uppehållstillstånd skärpas.

Regeringen fångar också upp de träffsäkra förändringar som gör stor skillnad för unga som riskerar att bli offer för hedersnormer och

tvångsäktenskap. Skyddet för barn som riskerar att föras ut ur landet ska stärkas, och åldern för anhöriginvandring höjs från 18 till 21 år eftersom vi vet att det bidrar till att minska risken för tvångsäktenskap. Ordning och reda i invandringspolitiken är en förutsättning för att Sverige ska kunna hålla ihop. För att integrationen ska fungera. För att vi ska komma tillbaka till ett samhälle där alla barn – oavsett var de är födda – kan växa upp och bli sitt allra bästa jag.

MARIA MALMER STENERGARD Migrationsminister

Avsändare: Moderatkvinnorna, c/o Moderata samlingspartiet, Box 2080, 103 12 Stockholm