Min Medicin 2021 #4-5

2021

#4-5 ÅRGÅNG 17

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

VARFÖR ÄR RISKBEDÖMNING SÅ SVÅRT?

NU MÅSTE WED/RLS TAS PÅ ALLVAR!

BLODTRYCKSMÄTNING OCH UPPTÄCKTEN AV HÖGT BLODTRYCK GÄSTLEDARE: INGER ROS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

HÖGT BLODSOCKER GER SÄMRE MINNE HOS PERSONER MED DIABETES

YNGRE STROKEANHÖRIGA MÅR SÄMRE UNDER PANDEMIN

ERBJUDANDE FRÅN BOKKLUBBEN! 5 BÖCKER INKL FRAKT. DU BETALAR ENDAST 212 KR INKL. MOMS. (VÄRDE 362 KR. INKL. PORTO) Fyll i nedan svarstalong. Kryssa för dom 5 böckerna du väljer.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Du kan även beställa via E-post: info@medicinskaccess.se (ange fullständig adress och telefonnummer)

Kundtjänst 0652-15110

Ja tack, jag beställer bokpaket enligt erbjudande!

Jag beställer Bokpaket 2021 för 212 kr inkl. moms och frakt.

Kryssa för dom 5 böckerna du väljer: Pottholzt funderingar

Om Bakterier

Pottholzt andra funderingar

Magens Språk

Sömnens betydelse för hälsa

Vill ha barn

Friterad orm i Guangzhou

TBC – Dödsängelns budbärare

NAMN

Plats för frimärke

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149!

2

#6 2017

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura!

Innehåll #4-5 2021 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an­ svarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.

Annonser: Josefine Amré Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se Annonstraffic: E-post: info@ medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.38, 2021 Medicinsk Access står oberoende i för­ hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.

ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

Omslaget: Sommarlängtan Foto: Canstockphoto

22 V ARFÖR ÄR

RISKBEDÖMNING SÅ SVÅRT?

5

änderna är en del av kroppen – därför T borde det vara självklart att tandvård skall ingå i sjukvården

6 Ny funktion upptäckt för immunceller viktiga vid läkning 8 Personer med diabetes drabbas värre av covid-19 10 Svensk studie av 78 000­personer med typ 2-diabetes: Dålig behandling kostar samhället 100-tals miljoner 12 Smarta insulinpennor kan ge personer med diabetes en förbättrad glukoskontroll 14 Akademiska först i Norden med uppgraderad teknik och effektiviserat flöde för DBS- behandling vid Parkinson 16 Ny forskning på Skånes universitetssjukhus ska sprida ljus över MIS-C 20 Epigenetisk mekanism kan förklara hur plastkemikalie orsakar lägre IQ 30 Ny forskning om D-vitamin och luftvägsinfektioner viktig för riskgrupper 38 Stor studie kopplar demens till dålig njurfunktion 40 Högutbildades hjärnor krymper lika fort som lågutbildades 42 Mikronålsplåster levererar antibiotika lokalt i huden 44 Serotonintransportörer ökar vid återhämtning från depression 46 M öjligt nytt PET-spårämne för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom 48 H äpnadsväckande behandlingsresultat efter supplementering med inositol hexafosfat vid långt framskriden metastaserande cancersjukdom.

54 Screening på akutmottagning kan förutsäga suicidrisk 56 Mikrovågsterapi – en framgångsrik snabb behandling vid godartad prostataförstoring 64 Midjemått inte mer träffsäkert än BMI för att fånga upp gravida som riskerar havandeskapsförgiftning 66 Varför är sjukvården ointresserad av glykokalyx?

68 Nytt läkemedel godkänt för behandling av prostatacancer 70 Ny bok - The Corona Vaccine Revolution 74 Linnés förhållande till rasism är komplicerat 77 B oktävling 80 B okklubben

58 BLODTRYCKSMÄTNING OCH UPPTÄCKTEN AV HÖGT BLODTRYCK

32 NU MÅSTE WED/RLS TAS PÅ ALLVAR!

26 YNGRE STROKEANHÖRIGA MÅR SÄMRE UNDER PANDEMIN

18 HÖGT BLODSOCKER GER SÄMRE MINNE HOS PERSONER MED DIABETES #4-5 2021

3

Först i Norden med uppgraderad teknik och effektiviserat flöde för DBS behandling vid Parkinson Djup hjärnstimulering (DBS) är en kompletterande behandling vid bland annat Parkinsons sjukdom. Akademiska sjukhuset är först i Norden med en ny DBS-modell som innebär att man med avancerade elektroder kan läsa av signaler från hjärnan samtidigt som patienten får behandling. Läs mer...

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer.

Varför är riskbedömning så svårt? I dessa vaccinationstider får vi numera dagligen läsa om människor som inte vill låta vaccinera sig, aktivt motarbetar vaccination p.g.a. rädsla för biverkningar eller konspiratoriska idéer om att samhället på något sätt vill skada eller kontrollera individerna för något ont syfte. Läs mer...

Dålig behandling kostar samhället 100-tals miljoner. Att inte behandla och sänka blodsockret (HbA1c) till målnivå hos personer med typ 2-diabetes, är kostsamt för samhället och kan orsaka allvarliga följdsjukdomar för patienterna. Läs mer...

Möjligt nytt PET-spårämne för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom. Nya biomarkörer för Alzheimers sjukdom är ett prioriterat område för forskningen, för ökade kunskaper om sjukdomen och möjligheter till tidig diagnos. Läs mer...

Häpnadsväckande behandlingsresultat efter supplementering med inositol hexafosfat vid långt framskriden metastaserande cancersjukdom. Läs mer...

Alla läkare ska under sin studietid få en adekvat utbildning om WED/RLS och senare vidareutbildning. Då kan de som färdiga läkare ställa en korrekt diagnos och initiera en optimal behandling av WED/RLS-patienter. Läs mer...

Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: ”FUSKARNA” av Kjell Asplund. Förlag: Fri Tanke.

Blodtrycksmätning och upptäckten av högt blodtryck. Till ­läkarundersökningens standardrepertoar hör blodtrycksmätning. Den är nu enkel men vägen fram till mätbarhet och förståelse för dess innebörd krävde stor möda av forskarna.

Läs mer...

En tanke: ”Stå upp för andra, älska dina barn, nära och kära. Visa din styrka till dem som behöver den”

Gästledaren Inger Ros: Ordförande Riksförbundet HjärtLung. ”Utöver den medicinska kopplingen finns även en viktig samhällelig jämlikhetsaspekt av hur vårt gemensamma tand-

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 1 2021 MARGARETA HAAG Ordförande Nätverket mot cancer

4

vårdssystem utformas. Ett jämlikt tandvårdssystem ska kunna ge förutsättningar för att alla, oavsett ekonomiska förutsättningar, att kunna förebygga och på bästa sätt ta hand om sin tandhälsa” Läs mer...

”Nätverket mot cancer nöjer sig inte med att ingenting händer: vi KRÄVER­att larmsystem införs och med målet att alla cancer ska upp­ täckas i stadium 1. Vi kräver också politiskt ansvar – och det ska tas under 2021, vi tänker inte diskutera frågan igen på Världscancerdagen 2022. Då ska det2021 vara genomfört.”

#4-5

Medicinsk access nr 2 2021 CALLE WALLER Vårdpolitisk talesperson, Prostatacancer­ förbundet

”Det gör inget om de med mer beskedlig cancer får vänta länge”, säger man. Rätt! För de flesta. Men problemet är att vi inte med säkerhet vet om just Kalle Karlssons tumör är snäll. Tänk efter! Om vi hade säkra metoder att avgöra det så hade vi redan haft screening.”

Medicinsk access nr 3 2021 ALEXANDRA CHARLES VON HOFSTEN Ordförande 1,6/2,6 miljonerklubben

”Vissa sjukdomar har ”låg status”.

Det slår till och med Socialstyrelsen fast. Exempel på en sådan lågstatusklassad sjukdom är osteoporos­eller benskörhet som det heter i folkmun.

Att sjukdomar som drabbar kvinnor fortfarande år 2021 har låg status gör mig ledsen och arg”

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 390 kronor inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 650 kr inkl. moms.

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149.

Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen.

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.

Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65.

Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö.

Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing.

Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

GÄSTLEDARE

TÄNDERNA ÄR EN DEL AV KROPPEN – DÄRFÖR BORDE DET VARA SJÄLVKLART ATT TANDVÅRD SKALL INGÅ I SJUKVÅRDEN Det finns ett samband mellan dålig munhälsa och andra sjukdomar. Exempelvis är risken för hjärt- och kärlsjukdomar förhöjd hos personer med dåliga tänder.

Riksförbundet HjärtLung arbetar för att tandvårdssystemet integreras med övrig hälso- och sjukvård och att patienter bör få ett högkostnadsskydd som täcker individens totala behov av hälso-, sjuk- och tandvård.

Därför välkomnar vi betänkandet: När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer ­jämlik tandhälsa (SOU 2021:8).

Utredningen konstaterar att det finns tydliga socioekonomiska skillnader i tandhälsa, där personer med lägre utbildningsnivå har en sämre tandhälsa och en sämre uppskattad tandhälsa. En femtedel av svenska folket går inte regelbundet till tandläkaren.

För en ökad tillgänglighet behövs en låg ekonomisk tröskel som gör att förebyggande tandvård blir möjlig i än större utsträckning. Högkostnadsskyddet, som det är utformat i tandvården idag, sätter en alltför hög tröskel (3 000 kronor) och ekonomisk börda på människor som tillhör andelen lågavlönad samt socioekonomiskt svaga grupper. Ingen ska behöva låna pengar för att ha råd med tandvård. Riksförbundet HjärtLung anser därför att ett gemensamt högkostnadsskydd med övriga sjukvården skulle göra systemet enklare och mer begripligt för patienterna.

Redan för 40 år sedan påvisades ett samband mellan oral hälsa och hjärt-kärlsjukdomar. Personer som har drabbats av en akut hjärtinfarkt har mer än dubbelt så hög sannolikhet att också lida av parodontit. Det finns även en koppling mellan bristande munhygien och lunginflammation för äldre på institution samt för KOLpatienter som på grund av sin diagnos har minskad aptit och således har nedsatt salivproduktion.

Utöver den medicinska kopplingen finns även en viktig samhällelig jämlikhetsaspekt av hur vårt gemensamma tandvårdssystem utformas. Ett jämlikt tandvårdssystem ska kunna ge förutsättningar för att alla, oavsett ekonomiska förutsättningar, att kunna förebygga och på bästa sätt ta hand om sin tandhälsa.

Riksförbundet HjärtLungs medlemmar är ofta äldre personer (75+) och lever med kroniska sjukdomar som inte sällan relaterar till tandhälsa. Många äter exempelvis läkemedel som är vätskedrivande och som kan ge muntorrhet som biverkan. Nedsatt funktionsförmåga på grund av kronisk sjukdom kan leda till att det blir svårare att sköta munhälsan.

Utöver den medicinska kopplingen finns även en viktig samhällelig jämlikhetsaspekt av hur vårt gemensamma tandvårdssystem utformas. Ett jämlikt tandvårdssystem ska kunna ge förutsättningar för att alla, oavsett ekonomiska förutsättningar, att kunna förebygga och på bästa sätt ta hand om sin tandhälsa.

Det finns idag möjlighet till att få ett mer heltäckande stöd för vissa diagnosgrupper med kroniska behov, ett så kallat grönt kort. Dessvärre gör regioner olika bedömningar där vissa kvalificerar sig och andra inte. Det är inte rimligt att var man bor ska vara avgörande för tillgången till god behandling. Systemet med att läkare ska skriva intyg har visat sig göra det svårt för patienter att få tillgång till det gröna kortet.

Behovet bör styra och förslaget om möjligheten för såväl tandvård som hälso- och sjukvård eller kommunala verksamheter att bedöma rätt till stöd för basal tandvård över lång tid är bra.

Tänderna är en del av kroppen och därför borde det vara självklart att tandvård skall ingå i sjukvården och att alla ska kunna ta del av den!

INGER ROS Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa (SOU 2021:8) https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statensoffentliga-utredningar/2021/03/sou-20218/

#4-5 2021

5

”Genom att lokalt höja koncentrationen av vissa signalämnen som binder till makrofagerna i den skadade muskeln kunde forskargruppen visa att fler makrofager samlades kring blodkärlen samt att deras förmåga att reglera blodflödet förbättrades”.

Makrofager (grönt) ansamlas kring blodkärlen och reglerar blodflöde.

Foto/bild: David Ahl.

Ny funktion upptäckt för immunceller viktiga vid läkning

Mia Phillipson, professor.

Uppsala universitet.

Foto: Mikael Wallerstedt

Hjärtkärlsjukdom är den vanligaste döds­ orsaken och orsakas av syrebrist när blodflödet till den drabbade vävnaden förhindras. För att hejda sjukdomsutveckling och främja läkning måste blodflödet därför återetableras. Forskare vid Uppsala universitet har nu funnit att en av kroppens vanligaste immunceller, makrofager, spelar en viktig roll för att återetablera och kontrollera blodflödet, vilket kan användas vid utvecklandet av nya läkemedel.

Immuncellernas klassiska funktioner är att försvara kroppen mot angripare i form av mikroorganismer och tumörceller. Makrofagen är en immuncell som är specialiserad på att döda och äta upp mikroorganismer, men det har visat sig att den också är inblandad i sårläkning och i att bygga blodkärl.

Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie visat att makrofager ansamlas kring blodkärlen i skadad vävnad i möss, men även hos människor efter hjärtinfarkter eller vid perifer ischemisk sjukdom. Hos möss såg man att dessa makrofager kunde reglera blodflödet, vilket är

nödvändigt för att skadan ska begränsas. I frisk vävnad utförs den uppgiften av blodkärlsceller.

Upptäckten ledde till att forskargruppen därefter ville undersöka om fynden kunde utvecklas till en ny behandling som ökar blodflödet till skadad benmuskel och därmed stimulerar till läkning och förbättrad funktion.

Genom att lokalt höja koncentrationen av vissa signal­ ämnen som binder till makrofagerna i den skadade muskeln kunde forskargruppen visa att fler makrofager samlades kring blodkärlen samt att deras förmåga att reglera blodflödet förbättrades. Detta ledde i sin tur till förbättrad läkning och att mössen kunde använda det skadade benet i mycket högre grad.

– Det här är en helt ny funktion för cellerna i vårt immunsystem och skulle kunna innebära att vi i framtiden kan använda oss av immunoterapier inte bara mot cancer utan för att behandla även hjärtkärlsjukdomar, säger professor Mia Phillipson som leder forskargruppen bakom upptäckten.

Källa: Uppsala universitet

Perivascular macrophages regulate blood flow following tissue damage, Circulation Research, DOI: 10.1161/CIRCRESAHA.120.318380 https://doi.org/10.1161/CIRCRESAHA.120.318380

6

#4-5 2021

100.000 personer med oupptäckt förmaksflimmer riskerar att drabbas av stroke.

Läs mer i Flimmerrapporten 2021.

Med Flimmerrapporten vill Riksförbundet HjärtLung sätta ljuset på förmaksflimmer, en folksjukdom som innebär att hjärtat inte fungerar som det ska. Om flimret upptäcks finns det goda möjligheter till behandling men oupptäckt är den en av de vanligaste anledningarna till att man drabbas av stroke.

I dag lever ungefär 430 000 svenskar med förmaksflimmer. Av dem har runt 330 000 fått sin diagnos medan uppskattningsvis drygt 100 000 fortfarande är oupptäckta.

Ingen ska behöva upptäcka att de har förmaksflimmer först när de drabbats av stroke!

Hela Flimmerrapporten finns på: www.hjart-lung.se

Riksförbundet HjärtLung är en rikstäckande patientorganisation som arbetar för att alla människor med hjärt-, kärl- och lungsjukdom ska få bästa möjliga vård och livskvalitet. En viktig del av förbundets arbete är att informera och utbilda samt opinionsbilda gentemot politiker och beslutsfattare inom vården.

Flimmerrapporten 2021 är en del av det arbetet.

#4-5 2021

7

”Studien visar att risken för personer med typ 2-diabetes att läggas in på sjukhus på agrund av covid-19 var 1,4 gånger högre än för dem utan diabetes. Alltså en 40 procentig riskökning” Foto: Canstock, arkiv.

Personer med diabetes drabbas värre av covid-19

Aidin Rawshani, forskare.

Foto: Elin Lind­ ström.

Personer med typ 2-diabetes som smittas med covid-19 har en signifikant ökad risk att behöva intensivvård. Det visar en stor studie finansierad av Hjärt-Lungfonden. Studien som omfattade mer än två och en halv miljoner svenskar, varav 500 000 från diabetesregistret, visar även på ökad dödlighet till följd av covid-19 hos personer med typ 2-diabetes.

– Forskningen inom diabetesområdet har varit mycket framgångsrik med nya behandlingsmetoder och läkemedel. Men antalet personer med diabetes ökar i Sverige. Nu hoppas vi att de här nya forskningsresultaten ska kunna bidra till att rädda fler liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I Sverige har omkring en halv miljon personer diabetes, varav 90 procent har typ 2-diabetes. Den svenska studien har undersökt antalet nya fall och risken för intensivvårdsbehandling, sjukhusinläggning och dödlighet till följd av covid-19 hos personer med diabetes. Studien jämförde personer med diabetes mot slumpmässigt

utvalda ålders-, köns- och regionmatchade kontroller utan diabetes, från befolkningen. Totalt omfattade studien 2,6 miljoner svenskar, varav 500 000 från diabetesregistret.

– Studien visar att risken för personer med typ 2-diabetes att läggas in på sjukhus på grund av covid-19 var 1,4 gånger högre än för dem utan diabetes. Alltså en 40 procentig riskökning, säger Aidin Rawshani, forskare vid Göteborgs universitet. Även vid omfattande justering för störfaktorer noterades en signifikant ökad risk för intensivvård av patienter med covid-19 med 1,4 gånger och en ökad dödlighet till följd av covid-19 med 1,5 gånger hos personer med typ 2-diabetes jämfört med matchade kontroller.

För personer med typ 1-diabetes noterades en signifikant högre risk för samtliga utfall. Däremot noterades ingen signifikant överrisk för utfallen i statistiska modeller med komplett justering för riskfaktorer. Studien startade 1 januari 2020 och pågick fram till 15 augusti 2020.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Fakta om studien: Namn på tidskrift där artikeln publiceras: The Lancet Regional Health – Europé Datum för publiceringen: Maj 2021 Artikelns titel: Severe COVID-19 in people with type 1 and type 2 diabetes in Sweden: a nationwide retrospective cohort study Metod: Vi använde standardiserade incidens rater för att studera insjuknandet i allvarliga covid-19 relaterade händelser.

Typ av studie: Observationsstudie Länk till studien: https://authors.elsevier.com/sd/article/S266677622100082X

8

#4-5 2021

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan.

Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil­ telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner!

Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu­ trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen­ defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer­ parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 62 kr för porto inkl moms.

TOTALT 262 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi.

Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80­talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV­produktioner. Under senare år har han även en­ gagerat sig som opinionsbildare i diet­ och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden.

Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Plats för frimärke

Pris 262 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

#4-5 2021

9

”Det viktigaste målet för behand­ lingen vid typ 2-diabetes är att nå målvärdet (52 mmol/mol) för blodsocker (HbA1c), blodtryck och blodfetter och detta ska göras tidigt i sjukdomen. Basen i behandlingen är alltid livsstils­ förändringar med viktnedgång och ökad fysisk aktivitet men det måste kompletteras med läkemedelsbehandling”.

Foto: Canstock, arkiv.

10

#4-5 2021

Svensk studie av 78 000­ personer med typ 2-diabetes:

Dålig behandling kostar samhället 100-tals miljoner Att inte behandla och sänka blodsockret (HbA1c) till målnivå hos personer med typ 2-diabetes, är kostsamt för samhället och kan orsaka allvarliga följdsjukdomar för patienterna.

En studie av närmare 78 000 patienter med typ-2diabetes registrerade i Nationella diabetes­registret, (NDR), och som under det senaste året fått sin första blodsockersänkande läkemedelsbehandling, visar att en fördröjning med ett år för att få ner blodsockernivåerna till målnivå, ger samhällskostnader på 113 miljoner kronor. Om man bara ser till personer under 65 år, är kostnaderna mer än dubbelt så stora ­ (279 miljoner).

- Studien visar på stora besparingar om man behandlar höga blodsockervärden intensivt tidigt i sjukdomen, det vill säga direkt i samband med diagnosen. Ändå ligger majoriteten patienter alldeles för högt ett eller flera år efter att de diagnostiserats, säger Margareta Hellgren, specialistläkare i allmänmedicin vid Närhälsan i Skövde, forskare på Skaraborgsinstitutet och på institutionen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Göteborgs universitet samt huvudförfattare till studien som nyligen publicerats i den ansedda medicinska tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism.

Det viktigaste målet för behandlingen vid typ 2-­diabetes är att nå målvärdet (52 mmol/mol) för blodsocker (HbA1c), blodtryck och blodfetter och detta ska göras tidigt i sjukdomen. Basen i behandlingen är alltid livsstilsförändringar med viktnedgång och ökad fysisk

aktivitet men det måste kompletteras med läkemedels­ behandling. Det ingår inte i behandlingsrekommendationerna att enbart ge patienten kost- och motionsbehandling, ändå är det vad exempelvis var femte person med typ 2-diabetes i Stockholm får vid en diabetesdiagnos.

Det behövs mycket stöd

Det är anmärkningsvärt att så många enbart får kostoch motionsbehandling och kanske får höra att ”gå ner i vikt och rör dig mera först så får vi se sen om du behöver medicin”. Forskning visar att det behövs mycket stöd för att gå ner i vikt och bli mer fysiskt aktiv och även om de lyckas med det skall de komplettera med medicin enligt både nationella och internationella rekommendationer.

Har man höga blodsockernivåer under sex månader eller mer, så börjar det bli farligt, säger Margareta Hellgren.

De följdsjukdomar och skador och biverkningar som kan uppkomma orsakade av ett för högt HbA1c, högt blodtryck och höga blodfetter och som driver på en ökning av samhällskostnaderna, är bland annat hjärtkärlsjukdomar som bland annat stroke och hjärtinfarkt, skador på ögonen som kan leda till blindhet. Även njurarna kan skadas.

- Studien ger ett viktigt underlag för svensk diabetessjukvård och visar hur viktigt Nationella diabetesregistret är för att få en övergripande bild hur vården fungerar, säger Ann-Marie Svensson, docent och biträdande registerhållare på NDR.

Margareta Hellgren, specialistläkare i allmänmedicin.

Foto: Privat.

Ann-Marie Svensson, docent.

Foto: Privat.

Källa: Nationella Diabetesregistret NDR

Om studien: “The burden of poor glycaemic control in people with newly diagnosed type 2 diabetes in Sweden: A health economic modelling analysis based on nationwide data”: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33729661/ Omedelbar blodsockerkontroll där patienterna når de målvärden som finns, förknippades med kostnadsbesparingar på upp till 113 miljoner kronor och 303 miljoner kronor mot förseningar på 1 respektive 3 år. Minskade kostnader berodde på lägre incidenser och fördröjda tider till diabetesrelaterade komplikationer. För populationen under 65 år är motsvarande kostnader 279 respektive 527 miljoner kronor.

I studien ingick 77 932 patienter registrerade i Nationella Diabetesregistret och som det senaste året fått läkemedel för att sänka HbA1c (de år som undersöktes var 2015-2016). Målet för HbA1c är 52 mmol/mol, snittet i studiepopulationen var 64 mmol/mol. För personer under 65 år är målet för HbA1c ännu lägre, 48 mmol/mol. 81 % av personerna under 65 år nådde inte det målet.

Nationella Diabetesregistret inkluderar majoritet av personer med diabetes i Sverige, totalt i registret finns cirka 450 000, varav ca 8 000 barn, med typ 1- eller typ 2-diabetes.

#4-5 2021

11

Smarta insulinpennor kan ge personer med diabetes en förbättrad glukoskontroll

Jarl Hellman, överläkare.

12

#4-5 2021

Nu finns en ny generation smarta insulinpennor som kan användas av alla personer med diabetes för att få bättre koll på sina blodsockervärden. Pennan påminner om när den senaste dosen tagits och lagrar information kring insulindoser kontinuerligt vilket underlättar dialogen med läkare.

Akademiska sjukhuset är ett av de första centren i världen som har testat den nya tekniken i en unik pilotstudie som är publicerad i tidskriften Diabetes Technology & Therapeutics.

Typ 1-diabetes är en kronisk sjukdom man får leva med resten av livet. Inte sällan kan blodsockret gå upp eller ned och det är ofta komplicerat att ge exakt rätt insulindos vid måltider. Det är vanligt med missade måltidsdoser eller att man tar för många eller för höga doser. En mer stabil glukoskontroll kan i sin tur göra att man presterar bättre både i skolan och på jobbet. Därför är nya tekniska hjälpmedel som detta betydelsefulla, särskilt för dem som har det krångligt med dosinställningen, säger Jarl Hellman, överläkare inom diabetes på Akademiska sjukhuset, som har lett den svenska pilotstudien.

Nu finns smarta insulinpennor­ som kan användas av alla ­personer med diabetes för att få en bättre koll på ­blodsockervärden.

Fotograf: Johan Alp

1992 lanserades de första insulinpumparna som används av betydligt färre patienter, cirka 25 procent av alla vuxna.

Pumpen är en liten enhet med eller utan slang som levererar insulin 24 timmar om dygnet och med allt mer automatiska funktioner. Enligt Jarl Hellman är pump för vissa personer det mest effektiva hjälpmedlet, men det kräver samtidigt att man är extra noggrann och har goda diabeteskunskaper.

Nu finns det en ny generation av smarta insulinpennor i Sverige som första land i världen. Pennan laddar ned och lagrar samtliga insulindoser som patienten har tagit och exakt när, det finns dessutom flera appar som kan kopplas till pennan. Även läkare och diabetessjuksköterska kan ladda ner all information på sin dator och tillsammans med patienten kan de sedan ha möjlighet att diskutera och analysera data från både glukosmätningar och insulindoser.

Patienterna missade att ta insulin

Ny generation av smarta insulinpennor

Det nya är att både diabetiker och vårdpersonal får en bättre kontroll över exakt vilka insulindoser som tagits och när - en möjlighet som tidigare endast funnits vid behandling med insulinpump. Det gör att man kan lära sig mer om sin sjukdom och bättre förstå vad som hänt. Att ha bättre koll på doser och kunna följa blodsockerkurvorna underlättar dialogen med vårdteamet i uppföljning av behandling och eventuell justering, säger Jarl Hellman.

Han ledde den svenska delen av pilotstudien som genomfördes från maj 2017 till april 2019. I studien ingick totalt 80 barn och ungdomar med typ 1-diabetes från 12 olika diabeteskliniker i landet. Vid antagandet att patienterna äter tre måltider per dygn såg man att patienterna missade att ta insulin vid en fjärdedel av måltiderna. Enligt studien reducerade dessa smarta insulinpennor antalet missade insulindoser med hela 43 procent.

– Resultatet från studien var sammanfattningsvis mycket positivt En viktig fördel är att man tydligt minskar risken för missade insulindoser och dubbel dosering.

Våra resultat visar dessutom att patienterna får en bättre kontroll på sina glukosvärden.

Andelen tid inom det så kallade ”målområdet” med glukos mellan 4-10 mmol/l ökade och dessutom visade våra data signifikant färre låga glukosvärden. Pennan gav också viktig hjälp i utvärderingen av låga glukosvärden.

Detta är en trygghet för många, inte minst unga personer med diabetes, framhåller Jarl Hellman och fortsätter: Numera sker allt fler vårdmöten digitalt och där kan dessa nya smarta insulinpennor vara ett viktigt hjälpmedel för att kunna åstadkomma en förbättrad dialog mellan vårdgivare och patient.

Insulinpennor har funnits sedan 1985 och är idag det vanligaste hjälpmedlet bland vuxna med typ 1-diabetes.

Källa: Akademiska sjukhuset

Diabetes innebär att det produceras inget eller för lite insulin, det hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Vid typ 1-diabetes angrips och förstörs de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln av kroppens immunsystem vilket med tiden leder till en närmast total insulinbrist vilket kräver insulinbehandling, oftast via spruta/penna eller pump. Tidigare studier visar att en person med diabetes i genomsnitt lägger ner en timme per dygn på sin egenvård så som att ta sitt insulin och kontrollera glukos.

Centres of Excellence på Akademiska sjukhuset Inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012. Idag har sjukhuset fyra Centres of Excellence; inom typ 1-diabetes, neurotrauma, neuroendokrina tumörer och inflammationer.

Fokus för diabetescentret är patienter med svår typ 1-diabetes. Syftet är att förbättra vården för dessa patienter, och i förlängningen även för patienter med stabilare typ 1-diabetes. Alla sektioner som ingår i detta center är forskningsaktiva, och förhoppningen är att centret ska göra Akademiska sjukhuset mer attraktivt för forskningsstudier.

Skillnader mellan diabetesformer Vid typ 1-diabetes angrips och förstörs de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln av kroppens immunsystem vilket med tiden leder till närmast total insulinbrist vilket kräver insulinbehandling. Vid typ 2-diabetes har man i regel en nedsatt känslighet för insulin med oftast en egen kvarvarande insulinproduktion, kroppen har då svårt att hålla en normal sockerhalten i blodet.

Motion och bra mat kan hjälpa till att sänka blodsockervärdet, men de flesta behöver dessutom läkemedel.

#4-5 2021

13

Djup hjärnstimulering (DBS) är en kompletterande behandling vid bland annat Parkinsons sjukdom. Akademiska sjukhuset är först i Norden med en ny DBS modell som innebär att man med avancerade elektroder kan läsa av signaler från hjärnan samtidigt som patienten får behandling.

Foto: Akademiska sjukhuset.

Akademiska först i Norden med uppgraderad teknik och effektiviserat flöde för DBSbehandling vid Parkinson Djup hjärnstimulering (DBS) är en kompletterande behandling vid bland annat Parkinsons sjukdom. Akademiska sjukhuset är först i Norden med en ny DBS-modell som innebär att man med avancerade elektroder kan läsa av signaler från hjärnan samtidigt som patienten får behandling.

Elena Jiltsova, specialistlä­ kare i neuroki­ rurgi.

14

#4-5 2021

Sedan oktober 2020 opererar vi flitigt i den nya MR-salen på Akademiska där vi med hjälp av en takhängd MRkamera kan ta bilder under pågående operation utan att flytta patienten. Just kombinationen av ny DBS-teknik och att kunna ta bilder under operationen innebär en klar förbättring. Vi får mycket mer detaljerad information och bekräftelse på att elektroderna ligger rätt, säger Elena Jiltsova, neurokirurg på Akademiska sjukhuset.

Djup hjärnstimulering (DBS) är ett neurokirurgiskt ingrepp där man sätter in elektroder som stimulerar den

del av hjärnan som styr finmotoriken. Lite förenklat går det till så att 1-2 elektroder opereras in i ett område djupt under hjärnbarken som hanterar/styr informationen om muskeltonus och kroppshållning. Elektroderna får elektriska impulser från en pulsgenerator som kan liknas vid en pacemaker. Den placeras under huden, oftast på bröstkorgen, och programmeras utifrån av läkare. Vid behov kan patienten själv reglera både intensitet och frekvens på strömmen.

Akademiska sjukhuset erbjuder sedan 25 år DBSbehandling för Parkinsons sjukdom, en kronisk progressiv neurologisk sjukdom som medför tilltagande påverkan på rörelseförmågan. Vanliga symtom är skakningar, darrningar, muskelstelhet och sämre balans. DBS används även som behandling av tremor (ofrivilliga darrningar) och dystoni (muskelspänningar/spasmer).

Den nya MR-salen inneburit ett stort lyft för den neurokirurgiska verksamheten inom tumör- och epilep-

sikirurgi, särskilt för barn. Vi arbetar kontinuerligt för att utveckla verksamheten och, med facit i hand, så lyckas vi bra, säger Markus Fahlström, MR-fysiker som varit med sedan första spadtaget.

Allt på ett och samma ställe

MR-undersökning av hjärnan är standard vid DBS operation. På många sjukhus har man inte alltid tillgång till MR under operation, därför görs denna oftast flera dagar innan. På operationsdagen kompletteras då proceduren med en datortomografi och bilderna läggs ihop för att planera för elektrodplaceringen. Processen innebär flera undersökningar och tar längre tid.

På Akademiska sjukhuset har vi under flera år använd oss av MR undersökningar i samband med operation och då behövt flytta patienterna mellan röntgenavdelningen och operation. Idag kan vi göra allt på ett och samma ställe. Teamet samlas runt patienten, som slipper förflyt-

tas mellan avdelningar, vilket förbättrar patientsäkerheten under operationen, säger Elena Jiltsova och fortsätter: Den senaste utvecklingen inom DBS ger oss möjlighet att anpassa behandlingen för den enskilde patienten och undvika biverkningar. De nyutvecklade DBS-systemen är också godkända för att användas tillsammans med MRundersökning med den mer kraftfulla magnetkameran vi nu har tillgång till på operationssalen. Vi kan nu bekräfta elektrodernas position under pågående operation och vid behov justera elektrodens läge. Patienten slipper postoperativa kontroller och eventuella reoperationer.

Förhoppningen är att utökad kunskap om den nya generationens DBS-behandling vid Parkinsons sjukdom även ska gynna andra patientgrupper med rörelsestörningar, avrundar hon.

Markus Fahl­ ström, MR-fysiker.

Källa: Akademiska sjukhuset

Djup hjärnstimulering (DBS) – behandling vid sjukdomar som orsakar rörelsestörningar Används främst som kompletterande behandling för vuxna med svår Parkinsons sjukdom, dystoni och tremor. Dystoni är en kronisk, neurologisk sjukdom som leder till ofrivilliga muskelsammandragningar och beror på en störning i hjärnans rörelse­centrum som styr muskelaktiviteten) och tremor. Tremor är darrningar eller skakningar, som orsakas av ofrivilliga, rytmiska muskelsammandragningar oftast i händerna, men tremor förekommer också i huvudet, stämbanden, bålen eller benen. På Akademiska sjukhuset behandlas numera även barn och ungdomar med ofrivilliga muskelsammandragningar (dystoni) med DBS. Magnetkamera – MRT Magnetkamera eller magnetisk resonans-tomografi är en metod som används för att undersöka kroppens inre där patienten ofta får ligga inuti en lång tunnel. Protoner kan i ett starkt magnetfält manipuleras med radiovågor. I gengäld sänder protonerna ut signaler som går att mäta. Med hjälp av kontrollerade variationer i det starka magnetfältet kan man lokalisera vart signalerna kommer ifrån och sammantaget skapa högupplösta bilder av kroppens inre. MRT kan också användas för att studera blodflöde i hjärnan, nervbanor och hjärtats funktion. MRT baseras på icke-joniserande strålning som inte är skadlig och inte ska förväxlas med metoder som t.ex. datortomografi som använder joniserande strålning.

VÄLFÄRDENS OHÄLSA För första gången presenteras det evolutions­ medicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders­ och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 40 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 102 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Välfärdens Ohälsa” Av Lars Wilsson.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 102 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#4-5 2021

15

Ny forskning på Skånes universitetssjukhus ska sprida ljus över MIS-C

Robin Kahn, överläkare och forskare.

Foto: Skånes universitets­ sjukhus.

Helena Elding Larsson, verksamhets­ chef för barn­ medicin och professor.

Foto: Skånes universitets­ sjukhus.

Barn blir sällan svårt sjuka i covid-19. Däremot kan de drabbas av besvärliga följdsjukdomar, den allvarligaste är MIS-C, ett hyperinflammatorisk tillstånd som ofta kräver intensivvård. I Skåne har ett 30-tal barn drabbats av MIS-C. Skånes universitetssjukhus leder arbetet med att ta hand om de drabbade barnen och här pågår också forskning om sjukdomen.

MIS-C är en ovanlig följdsjukdom, och det finns inga förklaringar till varför vissa barn drabbas. De som insjuknat har varit i olika åldrar, både pojkar och flickor. Robin Kahn, överläkare på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, är ansvarig för en nationell studie om MIS-C. – Omkring 200 barn i landet har drabbats och vi följer bland annat upp hur barnen mår efter att de tillfrisknat från MIS-C. Jag kommer också att starta en egen forskning om varför vissa barn drabbas. Som det ser ut verkar tonåringar mellan 13–17 år drabbas mest. Jag vill ta reda på varför, berättar Robin Kahn.

barnen också intensiv- eller intermediärvård.

– Barn som drabbats har hamnat på något av våra akutsjukhus i Skåne, men de flesta har antingen vårdats eller följts upp av oss på Skånes universitetssjukhus, fortsätter Helena Elding Larsson.

Blev svårt sjuk

Ett av barnen som fått MIS-C är 17-årige Dennis Zawilo.

– Jag fick en mild covid i mitten av december. Efter några dagar var jag helt återställd och tänkte att det inte var så farligt. Och eftersom jag är ung, har ett bra immunförsvar trodde jag att allt var över. Men sedan blev jag riktigt dålig igen i slutet av januari och fick åka in till sjukhuset akut.

Ganska snart stod det klart att han drabbats av MIS-C och han hamnade på intensivvårdsavdelning på Skånes universitetssjukhus.

– Jag skulle inte säga att jag var rädd, men det var läskigt och väldigt hemskt. Jag hade hög feber, rejäl huvudvärk, svårt att andas, stora utslag över hela kroppen och minns inte särskilt mycket av tiden på sjukhuset, berättar Dennis Zawilo som idag är helt återställd.

Allvarligt tillstånd

Det vanliga är att barn oftast inte blir särskilt sjuka av covid-19 och snabbt blir friska igen. Men 2–6 veckor efteråt kan de drabbas av MIS-C. Barn som kommer in till sjukhus med MIS-C är svårt sjuka med hög feber, ibland utslag på kroppen och andningsbesvär.

– De mår riktigt dåligt och behöver ofta intensivvård under sjukhusvistelsen, berättar Helena Elding Larsson, verksamhetschef för barnmedicin på Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor i pediatrik vid Lunds universitet.

MIS-C är ett allvarligt tillstånd, men prognosen är god om barnet kommer till sjukhus i tid och behandlas med kraftfulla antiinflammatoriska läkemedel. Ofta behöver

Fler kan drabbas

I takt med att smittspridningen bland barn och unga tagit fart i samhället, finns en oro över att fler barn ska drabbas av MIS-C. – Det kom många barn med MIS-C i julas när smittspridningen var hög. Nu när smittspridningen ökar igen är jag rädd att vi ska få fler fall., menar Helena Elding Larsson.

Helena Elding Larsson betonar att sjukdomen är sällsynt och att föräldrar inte ska dra sig för att skicka barnen till skola eller förskola av rädsla för att de ska få MIS-C. Källa: Skånes universitetssjukhus Sus

MIS-C • MIS-C är en förkortning för Multisystem Inflammatory Syndrome in Children.

• Sjukdomen är ovanlig och kan drabba barn i alla åldrar. Oftast insjuknar barnen inom 2–6 veckor efter en covid-infektion.

• Tillståndet innebär en kraftig inflammation i kroppen där barnet har hög feber samt påverkan på ett eller fler organ i kroppen.

• Det finns inga specifika riskgrupper för MIS-C, de flesta som drabbats har varit friska barn.

• B arn kan efter covid-19 också drabbas av post-covid eller PASC (Post-Acute Sequalae of SARS-COV-2 infection). Tillståndet kan beskrivas som en långvarig infektion med diffusa symtom som feber, trötthet, huvudvärk eller sömnstörningar. Men det saknas statistik på hur många barn som drabbats.

16

#4-5 2021

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 390 kr. inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk Access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer 23 september, 2021.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress, telefonnummer, e-post, samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk Access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Plats för frimärke

Jag beställer 1 års prenumeration, 390 kr inkl. moms NAMN

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION AVDELNING BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT TELEFON

T&M Media AB

E-POST

Fiskvik 100

FAKTURAADRESS Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149!

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura!

#4-5 2021

17

Studiedeltagarna fick bland annat utföra en problemlösning som gick ut på att minnas ett antal siffror och därefter svara på frågor som ”Vad var föregående siffra?”, ”Vad var tredje siffran från slutet?”. Deltagarna som inte hade diabetes kunde öka aktivitetsnivån i hjärnan i takt med att frågorna blev svårare, medan personer med diabetes inte kunde öka hjärnaktiviteten i samma utsträckning”.

Foto: Canstock, arkiv.

18

#4-5 2021

Högt blodsocker ger sämre minne hos personer med diabetes En person med typ 2-diabetes kan ha svårare med problemlösning och att ta till sig mycket information samtidigt. Det visar en studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE. Forskarna har kunnat se förändringar i hjärnan hos denna grupp vid förhöjt blodsocker.

Arbetet med studien inleddes för cirka tio år sedan.

Man har tidigare kunnat konstatera att förhöjda blodsockernivåer påverkar hippocampus, den del av hjärnan som ansvarar för lagring av minnen och ofta den som först drabbas vid Alzheimers sjukdom. Men nu har man även upptäckt att arbetsminnet, som sitter i frontalloben, påverkas.

Arbetsminnet aktiveras för att kunna ta emot information, behålla den i minnet en kortare period och sedan använda informationen när vi tar ett beslut. Det hjälper oss till exempel vid problemlösning. Personer med försämrat arbetsminne kan ha svårt att ta till sig mycket information på en gång.

–Minnet är viktigt för personer med diabetes, särskilt för livsnödvändiga handlingar som att komma ihåg att ta sin medicin och att äta regelbundet, säger Olov Rolandsson, distriktsläkare och professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, Umeå universitet, som är initiativtagare till studien.

Olika minnesfunktioner testades

I studien, som gjordes i två steg, ingick både personer med diabetes och personer som inte hade diabetes, totalt 70 personer med en medelålder på 66 år. Deltagarna fick dropp med antingen koksalt- eller sockerlösning, men visste inte själva vilket slags dropp de fick vid varje tillfälle.

Därefter testades olika minnesfunktioner. I den första delen av studien fann man att personer med typ 2-diabetes hade sämre arbetsminne är personer utan diabetes.

För att studera vad som hände i hjärnan fick en mindre grupp deltagare genomgå samma procedur, med antingen koksalt- eller sockerlösning, men nu utfördes minnestestet

”Arbetsminnet, som sitter i frontalloben, påverkas av förhöjt blodsockervärde hos personer med typ 2-diabetes.” Foto: Canstock.

i en magnetkamera som registrerade hjärnaktiviteten.

Man upptäckte då att personer med typ 2-diabetes inte kunde aktivera centrum för arbetsminnet lika bra som personer utan diabetes.

Studiedeltagarna fick bland annat utföra en problemlösning som gick ut på att minnas ett antal siffror och därefter svara på frågor som ”Vad var föregående siffra?”, ”Vad var tredje siffran från slutet?”. Deltagarna som inte hade diabetes kunde öka aktivitetsnivån i hjärnan i takt med att frågorna blev svårare, medan personer med diabetes inte kunde öka hjärnaktiviteten i samma utsträckning.

– Vi hoppas att studien ska göra vårdpersonal mer uppmärksam på om personer med typ 2-diabetes visar tecken på nedsatt minne. Iså fall bör man hjälpa dem med bra hjälpmedel som stöd för minnet, säger Olov Rolandsson.

Olov Rolands­ son, distrikts­ läkare och professor.

Foto: Mattias Pettersson.

Källa: Umeå universitet

Läs mer om studien: Acute hyperglycaemia leads to altered frontal lobe brain activity and reduced working memory in type 2 diabetes Forskargruppen består av Anna Backeström, Olov Rolandsson, Sture Eriksson, Lars Nyberg, Tommy Olsson från Umeå universitet och Henrik Zetterberg och Kaj Blennow från Göteborgs universitet.

#4-5 2021

19

”Forskarna mätte nivåer av bisfenol F i urin hos gravida kvinnor och har fortsatt att följa barnen efter födseln. Vid sju års ålder mättes dna-metylering hos barnen och deras kognitiva förmåga undersöktes. Eftersom mammans blod kommer i kontakt med fostret via moderkakan exponeras även fostret för de ämnen mamman har i kroppen”.

Foto: Canstock, arkiv.

Epigenetisk mekanism kan förklara hur plastkemikalie orsakar lägre IQ Plastkemikalien bisfenol F kan framkalla förändringar i en gen som är viktig för neurologisk utveckling. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karlstads universitet upptäckt.

Mekanismen kan förklara varför exponering för ämnet under fosterstadiet kan kopplas till lägre IQ vid sju års ålder, ett samband samma forskargrupp tidigare sett. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environment International.

20

#4-5 2021

Vi har tidigare visat att bisfenol F, som förkortas BPF, kan associeras till barns kognitiva utveckling. Med den här studien kan vi nu börja förstå vilka biologiska mekanismer som förklarar ett sådant samband, vilket är unikt för en epidemiologisk studie, säger Carl Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och projektledare för SELMA-studien som ligger till grund för denna undersökning.

Yttre faktorer kan orsaka förändringar i geners aktivitet via en mekanism som kallas epigenetik. Det kan ske

genom att enskilda gener modifieras med så kallad metylering. Ökad metylering i en del av dna:t gör det svårare för cellernas maskineri att läsa av just den delen, vilket betyder att metylerade gener ofta inte uttrycks så bra.

Forskarna mätte nivåer av bisfenol F i urin hos gravida kvinnor och har fortsatt att följa barnen efter födseln. Vid sju års ålder mättes dna-metylering hos barnen och deras kognitiva förmåga undersöktes. Eftersom mammans blod kommer i kontakt med fostret via moderkakan exponeras även fostret för de ämnen mamman har i kroppen.

Lägre IQ hos barnen

Undersökningarna visade att foster som exponeras för högre halter bisfenol F hade en ökad metyleringen i en specifik del av genen GRIN2B som är en viktig neurologisk gen. En högre metylering var också kopplat till lägre IQ hos barnen. Men studien fann också att det tycks finnas en könsskillnad i hur känsliga barnen är för bisfenol F. ­

Den epigenetiska kopplingen mellan bisfenol F och kognition observerades bara hos pojkar.

– Att vi har kunnat identifiera dna-metylering som en möjlig mekanism bakom bisfenol F: s effekt på IQ lägger en viktig pusselbit i arbetet med att förstå hur miljökemikalier påverkar oss på en molekylär nivå, säger Elin Engdahl, forskare i miljötoxikologi vid Uppsala universitet, och artikelns huvudförfattare.

I sin tidigare studie såg forskargruppen att de 25 procent av sjuåringarna som under vecka 10 av graviditeten exponerats för de högsta halterna av bisfenol F i genomsnitt hade cirka två enheter lägre IQ jämfört med de 25 procent av barnen som exponerats för de lägsta halterna. Det är små skillnader som inte är märkbara på ett enskilt barn, men däremot blir tydliga på populationsnivå.

Carl Gustaf Bornehag, professor Karlstads universitet.

Foto: Karlstads universitet.

Källa: Uppsala universitet

Referens: E. Engdahl, K. Svensson, P. D. Lin, A. Alavian-Ghavaninic, C. Lindh, J. Rüegg, C-G. Bornehag (2021), DNA Methylation at GRIN2B partially mediates the association between prenatal bisphenol F exposure and cognitive functions in 7-year-old children in the SELMA study, Environment International. DOI: 10.1016/j.envint.2021.106617 SELMA-studien har samlat in och analyserat miljökemikalier i urin och blod hos gravida kvinnor och sedan följt deras barns utveckling för att ta reda på hur kemikalier påverkar barnens utveckling och hälsa.

Bisfenoler är en typ av kemiska ämnen med liknande molekylära strukturer som används i tillverkning av bland annat vissa plaster. Mest känd är bisfenol A (BPA) som är en av världens vanligaste kemikalier. Vi får i oss BPA främst via mat och dryck som varit kontakt med ämnet. Sedan 1930-talet har det varit känt att BPA har hormonstörande egenskaper och det finns nu otaliga studier som visar att BPA kan påverka människors och djurs hälsa negativt. Därför har EU beslutat att förbjuda BPA i bland annat nappflaskor och barnmatsburkar. Användningen av BPA minskar och ersätts bland annat av bisfenol F (BPF). Hur BPF påverkar människor är inte väl undersökt, men experimentella studier pekar på att även det har hormonstörande egenskaper. (t ex Rochester, Bolden 2015)

Elin Engdahl, forskare Uppsala uni­ versitet.

Foto: Jacob Nordström.

#4-5 2021

21

22

#4-5 2021

VARFÖR ÄR RISKBEDÖMNING SÅ SVÅRT?

I dessa vaccinationstider får vi numera dagligen läsa om människor som inte vill låta vaccinera sig, aktivt motarbetar vaccination p.g.a. rädsla för biverkningar eller konspiratoriska idéer om att samhället på något sätt vill skada eller kontrollera individerna för något ont syfte. Samtidigt kan vi läsa hur dagligen tusentals människor dör eller skadas svårt av denna nya sjukdom Covid-19, men även att det bland milliontals vaccinerade uppträder­enstaka svåra komplikationer, t.o.m. dödsfall.

Hur kan det komma sig? Låter sig människor vägledas av ­vidskepelse snarare än rationellt tänkande?

Foto: Canstock.

I dessa vaccinationstider får vi numera dagligen läsa om människor som inte vill låta vaccinera sig, aktivt motarbetar vaccination p.g.a. rädsla för biverkningar eller konspiratoriska idéer om att samhället på något sätt vill skada eller kontrollera individerna för något ont syfte. Samtidigt kan vi läsa hur dagligen tusentals människor dör eller skadas svårt av denna nya sjukdom Covid-19, men även att det bland milliontals vaccinerade uppträder enstaka svåra komplikationer, t.o.m. dödsfall. Hur kan det komma sig? Låter sig människor vägledas av vidskepelse snarare än rationellt tänkande? #4-5 2021

23

Man kan tycka att människor som gladeligen köper en penninglott där kanske en lott av 100000 (0,001 procent av alla lotter) faller ut med högsta vinsten skulle inse, att det är en jättevinst att 80-90 procent av dem som vaccineras slipper smittas av Covid. Men redan här kan man ana den första svårigheten. Hur många är det egentligen som smittas? Alla är det ju inte, och alla dör ju inte heller, så redan här tänker människor den första hindrande tanken: Hittills har bara 10 % av alla i Sverige smittats, och av dem har bara 0,14 % dött. ”Det händer nog inte mig, därför att...”. Man hittar på allehanda skäl till att tro att det inte ska hända. Man fullföljer inte tankegången om hur stor chans eller risk det ena eller det andra alternativet medför. Kanske därför att det är för krångligt? För att klarlägga några saker behöver vi diskutera hur medicinsk statistik och sannolikhetslära påverkar hur vi ser på ­effekten av medicinska behandlingar.

Hur vet man att ett läkemedel är verksamt?

Bot mot sjukdomar har ursprungligen kommit från naturen. Människans inneboende nyfikenhet och kreativa tankeförmåga har gjort att någon individ började pröva något, t.ex. ett blad som luktade eller smakade gott, och fann att någon åkomma, ett hudutslag, en snuva, en feber lindrades när man åt den. Denna ursprungliga princip,­som av de antika medicinska lärde formulerades i frasen ”post hoc, ergo propter hoc”, vilket kan tolkas som ”eftersom jag blev bra efter medicinen, måste det bero på den” blev vägledande för alla nya kurer och mixturer som genom århundraden växte fram. I den österländska medicinen etablerades en dogmatisk skola som förblev oförändrad i årtusenden fram till våra dagar, och praktiseras av t.ex. kinesiska s.k. barfotadoktorer. I den västerländska medicinen började man först på 1700-talet inse att många traditionella behandlingar var i hög grad osäkra vad gäller effektivitet.

När flera typer av behandling fanns började man fråga sig om någon var bättre än den andra, eller om de var lika bra (eller dåliga). Eftersom många sjukdomar var så allvarliga att dödligheten var stor, blev ett sätt att helt enkelt räkna hur många som dog. Den första betydelsefulla undersökningen av detta slag skedde redan på 1700-talet, när man i England undersökte effekten av variolisering på dödligheten i smittkoppor. Variolisering innebar att var från smittkoppssmittades blåsor inympades på friska som riskerade att utsättas för smitta. Dessa fick då sjukdomssymptom av måttlig grad eller, mera sällsynt, av dödlig grad.

Men slumpen kan ju också spela in, hur ska man ta hänsyn till den? Under 1700-talet kom matematiken att utvecklas av t.ex. Bernoulli så att man fick klart för sig hur sannolikhet skulle uttryckas och beräknas. Franska läkare i synnerhet drev utvecklingen, snart följda av tyska läkare men egendomligt nog dröjde det i England.

Jules Gavarret (1809-1890) kan anses som en pionjär när det gäller statistisk metodik för jämförelse av behandlingar. I sin bok ”Allmänna principer för medicinsk statistik” som kom ut 1840 fastlade han principerna för vad man måste ta hänsyn till vid en klinisk prövning, och förordade att resultaten skulle bearbetas med hänsyn till sannolikhetskalkylens principer. Trots detta var åsikterna bland medicinska auktoriteter mycket skilda under hela 24

#4-5 2021

1800-talet, bl.a. därför att införande av matematik i läkekonsten av många ansågs vara nödvändig, medan andra ansåg att det förminskade läkekonsten som konst. Först mot slutet av 1800-talet kom flera engelsmän med grundläggande teoretiska verk som definitivt fastställde statistikens ställning inom läkekonsten (WS Gosset, även kallad ”Student”, RA Fischer, J Neyman, A Bradford Hill).

Vetenskapligt tillförlitligt

Gavarrets tillämpning av sannolikhetskalkylen på data från två grupper där man räknade t.ex. död och botade, kan uttryckas så att om oddset var 212 till 1 för att den undersökta behandlingen var effektiv, så var det sant. Detta motsvarar 99,5 % säkerhet, ett mycket tufft kriterium. Inom medicinen och biologin har det blivit en konvention att om säkerheten är minst 95 %, vilket med många typer av test brukar uttryckas med det s.k. p-värdet som då skall vara mindre än 5 %, så är resultatet vetenskapligt tillförlitligt. Detta motsvarar ett odds på 20:1. Den matematiska kalkylen tar hänsyn till faktorer som varierar hos patienterna, liksom till slumpen.

Samma typ av uträkning kan göras på spridningen av en pandemi. Om vi tar Covid-19-smittsamheten i Sverige som exempel, finner vi att ungefär en million svenskar har smittats under det första pandemiåret (www.worldometers.info), varav 14 000 har dött. Oddset att dö om man blir smittad under ett år blir då ungefär 1:70 (10 % av befolkningen smittad på ett år, därav 0,14 % döda, vilket ger 0,014 % av alla). Hur kommer det sig då att många inte välkomnar vaccinering när vi vet att oddset att få en allvarlig biverkning av det ligger på minst 1:100 000? Jag tror det kan bero på stor förvirring om hur man talar om procent.

Procent och procentenheter

Ekonomer som talar om bankräntor säger inte att räntan går upp 1 %, de säger att den går upp med en procentenhet, t.ex. från 2 till 3 %. En aktie däremot kan gå upp en dag med 10 procent. Om aktien är värd 100 kronor blir då dess nya värde 110 kronor. Om man däremot skulle säga att räntan på 2 % går upp en procent så blir den nya räntan 2,02 %. Det är alltså superviktigt att veta vad det är som ökar (eller minskar) när man säger t.ex. att risken för Covid ökar med c:a 10 % för varje stegs ökning av BMI (ett vedertaget mått på fetma), som jag kunde läsa häromdagen. Så från BMI 25 till 35 skulle det då öka med 100 %, men 100 % av vadå? Det kan inte gärna röra sig om procentenheter, som bankräntan, för då skulle ju alla med BMI 35 utan undantag få Covid. Nej det är den risk man löper vid BMI 25 som ökar med 10 % för varje steg. Antag att den risken är ungefär som genomsnittet för Sverige under det gångna året, nämligen 10 %. Då blir risken vid BMI 26, 11 %, vid BMI 27 12 % o.s.v., och alltså vid BMI 30 15 %. Och det låter inte alls lika farligt! (Obs: jag vill inte förringa fetmans betydelse för smittbarheten, bara ställa den i rätt proportion).

Uttryckt i odds minskar alltså oddset att få Covid-19 från 10:1 till 6,7:1 för den som når den vedertagna gränsen för fetma. Det kanske skulle vara enklare för de flesta människor (i alla fall för dem som brukar spela på hästar) om vi fick får information på detta sätt. För faktum är, att både i lekmannapress, och tyvärr också i medicinsk press,

förekommer en ständig sammanblandning av procent och procentenheter. Många behandlingar (t.ex. behandling av åderförkalkning med statiner) har fåtts att framstå som väldigt effektiva därför att man angett effekten som procent av procentuell risk. Dessutom framställs ofta resultat som kvoter mellan risk eller odds, s.k. Hazard ratio (HR) eller Odds ratio (OR); de basala riskvärdena trollas ofta bort i redovisningen och nämns kanske bara i ett appendix.

Sammanfattning

Vi översköljs av statistik på hälso-området, i dagspress, fackpress och i annonsering från naturläkemedelsföretag och hälsoprofeter. Om du läser att tomater minskar risken för cancer med 50 %, eller att stillasittande mer än 4 timmar om dagen ökar risken för hjärtsjukdom med 20 %,

så var skeptisk! Fråga vad risken som man utgår från är.

Oftast anges den inte men ligger sannolikt på en mycket låg nivå. Gäller det alla? Män som kvinnor? De som ofta åker buss? Det finns mängder av reservationer i sådana studier som undersöker detta, epidemiologiska studier, men även läkemedelsstudier. Den andra frågan är: är det procent eller procentenheter det talas om. Jag tror blotta mängden av data som presenteras oss dagligen gör att vi lätt blir resistenta mot de fakta som verkligen är viktiga.

Som t.ex. att det är många gånger säkrare att vaccinera sig mot Covid-19 än att få sjukdomen.

GUNNAR NYBERG Docent em. Specialist invärtes medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com

Källor Huth E. Jules Gavarret’s Principes Généraux de Statistigue Médicale. J R Soc Med 2008;101:205-12.

Tröhler U. Conclusions and perspectives for the 20th century, part 1: 200 years of discussion. J R Soc Med 2021;114:91-5.

#4-5 2021

25

Yngre strokeanhöriga mår sämre under pandemin Nästan varannan yngre anhörig uppger att de har behövt ge mer stöd till sin strokedrabbade under Coronapandemin. Det beror bland annat på att inplanerad rehabilitering blivit inställd.

Hälften av de yngre anhöriga säger att deras psykiska och fysiska välbefinnande har försämrats. Andelen som svarar så är främst boende i storstäder och i storstadsnära kommuner. Det visar en undersökning som STROKE-Riksförbundet har låtit Novus göra.

via en webbenkät vända oss till anhörigmedlemmar i STROKE-Riksförbundet. Undersökningen genomfördes av Novus under mars-april i år.

Syftet med enkäten var att undersöka hur vardagen har påverkats av pandemin under 2020 för förbundets medlemmar som är anhöriga till en person som drabbats av stroke. De anhöriga som har svarat på enkäten är framförallt gifta eller partner, men även föräldrar och vuxna barn.

Digitalt utanförskap – stort bortfall

Under pandemin har vi fått samtal till förbundet från anhöriga som har uttryckt oro över att aktiviteter och rehabilitering har ställts in. De har varit oroliga hur det ska påverka deras närstående men även hur det påverkar dem som anhöriga i form av att behöva vara ett större stöd än vanligt. Vi ville få en bredare bild av hur det är att vara anhörig under pandemin och tog beslut om att 26

#4-5 2021

När vi beslutade att göra den här undersökningen via en webbenkät så var det också ett sätt att mäta hur digitala våra medlemmar är. Det visade sig att vi fick ett tydligt svar, då det endast var knappt hälften som besvarade enkäten av de som hade lämnat en e-postadress till oss. De som inte hade lämnat någon e-postadress fick ett brev med en länk till enkäten, av dessa svarade endast 16 %.­Totalt

”Nära hälften anger att aktiviteter för den närstående blev inställda. Bland de som svarar att aktiviteter för deras närstående har minskat, har en tredjedel upplevt att de har haft minskade möjligheter att lämna hemmet. I de fall där aktiviteterna har genomförts ungefär som vanligt uppger man i högre grad att det psykiska välbefinnandet är oförändrat jämfört med före pandemin” Foto: Max Green Ekelin

fick vi in 408 ifyllda enkäter. Givetvis kan det vara flera orsaker till varför man inte besvarar frågorna, men det talar ändå sitt tydliga språk att medlemmar i STROKE­Riksförbundet inte är i någon större utsträckning digitala.

När vi tidigare har skickat ut postala enkäter har vi haft 60-70 % som har besvarat dem.

De områden vi ville undersöka var:

• om anhörigas stödinsatser har förändrats under pandemin • om aktiviteter, rehabilitering och växelboende har påverkats • om det psykiska och fysiska välbefinnandet har förändrats • om anhörigstödet har fungerat Slutligen ville vi ge de svarande möjlighet att med egna ord beskriva något som kändes angeläget för dem att förmedla. #4-5 2021

27

Välmående skiljer sig beroende på hur länge sedan stroken inträffade

Skillnad på hur länge sedan den närstående fick en stroke och hur man mår har ett samband. De som har en anhörig som fick stroke för senast två år sedan uppger i högre grad av försämrat psykiskt välbefinnande under pandemin.

Däremot är de som har en anhörig som fick stroke för sex år sen eller mer i lägre grad påverkade psykiskt av pandemin.

”Att pandemin har påverkat de anhörigas situation­ talar undersökningen sitt tydliga språk. Bland yngre och boende i storstäder och dess krans­ kommuner är det extra märkbart. Inställda aktiviteter och rehabilitering påverkar situationen negativt­för den anhöriga och givetvis för den som har haft stroke. Foto: Max Green Ekelin Rehabilitering och aktiviteter har begränsats eller ställts in

Vardagen för den som är anhörig

Hälften av de anhöriga anger att de i samma utsträckning har hjälpt sina närstående som före pandemin, medan drygt var tredje har behövt ge mer stöd än tidigare. De som har behövt ge mer stöd återfinns oftare i den yngre kategorin, under 64 år. De som har gett mer stöd har även mått psykiskt och fysiskt sämre under pandemin och de bor oftare i storstäder. Ekonomin har inte nämnvärt påverkats under det senaste året, åtta av tio anger att deras ekonomi var oförändrad under 2020.

Nära hälften av de anhöriga anger att de har lika mycket egen tid idag som före pandemin, samtidigt som nästan fyra av tio upplever sig ha mindre egen tid vilket har försämrat deras psykiska och fysiska välbefinnande.

Fyra av tio hade rehabilitering planerad för den närstående under 2020. Dock kunde bara en fjärdedel av den planerade rehabiliteringen genomföras, i flera fall dock i något begränsad form. Även denna förändring har påverkat de anhöriga negativt visar undersökningen. Av de som var äldre än 75 år så är det en tydlig majoritet som inte hade någon planerad rehabilitering under 2020.

Nära hälften anger att aktiviteter för den närstående blev inställda. Bland de som svarar att aktiviteter för deras närstående har minskat, har en tredjedel upplevt att de har haft minskade möjligheter att lämna hemmet. I de fall där aktiviteterna har genomförts ungefär som vanligt uppger man i högre grad att det psykiska välbefinnandet är oförändrat jämfört med före pandemin.

Psykiskt och fysiskt välbefinnande – regionala skillnader

Hälften av de anhöriga anger att deras psykiska välbefinnande är oförändrat under pandemin. Det är vanligare förekommande bland de äldre och där det har gått många år sedan stroke inträffade. Medan drygt fyra av tio säger att det har försämrats. När det gäller välbefinnandet så finns det regionala skillnader. Boende i mindre städer och landsbygden säger i högre grad att välbefinnandet är oförändrat jämfört med de som bor i storstad och i dess kringliggande kommuner.

Anhörigstöd i kommunen

Drygt hälften anger att det finns anhörigstöd att tillgå i kommunen, drygt fyra av tio vet inte. Det är fler yngre som inte känner till om det finns anhörigstöd att få.

Bland de som svarar att anhörigstöd finns, säger var tredje att det inte har fungerat.

2020 ett tungt år

Det är cirka 120 personer som i enkäten tar tillfället i akt att med egna ord föra fram det som känns viktigt att förmedla. Det framkommer i kommentarerna att 2020 har varit ett tungt år med höga krav och stark oro, isolering och minskad avlastning för de anhöriga till strokedrabbade personer. Här är några röster: 28

#4-5 2021

”Strokeföreningens anordnande av vattengympa, vanlig gympa samt diverse andra aktiviteter har mycket stor betydelse för de drabbade.” ”Det har generellt varit svårt att få stöd för egen del.” ”Allmänt vill jag bara uttrycka den frustration jag känner över det ansvar som ligger på mig som anhörig. Mitt liv och vad jag behöver är verkligen sekundärt och det börjar ta ut sin rätt.” ”Ett telesamtal från den lokala föreningen har varit mycket uppskattat.”

Att pandemin har påverkat de anhörigas situation talar undersökningen sitt tydliga språk. Bland yngre och boende i storstäder och dess kranskommuner är det extra märkbart. Inställda aktiviteter och rehabilitering påverkar situationen negativt för den anhöriga och givetvis för den som har haft stroke. STROKE-Riksförbundet ser allvarligt på att planerad rehabilitering inte har gått att genomföra och att färre har kunnat erbjudas rehabilitering. Vi ser med oro att så få känner till kommunernas anhörigstöd, något som vi tror skulle kunna ha varit ett stöd under Corona pandemin.

Vi har som organisation ställt om till mer digitala verksamheter. Något som vi dock kan konstatera inte kan ersätta på lång väg ordinarie verksamhet när man träffas fysiskt. På grund av att våra medlemmar i hög utsträckning befinner sig i ett digitalt utanförskap så slår en pandemi än hårdare.

BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av STROKE-Riksförbundet. Syftet med undersökningen är att undersöka hur vardagen har påverkats av coronapandemin för förbundets medlemmar som är anhöriga till en person som drabbats av stroke.

MÅLGRUPP Medlemmar i STROKE-Riksförbundet som är an‑ höriga till en person som har drabbats av stroke.

Antal intervjuer: 408 Svarsfrekvens: 41% bland de med e-post 16% bland de med enbart vanlig postadress Begreppsanvändning Anhörig – Närstående Den anhörige är den som ger omsorg, det kan vara en partner, förälder, eller ett vuxet barn. Den närstående är den som tar emot omsorgen i det här fallet den som har fått stroke.

CARINA PETERSSON Anhörig, Vice ordförande STROKE-Riksförbundet

DANIELA BJARNE Sakkunnig, STROKE-Riksförbundet #4-5 2021

29

Ny forskning om D-vitamin och luftvägsinfektioner viktig för riskgrupper

Peter Berg­ man, docent och forskare.

Foto: Ulf Sirborn.

Tidigare studier har visat att D-vitamintillskott verkar kunna ge ett visst skydd mot luftvägsinfektioner. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet gjort den hittills mest omfattande sammanställningen av det här sambandet.

Studien som publicerats i tidskriften Lancet­ Diabetes & Endocrinology bekräftar att D-­ vitamin­skyddar mot luftvägsinfektioner.

Resultatet kan bland annat få betydelse för hur sjukvården uppmärksammar brist på D-vitamin hos utsatta riskgrupper.

av D-vitamin har en mycket bättre effekt än en dos som ges varje vecka eller månad. Det finns heller ingen anledning att överskrida den rekommenderade dosen.

– Det verkar inte behövas en särskilt hög dos, utan de som fick 400-1000 IU/dag hade bäst effekt mot luftvägsinfektioner. Gruppen som fick en sådan dos uppvisade en skyddseffekt på cirka 40 procent mot luftvägsinfektioner.

Jag vill understryka att det inte fanns några signaler i studien om att normala doser av D-vitamin skulle vara farligt eller ge upphov till biverkningar, säger Peter Bergman, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien.

Frågan om D-vitamin kan minska risken för infektioner är omdiskuterad. För fyra år sedan publicerades en sammanställning av aktuell forskning som visade att tillskott av D-vitamin kan ge visst skydd mot luftvägsinfektioner.

Nu har samma forskargrupp från bland annat Karolinska Institutet, Harvard Medical School och Queen Mary University of London kompletterat det tidigare materialet med ytterligare 18 studier och gjort nya analyser.

Resultaten bygger på 43 randomiserade och placebokontrollerade studier med nästan 49 000 deltagare om det eventuella sambandet mellan D-vitamin och luftvägsinfektioner.

Kunskapsunderlaget omfattar såväl publicerade som registrerade men ännu inte publicerade studier, och är den hittills mest omfattande sammanställning som gjorts.

Mindre risk i utsatta grupper

Daglig dos mest effektiv

Den nya studien tillför ytterligare information om Dvitamin som skydd mot luftvägsinfektioner, men omfattar inte frågeställningen om D-vitamin kan skydda mot covid-19.

Den totala skyddseffekten mot luftvägsinfektioner var 8 procent, men forskarna ser till exempel att en daglig dos

Enligt Peter Bergman är en slutsats man kan dra från studien att sjukvården bör vara uppmärksam på grupper med en känd risk för D-vitaminbrist, som personer med mörk hud, övervikt och hög ålder.

– En daglig dos D-vitamin kan skydda skelettet och kanske också minska risken för luftvägsinfektioner hos utsatta grupper i samhället. Den breda allmänheten kommer sannolikt inte ha lika stor nytta av tillskott. Friska personer blir inte ännu friskare av D-vitamin, säger Peter Bergman.

Nu vill forskarna förstå mekanismerna bakom den skyddande effekten av D-vitamin mot luftvägsinfektioner.

Till exempel vilka genetiska faktorer som avgör varför olika individer svarar olika på tillskott av D-vitamin.

En svaghet med sammanställningen är att den kan ha påverkats av så kallad publikationsbias, det vill säga att studier som inte påvisar en effekt aldrig publiceras, vilket kan skapa en falsk bild av att effekten är större än vad den egentligen är. För att kompensera för detta inkluderades även data från registrerade men ännu inte publicerade studier.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation “Vitamin D supplementation to prevent acute respiratory infections: systematic review and meta-analysis of aggregate data from randomised controlled trials”, David A Jolliffe, Carlos A Camargo Jr, John D Sluyter, Mary Aglipay, John F Aloia, Davaasambuu Ganmaa, Peter Bergman, Heike A. Bischoff-Ferrari, Arturo Borzutzky, Camilla T Damsgaard, Gal Dubnov-Raz, Susanna Esposito, Clare Gilham, Adit A Ginde, Inbal Golan-Tripto, Emma C Goodall, Cameron C Grant, Christopher J Griffiths, Anna Maria Hibbs, Wim Janssens, Anuradha Vaman Khadilkar, Ilkka Laaksi, Margaret T Lee, Mark Loeb, Jonathon L Maguire, Paweł Majak, David T Mauger, Semira Manaseki-Holland, David R Murdoch, Akio Nakashima, Rachel E Neale, Hai Pham, Christine Rake, Judy R Rees, Jenni Rosendahl, Robert Scragg, Dheeraj Shah, Yoshiki Shimizu, Steve Simpson-Yap, Geeta Trilok Kumar, Mitsuyoshi Urashima.

Adrian R Martineau. Lancet Diabetes & Endocrinology, online 30 mars 2021, doi: 10.1016/S2213-8587(21)00051-6.

Forskningen har inte haft extern finansiering. Några av medförfattarna uppger att de har mottagit anslag från läkemedelsbolag och/eller tillverkare av kosttillskott, dock utanför den aktuella studien. Se den vetenskapliga artikeln för en fullständig förteckning över potentiella intressekonflikter.

30

#4-5 2021

En effektiv laddning av järndepåerna under graviditet & amning.

BASERAT PÅ SVENSK,

VÄRLDSLEDANDE FORSKNING.

Effektivt järntillskott, dessutom skonsamt för magen Femineral Gravid & ammande ger ett extra järntillskott när järndepåerna är låga. Det trevärda järnet har dokumenterad förmåga att tas upp effektivt av kroppen. Samtidigt är järnet kapslat för att minimera risken för illamående och/eller förstoppning och för att bibehålla en välfungerande mage under graviditeten.

Dokumenterat järnupptag Järnet i Femineral® Gravid & ammande har genomgått en klinisk studie som visat en markant förbättring av kvinnors blodvärden, d v s hemoglobin och röda blodkroppar.

Förbättring av hemoglobin* (i jämförande klinisk studie) 16

Unik sammansättning + Trevärt järn, ger optimalt upptag + Inkapslat järn, minimerar risk för illamående/förstoppning + Extra tillskott av folsyra + Kliniskt dokumenterad, svensk forskning + Vegansk

Vetenskapligt visade effekter av Femineral Gravid & ammande

14 12

• Järn bidrar till normal bildning av röda blodkroppar och hemoglobin

10 8 6

• Folsyra bidrar till vävnadstillväxt hos gravida

4

• Koppar bidrar till normal järntransport i kroppen

2

• Vitamin C ökar järnupptaget i järndepåerna

0

Annan välanvänd Femineral järnprodukt Gravid & Ammande

• Riboflavin bidrar till att bibehålla normala röda blodkroppar och till normal järnomsättning

Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742.

• Vitamin B6, vitamin B12 och folsyra bidrar till normal bildning av röda blodkroppar

Bidrar till vävnadstillväxt hos gravida Femineral® Gravid & ammande är dessutom kompletterad med extra folsyra, vilket rekommenderas såväl före som under graviditet och vid amning. Folsyran bidrar bland annat till vävnadstillväxt hos gravida, och rekommenderas såväl före som under graviditeten.

• Selen, zink, riboflavin och mangan bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress • Vitamin B6, vitamin B12, riboflavin, pantotensyra, folsyra, niacin, vitamin C och järn bidrar till att minska trötthet och utmattning

Femineral® Gravid & ammande hittar du hos: Marknadsförs av Baltex AB. Konsumentkontakt: 08-640 05 95 • www.femineral.se Rekommenderad dagsdos bör inte överskridas. Kosttillskott bör inte användas som alternativ till en varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.

#4-5 2021

31

Nu måste WED/RLS verkligen tas på allvar!

WED/RLS = Willis-Ekbom Disease/Restless Legs Syndrom 32

#4-5 2021

”På grund av bristfällig kunskap hos läkare får många WED/ RLS-patienter felaktig diagnos och behandling eller ingen diagnos alls, vilket resulterat i dålig livskvalitet. Många patienter klagar över att de inte blir tagna på allvar i kontakter med vården. Det är inte helt ovanligt att WED/RLS-patienter helt i onödan blir långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade”.

Foto: Canstock, arkiv.

Alla läkare ska under sin studietid få en adekvat utbildning om WED/RLS och senare vidareutbildning. Då kan de som färdiga läkare ställa en korrekt diagnos och initiera en optimal behandling av WED/RLS-patienter – Samtidigt sparar de flera miljarder SEK åt svensk sjukvård jämfört med kostnaden för dagens sub­optimala och enormt dyra handhavande av WED/RLSpatienter!

Vi vill med denna artikel kort presentera och diskutera de senaste medicinska och ekonomiska rönen om den nästan

okända neurologiska folksjukdomen Willis-­Ekbom Disease (WED) eller Restless Legs Syndrom (RLS) som sjukdomen också kallas och som gör livet svårt helt i onödan för dagens många felbehandlade WED/RLSpatienter.

I fortsättningen kommer vi att använda begreppet WED/RLS, som är en vanligt förekommande neurologisk sjukdom karaktäriserad av ett oemotståndligt krav att röra benen och ibland även armar och andra kroppsdelar. Rörelsetvånget kommer ofta tillsammans med obehagskänslor (parestesier och dysestesier) i extremiteterna1.

Trots att upp emot 10 % av befolkningen är drabbad2,3, #4-5 2021

33

och 1/3 av dem behöver medicinsk behandling för att få en acceptabel livskvalitet, har de flesta läkare bristfällig eller ingen kunskap om WED/RLS. Många drabbade kan oftast mer om sin sjukdom än primärvårdsläkaren eller neurologen, som oftast är de läkare som WED/RLSpatienten träffar vid det första läkarbesöket för WED/ RLS, beroende på ett bra informationsarbete som RLSFörbundet tidigare har gjort.

Nya mycket intressanta ekonomiska/medicinska data om WED/RLS!

2021 publicerades “Socioeconomic impact of restless legs syndrome and inadequate restless legs syndrome management across European settings” – i European Journal of Neurology 2021,28:691-7064. Studien och andra därtill hörande studier är gjorda av den europeiska WED/RLSeliten tillsammans med specialister vid London School of Economics (LSE), European Alliance of Restless Legs Syndrome, European Brain Council, European Academy of Neurology och European Federation of Neurological Associations (EARLS, EBC, EAN och EFNA).

Man har i dessa länder studerat de 13 dyraste, neurologiska diagnoserna, när det gäller behandlingskostnad.

Försenad eller missad diagnos, otillräckligt behandlingssvar och augmentation/överdoserings-WED/RLS är tre olika situationer som man har tittat mycket noga på.

WED/RLS är den femte dyraste diagnosen. Kostnaden 2016 för att ”diagnosticera och behandla” WED/RLS i Frankrike, Italien och Tyskland med 211 miljoner invånare var 340 miljarder svenska kronor. Översatt till svenska förhållanden skulle behandlingskostnaden för 2021 per drabbad svensk, med beräkningar som använts i studien ovan, bli mellan 35 000 och 60 000 SEK beroende på om man räknar med en prevalens på 1,6 % 5 eller 2,7 % 6 av befolkningen, att jämföras med kostnaden för en adekvat WED/RLS-behandling, som kan vara 1 tablett Sifrol® 0,18 mg per dygn, eller 365 tabletter Sifrol® 0,18 mg under 2021, vilket skulle kosta

knappt 840 SEK. Tabletten kan med fördel delas och delarna intas vid flera tillfällen, med början under eftermiddagen, tidiga kvällen och vid läggdags. En låg dos av dopaminagonister är troligtvis mycket viktigt för att minimera risken för augmentation/överdoserings-WED/RLS. Så här ser det ut i Sverige och de flesta andra västeuropeiska länderna. Därmed går vi över till att titta på hur det ser ut för WED/RLS-patienter under de senaste åren.

På grund av bristfällig kunskap hos läkare får många WED/RLS-patienter felaktig diagnos och behandling eller ingen diagnos alls, vilket resulterat i dålig livskvalitet. Många patienter klagar över att de inte blir tagna på allvar i kontakter med vården. Det är inte helt ovanligt att WED/RLS-patienter helt i onödan blir långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade.

Tiden mellan symtomdebut och diagnos är i många fall över 20 år i kombination med att patienten ofta haft kontakt med 20 – 30 läkare innan en korrekt diagnos ställdes. Denna resa mellan mängder av läkare kostar mycket tid och resurser, som skulle kunna användas effektivare, för såväl läkare som patient. Om läkaren inte har fått någon utbildning om WED/RLS, vilket tyvärr är standardtillstånd, har läkaren små möjligheter att ställa en korrekt diagnos, beroende på att symtombeskrivningen kan vara mycket yvig. Ofta kommer den drabbade ut med recept på ett antidepressivum. Tyvärr gör alla antidepressiva, även nyare SSRI och SNRI, WED/RLS-symtomen betydligt sämre.

WED/RLS förekommer i princip i två olika former

Dopaminsystemet fungerar inte optimalt vid WED/RLS. Det är ingen cerebral dopaminbrist, snarare ett extracellulärt hyperdopaminergt status. För dopaminsyntes behövs bland annat tyrosin, järn, folsyra, kobalamin och syre.

Hjärnan tar sitt järn ur järndepåer. Ferritin är den hittills bästa markören för kroppens järndepåer. Ferroportin­ styr ferritinimporten över blod-järn-barriären {BBB =

Figur 1. Figuren visar de 13 neuro­ logiska diagnoserna som man har studerat. WED/RLS blev den femte dyraste diagnosen mycket beroende på den höga prevalensen. 1,6 – 2,7 % i jämförelse med 0,1 % för Parkinsons sjukdom. WED/RLS är dyrare än både Parkinsons sjukdom och stroke.

34

#4-5 2021

Blood-Brain-Barrier}. Denna funktion fungerar inte optimalt vid WED/RLS. Om ferritinnivån ligger under 100 mikrogram/L (µg/L) blir det extra svårt att få in tillräckligt med järn för att kunna syntetisera nödvändig mängd dopamin7 som efter tillverkningen lagras i vesiklar, små blåsor i de presynaptiska neuronen, tills det blir tid för insats.

Substansen TAAR1 skickar blixtsnabbt ut dopamin i synapsen för att docka med någon receptor på ett postsynaptiskt neuron. D2/D3-receptorer är inhibitorer och D1/D5-receptorer är exitatoriska. Efter utfört uppdrag skickar TAAR1 tillbaka stora mängder av dopaminet till D2/D3-autoreceptorer på det presynaptiska neuronet och lagras in i vesiklarna till nästa utskick. Många patienter med svår idiopatisk WED/RLS hade problem redan i barndomen eller tonåren.

Tiden mellan symtomdebut och diagnos är i många fall över 20 år i kombination med att patienten ofta haft kontakt med 20 – 30 läkare innan en korrekt diagnos ställdes. Denna resa mellan mängder av läkare kostar mycket tid och resurser, som skulle kunna användas effektivare, för såväl läkare som patient. Om läkaren inte har fått någon utbildning om WED/RLS, vilket tyvärr är standardtillstånd, har läkaren små möjligheter att ställa en korrekt diagnos, beroende på att symtombeskrivningen kan vara mycket yvig”. Foto: Canstock, arkiv.

Såväl små barn som äldre-äldre kan drabbas av sjukdomen.

Många gamla patienter kan inte ligga kvar i sin säng beroende på parestesier, och ger sig ut på ”lindrande” vandringar som ofta betyder merarbete för personalen.

Kanske har en del av dessa nattvandrare WED/RLS. Symtombild

Symtomen som är cirkadiska blir svårare på kvällen och natten, och uppträder oftast när patienten är inaktiv och vill vila. Rörelse och aktivitet tar bort symtomen för kortare eller längre tid. Parestesier eller dysestesier är typiska symtom. Många patienten beskriver symtom på ett så yvigt sätt, att en läkare som inte fått utbildning om WED/RLS, inte får ihop symtomen till en diagnos.

• Idiopatisk eller primär WED/RLS. Den idiopatiska formen svarar för cirka 60 % av fallen.

Debuten sker oftast innan 45 års åldern. Ärftligheten, autosomal och dominant, förekommer ofta. Kurativ behandling finns inte8,9, men bra och säker symtomatisk behandling, dopaminergika i låga doser.

• Symtomatisk eller sekundär WED/RLS. Den symtomatiska formen svarar för resterande 40 % av fallen. Den symtomatiska formen debuterar oftast efter 50 års åldern och utlöses ofta av någon förändring. Till exempel: Bristtillstånd; järndepåer (ferritin), folsyra, kobalamin. Läkemedelsbehandling (t. ex. antidepressiva, anxiolytika och dopaminantagonister).

Graviditet innebär att prevalensen WED/RLS hos blivande mödrar kan stiga till över 30 % under tredje trimestern. Normalt försvinner symtomen i samband med partus.

Diagnos

Det finns ingen speciell test för WED/RLS. Diagnosen är klinisk och ställs oftast genom ett samtal mellan en välutbildad läkare och en påläst patient. Sedan 1965 finns det bra diagnoskriterier för att standardisera och underlätta korrekt diagnos8,10,11. Blodprover kan hjälpa till i diagnosarbetet.

Blodprover på fastande mage på morgonen bör göras där bland annat följande prover görs: • Ferritin ska, vid WED/RLS, vara minst 100 mikrogram/L (µg/L) 5.

• CRP är en inflammationsmarkör och kan i vissa fall ge en indikation på om ett högt ferritinvärde är #4-5 2021

35

Följande fyra punkter är mycket viktiga för att förbättra handhavandet av WED/RLS-patienter och samtidigt frigöra enormt mycket resurser som kan användas till att förbättra sjukvården.

Följande åtgärder måste omedelbart vidtas; 1. Alla läkare måste få en omfattande utbildning om WED/RLS under sin studietid. Professorer och andra som är ansvariga för utbildning av neurologiska diagnoser måste göra om sina utbildningsplaner, så att man kan effektivisera verksamheten även ekonomiskt.

2. Läkare som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med WED/ RLS-patienter ska ha tillgång till vidareutbildning om WED/RLS. (Primärvårdsläkare, neurologer, anestesiologer, gynekologer, tandläkare), så att man kan effektivisera verksamheten även ekonomiskt.

3. Universitet och forskningsinrättningar måste göra WED/RLS mer intressant för unga forskare, så att den negativa trenden med alltför få som forskar om WED/RLS bryts.

4. Universitet och forskningsinrättningar måste se till att intresset ökar dramatiskt för mer grundforskning om etiologi och framforskningen av nya behövliga läkemedel.

sannolikt eller inte. CRP och bör liga under 5 mg/L. Inflammatoriska processer frisätter hepcidin som kan ge ferritinvärdet ett falskt för högt värde.

• Hb. Hb-järn har inget med järndepåerna eller dopaminsyntesen att göra. Hb är som regel normalt hos WED/RLS-patienter, även när järndepåerna, ferritin, är tömda. Hb ger upplysning om järnmängden som via erytrocyter kan transportera bland annat syre ut till perifera organ och vävnader. Det är först när erytrocyter dör som dess järninnehåll omvandlas till järn för järndepåerna – ferritin.

• Folsyra (vitamin B9) bör ligga minst i mitten av referensvärdena.

• Kobalaminer (vitamin B12) bör ligga minst i mitten av referensvärdena.

Behandling

Patienter med svår WED/RLS behandlas bäst med dopaminergika i låg dos.

• Dopaminagonisterna har som regel god effekt på parestesier, men ingen effekt på dysestesier.

• Oxykodon/naloxon kan möjligtvis vara av nytta för båda symtomen. Dessa fyra läkemedel är godkända för behandling av WED/RLS. Vid svårare symtom kan det bli nödvändigt att kombinera flera olika läkemedel i låg dos för att angripa sjukdomen på flera olika nivåer.

• Gabapentin är ytterligare ett alternativ, som inte är godkänt men det finns en del klinisk erfarenhet. Vid augmentation/överdoserings-WED/RLS kan gabapentin vara ett alternativ eftersom det inte startar eller förvärrar tillståndet.

Övrigt

• Kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män [4].

• Många comorbiditeter kan förvärra WED/RLSsymtomen9.

• Diskbråck och polyneuropati kan förvärra WED/ RLS-symtomen.

• WED/RLS symtomen blir svårare till en platåeffekt med stigande ålder.

• Såväl alkohol som nikotin kan förvärra WED/RLSsymtomen, och interagera med läkemedel.

• När faktorer utanför referensramarna korrigeras, kan symtomen försvinna eller indras.

Differentialdiagnoser

Många tillstånd ger liknande symtom, men har helt annan etiologi och ska därför behandlas annorlunda.

Både WED/RLS och någon/några differentialdiagnoser tillsammans är inte ovanligt.

36

#4-5 2021

Augmentation eller överdoserings-WED/RLS

För höga doser av dopaminergika kan leda till en mycket allvarlig och paradoxal biverkan som heter augmentation eller överdoserings-WED/RLS [7]. Detta tillstånd tycks vara dosberoende och prevalensen ökar med låga ferritinnivåer, <100 µg/L. Augmentation eller överdoserings-WED/RLS ger sig till känna med symtom i fler kroppsdelar än innan behandling. Symtomen kommer ett par timmar tidigare. Kräver en ständig ökning av doseringen för att ge symtomlindring. Det är som att spruta bensin på en eld man vill släcka. För att behandla augmentation eller överdoserings-WED/RLS måste man reducera dosen och dela upp intaget i flera mindre doser.

Det kan vara nödvändigt att byta från dopaminagonister till opioider eller antiepileptika. Ibland kan det hjälpa att byta från en dopaminagonist till en låg dos av en annan.

Dragande ben

En känsla som en elektriskt ström

Klåda

Värkande

Dunkande

Känsla av myror under huden

• Dopaminantagonist i kombination med dopamin­ agonist. Ett amerikanskt forskarteam ser närmare på dopaminagonisterna och har tankar att tillsätta en dopaminantagonist för att totalt förbättra effekten och reducera biverkningarna. På det postsynaptiska neuronet finns olika receptorer. D2/D3 är inhibitoriska och reducerar symtomen. D1/D5 är exitatoriska och ökar symtomen. Vid långtids­behandling och eventuellt vid högre doser tar D1/D5 över och antalet postsynaptiska D2/D3 receptorer reduceras. Vilket ger negativa effekter. Det amerikanska teamet sätter till en D1/D5 antagonist. Resultatet blir mindre D1/ D5 effekt och effekten av D2/D3 reduceras inte utan kvarstår på optimal nivå. Risken för augmentation/ överdoserings-WED/RLS reduceras starkt och dosen av dopaminagonisten kan hållas låg.14

Vad händer på forskningsfronten?

De fyra läkemedel som idag är godkända för behandling av WED/RLS, har primärt inte forskats fram för WED/ RLS. Det finns inte heller något läkemedelsföretag som aktivt forskar på WED/RLS. Inom EURLSSG och IRLSSG finns kliniker och forskare som tittar på gamla substanser för att se om någon av dem kan ge positiva effekter vid WED/RLS. • Dipyridamol (Persantin®) den första antitrombosmedicinen testas med positiva effekter12.

•T alidomid (Neurosedyn®). Teratogen del är borttagen och har givit intressanta resultat13.

STEN SEVBORN EARLS; styrelsemedlem EURLSSG; medlem RLS-Förbundet; Tidigare styrelsemedlem Författare JAN ULFBERG Docent, specialistläkare.

Medlem i EURLSSG (European Restless Legs Syndrome Study Group).

Om du vill läsa hela artiklarna på engelska eller svenska, översättningen gjord av Sten Sevborn, ­ kopierar du in länken i sökfältet på din internet startsida. Artiklarna finns på RLS-Förbundets hemsida under Nyheter!

1. https://rlsforbundet.se/pdf/Socioeconomic-impact-sv.pdf 2. https://rlsforbundet.se/pdf/Socioeconomic-impact-eng.pdf 3. https://rlsforbundet.se/pdf/introduktion.pdf Referenser: 1. Allen RP, Picchietti DL, Garcia-Borreguero D, et al. Restless legs syndrome/Willis-Ekbom disease diagnostic criteria: updated International Restless Legs Syndrome Study Group (IRLSSG) consensus criteria–history, rationale, description, and significance. Sleep Med 2014;15: 860–873.

2. Ulfberg J, Nystrom B, Carter N, et al. Prevalence of restless legs syndrome among men aged 18 to 64 years: an association with somatic disease and neuropsychiatric symptoms. Mov Dis 2001;16: 1159–1163.

3. Ulfberg J, Nystrom B, Carter N, et al. Restless legs syndrome among working-aged women. Europ Neurology 2001; 46: 17–19.

4. Trenkwalder C, Tinelli M, Sakkas GK, Dauvilliers Y, Ferri R, Rijsman R, Oertel W, Jaarsma J. Socioeconomic impact of restless legs syndrome and inadequate restless legs syndrome management across European settings. European Journal of Neurology 2021; 28: 691-706.

5. Happe S, Vennemann M, Evers S, et al. Treatment wish of individuals with known and unknown restless legs syndrome in the community. J Neurol 2008; 255: 1365–1371.

6. Allen RP, Walters AS, Montplaisir J, et al. Restless legs syndrome prevalence and impact: REST general population study.

Arch Intern Med 2005; 165: 1286–1292.

7. Allen RP, Picchietti DL, Auerbach M, Cho YW, Connor JR, Earley CJ, Garcia-Borreguero D, Kotagal S, Manconi M, Ondo W, Ulfberg J, Winkelman JW. Evidence-based and consensus clinical practice guidelines for the iron treatment of restless legs syndrome/Willis-Ekbom disease in adults and children: an IRLSSG task force report. Sleep Medicine 2018; 41: 27-44.

8. Garcia-Borreguero D, Ferini-Strambi L, Kohnen R, et al. European guidelines on management of restless legs syndrome: report of a joint task force by the European federation of neurological societies, the European neurological society and the European sleep research society. Eur J Neurol 2012; 19: 1385–1396.

9. Trenkwalder C, Allen R, Hoegl B, et al. Comorbidities, treatment, and pathophysiology in restless legs syndrome. Lancet Neurol 2018; 17: 994–1005.

10. Walters AS, The International Restless Legs Study Group. Toward a better definition of the restless legs syndrome. Mov Dis 1995; 10: 634–642.

11. Robinson M, Hanna E, Raine G, et al. Evaluation of the Building a Healthy Future Programme. 2016 Project Report. London: Mind, Stratford. 2016. 16 C. Trenkwalder et al.

12. Garcia-Borreguero D, Guitart X, Garcia Mola C, Cano-Pumarega I, Granizo JJ, Ferre S. Treatment of restless legs syndrome/ Willis-Ekbom disease with the non-selective ENT1/ENT2 inhibitor dipyridamole: testing the adenosine hypothesis. Sleep Med 2018; 45:94-97 13. Salminen AV, Schandra N, Schormair B, Oexle K, Winkelmann J. Therapeutic effectiveness of thalidomide in a patient with treatment-resistant restless legs syndrome. J Clin Sleep Med 2020; 10:1815-1817.

14. Dinkins, M. L., Lallemand, P., & Clemens, S. (2017). Long-term treatment with dopamine D3 receptor agonists induces a behavioral switch that can be rescued by blocking the dopamine D1 receptor. Sleep Medicine, 40, 47–52.

#4-5 2021

37

”Demens kännetecknas av en progressiv nedgång i kognition och funktion utöver den normala åldrandeprocessen. Mellan 5–7 procent av världens befolkning över 60 års ålder beräknas ha demens. Tillståndet är förknippat med dålig hälsa i allmänhet samt ökad risk för död. För att förhindra demens är det viktigt att identifiera riskfaktorer som går att påverka”. Foto: Canstock, arkiv.

Stor studie kopplar demens till dålig njurfunktion Äldre personer med njursjukdom har högre risk för demens, och risken ökar ju snabbare njurfunktionen minskar. Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology.

Resultaten betonar betydelsen av screening för demens hos personer med njursjukdom, enligt forskarna.

38

#4-5 2021

Studien understryker betydelsen av dålig njurfunktion som en underskattad riskfaktor för demens. Den visar också att den demensrisk som sannolikt kan tillskrivas njursjukdom är lika stor som eller större än den som ­observerats för andra väletablerade riskfaktorer för demens, inklusive hjärtkärlsjukdom och diabetes, ­s­­äger sistaförfattaren Juan Jesus Carrero, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.

Demens kännetecknas av en progressiv nedgång i kognition och funktion utöver den normala åldrande­ processen. Mellan 5–7 procent av världens befolkning över 60 års ålder beräknas ha demens. Tillståndet är förknippat med dålig hälsa i allmänhet samt ökad risk för död. För att förhindra demens är det viktigt att identifiera riskfaktorer som går att påverka.

Kronisk njursjukdom, som kännetecknas av en stadig försämring av njurfunktionen, är också väldigt vanligt hos äldre personer, med en global befolkningsprevalens på 25–40 procent beroende på ålder. Även en liten minskning i njurfunktionen är förknippad med en ökad risk för andra sjukdomar. Tidigare mindre studier har utvärderat sambandet mellan njursjukdom och demens med motstridiga resultat.

Totalt upptäcktes nästan 19 000 fall

I den här svenska studien på fler än 325 000 individer s­ om var 65 år eller äldre fann forskarna en tydlig koppling mellan dålig njurfunktion och sannolikheten för att få en demensdiagnos under uppföljningsperioden. Totalt upptäcktes nästan 19 000 fall av demens (5,8 procent) under en medianuppföljningsperiod på fem år. Ju lägre njurfunktion, desto högre var incidensen av demens. En snabbare försämring av njurfunktionen inom ett år var också kopplad till en högre risk för demens i framtiden.

– Detta är såvitt vi vet den hittills största studien på njurfunktion och demens, där stickprovsstorleken överstiger alla tidigare studier kombinerat och där vi utvärderar hela spektrumet av njurfunktion, säger Juan Jesus Carrero.

”Forskarna använde data från det så kallade Stockholm CREAtinine Measurements (SCREAM)-projektet, som inkluderar information om alla personer i Region Stockholm som under 2006–2011 lämnade blodprover för testning av kreatinin i samband med ett rutinmässigt vårdbesök. Kreatinin är en restprodukt som bildas i musklerna och filtreras från blodet i njurarna för att sedan utsöndras via urinen”.

Foto: Canstock, arkiv.

Fördubblad risk för demens

Forskarna använde data från det så kallade Stockholm CREAtinine Measurements (SCREAM)-projektet, som inkluderar information om alla personer i Region Stockholm som under 2006–2011 lämnade blodprover för testning av kreatinin i samband med ett rutinmässigt vårdbesök. Kreatinin är en restprodukt som bildas i musklerna och filtreras från blodet i njurarna för att sedan utsöndras via urinen.

Kreatininprover används tillsammans med andra faktorer som ålder och kön för att uppskatta den så kallade estimerade glomerulära filtrationshastigheten (eGFR), vilket används för att bedöma njurarnas funktion. Ett eGFR-värde på 90ml/min eller högre anses vara normalt hos de flesta friska personer. Dessa data kombinerades med andra vårdregister, inklusive register för demensdiagnoser och behandling.

Efter att ha justerat för potentiella störfaktorer kom forskarna fram till ett eGFR-värde på 30-59ml/min gav i genomsnitt 71 procents ökad risk för demens medan ett

eGFR-värde under 30ml/min kunde kopplas till en mer än fördubblad risk för demens, jämfört med ett normalt eGFR-värde.

– Även om vi inte kan fastställa ett orsakssamband baserat på dessa resultat så indikerar vår analys att så många som 10 procent av alla demensfall skulle kunna tillskrivas kronisk njursjukdom. Vi hoppas att våra resultat kan hjälpa beslutsfattare inom hälso- och sjukvården att utveckla och implementera lämpliga strategier för screening och uppföljning av demens hos personer med njursjukdom och vice versa, samt hjälpa till med planeringen av hälsovården, säger korresponderande författare Hong Xu, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet.

Juan Jesus Carrero, professor.

Foto: Stefan Zimmerman.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Kidney function, kidney function decline and the risk of dementia in older adults: A registry-based study,” Hong Xu, Sara GarciaPtacek, Marco Trevisan, Marie Evans, Bengt Lindholm, Maria Eriksdotter and Juan Jesus Carrero, online 5 maj, 2021, Neurology. https://ki.se/en/meb/scream

Hong Xu, postdoktor.

Foto: Ulf Sir­ born.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet och det strategiska forskningsområdet neurovetenskap vid Karolinska Institutet. En av författarna, Bengt Lindholm, är affilierad till Baxter Healthcare Corporation. Ingen av de andra författarna har rapporterat potentiella intressekonflikter.

#4-5 2021

39

Högutbildades hjärnor krymper lika fort som lågutbildades Att vara högutbildad hjälper inte mot att hjärnan krymper. Det gör den ändå obevekligen i takt med att vi åldras, oavsett utbildningsnivå. Det visar en ny internationell studie under ledning av forskare vid Umeå universitet.

Lars Nyberg, professor.

Foto: Mattias Pettersson.

40

#4-5 2021

– Man kan se det positivt. Den som bara fick sexårig folkskola har samma hastighet på sin hjärnas åldrande som den som har gjort akademisk karriär i ungdomen, säger Lars Nyberg, professor i neurovetenskap vid Umeå universitet.

Att hjärnan minskar i volym vartefter kroppen åldras, är ett tråkigt faktum som är känt sedan länge bland forskare. En vanlig uppfattning har varit att utbildning skulle vara ett sätt att hålla tillbaka denna krympning. Det har dock saknats bevis för att så verkligen skulle vara fallet.

I den aktuella studien har forskarna analyserat hjärnavbildningar från mer än 2000 deltagare i åldrarna 29 – 91 år i den europeiska Lifebrain-banken och den brittiska UK-biobanken. Det man särskilt tittade på var volymen i hjärnbarken, kortex, och i hippocampusregionen. Det är områden i hjärnan som är kända för att minska över tid,

Avbildning av ålderskänsliga delar av hjärnbarken, kortex, i blått. Överst visas från utsida vänster respektive höger. Nedre från insidan.

Illustration: Fredrik Magnussen, Oslo universitet.

Vetenskapliga publicering Educational attainment does not influence brain aging Lars Nyberg, Fredrik Magnussen, Anders Lundquist, William Baaré, David Bartrés-Faz, Lars Bertram, C. J. Boraxbekk, Andreas M. Brandmaier, Christian A. Drevon, Klaus Ebmeier, Paolo Ghisletta, Richard N. Henson, Carme Junqué, Rogier Kievit, Maike Kleemeyer, Ethan Knights, Simone Kühn, Ulman Lindenberger, Brenda W. J. H. Penninx, Sara Pudas, Øystein Sørensen, Lídia Vaqué-Alcázar, Kristine B. Walhovd, Anders M. Fjell PNAS https://doi.org/10.1073/pnas.2101644118 Bakom studien som är publicerad I den vetenskapliga tidskriften PNAS står forskare i Umeå, Oslo, Köpenhamn, Barcelona, Lübeck, Berlin, London, Oxford, Geneve, Cambridge, Nijmegen och Hamburg. I Umeå deltar Lars Nyberg, Anders Lundqvist, CJ Boraxbekk och Sara Pudas. Projektet har fått finansiering från Europeiska unionens forskningsoch innovationsprogram Horizon 2020.

som en del av det naturliga åldrandet. Deltagarna hade fått sina hjärnor avbildade med magnetresonanskamera upp till tre gånger under en elvaårsperiod.

Forskarna jämförde graden av krympning bland

Hjärnbarkens minskning i förhållande till ålder för högutbildade (blå kurva) och övriga (röd kurva).

Illustration: Fredrik Magnussen, Oslo universitet.

deltagare som hade fått högre utbildning före 30 års ålder med deltagare med bara kortare utbildning. Det visade sig att hjärnorna krympte i samma takt för bägge grupperna. Det gick däremot att se att de högutbildade redan från början hade aningen större kortikalvolym i några regioner. Men den hastighet som även dessa regioner i hjärnan senare i livet krympte, påverkades alltså inte av högre utbildning i unga år.

– Detta ska absolut inte tolkas som att utbildning är bortkastad. Tvärtom är ju utbildning förknippat med många positiva saker i livet, men i sökandet efter faktorer som kan modifieras för att påverka hjärnans åldrande verkar inte utbildning vara en sådan faktor, säger Lars Nyberg.

Källa: Umeå universitet #4-5 2021

41

Mikronålarna är så små att de inte når smärtreceptorerna, vilket gör behandlingen nästintill smärtfri. Foto: Jill Ziesmer.

Mikronålsplåster levererar antibiotika lokalt i huden

42

#4-5 2021

MRSA-infektioner i huden behandlas ofta genom injektion av antibiotika i blodet, vilket kan ge betydande biverkningar och främja utvecklingen av resistenta bakteriestammar. För att lösa dessa problem utvecklar forskare vid Karolinska Institutet ett plåster med mikronålar som tillför antibiotika direkt i det drabbade hudområdet. Nya resultat som har publicerats i Advanced Materials Technologies visar att mikronålsplåstret effektivt minskar mängden MRSA-bakterier i huden.

Hudinfektioner med MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus) är potentiellt dödliga, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Antibiotika av typen vankomycin är en av de huvudsakliga behandlingarna och ges som en intravenös injektion. Anledningen till att läkemedlet inte ges lokalt är att det har svårt att tränga igenom huden. Det ges inte heller oralt eftersom det har dålig absorption genom tarmen. Problemet med att tillföra antibiotika i blodet är att det ofta resulterar i betydande biverkningar, och även när relativt höga doser administreras blir den lokala koncentrationen av vankomycin i huden låg, vilket kan främja utvecklingen av antibiotikaresistenta stammar. Det finns därför ett kliniskt behov av att kunna tillföra vankomycin lokalt i huden.

Jill Ziesmer.

Foto: privat.

Mikronålarnas bas är endast 0,2 mm bred.

Foto: Jill Ziesmer.

av patienternas livskvalitet, säger studiens sisteförfattare Georgios Sotiriou, ansvarig forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Forskarna kommer nu att utvärdera mikronålarnas prestanda i djurmodeller av MRSA-hudinfektion. Nästa steg är att vidareutveckla produkten så att den utövar antimikrobiell aktivitet genom flera olika mekanismer i syfte att förbättra effektiviteten.

Georgios Soti­ riou.

Foto: privat.

Pyttesmå nålar

Vi har försökt lösa detta med hjälp av mikronålsplåster som består av pyttesmå nålar tillverkade av en polymer som är fylld med läkemedlet. Genom en innovativ mikronålsdesign kunde vi effektivt kontrollera mängden läkemedel som levereras i huden, säger studiens förstaförfattare Jill Ziesmer, doktorand vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Plåstret placeras på huden vid det infekterade området.

De knappt synliga mikronålarna är så små att de inte når smärtreceptorerna vilket gör behandlingen relativt smärtfri. Mikronålarnas förmåga att tränga in i huden studerades i hudvävnad från gris och människa. Resultaten visar att läkemedlet effektivt levererades ner i huden och signifikant minskade mängden MRSA-bakterier.

Ny behandling av hudinfektioner

Om den här medicintekniska produkten når klinik kan den totalt förändra hur hudinfektioner med potentiellt dödliga bakterier behandlas, med en drastisk förbättring

Lovande teknologi

Mikronålar utnämndes till en av de 10 mest lovande teknologierna av World Economic Forum 2020. Tekniken används redan kliniskt för att administrera vacciner och det finns många pågående kliniska prövningar för andra användningsområden, som behandling av diabetes, cancer och neuropatisk smärta.

– Mikronålar för leverans av antibiotika är ett nytt forskningsområde, men den framgångsrika användningen av mikronålar i andra syften ger hopp om att antibiotika i mikronålar kan öppna för nya sätt att behandla hudinfektioner, säger Georgios Sotiriou.

Forskningen har finansierats av Europeiska forskningsrådet (ERC), NordForsk, fakultetsnämnden vid Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Torsten Söderbergs Stiftelse och Stiftelsen för Strategisk Forskning. Inga intressekonflikter uppges.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation “Vancomycin-Loaded Microneedle Arrays against Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus Skin Infections”. Jill Ziesmer, Poojabahen Tajpara, Nele-Johanna Hempel, Marcus Ehrström, Keira Melican, Liv Eidsmo, Georgios A. Sotiriou. Advanced Materials Technologies, online 5 maj 2021, doi: 10.1002/admt.202001307.

#4-5 2021

43

”Serotonin är en signalsubstans i nervsystemet som påverkar bland annat sinnesstämning och känslor. Serotonintransportörproteinet 5-HTT anses ha en central funktion vid depression då det pumpar bort serotonin från hjärncellernas synapser och därmed reglerar mängden aktivt serotonin i hjärnan”.

Foto: Canstock, arkiv.

Serotonintransportörer ökar vid återhämtning från depression

44

#4-5 2021

Låga nivåer av serotonin i hjärnan anses vara en möjlig förklaringsmodell till depression, och många antidepressiva läkemedel hämmar ett protein som transporterar bort serotonin från nervcellerna. Nu visar en hjärnavbildningsstudie vid Karolinska Institutet att den genomsnittliga nivån av den så kallade serotonintransportören ökade hos en grupp på 17 individer som återhämtat sig från depression efter kognitiv beteendeterapi. Resultatet har nyligen publicerats i tidskriften Translational Psychiatry.

påverkar bland annat sinnesstämning och känslor. ­Serotonintransportörproteinet 5-HTT anses ha en central funktion vid depression då det pumpar bort serotonin från hjärncellernas synapser och därmed reglerar mängden aktivt serotonin i hjärnan.

Många av dagens antidepressiva läkemedel hämmar­ denna transportör vilket ökar koncentrationen av serotonin i synapserna. Effekten av dessa läkemedel kan dock dröja i flera veckor och i vissa fall utebli, så behovet av nya eller förbättrade läkemedelsbehandlingar är stort.

För att komma dit behövs ökad kunskap om sjukdomens biologiska orsaker.

Våra resultat tyder på att förändringar i serotonin-­ systemet är en del av biologin vid depression och att denna förändring är tillfällig snarare än medfödd.

Fynden väcker många frågor om serotoninsystemets funktion vid depression och öppnar för forskningslinjer där den nuvarande idén om serotonin och depression kan komma att utmanas, säger studiens sisteförfattare Johan Lundberg, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Serotonin är en signalsubstans i nervsystemet som

Behövs studier över tid

Tidigare studier har visat att deprimerade personer har en lägre nivå serotonintransportör i hjärnan jämfört med friska individer. Detta fynd är något överraskande med tanke på den dominerade teorin om serotoninets funktion vid depression, ”serotoninhypotesen,” som hävdar att låga nivåer av synaptiskt serotonin orsakar depressiva symptom. Eftersom serotonintransportörens funktion är att minska koncentrationen av serotonin skulle man därför kunna förvänta sig höga nivåer av serotonintransportör

hos deprimerade individer. För att bättre förstå dessa resultat behövs studier över tid samt efter behandling, som kan svara på frågan om serotonintransportören är tillfälligt eller kroniskt låg hos individer med depression.

I den här studien ville forskarna undersöka hur serotonintransportören förändras när en deprimerad individ får behandling och blir bättre. Forskarna mätte serotonintransportörnivåerna hos 17 individer med depression före och efter behandling med Internet-baserad kognitiv beteendeterapi. Mätningarna genomfördes med positronemissionstomografi (PET), en hjärnavbildningsteknik där man genom att injicera radioaktivt märkt läkemedel kan mäta nivåer av olika substanser i hjärnan.

Forskarna fann att serotonintransportörnivåerna ökade med i genomsnitt 10 procent efter cirka tre månaders behandling, när 13 av 17 rapporterade markant förbättrade symtom. Innan behandlingen hade personerna med depression ungefär samma genomsnittliga nivå av serotonintransportör som en kontrollgrupp på 17 friska individer.

depressionen behandlats såg vi det motsatta, alltså mer transportörer efter förbättrade symtom. En möjlig tolkning av våra resultat är att serotoninsystemet inte orsakar depression utan är en del av hjärnans försvarsmekanism för att skydda sig mot depression. Man skulle till exempel kunna tänka sig att serotonintransportörnivån går ner när en individ utsätts för stress, som vid en depression, och att nivån stiger eller normaliseras när stressen försvinner.

Det är dock viktigt att poängtera att även om dessa idéer väckts av vår studie så tillåter designen oss inte att dra några slutsatser om orsaker till förändringen av serotonintransportören, säger Jonas Svensson, postdoktor inom Johan Lundbergs forskargrupp.

Studien innehåller även vissa begränsningar, bland annat ingick enbart 17 individer med depression, som är ett heterogent tillstånd, och kontrollgruppen undersöktes bara en gång.

Forskarna håller nu på att designa nya studier för att testa om serotoninsystemets dynamiska funktion kan utgöra en del i ett skyddande system mot stress.

Johan Lund­ berg, forskare.

Foto: Martin Stenmark.

Jonas Svensson,­ postdoktor.

Foto: Lou Alm­ skog.

Försvarsmekanism för att skydda sig mot ­depression

I stället för lägre nivåer av serotonintransportör när

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Serotonin transporter availability increases in patients recovering from a depressive episode,” Jonas E. Svensson, Cecilia Svanborg, Pontus Plavén-Sigray, Viktor Kaldo, Christer Halldin, Martin Schain and Johan Lundberg, Translational Psychiatry, online 10 maj, 2021, doi: 10.1038/s41398-021-01376-w Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Region Stockholm, Fonden för Psykisk Hälsa, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Lundbeckfonden och en privat donation.

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 75 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 137 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 137 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#4-5 2021

45

”Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och närmare 47 miljoner människor i världen har diagnosen, enligt Alzheimer’s Disease International (ADI). Antalet väntas öka i takt med att vi lever allt längre. Sjukdomen kan än så länge inte botas och orsakar lidande för både patienterna och deras anhöriga”.

Foto: Canstock, arkiv.

Möjligt nytt PET-spårämne för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom Nya biomarkörer för Alzheimers sjukdom är ett prioriterat område för forskningen, för ökade kunskaper om sjukdomen och möjligheter till tidig diagnos. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt ett nytt spårämne vid 46

#4-5 2021

PET-avbildning som är ett viktigt diagnostiskt verktyg vid alzheimer. Studien om spårämnet BU99008 som publicerats i Molecular Psychiatry kan få betydelse för tidig identifiering av tecken på Alzheimers sjukdom.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och närmare 47 miljoner människor i världen har diagnosen, enligt Alzheimer’s Disease International (ADI).

Antalet väntas öka i takt med att vi lever allt längre.

Sjukdomen kan än så länge inte botas och orsakar lidande för både patienterna och deras anhöriga.

Sjukdomen har ett smygande förlopp och förändringarna i hjärnfunktionen börjar 10-20 år innan den kliniskt kognitiva nedgången. Därför är det viktigt att identifiera tidiga sjukdomsmarkörer. En sådan markör är astroglios som ger tidiga och snabba svar på sjukdomsutvecklingen vid Alzheimers sjukdom.

undersökt ett nytt PET-spårämne, BU99008 för mätning av astroglios som verkat lovande för Alzheimers sjukdom.

Forskarna använde hjärnvävnad från sex personer som avlidit i Alzheimers sjukdom och sju friska kontrollpersoner som avlidit av andra orsaker. Resultaten ger en bättre förståelse för BU99008-bindande egenskaper jämfört med tidigare befintliga biomarkörer för astroglios i hjärnan vid alzheimer.

Amit Kumar, forskare.

Karolinska Institutet.

Astroglios föregår tecken på alzheimer

Astrocyter är de viktigaste homeostatiska cellerna i centrala nervsystemet, CNS, med ett brett spektrum av funktioner för en optimal hjärnfunktion och homeostas, det vill säga cellernas energiförsörjning. De har också en mycket viktig roll vid sjukdom och skador på centrala nervsystemet genom den försvarsprocess som kallas reaktiv astroglios.

Agneta Nord­ berg, profes­ sor. Karolinska Institutet.

Bindningen av PET-spårämnet BU99008 visar reaktiv astroglios i olika delar av hjärnan hos en avliden patient med Alzheimers sjukdom. Färg­ skalan visar bindningens omfattning, där grön är låg, gul är mellanhög, och röd är hög bindning.

Grafik: Amit Kumar.

(Till vänster) Astrocyter i hjärnan hos en avliden patient med Alzheimers sjukdom. (Till höger) De svarta pilarna visar astrocyter som omger amy­ loidplack i hjärnan hos en avliden patient med Alzheimers sjukdom. Grafik: Amit Kumar.

Astrocyternas roll vid Alzheimers sjukdom är inte helt klarlagd men flera studier tyder på att reaktiv astroglios kan föregå flera kända och tidiga patologiska kännetecken på alzheimer, såsom amyloidplack och tau-tangle.

Därför är det viktigt för forskningen att utveckla spårämnen för astrocytsvar vid PET-avbildning, positronemissionstomografi. Idag är PET en diagnostisk teknik för att upptäcka påverkan på neuronal funktion och förekomst av amyloid i hjärnan, som den vid Alzheimers sjukdom.

PET-avbildning använder selektiva och specifika spårämnen, radioaktiva kemiska molekyler, för tidig upptäckt av patologiska tillstånd.

– Vår studie visar att BU99008 kan upptäcka reaktiv astroglios med god selektivitet och specificitet, och därmed vara ett potentiellt viktigt kliniskt PET-spårämne för reaktiv astroglios. Resultaten kan öka våra kunskaper om betydelsen av reaktiv astroglios vid Alzheimers sjukdom, säger Amit Kumar, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

– Så vitt vi kan bedöma är det första gången någon rapporterat att BU99008 kan visualisera en ökad reaktiv astroglios vid Alzheimers sjukdom jämfört med friska kontrollhjärnor. Resultatet kan få breda kliniska implikationer som även omfattar störningar vid andra hjärnsjukdomar med påverkan på astrogliafunktion, säger Agneta Nordberg, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och ansvarig för studien.

BU99008 lovande spårämne

Nu har forskare vid Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Indiana University School of Medicine i USA

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Astroglial tracer BU99008 visualizes astrogliosis and detects multiple binding sites in Alzheimer’s disease brain”. Amit Kumar, Niina A Koistinen, Mona-Lisa Malarte, Inger Nennesmo, Martin Ingelsson, Bernardino Ghetti, Laetitia Lemoine och Agneta Nordberg. Molecular Psychiatry, online 23 april 2021, doi: 10.1038/s41380-021-01101-5.

Studien finansierades av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Vetenskapsrådet, Region Stockholm-Karolinska Institutets ALF-avtal för klinisk forskning och läkarutbildning, Hjärnfonden, Alzheimerfonden, Stiftelsen för Gamla Tjänarinnor, Gun och Bertil Stohnes stiftelse, Gunvor och Josef Anérs stiftelse, Loo and Hans Osterman stiftelse för medicinsk forskning, Tore Nilsons Stiftelse, Svenska Demensförbundet Centrum för innovativ medicin (CIMED) på Karolinska Institutet, Stockholm Region. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

#4-5 2021

47

”Det finns sedan länge en rad av studier som framhållit att vetekli har anticancerogena egenskaper och särskilt beträffande colon-/tjocktarmscancer. Ytterligare forskning har indikerat att denna skyddande effekt främst beror på kliets höga innehåll av IP6). I vävnadscellstudier och experimentella djurstudier har IP6 visat sig kunna hämma tillväxten av cancerceller vid ett flertal olika typer av cancer inkluderande cancer i tjocktarm, bröst, prostata, hud, lever, hjärna (glioblastom) samt leukemi och sarkom.

Foto: Canstock, arkiv.

Häpnadsväckande behandlingsresultat efter supplementering med inositol hexafosfat vid långt framskriden metastaserande cancersjukdom.

48

#4-5 2021

En daglig supplementering med inositolhexafosfat (IP6) i kombination med inositol ledde till fullständig klinisk och radiologisk remission hos en patient med långt framskriden metastaserande malignt melanom (stadium 4)!

Under över tre decennier har olika in vitro studier på celler och vävnader samt djurexperimentell forskning visat att IP6 (inositolhexafofat) och kombinationer av IP6 och inositol har anticancerogena effekter. Sedan ett par år har IP6 i kombination med inositol uppmärksammats alltmer inom onkologisk forskning och klinik. Detta kanske främst p.g.a. att Sharad Khurana och medarbetare vid Mayokliniken i Jacksonville (Florida) år 2019 publicerade en fallrapport med högst förvånande resultat1.

Fallrapporten från Mayokliniken i Jacksonville, Florida, beskriver en manlig 59-årig patient som tidigare behandlats för malignt melanom och som tre år senare fick återfall och då diagnosticerades med långt framgången eller metastaserande malignt melanom som graderades till Stadium IV. Patienten erbjöds därvidlag en systemisk behandling med både den senaste immunoterapin och riktad behandling. Patienten tackade dock nej till den medicinska behandlingen som Mayokliniken erbjöd! Detta trots att Mayoklinikerna utgör internationellt mycket erkända kliniker som har tillgång till de senaste och mest avancerade behandlingarna vid olika cancersjukdomar.

Patienten bestämde sig istället för att på eget bevåg dagligen supplementera med ett högt dagligt intag av ett kostillskott* med kapslar innehållande inositolhexafosfat (IP6) i kombination med ren inositol. Innehållet var 800mg IP6 och 220mg inositol per kapsel och det dagliga intaget utgjordes av 5 kapslar på morgonen och lika många på kvällen. Därmed innefattade supplementeringen totalt 8g IP6 och 2,2g inositol per dag (som jämförelse rekommenderas oftast motsvarande 2kapslar per dag som ett allmänt förebyggande och hälsobefrämjande kosttillskott).

Metastaserna hade minskat signifikant

Mayokliniken beslutade att fortsätta följa patientens hälsa och cancerstatus enlighet med deras normer. Till onkologernas förvåning så visade CT-skanningar att metastaserna hade minskat signifikant efter 6 månaders dagligt intag av nämnda kosttillskott! Påföljande CT-skanningar visade fortsatt minskad tumörbörda i bl.a. lymfkörtlar.

Patienten erhöll fullständig klinisk och radiologisk remission efter två års daglig supplementering med nämnda kombination av IP6 och inositol!

Efter ytterligare ett års eller totalt tre års supplementering med IP6 plus inositol, så var patienten fortfarande i fullständig remission eller helt fri från tecken på cancersjukdom!

Mayoklinikens läkare och forskare avslutar fallrapporten med följande tydliga sammanfattning: ”We believe that there are ample preclinical and clinical data to suggest that this nontoxic, readily available supplement should be evaluated in clinical trials for its antitumor activity. Further research is also indicated in exploring the antiproliferative and potential immune stimulating effects of the IP6 in patients with metastatic melanoma”

Introduktion av inositol och andra fosforylerade former av inositol Kemiskt utgör inositol en karbocyklisk sockeralkohol som är hälften så söt som vanligt vitt socker (sackaros). Inositol kan syntetiseras av växter och finns i rikliga mängder i många frukter, nötter och grödor*. Inositol utgör även ett nödvändigt endogent/kroppseget ämne och syntetiseras i olika vävnader, främst njurarna (uppskattningsvis ett par gram per dygn), från glukos i en process som bl.a. kräver magnesium.­ Det finns i hela kroppen men nivåerna är högst i hjärnan. Inositol förekommer i nio olika isomerer. Den i kroppsvävnaderna dominerande och mest kemiskt stabila formen utgörs av isomeren myoinositol. I dagligt tal är därför inositol synonymt med myoinositol.

Inositol klassificerades från början som ett B-vitamin (vitamin B8), men sedan man upptäckte att det i hög utsträckning syntetiseras i kroppen så räknas det inte längre som ett vitamin.Inositol ingår som en oundgänglig strukturell komponent i fosfolipiden fosfatidylinositol som i sig utgör en nödvändig strukturell del i våra cellmembran. Fosfolipider är sammansatt av glycerol, två fettsyror och fosfor. I andra typer av för alla cellmembran nödvändiga fosfolipider krävs kolin, serin eller e ­ tanolamin som strukturella komponenter istället för inositol.

Cellmembranens fosfatidylinositol utgör även en reservoar för inositol som vid behov kan frisättas samt genom olika enzymer fosforyleras med en upp till sex fosfatatomer (= IP6 eller inositolhexafosfat) till olika ”secondary messengers” eller ämnen som förmedlar signalöverföring som svar på olika ”primary messengers” som kan utgöras av bl.a. hormoner och neurotransmittorer. Inositol och dess fosforylerade former har därigenom alltså visat sig medverka i en mångfald biokemiska processer som bl.a. deltar i genreglering, kolesterol- och insulinomsättning samt den intracellulära kontrollen av kalcium.

I många frukter förekommer inositol i fri icke-fosforlylerad­ form men i många andra vegetabilier, fr.a. fullkornsprodukter, baljväxter, nötter och frön, även till stor del i form av inositolhexafosfat (IP6) som även i dagligt tal även kallas fytinsyra. I växter utgör IP6 en energidepå samt en reservoar till fosfor och inositol.

IP6 är den fullt fosforylerade formen av inositol som i våra kroppar har flera nödvändiga cellulära signalfunktioner samt som genom enzymer även kan defosforyleras till andra former av viktiga signalämnen (IP 1-5) i vävnaderna.

IP6 eller fytinsyra bildar lätt olösliga komplex med främst järn, zink, koppar, magnesium och kalcium. Detta gör att ­mineralerna får en betydligt lägre eller ingen biotillgänglighet i tarmkanalen. En ensidig kost med mycket fullkornsprodukter, baljväxter, frön och kli samt därigenom höga halter av IP6 kan därför avsevärt öka risken för brister på nämnda essentiella mineraler.

Fosfor och inositol i form av fytinsyra anses ofta allmänt att inte vara biotillgängligt (kan tas upp i tarmen) hos människa och däggdjur. Det är däremot välkänt att idisslare enkelt kan digerera eller desfosforylera fytinsyra genom enzymer ­(fytaser) som syntetiseras hos idisslares tarmflora. Det går till viss del att minska mängden fytinsyra i födan genom långvarig kokning och mer effektivt genom blötläggning i sur miljö och mjölsyrafermentering exempelvis genom att baka surdegsbröd. Man har inte kunnat faställa något absolut behov av inositol hos människa, flera djurarter tycks dock vara beroende av inositol i födan. Liksom vid brist på kolin så har djur drabbats av fettlever i samband med låga intag av inositol. #4-5 2021

49

”Det bör dock betonas att IP6 lätt bildar starka komplex med olika essentiella mineraler (främst järn, zink, magnesium och kalcium) som har låg biotillgänglighet i tarmen och därför kan bidra till utvecklingen av brister på dessa mineraler. Detta i synnerhet vid ensidig kost med mycket IP6 via exempelvis fullkornsprodukter, frön, nötter och vetekli. Kosttillskott med IP6 bör därför helst intas mellan dagens större måltider”. Foto: Canstock, arkiv.

*Kosttillskottet IP6 Oro (www.cienporciennatural.com) eller IP6Pro (www.revivabio.se) innehåller 800mg IP6 och 220mg inositol per kapsel och som hälsobefrämjande och förebyggande kosttillskott rekommenderas oftast två och upp till fyra kapslar per dag.

IP6 och antimutagena effekter

Vad fanns det då för vetenskaplig bakgrund till patientens (fallrapporten ovan) beslut att använda IP6 i kombination med inositol som behandlingsalternativ vid sin svåra cancersjukdom?

IP6 eller fytinsyra finns i många grönsaker och spannmål samt förekommer särskilt rikligt i vetekli. Det finns sedan länge en rad av studier som framhållit att vetekli har anticancerogena egenskaper och särskilt beträffande colon-/tjocktarmscancer2-6. Ytterligare forskning har indikerat att denna skyddande effekt främst beror på kliets höga innehåll av IP67-11.

I vävnadscellstudier och experimentella djurstudier har IP6 visat sig kunna hämma tillväxten av cancerceller vid ett flertal olika typer av cancer inkluderande cancer i tjocktarm, bröst, prostata, hud, lever, hjärna (glioblastom) samt leukemi och sarkom12-17.

Omfattande forskning har visat flera olika biokemiska mekanismer som kan förklara de uttalade anticancerogena effekter som IP6 visat i in vitro studier på celler och vävnadskulturer samt vid olika typer av djurexperimentella studier. Det handlar om reglering av immunförsvar, gener, angiogenes och antioxidativt försvar.

50

#4-5 2021

IP6 och Gener

Genom att påverka signalöverföring har IP6 visat sig medverka i regleringen av tumör supressor gener och cellcykel regulatoriska gener19. Något som kan påverka/ öka celldifferentiering hos maligna celler så att de börjar anta formen av mer normala fenotyper15,19.

En inom forskningen välkänd gen som kan skydda mot utvecklingen av maligniteter kallas för p53 tumor suppressor gene. Tidig forskning visade att IP6 kan uppreglera eller förstärka uttrycket hos denna anticancergen parallellt med att utrycket även visades uppregleras hos en annan tumor supressor gene eller anticancergen, med det ”knepiga”namnet p21 WAF1/Cip120. IP6 har vidare visats ge signaler som påverkar cellcykeln/celldelningen på ett sätt som leder till antiproliferativa effekter eller minskad spridning hos tumörceller21.

IP6 och angiogenes

Angiogenes är de processer i kroppen som leder till nybildning av blodkärl från befintliga kärl. Angionesen ger tillväxt av de små blodkärlen vid exempelvis sårläkning och konditionsträning. Angiogenes förekommer också vid flera sjukdomstillstånd, exempelvis vid vår vanligaste hjärt-kärlsjukdom eller ateroskleros. Det är även en nödvändighet för tillväxten och spridningen av maligna tumörer. I sammanhanget visade tidig forskning att IP6 kan hejda tumörangiogenes genom att hämma tillväxtfaktorer hos fibroblaster. Något som därmed kan hindra tumörers tillväxt och spridning22.

IP6 och Immunförsvar

IP6 och Antioxidativt försvar

IP6 och dess intracellulärt defosforylerade former (IP 1-5) har visats kunna öka NK-cellers (Natural Killer cells) förmåga att fagocytera främmande inkräktare och cancerceller. Detta förstärker vävnadernas immunrespons mot nybildade cancerceller18.

IP6 utgör en stark kelerande antioxidant. När IP6 binder fritt järn hindras järn från att ingå i den inom kemin välkända s.k. Fenton reaktionen som genererar hydroxylradikalen, den av alla mest celltoxiska oxidativa typen av fria syreradikal, som kan skada alla delar av

Forskningsresultat visar att IP6 kan tas upp hos djur och människor Inositolfosfater förekommer allestädes i våra vävnadsceller och det som finns rikligast av är just IP6.

Denna (även IP 1-5) syntetiseras intracellulärt genom att inositol ”byggs på” med fosfor. IP6 har många funktioner och deltar bl.a. i reparationsprocesser av vårt genmaterial eller DNA samt deltar i transporten av mRNA från cellkärnan till cytoplasmans ribosomer.

IP6 är ett essentiellt eller oundgängligt ämne för våra vävnadsceller. Om vi teoretiskt antar en situation där nivåerna av IP6 är för lågt och/eller att det cellulära behovet blivit så stort att den endogena syntesen av IP6 i vävnaderna inte räcker till. Kan vi då göra något för att öka kroppsnivåerna av IP6? Ja, i motsats till den ofta allmänna uppfattningen att peroralt tillfört IP6 inte är biotillgängligt, så finns det faktiskt sedan ett ­­ par decennier forskningsresultat på både djur (K. Sakamoto et al 1993) och människa (F. Grasses et al 2000, F. Grases et al 2001) som tydligt pekar på att IP6 har viss biotillgänglighet eller kan tas upp i tarmen.

Resultaten från en klinisk studie visade bl.a. att en grupp försökspersoner som intog en kost som var fattig­på IP6 hade en nära fyra gånger lägre halt i blodplasma (0.07 +/- 0.01mg/l) i jämförelse med en grupp som fick en kost med ordinärt IP6 innehåll (0.26+/- 0.03mg/l). Halterna av IP6 i blodplasma korrelerade också signifikant till IP6-halterna i urin. Efter det att gruppen som fått IP6 fattig föda fick börja äta föda med ordinärt IP6 innehåll, så tog det drygt två veckor till blodplasma halterna normaliserats eller nästan fyrdubblats.

När försökspersoner med IP6 fattig föda intog en enstaka dos IP6 (1000mg) genom kosttillskott, så kunde man påvisa en relativt låg men ändå betydande biotillgänglighet med den högsta blodplasmakoncentrationen efter ungefär fyra timmar.

våra vävnadsceller inklusive vårt känsliga nukleära och mitokondriella genetiska material. Genom att minska bildningen av hydroxylradikaler och därigenom även belastningen av andra kemiskt reaktiva oxidativa former av syre, så kan IP6 minska risken för cancerogena processer27. IP6 kan även kelera eller starkt kemiskt binda andra divalenta katjoner, bl.a. magnesium och zink (som annars kan befrämja befintlig tumörtillväxt). Denna kelering har också föreslagits kunna bidra till minskad tillväxt hos tumörceller11.

klinisk pilotstudie rapporterat att sådan användning av IP6 plus inositol minskade biverkningarna av kemoterapi och på betydande sätt bevarade livskvaliteten hos patienter med bröstcancer27.

En senare reviewartikel också framhållit att supplementering med IP6 och inositol kan förbättra livskvaliteten hos patienter med bröstcancer som genomgår kemoterapi26. Frånsett fallrapporten från Mayokliniken (se ovan) så finns det ännu ingen kontrollerad studie där patienter enbart behandlats med IP6 plus inositol.

IP6 i kombination med inositol

IP6 och säkerhet

Professor Ivana Vucenik vid University of Maryland School of Medicine har under flera decennier varit en internationellt tongivande forskare inom forskningen om IP6 och haft stort fokus på dess cancerhämmande effekter. Hon har inte minst lett betydande forskning där man visat att IP6 redan starka cancerhämmande effekter förstärks ytterligare när IP6 kombineras med ren inositol.

Icke fosforylerad inositol har också visats ha vissa om än svagare anticancereffekter vid studier på bröst-, mjukvävnads- och lungcancerceller. Viktigare är att inositol visat sig ytterligare förstärka de cancerhämmande effekterna hos IP6 vid vävnads- och djur studier på kolon, bröstcancer och lungcancer23-25. Utifrån bl.a. denna forskning anses en kombination av IP6 och inositol utgöra förstahandsvalet i samband med kliniska studier.

Inositolhexafosfat (IP6) eller fytinsyra är ett vanligt förekommande ämne i födan. Den amerikanska myndigheten Food and Drug Administration eller FDA (motsvarar en kombination av Livsmedels- och Läkemedelsverket) har klassificerat IP6 som GRAS eller ett ämne som är ”Generally Recognized As Safe” och det har funnits i kosttillskott sedan ett par decennier.

I samband med IP6 och inositols visade anticancerogena egenskaper har det framhållits att det handlar om naturliga endogena ämnen som är säkra och biverkningsfria att använda samt att de inte påverkar normala celler negativt. Vidare att de agerar synergistiskt med kemoterapi och påverkar alla ”principal pathways” för utvecklingen av cancer27 eller ”hallmarks of cancer”28.

Det bör dock betonas att IP6 lätt bildar starka komplex med olika essentiella mineraler (främst järn, zink, magnesium och kalcium) som har låg biotillgänglighet i tarmen och därför kan bidra till utvecklingen av brister på dessa mineraler. Detta i synnerhet vid ensidig kost med mycket IP6 via exempelvis fullkornsprodukter, frön, nötter och vetekli. Kosttillskott med IP6 bör därför helst intas mellan dagens större måltider.

Det finns även några äldre motsägande experimentella djurstudier som rapporterat att IP6 i form av natrium

IP6 och kliniska studier

Det ännu finns inga publicerade kliniska studier utifrån vilka man kan dra några slutsatser rörande IP6 och dess anticancerogena effekter. I det fåtal begränsade kliniska cancerstudier som finns så har IP6 med inositol enbart använts som tilläggsterapi till kemoterapi. Flera mindre studier har rapporterat att IP6 plus inositol lindrar biverkningar av cytostatika. Exempelvis har en randomiserad

#4-5 2021

51

salt (natriumfytat) kan befrämja papillom i urinblåsan hos försöksdjur (råttor) som utsatts för en kombination av cancerogena ämnen initierar och leder till utveckling av papillom urinblåsan29,30. Det ska betonas att IP6 inte initierade eller ”lade grunden” till utvecklingen av papillomen, utan ”endast” befrämjade/promotade denna.

Vid fortsatta studier använde man IP6 i form av tre olika salter; natriumsalt, kaliumsalt och magnesiumsalt. Det visade sig då att det endast var natriumsaltet som befrämjade papillomtillväxt i urinblåsan31. Kalium- och magnesiumsaltet visade således inga papillomtillväxt befrämjande effekter hos djur som utsatt för cancerogena ämnen.

Dessa djurstudier är svårbedömda och det går knappast att dra några närmare slutsatser utifrån dessa.

Gällande klinisk forskning med IP6 och inositol så är det angeläget att först eller snarast starta upp kliniska Fas 1 studier för att få mer kunskap rörande doseringar, effekter, biverkningar och säkerhet.

anticancerogena effekter vid ett flertal olika former av cancer. Resultaten från ett fåtal publicerade kliniska studier är intressanta men dessa studier har varit för små och bristfälliga i sin design (utgjort tilläggsbehandlingar i samband traditionell medicinsk behandling) för att kunna dra några slutsatser om IP6 och anticancerogena effekter på människa.

Fallrapporten från Mayokliniken där en patient med metastaserande malingt melanom (utan någon medicinsk behandling) erhöll fullständig klinisk och radiologisk remission efter två års daglig supplementering med IP6 och inositol, har ytterligare ökat intresset för klinisk forskning med denna kombination vid behandling av olika cancer.

Det känns särskilt angeläget med klinisk forskning i form av Fas 1 och Fas 2 studier.

Konklusion

En mångfald olika typer av publicerade vävnads- och djurstudier har visat att IP6 har kraftfulla signifikanta

MAGNUS NYLANDER

Referenser 1. Khurana S et al. Inositol hexaphosphate plus inositol induced complete remission in stage IV melanoma: a case report. Melanoma Research 2019, 00:000-000.

2. Graf E & Eaton JW. Dietarysuppression of colonic cancer. Fiber or phytate? Cancer 1985;18(3):156-163.

3. Alabaster O et al. Dietary fiber and chemoprotective modulation of coloncarcinogenesis. Mutat Res 1996;350(1):185-197.

4. Jenab M & Thomson LU. The influence of phytic acid in wheat branon early biomarkers of colon cancerogenesis. Carcinogenesis 1998;19(6):1087-1092.

5. Reddy BS. Prevention of colon carcinogenesis by components of dietary fiber. Anticancer Res 1999.

6. Ferguson LR & Harris PJ. Protection against cancer by wheat bran: role of dietary fibre and phytochemicals M . Eur JCancer Prev 1999;8(1):17-25.

7. Challa et al. Interactive suppression of aberrant crypt foci induced by azoxymethane in rat colon by phytic acid and freen tea. Carcinogenesis 1997;18(10):2023-2026.

8. Jariwalla RJ. Inositol hexaphosphate (IP6) as an anti-neoplastic and lipid-lowering agent. Anticancer Res 1999;19(5A):36993702.

9. Owen RW et al. Phytate, reactive oxygen species and colorectal cancer. Eur J Cancer Prev 1998;7(suppl 2):41-54.

10. Reddy BS et al. Preventive potential of wheat branfractions against experimental colon carcinogenesis: implications for human colon cancer prevention. Cancer Res 2000;60(17):4792-4797.

11. Urbano G et al. The role of phytic acid in legumes: antinutrient or beneficial function? J Physiol Biochem 2000;56(3):283294.

12. Shamsuddin & Vucenic I. Mammary tumor inhibition by IP6: a review. Anticancer Res 1999;1985A9:3671-3674.

13. Jenab M & ThomsonLU. Phytic acid in wheat bran affect colon morphology, cell differentiation and apoptosis. Carcinogenesis 2000;21(8):1547-1552.

14. Vucenic I et al. IP6 in treatment of liver cancer.II. Intra-tumoral injection of IP6 regresses pre-existing human liver cancer xenotransplanted in nude mice. Anticancer res1998;18(6A):4091-4096.

15. Shamsuddin AM & Yang GY. Inositol hexaphophate inhibits growth and induces differentiation of PC-3 human prostate cancer cells. Carcinogenesis 1995;16(8):1975-1979.

16. Vucenic I et al. Novel anticancer function of inositol hexaphosphate inhibition of human rhabdomyosarcoma in vitro and in vivo. Anticancer Res 1998;18(3A):1377-1384.

17. Bode AM & Dong Z. Signaltransduction pathways: targets for chemoprevention of skin cancer. Lancet Oncol 2000;1:181-188.

18. Baten A et al. Inositol-phosphate-induced enhancement of natural killer cell activity correlates with tumor suppression. Carcinogenesis 1989;10(9):1595-1598.

19. Shamsuddin AM et al. IP6: a novel anti-cancer agent. Life Sci 1997;61(4):343-354.

20. Saied IT & Shamsuddin AM. Up-regulation of the tumor suppressor gene p53 and WAF1 gene expression by IP6 in HT-29 human colon carcinoma cell line. Anticancer Res 1998;18(3A):1479-1484.

21. El-Sherbiny YM et al. G0/GI arrest and S phase inhibition of human cancer cell lines by inositol hexaphosphate (IP6). Anticancer res 2001;21(4A):2393-2403.

22. Morrison RS et al. Inositolhexakiphosphate (InsIP6): an antagonist of fibroblst growth factor receptor binding and activity. In vitro Cell Dev Biol Anim 1994;30A(11):783-789.

23. Vucenic I & Shamsuddin AM. Cancer inhibition by inositol hexaphophate (IP6) and inositol: From laboratory to clinic.J Nutr 2003;133:37788-37848.

24. Vucenic I & Shamsuddin AM. Protection against cancer by dietary IP6 and inositol. Nutr Cancer 2006;55:109-125.

25. Vucenic I & Stains J. Cancer preventive and therapeutic properties of IP6: efficacy and mechanisms. Period Biol 2010;1126.2:451-458.

26. Verna R et al. Reduced burden of chemotherapy side-effects in patients receiving inositol hexaphosphate alone or in association with myoinositol. Cancer Stud Ther 2018;3:1-5.

27. Vucenic I. Anticancer properties of inositol hexaphosphate and inositol: An overview. J Nutr Sci Vitaminol 2019;65:818-822.

28. Hanahan D& Weinberg RA. Hallmarks of cancer:the next generation. Cell 2011;144:646-674.

29. Hirose et al. Modifying effects of the naturally occurring antioxidants gamma-oryzanol, phytic acid, tannic acid and ntritriacontane-16, 18-dione in a rat wide-spectrum organ carcinogenesis model. Carcinogenesis 1991;12(10):1917-1921.

30. Hirose et al.Modifying effects of phytic acid and gamma-oryzanol on the promotion stage of rat carcinogenesis. Anticancer Res 1999;19(5A):3665-3670.

31. Takaba K et al. Modification of N-butyl-N-(4hydroxybutyl)nitrosamine initiated urinary bladder carcinogenesis in rats by phytic acid and its salts. Food Chem Toxicol 1994;32(6):499-503.

52

#4-5 2021

Ingår i det fria vårdvalet.

Patientavgift och frikort gäller.

Tar du Alfuzosin / Finasterid?

Har du fått information om alternativet?

Bara i Sverige är det fler

än 300.000 män som söker vård för sina besvär och fler än 207.000 som dagligen tar läkemedel mot sina symtom av en godartad förstorad prostata (BPH).

Sonny Schelin, urolog vid Specialistläkargruppen i Kalmar, anser att det här är en bortglömd patientgrupp. Om de söker hjälp, så hänvisas de oftast till läkemedel eller katetrar. Vid läkemedelsbehandling är biverkningarna såsom trötthet, yrsel och minskad sexlust vanliga.

– Jag kan inte förstå varför många läkare gör på det viset när vi kan erbjuda patienterna en effektiv behandling. Enligt lag är det sjukvårdens plikt att informera om alternativen och ge patienten rätt att välja den behandling som han föredrar.

CoreTherm®- Modern behandling för godartad prostataförstoring Kräver ingen operation Ca 10 minuters behandling Snabb, säker och effektiv Erbjuds på 17 st. kliniker i Sverige

Dag Sandblom, urolog vid Capio Urologi Solna, som sedan augusti 2020 erbjuder värmebehandling med CoreTherm®, menar att även om BPH inte innebär livsfara, innebär den ofta en kraftigt försämrad livskvalitet för många medelålders och äldre män.

”Många skulle efterfråga den här behandlingen – Om de visste om den” – Vi vill kunna behandla alla behövande patienter med rimlig väntetid, var än de bor i landet.”, avslutar Dag Sandblom.

Kontakta oss för mer information: Sonny Schelin

Dag Sandblom

www.coretherm.se

info@prostalund.com

Tel. 046-12 09 04

ProstaLund

#4-5 2021 M-2021-014SE/1

53

Undersökningen omfattade alla patienter bedömda på akutmottagningen mellan maj 2016 och december 2017, totalt 18 684 individer. Alla patienter följdes upp i Dödsorsaksregistret. Resultaten visade att både suicidtankar och suicidalt beteende var vanligt bland det stora antalet undersökta patienter. Foto: Canstock, arkiv.

54

#4-5 2021

Screening på akutmottagning kan förutsäga suicidrisk Forskare vid Centrum för psykiatriforskning på Karolinska Institutet har i en stor studie utvärderat ett instrument för screening av självmordsrisk i samband med besök på psykiatrisk akutmottagning. Forskarna fann en koppling mellan screeningresultatet och risk för självmord kort tid efter akutbesöket. Studien har publicerats i tidskriften Psychological Medicine.

Screening av suicidrisk genomförs rutinmässigt på psykiatriska akutmottagningar men det finns få studier som har kunnat påvisa tillförlitliga samband mellan screeningresultat och framtida suicid (självmord). En förkortad version av skattningsinstrumentet C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale) har nu utvärderats på Norra Stockholms psykiatris akutmottagning, en av landets största psykiatriska akutmottagningar. Ökad risk kort tid efter akutbesöket

Undersökningen omfattade alla patienter bedömda på akutmottagningen mellan maj 2016 och december 2017, totalt 18 684 individer. Alla patienter följdes upp i Dödsorsaksregistret. Resultaten visade att både suicidtankar och suicidalt beteende var vanligt bland det stora antalet undersökta patienter. Dödsönskan eller suicidtankar hade funnits senaste månaden hos mer än hälften av alla patienter vid akutbedömningen. 16 procent hade redan före akutbesöket gjort ett faktiskt eller avbrutet suicidförsök. 107 patienter dog i suicid under det första året av uppföljning.

Höga poäng i screeningen var kopplat till en fyrfaldigt ökad risk att dö i suicid inom en vecka. I faktiska antal hade 7 av 13 och 16 av 30 patienter som dog till följd av suicid inom en vecka respektive en månad blivit skattade med poäng på eller över den poänggräns som visat sig ge högst sensitivitet och specificitet.

– Detta är en av få studier som har kunnat påvisa samband mellan resultat i screening och faktiska suicid redan inom mycket kort tid efter akutbesöket, säger studiens försteförfattare Johan Bjureberg, legitimerad psykolog och forskare vid Centrum för psykiatriforskning, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Johan Bjure­ berg, legitime­ rad psykolog och forskare.

Foto: Lena Lindblad.

Kan vara av värde på akutmottagning

Resultaten innebär enligt forskarna att C-SSRS på gruppnivå, med felmarginal, kan förutsäga vilka som har förhöjd risk att dö i suicid inom en vecka och en månad efter akutbesök.

– Screeningmetoden kan alltså vara av värde i bedömning av patienter som kommer till psykiatriska akutmottagningar. Den kan utgöra ett underlag inför den kliniska suicidriskbedömning som följs upp i omhändertagande och behandling, säger studiens sisteförfattare Bo Runeson, överläkare vid Norra Stockholms psykiatri och professor vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet.

Bo Runesson, överläkare och professor.

Foto: Ulf Sir­ born.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation “Columbia-Suicide Severity Rating Scale Screen Version: initial screening for suicide risk in a psychiatric emergency department”. Bjureberg J, Dahlin M, Carlborg A, Edberg H, Haglund A, Runeson B. Psychological Medicine, online 26 mars 2021, doi: 10.1017/S0033291721000751.

Forskningen finansierades av Region Stockholm (ALF-medel) samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Inga potentiella intressekonflikter uppges i artikeln.

#4-5 2021

55

”Forskningsresultaten innebär att man nu kan rekommendera mikrovågsbehandling, som utförs i lokalbedövning under cirka 10 minuter även på de allra största prostatakörtlarna, och därmed undvika riskfyllda operationer” Bilden: The Schelin Catheter. An injection device constructed as a Tiemann catheter with a ball tip and a Foley balloon to keep it in place, anchoring it at the bladder neck for precise injections via the movable injection needle.

Foto: ProstaLund AB

Mikrovågsterapi – en framgångsrik snabb behandling vid godartad prostataförstoring 56

#4-5 2021

Godartad prostataförstoring är vanligt bland medelålders och äldre män och kan medföra lätta till svåra besvär med att kissa. Orsaken är ofta att den förstorade prostatan hindrar urinflödet. Lite beroende på graden av besvär från förstoringen kan männen få behandling med läkemedel, bli opererade eller behandlas med mikrovågor. Godartad prostataförstoring ökar inte risken för prostatacancer, men man kan ha båda tillstånden samtidigt.

Den klassiska behandlingen är – transuretral (via urinröret) resektion av prostata (TURP), en operation där man hyvlar bort prostatavävnaden med ett instrument som förs in i urinröret. Metoden har använts i decennier och med goda resultat, och betraktas som standardmetod över hela världen. Vanligen anser man att TURP kan användas på körtlar som är måttligt förstorade och att andra alternativ bör användas på de allra minsta, respektive största körtlarna.

– Min forskning handlar om behandling av godartad prostataförstoring. Männen har ofta problem som påverkar vardagen påtagligt och de lider i det tysta, trots att det finns bra hjälp att få, säger Fredrik Stenmark, specialist i kirurgi och urologi. Han jobbar som överläkare på kirurgkliniken i Kalmar, och är sedan drygt fyra år tillbaka verksamhetschef där.

Mikrovågsbehandling, i detta fall kallad transuretral mikrovågsterapi (TUMT), är ett alternativ till TURP. TUMT kan enkelt utföras i samband med ett besök på en specialiserad urologisk öppenvårdsmottagning och metoden utförs under lokalbedövning.

– En modern och utvecklad form av TUMT, är mikrovågsbehandlingen - CoreTherm2. Innan behandling får patienten injektioner med lokalbedövning (mepivakain) och adrenalin (MA), detta benämns då som the CoreTherm Concept. Det övergripande syftet med min avhandling var att utvärdera och utveckla just dessa två behandlingsmetoder, TURP och avancerad TUMT (the CoreTherm Concept).

Mikrovågor förenklar och förkortar behandlingen även vid samsjuklighet

– Studierna som ingår i min avhandling har givit ett underlag för förenklad behandling med mikrovågor.

Resultaten visar också att man kan behandla stora prostatakörtlar med mikrovågsbehandling, med utmärkta resultat på lång sikt. Endast cirka 10 procent av patienterna behövde ombehandlas med operation, medeluppföljningstiden var 10 år.

Forskningsresultaten innebär att man nu kan rekommendera mikrovågsbehandling, som utförs i lokalbedövning under cirka 10 minuter även på de allra största prostatakörtlarna, och därmed undvika riskfyllda operationer. Mikrovågsbehandling kan alltså utföras

Mikrovågsbehandling, i detta fall kallad transuretral mikrovågsterapi (TUMT), är ett alternativ till TURP. TUMT kan enkelt utföras i samband med ett besök på en specialiserad urologisk öppenvårdsmottagning­ och metoden utförs under ­lokalbedövning.

Foto: ProstaLund AB

oavsett storlek på prostatakörteln och är även lämplig för patienter med andra sjukdomar och blodförtunnande medicinering. Metoden innebär också att man kan hjälpa patienter som annars inte skulle kunna botas, då operationer i många fall medför alltför stora risker.

Injektion med lokalbedövning och adrenalin förbättrar resultaten även vid TURP

– Vi genomförde även en studie där injektioner med lokalbedövning och adrenalin gavs i samband med traditionell hyvling av prostatan, TURP. Slutsatsen i den studien var att man kunde avlägsna mer prostatavävnad om man gav dessa injektioner. Vi såg däremot ingen stor skillnad vad det gäller blödningar, men troligen tillräcklig minskning av blödningar för att kunna operera bort mer vävnad. Det är möjligt att injektioner med adrenalin kan vara en tilläggsåtgärd vid TURP i framtiden.

Fredrik Stenmark valde detta forskningsfältet för att besvären är vanliga och drabbar nästan alla män, förr eller senare.

– Jag arbetar regelbundet med urologisk mottagning, behandlar och opererar patienter med olika urologiska problem eller sjukdomar, så jag möter ofta dessa män.

Mitt forskningsfält innebär en utveckling av behandlingsmetoderna TUMT och TURP och därigenom kan vården förbättras och livskvalitén öka för denna patientgrupp. Det är även så att mitt perspektiv som verksamhetschef gör att jag anser att TUMT bör kunna erbjudas fler patienter, då man sparar operationsresurser, vilket förbättrar även för andra patientgrupper. Inte minst viktigt då vi, förhoppningsvis snart, kan börja ta hand om alla patienter som står i kö efter pandemin.

Fredrik Stenmark,­ specialist i kirurgi och uro­ logi. Verksam­ hetschef och överläkare på kirurgkliniken i Kalmar.

Foto: Ann-­Katrin Stenmark.

Källa: Göteborgs universitet

Fredrik Stenmark disputerade nyligen inom ämnet urologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin.

Titel på avhandlingen: Transurethral microwave thermotherapy and transurethral resection of the prostate. Evaluation and ­development, https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/67651 1. Mer information om Godartad prostataförstoring, 1177.se 2. CoreTherm - CoreTherm®, ProstaLund AB, Lund, Sweden

#4-5 2021

57

"Den tyske fysiologen Carl Ludwig (1816-1895) tog upp Poisseuilles arbete. Ludwig var strikt reduktionistisk i sitt arbete. Det innebar bland annat att kroppens funktioner skulle mätas ‑numeriskt. Han uppfann 1847 kymografen för att mäta och registrera variationerna i blodtrycket men den kunde adapteras ­ till att registrera olika slags fysiologiska ­processer.”

Källa: Wikipedia.

58

#4-5 2021

Blodtrycksmätning och upptäckten av högt blodtryck Till läkarundersökningens standardrepertoar hör blodtrycksmätning. Den är nu enkel men vägen fram till mätbarhet och förståelse för dess innebörd krävde stor möda av forskarna.

Utvecklingen pågick huvudsakligen under 1800-talets andra hälft. Tidigare i medicinens historia var blodtryck inte något användbart begrepp. Pulstagning var däremot viktig. Den hade utvecklats till en subtil konst där tolkningen gällde egenskaper som pulsens bredd, höjd, fyllighet och jämnhet. Dessa kvaliteter kopplades till patientens tillstånd i övrigt. ”Den hårda pulsens sjukdom” omtalas i dokument från flera antika kulturer. Sannolikt rörde det sig om högt blodtryck. Som behandlingen förordades åderlåtning.1

Upptäckten och beskrivningen av blodtrycket tillskrivs den mångsidige engelske prästen och naturforskaren Stephen Hales (1677-1761). Efter studier i Cambridge blev han församlingspräst i den lilla staden Teddington väster om London. Under studietiden hade han gripits av intresse för naturvetenskap. Newtons nya matematiska fysik fascinerade honom och han tänkte sig att dess principer skulle tillämpas inom biologin. Tillsammans med en kamrat började han dissekera hundar och grodor.

De hade tagit del av Harveys lära om cirkulationen och försökte vid vivesektion av hundar mäta det tryck som hjärtat skapade i artärer och vener. Experimenten avbröts när han flyttade till Teddington, men intresset kvarstod.

Efter några års uppehåll fortsatte han experimenten på sin nya ort och gjorde ett stort antal blodtrycksstudier på djur. Flertalet var hundar men tre studier gjordes på hästar.

Det mest kända är experimentet med märren. Hales egen beskrivning innehåller följande avsnitt:

In December (1714) I caused a mare to be tied down alive on her back; she was fourteen hands high, and about fourteen years of age; had a fistula of her withers, was neither very lean nor yet lusty; having laid open the left crural artery about three inches from her belly, I inserted into it a brass pipe whose bore was one sixth of an inch in diameter ... I fixed a glass tube of nearly the same diameter which was nine feet in length: then untying the ligature of the artery, the blood rose in the tube 8 feet 3 inches perpendicular above the level of the left ventricle of the heart; ... when it was at its full height it would rise and fall at and after each pulse 2, 3, or 4 inches...

Hales anordning var en vattenmanometer (tryckmätare) och hästens blodtryck var alltså 2514 mm vatten (8 feet 3 inches=2514 mm) vilket motsvarar 186 mm Hg. Tryckvariationen utgjordes av pulstrycket, dvs skillnaden mellan systoliskt och diastoliskt tryck (över- och undertryck).

Hales nöjde sig inte med tryckmätning utan utförde en mängd andra mätningar och observationer. Bland annat mätte han ventrycket och klargjorde att skillnaden mellan artärtryck och ventryck berodde på resistansen i den perifera cirkulationen. Vidare demonstrerade han att hjärtats pumpvolym varierade med stress och fysisk ansträngning och att ett flertal substanser kunde ge utvidgning eller sammandragning av de små blodkärlen.

Hales var ivrig botanist och tog efter sina djurexperiment itu med att studera hur växter avdunstade och upptog vätska. På vinrankor mätte han savens uppåttryck med samma teknik som vid blodtrycksmätning på djuren.

Hales experiment väckte uppmärksamhet i vetenskapliga kretsar och hans anseende blev stort. År 1718 valdes han in i Royal Society och var en tid dess president. Han invaldes också som associerad medlem i den franska­ ­vetenskapsakademin. Hales betraktas som historiens första växtfysiolog.1,2,3,4 #4-5 2021

59

Kymografen består av en roterande cylinder klädd med sotat papper där en nål kopplad till ett instrument ritar in en kurva som följer det fysiologiska förlopp som ­instrumentet registrerar” Källa: Wikipedia.

Fortsatt utveckling

Fransmannen Jean Poisseuile (1797-1869) verkade i Paris som läkare, fysiolog och fysiker. För eftervärlden är han känd för sin lag om vätskors flöden. Efter att ha läst om Hales’ experiment utförde han blodtrycksmätningar på olika experimentdjur med hjälp av en kvicksilvermanometer. Resultaten presenterade han i en doktorsavhandling, som belönades med Kungliga medicinska akademins guldmedalj 1828.

Den tyske fysiologen Carl Ludwig (1816-1895) tog upp Poisseuilles arbete. Ludwig var strikt reduktionistisk i sitt arbete. Det innebar bland annat att kroppens funktioner skulle mätas numeriskt. Han uppfann 1847 kymografen för att mäta och registrera variationerna i blodtrycket men den kunde adapteras till att registrera olika slags fysiologiska processer. Kymografen består av en roterande cylinder klädd med sotat papper där en nål kopplad till ett instrument ritar in en kurva som följer det fysiologiska förlopp som instrumentet registrerar.

I detta fall var kymografen kopplad till en manometer som registrerade trycket i en öppnad artär. Ludwig konstruerade också en flödesmätare som mätte blodflödet genom artärer och vener. Ludwig var inflytelserik och hans insatser stimulerade intresset för blodtrycksmätning. Men kymografen representerade också ett steg framåt för studiet av fysiologi generellt. En kontinuerlig organisk process kunde nu registreras med en enkel mekanism.6,7 Indirekt blodtrycksmätning

År 1855 togs ett viktigt steg då den tyske fysiologen Karl 60

#4-5 2021

von Vierordt visade att blodtryck kunde mätas utan att en pulsåder behövde öppnas. Det mottryck som krävdes för att få pulsen i en artär att upphöra var detsamma som det systoliska trycket. Han anbringade en pulsmätare, sfygmometer (gr.sphugmos pulsation), mot handledens artär.

Den hade en hävstång som kunde belastas med vikter med hjälp av vilka trycket mot artären kunde beräknas.

Mätningarna blev dock inexakta och apparaturen var svårhanterlig. Vierordts metod hade ingen framgång.2,8 Etienne Jules Marey (1830-1904), fysiolog och uppfinningsrik tekniker, konstruerade en bättre blodtrycksmätare. Mottrycket skapades i en glaskammare fylld med vatten och försedd med en kvicksilvermanometer. Försökspersonen placerade sin underarm försedd med en sfygmometer i glaskammaren. Sfygmometern var länkad till en kymograf där pulsen registrerades. Vattenkammaren var kopplad till en vattenbehållare. När den höjdes, ökade trycket i vattenkammaren. På så sätt kunde det mottryck som utplånade pulsationerna och därmed motsvarade det systoliska trycket bestämmas och avläsas. Mareys konstruktion var smart.

Den fick användning i fysiologiska laboratorier men för rutinbruk var den alltför komplicerad.2,9 Nästa steg kom kring 1880 med österrikaren Karl Ritter von Basch. Som sfygmometer använde han sig av en uppblåsbar gummiblåsa fylld med vatten som trycktes mot pulsen i handleden. Trycket i vattenblåsan överfördes till ett manometerrör med kvicksilver. År 1889 modifierade Pierre Potain (1825-1901) von Bachs apparat för att göra den lättare att hantera vid en mottagning. Han ersatte vattenblåsan med luftblåsa och kvicksilvermanometern med en aneroidmanometer.2,11

Ludwigs kymograf.

Det böjda glasrörets fria ände är förbunden med en öppnad artär.

Den uppåtriktade stavens fot flyter på kvicksilverytan i röret.

På stavens topp är fästad en tunn pensel som återger stavens vertikala rörelser på den roterande cylin­ dern. Källa: Wellcome collection.

Blodtryck som sjukdom

Introduktionen av sfygmomanometern i kliniskt bruk blev omdiskuterad. Genom att använda sfygmomanometern utarmar vi våra sinnen och försvagar vår kliniska skärpa, skrev British Medical Journal i en ledare. Hos många läkare fanns dock intresset för blodtrycksmätning och pulsstudier.

Richard Bright hade i sin historiska skrift ”Rapport om medicinska fall” 1828 beskrivit njurinflammationens patologi. I en efterföljande artikel argumenterar han för att det finns ett samband mellan njursjukdom och hjärtförstoring. Han rapporterade 52 fall av hjärtförstoring utan att där fanns någon klaffskada. Hans hypotes var att njursjukdom orsakat större motstånd i de små blodkärlen och att hjärtat därför måste arbeta med ett högre blodtryck.

Flera forskande läkare beskrev under de följande årtiondena att njursjukdom medför förtjockade, stela artärer och förstoring av hjärtat. Men det redovisades också fall med artärförändringar och hjärtförstoring utan att njur-

sjukdom eller annan synlig sjukdom förelåg. Detta talade för högt blodtryck hade förelegat och antogs utgöra en generell sjuklig förändring som sannolikt orsakats av en substans i blodet eller av en tidig påverkan från njursjukdom. Alla dessa studier gjordes vid obduktion.

Med Wilhelm Helmholtz’ uppfinning av oftalmoskopet (ögonspegeln) kunde läkare se blodkärlen i ögats näthinna. Då upptäcktes kärlförändringar som var typiska för högt blodtryck även hos levande personer.

Omkring 1870 stod det klart att njursjukdom orsakar förhöjt blodtryck och hjärtförstoring. Det fanns också belägg för att högt blodtryck ensamt kunde vara orsaken till kärlskador och hjärtpåverkan, men ingen forskare hade ännu hävdat detta. De flesta lade orsaken på njurarna även om de till synes var friska.

En ung londonläkare med familjebakgrund i Indien, Frederick Akbar Mahomed (1849-1884), tog fram nya insikter. Hans första insats var att i samarbete med en klockmakare modifiera en tidigare sfygmomanograf så att den blev känsligare för pulsförändringar, mer exakt och lättare att hantera. Han använde sedan sin apparat i en serie av studier av puls och blodtryck under hela 1870-talet. Flera hundra personer ingick, olika sjukdomar och graviditet förekom bland dem. Mahomed kom fram till följande slutsatser: • Till synes helt friska individer kan ha högt blodtryck.

• Detta förhållande blir vanligare vid högre ålder.

• Långvarigt högt blodtryck är skadligt för blodkärl, njurar, hjärta och hjärna. Det kan leda till en ond cirkel där njurskadan och högt blodtryck förvärrar varandra och leder till tidig död. #4-5 2021

61

Sin doktorsavhandling 1881 ägnade Mahomed åt Brights sjukdom (njurinflammation). Där konstaterade han att njurskadorna föregicks av ett ”funktionellt stadium” karakteriserat av ett högt blodtryck. Det andra stadiet utmärktes av kroniska skador i njurarna och kärlsystemet. I det tredje var njurinflammationen ett faktum.

Mahomed kan sägas ha beskrivit essentiell blodtrycksförhöjning (förhöjning utan känd orsak) och dess effekter.

Han presumerade att sänkning av blodtrycket skulle förlänga livet och genomförde detaljerade studier av effekten av amylnitrat och glycerylnitrat på pulskurva och blodtryck. Han visade med dessa studier att blodtrycket kunde påverkas. Något medel för varaktig blodtryckssänkning fanns inte tillgång till.12 Trots Mahomeds omfattande vetenskapliga produktion med hjälp av sin sfygmomanograf lyckades han inte övertyga sina kollegor om instrumentets användbarhet.

Efter 1881 inriktade han sig på andra uppgifter. Hösten 1884 insjuknade han i tyfoidfeber, sannolikt smittad av en patient. Efter tre veckors sjukdom avled han, endast 35 år gammal. Hans arbeten om högt blodtryck och dess följder föll i glömska. Sannolikt berodde detta delvis på att det inom kort tid kom ett nytt och enklare sätt att mäta blodtryck.

Under 1880-talet kunde även ovan nämnda Ritter von Basch konstatera att personer med åderförkalkning hade högre blodtryck än friska personer. Han noterade också att blodtrycket sänktes av feber.

Blodtrycksmätning blir den praktiserande läkarens reskap

Italienaren Scipione Riva-Rocci (1863-1937) var framför allt lungläkare. Hans berömmelse vilar dock på en avgörande förbättring av sfygmomanometern. Har ersatte Potains luftblåsa med en avlång gummiblåsa som kunde lindas runt överarmen (kuff) och anslöt den till en kvicksilvermanometer. Vid blodtrycksmätning tog läkaren pulsen vid patientens handled. Först blåstes kuffen upp till ett så hårt tryck runt armen att pulsådern tillslöts. Luften i kuffen släpptes sedan långsamt ut. När blodet började passera kändes pulsen och läkaren avläste då trycket.

Riva-Rocci publicerade sin uppfinning 1896. Därmed var den mätprincip som fortfarande används etablerad.

Den kuff han använde var endast fem cm bred. Den trycktes ner djupt i överarmen vid uppblåsning och det resulterade i dålig precision vid avläsning. Detta noterades av bland andra patologiprofessorn Friedrich D. von Recklinghausen. År 1901 rekommenderade han byte av den smala kuffen mot en med 12 cm bredd. Därmed blev avläsningen säkrare.2,13 Korotkoffs metod blev rutin

Det sista steget i utvecklingen av blodtrycksmätningen togs av den ryske kirurgen N C Korotkoff. Han hade blivit intresserad av cirkulationen då han tjänstgjorde under det rysk-japanska kriget i början av 1900-talet.

Vid blodtrycksmätning började han lyssna med stetoskopet över artären vid armbågen samtidigt som han tog pulsen vid handleden. Med denna ”auskultatoriska teknik” kunde han höra ”knackljud” över artären i takt med pulsen vid handleden. När trycket i kuffen sänkts ytterligare, upphörde knackljuden. Korotkoff förstod att knackljuden uppkom när blodet stötvis passerade innanför den hårt uppblåsta kuffen vid hjärtats sammandragningar i systole (”övertrycket”) och att de upphörde då kuffen var så slapp att artären stod helt öppen och blodet strömmade utan hinder (”undertrycket”). Korotkoffs metod blev rutin och tillämpas fortfarande.

Med Riva-Roccis och Korotkoffs metoder kunde blodtrycksmätning lätt göras på läkarmottagningar och vid hembesök. Nu vidtog en långvarig diskussion om hur ett förhöjt blodtryck skulle bedömas, klassificeras och eventuellt behandlas. Men det är en annan historia.14

STIG ANDERSSON Pensionerad distriktsläkare, specialist i allmänmedicin.

Disputerad i medicinsk vetenskap.

Referenser 1. Esunge PM. From blood pressure to hypertension: the story of research. J Royal Society Medicine 1991; 84:621.

2. Booth Jeromy. A short history of blood pressure measurement. National Center for Biotechnology Information. Vol 70, Nov. 1977. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1543468/ 3. Pernow B. Första blodtrycket mättes på en häst av en präst. Läkartidningen 1998;96(6):532-33.

4. Hall W D. Stephen Hales: Theologian, Botanist, Physiologist, Discoverer of Hemodynamics. Clin,Cardiol. 1987;10:487-89.

5. Royal Society, egentligen “Royal Society of London for improving Natural Knowledge”, grundades 1660. Två år senare erhöll sällskapet ett kungligt privilegiebrev. Idag är Royal Society Storbritanniens nationella akademi för naturvetenskap. Det gör anspråk på att vara det äldsta kontinuerligt existerande lärda samfundet i världen.

6. Encyclopedia Britannica. www.britannica.com/biography/Carl-F-W-Ludwig.

7. Porter Roy. The greatest benefit to mankind, sid. 228-29. W. W, Norton & Company, New York London 1997. ISBN 0-39331980-6.

8. https://en.wikipedia.org/wiki/Karl_von_Vierordt 9. https:// en.wikipedia.org/wiki/Étienne-Jules_Marey 10. von Basch är också känd som den mexikanske kejsaren Maximilian av Habsburgs livläkare. Maximilian avrättades vid en revolution 1867 men von Basch undkom. Han förde sedan Maximilians kropp till Wien. Efter detta äventyr blev von Basch professor i Wien och adlad.

11. https:// en.wikipedia.org/wiki/Pierre_Potain 12. Cameron JS, Hicks J. Frederick Akbar Mahomed and his role in the description of hypertension at Guy’s Hospital. Kidney International 1996; 49:1488-1506. Historical Archive.

13. https:// en.wikipedia.org/wiki/Scipione_Riva-Rocci 14. Esunge PM. From blood pressure to hypertension: the history of research. J Royal Society Medicine 1991; 84:621.

62

#4-5 2021

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan.

Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil­ telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner!

Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu­ trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen­ defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer­ parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 62 kr för porto inkl moms.

TOTALT 262 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi.

Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80­talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV­produktioner. Under senare år har han även en­ gagerat sig som opinionsbildare i diet­ och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden.

Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Plats för frimärke

Pris 262 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

#4-5 2021

63

64

Midjemått inte mer träffsäkert än BMI för att fånga upp gravida som riskerar havandeskapsförgiftning #4-5 2021

Fetma är känd riskfaktor för graviditetskomplikationer såsom havandeskapsförgiftning.

En utmaning är att tidigt i graviditeten kunna identifiera och erbjuda förebyggande behandling för kvinnor i riskzonen. Enligt en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet verkar midjemått inte vara bättre markör än BMI för att förutspå havandeskapsförgiftning.

– Syftet med studien har varit att utvärdera om mätning av midjemått i början av graviditeten, tillsammans eller istället för BMI, kan vara en bättre metod för att förutse risken för havandeskapsförgiftning. Våra preliminära resultat tyder på att så inte är fallet, säger Heidrun Petursdóttir Maack, specialistläkare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet.

Fetma är en känd riskfaktor för komplikationer under graviditet såsom havandeskapsförgiftning (preeklampsi).

Cirka tre av hundra gravida drabbas, men de flesta får det i en lättare form. För vissa kan följden bli att kvinnan får för högt blodtryck och att barnet växer dåligt. Även den gravida kvinnans organ kan påverkas om blodtrycket blir för högt och det händer att barnet måste förlösas i förtid. Därför är man inom mödravård och obstetrik/ förlossningsvård observant på kvinnor med ett BMI på 30 eller mer. Heidrun Petursdóttir Maack betonar dock att flertalet kvinnor med fetma får en normal graviditet.

Minska riskerna genom förebyggande behandling

Utmaningen är därför att hitta ett bättre sätt än BMI, den metod som används idag, för att identifiera vilka av dessa kvinnor med fetma som har större risk att få graviditetskomplikationer. Om man kan fånga upp dem tidigt kan man också minska riskerna genom förebyggande behandling med Aspirin från tidig graviditet, förklarar Heidrun Petursdóttir Maack.

I studien, som pågick under åren 2015-2017, ingick alla gravida kvinnor i Uppsala som skrev in sig på mödravården. Dock exkluderades kvinnor som gjorde sen abort, hade sena missfall, tvillinggraviditeter och kvinnor där man saknade information om graviditetens utfall.

Forskarna arbetar nu med att utveckla en bättre metod, en så kallad prediktionsmodell, för att vården ska kunna erbjuda bättre behandlingar och uppföljningar under graviditet av kvinnor som har konstaterad fetma i början på sin graviditet och tillhör högriskgruppen för havandeskapsförgiftning och andra graviditetskomplikationer. De undersöker bland annat om mätningar av olika typer av fettvävnad med ultraljud kan hjälpa att hitta de kvinnor som har större risk.

Heidrun Petursdóttir Maack, specialist­ läkare och forskare.

Foto: privat.

Källa: Akademiska sjukhuset

HUR MÅR EGENTLIGEN VÅRA BARN ?

Ohälsan bland unga har ökat kraftigt under en längre tid i Sverige och har under de senaste åren fördubblats. Sverige ligger också mycket högt i en internationell jämförelse men utan att ha någon analys om varför.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 104 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 166 kr/ex (ordinarie pris 179 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Hur mår egentligen våra barn?”

Av Christian Sörlie Ekström.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 166 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#4-5 2021

65

”Om elasticiteten på grund av brist på NO avtar blir det allt svårare för hjärtat att orka pumpa fram blodet, särskilt i de tunnaste tunna kapillärerna som levererar syre till de enskilda cellerna.När kapillärer slutligen på grund av brist på NO stelnar kommer inget syre fram till dessa celler vars cellandning i brist på syre då upphör att fungera”.

Foto: Canstock, arkiv.

Varför är sjukvården ointresserad av glykokalyx?

När jag i början av mina studier på Pubmed råkat på ordet glykokalyx några gånger frågade jag sju läkare med vilka jag i rask takt stötte samman vad glykokalyx är. Till min förvåning var det bara en som hade en aning om att ”det är väl det där på insidan av blodkärlen?” De andra hade ingen aning om vad glykokalyx är trots att professor Robert Hahn redan 2016-0513 i Läkartidningen skrev ”Glykokalyx en aktiv del av endotelet” – förresten enda gången som det någonsin skrivits om glykokalyx i Läkartidningen under perioden från 1980-01-01 till 2021-05-01. Före dess existerade inte ordet glykokalyx och kände man till att blodkärlen har en hårig insida så ansågs denna inte ha någon särskild funktion annat än att som en flytbädd för blodet.

Det borde inte vara okänt för läkare att med frisk glykokalyx är sannolikheten till ett friskt liv långt upp i åldern mycket större än om glykokalyx är sjuk dvs låg, gles och kanske fläckvis helt försvunnen.

Varför det är så? Jo, därför att en frisk glykokalyx förhindrar att kolesterol, leukocyter och trombocyter kommer in till och fastnar på de underliggande endotelcel66

#4-5 2021

lerna. Därmed kan inte plaque bildas, plaque som orsakar hjärt- och kärlproblem och i många fall leder till döden.

Att en frisk glykokalyx genom sina leveranser av kväveoxid (NO) till muskelskiktet (tunica media) i blodkärlen säkerställer deras elasticitet. Om elasticiteten på grund av brist på NO avtar blir det allt svårare för hjärtat att orka pumpa fram blodet, särskilt i de tunnaste tunna kapillärerna som levererar syre till de enskilda cellerna. När kapillärer slutligen på grund av brist på NO stelnar kommer inget syre fram till dessa celler vars cellandning i brist på syre då upphör att fungera.

Detta gäller för alla celler i kroppen. De delar av kroppen, läs organ, som inte får syre kommer att fungera allt sämre i takt med att syretillförseln blir allt sämre på grund av stelnade kapillärer.

I takt med att glykokalyx blir allt glesare och lägre uppkommer massor av sjukdomssymptom på grund av att tunica media får allt mindre leveranser av NO. Detta i sin tur betyder att de kapillärer som ska leverera syre till cellerna stelnar och allt mindre syre når in i cellerna för cellandning och energiproduktion (ATP). Har inte allmänläkarna förstått detta? eller ögonläkarna? eller ÖNH-läkarna? eller njurläkarna? eller lungläkarna? eller reumatologerna? eller hudläkarna osv. Undervisas inte blivande läkare om detta?

Frisk glykokalyx ger dig långt och friskt liv Här ser vi rakt in i ett blodkärl med en förstoring till höger.

Det som ses kan liknas vid en heltäckningsmatta. Så länge du ser till att din ”heltäckningsmatta” dvs din glykokalyx ser ut så här så har du maximalt goda förutsättningar att få leva ett långt och friskt liv. Om du däremot missköter din glykokalyx, så att den blir tunnare och glesare och försvinner fläckvis, då kan du räkna med att få några av de problem och sjukdomar vilka för så många numera dyker upp när de blir äldre och gör livet svårt att leva. Det kan vara hjärt- och kärlproblem, njurproblem, synproblem, hörselproblem, minnesproblem, balansproblem, vattenkastningsproblem, hudproblem, ont både här och där m.fl. livskvalitetsnedsättande problem varav några till och med kan komma att förkorta ditt liv.

Så här kan skadad glykokalyx se ut: Jämför med bilderna ovanför. Se hur glykokalyx försvunnit.

Mina fleråriga studier av glykokalyx på Pubmed har fått mig att förstå att det finns tre sätt för glykokalyx att skadas och förstöras – två snabba och ett långsamt sätt: 1. U nder många år har vi vetat att sepsis (som förr i tiden kallades för blodförgiftning) snabbt förstör blodkärlen och i sin förlängning organ såsom njurar, lungor, hjärta, ögon osv. Så småningom kom man fram till att det inte vara hela kärlväggen som skadas av de bakterier som orsakar sepsis utan det som man då trodde var blodkärlens insida mot blodet, endotelcellerna. Sakta men säkert kan man i litteraturen se att man börjat förstå att det är den håriga ”heltäckningsmattan”, glykokalyx, som skadas och därmed får NO-leveranserna till tunica media att avta och slutligen helt upphöra. När inga röda blodkroppar längre kan ta sig fram i de nu stela tunnaste tunna kapillärerna så får inte heller cellerna några leveranser av syre till sin cellandning och tillverkningen av ATP rasar. Detta följs av sviktande organ osv.

2. Sedan mars i fjol har vi levt med SARS-CoV2 (covid-19) och sedan en tid tillbaka läser man i rapport efter rapport i Pubmed hur sjukdomssymptomen påminner om de man får vid sepsis. Detta innebär troligen att corona-sars2 viruset skadar glykokalyx på samma snabba sätt som bakterier gör vid sepsis.

3. Det långsamma sättet att skada sin glykokalyx pågår under många år under vilken tid man äter alldeles för mycket socker och mjölmat, vilket innebär att man lever med alltför mycket socker i blodet. Detta skadar glykokalyx – sakta men säkert även om du ännu inte fått diagnosen diabetes2. Ofta är det när man kommit upp till pensionsåldern och senare som symptomen ger sig till känna i form av att rörlighe-

ten minskar, stelheten gör sig påmind, man får ont både här och där i kroppen, det gör ont i benen, man får svårt att andas, man får känningar från hjärtat, synen försämras på olika sätt, man får sår som tar längre tid att läka, muskelstyrkan avtar osv.

Tro nu inte att en förstörd glykokalyx betyder att inget finns att göra för att bli av med dessa som vi tror oundvikliga åldersproblem. Det finns mycket som tyder på att man kan få en av långvarigt socker-, mjöl- och stärkelsemissbruk förstörd glykokalyx att växa sig frisk igen.

För mig tog det ungefär 18 månader att bli av med min spasmangina (kärlkramp med helt rena kranskärl) och mitt förmaksflimmer efter det att jag slutat äta socker-, mjöl- och stärkelsemat och dricka söta drycker inklusive en jobbig period som konvalescent efter en knäplastik och smärtlindring med Cox-2-hämmare som orsakade hjärtsvikt. Det har nu gått mer än två år sedan min spasmangina och mitt förmaksflimmer försvann.

Så svaret på min fråga i rubriken är att det finns läkare som inte har en aning om att vi har en glykokalyx och än mindre känner de till hur den genom felaktig kost sakta men säkert förstörs och minskar sina leveranser av kväveoxid (NO) till kärlväggarnas muskelskikt (tunica media), vilket då tappar sin elasticitet. Med stela kapillärer orkar inte hjärtat pumpa fram röda blodkroppar med syre till cellerna vars cellandning därmed upphör. När då cellen börjar tillverka energi (ATP) med sin andra metod, jäsning, så bildas restprodukten mjölksyra som sänker pH-värdet till sur nivå. På detta reagerar nervändarna, vilket du känner som smärta.

LASSE BLOMDAHL Halmstad flowervalley39@telia.com #4-5 2021

67

Nytt läkemedel godkänt för behandling av prostatacancer NUBEQA® (darolutamid) ingår i läkemedelsförmånerna från och med den 1 maj 2021 för behandling av män med högrisk icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer.

ISverige är prostata­ cancer den vanligaste cancerformen hos män, med i medeltal runt 10 000 nya fall årligen.

Foto: Arkiv­ bild.

TLV (Tandvårds- och Läkemedelförmånsverket) har idag fattat beslut om att NUBEQA® (darolutamid) i kombination med androgendeprivationsbehandling (ADT) från och med den 1 maj 2021 ingår i läkemedelsförmånerna, dvs omfattas av högkostnadsskyddet, för behandling av patienter med icke metastaserad kastrationsresistent prostatatcancer (nmCRPC) som löper hög risk att utveckla metastaser1. Subventionsbeslutet gäller endast indikationen nmCRPC. TLV bedömer att svårighetsgraden för dessa patienter är mycket hög med hänsyn till risk för progression som innebär en försämrad livskvalitet och leder till en förkortad livslängd.

Effekten och säkerheten hos darolutamid studerades i fas 3-studien ARAMIS där darolutamid i kombination med ADT visade statistiskt signifikant förbättring i metastasfri överlevnad (MFS) samt en signifikant förbättrad överlevnad (OS) och en generellt sett fördelaktig biverkningsprofil.1-3 Trepartsöverläggning har ägt rum mellan TLV, regionerna och företaget. Inom ramen för överläggningen har

företaget och regionerna kommit överens om att teckna en sidoöverenskommelse som innebär att kostnaderna för att använda darolutamid minskar. Kostnaden per vunnet QALY ligger under en nivå som generellt anses som rimlig för ett tillstånd med mycket hög svårighetsgrad.

Jan-Erik Damber, Överläkare och Senior professor i Urologi vid Göteborgs Universitet deltog som prövare i ARAMIS-studien som ligger till grund för godkännandet av darolutamid samt TLV:s beslut. Jan-Erik säger att resultaten från de tre studier som genomförts i patientgruppen är väldigt tydliga. ”En förlängd tid om två år till metastaser och därtill en statisktiskt säkerställd förlängd överlevnad är att betrakta som ett behandlingsgenombrott i denna patientgrupp med en annars mycket hotfull sjukdomsbild”. Jan-Erik fortsätter och säger; ” Det känns väldigt bra att få nyheten om TLV:s beslut. Darolutamid är ett läkemedel som är lätt att hantera eftersom biverkansprofilen är fördelaktig och behandlingen har låg potential för interaktioner med andra läkemedel”.

I Sverige är prostatacancer den vanligaste cancerformen hos män, med i medeltal runt 10 000 nya fall årligen.5 Prostatacancer som är begränsad till prostatakörteln kan behandlas med hormonbehandling såsom ADT.2 Då cancern fortsätter att progrediera, trots att nivån av testosteron är reducerad till väldigt låga nivåer i kroppen, kallas tillståndet icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC).4 Givet att omkring en tredjedel av män med nmCRPC utvecklar metastaser inom två år,4 så är fördröjning av metastasering hos nmCRPC patienter ett viktigt behandlingsmål.² Källa: Bayer

Referenser 1. https://www.tlv.se 2 Fizazi, K, Shore, N, Tammela, T, et al. Darolutamide in Nonmetastatic Castration-Resistant Prostate Cancer. N Engl J Med. 2019.

3 Fizazi, K, Shore, N, Tammela, T, et al. Nonmetastatic, castration-resistant prostate cancer and survival with darolutamide. N Engl J Med. 2020.

4 Kirby M, Hirst, C, Crawford. DE. Characterising the castration-resistant prostate cancer population: a systematic review. Int J Clin Pract. 2011;65(11):1180-1192.

5 Danckert B, Ferlay J, Engholm G, Hansen HL, Johannesen TB, Khan S, Køtlum JE, Ólafsdóttir E, Schmidt LKH, Virtanen A, Storm HH (2019). NORDCAN: Cancer Incidence, Mortality, Prevalence, and Survival in the Nordic Countries, Version 8.2 (26.03.2019). Association of the Nordic Cancer Registries. Danish Cancer Society. Available at NORDCAN: https://nordcan. iarc.fr/en

68

#4-5 2021

ERBJUDANDE FRÅN BOKKLUBBEN! 5 BÖCKER INKL FRAKT. DU BETALAR ENDAST 212 KR INKL. MOMS. (VÄRDE 362 KR. INKL. PORTO) Fyll i nedan svarstalong. Kryssa för dom 5 böckerna du väljer.

Erbjudande från bokklubben!

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Du kan även beställa via E-post: info@medicinskaccess.se (ange fullständig adress och telefonnummer)

Kundtjänst 0652-15110

Ja tack, jag beställer bokpaket enligt erbjudande!

Jag beställer Bokpaket 2021 för 212 kr inkl. moms och frakt.

Kryssa för dom 5 böckerna du väljer: Pottholzt funderingar

Om Bakterier

Pottholzt andra funderingar

Magens Språk

Sömnens betydelse för hälsa

Vill ha barn

Friterad orm i Guangzhou

TBC – Dödsängelns budbärare

NAMN

Plats för frimärke

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149!

2

#6 2017

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura! #4-5 2021

69

NY BOK

THE CORONA VACCINE REVOLUTION Därför krossade Covid-19-vaccinen alla prognoser.

En bok skriven av Daniel Åhlin Efter att WHO den 11 mars 2020 klassificerat Covid-19-utbrottet som en pandemi, insåg alla snart att vi stod inför ett hot mot liv och hälsa av en magnitud vi inte sett på flera decennier.

Att det handlade om ett coronavirus gjorde läget ännu mörkare. För trots att vi känt till coronavirus sedan 1960-talet och sett allvarliga, om än begränsade, utbrott av SARS och MERS, hade världens forskare inte lyckats utveckla vare sig effektiva antivirala läkemedel eller vaccin. Trots de förutsättningarna har vi sedan flera månader inte bara ett utan en handfull Covid-19-vacciner. Hur var detta möjligt?

När Kina delade RNA-sekvensen för SARS-CoV-2 i januari 2020, ledde det till en kapplöpning bland världens vaccinforskare. Men även om utvecklingen redan från start gick i rekordhastighet skulle den aldrig kunna gå så fort som vi önskade. Snart hade viruset spridit sig till alla kontinenter och antalet dödsfall började räknas i tusentals dagligen. Ett effektivt vaccin framstod mer och mer som den efterlängtade silverkulan, men den stora frågan kvarstod: när skulle vi ha det?

Det tidigare rekordet för att ta fram ett nytt vaccin var 70

#4-5 2021

från 1967, när Mercks vaccin mot påssjuka rullades ut efter drygt 4,5 års arbete. Under normala omständigheter är 10-15 år en rimlig tidsram för ett vaccin – men med en pandemi som snabbt rasade över jordklotet var vi tvungna att tänka bortom allt som var normalt. Även om de flesta var optimistiska kring att vi inte skulle behöva vänta i åratal på ett vaccin, var det ändå få som vågade hoppas på att vi skulle komma igång med vaccinering redan under 2020 – än mindre att det skulle ha getts över en miljard vaccindoser i världen i slutet av april 2021.

Vid ett tal i Genève den 10 februari 2020 sa WHO:s chef Tedros Adhanom Ghebreyesus att det första vaccinet mot det nya coronaviruset skulle kunna vara tillgängligt inom 18 månader.

Ungefär en månad senare, i början av mars, höll Donald Trump ett möte med sin Covid-19-arbetsgrupp och företrädare för hälsomyndigheter och läkemedelsbranschen. Efter att den dåvarande presidenten sin vana trogen varit minst sagt optimistisk och i princip utlovat ett vaccin inom några månader, blev han tillrättavisad av Antony Fauci, chef för NIAID (National Institute of Allergy and Infectious Diseases): ”Det kommer att ta minst ett till ett och ett halvt år, oavsett hur fort vi arbetar.”

Även Faucis prognos möttes med stor skepsis, då många ansåg att även han var alldeles för optimistisk.

Dr Paul Offit, professor vid University of Pennsylvania och medlem av FDA:s vaccinrådgivande organ, samt meduppfinnare av rotavirusvaccinet i slutet av 1990-talet, sa till CNN: ”När Dr. Fauci sa 12 till 18 månader, tyckte jag att det var löjligt optimistiskt. Och jag är säker på att han också tyckte det.”

Dr Stanley Plotkin, som har arbetat med vaccinutveckling sedan 50-talet och numera är professor emeritus vid University of Pennsylvania, delade liknande tankar: ”Jag skulle säga att det handlar om minst två år innan ett coronavirusvaccin kan göras tillgängligt för världens befolkningar”.

Faucis NIAID-kollega Dr Emily Erbelding, expert på smittsamma sjukdomar, pekade på att det i normala fall tar mellan åtta och tio år att utveckla ett nytt vaccin. ”Runt 18 månader är kortast möjliga tid vi kan göra det på”, sa hon och tillade att en kraftigt accelererad takt sannolikt skulle tvingas innefatta att ”inte granska all data.”

Den 17 april sa även den brittiska regeringens chefsrådgivare och Vaccine Taskforce-ledare, Sir Patrick Vallance, till BBC att det inte var särskilt troligt att ett vaccin skulle komma under 2020 utan att 12-18 månader var en realistisk tidsplan.

Den 6 maj sa Robin Robinson, som var chef för USA:s Biomedical Advanced Research and Development Authority 2008-2016: ”Jag tror inte att allmänheten kommer att få ett vaccin förrän under andra halvan av 2021. Och det förutsätter att allt fungerar som det ska.”

I Sverige intervjuades Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog Anders Tegnell av Dagens Nyheter den 3 mars 2020. Inte heller Tegnell var särskilt optimistisk. ”Vaccin är i allmänhet svåra att få fram. Sedan krävs det omfattande och tidskrävande tester varefter man ska ta fram en produktionskapacitet på flera hundra miljoner doser. Och Covid-19 är nytt, vi vet ju hur man tar fram ett influensavaccin men här har vi ett virus som vi aldrig tidigare tagit fram ett vaccin för.”

På frågan om hur han såg på att läkemedelsföretag någon vecka tidigare sagt att man hoppades få fram vaccin innan årsskiftet, sa Tegnell: ”Det låter väldigt optimistiskt. Man kan säkert få fram en bra vaccinkandidat till årsskiftet. Men att man hunnit testa vaccinet och framför allt hunnit få fram en produktionskapacitet som kan ta fram hundratals miljoner doser då … jag skulle inte satsa så mycket pengar på det.”

Under en presskonferens en dryg månad senare, förklarade Tegnell vad han däremot skulle satsa sina pengar på: ”Vilket som kommer först, att vi når flockimmunitet eller att det finns ett vaccin, det är svårt att veta. Men jag skulle nog satsa en slant på att vi kommer att nå den immunitetsnivån innan ett vaccin är tillgängligt.”

Under våren 2020 var 12-18 månader den tidsram som

konsekvent upprepades som en förhoppning, även om många experter var fortsatt skeptiska och menade att det skulle vara en bedrift utan motstycke om det lyckades.

Men alla, även de allra mest optimistiska rösterna, hade fel i sina prognoser. Tester, processer och godkännanden av vaccin mot Covid-19 gick avsevärt snabbare och smidigare än någon vågat hoppas på.

Redan den 11 augusti 2020 registrerades Rysslands COVID-19-vaccin Sputnik V av det ryska hälsoministeriet och enligt ryska officiella källor startade massproduktionen av vaccinet den 15 augusti och vaccinationer inleddes i början av december.

Pfizer och Biontechs mRNA-vaccin Comirnaty godkändes för användning i Storbritannien den 2 december 2020 och de första vaccinationerna genomfördes den 8 december. Vaccinet godkändes i Kanada den 9 december och ytterligare två dagar senare, den 11 december, i USA, och fick slutligen grönt ljus av EU-kommissionen för nödanvändning i alla EU-länder den 21 december 2020. Modernas vaccin, som också är baserat på den nya mRNAteknologin, godkändes för nödanvändande i USA den 18 december 2020 och i EU den 6 januari 2021.

Astra Zenecas Vaxzevria godkändes för användning i Storbritannien den 30 december 2020 och i EU den 29 januari 2021. Under januari och februari 2021 godkändes också en handfull andra vacciner av myndigheter runt om i världen.

I slutet av april låg det dagliga antalet givna vaccindoser på nära 20 miljoner – och globalt hade över en miljard vaccindoser givits. Bara i USA hade mer än hälften av den vuxna befolkningen fått minst en vaccindos och ungefär en tredjedel var färdigvaccinerade. Israel nådde milstolpen att ha hälften av befolkningen färdigvaccinerad redan i mars. Och även om Sverige och EU inte hunnit riktigt så långt, har ändå drygt en tredjedel av svenskarna nu fått sin första dos.

Vi skulle kunna fylla många sidor med dessa fantastiska fakta, men oavsett vilka siffror vi tittar på och hur vi än tolkar dem, står en sak klar: världens länder kunde börja vaccinera sina befolkningar mycket tidigare än någon hade förväntat sig.

Så vad möjliggjorde detta? Först och främst är svaret, naturligtvis, pengar. Massiva investeringar gjorde att läkemedelsbolagen kunde ta finansiella risker, köra testfaser parallellt och börja tillverka vaccin redan innan de hade godkänts. Pengar löste också frågan kring produktionsanläggningar – både för utbyggnad av befintliga och för att bygga helt nya vaccinfabriker. Men, ingenting hade varit möjligt utan en solid plattform av grundforskning att bygga på.

I boken The Corona Vaccine Revolution, skriven av Daniel Åhlin och utgiven av Warp News, kan du läsa mycket mer om arbetet bakom kulisserna – och den mångåriga grundforskningen – som ledde fram till de rekordsnabbt utvecklade vaccinen.

Läs boken här: https://www.warpnews.se/premiumartiklar/e-bok-the-corona-vaccine-revolution/

Warp News är en nyhetskanal vars syfte är att göra människor mer optimistiska inför framtiden. Vi gör det genom att balansera övervikten av negativ rapportering i andra medier. 90 procent av svenskarna tror inte att världen kommer att vara bättre om 15 år. En anledning menar vi är övervikten av negativa nyheter i media. Warp News balanserar det genom faktabaserade optimistiska nyheter.

#4-5 2021

71

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från 4 nordiska länder Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla.

Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn.

Dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Detta kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter. Att ändra på detta skulle inte kosta något förutom ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt.

I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, och en fast vetenskaplig grund underlättar bra beslut.

Redaktörer: Annica Dahlström & Christian Sörlie Ekström

ENDAST 150 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 212 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Pris 212 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 72

#4-5 2021

Plats för frimärke

En effektiv laddning av järndepåerna under graviditet & amning.

BASERAT PÅ SVENSK,

VÄRLDSLEDANDE FORSKNING.

Effektivt järntillskott, dessutom skonsamt för magen Femineral Gravid & ammande ger ett extra järntillskott när järndepåerna är låga. Det trevärda järnet har dokumenterad förmåga att tas upp effektivt av kroppen. Samtidigt är järnet kapslat för att minimera risken för illamående och/eller förstoppning och för att bibehålla en välfungerande mage under graviditeten.

Dokumenterat järnupptag Järnet i Femineral® Gravid & ammande har genomgått en klinisk studie som visat en markant förbättring av kvinnors blodvärden, d v s hemoglobin och röda blodkroppar.

Förbättring av hemoglobin* (i jämförande klinisk studie) 16

Unik sammansättning + Trevärt järn, ger optimalt upptag + Inkapslat järn, minimerar risk för illamående/förstoppning + Extra tillskott av folsyra + Kliniskt dokumenterad, svensk forskning + Vegansk

Vetenskapligt visade effekter av Femineral Gravid & ammande

14 12

• Järn bidrar till normal bildning av röda blodkroppar och hemoglobin

10 8 6

• Folsyra bidrar till vävnadstillväxt hos gravida

4

• Koppar bidrar till normal järntransport i kroppen

2

• Vitamin C ökar järnupptaget i järndepåerna

0

Annan välanvänd Femineral järnprodukt Gravid & Ammande

• Riboflavin bidrar till att bibehålla normala röda blodkroppar och till normal järnomsättning

Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742.

• Vitamin B6, vitamin B12 och folsyra bidrar till normal bildning av röda blodkroppar

Bidrar till vävnadstillväxt hos gravida Femineral® Gravid & ammande är dessutom kompletterad med extra folsyra, vilket rekommenderas såväl före som under graviditet och vid amning. Folsyran bidrar bland annat till vävnadstillväxt hos gravida, och rekommenderas såväl före som under graviditeten.

• Selen, zink, riboflavin och mangan bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress • Vitamin B6, vitamin B12, riboflavin, pantotensyra, folsyra, niacin, vitamin C och järn bidrar till att minska trötthet och utmattning

Femineral® Gravid & ammande hittar du hos: Marknadsförs av Baltex AB. Konsumentkontakt: 08-640 05 95 • www.femineral.se Rekommenderad dagsdos bör inte överskridas. Kosttillskott bör inte användas som alternativ till en varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.

#4-5 2021

73

Frågan om vem som får stå staty i vårt offentliga rum är viktig. Att ompröva vem som representeras och varför är rimligt.

Ibland är den bästa lösningen att ta ner en staty, ibland finns andra lösningar som att informera om dess komplexa historia. Arvet efter Linné har använts på både bra och dåliga sätt, vare sig det handlar om statyer eller idéer. Det är vårt gemensamma ansvar hur vi använder det arvet i dag.

Carl Eldhs staty av Carolus Linnaeus [Carl von Linné].

Foto: Mårten Sjöbeck.

74

#4-5 2021

Linnés förhållande till rasism är komplicerat Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket handlat om Linné och om han var rasist eller rasbiolog. Vi menar att denna debatt är alltför polariserad och förenklad och vi vill nyansera frågan, skriver Annika Windahl Pontén och Linda Andersson Burnett.

Han var inte rasbiolog och kunde inte förutse vad rasbiologer senare skrev. Det finns emellertid en värdering eftersom varieteterna ordnas i en hierarkisk lista. Listan ändras i olika utgåvor, men afrikanen är alltid sist. Linné är en av dem som bidrog till framväxten av vetenskaplig rasism. Vi menar dock att det är svårt att se att vetenskaplig rasism har en “fader”, det är resultat av en historisk process där Linné är en del men där många faktorer och personer inverkat. Att söka en “grundare” blir närmast en omvänd genikult.

Debatten har i hög grad förts från en av två ståndpunkter.

Ena sidan hävdar att Linné var den förste att formulera ”vetenskaplig rasism” och det går en rak linje till rasbiologi och våra dagars rasism.

Andra sidan menar att Linné inte var rasist, allt kan förklaras av att han är ”ett barn av sin tid”. Vi anser att ingen av dessa ståndpunkter är rimlig och vi vill därför problematisera några argument som förekommit. I våra resonemang stöder vi oss både på egen och andras forskning. Det finns gott om forskning som belyser frågor om Linné, kolonialism och rasism. Sådan forskning bedrivs vid Uppsala universitet, men också internationellt vid t ex Linnean Society.

Är Linné ett barn av sin tid?

Carl von Linné av Alexander Roslin.

1775. Finns på Statens porträttsamling på Gripsholm.

Var Linné rasist eller rasbiolog?

Linné var intresserad av ordning och gränser i naturen.

När det gällde människan trodde han att det fanns en människoart. Han använde inte termen ras men delade in människor i 4 varieteter. De delades in efter världsdelar och hudfärg: europeisk (vit), afrikansk (svart), asiatisk (gul) och amerikansk (röd). Varieteterna knöts till egenskaper och de sämsta fanns hos afrikanen som han ansåg förslappad av varmt klimat. Den vita europén skildras å andra sidan som uppfinningsrik.

Linné trodde att skillnader berodde på klimat och seder.

Linné var inte först eller ensam om att uttrycka sig nedlåtande och stereotypt. Hans klassificering i Systema ­Naturae fick dock stort genomslag och spreds världen över. Naturalhistoriker studerade och klassificerade nu också människor och Linné gav den aktiviteten vetenskaplig förankring. Såväl hans svenska studenter som ­naturalhistoriker i andra länder, bl a Storbritannien och dess imperium, anammade linneanska idéer. Det är viktigt att tillägga att vissa av Linnés efterföljare lade stor vikt vid skillnader mellan människor, andra väldigt lite.

1700-talet uppvisar ett spektrum av förhållningssätt till människor från olika delar av världen, liksom till slaveri och kolonialism. Det fanns människor med afrikansk bakgrund som Olaudah Equiano och Ottobah Cugoano som skrev om slaveriets barbari och sin egna mänsklighet.

Det fanns även kritik mot hur Linné och andra av­ humaniserade afrikaner, t ex av filosofen James Beattie.

Alla dessa är “barn av sin tid” och ett sådant argument kan inte ursäkta orättvisor eller oförrätter i historisk tid.

Vi kommer aldrig ifrån att vi bara kan studera historia genom den lins vår tid utgör. Samhället var annorlunda, då fanns och försvarades orättvisor som vi inte accepterar i dag.

Frågan om vem som får stå staty i vårt offentliga rum är viktig. Att ompröva vem som representeras och varför är rimligt. Ibland är den bästa lösningen att ta ner en staty, ibland finns andra lösningar som att informera om dess komplexa historia. Arvet efter Linné har använts på både bra och dåliga sätt, vare sig det handlar om statyer eller idéer. Det är vårt gemensamma ansvar hur vi använder det arvet i dag.

Annika Win­ dahl Pontén, filosofie doktor i idé- och lär­ domshistoria, Uppsala univer­ sitet.

Foto: Mikael Wallerstedt.

Linda Anders­ son Burnett, forskare vid institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala univer­ sitet.

Foto: Markus Marceti.

Källa: Uppsala universitet #4-5 2021

75

Bokvinnare nr 3 Vinnarna av ”HJÄRNOR & HJÄRTAN” Lennart Ward Uppsala Jan Odeheim Tranås Gunilla Colldahl-Jäderström Västra Frölunda FRÅGA LÖD: VILKEN KÄND INNOVATION BLEV LARS LEKSELL UPPMÄRKSAMMAD FÖR? RÄTT SVAR VAR: GAMMAKNIVEN

Medicinsk Access gratulerar vinnarna!

Vinsten är skickad med post.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÄRLEK LYCKA GLÄDJE

OBS!

Begränsad upplaga.

Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm.

Om författaren: Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 212 kr/ex (ordinarie pris 219 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Kärlek Lycka Glädje” Av Tom Saldeen Antal ex

Pris 212 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

76

#4-5 2021

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke

BOKTÄVLING

FUSKARNA

Kjell Asplund skildrar ett dussintal av vår tids mest flagranta bedragare inom läkarvetenskapen, bland dem kirurgen Paolo Macchiarini, psykologen Diederik Stapel och entreprenören Elizabeth

Kjell Asplund professor emeritus, läkare, och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen. Han var medicinsk expert i utredningen om Thomas Quick och ledde den interna utredningen på Karolinska Universitetssjukhuset om fallet Paolo Macchiarini.

Foto: Jenni Sandström.

Tävling!

Rasmus Pet

Holmes. Han visar på svårigheterna att tidigt känna igen fusk, hur fuskarens förslagenhet ofta är förknippad med en karismatisk personlighet, tränger in i fuskets drivkrafter och lyfter fram ­visselblåsarnas och fuskjägarnas avgörande kurage.

Fuskarna är skriven från vetenskapens innersta rum. Personlig och erfarenhetsbaserad, oupphörligt förbluffande och spännande, en läkarens och ämbetsmannens egen true crime.

Dess viktigaste fråga är: Hur kan vi skydda forskningen från bedragare och bevara allmänhetens tilltro till läkarvetenskapen?

Formgivare:

”Efter att vi gjort ett stort antal intervjuer, läst in oss på patientjournalerna och plöjt igenom den vetenskapliga litteraturen, var vi mogna att möta huvudpersonen själv. I maj 2016 träffade vi Paolo Macchiarini i ett sammanträdes‑ rum en trappa upp vid korsningen av Hantverkargatan och Scheelegatan på Kungsholmen.”

tersson.

Om Macchiarinis och andras svek mot vetenskapen

Förlag: Fri Tanke Du kan vinna boken FUSKARNA” om du tävlar via kupongen nedan - lycka till!

Vi lottar ut tre exemplar av ”FUSKARNA”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk Access för att kunna delta!

Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 18 juni!

FRÅGA: FÖR VILKEN MYNDIGHET VAR KJELL ASPLUND GENERALDIREKTÖR? MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E-POST

ID-NUMMER

#4-5 2021

77

Hänt i skvättet Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 73

78

#4-5 2021

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand.

I boken med under­titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 390 kr. inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk Access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer 23 september, 2021.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress, telefonnummer, e-post, samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk Access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Plats för frimärke

Jag beställer 1 års prenumeration, 390 kr inkl. moms NAMN

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION AVDELNING BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT TELEFON

T&M Media AB

E-POST

Fiskvik 100

FAKTURAADRESS

829 53 Bergsjö

Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149!

Jag vill ha faktura!

#4-5 2021

79

Bokklubben EVOLUTIONEN OCH DU Göran Burenhult 20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen?

Ord. pris 279:-

Maila eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida. info@tmmedia.se Eller beställ på vår hemsida.

200:-

NY!

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.

Ord. pris 290:-

80

#4-5 2021

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.

Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…

Ord. pris 240:-

50:MÅ BÄST ORKA MER Katarina Widoff En praktisk hand­ bok i konsten att välja rätt oftare än fel. Lär dig något nytt om dig själv, om hur kroppen fungerar och om hur vi påverkas av mat, relationer, tankar samt motion.

Ord. pris 237:-

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas.

Ord. pris 220:-

50:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk.

Ord. pris 150:-

100:DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Göran Burenhult Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till?

Vilka civilisations­ sjukdomar slipper vi ifrån om vi und­viker särskilt problematiska födoämnen?

Ord. pris 287:-

150:CAMILLA Ulrika Rasmuson Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan.

Ord. pris 170:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.

Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn.

Skriven med magnifik humor.

Ord. pris 240:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora.

Ord. pris 280:-

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt person­galleri av galna doktorer, förvirrade sjuk­sköterskor, pinade patienter, besvärliga byrå­krater och andra märkliga människor.

Ord. pris 145:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den första utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

150:DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Mattias Kronstrand Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt.

150:VILLOSTIGAR Mattias Kronstrand Nu kommer Mattias Kronstrands andra dikt­samling, ”Villostigar”, om livet: nuet, dået och evigheten.

Eller om det är en tankesamling.

115:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

LEVERANS­ VILLKOR: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas van­ligen inom två arbets­ dagar från det beställningen mot­tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms.

75:-

HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik.

Ord. pris 80:-

Fraktkostnad tillkommer.

Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutför­ säljning.

50:65:-

50:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn.

Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN­ SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker.

Ord. pris 149:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden.

Ord. pris 219:-

Ord. pris är för­­lagens rekom­ menderade cirka­priser.

Kreditupplysning kan göras.

104:-

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att maila på info@ medicinskaccess.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer infor­mation om bokklubben.

HUR MÅR EGENTLIGEN VÅRA BARN ?

Christian Sörlie Ekström Ohälsan bland unga har ökat kraftigt under en längre tid i Sverige och har under de senaste åren fördubblats. Sverige ligger också mycket högt i en internationell jämförelse men utan att ha någon analys om varför.

Ord. pris 179:-

Ja tack, jag beställer: st Camilla

st Magens språk

st Outsidern: min fars kamp...

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st För våra barns bästa

st Sömnens betydelse...

st Kul med cancer

st Den fulländade människan

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt funderingar

st Må BÄST orka mer

st Vill ha barn

st Pottholzt andra funderingar

st Det mesta är inte så viktigt

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt nya funderingar

st Villostigar

st Om bakterier...

st Hänt i skvättet

st Evolutionen och Du

Jag vill prenumerera 1 år för 390 kr inkl moms.

Plats för frimärke

st Hur mår egentligen våra barn?

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö #4-5 2021

81

Månadens Pottholzt

Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt nya funderingar om...

...ADVOKATER MED IMPOTENSPROBLEM

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999.

Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 80.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

82

#4-5 2021

Foto: Canstockphoto

Nästa nummer utkommer

23 SEPTEMBER