Meetings International #71, jun/jul 2018 (Swedish)

No. 71 Jun/Jul 2018 €19 / SEK 165

ANNA ROSLING RÖNNLUND Gapminder ”Vi ‌ har rätt, ni har fel.

Så enkelt är det.” .

EKONOMISK BOOST UPPMÄRKSAMHET × 3 KONTRAINTUITIV KURVOR ÄNDRAR FORM KELLERMAN

Unforgettable you can leave the islands, but never forget them

visitfaroeislands.com

visitfaroeislands.com

business

uninterrupted

everything seems simpler at a distance, like your new strategy.

INGREDIENSER FÖR ETT LY C K AT M Ö T E MÖTESUTRYMMEN SOM UTFORMAS MED DELTAGAREN I FOKUS, MENYER SOM TILLFREDSTÄLLER ALLA SMAKER, EXTRAORDINÄRA MÖTESUPPLEVELSER OCH SPECIALISTER SOM ÄR LIKA ENGAGERADE SOM DU ÄR. ALLA DE RÄTTA INGREDIENSERNA FÖR ETT LYCKAT MÖTE!

FEEL THE DIFFERENCE

radissonblu.com/sv

Matilda, Caroline och Johan på Helsingborg Convention and Event Bureau.

HELSINGBORG Convention & Event Bureau

Helsingborg ligger mitt i det expansiva Öresundsområdet, med endast en timmes resväg till Copenhagen Airport och 30 minuter till inrikes flygplats. I Helsingborg promenerar man lätt till det mesta. Här finns livfulla strandpromenader, toppmoderna anläggningar, högklassiga kulturupplevelser och fina boendemöjligheter med totalt 1 600 hotellrum.

Vi på Helsingborg Convention & Event Bureau är proffs på vår hemstad. Vi sätter genuint engagemang och kvalitet i främsta rummet. Hjälpen är helt kostnadsfri. helsingborgceb.com · helsingborgceb@helsingborg.se · facebook.com/helsingborgceb

Clarion Hotel SeaU Helsingborg står klart 2020 med 1 200 platser i kongress.

C H E F R E D A K T Ö R O C H A N S VA R I G U T G I VA R E Atti Soenarso

No. 71

Jun/Jul 2018 Källkritik – Självkritik

atti.soenarso@meetingsinternational.com PUBLISHER Roger Kellerman

roger.kellerman@meetingsinternational.com TEXT Tomas Dalström, Kerstin Holm, Roger Kellerman,

Robin Sharma, Atti Soenarso FOTO Sara Appelgren (inkl. omslagsbild), Rudy Balasko, Kirsten Becken, Elisabeth Gustavsson, Roger Kellerman, Magnus Malmberg,

13 INTRO

”Convention Bureauer fokuserar på fel saker” Atti Soenarso har träffat forskaren Thomas Trøst Hansen.

14 OMVÄRLDSANALYS

Anna Rosling Rönnlund, Gapminder: ”Vi har rätt, ni har fel. Så enkelt är det.”

Marcus Crepin Sundström DESIGN KellermanDesign.com REDAKTIONELL A G L ÄDJESPRIDARE Bimo + hans musik +

Moderskeppet + Avicii + Ca l'Andreu Tiana + Sommaren PRENUMERATION Helår (sex utgåvor) 295 kronor inklusive

moms. Vid utlandsprenumeration tillkommer porto.

KONTAKT Meetings International Publishing, P.O. Box 224,

SE-271 25 Ystad, Sweden, Editorial Office

28 RADAR

Tourism Australia Skapar bid-fond för möten, värd över 80 miljoner kr.

33 SHARMA

24 Important Things Life Has Taught Me Robin Sharma shares two dozen life lessons.

+46 8 612 42 20, Commercial Office +46 730 40 42 96, info@meetingsinternational.se, ­www.meetingsinternational.se TRYCKERI Trydells Tryckeri – miljöcertifierade enligt ISO 14001 PAPPER Arctic Paper Munken Lynx 240/100 gram. FSC-märkt

papper. Cert. No. SGS‑COC‑1693 T YPSNIT T Adobe: Berthold Akzidenz Grotesk, DS Type: Leitura Display, Hoefler & Frere-Jones: Chronicle Text, Chronicle Display, Knockout ISSN 1651‑9663

34 SAMARBETE

Universiteten allt viktigare kunskapsbärare för möten En titt på framtidens kongresser i Skåne.

44 RADAR

Ha en genomarbetad krisplan Säkerheten måste ingå i helhetsupplevelsen.

48 RADAR Eftertryck av artiklar och annat material, helt eller delvis, förbjuds utan tillstånd från förlaget. Citering uppmuntras däremot, så länge källan uppges.

Ice and Light Village En igloo-by växer fram vid Kalixälven.

50 HJÄRNKOLL

Stäng av mejlen när du har ledigt Mantra: Inte kolla intranätet, mejla, ringa, skicka sms eller jobba lite.

Meetings International stödjer ICCA, MPI och Site.

54 KELLERMAN

Styrelsearbete Roger Kellerman undrar var svenskarna i de globala organisationerna finns.

Meetings International Publishing använder miljöcertifierat tryck, papper och distribution.

 instagram @meetingsinternational

This is what we call

Attendee’s Experience Warranty*

*and it’s about whole experience, not just the content

Come to MEETEX - the first ever Croatian Meetings & Events Industry B2B gathering, and find out why Croatia is not just a stunning holiday destination.

We host international meetings since 1885, and once you get to know where and how we do it, you will know why your next event should be in Croatia.

Meet all the key players of Croatian Meetings & Events industry in Zagreb - Croatia, March 19-21, 2019.

20+ one-on-one meeting slots 5+ inspiration speakers 6+ networking opportunities Details and application forms: www.meetex.eu

INTRO | 13

Convention Bureauer FOKUSERAR PÅ FEL SAKER ”Det allra vanligaste räkningsfelet i den globala mötesindustrin är att fokusera på turismen genom att räkna hotellnätter.” Det påstår den danske forskaren och utvecklaren Thomas Trøst Hansen som doktorerar på att fördjupa kunskaperna om hur vi kan utveckla akademiska möten till nästa nivå. ”Då har man helt enkelt inte förstått vad det är mötesindustrin ska fokusera på”, säger han.

Hotellnätter, som han räknar som steg ett, är enkelt för politiker att förstå och ofta är det också hotellindustrin som sponsrar Convention Bureauerna och självklart vill ha tillbaka sitt engagemang genom merförsäljning, vilket är lika med fler hotellnätter. Inte sällan höjer hotellen priserna på rummen när det handlar om större möten som drar tusentals deltagare eftersom hotellet redan i normalfallet har 50 till 75 procents beläggning. Politikerna är också enkla i sina bedömningsgrunder och tycker att det är helt okej att räkna hotellnätter, men vill också gärna se hur mycket stora möten drar in i form av ökad handel. Vad som avhandlas under mötet verkar oftast göra detsamma.

Nästa steg i Thomas Trøst Hansens resonemang handlar om deltagarpåverkan som också inkluderar hållbarhetsfrågan. Om ett möte bejakar bin på taket på hotellet där man ska bo på, eller om det finns möjligheter att också ha roligt i närheten eller på mötesanläggningen räknas också det som ett plus.

Men mötets deltagare ser ju själva mötets innehåll, kvaliteten på föreläsare, kunskapsutbytet och nätverkandet som själva huvudsaken, menar Thomas Trøst Hansen. Att man ska resa till mötet är snarast någonting ont, särskilt om det handlar om att flyga. Åk gärna tåg, eller varför inte cykla? Kan man cykla under en kongress verkar det ibland vara mer värt än själva innehållet.

Thomas Trøst Hansen vill att vi kommer längre. I steg tre handlar det om utvärdering av Key Performance Indicator, KPI, som har samma betydelse som begreppet nyckeltal och handlar om ett fördjupat nätverksarbete, att skapa inspiration, hur vi utvecklas som individer, hur vår förening eller forskningsmiljö och vårt universitet ska utvecklas så att vi på sikt få se hur samhället utvecklas.

För att nå dit måste vi betydligt tydligare än idag ta oss ändå in i hjärtat i våra universitet och forskningsinstitutioner för att förstå varje mekanism om hur vi utvecklar de relationer som är nödvändiga att nå optimala resultat och föra världen framåt. Ingen liten fråga förvisso, men väl värd att ställa.

Under ECM-mötet i Malmö förde Thomas Trøst Hansen fram sitt budskap och självklart fanns det Convention Bureauer som gick i försvarsställning, medan andra redan sa att de arbetar som han Trøst Hansen förespråkar.

Han menar också att universiteten idag i allt högre utsträckning måste visa att de har stor påverkan på forskningsutveckling som utvecklar samhället. Helt klart är det att allt fler universitet ser möten som meriterande också globalt. De är på väg att skapa en tuffare utvärderingsmodell för mötets framtida utveckling.

Det här gäller i första hand mindre akademiska möten, men de kan vara de mest betydelsefulla av alla möten och föregångare till flera kommande stora möten.

Svensk-indonesiska Atti Soenarso har arbetat som journalist i över 30 år. Hon har bland annat jobbat för Skandinaviens största dagstidning, var TV4s första reseredaktör, har skrivit för många resemagasin och haft flera internationella uppdragsgivare. Hon har rest i stora delar av världen och skrivit om destinationer, människor och möten. foto

Magnus Malmberg 2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

14 | RUNNING HEADER

MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

A

RUNNING HEADER | 15

ROSLING TEXT

Atti Soenarso FOTO

Sara Appelgren

2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

16 | RUNNING HEADER

MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

OMVÄRLDSANALYS | 17

I januari 2016 fick professor Hans Rosling beskedet av sin läkare att han bara hade tre, fyra veckor kvar att leva. Sveriges fixstjärna på föreläsarhimlen, känd över hela världen tack vare sina passionerade föreläsningar, hade obotlig cancer i bukspottkörteln.

Hans Rosling överträffade alla prognoser och överlevde ytterligare ett år innan han avled i början av februari år 2017. Tillsammans med sonen Ola Rosling och sonhustrun Anna Rosling Rönnlund arbetade de med boken ”Factfulness” som publicerades i april i år. Boken innehåller tio metoder som hjälper oss att förstå världen, och varför den är en bättre plats än vi tror.

Boken är också en sammanfattning av deras gemensamma, intensiva diskussioner som pågått under 18 år.

Vi fick möjlighet att prata med Anna Rosling Rönnlund, och kan berätta att nu när boken har kommit ut så är inte arbetet på något sätt över.

Det är precis tvärtom.

I boken beskrivs en stor vision hur författarna vill skapa ett socioekonomiskt verktyg som motsvarar hur den moderna världskartan korresponderar med kunskapsmänniskors syn på hur världen ser ut.

– Statistiska fakta kommer inte naturligt till människor. Tvärtom.

De flesta människor förstår världen genom att generalisera personliga erfarenheter som är mycket förspända. I medierna överdriver de ’nyhetsvärdet’ om händelserna är ovanliga och fokuserar gärna på snabba förändringar, säger Anna Rosling Rönnlund.

– Långsamma och stabila förändringar i stora trender får inte mycket uppmärksamhet. Folk lever ofta med föråldrade fakta som de kanske fick redan i skolan, inklusive kunskap som ofta var föråldrad redan när den förvärvades i skolan.

Genom åren har stiftelsen Gapminder använt statistik från internationella organ som Världsbanken och WHO, men också från länders egna myndigheter. Det här är siffror som är tillgängliga för alla, men tidigare är det ingen som har kombinerat siffrorna och gjort dem så lätta att förstå som Roslings.

Gapminder har använt statistiken för att ta fram frågeformulär 2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

18 | OMVÄRLDSANALYS

”Långsamma och stabila förändringar i stora trender får inte mycket uppmärksamhet”

om världens tillstånd för att testa sin publiks kunskaper om världen.

Det dystra resultatet är att vi vanliga människor har en bild av världens tillstånd som är systematiskt fel. Av 12 000 personer i 14 olika länder som testades under 2017 hade 15 procent av dem som svarade noll (!) rätt på de tolv frågorna. Genomsnittet låg på två rätt av tolv. Det spelade ingen roll om de som svarade var högutbildade forskare, lärare, om de var vd för ett multinationellt företag, journalister, studenter eller politiker. Schimpanser som svarar slumpmässigt skulle i genomsnitt ha fyra rätt. Med andra ord, det handlar inte om intelligens.

Microsofts grundare Bill Gates har granskat den nya boken och skriver i texten på omslaget: ”En av de viktigaste böckerna jag någonsin har läst – en oumbärlig guide till att tänka på världen.”

Men låt oss backa lite i tiden. ”Man kan inte använda media för att förstå världen”, sa Hans Rosling när han deltog i det danska tv-programmet Deadline år 2015. Han var inbjuden för att prata om världens befolkningsutveckling. Intervjun börjar med att programledaren Adam Holm får ett kraftfullt mothugg av Hans Rosling. Och det redan efter den första frågan som innehöll ett påstående MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

om att Europa är under press från flyktingkrisen. ”Vi är inte pressade”, sa Hans Rosling till programledaren. ”Vi är en del av världen som har mycket stora resurser. Då måste du bestämma hur mycket du ska hjälpa till. Jag förnekar inte den politiska debatten i de skandinaviska länderna, och kanske i hela Europa, om flyktingpolitiken, men det är inte så många flyktingar som har kommit i förhållande till vad Europa kan få.”

När den danske programledaren la fram sin slutsats om att en stark befolkningsökning i Afrika de närmaste åren leder till ett ökat flyktingflöde till Europa, fortsatte Rosling på den inslagna vägen: ”Nej, de kommer framöver att erbjuda Europa nya exportmöjligheter. De har en gnistrande ekonomisk framtid.”

I direktsändningen sa Hans Rosling också att västvärlden missförstår världens utveckling på många sätt.

Uppfattningen om att jorden bara består av fattiga och rika människor är fel. ”Om du tror att majoriteten av världens befolkning är mycket fattig, att tjejerna inte går i skolan och att fattiga människor försöker flyga till rikare länder, då vet du inte hur verkligheten ser ut. Du måste förstå att det finns länder på alla nivåer, och

RUNNING HEADER | 19

2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

20 | RUNNING HEADER

MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

OMVÄRLDSANALYS | 21

” De flesta människor förstår världen genom att generalisera personliga erfarenheter”

de flesta av länderna är någonstans i mitten.”

Hans Rosling pratade också om att journalistgemenskapen alltför ofta inte ger en sann bild av världen. ”Du kan inte använda media om du vill förstå världen. Fakta om konkreta händelser är bra, men du är dålig i det ögonblicket”, sa han till den danske programledaren som försökte diskutera statistik, vilken han ansåg kunde missbrukas för politiska ändamål.

Men Hans Rosling ville inte höra programledaren prata om statistik. ”Jag pratar inte om statistik. Jag pratar om verkligheten och det verkliga folket som finns”, sa han.

Hans Rosling kommenterade inte heller beskrivningen att det finns en stor skillnad mellan den rika västvärlden och resten av världen. ”Du är helt fel ute. Av de människor på jorden som har råd att flyga på semester lever hälften utanför västvärlden.”

När programledaren frågade om orsaken till det uttalandet hänvisade Hans Rosling till FN och Världsbanken: ”Det här är inte kontroversiellt. Det finns inget att diskutera. Jag har rätt och du har fel.”

Det var så här världen lärde känna professor Hans Rosling, vars framträdanden snabbt blev en snackis.

Gapminder grundades i Stockholm år 2005 av Ola Rosling, Anna Rosling Rönnlund och Hans Rosling. Det är en oberoende svensk stiftelse utan politiska, religiösa eller ekonomiska anslutningar.

Gapminderstiftelsen startade som en spin-off från Hans Roslings undervisning vid Karolinska Institutet i Stockholm. Han stötte på en bred okunnighet om den snabba hälsoförbättringen i Asien i sin egen undervisningsmiljö.

Han började att mäta okunnighet bland elever och professorer och de överraskande resultaten från det så kallade ”schimpanstestet” presenterades i hans första TED-talk år 2006.

I testfrågan kombinerade Hans Rosling fem länder. Varje par hade ett asiatiskt och ett europeiskt land. Han bad eleverna att välja landet i varje par som hade dubbel barndödlighet jämfört med det andra landet. Om ländernas namn hade skrivits på fem bananer skulle schimpansen i genomsnitt komma med 2,5 korrekta svar.

Till Hans Roslings stora överraskning svarade hans Global Health Students sämre än schimpanserna, det vill säga att svaren var värre än slumpmässiga. Därför kan fel svar inte vara resultatet av en gissning. De 2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

22 | OMVÄRLDSANALYS

”Viktigast av allt är nog att bli ödmjuk inför sin okunskap” måste bero på förutbestämda idéer som systematiskt skapat, underbyggt och behållit okunnighet. Bara förutfattade idéer kan få oss att fungera sämre än slumpmässighet.

När Hans Rosling replikerade provet med professorerna vid universitetet fann han att deras resultat var lika med schimpansernas. Sedan dess har Gapminder visualiserat många olika data och presenterat den för många olika människor. Under det arbetet har stiftelsen stött på alla former av förutbestämda idéer och föråldrade begrepp om deras nutida värld.

Man skulle kunna säga att Gapminder är en faktabank som bekämpar förödande missuppfattningar om global utveckling. Stiftelsen producerar gratis undervisningsresurser som gör världen förståelig baserad på tillförlitlig statistik, och främjar en faktabaserad världsbild som alla kan förstå. Gapminder samarbetar med många universitet, FN, offentliga organ och icke-statliga organisationer.

Idag ligger stiftelsens fokus på pedagogiskt material och att göra det tillgängligt – gratis – för så många människor som möjligt. Faktablad ges redan ut på 24 språk, vilket vittnar om ambitionsnivån. Året efter det att Gapminder grundades höll Hans Rosling sin första TED-föreläsning om ”Den bästa statistiken du aldrig sett”. Tack vare MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

sin speciella kombination av testande av kunskap, animering av bubbeldiagram och berättande om global utveckling blev det en av de mest sedda TED-föreläsningarna någonsin.

Det animerade bubbeldiagrammet är en mjukvara, Trendalyzer, vilken Gapminder utvecklade för att göra globala offentliga data begripliga. År 2007 blev mjukvaran uppköpt av Google, och teamet av utvecklare flyttade till Googles huvudkontor i Kalifornien. Under tre år förbättrade teamet användarupplevelsen för sökning och forskning av globala offentliga data. År 2010 bestämde sig Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling för att lämna Google. De återvände till Gapminder för att utveckla gratis undervisningsmaterial. För att prioritera innehållet som skulle inkluderas i läromaterialet började de mäta allmänhetens kunskap – eller snarare bristen på kunskap – med Okunnighetsprojektet.

De insåg snart att det inte räckte med att sprida fakta eftersom problemet var större. Människor hade en dramatiskt felaktig uppfattning om världens tillstånd. Factfulnessprojektet uppstod ju för att hjälpa människor att få en faktabaserad världsbild.

Roslings startade också Okunnighetsprojektet för att undersöka vad allmänheten vet och inte vet om grundläggande globala mönster och

makrotrender. De använder undersökningar för att ställa representativa grupper av människor enkla frågor om viktiga aspekter av global utveckling. När de hittar stora kunskapsbrister vet de vilka läromedel de ska utveckla. De första resultaten från undersökningar i Storbritannien och Sverige publicerades år 2013. När projektet utvecklas ska de undersöka många fler länder.

Anna Rosling Rönnlund berättar att med Okunnighetsprojektet har de nu bestämt sig för att starta en systematisk sökning efter omfattande okunnighet om världen.

– Våra prioriteringar har styrts av sådana okunnighetskonflikter.

Vi är intresserade av att arbeta med samhällsvetenskap, och vi vill vara ett kunskapscentrum. Gapminder är det ultimata verktyget för att ställa nya frågor: Hur tänkte du när du trodde fel?

Hur ska man påverka världens politiker att åtminstone försöka förstå det ni förstår?

– Factfulness är en handbok för att förstå världen – och kontrollera sina dramatiska instinkter. När vi har mätt kunskap verkar inte intelligens eller hög utbildning räcka för att få bra svar på våra frågor. De flesta vi har frågat får systematiskt fel på de här frågorna.

– De tre vanligaste missuppfattningarna om världen, som vi jobbar med i allt vi gör, är att ”Klyftorna bara

RUNNING HEADER | 23

2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

24 | OMVÄRLDSANALYS

ökar”, ”Allt blir sämre” och ”Befolkningen bara ökar”, och de missuppfattningarna bemöter vi i boken. Hur det ligger till lär man sig i boken, det är troligen bra allmänbildning även för politiker att läsa.

– Sen lär man sig att hantera sina dramatiska instinkter så att man kan förstå världen omkring sig bättre, även det är lika relevant för politiker som för någon annan. Viktigast

mindre stressade. Mycket i världen är bättre än vad vi spontant tror och vi skulle fatta bättre beslut.

bidrar till att de får de grundläggande ramverk som är nödvändiga för att förstå världen.

Är det inte lite skrämmande att så många av de ni har testat har fel i så många frågor?

Måste man först visa vad som är fel för att kunna få människor att förstå vad som är rätt?

– Det är i alla fall oroande. Men, eftersom det är ett systematiskt fel folk gör – oberoende av IQ och utbildningsnivå – är det också lättare att rätta till. Och den information som

”Vi vill utveckla Reykjavik som högskoleoch universitetsstad, men också bidra till ett kunskapsbaserat samhälle”

– Jag tror det eftersom folk tror att de redan kan, och därför inte har några motiv att lära sig annars. Boken borde användas i samhällsvetenskapen, bredvid världskartan. Boken lär en både källkritik och självkritik som tillsammans är viktiga för att förstå världen.

Hur ska ni fortsätta att utveckla det ni har skapat?

– Genom att göra mer material fritt tillgängligt där vi förklarar vår världsbild tydligare och bättre.

Vilka är era största utmaningar för Gapminder?

av allt är nog att bli ödmjuk inför sin okunskap, de flesta av oss vet inte att vi inte vet, säger Anna Rosling Rönnlund.

Vad beror världens ignorans på för de frågor ni tar upp?

– Delvis på brist på kunskap. I media får vi se avvikelser och läskigheter, världen ser mer dramatisk ut än vad den är. Det beror delvis på att hjärnan premierar dramatisk information, hjärnan skevar informationen åt det dramatiska hållet.

Vill vi inte veta, eller är vi inte intelligenta nog att ta till oss den kunskap ni lägger fram?

– Vi tror att vi redan vet, men vi har fått en för överdramatisk världsbild. Och när man tror att man redan vet är det svårt att lära om.

Varför är gapet så till synes avgrundsdjupt mellan okunskap och kunskap?

– Okunskap gör att vi baserar vår världsbild, våra känslor och våra beslut på felaktiga grunder. Om vi hade bättre koll skulle vi ha en mer faktabaserad världsbild, och vara

MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

ska ersätta den förra är inte särskilt svår att förstå. Det ger hopp om att vi kan ändra på det här ganska enkelt. Är det viktigt att näringslivets företrädare förstår att det är så här världen ser ut?

– Det är avgörande att näringslivet har koll. Vi hoppas att de läser vår bok och att de gör vår kunskapscertifiering. Vi vill att företag, utbildningsväsende och myndigheter ska gå vår endagsutbildning och certifiera alla sina medarbetare så att företaget kan stoltsera med att ha grundläggande kunskap om globala trender och proportioner.

Hur ska vanliga människor kunna förstå det ni skriver om i boken?

– Den är skriven som en handbok och innehåller inte någon akademisk jargong alls. Alla kan läsa den.

Kommer de som läser boken att ändra sig?

– Jag hoppas att boken ger dem praktiska tips för att på så vis kunna ändra hur de närmar sig kunskap i framtiden. Men också att boken

– Att vara en liten, självständig organisation ger oss mod och frihet att göra saker på det sätt vi tycker är viktigt och rätt. Att få fler att bli ambassadörer för Gapminder, och hjälpa till att sprida kunskapen till större grupper. En annan utmaning är att få Factfulness kunskapscertifiering att sprida sig och bli en standard.

Vad kan skolprojektet betyda om ni får som ni vill?

– Jag tror att vi kan bidra till en bättre och mer relevant samhällskunskapsundervisning. Men det tar nog tio år innan det är genomfört på bredare front.

Anna Rosling Rönnlund återvänder till Okunnighetsprojektet, förklarar att det identifierar de specifika globala statistiska trenderna som inte har nått ut till en bredare publik. De frågar om stora trender och mönster.

Frågorna täcker viktiga aspekter av global utveckling som miljö, hälsa, energi, kön, ekonomi, demografi och styrning.

– Den mest tidskrävande delen i arbetet är att skriva och utforma

RUNNING HEADER | 25

2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

26 | RUNNING HEADER

MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

OMVÄRLDSANALYS | 27

frågorna och svarsalternativen. De måste vara exakta, tydliga och ändå inte komplicerade.

– Frågan måste handla om ett väl dokumenterat faktum av stor betydelse, och samtidigt vara konkret så att det bara finns ett korrekt svarsalternativ. Frågorna och svarsalternativen måste vara begripliga för alla, särskilt för dem som inte har något särskilt intresse för ämnet.

– En av sakerna vi kämpar för är en kunskapsbaserad certifiering som bör stå minst lika högt i människors CV som en Harvard-utbildning. Testet finns på Gapminders hemsida och är gratis. Den som blir godkänd innan personen har läst Factfulness-boken får ett diplom.

Anna Rosling Rönnlund jämför den globaliserade världen med ett trafiksystem där reglerna ändras vart

”När vi stöter på okunnighet vill vi hitta ett botemedel” Hon berättar att de första undersökningarna har gjorts i Sverige och Storbritannien i nära samarbete med undersökningsföretaget Novus Group International.

– När vi stöter på okunnighet vill vi hitta ett botemedel. Ibland måste fakta bara levereras. Men i många fall kan fakta vara svåra att acceptera eftersom de inte passar in med andra missförstånd. De verkar kontraintuitiva.

– I de fallen behöver vi uppfinna nya, enkla sätt att förklara dem. De nya förbättringarna är kärnan i Gapminders nya och fria läromedel som gör det roligt och lätt att undervisa och lära sig en faktabaserad världsutsikt. Förutom att sprida förklaringar och data ger vi också fakta om okunnigheten själv, och frågeformulären och referenser till våra datakällor.

På så sätt hoppas stiftelsen kunna göra det möjligt för andra att mäta kunskapen om världen bland studenter, kollegor, anställda, sökande eller besökare på webbplatsen utan att behöva leta fram datakällorna och skriva frågorna från början.

femte år.

– Då måste du ta ett nytt körkort annars får du inte köra 120 kilometer på motorvägen. Men vi har inte körkort för världen, och det betyder att vi har förare i större myndigheter som Sida, Utrikesdepartementet och UNHCR som inte förstår reglerna. Vi har politiker och en allmänhet som är fast i en gammal historia om världen som inte gäller längre.

– Vem säger att vi överdriver? Kan vi verkligen säga att alla har fel? Ja, tyvärr. Vad ska vi göra åt det?

Inom den globala mötesindustrin behöver Anna Rosling Rönnlunds och Ola Roslings budskap komma ut i kanaler som ICCA, PCMA, The Iceberg Project, Best Cities, European Cities Marketing, MPI och Site och många fler organisationer och nätverk. Ska mötes- och eventindustrin fortsätta att utvecklas på en global nivå behövs nya kunskaper. Men vi börjar här och tar ett steg i taget.

Factfulness tumregler

Verkligheten är ofta inte polariserad. Majoriteten är vanligtvis just i mitten.

Positiva nyheter om förbättringar har inte samma nyhetsvärde.

Dåliga nyheter ger en oproportionerligt negativ bild av världen.

Förvänta dig inte att en rak, uppåtgående kurva fortsätter så. Kurvor ändrar form.

Skrämmande saker som uppmärksammas är inte nödvändigtvis de farligaste. Gör en riskbedömning.

En enda siffra som verkar imponerade kan ge motsatt intryck om den jämförs eller delas med en annan relevant siffra.

Ifrågasätt hur du delar in världen för att undvika felaktiga generaliseringar. Titta på skillnader och likheter inom/mellan grupper.

Mycket verkar vara konstant bara för att förändringen är långsam.

Kom ihåg att även en långsam förändring är en förändring.

Betrakta ett problem från många vinklar för att få en bättre förståelse och för att hitta praktiska lösningar.

Skuldbeläggning av en enskild person avleder ofta uppmärksamheten från andra möjliga förklaringar. Leta inte efter syndabockar.

När ett beslut känns akut, inse att det sällan är så. Ta små steg.

Källa: Factfullness. Tio knep som hjälper dig att förstå världen. Natur & Kultur.

2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

28 | RUNNING HEADER

MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

RADAR | 29

foto

© iStock.com/RudyBalasko

Tourism Australia SKAPAR BID-FOND FÖR MÖTEN, VÄRD ÖVER 80 MILJONER KR Tourism Australia har utökat sitt befintliga stöd till mötesindustrin genom det nya initiativet Business Events Bid Fund, BFP, som ska hjälpa till att säkra nya internationella möten till landet. Det innebär en ekonomisk boost de närmaste tre åren på drygt 80 miljoner kronor.

Det budskapet framförde ­Steven Ciobo, minister för handel, turism och investeringar, vid årets Destination Australia Conference i Melbourne.

Fonden ska bara användas till projekt som är kvalificerade Business Events, och när mötet är bekräftat och kontrakterat att genomföras i Australien.

The Turnbull Coalition Government, det vill säga den nuvarande australiska regeringen, är inriktad på tillväxt för mötesindustrin.

– Deltagarna på internationella möten och event är oerhört betydelsefulla för Australien därför att de spenderar i vart fall dubbelt så mycket som vanliga turister. Dessutom brukar mötesdelegater som kommer från andra sidan jorden förlänga sin vistelse, och de reser till andra delar av Australien än där deras event genomfördes. Och med största sannolikhet kommer de tillbaka för en semester. Det gör mötesdelegater till avgörande personer för den bredare australiska ekonomin, säger Steven Ciobo.

I sitt tal konstaterade han att mer behöver göras för att Australien ska behålla sin konkurrensfördel gentemot andra internationella destinationer.

– Australiens naturliga skönhet, höga säkerhet, stabilitet och människors vänlighet är en perfekt bas för att bygga en blomstrande mötesindustri.

Jag är övertygad om att den nya bid-fonden bidrar till att Australien närmar sig den absoluta toppen av listan över världens mest framgångsrika mötes- och eventdestinationer, säger han.

Tourism Australia stöder landets mötesindustri genom sina aktiviteter kring marknadsföring och kommunikation samt utveckling av aktiviteter som initiativet Advance Program.

Det sistnämnda stödjer mötes- och eventarrangörer att få fler deltagare till befintliga internationella möten som äger rum i Australien.

Allt fler destinationer runt om i världen använder sig av nationella bid-medel och bid-fonder. Enligt John O'Sullivan, vd för Tourism ­Australia, riskerar Australien att förlora marknadsandelar till konkurrenterna om man inte kan konkurrera på lika villkor.

– Att kunna erbjuda ekonomiska incentives för att hjälpa till att konvertera biddar av nationell betydelse till bekräftad verksamhet skulle göra det möjligt för Australien

att konkurrera mer aggressivt, säger John O'Sullivan.

– Det nya bid-fondsprogrammet är en faktor som betyder väldigt mycket.

Det bidrar också till att vi kan öka våra konkurrensfördelar i den här svårbemästrade men mycket lukrativa delen av ekonomin, säger han.

Fonden förvaltas av Business Events Australia, det är Tourism Australias enhet för möten och event.

Programmet är utökat för att öka antalet mötes- och eventaffärer till landet genom att erbjuda ekonomiskt stöd vid det kritiska budgivningsstadiet av nya internationella möten och evenemang.

Den nya bid-fonden ska även kunna användas för varor och tjänster som bidrar till att skapa möjligheter för fler och nya evenemang, men också för att exempelvis kunna betala delar av hotell- och lokalkostnader.

2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

this b e a ut y is a beast this b e a ut y E T T U N I K T E X E M PE L PÅ H A N T V E R KS S K I C K LiI GsH Ea T. O LY M P U S P E N - F. beast w w w.o l y m p u s . s e

EAT U Tn UiN KT AN Ks I ChKi L E T.mOpLY Pe Un S -PF.E N - F. qI U e EeXxEAMmPE p lLePÅ o fH C r TAVfEtRsKS m ASn p.I GOHly u sM p

w w w.o l y m p u s . s e

INTERMISSION | 31

While there's Life, THERE'S HOPE

photo

© iStockphoto.com/Pixtum

“We wish to have some fun in this paper …

We shall try to domesticate as much as possible of the casual cheerfulness that is drifting about in an unfriendly world … We shall have something to say about religion, about politics, fashion, society, literature, the stage, the stock exchange, and the police station, and we will speak out what is in our mind as fairly, as truthfully, and as decently as we know how.”

From the very first issue of Life magazine, January 4, 1883

2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

13-14 FEBRUARY 2019 | VILNIUS, LITHUANIA Baltic Sea Region Exhibition for Meetings, Events and Incentives

Fully hosted buyer programme 3000+ pre-scheduled appointments Top industry suppliers Strong focus on education and knowledge Unrivalled networking opportunities

SAVE THE DATE! www.convene.lt

SHARMA | 33

In a survey of 22,000 business people ranking top leadership gurus, Robin Sharma was #2, with Jack Welch. Sharma's books have sold millions of copies in over 60 countries. His new book is “The Leader Who Had No Title: A Modern Fable on Real Success in Business and in Life” (Simon & Schuster).

Robin Sharma founded the Titan Academy and his blog is at robinsharma.com. photo

Sara Appelgren

24 Important Things LIFE HAS TAUGHT ME Ok. Let's roll on the 24 lessons I hope will cause potent elevations in your performance, joyfulness and influence.

1. Life replies to the quality of your character. As you rise, everything ascends with you.

2. Do your best then let go – and let life do the rest.

3. You can't build a beautiful future if you haven't worked through the burdens of your past.

4. The quality of your performance depends on the strength of your practice.

5. Critics are just dreamers who got scared. Forgive them. They know no better.

6. Early to rise wins.

7. See your work as your craft.

Sweat the tiniest of details and push yourself to produce outright magic. For there your greatness lives.

8. As you leave the crowd in hot pursuit of a rare-air life, you will be misunderstood. Our world was built by people who the masses called ‘weird’.

9. Success without soulfulness is a waste of time.

10. Each day you receive a gift: the chance to show kindness to others. To neglect this present is to misuse your days.

11. Watch what most people do and do the opposite. You'll be just fine.

12. Cleaning out the toxic people and corrosive influences in your life completely transforms your life for the better.

13. Be a minimalist. Do just a few things each day. At genius.

(Please don't confuse busy with effective.)

14. Starting your day with sweaty exercise delivers consistently better days.

15. As you become more successful, the seduction to rest on your laurels becomes greater. Maintain a white belt mentality. Never stop learning and growing.

16. When you see flowers, always stop and smell them. (Yes, I am serious.)

17. Travel a lot. It's a brilliant education and breeds sophistication.

18. Be the most generous person in every room you're in.

19. Read for 60 minutes every single day. For the rest of your life.

20. Tell the people you love how much you love them. All the time.

(Hug and kiss them a lot too.)

21. Keep a journal. It's a fine place to record your gratitude, process through pain, note your victories and reclaim your most luminous self.

22. Give your customers massive value without seeking any return.

They are the people who allow you to have food on your family's table.

23. Have fun. Get great at working super hard then enjoying life gorgeously.

24. Be of service. To the world.

2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

34 | RUNNING HEADER

MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

SAMARBETE | 35

Ingemar Petersson och Kerstin Tham

foto

Roger Kellerman

Universiteten allt viktigare KUNSKAPSBÄRARE FÖR MÖTEN Hur ser framtiden ut för kongresser i Skåne? Här finns Malmö Convention Bureau, Malmö Universitet, kongresshotellet Malmö Live samt Malmömässans kongress- och möteslokaler inklusive mässhallar.

Och strax intill ligger Malmö Arena för riktigt stora möten. Därutöver byggs det allt fler hotell.

Lund har en Convention Bureau och ett av världens 100 viktigaste universitet med världsledande forskning.

Och det finns framskridna planer för en ny, stor kongressanläggning.

I Helsingborg finns sedan länge en Convention- och Eventbyrå, och nu växer en ny kongressanläggning fram.

I staden finns också Campus Helsingborg som är en del av Lunds universitet. Kort sagt: Det byggs intensivt i alla de tre städerna.

Då har vi ändå inte nämnt Kristianstads och Ystads möjligheter för att ta emot internationella kongresser, eller vilken betydelse Lantbruksuniversitetet i Alnarp har när det gäller att generera och dela ny kunskap.

Blickar vi fem och tio år framåt i tiden är Skåne en betydligt större destination för kongresser och konferenser än idag.

Event in Skåne heter den regionala Convention Bureaun, det är en organisation som saknas i övriga Sverige.

De ägnar sig åt strategiskt arbete och hjälper de 33 skånska kommunerna att utvecklas när det gäller möten och event.

I våras bjöd Event in Skåne in Kerstin Tham, rektor för Malmö Universitet, Bo Ahrén vice-rektor

vid Lunds universitet och Ingemar Petersson, forskningschef för Skånes universitetssjukhus, SUS, för att diskutera betydelsen av samverkan inom akademi och forskning för att kunna attrahera fler internationella möten till Skåne.

Moderator var Henrik von Arnold, tidigare chef för Göteborg Convention Bureau och senare också ledare för Stockholm Convention Bureau.

Sedan flera år är han internationellt verksam som konsult i mötes- och eventindustrin med Wien som utgångspunkt.

Förra hösten genomfördes en enkät på SUS, och universiteten i Malmö och Lund. Syftet med enkäten var att identifiera potentiella mötesambassadörer och vilka möten som skulle kunna lockas till Skåne.

Beträffande nyckeltal hade Lund och Malmö tillsammans 165 kongresser under 2017. Då räknades enbart kongresser med över 50 deltagare som stannat minst en natt på hotell. Totalt rörde det sig om 40 947 personer.

Lund hade några fler internationella möten än Malmö. År 2013 fick Lund Convention Bureau igång ett kongressavtal, vilket innebar att Lund tillsammans med universitetet skrev på att de ska öka sin samverkan för att värva kongresser. Det inspirerade Malmö som fick sitt kongressavtal två år senare. I det arbetet skapades arbetsgrupper där Malmö Convention Bureau, MCB, medverkar tillsammans med universitet och näringsliv. Med återkommande informationsträffar

har MCB genomfört flera workshops och andra aktiviteter för att kunna kartlägga institutionernas mötesaktiviteter.

Enkäten, som gjordes första gången år 2012, hade då omkring 2 000 personer i målgruppen. I höstas var antalet 5 500. Målgrupperna kom från Lunds universitet, Malmö Högskola/Malmö Universitet och Skånes universitetssjukhus, och de som svarade på frågorna var docenter, professorer, forskare, administratörer, läkare och överläkare. Inför enkäten förra året tillkom även doktorander, administratörer och kommunikatörer.

Den 1 januari i år fick Malmö högskola status som universitet, och är därmed landets yngsta lärosäte.

Rektor Kerstin Tham inledde med att säga att de på universiteten är allt viktigare som kunskapsbärare när det gäller globalisering.

– Vi är ju bara 20 år gammalt som lärosäte, och har nu en otrolig möjlighet att profilera oss. Det behöver vi göra, långt ifrån alla vet vad vi gör här.

– Vi har ett samhällsansvar och redan där kommer våra möten in. De är så viktiga för att öppna våra universitet och dela med oss av vår kunskap. Vi behöver dessutom samverka med olika samhällsinstitutioner både lokalt och globalt.

Kerstin Tham utvecklar sitt resonemang och säger att Malmö som stad har en särskild position eftersom den har gått från att vara en arbetarstad till att bli en kunskapsstad. Det har varit en mycket snabb utveckling 2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

”Universiteten är allt viktigare som kunskapsbärare när det gäller globalisering” Malmö Convention Bureau och Malmö Universitet har ett samarbetsavtal som Kerstin Tham lovordar.

– Det är mycket viktigt för oss.

Universitetet är en attraktiv mötesplats, det är många som vill ha möten här. Vi har lätt för att få vetenskapliga konferenser och kongresser att komma till Malmö, något som är viktigt för att kunna attrahera internationella forskare, lärare och studenter som vill komma hit. Många av dem blir förtjusta i Malmö som stad, och när de väl är här blir universitetet en viktig mötesplats.

– Det är en del av vår profilering att vi är ett öppet universitet mitt i staden. Vi är ett urbant, modernt, samverkande och samhällsengagerat lärosäte.

Kerstin Tham understryker att vetenskapliga konferenser är en betydelsefull förutsättning för universitetets identitet, och förmågan att bidra med kunskap både lokalt och globalt.

Fördelarna är många när det gäller just samverkan tack vare att Lund, Malmö och hela regionen har nära MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

– Det är lätt att komma hit, och när det gäller vetenskapliga konferenser blir deltagarna nästan alltid bjudna på middag i Rådhuset. Malmös borgmästare Kent Andersson är en viktig person för oss.

Lunds universitet är gigantiskt ­med tusentals forskare vilka arbetar inom en mängd skilda områden.

Många av forskarna är världsledande och spänner över en stor kompetensbredd, vilket innebär att universitetet internationellt sätt ligger rätt långt fram. Det gör i sin tur att möten är ett naturligt arbetssätt för forskningen för att stärka det internationella samarbetet.

Enligt Bo Ahrén, vice rektor vid Lunds universitet, har det regionala samarbetet under senare år blivit allt viktigare för att lösa de globala utmaningarna. Det gäller samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv, men också andra delar av civilsamhället.

– Det innebär att möten ur en synpunkt blir allt viktigare för att

adressera olika problem för att på så vis kunna lösa dem, menar han.

Många forskare ordnar också möten tack vare medlemskap i olika internationella föreningar inom forskarnas ämnesområden.

Bo Ahrén säger vidare att universitetet har sett att forskarnas möten förläggs i Lund allt oftare.

– Det är attraktivt med närheten till olika forskare. Tack vare byggandet av MAX IV och ESS ökar andelen möten ännu mer. Nu ser vi också en trend att andra lärosäten vill genomföra sina möten här. Man kan säga att det är en ökning av den intensiva forskningen.

– Möten har inget egenvärde i sig utan det vi strävar efter är högsta kvalitet på utbildning och forskning inom våra kärnområden. Det sker till stor del genom att vi har samverkan med andra lärosäten, och med offentlig sektor och näringsliv. Så uppnås målen genom att vi kan ha möten, och det gör att man kan se möten som en strategisk väg för att nå sina mål.

Bo Ahrén tror på en ökning av framför allt mindre möten, som tack vare innehållet blir en strategisk väg för att öka kvalitet, internationalisering och samverkan.

– Lunds universitet har huvudparten av sina forskare här, men vi har också många av dem i Helsingborg, vilket gör att vi kan se det som en enhet i regionen. Det kan vi utnyttja också när vi säljer in våra kunskaper.

Och om inte allt för länge har vi också nya möteslokaler.

– Vi har redan bra service från Convention Bureauerna för att underlätta för forskarna, så vi har en infrastruktur inom forskningen och en samverkan så att vi kan se framåt.

Vi ser det som en betydelsefull strategisk resurs.

Ingemar Petersson är forskningschef vid Skånes universitetssjukhus, SUS. Han representerar den

foto

till varandra. Det gör det lättare att samverka. Närheten till Köpenhamn och Kastrups flygplats bidrar till Malmö har en otroligt bra geografisk placering som gör det lätt att ta sig hit, säger hon.

– Vi ska ta vara på den potential vi har, bidra med ny kunskap och utbilda studenter med högre utbildning. Jag skulle vilka säga att det är vårt viktigaste samhällsansvar.

Henrik von Arnold

och förändring där universitetets roll har varit betydelsefull.

– Under de här 20 åren har vi haft en stark samverkan och nära relationer med olika grupperingar inom staden. Dels med den privata sektorn, dels med det offentliga fältet. Men även den idéburna sektorn behöver lyftas fram som ett viktigt område som vi har ett omfattande samarbete med.

Kirsten Becken for ENITED Business Events

36 | SAMARBETE

SAMARBETE | 39

medicinska sjukvården i regionen, och forskningen som står på agendan inom det som just nu är en del av valdebatten och många andra debatter.

– Redan idag samlas framtidens specialistläkare här i Malmö. Sedan har vi också gjort den första kliniska och medicinska forskningen i Sverige, med externa och internationella paneler för forskningens patient- och samhällsnytta. Vi är den region som fick högst betyg i Sverige och det är vi stolta över.

meriterande för en forskare att engagera sig för att få möten till Lund eller Malmö. Ger det en skjuts i karriären?

– Ja, om man arrangerar vetenskapliga konferenser så anses det värdefullt, säger rektor Kerstin Tham.

– Ja, absolut, instämmer Ingemar Petersson från SUS. – Det är viktiga faktorer både för anställning och befordran, säger vice rektor Bo Ahrén från Lunds universitet. I den här samverkansuppgiften ingår också att initiera till att ordna

”Man kan se möten som en strategisk väg för att nå sina mål” Ingemar Petersson tar upp frågan om möten utifrån ett skånskt perspektiv, säger att det först är en miljöfråga genom minskat flygresande. Det finns en möjlighet att tänka nytt när det gäller mötesplatser som gör att man kan resa mindre eller på något alternativt sätt.

– Det är det första perspektivet för mig. Det andra perspektivet är virtuella möten, sociala medier och interaktiviteten. Jag kanske kan sitta i Kina, Japan, Syd- eller Nordamerika och delta i ett möte i Lund i en eller två timmar med full aktivitet utan att behöva resa hit.

– Den tredje infallsvinkeln är studenterna, det vill säga den seniora framtiden. Om jag har förstått rätt är Malmö och Skåne ledande när det gäller spelutveckling, så ur miljöperspektiv är virtuella möten en väg att gå. Om vi tänker på de unga studenterna i den seniora framtiden tror jag att vi kan sätta oss ännu mer på kartan.

Här bryter moderatorn Henrik von Arnold in och undrar om det är

ett möte. Det visar att man har ett nätverk, och det är något som är viktigt för hela universitet eftersom det påvisar att personen har förmågan att attrahera och engagera.

Kerstin Tham understryker hur otroligt viktigt det är för Malmö Universitet med samarbete.

– Så har det varit från första början, och då är de här mötena en betydelsefull del av det vi stödjer.

Naturligtvis är det svårt att få tidsutrymme för ett stort engagemang, men det gäller ändå att vara engagerad och skapa ett mervärde som genererar nya, nära internationella relationer för fortsatt samarbete inom forskning och utbildning, säger hon.

Henrik von Arnold tar upp en av åsikterna som kom fram i den tidigare nämnda enkätundersökningen. Det framfördes kritik som gäller de alltför höga kostnader för lokaler som universitet tar ut samt det administrativa påslaget. Det försvårar möjligheten att göra möten och att attrahera möten. Hur ställer ni er till det, frågar han.

– Det är inte förvånande, säger Bo Ahrén. De synpunkterna kommer alltid upp vid enkäter. Vi har reducerat det vi kallar konferenser för att underlätta det här. Det är alltid en fråga om hur stora kostnaderna är. Vissa utgifter kommer man helt enkelt inte ifrån. För vår del arbetar vi aktivt med att få ned dem.

Kerstin Tham säger att när det gäller Malmö Universitet finns det idag ingen overheadkostnad när det gäller deltagande i konferensen.

– Vill man använda våra lokaler stödjer vi även mötet finansiellt. De som arrangerar konferenser hos oss får ett ekonomiskt stöd för att kunna använda våra egna lokaler som utnyttjas tillsammans med andra mötesutrymmen. Vi har inte någon overhead på den typen av konferenskostnader.

– Jag framhåller gärna det när vi arbetar aktivt för att få ned kringkostnaderna, och det gör definitivt inte alla lärosäten. Det här är en väldig konkurrensfördel för Lund och Malmö, säger Bo Ahrén vice rektor vid Lunds universitet.

Henrik von Arnold säger att i England finns det ett system med poängsättning när man ansvarar för kongresser och konferenser. Har det diskuterats att införa något motsvarande system i Sverige?

– Vi har diskuterat frågan i tre år med engelsmännen, och nu finns det en öppning för ett engelskt system också här, så det bör snart öppna sig, säger Ingvar Petersson, SUS. Henrik von Arnold undrar vidare hur samverkan mellan olika lärosäten i Sverige ser ut. Utvecklar ni samtal om den här delen? Pratar ni om det här alls?

Bo Ahrén svarar att de försöker få till en enhet mellan lärosäten i södra Sverige. De har inte diskuterat specifika mötesstrategier, men det är

2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

40 | SAMARBETE

en fråga som kommer upp när saker ska ordnas gemensamt.

– Vi har regelbundna möten på olika nivåer. Vi har ett väldigt positivt och konstruktivt samarbete, säger han.

Lärosäten Syd samarbetar sedan länge gemensamt kring samhällsutmaningar som ställer nya krav på högre utbildning och forskning. Nu har samarbetet stärkts ytterligare.

Kerstin Tham svarar att inom materialinriktad forskning och life science så har de alla olika sammanhang för det är områden som det är ett starkt fokus på även om det inte är Malmö Universitets största fokusområde.

– Vi har ändå en strategi för det och Forskning i Syd jobbar med de här frågorna. Alla lärosäten inom Lärosäten Syd har olika hållbarhets-

”Det regionala samarbetet har under senare år blivit allt viktigare för att lösa de globala utmaningarna” Tidigare i år inrättades ett kontor i Bryssel för att skapa nätverk för att få möjlighet till större genomslag bland EUs institutioner. Det handlar både om att stärka internationella utbyten och om att nå större framgångar med forskningsmedel från EU. I Lärosäten Syd ingår Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Lunds universitet, Malmö Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp.

– Vi bjuder alltid in varandra vid olika internationella möten som skulle kunna vara intressanta, men vi har inte någon gemensam strategi.

Det skulle vi säkert kunna diskutera inom Lärosäten Syd, säger Kerstin Tham.

Skulle det kunna finnas fler specifika ämnesområden som ni kan samverka mer inom, undrar Henrik von Arnold. Jag tänker så här: Vi är inte bra på allt, men det här är vi oändligt duktiga på. Vi vill vara en gemensam samlingsplats där man får utveckla både lärosäten, det offentliga och näringsliv tillsammans.

MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

mål och olika profiler, ta SLU i Alnarp som ett exempel. Det här är bara ett exempel på hur vi kan kraftsamla i Bryssel, säger Kerstin Tham.

Ingemar Petersson tar upp ett annat exempel. Inom medicinsk forskning finns något som heter Lumas, där skulle man också kunna diskutera strategifrågor.

– Det är väldigt viktigt med en enhet så att de olika lärosätena inte konkurrerar inom precis samma områden. Istället identifieras områden där vi kan komplettera varandra utan att konkurrera så att det blir synergieffekter, säger han. Det kan vara inom exempelvis materialforskning på ESS i Lund, vilket Malmö inte har. Men Malmö har andra aspekter som innebär att vi kan komplettera varandra. Där är Lärosäten Syd viktig, och då kan södra Sverige verkligen bli en kraft för utvecklingen, säger Ingemar Petersson.

– Har ni en vision för framtiden?

Den kanske inte nödvändigtvis är för möten. Kerstin Tham nämnde ju det urbana universitetet. Vad är framåt?

Hur ser det ut om tio, femton år, frågar Henrik von Arnold.

Bo Ahrén berättar att de just har startat en ny strategisk tioårsplan.

– Den syftar mycket på om det vi pratar om, om lärosätena som ett redskap för den globala utvecklingen. Vi står för kunskap, och det gör vi genom forskning och utbildning för våra studenter. Men även genom samverkan med andra parter så att vi kan adressera och lösa de globala utmaningarna.

Det är en viktig del.

En annan betydelsefull del som Bo Ahrén lyfter fram är universitetens kärnområden. Inom dem utvecklas en hög kompetens så att det här med kunskap blir faktabaserat, och att det är lärosätena som står för det.

– En tredje del är internationaliseringen. Lunds universitet är Sveriges mest internationella lärosäte när det gäller studenter. Utvecklar vi den delen stärker det hela regionen att bli en internationell region, säger han.

Därutöver nämner Bo Ahrén visionen att använda den enorma möjlighet som finns i MAX IV och ESS. Då är de närmaste tio åren helt avgörande.

– Då kan vi sätta Sverige på kartan och bli den väldiga kraft som det finns förutsättningar att bli, och där spelar vi från universitetet i Lund en framträdande roll, säger han.

Kerstin Tham säger att det regionala och globala perspektivet är väldigt viktigt för Malmö Universitet, och att de erbjuder masterutbildningar och internationella masterutbildningar.

– Vi har också många sådana om man jämför med övriga Sverige, och vi ska starta nya. Flera av våra studenter kommer från Europa, de kommer gärna hit, men de kan också stanna kvar. Det behövs ju kompetens här i regionen och i landet. Det är många som bygger upp samarbeten. Så att utbilda globala medborgare, det är något som jag tycker är viktigt. Och

#playadelasteningeviksol #allinclusive#aftersunmöte #svensktkaffepåkonferensen På Steningevik värnar vi om att ta andan ur våra gäster. Det är därför det kan låta så här när du sprider upplevelsen vidare. Vi ger dig en konferens och service som inte bara utmärker sig på plats utan även imponerar på andra. Välkommen till en stund du inte kan låta bli att dela. Du hittar oss 8 minuter från Arlanda intill Mälaren, solnedgången och på #steningevik.

2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

42 | RUNNING HEADER

Barcelona, Spain 27-29 novemBer 2018

Inspiring events for better business results The leading global event for the meetings, events and incentives industry.

MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

Connect with us at www.ibtmworld.com

Organised by

SAMARBETE | 43

”Möten blir allt viktigare för att adressera olika problem för att på så vis kunna lösa dem”

där är möten mycket betydelsefulla för oss.

– Hur många samarbeten har ni med Köpenhamn, frågar en person i publiken.

– Det är en väldigt angelägen fråga, säger Bo Ahrén. Jag tycker inte att vi har utnyttjat den potentialen tillräckligt. Vi har ju enorma möjligheter.

Vi har ju fler lärosäten både här och i Köpenhamn. Det skulle kunna vara betydligt mer samverkan, och det tycker jag är en angelägen punkt att försöka sätta högre upp på agendan.

– Vi träffar Köpenhamns universitet regelbundet, men det bör bli lite mer på djupet med vår samverkan, fortsätter han. Då kan vi utnyttja hela den här regionen. Där har vi tyvärr fortfarande mycket att göra.

Bo Ahrén förklarar att det inte är någon konkurrenssituation, men det kräver mycket energi att påbörja och fortsätta att utveckla ett sådant samarbete trots att det geografiska avståndet är så litet.

– Det är mer att vi inte har prioriterat frågan. Det hårda arbete som krävs har inte satts in utan man har trott att det skulle lösa sig automatiskt, säger han.

– I höst ska hela ledningen och alla dekaner som jobbar inom Lunds universitet arbeta tillsammans i

Köpenhamn i tre dagar. Syftet är att kunna samarbeta ännu mer.

– Köpenhamn har så otroligt mycket, exempelvis ekonomi och teknik, som även passar vår fakultet.

Så i område efter område skulle vi kunna göra så mycket mer. Visst, det pågår redan många samarbeten, men vi skulle vilja ha mer utbildning, säger Bo Ahrén.

Det är regelverket som är problematiskt. Forskarutbildningssystemen i Sverige och Danmark är olika vilket gör det svårt att ha gemensamma doktorander.

Bo Ahrén nämner ett exempel om den apotekarutbildning som de försökte ha i Lund. Det föll på regelverket att man inte kunde ha utbildningen över nationsgränserna.

– Vi har också svårt med regelverk när det gäller forskningsråd då det gäller de medel som till viss gräns används i Danmark. Även det håller vi på att prata med den danska regeringen om, säger han.

– Inom den medicinska sidan finns ett etablerat samarbete, säger Ingemar Petersson. Vi har en representant i Köpenhamn i den Medicinska Fakultetsstyrelsen i vår. På sjukhussidan har Skånes universitetssjukhus högt specialiserad vård, och där samarbetar vi. Har vi resursbrist kan vi

skicka patienter till Köpenhamn, och det gör likadant till oss.

– När vi har tittat på vilka vi sampublicerar oss med så ligger amerikanska universitet i topp nu. Därefter kommer Köpenhamn, säger Kerstin Tham. Vi har många forskningssamarbeten här vilket underlättar då det dessutom är så nära.

Vid Lärosäten Syds senaste möte med rektorerna kom vi överens om att vi ska bjuda in rektorerna från den danska sidan. Vi tror att det kan vara lite frizoner man kan bortse ifrån. Vi är ju så lika varandra även i vår värdegrund vilket underlättar samarbetet mellan universiteten, säger hon.

– Hur fungerar den regionala samverkan, frågar en person i publiken.

– Det är ännu en viktig fråga, säger Bo Ahrén. Jag har varit väldigt aktiv i en klusterorganisation, Lions, där jag var ordförande i fem år. Och den hade till syfte att skapa mer forskning inom life science-området. Vi kan göra mycket mer. Kommunikation och marknadsföring är en del i arbetet, och det är där forskarna behöver stöd från Convention Bureauerna när det gäller exempelvis konferenser så att man verkligen når ut till de olika grupperna.

2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

44 | RUNNING HEADER

MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

RADAR | 45

foto

Marcus Crepin Sundström

Ha en GENOMARBETAD KRISPLAN Hot och attacker mot publika evenemang innebär att det blir allt viktigare för arrangörer av möten och event att se över säkerheten.

– Det finns ett ökat behov av säkerhetshotell med anledning av den utveckling som vi ser i omvärlden.

Idag är säkerhetsfrågan oftast väldigt nedprioriterad bland svenska eventoch mötesanläggningar. Som mötesplats för stora grupper människor måste man göra sitt yttersta för att så långt som möjligt kunna garantera deras säkerhet, säger John Arentoft.

Han är säkerhetschef för det nya hotellet At Six i Stockholm, och har varit med och utvecklat hotellet till ett säkerhetshotell. Tidigare har han bland annat arbetat som säkerhetschef för Sveriges riksdag och som livvakt inom Säkerhetspolisen, Säpo.

Säkerhetsaspekten har varit en av de viktigaste faktorerna för det nya hotellet. Redan i planeringsstadiet och i alla aspekter har frågor kring säkerheten varit en betydelsefull del.

– Säkerhet ingår i en grundläggande helhetsupplevelse. Dels för att ta hand om medarbetarna, dels för att kunna erbjuda en genomtänkt

upplevelse för gästerna, säger John Arentoft.

Inom hotellet finns en 2 000 kvadratmeter stor och flexibel mötesyta, samt en svit med säkerhetsfönster. Det finns även möjlighet att stänga av ett extra säkerhetsklassat våningsplan.

– När hotellet öppnade började vi med ett ultramodernt tekniskt skydd, men idag går utvecklingen så fort. Vi behöver ständigt uppdatera oss för att hänga med. De närmaste åren händer det otroligt mycket inom teknisk säkerhet, säger John Arentoft.

Här delar han med sig av sex stycken tips så att vem som helst kan arbeta för säkrare möten och evenemang.

1

Ansvarsfördela Ju större ett

event är desto större är risken att något händer. Utse en ansvarig person för säkerheten kring evenemanget. Den personen gör också en riskbedömning av eventets karaktär och gäster, samt tar fram en plan för vid vilka situationer som eventupplägget ska modifieras och på vilket sätt. Se till att framför allt ha

sjukvårdsberedskap. Den ansvariga personen bör ha ett övergripande ansvar, men försök få med alla medarbetare i säkerhetsarbetet. Det är ett gemensamt ansvar som alla bör ta.

2

Kartläggning Se över lokalens

utrymningsplan och lokalisera samtliga nödutgångar.

Identifiera platser eller rum som kan användas av sjukvårdspersonal för fall som inte är av akut karaktär. Se till att blåljusmyndigheter har lätt åtkomst till eventlokalen, och bestäm var ni ska möta blåljuspersonalen för att eskortera dem till rätt plats. Se också till så att alla anställda/deltagare i evenemanget har promenerat i nödutrymningsvägarna så att alla inblandade vet hur vägarna ser ut och vart de leder. Var finns det utrymningsvästar, ficklampor m m?

3

Säkerhetsträna Säkerställ

att personalen som arbetar med ditt event har säkerhetsutbildats och att de vet hur de ska agera om något händer. Säkerhetstränad personal vet hur de ska identifiera misstänksamma föremål 2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

46 | RADAR

”Skapa en upplevd trygghet …

Det ska både finnas en faktisk säkerhet och en upplevd trygghet”

eller individer och hur de ska hantera stora grupper vid krissituationer. Den säkerhetsansvariga bör ha tänkt igenom olika incidenter och scenarier som skulle kunna förekomma och ha övergripande planer för hur de ska hanteras. Det kan vara enkla saker som misstänkt farliga föremål: Hur hanterar vi dem? Vem gör det? Vart placerar vi det farliga föremålet? Vem gör vad vid ett bombhot?

4

Ha en krisplan Alla seriösa

hotell och eventarrangörer bör ha en genomarbetad krisplan med både akutrutiner och en organisation för att hantera kriser och incidenter. Krisledningsgruppen bör vara övad och enkla akutrutiner bör vara förankrade och övade i hela organisationen. Det kan vara allt ifrån hur en utrymning genomförs, sjukdomsfall, bombhot till misstänkt farliga föremål. I en kris eller allvarlig situation blir stresspåslaget stort så enkla rutiner fungerar bäst. Planen ska även innehålla en lista med kontaktuppgifter till ambulans-, polisoch räddningstjänstpersonal samt medlemmar i krisledningsgruppen.

MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

5

Förbered deltagare Se till

så att alla deltagare känner till säkerhetsrutinerna inför eventet, till exempel att de finns beskrivna i ett välkomstpaket.

Förberedelserna ska skapa medvetenhet om att alltid ha med sig sina värdesaker, var nödutgångar och uppsamlingsplatser finns samt vem som ska kontaktas om en situation uppstår. Skapa en upplevd trygghet där besökare/deltagare upplever att hotellet har koll på, samt tar säkerhetsarbetet på största allvar. Det ska både finnas en faktisk säkerhet och en upplevd trygghet.

6

Förbered er för det oväntade

Om en allvarlig situation inträffar måste personalen kunna hantera situationen när och var den än uppstår. Krisplanen ska vara tillräckligt flexibel för att kunna användas i alla typer av scenarier. Det går inte att detaljplanera för alla incidenter med handlingsplaner. Alla måste kunna vara flexibla och personalen måste ha övat på olika scenarier för att kunna lyckas när det oväntade händer.

På At Six har alla medarbetare gått igenom extra och fördjupad säkerhetsutbildning.

– Det innebär att samtliga är delaktiga i säkerhetsarbetet. Medarbetarna vet vad de ska titta efter, hur de ska rapportera/larma, och så ska de kunna akuta åtgärder.

Det innebär också att det är väldigt många ”vakter” i alla utrymmen och på alla platser hela tiden, säger John Arentoft.

Konferensakrobat *

* Du märker det på stolen i mötes­ lokalen, temperaturen i ditt rum eller kanske på hallonen i mar­ meladen. Saker som i sin litenhet är svåra att sätta fingret på, men som gör hela skillnaden för din konferens.

Nova Park erbjuder hemtrevliga hotellrum, små och stora mötesrum samt en Water Lounge att landa i efter dagen, bara 12 minuter från Arlanda. Och medarbetare som gör din vistelse lite mer speciell.

Välkommen.

48 | RUNNING HEADER

MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

RADAR | 49

foto

Elisabeth Gustavsson

Ice and Light Village EN IGLOO-BY VÄXER FRAM VID KALIXÄLVEN Maarit Lindvall, ägare till företaget Gränsresor med kontor i Kalix och Haparanda, satsar mångmiljonbelopp på igloos i samarbete med Filipsborgs herrgård och ägaren Örjan Pekka.

– Det är första steget i min vision som omfattar tio igloos och ett saunaland med flera olika bastur, isvak och ett iskapell. Jag fick idén för lite drygt ett år sedan.

Satsningen, Ice and Light Village, sker i ett brett samarbete med andra aktörer.

– I resebyråverksamheten kan vi se att den inkommande turismen till Kalix ökar, så nu behöver vi hitta ett bra sätt att få besökarna att stanna några nätter när de kommer hit.

Platsen för igloo-byn är i naturområdet intill Filipsborgs herrgård vid Kalixälvens mynning. Det blir två igloos vid älvkanten och resterande åtta på husvagnsparkeringen.

Kombinationen mellan de ljusdesignade igloos och herrgården från 1500-talet är lite som hämtade ur framtiden. Alla idéer och funktioner är anpassade till den arktiska miljön, vilket innebär att man kan hålla sig bekväm hela tiden oavsett temperatur och det ombytliga vädret.

Vintertid är stugorna igloos med stora glaspartier inklusive glastak

som inbjuder till att studera de olika ljusförhållandena som finns i Arktis.

Om alla tillstånd går igenom är tanken att byggnaderna byter skepnad på sommaren och blir sjöbodar på pontoner vid älvkanten.

– Det är två stugor på 19 kvadratmeter vardera som med skal i plast förvandlas till igloos. De är prototyper. I nästa skede av satsningen tillkommer det åtta igloos.

Dusch och toalett blir som i en husvagn och strömmen kommer via elstolparna till husvagnarna.

Visionen innehåller också en möteslokal.

– När det gäller tidsplanen vill jag att allt ska vara klart i närtid, vilket för mig är inom tre år.

Maarit Lindvall beskriver sig som entreprenör med många idéer, och hon vill samarbeta med andra aktörer.

– Det går att utveckla det här hur mycket som helst. Entreprenörer som vill satsa på aktiviteter, kanske att lära besökare från Asien att åka skridskor och skidor, pimpelfiska, gå i snöskor på Kalixälvens is … Om somrarna kan det handla om att ta ut besökare i motorbåtar och lära dem fiska, på hösten att göra något med löjrom.

Region Norrbotten har satsat drygt 700 000 kronor i den första delen av visionen. Nu fortsätter

arbetet med nästa idé som handlar om sommarsäsongen, och att få tillstånd för att fem av stugorna ska placeras på pontoner vid älvkanten, resterande fem ska stå på land.

– Det går att få ekonomiskt stöd för idéer och jag hoppas att fler ska våga satsa, säger Maarit Lindvall.

Filipsborgs herrgård har 16 hotellrum och en svit. Totalt rör det sig om 30 bäddar. Det finns också mötesrum för mellan åtta och 55 personer.

Restaurangen kan användas som möteslokal och har plats för 60 sittande gäster.

I anslutning till herrgården finns ett mindre hus för boende, möten och evenemang. I vildmarkscampen finns en timmerkåta med plats för 15 till 20 personer sittande runt en eldstad.

– Vi arrangerar incentives och erbjuder skräddarsydda äventyr och upplevelser året runt från vår bas i Filipsborg, och till gäster från hela världen, säger Örjan Pekka.

2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

50 | RUNNING HEADER

MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

HJÄRNKOLL | 51

Stäng av mejlen NÄR DU HAR LEDIGT

bild

© iStock.com/Benjavisa

Sjutusenfemhundra dollar, utöver lönen, om de inte jobbar under semestern. De anställda får inte kolla intranätet, mejla, ringa, skicka sms eller jobba lite.

Initiativet har tagits av Bart Lorang, vd för det amerikanska företaget Full Contact. Pengarna ska användas till en semesterresa.

Ett annat företag kompenserar alla medarbetare som blir störda av sina kollegor med extra semester.

Företagets vd menar att det inte bara handlar om den kvart telefonsamtalet varar, det drar igång en process och det tar tid att varva ner igen. Alla samtal ska godkännas.

Tyska Daimler, försäkringsbolaget Axa och energibolaget Areva, båda från Frankrike, har tekniska lösningar som stänger av mejlanslutningen under semestern. ”Återhämtning” är ett ord som nämns allt oftare. Förklaringen till det är enkel. Långvarig stress sliter ut hjärnan och utan återhämtning får den inte tillbaka sin normala kapacitet. En lång sammanhängande paus är därför viktig. Semestern är vår längsta paus. I livet.

1

Uppmärksamhet Allt startar

med att du lägger märke till något och sen väljer hjärnan hur du ska agera och verkställer det. Forskarna talar om att det finns tre sorters uppmärksamhet. Jag kallar dem för uppmärksamhet à la hängmatta, uppmärksamhet à la mästare och uppmärksamhet à la alarmcentral.

Uppmärksamhet à la hängmatta – stimulansdriven uppmärksamhet

Hjärnan har i stort sett utvecklats för att vi ska skaffa föda, äta och fortplanta oss. Och människorna levde för det mesta i ett lugnt tempo när de började knalla omkring på den här planeten.

Att ligga i en hängmatta, dagdrömma och låta tankarna avlösa 2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

52 | HJÄRNKOLL

varandra är sinnebilden för ledig tid.

Hjärnan varvar ner. Stimulansdriven uppmärksamhet innebär att den dras automatiskt mot något: exempelvis dagdrömmar och tankar – eller något nytt i omgivningen, som ljud, dofter och rörelser.

Uppmärksamhet à la mästare – kontrollerande uppmärksamhet

Människan skulle inte ha överlevt

Och det fungerar på samma sätt idag. Hjärtfrekvensen ökar. Blodtrycket stiger. Stressen ökar. Alltför många befinner sig ofta i alarmcentralen idag. De bevakar ständigt mobilen och datorn, låter sig avbrytas hela tiden och försöker att göra flera saker på en gång.

Det här är viktigt! Varje sekund konkurrerar de olika typerna av uppmärksamhet om vem som ska

”En grupp som har svårt att varva ner är de personer som vill att allt ska vara perfekt”

som art om vi inte hade kunnat styra vår uppmärksamhet för att exempelvis skaffa mat.

Vi har alla sett hur de bästa idrottsstjärnorna gör för att fokusera och kontrollera sin uppmärksamhet samt självkontroll. De skapar sin egen bubbla för att peppa sig själva och stänga ute allt annat som syns och hörs. Eller uttryckt på ett annat sätt: de tvingar sig viljemässigt att koncentrera sig på något som de bestämt sig för att koncentrera sig på.

Uppmärksamhet à la alarmcentral – stimulansdriven uppmärksamhet

Allt var förstås inte lugn och ro när människan gjorde entré på jorden.

Om det här hade varit en film hade musiken blivit intensivare och klippen snabbare. Du var hotad; ett rovdjur eller en fiende kunde plötsligt anfalla. En rörelse. Ögonen drogs dit.

Ett ljud och du lyssnade intensivt.

Hjärnans förprogrammerade krisapparat drog igång. Det handlar om att kämpa eller fly.

MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

bestämma – och den som har kommandot just nu avgör hur resultatet av det du gör påverkas. Arbetar, kopplar av och så vidare.

2

Tankar skapar känslor Och

känslor skapar tankar. Du kan sluta genomföra dina tankar om du kan uppfatta. Så stanna upp och lyssna inåt. För du kan bestämma vilka tankar du vill tänka och du kan styra dem mot dina mål. Forskning visar att meditation och mindfulness är bra för att varva ner och öka koncentrationsförmågan.

Att stanna upp och lyssna på kroppens signaler går inte av sig själv.

Du måste bestämma dig och vara uthållig.

En grupp som har svårt att varva ner är de personer som vill att allt ska vara perfekt. Det är också vanligt att vi blir lättirriterade när vi lämnar uppmärksamhet à la alarmcentral för att byta till hängmattan. Man brukar säga att det kan ta ungefär en vecka att varva ner.

3

Försök verkligen att vara ledig när du är ledig Ibland är det

svårt. En av mina vänner skaffade en privat mobil för att slippa alla jobbsamtal. Som senior medarbetare med stor erfarenhet blev han störd alltför ofta.

Under mina föreläsningar har jag förstått att det är många som vill kolla mejl när de är lediga för att hålla undan och ha koll, även om företaget har en policy som säger att man inte ska göra det under semestern. Frågan du bör ställa dig är om det har blivit ett tvång eller om det är ett verkligt behov. Om du ständigt kollar för att se om något har hänt eller för att du vill att något ska hända, har din hjärna blivit kidnappad och omprogrammerad, som forskarna säger. Du kollar för att få en dopamindusch och en stunds lycka. Och du vill snabbt ha en till.

Det är inte heller ovanligt att anställda går igenom alla mejl sista semesterdagen för att få en ”bra” start första dagen på jobbet. En del företag ger de anställda en halv dag för att gå igenom och svara på alla mejl innan de börjar med något annat. Det är viktigt att ledningen kommunicerar det så att de anställda vet att det är okej – eller ännu hellre ett krav. Otydlighet stressar människor, skapar osäkerhet och negativa känslor.

4

Hur varvar vi ner? Det finns

förstås många sätt att göra det på. Många personer försvinner in i böckernas värld. Att laga god mat och umgås med kära och nära är också vanligt. Och många längtar till naturen.

Forskning visar att vi blir både friskare och lugnare av att vara ute i naturen. En skogspromenad i skogen sänker halten av mätbara stresshormoner och kan dessutom stärka immunförsvaret. En promenad i en park, kan vara ett bra alternativ för

HJÄRNKOLL | 53

att få hjärnan att stressa av, om du är i stan.

Att gå bland bilar och människor har inte samma lugnande effekt.

Förklaringen är enkel. Din hjärna är utvecklad för att upptäcka faror. Den tar emot elva miljoner bitar intryck varje sekund. Hjärnan väljer ut det som är viktigast för stunden och svarar med en relevant respons. Ett exempel: när du går på stan, räknar

Vi måste också ta hänsyn till att vi är olika. En del av oss är spänningssökare och måste ha en ledighet med aktiviteter och förändring för att inte bli stressade. För andra är lugn och ro det som står på dagordningen. Och när det blir så aktiveras lugn och rohormonet oxytocin.

Om du arbetar och en kollega har semester bör du undvika att skicka mejl eller ringa. Jag minns en semes-

”Tankar skapar känslor.

Och känslor skapar tankar”

hjärnan hela tiden ut hur du ska gå för att inte krocka med dem du möter och hur du ska undvika att trampa någon på hälarna. Hjärnan räknar ut vilken riktning du ska ta, om du ska öka eller sänka hastigheten.

Naturen och staden ställer därför helt olika krav på vår uppmärksamhet. I naturen är intrycken färre och lugnare, hjärnan behöver inte ta emot signaler som kräver ständiga beräkningar för att skapa olika alternativa lösningar och verkställa en av dem.

I staden är vi mer i uppmärksamhet à la alarmcentral än i hängmattan. Vi måste fokusera och fatta snabba beslut. I trafiken och under shoppingrundan.

ter då en av dem vi reste tillsammans med fick ett telefonsamtal från sin chef som var på kontoret. Han undrade var ett papper låg. Hon svarade att det låg där det skulle ligga och han svarade att han inte hade kollat.

När samtalet var slut var hon väldigt irriterad. Han hade tagit sig friheten att ringa till Italien och störa henne utan att titta.

Det som hände när hon fick samtalet var att hon lämnade uppmärksamhet à la hängmatta. När hon hörde frågan fick hennes hjärna snabbt ett påslag av stresshormonet kortisol och hon var tillbaka i sin arbetssituation igen. För hjärnan är det ingen skillnad på att befinna sig i arbetsmiljön

fysiskt eller bara i tanken. Det tog några timmar innan hon varvat ner igen.

5

När semestern närmar sig sitt slut förbereder vi oss för att det

snart är dags att gå in i uppmärksamhet à la mästare igen. Hjärnans så kallade aurosal-system går igång; bland annat ökar motivationen, beslutsamheten och uthålligheten.

Du börjar tänka jobbtankar, fundera och planera.

När du kommer tillbaka till jobbet brukar det vara lite trögt att komma igång. Men det är inte konstigt, för din hjärna är i princip identisk med den som cromagnon-människan föddes med för sådär 50 000 år sedan.

Precis som den föredrar din hjärna att vara i uppmärksamhet à la hängmatta. Och precis som tjuren Ferdinand föredrar den att sitta under en korkek och dagdrömma och låta tankarna avlösa varandra.

Det är därför det är så jobbigt att komma tillbaka efter semestern (eller för barnen efter ett långt lov). Du ska helt plötsligt börja koncentrera dig och fokusera – och du ska göra det under lång tid.

Det krävs att du är i uppmärksamhet à la mästare, och du ska vara det under långa perioder. Det är ansträngande för din semesterhjärna, så det är inte konstigt om du tycker att det är svårt att komma igång.

Tomas Dalström är författare, journalist, föreläsare och innovatör med passion för hjärnan. Hans nya bok ”Din hjärna från 2008 är effektivare än den du har idag – Så kan du återställa den” har nominerats till Årets marknadsföringsbok 2017. Han föreläser även om bokens tema. dinhjarnafran2008.se foto

Sara Appelgren 2018 No. 71 MEETINGS INTERNATIONAL

54 | KELLERMAN

Roger Kellerman Publisher, omvärldsspanare, trendskapare, ­utbildare och nätverksbejakare. Har över 30 års erfarenhet inom den internationella ­mötesindustrin. Grundare av Mötesindustriveckan. twitter.com/thekellerman foto

Sara Appelgren

Styrelsearbete VAR FINNS SVENSKARNA I DE GLOBALA ORGANISATIONERNA? I juni hade European Cities Marketing, ECM, sin internationella kongress med tillhörande General Assembly-möte i Malmö. Kanske är det bara ett undantag från regeln att vi svenskar är nödbedda när det gäller att bjuda igen till våra internationella vänner i de organisationer vi också själva tillhör. Det kan vara organisationer som exempelvis ICCA, MPI, IAPCO, AIPC. Till mötet i Malmö kom det någon deltagare från Stockholm och Uppsala samt två personer från Göteborg. Men fortfarande är det ingen svensk representant i styrelsen för ECM. Det är ändå en förhållandevis stor organisation med över 100 europeiska städer som medlemmar.

I mina ögon var det också märkligt att det inte syntes ett spår i staden Malmö av mötet, det kom ändå 175 internationella deltagare till Malmömässan för att genomföra årsmötet, välja en ny styrelse och vara med i utbildningsprogrammet. Det var knappt att mötet märktes ens på Malmömässan.

Inom European Citites Marketing finns uttrycket ”Everyone in the city sells the city”, och själva tanken som driver organisationen är: ”Meet.

MEETINGS INTERNATIONAL No. 71 2018

Share. Grow.” Men på mässan kändes det aldrig som om det var fullt ut på allvar. En del av ECMs verksamhet handlar om möten och event (ECM Meetings Industry Knowledge Group), men så fort ett seminarium handlade om ämnet sjönk deltagarantalet drastiskt trots att det som togs upp var väldigt givande.

Under de senaste 50 åren har turismen gått från 100 miljoner turister år 1968 till runt 1,2 miljarder turister år 2017. Vi kan räkna med en fördubbling inom de närmaste 15 åren. Man kan ju undra om det ens finns något tak för den här utvecklingen? Ett av årets ämnen på ECM var: Vad ska vi med massturism till?

När sätter vi en gräns för hur många turister vi kan klara av att ta emot?

Det är städer som exempelvis Barcelona, Amsterdam och Palma på Mallorca som tycker att gränsen redan är nådd. Samtidigt blir lågprisflygbolagen fler och antalet flygplatser ökar, och inte minst Airbnb fortsätter att utvecklas.

De flesta Convention Bureauer har antalet gästnätter som sin främsta Key Performance Indicator, KPI, eller nyckeltal som vi säger i Sverige, och

arbetar närmast intressenterna inom hotellbranschen. Hur många bäddar som fylls tack vare en kongress är en ständigt återkommande fråga.

Men om du verkligen vill utveckla den stora potentialen för exempelvis vetenskapliga möten och konferenser måste du hoppa över det konventionella tänkandet och gå bortom dina starka positioner. Istället bör du sikta på små möten med djup påverkan och en stor hävstångseffekt.

Förresten. Det finns ett undantag från regeln att svenskar sällan engagerar sig i internationella mötesorganisationers styrelser. Lotta Boman på Sigtunahöjden är ordförande för IACCs Europasstyrelse och i styrelsen finns också Gunilla Runsten på Rönneberga och Sylvia Nylin, som också är vd för Svenska Möten. Tack för ert engagemang!

ŠVienna Tourist Board/C. Stemper

acv.at acv.at

messecongress.at messecongress.at

vienna.convention.at vienna.convention

Presenting Presenting innovations. innovations.

In In the most most representing representingway way

100 ÅR I HJÄRTAT AV SKANDINAVIEN Världen förändras. Vi också. Du med. Men det personliga mötet behåller sin livskraft. Det är vi ett levande bevis på. Varje dag ser vi hur framgångsrika möten driver utvecklingen framåt. Idéer blir till verklighet, utmaningar får lösningar, affärer utvecklas och nya kontakter skapas. I år firar vi 100 år och ser fram emot en fantastisk fortsättning.

Varmt välkommen till vår mötesplats!