Henrik Street Journal 1/2019

HUR EKOLOGISK ÄR DIN

VINFLASKA? MKALUMNER

BERÄTTAR HSJ TESTAR:

ZERO WASTE VECKA RIKSDAGSVALET KOMMER

ÄR DU REDO?

Merkantila Klubben r.f.

Föreningen för ekonomistuderande vid Åbo Akademi

1/2019

REDAKTIONEN

- Vilken icke levande person skulle du vilja träffa (verklig eller fiktiv)?

Jonathan Nyström Chefredaktör

Jannica West SOME-ansvarig, layout & skribent

Ronja Holmberg Webbansvarig & skribent

Elin Vidlund Skribent & layout

Vilma Jaakkola Skribent

Meri Lindström Skribent

Leonardo da Vinci!

Skulle vilja veta vad som försiggick i hans huvud!

Tove Jansson. För vem skulle inte vilja träffa henne?

Eleanor Roosevelt för att hon var under sin tid en stark förespråkare för kvinnors rättigheter och för jämställdhet.

Jag skulle vilja träffa Astrid Lindgren och tala om hennes syn på världen

Freddie Mercury, för att de skulle vara ashäftigt att träffa honom.

Hans Rosling. Väldigt klok och fiffig man, som skulle lära mig mycket!

Sofia Westling Foto, layout & skribent

Marina Stenbäck Skribent & Korrektur

Lucas Mattsson Skribent & Korrektur

Emil Kronberg Skribent

Saara Essén Webbskribent & Korrektur

Gustav Malmström Skribent

Kalle Johansson Illustratör

Jag skulle vilja gå bakåt i tiden och träffa Anne Frank och hjälpa henne och hennes familj att gömma sig.

Drottning Elizabeth II i början av hennes regeringsperiod för att höra hur hon tänkte då hon stod inför en karriär hon inte valt själv.

Ramsay Bolton- bara så att jag får slå honom på käften.

Hunter S. Thompson. Definitivt.

Motivering: orsaker.

Karl Fazer, bara för att säga tack.

Robin Williams. skulle villa prata med honom för att se hur hans syn på världen är.

Audrey Hepburn som 22 åring.. Cuz you know

HSJ

Henrik Street Journal ges ut av Merkantila Klubben Rf, ämnesföreningen för ekonomie studerande vid Åbo Akademi Domkyrkotorget 1 20500 Åbo E-post henrikstreetjournal@gmail.com 2 HSJ 1/2019

Chefredaktör Jonathan Nyström Ansvarig utgivare Elis Höckerstedt Omslagsbild Sofia Westling Henrik Street Journal är Merkantila Klubbens egen ärevördiga tidning.

Tidningen utkommer i regel fyra gånger per år. Upplagan är för närvarande ca 900.

Bidrag får gärna skickas till redaktionens e-postadress.

Tidningen ansvarar inte för inkommet, obeställt material.

Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra inkommet material.

För att få tag på redaktionen skriv förnamn.efternamn@abo.fi.

Har du flyttat och får inte hem HSJ längre? Gå in på Finlands Ekonomers hemsida och säkerställ att adressen som finns där är den rätta.

Henrik Street Journal finns även på internet på adressen: www.henrikstreetjournal.org

Innehåll 4 5 6 7 9 10 11 12 14 16 18 20 24 26 28 29

Ledaren SO har ordet Nyheter & aktuellt Hälsningar från Tavastgatan 22 En okänd framtid, kyllins hälsning Kändisar kors och tvärs Hur ekologisk är din vinflaska?

Hur ska man få pengarna att räcka till?

Zero waste - en skräputmaning Bli pol kand på ett uppslag MKiternas riksdag När jag blir stor ska jag bli...?

Fråga Jonas Styrelsen 2019 Ett enastående utförande MK i bilder

3

Ledaren Livet är fullt av val.

Varje dag måste man välja vad man ska ha på sig, vad man ska äta och vad man ska göra under dagen. Ibland känns val oöverkomliga och stora, ibland märker vi inte ens att vi har gjort ett val. Var ska jag jobba på sommaren?

Vad ska jag välja för kurser för att få det bästa möjliga jobbet? Vart ska jag åka på utbyte?

För en person som mig, som har otroligt svårt att ens välja mellan glassar i frysdisken eller vilken Disneyfilm jag ska se på en veckoslutsmorgon, är det bra att påminna sig själv om att alla val inte måste vara bra val. Det är okej att ångra sig och det är okej att välja fel. Hur lärorikt hade livet varit om man bara valde rätt hela tiden?

Ofta är klichéer klichéer för att de innehåller en liten gnutta sanning. Lär er av era misstag och dåliga val.

Ibland kanske ett val leder till en mindre katastrof.

Och? Då har du lärt dig att välja bättre nästa gång och undvika att hamna i samma katastrof pånytt.

Det finns så mycket vi kan stressa över och som vi konstant känner press över. Låt oss inte låta våra egna val vara en del av stressen.

På tal om val har väl ingen missat att det är valår när politikerna börjar kasta runt sig löften härs och tvärs?

4 HSJ 1/2019

Läs om hur Finlands riksdag skulle se ut om MKiterna fick bestämma på sidan 18. Men hur fungerar riksdagsvalet egentligen? Bli politices kandidat på några minuter och lär dig det på sidan 16!

Många unga väljer mera ekologiska alternativ hela tiden. Du kan lära dig hur du väljer den mest ekologiska vinflaskan på sidan 11 och på sidan 14 berättar Gustav om hur det var att försöka sträva till att leva utan avfall en vecka.

Hoppas ni njuter av årets första HSJ och att ni gjorde rätt val i att välja mig till chefredaktör 2019, tack för förtroendet...yikes! ps. ni har väl inte missat att HSJ-webben är aktiv igen? Gå in på www.henrikstreetjournal.org för att se redaktionens första inlägg!

Jonathan Nyström, chefredaktör

SO

har ordet!

”Kom ihåg att börja söka sommarjobb i tid!”

Ah, denna mening har man fått höra redan i flera år och varje år verkar det vara lika svårt. Även om man börjar i tid med att piffa upp sin CV och leta fram lockande arbetsplatsannonser blir det varje gång ett jäkla arbete och förvirring när sista ansökningsdatumen närmar sig. Och vad gör man sen när man kommer till nästa steg, hur skall man förbereda sig då?

Samma sak gäller då man börjar på något nytt, i mitt fall ordförandeskapet. Även om jag redan planerat detta sen förra årets januari då jag ställde upp som vice-ordförande och även om jag efter själva valet i oktober haft nästan tre månader på mig att förbereda den första månaden på nya året, slog januari mig med häpnad. Så mycket att göra, personer att kontakta, möten att delta på och så vidare.

Ja, och sen skall man ju söka sommarjobb också.

Före jag började skriva detta satt jag och försökte besvara tre videointervjufrågor, där längden på svaren skulle vara en minut per fråga. Tja, inte tog det mer än fyrtio gånger den tiden... Men så är det emellanåt, saker som du tror ska gå smidigt och snabbt gör inte det. Ibland måste man använda lite mera tid så att resultatet blir sådant som man önskat sig.

Senare i vår kanske man kommer att fråga sig själv: Var det värt att skicka tiotals arbetsansökningar och använda över två timmar på tre stycken en minuts videointervjusvar? Jo visst var det, för vid sidan av att man lär sig så gör man en satsning på sig själv och på något man bryr sig om.

Samma sak gäller då man satsar på vad som helst nytt: Högst troligen hade du inte bestämt dig för att göra detta om du inte på riktigt ville det, så kom ihåg att använda din tid och satsa på saken. Genom detta når du resultat som du själv strävat efter - oberoende om det är frågan om en sommarjobbsplats eller ett lyckat år, det spelar ingen roll!

Elis Höckerstedt, styrelseordförande

Det är en sak jag strävar efter detta år: Att lägga tid på saker så att resultatet blir det bästa möjliga. Vid sidan om styrelsens egna mål, som innehåller bland annat en ökning av antalet alkoholfria medlemsevenemang och en satsning på höstens kårval, har vi också nya saker på kommande. MK:s nya strategi skall presenteras på hösten och strategigruppen har redan kommit bra igång, så håll ögonen öppna för uppdateringar! Dessutom planerar vi på att förnya vår hemsida och det är en annan grej som jag önskar se bra resultat i.

5

NYHETER

& AKTUELLT Nya redaktionen är här!

De viktigaste nyheterna

Den nya redaktionen för HSJ är här, med chefredaktören Jonathan i täten!

Här kommer redaktionen presentera några av de mest nämnvärda nyhetsrubrikerna vi kommit över.

För att lära känna redaktionen kan du gå in på vår instagram @henrikstreetjournal, där vi har sparat Instagram-stories om oss alla. Följ även med oss på Facebook, Henrik Street Journal, eller på vår egen hemsida henrikstreetjournal.org.

◆◆ Man misstänks för lindrig skadegörelse – bröt en dillkvist och lade tillbaka krukan på butikshyllan.

◆◆ Förra årets sämsta produkter: En köksfläkt utan sug, ◆◆

Nytt i tv-soffan 2019 kommer att vara ett år av nya filmer, speciellt för oss med barnasinnet kvar!

Många nygamla filmer kommer att ges ut, såsom Dumbo, Aladdin, Frozen 2 och inte minst Lejonkungen!

För andra finns det också mycket att njuta av i tv-soffan, bland annat Mary Poppins Returns samt Orange Is The New Black, Game of Thrones och Suits på seriefronten.

Utöver allt detta har KAJ.s succémusikal Gambämark publicerats på Arenan! Dessutom finns musiken där man hittar musik, för oss som blivit diagnostiserade med KAJ-hysteri.

◆◆ ◆◆

en robotgräsklippare som både klipper fötter och gräs samt en ekologisk pasta med höga halter bekämpningsmedel.

10 ställen i ditt hem som du städat fel i hela ditt liv (redaktionen undrar om det inte krävs att man städar innan man kan städa fel…)

Man döms till vård efter parkeringsilska.

Förälskelse i luften på Högholmen. På Högholmens djurpark är det vårkänslor i luften när en ensam myskoxe efter en lång väntan äntligen har fått en ny hjärtevän.

Världens äldsta man död. Masazo Nonaka, 113 år gammal, dog i sitt hem i Japan i början av detta år. Nonaka gillade att titta på sumobrottning och äta sötsaker.

minskatt.fi

Detta leder även till att den efterlängtade skatteåterbäringen kommer att landa på bankkontot redan i augusti för de flesta i år. Utöver det kan skattekortsändringar och beställning av nytt skattekort numera skötas över nätet.

Den nya tjänsten innebär även att man betalar samma skattesats på allt man förtjänar, så för er MK:iter som har flera arbeten är detta en god nyhet!

6 HSJ 1/2019

Skribent & layout: Jannica West

Från och med årsskiftet är det lättare att sköta sina skatteärenden, tack vare den uppdaterade nättjänsten minskatt.fi.

HÄLSNINGAR FRÅN TAVASTGATAN 22 Kära MK:iter, I sittande stund styrs mina tankar mot framtiden och våren, och därmed också de kommande valen där studerande har en ytterst viktig roll i hur slutresultatet kommer att se ut. Många studeranden lämnar sin rösträtt oanvänd trots att man hört otaliga gånger hur viktigt det är att rösta, men varför? Det tog mig själv också nästan 24 år, innan jag förstod den verkliga vikten av hur ytterst viktigt det är att använda sin rösträtt. Vi unga måste engagera oss mera i politiken, det är vår framtid som står på spel. Åbo Akademis Studentkår samarbetar tätt med de andra högskolorna i Åbo och sammanlagt har vi ca 40 000 studeranden, vilket är ungefär en femtedel av Åbos befolkning.

Tänk er vilken slagkraft vi har om vi fortsätter arbeta mot gemensamma mål, tillsammans. Universitetens studentkårer och högskolornas studerandekårer i Åbo har tillsammans bildat ett kommunalpolitiskt samarbetsorgan, Grupp 40 000, där de gemensamma målen är att stärka delaktigheten i kommunens politik och öka röstningsprocenten hos unga.

Universiteten och studentkårerna i Åbo har tillsammans gjort upp en lista med ämnen som vi anser att måste beaktas vid beslutsfattande. Denna lista presenterades för riksdagsledamöter och ministerier i januari. Som det centrala lyftes upp vikten av användandet av den kunskap som existerar inom universiteten, då vi vill bygga en hållbar framtid. Klimatförändringen är en av de viktigaste globala utmaningarna och där räcker inte endast enskilda åtgärder, utan det krävs övergripande problemlösning. Utan tillräcklig kunskap kan inte klimatförändringen bekämpas.

tänka om. Universiteten bör säkerställas tillräcklig finansiering så att högklassig utbildning och forskning kan garanteras.

Merkantila klubben är den största ämnesföreningen vid Åbo Akademi och erhåller därmed en ytterst stor potential att påverka och säkerställa att er röst blir hörd. Vi på studentkåren önskar därför att samarbetet skulle ytterligare utvecklas och att MK:iter aktivt skulle visa intresse och delta i studierelaterade frågor. Åbo Akademis Studentkårs styrelse har en nära kontakt med akademins ledning, men också med andra beslutfattare på såväl kommunal som nationell nivå och vi för aktivt fram studerandes åsikter och bevakar intressen.

Som de flesta vet (eller ja, ingen har väl kunnat undgå) fyller vår studentkår 100 år och detta jubileumsår kommer stärka gemenskapen bland medlemmarna - kåreniterna. Studentkåren finns till för alla medlemmar, alla som studerar på Åbo Akademi.

Detta jubileumsår kommer firas med pompa och ståt, och jag ser gärna så många MK:iter som möjligt på festligheterna. Året kommer bli minst sagt legendariskt!

Kom ihåg att rösta. Tillsammans kan vi påverka framtiden, men det kräver allas bidrag!

Anna Oksanen Styrelseordförande Åbo Akademis Studentkår

De finländska universiteten tillhör utan tvivel de bästa i världen och därför bör universiteten ha de resurser och färdigheter som krävs för en fortsatt utveckling. Tyvärr kommer den nya föreslagna finansieringsmodellen för universiteten att minska på basfinansieringen, vilket kommer hindra utvecklingen inom många områden. Denna finansieringsmodell kommer missgynna utbildningen och därmed skulle det vara nyttigt att

7

Ligg steget före.

Vi coachar dig i ditt nästa steg och skapar ett bättre arbetsliv.

Ta tag i din framtid: ekonomit.fi/sv

Din karriärpartner.

8 HSJ 1/2019

En okänd framtid

Året har startat med buller och fart och de första veckorna har innehållit bl.a. intro-dagarna, första höllin med det nya konceptet samt ett alldeles strålande KyPä! Fastän denna sidas KyPä-bilder tar oss tillbaka till den underbara KyPä-stämningen, vill jag ändå rikta blickarna framåt.

Början av året och dess händelser har alla haft ett liknande karaktärsdrag: Varierande talturer om framtiden. Inom en dryg månad har jag hört på bl.a.

Minna Koskelo, Perttu Pölönen, Petri Rajaniemi och Arto O. Salonen, (Kyllin tipsar: Lönar sig att hålla ett öga på dessa figurer), och deras funderingar och sätt att förhålla sig till framtiden.

När man tillägger Niord-bladets nyaste upplaga och dess intervju med futuristen Niko Herlin gällande ekonomernas framtid, förstod jag att var och en av oss ibland borde stanna upp och tänka på vad framtiden hämtar med sig.

Niko Herlin anser i Niords artikel att framtiden för ekonomer och ledare är ljus, speciellt för dem med en förmåga att vara kreativa och frångå sina rutiner.

Perttu Pölönen, som bl.a. har uppfunnit MusicClock och studerat i NASA:s Singularity University, anser att vårt läge i Finland är så bra och skön att vi inte kräver tillräckligt mycket av oss själva, och inte tänker tillräckligt stort. De allra största innovationerna sker först då när vi är tillräckligt trötta och frustrerade på det gamla. Är detta verkligen ett problem?

Det är dock ett faktum att framtidens arbetsuppgifter kommer att vara annorlunda i relation till hurdana de är idag. Arto O. Salonen nämnde under KyPä att i framtiden består vårt värde på arbetsmarknaden, istället för av våra färdigheter, av hur andra människor ser oss som personer. Då automa-

tiseringen och robotiseringen skrider allt snabbare framåt, anser Salonen att det blir viktigare att vara en “bra typ” än att vara begåvad i mekaniskt arbete.

Det har beräknats att antalet förmän sjunker i framtiden, men att det behövs fler ledare än förr. Då hierarkierna avslutas blir ledarens jobb att fungera som en mentor, och den som får fram potentialen, dvs. det allra bästa i sina arbetare. Med tanke på dagens läge verkar det här vara en absurd begäran för vissa.

Både Herlin och Pölönen nämnde att vi borde satsa hårt på mjuka egenskaper och i synnerhet förändringskompetens.

Vi borde lära oss att vara flexibla och “skaffa rutinen” att konstant ändra och utkomma våra rutiner och vårt sätt att göra saker. För övrigt är emotionell intelligens och empati de absolut viktigaste egenskaperna för framtidens ledare. Är det här något du redan behärskar, eller borde du kanske utveckla ditt eget kunnande till en ny nivå?

Första framtidsdagen ägde rum i Finland 1.3., kanske du redan hört eller läst om fenomenet? Ifall du vill läsa mer om ämnet kan du ta en titt på tulevaisuuspaiva.fi. Jag är lycklig då jag får jobba för en organisation som vågar ifrågasätta det som görs och på vilket sätt. 14 april är ett steg att påverka Finlands framtid - nämligen riksdagsvalet. Finlands Ekonomers mål för regeringsprogrammet är bl.a. reformen för livslångt lärande och att säkerställa framtida kunskaper i arbetslivet.

Mera kan du läsa på ajatuksetteoiksi. ekonomit.fi.

Se till att du använder din möjlighet att påverka, kom ihåg att rösta!

Framtidsteser: Framtiden kan inte förutspås, det finns en otalig mängd olika framtidsscenarier.

Framtiden kan påverkas - det är en påföljd av våra beslut och handlingar.

Framtiden är inte någonting man ger åt oss - den skapas, tillsammans.

Vad har du gjort idag och hur påverkar det framtiden?

Er Kylli, Viivi Koivuniemi

Viivi Koivuniemi

viivi.koivuniemi@ekonomit.fi Kylli Åbo Akademi @abokylli

9

KÄNDISAR KORS OCH TVÄRS

Alla ord i korsordet är efternamnet på en mer eller mindre känd person!

Lodrät

Vågrät

1. Paula och Kylli-Viivi

4. Komiker och rum i ASA

2. Skådespelare vars regissörsdebut blev nominerad till åtta

6: Talkshow-värd, också känd som ”Drottningen av media”

Oscars (2019)

7. Engelsk kryddig fashonista

3. Busskämpe som inledde kampen mot rasism i USA

9. MK:s senaste stormästare

5. Finsk tonårstjärna som numera sjunger på

11. Skrev om Juha, Benjamin och Rasmus

engelska

13. The Fresh Prince

8. Skrev känd dagbok

14. ÅAS hedersmedlem nummer 1

10. Världens första kvinnliga försvarsminister

15. Känd kvinnlig advokat, gift med

12. Vunnit Nobelpris i två olika vetenskaper

skådespelare

13. Ryktas att hon sjunger om “Starbucks Lovers”

10 HSJ 1/2019

HUR EKOLOGISK ÄR DIN VINFLASKA? I dagsläget är allt vi konsumerar ett ställningstagande – vi röstar om konsumtionsvanor och utbud med våra pengar. De flesta har börjat vakna till realiteten av klimatförändringen men vet kanske inte hur de kan påverka, eller hur de borde ändra sina konsumtionsvanor för att köpa mer klimatsmart. Som studeranden har vi dessutom en budget att hålla. För att hjälpa er med klimatångesten har HSJ nu tagit reda på hurdant vin du borde köpa för att vara klimatsmart – är det bara ekologiskt vin som gäller?

Vad orsakar utsläppen?

Enligt Alko ansvarar förpackningen för ungefär 40 % av koldioxidutsläppen för vin och öl.

De största utsläppen orsakas av den traditionella glasflaskan. Glasflaskor orsakar mycket utsläpp både på grund av sitt tillverkningssätt (tillverkning av glas kräver en temperatur på ca 1500 grader) och på grund av dess tyngd (ökar transporternas miljöbelastning).

Om transport skriver Alko att flygtransport belastar miljön mest, medan det skonsammaste alternativet är båttransport. Gällande landsvägstransport orsakar långtradare mer utsläpp än tåg. Denna aspekt kan vi tyvärr inte påverka allt för mycket, men det är dock värt att påpeka att i proportion är de sista kilometrarna konsumenten kör med privatbil ofta de mest belastande för miljön.

Hur kan du minska utsläppen som orsakas i samband med din vinkonsumtion?

Välj rätt förpackning, och återvinn den!

En ekologisk förpackning är både lätt i tyngd och återvinningsbar. För flaskvin är det miljövänligaste förpackningsalternativet PET-plast. En PET-plastflaska orsakar 245 gram koldioxid/liter. utsläpp, medan den traditionella vinflaskan orsakar 675 gram koldioxid/liter. PET-flaskans miljövänlighet förklaras bland annat av att det krävs mindre energi att tillverka en PET-flaska än en glasflaska, och om den dessutom tillverkas av återvunnen plast är dess koldioxidutsläpp ännu mindre. Om du ändå inte vill välja plast, håll ögonen öppna efter lättare glasflaskor (Alko har märkt ut dessa med symboler) eller köp lådvin, då en större förpackning oftast är miljövänligare.

•

Välj ett miljövänligt transportmedel till och från Alko (gå, cykla eller åk kollektivtrafik)

• Välj vin i en lätt förpackning som går att återvinna • Efter att du tömt vinflaskan/-lådan, återvinn förpackningen rätt

Alko noterar även att ekologiskt vin inte automatiskt är det bästa alternativet för klimatet, även om den är skonsammare för den omedelbara miljön och dess ekosystem.

Skribent: Ronja Holmberg

11

Hur ska man få pengarn För en studerande kan våren vara svår ur ett ekonomiskt perspektiv, när sommarjobbspengarna sedan länge är borta.

Därför har HSJ-redaktionen här sammanställt lite olika sätt att få de ynka stålarna man har att räcka till för resten av skolåret.

När du handlar är det billigare att gå till en större Citymarket (t.ex. Kuppis) eller Lidl istället för din lokala närbutik.

Dessutom får du lite extra motion på sidan om.

Betala dina räkningar i tid så undviker du förseningskostnader.

Om du studerar till kandidatexamen eller magisterexamen, kom ihåg att du får ett stipendium automatiskt om du får ut papprena i tid.

Du kan spara pengar genom att mealpreppa för den kommande veckan och göra en inköpslista innan du besöker butiken.

12 HSJ 1/2019

Kom ihåg att söka stipendier, till exempel HHÅA:s stipendier som man kan söka en gång på hösten och en gång på våren. Chansen att få stipendium är väldigt hög ifall du håller rekommenderad studietakt.

Ifall du gillar excel, bygg upp en budget så du kan följa med hur mycket pengar du spenderar och på vad. Som blivande ekonomer är det bra att öva på att sätta upp och följa en budget.

na att räcka till på våren?

Skribent: Vilma Jaakkola Bild: Kalle Johansson Layout: Jannica West

Drick hellre en extra på förfesten istället för att köpa flera dyra drinkar i baren.

Om det är du som ordnar förfesten får du dessutom behålla panten.

Spara t.ex. småmynt i en spargris, det är alltid roligt att “hitta” pengar sedan då du tömmer den.

Om du i god tid vet att du ska åka någonstans, köp buss-, tåg- och flygbiljetterna så tidigt som möjligt så får du dem vanligtvis billigare än om du köper dem i sista minuten.

Gå aldrig till butiken hungrig, då slutar det lätt med att man köper chips eller choklad som man egentligen inte skulle ha.

Satsa på att köpa butikskedjornas egna märken, t.ex.

Rainbow eller Pirkka, i stället för dyrare nischade varumärken.

Skillnaden i kvalitet är oftast inte så stor och ibland har märkena till och med samma leverantör, så “same shit different name” med andra ord.

Utnyttja erbjudanden och köp torrvaror som du använder mycket av i större mängder.

Genom att ladda ner Frankappen har du en uppsjö av erbjudanden nära till hands.

Om det ändå krisar, kom ihåg att du kan ta studielån.

13

ZERO WASTE - en skräputmaning Det är söndag kväll, klockan är 22 och jag börjar inse att jag imorgon måste ändra min livsstil totalt. Jag googlar frenetiskt på hur man skall bli Zero Waste på en vecka. Tips, tricks och fällor snurrar runt på datorn. “Äsch, jag tar det som det kommer” tänker jag och byter till Netflix.

Regler:

◆◆ Plast = förbjudet ◆◆ Saker som inte går att återvinna = förbjudet ◆◆ Inte konsumera annat än det som behövs ◆◆ Kompostera allt jag kan ◆◆ Spara allt skräp i en glasburk.

Måndag morgon kom. Jaha, morgonmålet blev gröt. Jag inser samtidigt att jag kommer äta väldigt mycket gröt denna vecka. Mitt skräp bestod än så länge bara av kaffesump som jag komposterade (komposten är en glasburk). Jag bestämde mig även för att jag skulle äta studentlunch istället för att ta med eget. Detta skulle jag följa hela veckan, fastän jag inte är helt säker på om det var en sak som var på den ”förbjudna listan”.

Dagen ägnades åt studier, och runt kl 15 började jag planera min inköpslista. Det var bland det svåraste jag gjort då man nu måste tänka ut hela konsumtionen. Jag måste ha någonting att äta: Grönsaker, frukt, havremjölk till gröten och avokado (för man måste ju ha det i sin meny om man bryr sig om miljön). Jag tog med min tygkasse och gick iväg.

Första stoppet: Food Market i Stockmann. Jaha, grönsaksavdelningen är en plastavdelning. Jag måste ta en komposterbar påse för att sätta alla grönsaker och frukt i, då de inte sålde flergångspåsar (är det ett ord?). Min matkorg fylldes extremt långsamt, all sallad var ett nej, gurka var ett nej och så fortsatte det. Jag hittade tomat, avokado, äpplen, apelsiner och en paprika. Nu skulle jag köpa någonting att äta med grönsakerna. Då såg jag det, laxen som var så billig. Jag gick till fiskdisken och

14 HSJ 1/2019

frågade om jag kunde få laxen i vanligt tidningspapper (svaret var jo) och nu hade jag två bitar lax. Därefter hämtade jag havremjölk och ägg.

Stopp nummer två: Ruohonjuuri. Min tvål var slut, så då var ju nästa steg att gå och köpa en handtvål. Hittade en olivtvål helt utan plast. Jag införskaffade även en Eko-diskborste.

Middag 1-3: Laxpasta. Okej, detta var ju ingen nyhet. Jag stekte min lax, kokade pastan jag hade i skåpet, blandade med lite avokado, tomat och pesto. Blev en lite underlig blandning, men smakade okej. Stoppade resten in i en plastskål (lol) och in i kylskåpet. Därefter gick min kväll åt att förbereda mig på tisdagens vikariat i ett lokalt lågstadium.

Mina morgonmål bestod av gröt, någonting jag lärt mig att hata under tjänstgöringen, så mina dagar började inte så jättebra.

På tisdag kväll köpte jag en fruktpåse som går att återanvända (kostade 80 cent, värt det), så det första jag gjorde var att köpa några semlor så jag skulle kunna byta bort gröten. Dessutom måste jag lägga till att bara för att man använder en ekologisk diskborste blir det inte roligt att diska.

I efterhand måste jag säga att det var en mycket lärorik vecka, alla vet ju att vi måste göra oss av med överdriven konsumtion av plast och annat onödigt, men det hade inte slagit mig tidigare hur beroende vi är av plast.

Jag tänker testa detta igen på sommaren, då man kan gå till torget och köpa allting billigare och utan plast. Redan nu kan jag säga att det är otroligt svårt att leva Zero Waste i Finland på vintern. Nu var det väldigt svårt att köpa grönsaker och mat överlag som inte har plast runt sig och är närproducerad.

Mina kompostburkar vet jag inte vad jag skall göra med då jag inte har en äkta kompost och inte mitt husbolag heller.

En vecka Zero Waste räckte för att jag skulle minska min plastförbrukning allmänt. Det som stannade kvar hos mig efter denna vecka, var min fruktpåse, tygkassen, inga mer engångskaffemuggar och ett allmänt förminskat konsumerande. Dessutom skall jag försöka förminska mitt koldioxidavtryck.

Det är onsdag kväll och jag försöker komma på hur jag kan köpa öl så miljövänligt som möjligt. Svaret var relativt lätt, lösa burkar. Barer är också lätta att leva Zero Waste i, så länge man inte får engångsstop.

Det är torsdag och jag har nästan försovit mig. Dricker vatten och sveper ned en burana, lets go. Jag måste säga att jag har haft väldigt svårt att hitta ”regler” för vad man inte får göra på Zero Waste. Hur är det med luncher?

Senare på torsdag eftermiddag och mina middagar är ganska simpla. Jag tror att det skulle vara mycket lättare att vara Zero Waste på sommaren, då man kan köpa grönsaker från torget.

Nu är grönsaksutbudet ganska litet och plastigt. Det lättaste att anpassa sig till såhär 4 dagar in i utmaningen är att skippa engångsmuggarna. Tygkassen måste man säkert vänja sig vid, men den fungerar riktigt bra.

Fredag, morgonmålet är gröt igen. En banan med i gröten så får den lite godare smak, bananskalet i komposten och sedan iväg till ÅA för att jobba på redovisning. Köpte en till kopp kaffe i Fänriken, porslinsmugg förstås. Studentlunch igen, ärtsoppa. Min Zero Waste-vecka har inte gjort mig till vegan, då jag inte hittar tillräckligt med ingredienser för att äta mångsidig mat.

Visste du: ◆◆ Ett mail bidrar med 4 gram CO2 ◆◆ Ett sms bidrar med 0,014 gram CO2 ◆◆ Att diska med rinnande varmt vatten bidrar med 540 gram CO2 ◆◆ En disk i 55°C i diskmaskin bidrar med 770 gram CO2

Efter en vecka kan jag inte säga att hela mitt liv förändrats, men däremot har jag börjat fundera på hur jag konsumerar och använder plast. Det sägs att det krävs 21 dagar för att skapa en vana, men till Zero Waste-livsstilen krävs det nog en längre övergångstid.

Jag rekommenderar alla varmt att åtminstone fundera på att behöver ni verkligen ta den där kaffekoppen som takeaway, behöver ni faktiskt köpa paprika inlindad i plast eller borde man undvika att köpa rött kött. Det är lätt att ändra på småsaker och i det långa loppet är det de små sakerna som spelar roll. Skribenten kommer alltså fortsätta att minska på sitt skräp.

Skribent: Gustav Malmström Layout: Jannica West

Det är lördag och jag äter gröt till morgonmål, mina maträtter har till stor del bestått av gröt. Min kväll består att att gå på Egentliga Finlands idrottsgala. Vann biljetter dit så då sparar jag ju pengar om jag far dit och äter gratis mat istället för att köpa egen.

Söndagen var ganska lugn, lättad att veckan är över för nu kan jag börja äta lite mer mångsidigt. Dagens måltider var frukt och gröt till morgonmål, ingen lunch och bjuden på mat till middag.

15

Bli pol kand* på ett uppslag

*Egentligen heter det politices kandidat men det är så svårt att stava rätt så det lär man sig först under magisterstudierna

Skribent: Marina Stenbäck Layout: Jannica West

Finlands riksdag i ett nötskal 200 ledamöter • 199 ledamöter + 1 talman • Talmannen röstar inte • Riksdagen stiftar lagar och övervakar regeringens arbete Ledamöterna väljs från 13 valkretsar • Valkretsarnas storlek utgår från hur stor andel av landets befolkning som bor i valkretsen.

• • • • • • • • • • • • •

16 HSJ 1/2019

Helsingfors valkrets: 22 riksdagsledamöter Nylands valkrets: 35 riksdagsledamöter Egentliga Finlands valkrets: 17 riksdagsledamöter Satakunta valkrets: 8 riksdagsledamöter Tavastlands valkrets: 14 riksdagsledamöter Birkalands valkrets: 19 riksdagsledamöter Sydöstra Finlands valkrets: 17 riksdagsledamöter Savolax-Karelens valkrets: 16 riksdagsledamöter Vasa valkrets: 16 riksdagsledamöter Mellersta Finlands valkrets: 18 riksdagsledamöter Uleåborgs valkrets: 18 riksdagsledamöter Lapplands valkrets: 7 riksdagsledamöter Landskapet Ålands valkrets: 1 riksdagsledamot

Vem får rösta? Alla 18 år fyllda finska medborgare är röstberättigade i riksdagsvalet. Du röstar på kandidater uppställda i den valkrets till vilken du hör. Valkretsen du röstar i och i vilken vallokal du ska rösta bestäms på basen av vilken adress du är skriven på den 22.2.2019. Finska medborgare bosatta utomlands röstar i den valkrets där de bott före de flyttat utomlands.

När kan man rösta?

• Valdagen är 14.4.2019. I riksdagsval är valdagen alltid tredje söndagen i april.

• Förhandsröstning i Finland 3-9.4.2019 • Förhandsröstning utomlands 3-6.4.2019 Var får jag rösta?

Förhandsröstning: På vilket förhandsröstningsställe som helst. På valdagen: Endast i din egen vallokal.

I vilken vallokal du röstar står på röstkortet som skickats hem till varje röstberättigad finländare.

Vad behöver jag med mig för att rösta?

• Identitetsbevis. Körkort, id-kort eller pass duger.

• Du behöver INTE ha med röstkortet för att rösta.

Hur ställer man upp i riksdagsvalet?

• Du måste nomineras av ett registrerat parti eller en valmansförening för att ställa upp i riksdagsvalet.

• En valmansförening kan i riksdagsvalet grundas av 100 röstberättigade personer från den valkrets i vilken kandidaten ställer upp.

Proportionella val? Vad är det?

Alla röster som getts i en valkrets till samtliga kandidater inom samma parti, valmansförening eller valförbund räknas ihop och bildar jämförelsetal som fördelas mellan kandidaterna i partiet/valmansföreningen/ valförbund enligt hur stor andel av rösterna de fått. Det avgörande för om kandidaten blir invald eller inte är alltså vilket jämförelsetal hen får.

Den kandidat i ett parti/valmansförening/valförbund som fått flest personliga röster får alla partiets/valmansföreningens/valförbundets röster som jämförelsetal.

Den kandidat i partiet/valmansföreningen/valförbundet som fått tredje mest röster får ett jämförelsetal som motsvarar en tredjedel av partiets/valmansföreningens/ valförbundets totala antal röster.

Den kandidat i partiet/valmansföreningen/valförbundet som fått fjärde mest röster får ett jämförelsetal som motsvarar en fjärdedel av partiets/valmansföreningens/ valförbundets totala antal röster.

Det här systemet fortsätter på samma vis tills alla kandidater blivit tilldelade ett jämförelsetal.

Samtliga kandidater i valkretsen, oberoende av parti/valmansförening/valförbund, rangordnas enligt sitt jämförelsetal. Räknat från de kandidater med högst jämförelsetal väljs lika många kandidater in i riksdagen som det finns mandat i valkretsen.

Den kandidat i partiet/valmansföreningen/valförbundet som fått näst mest röster får ett jämförelsetal som motsvarar hälften av partiets/valmansföreningens/valförbundets totala antal röster.

17

MKiternas Riksdag Valet 2019

Med tanke på alla val som kommer att gå av stapeln under året - riksdagsval, EU-val, kårval i höst och möjligen landskapsval (beroende på SOTE-reformen) tyckte vi i redaktionen att det skulle vara spännande att se hur MKiterna uppger att de kommer att rösta. Vi börjar med det närmast förestående valet, nämligen riksdagsvalet.

I år är den egentliga röstningsdagen 14.4.2019. Förhandsröstningen sker i Finland 3-9.4.2019 och utomlands 3-6.4.2019. Resultaten bekräftas 17.4.2019.

Vi frågade 10 frågor gällande valen och fick 62 svar. Frågorna fanns att besvara online och vi delade enkäten på HSJ:s och MK:s kanaler. Frågorna innehöll flervalsfrågor, möjligheten att skriva ett eget svar, eller att välja ett av alternativen. Här nedanför har vi sammanställt resultaten från vår undersökning. Svaren som betraktades i enkäten kom in under tidsperioden 4.2-22.2.2019. Ålder? Över hälften av respondenterna var mellan 21-23 år gamla. En tredjedel var mellan 24 och 26 år gamla. Sju stycken var mellan 18-20 år och två stycken av respondenterna var över 30 år.

Kön? 30 kvinnor och 31 män svarade på enkäten. En av respondenterna ville inte uppge kön.

Har du röstat i tidigare riksdagsval? 77,4% har röstat i tidigare riksdagsval, det vill säga 48 stycken. 14 stycken har inte röstat i tidigare riksdagsval. Åtminstone sju av dessa hade inte rösträtt i valet 2015 (Åldersklassen 18-20 år).

Vilket parti tänker du rösta på i år? I år tänker nästan 40 % rösta på SFP, som tvåa blir Samlingspartiet med 16 röster (26,7%) och drygt 18 % vet inte ännu vem de tänker röstar på.

Två respondenter meddelade att de röstar på Sannfinländarna och två andra uppgav att de kommer rösta på Liike Nyt! En svarade att valet står mellan Samlingspartiet och SFP.

18% ca 40%

Tänker du rösta i riksdagsvalet 2019? Alla 62 stycken svarade att de tänker rösta i det kommande riksdagsvalet! Wow! Vilket parti har du röstat på tidigare (om du röstat)?

Exakt hälften meddelade att de röstat på SFP i tidigare val. Över 30 % hade röstat på Samlingspartiet. Tre stycken av respondenterna har röstat på Sannfinländarna och en på Piratpartiet. Sex stycken uppgav att de inte har röstat tidigare.

26.7%

I vilket valdistrikt röstar du? Lite under två tredjedelar (40 st) av de som svarade på enkäten meddelade att de röstar i Egentliga Finland. Det näst största valdistriktet bland MKiterna var Nyland (10 röster) och därefter Helsingfors valkrets (5 röster). Några av de tillfrågade kommer också att rösta i Vasa (3 st), på Åland (2 st) och Tavastland (1 st). Endast 61 personer svarade på denna fråga.

Röstar du på din gamla hemort eller på studieorten? Nästan hälften, 30 stycken (49,2 %) av de som svarade kommer rösta på studieorten vilket vi antar vara Åbo. 31,1 % (19 st) röstar på hemorten och 19,7 % (12st) har svarat att studieorten är den “gamla hemorten”. Endast 61 personer svarade på denna fråga.

Hur väljer du din kandidat? Hälften av respondenterna har meddelat att partiet påverkar deras val av kandidat. Nästan 47 % väljer sin kandidat med hjälp av en valmaskin. En tredjedel har svarat att de röstar på någon de vet eller känner. På denna fråga kunde respondenterna välja flera alternativ.

Tänker du rösta på valdagen eller förhandsrösta? 69,4% tänker förhandsrösta och 30,6% tänker rösta på valdagen.

Skribent: Meri Lindström

18 HSJ 1/2019

19

När jag blir stor ska jag bli...?

MK-alumnernas väg in i arbetslivet

En servicechef!

Laura Sopen-Luoma började studera på magisternivå vid HHÅA år 2014. Före hon började studera vid HHÅA studerade hon till socionom (YH) vid Yrkeshögskolan Novia. Laura hade redovisning som huvudämne och informationssystem som biämne. Laura hade ett stort intresse för siffror, bokföring och ekonomiförvaltning. Även Åsa Jakas och Jaana Aaltonen var en bidragande orsak till att Laura trivdes med sina studier. Det som inte motiverade Laura lika mycket var skrivandet av gradu.

Laura rekommenderar redovisning till alla. Enligt henne behöver man det oberoende om man är kassör i en förening, VD för ett företag, controller, ekonomiansvarig osv.

Då Laura utexaminerades från HHÅA sommaren 2016 jobbade hon redan som bokförare på Rantalainen, ett företag som erbjuder ekonomiförvaltningstjänster runtom i Finland. Kort efter att hon utexaminerats blev hon utvecklingschef och har sedan sommaren 2017 fungerat som servicechef i Väst-Nyland och på Kimitoön.

Laura älskar sitt jobb eftersom hon ständigt får utvecklas. Hon jobbar med olika företags ekonomiförvaltning, processer, sakkunnigfrågor, interna processer och utvecklingsarbeten. Laura fungerar också som förman för sitt team av bokförare och löneräknare. ”Att jag kommit dit jag kommit idag beror på målmedvetenhet, företagsamhet, flexibilitet och viljan att ständigt utvecklas. Viktigt är såklart också en bra bas från den utbildning jag har.”

Ifall du vill kontakta Laura Sopen-Luoma angående studier, jobbmöjligheter eller dylikt så når man henne via adressen laura.sopen-luoma@rantalainen.fi.

En internationall headhunter!

Marcus Honkanen inledde sina studier vid HHÅA år 2000. Idag är han bosatt med sin familj i Hamburg och gillar att resa runt. Som huvudämne har Marcus läst organisation och ledning och som biämnen har han läst nationalekonomi, affärsjuridik och redovisning.

Marcus anser att redovisning och affärsjuridik, som även är viktiga inom bolagsstyrning, passade väldigt bra som biämnen. Valet av nationalekonomi var av rent samhällsintresse och Marcus läste tyska eftersom han tycker att språk är viktigt och för att han ville arbeta utomlands.

Marcus rekommenderar organisation och ledning för personer som kan tänka sig en karriär som konsult, general management eller om man vill grunda eget. Det bästa med org & led är att det egentligen inte utesluter något i arbetslivet och mycket beror på arbetserfarenheten man samlar under och efter studietiden.

Under studierna jobbade Macus med retail controlling på Conocophillips Inc. Idag arbetar Marcus som internationell Headhunter / Executive Search konsult. Han arbetade 10,5 år i Tysklands största HR-konsultbolag. Dessutom var han Partner & VD för kontoren samt affärerna i Ryssland, Polen och Norden och ledde internationella team i Norden och Tyskland.

Idag har Marcus sitt eget bolag sedan 3,5 år tillbaka. Företaget är specialiserat på att hjälpa nordiska och centraleuropeiska bolag med rekrytering på internationell nivå. Det som motiverar Marcus är hans kunder och hans team. Dessutom är han aktiv som investerare och rådgivare för startups (bland annat software produkter inom HR). ”Det som är attraktivt är att jobbet matar min nyfikenhet på ett bra sätt och ingen dag är likadan.”

Marcus anser att det är hans språkfärdigheter samt den långa arbetserfarenheten som gjort honom attraktiv på arbetsmarknaden. Genom att vara autentisk och fokusera på att hitta sin passion kan man hitta sitt drömjobb. Ifall man är intresserad av internationell konsultering och Executive Search vill Marcus att man hör av sig till honom på honkanenmarcus@gmail.com.

En marknadsförare!

Lucas Sahlgren började på HHÅA:s magisterprogram år 2015. Som huvudämne har Lucas läst organisation och ledning med internationell marknadsföring som biämne.

Enligt Lucas var det bästa med studierna diskussionsbaserade föreläsningar med professorer med bred erfarenhet och expertis. Lucas gillade även projektbaserade kurser där man fick testa sina kunskaper och idéer i praktiska fall.

Lucas anser att organisation och ledning kombinerat med internationell marknadsföring är en bra kombination för de som vill förstå helheter i affärsverksamhet och vill ha mångsidiga karriärmöjligheter.

Idag jobbar Lucas på F-Secure med global marknadsföring som går ut på att tillämpa och optimera olika digitala verktyg i den globala strategin. Lucas tycker att det är väldigt intressant och motiverande att jobba internationellt med cybersäkerhetslösningar för bl.a. banker, energibolag och andra viktiga organisationer i samhällets infrastruktur.

Lucas började jobba deltid då han skrev på sin gradu, och sedan kunde han smidigt börja arbeta fulltid när han blev färdig med studierna. Lucas anser att det är viktigt att samla arbetserfarenhet från egen bransch om möjligt redan under studietiden. Det spelar inte så stor roll om studierna förlängs en aning.

Lucas bästa tips för de som vill söka jobb är att vara en go-getter, sök aktivt jobb, inte bara jobb som är annonserade, ring och mejla företag som du är intresserad av. Gör ordentlig research på företaget så att du kan presentera hur du konkret skulle gå till väga för att lösa företagets problem. ”Bygg ditt nätverk, connecta med intressanta personer och rekryterare, gör en video-CV, delta i professionella diskussioner och bygg ditt personliga brand, så ska du se att din inbox fylls av headhunter-InMails, så kan du bara välja vart du far och jobba.”

En marknadsföringschef!

Linda Kullas är en MK-alumn som har studerat internationell marknadsföring som huvudämne samt organisation och ledning som biämne. Det som Linda minns med värme är de olika klubblokalerna man kunde hoppa emellan, att vara aktiv inom MK och styrelsen samt arbetet i fakultetsrådet. Linda valde marknadsföring eftersom hon ansåg att det var kreativt men samtidigt analytiskt. Under sina magisterstudier åkte Linda på utbyte till Köpenhamn där hon under ett år tog största delen av sina magisterkurser vid Copenhagen Business School.

Idag arbetar Linda som marknadsföringschef inom IT-branschen på företaget giosg.

Enligt Linda är IT-branschen krävande och hektisk, men definitivt givande. Fortfarande efter sju år lär sig Linda kontinuerligt nya saker och hennes område är marketing automation.

Lindas tips för att hitta arbete inom sin egen bransch är utöver att åka på utbyte även att ta kurser utanför ÅA. Färdigheter inom Indesign/Photoshop och online marketing är något som krävs för ”entry-level” positioner och gör arbetssökandet lättare. I slutskedet av studierna hade Linda en mentor som hjälpte henne att bestämma vad hon ville jobba med. Lindas bonustips för att ge ett bra svar vid arbetsintervjuer är att lära sig STAR-metoden (Situation, Task, Action, Result).

En projektkoordinator!

Jeanette Karlsson, som är gammal MK-styrelsemedlem, värdinna och PR-chef började studera vid HHÅA år 2011. Som huvudämne har Jeanette läst internationell marknadsföring med organisation och ledning som biämne. ”När man väl kom in i ämnet och förstod att marknadsföring är så mycket mer än bara reklam blev det bara intressantare och samtidigt mycket bredare och mer allmänbildande än vad jag först förväntat mig.”

På kandidatnivån läste Jeanette organisation och ledning som biämne, och det funkade enligt henne riktigt bra. Jeanette anser att ledarskap är något alla borde sätta sig in i, för att förstå arbetsmarknaden och människorna runt omkring en.

Till magistern läste Jeanette "Communication studies" under utbytet i USA, vilket funkade perfekt för en marknadsförare.

Jeanette skulle rekommendera marknadsföring till alla som är intresserade av en internationell karriär. Enligt henne passar studierna en som inte kanske är en "traditionell" ekonom som intresserar sig bara av siffror, utan är även mer intresserad av interaktioner mellan människor, beteende, men såklart intresserad av att bidra till företags framgång. Idag är Jeanette projektkoordinator i ett stort marknadsföringsteam på TBWA i Helsingfors.

Under studietiden gjorde Jeanette sin praktik i ett halvt år i Köpenhamn på en mediabyrå, och senare även sex månaders arbetspraktik i det team som hon idag har fast anställning i.

Möjligheterna till utveckling och att få arbetserfarenhet inom den egna branschen motiverar Jeanette inom hennes arbete. Det som har gjort Jeanette eftertraktad på arbetsmarknaden är hennes internationella erfarenheter och hennes flexibilitet. Jeanettes tips för någon som vill söka arbete inom egen bransch är att man inte skall ge upp efter ett nej, eftersom man kommer att få flera nej. Man skall också ta emot praktikplatser även om lönen är dålig, eftersom det lönar sig i längden, och inte stirra sig blind på den rekommenderade studietakten.

En belöningskonsult!

Wille Gripenberg började studera vid HHÅA år 2012. Som huvudämne har Wille läst nationalekonomi kombinerat med finansiering som biämne på kandidatnivå och informationssystem som biämne på magistersnivå. Valet av huvudämne baserade sig på intresset som uppkom under grundkursen.

Det som Wille anser att knöt ihop huvudämnet med biämnena var den matematiska aspekten. Mot slutet av kandidaten inriktade sig Wille på ekonometri och statistik, eftersom det var det han ville jobba med. Under de första studieåren fokuserade Wille mera på studielivet än själva studierna, men mot slutet motiverades han stort av att stärka sina framtida möjligheter på arbetsmarknaden och det gjorde han genom att fokusera på en nisch och satsa på vitsorden.

Enligt Wille erbjuder nationalekonomin möjligheter att vinkla sig mot flera olika håll. Nationalekonomi ger breda möjligheter inför arbetslivet som inte är för specifika.

Idag jobbar Wille som belöningskonsult för Korn Ferry. Han planerar bonusprogram för högsta ledningen till hela organisationer. Utöver det bygger han belöningsstrategier som motiverar anställda till bättre prestationer. Wille började på sitt jobb under slutet av våren då han blev färdig.

Han är väldigt nöjd med sitt arbete och känner att hans förväntningar har överträffats. Det som motiverar Wille i hans arbete är utmanande arbetsuppgifter och konstant utveckling.

Willes tips för dig som söker arbete: ”Försök definiera något som får dig själv att sticka ut i mängden. Alla är “motiverade, utåtriktade och flitiga”. Fastän det som du kan göra till din egen nisch i verkligheten inte är så konkret, så kan du sälja den idén som något som gör dig unik. T.ex. inom ditt eget huvudämne så kan du hitta någon nuvarande trend och berätta hur det motiverar dig nu och hur du vill arbeta med något tangerande i framtiden. En av de viktigaste sakerna en arbetsgivare vill se är motivation.”

En applikationskonsult!

Jean Salminen inledde sina studier vid HHÅA hösten 2006 och kort efter ryckte han in i militären.

Studierna fortsatte våren 2008.

Jean valde informationssystem som huvudämne eftersom han tyckte att det verkade som en intressant blandning av hans favoritämnen IT och ekonomi. Som biämnen läste Jean internationell marknadsföring och organisation och ledning. Marknadsföring läste han till största delen på NHH i Bergen.

Valet av biämnet marknadsföring var lätt eftersom marknadsföring och varumärken alltid har intresserat Jean.

Det bästa med studierna var enligt Jean alla människor och alla roliga minnen på MK samt utbytesperioden i Norge. Mindre trevliga minnen från studietiden är MinPlan, Blackboard och andra inskrivningsritualer.

Det som fungerade som ett bra incitament i studierna var möjligheten att äntligen komma ut i arbetslivet och därmed slippa leva på nudlar.

Jean skulle rekommendera informationssystem för personer som har ett intresse för IT, gillar problemlösning och jobbar bra i grupp med flygande idéer och brainstorming. ”Karriärmässigt är IS otroligt mångsidigt och internationellt. Till skillnad från t.ex. redovisning där en stor del av det man lär sig följer finsk redovisningslagstiftning, så är IS-studierna oftast applicerbara var som helst där man har behov av informationssystem och -behandling. ” Idag jobbar Jean som konsult/applikationskonsult/BI-konsult på ett företag som heter Mercur Solutions AB i Solna, Sverige. Företaget satsar på att bygga och sälja deras egen mjukvara för budgetering, uppföljning och allmänt beslutsstöd, och Jean designar, implementerar och stöder kundspecifika lösningar för sina kunder. Det som motiverar Jean i hans arbete är att se kunderna ta hans idéer på allvar och även använda saker han byggt i verkligheten. Det som enligt honom också känns otroligt motiverande är att se när en kundorganisation budgeterar hela sin personalstyrka på femtontusen anställda i en blankett han byggt och skrivit beräkningar och kod till.

Jeans tips till dig som vill lyckas med arbetssökandet är att du skall ta reda på orsaken till att du söker ett specifikt jobb, eftersom då kan du vara ärligare med dina mål under intervjun.

En mångsysslare inom sjöfart!

Alexandra Lindahl började studera vid Åbo Akademi år 2010 då hon läste till politices kandidat och sökte sedan år 2013 till HHÅA för magisterstudier. På HHÅA läste Alexandra handelsrätt med inriktning på sjörätt som huvudämne och internationell marknadsföring som biämne. Idag finns ämnet sjörätt inte längre som huvudämne på ÅA. På kandidatnivå läste hon nationalekonomi som biämne. Statsvetenskap kändes som ett brett område med många möjligheter och under första studieåret kom hon i kontakt med sjöfart och började läsa kurser inom sjörätt. Efter första studieåret fick hon jobb i Hangö hamn på exportsidan och sedan dess har sjöfarten varit hennes liv.

Alexandras huvudämnesstudier bestod till största delen på magisternivå av läskurser då ämnet är så litet. Motivationen gick i vågor men Alexandra tyckte att det var givande att deltidsjobba med operativa sjöfartsfrågor och övervaka lastning och lossning i hamnen. Även Alexandra kan varmt rekommendera att åka på utbyte, eftersom hon själv åkte på utbyte till Graz i Österrike för att lära sig tyska. ”Välkommen till sjöfartsbranschen du som tycker det låter intressant, här jobbar personer med alla möjliga olika studiebakgrunder. Sjöfartsbranschen må vara en lite undangömd bransch men jag kan lämna er med orden ‘90% av alla produkter/gods transporteras på fartyg, utan sjötransporter skulle halva världen svälta ihjäl och andra halvan frysa ihjäl’”.

Alexandra trivs väldigt bra inom sjöfarten men det har inte alltid varit så enkelt att bli tagen på allvar som ung kvinnlig studerande. Alexandra har själv gått med i WISTA (Women In Shipping And Trading Association) som är ett internationellt nätverk för kvinnor inom sjöfart. Ifjol var hon dessutom med och grundade YoungShip Helsinki som är ett nätverk för unga inom sjöfart.

Idag jobbar Alexandra med bemanning, behörigheter, utbildning och kommunikation på ESL shipping i Helsingfors. Utöver det undervisar hon logistiktradenomer och logistikingenjörer i ämnet sjöfartsekonomi vid yrkeshögskolan XAMK i Kotka.

Text: Sofia Westling Layout: Sofia Westling & Jonathan Nyström

NÄR?

?

R A V

VAR F

ÖR?

EN?

VILK

U R ?

H

D?

VA

?

M E

V

FRÅGA JONAS MK:s kurator är en vis man som har svar på det mesta. I det här numret svarar Jonas på frågor som rör allt från kaffe och teknik till Pokémon och bokhyllan Billy.

Har du en fråga som du vill ställa till Jonas? Hör av dig till lucas.mattsson@ abo.fi så kanske just din fråga får ett svar i nästa nummer!

Skribent och moderator: Lucas Mattsson Layout: Jannica West Bild: Åbo Underrättelser

24 HSJ 1/2019

Bästa kurator, Jonas fem favoriter:

Nu har du varit kurator i över tre år, deltagit i fyra (?)

MK-årsfester och fortfarande inte lyckats ta dig till en sillis. Vad har du för bortförklaring?

Skärpning!

Sillishingsten Du vet såna där 50-plussare som springer på gymnasiediscon, blonderar slingor i håret och skaffar tatuering i svanken? Det gäller att inse att var sak har sin tid!

Favorit-kårrestaurang: Gado!

Favoritpokémon: Allt efter 1992 är en dimma. Tacka vet jag Donkey Kong och jojon.

Favoritsnapsvisa: ”Lappluva med tofs på, fy fan vad det snöar!”

Favoritmöbel från IKEA: Bokhyllan Billy… minnen!

Makroekonomisk favoritvariabel: Sysselsättningsgraden är en variabel som alltid gör att det bränner till lite extra i bröstet.

Tjenare Jonas!

Som studerande i en digital tidsålder sker en allt större del av utbildningen via nätet eller andra digitala hjälpmedel. Det förväntas att man ska skriva uppgifter och skicka in via Moodle, och eftersom vi studenter är lata är det knappast någon som orkar släpa sig till närmaste datasal på campus varje gång det närmar sig deadline. Min dator gick just sönder, och nu funderar jag vilken modell som borde bli mitt nästa inköp. Vilket datormärke och -modell föredrar du och varför?

Yours truly, Stefan Jobb Jag har en Lenovo Yoga 720, funkar suveränt. Lätt och snygg och inte för mycket onödiga funktioner som strular.

Hej på dig Jonas!

I diverse mailutskick och veckobrev har det meddelats att det håller på att väljas en ny rektor. Jag kan inte säga att jag hittills under min studietid har haft så mycket med rektorn att göra, och jag undrar nu på vilket sätt det påverkar mig vem som väljs till ny rektor. Påverkar det faktiskt min vardag som studerande?

Mvh, Allt-är-bra-så-länge-Jonas-drar-grundkursen-inatikka Jo, det gör det säkert. I slutändan tror jag det viktigaste är att utbildningen håller hög nivå – och faktiskt är kul och krävande. Arbetsgivarna måste liksom veta att den som har en examen härifrån verkligen är duktig. Så jag hoppas att nya rektorn satsar på det.

Hej hallå Jonas!

Jag är en flitig besökare av klubbmöten och jag reagerar ständigt på att du låter och ser lika lost ut.

Förstår du verkligen vad vi pratar om när vi debatterar Himosresor, exqurrer, medlemssitzar och Glöggrundor eller försöker du mest se glad ut och banka med klubban på ungefär rätt ställen?

Keep up the good work!

MK 4ever Jag förstår cirka 30 procent av allt jag pratar om, resten är skådespeleri. Den stora gåtan är hur ni kan lära er namnen på flera hundra människor och allas smeknamn och tusen olika MK-saker – men ändå inte kan förklara vad som händer med priset på bensin om man höjer bensinskatten.

Hej Jonas, En kort men viktig fråga: Var på campus får man bäst kaffe och varför är det på MK:s kansli?

Mvh, Moccamaster_69 Nej, bästa kaffet finns i automaten utanför datasalarna. Men svindyrt och proppat med kalorier, det är därför jag går upp 6 kilo varje läsår som jag sedan bantar bort under sommaren.

25

STYRELSEPRESENTATIONEN

2019

1. Elis Höckerstedt, styrelseordförande 2. Att jag på riktigt är helt hyvä jätkä ”ibland” samt att jag har ett väldigt fint och roligt tredje namn som ni inte får veta här.

Dessutom bosätter jag mig i Åbos bästa hotell, casa de Höckerstedt & Martelin, där man får uppleva allt från fransk kafémusik på mellanfesterna till dåliga skämt dagen efter (oftast då från herr Rosling).

3. Jag hoppas att jag tillsammans med styrelsen kan utveckla MK till att bli en ännu större och vackrare förening.

Dessutom hoppas jag att lyckas få våra medlemmar att vara stolta över sin förening och våga visa att de har ett MK-hjärta och att de tillhör Finlands finaste familj.

4. Att spy samtidigt som jag sjunger låten ”la mer” och ja, e ju världsmästare på att stressa (inte själv strävat efter dessa titlar). Dessutom e jag världens bästa på att inte komma på intressanta faktan om mig själv, så tack för hjälpen Mänttäri!

1. Jesper Wicklund, näringslivsanvarig 2. Har den näst skönaste soffan i Åbo, hatar shorts (går även på sommaren med farkkun), är livrädd för ubåtar, kan absolut inte twerka och är megaparanoid för insekter som vill bli och bo på mej.

3. Hoppas på en lyckad verksamhet, d.v.s. att posten ännu existerar när jag är färdig med den.

4. Ingen är lika rädd för Isabella Wall som jag, innehar inofficiella världsrekordet.

1. Hej, Rasmus Lundmark, andra årets redovisningsstuderande och skattmästare.

2. Jag gillar semigamla serier såsom Malcolm in the middle och that fresh prince of belair.

3. Jag vill se till att alla har roligt nu och i framtiden, inklusive mig själv.

4. Om jag riktigt riktigt vill kan jag kanske slå världens längsta dans som varade ungefär lika länge som vappveckan.

26 HSJ 1/2019

1. Anton Pajoslahti, högskoleminister 2. Jag är en skör själ, blandar dock bästa minttun i styrelsen och är dålig på att skriva!

3. Jag hoppas att jag skall vara riktigt bra på att vara snäll, och även få MKiter att intressera sig för högskolepolitik.

4. Jonas Lagerström säger att för att bli jättebra på någonting måste man lägga ner 10 000 timmar på det. Om man vill bli världsbäst lönar det sig att lägga 10 000 timmar på något som ingen annan orkar göra så länge, t.ex. föna strumpor med en hårfön.

1. Mathilda Evers, pr-chef / pr-cheeffinen / PRuttchef.

2. Att min favorithobby är krabbismys. Det är jag som officiellt har utnämnt näringslivsansvariges soffa till den nästbästa soffan i Åbo och projektansvariges soffa till den absolut bästa! Charmen i att trängas på en soffa som packade sillar och tänka på gårdagens synder utan att säga ett ord på flera timmar är oslagbar. Approved by PR-chefen.

3. Som PR-chef vill jag att alla skall få all information om allt som händer i föreningen och speciellt att alla skall ha bra feelis hela tiden. Har man inte bra feelis kan jag bjuda på kaffe och ett dåligt skämt. Är ganska bra på dåliga skämt, och att skratta till dem.

4. Jag är nog bäst i världen på att powernappa. Eller också överlag att sova, det är ganska najs. Kan somna lite var som helst, när som helst.

Skulle vilja vara världsbäst på att ordna sleepover!

1. Vem är du?

2. Berätta något du önskar att fler personer visste om dig!

3. Vad hoppas du kunna göra riktigt bra som (titel på din post) 4. Vad tror du att du har goda chanser att vara bäst i världen på?

1. Ramses Paalanen, klubbhövding 2. Fast jag inte ler så ofta, ler jag inombords hela tiden alltid.

3. Jag hoppas att kunna uppehålla och utveckla de bästa festerna och fungera så att Elis inte hela tiden klagar på hur han skulle ha gjort saker bättre. Strävar också efter att KGB har bästa möjliga jobbet på ÅA och att vår safehaven MK the Club känns som ett hem till alla.

4. Tror inte jag kan bli bäst på något, men vill bli så bra människa som ba möjligt.

1. Milja Laitinen, värdinna och viceordförande 2. Jag skulle kunna kolla på tv-serien Friends 24/7 utan att bli uttråkad. Bästa medicinen mot stress!

3. Jag hoppas att maten som jag lagar faller alla i smaken och att magarna skulle bli mätta under sitzen. Inga matförgiftningar eller allergiska reaktioner skulle vara super! Jag hoppas även att alla skulle ha de jätteroligt då det är fest!

Försöker också ha koll på att Elis sköter sina uppgifter...

4. Jag tror jag är bäst i världen på att skratta åt skämt i efterhand.

1. Julia Nylund, styrelsens sekreterare!

2. Jag försöker alltid vara positiv och se det bästa hos alla människor. Det är väldigt lätt att få mig på bra humör.

3. Jag strävar efter att ordna en suverän exkursion tillsammans med mitt utskott för våra fina, underbara medlemmar!

Jag har höga förväntningar!

Man kan vara säker på att jag försöker mitt bästa med allt som hör till posten - allt från exkursionen, protokollen och övriga kontorsarbeten.

Dessutom hoppas jag som en medlem i styrelsen att utveckla verksamheten samt att skapa gemenskap och fina minnen med MK-iter.

4. Jag kan påstå att jag är bäst på att fixa en naturlig, fläckfri bränna med brun-utansol. No exceptions.

1. Kira Vuorio, tredje årets org & led-studerande och projektansvarig 2. Den brutalaste träningsvärken jag någonsin haft i mitt liv var efter Kypä-sillisen, vi rings med Kitty 24/7 för att försäkra oss om att det går lika trögt framåt för bådas kandiskrivande och vet själv inte varför, men minst en gång i veckan får jag höra av vår klubbis att jag är skrämmande (ofta understödes detta även av skattis & näringslivsansvarig)....

3. Jag hoppas såklart att Glöggrundan återigen blir en succé, likaså dom andra festliga evenemangen som jag är ansvarig för. Men med mina fina utskottsmedlemmar som hjälp så går det nog super.

Dessutom hoppas jag att jag bidrar till en bra stämning både i styrelsen och bland våra fina MKiter!

4. Fastän jag är väldigt duktig på att både prata och skratta för mig själv, tror jag att jag är på god väg att bli bäst i världen på att hoppa non-stop, speciellt på MK (stegräknaren på telefonen visar 40,03 km från årsfestnacharen och sillis).

1. Oliver Mänttäri, idrottsansvarig 2. Jag är väldigt sportig av mig men blir dock andfådd av tanken att gå upp för trappor.

Majoriteten av tiden jag spenderar utomlands går ut på att leta efter pita gyros (min favorit maträtt). Mina favoritbyxor är Levis 504 (ni har nog sett dom).

3. Jag hoppas att efter mitt år som idrottsansvarig har våra medlemmar blivit aktivare och att intresset för sportevenemangen ökat massor!

Dessutom önskar jag att vi vinner varje idrottsgren vi tävlar i, för vi är ju överlägset bäst.

4. Jag lovar att jag är världens bästa sibbobo som sitter i MK:s styrelse (sorry Rasse och Jesper). Dessutom är jag världens bästa på att inte komma på intressanta faktan om mig själv, så tack för hjälpen Elis!

27

ETT ENASTÅENDE UTFÖRANDE: MKitens vardagliga misstag och missöden Under Merkantila klubbens 90 år har vi som förening åstadkommit en hel del. Vi har studeranden och alumner i alla hörn av världen och en välfungerande föreningsverksamhet som vi kan vara stolta över! Vi bör dock alltid minnas att vi fortfarande är mänskliga och ibland gör vi sådant som vi inte riktigt själv kan förklara, speciellt under studietidens sena kvällar. Efter att ha snokat i studiekamraternas privatliv har HSJ samlat en del historier om MKiternas mindre stolta stunder. Vi har givetvis valt att hålla alla dessa individer anonyma. Man vill ju fortfarande vara anställningsbar efter studierna.

Eftersom denna skribent naturligtvis har missat deadlinen för artikeln och det är relativt sent in på natten så lämnar jag er med ett obegripligt och fantasilöst men ytterst beskrivande uttryck innan ni läsare får ta del av dessa anekdoter: “Allt är roligt, tills det blir jobbigt.”

Det var vänsitzen på våren, dagen före tutorutbildningen (och skulle därför ta det ganska lugnt).

Typ 3-tiden tog jag skitfull en taxi hem från sitzen. Hade inte pengar på mig då jag skulle betala för taxin men lovade att mobilepaya taxichauffören nästa dag…

Vaknade följande dag klockan 8.50 och tutorutbildning började redan klockan 9.00. Det tar ca 30 minuter att gå till ÅA från där jag bodde, så jag försökte ringa en taxi men lyckades inte ringa från mitt abonnemang, så jag gick fram till en röd paketbil, knackade på fönstret och frågade ifall mannen kunde skjutsa mig till ÅA-kvarteret. Gubben höll visserligen just på att parkera men schysst som han var tog han med mig och körde mig till ASA. Anlände klockan 9.07.

Det var den 5 april. Herrmiddag.

Festen var legendarisk. Öl, shots och sexuellt orienterade uppgifter. Mina minnesbilder är dock bristfälliga. Minns att jag hade strippat utan skjorta och sprutat ketchup över mig. Minns att jag spydde hemma. Som kontrast till kvällens toppform, var dagen därpå lite mindre awesome. Hade arbetsintervju till ett stort företag, men även huvudvärk och mådde dåligt. Tvättade tänderna flera gånger. När jag slutligen hittade fram till min potentiella nya arbetsgivare var aulan stor och fräsch.

Blev modig över situationen. Mådde bättre och blev självsäker. Min blivande chef bad mig att följa henne till intervjurummet. När jag kom in i rummet insåg jag att det var väldigt litet, hade endast små fönster med gardinerna stängda. En brutalt strålande glödlampa, som i mitt tillstånd kändes som en av galaxens starkast lysande supernovor, gav allt för mycket ljus för det lilla utrymmet. Genast när jag satte mig ner fick jag ångest över att jag inte tackade ja då intervjuaren frågade ifall jag ville ha vatten. Det började strax kännas som att rummets vita väggar började röra på sig. Använde all energi som jag hade kvar att kunna fokusera på intervjuaren och försökte prata så lite som möjligt. Intervjun tog runt 30 minuter. Spydde inte och fick jobbet.

Det var en tidig sommarkväll (eller vår... Minnet sviker mig).

Jag gick hem efter en lång kväll full med vin och då jag började gå kände jag redan på vägen hem att blåsan var ganska full... Då man är omringad av kompisar så tänker man kanske inte nödvändigtvis “ååh jag måste fara och tömma blåsan”, men då jag väl hade gått en bit så insåg jag mitt misstag och att jag kanske borde ha besökt toaletten före jag gick hem. Jag försökte med våld att hålla mig och lyckades. NÄSTAN. I hissen blev de såååå trångt i blåsan och fastän jag redan lyckades kämpa fram mig till huset så tyvärr lyckades jag dessvärre inte hålla det ända fram till toaletten. Så då hände det något av en liten olycka i hissen upp till min lägenhet. Som tur hade jag dock en kjol på mig så det enda som skadades var hissen, mina grannars välmående och min värdighet. Flyttade snabbt bort från huset.

Polenresan...

Vi hade gula halarnas sitz i Lyni dagen innan och drog det ganska hårt. Då sitzen slutade tog jag fyra absintshots och taxin till flygfältet för att fara till Polen. Kommer själv inte så bra ihåg, men antagligen gick det inte flyg till Polen, så jag började gå tillbaka till Åbo. Lokalsinnet var “404 not found“ i fyllan, så jag hade gått ända till Nådendal via motorvägen, förrän jag förstod att jag gick åt fel håll. Började sedan gå mot Åbo och tog taxi den sista kilometern. Vaknade med en bruten tå och livets värsta darra. Telefonens akku tog givetvis slut typ 4 timmar innan jag kom hem, medan min kompis hade varit och letat efter mig med bilen.

En specifik sillis X antal år sedan hade jag på basis av Snapchat-stories en svart cowboyhatt på mig.

Då jag kom hem var den vit av av någons ansiktsfärg. Jag hade även två före detta vita tånaglar, som i sin tur nu var helt svarta. Det enda jag minns är att jag simmat en hel del under evenemanget och det kom strax fram att jag hade simmat på totalt tre olika ställen: i badtunnan, i Pargas kanal och på Valintatalos parkeringsplats i en vattenpöl. Under dagen hade jag även lyckas falla vid trapporna till badtunnan och bar med mig ett blåmärke i storleken av en fotboll på min vänstra vad. Det var en all time low att vakna dagen efter då jag hade så sjukt ont i tånaglarna efter att antagligen ha sparkat i asfalten vid vattenpölen som jag crawlade i. Jag hade så sjukt att jag valde att inte fara hemifrån på en vecka. Det slutade givetvis inte där, utan sedan blev det jul och det var dags för HSJ:s julkalender, där jag hittade mig själv på en bild i HSA-luckan där jag och en annan individ crawlade i vattenpölen med bildtext något i stil med: “Simlagets uttagningar. Tyvärr platsade ingendera i laget pga. bristfällig simteknik under de rådande förhållandena.”

Det var vappveckan 2018.

Merkantila Klubbens styrelse höll punkt på Amazing Race som är en tävling för Lex, TuKy och Lääkis. Medan vi höll vår punkt ville jag ta reda på hur många öl som ryms i Ottos beerbong och jag märkte att det rymdes totalt 4 öl. Så jag chuggade naturligtvis alla fyra öl på samma gång. Jag blev aningen berusad och det hände en hel del grejer. Därefter vaknade jag av att något dunkade mig i ryggen. Jag märkte att det var en kvinna som stod vid hennes ytterdörr som sparkade på mig och schasade bort mig. Jag blev panikslagen, sprang ner för trapporna till nedersta våningen av huset, där jag insåg att jag ju bor i huset. Jag gick upp tillbaka till samma våning där jag legat och sovit och märkte att jag legat framför min grannes dörr. Stod gråtandes och försökte få min kämppis för att komma och öppna dörren. Min kämppis öppnade dörren klockan 6.45 på morgonen, jag kom in i lägenheten och förstod att jag haft nycklarna med mig hela tiden. Ingen vet varför jag låg framför dörren. It was great.

Så de va 48 timmar känni pga. årsfest o sillis.

Om jag minns rätt var det även något drama med någon kille… Så jag tänkte att “salee ratkaisu löytyy pullon pohjalta”, varefter jag av misstag drack en liten flaska Absolut med Redbull och sedan minns jag inte hur jag kommit hem... Ingen visste heller vart jag tappat bort mig. Efter att ha haft HC liskodisco-drömmar så gick jag sakta men säkert till Siwa och köpte saft och pizza men lyckades nog inte äta någonting. Sedan ringde jag till 112 då jag började må jättedåligt och grät i telefonen att jag säkert har alkoholförgiftning, men eftersom jag inte hade spytt så kunde de inte skicka en ambulans till mig ;-( Synd då TYKS dessutom var 100 meter från mitt hem.... Så 1) Ät på sillisen 2) Doka inte för mycket 3) Tänk aldrig att “viina vie murheet mennessään”.

Skribent: Emil Kronberg Layout: Elin Vidlund

28 HSJ 1/2019

@henrik_street_athletics

@felixmikaell

MK I BILDER

Tagga era instagrambilder med #hsj2019 & #merkantilaklubben fÜr att komma med i nästa HSJ!

@merkantilaklubben

@verawsstrm

@mkstyrelsen

@piamariias_

@merkantilaklubben 29

@ollijee @henrikstreetjournal

@ natestrom @arthurgeust

@pinjaelvina 30 HSJ 1/2019

@merkantilaklubben

@elishockerstedt @hoven_christian

@merkantilaklubben

31

MK-Tutoring Oy Ab 32 HSJ 1/2019

Domkyrkotorget 1 20500 Ă…bo

support@prepparen.fi +358405528470

www.prepparen.fi