HSJ 3/2016

Henrik Street Journal nummer 3/2016

Merkantila Klubben r.f.

Fรถreningen fรถr ekonomiestuderande vid ร bo Akademi

HSJ 3 / 2016- 1

2 - HSJ 3 / 2016

3/16 5 7 11 12 13 14 23 26

Ledare + SO Kuratorspalten En gulis berättar Från yrt till dyrt Serien MK i bilder Quiz Eriks sida

Då allt blir för mycket - psykisk ohälsa i studielivet

Eirik berättar:

Studier på 60-talet

18

16 8

20 Företagare som fixar din förvaring

6 Kårens SO reder ut studiestödsreformen

Hälsningar från Bryssel!

redaktionen

chefredaktör

skribent + layout

skribent + layout

skribent

skribent

Fanny Wikström

Catherine Rantanen

Ida Sundell

Joakim Jusélius

Lina Frisk

skribent

skribent

skribent + layout

skribent + layout

Lucas Mattsson

Petteri Virtanen

Erik Palm

Linn-Sophie Bodö

vem ska man följa på instagram i höst?

@whatwouldernstdo

@gundesvansomindian

Henrik Street Journal

@interior4all

@meinschiffofficial

Henrik Street Journal ges ut av Merkantila Klubben rf, fakultetsföreningen för ekonomie studerande vid Åbo Akademi

Chefredaktör Fanny Wikström Ansvarig utgivare Jerry Montonen Omslagsbild Mathias Kerke

Henriksgatan 7 20500 Åbo Hemsida www.hsj.merkantilaklubben.org E-post hsj@merkantilaklubben.org

Henrik Street Journal är Merkantila Klubbens egen ärevördiga tidning.

Tidningen utkommer i regel fyra gånger per år. Upplagan är för närvarande 780.

@neighborsfromhell

@donspoiting

Bidrag får gärna skickas till redaktionens e-postadress.

Tidningen ansvarar inte för inkommet, obeställt material. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra inkommet material.

@englundvillfarelser

@i_hate_workouts

@nodestinations

Har du flyttat och får inte hem HSJ längre? Meddela detta till so@merkantilaklubben.org så fixar vi det!

För att få tag på redaktionen skriv fornamn.efternamn@abo.fi.

HSJ 3 / 2016- 3

© 2013 Ernst & Young AB. All Rights Reserved.

Ju fortare din karriär går, desto viktigare med någon som backar upp dig.

Vi vill göra din tid på EY till den mest värdefulla i din karriär. Därför får du en egen counselor redan första dagen du arbetar hos oss. Det är en person som hjälper dig att fortsätta utvecklas och uppnå dina mål.

Vilket hjälper även oss. För ju bättre du blir, desto bättre blir vi. ey.com/fi/careers

4 - HSJ 3 / 2016

LEDAREN Hej gulis! Vad du håller i din hand är Merkantila Klubbens egna tidning, Henrik Street Journal. Tidningen utkommer fyra gånger per år och tar upp allt mellan himmel och jord som vi tror att kan intressera just dig. När du har tröttnat på det här numret och arkiverat det/kastat bort det/gjort en pappershatt kan du gå in på vår Facebooksida eller hsj.merkantilaklubben.org för mera material!

Jag ville inleda den här texten med ”Hösten är i full gång!”.

För det är den verkligen. Men då syftar jag kanske inte på att MK-iter hoppar i lövhögar av ren studieglädje, utan mer på det som händer i slutet av oktober. Kursernas deadlines hopar sig och vi inser igen hur mycket arbete som verkligen krävs för de där fem studiepoängen.

Medan lunchdiskussionerna i september handlade om studieevenemang och helgplaner, handlar de nu om tenter och trötthet.

Fanny Wikström Chefredaktör

Hej igen, gulis. På tal om studiepoäng och trötthet vill jag ge dig ett tips. Du kanske redan har fått berättat för dig från olika håll att du förväntas hålla en viss studietakt. Och visst, det är sant. För studiestöd krävs

att du klarar av ungefär tre kurser per period, vilket ibland kan vara en arbetsmängd som känns mer än tillräcklig.

Men vad inte alla kommer ihåg att berätta för dig, är att mycket mera än så behöver du inte heller klara av. Det finns ingen prestige i att gå sju kurser per period.

Den rekommenderade studiemängden är rekommenderad för en orsak. Dels för att du ska fortsätta ha möjlighet till ekonomiskt stöd och klara din examen inom utsatt tid, men också för att du ska må bra under din studietid och hinna ta in vad du lär dig.

och slutet-på-perioden-stress?

Den går över efter tentveckan och du klarar dig. Vad som är farligare är då det inte bara är tillfälligt. I det här numret har vi två MK-iter som ställt upp och berättat om sina personliga upplevelser av när det blivit för mycket. Läs texten och ta vara på dig själv i höst.

Men framför allt är ju studietiden otroligt rolig! Det borde redan bilderna i den här tidningen övertyga dig om. Så bläddra vidare och ta gärna kontakt om du har idéer på vad du vill läsa om i kommande nummer!

Det som jag talade om i början av texten, hålögdheten

SO HAR ORDET Efter en oväntad vändning sitter jag nu här och skriver denna kolumn för första gången.

Först och främst vill jag tacka er MK-iter för förtroendet, att få möjligheten att vara styrelseordförande för vår anrika förening är något jag är mycket glad över. Uppdraget har under den gångna dryga månaden visat sig vara både givande och intressant, om än ibland lite stressigt. Jag har bland annat hunnit med att representera MK i både Vierumäki och Vasa gånger två.

Dessutom har jag minst en resa till Helsingfors på agendan för oktober.

Nog om mig nu dock! Hösten är enligt mig den mest intres-

santa tiden för en MK-it. Vi har fått in 87 nya gulisar som för med sig fräscha och nya vindar in i vår förening, och jag är mycket glad över er visade aktivitet. Gulisevenemangen har var varit fullsatta, och det blev en hård kamp om gulisplatserna i våra utskott.

Näst på schemat är valet av styrelseordförande nu i oktober, och därefter resterande styrelse i november. Jag hoppas alla intresserade ställer upp, styrelseåret har för min egen del varit otroligt kul och definitivt värt det!

Höstens bästa evenemang är självklart årsfesten! Vi firar 88 verksamhetsår den 26 novem-

ber i år, något som absolut är värt att fira. Förra årets årsfest på FBK var en stor succé, så jag hoppas alla ni ser till att delta och göra årets fest minst lika bra.

Till sist vill jag önska er HSJ-läsare en riktigt bra höst. Försök undvika den värsta tentstressen, och kom ihåg att den blir lite lättare av en avslappnande kväll på MK. Ses där!

Jerry Montonen Styrelseordförande & Idrottsansvarig

HSJ 3 / 2016- 5

KÅRSPALTEN

Studiestödsreformen

Anton Norrback Styrelseordförande Kåren

B

ästa MK:iter! Jag vill ta tillfället i akt för att klargöra för alla hur studiestödet kommer att se ut efter hösten 2017. Vissa av er har redan läst in er och vet precis hur förändringarna kommer att påverka just er. Medan somliga av er inte hunnit ta en titt på det, det är inte heller alldeles lätt att förstå.

Det är alltså så att studiepenningen för alla högskolestuderande kommer att vara 250,28 från och med hösten 2017. Studielånet ökar med 250 euro per månad från 400 till 650 euro. Då studielånskompensationen i framtiden räknas ut, beaktas dock enbart 400 euro per månad för det studielån som överskrider 2 500 euro inom ramen av utsatt tid i likhet med nuläget. Det här betyder att studielånet i framtiden utgör över 70 procent av studiestödet om man inte tar det allmänna bostadsbidraget i beaktande. En utgångspunkt i studiestödspropositionen har varit att man eftersträvar jämlikhet mellan olika studerandekategorier. Att överföra studerande till det allmänna bostadsbidraget har varit en av FSF:s * högt prioriterade ambitioner. Flytten kommer att ske hösten 2017 samtidigt som de andra förändringarna träder i kraft.

Detta innebär högre stöd för ensamboende studerande som studerar på heltid (dvs. att arbetsinkomsterna inte utgör ett hinder för bostadsbidraget).

Det allmänna bostadsbidraget är inte kopplat till studieprestationer, vilket innebär att man kan få bostadsbidrag året om. Men om du har ett välbetalt sommarjobb utesluter det förstås möjligheten att lyfta stöd. Det har gjorts utredningar om att ungefär tre

6 - HSJ 3 / 2016

fjärdedelar av studerandena gynnas av detta. Detta betyder dock att det finns en del studerande som helt och hållet kommer att gå miste om rätten till bostadsbidrag. Främst gäller detta studerande som bor med en sambo.

Det allmänna bostadsbidraget är inte individuellt till skillnad från studiestödets bostadstillägg. I det allmänna bostadsbidraget beaktas därför alla inkomster som gemensamma inkomster för hushållet. De studerande som är samboende och överförs från bostadstillägget till det allmänna bostadsbidraget kan redan nu förbereda sig på att FPA gör en utredning om parförhållandestatus. Om du funderar hur förändringen kommer att påverka ditt personliga stöd så finns en räknare på FPA:s hemsidor.

Det som är unikt med just den här studiestödsreformen är att alla studerande berörs, det här har vi på Åbo Akademis Studentkår motsatt oss. Tidigare studiestödsreformer har gjorts så att man fått studera klart i den studiestödsmodell som rådde när man inledde sina studier. *Finlands Studentkårers förbund, takorganisation för alla Finlands studentkårer

KURATORSPALTEN

Plötsligt händer det

Jonas Lagerström Kurator Merkantila Klubben

F

ör exakt tjugo år sedan satt jag i en gigantisk föreläsningssal i Stockholm och väntade på att den nya kursen skulle börja. Jag är 20 år nu och livet suger.

kvällar i veckan och är bästa kompis med både E-type och Stakka Bo, och dumpar mig nästan omedelbart för någon tysk hårdrockare med tatueringar.

Två gånger i veckan har jag lektioner och tar tunnelbanan ut till universitetet. På vissa kurser är vi fler än tusen deltagare, men jag känner ingen och pratar aldrig med någon. Salarna är gigantiska. Läraren ser ut som en liten prick längst fram.

Förra veckan kom några gamla kompisar förbi och i misären dricker jag 60-procentig Strohrom och jag slocknar i en rabatt och tas av polisen. Jag är 20 år gammal, bor ensam i en storstad där jag inte känner någon, jag har blivit underkänd i 14 kurser på raken och nu ligger jag i en polisbuss och kräks på golvet i baksätet. Jag är på botten.

Oftast förstår jag ingenting av föreläsningarna. Mest är det en massa obegripliga ord utan sammanhang.

Varför pratar idioten där framme så konstigt? Och varför ska jag egentligen kämpa för att lära mig det här? Dessutom hänger inte kurserna ihop, jag ser ingen röd tråd och förstår inte idén med utbildningen.

Jag får varningar från universitetet att jag inte håller den tänkta studietakten, och hotfulla återbetalningskrav med posten.

Så mest ligger jag hemma i sängen. Jag sover bort dagarna och är vaken på nätterna. Tittar på David Letterman och Kvinnofängelset och Simpsons. Äter fiskbullar på burk fem dagar i veckan, och går sällan ut. Musklerna från lumpen har förtvinat. Jag läser visserligen kursböckerna men jag plöjer sidorna utan en endaste tanke på vad jag egentligen läser. Med pennan stryker jag under men bara meningar som jag faktiskt förstår.

Men plötsligt händer det. När klockan är kvart över kliver läraren Staffan upp på scenen och berättar att det här för alltid kommer att ändra hur vi ser på vår värld. Han säger att vi ska hjälpa varandra och uppmanar oss att diskutera med våra bänkgrannar efter lektionen. Med Christian och Lars tar jag en hamburgare och vi bestämmer oss för att bilda en studiegrupp och ta oss i kragen. Den kvällen sitter jag uppe sent och bläddrar i böckerna och börjar se hur allting hänger ihop.

Tjugo år senare är det jag själv som håller kurser för vilsna gulisar. Jag har väl inte glömt hur bortkommen jag kände mig när jag var i era skor? Kommer jag ihåg att berätta varför det här är bra att kunna och vad allting egentligen betyder? Och visst inser ni väl alla att det alltid löser sig i slutändan?

Och ensamheten! Alla mina kompisar pluggar i Uppsala, och jag förbannar mig själv för att jag valde Stockholm. Här hamnade jag på grund av att en tjej på ett dansgolv. Hon hänger på innekrogarna flera

HSJ 3 / 2016- 7

Då allt blir för mycket Psykisk ohälsa i studielivet

Stressrelaterade problem, depressioner och övriga former av psykisk ohälsa är vanligare än man kunde tro, även bland oss studerande, och diskuteras allt för sällan. Här berättar två MK-iter sina historier och upplevelser med psykisk ohälsa.

Linas historia: Missbruket började redan på lågstadiet. Att se den där tian på betyget fyllde min bröstkorg med värme och stolthet. Jag hade övervunnit en prestation klanderfritt och fick bekräftelse för min prestation.

Frustrationen blev starkare och jag förstod inte vad som var fel på mig. Jag trodde att jag läste för lite och började piska på mig själv ännu mer. Den yttre och inre pressen ledde till en rad panikångestattacker.

Höga betyg var det bästa tänkbara rusningsmedlet som följde med mig genom hela min skolgång. På mitt andra studieår ändrade mitt missbruk karaktär och jag blev beroende av studiepoäng. I stället för att fokusera så mycket på betyget och siffran som sedan stod i STURE-utdraget var det antalet studiepoäng som gav mig kickarna. Ju mer studiepoäng, desto mer klappar jag och andra mig på axeln. Jag surfade på Minplan och hittade fler kurser att sätta in i mitt redan fullspäckade schema.

I filmer porträtteras panikångestattacker som väldigt dramatiska. Personer ropar, gråter och kan inte kontrollera sig själv. Jag är helt stilla och ser helt lugn ut. Men mitt inre är ett enda kaos. Det känns som om jag skulle spy, svimma och brännas upp inifrån, samtidigt.

På grund av mina flitiga prestationer fick jag en plats på ett toppuniversitet i mellersta Europa under mitt utbytesår. Jag var stolt över att jag gick där och ville visa vad jag gick för också utomlands. Det var då jag märkte de första signalerna att allting inte stod rätt till. Något hade hänt med min inlärning. Hur jag än läste, räknade och pluggade kunde min hjärna inte ta emot informationen. Jag som varit väldigt duktig på att skriva tenter satt och stirrade på pappret där jag satt med 800 andra studeranden i samma konsertsal och försökte skriva mitt prov. Jag kom inte ihåg någonting.

Vårvintern 2015 när jag hade kommit tillbaka till Finland var det som värst. Jag kunde inte sova och attackerna kom varje dag. Jag var konstant trött, med det gick inte längre att sova ikapp all förlorad sömn de få stunder jag fick ro. Efter två veckor utan sömn trodde jag att jag hade blivit galen på riktigt.

Jag måste söka hjälp. Samtalet till studenthälsan var ett av de svåraste jag gjort i mitt liv. Jag kände mig så misslyckad över att jag inte själv klarade av att ta mig ur det här. Jag hade skrivit upp vad jag skulle säga på en lapp och läste upp det för sjukskötaren i andra luren.

Jag fick en tid till läkaren nästa dag. Jag hann knappt lista upp alla mina symtom innan diagnosen kom. Jag led av en utbrändhetsdepres-

Hur söka hjälp?: Känner du att du behöver hjälp, eller bara någon att prata med?

Studenthälsan erbjuder gratis mental hälsovård. Man kan ringa numret 046 710 1050 måndag-torsdag 8-15 och fredag 8-14 för bedömning av vårdbehovet och tidsbokning. Samma nummer kan även ringas för krishjälp. Studenthälsan ordnar även gruppverksamhet. Mer om verksamheten kan läsas på SHVS.fi

8 - HSJ 3 / 2016

sion. Min hjärna var slutkörd och protesterade genom att släcka av vissa delar, bland dem närminnet, koncentrationen och inlärningen. Det enda som hjälper är vila. Så jag vilade, och nu kan jag studera och jobba normalt igen. Eller inte som mitt normala tidigare jag, men normalt för en sund person.

Det är inte med stor glädje eller iver jag publicerar den här texten i HSJ. Jag är rädd för människors fördomar. Jag har suttit på föreläsningar där personer har skrattat åt fenomenet att bli utbränd av studier på Åbo Akademi. För det ska ju tydligen inte vara möjligt. Men det är mycket viktigare att uppmärksamma utbrändhet i universitetsvärlden, än att ett par idioter ska tycka att jag är svag.

Det är inte meningen att man ska gå omkring med ångest och en orosklump i magen. Visst kan man ha dåliga dagar ibland, men man ska inte ha ångest varje dag. Och om du råkar köra rakt in i väggen, så det är okej. Det är obehagligt i stunden, men det går över bara du tillåter dig själv att återhämta dig, och inte göra återhämtningen till en prestation.

Lina Frisk

Åbo Akademis studiepsykolog kan hjälpa till med studierelaterade problem. Hon kan mailas på studiepsykolog@abo.fi , eller ringas på 02-215 4691 måndagar 12-13. Även studiepsykologen ordnar gruppverksamhet. Mera om verksamheten kan läsas på abo.fi/student/ studiepsykolog.

Man kan självklart även vända sig till kommunal eller privat vård. Hjälp finns att få och alternativen är många!

idas historia: Hela mitt liv har jag haft lätt att få ångest. Jag blev alltid överdrivet nervös inför en massa olika situationer och var väldigt blyg. Fram tills ungefär två och ett halvt år sedan trodde jag att det helt enkelt är så jag är som person och att det är något jag måste acceptera och leva med.

Många i min omgivning hade nämligen i ett försök att trösta mig sagt att alla andra är lika nervösa och att mina känslor var helt normala.

Nu i efterhand vet jag att det var en lögn, det är inte meningen att man ska behöva må som jag mådde.

takten. Mitt psyke kollapsade och jag bröt ihop totalt. Jag började få ångestattacker nästan varje dag och fick svårt att sova på nätterna. Dessutom blev min sociala fobi värre än någonsin och jag klarade inte längre av att gå till skolan varje dag.

Jag gjorde ett test ur en broschyr jag hittade på studenthälsan, ”spänner du dig för mycket” eller något sådant. Då jag räknade ihop mina poäng fick jag kort sagt ”sök hjälp” som resultat. Ungefär i samma veva kom jag i kontakt med begreppet social fobi för första gången, och plötsligt föll alla bitarna på plats. Detta var i början av 2014, och senare samma år var hade jag inget att förlora mera, jag måste söka hjälp.

Då terminen tog slut åkte jag hem till Vasa över sommaren. Det var min mamma som ringde till studenthälsan och såg till att jag fick hjälp, för själv skulle jag inte ha klarat av att ta det steget. I början blev jag skickad fram och tillbaka mellan skötare och läkare, i väntan på att få en tid till en psykolog. Även om psykologköerna var långa, blev jag erbjuden krishjälp av sjuksköterskor, och jag fick också åka in ifall jag kände för att prata med någon.

Till en början vägrade jag mediciner, eftersom jag hört så mycket dåligt om antidepressiva, men i slutet av sommaren nådde jag en ny nivå där jag kände att jag inte hade något att förlora längre.

Det som gjorde att jag helt enkelt var tvungen att söka hjälp då sommaren 2014 var att allt bara kraschade totalt. Förutom att jag redan sedan tidigare led av social fobi började allt runt omkring mig bli kaos under våren.

För att nämna en del så fick min mamma en cancerdiagnos, min boendesituation fungerade inte alls och jag blev ofrivilligt tvungen att flytta, jag hade kompisproblem, och så dödsfall i släkten på det. Allt detta samtidigt som den vanliga sommarjobbsstressen och förstås lite för många kurser för att försöka hålla studie-

Det började bli höst igen och jag flyttade tillbaka till Åbo. I samma veva fick jag äntligen börja gå hos en psykolog regelbundet, vilket var till en stor hjälp. Jag var tvungen att lära mig olika saker från scratch, som att sova, äta och klara av att vara ensam. Det som hjälpte mig mest var att skapa en regelbundenhet i vardagen, att ha en viss tid då jag tog kväll och gjorde specifika kvällsrutiner, och också att regelbundet tvinga i mig mat. Jag började jobba med mig själv och försökte göra sådant som jag tidigare tyckt varit roligt. Jag insåg också att jag måste

varva ner gällande studierna rejält, och att det inte är på liv och död om jag missar en deadline. Hälsan är trots allt viktigare än ens studieresultat.

Nu, två år senare känner jag mig som en helt annan person. Även om vägen hit har varit lång så har jag lärt mig så mycket om mig själv och hur jag ska hantera olika situationer. Jobbiga händelser kommer fortsätta att ske, och man måste bara lära sig att komma igenom det. Även min sociala fobi har blivit behandlad under årens gång, och idag får jag knappt ångest alls. Situationer jag aldrig förr ens skulle ha vågat försöka mig på går idag hur bra som helst, och jag känner att jag får ut mera av mitt liv.

Jag har alltid varit väldigt öppen med hur jag mått, och gärna pratat om det med mina vänner. Ju mera jag själv öppnat upp mig desto mer har jag också fått ta del av andras berättelser, och även hört att folk inte vill berätta om sina problem eftersom de känner de blir dömda. Psykisk ohälsa i alla möjliga olika former är så himla vanligt, även i studielivet, men ändå finns det någon slags tabu om att prata om det.

Det är viktigt att komma ihåg att exempelvis en depression är en sjukdom, precis som influensa, enda skillnaden är att den är psykisk. Man kan må sämre ibland, få vård, och bli bättre igen. Det är helt okej, och väldigt vanligt.

Ida Sundell

ista: Liten ordl Det finns väldigt många olika psykiska besvär och diagnoser, och vi kan omöjligen lyfta upp alla. Nedan har vi försökt sammanställa några vanliga diagnoser:

Depression: Att känna sig ledsen och nedstämd är vanligt och händer alla människor ibland. Men om du är nedstämd en längre tid kan det vara en depression som behöver behandlas. Om du har en depression känner du dig sällan glad, inte ens när du gör sådant som du vanligtvis brukar gilla. Lusten och orken att ta itu med saker minskar eller försvinner, och även vardagliga sysslor kan kännas tunga.

Utmattningsdepression/utmattningssyndrom: Utmattningssyndrom innebär att

man har flera olika fysiska och psykiska symtom som man kan få efter långvarig stress eller andra påfrestningar. Ett vanligt symtom är att man upplever en stor trötthet som, hur mycket man än försöker, inte går att vila bort. Andra symtom är minnesstörningar, oro och ångest, sömnproblem och hjärtklappning.

Social fobi/social ångest: Social ångest innebär att man är rädd för att hamna i situationer med andra människor där man riskerar att känna sig bortgjord eller granskad. Att ha social ångest är inte detsamma som att vara blyg, introvert eller inåtvänd. Obehaget inför olika sociala situationer kan leda till att du slutar att umgås med andra människor och blir allt mer ensam.

Att undvika det som är jobbigt kan kännas som en lättnad på kort sikt, men det gör att ångesten blir värre i längden.

Panikångest: Ångest som kommer plötsligt och oväntat intensivt kallas för panikångest.

Ibland kallas det även för ångestattack eller panikattack. Det kan kännas som att du håller på att svimma, tappa kontrollen och bli galen eller till och med dö. Men det är inte farligt och det går över av sig själv.

Källa: Vårdguiden, 1177.se där man även kan läsa mer.

HSJ 3 / 2016- 9 Bild: Ida Sundell

10 - HSJ 3 / 2016

Första veckorna på ÅA “Alla var på otroligt gott humör, aningen trött och blöt var man ju nog. MK var som vanligt proppfullt, och där var man långt in i natten.”

▶ ATT BÖRJA STUDERA är något jag sett framemot hela gymnasiet, så att sedan stå där i Hankens aula och fatta att det var nu det började var något av en chock. Genast första dagen fick vi en massiv mängd med info och efter en kort men ansträngande dag var det sedan MK som var nästa destination.

Hela första veckan var mycket rolig, vi hade program varje kväll, rundvandringar, sporter, en sitz och dylikt. Eftersom vi hade program hela tiden där det krävdes att man skulle prata med nya människor lärde man genast känna en massa nya trevliga personer.

Tutorerna hjälpte oss hitta runt på ÅA och höjde också stämningen rejält, då de alltid var på gott humör. Den första veckan var det en mening som sades extramycket av professorerna;

av Gustav Malmström

Har ni några frågor? Svaret var nästan alltid nej, och detta av olika orsaker, mest för att man inte visste vad man skulle fråga men också av att man ofta var lite dagen efter och helt enkelt inte orkade fundera på något krävande.

Gulisveckan gick mycket snabbt, och måndagen den 5 september började studierna ordentligt, och då förstod man hur mycket jobb det på riktigt var att gå i universitet. På tisdag var det gulisintagning, något man hört att är bland det roligaste man någonsin kommer göra. Det var en stadsorientering med olika punkter som hade en uppgift man skulle genomföra. Efter orienteringen möttes man sedan i MK där vinnarlaget presenterades. Alla var på otroligt gott humör, aningen trött och blöt var man ju nog. MK var som vanligt proppfullt, och där var man långt in i natten.

Dagen efter var det föreläsningar som vanligt, och sedan blev det veckoslut. Veckoslutet spenderades med att gå igenom allt man måste kunna tills nästa vecka.

De första veckorna har varit tämligen stressiga, då man vet hur mycket man har som skall göras och känner av att tiden inte riktigt räcker till. Kvällarna fylldes av hemuppgifter i nationalekonomi, repetition av org & ledning och allmänt pluggande. Dess-

utom fanns det en hel mängd sitzer man kunde välja och vraka mellan för att förgylla sin vardag.

Att studera är tungt, men med hjälp av ens nyfunna vänner så blir det lättare.

Mina första veckor på ÅA har varit bland de roligaste veckorna i mitt liv, och även om det blivit sena kvällar så har man alltid sett framemot morgondagens föreläsningar eller program.

Lätt är det att glömma bort att man studerar och tro att detta är en sorts modifierat sommarlov, men fastän man ibland förstår det, så gör det inte så mycket.

Bild: ÅÅ bildbank

HSJ 3 / 2016- 11

“S

tudietiden är bästa tiden i ditt liv.” Där har vi det, ett så uttjatat begrepp att en studerande kan få lite dåligt samvete om inte varenda sekund av studielivet är som en dans på rosor. När är det inte roligt att studera längre? När är studielivet en prestationsfokuserad och -ångestfylld upplevelse blandat med att studerandena själva ska hitta bra arbete och rätt väg att gå?

FRAN YRT

TILL DYRT

O

Om att börja bli klar från studierna

Förstå mig inte fel. Under mina 23 år har jag definitivt haft några av de bästa stunderna under mina studier. Under gulisåret fick jag i vimlet tala med intressanta människor, (tydligen) skriva i deras sångböcker om att ta en kaffe, och senare märka att just dessa blivit riktigt goda kompisar. Under andra året blev studielivet ännu bättre då jag märkte att jag faktiskt hittar till Hanken och känner människor - och att det inte längre är så råddigt. Samtidigt märkte jag att det var givande att mer och mer få välja själv vilka kurser jag går, eftersom jag då får läsa det jag är mer intresserad av. Också att bli aktiv i studerandeföreningar har varit något av de mest berikande upplevelserna för mig, eftersom jag har fått lära mig så mycket om mig själv, andra och hur olika saker fungerar. Allt detta, utan att glömma bort alla fina evenemang som årsfester och seminarium, kan inte mätas i pengar.

Nu, är jag på mitt femte år och har börjat skriva på min pro graduavhandling.

“Hur blev du plötsligt så gammal?”, frågade en kompis mig på en inflyttningsfest.

Ja, i studielivet blir en studerande snabbt ganska gammal och själv har jag märkt att jag använder ursäkten med att jag är så gammal, för att undvika gå på sitzer och andra evenemang som det ärligt känns som “sett och gjort” vid det här laget.

Att arbeta, studera, tänka på framtiden, bli självständig, träffa kompisar, med mera, och allting samtidigt kan ibland vara lite för mycket. Och ibland är det viktigt att bara ta den förtjänta och sällsynta lediga tiden, och ta tid för sig själv. Att bli gammal i studielivet tar med sig positiva aspekter, samtidigt som negativa. Utvecklingen kan ses som en omvänd evolutionsprocess, där studierna börjas med en händerna-i-vädret-världen-väntar-på-mig -attityd, till ett liv fullt med arbete, stress gällande studier och att upprätthålla sitt liv.

I nuläget har jag studiemässigt största delen gjort och märker att snart har jag studerat klart. Samtidigt som jag inte skulle vilja lägga allt detta bakom mig känner jag att det inte är meningen för mig att bli här för evigt heller. Under dessa år har jag byggt upp ett välfungerande liv för mig med en bra social krets, som stöder trivseln till 100 %. Detta kan göra det svårare att avsluta kapitlet men samtidigt finns det så mycket där ute som ännu väntar, och därför är det även bäst att sluta då det ännu är som roligast.

Det bör inte heller glömmas bort att jag har en hjälplöst stark tro på framtiden och utveckling, även då det gäller saker som att bli klar från studierna. Tur så har jag ännu god tid på mig att njuta av allting som sista studietiden har att erbjuda.

Samtidigt som studietiden kan vara bästa tiden i ens liv, kommer det att ske flera andra saker som också är så otroligt bra efter studietiden. Detta är varför jag tror på att det är bra att komma bort från studielivet innan FPA skickar ett argt brev hem om att studiestödet på ungefär 500 € per månad upphör. Som studerande på en finländsk Handelshögskola och därmed en rekommenderad ingångslön på 3100-3450 €, tycker jag är en bra orsak att tacka digert, säga adjö, och välkomna nya upplevelser med öppna armar.

Text: Catherine Rantanen

12 - HSJ 3 / 2016

HSJ 3 / 2016- 13

MK I BILDER

Bidrag frĂĽn: @alexandra_granlund, @annnnaelisabeth, @beckkyyb, @elinpajunen, @merilindstrom, @mkstyrelsen,

14 - HSJ 3 / 2016

@paul_seppanen, @saskiagreta, @hoven_christian, @flnmn, @emeliiejulia, @lindasofiao, @mathiasheinonen och @julleeeq

HSJ 3 / 2016- 15

HSJ Intervju med egenföretagare

Matti och Otto:

Företagarna som satsar på förråd

16 - HSJ 3 / 2016

Namn Ålder Hemstad Studier Motto

Vad gör ert företag?

Vi har utvecklat två olika förrådstjänster. Vint.fi är nordens första marknadsplats för förråd (AirBnb för förråd). Vem som helst kan hyra ut ett utrymme åt någon som behöver det i förrådssyfte. Målet med tjänsten är att erbjuda förråd på platser hyresförråd tidigare inte varit tillgängliga, t.ex. i städers centrum. Samtidigt kan personen som hyr ut sitt förråd tjäna lätta pengar.

Otto Trapp 24 Åbo Marknadsföring What’s the elvish word for friend? Mellon transporten, vi sköter allt. Kunden betalar endast för sakerna som förvaras, inte för kvadraterna i förrådet. Dessutom får kunden en virtuell inventarielista på alla saker i förrådet, från listan kan kunden beställa alla varor hem eller t.ex. skidorna då snön faller.

Hur fick ni idén, hur gick det till då ni satt igång?

Vi hjälpte vår kompis att flytta utomlands ett år sedan, han behövde ett ”Företagande handlar förråd var Vår andra tjänst är pilom att ifrågasätta nu- han kunde vivarasto.fi. varande konstruktio- förvara sina saker medan Pilvivarasto ner och erbjuda något han var borta. är en förunikt.”

Under flytten rådstjänst slog det oss med full service. Kunden fyller i på nät- hur dyra förrådslösningar det sidan vilka saker han eller hon fanns på marknaden. Som en vill förvara, vi hämtar, förvarar van AirBnb användare googlade och returnerar. Kunden behö- jag ifall det skulle finnas något ver inte tänka på förrådet eller liknande för förrådsutrymmen,

Matti Tarmio 25 Åbo Marknadsföring & vildmarksguide Gör vad ni vill, inte vad någon annan vill

då det inte fanns så satt vi igång! ka sätt, vissa gilla att sitta tysta framför datorn medan andra Hur har skillnaden till vanliga springer runt omkring på alla jobb och studier varit? evenemang och dricker gratis Man lär sig varje dag något nytt skumpa. och man måste göra saker helt Text: Joakim Jusélius själv, ingen annan säger till dig vad som ska göras eller vem som ska kontaktas. Så det är naturligtvis mycket ansvar. Via studierna har man lärt sig att ifrågasätta och undersöka men det har varit intressant att märka hur mycket action det behöv som företagare.

Vad är er plan inför framtiden?

Vi bygger upp en användarbas och säljer tjänsterna.

Vad anser ni att företagande handlar om, vad har ni för råd åt andra som vill sätta igång eget?

Företagande handlar om att ifrågasätta nuvarande konstruktioner och erbjuda något unikt.

Man kan företaga på många oli-

Under 2016 träffar HSJ MK-iter som valt att kombinera studier och företagande. Om du och ditt företag (eller någon du kan tipsa om!) vill synas i serien får du gärna skriva in till hsj@ merkantilaklubben.org

Prova själv på Vint.fi eller Pilvivarasto.fi!

HSJ 3 / 2016- 17

MED BLICKEN I BACKSPEGELN När Handelshögskolan så småningom kommer att flytta ut från huset vid Henriksgatan 7 kommer en epok att möta sitt slut. Men sensommaren 1965 kändes utrymmena ljusa och fräscha, när de blivande diplomekonomerna inledde sina studier. En av gulisarna det året var Carl-Eirik Nikander som vi hade glädjen att få intervjua.

Text och bild: Petteri Virtanen

E

irik började sin skolgång vid Alli Nissisen valmistava koulu i Helsingfors, en privatskola med mycket stränga tanter. Det var pappans ide att sätta pojken i finsk skola. Han hade nämligen vid det laget nått en hög position i företagsvärlden men hade alltid haft svårt med finskan. Efter folkskolan på fyra år fortsatte Eirik vid Brändö svenska samskola där han också avlade gymnasiet. År 1963 tog Eirik studenten och övervägde att börja studera juridik, vilket dock visade sig vara en dålig idé.

– Jag gick till och med på prepkurs men insåg snart att det inte var mitt gebit. Jag hade ganska allvarlig dyslexi, och den tiden ansågs man helt enkelt vara lite dum om man inte kunde skriva ordentligt. Min mamma var redan död och pappas klockor hade inte heller ringt, men han var ju en karriärmänniska och visste inte så mycket om sina barn.

18 - HSJ 3 / 2016

Efter militären bestämde Eirik att söka till Handelshögskolan, och då uttryckligen till Åbo, inte minst för att det var lättare att komma in dit.

Den tiden fanns inga inträdesprov, utan det var rangordning enligt studentbetyget.

– Hanken var ett ställe dit man gick om man inte visste vad man skulle göra. Så är det kanske till en viss del fortfarande, men då var inte heller skolans rykte så bra. Enligt ett gammalt skämt kunde det i en arbetsplatsannons stå att firman ville anställa ”merkonomi, ekonomi tai muu reipas poika”.

Studietiden i Åbo

– In kom jag, men beskedet fick jag först när terminen redan hade börjat. Någon av pappas anställda hade skickat ett telegram till adressen där jag bodde tillfälligt i Åbo, och där stod det att jag skulle ta kontakt med

Hanken. Slutet väl allt väl, och jag har ända sedan dess varit nöjd att det då gick vägen.

En del av kurserna var gemensamma med korrespondentstuderande, vilket Eirik tyckte var trevligt, för de var naturligtvis alla flickor. Vilt studieliv blev ändå inte hans grej, för han träffade sin kommande fru redan under första läsåret och hade dessutom en gammal Peugeot som han höll på att reparera all sin fritid. Det fanns några likasinnade kompisar, och de hade tillsammans ett garage där de kunde hålla till.

– Jag kommer nog ihåg att vissa var jätteaktiva inom MK, även om de proportionellt kanske var färre än idag. I gulisintagningen var jag med, både i min egen och sedan när de nya togs in, och så deltog jag i första Maj och vissa av Kårens festligheter. Föreningsaktiv har jag också senare varit bara när jag sett att det funnits ett stort behov: så var till exempel fallet vid SFPs lokalavdelning i Kuusankoski och senare i Saab-klubben där jag tog hand om internationella ärenden.

lokalle i fabriken och lärde sig hur däcken byggdes. Sedan blev det marknadsundersökningar, logistik med mera. Problemet, om man nu kan säga så, var att Eirik hade gift sig samma sommar som han examinerades och flugit genast iväg.

Den nybakade frun studerade ännu vid Turun Yliopisto och några flygresor hade det unga paret inte råd med.

Läget blev lättare i och med att Eirik efter ett år i Frankrike flyttades till Sverige, där han fortsatte med marknadsföringsuppgifter. Då blev det mycket resande på Viking Line-färjor till Åbo och tillbaka.

– Jag brände alla mina pengar på det och släpade förstås en massa brännvin både till Finland och till kollegorna i Sverige.

“Hanken gav mig det jag ville ha därifrån”

Eirik valde nationalekonomi som huvudämne. Systemet var på det sättet likadant som nu, att man fick smaka på allt innan man gjorde sitt val. Ett av dåtida ämnena hette ekonomisk geografi, och det gick ut på att man skulle lära sig var olika varor produceras, hurdan ländernas utvecklingsnivå är, och hur man gör affärer med dem. Varför då natikka?

– Jag tyckte det var skitintressant.

Jag lärde mig förstå vad politikerna talade om och vad Finlands Bank höll på med. Dessutom hade ämnet intressanta lärare. Redovisning tyckte jag synnerligen illa om, för jag fick aldrig debet och kredit att stämma, och jag visste att jag inte ville bli bean counter. Fast numera kallas de ju controllers och har avsevärt bättre status. Därtill läste jag marknadsföring och trots allt också lite juridik.

Karriären

Efter den treåriga ekonomexamen hade Eirik egentligen tänkt studera vidare men valde att ta emot en praktikplats hos den amerikanska däcktillverkaren Goodyear i Frankrike. Det liknade dagens trainee-program i och med att han fick prova på olika uppgifter och lära sig organisations viktigaste funktioner: Han började som kel-

Efter ett år i Sverige började Eirik söka jobb i Finland. När Kymmene pappersbruk i Kuusankoski behövde en försäljningsekonom, fick han jobbet. Under intervjun var Eirik orolig för hur det skulle fungera om han jobbade i Kuusankoski när frun höll på att avsluta sina studier i Åbo. Då hade direktören frågat vad frun studerade.

– Matematik och kemi.

– Nå i så fall får hon förstås också jobb hos oss, replikerade direktören.

Världen var mycket annorlunda då.

Då flyttade Eirik och Eeva till Kuusankoski, och hon började som produktutvecklare i Kymmenes forskningslaboratorium. Kuusankoski var i början av 70-talet ett levande gammaldags brukssamhälle, och i princip alla anställda inklusive företagets ledning bodde på ort och ställe. Företaget fixade bostäder åt alla, och när man avancerade, fick man flytta närmare den så kallade konjakparken dvs. högsta ledningens kvarter. Tillökning i familjen berättigade också till en större bostad.

Kymmene höll på att utvidga till ett nytt produktområde, nämligen petrokemi, och Eirik fick vara med och starta den nya businessen.

– Plastics, det var ju framtidens grej. Fabriken höll på att byggas när jag började. Jag fick lära mig mycket kemi utantill. Jag sysslade med industrikemikalier och polyester och ansvarade för både anskaffning av råvara och försäljning och logistik av färdiga produkter.

Övre bilden: Börje Dilén / Helsingfors Stadsmuseum Nedre bilden: User: Zarex / Wikimedia Commons / CC-BY-SA-3.0

Den nystartade fabriken var i Sköldvik men Eirik satt i Kuusankoski, vilket ibland var lite problematiskt. Det blev också långt över 100 resdagar per år. De huvudsakliga marknaderna var Norden, England och Tyskland.

– Det var minsann inte illaksi kotiin den tiden utan man reste från ett ställe till ett annat och så vidare.

Småningom vågade Eirik fråga om det skulle passa att han flyttade till Borgå, närmare Sköldviks-fabriken. Familjen hade hittat ett trevligt hus i gamla stan som de övervägde att köpa. Alla chefer skulle egentligen sitta i Kuusankoski, men ledningen hade förståelse för Eiriks planer.

– Bara han inte flyttar till Ekenäs så är det väl okej, lär bergsrådet ha sagt.

Petrokemimarknaden växte så det knakade, men utbudet blev också enormt eftersom flera av stora pappersföretag i Norden kom ungefär samtidigt på idén att utvidga till det nya området, vilket ledde till att de stora förväntningarna aldrig realiserades. I 1981 kom då beskedet att Kymmene avyttrar fabrikerna. Eirik satt i ledningsgruppen för kemin och ingick i affären när Neste köpte fabrikerna. Då blev han produktgruppchef vid Neste Chemicals och började jobba i tornet på Kägeludden.

litet företag som mer eller mindre sysslade med samma saker, alltså import av kemikalier och konsulteringsverksamhet i liten skala. Med det fortsatte han tills sin pensionering.

– Hanken gav mig det jag ville ha därifrån: en bred grund att stå på.

Betydelsen av praktiken utomlands ska inte heller underskattas, och inte bara för språkets skull. Jag kunde bevisa att jag redan hade gjort någonting när jag sedan sökte den första egentliga arbetsplatsen, och då var det fullt allvar från dag ett.

Under andra hälften av 80-talet satsade Neste på produktion i utlandet. De köpte fabriker bland annat i Portugal, Holland och Belgien, och den finländska administrationen spriddes ut på kommendering till olika länder. För Eiriks del bar det av till Schweiz, där han och familjen stannade i tre år.

Strax efter hemkomsten började diskussionerna på att Neste Chemicals skulle säljas.

Eirik var med och sonderade möjligheterna, men samtidigt insåg han att han höll på att sälja sitt eget jobb. År 1993 sade han upp sig och grundade ett eget

HSJ 3 / 2016- 19

MK goes Bryssel Stora Exkursionen i år gick till Europeiska Unionens inofficiella huvudstad, nämligen Bryssel. Bryssel är känt för deras våfflor, den belgiska chokladen och deras utsökta moules frites, alltså friterade musslor.

Vi var ett härligt gäng på 18 studerande från HHÅA som reste till denna mysiga stad för att tillbringa fem dagar där.

P

å måndagsmorgonen halv 9-tiden, packade vi alla in oss i en buss som tog oss till Helsingfors-Vanda flygplats.

På flygplatsen fick vi veta att vårt flyg var en halvtimme sent och vi insåg att vi antagligen skulle missa vårt anslutningsflyg i München eftersom vi bara hade 40 minuters byte mellan flygen.

Vi missade flyget som skulle ta oss till Bryssel med bara några minuter. Som tur var så flög vi med Lufthansa båda vägarna så det var inte svårt att boka om oss på nästa flyg som gick så lite som en timme senare.

Väl på flygplatsen i Bryssel började det riktiga kaoset då det visade sig att hälften av gängets bagage hade glömts kvar i München. Men det fanns inte

20 - HSJ 3 / 2016

mycket annat vi kunde göra än att vänta, så efter att vi fyllt i alla blanketter och fått våra hygienkit av flygplatsen, så åkte vi in till centrum för att lasta av på hostellet och gå på middag med hela gänget.

Hostellet vi bodde på, Meininger Hotel, överträffade våra förväntningar helt och hållet. Det visade sig vara hippt, fräscht och centralt, med fantastisk frukost. Det var som gjort för vår grupp.

Vi besökte Europa Parlamentet på tisdagen. Där blev vi mottagna klockan tio av Anton Nilsson och resten av Nils Torvalds team vid Europaparlamentets dörrar. Vi dirigerades genom säkerhet-

skontrollen och in i ett konferensrum där vi fick lyssna på och diskutera om Europaparlamentets verksamhet och framför allt Nils Torvalds verksamhet som europaparlamentariker. Nils Torvalds efterträdde Carl Haglund redan 2012 som Europarparlamentariker från SFP och blev invald igen 2014 för att fortsätta sitt arbete. Han sitter i den liberala ALDE gruppen och är mycket aktiv i olika utskott. Efter presentationen fick vi se den mäktiga plenisalen och tog förstås en gruppbild, varefter vi splittrades och gick åt olika håll för att luncha och utforska staden.

På onsdag eftermiddag besökte vi Zaabär chocolatier & épicier där vi deltog i en chokladworkshop. Det

började med en gissningslek om vilka kryddor deras kakao innehåller, följt av en kort presentation där de förklarade hur man gör choklad, samt smakprov på olika choklader som Zaabär har att erbjuda. Sedan fick vi klä oss i förkläde och konditorhattar och så bar det av in i chokladfabriken där vi fick vara kreativa. Vi fick forma och dekorera egna chokladpraliner och chokladplattor i mörkchoklad, som vi fick packa in i fina paket och ta med oss hem.

Torsdagen var vår sista dag i Bryssel och det var meningen att vi skulle ha besökt Accenture, men de meddelade i sista stund att de inte hade resurser att ta emot oss just då. Väldigt synd, men det smakade bra med en ledig

dag också. På torsdag rörde vi oss alla i väldigt olika håll under dagen, vissa besökte sevärdheten Atomium, medan andra bestämde sig för att stanna i centrum eller se andra delar av Bryssel.

På kvällen var det första gången under hela resan som den tryckande, men den sköna 30 graders hettan byttes ut mot lite svalare, regnigt väder. Vi hade bestämt oss för att gå ut och äta med hela gänget och till vår glädje hittade vi en tom restaurang, där vi kunde sitta inomhus, vid Place Saint Catherine.

Där åt nästan alla varsin tre rätters meny och vi satt och njöt av god mat och dryck hela kvällen.

fredag för att hinna ut till flygplatsen i tid. Hemresan gick bra utan komplikationer och vi var vid skolan halv 3 tiden på fredags eftermiddagen. Jag hoppas jag kan tala för alla då jag säger att det var en väldigt lyckad resa, med bra programpunkter och förstaklassigt resesällskap. Externa utskottet tackar alla som gjorde resan fantastisk!

Text: Elin Vidlund Bild: Meri Lindström & Elin Vidlund

Vi lämnade hotellet 4 på morgonen på

HSJ 3 / 2016- 21

22 - HSJ 3 / 2016

QUIZ En person

En högtid

En artist

5p

Född den 19 Augusti 1946 i Arkansas

Firas den 4 oktober

Figurerade i en reklam för Victoria’s Secret 2004

4p

Demokrat

Initierades i Sverige år 1999

Släppt 35 album, men aldrig haft en listetta

Spred sig till Finland för ungefär 10 år sedan

Placeras oftast i genren folkrock

Bodde i 11 år i vita huset

Firar ett bakverk

Född som Robert Allen Zimmerman

Har en fru som kandiderar för presidentposten

Bakverket baserar sig på bulldeg

3p 2p 1p

Skrivit självbiografin My Life

Mottagare av Nobels litteraturpris 2016

Svar: Bill Clinton, Kanelbullens dag, Bob Dylan

Pssst... Du glömmer väl inte MK:s

Koppiturer 12 - 13

Måndag - Torsdag Kom in till kansliet för att hämta upp ditt MK-klistermärke, träffa styrelsemedlemmar och dricka en kopp kaffe!

HSJ 3 / 2016- 23

Vi sökte en kylteri.

Vi fann en multitalang.

Tim Karike kylteri, styrelsejunior

Vi är en service- och intresseorganisation för ekonomer och ekonomstuderande. Framför allt är Ekonomerna en sammanslutning av individer där ett stort antal proffs inom olika branscher möts – ekonomer återfinns under närmare 5000 yrkesbeteckningar. Därför ger Ekonomerna mervärde.

24 - HSJ 3 / 2016

Kom med i: ekonomit.fi

FINLANDS EKONOMERS SPALT

Marina Stenbäck Studerandekontaktperson Finlands Ekonomer

Du glömmer väl inte att följa med nyheter från ekonomernas intresseorganisation? Vår studerandekontaktperson Marina Stenbäck hjälper dig med frågor om Finlands Ekonomer på marina.stenback@ekonomit.fi. Glöm inte heller att bli vän med Kylli Åbo Akademi på Facebook och att följa abokylli på Instagram! Här nere tar vi en titt på vad vår Kylli har haft för sig på den senaste tiden genom instaflödet:

På Merkur Lectures in Business blandas studerande, alumner och professorer i publiken! Tack Ekonomföreningen Merkur, @ aboakademi och @pwc_suomi

Idag har vi bl.a. lärt oss mera om hur arbetsmarknaden i Finland och hur arbetstidslagstiftningen fungerar och vad det egentligen är dom funderat på i regeringen då det gäller arbetstid.

Ska du följa ett snapchatkonto så lönar det sig att följa #kylteripäivät för att hålla koll på. Vad som händer med ett av årets största evenemang för ekonomistuderande! #suomenekonomit

Dag två, just då vi sku inleda mötet börja brandalarmet tjuta. nu står vi ute och fryser i väntan på brandkåren #suomenekonomit #kyllit

Fem år efter examen är läget detta! I löneförhandlingar ber kvinnor i snitt 500€ mindre i lön. Du tjej som studerar ekonomi: Kom ihåg, våga be om den lön du är värd. Sälj dig inte billigt! #fakta #suomenekonomit

50 kyllin från hela Finland samlade i samma rum #vainparasonkyllinhyvää #kyllit #suomenekonomit

Tycker du om att skriva? Är dina bilder snyggast på Instagram? Har du öga för grafisk design? Om du svarade ja på någon av frågorna kanske du borde komma med i HSJ-redaktionen! Du behöver inga förhandskunskaper, utan får lära dig i arbetet. KontakHSJ 3 / 2016- 25 ta hsj@merkantilaklubben.org för mer information.

POPKULTUR HEJ BLOGGEN! Eftersom att Lina för tilffälet är i Vasa och läser långt biämne i masskommunikation har jag, Erik, fått äran att hoppa in och kurera HSJ:s i min åsikt roligaste sida.

I detta nummer kommer vi att ta en titt på vad som får mig att säga “HELL YEAH” det här kvartalet. Hoppas ni gillar! xoxo Erik

Musik:

Babyfather BBF Hosted by Dj Escrow Förut visste jag inte att man kunde göra musik som låter som en hoverboard med Union Jack på. Jag visste inte heller att det var precis denna musikaliska nisch som mina algoritmiskt genererade Spotify-spellistor struntat i tills juli 2016. Som tur fann jag “BBF Hosted by DJ Escrow”, ett koncept-mixtape av Dean Blunt, mest känd från Hype Williams (bandet, inte musikvideoregissören). I detta projekt har Mean Dean bestämt sig för att ta an pseudonymen “Babyfather” och rappa.

I “BBF (hosted by DJ Escrow)” fungerar Blunt både Babyfather och DJ Escrow. Man skulle kunna tänka sig att albumet på grund av detta skulle kännas osammanhängande och ryckigt, vilket det också gör, men Dean Blunt får det att funka. Hur? För att han är så cool. Ett bevis på hans “ultimate cool guy status” är att han fick alla hipsters att köpa Nikekeps (#selfburn).

Projektet granskar bland annat den brittiska piratradio-, grime-, och hiphopscenen på ett sätt som känns fräscht. Musikaliskt är albumet ett potpurri av powernoise, dub, grime, och amerikansk mainstream-rap som samtidigt känns helhjärtat men ändå lite “tongue in cheek”. Att albumet dessutom har en överhängande handling med intriger och drama och allt gör albumet till ett av årets för mig.

26 -stora HSJfavoriter 3 / 2016

Film:

Bridget Jones Baby Jag kan tänka mig att vara kille och gilla Bridget Jones Baby är lite som att vara kille och vegetarian, haters kanske säger att du tappat din maskulinitet, men “joke’s on u”, det är bra för själen.

Jag tänkte se Bridget Jones Baby med samma inställning man ser på Beverly Hills Chihuahua 2, det vill säga så där halvt på skämt (lifehack för att göra dåliga filmer till fantastiska filmer). Vad jag inte väntat mig var att Bridget Jones Baby skulle ha jokes.

Liksom, sjukt många sjukt bra jokes. Jag hade förväntat mig att stöna “lmao” och himla med ögonen åt den stackare som hamnat sitta brevid mig i biosalen (shoutout Anna Prusila), men istället straight up lmao:ade jag så gott som konstant. Jag har inte känt såhär för en film sedan Mean Girls.

Jag fick en ny tro på romcoms. Sedan jag sett Bridget Jones Baby har jag oironiskt börjat säga “you go girl”. Jag har blivit en bättre, mera sympatisk och omtänksam person av att se på Bridget Jones Baby.

TV: The

Eric André Show

Egentligen tänkte jag recensera Stranger Things. Nu är det ju tyvärr så att alla redan sett serien, gjort korsstygnsbroderier inspirerade av serien och rekommenderat serien med samma intensivitet och passion som den där kompisen som blivit med i ett multi-level-marketing-program rekommenderar sitt brand av knivar/energidricka/plastbehållare.

På papper är The Eric André Show en parodi på late night talk shows. Men i verkligheten är det så mycket mera. The Eric André show får dig att skratta, gråta, hålla för ögonen, och fundera på ifall du borde fara och bikta dig. Jag vill inte avslöja allt för mycket, utan jag rekommenderar att ni tar en titt själva.

Fjärde säsongens har just avrundats, och bland gästerna finns bland andra T.I., Flava Flav, Kelly Osborne och Jack Black. Om du inte känner dig helt övertygad ännu kan jag nämna att komikern Hannibal Buress är gästvärd i varje avsnitt.

#HSJ2016

Använd hashtaggen #HSJ2016 då ni är på MK-evenemang!

Bästa bilderna kommer till tidningen och MK-mailet! Är du inte aktiv på sociala medier kan du alltid skicka in bidrag till hsj@merkantilaklubben.org!

Alla bidrag uppskattas.

Besök också:

MK på Instagram: @MKstyrelsen

Både MK och HSJ finns på Twitter! Hitta oss på: @MKstyrelsen @HSJredaktionen

MK på Snapchat: MKtheSnap

HSJ 3 / 2016- 27

SAMLARBILDEN

Bild: Mathias Kerke

Mer om MKYC:s resa till Kroatien i nästa nummer!

Vill du få din bild publicerad på bakpärmen? Ta ett foto och skicka till hsj@merkantilaklubben.org eller med #HSJ2016 på Instagram eller Twitter!

28 - HSJ 3 / 2016