Page 1

No. 65 Maj/Juni 2016 €19 / 165 SEK

PER SCHLINGMANN världsledande kommunikatör Människans värsta fiende är den egna världsbilden EN INRAMAD HISTORIA NEURALA NÄTVERK MÖTEN 3.0 SOV PÅ SAKEN KELLERMAN


Vi tror att varumärken som skapar upplevelser man minns, är varumärken som lyckas. Vi tror också att goda relationer börjar med att man möts. Kom gärna förbi på ett av våra kontor så berättar vi mer. Vi ses! STOCKHOLM / GÖTEBORG / MALMÖ / OSLO


Fånga känslan

Fånga

När konferensresan handl Boka framtidens konferens på

Välkommen till o

För bokning och mer information: 0411-136 30 | ysb.se | forsaljning@ysb.se


känslan

lar om mer än bara affärer.När konferensresan handlar om mer än bara affärer. Boka framtidens konferens på Ystad Saltsjöbad redan idag. å Ystad Saltsjöbad redan idag. Välkommen till oss på stranden.

oss på stranden.

5

2015

VINNARE

Sweden's Leading Hotel

Årets spa


Activate your audience

with an unforgettable experience Every year, we inspire over 1.3 million attendees through creative meetings, events, congresses and incentives.


If you’d like your next event to drive lasting results, visit www.mci-group.com for more information


Open for business November 2016 – grand opening May 2017

F

landers Meeting & Convention Center Antwerp is part of the world’s best kept 19th century ZOO, and is located right next to a modern international transport connection housed in 19th century marble splendour … widely regarded as the finest example of railway architecture in Belgium – a true high speed rail cathedral! Imagine starting your day with a morning run alongside the elephants and giraffes. How about some networking, supervised by our gorillas or flamingos? At FMCCA you will experience a magical connection that only happens during live encounters. The new Flanders Meeting & Convention Center Antwerp is without doubt the most versatile and lustrous pearl on the crown of the current Meeting Industry (MICE). As the nerve centre and the dynamic, pulsating heart of the convention centre, the centrally located new 1880-seat auditorium is a key asset for event and meeting organisers. With the new Meetings Industry temple, initiator KMDA (Royal Zoological Society of Antwerp) has adapted the technical and logistic possibilities of the 21st century in full harmony with the adjacent classified ZOO monument, and the historically valuable Marble Hall, Darwin Hall, Verlat Hall, and the Winter Garden. The unique concept was developed by the architect firm, Ian Simpson Architects from Manchester UK. “I explicitly choose for

ADVERTORIAL

natural light and brightness, versus elegance, as leitmotif in the design. This symbolizes the city of Antwerp, and will serve as a source of inspiration to each visitor”, says Simpson. Simpson Architects teamed up with the Chicago based Kirkegaard Associates who are world authorities in acoustics. Ian Simpson’s team have created an inspiring, flexible, powerful, and energy-efficient building, making extensive use of natural light sources. The bright and elegant building will be a symbol of the city. The connection between the existing historical building and the hypermodern architecture will be a landmark of city innovation. This will boost the international profile of Antwerp to a higher level. The 1880-seat Queen Elisabeth Auditorium is the icing on the cake. Are you dreaming of programming a keynote speaker in the afternoon and a symphonic orchestra in the evening? Here at FMCCA, we make it happen and we bring you closer to what matters. Stretching out over 25,000 m², with 30 rooms and a capacity of 2,500 guests, the Flanders Meeting & Convention Center Antwerp will be a global player on the conference and meeting scene. Antwerp holds many trump cards. A trading city that feels like a village, but offers the world: diamonds, history, fashion, museums, great gastronomy, a historical centre, a flourishing port, and an astonishing zoo.

photo Ian Simpson Architects

A Room With a Zoo


a room with a ZOO opening November 2016 www.fmcca.com


incentives, business travel & meetings expo

connect with the global meetings, events and incentives industry

15,500

3,000

100

from across the globe, ready to connect with you

to help you plan your future meetings & events

with industry friends & colleagues

international industry professionals

exhibitors representing over 150 countries

networking events to connect and engage

No.1

global market place for you

to do business, network, learn & be inspired

Connections mean everything. Connect with us at www.ibtmworld.com

Organised by

The ibtm world速 and ibtm events速 trademarks are owned and protected by Elsevier Properties SA and Reed Exhibitions Limited uses such trademark under licence. Hosted Buyer速 is a registered trademark of Reed Exhibitions Limited. Reed Travel Exhibitions速 is a registered trademark of Reed Elsevier Group Plc.


CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE  Atti Soenarso

atti.soenarso@meetingsinternational.com  PUBLISHER Roger Kellerman

roger.kellerman@meetingsinternational.com 

No. 65 

Maj/Juni 2016 Vild kunskap

13 INTRO

Sitter det i kroppen eller i hjärnan?

TEXT Tomas Dalström, Roger Kellerman, Jan Rollof,

Robin Sharma, Atti Soenarso  FOTO  Sara Appelgren,

Atti Soenarso: Om neurovärldens innersta gömslen.

Lar Leslie, Eva Levau, Yanan Li, Magnus Malmberg, Karen Nott  DESIGN  KellermanDesign.com  REDAKTIONELL A  GL ÄDJESPRIDARE  Bimo +

cellokvartetten + Rod Judkins + Women Deliver Global Conference 2016 + Anh Lê + Lê Lê PRENUMERATION  Helår (sex utgåvor) 295 kronor

inklusive moms. Vid utlandsprenumeration tillkommer

14

VILD KUNSKAP

Per Schlingmann Om kunskap, öppenhet och attityd.

29 RADAR

Mötesplats med många förtecken Cavalli Stud & Wine Farm.

porto.  KONTAKT Meetings International Publishing, P.O. Box 224, SE-271 25 Ystad, Sweden, Editorial Office +46 8 612 42 20, Commercial Office +46 730 40 42 96, info@meetingsinternational.se, ­www.meetingsinternational.se  TRYCKERI  Trydells Tryckeri – miljöcertifierade enligt ISO 14001  PAPPER  Arctic Paper Munken Lynx 240/100 gram. FSC-märkt papper.

30 MÖTEN 3.0

Möten 3.0 Del två av Jan Rollofs serie i fyra delar.

35 GÄSTKRÖNIKA

Man kan inte gnälla sig till framgång Pehr Palm, vd Event in Skåne, om regeringens nya exportstrategi.

Cert. No. SGS-COC-1693  T YPSNIT T Adobe Berthold Akzidenz Grotesk; DS Type Leitura Display; Hoefler & Frere-Jones Chronicle Text, Chronicle Display, Knockout.  ISSN  1651-9663

36 OMVÄRLDSANALYS

Mötesindustrin utvecklar Sydafrika Derek Hanekom: Inse värdet av kunskapsutbyten.

39 INTERMISSION

Ett oväntat möte Varje doft förtäljer en historia.

Eftertryck av artiklar och annat material, helt eller delvis, förbjuds utan tillstånd från förlaget. Citering uppmuntras däremot, så länge källan uppges.

40 SHARMA

The 50 New Rules of Work Robin Sharma: “For the producer thinking like a leader.”

42 HJÄRNKOLL

Vad händer egentligen när vi sover?

Meetings International stödjer ICCA, MPI och Site.

Sömnforskare John Axelsson vet. 50 KELLERMAN

Säkerheten är A och O? Knappast! Roger Kellerman: Vem bär ansvaret?

Meetings International Publishing använder miljöcertifierat tryck, papper och distribution.

 instagram @meetingsinternational


INTRO | 13

Sitter det i kroppen ELLER I HJÄRNAN? Av en ren slump såg jag ett tvprogram häromdagen. Programmet handlade om någonting som kallas för Neurotracker och om The Human Performance Lab. Neurotracker är ett slags ”sinnetill-kropp-verktyg” som förbättrar och objektivt mäter människans kognitiva förmåga. Träningspassen genomförs i en spelliknande och helt omslutande 3D-miljö. Verktyget använder hjärnans visuella system, som är en öppning till hjärnan för att stimulera nervaktivitet, även känt som neuroplasticitet, för att gynna hjärnans intellektuella utveckling. Utvecklingen bygger på vetenskapliga studier och har visat betydelsefulla resultatförbättringar i verkliga situationer. Som exempelvis att slå bättre passningar i fotboll, eller att som sprinter kunna springa ännu fortare. Verktyget är enkelt, intuitivt och lätt att installera. Neurotracker är baserat på år av vetenskaplig forskning. Professor Faubert, verksam vid University of Montreal och en banbrytande forskare inom perception, kognition och psykofysik, arbetar för en kontinu-

erlig utveckling som ska föra vetenskapen om människans intellektuella prestanda framåt. Forskarteamet bakom verktyget har drivit fram nya upptäckter inom mänsklig rörelseperception, neurostimulering, idrottsträning och rehabilitering. Tv-programmet fokuserade en del på idrott och hur man kan utveckla idrottare att bli ännu bättre, parallellt som de ska hålla sig friska och dessutom kunna leva längre. Inga dåliga mål, precis. Läkemedelsbolaget Glaxo Smith Kline, GSK, vill med sin forskning bidra till att människor kan vara mer aktiva, må bättre och leva längre. Se där, Neurotracker och GSK ligger ganska nära varandra i den tanken. GSK har skapat The Human Performance Lab, HPL, där företaget samarbetar med några av världens ledande idrottare av båda könen, men även med framgångsrika lag för att göra det som Neurotracker också gör, det vill säga att utveckla hjärnan för att vi som människor ska kunna interagera bättre, vara snabbare i tanken och fatta de rätta besluten.

Samtidigt har läkemedelsbolaget genom sin forskning gjort det möjligt för HPL-forskarna att utveckla strategier för överlägsen utbildning/ träning som resulterat i prestandavinster för bolagets idrottspartners. Tänk om det här sättet att tänka även gäller för möten och events? Vem har sagt att det här inte handlar om ledarskapsutveckling också? Ingen naturligtvis. Att barns hjärnor stimuleras av vissa strategiska datorspel, att fysisk träning är betydelsefullt för din förmåga att tänka, att rätt mat också är viktig för din tankeförmåga, det är de flesta överens om. Det är också därför som vi sedan snart tio år publicerar den mycket uppskattade artikelserien Hjärnkoll, skriven av Tomas Dalström. Nu tar vi nästa steg, rakt in i neurovärldens innersta gömslen. Häng med!

Svensk-indonesiska Atti Soenarso har arbetat som journalist i över 30 år. Hon har bland annat jobbat för Skandinaviens största dagstidning, var TV4s första reseredaktör, har skrivit för många resemagasin och haft flera internationella uppdragsgivare. Hon har rest i stora delar av världen och skrivit om destinationer, människor och möten. foto Magnus Malmberg

2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


14 | PAGE TITLE 14 | COVER STORY

MEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016


P

PAGE TITLE | 15

SCH L INGM A N N TEXT

Atti Soenarso FOTO

Sara Appelgren

2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


16 | PAGE TITLE

MEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016


VILD KUNSKAP | 17

Per Schlingmann har lång erfarenhet av svensk politik och näringsliv med flera chefsbefattningar och förtroendeuppdrag bakom sig. Idag är han en av landets mest inflytelserika kommunikativa och politiska strateger, och anses vara en av de mest betydelsefulla arkitekterna bakom Moderaternas omvandling till ”De nya Moderaterna” som under åren 2006–2013 hade regeringsmakten i Sverige. Hittills är han författare till tre böcker. En av dem är Urban Express som han har skrivit tillsammans med ekonomie doktor Kjell A Nordström. Vi träffar Per Schlingmann i Barcelona, där han ska föreläsa, för ett samtal om bland annat utmaningar, tyst kunskap och attityd. Per Schlingmann lämnade politiken och den svenska regeringen i mars 2013, och skrev då boken Stå aldrig still. Kjell A Nordström träffade han för första gången på en middag och tvingade honom att läsa sitt manus. – Det var ett gyllene tillfälle, vi satt och pratade hela kvällen. De flesta personer som läser ett manus har kanske några få synpunkter. Men inte Kjell. Han hade massor av åsikter, och sa: ’Kom hem till mig.’ Så blev det. Första gången träffades de i två timmar, samtalet utveck-

lades i olika riktningar och inte långt därefter hann de även göra ett jobb tillsammans. Därefter ”och ganska plötsligt”, som Per Schlingmann uttrycker det, bestämde de sig för att skriva en bok om sina nyfunna, gemensamma tankar. De tecknade ett avtal med Bonniers förlag och sa: ”Om sex månader får ni en text av oss.” Därefter började en arbetsprocess som Per Schlingmann jämför med hur man bygger med lego. De skrev bland annat egna spaningar om vår samtid, och allt eftersom processen fortskred kunde de sätta ihop de olika legobitarna till en berättelse. En av Kjell A Nordströms legobitar var väldigt tidigt den betydelsefulla 2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


18 | VILD KUNSKAP

” När alla förhåller sig till samma kunskapsmassa får det ibland lite absurda uttryck”

delen om tyst kunskap. Men med betoning på kunskap och lärande, som även kan sägas vara själva utgångspunkten för hur de två männen betraktar vad de kallar för managementteorier och organisationsfrågor. – Jag hade aldrig tidigare sett lärande som ett managementinstrument. Däremot funderat på det som en av mänsklighetens utmaningar, både i termer av individer och företag, eller platser eller nationer. I grund och botten handlar det om hur vi ska hantera ett lärande i en tid när vi inte lika enkelt kan hänga med och överblicka det stora informationsflödet. Det är där någonstans det händer. Per Schlingmann anser att vi står inför en ny fas i globaliseringen där det första skedet handlade väldigt mycket om en politiskt driven utveckling där nya länder öppnar sig. Handeln har ökat, människor flyttar omkring och reser mer. Nu pågår den fas som är teknologiskt driven, menar han. Det handlar mer om att vi har en gemensam kunskapsmassa som vi delar med varandra. Men när alla förhåller sig till samma kunskapsmassa får det ibland lite absurda uttryck. – Idag börjar alltmer se likadant ut i världen trots att det är originalitet som skapar det egentliga värdet. MEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016

Vid ett besök i Mall of Scandinavia, Sveriges i särklass största köpcentrum i Solna kommun och granne med Stockholm stad, pratade han med Unibail Rodamco, företaget som driver gallerian. – Deras affärsidé ser likadan ut oavsett var de gör saker, och andra inspireras av dem. Det sker samtidigt som min tes väldigt mycket går ut på att det som skapar värde i grunden är originalitet, att man vågar bryta mot likformigheten. – Det finns några olika dimensioner på vad som är tyst kunskap, det vill säga vetande som man inte kan artikulera utan den bara finns hos människor. Det skriver vi också om i vår bok. Han lägger till en aspekt som han anser är mycket central i det här kunskapsbegreppet, säger med ett leende att forskarna får tvista om vilken innebörden egentligen är. – Det ena begreppet är att man har den tysta kunskap som finns hos individer och att den beror på känsla, intuition och erfarenheter. Men jag tror också att en betydelsefull faktor är den delmängd som skapar vild kunskap, den kommer ifrån vad man har för attityd till öppenhet. Det är, kan man säga, kanske min slutsats.


PAGE TITLE | 19

2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


20 | PAGE TITLE

MEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016


VILD KUNSKAP | 21

” En betydelsefull faktor är den delmängd som skapar vild kunskap, den kommer ifrån vad man har för attityd till öppenhet” Per Schlingmanns senast utkomna bok Så vinner du kommunikationskriget – med berättelsen som vapen är skriven utifrån ett kommunikationsperspektiv och handlar om att människans största fiende är den egna världsbilden. – Det har ju forskare och psykologer varit eniga om rätt länge, men då landar det i vad man har för attityd till öppenhet, till nytt lärande och till sin egen självsäkerhet. Till det här mer passiva kunskapsbegreppet lägger han också till attityd i betydelsen hur öppen man är för det nya. När han föreläste för en grupp HR-människor hände något – utifrån hans perspektiv – intressant. – Innan jag skulle prata var det en kille som hade gjort en rap-låt istället för ett CV, därefter var det en lång diskussion i en panel om det var bra eller dåligt. Enligt Per Schlingmann var det tänkvärda inte att killen hade skrivit en rap-låt utan att han tänkte att man kan göra ett CV på ett annorlunda sätt. – Killen hade fantasi, öppenhet och attityd nog att tänka utanför traditionella ramar. Den kunskap, eller det man kan kalla attityd, är helt central och det blir nästan en kunskap i sig. Det tror jag är som en hårdvaluta idag.

En annan aspekt som Per Schlingmann säger att han bär med sig, troligen kommer den direkt från politiken, är att ju mer de arbetade i framför allt regeringen, desto mer märkte de något som blev allt viktigare. – Det finns en uppgift som är svårare än alla andra uppgifter, och det är rekrytering. Du har ett antal personer som ska sitta i en regering, det är ett tryggt, väldigt litet underlag. Men man kan snacka med vilken koncernchef som helst, och den personen säger att den stora utmaningen är rekrytering. – I det läget tror jag att det är viktigare att ha förmågan att tordas rekrytera olikhet. Men ändå bör personen i fråga ha en förmåga att passa in i samma kultur som den som redan finns i exempelvis regeringen. – Den kompetensen, det vill säga att klara sådana rekryteringar, tror jag egentligen är den som är viktigast som ledarskapsverktyg idag. Per Schlingmann säger att pratar man med koncernchefer idag är de totalt upptagna av frågor kring rekrytering. Fungerar allt som det ska behöver de förstås inte göra någonting, men det är alltid problem någonstans. De tänker alltid på den enskilda individen och dennes kompetens, kanske behövs det en ny vd. 2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


22 | VILD KUNSKAP

”Det är den nya logiken för ekonomiskt värdeskapande, där människor interagerar med varandra, som skapar värden”

– Det som blir riktigt intressant vid rekryteringar är relationen till de andra i ledningen. Vad som har tillkommit som också är tankeväckande, är det som kallas artikulerbar kunskap och vad som händer när det är kunskapens delningstid. Det vill säga att den delbara kunskapens utveckling går snabbare och snabbare. Som exempel berättar han att för bara några år sedan påstod forskare att kunskaperna hos en jurist eller läkare höll i trettio år, den siffran är nu nere i fem år. – Så det tar fem till sju år att utbilda sig till någonting som rent kunskapsmässigt räcker i fem år. Inte nog med att den här vilda kunskapen blir allt mer betydelsefull, vi ser också att delningen av traditionella kunskaper går snabbare och snabbare. Det är komplext. Helt otvetydigt ökar kunskapsnivån i samhället. – Vi beskriver det så här: Den teoretiska kunskapen är inte längre tillräcklig därför att nödvändighetsnivån stiger hela tiden. Vi pratar om att samhället dessutom blir mer komplext, den växande kunskapsmassan gör att du måste kunna överblicka en allt större verklighet för att kunna förstå sambanden. Det finns också allt fler artificielMEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016

la intelligenstjänster, vilka bidrar till att kunskapsmassan ökar. Enligt Per Schlingmann leder det till att den traditionella kunskapen fragmentiseras allt mer och då framträder den vilda kunskapen som allt mer viktig, men också attityden som i exemplet att göra en rap-låt istället för att skriva ett traditionellt CV. – Det är bra att ha det perspektivet när allt tenderar att bli mer likt varandra. Det är antagligen de som vågar utmana den bilden som blir vinnarna. Inför vårt möte har Per Schlingmann läst på om mötesindustrin, bland mycket annat en amerikansk rapport och en från den brittiska regeringen. Han konstaterar att det intressanta var att ju mer han tittade på olika faktorer, desto mer otvetydigt landade tankarna som beskrivs i ”Urban Express”. Platsen blir allt mer betydelsefull. – Men platsen är egentligen bara en plats för möten. Och det är ju både den här vilda kunskapen, men också vad vi kallar för den digitala paradoxen, att värdet i det digitala ökar. Man kan också säga att det är den nya logiken för ekonomiskt värdeskapande, där människor interagerar med varandra, som skapar värden.

– Den otvetydigt stora utmaningen är i vilken grad mötesindustrin lyckas kapa åt sig andelar av detta, och generera ännu fler möten. Vi pratar vidare om hur man genom möten kan dela kunskap och utveckla idéer. Vi är inga solitärer. Per Schlingmann berättar att eftersom han har varit politiskt engagerad, men numera är en mer fri själ, hamnar han ofta i diskussioner om platsers utveckling. Som exempel tar han utvecklingen i Göteborg. – Det har alltid varit så att när det gäller Göteborgs utveckling är min analys att staden har två styrkor. Den ena styrkan är det postindustriella samhället med företag som Volvo och SKF. Den andra är mötesindustrin. – Det intressanta är att ju mer man tittar på mötesindustrin, där Svenska Mässan i Göteborg är en betydande del i satsningen, är den stora utmaningen för mötesindustrin att bli tagen helt på allvar. – Mötesindustrin skulle kunna bli bättre på att visa att den är en del i en högt kvalificerad sektor som skapar värden. Då tänker jag inte på värden med den direkta effekten med hotellnätter, utan mer betydelsefulla värden som skapas när människor


PAGE TITLE | 23

2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


24 | PAGE TITLE

MEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016


VILD KUNSKAP | 25

”Det tar fem till sju år att utbilda sig till någonting som rent kunskapsmässigt räcker i fem år”

möts. Det tror jag är mötesindustrins stora utmaning. Samtalet återgår till om tyst kunskap och vild kunskap verkligen är samma sak. Är de synonymer? – Nja, det är åtminstone lite synonymt. Vad jag skulle vilja addera är attityden och att den blir en kunskap i sig. När Kjell och jag pratade om det här landade vi rätt mycket i att inte använda begreppet tyst kunskap. Det var därför vi skapade ett eget hemvärn som inte kan tämjas. Det intressanta, fortsätter han, är vilken roll data och algoritmer spelar. På något sätt blir det att vi har traditionella problem och vi har dem i överflöd. Den vilda kunskapen fascinerar genom att människor använder den för att navigera i allt mer intuitiva beslut, som ett instrument för att kunna använda data. – Ibland tänker jag att det är som med vin. Jag har alltid imponerats av alla som kan överblicka vin. Det är ju helt omöjligt med alla vingårdar och druvor. Vad gör man då? Jo, man väljer en Chablis eller Rioja. Då kan man stänga ute allt annat, det går ju inte med det vi gör. Svaret på frågan vilka följder digitaliseringen får blir fler än ett enda svar i Per Schlingmanns analys.

En konsekvens är att det icke digitala ökar i värde. Vild kunskap är konsekvens nummer två, medan det tredje resultatet är att vi får ett nytt kommunikationslandskap när många personer vill kommunicera med många andra människor. – Om du vill nå ut måste du se till att andra vill prata om det, man måste skapa samtalsämnen. Det intressanta med det här är de starka berättelserna. Per Schlingmann arbetade med de här frågorna på regeringskansliet där uppdraget var att stärka Sverigebilden. Han undrade hur det kommer sig att Sverige har en så relativt stark bild med relativt få invånare. – Min slutsats är att det inte finns någon som berättar hela sanningen om Sverige, utan det handlar om delmängder. När man etablerar en ram kring sig själv är det anekdoterna man förstärker, och det tror jag är utmaningen för en plats. På regeringskansliet fick han också möjlighet att fördjupa sig i en association, och det var perspektivet framtid. Konstaterar att det är det svåraste perspektivet idag för ledarskap och människor. Han använder ordet dimmigt i betydelsen att framtiden är omöjlig att förutse.

– Då graviterar man mot att prata om det som är eller om det som var. Men alla beslut som människor fattar handlar om framtiden. Du måste ta dig in i den personens individuella perception om framtiden. Vad är det som gör det intressant för individer att komma vidare? Per Schlingmann säger att det som är fängslande är vad som placerar oss i framtiden. Vilka är de här symbolerna för framtiden? – Det är väldigt tydligt för mötesindustrin. Det som händer nu är en trend för att man försöker hitta platser som inte är skapade för möten, för att få en upplevelse utöver den vanliga. – Så var det när jag började med politiken 2003. Det första jag frågade mig var hur människor uppfattar de olika partiernas framtidsvision. Ingen vet ju någonting om framtiden. Antingen uppfattar man att man står vid randen till framtiden. Man är i nuet, man håller kvar i ett nu. Man ligger och tippar hela tiden eller så har man två Googleglasögon. I grund och botten tror Per Schlingmann att vi går en väldigt positiv framtid till mötes. Han tror att särskilt Norden har bra förutsättningar om man rensar bort allt som 2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


26 | VILD KUNSKAP

”Den stora utmaningen för mötesindustrin är att bli tagen helt på allvar”

är konjunkturellt. Tittar man på det strukturella tror han att den stora utmaningen för Norden är att bevara de breda samhällena som är inkluderande i sin sysselsättning. – Då tänker jag inte så mycket på migration utan på vitalisering och robotisering. Det är klart, har du väldigt höga kostnader för arbete då är det lönsamt att ersätta människor med robotar. Det innebär, menar han, att någonstans måste vi förnya den svenska och nordiska modellen, många människor ska vara delaktiga och ha ett U som är lite plattare än andra länders. – I framtiden tror jag att otroligt mycket av det som mötesindustrin representerar blir väldigt mycket viktigare. Företag som samarbetar med varandra blir också betydligt mer betydelsefulla framöver. – Jag tycker att man kan ha en hoppfull syn framåt, det är en betydelsefull dimension i sig. För någonstans känns det som att otroligt många människor står och velar, är det ljust eller är det mörkt? – Vid ett tillfälle pratade jag med tre olika ekonomer, och fick tre olika svar på samma fråga. Det går upp och ner, men antagligen händer det ingMEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016

enting. Det här säger någonting om vår tid. Vill man lyckas med det här ska man ha en positiv syn framåt. Per Schlingmann framhåller att utmaningen för exempelvis Sverige är att landet kommer från en ingenjörsstyrd industriell värld. Sen började andra saker att hända, se bara på den kreativa sektorn däribland mötesindustrin. – Det känns att inte minst politiken har svårt att adoptera det nya. Det är mycket enklare med industrin och Volvo. Lyssna på statsminister Stefan Löfven. Det handlar hela tiden om industrin och åter om industrin. Han är en industrikansler. Det är väldigt lite av den nya industrin i hans tankevärld. Men det gäller nog hela det politiska spektrat. Vi måste skapa en tydligare bild av vad det nya skulle kunna vara, och inte minst mötesindustrin. – Det är ju återigen den här gravitationen. Man håller i det som har varit. Här behövs det människor som vågar tänka nytt, förnya idéer och tankar. Något som inspirerar Per Schlingmann är populärkultur. Han förklarar att den är intressant eftersom den alltid måste anpassa sig. Utöver det

inspireras han av människor med mycket fantasi. – Ibland får jag frågan om jag har någon förebild. Mitt ärliga svar är den svenska författaren Astrid Lindgren (1907–2002). Att hon på den tiden kunde skapa sådana fantastiska berättelser och karaktärer i den tidens mediesamhälle är inspirerande. I Kneippbyn Resort på Gotland har man avbildat hennes arbetsplats. Per Schlingmann brukar ställa sig och titta på den. – Den är otroligt fascinerande. Hon måste ha haft ett enormt öppet och fritt tänkande, och associerat till saker och ting som ingen annan kom att tänka på. – Kjell A Nordström är också en sådan person. Han ritar, skriver och tänker och vi skickar texter till varandra. Det har varit väldigt bra att systematisera den här okända materian. Då kan man börja sätta saker i ett sammanhang. Det blir inget småduttande utan riktiga samband.


PAGE TITLE | 27

2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


Konferensakrobat *

* Du märker det på stolen i mötes­ lokalen, temperaturen i ditt rum eller kanske på hallonen i mar­ meladen. Saker som i sin litenhet är svåra att sätta fingret på, men som gör hela skillnaden för din konferens. Nova Park erbjuder hemtrevliga hotellrum, små och stora mötesrum samt en Water Lounge att landa i efter dagen, bara 12 minuter från Arlanda. Och medarbetare som gör din vistelse lite mer speciell. Välkommen.


foto Lar Leslie

PAGERADAR | 29 TITLE | 29

Mötesplats MED MÅNGA FÖRTECKEN Mångfaldigt prisbelönta Cavalli Estate & Stud i sydafrikanska Stellenbosch har snabbt etablerat sig som en mötesplats känd för sina egenproducerade viner, den integrerade, hållbara designen och arkitekturen, restaurangen, galleriet, den vertikala trädgården och inte minst landskapet som omger gården. Här blandas gastronomiska smaker med konstnärliga upplevelser i en avslappnad miljö där design smidigt följer funktion och funktionen följer designen – och hästarna. Arkitekten Lauren Smith, vars familj äger vin- och hästgården, har skapat platsen tillsammans med Bouwer Architects. Vid ett besök på vingården blir vi påminda om Frank Gehry, den kanadensisk-amerikanske arkitekten som sagt: ”Architecture should speak of its time and place, but yearn for timelessness.”

Cavalli Estate & Stud har utformats för att kunna vara så flexibel som möjligt för olika företagsevenemang. Det största rummet med generös utsikt över de ståtliga Helderbergen, har exempelvis fyra meter i takhöjd. I nedervåningen finns en av världens största privata samlingar av whisky (se, men inte röra), vinkällaren och utrymme för vinprovningar med Cavallis egna viner, även de prisbelönta. Restaurangen Equus Dine at Cavalli, som lockar foodies från hela världen, har 250 sittplatser. Till lunch på vardagarna erbjuds en enklare bistroinspirerad meny, medan kvällar och lunchen på söndagar är vikt till fine dining. De olika avdelningarna i den välondulerade botaniska trädgården kan fungera som lounger för olika

arrangemang. Här finns dammar, vattenälskande växter, prydnadsgräs och blommande perenner som breder ut sig i kanterna av gångvägarna. Själva vinodlingen är på 110 hektar, men här finns även olivlundar, lavendelfält och betande hästar. Det är en väldigt avslappnad miljö. The Cavalli Stud Farm and Training är världsberömt, och har man något som helst intresse av ridsport är anläggningen – och hästarna – i sig värd att resa hit för. Designers, arkitekter, landskapsarkitekter, människor som jobbar med mat och vin, trädgårdsarbetare av olika slag är bara några exempel på yrkesgrupper som bör åka hit för ett inspirerande och i tid väl tilltaget studiebesök. Boka i god tid.

2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


30 | PAGE TITLE3.0 30 | MEETINGS

MEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016


MÖTEN 3.0 | 31

Möten 3.0 DEL TVÅ AV FYRA TEXT & BILD

Jan Rollof

Traditionella mötesformer är vanliga i många sammanhang – dagordning, talarlista och protokollföring är välkända inslag. Projekt-, förhandlings- och säljmöten har utvecklat format som fungerar för deras frågor. KABS – kontextanpassad beslutsstruktur – är en metodik utformad för möten 3.0 och K-uppgifter (som är komplexa, kognitiva, konceptuella och kollaborativa). Varför ”kontextanpassad”? Därför att metodiken kan anpassas till olika sammanhang med hjälp av utvalda tekniker och frågor. Varför ”beslut”? Därför att många beslut fattas på möten. Åsikter, tolkningar och idéer som diskuteras på möten kan också påverka beslut som fattas i andra sammanhang. Varför använda en metodik? Att arbeta metodiskt och strukturerat kan uppfattas som stelt. Det förutsätter också en viss grad av disciplin. Därför är det viktigt att diskutera motiven för att bygga mötesarbetet på en genomtänkt metodik:

För att möten ska ge värde åt deltagare. Några exempel: få in förslag

som hjälper egna och gemensamma arbetsuppgifter, utbyte av idéer och kunskap, vänja sig vid ett strukturerat förhållningssätt, delaktighet och synlighet, nya insikter och breddat synfält. För god användning av mötets resurser. Bra möten realiserar den

potential som ryms i ett möte, i form av deltagarnas idéer, kompetens och erfarenheter. Att tillvarata dessa centrala resurser är betydelsefullt för att nå bra resultat. Det är ett också ansvar – det är ineffektivt att hamna i nya och större problem för att man har ignorerat synpunkter och förslag, och inte ifrågasatt gjorda antaganden. ”Flest mötespunkter per tidsenhet” är knappast rätt recept. För att ge stadga åt mötesprocessen.

En god struktur driver mötesarbetet framåt, från ett moment till nästa. Därmed minskar risken att ”bara” aggregera alltmer information eller att fastna i analyser (analyses para-

2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


32 | MÖTEN 3.0

lyses). De olika momenten bidrar till helheten: målet är en syntes som belyser mekanismer, samband och beroenden. En metodik uppfattas ofta som objektiv och neutral, och minskar risken för motsättningar och orättvisa. Den kan också styra undan från typiska tankefällor. Finns det en motsättning mellan att arbeta metodiskt och ge utrymme för kreativitet? Nej, enligt min åsikt.

de flesta sammanhang. De kan kompletteras med specifika frågor, anpassade till aktuell uppgift och situation. Till varje huvudmoment hör också speciella tekniker och vissa mallar, som extra stöd. Fem huvudmoment

Helheten ger det fulla värdet, därför måste man arbeta igenom de fem huvudmomenten. Målet är en mångfacetterad bild. Syntesen kan rymma

”Konsensus står högt i kurs, men hur bra är det om alla tänker lika” Tidsbrist (en överfull agenda) är ett större hinder. Och andan i ett möte betyder mycket. Intresse, engagemang och ett bra bemötande skapar en god jordmån för idéer och nya synsätt. Komplexa uppgifter rör ofta oklara fenomen och olika grader av osäkerhet, då kan en god struktur och ett metodiskt arbetssätt vara extra värdefullt. Frågor

KABS bygger på frågor som utmanar antaganden och öppnar för många olika svar. En fråga som ”Har vi tagit fram alternativ?” är relevant, men alltför enkel att bekräfta utan närmare eftertanke. Frågor kan formuleras så att man måste tänka efter om man missat något. Ett exempel: ”Vilka antaganden om orsaker till det aktuella problemet har vi ännu inte ifrågasatt?” Det är inte lika enkelt att glida förbi en sådan fråga. Till varje moment hör en grundfråga och tre frågor som bör fungera i MEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016

motsägelser, men en sammansatt bild rymmer också öppningar och alternativa vägar. Förenklingar kan te sig bekväma men de begränsar handlings- och tankebredd. 1. Förstå.

Grundfråga: Vad vet vi – och vad vet vi inte? Full förståelse kan vara ett orealistiskt mål. Man behöver dock få ett grepp om vad uppgiften handlar om. Vilket fenomen, vilken händelse eller vilket problem ska man arbeta med? Att identifiera vad man vet och inte vet är ett sätt att vidga synfältet, värdefullt också för andra uppgifter än den man har för handen. ƒƒ Vad vet vi om orsaker, konsekvenser och betydelse? ƒƒ Hur tillförlitlig är den information vi fått? ƒƒ Vad är osäkert eller okänt? ƒƒ Vad kan visa att antaganden och hypoteser är felaktiga? ƒƒ Vilka möjligheter och problem har vi identifierat och vilka kan vi ha missat?

2. Alternativ.

Grundfråga: Har vi tagit fram alternativ som ger full kraft och värde? (löser uppgiften) Ett alternativ är inte nog. Med flera alternativ kan man jämföra styrkor och svagheter. Och om bara ett alternativ finns på bordet blir det automatiskt det bästa, även om det inte är bra. Flera alternativ öppnar för kombinationer. Beslut blir inte bättre än det bästa alternativet. Därför är det viktigt att göra den extra ansträngningen och ta sig förbi uppenbara och konventionella förslag. Och se om förslag kan utvecklas ytterligare några steg. ƒƒ Hur skulle ett idealt alternativ se ut? ƒƒ Är det tydligt vad olika alternativ innebär, är deras för- och nackdelar väl belysta? ƒƒ Skiljer de sig åt eller är de alltför lika? För- och nackdelar med olika alternativ ska framgå, liksom deras potential. När alternativ diskuteras är tågordningen viktig: börja med att tala om fördelar och gå först därefter till eventuella nackdelar. Okända faktorer, beroenden och risker ska belysas. 3. Ta ställning till alternativ.

Grundfråga: Hur undviker vi att alternativ gynnas eller missgynnas? Det kan te sig självklart att man bedömer alternativ baserade på deras inneboende kraft och kvalitet, det vill säga på objektiva grunder. Men för- och nackdelar kan medvetet eller omedvetet framställas så att alternativ ter sig bättre eller sämre än de egentligen är. Ett exempel: man ska välja mellan alternativ A och B. ƒƒ ”Alternativ A ger 40 procents sannolikhet för framgång” ƒƒ ”Med alternativ B finns en 60-proctig risk att misslyckas”


9

TH NEW EUROPE EXHIBITION FOR MEETINGS, EVENTS & INCENTIVE TRAVEL

Explore the emerging destinations of Europe over a cup of coffee

THE BOUTIQUE MEETINGS MARKET IS BACK AND THIS TIME IT’S PERSONAL Once you’ve seen what CONVENTA can do for you in two days you’ll never want aything else.

WWW.CONVENTA.INFO

18 - 19 JANUARY 2017, Ljubljana—Slovenia


34 | MÖTEN 3.0

De två meningarna bygger på samma statistiska uppskattning, men formuleringen kan likväl påverka valet mellan dem. Ordval (överdrivna eller drastiska beskrivningar), i vilken ordning alternativ presenteras och deras grafiska form kan ha betydelse. Är de presenterade på ett likartat och rättvisande sätt? Kan de presenteras i slumpvis ordning? Är alternativens unika aspekter tydliga?

5. Verkan

Grundfråga: Vilka är de tre viktigaste faktorerna för att beslut ska få önskad verkan? En vanlig åsikt är att när ett beslut väl är taget återstår ”bara” dess implementering? Det synsättet hänger samman med illusionen om det perfekta beslutet, så fulländat att det inte kan bli fel när det sjösätts … Och när man tycker sig ha konsensus för beslutet – då är ju resten enkelt? Tyvärr är verkligheten mycket annorlunda. Ett beslut fattas och därefter

”Man vill gärna tro att beslut fattas på logiska grunder” 4. Beslut

Grundfråga: Vilket beslut betraktas som klokt och genomarbetat också utanför detta möte, i annan tid och i en annan situation? Man vill gärna tro att beslut fattas på logiska grunder. Men många faktorer gör att beslutsfattande inte är en strikt rationell process. Några vanliga tankefällor: selektivt urval av argument, försvar av tidigare beslut, övertro på att man kan förutse och kontrollera omständigheter i framtiden. Vidare kan irritation, trötthet, stress eller ängslan påverka. Frågor kan ge distans i tid, rum och tanke: ƒƒ Hur kommer andra att bedöma beslutet? Hur kommer vi och andra att se på det när en viss tid har gått? ƒƒ Vilket beslut skulle en annan grupp ha fattat (en grupp med likande eller annan kompetens, utan vår historia och beroenden?) ƒƒ Är beslutets olika delar väl genomlysta?

MEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016

ligger dess verkan i en nära eller fjär�ran framtid. Förhållanden kan ändras snabbt och drastiskt. Och när ett beslut omsätts i arbete, ansvar och resurser visar det sig ofta att konsensus var en falsk förhoppning. Konsensus står högt i kurs, men hur bra är det om alla tänker lika? En mångfacetterad bild är en tillgång när ett beslut möter verkligheten. Man går vidare på en eller ett par vägar, beredd att ompröva beslutet och att omorientera sig. Att acceptera att vissa delar kan vara fel eller ofullkomliga kan ta emot, men vilket beslut är hundra procent garanterat perfekt? Ett besluts effekter ligger i framtiden. Man kan aldrig vara säker på hur morgondagen ter sig. Likväl måste man försöka. Även här kan frågor vara till hjälp: ƒƒ Hur kan verkan variera mellan olika situationer och sammanhang? ƒƒ Vilka beroenden kan spela in? ƒƒ Vem gör vad till när? Är åtaganden och ansvar tydliga?

ƒƒ Vilka resurser behövs, hur ska beslutet kommuniceras för att bli tydligt och begripligt? ƒƒ Hur ska det följas upp? Punkter för att stanna upp och värdera? När, hur och av vem? ƒƒ Vilka effekter är speciellt viktiga att vara uppmärksam på? Sammanfattning

KABS, kontextanpassad beslutsstruktur, är utformad för att ge stadga åt arbete med komplexa uppgifter. Att låta kreativitet, kunskap och kompetens komma till god användning är ett viktigt mål. Divergenta och konvergenta moment samverkar till att lägga en fast grund för förståelse, beslut och handling. Metodiken är här presenterad som en linjär process. Dock är komplexa fenomen sällan enkelt linjära. Man kan behöva gå tillbaka mellan metodikens olika moment för att ompröva och komplettera vad man missat, metodiken kan användas flexibelt och anpassas till aktuell uppgift och situation. KABS ger dock en riktning och rörelse framåt. De moment och delar som ingår är inte konstiga på något sätt. Utmaningen är att verkligen arbeta metodiskt och strukturerat – jag hävdar att det är mödan värt.


GÄSTKRÖNIKA | 35

Pehr Palm är vd för Event in Skåne, en organisation som bland annat arbetar för att fler, större och bättre evenemang, mässor och kongresser genomförs i regionen. foto Eva Levau

Man kan inte GNÄLLA SIG TILL FRAMGÅNG Efter många års arbete har det äntligen hänt! I regeringens nya exportstrategi ingår numera större internationella event och möten som ett fokusområde. Ingen budget är avsatt, men nu är ämnet på agendan. Flera av de större internationella arrangemangen som i hård konkurrens turnerar runt till olika destinationer är idrottsevent. Sommaren 2016 blir en rekord-eventsommar med två megaevenemang, EM i fotboll och OS. ”Sport has the power to change the world, it has the power to unite people that little else does” Det klassiska citatet tillhör Nelson Mandela och beskriver bland annat vad idrott kan bidra med. Men det finns mer. Event och möten har en potential att vara en katalysator och få flera aktörer att kraftsamla och strategiskt arbeta mot ett gemensamt mål. Fler destinationer har insett att event och möten skapar reseanledningar, genererar tillväxt, arbetstillfällen samt bidrar till att stärka varumärket och destinationens attraktionsvärde. Allt fler kommuner arbetar fram eventstrategier som förstärker och ligger i linje med övergripande hållbara långsiktiga kommunala strategier, och stärker kommuners fokusområden och kluster.

Möten och event har rätt planerade ofta en genomsnittlig uppväxling på tio gånger den offentliga investeringen i framtida turismomsättning. De senaste tio åren har det byggts 60 nya arenor i Sverige som i vissa fall ersatt gamla slitna arenor. Dessa arenor har bidragit till att Sverige varit värd för ett stort antal nationella och internationella idrottsevenemang. Dessa arrangemang hade inte gått att få till Sverige eller kunnat genomföras här utan de insatser som volontärer, föreningar, kommuner och näringslivet tillsammans har investerat i. Konkurrensen och kraven om kioskvältarna ökar dock i takt med att de nationella och internationella förbunden, det vill säga att rättighetsinnehavarna, inser värdet i sina produkter. Med regeringens nya ambitioner får Sverige en chans att ta ett steg framåt istället för att stå kvar på läktaren när resten av världen rusar vidare i takt med utvecklingen.

2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


36 | OMVÄRLDSANALYS

MEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016


OMVÄRLDSANALYS | 37

Mötesindustrin UTVECKLAR SYDAFRIKA TEXT

foto © SKA Organisation

Roger Kellerman Vid ett tal under ett mötesindustrievent för en tid sedan sa Sydafrikas turismminister Derek Hanekom: ”Sydafrika erbjuder mötes- och eventindustrin mycket för pengarna och ger autentiska, minnesvärda och berikande upplevelser i ett av de mest fängslande, säkraste och vackraste länderna i världen, som jag är stolt över att kalla mitt hem.” Vi fick tid för ett längre samtal med Derek Hanekom för att ta reda på mer om hur mötesindustrin utvecklas, och hur Sydafrika framgångsrikt lockar allt fler möten och evenemang till landet. Det trots att många personer uppfattar landet som en destination som missgynnas av avståndet. En fördel för skandinaver är att även om flygresan tar tolv timmar så blir vi inte jetlaggade eftersom vi är kvar i samma tidszon. Sydafrika är en väletablerad destination för möten och events. Som turismdestination har relationen mellan Sverige och Sydafrika funnits länge, och det politiska samarbetet mellan ANC, som till slut tog över makten i landet, och den dåvarande svenska regeringen, har alltid varit bra. Tillväxttrenden fick ytterligare ett uppsving under år 2012 genom att den sydafrikanska regeringen etablerade Sydafrika National Convention Bureau, SANCB, med mandat att ”se till att mötes- och eventindustrin

växer och därmed utvecklar landet Sydafrika”. År 2014 var landet värd för 124 globala kongresser. Åttioen procent av dem var internationella, roterande kongresser enligt ICCAs statistik, och de lockade nära 70 000 branschmänniskor inom vitt skilda ämnesområden. Derek Hanekom har varit involverad i politik sedan slutet av 1970-talet och blev medlem av den då förbjudna African National Congress, ANC, 1980. Han greps av polis för sin politiska verksamhet under 1983 och avtjänade tre år i fängelse. Efter en period av exil i Zimbabwe återvände han till Sydafrika 1990 för att arbeta för ANC sedan förbudet mot organisationen hade avskaffats. Han utsågs till minister för turism i maj år 2014, och säger sig ha stor nytta från tidigare ministerroller, inklusive perioder som minister för jordbruk och markfrågor, samt minister för vetenskap och teknik. Du har belyst betydelsen av mötesindustrins utveckling för Sydafrikas tillväxt som land på många internationella kongresser. Hur ser du på relationen mellan mötesindustrin och turismen?

– Mötesindustrin och framför allt mötens och events innehåll och ämnen är en oerhört betydelsefull del av turismens utveckling i vårt land och som får många männi-

skor att komma hit. Den här sortens evenemang är mycket olika fritidsturismen i och med att delegaterna annars inte skulle ha kommit hit alls. Mötesindustrin bidrar till att snabbt ändra uppfattning om Sydafrika på ett positivt sätt. Vår forskning visar dessutom att väldigt många som varit här på en kongress, konferens eller ett företagsevent väldigt gärna kommer tillbaka som turister och tar med sin familj. Att få många människor att komma hit på möten och events, där de får en bra första insikt i hur landet fungerar och vad vi kan erbjuda, ger de flesta en positiv förstahandserfarenhet av Sydafrika. Det är något som har ett stort värde för den framtida tillväxten i ekonomin och turismen i synnerhet. Att vara ett kunskapsnav blir allt viktigare för att locka möten och events till ett land. Hur arbetar Sydafrika för att positionera sig?

– Från min tid som minister för vetenskap och teknik, precis innan jag blev minister för turismen, lärde jag mig förstå det stora värdet av kunskapsutbyte, för att föra samman människor i kongresser, konferenser och företagsevents. Dessa möten skapar omedelbara ekonomiska värden genom att vi får många personer att komma hit till Sydafrika, men det leder också till långsiktiga fördelar, exempelvis forskningssamarbeten och investeringsbeslut. Här förflyt-

2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


38 | OMVÄRLDSANALYS

tas och förädlas kunskap som är det viktigaste med en kongress. – Men vi kan naturligtvis inte jämföra våra investeringar på forskning med länder som USA och Kina. Å andra sidan handlar det inte i första hand om hur mycket vi spenderar på forskning, det är kvaliteten på forskningen som måste vara i vårt blickfång. Vi är redan idag definitivt

ten när det gäller möten och events verkligen ökat under de senaste åren tack vare SANCB. Därutöver kan vi se att antalet bids när det gäller internationella sammanslutningar och deras konferenser redan har säkrats av byrån för de kommande fem åren. Idag finns över 160 bids med på listan, och den positiva utvecklingen fortsätter.

”Mötesindustrin bidrar till att ändra uppfattning om Sydafrika på ett positivt sätt” ett kunskapsnav inom vissa specialområden. Vi har också ett gott rykte för forskningen på våra universitet och forskningsinstitut inom områden som vatten, skogsbruk och jordbruk. Vi har särskild kunskap och expertis inom hälsa och medicinsk forskning, särskilt när det gäller aids och tuberkulos. Hur har mötesindustrin utvecklas i Sydafrika sedan ni öppnade er Convention Bureau? Vilken effekt har den haft?

– Det har varit en bra tillväxt inom det området. Sydafrika har alltmer valts som destination för flera olika föreningar och globala kongresser. I sommar återkommer till exempel den internationella aidskongressen för andra gången till Durban. Det är den enda staden som varit värd för aidsmötet två gånger, och det är en stort event med cirka 20 000 deltagare. – Mötesindustrin hade naturligtvis växt även om vi inte inrättat en nationell Convention Bureau, men etableringen visade vårt tydliga åtagande för ett område som ger fördelar för ekonomin. Dessutom har tillväxMEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016

Varför har Sydafrika varit så framgångsrikt som destination för företagsevenemang?

– Vi har etablerat ett rykte som en destination som kan erbjuda professionellt hanterade stora evenemang, kongresser och konferenser i säkra miljöer. Vi har bra infrastruktur på plats – vägar, flygplatser, mötesanläggningar etcetera – i de viktiga städer som är värdar för stora kongresser och konferenser som Kapstaden, Johannesburg och Durban. – Men vi har också något annat, och det är en bra möjlighet för delegaterna att stanna ytterligare några dagar för att njuta av ett bra klimat – och vi erbjuder en chans för många människor att fly vintern – med massor av saker att uppleva och njuta av utanför kongressen eller eventet. Alla behöver en paus ibland. Det finns några spännande projekt i Sydafrika som lockar internationellt intresse och har global betydelse, exempelvis mänsklighetens vagga och radioteleskopet The Square

Kilometre Array. Hur fortgår det arbetet?

– Min hustru har varit mycket involverad i jobbet om mänsklighetens vagga, hon var en av de ansvariga för arbetet med att uppnå den status som krävs för att komma med på Unescos världsarvslista. Spännande upptäckter görs där och en ny art identifierades nyligen. – Min fru tog hand om en grupp där David Scowsill, ordförande i World Travel & Tourism Council, ingick på besök till mänsklighetens vagga. Alla vill komma dit. Det har blivit ett slags pilgrimsfärd till en plats som kan berätta en hel del om vårt ursprung och hur vi har utvecklats. – När det gäller The Square Kilometre Array – radioteleskopet som blir världens största – byggs mycket av det här i Sydafrika. Det får en uppsamlingsarea av cirka en kvadratkilometer och blir 50 gånger mer känsligt än något existerande teleskop. Den första etappen slutförs nästa år, det är 74 stora antenner. Det är ett jätte­ projekt, som när det är färdigt får cirka 3 000 antenner med en sammanlagd yta av en kvadratkilometer när teleskopet är klart år 2023–2026. Vilken är den största utmaningen för mötesindustrin i Sydafrika?

– Det är utan tvekan avståndet till resten av världen. Vad som kan stoppa människor från att faktiskt ta sig hit är att det är långt bort från allt annat. Det är lättare att få människor att resa till Paris, eller Stockholm för den delen, än att ta sig till den södra spetsen av Afrika. Det är en lång och dyr resa för att komma hit. Det innebär att vi måste göra det ännu mycket mer attraktivt för människor så att de faktiskt vill åka hela vägen och genomföra sitt möte här. Vi lyckas bra redan nu, men vi ska bli ännu bättre och arbeta ännu hårdare.


INTERMISSION | 39 PAGE TITLE | 39

Ett oväntat möte

foto Karen Nott

En doft är som en inramad historia, och det händer då och då att berättelsen om själva doften är lika betydelsefull som innehållet i en parfymflaska. Tammy Frazer från Kapstaden i Sydafrika, är parfymören bakom det egna handgjorda, ekologiska märket Frazer Parfum. Till doftkollektionen Namibia inspirerades hon av Himbastammen. De hör hemma i den glest befolkade nordvästra delen av landet. I stor utsträckning lever de på samma sätt som deras förfäder alltid har gjort. För att skydda sig mot solen täcker kvinnorna huden och håret med en blandning av aromatiska örter, röd ockra och mjölkfett. Blandningen ger huden en rödaktig färgton som är en del av Himbas skönhetsideal. Insamlingen av råvarorna gjorde Tammy Frazer tillsammans med en kvinnlig vägvisare från Himbafolket.

Att lyfta på locket till den lilla parfymflaskan och känna hur essensen frigör sig, i det ögonblicket får vi chansen att fånga flera djupa, komplexa dofter från Himbastammen i Tammy Frazers tolkning. Aromer som vi inte vet namnet på, men aldrig glömmer.

2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


40 | SHARMA

In a survey of 22,000 business people ranking top leadership gurus, Robin Sharma was #2, with Jack Welch. Sharma’s books have sold millions of copies in over 60 countries. His new book is “The Leader Who Had No Title: A Modern Fable on Real Success in Business and in Life” (Simon & Schuster). Robin Sharma’s blog is at robinsharma.com. photo Sara Appelgren

The 50 NEW RULES OF WORK For the performer thinking like a victim, there are messy times ahead. Geopolitical strife. Overleveraged economies. Climate transformation. Uber-volatility. Yet, for the producer thinking like a leader (no matter what their formal title and authority is), the future presents gorgeous opportunities. To innovate. To contribute rich streams of value. To enrich communities. To inspire teammates. To unleash potential. To uplift the world. To serve your rise to your best, I humbly offer you these 50 New Rules of Work with the hope that you quietly consider implementing them as well as discussing them at your next team meeting: 1. You are not just paid to work. You are paid to be uncomfortable – and to pursue projects that scare you. 2. Take care of your relationships and the money will take care of itself. 3. Lead you first. You can’t help others reach for their highest potential until you’re in the process of reaching for yours.

MEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016

4. To double your income, triple your rate of learning. 5. While victims condemn change, leaders grow inspired by change. 6. Small daily improvements over time create stunning results. 7. Surround yourself with people courageous enough to speak truthfully about what’s best for your organisation and the customers you serve. 8. Don’t fall in love with your press releases. 9. Every moment in front of a customer is a moment of truth (to either show you live by the values you profess – or you don’t).

10. Copying what your competition is doing just leads to being second best. 11. Become obsessed with the user experience such that every touchpoint of doing business with you leaves people speechless. No, breathless.

12. If you’re in business, you’re in show business. The moment you get to work, you’re on stage. Give us the performance of your life. 13. Be a Master of Your Craft. And practice + practice + practice. 14. Get fit like Madonna. 15. Read magazines you don’t usually read. Talk to people who you don’t usually speak to. Go to places you don’t commonly visit. Disrupt your thinking so it stays fresh + hungry + brilliant. 16. Remember that what makes a great business – in part – are the seemingly insignificant details. Obsess over them. 17. Good enough just isn’t good enough. 18. Brilliant things happen when you go the extra mile for every single customer. 19. An addiction to distraction is the death of creative production. Enough said.


SHARMA | 41

20. If you’re not failing regularly, you’re definitely not making much progress. 21. Lift your teammates up versus tear your teammates down. Anyone can be a critic. What takes guts is to see the best in people. 22. Remember that a critic is a dreamer gone scared.

30. Say ”please” and ”thank you.” It makes a difference. 31. Shift from doing mindless toil to doing valuable work. 32. Remember that a job is only just a job if all you see it as is a job. 33. Don’t do your best work for the applause it generates but for the personal pride it delivers.

“An addiction to distraction is the death of creative production” 23. Leadership’s no longer about position. Now, it’s about passion. And having an impact through the genius-level work that you do. 24. The bigger the dream, the more important the team. 25. If you’re not thinking for yourself, you’re following – not leading. 26. Work hard. But build an exceptional family life. What’s the point of reaching the mountaintop but getting there alone? 27. The job of the leader is to develop more leaders. 28. The antidote to deep change is daily learning. Investing in your professional and personal development is the smartest investment you can make. Period. 29. Smile. It makes a difference.

34. The only standard worth reaching for is BIW (Best In World). 35. In the new world of business, everyone works in Human Resources. 36. In the new world of business, everyone’s part of the Leadership Team. 37. Words can inspire. And words can destroy. Choose yours well.

41. It could take you 30 years to build a great reputation and 30 seconds of bad judgment to lose it. 42. The client is always watching. 43. The way you do one thing defines the way you’ll do everything. Every act matters. 44. To be radically optimistic isn’t soft. It’s hard. Crankiness is easy. 45. People want to be inspired to pursue a vision. It’s your job to give it to them. 46. Every visionary was initially called crazy. 47. The purpose of work is to help people. The other rewards are inevitable by-products of this singular focus. 48. Remember that the things that get scheduled are the things that get done. 49. Keep promises and be impeccable with your word. People buy more than just your products and services. They invest in your credibility. 50. Lead Without a Title.

38. You become your excuses. 39. You’ll get your game-changing ideas away from the office versus in the middle of work. Make time for solitude. Creativity needs the space to present itself. 40. The people who gossip about others when they are not around are the people who will gossip about you when you’re not around.

2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


42 | PAGE TITLE 42 | BRAIN CHECK

MEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016


J

PAGE TITLE | 43

A X E L S S ON

TEXT

Tomas Dalström FOTO

Sara Appelgren

2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


44 | PAGE TITLE

MEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016


HJÄRNKOLL | 45

John Axelsson är sömnforskare på Karolinska institutet i Solna. Han har specialiserat sig på sambanden mellan sömn och hälsa, involverade mekanismer, samt hur vi påverkas av och anpassar oss till sömnbrist. Hur definierar du sömn?

– Definitionen på sömn har förändrats över tid. Idag definierar vi det med förändrad hjärnaktivitet. Det är ett annat medvetandetillstånd. Allt sover i princip, och vissa har rent av börjat studera växter som också har aktivitetsoch viloperioder. Vad händer när vi sover?

– Förr i tiden trodde många att det var en period med icke-aktivitet. Nu har vi förstått att mycket av sömnen är till för att vi ska fungera optimalt under dagtid. Vi återhämtar oss, bygger upp och anpassar oss till den miljö vi befinner oss i. – En av teorierna är att allting som rör på sig, alla organismer som är aktiva och som har ett nervsystem, måste sova. En av sömnens funktioner är att se till att vi har ett plastiskt nervsystem vilket innebär att det är förändringsbart och kan lära sig. När sömnen störs får det

en massa biologiska konsekvenser. Man kan man säga att sömnbrist medför en belastning för alla kroppens system. – Hjärnan städar också bort de synapser som inte behövs i där. Vi har nästan 100 miljarder neuroner – hjärnceller – och de kopplas ihop med något som kallas synapser. Hjärnan skapar hela tiden nya synapser som är kopplade till vad du gör när du är vaken. Varje hjärncell har ungefär 10 000 synapser och de gör av med enormt mycket energi. Ju fler synapser vi använder desto mer energi gör vi av med. Sömnen är hjärnans sätt att ta bort synapser som inte används. Hur går det till?

– Synapserna blir svagare och svagare under sömnen … Vilar de och blir starka nästa dag igen?

– Ja, de vilar. Och de som inte används dagligen kommer över tid att städas bort ur systemet.

2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


46 | HJÄRNKOLL

Finns det någon papperskorg eller var tar de vägen?

– Det är ett slutet system, så de återanvänds och omvandlas till nya celler eller synapser. Hjärnan är en anpassningsmaskin som anpassar sig till den miljö du befinner dig i. När du gör nya saker kommer den att lära sig dem. Jag bygger upp neurala nätverk.

Jag har läst att hjärnan går långsammare när vi inte är utvilade, och att det beror på att hjärncellernas energiförråd behöver påfyllning. Kan du utveckla det.

– Man har undersökt hur snabb hjärnan är och vid sömnbrist blir vi lite långsammare. Men den stora effekten är inte att vi blir långsammare.

”Kontroll och fokus är exempel på det som drabbas först när vi blir trötta” – Ja, hjärnan vill vara effektiv för den miljö du är i just nu. Det gör vi genom att varje natt arbeta med vad vi har gjort dagtid. Vi stoppar minnen på rätt plats. När vi gör något akut används vissa områden i hjärnan, temporalloberna, där det ligger kortsiktigt, men minnena flyttas till andra områden under sömnen där det lagras långsiktigt och mer stabilt. Det här är givetvis en förenkling.

– När vi använder ett hjärnområde under en längre period sjunker energinivåerna och alla områden blir trötta. Eftersom cellerna är uttröttade och inte har någon energi, stängs de av till och från. Det resulterar i att hjärnan inte är lika uthållig, den kan inte koncentrera sig och upprätthålla uppmärksamhet. Det är där vi har de största bristerna på grund av sömnbrist.

Nervcellerna i hjärnbarken synkroniseras under sömnen och när vi är vakna är de desynkroniserade. Vad menas med det?

Pannloben brukar kallas hjärnans smartaste del. Hur påverkas den av sömnbrist?

– När du är vaken gör dina celler olika saker. Man kan säga att hjärnan arbetar och skickar signaler på skilda frekvenser mellan olika delar i hjärnan. Det handlar om olika höga frekvenser där hjärnans olika celler jobbar ganska oberoende av varandra. Det innebär att hjärnans celler är desynkroniserade när vi är vakna. När vi sover synkroniseras hjärncellerna. Det innebär att de sjunker i frekvens … De går in i ett grundläge?

– Precis, och det innebär att du har en mer synkroniserad hjärna. MEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016

– Det är pannloben som påverkas mest. Kontroll och fokus är exempel på det som drabbas först när vi blir trötta. Det är energikrävande processer. Hur vet hjärnan när den ska vakna?

– Det är en bra fråga. Vi vet inte exakt hur det går till. Det är flera mekanismer som samverkar. Homeostasmekanismen reglerar vakenhet och sömn. Ju längre du är vaken, desto mer måste du sova och ju längre du har sovit, desto mindre måste du fortsätta sova. Den verkar delvis drivas av

antalet synapser. Ju fler synapser du skaffar, desto mer behöver du sova. – Vi har också en dygnsrytm som ser till att vi är vakna på dagen och att vi ska sova så mycket som möjligt när det är mörkt. Då är vi som mest effektiva. – På morgonen har vi ett litet sömnbehov, men ju längre vi är vakna desto mer måste vi sova. Runt klockan tio på kvällen blir vi trötta. Den långa vakentiden och dygnsrytmen gör tillsammans att vi blir trötta, men exakt när är individuellt. Jag kan börja frysa lite. Jag minns att jag gjorde det när jag jobbade skift.

– Dygnsrytmen styr ämnesomsättningen. Det drabbar framför allt de som arbetar natt. Jag har skaffat ögonbindel och tycker att jag sover bättre.

– Det är väldigt individuellt. Vissa behöver riktigt mörkt medan andra sover bra med lite ljus. Det beror på hur känslig man är och vad man har vant sig vid. Vilken sömn är viktigast?

– Det är framför allt djupsömnen som är viktig. När hjärnan somnar går den in i något som kallas non-REMsömn. Nu försöker den så fort som möjligt komma in i djupsömn, för det är här återhämtningen sitter – i nervsystemet. När vi än sover på dygnet försöker hjärnan att nå djupsömn för att återhämta sig. Sen kommer den tredje fasen, REM-sömnen. Ju längre vi sover desto mindre djupsömn behöver vi och då ökar REM-sömnen. Hjärnan programmerar in minnen under sömnen.

– Ja, under alla tre faserna. Vi har områden i hjärnan där minnena ligger kortsiktigt över dagen. För att vi ska bli mer stabila flyttas de över till långtidsminnet och denna konsolidering sker till stor del under nonREM-sömnen. I nästa steg – som sker under REM-sömnen – verkar det som att hjärnan bearbetar det vi precis


PAGE TITLE | 47

2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


48 | HJÄRNKOLL

har flyttat över – och kontrollerar att det har skrivits över rätt och att det funkar. Den teorin finns det mest stöd för idag. Var sker bearbetningen av muskelminnen?

– Under REM-sömnen bearbetas procedurminnen, det vill säga alla former av rörelseminnen. Det hand-

visar att under tuppluren fyller vi på med energi. Även korta tupplurar på bara några minuter är effektiva. Den kan förmodligen både tillföra energi och rensa bort restprodukter. Det resulterar i att du ökar uppmärksamheten och kan koncentrera dig igen. Men tuppluren kan inte ersätta djupsömnen.

Det blir en negativ spiral. Sämre kvalitet dygnet runt.

– Ja, om man följer stora grupper är det mest hälsosamt att sova runt sju timmar, även om åtta timmar är bättre för många. De som sover sju timmar har ofta en bättre livsstil generellt, de är gifta, har arbete, tränar och så vidare. De som sover längre är ofta inte lika aktiva. Hur påverkar sömnen inlärning?

”En del prioriterar bort sömnen och det är lite korkat” lar om alla rörelser; från att peta sig i näsan till att hoppa stav. Här gäller det att programmera och finjustera premotorcortex, motorcortex och nervbanor ända ut till musklerna. Det sker under REM-sömnen när vi samtidigt är paralyserade så vi kan inte leva ut de rörelser som hjärnan arbetar med. Under sömnen stöder REM-sömnen också emotionsbearbetning av minnen.

– Hjärnan bearbetar det emotionella innehållet i minnet på ett annat sätt. Minnen har inte någon betydelse om de inte har ett emotionellt innehåll. Emotionerna ger minnena ett värde, ju starkare emotion, desto viktigare är det för dig. – När ett minne har flyttats till långtidsminnet kopplas det emotionella innehållet på. Hjärnan bestämmer vad det här minnet ska ha för emotion, vad det ska ha för värde för dig. Den här avancerade bearbetningen stödjs under REM-sömnen. Hur viktig är tuppluren för att vi ska kunna prestera?

– Ur ett återhämtningsperspektiv tar det ganska lång tid innan hjärnan återhämtas. Vi har därför inte förstått varför korta tupplurar är så effektiva som de är. Det finns nya studier som MEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016

– Det är svårt att vara supereffektiv hela dagen, men om du tar tupplurar kan du höja nivån ganska ordentligt. En del framgångsrika människor framhåller att de sover lite. Är det en myt?

– Nej, det finns säkert många framgångsrika personer som sover lite, men det betyder inte att det är bra. Att sova lite innebär en kostnad. Det är en riskfaktor som att röka, låta bli att träna och så vidare. Vi åldras bland annat fortare. – Alla har ett sömnbehov, det varierar beroende på hur bra vi är på att tåla sömnbrist. Har du hög motivation, är vältränad och är i bra balans, då klarar du av att tåla sömnbrist bättre. Det finns klara individuella skillnader. En del säger att de ska sova mindre för att hinna mer. Det låter inte som ett bra alternativ.

– Nej, det är det inte. Vi är generellt ganska dåliga på att prioritera och det är ett problem. Vi tror att det vi ska göra är så viktigt, eller att vi är så viktiga och måste göra det ena och det andra. En del prioriterar därför bort sömnen och det är lite korkat kan man säga.

– Jättemycket! Om du ska bli bättre på någon sport eller rörelser handlar det om övning, det vill säga repetition, och REM-sömn. Det är de enda faktorerna som vi vet gör dig bättre. Om du övar någonting under dagen så kommer du upp till en topp. Du blir inte bättre om du övar mer, men så fort du har sovit kommer du upp på en ny nivå. Sen utgår du därifrån nästa gång. Du finjusterar motorminnet och det får stora effekter. Det är väl likadant när jag till exempel pluggar glosor eller har skrivit något. Det finns ju ett gammalt uttryck som säger att det är bra att sova på saken.

– Det är precis så. När du lär dig något kodar du in informationen i områden som bara kan bevara minnen över dagen. När du flyttar dem till långtidsminnet, flyttar du dem till rätt plats och får även plötsligt tillgång till en massa andra minnen. Det ökar möjligheten till associationer. – Det finns intressanta studier där det finns underliggande lösningar som är mycket lättare. I vanliga fall är det bara runt tjugo procent som ser dem, men om deltagarna får sova på saken är det sextio procent. Då har hjärnan bearbetat informationen, sett den på nytt sätt. När minnet ligger på rätt plats är det lättare att koppla till andra minnen som ger oss den nya lösningen. Att sova på saken är jättebra. Hur påverkar sömnen kreativitet?

– Det finns inte jättemycket studier. Det finns de som visar att man


HJÄRNKOLL | 49

blir mer kreativ om man sover. Det finns också stöd för att en liten grad av sömnbrist gör att man släpper på hämningarna, vilket gör vissa personer mer kreativa. Påverkas humöret av sömnbrist?

– Ja, det gör det. Vi blir bland annat på sämre humör, känner oss mer sjuka och mer nedstämda.

Jag vaknar i perioder på natten och tankarna snurrar. Varför och vad ska jag göra?

– Det är en ganska vanlig sömnstörning att man somnar några timmar och sen vaknar. Förklaringen är att du ligger på en för hög stressnivå. När du har ett lite mindre sömnbehov, efter några timmar vaknar du,

”Drömmar handlar om att anpassa hjärnan så att den lär sig för framtiden” Varför drömmer vi?

– Det finns flera teorier. De senaste, som är mer gällande idag, är att hjärnan arbetar med minnesbearbetning. Det finns studier där folk har fått göra vissa saker innan de somnar. Sen väcker man dem och ser om drömmen kopplar till det man har gjort. När de som inte har spelat Tetris tidigare får spela det innan de somnat, drömmer de om Tetris när de väcks under den första timmen. Det du tänker på innan du lägger dig, drömmer du om under den första timmen. Senare under sömnen drömmer du bara om vissa aspekter. Drömmarna återspeglar det man gjort under dagen, men bara till viss del.

Om jag vill försöka lösa ett problem när jag sover. Hur ska jag göra då?

– Om du tänker på någonting innan du somnar så drömmer du om det. Det är självklart. Och drömmar handlar också om problemlösning?

– Drömmar handlar om att anpassa hjärnan så att den lär sig för framtiden. Då bearbetar vi minnen, emotioner, och skapar nya kopplingar. Den här bearbetningen kan resultera i att du kommer på en lösning, ser något ur en ny synvinkel och så vidare. Om du kommer på något bra under drömmen är det bra att anteckna det på en gång, annars är risken stor att du inte kommer ihåg det när du vaknar.

vilket många gör ändå, men du kan inte somna om på grund av stressen. Du är för stressad och bör gå ner i varv på något sätt. Det kan också hjälpa att meditera eller göra avslappningsövningar. Hur kan jag förbättra min sömn?

– Fysisk träning är nummer ett. Det är också bra att ta tid för nedvarvning innan du somnar. Har man mer allvarliga sömnstörningar är kognitiv beteendeterapi effektivt för de flesta. Forskning visar att om jag använder till exempel en surfplatta innan jag somnar, påverkar det blå ljuset sömnen negativt. Varför då?

– All form av ljus väcker hjärnan, men det är framför allt det blå ljuset som hämmar melatonin. Det kan ha en stark påverkan på dygnsrytmen.

Tomas Dalström är författare, journalist, föreläsare och innovatör med passion för hjärnan. Han har bland annat skrivit boken ”Bäst i text Läseboken/ Skrivboken”, som handlar om hur man skriver texter som kommunicerar på hjärnans villkor. Han driver webbplatsen veryimportantbrains.se och bloggar om hjärnan och kommunikation på bastitext.se. foto Sara Appelgren

2016 No. 65 MEETINGS INTERNATIONAL


50 | KELLERMAN

Roger Kellerman Publisher, omvärldsspanare, trendskapare, ­utbildare och nätverksbejakare. Har över 30 års erfarenhet inom den internationella ­mötesindustrin. Grundare av Mötesindustriveckan. twitter.com/thekellerman foto Sara Appelgren

Säkerheten är A och O? KNAPPAST! Vid fyratiden på torsdagsmorgonen den 2 juni, svensk tid, utbröt en brand på Eftalia Marin-hotellet i Alanya. Branden startade i ett hotellrum och ledde till snabb rökutveckling. Hotellet är ett av Vings boenden på den turkiska turistorten. För närvarande bor det 78 svenskar där. Anna Hagberg, informatör för Ving, bekräftar för Aftonbladet.se att brandlarmet inte fungerade. Någon som höjer sin hand på frågan om det är ett undantag att brandlarmet inte fungerade? Med största sannolikhet var brandlarmet helt enkelt avstängt, vilket kan ha flera orsaker. Många personer som röker så det blir jobbigt när larmet går, eller kanske ett känsligt larm som går igång för minsta rökutveckling. Men frågan vi bör ställa oss är: Vems är ansvaret? Har Ving skyldighet att kontrollera att hotellet har ett fungerande larm? Självklart, anser jag. När svenska travel managers skriver avtal med hotell som ska ta hand om deras företags medarbetare, är det en självklarhet att säkerhet är punkt ett på dagordningen. Är så inte fallet är det ingen professionell travel manager. Vi har skrivit om säkerhet på hotell och mötesanläggningar i

MEETINGS INTERNATIONAL No. 65 2016

många år, faktiskt redan från starten av vår tidning år 2003. Vi har också sedan många år ett samarbete med svenska Safehotels Alliance (som är medlem i Swedish Business Travel Association, SBTA) som vi ser som den enskilt viktigaste aktören också internationellt i de här frågorna. Safehotels har arbetat med att skapa ett bättre säkerhetsarbete inom bland annat Carlson Rezidor Hotel Group, och finns idag närmare sextio länder världen över. Men räcker det? Självklart inte. Om inte SBTAs över 200 medlemmar sätter säkerheten högst på dagordningen gör de självklart fel. I den organisationen finns samtliga stora svenska företag som har professionella travel managers, personer som vet vikten av att säkerheten för företagens affärsresenärer är det mest angelägna som finns, särskilt i de tider som vi lever i nu. Även om vi vet att inom charterturismen är säkerheten inte lika högt prioriterad på dagordningen eftersom ökad säkerhet kostar pengar. Utbildning kostar pengar. Uppföljning och utvärdering kostar pengar. Men liv kostar så ofantligt mycket mer. Ett tappat varumärke kan kosta oändligt.

Självklart ska svenska konsumenter kunna lita på charterbolag och andra reseföretag. Att de är professionella. Att de sätter säkerheten främst på dagordningen. Så sätt fart, höj förändringshastigheten, utvecklas och stig in, inte i framtiden för den vet vi ingenting om, men stig in i verkligheten. Den verklighet vi alla redan lever i.


#playadelasteningeviksol #allinclusive#aftersunmöte #svensktkaffepåkonferensen På Steningevik värnar vi om att ta andan ur våra gäster. Det är därför det kan låta så här när du sprider upplevelsen vidare. Vi ger dig en konferens och service som inte bara utmärker sig på plats utan även imponerar på andra. Välkommen till en stund du inte kan låta bli att dela. Du hittar oss 8 minuter från Arlanda intill Mälaren, solnedgången och på #steningevik.


Conventions don´t have to be conventional A business trip to Madrid seems less like hard work than most. Sunny weather, conveniently located conference venues and gourmet lunches are just some of the bonuses for when you visit on business. A„er a busy day, Madrid’s famous museums and elegant stores are a great way to recharge before sampling the vibrant nightlife. Relax over tapas in an outdoor café or dance until dawn. Whatever you do, Madrid is the business.

info.mcb@esmadrid.com (+34) 91 758 55 28 www.esmadrid.com/mcb

Meetings International #65, maj/jun 2016 (Swedish)  
Meetings International #65, maj/jun 2016 (Swedish)