__MAIN_TEXT__

Page 1

No. 63 Maj/Juni 2015 €19 / 165 SEK

HANS GORDON flygpsykolog Breaking Point När kontrollen brister

DEN INRE EKONOMIN BALANS URBAN VITALITET POLITISKA DIMENSIONER KELLERMAN


Unforgettable you can leave the islands, but never forget them

visitfaroeislands.com


Activate your audience

with an unforgettable experience Every year, we inspire over 1.3 million attendees through creative meetings, events, congresses and incentives.


If you’d like your next event to drive lasting results, visit www.mci-group.com for more information


Ireland Taking care of business

I

reland is one of the world’s leading locations for business, positioned at the natural gateway to Europe and a key location for many organisations seeking a European base. Ireland was voted as one of the best countries in the world for ease of doing business by Forbes and it’s easy to see why. It is ranked first in the world for availability of skilled labour, is one of the top 20 most innovative countries in the world, is the only English speaking country in the Eurozone and has an extremely pro-business environment. While the global downturn impacted significantly on Ireland, the country is on the road to recovery and continues to attract investment by some of the world’s largest companies. As a result, Ireland’s economic growth rate surged last year, making it the fastest growing economy in the EU according to the International Monetary Fund (IMF). Ireland is a happening place and is the internet and games capital of Europe. Global players in the ICT sector such as Intel, HP, IBM, Microsoft and Apple have long-established operations in Ireland. They have been joined by newer leading-edge giants such as Google, Facebook, LinkedIn, Yahoo, PayPal, eBay, Twitter and most recently Airbnb. More than 50 % of the world’s leading Financial Services firms also have operations in Ireland including Bank of America, BNP Paribas, BNY Mellon, Cisco Systems, Citibank, HSBC and KBC. In addition, the Life Science sector includes a large majority of the top global companies such as Abbott, Bayer, Boston Scientific, Johnson & Johnson and Medtronic who have helped make Ireland’s Western corridor the best medical devices ecosystem in the EU regulatory environment. With so many European headquarters based in Ireland, it’s hard to deny that one of the best countries in the world for doing business, is also the perfect destination for hosting business events. The Convention Centre Dublin (The CCD) opened in September 2010 and is Ireland’s only purpose built conference centre. Situated in Ireland’s capital city, Dublin, The CCD is perfectly designed ADVERTORIAL

to enable networking and movement of delegates throughout the inspirational space – accommodating conferences of up to 5,500 delegates. The venue is located just 20 minutes from Dublin Airport which serves 57 airlines and 175 routes, including direct flights to the UK, Europe, the US and the Middle East. Over the past four and a half years, The CCD has hosted over 1,000 events, won 27 industry awards and welcomed high calibre conferences including the International Bar Association Conference (5,200 delegates), Euroscience Open Forum (4,500 delegates), the European Society for Paediatric Infectious Diseases (2,500 delegates), the One Young World Summit (2,000 delegates) and the European People’s Party Election Congress (2,200 delegates), as well as a diverse range of corporate clients including NetApp, Facebook, Google, Intel and KPMG. Dublin’s small, compact size and The CCD’s city centre location gives conference organisers the option of over 19,000 competitively priced accommodation options, all within a 10km radius of The CCD. It also gives conference visitors the added bonus of getting out and soaking up the culture and hospitality of one of Europe’s most popular capital cities during their stay. The future is not just looking bright for Ireland, but also for The CCD which has confirmed a host of high-profile international conferences up until 2018 including the 68th ESOMAR Congress 2015, the Physiological Society Annual Meeting 2016, the 32nd International Conference on Pharmacoepidemiology 2016, MicroTAS 2016, the International Conference on Information Systems 2016, Eurospine 2017, World Congress of Biomechanics 2018 and the 37th International Symposium on Combustion 2018. More info at www.theccd.ie


Making business a pleasure

Conventions don´t have to be conventional A business trip to Madrid seems less like hard work than most. Sunny weather, conveniently located conference venues and gourmet lunches are just some of the bonuses for when you visit on business. way to recharge before sampling the vibrant nightlife. Relax over tapas in an outdoor cafÊ or dance until dawn. Whatever you do, Madrid is the business. info.mcb@esmadrid.com (+34) 91 758 55 28 www.esmadrid.com/mcb


CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE  Atti Soenarso

atti.soenarso@meetingsinternational.com  PUBLISHER Roger Kellerman

roger.kellerman@meetingsinternational.com  TEXT Tomas Dalström, Hans Gordon, Roger Kellerman,

No. 63 

Maj/Juni 2015 Välkommen, fint att se dig igen

11 INTRO

En destinations DNA

Annette Lefterow, Robin Sharma, Atti Soenarso  FOTO  Sara Appelgren, Claire Droppert,

Atti Soenarso: När spelplanen förändras.

Roger Kellerman, Magnus Malmberg, Anders Wejheden  DESIGN  KellermanDesign.com  REDAKTIONELL A GL ÄDJESPRIDARE  Bimos celloensemble

+ London Here East + Wien + The Literary Hub + Lausanne PRENUMERATION  Helår (sex utgåvor) 295 kronor inklusive moms. Vid utlandsprenumeration tillkommer porto.  KONTAKT  Meetings International

12

SOCIALT SAMSPEL

Hans Gordon, flygpsykolog Breaking Point – när kontrollen brister.

27 RADAR

Meeting Point Hyllie positionerar sig Mötessverige riktar blicken mot Malmö.

Publishing, P.O. Box 224, SE-271 25 Ystad, Sweden, Editorial Office +46 8 612 42 20, Commercial Office +46 730 40 42 96, info@meetingsinternational.se, ­www.meetingsinternational.se  TRYCKERI  Trydells Tryckeri – miljöcertifierade enligt ISO 14001  PAPPER  Arctic Paper Munken Lynx 240/100 gram. FSC-märkt papper. Cert. No. SGS-COC-1693  T YPSNIT T  Adobe

30 WELLNESS MANAGEMENT

Move Slow to Be as Fast as You Can Annette Lefterow: Balansera obalansen i den inre ekonomin.

32 PSYKOLOGISKA MÖTEN

Kan vi mötas på samma plan? Hans Gordon om hierarkiska organisationer.

Berthold Akzidenz Grotesk; DS Type Leitura Display; Hoefler & Frere-Jones Chronicle Text, Chronicle Display, Knockout.  ISSN  1651-9663

39 INTERMISSION

Just a Moment, Please Vad ett möte i parken kan leda till.

40 SHARMA

I’ve Been Longing to Write This Piece for You

Eftertryck av artiklar och annat material, helt eller delvis, förbjuds utan tillstånd från förlaget. Citering uppmuntras däremot, så länge källan uppges.

Robin Sharma: Learn to improve your willpower to create success! 42 HJÄRNKOLL

Kreativitet Una Tallhed: Om kreativitet ur ett psykologiskt perspektiv.

50 KELLERMAN Meetings International är medlem i ICCA, MPI, SITE och The International­Federation of Audit Bureaux of C ­ irculations, IFABC.

Meetings International Publishing använder miljöcertifierat tryck, papper och distribution.

 instagram @meetingsinternational

Studiebesök är nyckeln till framtiden Roger Kellerman om technical visits.


#playadelasteningeviksol #allinclusive#aftersunmöte #svensktkaffepåkonferensen På Steningevik värnar vi om att ta andan ur våra gäster. Det är därför det kan låta så här när du sprider upplevelsen vidare. Vi ger dig en konferens och service som inte bara utmärker sig på plats utan även imponerar på andra. Välkommen till en stund du inte kan låta bli att dela. Du hittar oss 8 minuter från Arlanda intill Mälaren, solnedgången och på #steningevik.


INTRO | 11

En destinations DNA Vad innebär en studieresa när det gäller möten och events? Det finns flera skolor, det här är en: Media och/ eller köpare bjuds in till en så kallad Fam Trip. Du flyger (oftast) till destinationen, välkomnas på flygplatsen av en chaufför och körs till hotellet, vanligen ett 4- eller 5-stjärnigt. Kanske är det en visning av hotellet före lunch. Själva måltiden kan lika gärna intas på en toppkrog i kvarteret bredvid. Om inte förr är det nu du träffar din kontaktperson som ska vara med gruppen de kommande dagarna. Där och då blir det lite genant, flera av de inbjudna bordskamraterna har inga visitkort med sig. Vanlig replik: ”Jag mejlar dig senare.” Under eftermiddagen är det visning av ytterligare tre hotell, antingen nyöppnade eller nyrenoverade, och till kvällen väntar en bra middag på ännu en fin restaurang. Kontentan av dagen är i första hand de personer du träffar på lunchen och senare till middagen. Har du tur är det flera intressanta människor med på resan, vars kunskaper och insikter kan omvandlas till innehållsrika artiklar. Dag två besöker gruppen två eventanläggningar, lika många kro-

gar och hotell, träffar respektive mötesplats marknads-, pr- och/eller mediarepresentanter, och alla deltagare får ett USB-minne med bilder och textunderlag. Lunchen på den välkända krogen visar sig vara favoritstället för din värd. Till middag: Ännu en formidabel restaurang, till och med omnämnd i New York Times (det var den värd). Men nu sker det förändringar när det gäller Fam Trips. Visst ska vi se hotell, restauranger och mötesplatser, men vi ska framför allt träffa människor som skapar och delar med sig av exempelvis utveckling, förnyelse, innovationer, kunskapsvägar och ger dig och dina medresenärer aha-upplevelser. ”Menar du att borgmästaren inser vad möten och event genererar ekonomiskt och kunskapsmässigt till er stad?” Vid mina senaste resor till Amsterdam, Utrecht, Rotterdam och nu senast Tech City i London är insiktsnivån höjd till nya gränser. Nu träffar jag företagsledare från vitt skilda områden, människor som representerar handelskammare, företrädare för life science parks och teknikföretag, investerare, ledande forskare, stadsutvecklare, entreprenörer, politiskt

tillsatta tjänstemän med flera. Tillsammans kan de ge pusselbitar (content, content, content) till en destinations kreativa och ekonomiska utveckling. Tänk att få utveckla sina funderingar tillsammans med andra människor som vill förmedla vad de håller på med, samt få sina tankar belysta med nya synvinklar och idéer. Nu rör vi oss på en helt ny plan med nya spelare och jag kan lova att det går fort. Holland och London ligger långt fram tankemässigt och skapar allt bättre villkor för att generera nya möten inom alla tänkbara områden. Som exempel kvalificerar de destinationerna sig till att ur olika perspektiv utveckla hållbara mötesplatser, och bidrar även till att ge kreativa kluster förutsättningar att nå framgång.

Svensk-indonesiska Atti Soenarso har arbetat som journalist i över 30 år. Hon har bland annat jobbat för Skandinaviens största dagstidning, var TV4s första reseredaktör, har skrivit för många resemagasin och haft flera internationella uppdragsgivare. Hon har rest i stora delar av världen och skrivit om destinationer, människor och möten. foto Magnus Malmberg

2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


12 | PAGE TITLE 12 | COVER STORY

MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015

bild © iStock.com/gjohnstonphoto


H

PAGE TITLE | 13

G OR D ON TEXT

Tomas Dalström FOTO

Sara Appelgren

2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


14 | PAGE TITLE

MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015


SOCIALT SAMSPEL | 15

Den 24 mars i år styrde andrepiloten flygplanet medvetet rätt in i franska Alperna. Etthundrafemtio personer dog. BBC ringde och ville att flygpsykologen Hans Gordon skulle vara med i radioprogrammet World Forum, dit människor från hela världen får ringa och ställa frågor till en expertpanel. Dagen efter var han med i ett av BBCs tv-program. Han medverkade också i Sveriges största tv-kanaler, tidningar och radioprogram. – De vanligaste frågorna är om det finns lämplighetsprövningar i alla länder och flygbolag. Görs det uppföljningar av piloter, inte bara medicinskt utan även psykiskt och mentalt? I vilken utsträckning hittar man fall av piloter som är olämpliga? Hans Gordon är en av världens mest erfarna och kunniga flygpsykologer. Han har arbetat som det i 50 år och är nu deltidspensionär. Du kanske känner igen hans namn. Han har skrivit artikelserien Psykologiska möten regelbundet för Meetings International sedan år 2002. Under intervjun visar sig ett lapptäcke av beslut, åtgärder och metoder när det gäller rekrytering av piloter. Det skiljer sig mellan länder och regioner, men också inom ett land. Hans Gordon säger att han inte kan

uttala sig om hur det fungerar i alla delar av världen, men han vet i stor utsträckning hur det går till. – Det finns inga obligatoriska föreskrifter för psykologiska lämplighetsprövningar när man anställer piloter i en stor del av världen, utan det överlämnar man till flygbolagen själva. Det betyder att vissa flygbolag gör psykologiska prövningar för att försöka utröna om människor tycks fungera socialt och operativt rimligt bra. – Sen finns det flygbolag som inte har råd med det. De reducerar alla kostnader och förlitar sig på att den som är utbildad vid en flygskola har de rätta kvaliteterna. Flygskolan, som oftast är privat, har ju godkänt eleven. – Vissa lågprisbolag gör någon form av lämplighetstest, ofta väldigt 2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


16 | SOCIALT SAMSPEL

” Görs det uppföljningar av piloter?”

förenklade sådana, som inte alltid har konstruerats eller utvärderats av psykologer. Vi backar bandet och återvänder till 1950-talets Sverige för att se hur det hela började. Hans Gordon är i 15-årsåldern och väldigt intresserad av vad det är som pågår inom människor och mellan människor. Han köper till och med en psykologibok för egna pengar. – Jag tror att jag blev intresserad av psykologi eftersom jag växte upp i en familj där det ständigt pågick saker som jag inte förstod. Det sas saker som inte menades och det menades saker som inte sas. Steget till att läsa psykologi vid nuvarande Stockholms universitet var inte långt. Han växlade mellan psykologi, sociologi och pedagogik. Vid institutionen för pedagogik var Arne Trankell professor. – Han var en väldigt stark profil och lite av en mediakändis. Jag kom senare att bli en av hans närmaste medarbetare. I början av 1950-talet fick Arne Trankell ett uppdrag av flygbolaget SAS, som bildats två år tidigare. De hade upptäckt att det var en väldig kvalitetsskillnad mellan olika piloMEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015

ter, en del var mycket säkra och bra, medan andra fick problem redan när tränade in sig på flygplanstypen. Det fanns också de som hade sociala och mentala problem. Ledningen hade fått reda på att bland andra KLM gjorde lämplighets- och urvalsprövningar vid rekrytering av nya piloter. Arne Trankell, som tidigare hade gjort en undersökning om militärpiloter, reste till KLM för att se hur de arbetade. – När han kom hem sa han att deras metoder var okej, men jag kan arbeta fram mycket bättre. Och det fick han göra. Men SAS fortsatte parallellt med sina anställningsprövningar och de tog till att börja med inte hänsyn till psykologsvaren. De sa att de inte visste om vi hade rätt, så vi går på våra egna bedömningar och jämför dem med era. Jag tycker det var ett väldigt bra beslut. Efter två, tre år visade det sig att psykologerna hade helt rätt. Den här killen var bra och den där var inte bra, precis vad mina blivande kollegor hade förutsett. Då tog SAS ett policybeslut: att bara anställa piloter som genomgått psykologiska lämplighetsprövningar och fått godkänt.


PAGE TITLE | 17

2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


18 | PAGE TITLE

MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015


SOCIALT SAMSPEL | 19

” Varje människa har sin breaking point”

Trankell och hans medarbetare utvecklade metoderna och i mitten av 1960-talet kom Thai Airways International in i bilden. De skulle bygga upp ett internationellt flygbolag och rådfrågade SAS, som gick in i ett joint venture-projekt med dem. SAS/Thai tillsatte flera SAS-medarbetare, bland annat en svensk flygchef. När han såg att kvaliteten på piloterna varierade bestämde de att de skulle använda samma typ av lämplighets- och urvalsprövningar som i Skandinavien. När Arne Trankell dog 1984 blev Hans Gordon erbjuden att ta över huvudansvaret för psykologprövningarna. Han tackade ja. – Tillsammans med min hustru, som är beteendevetare, bildade vi Gordon Consulting och Scandinavian Institute of Aviation Psychology. Jag var då redan en utbildad och erfaren psykoterapeut, så jag har den kliniska delen plus testkännedom, teknik för utprövning och utredning. Med de två bakgrunderna har jag arbetat mycket åt flygföretag och rederier, vilka kom in under 1990-talet. De hade upptäckt att även sjöofficerare varierar i kvalitet. Tillbaka till 2015 och en försommardag i Stockholm. Flygplan på väg

till Bromma flygplats passerar utanför altanfönstret. Psykologer är olika skolade, har skilda bakgrunder och olika intressen: en del kan vara mer intresserade av det mer renodlat kognitiva och en del psykologer är mycket testfixerade och går enbart på testresultat. Så hur det går till när pilotkandidaten träffar en psykolog beror på vem han eller hon möter. – Jag brukar skilja på det man kallar en psykologbedömning och en testning. När jag tar emot sådana som ska på tester, säger jag ”att du är inte bara här för att bli testad, du är här för att bli bedömd och bedömningen sattes igång redan när du knackade på dörren”. Och bedömningen inkluderar allt jag kan uppfatta hos den andra. Vilka livserfarenheter man har, vad man har gått igenom, vad man har gjort av sina erfarenheter, hur man har omsatt dem, hur man har utvecklats som person, hur man har nått olika grader av mognadsstadier inom sig själv och så vidare. Det är jätteviktiga aspekter. – När man testar handlar det oftast om de rent kognitiva färdigheterna, vilka också är betydelsefulla, eftersom vi människor skiljer oss väldigt mycket åt i det avseendet. Det kan 2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


20 | SOCIALT SAMSPEL

”Jag brukar skilja på det man kallar en psykologbedömning och en testning”

innebära logiska analyser, tester av den spatiala förmågan, arbetsminne och simultankapacitet. – Vi tittar också på hur man lever sitt sociala liv, vilka relationer man har haft, hur nära och hur länge de varat, familjelivet – hur ser det ut? Och hur har man använt sina erfarenheter? Inom utbildningsområdet använder man begreppet test wiseness, vilket innebär att jag kan göra ett test flera gånger, förbereda mig och lära mig vad som förväntas av mig. – Tittar man bara på själva testinstrumenten ska man veta att även de skiljer sig åt mellan olika psykologer och psykologorganisationer. Vissa utvecklar sina egna testinstrument, andra köper in dem. Det betyder att du kan gå från en psykolog till en annan och få olika resultat. Om du vill uppnå bättre resultat genom att låta testa dig två gånger ska du gå antingen till samma psykolog igen eller till en som har liknande tester. – Men om du kommer till mig bedömer jag inte bara hur du klarar testerna, utan jag gör också en mer omfattande personlighetsutredning. Men kan den som deltar i en personlighetsutredning inte ana sig till hur man bör besvara frågor under ett psykologsamtal, att det till exempel MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015

inte är bra att jag berättar att jag har få sociala kontakter och att jag lätt blir aggressiv om någon gör si eller så. Skulle det, som exempel, kunna vara så att styrmannen som kraschade planet har varit manipulativ på något sätt? – Personligheten är komplicerad att reda ut. Vi människor är som varelser laddade med impulser och drifter. Vi tränar, under lyckliga omständigheter, från tidig ålder i våra sociala miljöer att hålla balansen mellan olika typer av inre drifter och kraftspel. Det betyder inte att de är försvunna, utan att vi har dem under någorlunda rimlig kontroll. Och det vi kallar för mognadsutveckling, det handlar om förmågan att ha rimlig kontroll över våra egna krafter, i vårt sociala samspel med andra. Problemet är att vi kan ha rimlig kontroll under ett givet tillfälle, men när påfrestningarna från yttervärlden ökar dramatiskt, som de kan göra, då kanske kontrollen brister. Varje människa har sin breaking point. – Jag tänker så här: en pilotkandidat kan komma och visa upp en repertoar av fullt godkända beteendemönster och sätt att samarbeta på och så vidare. Om han eller hon senare råkar ut för omständigheter som är ytterst påfrestande och krävande, vilka

resulterar i att han eller hon börjar svikta och inte orkar hålla emot längre, då börjar personen närma sig sin breaking point. Precis det skulle kunna ha hänt den här styrmannen. Jag vet inget om det här, utan spekulerar bara. Det kan vara så att han har råkat ut för en serie omständigheter efter sin första lämplighetsutredning. Eller så har det varit så att den som utrett honom från början inte har tillräcklig klinisk kompetens, utan bara gått på kognitiva testdata och tyckt att han var begåvad, snabb i huvudet, reagerade precis på det sätt man ska och så vidare. Och så har han blivit godkänd på testerna, men man har inte tillräckligt noga undersökt hans personliga bakgrund. Så kan det också vara. Många talar om att Lufthansa, som äger Germanwings, har ett stort ansvar för det som skett. Hans Gordon är inte lika säker. – Det är en knepig fråga. Lufthansa har under många, många år arbetat tätt tillsammans med DLR, Deutsche Zentrum für Luft- und Raumfahrt, ett företag som är specialiserat på urvalsprövningar, som det heter. De är kända för att vara väldigt noggranna i sina prövningsmodeller. Sen vet jag inte i vilken utsträckning deras psykologer är kliniskt skolade och har


PAGE TITLE | 21

2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


22 | PAGE TITLE

MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015


SOCIALT SAMSPEL | 23

”Vi människor är som varelser laddade med impulser och drifter”

tillräcklig klinisk erfarenhet. Men jag vet att DLR har arbetat med mycket sinnrika testmetoder. – Jag vet inte om andrepiloten har gått igenom DLRs prövningar från början, men jag skulle tro att han har gjort det. Lufthansa måste i så fall förlita sig på deras rapporter vilka klargör att han är helt okej och kan fortsätta sin flygkarriär. Alla professionella piloter genomgår en medicinsk kontroll varje år. Vill han eller hon undanhålla något är det svårt för läkaren att upptäcka det. Dessutom är bara ett fåtal flygläkare utbildade inom och har erfarenhet av psykologi och/eller psykiatri. – Enligt mina erfarenheter händer det inte särskilt ofta att man upptäcker avvikelser som kan leda till antingen mer kraftfulla åtgärdsprogram alternativt förlust av certifikatet och därmed avskiljande från tjänsten. Vilket ansvar har då läkare och annan vårdpersonal om de upptäcker någon som har allvarliga problem? – I Sverige är en flygpsykolog och läkare skyldiga att anmäla om de träffar någon med problem som innebär att det finns risker i framtiden. Och inom EU finns det rätt väl utarbetade rutiner. Man har samlat olika erfarenheter och kunskaper i olika myndighetsorganisationer. Och om en pilot

visar upp ett beteende som verkar underligt, kan han eller hon remitteras till exempelvis en flygpsykolog för vidare undersökning. Men då måste det ha skett något allvarligt, och där det är påtagligt att piloten har gjort ett handhavandefel eller varit omdömeslös på något sätt. – I USA har vissa delstater mer organiserade säkerhetskrav, medan andra har färre. Det är upp till de lokala experterna att bedöma om det behövs eller inte. I Asien finns det länder som ligger långt framme, men i både Asien och Afrika närmar vi oss områden där det inte finns utarbetade rutiner eller myndigheter som arbetar med de här frågorna. – Jag ska lägga till att alla flygbolag som är inordnade i de internationella transportorganisationerna ska följa ett övergripande regelverk, men det är sällan deras regelverk är nedtecknade på en sådan detaljnivå. Man överlåter oftast till flygchefen i respektive bolag att bedöma om det är nödvändigt att skicka någon till utredning. Hans Gordon konstaterar att det är väldigt svårt att utreda en person som är uppvuxen i en helt annan kultur. – Under mina många år när jag arbetade för Thai Airways har jag san-

nolikt gjort några misstag och släppt igenom personer som kanske inte borde ha släppts igenom. Men i stora drag har det gått bra. Jag har ju haft förmånen att få arbeta med SAS och Thai i över fyrtio år. – Ska man arbeta med människor med en helt annan kulturbakgrund vill det till att man sätter sig in i kulturen så väl som möjligt. Om vi jämför de skandinaviska och thailändska kulturerna, som jag har arbetat med, är det jättestora skillnader i uppväxtvillkor, uppfostringsvärderingar etcetera. Det tar väldigt lång tid att lära sig det. Man måste intervjua, intervjua och intervjua så att man själv lär sig av dem man intervjuar. Jag läste mycket om thailändsk historia, kultur och böcker av thailändska författare. – Om vi talar om de skandinaviska kulturerna är det tre helt olika länder med stora olikheter också i kulturerna. De återspeglar hur människor bedömer, ser på sig själva och uppträder. Skillnaderna är stora trots att vi bor så nära varandra. Och så finns det genusskillnader. Thai Airways International har hittills inte anställt någon kvinnlig pilot. Den flygoperativa ledningen har så här långt varit lite osäker på om den verkligen ska satsa på att göra kvinnor till framtida befälhavare ombord. 2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


24 | SOCIALT SAMSPEL

”Man måste intervjua, intervjua och intervjua så att man själv lär sig av dem man intervjuar”

– Vi har visat att det finns mängder av kvinnor som är väldigt duktiga piloter. Men det finns vissa genusskillnader och de ligger också i kulturerna, vilken bakgrund man har och vad man intresserar sig för och så vidare. – Tekniska analyser och förståelse, tekniska och dynamiska kraftspel och liknande är män oftast mer intresserade av. Det kan till exempel handla om att du ska förklara vad det faktiskt är som sker när du får upp flygplanet i luften. Män är oftast mer intresserade och fördjupar sig i det, medan många kvinnor inte är det och de presterar därför lite sämre i just dessa avseenden. Däremot är de minst lika duktiga när det gäller tester i exempelvis logisk analys, spatial orienteringsförmåga, simultankapacitet och arbetsminne. – Vi har pålagringar från våra kulturer, men det finns sannolikt också genetiska skillnader i genushänseende hur vi tänker, vad vi är intresserade av och hur vi gör. Det är ingen slump att det är betydligt fler killar än tjejer som söker till tekniska utbildningar. Hans Gordon säger att flygkatastrofen i Alperna redan har börjat påverka flygbranschen. Det ska ju MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015

alltid vara minst två piloter i cockpit, men när det gäller Germanwings hade ju befälhavaren, kaptenen, gjort ett toalettbesök. På grund av det som hände klargjorde omedelbart vissa flygbolag, exempelvis Norwegian, att en pilot aldrig får vara ensam i cockpit. Behöver någon av piloterna inspektera något längre bak i planet eller gå på toaletten, måste någon i kabinpersonalen gå in i cockpit. – Jag tycker inte att det är ett genomtänkt beslut, utan mer ett spel för gallerierna. Vad ska någon i kabinpersonalen göra om piloten ändå manipulerar med knappar och reglage? Det kan inte kabinpersonal avgöra och de kan inte heller göra något åt det. – Jag ska vara med på en kongress i Sverige i höst där flygchefer från samtliga flygbolag och flygmedicinare deltar. Vi ska bland annat tala om hur vi ska bygga ytterligare stegar av säkerhet. Internationellt kommer det förmodligen att drivas krav från andra länder för att man ska göra urvalsprövningar på ett ännu bättre sätt och olika utbildningsinsatser för att upptäcka de som sviktar och få dem på banan igen. Jag är inte jätteoptimistisk och tror inte att det sker några stora förändringar. Det är

många bolag som jobbar med så små marginaler. Man har idag mycket snäva ekonomiska ramar som försvårar införandet av resurskrävande insatser. De stora nationellt baserade flygföretagen, som SAS, British Airways, Lufthansa och Air France, kan dock vara mer intresserade av att genomföra efterfrågade förändringar för att höja säkerhetskraven ytterligare. Och så har det blivit för motsvarande flyg i Mellanöstern och Asien. – Samtidigt har det växt fram massor av flygbolag. Det finns idag mängder av mindre flygföretag som vuxit snabbt och har en typisk låglöneprofil. Hos dem kan det bli svårare att låta bekosta mer djupgående prövningar av deras piloter. Det finns ju också länder som inte har någon tradition av samverkan mellan myndigheter och flygföretag. Hans Gordon hävdar dock att han inte känner någon oro över att flyga som passagerare. Han litar på statistiken. – Varje sekund startar och landar plan runt om i världen och det händer väldigt, väldigt få olyckor.


PAGE TITLE | 25

Konferensakrobat *

* Du märker det på stolen i mötes­ lokalen, temperaturen i ditt rum eller kanske på hallonen i mar­ meladen. Saker som i sin litenhet är svåra att sätta fingret på, men som gör hela skillnaden för din konferens. Nova Park erbjuder hemtrevliga hotellrum, små och stora mötesrum samt en Water Lounge att landa i efter dagen, bara 12 minuter från Arlanda. Och medarbetare som gör din vistelse lite mer speciell. Välkommen.

2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


incentives, business travel & meetings expo

connect with the global meetings, events & incentives industry

15,500

international industry professionals representing over 150 countries

9,750

3,000

including 4,000 highly qualified Hosted Buyers®

to help you plan your future meetings & events

meetings, events & incentives planners

No. 1

exhibitors from across the globe

global market place for you

to do business, network, learn & be inspired

Connections mean everything.

Connect with us at www.ibtmworld.com

Organised by

formerly

The ibtm world® and ibtm events® trademarks are owned and protected by Elsevier Properties SA and Reed Exhibitions Limited uses such trademark under licence. Hosted Buyer® is a registered trademark of Reed Exhibitions Limited. Reed Travel Exhibitions® is a registered trademark of Reed Elsevier Group Plc.


foto Roger Kellerman

RADAR HYLLIE | 27

Meeting Point Hyllie POSITIONERAR SIG Det är många i Mötessverige som riktar sina blickar mot Clarion Hotel & Congress Malmö Live efter öppnandet i början av maj. Men det händer väldigt mycket mer i Malmö. Om några år bor det 15 000 människor i den nya stadsdelen Hyllie i den sydvästra delen av staden. Där ligger Malmö arena, och nästa säsong spelar Malmö Redhawks elitishockey här igen inför förhoppningsvis utsålda läktare. I Hyllie finns även Malmömässan, som nyligen byggts om till en uppgraderad kongressanläggning från att tidigare ha varit en mer renodlad mässbyggnad. Mellan arenan och mässan har affärsmannen Percy Nilsson byggt

Best Western Malmö Arena Hotel med 295 rum. Och det finns planer på att skapa en inglasad gångbro mellan mässan och arenahotellet. Det skulle dels vara spektakulärt, dels underlätta för gäster att ta sig torrskodda (och slippa blåsten) mellan mässan och hotellet. Nästa steg i den nya stadsdelen är Quality Hotell View som öppnar vid Hyllie stationstorg i januari nästa år. Det blir ytterligare 302 rum. Totalt handlar det om 1 100 bäddar i en stadsdel som nyss inte ens fanns. Här ligger också ett dragplåster i området: gallerian Emporia (arkitekt Gert Wingårdh) med 200 butiker, nio

miljoner besökare och en omsättning på 2,7 miljarder kronor. Karin Mårtensson, vd för Malmö arena, ser många fördelar med det nya evenemangsområdet. – Vi är så långt framme att vi kan pitcha på större möten och events tillsammans. Med 600 hotellrum, en mäss- och kongressanläggning och arenan är vi redan ett evenemangsområde i världsklass. Men inte bara det, menar Karin Mårtensson. Bra kommunikationer till och från Hyllie ger starka signaler för att räknas hos många mötes- och eventarrangörer. – Det är 12 minuter från Köpenhamns flygplats, cirka 25 minuter till 2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


28 | RADAR

”Det här området kan jämföras med Arlanda”

Malmö airport, vi har en ny tågförbindelse till och från Trelleborg, motorvägen från Köpenhamn och en egen tågstation. Dessutom finns här 4 000 parkeringsplatser och allt fler företag etablerar sig här. Ikea, NCC, Siemens och Skanska är bara några exempel. Det här området kan jämföras med Arlanda, säger Karin Mårtensson. Andreas Lilja är säljansvarig för Malmömässan. Han säger att visst är det så att arenan och Malmömässan konkurrerar med varandra ibland om möten och hotellrum. – Men vi kompletterar varandra och vi samarbetar. Arenan hade Jehovas vittnen som genomförde ett event med 12 400 deltagare. Samtidigt hade ett danskt försäkringsbolag ett stort evenemang hos oss på Malmömässan med 2 500 deltagare. Då handlade det om 180 bussar samtidigt och det fungerade alldeles utmärkt, säger Andreas Lilja. – Den fortsatta utbyggnaden av Hyllie räknar med en årstakt på 500 lägenheter, men redan idag bor det människor här och de första skolorna har byggts, säger Madeleine Thott, hotellchef för Quality Hotel View. Om fyra år är också den första internationella skolan färdig för inflyttning. Det är ett betydelsefullt steg för en internationell stadsdel som Hyllie. MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015

– Malmö stad vill lika mycket som vi att vi presenterar Hyllie med en gemensam profil. Meeting Point Hyllie är en enad front. Tillsammans med Malmö Live har vi på några få år tagit ett gigantiskt steg framåt som mötesstad, säger Andreas Lilja. I Hyllie handlar det mycket om infrastruktur och tillgänglighet sedan citytunneln invigdes i december 2010. – Vi ser också att den danska marknaden fortsätter att öka, säger Andreas Lilja. Vi ligger ju nästan i Danmark, har lite lägre priser och kanske rent av är lite mer exotiskt för en del danskar. Vi har ju till exempel en annan matkultur trots att det inte skiljer många kilometer mellan länderna. Det är klart att International Association for Group Psychotherapy, IAGP, and Group Processes, kommer till Hyllie år 2018 för sin kongress som normalt attraherar 1 500 deltagare. Då räcker inte hotellrummen i Hyllie till, men det är å andra sidan inte alls långt till Malmös övriga hotellutbud. – Malmö är en helt annan mötesstad än vad den var för bara fem år sedan, och vi säger att sund konkurrens bara är bra för utveckling och affärer, säger Karin Mårtensson. Dessutom är det ju ett enkelt faktum

att ju fler möten, särskilt tunga internationella möten, som kommer till Malmö desto möten fler kan tänka sig att komma hit. Parallellt organiseras Destination samverkan för Malmö om och blir tydligare indelad i event, Convention Bureau och turism. Johan Hermansson, idag turismdirektör som blir ny fritidsdirektör, har tillsammans med den politiska ledningen varit generösa i sitt sätt att tänka på hela Malmö, menar Karin Mårtensson. – Vår kommunstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) är föredömligt öppen för vår industri och våra möjligheter att utveckla staden Malmö, högskola och hela samhället, säger Karin Mårtensson. På frågan vad Quality Hotel View tillför mötessatsningen i Hyllie, svarar Madeleine Thott: – Förutom 302 nya hotellrum har vi 19 möteslokaler som alla är döpta efter tågstationerna efter Skåne- och Själlandskusten, exempelvis Humlebaek, Helsingborg. Kronjuvelen och Öresundsalen. Vår eventsal tar upp till 500 personer i biosittning och bankettsittning. Och i januari nästa år fördubblas hotellkapaciteten.


Drijvend Paviljoen, Rotterdam, Södra Holland, Nederländerna

foto Claire Droppert

RADAR ROTTERDAM | 29

Rotterdams strategiska

BESLUT PÅ POLITISK NIVÅ LOCKAR MÖTEN Rotterdam, Nederländernas näst största stad, går från klarhet till klarhet. Svårt bombad under andra världskriget har Europas största hamnstad med tiden utvecklats från en arbetarstad till en urban, global och kreativ mötesplats för bland annat medicin, life science, livsmedel, cleantech, sjöfart, logistik, design, arkitektur, konst och musik. Känslan av förnyelse påtaglig. Nystartade teknikföretag blomstrar tack vare kombinationen av billiga kontorslokaler, unga och välutbildade personer samt många mötesplatser för investerare, företagare och entreprenörer. Rotterdam är sedan 400 år en geografisk knutpunkt och mötesplats, inte bara i Holland utan även i Europa. Bra infrastruktur och mycket goda förbindelser i, till och från staden, är uppenbara fördelar för alla som vill genomföra olika slags möten här. Till exempelvis Amsterdam Airport Schiphol tar det bara 26 minuter med tåg. Tack vare flera strategiska beslut på politisk nivå – med borgmästare Ahmed Aboutaleb i spetsen – har Rotterdam långsamt bytt skepnad och i takt med framgångarna fått bättre självförtroende. Staden arbetar framgångsrikt enligt triple helix- och penta helix-modellerna, och har

även förstått vilka värden som möten och evenemang bidrar med. Starka samarbeten mellan den offentliga och privata sektorn medverkar också till Rotterdams utveckling. Det är inspirerande att komma till en stad som fokuserar på hållbar stadsutveckling genom att bland annat omvandla befintliga industrilokaler till inspirerande mötesplatser. Det märks att staden har en strategisk plan, jobbar med omvärldsanalyser, lyfter fram den lokala ekonomin och visualiserar kluster. Här finns också insikten att möten och event genererar kunskap och innovationer som på sikt bidrar positivt till utvecklingen i samhället. Rotterdam är kosmopolitisk, något som stadens avantgardistiska skyline bidrar till. Men inte bara det. Människor från hela världen har valt att bo här, de drygt 600 000 invånarna kommer från cirka 170 länder. Allt fler internationella företag inser stadens strategiska läge och öppnar kontor i Rotterdam. Till dem hör det kinesiska företaget ZPMC, världens största tillverkare av lyftkranar, som nyligen öppnat sitt europeiska huvudkontor här. Rotterdam har alltid lockat talanger. Erasmus University räknas till ett av de bästa universiteten i världen, och Willem de Koonig Academy

räknas internationellt till den bästa skolan inom bland annat media, konst och design. Möten som exempelvis internationella kongresser och sportevenemang har redan placerat Rotterdam på kartan som en lämplig destination. Nu kan man bara hoppas att ännu fler mötesplanerare upptäcker kreativa mötesplatser som exempelvis takträdgården Dakakker, lyxkryssaren SS Rotterdam som trafikerade Holland–Amerika-linjen, Suite Hotel Pincoffs, Hotel Nhow, Hilton, Bilderberg Parkhotel, Markthal, Erasmus Medical Centre, mäss- och kongressanläggningen Ahoy samt Postillion Convention Centre WTC Rotterdam. Rotterdam har lyckats att förädla sitt id genom att skapa en ny berättelse om en gammal stad. Vi blir inte förvånade om World Expo 2025 genomförs just här.

2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


30 | WELLNESS MANAGEMENT

Annette Lefterow är en globalt ledande wellnessexpert med över 30 års branscherfarenhet. Hon är en pionjär inom wellness management och wellness economy, utvecklar vinnande hälso- och träningskoncept och driver idag bland annat en digital hälsoplattform inom corporate wellness. Hon är även verksam som föreläsare, författare och konsult. foto Sara Appelgren

Move Slow TO BE AS FAST AS YOU CAN Mental ohälsa ökar i samhället och blir mer och mer vanligt även i unga åldrar både bland barn och ungdomar. Oro, stress, ångest, sömnproblem och utbrändhet drabbar vår sociala hälsa, privat och yrkesmässigt. Det gäller att använda redskap som dämpar stress och stärker den mentala kraften, det inre immunförsvaret. Företag som Google satsar på yoga och meditation för sina anställda. Vi befinner oss i en innovativ tid för den mentala och fysiska friskvården. Prioritera din egenvård och verka för din funktion och självständighet. Precis som med syrgasmasken på flygplanet. Hjälp dig själv först så att du kan hjälpa andra. Var rädd om din mentala kraft och motståndskraft. Det finns ett nytt begrepp på marknaden och det är wellness economy. Den globala wellnessindustrin har på kort tid växt om läkemedelsindustrin med en omsättning på 3 400 miljarder kronor. Wellness innefattar friskvård, digital hälsa, företagshälsovård, spa, turism, produkter och tjänster som breddar sig på en global och expansiv marknad. Men man lyfter även blicken mot den inre MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015

ekonomin och hur vi omsätter vår egen hälsa genom den inre balans- och resultaträkningen. Vi måste hushålla med vår energi, skapa balans mellan vila och aktivitet samt uppnå ett överskott av energi till fritiden. Planering är allt, men det gäller att vara flexibel och konkret i sin strävan efter att uppnå balans. Med hjälp av populära träningsmetoder och filosofier som yoga, meditation och mindfulness kan du arbeta för din närvaro i nuet och optimera din effektivitet, men även förmågan att kunna vila i stunden när det stormar runt omkring dig. Kroppen kan komma ur balans när du sover för lite eller för mycket, motionerar för lite eller tvärtom tränar för hårt. Allt handlar om förmågan att balansera vår egen hälsa. Låna inte för mycket på framtidens energi. Då kan räntan bli för hög. Lev nu. Lev väl. Lev balanserat. Förvalta dina inre och yttre resurser. Att leda sig själv och kanske även andra kräver balans, styrka och smidighet, både fysiskt, mentalt och socialt. Det inre ledarskapet omfat-


WELLNESS MANAGEMENT | 31

”Vi behöver mixa vår kommunikation så att den blir så enkel, näringsrik och lättsmält som möjligt”

tar självdisciplin för att verka för ditt eget bästa. Det yttre ledarskapet kräver din funktion, styrka och förmåga att leda andra i medveten närvaro. Du behöver tillgång till övningar och redskap som gör dig effektiv, förankrad i verkligheten och kraftfull att hantera dagens utmaningar och möjligheter. När jag utbildar och föreläser inom hälsa använder jag ett program jag kallar Wellness Management. Med hjälp av mindset-meditationer som är en kombination av meditation, andningsteknik, yoga och visualisering bygger vi styrka där den behövs. En stark grund är en förutsättning för att stå stark i livets ständiga förändringsprocess. Det finns en yogaposition som kallas för bergposition (tadasana). Den är enkel att utföra och du tränar på att stå stadigt och helt stilla medan du fokuserar på ditt andetag. In- och utandning möter varandra i ett jämnt tempo. Din blick är fokuserad och vilar på en och samma punkt, utan att analysera det du ser. Du tränar på att hålla balansen, eller som jag brukar säga balansera obalansen, det som sker mellan obalans och balans.

Varje yogaposition har sin egen tolkning och metafor. Bergposition betonar vikten av att behålla lugnet i stormen. Stärk din förmåga att kontrollera din reaktion, vara närvarande i nuet och sakta in när tempot ökar för snabbt. Jag brukar säga … Move slow to be as fast as you can. Medveten andning och närvaro i nuet dämpar stress och oro, vilket inom stresshantering är nyckeln till framgång. Att behålla balansen när grunden skakar utmanar vår inre kapacitet att uppleva tillit och trygghet i tider av oro och osäkerhet. När vi lyckas kontrollera vår reaktion i realtid, hantera andras reaktioner utan att tappa vår egen balans, är vi balanserade eller snarare, balanserande … Balans är inte konsten att kunna stå i balans. Balans är förmågan att balansera det som sker mellan obalans och balans. Det gäller även vår förmåga att kommunicera med andra så att vårt budskap når mottagaren tydligt, konkret och med enkelhet. Ju tuffare budskap, desto större behov av en lugn och trygg kommunikation. Att andas i tonerna av orden du förmedlar genom att vara trygg och

närvarande i stunden. Det som sägs i det tysta hörs tydligt och klart. Precis som det är så populärt med gröna soppor och mixade smoothies behöver vi mixa vår kommunikation så att den blir så enkel, näringsrik och lättsmält som möjligt. Det kallar jag Wellness Management.

2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


DU ÄR HÄR 32 | PAGE TITLE 32 | PSYKOLOGISKA MÖTEN

MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015


PSYKOLOGISKA MÖTEN | 33

Hans Gordon, docent i pedagogik, leg psykolog, leg psykoterapeut med en omfattande erfarenhet av konsultverksamhet i den ideella och den offentliga sektorn samt i näringslivet. Tidigare universitetslektor. Driver tillsammans med sin hustru Gordon Consulting. foto Sara Appelgren

Kan vi mötas PÅ SAMMA PLAN? Alla sammansatta strukturer och processer av relativt stabil karaktär visar sig vara hierarkiskt organiserade, oavsett om vi betraktar galaktiska system, levande organismer och deras beteenden, eller sociala organisationer.”

bild © iStock.com/mstroz/Mark Strozier

Ur Janus av Arthur Koestler Den stora, öppna, fyrhjulsdrivna jeepen skumpade fram längs den gropiga grusvägen i den sydafrikanska safariparken. Och plötsligt låg de där, på en grässlänt invid vägen. Hannen med sin mörkbruna man låg på sidan och sov, honan låg på magen med huvudet höjt och näsborrarna vidgade. Hon visste förstås att vi kom. Det hade hon med säkerhet känt till redan för tio minuter sedan, då hon hörde dieselmotorn och hjulens rotationer mot marken. De tre fullvuxna ungarna låg också intill honan och vilade, bevakande moderns rörelser. Med försynt låga röster frågade vi vår chaufför tillika guide om det inte var farligt att stanna så pass nära en lejonfamilj. Inte om ni bara sitter lugnt och stilla där ni sitter, svarade han efter att ha

stängt av motorn. Lejonen avläser oss alla tillsammans med bilen som en enda enhet, fortsatte han. Det är ett för stort och komplicerat byte för dem, sa han. Men skulle någon av er få för sig att resa på sig, kliva ner från bilen och ställa er på marken, skulle det antagligen inte ta mer än tre–fyra sekunder innan den personen var dräpt genom ett ordentligt hugg i halsen, och därefter snabbt bortsläpad som vilket bytesdjur som helst, sa han. Lejon är utomordentligt skickliga predatorer. Det låg beundran i rösten, understruket av ett leende. Hierarkin i en lejonflock är tydlig. Även om hannen kan vara skräckinjagande storväxt är det oftast honorna som tydliggör när och om jakt ska bedrivas och i så fall på vilken typ 2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


34 | PSYKOLOGISKA MÖTEN

av bytesdjur. Hon är den som med sin kombination av jaktskicklighet och uthållighet markerar sin status, främst i relation till ungarna. Hannen är den revirbevakande och gränssättande externa härföraren. Främmande lejon som råkar hamna på nära strövtåg kan råka illa ut om de inte snabbt sätter sig i säkerhet när hannen reser sig och klargör vem han är med ett dovt vrål. Man finner mot-

Jag startade en delmomentskurs benämnd Grupp- och organisationspsykologi genom att först, innan första föreläsningen skulle börja, skjuta undan alla lösa bord och stolar till väggarna varpå jag skrev med stora bokstäver på tavlan: VÄNLIGEN RÖR EJ MÖBLERNA. På klockslaget när kursen skulle börja gick jag in i salen där studenterna var samlade; de flesta stod med osäkra uttryck längs de upp-

”Konkurrens glider dock, som de flesta vet, lätt över till rivalitet och konflikter, och därmed kamp” svarande tydliga hierarkier hos flera djurarter, både stora och små. Guiden berättade vidare: Se hur den unga lejonkillen, sonen i familjen, går fram och stryker sig mot sin far. Ungefär som en vanlig huskatt som stryker sig mot människans ben. Det kan ju se lite gulligt ut, som om sonen bara är ute efter lite kärvänlig värme. Men riktigt så är det inte. Sonen kontrollerar faktiskt oupphörligt styrkan i musklerna hos sin far. Den dagen då fadern börjar bli gammal och svag kan det uppstå en kamp om rollfördelningen i familjen. Då kan fadern ligga riktigt löst till. Kan man från dessa primaters värld dra slutsatser om vår planets förhärskande och, så här långt, mest bestialiska predator – Homo Sapiens, människan? Låt oss se. För tretton år sedan beskrev jag i en artikel för Meetings International (Organisationsförlossning – en studie i en tillblivelseprocess) ett pedagogiskt experiment jag hade utfört under min tid som lektor vid Stockholms universitets pedagogiska institution. MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015

staplade möblerna. Jag ställde mig i mitten av rummet, presenterade mig, välkomnade till kursen och sa: ”Var så goda, börja!” Det blev inledningsvis, naturligtvis, lätt kaosartat. Inga möbler, ingen yttre ordning; inte ens en lärare som angav strukturen i form av kursens mål och studenternas uppgifter. De flesta reagerade med en blandning av förvirring och märkbar passivitet. De stod där de stod och tog inte initiativ till några konstruktiva handlingar. Ett par studenter började snart demonstrera sin tydliga frustration gränsande till vrede: ”Jag har kommit hit för att lyssna till en föreläsning och inte för att bli måltavla för några konstiga experiment!” Först efter cirka fem, sex minuter dristade sig ett par studenter till att säga att de inte längre tänkte följa uppmaningen på tavlan, varefter de tog fram ett par stolar och satte sig på dem. Det blev inledningen till en första förlösning. Snart satt alla på stolar, uppställda i en stor ring. Ringen formas, oftast omedvetet, i avsikt att åstadkomma

en symbol av gemenskap och likställighet. En sådan gemenskapsform kan sägas bygga på en grundläggande Aristotelisk logik: vi människor söker i krisartade situationer att samverka via en lagbundenhet där likaberättigande är en förutsättning för att komma vidare. Likställighet och ömsesidig kommunikation leder i bästa fall till en socialt hållbar solidaritet inom gruppen och en därmed minskad oro över händelseförloppet. Men, det finns inte några helt problemfria organisationsbyggen. Skulle solidaritetsringen, präglad av fullständig social jämlikhet mellan individerna, bestå över längre tid skulle kraven på medlemmarna i organisationen snart även omfatta ökat delansvar med fördelade tyngre uppgifter. Samverkan skulle snart växla med inbördes konkurrens, och avunden mot de mer driftiga och snabbtänkta skulle börja breda ut sig. Redan Aristoteles framhävde att samverkan alltid varvas med konkurrens, något som måste begripas och accepteras av alla inblandade för att leda till något hållbart. Konkurrens glider dock, som de flesta vet, lätt över till rivalitet och konflikter, och därmed kamp. Den går visserligen att stävja och att hantera, men ska den jämlika ringformen bestå ställs krav på att individerna i den förmår verbalisera, argumentera inför och kommunicera med sina uppdykande antagonister. Är det något som tränas och utvecklas till en acceptabel nivå i sociala system? Ja, i vissa kulturer och i vissa sammanhang. Men långt ifrån i alla. Att träna verbalitet och argumentationsteknik kräver intellekt och lust att betrakta den situation man är inblandad i från olika perspektiv. De flesta av arten Homo Sapiens vare sig kan eller vill agera diplomater. Istället ägnar man sig åt ”Fight” eller ”Flight”, något som vanligen stöds


Gör en insats för miljön. Gå på bio. Boka ditt nästa möte på Rigoletto i Stockholm. Här erbjuds inte bara nyrenoverade salonger, den senaste tekniken och de mest bekväma fåtöljerna. Numera kan vi stoltsera med att enbart erbjuda ”Miljömärkta Event”. Märkningen är framtagen av Håll Sverige Rent och innehåller en rad tuffa kriterier. Du kan därför vara säker på att ett möte på Rigoletto inte bara gör deltagarna glada – även miljön blir lite gladare. Läs mer på sf.se/konferens.

Boka på 0771-11 12 13 eller på konferens@sfbio.se


ibland.... arbetar vi bättre utanf ör kontoret.

LAS T B E R G E T människor och möten i mer än 30 år lastberget.com


PSYKOLOGISKA MÖTEN | 37

”Sätt mig gärna vid ett finare middagsbord, men för Guds skull inte på vänster sida om värdinnan, snälla!”

och uppmuntras av de subgrupper man tillhör. Knytnävar och vapen, alternativt rena förgiftningsattacker, istället för huggtänder och klor, eller uppenbar flykt från det som börjar osa alltför riskfyllt. En form av flykt undan det farligt riskfyllda är att använda de i vår typ av samhälle välkända ritningarna för organisationsbyggeri: hierarkin. Inom dess ramar ropas det på ett starkt ledarskap, där drömmen om den ideala superhjälten är legio, och därutöver på utrymmen för att kunna ligga lågt om kraven blir för höga. Dessa utrymmen, eller ”skyddsrum”, är till för dem som av olika skäl vill undanhålla och därmed kamouflera sin egen kompetens. I skolans klassrum, för att nu bara ta ett exempel, finns alltid de som vill sitta längst bak. Motsvarande hittar man i arbetslivet och i mängder av organisationer. Här, längst bak i klassen, eller längst ner på stegen, är det möjligen ingen som ser mig. Och sätt mig gärna vid ett finare middagsbord, men för Guds skull inte på vänster sida om värdinnan, snälla! Och så finns förstås de med fullt utväxt, psykisk lejonman, alfahannarna, eller motsvarande särbegåvad och ledarskapsengagerad, tävlings-

driven motivation bland kvinnorna, alfahonorna. Men de är ju, som alla vet, inte tillhöriga majoriteten i den mänskliga flocken. Om vi kan mötas på samma plan? Möjligen i hissen eller i korridoren utanför lägenheterna där vi, var och en, bor. Men annars är det de hierarkiska ritningarna så väl förankrade hos de flesta primater och i de flesta kulturer vi följer.

2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


38 | PAGE TITLE

7-9 July 2015 • Olympia, London

CONNECTING MEETINGS PROFESSIONALS Don’t underestimate the power of face-to-face. It’s a proven way to find new suppliers, establish better relationships, see what’s new quickly and keep up with the latest trends. With the largest showcase of UK and international destinations, venues, hotels and

meetings technology, plus a free 3-day conference programme and numerous professional networking opportunities, you can trust The Meetings Show to get the conversation started. Find out more at themeetingsshow.com

GLOBAL SUPPLIERS • UNRIVALLED EDUCATION • EXTENSIVE NETWORKING MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015

themeetingsshow.com


INTERMISSION | 39

Just a moment, please I kväll ska vi träffa Sir Albert på hotellet i Amsterdam som bär hans namn. Det är ett möte som kom till av en tillfällighet. Vi promenerade i Vondelpark, satte oss på en bänk bredvid en man och hans svarta labrador retriever. Leende hälsningar, mer än så var det inte. När mannen reste sig för att gå sa han: ”Ursäkta, jag är ny i Amsterdam, kan ni inte komma och hälsa på i nästa vecka? Jag bor på …” Och så fick vi hans visitkort: ”Sir Albert, Albert Cuypstraat 2–6.” Men vänta, bor han verkligen i den ombyggda diamantfabriken från 1800-talet? Torsdag eftermiddag veckan därpå kliver vi in genom dörren, välkomnas varmt av en välklädd man som ber oss sitta ner i ett vardagsrum, eller om det är en lounge, där persiska mattor mildrar alla ljud. Det är ljust, högt i tak, fönstren är stora och vi enas om att det nog är så här en modern aristokrat kan tänkas vilja

bo, omgiven av böcker, drinkar, förädlade snittar och Ipods. Vi är fortfarande osäkra på om vi är hemma hos Sir Albert eller inte, kanske är det trots allt ett litet designhotell? Kanske är det detaljerna som bildar helheten? Vi ser design från igår, uppdaterad idag. Det som blir vårt samtalsämne i väntan på Sir Albert är en äldre jordglob som ser ut att sväva i en träram. Atmosfären i rummet – och den avslappnade musiken – gör att vi dämpar våra röster och gester medan vi följer de olikfärgade knappnålarna som är fästa på jordgloben. Röda nålar i Sydostasien, blå i Europa och gula i Nordamerika. Har Sir Albert besökt alla de här platserna? Är det resmål han vill åka till? Vad gjorde han där? Möjligen får vi svar på frågorna när vi ses, förutsatt att frågorna ställs.

2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


40 | SHARMA

In a survey of 22,000 business people ranking top leadership gurus, Robin Sharma was #2, with Jack Welch. Sharma’s books have sold millions of copies in over 60 countries. His new book is “The Leader Who Had No Title: A Modern Fable on Real Success in Business and in Life” (Simon & Schuster). Robin Sharma’s blog is at robinsharma.com. photo Sara Appelgren

I’ve been longing TO WRITE THIS PIECE FOR YOU Why? Because learning the latest science plus methods to improve your willpower is one of the best ways to create immense success. At the base of all legendary performance in business, sports, music, relationships and life lies a strong character born from well practiced self-control. Study Kobe Bryant and Roger Federer. Gandhi and Zuckerberg. Darwin to Gaga. They all rose to where they are via the vehicle of inner strength. You see it takes self-discipline to: … put in the 10 years of practice research like Anders Ericsson’s has taught us is the minimal amount of training time needed before geniuslevel performances begin to present themselves. … make the sacrifices needed to be made to get epic results. You can play video games for hours each day or become the undisputed master of your craft. But you can’t do both. … to be relentless and display the grit needed to stay in the game and remain loyal to your vision long after the initial inspiration has vanished. … keep learning each day, iterating your moves and optimizing your performance. MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015

… remain focused, centered and devoted in the face of the inevitable ridicule and laughter that your aim for iconic will generate. People residing within The Cult of Average don’t like to see others rise. It threatens their security. And spotlights their low self-worth. As well, it’s my humble observation that we live in a world that doesn’t value the development of willpower so much. We revere the over-selfied TV stars and pedestal the viral video “fails”. But … … the craftsperson quietly making art in her studio gets no due. … the startup entrepreneur who gave up his luxuries to launch the dream is considered crazy. … the mother or father who resists many social obligations to spend peak-quality time with their children is called an outlier. … the manager who awakes at 5 am to run their morning ritual so they fly at work is labelled an eccentric. Society invites us to pursue instant pleasure plus fast bursts of joy plus quick hits of feeling good. But as you know if you’ve been following my work for a while: To have the results


SHARMA | 41

“People residing within The Cult of Average don’t like to see others rise”

only 5 percent have, you have to do what only 5 percent are willing to do. And high on the list is the pursuit of self-discipline. So here are some of the keys (many confirmed by recent research and good science) to help you to install world-class willpower:

1

Please know that self-control (scientists refer to it as “selfregulation”) has been found to be a lot like a muscle: the more you exercise it the stronger it grows. It’s pure myth that elite achievers are born with gifts you don’t have. And buying into that idea is a great way to avoid the discomfort of doing the work you need to do to enjoy the success you deserve to have.

2

Research is also revealing that, every day, we draw willpower from the same reservoir. This means that checking your social notifications, watching the news, surfing the web and shopping online steals the self-discipline that could be used for developing a core skill, scaling your business, getting

ultra-fit, nourishing a gorgeous family life or strengthening your internal world.

3

As you exercise the muscle of your will by making decisions, taking actions and pursuing activities, your self-control “muscle” depletes. One of the world’s foremost researchers in this field, Roy Baumeister (definitely read his superb book Willpower) calls this phenomenon “ego depletion”. This explains the behavior of celebrities that have destroyed their careers by one foolish move: they used up so much of their self-discipline energy on their crafts/ practicing/performing that they had none left to wisely handle a temptation.

4

By installing a daily routine to ensure “willpower renewal”, you’ll avoid ego depletion – and perform at your highest level. I suggest you schedule practices like visualization, conversation, smart entertainment and even napping into your day to make that happen.

5

By pushing yourself to do what’s important but not easy, your self-control reservoir will expand. The places where your discomfort lives are the places where your power lies.

6

Science also confirms that when we are tired, under stress and depleted, we have low glucose in our systems. And low levels of glucose diminish our selfdiscipline. By eating low glycemic index foods like meat, vegetables and nuts, you’ll avoid that crash. And getting enough sleep also keeps your glucose levels where they should be. Sleep-deprived people don’t do beautiful work. Hope all this helps. I know you have the capacity for your own form of greatness. I hope you’ll do whatever it takes to realize it.

2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


42 | PAGE TITLE 42 | BRAIN CHECK

MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015


U

PAGE TITLE | 43

TELLHED TEXT

Tomas Dalström FOTO

Anders Wejheden

2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


44 | PAGE TITLE

MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015


HJÄRNKOLL | 45

Una Tellhed är doktor i psykologi och universitetslektor för Institutionen för psykologi vid Lunds universitet. Hon är en av författarna till boken Kreativitet – teori och praktik ur psykologiskt perspektiv som släpptes förra året. Vad är din definition på kreativitet?

– Det vanligaste är att man definierar kreativitet som nytt och nyttigt. Jag tror de flesta tänker på nyhetsaspekten, att det ska vara originellt. Men det måste också vara nyttigt, man kan ha en originell idé som inte är speciellt användbar. Den ska vara kommersiell, om vi pratar om den kommersiella världen …

– Ja, vad som är nyttigt beror på vilket fält vi talar om. I exempelvis konstvärlden kan det vara värdefullt på något annat sätt. Vad som är värdefullt beror också på sammanhanget. Ett århundrade kan ett konstverk anses onyttigt och i ett annat är det oerhört värdefullt. Då blir plötsligt det kreativt som tidigare ansågs vara onyttigt eller fult. Vad är G-faktorn? Vilken betydelse har den i den kreativa processen?

– G-faktorn är den generella intelligensen. Vi har olika typer av förmågor. Vi kan vara bra på matematik, musik, språk och så vidare. Man har sett att individer som är bra på matte ofta är bra på språk också. Det finns en generell intelligens som gör att vi blir bra på flera olika saker.

Använder man samma tester för att mäta intelligens och kreativitet?

– De vanligaste intelligenstesterna mäter inte samma sak som de vanligaste kreativitetstesterna. Det finns alltså en skillnad mellan kreativitet och intelligens. Men det finns även ett svagt samband. Om man har generell intelligens, G-faktorn, så är man vanligen lite mer kreativ. Två andra begrepp är divergent respektive konvergent tänkande. Kan du förklara dem och varför de är viktiga när det gäller kreativitet?

– Det divergenta tänkandet är själva prototypen för kreativitet, det vill säga att producera många ovanliga idéer. Tankarna spretar och det kan vara vilda associationer. Många anser att det divergenta tänkandet är väldigt viktigt; att kunna koppla samman ovanlig information, ovanliga aspekter och associationer. – Det konvergenta tänkandet är det som mäts i klassiska intelligenstest. Att du svarar på en fråga och de processer som krävs för att svara på den. Det är ett analytiskt tänkande som strävar mot ett svar. 2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


46 | HJÄRNKOLL

Använder jag ett divergent tänkande när jag spånar fram idéer till ett event som ska innehålla talare, underhållning etcetera?

– Ja, det gör du. Du kan brainstorma tillsammans med andra eller dig själv. Hur använder jag de här två typerna av tänkande i min vardag?

– Vi växlar mellan dem. Det är

till arbetsminnet från det omedvetna tänkandet, och blir medvetet. – Insiktsproblem kräver en lösning som är ovanlig. Det handlar om ”set shifting”, att byta angreppssätt för att skapa en ovanlig lösning. (En liten övning: Dela en prinsesstårta i åtta lika stora bitar genom att göra tre snitt med tårtspaden. Lösningen finns i slutet av artikeln.)

”Man kan ha en originell idé som inte är speciellt användbar” viktigt att vi är flexibla. När du behöver tänka ut en ny idé så kan du använda ditt divergenta tänkande, många idéer, men du kan också göra det med logik. Det finns studier där man lyckas få fram nya bra idéer genom att tänka logiskt-analytiskt, alltså konvergent. Men det klassiska är brainstorming och vilda associationer för att till exempel skapa ett nytt evenemang. – Sen går det över till en fas när du med ditt konvergenta-analytiska tänkande värderar idéerna: är de bra eller dåliga, är de nyttiga? Man kan dela in kreativitetsprocessen i fyra faser: 1. Problemanalyserande = konvergent tänkande 2. Idégenererande = divergent tänkande 3. Värderande = konvergent tänkande 4. Tillämpande = konvergent tänkande. Vad är en insikt och ett insiktsproblem?

– Insikten är en omedveten process. När vi får insikten levereras den

MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015

Pausen, som är en del av den kreativa fasen, kallas inkubation. Forskarna anser att den är viktig. Varför då?

– Inkubation betyder ruva. När du vill komma på en idé eller lösa ett problem sätter du upp ett mål, sen tar du en paus och hjärnan ruvar på idén. Då kommer det i bästa fall, och tillsynes från ingenstans, en idé. – De flesta av dagens forskare menar att det mesta tänkandet är omedvetet. Det är ett tänkande som sker utan att vi riktar den medvetna strålkastaren mot det. Ett tankearbete som sker utan medvetenhet, helt enkelt. Hur viktigt är det att bestämma ett mål?

– Forskning visar att förutsättningarna för att få en kreativ idé ökar då. Varför är pausen viktig?

– Konvergent tänkande, det vill säga den analytiska processen, är det forskarna har studerat mest. Det handlar om ett knivigt problem som kräver att du ser det på ett annorlunda och kreativt sätt. Initialt väljer hjärnan alltid att lösa ett problem på samma sätt som den brukar göra.

Hjärnan är lat, som man brukar säga …

– Ja, det brukar vanligtvis funka och det är en smart strategi om det inte är ett besvärligt kreativt problem. Då kan en paus när du gör något annat, frigöra tankarna och du lyckas se det på ett annat sätt. Du släpper fixeringen. Fixeringen är det man brukar kalla ett automatiserat tänkande.

– Precis. Vi behöver vara effektiva. Automatiseringen handlar ju om att frigöra resurser för mer viktigt tankearbete. De flesta forskare menar också att det omedvetna inte bara handlar om att vi exempelvis låst dörren med hjälp av autopiloten, inte bara rutinerna, scheman och robottänkande, utan också ett mer aktivt tänkande som kanske kan bli medvetet. Hur viktig är pausen i det divergenta tänkandet? Många olika idéer?

– Pausen verkar vara ännu starkare när det gäller den divergenta kreativiteten. Här tror man att det handlar om att pausen gör att du får ett bredare uppmärksamhetsfokus. Hjärnan kopplar samman begrepp den vanligen inte gör. – Om du ska lösa ett knivigt problem och sitter med det medvetna analytiska tänkandet får du ett ganska smalt perspektiv. Du måste fokusera. Du tänker på arbetsminnet, som bara kan hantera sju enheter, som ständigt fylls på med ny information och som ständigt raderas för att ge plats för ny information?

– Precis, det blir väldigt snävt. När du släpper fokus och gör något annat, kan du släppa loss de associativa, omedvetna tankebanorna.

En lätt distraherande uppgift är bäst för att komma på idéer. Bättre än vila eller ingen paus alls. Kan du ge exempel på pauser som är lätt distraherande?

– Duscha och laga mat är två vanliga exempel. Du får prova dig


PAGE TITLE | 47

2015 No. 63 MEETINGS INTERNATIONAL


48 | HJÄRNKOLL

fram till det som är bäst. Många säger att en lätt joggingrunda sätter igång tankarna. Men då ska det vara en lätt joggingrunda, enligt nobelpristagaren Daniel Kahneman som skrivit boken Tänka snabbt och långsamt. Om han går fortare än sin normala, behagliga

mer tid åt att spåna, så kommer det till slut idéer som är mer annorlunda. Det är viktigt att ha högt i tak, att inte begränsa sig i idégenereringen och tänka att det här inte är någon bra idé. – Låt experter och nybörjare samarbeta, just för att de har olika sätt att angripa problemet. Experten

Ett tips är att man som expert lär sig ett nytt fält. Då kan man plötsligt se sitt gamla fält utifrån ett nytt perspektiv. Inom till exempel IT- och dataspelsbranschen har många inte de här tio åren av erfarenhet, men många unga personer kommer på briljanta och kommersiellt framgångsrika idéer.

– Hur mycket kunskap du behöver ha beror på vad du ska producera.

”Det finns forskning som visar att vi även blir mer kreativa om vi tar en tupplur” promenadtakt, då måste han tänka på att han ska hålla tempot. Det belastar arbetsminnet och då kan han inte tänka lika bra.

har en otroligt bred kunskapsbas och vet vad som är nytt och vad som har gjorts, men kan kanske ibland blir lite fixerad. Medan nybörjaren inte har någon aning och kanske kommer på en massa skåpmat, men så kan det komma ett och annat guldkorn.

Påverkar humöret oss på andra sätt?

Enligt en teori är de som är mycket intelligenta även mycket kreativa. Är det så?

– Ja, och humöret blir också sämre om det går tungt och det påverkar också. – När man har gjort studier om sambandet mellan kreativitet och humör, ser det ut som att det är bättre att vara pigg och glad jämfört med ett rofyllt lugn. Det är med andra ord bättre att du distraherar dig med någonting som gör dig glad, jämfört med att ligga och titta i taket. Är sömnen en paus?

– Ja, det är den. Under REMsömnen ser vi en hög aktivitet i hjärnan och den är associativ. Den kan resultera i många nya idéer och vi löser även problem lättare. Det finns forskning som visar att vi även blir mer kreativa om vi tar en tupplur. Det är ofta svårt att tänka utanför boxen. Vad ger forskningen för tips?

– Låt det ta lite tid. De första idéerna är ofta de gamla vanliga. Man kan se i experiment att när folk ägnar

MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015

– Det finns lite stöd för det i forskningen när det gäller divergent tänkande.

Vem är mest nyskapande forskarstudenten eller professorn?

– Det beror på. Det bästa vore kanske om de samarbetade och så är det ofta. – Man pratar om tioårsregeln. Det är först efter tio års förkovran i ett ämne som man börjar komma fram till riktigt bra saker. Du måste känna till hela fältet, vad som är nytt men också att de idéer du får bygger på den kunskap du har. Om du har mycket kunskap kan du genera många intressanta idéer. Och inte minst: du kan analysera dem. Sen har vi det här med fixeringar som kan ställa till det.

Och kanske hur stort fältet är. Spelbranschen är ganska ny och du kan säkert lära dig ganska snabbt vad det är som gäller, jämfört med en professor i exempelvis psykologi.

– Ja, och djup kunskap är inte alltid nödvändig för att komma på nya idéer. Ibland räcker det att du kan sätta samman två koncept så blir det en bra och nyttig produkt. Det finns kreativitet i det lilla och stora, och i vardagen. Hur blir jag mer kreativ? Hur ska jag tänka om vi arbetar i mötesindustrin och ska anordna en internationell kongress för psykologer? Hur gör jag ett möte som är intressant, stimulerande och lärorikt?

– Utifrån mitt perspektiv skulle ni börja med att tillsammans identifiera vilket problemet är, vilka behov ni ska tillfredsställa och så vidare. Där använder ni ert konvergenta tänkande, den analytiska processen, för att analysera vad det är ni vill komma fram till. – Sen skulle jag föreslå en pigg och glad aktivitet. Jag tror att det viktigaste är att man gör något man själv tycker är roligt. Målet är att alla ska bli på bra humör och släppa tankarna på kongressen, att distrahera tankarna med något annat, för att få igång de här associativa processerna genom att släppa sina fixeringar. – Därefter ska ni börja spåna idéer. Gärna tillsammans, men du kan också göra det själv. Det ska vara


HJÄRNKOLL | 49

öppet, högt i tak och ingen kritik. Det handlar om att skapa så många idéer som möjligt. De första idéerna är förmodligen inte så kreativa, men då gäller det att inte ge upp. Varva med pauser för att inte bli för trött eller fixerad. – Det kan vara bra att blanda gruppen och bjuda in nybörjare som inte har fixeringar. Det är viktigt att behandla alla med respekt så att alla vågar tänka fritt och tala om sina idéer. – Nästa steg är att utvärdera och analysera idéerna och då använder vi det analytiska tänkandet igen. Är det här nyttiga idéer?

Bjud in till inspiration!

Vad krävs det i tid för att genomföra det?

– Det är svårt att säga, men väldigt hög tidspress brukar inte vara bra för kreativitetsprocessen. Det vore bra att sprida ut det över flera dagar. Tupplurar är bra, liksom att sova på saken. Lösningen på tårtproblemet: Dela tårtan på mitten, på samma sätt som när du ska göra två tårtbottnar. Dela sedan tårtan i två snitt från toppen till botten, och du får åtta lika stora tårtbitar.

foto Sara Appelgren

Tomas Dalström är författare, journalist, föreläsare och innovatör med passion för hjärnan. Han har bland annat skrivit boken ”Bäst i text Läseboken/Skrivboken”, som handlar om hur man skriver texter som kommunicerar på hjärnans villkor. Han driver webbplatsen veryimportantbrains.se och bloggar om hjärnan och kommunikation på bastitext.se.

foto Sara Appelgren

2015 No. 63 MEETINGS konferens@arenabolaget.se eller INTERNATIONAL 013-190 00 50 Läs mer på: arenabolaget.se Välkommen till Linköping


50 | KELLERMAN

Roger Kellerman Publisher, omvärldsspanare, trendskapare, ­utbildare och nätverksbejakare. Har över 30 års erfarenhet inom den internationella ­mötesindustrin. Grundare av Mötesindustriveckan. twitter.com/thekellerman foto Sara Appelgren

Studiebesök

ÄR NYCKELN TILL FRAMTIDEN Det kallas Technical Visits när vi bjuder in deltagare och grupper från andra länder så att de kan lära sig hur vi har byggt Sverige. Det kan handla om vattensystem, vattenrening, gatuplanering, gatubelysning, återvinningssystem, hållbarhet, demokratifrågor, dagis, skolor, skattesystem, bilregistrering, äldreboende, ja kort sagt: all kommunal verksamhet där vi i många frågor ligger längst fram i världen. Visst kan vi tycka att det är triviala frågor, men vattenrening kanske är den enskilt viktigaste frågan i hela världen just nu. Men Technical Visits kan också handla om att besöka handelsträdgårdar, det kan handla om matindustrin och dess framtid, det kan handla om mediciner och läkarutbildningar, det kan handla om studiebesök i Medicon Village, Ideon, ESS, Max Lab 4, för att ta en stad som Lund som exempel. Det handlar allt oftare också om säkerhet: Varför växer det svenska säkerhetsföretaget Safehotels plötsligt i en allt högre fart? Få svenskar känner till att Technical Visits handlar om studiebesök från utländska exempelvis företag och organisationer som törstar efter ny kunskap. London vill positionera sig som världens ledande Tech City. Bland annat samarbetar stadens Convention Bureau, London & Partners, med det svenska företaget Resia. Tillsammans bjuder de in svenska

MEETINGS INTERNATIONAL No. 63 2015

bolag till studiebesök som exempelvis är IT-relaterade. Smart. London Tech Week är redan stor, och växer sig ännu större. Det är ingen enskild kongress vi talar om. Det handlar om innehåll, innehåll och återigen ännu mer innehåll. Det är ingenting nytt under solen, det bara lyfts fram som ett av de exempel på kunskapsresor som blir allt mer vanliga och dessutom helt avgörande för många människors framtid. I Skåne finns en löjligt stor potential, inte minst i Lund, men satsas det tillräckligt för att skapa större möjligheter? Förstår regionala och lokala politiker runt om i Sverige vilket som kommer först – hönan eller ägget? Tveksamt. Vem törs satsa när regionernas sjukvårdsprojekt verkar vara i en ständig omorganisation medan pengarna rinner rakt igenom till synes utan kontroll? Törs man i det läget öka insatsen för till exempel Event in Skåne? Ge dem mer muskler och större utrymme. I en perfekt värld är det en självklarhet. Nu lever vi inte i en perfekt värld, men om vi inte ens försöker är vi bara korkade. Här handlar det om små investeringar, investeringar som redan på kort sikt är mycket lönsamma och på längre sikt odiskutabla framtidsskapare. Vi kan skapa resurser genom att satsa medvetet. Vi har knappt börjat och ändå har vi kommit långt. Nu måste vi ta nästa steg.


Profile for Meetings International

Meetings International #63, maj/jun 2015 (Swedish)  

Meetings International #63, maj/jun 2015 (Swedish)