Nummer 1 2024

Det kan Sverige lära av norska förlossningar

Så kraftsamlar Moderaterna i sjukvårdsfrågan

Jämställd sjukvård - vad är regeringens roll?

4 M-regioner prioriterar kvinnors hälsa

6 Moderatkvinnorna startar Alumninätverk

7 Öppna Moderater kämpar för en jämställd vård

7 Sverige måste börja prata om kultur — Helena Storckenfeldt

8 Så kraftsamlar Moderaterna i sjukvårdsfrågan

10 Det kan Sverige lära av norska förlossningar

12 Jämställd sjukvård – vad är regeringens roll?

16 Utbildning är det viktigaste om man vill leva länge

— Margareta Pålsson

17 "Tjat, tjat, tjat, det är ofta vad politiken går ut på!”

18 Frihet, trygghet & rättvisa 2.0 — Linda Obiedzinski

19 Korsordet

20 Landet runt

22 Nytt från regeringen

23 Kontaktsida

24 När ska vi sluta bortprioritera kvinnors hälsa på arbetsplatsen? — Helena Graflund Lagercrantz

OM TIDNINGEN MODIG

Tidningen Modig är en periodisk tidskrift från Moderatkvinnorna som utkommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Josefin Malmqvist. För signerat material svarar respektive skribent.

Prenumerera på tidningen?

Fyll i formuläret på www.tidningenm.se

Läsa tidningen digitalt istället för på papper? moderatkvinnorna@moderaterna.se

Redaktionen består av Josefin Malmqvist (chefredaktör), Susanne Ydstedt, Cecilia Löfgreen, Malin Ahlström och Ida Dahlgren. Kontakta redaktionen på moderatkvinnorna@moderaterna.se

Stärk kvinnosjukvården nu

Att kvinnor och män får en likvärdig vård borde vara en självklarhet i ett av världens mest jämställda länder. Tyvärr ser det inte ut så. Kvinnors sjukdomar har både inom forskning och i det kliniska arbetet under lång tid varit eftersatt. Det finns därför kunskapsluckor i flera områden om hur skillnaden mellan könen tar sig uttryck när det gäller så väl symptom och smärta som reaktionen på läkemedel.

Förekomsten av sjukdomar skiljer sig åt och samma sjukdom kan ge olika symptom beroende på kön. Vid behandling av hjärtsjukdom behandlas kvinnor i lägre grad enligt de nationella riktlinjerna och får också i lägre grad än män mediciner med bevisad nytta.

Det förekommer en underbehandling av kvinnor inom hjärtkärlområdet. Detta gäller även vid till exempel stroke, diabetes och benskörhet. När kvinnor opereras för ländryggsbesvär har de mer smärta än män. Det tar även längre tid innan kvinnor får tillgång till nyare dialysteknik.

En stor och viktig del av den vård som kvinnor möter sker

i samband med graviditet och förlossning. Sverige har legat på en internationellt hög nivå när det kommer till förlossningsskador. Läget har dock förbättrats under senare år, men det finns mycket kvar att göra. Det gäller vården vid själva förlossningstillfället, men framför allt behöver eftervården förstärkas.

I detta nummer av Modig fördjupar vi oss i hur det står till med vården för kvinnor i Sverige. Moderatkvinnorna har de senaste åren drivit på för flera refomer på sjukvårdsområdet, som nu håller på att bli verklighet. Vi tar tempen på sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johannson (KD), vi träffar Moderaternas sjukvårdsnätverk och ledande regionpolitiker för att höra hur vi tillsammans kan bidra till en mer jämställd sjukvård. Dessutom har vi träffat grundaren av Sveriges första barnmorskeledda förlossningsklinik och en svensk barnmorska som väljer att jobba i Norge. Vad finns det i grannlandet i väster som vi borde inspireras av i svensk förlossningsvård?

Med hopp om givande läsning!

En stor och viktig del av den vård som kvinnor möter sker i samband med graviditet och förlossning.

JOSEFIN MALMQVIST Chefredaktör

Foto: Gustaf Elias

M-regioner prioriterar kvinnors hälsa

Arbetet för en jämställd hälso- och sjukvård i hela Sverige behöver få större prioritet. Modig har träffat fyra moderata ledare för att höra om vilka satsningar som genomförs i deras regioner för att män och kvinnor ska få likvärdig vård.

ISkåne är Anna Mannfalk ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden. På grund av brist på gynekologer har kvinnor i Skåne fått vänta orimligt länge på hjälp. Satsningarna på lättgynekologi, som drar igång i år, innebär att vanliga och enklare besvär flyttas till barnmorskemottagningarna. Förhoppningen är att fler kvinnor nu ska få hjälp.

– Det gläder mig att vi kan öka tillgängligheten till gynekologi för skånska kvinnor genom denna satsning. Att snabbt få hjälp med rådgivning och lättare besvär är en satsning på hälsa och ökad livskvalitet, säger Mannfalk.

Dessutom pågår ett ständigt, strukturellt arbete för att motverka omotiverade skillnader i hälso- och sjukvård. Där det finns sådana behöver de belysas i kvalitetsuppföljningen som ett led i en kunskapsstyrd, effektiv och jämlik hälso- och sjukvård.

– Frågan om jämställd vård ligger mig varmt om hjärtat och är något jag tycker är oerhört viktigt. I Skåne har vi kommit långt, men det finns mycket kvar att göra! Män deltar i högre utsträckning än kvinnor i kliniska studier, vilket gör att kunskapen om hur nya behandlingar och läkemedel fungerar på kvinnor behöver utvecklas. Det vill jag komma till rätta med, berättar Mannfalk.

Även i Kronoberg arbetar hälso- och sjukvårdsnämnden, under ledning av ordförande Ida Eriksson, strukturerat för en jämställd vård.

– Vi gör en jämställdhetsanalys av en specifik diagnosgrupp varje år. Detta är en del i SKR:s arbete med jämställdhetsintegrering, där vi är en av modellregionerna.

Detta systematiska arbete skapar möjligheter till dialog för både

politiker och medarbetare kring resultaten, så att de sedan kan ta fram åtgärder. Eriksson berättar att 2023 var första året de gjorde detta och då tittade de på diagnosen hjärtinfarkt, inom vilken skillnader mellan könen varierar över tid. – Vi har gett medicinkliniken i uppdrag att kika på jämställdhetsanalysen kring hjärtinfarkt och komma med förslag på åtgärder. Dessa ska presenteras på nämnden i maj. Nu under 2024 kommer vi att belysa hjärtsvikt, ett område där vi vet att det finns skillnader mellan könen.

Lagom till Internationella kvinnodagen valde regionen att lyfta och uppmärksamma bröstcancervården.

Anna Mannfalk

Ida Eriksson

– Där vet vi att vi har svårare att få utlandsfödda kvinnor att komma på sin mammografitid. Vi arbetar aktivt för att nå ut till dessa kvinnor. Vi kommer på vårt seminarium att belysa bröstcancervården ur flera perspektiv – både patienternas, närståendes och vårdens, berättar Eriksson.

I Uppsala berättar regionrådet Emilie Orring om bristningsmottagningen som varit i gång i ett år. Den är tänkt att lätta trycket på sjukvården och se till att kvinnor snabbare får vård. Hit får kvinnor komma för ett första besök, som kan gå ut på att bekräfta en normal läkningsprocess och minska deras oro eller se till att de får mer specialiserad vård i de fall där det behövs. Arbetet på mottagningen kortar väntetiderna och avlastar övrig verksamhet.

– Skador under förlossning är så vanligt att endast 16 procent av de kvinnor som förlöstes vaginalt på Akademiska sjukhuset 2021 klarade sig utan någon form av skada. Tidigare fanns det en stor grupp som väntade på läkartid. Det ska inte behövas, och nu kan vi erbjuda vård snabbare, bättre och mer kvalitetssäkert. Mottagningen bidrar till utvecklingen inom kvinnosjukvård på flera sätt.

Dessutom pågår ett arbete för nollvision mot våld i nära relationer. Där har, menar Orring, hälso-

och sjukvården ett stort ansvar. Det handlar om att upptäcka och uppmärksamma våld i kontakt med vården och tandvården, att erbjuda vård, omvårdnad och vägledning till våldsutsatta.

– Från regionens sida arbetar vi intensivt med frågan, men det krävs att exempelvis kommuner och statliga myndigheter också finns där. Hos Nationellt centrum för kvinnofrid här i Uppsala finns världsledande expertis på området. Varje människa har rätt att leva sitt liv utan att vara utsatt för våld och förtryck. Att våld i nära relationer alltjämt är utbrett och svåråtkomligt är en stor sorg för oss. Det kan lätt låta som symbolpolitik när po -

Varje människa har rätt att leva sitt liv utan att vara utsatt för våld och förtryck.

litiker pratar om nollvisioner, men arbetet mot våld i nära relationer behöver politisk draghjälp från högsta nivå för att bli effektivt.

I Västernorrland är Viktoria Jansson 1:e vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden. Hon berättar om den enhet för nationell högspecialiserad vård för ätstörningar, som öppnats i Sundsvall. Det är den enda i Norrland och den är fullt bemannad för att kunna ta hand om de allvarligaste sjukdomstillstånden, som kräver mer intensiv behandling än vad som kan ges i öppenvården.

– En klar majoritet av de som drabbas av ätstörningar är kvinnor, oftast tonårsflickor och unga kvinnor. Cirka tio procent av fallen

med anorexi är pojkar eller unga män. Ätstörningar är förknippade med förhöjd dödlighet, anorexi har den högsta dödligheten av alla psykiska sjukdomar. Att vården är robust, kunskapsbaserad och tillgänglig i hela Sverige är därför högst angeläget. Här finns nu alltså en enhet som ägnar sig helt åt svåra ätstörningar. Att den finns i Norrland är ett viktigt kliv framåt för en jämlik vård i hela landet. För att ätstörningsvården ska fungera så bra som möjligt är kommunikation och samarbete nyckelfaktorer. – Som politiker ser jag behov av mer samverkan mellan sjukvård, skola och exempelvis idrottsföreningar för att förebygga, utbilda om och upptäcka ätstörningar i tid. Men också att det finns en vård som tar emot, oavsett vilken vårdnivå det rör sig om – en person med ätstörning ska få vård, inte hänvisas runt eller vänta för länge i en kö. Särskilt viktigt är det för ätstörningar, då de är av en sådan karaktär att patienterna är ambivalenta till det friska och till att få behandling. Då behövs ett samhälle som sluter upp.

Emilie Orring Foto: Angelica Klang

Viktoria Jansson

Moderatkvinnorna startar Alumninätverk

På Internationella kvinnodagen bjöd Moderatkvinnorna in till Alumniträff för nuvarande och tidigare deltagare i Moderatkvinnornas spetsutbildning, Aktion MKF, samt i Moderatkvinnornas mentorskapsprogram.

Det blev en fullspäckad eftermiddag och kväll, där deltagarna fick möjlighet till en rundvandring i riksdagen, lyssna till ett panelsamtal, utbyta erfarenheter och avslutningsvis äta middag ihop. Ett lyckat evenemang som bjöd på många skratt, nya minnen och en middag som aldrig tog slut.

Charlotte Broberg, huvudansvarig för nätverket i styrelsen, menar att Alumninätverket har startats för att man även efter avslutad utbildning ska kunna fortsätta hålla kontakten eller återuppta kontakter med andra moderatkvinnor. Alumniträffar är ett utmärkt tillfälle

att ses och utbyta erfarenheter. – Som alumn kan man anses vara en av Moderatkvinnornas ambassadörer och kan fortsätta stärka sitt varumärke och bygga värdefulla kontaktnät med andra moderater runtom i Sverige. Man kan även hålla sig à jour med Moderatkvinnorna, och vi kan i vår tur informera de som inte längre är aktiva i politiken om vad som är på gång, säger Broberg.

De inbjudna paneldeltagarna, Filippa Reinfeldt och Nina Miskovsky, delade med sig av sina erfarenheter kring mentorskapets betydelse och erfarenheter som deltagare i Aktion MKF.

– MKF har gett mig vänskap, trygghet i att våga vara mig själv och kunskaper som gör mig tryggare i min roll. Det har varit en viktig ventil, ett bra bollplank och har gett mig verktyg att hantera svåra situationer. Dessutom är nätverket

och gemenskapen ovärderliga, säger Miskovsky.

Mentorskap kan spela en avgörande roll för att säkra kunskap, kompetens och erfarenhet inom en organisation. Det bidrar till stöd och gemenskap i politiken, som kan vara svår att navigera igenom i olika situationer. En mentor kan erbjuda konstruktiv feedback, identifiera styrkor och svagheter samt ge vägledning för att uppnå mål. – Jag har personligen haft glädje både som uttalad men också som informell mentor till flera olika personer genom åren och som adept, nu för många år sedan. Det har varit fantastiskt roligt att se och följa de unga personer jag varit bollplank åt. Att följa de i deras karriärer och liv har skänkt mig både glädje och stolthet. Flera av de har också blivit mina goda vänner för livet, säger Reinfeldt.

Har du också ledande uppdrag inom Moderaterna och vill ha en mentor? Kontakta moderatkvinnorna@moderaterna.se så berättar vi mer.

Caroline Högström

Charlotte Broberg och Johanna Rantsi Nina Miskovsky, Josefin Malmqvist och Filippa Reinfeldt

Öppna Moderater kämpar för en jämställd vård

Iseptember i år ska Socialstyrelsens utredning om likvärdig blodgivning presenteras.

Tobias Björk, ordförande för Öppna Moderater, har länge drivit på i frågan.

— I dag är det bara två tre procent av befolkningen som är blodgivare, samtidigt som behovet av blod till sjukvården är stort. Män som har sex med män utesluts automatiskt bara av den anledningen. I Sverige ska du inte diskrimineras på grund av vem du har sex med, utan bedömas på samma sätt.

Ett annat område inom sjukvården som Björk vill lyfta är de långa vårdköerna för de som väntar på att få sin utredning för könsdysfori. Det är en grupp som riskerar att fara illa om de inte får hjälp i tid, då de sticker ut i statistiken kring

psykisk ohälsa och suicid. De långa köerna i samband med kompetensbrist bland personalen skapar stora utmaningar.

— Öppna Moderater vill säkerställa att transvården fungerar och att den är likvärdig oavsett vart i landet du bor. Ett sätt att minska köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin är att arbeta för att privata aktörer inom vårdvalet ska ges tillstånd att driva mottagningar inom barn- och ungdomspsykiatri, men även att stärka elevhälsan ute på skolorna. Slutligen skulle Björk vilja lyfta utmaningarna inom den kommu nala hemsjukvården. Risken är stor att medarbetare saknar kunskap om hbtq och att vårdtagarna får ett dåligt bemötande.

— Jag får höra historier om personer som känner att de måste

Itillbaka in i garderoben, efter att ha kämpat för att komma ut, när de har kontakt med kommunens socialtjänst- eller hemtjänstpersonal. Vi vill arbeta för att höja kompetensen bland kommunernas medarbetare och öka valfriheten bland vilka typer av boenden som finns.

Sverige måste börja prata om kultur

Zambia är det vanligt att gifta bort sin dotter. Att sälja sin dotter till en mycket äldre man. Flickor och kvinnor lär sig att de inte har något värde, att de inte hör hemma i skolan, att de inte har några rättigheter. I Zambia konstaterar man att problemet ligger i skadliga traditionella normer. Problemet är en förlegad, men stark kultur.

När denna krönika publiceras är jag nyligen hemkommen från en studieresa i Zambia. Resans tema är SRHR, sexuell och reproduktiv

hälsa och rättigheter, vilket innebär frågor som mödradödlighet, sanitet, sexualundervisning, preventivmedel, abort, könsbaserat våld, med mera. Vi är sex partier representerade på resan som ofta har olika åsikt, men när det kommer till SRHR och mänskliga rättigheter står vi alla på samma sida.

Detta är ett utdrag. Läs hela krönikan på tidningens hemsida.

Foto: Dennis Alvdén

Foto: Gustaf Elias

Så kraftsamlar Moderaterna i sjukvårdsfrågan

För tio år sedan startades moderata sjukvårdsnätverket. Om man skulle fråga Marie Morell, regionstyrelsens ordförande i Östergötland och sammankallande i nätverket, skulle en del säga att nätverket startades för att revoltera mot att sjukvårdsfrågorna fick för lite plats i partiet. Hur ser det ut i dag och vilken nytta gör det för partiet på regional och nationell nivå? Modig stämde träff med Marie Morell och Johan Hultberg, förstanamn (M) i socialutskottet med ansvar för sjukvårdsfrågor.

– För oss i regionerna har nätverket varit väldigt givande. Vi är ofta ensamma i vårt län med våra frågor, man har inte så många kollegor nära. Därför är det viktigt och bra att vi kan utbyta erfarenheter med varandra, säger Morell.

På senare år har nätverket fått till ett väldigt bra samarbete med kollegorna i riksdagen, framför allt i socialutskottet, som oftast deltar på möten. Dessutom har de möten med partiledningen, vilket gagnar utvecklingen av Moderaternas häl-

so- och sjukvårdspolitik. – Alla som arbetar med vårdfrågor vet att svensk hälso- och sjukvård handlar om viktiga, svåra, komplexa och utmanande frågor för alla berörda politiska nivåer. Det är en stor fördel att ha ett väl funge-

Marie Morell, regionstyrelsens ordförande i Östergötland.

Vi ska stärka kvinnors självbestämmande och möjliggöra medicinsk abort i hemmet.

rande moderat sjukvårdsnätverk som bidrar till en plattform där alla politiska nivåer kan samarbeta med varandra, berättar Hultberg. Han utvecklar vidare:

– Nu när vi sitter i regeringsställning är det oerhört viktigt att vi moderater som jobbar med hälso- och sjukvård har ett forum för diskussion och informationsutbyte.

Jag får ständigt med mig värdefulla synpunkter och inspel att ta med i diskussioner med ansvariga ministrar. En annan fördel med nätverket är att vi bättre kan nå ut kommunikativt. När vi gemensamt bestämmer oss för att sätta fokus på en fråga får vi större genomslagskraft.

Nätverket arbetar även genom olika politikutvecklingsgrupper, där kvinnors hälsa har varit ett fokusområde. Inför arbetsstämman i Helsingborg 2021 gjordes ett stort arbete med en proposition om hälso- och sjukvård.

– Där var vi i sjukvårdsnätverket väldigt involverade i framtagandet av texter och förslag. Ett viktigt område i propositionen var just kvinnors sjukdomar och hälsa. Vi har sett att dessa frågor berör väljarna extra mycket och här finns många olika frågor som är viktiga att lyfta fram, menar Morell.

Att det i Tidöavtalet nu finns

Moderata sjukvårdsnätverket Syftar till att utbyta erfarenheter och utveckla Moderaternas hälso- och sjukvårdspolitik med en tydlig utgångspunkt från regionernas perspektiv. Träffas månatligen i samband med SKR:s möten, arrangerar internat i olika delar av landet och ett traditionsenligt seminarium i Almedalen.

Det är främst regionråd och ansvariga för hälso- och sjukvård som är en del av nätverket samt riksdagsledamöterna i socialutskottet, men på internaten deltar fler sjukvårdspolitiker.

Johan Hultberg, ansvarig för sjukvårdsfrågor i socialutskottet.

en särskild punkt som handlar om kvinnors hälsa och sjukdomar är vår förtjänst, säger Hultberg. – Nu innehåller Tidöavtalet exempelvis reformförslag om vård och forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa, en nationell förlossningsplan, stärkt vård för sexuellt våldsutsatta kvinnor och barn, liksom särskilda satsningar på vård för migrän, endometrios och klimakteriebesvär. Jag är också väldigt stolt över att regeringen nu ser över abortlagstiftningen. Vi ska stärka kvinnors självbestämmande och möjliggöra medicinsk abort i

hemmet.

När Hultberg får frågan om vilka områden inom kvinnosjukvård det finns störst utmaning kring just nu lyfter han särskilt tre: kompetensförsörjningen inom vården som rör kvinnors sjukdomar och hälsa, förlossningsvården med alla dess utmaningar och att vård för sexuellt våldsutsatta kvinnor och barn måste prioriteras tydligare och få rejält genomslag regionalt över hela landet.

MALIN AHLSTRÖM

Det kan Sverige lära av norska förlossningar

Nyligen öppnade Sveriges första barnmorskeledda förlossningsklinik i Göteborg, efter inspiration från Norge. Modig har träffat barnmorskan Ida Nyström, som arbetar i Nordnorge, och Johanna Sedeborn, en av grundarna av BB Gårda, för att höra mer om vad Sverige borde lära av grannlandet i väster.

INorge är förlossningsvården organiserad på ett annat sätt än i Sverige. Normen är att varje födande kvinna har en barnmorska – en fråga som ofta är uppe till diskussion i Sverige. Den norska förlossningsvården är organiserad i tre nivåer, där den enklaste formen är barnmorskeledda enheter.

Barnmorskan Ida Nyström växlar mellan att arbeta på förlossningen i Stockholm och på en barnmorskeledd enhet i Lofoten i Nordnorge. Något som fick Ida att ta jobbet i Norge var just möjligheten att få jobba med ”one to one care”, vilket innebär att en barnmorska tar hand om en kvinna i aktiv förlossning åt gången. Den största skillnaden mellan den norska och svenska förlossningsvården beskriver hon som möjligheten att välja vårdnivå.

– Sverige har två typer av val inom förlossningsvården, privat och offentlig. Den privata bedrivs i begränsad utsträckning med hemförlossningar assisterade av barnmorskor samt i form av en nyöppnad, barnmorskeledd klinik i Göteborg, BB Gårda. Det andra alternativet är våra sjukhus, där alla gravida är välkomna att föda, oavsett om de är friska eller sjuka. I Norge är systemet uppdelat i fler vårdnivåer, men hemförlossningar tillhör även där den privata sektorn, säger Nyström.

I den norska förlossningsvården är de största vårdinrättningarna kvinnoklinikerna, med specialkompetens och full tillgång till intensiv- och neonatalvård. Sedan finns det förlossningsavdelningar, med barnmorskor, läkare och möjlighet att göra kejsarsnitt. Slutligen finns det tio barnmorskeledda

Ida Nyström

enheter för kvinnor med en lågriskgraviditet, varav sex ligger i glesbefolkade områden i Nordnorge. De gravida slussas till rätt vårdnivå under graviditeten utifrån såväl

medicinska risker som personliga önskemål.

Johanna Sedeborn har också arbetat på flera av dessa barnmorskeledda enheter i Norge och menar

att de har bättre resultat än många svenska enheter. Nu är hon en av dem som varit med och startat BB Gårda i Göteborg, Sveriges första helt barnmorskeledda förlossningsavdelning.

– Skillnaden mellan den svenska och norska förlossningsvården är att den norska är mer personcentrerad, säger Sederborn.

På BB Gårda kommer kvinnor med lågriskgraviditeter att kunna boka ett förlossningspaket. Tanken är att de ska erbjudas möjlighet att föda i en trygg och mer hemliknande miljö, en individbaserad vård, där varje medicinsk handling kräver ett aktivt informerat samtycke från kvinnan.

– Det är en vårdform som har efterfrågats länge av kvinnor. Forskning visar väldigt goda resultat av den här vårdmodellen, när det kommer

till kvinnor och barn. Det leder till färre komplikationer och en bättre upplevelse av förlossningen, säger Sedeborn.

Denna typ av privat vårdform är, tillsammans med hemförlossningar, det enda alternativet till förlossning på sjukhus i Sverige. Johanna menar att internationell standard är att rätt person får rätt vård på rätt plats, något man har i Sverige inom alla andra vårdformer, men saknar inom förlossningsvården.

– Att inte ge någon möjlighet att välja är ju att tvinga någon att föda på en plats där hon kanske inte vill föda. Vi ska inte bara överleva en förlossning, vi kan faktiskt gå stärkta ur den också, säger Sederborn.

Johanna Sedeborn

Foto: Louise Studio Wanderings

Rum på BB Gårda.

Acko Ankarberg Johansson (KD)

Aktuell: Sjukvårdsminister

Familj: Maken Bosse, som är lärare

Bor: Huskvarna

Ansvarsområden i regeringen: Sjukvård, läkemedel och apotek

Fritidssyssla: Långpromenader och att läsa böcker

Jämställd sjukvård – vad är regeringens roll?

I Tidöavtalet finns tydliga prioriteringar av kvinnors hälsa. Ett område som både är underbeforskat, och under lång tid fått alldeles för litet fokus. Modig stämde träff med sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson (KD), för ett samtal om hur regeringen bidrar till en jämställd sjukvård.

Korta köer, fast läkarkontakt och kvinnors hälsa är tre områden som sjukvårdsministern lyfter fram särskilt inom sjukvården.

– Det är bråttom att lyckas korta köerna, patienter har väntat jättelänge på vård, och det är inget nytt problem, utan vi har haft det så väldigt länge, säger Ankarberg Johansson.

Att vara sjukvårdsminister med ansvar för sjukvård, när det är 21 regioner som har ansvar enligt lag, kan vara en utmaning, men statens roll blir att stötta och stödja. Så är det också när det kommer till att korta köerna: regionerna behöver själva hitta verktyg för att korta dem och ge patienter vård efter behov.

Som minister ser hon sitt ansvar i att vara det för patienternas skull. För att lyckas med detta har regeringen valt att lyfta ett antal områden i Tidöavtalet, där det behövs mer nationell ledning och styrning. Regionerna ser hon som en samarbetspartner i detta. – För att komma framåt behöver staten vara tydlig med vad staten vill och samtidigt vara lyhörd för vad som funkar ute i regionerna, menar Ankarberg Johansson. – Kvinnors hälsa lyfter vi alldeles särskilt i Tidöavtalet. Vi har över tid forskat mindre på kvinnors sjukdomar, vilket också leder till att vi inte alltid har de bästa behandlingsmetoderna när vi inte har forskning och evidens som stöd, och det måste vi ha lika mellan könen, säger

Ankarberg Johansson.

Vidare berättar hon om hur många av de sjukdomar som särskilt drabbar kvinnor inte får de resurser de behöver.

– Endometrios är ett exempel på en sjukdom som drabbar många kvinnor, där vi nu äntligen har nationella riktlinjer för hur vi ska bemöta patienter och ge vård.

Trots det är inte endometriosvården jämlik i Sverige. Ministern menar att när vi nu samlat all kompetens vi har, måste ju nästa steg vara att säkerställa att det når ut i hela landet, prioriteras i verksamheten och att alla kvinnor får del av det. Det finns ett stigma kring många kvinnosjukdomar och kvinnor drar sig för att söka vård. – Det är så många kvinnor som lider

När vi inte pratar om det finns det en risk att det nedprioriteras, vilket inte är okej, det här drabbar halva befolkningen — då måste vi ha en vård som svarar upp.

och tänker att det här får jag ta för att jag fött barn eller att klimakteriet är en del av att vara kvinna, men nej, det finns hjälp att få och du ska få hjälp direkt för att kunna hantera detta, säger Ankarberg Johansson.

Det handlar om hjälp före, under och efter graviditet. Man kan behöva hjälp lång tid efter en förlossning med rehabilitering på grund av konsekvenserna efter den – exempelvis bristningar, urinläckage eller ett icke-fungerande samliv. Men det är också frågan om klimakteriet som det fortfarande finns mycket stigma kring. – När vi inte pratar om det finns det en risk att det nedprioriteras, vilket inte är okej, det här drabbar halva befolkningen – då måste vi ha en vård som svarar upp.

Kunskapsunderlag är ofta det som brister ifråga om det som generellt kallas kvinnosjukdomar. Ankarberg Johansson berättar att

det regeringen gjort nu är att först be Socialstyrelsen om underlag och kunskapsstöd inom de här områdena. Dessutom har Forte, som är en statlig myndighet, fått i uppdrag att sammanställa all forskning inom kvinnohälsa – och det har de gjort. – Den har vi nu med när vi ska överväga forskningspropositionen. Vi tyckte det var väldigt viktigt att ta med det här området med kvinnors hälsa. Tack vare det här underlaget har vi något att titta på nu när vi ska väga av alla intressen i forskningspropositionen. Jag är så glad över att det är ett prioriterat område från regeringens sida. Migrän är ett exempel på en sjukdom som i större utsträckning drabbar kvinnor. Där har vi dock mycket kunskap, så här gäller det att säkerställa att den når ut. Jag tror faktiskt fast läkarkontakt är en nyckel in här, menar Ankarberg Johansson.

En fast läkarkontakt är viktig för samordning och kontinuitet. Framför allt när det gäller att upptäcka sjukdomar med diffusa symptom. Den läkare som känner sin patient kan undvika att göra onödiga tester och ändå märka när allt inte är som det ska. Vilket gör det lättare att hitta en bra och effektiv behandling.

Tvärtom är det med lipödem, en sjukdom där det saknas tillräcklig evidens och riktlinjer, vilket gör det svårare för kvinnor att få vård. Dessa kvinnor möts ofta av att de är överviktiga och behöver banta. De hamnar helt fel och får inte den vård de behöver. Det är ett tydligt exempel på ett område där staten behöver se till att kunskap kommer på plats och når ut i regionerna. – När det finns ett kunskapsunderlag är det också möjligt att ställa krav på vården, menar ministern.

Som målbild under mandatpe-

rioden nämner Ankarberg Johansson att kunna se en förändring inom kvinnohälsa, även om det är svårt att mäta.

– Jag tycker mig ändå möta ett brett politiskt stöd när vi pratar kvinnohälsa. Det innebär att det borde kunna ske något i regionerna. Här måste regeringen vara en pådrivare, kanske i vissa fall en blåslampa, så att det händer något. Jag skulle önska att kvinnor fick bättre vård.

Jag vill kunna visa upp att nu har vi ett kunskapsunderlag, nu följer vi upp hur det används för att förbättra vården för kvinnor.

Avslutningsvis nämner Ankarberg Johansson en lyckosaga som våra partier drivit fram i riksdagen, vilket är vaccinering mot HPV och screening av livmoderhalscancer. – Där har vi snart eliminerat all HPV-relaterad cancer. Sättet att screena på utvecklades under 2016

och 2017, men det dröjde fram till förra året innan alla regioner infört den nya metoden. Regioner som var långsammare på att införa den nya metoden har också haft högre andel livmoderhalscancer, vi kan se en direkt koppling. Vi måste komma ihåg att när vi lärt oss nya och bättre metoder och dessa inte införs, drabbar det någon direkt, säger ministern.

Acko Ankarberg Johansson och Josefin Malmqvist.

Foto: Ola Hedin

Utbildning är det viktigaste om man vill leva länge

”Den friske har tusen önskningar, men den sjuke har endast en” är ett ovanligt sant ordspråk. Så länge vi är friska och livet rullar på, funderar vi inte så mycket på vad som kan hända med hälsan senare i livet.

När vi åldras försämras våra kognitiva förmågor, det vill säga att minnas, lära sig och ta in ny information. Detta börjar ofta i 60–65-årsåldern, men inte alltid. På individnivå är det nämligen väldigt olika och skillnaden mellan människor är enorm. En 85-åring kan ha en lika bra och frisk hjärna som en 50-åring. När vi åldras minskar hjärnan i storlek, men vi behåller våra tankeförmågor mycket längre i dag än vad tidigare generationer gjorde. Det hänger ihop med en mängd faktorer som längre utbildning, mer intellektuellt krävande jobb, bättre kost och mer fysisk träning. Dagens seniorer är mer och mer aktiva och antalet människor i Sverige som har passerat sin hundraårsdag blir fler och fler.

Som ett resultat har snittåldern för när/om vi blir dementa skjutits fram, år efter år. Forskning visar, att riskfaktorerna för demens och tidig död är bland annat ofrivillig ensamhet, övervikt, brist på fysisk aktivitet och rökning.

Hälsan påverkar naturligtvis vilket behov man har av sjukvård. Ny forskning visar, att den femtedel av befolkningen som har de lägsta inkomsterna behöver mer och dyrare sjukvård under sin livstid

Utbildningsnivån är det mest utslagsgivande när det gäller människors sociala status, hälsa och livslängd.

än vi andra. Studien visar också att normalkostnaden för kvinnors vård och läkemedel är klart högre än kostnaden för män. Kvinnor söker sig generellt mer till vårdcentraler än vad männen gör och har fler vårdtillfällen på grund av barnafödande.

De personer som inte klarar grundskolan eller som går ut gymnasiet med ej godkända betyg riskerar framtida sociala problem. Utbildningsnivån är det mest utslagsgivande när det gäller människors sociala status, hälsa och livslängd. Det innebär att kommuner verkligen borde satsa allt på att få eleverna att klara skolan, ty de som inte gör det blir dyra för kommunen. Dessutom får de människorna ofta en betydligt sämre livssituation med arbetslöshet och sjukdom.

MARGARETA PÅLSSON Ordförande för Moderata Seniorer

Foto: Axel Adolfsson

”Tjat, tjat, tjat, det är ofta vad politiken går ut på!”

Ingegerd Troedsson (1929–2012) var riksdagsledamot, statsråd, riksdagens första kvinnliga talman – men också mor till sex barn. ”En siffermänniska. I allmänhet hade hon räknat rätt, det var ingen som ens vågade tänka på att kontrollräkna”, sade Carl Bildt. ”Nödvändigt”, menade Ingegerd Troedsson. Redan innan hon kom in i riksdagen 1974 upptäckte hon att varje utskott bara såg till sitt ansvarsområde. Varken regering eller opposition tycktes bekymra sig om helheten, om hur alla regler och bidrag sammantaget slog för olika hushållstyper. Ingegerd tog som sin uppgift att visa det samlade resultatet. Som talman tog hon också itu med budgetprocessen. Resultatet blev ett rambudgetsystem, som innebär att riksdagen först tar beslut om totalram för budgeten och därefter rambeslut för de olika politikområdena. Självklart i dag –men inte då.

I hela sitt politiska liv kämpade Ingegerd för människors rätt att själva forma sina liv. Inte minst inom familjepolitiken.”Varje individ är unik, vi kan aldrig, aldrig ha några schablonlösningar. Det måste vara upp till var och en att själv avgöra hur hon eller han vill leva. Människors olikhet, inte likhet, måste vara utgångspunkten för de politiska besluten.”Hon var också hemma med sina barn så länge hon hade möjlighet. Det kom att bli femton år.

”Då hade jag tid att tänka – och engagera mig politiskt. Barnen lekte ju mycket med varandra. Jag

tror att bristen på tid och bristen på tålamod är en förklaring till att allt färre vill engagera sig politiskt i dag. Allt ska ske NU. Och sådan är inte politiken.”

Ingegerd menade att ett grundfel i jämställdhetsdebatten, redan på 1960-talet, bland annat var att man inte värdesatte vårdyrkena. Och det har smittat av sig på synen på de kvinnor som arbetar på förskolor, i äldrevården och på sjukhusen.

”Egentligen har kvinnorna bara gjort ett arbetsbyte och på sätt och vis har de fått mindre makt. De utför samma uppgifter som i hemmen, men är inte längre chefer över sig själva.”

Vid vårt samtal frågade jag hen-

ne om råd till kommande politiker. Ingegerd framhöll vikten av att ha en fast ideologisk grund att stå på och sträva efter att ge människor så många valmöjligheter som det bara går, men också:

”Om jag ska ge något råd till kvinnor, så är det att de ska lära sig att TALA HÖGRE. Jag tror att många kvinnor känner sig undanskuffade och negligerade, därför att de talar så lågt. Det signalerar osäkerhet,

Fotnot: Artikeln är en sammanfattning av en längre intervju med Ingegerd Troedsson i boken Moderata pionjärer.

LENA ADELSOHN LILJEROTH

Foto: Ingegerd Troedsson i riksdagens kammare, bild från boken Moderata pionjärer.

Frihet, trygghet och rättvisa 2.0

De senaste åtta åren har andelen tjejer som blir medlemmar i MUF ständigt minskat – men 2023 lyckades vi äntligen vända trenden och hade för första gången på åtta år en större andel kvinnor än året dessförinnan. Skillnaden är marginell men ändå väldigt glädjande, givet att vi även lyckades öka vårt totala medlemsantal. 2023 blev MUF både större än valåret 2022 och faktiskt även större än på 30 år!

En av anledningarna till trendbrottet i könsfördelningen är fjolårets aktiva fokus på att värva fler tjejer – vi har gått från att prata om problemen till att i mycket högre utsträckning arbeta aktivt med målgruppen tjejer 16–22 år. Ett av många exempel på nya arbetssätt är fjolårets kampanj Frihet, trygghet & rättvisa, en kampanj på temat trygghet ur sexualbrottsoffers perspektiv och vikten av brottsoffers upprättelse. Kampanjen lanserades i samband med Internationella kvinnodagen i mars. I dag kan vi se att mars och april 2023 var den period där MUF värvade flest andel tjejer under 2023. Kampanjens slagord – att regeringen måste jobba minst lika hårt för att

bekämpa sexualbrotten som man gör för att bekämpa gängkriminaliteten – användes flitigt under förra året, även av regeringen själv.

Det var för oss därför naturligt att inför Internationella kvinnodagen 2024 återlansera fjolårets kampanj Frihet, trygghet & rättvisa 2.0. Årets upplaga har ett breddat fokus, där vi utöver sexualbrott även lyfter frågor som orättvisor mot kvinnor inom sjukvården och ungas psykiska ohälsa. Flertalet av kampanjens politiska förslag är inte enbart MUF:s politik utan sedan partistämman 2023 även Moderaternas politik.

Några av kampanjens förslag:

• Ta fram nationella riktlinjer kring kvinnosjukdomar för elevhälsan

• Höj anslagen till forskning om kvinnosjukdomar

• Halvera vårdgarantin inom BUP från 30 till 15 dagar

• Inför viten för de regioner som inte lever upp till vårdgarantin inom BUP

• Höj skadeståndsersättningen för sexualbrottsoffer

• Erbjud kostnadsfri psykolog för den som utsatts för sexualbrott

• Gör det enklare att utdöma kontakt- och vistelseförbud

LINDA OBIEDZINSKI Redaktör MUF-sidan 1:e vice ordförande för MUF

Moderata Ungdomsförbundet är större än på 30 år!

MUFs vårmaterial 2024 - Frihet, Trygghet och Rättvisa

Korsordet

Skicka in lösningen till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 19 april 2024 för att få möjlighet att vinna presentkort på Adlibris. Glöm inte skicka med ditt namn, adress och gärna en bild på dig. Lycka till!

Stort grattis till Birgit Broddéus, Göteborg, Helene Skantze, Nacka, Kerstin Collin, Tvååker, Katarina O’Nils Franke, Stockholm, Birgitta Carlsson, Uppsala, Veronica Håkansson, Storuman, Ulf Stjernefeldt, Uppsala, Maria Glad, Hjo, Emelie Liljeroth, Göteborg, Arvin Björkgren, Umeå, Eivor Örenmark, Saltsjö-Boo, Kristina Edvinsson, Vänersborg, Marie Agmén, Stockholm, Angela Berglund, Nacka, Annica Wetterling, Karlskoga, Christina Johansson, Bjurholm, Anne Ekman, Växjö, som löste korsordet 3/2023.

Ni vinner 2 pocketböcker genom ett presentkort på Adlibris. Max ett per hushåll.

Facit till förra numret finns på tidningenm.se/facit

Katarina O’Nils Franke Ulf Stjernefeldt

GOTLAND

Nytt år och nya tag - Moderatkvinnorna på Gotland satsar lite extra på gemenskap i år. Därför samlades vi en enkel tisdag i januari för att äta lunch tillsammans. Ingen specifik agenda, utan bara umgås och prata om det vi vill. Vår tanke är att genomföra en lunch per månad, på olika platser på Gotland, för att sprida glädje, få till bra gemenskap och visa att vi finns.

GÄVLEBORG

Lördagen den 13 januari i Gävle hade Moderat kvinnorna Gävleborg en fantastisk utbildning i retorik och debatteknik. Nu känner vi oss alla stärkta och redo att ge oss in i debatterna runt om i vårt län.

Moderatkvinnorna i Skånes styrelse har träffat MK-ansvariga i kretsar i mindre grupper på olika platser i Skåne, där vi har fördjupat oss i vad uppdraget som MK-ansvarig innebär, vad man kan bedriva för verksamhet och delat erfarenheter med varandra. Många kloka tankar och inspirerande samtal!

SKÅNE

STOCKHOLMS STAD

Den första ”Klimatstudiecirkeln” baserat på studiematerial bland annat från boken ”Grön kapitalism” och Moderaternas klimatproposition ”Grön innovationskraft för tillväxt” är nu igång i Stockholm. Kursdeltagarna kommer under detta år även genomföra ”Climate Fresk” workshop samt göra olika studiebesök. Studieledare är Josefine Axelsson som är klimatforskare och nybliven MK-representant för Oscar Norra. Studiecirkeln sker i samarbete med Medborgarskolan Stockholm.

KRONOBERG

Moderatkvinnorna i Kronoberg har haft en AW med Irene Svenonius på temat svensk hälso- och sjukvård. Det var otroligt välbesökt och engagemanget för sjukvården är verkligen högt.

ÖSTERGÖTLAND

I Östergötland hade vi den 25/11 en välbesökt Jämställdhetskonferens med Devin Rexvid, forskare från Stockholms universitet, och Marlene Stenman som är lärare - båda mycket involverade i arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld. Bland deltagarna fanns Moderater från såväl Östergötland som Jönköping.

VÄSTRA GÖTALAND

Här kommer en hälsning från vår fjärde omgång av spetsutbildningen. Vi har haft vår första träff den 3 februari. Vi inledde med två mycket engagerade och erfarna talare; Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och tidigare regionfullmäktigeordförande i Västra Götaland Annika Tännström. Det blev många spännande diskussioner och en rivstart på denna 1-åriga utbildning.

Nytt från regeringen

Stärkt trygghet och säkerhet för barn och unga i hem för vård eller boende

Uppdraget innebär att analysera hur vården vid HVB kan individualiseras och hur förutsättningar för att införa särskilda befogenheter, som urinprovskontroll eller begränsning av elektronisk kommunikation, ser ut. – Det rekryteras tre barn och unga om dagen till de kriminella gängen. Situationen är akut. Det förebyggande arbetet är inte ett politiskt mantra utan innehåll. Det är konkret lagstiftning för att lösa konkreta problem. Steg för steg gör vi Sverige tryggare, säger statsminister Ulf Kristersson.

Nu stärks arbetslinjen

Arbetslöshetsförsäkringen ska tydligare bidra till omställning mellan arbeten, förenkla administrationen för arbetslösa, arbetsgivare och a-kassor samt på ett effektivt sätt motverka felaktiga utbetalningar. Regeringen avser därför att besluta om en lagrådsremiss angående en arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster. Det nya regelverket föreslås börja gälla den 1 oktober 2025.

– Regeringen vill öka sysselsättningen genom att förstärka arbetslinjen i a-kassan, säger Elisabeth Svantesson.

Nationell strategi inom området sällsynta hälsotillstånd

Socialstyrelsen ska ta fram ett förslag på en nationell strategi inom området sällsynta hälsotillstånd. Strategin ska stärka patienternas tillgång till en jämlik hälso- och sjukvård av god kvalitet och särskilt uppmärksamma de utmaningar och behov som patienter med sällsynta hälsotillstånd möter i kontakt med hälso- och sjukvården. En halv miljon svenskar lever med ett sällsynt hälsotillstånd och kunskapen är i dag för utspridd över landet, vilket leder till att patienter får vänta länge på rätt behandling.

Regelförenkling för företag

Enligt nuvarande regler måste företag bevara räkenskapsinformation i sin originalform under drygt tre år, även om informationen sparas ner digitalt. Regeringen föreslår att pappersmaterial med räkenskapsinformation bara ska behöva bevaras till dess att informationen överförts i digital form. Förslaget innebär en avsevärd förenkling för många företag. Enligt en beräkning som ligger till grund för förslaget innebär det en besparing för företagen på 3,9 miljarder kronor per år. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Foto: Henrik Nyström

Styrelsen

Ordförande

Josefin Malmqvist

Josefin.Malmqvist@moderaterna.se 0736-947974

Vice ordförande

Annsofie Thuresson eifosann@gmail.com 0733-479850

Ledamot

Elin Peterson elin.petersson@moderaterna.se 0708-163888

Ledamot

Malin Höglund malin.hoglund@riksdagen.se 0721-466839

Moderatkvinnorna där du bor

Stockholms stad

Theréz Randquist tx4paws@gmail.com 0702-960255

Södermanland

Ann-Sofie Lifvenhage ann-sofie.lifvenhage@riksdagen.se 072-7207207

Kronoberg

Ida Eriksson ida.eriksson@kronoberg.se 0738-252613

Blekinge

Therese Åberg therese.aberg@ronneby.se 0708-263326

Västernorrland

Alijca Kapica alicja.kapica@sundsvall.se 0701-062680

Norrbotten

Birgit Meier Thunborg birgit.meierthunborg@ moderaterna.se 0702-375615

Östergötland

Maria Almesåker maria.almesaker@gmail.com 0735-062007

Ledamot

Charlotte Broberg charlotte.m.broberg@ regionstockholm.se 0709-119182

Ledamot/Halland

Helena Storckenfeldt helena.storckenfeldt@riksdagen.se 0730-643856

Ledamot/Västra Götaland

Marie-Louise Hänel Sandström marie-louise.hanel.sandstrom@ riksdagen.se 0724-676141

Stockholms län

Ida Drougge ida.drougge@riksdagen.se 0725-383934

Uppsala län

Sofia Andersson sofia.andersson@moderaterna.se 0765-765699

Kalmar län

Marianne Hennel marianne.hennel@gmail.com

Skåne

Helena Nanne helena.nanne@moderaterna.se 0723-582659

Dalarna

Carina Källström carina.kallstrom@moderaterna.se 0706-344996

Jämtlands län

Maud Herkules maud.herkules@gmail.com 0708-293059

Västmanland

Victoria Kihlström vki@du.se 0736-414354

Ledamot

Hanne Lindqvist hanne.lindqvist@ kalmarmoderaterna.se 0706-722840

Ledamot

Johanna Rantsi johanna.rantsi@molndal.se 0737-039356

Ledamot

Caroline Högström caroline.hogstrom@ moderaterna.se 0737-438600

Jönköpings län

Malin Göransson maja_goransson@hotmail.com 070-2121573

Gotland

Lina Runander Mkvinnorna.gotland@ moderaterna.se 0706-123099

Örebro län

Amanda Lindgren amanda.lindgren@moderaterna.se 0706-752242

Gävleborg

Birgittha Bjerkén birgittha.bjerken@ politiker.gavle.se 0703-221410

Västerbottens län

Anna-Karin Nilsson anna-karin.nilsson@moderaterna.se 0703-896619

Värmland

Marie Oudin marie.oudin@kristinehamn.se 0702-444706

@tidningenm

@tidningenmodig

@Mkvinnorna

Avsändare: Moderatkvinnorna, c/o Moderata samlingspartiet, Box 2080, 103 12 Stockholm

När ska vi sluta bortprioritera kvinnors hälsa på

arbetsplatsen?

Som gynekolog träffar jag dagligen patienter med besvär kopplat till den fertila, gynekologiska eller hormonella hälsan. Mina patienter kommer från olika socioekonomiska bakgrunder, olika delar av världen och har olika åldrar. Dock delar de alla en gemensam faktor: de är biologiskt födda med en kvinnokropp.

Så hur kommer det sig att jag, med en lång bakgrund som specialistläkare på ett av Sveriges största akutsjukhus, har ett brinnande intresse för företagsvård?

Trots att vi inom sjukvården kan hjälpa kvinnor som aktivt söker hjälp, är det många kvinnor som lider i tystnad och av olika anledningar inte söker vård. Deras problem påverkar inte bara livskvalitén utan även närvaro på arbetsplatsen och samhället i stort. En ny Verian-undersökning (i SIFO-panelen), som genomförts på uppdrag av EsterCare, visar att 80 procent av kvinnor mellan 25-60 års ålder haft minst ett gynekologiskt besvär det senaste halvåret och av dem har 47 procent upplevt att besvären påverkat arbetet och studierna negativt.

Nu har inte jag räknat på vad detta kostar företag och samhäl-

Att födas med en livmoder, äggstockar och en vagina kommer med en ökad komplexitet.

med besvär har enligt undersökningen sjukanmält sig det senaste halvåret. Samtidigt som 22 procent har undvikit att sjukanmäla sig trots besvär under samma period.

let i stort. Men jag ser själv att det är ett stort problem och kan räkna ut att det dessutom är helt omöjligt för företag att bli jämställda om man inte skapar rätt förutsättningar för kvinnor att prestera på samma nivå som män.

För kvinnor har som bekant högre sjukfrånvaro än män. Nästan dubbelt så hög om man kikar på Försäkringskassans siffror. Jag kommer inte attribuera dessa siffror rakt av till gynekologiska besvär. Men att födas med en livmoder, äggstockar och en vagina kommer med en ökad komplexitet. Mensrubbningar, PMS, ansvar för preventivmedel, graviditet, förlossningsskador, klimakteriebesvär, endometrios, PCOS, vulvodyni. Listan på symtom och besvär kopplade till kvinnohälsa kan göras lång. 9 procent av de

Tänk om vi kunde screena alla kvinnor genom företagshälsovården. För att identifiera och fånga upp besvär som kan behandlas men som obehandlat orsakar onödigt lidande, sänkt livskvalitet och sjukfrånvaro. Nu finns ett sådant verktyg.

HELENA GRAFLUND LAGERCRANTZ Specialistläkare inom gynekologi & förlossningsvård Medicinskt ansvarig & medgrundare EsterCare

Foto: