Page 1

2014

#6

ÅRGÅNG 10

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Adaptogener:

Minskad psykisk ohälsa när tabut minskar?

Skyddar mot olika slags stress och ger snabbare återhämtning

Råg tros minska risken för vällevnadssjukdomar – till exempel typ 2 diabetes

GÄSTLEDARE: MARGARETHA MOLIUS

”SJUK – MEN FRISK ENLIGT DOKTORN”

Hur får vi de ”årsrika” att känna sig behövda? Tidig introduktion av barnmat tros minska allergirisken


NY TIO KA DI IN

h oc T) av DV de 1 s ( an na bo gg ux m by v ro re os nt fö E h ve mt h L jup ) sa oc v d (LE VT ga m eD lin lis nd nd bo a ha m mm Be unge erko l åt

Förebyggande av stroke/systemisk embolism vid icke-valvulärt förmaksflimmer

N

BÄTTRE

BÄTTRE

reduktion av

säkerhet avseende

STROKE/ SYSTEMISK EMBOLISM

ALLVARLIG BLÖDNING

jämfört med warfarin2

jämfört med warfarin2

ENBART ELIQUIS® UPPVISAR BÅDA Eliquis®, den enda faktor Xa-hämmare som uppvisat signifikant reduktion av stroke/systemisk embolism och färre allvarliga blödningar jämfört med warfarin vid icke-valvulärt förmaksflimmer.2 Eliquis® (apixaban) Rx. är en direkt faktor Xa hämmare, ATC-kod: B01AF02, med indikationer 1. Profylax av venös tromboembolism (VTEp) hos vuxna patienter som genomgått elektiv höfteller knäledsplastik. 2. Profylax av stroke och systemisk embolism (NVAF) hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer: med en eller flera riskfaktorer, såsom tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA), ålder ≥ 75 år, hypertoni, diabetes mellitus, symtomatisk hjärtsvikt (NYHA-klass ≥ II). 3. Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungembolism (LE), Förebyggande av återkommande DVT och LE hos vuxna. Eliquis® är kontraindicerat vid kliniskt signifikant pågående blödning och vid händelse eller tillstånd som ger betydande risk för större blödning. Försiktighet rekommenderas vid tillstånd med ökad blödningsrisk. Eliquis® rekommenderas inte som ett alternativ till ofraktionerat heparin hos patienter med lungembolism som är hemodynamiskt instabila

eller som kan komma att genomgå trombolys eller pulmonell embolektomi. Samtidig behandling med Eliquis® och NSAID inklusive acetylsalicylsyra bör ske med försiktighet på grund av potentiellt högre blödningsrisk. Eliquis® rekommenderas inte till patienter med kreatininclearance < 15 ml/min, till patienter som genomgår dialys eller till patienter med mekanisk hjärtklaffprotes. Användning till patienter med kreatininclearance015-29 ml/min bör ske med försiktighet. För patienter med NVAF och som uppfyller minst två av följande kriterier: ålder ≥ 80 år, kroppsvikt ≤ 60 kg eller serumkreatinin ≥ 1,5 mg/dl (133 µmol/l) samt för patienter med enbart allvarligt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance 15-29 ml/min) rekommenderas en dossänkning. Dosjustering är inte nödvändig hos patienter med lindrigt till måttligt nedsatt njurfunktion. Patienter kan fortsätta använda Eliquis® under konvertering (NVAF). Eliquis® rekommenderas inte till patienter med allvarligt nedsatt leverfunktion. Eliquis® finns

som filmdragerade tabletter i styrkan 2,5 mg och 5 mg. Texten är baserad på produktresumé 28 juli 2014. Eliquis® är receptbelagt. Eliquis® 2,5 mg och 5 mg ingår i läkemedelsförmånen. För fullständig information och pris se www.fass.se. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Bristol-Myers Squibb AB, tel. 08-704 71 00,

www.bms.se Pfizer AB, tel. 08-550 52 000, www.pfizer.se DVT = Djup ventrombos LE = Lungemboli Referenser: 1. Eliquis ® (apixaban) produktresumé. Tillgänglig på: http://www.ema.europa.eu. Senast läst 14 juli 2014. 2. Granger CB et al . N Engl J Med 2011; 365: 981–992. Publiceringsdatum: augusti 2014 Jobbkod: EUAPI724 www.eliquis.se


Innehåll #6 2014 Chefredaktör och redaktion: Katarina Mattsson Tel: 070-710 69 73 E-post: katarina@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Marknadschef: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Håpe Kommunikation Produktion: T & M Media AB Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på Internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering. Annonser: Bokning och frågor, kontakta Tord Amré. Tel: 070-679 01 65, 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Annonstraffi c: Tilda Amré E-post: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.43, 2014 Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta. ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

38 Tidig introduktion av barnmat tros minska allergirisken 5

Sjuk – men frisk enligt doktorn

12 Fattiga har inte råd att bli friska 14 Kan man ha ”kul” med bröstcancer?

34 Råg tros minska risken för vällevnadssjukdomar

18 Medicinnotiser 20 Var femte med svår hjärtinfarkt riskerar livet 22 Stora skillnader i hjärtvård mellan landets sjukhus 24 Minskad psykisk ohälsa när tabut minskar? 28 Vetenskap i politikens tjänst

6 Rosenrot skyddar mot olika slags stress och ger snabbare återhämtning

46 Dags att stryka ”idiopatisk” ur medicinska vokabuläret

30 Papyrusrullar avslöjar nazistisk läkares bluff 32 Medicinnotiser 34 Råg tros minska risken för vällevnadssjukdomar 36 Uppfyller partierna nu sina löften om allergikonsulenter i Stockholm? 50 Största undersökningen om hur prostatacancer påverkar livet 51 Lovande studieresultat för ny typ av kolesterolsänkare

Omslaget: © Can Stock Photo Inc. / ia_64

52 Sverige först i Europa med mobilt nötslakteri 55 Dopade muskler blir starkare men muskelcellerna svagare

42 Hur får vi de ”årsrika” att känna sig behövda? #6 2014

3


Välkommen tillbaka! Medicinsk access i sin pappersform har haft ett långt sommaruppehåll men nu är vi här igen för att upplysa och inspirera dig efter en sommar som få klagade på.

Jag skriver det här dagen efter valdagen och medierna är fyllda av spekulationer om hur det ska gå för Sverige. Undrar jag också förstås men som så många andra svenskar så knegar jag på ändå. Lite för mycket ibland. I sådana lägen har jag sedan slutet av 1980-talet, när jag en kort men intensiv period jobbade på Expressen, tagit till en kur med en uppiggande adaptogen. Denna gång en blandning av rosenrot, rysk rot och chisandra. Magnus Nylander som kan det där med att maxa prestationen när det behövs, säger att det gör jag nog rätt i. Läs hans artikel om hur forskningen kring adapto­generna växte fram i det forna Sovjet som ett svar på västvärldens framgångsrika farmakologiska forskning och snabba utveckling av läkemedelsindustrin där unionen hamnat i bakvatten. Och hur långt forskarna har kommit sedan dess. Vår gästledare, Tandvårdsskadeförbundet, tar upp hur det är att inte tåla amalgam och den oförståelse dessa patienter ofta möts av och vilka tuffa hälso- och ekonomiska konsekvenser de står inför. Våra barns allergier tycks beröra oss mer. Själv var jag oerhört noga med min dotters barnmat, lagade allt själv

och introducerade en sak i taget och de mest allergena först efter ett års ålder. Men nu verkar det som om att dessa, för 20 år sedan accepterade rekommendationerna, vänds över ända. Läs om hur tongångarna nu går bland allergiforskarna. Doktor­anderna Karin Jonsson och Malin Barman berättar. Det där med konsensus kring forskningsrön och om hur den politiska agendan ibland får för stort inflytande belyser Tore Scherstén och Wibjörn Karlén. Och hur hanterar sjukvården de där patienterna som provmässigt mår bra men ständigt återkommer till sjuk­vården för att de mår dåligt och vill ha hjälp? Clas Malmström ger sin syn på hur man kan bemöta dessa ”besvärliga” patienter på ett bättre sätt än vad som många gånger är fallet inom vården idag. En som har personlig erfarenhet av inte alls må bra är Christian Dahlström, tidigare drabbad av panikångest. Han har skrivit en bok för att hjälpa andra och jobbar med att få oss att släppa på tabut kring psykisk ohälsa. Och så har vi Monika Titor som bestämde sig för att ha så kul som möjligt med sin cancer. Det ni! KATARINA MATTSSON Chefredaktör

Som gästledare i Medicinsk access får du en chans att säga din eller din organisations åsikt. Tag chansen och kontakta vår chefredaktör, katarina@medicinskaccess.se eller tel: 070-710 69 73 för en diskussion om ämne, textlängd med mera. Nedan ser du några av våra senaste gästledare. Medicinsk access är en oberoende populärvetenskaplig tidskrift som gärna skapar debatt.

Medicinsk access nr 2 2014 JAN-PETER STRÖMGREN Förbundsordförande, Hörselskadades Riksförbund (HRF)

”Här finns det uppenbart anledning att höja kunskapsnivån bland vårdgivarna, så att det inte snålas med patientinformation och remisser.”

4

#6 2014

Medicinsk access nr 3 2014 HÅKAN HEDMAN Ordförande Njurfonden www.njurfonden.se

”Det behövs ökad kunskap för att tidigt kunna upptäcka njursvikt som är ett dolt, allvarligt och ökande folkhälsoproblem som det behövs mycket mer forskning om.”

Medicinsk access nr 4/5 2014 CALLE WALLER Vice styrelseordförande i Prostatacancerförbundet

”Vi är så jobbiga att läkaren alldeles för ofta gånger tar till alla möjliga diagnoser för att bli av med oss. Depression, utbrändhet, fibromyalgi och alzheimer kan bli domen”

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 350 kronor inkl. moms. Två år kostar 530 kr inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 900 kr inkl. moms. Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149. Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen. Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde. Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@medicinskaccess.se, tel: 070-679 01 65. Medicins access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö. Tidningens chef­redaktör är Katarina Mattsson, katarina@ medicinskaccess.se, tel: 070-710 69 73. Mediapro Katarina Mattsson nås på samma nummer samt via katarinamattsson @telia.com Tidningens lay-out och hemsida görs av Håpe kommunikation. Håkan Persson nås via info@hapekom.se tel: 070-513 48 01.


GÄSTLEDARE

Sjuk – men frisk enligt doktorn

– i snitt 12 års väntetid för fyllningsbyte Att vara allvarligt sjuk med värk i kroppen och hjärtat, uppleva en förlamande trötthet, problem med magen och återkommande ångest är tufft och kan kännas som en nära döden-upplevelse. Ändå blir de som har besvär av amalgam, dentalt guld eller titan betraktade som inbillningssjuka av doktorn.

Det är lätt att tappa livsgnistan när man blir misstrodd och ifrågasatt av sjukvården, tyvärr drabbar det många av Tandvårdsskadeförbundets medlemmar. Det gäller även en del andra funktionshindrade, men få blir ifrågasatta så som tandvårdsskadade. Oavsett sjukdom är det inte acceptabelt att som patient eller funktionshindrad bli sämre bemött än exempelvis en person som brutit benet eller har fel på hjärtklaffarna. Kunskapsbrist kan aldrig ursäkta ett nonchalant bemötande. Ta patienten på allvar

Viktigt är att ta patienten på allvar och då gäller det inte bara att lyssna utan verkligen pröva de argument och den hypotes patienten har. Det finns läkare som är lyhörda och en del av dem har med gott resultat behandlat våra medlemmar, som ofta är eller har varit sjuka av kvicksilver från amalgamfyllningar. Forskning finns som visar fantastiska resultat av amalgamsanering med 70 till 80 procents förbättringar(1). Trots det får våra medlemmar ofta höra att det inte finns evidens för fyllningsbyte. Fattiga får inte hjälp

De flesta kan säkert förstå den vanmakt som breder ut sig när symtom inte tas på allvar och hur rättslös man känner sig när hjälp att ta bort fyllningar eller implantat man blir sjuk av inte ges. I genomsnitt tar det 12 år innan våra medlemmar får

adekvat vård, vilket innebär att en del kan vara sjuka i 20 eller 30 år innan de själva förstår orsaken. Faktum är att endast sju procent får diagnos av en läkare och resten kommer efter mycket sökande på orsaken själva (2). Flertalet vet inte om att fyllningsbyte kan fås som del i en medicinsk behandling (tandvårdsförordningen 6 och 7 §§) till samma kostnad som sjukvården och därför betalar de som har råd fyllningsbytet själva. Den som är fattig får ofta fortsätta att vara sjuk.

Se även sid 12.

En stor patientgrupp

Kvicksilver förbjöds 2009, men fortfarande har omkring hälften av befolkningen amalgam i tänderna (3). Enligt våra beräkningar har gruppen över 65 år i medeltal 10-15 gram kvicksilver i tänderna och en enda stor amalgamkrona kan innehålla 4-5 gram av tungmetallen (4). Flertalet vet inte om att fyllningsbyte kan fås som del i en medicinsk behandling (tandvårdsförordningen 6 och 7 §§) till samma kostnad som sjukvården. Antalet personer i vårt land med besvär av amalgam är mellan 70 000 (5) och 300 000 (6) där den mindre gruppen är jämförbar med antalet som har diabetes typ 1 och den större med totala antalet diabetiker. Således tillhör vi ingen liten patientgrupp. Trots det gör sjukvården ingenting för att hjälpa tandvårdsskadade till adekvat vård. Att kvicksilver är ett känt cellgift tycks inte bita på vården och inte heller att internationell forskning visar en förbättringspotential på 70-80 procent vid amalgamsanering. MARGARETHA MOLIUS Förbundsordförande i Tandvårdsskadeförbundet

Referenser 1. Hanson, M: Hälsoeffekter av amalgamsanering. 23 studier innefattande 4723 patienter. Tandvårdsskadeförbundet 2003. 2. Lidmark, A-M: Är de verkligen sjuka? Beskrivning av elöverkänsliga och tandvårdsskadade i samhället. Slutrapport från HETprojektet. Elöverkänsligas Riksförbund och Tandvårdsskadeförbundet, 2008. 3. Dentalmaterialutredningen: Dentala material och hälsa, Bilaga 3. SOU 2003:53, Fritzes. (framskrivning utredningens beräkningar av antalet amalgambärare) 4. Tandvårdsskadeförbundet (2013). The report greatly underestimates mercury in deceased. Remissvar till EU-kommissionens vetenskapliga kommitté SCHER, 2013-11-20 5. Dentalmaterialutredningen: Dentala material och hälsa, Bilaga 3.SOU 2003:53, Fritzes 6. Tandvårdsskadeförbundets uppskattning.

#6 2014

5


Rosenrot, ibland kallad ”Nordens ginseng”, trivs på tundran och fjället och kan lindra nedstämdhet och lindrig depression.

Adaptogener:

Skyddar mot olika och ger snabbare Förenklat kan man säga att rosenrot skyddar och försvarar kroppen mot all slags yttre och inre stress, höjer stresströsklen samt ökar energin. Stressen blir helt enkelt mindre skadlig.

I dagens vardagsliv påverkas vävnadscellerna i kroppen ofta negativt av en mångfald stressorer, exempelvis för hög psykisk belastning, hårt fysiskt arbete eller träning och stora temperaturvariationer. Kliniska studier har visat att intag av växter som klassificeras som adaptogener (till exempel rosenrot, chisandra och rysk rot) kan skydda oss mot stress samt förbättra återhämtningen. De kan ge effekt vid ett enstaka intag eller tas varje dag under flera veckor under en tuff period.

Vid ett tvärvetenskapligt möte för 15 år sedan träffade jag den svenske forskaren Georg Wikman, en ledande En fullvärdig nutrition kan skapa förutsättningar för att få bäst hälsobefrämjande effekter av adaptogener. internationell expert och forskare på adaptogena växter. Han förmedlade en mångfald publicerade artiklar från forskning sedan 1950-talet och framåt, som handlade om 6

#6 2014

olika adaptogena växters stärkande effekter på djur och människor som utsatts för olika fysisk och/eller psykisk belastning. Jag har själv varit verksam inom bland annat tillämpad nutrition och efter att ha gått igenom den digra samlingen av artiklar uppfattade jag adaptogena ämnen som något ”beyond nutrition” (bortom näring), där det ena inte utesluter det andra. Tvärtom, en fullvärdig nutrition kan skapa förutsättningar för att få bäst hälsobefrämjande effekter av adaptogener. Näringsintaget ger oss de energigivande, uppbyggande och katalyserande (igångsättande, utlösande) ämnen som krävs för att ämnesomsättningen ska fungera. Adaptogener har visat sig stimulera systemiska mekanismer som skyddar, stärker och förbättrar återhämtning i samband med hög psykisk och/eller fysisk belastning (se nedan). Efter att ha inlett explorativ forskning med kombinationer av mikronäringsämnen och adaptogena ämnen, så fick jag möjlighet att medverka i ett renodlat adaptogenprojekt. Det handlade om en dubbel-blind placebokontrollerad randomiserad studie där man undersökte effekten av ett exakt ämnesstandardiserat extrakt av tre


© Can Stock Photo Inc. / FomaA

a slags stress e återhämtning klassificerade adaptogena växter (rosenrot, chisandra och rysk rot) på mentala kognitiva effekter hos 40 yrkesverksamma stressade kvinnor (läkare, sjuksköterskor och lärare). Sjukvårds- och skolpersonal presterade bättre

Resultaten visade att ett oralt intag av extraktet resulterade i en betydande och statistiskt säkerställd förbättrad mental prestationsförmåga, bland annat genom förbättrad uppmärksamhet och att olika uppgifter kunde utföras snabbare med färre fel1. Denna studie är ett senare exempel på adaptogenforskning där de mentala prestationshöjande effekterna är i linje med resultaten från en mångfald publicerade studier. Det är inte förvånande att intresset för adaptogener, som ur medicinskt historiskt perspektiv är en relativt ny ämneskategori, nu snabbt ökar och det pågår nu forskning om adaptogener vid flera internationella universitet. Erkända av EMA och FDA

Mot bakgrund av tillgänglig forskning, bland annat senare forskning som visar att adaptogener har specifika

funktioner och påverkar specifika systemiska verkningsmekanismer (se nedan), så är adaptogener idag officiellt erkända som en egen kategori av ämnen av både den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och USA:s Food and Drug Administration (FDA), som utgör Sveriges motsvarighet till både livsmedels- och läkemedelsverket. Nya rön presenteras i Stockholm

*Grand Hotell i Stockholm, 20-21 november 2014. Anmälan till konferensen om adaptogener kan göras till moderatorn Georg Wikman via e-post: karl.georg.wikman @gmail.com

De senaste forskningsrönen, bland annat idrottsmedicinska2 och åldringsforskning på däggdjur, kommer att presenteras vid en internationell konferens i Stockholm* med inriktningen biomedicinska studier från cell till människa. Det känns därför angeläget att presentera en introducerande bakgrund om adaptogener. Under 1930-talet började västvärldens och i synnerhet USA:s läkemedelsindustri att växa snabbt. Från början handlade en central del av utvecklingen om kartläggningen av nyupptäckta vitaminers kemiska strukturer och funktioner. Svåra vitaminbristsjukdomar, som hade varit ett gissel för människan sedan urminnes tider, lärde man sig nu effektivt att häva. Man hoppades även att höga doser av olika vitaminer skulle kunna användas vid #6 2014

7


Under 1940-talet lyckades sedan ”västs” läkemedels­industri utveckla det första användbara penicillinet och det första kortisonet. Detta var fantastiska medicinska genombrott som starkt bidrog till att vitaminerna och näringsforskningen kom i skymundan och att läkemedelsindustrin fick en ny inriktning.

behandlingen av olika sjukdomar för att kunna bidra till tillfrisknande eller bota en sjukdom. Vitaminerna visade sig dock inte vara de botande ”framtidsläkemedel” som vissa hade hoppats. Under 1940-talet lyckades sedan ”västs” läkemedelsindustri utveckla det första användbara penicillinet och det första kortisonet. Detta var fantastiska medicinska genombrott som starkt bidrog till att vitaminerna och näringsforskningen kom i skymundan och att läkemedelsindustrin fick en ny inriktning. När penicillinet och kortisonet introducerats så framställdes de nästan som mirakel och man hoppades effektivt kunna bota alla möjliga sjukdomar. Även om det blev en del bakslag, så hade dessa läkemedel gigantiska betydande genombrott inom den medicinska världen. Penicillinet gjorde exempelvis att man snabbt kunde bota flera bakteriella infektionssjukdomar som tidigare ofta varit dödliga. Ryssland slog in på egen väg

I det toppstyrda kommunistiska Sovjet hade man inte hunnit med i västvärldens farmakologiska forskning och snabba utveckling av läkemedelsindustrin. I slutet av 1950-talet beslöt sig då de sovjetiska myndigheterna för att göra en enorm satsning med helt egen inriktning. Man började helt enkelt Det är inte förvånande att systematiskt studera att intresset för adapto­ traditionella medicinalväxgener nu snabbt ökar. ter, med visionen att finna nya naturliga kategorier av ämnen som skulle ha stärkande hälsobefrämjande värden för befolkningen och kunna ligga till grund för nya typer av läkemedel. En primär målsättning var att finna kategorier av växtämnen som kunde stärka och förbättra prestationen hos den arbetande befolkningen, soldater och astronauter/kosmonauter i rymdprogrammet, där det pågick en intensiv kapplöpning med USA. Alla folkmedicinska recept och örter samlades in från den jättelika kontinent som landet utgör. Något som kom att omfatta över tusen växter. Experter och forskare fick sedan stegvis välja ut de växter som man fann mest intres8

#6 2014

santa och det slutade med en grupp som var nedbantad till cirka 120 växter. Ökar motståndskraften mot infektioner

Dessa växter studerades med bland annat djurförsök och man fann att extrakt av vissa växter inte bara ökade motståndskraften under fysisk ansträngning utan även kunde öka motståndskraften mot vissa infektioner och toxiska ämnen. Snart var man nere i ett tjugotal växter och forskningen involverade ett hundratal olika universitet och medicinska institutioner. Nu inkluderades även kliniska studier och efter drygt ett par decenniers forskning slutade det med ett urval av en handfull växter från karga hårda levnadsmiljöer, som uppfyllde alla krav för att kunna kallas adaptogener (definition, se här intill). Sedan dess har det initierats universitetsforskning i främst USA, Tyskland, Chile, Ryssland, Armenien och Sverige, som bygger vidare på den oerhört omfattande grundläggande forskning som utförts i det tidigare Sovjet. Hur fungerar adaptogena ämnen?

Omfattande publicerad internationell forskning från 1960-talet fram till idag, visar entydigt att adaptogener skyddar och förbättrar återhämtningen när vi utsätts för olika former av stress, det vill säga hög psykisk och/eller fysisk belastning. I rosenrot, chisandra, rysk rot och andra adaptogena växter är det i huvudsak tre ämnesgrupper som kunnat kopplas till deras normaliserande eller adaptogena effekter: lignaner, fenypropanderivat och i viss mån terpenoider. Stimulerar försvarsmekanismer

Dagens forskning pekar på att adaptogenernas välgörande normaliserande effekter främst beror på att de stimulerar vissa grundläggande systemiska försvarsmekanismer. Flera farmakologiska och kliniska studier har nämligen visat att adaptogenernas återhämtande och normaliserande effekter kan kopplas till att de stimulerar den kroppsegna produktionen och frisättningen av två typer av välkända nödvändiga ämnen. Det ena ämnet, neuro-


”Järnbrist kan bidra till muskeldysfunktion vid hjärtsvikt och orsaka anemi”. Kontroll av ferritin är nödvändigt för att diagnostisera järnbrist och rekommenderas av ESC guidelines för hjärtsvikt 2012.1

Fyller snabbt på järndepåerna

Referens: 1. ESC Guidelines for the Diagnosis and Treatment of Acute and Chronic Heart Failure 2012. Eur Heart J. 2012; 33:1787–1847. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Övervaka patienter noga med avseende på tecken och symtom på överkänslighetsreaktioner under och i minst 30 minuter efter varje administrering av Ferinject. ferinject® (järnkarboxymaltos) (B03AC järn, parenterala preparat) Rx (F). Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas. Diagnosen måste vara baserad på laboratorieprov. Beredningsform: injektions-/infusionsvätska 50 mg Fe/ml. Produktresumén uppdaterad 2013-11-26. TLV: Ferinject ingår i läkemedelsförmånerna med begränsningen, ej för patienter i hemodialys. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se. Vifor Pharma Nordiska AB, Torshamnsgatan 30 A, 164 40 Kista. Telefon 08-558 066 00. SE/FER/14/0020


NYHET!

VARFÖR BEHÖVER DIN KROPP VITAMIN D? Jo, därför att vitamin D t.ex. bidrar till immunsystemets normala funktion. Du kan få i dig vitaminet på två sätt: dels via maten (främst under årets mörkare årstid), eller genom att vara ute i solen. D-vitamin bildas nämligen i huden när den utsätts för solljus. Enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna har vuxna ett dagligt behov av 10μg vitamin D. Pikasol Vitamin D innehåller 10μg vitamin D och högkoncentrerade omega-3-fettsyror, främst EPA och DHA som är de fettsyror som har en säkerställd hälsoeffekt. Pikasol finns att köpa i hälsokostbutiker och på apotek. Vill du veta mer om omega-3 och våra produkter, besök oss gärna på pikasol.se Behandlas du med blodförtunnande medel eller ska genomgå operation, konsultera din läkare/sköterska innan du börjar använda omega-3. Kosttillskott bör ej användas som alternativ till varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och en hälsosam livsstil.


Närmare en miljon svenskar har besvär med nedstämdhet under vintermånaderna. Av alla de som då medicineras med SSRI-preparat, så drabbas ungefär hälften av problematiska biverkningar. Rosenrot kan därför utgöra ett intressant naturligt alternativ.

peptid Y (NPY), är inblandat i en mångfald fysiologiska processer i hjärnan och bland annat är nödvändigt för minne, inlärning och andra kognitiva funktioner. Skyddar mot fria syreradikaler

Det andra är ämnet, värmechockprotein72 (HSP72), har kort sagt visats lägga sig runt och skydda proteiner (bland annat mot fria syreradikaler) som transporteras i våra vävnadsceller. Produktionen av värmechockproteiner ökar när man utsätts för olika typer av stress, till exempel inflammation, kraftig kyla eller värme och fysisk träning. Dessa proteiner kallas även för ”stressproteiner”, eftersom de är en del av kroppens skyddsrespons på stress. Utöver dessa skyddsmekanismer så har ny svensk preliminär forskning visat att ett adaptogenextrakt med rosenrot, chisandra och rysk rot har mycket hög antioxidantkapacitet (s.k ORAC- eller FORD-värde), vilket kan bidra till att ytterligare stärka försvaret mot skadliga former av syre samt därigenom minska olämpligt biokemiskt slitage eller oxidativ stress (Nylander et al 2014, för publicering). Rosenrot kan lindra nedstämdhet

Resultaten från flera studier visar dessutom att extrakt från adaptogenen rosenrot kan lindra nedstämdhet och lindrig depression. En senare svensk studie3, visade

bland annat att patienter med mild till medelmåttig depression fick ungefär lika bra humörhöjande effekt av ett rosenrotextrakt som med den vanligaste typen av receptbelagda läkemedel eller SSRI-preparat ofta kalllade ”lyckopiller”. Snabbare o skonsammare än läkemedel

En skillnad är att rosenrot verkar snabbare och dessutom utan några visade biverkningar. Närmare en miljon svenskar har besvär med nedstämdhet under vintermånaderna. Av alla de som då medicineras med SSRIpreparat, så drabbas ungefär hälften av problematiska biverkningar. Rosenrot kan därför utgöra ett intressant naturligt alternativ. Det finns flera olika möjliga samverkande verkningsmekanismer bakom den antidepressiva effekten hos rosenrot. Bland annat kan frisättning av ovan nämnda NPY och HSP72 tänkas ha betydelse för att skapa förutsättningar för att normalisera balansen och nivåerna av olika signalsubstanser, främst serotonin, som anses krävas i tillräcklig mängd för att kunna häva depressiva tillstånd.

Vad som särpräglar de mest använda adaptogenerna förutom den allmänt fysiskt och psykiskt prestationshöjande effekten. Rysk rot: immunförsvarsbalanserande och därmed allmänt stärkande. Chisandra: stärker främst fysisk prestation, förbättrar syreomsättning. Rosenrot: humörhöjande och antidepressiv effekt.

MAGNUS NYLANDER Medicine doktor och tandläkare

Ursprungliga kriterier (från tidig sovjetisk forskning) för att klassificera ett ämne som adaptogen: 1. Effekten ska vara generell och bred, så till vida att motståndskraften förbättras mot många olika typer av stress av fysisk, kemisk och biologisk natur. 2. Adaptogener ska ha en normaliserande, det vill säga återställande, funktioner. 3. Adaptogener ska vara oskadliga och ha en bred terapeutisk verkan med minimal eller ingen störning av de normala biologiska processerna. Genom de senaste forskningsrönen, så har det dessutom vuxit fram ett nytt i praktiken nödvändigt villkor för att kunna klassificera ett ämne som adaptogent. Villkoret är att intag av ett ämne ska leda till en signifikant ökad frisättning av både NPY och HSP72 (se ovan) för att kunna kallas adaptogent ämne.

Urval av referenser (för fler referenser, kontakta Magnus Nylander via Medicinsk access redaktion) 1. Aslanyan et al. Double-blind, placebo-controlled, randomised study of single dose effects of ADAPT-232 on cognitive functions. Phytomedicine 17 (2010) 494-499. 2. Hovhannisyan A. Effects of ADAPT 232 and ADAPT S on stress-related exhaustion and recovery in athletes. A randomized, double blind, placebo controlled study. In manuscript to be published, will be presented in Stockholm, November 20, 2014. 3. Darbinyan G et al. Clinical trial of Rhodiola rosea L. extract SHR-5 in the treatment of mild to moderate depression. Nord J Psychiatry 61 (2007) Nr 5.

#6 2014

11


Fattiga har inte råd att bli friska De som är sjuka av kvicksilver i sina amalgamfyllningar får sällan medicinskt eller ekonomiskt stöd till fyllningsbytet trots tydlig lagstiftning som ger dem rätt till det.

Fattiga har sällan råd och tvingas till fortsatt sjukdom när stödet uteblir, enligt Tandvårdsskadeförbundet. (se även gästledaren) Landsting och regioner kan enligt tandvårdsförordningens 6 och 7 §§ betala ut bidrag till personer som är sjuka av sina dentala material. Få vet dock om möjligheten och den regionala byråkratin medför långa handläggningstider och stor osäkerhet. Beslut går inte att överklaga och den statliga tillsynen över tillämpningen lyser med sin frånvaro. – Rättsosäkerheten är stor för den enskilde patienten, säger Ann-Marie Lidmark sekreterare i Tandvårdsskadeförbundet. Många upplever att samhället inte tar ansvar för de biverkningar dentala material ställer till med och den som är fattig ger upp och fortsätter vara sjuk. Ingen eller dålig information

Tandvårdsskadeförbundet har i en studie av landstingens och regionernas hemsidor (se Rapport 2014-08-14) funnit att hälften av dem saknar in12

#6 2014

formation helt och övriga har svårförståelig eller undermålig information om möjligheten att byta fyllningar på grund av sjukdom till samma kostnad som för normal hälso- och sjukvård. Endast fem av 21 landsting/regioner redovisar på sina hemsidor vilka restriktioner som finns för bidrag enligt 6 och 7 §§. Sammanställningen av dessa visar mängder av beslut som kraftigt inskränker den personkrets som bidraget avser.

för Dentalmaterialutredningen och genomfört studien av landstingens och regionernas hemsidor. I rapporten föreslås att: • IVO (Inspektionen för vård och omsorg) får ett särskilt regeringsuppdrag att göra en riktad tillsyn av tandvårdsförordningens 6 och 7 §§. • En särskild delegation tillsätts med representanter från Tandvårdsskadeförbundet med uppdrag att förbättra möjligheten för tandvårdsskadade att få adekvat hjälp. • Delegation bör fördela forskningsmedel till klinisk uppföljning av samtliga individer som genomgått fyllningsbyte enligt tandvårdsförordningens 6 och 7§§.

Ostört fortsätta försvåra

Ingen myndighet vill ta tag i frågan och landsting/regioner kan därför ostört fortsätta att försvåra för sjuka människor som söker vård. Dentalmaterialutredningen (SOU 2012:53) gav förslag till förbättringar i vården och ändringar i berörda paragrafer i tandvårdsförordningen. Ingenting har hittills hänt trots att tolv år gått. – Snarare har det blivit ännu svårare för dessa patientgrupper att få vård, säger Ann-Marie Lidmark som tidigare var huvudsekreterare

Saneringsbidrag till alla

Slutligen konstateras i rapporten att hälften av landets vuxna befolkning fortfarande har amalgam i tänderna, vilket innebär att 15-20 ton kvicksilver finns lagrat i folks tänder. Inte minst av miljöskäl är det angeläget att kvicksilvret avlägsnas och omhändertas på ett säkert sätt och därför föreslås särskilda budgetmedel för att alla gratis ska kunna avlägsna sitt amalgam. Källa: Tandvårdsskadeförbundet


• En tablett säkerställer dagligt minimibehov (800 IE) • 1- 5 tabletter tas en gång om dagen • Lägst pris1

2086-030-dec-2013. Med.Access. nr6-2014.

Kan dosdispenseras*

Notis: *Divisun® (kolekalciferol) 800 IE 250 tabletter i plastburk godkändes av läkemedelsverket för maskinell dosdispensering 2013-06-05. Referens: 1) Divisun® 800 IE 250 tabletter har 39,5 % lägre pris per IE jämfört med Devitre® 400 IE 180 tabletter. www.tlv.se (maj 2014). Divisun® 800 IE 250 tabletter har 15,5 % lägre pris per IE jämfört med Detremin® 20 000 IE/ml 10 ml. www.tlv.se (maj 2014). Divisun® (kolekalciferol). Receptbelagt läkemedel. TLV: ingår i läkemedelsförmånen sedan 2012-11-16. Beredningsform: Tablett. ATC-kod: A11C C05. Indikationer: Profylax och behandling av D-vitaminbrist hos vuxna och ungdomar. Som komplement till specifik osteoporosbehandling hos patienter med risk för vitamin D-brist, tilläggsbehandling med kalcium bör då övervägas. Rekommenderad dosering: 1 tablett dagligen. Högre doser kan behövas för att uppnå önskad serumnivå av 25 (OH) D. Den dagliga dosen bör inte överskrida 5 tabletter. Innehåll: 1 tablett innehåller: kolecalciferol (vitamin D3) 800IE (motsvarande 20 mikrogram vitamin D3). Förpackningsstorlek: 90 tabletter i blister, AUP 183 kr. 250 tabletter i plastburk, AUP 429,50 kr www.tlv.se (maj 2014). Datum för översyn av produktresumé: 2014-08-19. För ytterligare information och pris se www.fass.se MEDA AB. Box 906, 170 09 Solna. Tel 08 630 19 00, E-post: info@meda.se www.medasverige.se www.divisun.se

Flexibel dosering


© Can Stock Photo Inc. / Dubova


Kan man ha ”kul” med bröstcancer? – Monika har haft det två gånger Jag var 41 år gammal när jag drabbades av bröstcancer. Hade två små barn på fem och tre år och hade precis fått ett nytt jobb. Livet stannade upp. Men istället för att bryta ihop, bestämde jag mig för att kämpa och fokusera på allt det positiva runt omkring mig.

Eftersom jag är journalist började jag nästan ofrivilligt att skriva ner mina upplevelser. Det blev en bok: ”Kul med cancer – hur man tar sig igenom bröstcancer”. Den har hjälpt mig, andra drabbade, deras anhöriga och vänner, att klara en svår tid. Så här beskriver jag i boken, upptäckten av min bröstcancer: Det var söndag och vi bestämde oss för att åka och bada i simhallen. Vi åt en härlig frukost och nu skulle jag bara duscha så skulle vi iväg. Jag tvålade in mig med lugna, långa tag. Plötsligt stelnade jag till – vad var det? Ovanför höger bröst var det som en centimeterstor kula under huden. En iskall tanke for genom mitt huvud: bröstcancer! Men varför skulle det vara det? Jag duschade färdigt och vi åkte iväg till simhallen. Först på kvällen när min man och våra två små barn somnat vågade jag känna efter om kulan var borta. Nej den fanns kvar. Den visade sig mycket riktigt vara bröstcancer. Jag tog med mig min syster för att ta emot beskedet. När doktorn bekräftade att det var bröstcancer drog både jag och min syster en lättnadens suck. Bara bröstcancer. Inte återfall i Hodgkins, en lymfcancersjukdom jag hade när jag var 20 år. Bra, men dåligt. Cancer är ju ändå cancer. Och jag kände en stor sorg.

Jag är en positivt lagd person, men var osäker på om jag själv skulle klara av att fortsätta att glädjas. Att ha kul trots cancern. Jag bad mina vänner att ringa mig och berätta om knäppa saker på jobbet, roliga saker som deras barn sagt eller gjort. För som svar på deras roligheter kunde jag berätta mina. Jag fick anstränga mig för att hitta det roliga i min nya märkliga cancervardag, men det roliga fanns där. Behövde bara upptäckas. Sjukhuset erbjöd mig att gå på en sminkkurs för bröstcancerpatienter. Vi samlades vid entrén till onkologen. Ett tiotal kvinnor, alla mycket tjusiga i håret. Det första vi skulle göra var att ta av oss perukerna. Flera av oss vägrade först, men vi gjorde det till slut. Framför oss fanns necessärer med nytt, dyrt smink. Nu skulle vi lära oss att sätta på ögonskugga. Jag som endast brukar ha mascara började ovant laborera med den lilla beigefärgade asken. Ivrigt påhejad av makeupartisten kletade jag på mer och mer. Men blev det

Vi lottar ut Monikas bok ”Kul med cancer- hur man tar sig igenom bröstcancer” (Gryf Förlag 2014) i det här numret, på sid 31 Du kan även beställa den genom vår bokklubb på sid 57.

Mitt motto blev: fokusera på allt det positiva runt omkring dig. Jag bestämde mig för att inte googla på allt hemskt om cancer, på nätet utan istället fråga min doktor om just min situation. något resultat? Jag tyckte inte det. Makeupartisten sade att ögonskuggan var väldigt diskret och kunde med fördel användas i vardagsmakeupen. När jag för andra gången sade att ögonskuggan inte gjorde någon skillnad böjde sig makeupartisten lite irriterat över mig. – Men du har ju inte tagit av locket! utbrast hon. Det blev knäpptyst i rummet, alla tittade förvånat på mig. Men nu kunde jag inte hålla mig, jag började skratta så att tårarna sprutade. Snart skrattade alla.

Hjälp att skratta

Jag grät när jag talade om det för min man, pappa, min bästa vän och på jobbet. Sen orkade jag inte gråta mer. Så jag skrev ett mejl till mina närmaste vänner. Jag berättade hur det var och bad dem hjälpa mig att kunna skratta.

Skrev kåserier

Jag kom hem och skrev ner det som hände på sminkkursen och mejlade det till min kompis i Göteborg. Hon läste, skrattade och sade: #6 2014

15


© Can Stock Photo Inc. / tomwang

– Skriv mer så att fler kan läsa. Så jag började skriva på kvällarna, de kvällar jag mådde bra. Det blev 22 kåserier. Jag hade inte en tanke på att det skulle bli en bok. Jag skrev ju för att roa mina vänner. Jag döpte dokumentet i datorn till ”Kul med cancer”. Först när jag hade skrivit ungefär hälften förstod jag att det var en bok jag skrev. Min man undrade vad den skulle heta. –  Kul med cancer, svarade jag. Undvek nätinformation

Jag skrev om en vardag med bröstcancer. En vardag man kan ta sig igenom, bara man vågar skratta åt eländet. I Sverige är överlevnaden i bröstcancer ca 80 %. Mitt motto blev: fokusera på allt det positiva runt omkring dig. Jag bestämde mig för att inte googla på allt hemskt om cancer, på nätet utan istället fråga min doktor om just min situation. Som drabbad måste man få känna hopp och glädje. Man måste försöka se det positiva i tillvaron. I varje människas liv finns Varför ska man använda den saker som är bra. lilla energi man har under en Varför ska man cytostatikabehandling till att använda den lilla fokusera på det som är dåligt? energi man har under en cytostatikabehandling till att fokusera på det som är dåligt? Så resonerade jag. Allt kunde vändas till sin fördel. Flintskallig? Då så. Då kan man ta av peruken och borsta den så att det blir snyggt även där bak. Tvätta håret på kvällen? Inga problem, man slipper ju en blöt kudde, eftersom håret – peruken kan självtorka på en liten ställning på nattduksbordet. Hjälpte andra hjälpa

Ingen ork kvar? Bra, då kan din partner eller vän få känna sig som en hjälte när han eller hon storhandlar efter en lista du skrivit. Eller gör någonting annat snällt som du vill ha hjälp med. Det här är en jobbig tid för den som är drabbad. Men även en svår tid för den som är 16

#6 2014

anhörig eller vän. Många vill hjälpa till men vet oftast inte hur. De är rädda för att göra fel, tränga sig på och störa. Hjälp dem därför att hjälpa dig. Tala om vad du vill ha hjälp med, när och hur. Och tacka bestämt nej till det du inte vill ha hjälp med. I boken ”Kul med cancer- hur man tar sig igenom bröstcancer” handlar ungefär hälften av kåserierna om tiden då jag var sjuk och fick cytostatikabehandling. Men märkliga och ibland komiska situationer inträffade även efter att jag var färdigbehandlad. Så ungefär hälften av kåserierna handlar om vägen tillbaka till ett friskt liv. För hur märkligt det än låter så fanns det en slags trygghet i att vara sjuk. Under sjukdomsperioden jobbade jag halvtid, förutom de veckorna då jag fick cytostatikabehandling, då var jag helt utslagen och sjukskriven. Arbetskamraterna tyckte att jag var fantastisk bara jag dök upp på jobbet. Det fanns inga krav, bara beröm och uppmuntran. Tufft med heltid igen

Hade jag en deadline kunde den alltid skjutas upp, eller så kunde jag få hjälp av någon annan. När jag sedan blev frisk och skulle jobba heltid igen började folk förvänta sig saker och ting av mig igen. Lika svårt som det var att vänja sig vid att jag var svagare när jag var sjuk, var det sen att vänja sig vid att folk såg mig som frisk och kapabel. Att vänja sig vid att leva utan förmildrande omständigheter och att klara av allt jag gjorde innan jag blev sjuk. När jag var sjuk tog alla hänsyn till mig och var extra snälla. När jag sedan blev frisk vågade barnen vara bråkiga igen, min man kunde unna sig att vara vresig ibland, mina vänner bestämde saker och ting utan att höra med mig först och arbetskamraterna förväntade sig att jobbet blev gjort. Skulle jag klara ett vanligt liv igen? Alla förväntningar och krav gjorde mig nedstämd. Men det märkte jag inte själv. Nedstämdhet smög sig på

Som bröstcancerpatient i Stockholm blir man erbjuden


tre besök hos psykologen. Den sista gången för att prata om att komma tillbaka till ett vanligt liv. Det var först när jag fyllde i en enkät inför återbesöket hos psykologen som det visade sig att jag: ”sällan log” och att ”det var väldigt länge sedan jag kände mig glad”. Psykologen sade att det är ganska vanligt att man blir nedstämd när man äntligen blir frisk. Under sjukdomsperioden går all energi åt att fokusera på behandlingen. Sen kommer euforin, lyckan över att vara frisk. Men sedan då? När euforin lagt sig och man förväntas fungera och klara ett vanligt liv igen - kanske man inte känner sig redo mentalt, trots att man någorlunda återhämtat sig fysiskt. Psykologen frågade vad som får mig att känna mig glad. – Att få vara med mina barn och springa, svarade jag blixtsnabbt. – Ja, då tycker jag att du ska göra det, sade psykologen. Så jag tog ledigt från jobbet i en vecka. Tog med barnen på Junibacken, till simhallen, lekland och museer. Att få vara med dem och se dem leka och skratta istället för att gå till jobbet var precis vad jag behövde.

Fakta om bröstcancer i Sverige Kvinnor • Bröstcancer utgör 30 % av all cancer som drabbar kvinnor. • Ca 76 00 kvinnor fick under 2011 en bröstcancerdiagnos. • Varje dag får 21 kvinnor bröstcancer, eller en kvinna var 69:e minut. • Relativ 10-årsöverlevnad är ca 79 % (relativ 5-årsöverlevnad är ca 87 %) • 63 % är över 60 år vid diagnostillfället. • 3,8 % är under 40 år.

S

Motion som stressventil

Att motionera regelbundet har för mig alltid varit ett sätt att må bra. En ventil mot stress och mörka tankar. Men också en källa till glädje och kreativitet. De mest fantastiska idéer brukade dyka upp i mitt huvud då jag var ute och sprang. Jag hade saknat allt det under min sjukdomsperiod och nu kände jag mig hel igen. Fyra år senare fick jag tyvärr ett återfall i bröstcancer. En ny knöl på samma sida där bröstet opererats bort, i utkanten av protesen. Ett jobbigt besked förstås. Men denna gång hade jag ju mina egna goda råd att ta till. Jag läste min egen bok ”Kul med cancer – hur man tar sig igenom bröstcancer” och fick styrka att klara återfallet. Jag hade ju gjort detta tidigare, visste hur det gick till, så det var bara att bita ihop och gå igenom cytostatikabehandlingen igen. Samma sak gäller ju nu precis som tidigare: fokus på allt positivt runt omkring mig. MONIKA TITOR

Män • 45 män fick under 2011 en bröstcancerdiagnos. (Uppgifterna bygger på Socialstyrelsens senast publicerade statistik och avser förhållandena år 2011. Källa Bröstcancerföreningen (bro.se)

!

de n a d ju

b

ler a i c pe

Och jag sprang varje kväll, samma sträcka som tog cirka 35 minuter. Sen kunde jag le igen!

sid. 57! Beställningstalong på

Kul med cancer – hur man tar sig igenom bröstcancer. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor kämpade mot sjukdomen. Några kåserier skrevs även efteråt, när hon friskförklarats. Med denna bok vill hon ge glädje och hopp inför något som till en början känns helt över­ mäktigt, men som går att ta sig igenom, skrattandes åt allt konstigt som händer på vägen. Av: Monika Titor

+ 106 kr

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se #6 2014

17


MEDICINNOTISER

Rökning och mycket salt mat fördubblar risk för reumatism Rökare som äter mycket salt mat har dubbelt så hög risk att utveckla den reumatiska sjukdomen reumatoid artrit, jämfört med dem som har ett lågt saltintag.

Detta enligt forskning från Umeå universitet, som publiceras i tidskriften Rheumatology. – Det vi kan visa är att ungefär hälften av den ökade risken för reumatisk sjukdom, som vi vet att rökning medför, är kopplat till ett högt saltintag. I denna studie hade de rökare som hade ett lågt saltintag inte någon ökad risk för reumatisk sjukdom, jämfört med icke-rökare, vilket tyder på att det är komBjörn Sundström, folkhälsobinationen av rökning forskare vid forskare Umeå universitet. och högt saltintag som ger en ökad risk för sjukdomsutveckling, säger Björn Sundström, forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. I studien har Björn Sundström och hans kollegor undersökt data från 386 personer som har insjuknat i reumatoid artrit, RA, och som med-

verkat i Västerbottens hälsoundersökningar (VHU), där de bland annat fick svara på frågor om matvanor. Följdes fram till RA-diagnos

Deltagarna följdes från i genomsnitt åtta år före de drabbades av sjukdomssymtom fram till dess att de fick sin diagnos. Data från dessa deltagare jämfördes sedan med data från 1 886 kontrollpersoner som inte drabbades av sjukdomen. Utöver matvanor bland studiedeltagarna kontrollerade forskarna även träningsvanor, rökning och andra sociala faktorer. Forskarna genomförde även analyser av blodprover från studiedeltagarna. Enligt studien fanns ingen koppling mellan saltintag och reumatisk sjukdom när alla deltagare jämfördes. Men när man tittade specifikt på gruppen rökare fann man alltså att ett högt saltintag mer än fördubblade risken för sjukdom. Enligt Björn Sundström ger detta fynd nya

insikter om den process som leder till utveckling av reumatoid artrit bland rökare. Förklarar tidigare fynd

– Det här är spännande, eftersom fyndet kan förklara skillnader i tidigare studier där man har undersökt kost som riskfaktor för reumatisk sjukdom. Konsumtion av frukt och grönsaker har tidigare kopplats till en minskad risk för sjukdomsutveckling, medan intag av proteiner, rött kött, och fisk med måttlig fettandel, är kopplat till en ökad risk. Vår uppfattning är att dessa skillnader också kan förklaras av halterna av salt i dessa livsmedel, säger Björn Sundström. Han anser vidare att detta resultat, om det kan bekräftas i ytterligare studier, sannolikt kommer att ha inverkan när det gäller forskning på andra sjukdomsområden. – Nu måste vi börja ställa oss frågor om saltets betydelse bland rökare, även vid andra sjukdomstillstånd, säger Björn Sundström. Källa: Umeå universitet

STROKEFORSKNING? SÖK BIDRAG! STROKE-Riksförbundet delar ut forskningsanslag vid höstutdelningen. Tel: 08 721 88 20 info@strokeforbundet.se

18

#6 2014

Projekt som prioriteras är de som berör den patientnära forskningen inom omvårdnad och rehablitering. Information finns på www.strokeforbundet.se under menyn Forskning.

SISTA ANSÖKNINGSDAG 15 OKTOBER 2014


MEDICINNOTISER

Övergrepp i barndomen kan ge fetma som vuxen Att vara utsatt för övergrepp under barndomen innebär en markant ökning av risken att utveckla fetma i vuxen ålder.

Det visar en meta-analys av tidigare gjorda studier, som omfattar totalt 112 000 studiedeltagare. Analysen är gjord av forskare vid Karolinska institutet och publicerad i tidskriften Obesity Reviews. – Studien visar tydligt att svåra livshändelser lämnar spår som manifesterar sig först långt senare i livet. Mekanismerna bakom det förloppet inkluderar ökad stress, negativa tanke- och känslomönster, psykisk ohälsa, ökad inflammation, påverkan på immunförsvaret och metabola rubbningar, säger Erik Hemmingsson, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska institutet, och även

verksam vid till Överviktscentrum, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. I en meta-analys, där 23 studier med sammanlagt 112 000 deltagare ingår, har han tillsammans med kollegor räknat fram att risken för fetma var 34 procent högre hos vuxna som utsatts för övergrepp som barn jämfört med andra vuxna. Fem till tio procent utsätts

Uppdelat på olika slags övergrepp visade studien att fysiska övergrepp under barndomen ökade risken för fetma med 28 procent, emotionella övergrepp innebar 36 procents högre risk, sexuella övergrepp innebar 31

procents högre risk och generella övergrepp 45 procents högre risk för fetma i vuxen ålder. Hos dem som utsatts för svåra övergrepp ökade risken med 50 procent jämfört med 13 procent för måttliga övergrepp. – Det här talar för ett kausualt (orsaks) samband, där övergreppen är orsak till fetma. Men alla som utsatts för övergrepp utvecklar inte fetma, och alla med fetma har inte varit med om övergrepp, så det finns självklart fler orsaker. Samtidigt ska vi komma ihåg att övergrepp mot barn är vanligare än vi tror. Mellan fem och tio procent av den vuxna befolkningen säger sig ha varit utsatt för övergrepp av något slag under barndomen, säger Erik Hemmingsson. Källa: Karolinska institutet

Om betablockad inte räcker till

vid icke-permanent förmaksflimmer

Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som pågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes på tidigare eller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron samt patienter som samtidigt behandlas med dabigatran. För ytterligare kontraindikationer, se www.fass.se.

Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid. Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ® tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumé: 2013-11-15. SE-DRO-14-04-02, maj 2014.

Indikation: MULTAQ®, CO1BD07, R X , F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer. Beroende på säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ® endast förskrivas efter det att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ® ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt.

MULTAQ® (dronedaron) ingår i högkostnadsskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Referenser: 1. Singh BN et al. N Engl J Med. 2007;357:987–999. 2. Hohnloser SH et al. N Engl J Med. 2009;360:668–678.

#6 2014

19


Var femte med svår hjärt­infarkt riskerar livet – tar inte ambulans


Foto: Hjärt-Lungfonden/Johnér.

Nästan var femte person med den allvarligare typen av hjärtinfarkt som tar sig till sjukhuset gör det på annat sätt än i ambulans – i egen bil, i taxi eller till och med till fots. Det innebär att många riskerar att få vård senare än om de hade tagit ambulans. Forskning visar även att risken för att dö i hjärtinfarkten ökar påtagligt om man inte ringer ambulans.

– Hjärt-kärlsjukdomar skördar flest liv av alla sjukdomar i Sverige och därför är det viktigt att alltid ringa ambulans om man misstänker hjärtinfarkt. Ju snabbare en person med misstänkt hjärtinfarkt får vård desto större är möjligheten att minska skadan på hjärtat, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Varje år drabbas ungefär 30 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Av de tog sig många till sjukhus på annat sätt än med ambulans. Nästan var femte som kom till sjukhus med den allvarligare typen av hjärtinfarkt tog sig dit på annat sätt än med ambulans. Redan i ambulansen 20

#6 2014

kan den drabbade få vård som exempelvis blodproppshämmande behandling. Stora skillnader i landet

Det är stora skillnader mellan landstingen. I Kronobergs län tog sig 90 procent av de som drabbats av en allvarlig hjärtinfarkt till sjukhus med ambulans. På Gotland var motsvarande siffra bara 70 procent. – Svensk forskning visar att en ökande andel av de som avlider i sin första hjärtinfarkt dör i hemmet eller ute i samhället medan allt fler av de som kommer till sjukhus i tid överlever, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd. Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport 2014 ger en unik helhetsbild över forskningsframsteg och hjärthälsa i Sverige. (se här intill) Sidorna 25–26 i Hjärtrapporten 2014 handlar om andelen ambulanstransporter vid hjärtinfarkt. Statistiken är hämtad från kvalitetsregistret Swedeheart.
 Källa: Hjärt- Lungfonden


V

år kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en speciell kombination av viktiga fettsyror och är ett enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det dagliga intaget. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Rekommenderas av experter

eye q är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omegafettsyror. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se se

För hjärnans och ögats utveckling mumomega är ett kosttillskott med specifika omega-3 och omega-6 fettsyror, som DHA, EPA och GLA. Dessa fettsyror är speciellt viktiga vid en avgörande tidpunkt i livet: graviditeten och amningsperioden.

För ögats och hjärnans utveckling

Moderns intag av DHA bidrar till att hjärnan och ögonen utvecklas normalt hos foster och spädbarn som ammas. Fettsyran DHA bidrar även till att synen utvecklas normalt hos spädbarn. mumomega innehåller DHA-rik

fiskolja och nattljusolja. Nattljusoljan är rik på GLA (gammalinolensyra), som i kroppen omvandlas till den viktiga fettsyran arakidonsyra, AA.

av 300 mg DHA dagligen, vilket du finner i en kapsel mumomega. mumomega kan tas under hela graviditeten och så länge du ammar.

För din och ditt barns trygghet

DHA utvinns ur omega-3 fiskolja och GLA utvinns ur nattljusolja. Tillverkningen följer de krav som ställs från EU och WHO. mumomega är därför säker att använda för gravida och ammande.

Rekommenderad dagsdos

”International Society for the Study of Fatty Acids and Lipids” (www.issfal. org) har utfärdat en rekommendation att gravida och ammande är i behov

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se


Hjärtrapporten 2014:


Stora skillnader i hjärtvård mellan landets sjukhus
 – speciellt eftervården behöver bli bättre Det är stora skillnader i svensk hjärtvård beroende på var i landet man bor. Allt enligt Hjärt-Lungfonden kvalitetsindex som presenteras i samarbete med kvalitetsregistret Swedeheart. Poängen varierar kraftigt från 1,0 till 8,5 poäng. Kvalitetsindex ingår i Hjärtrapporten 2014 som Hjärt-Lungfonden ger ut för åttonde året i rad.


• Eftervården har genomgått en klar förbättring, men trots det når bara 12 procent av patienterna målen för eftervården efter ett år. • De sjukhus som har förbättrat sig mest sedan förra året är Närsjukhuset i Köping som ökat med 4 poäng till 7,5 poäng av 11 möjliga och Västerviks sjukhus som ökat med 3,5 poäng till 8,5 poäng.
 Västervik bäst


– Den akuta hjärtsjukvården i Sverige är mycket bra, men eftervården behöver bli bättre. Samtidigt är skillnaderna mellan sjukhusen alldeles för stora. Våra politiker behöver ta större ansvar för att alla som lever med hjärt-kärlsjukdom ska få bästa möjliga vård, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Kvalitetsregistret Swedeheart har tagit fram indexet som presenteras i Hjärtrapporten 2014. Kvalitetsindexet bygger på uppgifter som landets sjukhus själva skickar in och speglar all vård vid hjärtinfarkt, från det akuta omhändertagandet till eftervården för att förebygga nya hjärtinfarkter. Indexet mäter också hur bra sjukhusen är på att rapportera in sina resultat till kvalitetsregistret. Kvalitetsindex har lett till förbättring

– 1,4 miljoner svenskar lider av hjärt-kärlsjukdom. För att ännu fler hjärtpatienter ska få högkvalitativ vård krävs fortsatt forskning och att resultaten omsätts i praktiken, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

 Sedan kvalitetsregistret Swedeheart började sammanställa ett kvalitetsindex 2005 har de svenska sjukhusen stadigt förbättrat sina resultat. Både plus och minus

2013 förbättrade 37 sjukhus sina poäng medan 20 sjukhus har fått lägre poäng. 

 Några resultat från Swedehearts kvalitetsindex:
 • Resultatet i kvalitetsindex varierar stort mellan landets sjukhus. 22

#6 2014

• Västerviks sjukhus får högst poäng i landet, 8,5 av 11 möjliga. Västervik är också det sjukhus i landet som har förbättrat eftervården allra mest.
 Gällivare sämst

Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-

• Sämst resultat har Gäl- Lungfondens forskningsråd och professor i experimentell kardilivare sjukhus som för- ovaskulär forskning vid Skånes universitetssjukhus, Malmö. sämrat sin poäng med Foto: Mårten Levin. 1 och nu endast får 1 poäng av 11 möjliga. Kvalitetsindexet omfattar totalt elva indikatorer. Fem av dem belyser det akuta omhändertagandet. Fyra indikatorer rör patienternas hälsa ett år efter hjärtinfarkten. Ytterligare två indikatorer mäter hur stor andel av patienterna som rapporteras in till kvalitetsregistren. Sjukhus med minst tio patienter i målgruppen kan få 0, ½ eller 1 poäng per indikator.

 Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport 2014 ger en unik helhetsbild över forskningsframsteg och hjärthälsa i Sverige. Hjärtrapporten syftar till att ge en ökad kunskapsnivå i samhället och att fler ställer sig bakom kampen mot vår tids största folksjukdom – hjärt-kärlsjukdom. Poängen för respektive sjukhus 2012 skiljer sig marginellt åt jämfört med den poäng som redovisades i Hjärt­rapporten förra året. Detta beror på justeringar av gränsvärden och urvalskriterier gjorda av Swedeheart.

 Källa: Hjärt-Lungfonden


Sjukhusens totalpoäng i kvalitetsindexet 2013 och 2012


Sjukhusens totalpoäng i kvalitetsindexet 2013 och 2012


Sjukhusets namn

Län

Total poäng

Förändring 2012-2013

Sjukhusets namn

Län

Total poäng

Förändring 2012-2013

Västerviks sjukhus

Kalmar län

8,5

5

Bollnäs sjukhus

Gävleborgs län

5

5,5

Nyköpings lasarett

Sörmland

8

5

Sjukhuset i Torsby

Värmland

5

5,5

Centrallasarettet i Västerås

Västmanland

7,5

5,5

Lasarettet Trelleborg

Skåne

5

5,5

Västra Götaland

5

5

Närsjukhuset Köping

Västmanland

7,5

3,5

Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm

Sahlgrenska universitets­ sjukhuset i Göteborg

Stockholms län

7

6,5

Södersjukhuset i Stockholm

Stockholms län

5

5

Hässleholms sjukhus

Skåne

7

4,5

Sunderby sjukhus i Luleå

Norrbotten

5

5

Universitetssjukhuset i Linköping

Östergötland

7

4,5

Örnsköldsviks sjukhus

Västernorrland

5

5

Norrtälje sjukhus

Stockholms län

6,5

8

Kalix sjukhus

Norrbotten

5

4,5

Sörmland

6,5

7

Länssjukhuset i Kalmar

Kalmar län

5

4,5

Stockholms län

6,5

6,5

Ängelholms sjukhus

Skåne

5

4,5

Stockholms län

6,5

6

Kärnsjukhuset i Skövde

Västra Götaland

5

3,5

Uppsala län

4,5

5,5

Blekinge

4,5

5

Kullbergska sjukhuset i Katrineholm Karolinska universitets­ sjukhuset i Stockholm Danderyds sjukhus

Akademiska sjukhuset i Uppsala Blekingesjukhuset i Karlskrona

Piteå älvdals sjukhus

Norrbotten

6,5

6

Värnamo sjukhus

Jönköpings län

6,5

6

Skåne

6,5

5,5

Sollefteå sjukhus

Västernorrland

4,5

4

Västerbotten

6,5

5

Falu lasarett

Dalarna

4,5

3,5

4,5

3

4

5,5

Centralsjukhuset i Kristianstad Norrlands universitetssjukhus i Umeå

Norra Älvsborgs länssjukhus Västra Götaland i Trollhättan* Blekingesjukhuset i Blekinge Karlshamn

Centrallasarettet i Växjö

Kronoberg

6,5

4,5

Ljungby lasarett

Kronoberg

6

7

Höglandssjukhuset i Eksjö

Jönköpings län

6

6

Lasarettet i Enköping

Uppsala län

4

5

Länssjukhuset Ryhov i Jönköping

Jönköpings län

6

6

Kungälvs sjukhus*

Västra Götaland

4

4

Gävle sjukhus

Gävleborgs län

6

5,5

Östersunds sjukhus

Jämtland

4

4

Västra Götaland

4

3,5

Oskarshamns sjukhus

Kalmar län

6

5

Södra Älvsborgs sjukhus i Borås*

Skånes universitetssjukhus

Skåne

6

4,5

Lindesbergs lasarett

Örebro län

4

3

SU Mölndals sjukhus

Västra Götaland

6

4,5

Skellefteå lasarett*

Västerbotten

4

3

Visby lasarett

Gotland

6

4,5

Länssjukhuset i Halmstad*

Halland

3,5

4

Östra sjukhuset i Göteborg

Västra Götaland

6

4

Södertälje sjukhus*

Stockholms län

3,5

3

Hallands sjukhus Varberg

Halland

5,5

6,5

Karlskoga lasarett

Örebro län

3,5

1,5

Alingsås lasarett

Västra Götaland

5,5

6

Lasarettet i Ystad*

Skåne

3

3,5

Sjukhuset i Lidköping

Västra Götaland

5,5

5,5

Lycksele lasarett*

Västerbotten

3

2,5

Hudiksvalls sjukhus

Gävleborgs län

5,5

5

Universitetssjukhuset Örebro Örebro län

2,5

3,5

Mora lasarett

Dalarna

5,5

5

Länssjukhuset i Sundsvall*

Västernorrland

2,5

3

Sjukhuset i Arvika

Värmland

5,5

4,5

Avesta lasarett*

Dalarna

2,5

2,5

Helsingborgs lasarett

Skåne

5,5

4,5

Kiruna sjukhus*

Norrbotten

2,5

2,5

Vrinnevisjukhuset i Norrköping

Östergötland

5,5

3,5

Gällivare sjukhus

Norrbotten

1

2

Lasarettet i Motala

Östergötland

5

6,5

Mälarsjukhuset Eskilstuna

Sörmland

5

6

Centralsjukhuset i Karlstad

Värmland

5

6

* Sjukhuset får inga poäng för eftervård på grund av för få registreringar och kan därför inte få full poäng i kvalitetsindex.

#6 2014

23


Minskad psykisk ohäls Psykisk ohälsa är idag en av de sjukdomsgrupper som är mest förknippad med stigmatisering och fördomar. Men de senaste åren har tabut börjat släppa – fler och fler talar öppet om sina psykiska sjukdomar och kunskapen ökar. Det här tror många bedömare är ett stort steg mot minskad psykisk ohälsa i samhället.

Att drabbas av psykisk sjukdom i Sverige innebär inte bara att brottas mot sjukdomen i sig. Kampen mot fördomar och okunskap är ofta en lika stor del av sjukdomsbördan – i varje fall om man får tro regeringens kampanj Hjärnkoll. Det har skett en klar förbättring av attityderna kring psykisk ohälsa. Vid mitten av 90-talet var det mycket ovanligt att offentliga personer talade öppet om sin psykiska ohälsa. När de genomförde sin diskrimineringsundersökning 2012 uppgav hela 75 procent av deltagarna att de hemlighåller sin psykiska ohälsa för omgivningen. Tabut kring sjukdomarna gjorde att en stor del av de drabbade kände sig diskriminerade både i arbetslivet och i relationer till andra människor. Vidare uppgav 52 procent att sjukdomen hindrat dem från att söka ett arbete. Nästan lika många, 47 procent, uppgav att det hindrat dem från att inleda en relation. Att psykisk ohälsa är förknippat med fördomar och 24

#6 2014

stigma är inget nytt fenomen. Tabut kring psykisk ohälsa har sannolikt sina historiska rötter i föreställningar om att mental ohälsa är förknippat med besatthet och mörka krafter. I antikens Egypten behandlade man till exempel psykiska sjukdomar genom trepanering – man borrade ett litet lock i skallbenet på patienten och lyfte på locket för att släppa ut de onda andarna. Under medeltiden såg kristna galenskap som en kamp mellan Gud och satan, som slogs om människans själ, och psykiskt sjuka antogs vara besatta av demoner. Förvaring – inte vård

Men det finns även modernare förklaringar till tabut – som att Sverige och andra västländer ända fram till 1990-talet låste in psykiskt sjuka i stora mentalsjukhus. Som mest satt 35 000 svenskar på mentalsjukhus. Sjukhusen påminde mer om förvaring än om vårdinrättningar. Vården på sjukhusen var ofta minimal, att bli inlåst utan kontakt med resten av samhället skapade ett utanförskap bland de sjuka. Vrångbild i media

Även mediabilden av psykisk sjukdom bidrar till fördomar. Det menar bland annat RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa, som tagit fram en rapport tillsammans med Örebro universitet som visar att de stora svenska medierna ger en missvisande bild av psykisk sjukdom.


© Can Stock Photo Inc. / Shaiith

sa när tabut minskar? De sjuka pekas ut som våldsamma och kriminella. En nidbild som forskning har motbevisat vid flertalet tillfällen de senaste åren, inte minst genom svensk forskning från Karolinska Institutet. Oavsett var tabut kommer ifrån verkar det som att trenden är på väg att brytas. Kunskapen ökar och fler människor vågar berätta om sin psykiska sjukdom, även offentliga personer. Författaren och vetenskapsjournalisten Miki Agerberg har följt utvecklingen på nära håll under flera decennier. Han har själv haft flera depressioner och skrivit ett tiotal böcker om psykisk ohälsa. Fler träder fram ur skuggan

När han skrev boken ”Ut ur mörkret” om depressioner 1998 var han angelägen att få med berättelser från kända svenskar. Något som visade sig vara väldigt svårt på den tiden. Miki konstaterar idag att det hade varit betydligt lättare att skriva boken nu, eftersom tabut minskat. Miki Agerberg, för– Det har skett en klar förbättfattare och vetenskapsjournalist. ring av attityderna kring psykisk Foto: Kristoffer Ridderohälsa. Vid mitten av 90-talet var sporre. det mycket ovanligt att offentliga personer talade öppet om sin psykiska ohälsa. Jag ville absolut ha med några i boken, och fick arbeta hårt för

det, men fick till slut sex kända svenskar att ställa upp. Jag hade sett i USA hur viktigt det kunde vara för andra, säger Miki Agerberg. Miki anser att det har hänt mycket bara de senaste åren. Fler och fler grupper i samhället kliver fram ur skuggorna och berättar om sina problem. – Idag finns det en helt annan öppenhet om detta i media och annan offentlighet, säger han. Den bilden delas av läkaren och psykiatriprofessorn Antalet personer som tycker att människor som en gång varit patienter på en psykiatrisk klinik är pålitliga barnvakter hade ökat från 37 till 45 procent. Martin Schalling, som har forskat på psykisk sjukdom i trettio år. Han tycker att ökad öppenhet är en naturlig utveckling eftersom det inte finns någonting att skämmas för. – Det här är sjukdomar som vilka andra sjukdomar som helst, det är bara det att de påverkar vårt psyke, och de påverkar hur vår hjärna fungerar. Det finns ingen anledning i världen att skämmas, det är ungefär som om det skulle vara skamligt att ha njursvikt. Sociala medier öppnar upp

Förutom att kända personer berättar om sina problem med psykisk ohälsa i media har internet och sociala medier gjort att debatten har öppnat upp. I dag finns #6 2014

25


oräkneliga bloggar och hemsidor om psykisk ohälsa. Ett annat tecken på allmänhetens förändrade inställning till psykisk sjukdom hittar man i Hjärnkolls nationella befolkningsundersökning. Den har visat på positiva förändringar i allmänhetens attityder gentemot personer med psykisk sjukdom. Mätbart större tolerans Christian har egen erfarenhet av depression och paniksyndrom samt är författare till boken ”Panikångest och depression – frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar” (Natur och Kultur). Vi lottar ut den i detta nummer. Christian är även frilansjournalist och har podcasten ”Psykpodden” tillsammans med Rebecca Anserud. http://vadardepression.se www.twitter.com/ c_dahlstrom

Mellan 2009 och 2012 gick antalet personer som inte vill bo granne med någon som har haft en psykisk sjukdom ner från 18 till 13 procent. Antalet personer som tycker att människor som en gång varit patienter på en psykiatrisk klinik är pålitliga barnvakter hade ökat från 37 till 45 procent. Antalet personer som tycker att samhället måste inta en mer tolerant inställning till psykiskt sjuka människor hade ökat från 75 till 81 procent. Kampanjens projektledare Rickard Bracken är väldigt nöjd med de positiva resultaten av deras arbete. Samtidigt påpekar han att det krävs ännu mer hårt arbete för att trenden ska fortsätta: – För att negativa attityder och diskriminering ska minska krävs ett pågående arbete. Tyvärr förbättras inte attityder och beteenden av sig själva, säger han. Mycket arbete kvarstår

Att mycket arbete kvarstår håller Miki Agerberg med om. Förutom mer opinionsarbete och utbildningsinsatser efterlyser han att fler yrkeskategorier i maktställningar ska ”komma ut” med sin psykiska sjukdom. Han nämner särskilt två grupper: företagsledare och politiker, där han menar att flera andra länder ligger långt före Sverige. I Storbritannien har flera av landets högsta politiker, bland annat parlamentsledamoten och förre försvarsministern Kevan Jones, berättat om sin sjukdomshistoria. – Ett annat bra exempel är Norge, där både förre statsministern Kjell Magne Bondevik och förre Arbeiderpartiledaren Reiulf Steen var öppna med sina depressioner. Och statsminister Gro Harlem Brundtland berättade om sin sons bipolära sjukdom och självmord, säger Miki Agerberg. Ledande borde träda fram

Martin Schalling nämner också politiker och företagsledare som viktiga förebilder som borde sluta dölja sin sjukdom, men även läkare och psykologer. – Jag tror faktiskt att det hade varit rätt bra om en del av mina kollegor också kände att det var okej att prata om sina egna erfarenheter. För jag tror att om man är en ledande figur i fältet, vare sig man är politiker, läkare eller företagsledare så har man på något plan en samhällsbärande funktion. Han tycker det är positivt att kunskapen ökar och hoppas att öppenheten fortsätter att öka. Det skickar signaler om att livet inte är över bara för att man drabbats av en psykisk sjukdom. – Berättar man om det för man fram att det är okej, jag kan funka rätt bra i mitt jobb trots min sjukdom. CHRISTIAN DAHLSTRÖM Foto: Sara MacKey.

26

#6 2014

De senaste lo kala och internati onella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där p ublicerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter. Vi ses!


b

ler a i c pe

S

!

de n a d ju

sid. 57! Beställningstalong på

Välfärdens Ohälsa För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar. Av: Lars Wilsson

40 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av Christian Dahlströms bok: ”Panikångest & depression” Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 10 oktober! FRÅGA: HUR BEHANDLADES PSYKISKA SJUKDOMAR I ANTIKENS GREKLAND? MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

#6 2014

27


© Can Stock Photo Inc. / fikmik

Sveriges nuvarande kostrekommendationer togs fram med hjälp av den amerikanska livsmedelsindustrin. Ett stort antal vetenskapliga rapporter som gav evidens för att slutsatserna var felaktiga negligerades helt.

Vetenskap i politikens tjänst Under senare år möts man alltför ofta av påståenden inom olika vetenskapsområden att ”det är vetenskapligt bevisat” eller ”it is scientifically settled”. Med detta menar man uppenbarligen att den absoluta sanningen har uppenbarats och att det inte finns skäl för vidare diskussion.

Uttalande av detta slag kommer ofta från organisationer eller enstaka forskare som tillhör en bestämd vetenskaplig trosinriktning Konsensus är ett utomordentligt eller religion politiskt instrument men har inte som inte vill bli något med vetenskap att göra. ifrågasatta då det skulle störa deras fastlagda världsbild. Kunskapens gränsland vill man inte utforska. Det är bra som det är – vi vet hur det ligger till. Inte sällan är uttalanden av detta eller liknande slag 28

#6 2014

baserat på ett konsensusförfarande, det vill säga en överenskommelse om den absoluta sanningen i en vetenskaplig församling. Religion baseras på tro medan vetenskap baseras på misstro. Politik – inte vetenskap

Konsensus är ett utomordentligt politiskt instrument men har inte något med vetenskap att göra. Vetenskapens framsteg är som Bertrand Russel säger beroende på ifrågasättande. Den berömde vetenskapsfilosofen Karl Popper har uttryckt det på följande sätt: ”The growth of knowledge depends entirely on disagreement”, kunskapernas tillväxt beror helt på meningsskiljaktigheter. Vår egen formuleringskonstens mästare Tage Danielsson skrev i en av sina många tänkvärda skrifter ”Utan tvivel är man inte riktigt klok”. För varje fråga som vetenskapen besvarar så uppstår flera nya svårbesvarade frågor. Det är det som ligger


”Doubt is the essence of science” BERTRAND RUSSEL

bakom den kontinuerligt växande kunskapsmassan i samhället. Det finns många exempel på samhällsproblem som uppkommit på grund av konsensusförfarande i vetenskapligt orienterade politiska sammanslutningar. Kostråd med hjälp av industrin

Inom det medicinska området är det mest påtagliga exemplet de anmärkningsvärda kostrekommendationer ”US Dietary Goals” som vid en konsensuskonferens togs fram baserade på studier stödda av livsmedelsindustrin. Ett stort antal vetenskapliga rapporter som gav evidens för att slutsatserna var felaktiga negligerades helt. Bakgrunden till utvecklingen har väl beskrivits i flera böcker bland annat i Ralf Sundbergs bok ”Forskningsfusket” och i Uffe Ravnskovs bok ”Hur kolesterolmyten hålls vid liv” liksom i den nyligen utkomna och väl underbyggda boken av Peter Götzsche ”Deadly Medicines and Organised Crime”.

McIntyre och McKitricks kritik granskades senare av en vetenskaplig kommitté, ”Wegmankommittén”, som kom fram till att den var väl berättigad och att Mannkurvan inte var vetenskapligt hållbar. Vid en vetenskaplig konferens om den globala uppvärmningen ”Manhattan Conference” uttalade en professor sin mening om skandalen ”Obviously, we have a Mann-made global warming”. Ett stort vetenskapligt problem i klimat­ diskussionen är att kritikerna, sannolikt av politiska skäl, inte har fått komma till tals i vare sig vetenskapliga tidskrifter eller i offentliga medier. Bland övriga många IPCC skandaler kan nämnas ”The Climategate” år 2009 som avslöjade ett antal e-mails som antydde att vetenskapliga data var manipulerade för att ge stöd åt grundbudskapet.

Accepterades av Livsmedelsverket

Kritikerna får inte komma till tals

Kostrekommendationerna har dess värre i allt väsentligt accepterats av svenska Livsmedelsverket liksom av många andra länders myndigheter. Under senare år har dock myndigheterna börjat vackla i sin tro under trycket av ett stort antal väl underbyggda vetenskapliga rapporter som ger evidens för att de kostråd som har givits inte har tillräckligt vetenskapligt underlag. Inom naturvetenskapen har få organisationer med vetenskaplig och politisk inriktning ifrågasatts så mycket som ”Intergovernmental Panel on Climate Change” (IPCC). Organisationen bildades av FN 1988 med uppgift att citat: ”Understand the scientific basis of risk of human induced climate change, its potential impacts and options for adaptation and mitigation” Detta innebar att man skulle klarlägga den mänskliga (antropogena) effekten på klimatet. Det förutsattes således utan ifrågasättande att människans aktiviteter har en avgörande betydelse för klimatvariationerna. Var femte år skulle panelen avge rapport. Rapporterna har kantats av en serie skandaler.

Även rapporten som varnade för att Himalayas glaciärer skulle vara borta år 2035 var uppenbart felaktig. Professor Georg Kaser från Innsbrucks universitet skrev ”It is so wrong that it is not even worth discussing”, det är så fel att det inte ens är värt att diskutera. Ett stort vetenskapligt problem i klimatdiskussionen är att kritikerna, sannolikt av politiska skäl, inte har fått komma till tals i vare sig vetenskapliga tidskrifter eller i offentliga medier. I brist på argument har alarmisterna även använt sig av den gamla men förkastliga diskussionsmetoden att gå till personligt angrepp mot åsiktsmotståndarna, som bland annat kallats för ”förnekare” och ”förrädare”. Mycket längre än så kommer man inte från vetenskapligt kunskapsutbyte. En väsentlig del av detta kan onekligen tillskrivas önskan om att oavsett tillgänglig vetenskap uppnå konsensus i frågan. Hur rätt hade inte Tage Danielsson . ”Utan tvivel är man inte riktigt klok.”

Kyotoavtalet byggdes på falsarier

Den första och mest omtalade skandalen var de två kanadensiska forskarna McIntyre and McKitrick´s avslöjande av falsarierna i Michael Mann och medarbetares två publikationer som låg till grund för Kyotoavtalet. Dessa två publikationer redovisade en rekonstruktion av temperaturen i den norra hemisfären under de senaste tusen åren – den så kallade ”icehockey stick curve”.

TORE SCHERSTÉN Professor emeritus samt ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, KVA. WIBJÖRN KARLÉN Professor emeritus, ledamot av KVA. #6 2014

29


Papyrusrullar avslöjar nazistisk läkares bluff På 1930-talet tog den nazistiske läkaren Hans Reiter åt sig äran av att ha identifierat den reumatiska sjukdomen reaktiv artrit. Forskare vid Sahlgrenska akademin kan nu avslöja att sjukdomen i själva verket var känd för tusentals år sedan, en upptäckt som kastar nytt ljus över hur sjukdomar etableras och sprids genom århundradena.

Den påstås ha lett till Christopher Columbus död. Rockbandet Kiss tidigare gitarrist Mark St John lider av den, liksom skotske fotbollsstjärnan Ian Murray. Symtomen finns beskrivna i medicinska texter från 1800-talet, men det var den tyske läkaren och nazisten Hans Reiter som gav sjukdomen dess namn – ett namn som vetenskapsvärlden sedermera tagit avstånd från med hänvisning till Reiters experiment i nazisternas koncentrationsläger. Nu kan svenska forskare visa att den märkliga och mytomspunna sjukdomen reaktiv artrit, också kallad Reiters sjukdom, var känd många tusen år före den moderna vetenskapen. Reumatologen Jakub Kwieciński vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i sin studie granskat forntida egyptiska papyrusrullar – och hittat beskrivningar av den obotliga sjukdomen skrivna för mellan 3 000 och 4 000 år sedan. Långt före Kristus

– I Egypten finns unika medicinska texter bevarade som skrevs på papyrus någon gång mellan 2 000 och 1 000 före Kristus. I texterna, som ger en unik inblick i forntidens medicinska praxis, hittade vi beskrivningar av ett reumatiskt tillstånd som i sina symtom – diarré följt av smärta i leder och problem med urinblåsan – exakt liknar reaktiv artrit, säger Jakub Kwieciński. – De anonyma, egyptiska läkare som skrev texterna kopplade dessutom de reumatiska symtomen till en

föregående bakterieinflammation i tarm eller urinblåsa, tusentals år före den moderna medicinska forskningen gjorde det. Fyndet visar inte bara att den mystiska sjukdomen är äldre än man antagit, utan bidrar också till att öka kunskapen om sjukdomens orsaker och spridning. – De sjukdomar som drabbar människan förändras ständigt. Gamla sjukdomar försvinner eller ändrar symtom, nya sjukdomar etableras – aids och Ebola är några exempel. Genom att studera hur sjukdomar förändras genom historien lär vi oss mer om hur dagens sjukdomar uppstår och sprids. Det kan i sin tur hjälpa oss att förutse sjukdomsutbrott och hur vi ska bekämpa dem, säger Jakub Kwieciński. Artikeln ”Reactive arthritis in ancient Egypt: a possible description in medical papyri” publiceras i Journal of Rheumatology. Källa: Sahlgrenska akademin

Länk till artikel http://gup.ub.gu.se/publication/201938-reactive-arthritis-in-ancient-egypt-a-possible-description-in-medical-papyri

30

#6 2014


Detremin – flexibel behandling av D-vitaminbrist TM

DetreminTM har 500 IE per droppe vilket underlättar för dig som förskrivare när du beräknar doseringen för dina patienter. Två droppar blir 1 000 IE, fyra droppar blir 2 000 IE och så vidare. TM

Med Detremin kan du behandla D-vitaminbrist en gång i veckan eller en gång per dag.1 Dropparna är enkla att svälja och oljelösningen bidrar till att dosen lättare tas upp i kroppen2. Varje droppe innehåller 500 IE och varje ml 20 000 IE.

TM

Detremin (kolekalciferol, vitamin D3) (A11CC05) Rx (F). Indikation: Behandling av vitamin D-brist eller vitamin D-insufficiens. TLV: Produkten ingår i läkemedelsförmånen. Beredningsform: Orala droppar, lösning 20 000 IE/ml. Produktresumén uppdaterad 2013-12-03. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se. Renapharma AB, Box 938, 751 09 Uppsala, telefon: 018–700 11 40, www.renapharma.se. Mars 2014 DetreminTM har 5 års hållbarhet och innehåller inget konserveringsmedel. TM Referenser: 1. Detremin SPC 2011. 2. Grossmann E et al. Evaluation of vehicle substances on vitamin D bioavailability: A systematic review. Mol Nutr Food Res. 2010 August; 54(8):1055-1061. TM

kolekalciferol

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av Monika Titors bok: ”Kul med cancer” Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 10 oktober! FRÅGA: VILKET YRKE HAR MONIKA TITOR? MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

#6 2014

31


MEDICINNOTISER

Ökad behandling efter stroke kan begränsa funktionsnedsättningar – ändra europeiska riktlinjerna? Fler skulle kunna klara sig undan svåra funktionsnedsättningar efter en stroke. Det visar ny svensk forskning med stöd från Hjärt-Lungfonden som presenteras i en avhandling. Studien visar att de europeiska riktlinjerna för akut strokebehandling kan behöva ändras.

behandlas. Våra fynd stämmer med tidigare amerikanska resultat, men detta är den första riktigt stora europeiska studien, säger forskaren bakom avhandlingen, Michael Mazya. Propplösande medicin till fler

– Stroke är en folksjukdom som drabbar över 30 000 svenskar varje år. Tack vare den senaste forskningen kan fler av de som överlever slippa bestående hjärnskador, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Propplösande medicin, trombolys, för att förhindra permanenta hjärnskador ges i dag till omkring tolv procent av dem som söker akut vård för stroke i Sverige. De europeiska riktlinjerna för läkemedelsanvändning säger dock att trombolys inte bör ges till personer som får blodförtunnande medel, vilket bidrar till att så få får behandlingen. Risken med trombylos överskattad

Riskerna med propplösande medicin

är dock överskattade, visar en ny studie från ett internationellt forskningsteam, lett från Karolinska institutet i Stockholm. Resultaten visar att personer som får stroke på grund av för svag effekt av blodförtunnande läkemedel inte får fler allvarliga biverkningar av propplösande behandling jämfört med andra strokepatienter. Omfattande studie

Studien bygger på uppgifter från SITS-registret, med uppgifter om över 100 000 personer som behandlats för stroke. – Vår studie visar att propplösande behandling kan ges till fler än i dag. Motsvarande grupp strokedrabbade i USA får trombolys tre gånger så ofta, och även där skulle fler kunna

Svenska läkare skulle med stöd av studien kunna börja ge propplösande medicin till fler som söker akut vård för stroke redan i dag. Om de europeiska läkemedelsriktlinjerna skulle ändras, kan läkare i fler europeiska länder följa efter. Resultaten presenteras i avhandlingen ”Intracerebral hemorrhage in patients treated with intravenous thrombolysis for acute ischemic stroke”. Forskningen finansieras av Uppdrag: Besegra stroke, som Hjärt-Lungfonden och Karolinska institutet står bakom, samt av Stockholms läns landsting. Hjärt-Lungfondens strokekampanj i september och oktober går ut på att samla in mer pengar till forskning i sjukdomen. Källa: Hjärt­Lungfonden

Evidensbaserad stegräkning Vetenskapligt validerade stegräknare. Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård. Stegrekommendationer för olika sjukdomstillstånd. Stegkalender till patienter. Följ dina patienter på nätet. Beställ stegräknare och läs mer på KeepWalking Scandinavia 070- 403 21 91

32

#6 2014

LS2000: inga inställningar

www.keepwalking.se


ANNONS ▼

Badsemester i medeltida Agde

E

n pärla vid medelhavet där man kan njuta av sol, bad, vin, god mat och shopping i vårt nyrenoverade 1700-tals hus. Agde är en av Frankrikes äldsta städer och ligger vid floden Herault och Canal du midi i det böljande vinlandskapet Languedoc. Havet ligger bara 4 km bort med milsvida sandstränder. Cykla eller promenera längs floden Herault ända ner till havet. Huset ligger mitt i den gamla stadsdelen, Centre Historic, på Rue de l’Amour som är en gågata med många små butiker och gallerier.

Kommu ni k ati on er : Flyg med Ryanair till Beziers som är vår närmaste flygplats. Från flygplatsen går bussar till Agde tågstation och därifrån tar det 10 minuter att promenera till huset. Huset: Gatuplan, lokal med plats för cyklar. Första våningsplanet, kök och vardagsrum med öppen planlösning. Spishäll, ugn,

diskmaskin, Kyl/frys, tvättmaskin och micro. Platt TV och WiFi. Andra våningsplanet, 2 sovrum. Badrum med wc och dusch. Tredje våningsplanet, sovrum, badrum med wc och dusch. Utgång till en altan med utsikt över takåsarna i Gamla Stan. Litet kök med vask och grill. Pris: 5.500 Vecka.

OBS! I priset ingår sänglinne, handdukar och slutstädning. Bytesdag lördag. Ej husdjur pga allergi i familjen. Fler bilder: Se Blocket, uthyres, Agde. Kontakt: Lena 070-6702671

Bokerbjudande till alla Prenumeranter Fyll i och skicka in till oss på: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Ditt pris per bokpaket

100 kr inkl. moms och frakt!

Eller hör av er på: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack! beställning av . . . . . . . . . . . . . . . . . . bokpaket Pottholzt, pris 100 kr/paket inkl. moms och porto! Skicka faktura!

Plats för frimärke

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

#6 2014

33


Råg tros minska risken för vällevnadssjukdomar – till exempel typ 2 diabetes Flera studier, såväl tidigare som nyligen avslutade om rågens effekter på vår hälsa visar på resultat i samma riktning - troligen kan råg påverka risken för vällevnadssjukdomar, bland annat genom positiva effekter på sockeromsättning och mättnadskänsla.

Råg är ett i huvudsakligen nordeuropeiskt sädesslag, som mest används för att framställa bröd, flingor, kross och mjöl. Vår forskargrupp vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala och flera andra grupper i Norden har studerat olika hälsoeffekter av just råg. I både tidigare och nyligen avslutade studier har vi bland annat kunna visa; • att högt intag av råg är förenat med ökad insulinkänslighet • att råg sänker det så kallade PSA-värdet hos män med prostatacancer och • att ett högt intag av råg leder till ett något minskat kalori­upptag jämfört med när man äter motsvarande energi­ mängd ifrån vita veteprodukter med tillsatt kostfiber. • Våra studier visar också att vi blir mättare av råg. Råg håller dig mätt längre

I en uppmärksammad knäckebrödsstudie publicerad i Nutrition Journal i mars 2014 , visas tydligt att olika rågprodukter ger mer mättnad än motsvarande energimängd från ”vitt” vete (siktat vetemjöl). Både knäckebröd, gröt Råg innehåller hög halt av olika typer av kostfibrer som både kan påverka hur närings­ ämnen tas upp i tarmen men som även till viss del kan förhindra upptag.

mättnad. Vissa av rågens fibrer används också som ”bränsle” av mikroorganismer i tarmen. Detta leder till att en rad olika föreningar till exempel så kallade kortkedjiga fettsyror (acetat, propionat och butyrat) bildas. Dessa fettsyror har en rad positiva effekter lokalt i tarmen och studeras även intensivt för möjliga effekter på mättnad och sockeromsättning. Fibrer från råg påverkar insulinsvaret efter en måltid. Rågfibrer har även visat sig påverka utsöndringen av vissa andra hormoner, till exempel GLP-1 (glukagon-like-peptide-1), som både påverkar insulinutsöndring och reglerar mättnad. Det är dock okänt vilken, eller förmodligen vilka, exakta mekanismer som leder till mättnadseffekten av råg. Mättnadseffekterna är högst troligt ett resultat av mekanismer kopplade till rågfibrerna och eller andra bioaktiva ämnen i rågen, snarare än till exempel hur mycket produkterna fyller ut magsäcken. Knäckebröd har ju till exempel mycket mindre volym än mjukt vitt bröd, men ger fortfarande en högre mättnadskänsla. Orsaken till ”rågfaktorn” ännu oklar

Råg gör att insulinutsöndringen efter en måltid minskar. Detta har visats i en rad studier och kallas ”rågfaktorn”. Rågfaktorn är ett fenomen där insulinsvaret efter en måltid av rågprodukt blir lägre än för vit veteprodukt (siktat vetemjöl), men utan att glukossvaret ändras. Detta trots samma mängd energi och tillgängliga kolhydrater, Det behövs med andra ord mindre insulin för att kontrollera blodsockret, vilket i förlängningen förmodligen är positivt för hälsan. Vi vet ännu inte orsakerna till ”rågfaktorn”. Forskning pågår för att få svar på den frågan eftersom ett lägre insulinsvar efter måltid, vid upprepade tillfällen förmodligen är positivt för att förebygga typ 2 diabetes. Råg ger bättre insulinkänslighet

och mjukt rågbröd fungerar oberoende av om produkterna är baserade på malt fullkornsmjöl, hela kärnor eller olika malningsfraktioner. Man håller sig helt enkel mättare mellan fyra och åtta timmar efter frukost med råg. Råg innehåller hög halt av olika typer av kostfibrer som både kan påverka hur näringsämnen tas upp i tarmen men som även till viss del kan förhindra upptag. Detta påverkar 34

#6 2014

Typ 2 diabetes beror på en otillräcklig insulinproduktion från bukspottkörtelns betaceller i samband med insulinresistens. Insulinresistens innebär att kroppens celler inte svarar normalt på insulin, med följd att mer måste produceras för att hålla blodglukosnivåerna nere. Diabetes utvecklas då betacellerna inte längre kan producera så mycket insulin som behövs.


Efter en frukost med råg håller man sig mätt betydligt längre än med en frukost baserad på vitt vetebröd (energimängderna identiska). Efter fyra timmar är mättnaden hela 24 procent större hos de som ätit rågfrukosten. Även energiintaget vid den efterkommande lunchen var signifikant lägre efter råg­f rukosten. Se studien (1)

I en Nordisk studie visade vi nyligen att ett högt rågintag, mätt med en objektiv biomarkör i blodet, som visar hur mycket råg försökspersonerna åt, var kopplat till lägre halter insulin i blodet och ökad insulinkänslighet hos personer i riskzonen för att drabbas av typ 2 diabetes (2). Dessa resultat har gjort att vi nu genomför en stor epidemiologisk studie för att specifikt undersöka hur rågätande, mätt med samma biomarkör, påverkar risken att drabbas av typ 2 diabetes. Råg sänker PSA vid prostatacancer

Tidigare studier har visat att högt rågintag gav lägre PSA-värden hos män med prostatacancer. Även detta kan bero på rågens positiva effekter på insulinutsöndring (se ovan). Insulin är ett mitogent hormon, det vill säga verkar stimulerande på celldelningen, vilket kan leda till snabbare tumörtillväxt. Lägre cirkulerande insulinnivåer har visat sig kopplat till minskad dödlighet i aggressiv prostatacancer. Detta kan indikera att lägre insulinnivåer leder till långsammare tumörtillväxt. Råg innehåller dessutom höga halter av fytoöstrogena substanser, lignaner, som i vissa studier visat sig skydda mot olika cancerformer. Ett stort nordiskt projekt som leds ifrån danska cancerinstitutet har nyligen startat för att utreda lignanernas roll för prevention och minskad dödlighet i prostatacancer, bröstcancer, typ 2 diabetes och hjärtsjukdom. http://www.cancer.dk/elin/forside/ (3) Positiva effekter på djurs vikt och kroppsfett

Tydliga effekter på vikt, kroppsfett och metabola risk­

Rikard Landberg, docent vid institutionen för livs­ medelsvetenskap, Uppsala Biocenter.

faktorer (som blodlipider och hormonet leptin) har observerats i studier på möss, då man jämfört fullkornsråg med fullkornsvete som del av en lågfettsdiet (4). Dessa fynd stödjer de resultat som framkommit i human­studierna. Sammantaget visar forskningen att råg ger ökad mättnad och har positiv inverkan på metaboliska förlopp. Detta skulle kunna ha betydelse för långsiktig viktkontroll och prevention av kroniska vällevnadssjukdomar. Sambandet mellan aptit och vikt är dock inte självklar och det räcker därför inte att visa positiva effekter på aptit. Lägre cirkulerande insulinnivåer har visat sig kopplat till minskad dödlighet i aggressiv prostata­c ancer. Detta kan indikera att lägre insulin­nivåer leder till långsammare tumör­tillväxt. För att undersöka om observerade korttidseffekter av fullkornsråg kan utnyttjas för att förebygga övervikt eller underlätta viktnedgång krävs större studier som pågår under längre tid. Vi planerar därför att gå vidare med en stor studie kring effekter på aptit, kroppsvikt och kroppssammansättning av en kost rik på fullkornsråg med hög fiberhalt jämfört med en kost som många normalt äter. RIKARD LANDBERG Docent vid institutionen för livs­medelsvetenskap, Uppsala Biocenter

Referenser: 1. Nutrition Journal Länk till studien: http://www.nutritionj.com/content/13/1/26 2. European Journal of Clinical Nutrition: Plasma alkylresorcinols C17:0/C21:0 ratio, a biomarkerof relative whole-grain rye intake, is associated to insulinsensitivity: a randomized study OK Magnusdottir, R Landberg I Gunnarsdottir, L Cloetens, B Åkesson, M Landin-Olsson, F Rosqvist, D Iggman, U Schwab, K-H Herzig, MJ Savolainen, L Brader, K Hermansen, M Kolehmainen, K Pouta­ nen,
M Uusitupa, I Thorsdottirand U Riserus 3. T  he Journal of Nutrition: Rye Whole Grain and Bran Intake Compared with Refined Wheat Decreases Urinary C-Peptide, Plasma Insulin, and Prostate Specific Antigen in Men with Prostate Cancer Rikard Landberg, Swen-Olof Andersson, Jie-Xian Zhang, Jan-Erik Johansson, Ulf-Håkan Stenman, Herman Adlercreutz, Afaf Kamal-Eldin,Per Åman, and Göran Hallmans 4. N utrition: Metabolic effects of whole grain wheat and whole grain rye in the C57BL/6J mouse Ulrika Andersson, M.Sc., Liza Rosèn, M.Tech., Elin Östman, Ph.D., Kristoffer Ström, Ph.D., Nils Wierup, Ph.D., Inger Björck, Ph.D., and Cecilia Holm, Ph.D.

#6 2014

35


Uppfyller partierna nu sina löften om allergikonsulenter i Stockholm? – endast tio stycken i Sverige Samtliga partier i Stockholms läns landsting är positiva till att inrätta allergikonsulenttjänster i Stockholm.

Det visar en enkät som Astma- och Allergiföreningen i Stockholms län har gjort. – Landstinget bör, enligt vår mening, ta ett större ansvar för att barn och ungdomar med allergisk sjukdom får tillgång till en allergikonsulent, säger Thomas Jonsson, ordförande i Astma- och Allergiföreningen i Stockholms län. Idag saknas allergikonsulenter helt i Stockholm med omnejd. I allergikonsulentens arbetsuppgifter ingår att informera, utbilda och ge råd i allergifrågor till enskilda patienter, anhöriga, samt till personal inom barnomsorg, skola och vårdinrättningar. De kan också hjälpa till vid miljöutredningar i hemmiljö. Astman ökar bland skolbarn

Miljöhälsorapporten 2013 visar att astma bland barn i skolåldern ökat med 50 procent mellan 2003 och 2011, från 6 till 9 procent. Astma och allergi är komplexa 36

#6 2014

sjukdomar. För de familjer som har svårt allergiska barn påverkas ofta hela livssituationen. Många föräldrar får kämpa hårt för att det ska fungera för barnen på förskolan, i skolan och på fritiden. Många får ett bemötande som till exempel ”lite allergi har väl alla” när det ibland kan vara fråga om ett livshotande tillstånd. Många fler behövs

De har en avgörande roll för att barn med svår allergi ska tas om hand på rätt sätt vid skolstart. Idag är det är upp till varje landsting att besluta om det ska finnas allergikonsulenter och många har av besparingsskäl valt bort detta. Idag finns det tio allergikonsulenter i hela landet. Behovet är minst det dubbla. – Det är glädjande att se att det finns en politisk vilja inom landstinget att inrätta allergikonsulenttjänster. Med tanke på det breda stöd som finns bland landstingspolitikerna i Stockholm ser vi fram mot en konstruktiv dialog med de som kommer att styra Stockholms läns landsting efter valet säger Thomas Jonsson, ordförande i Astmaoch Allergiföreningen i Stockholms län. Källa: Astma­ och Allergiförbundet


Paradigmskifte på gång:

Tidig introduktion av tros minska allergirisk

© Can Stock Photo Inc. / sborisov

– dagens råd ifrågasätts ur allergiperspekt


barnmat ken

tiv

Allergier hos barn och unga har ökat drastiskt under de senaste decennierna och är nu vår vanligaste folksjukdom. Är sättet vi idag föder upp våra bebisar på en del av orsaken till ökningen av allergier? Spelar tidpunkten för introduktion av olika livsmedel någon roll? Kan intag av olika fettsyror eller probiotika i tidig ålder påverka utvecklingen av barnets immunsystem?

Kungliga vetenskapsakademiens Nationalkommitté för Livsmedel och Nutrition organiserade symposiet Nutrition och Allergi före sommaren, på initiativ av Ann-Sofie Sandberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers, där bland annat dessa frågor behandlades av flera erkända internationella forskare. Det talades om ett paradigm­ I dagsläget finns inga veten­ skifte - från gamla skapliga belägg för de gamla rekommendatioråden att fördröjd introduktion ner om fördröjd av allergena livsmedel skulle introduktion mot­verka uppkomsten av allergi. av livsmedel till spädbarn för att undvika allergier till att tidig introduktion av mat till och med skulle kunna förebygga olika allergier. Detta är en angelägen fråga för hur råden till gravida, ammande mammor och småbarnsföräldrar ska utformas. När introducera livsmedel?

Hugh Sampson från Jaffa Food Allergy Institute, i USA, inledde symposiet med att prata om introduktion av livsmedel och dess betydelse för allergiutveckling. För 20 år sedan trodde man att allergier kunde förebyggas genom regeln: ”ingen exponering, ingen sensibilisering”, det vill säga att man skulle försöka undvika att exponera spädbarnet för potentiella allergener så länge som möjligt och introducera mat sent, särskilt om det fanns allergi i familjen. Ingen mat skulle introduceras före fyra eller sex månader och komjölk skulle ges tidigast efter att barnet fyllt ett år. Ägg tidigast efter ett och ett halvt år, och nötter och skaldjur tidigast efter tre år. Tidig exponering skyddar

Tvärtemot tidigare rekommendationer har det på senare tid kommit studier där man sett att tidig exponering av allergener i stället kan främja toleransutveckling och därmed skydda mot allergier. I dagsläget finns inga vetenskapliga belägg för de gam#6 2014

39


© Can Stock Photo Inc. / terachris

la råden att fördröjd introduktion av allergena livsmedel skulle motverka uppkomsten av allergi.

vänta med allergena livsmedel som vete, komjölk, ägg och fisk.

Tendens till negativa effekter

Fisk tidigt minskar eksem?

Dessutom verkar det finnas tendenser till att dessa exkluderande dieter skulle kunna ha en negativ effekt på exempelvis födelsevikt och Mellan fyra och sex månader verkar det vara extra fördelaktigt förtidsbörd. I likhet att börja introducera mat enligt med Sampson små observationsstudier. menade Suivi Virtanen från National Institute for Health and Welfare i Finland, att fördröjd livsmedelsintroduktion inte förebygger allergier, och att det inte finns belägg för att amning skulle skydda mot allergiutveckling. Mellan fyra och sex månader

Mellan fyra och sex månader verkar det vara extra fördelaktigt att börja introducera mat enligt små observationsstudier, medan studier av ännu tidigare introduktion i stort sett saknas. I motsats till de äldre rekommendationerna ser det istället ut som att det skulle kunna var negativt att 40

#6 2014

Flera studier kopplar särskilt samman tidig introduktion av fisk med minskad risk för allergi, framför allt eksem. Det verkar även vara fördelaktigt att tidigt introducera flera olika typer av livsmedel, ju fler livsmedelsgrupper som introduceras desto mindre risk för allergi. Varför blir var tredje allergisk?

Dagens andra talare var Agnes Wold från Göteborgs universitet som talade om oral tolerans och immunsystemets mognad hos spädbarn. Immunsystemet är till för att försvara kroppen mot infektioner och ska reagera mot farliga ämnen, men ska inte reagera mot ofarliga ämnen. Idag har hela 30 procent av alla barn i västvärlden allergier. Varför blir inte de här barnen oralt toleranta mot vissa ämnen? Beror det på att de exponeras för mindre allergener, har de fel bakterieflora eller beror det på att vi introducerar mat för sent? Vi har känt till oral tolerans i 100 år. Man såg att försöksdjur som blivit matade med ett protein tolererade att


få samma allergen injicerat i blodomloppet, i motsats till djur som inte i förväg blivit matade med proteinet. Redan då visades det att proteiner måste ges i tillräcklig mängd för att tolerans ska utvecklas, medan det krävs ytterst små doser för sensibilisering, vilket kan leda till allergi. Det finns alltså ingen grund ur allergisynpunkt till dagens idéer om pyttesmå smakportioner eller ”smaksensationer” som de döpts till. Munhålans bakterieflora viktig

Regelbunden närhet till främst bondgårdsdjur men också katter och hundar samt att växa upp i fattigdom sticker ut i att vara skyddande mot allergiutveckling. Har vi det idag för rent runt omkring oss och kommer vi i kontakt med för lite bakterier? Att bakteriefloran i tarmen har en betydande roll i utvecklingen av tolerans var Wold tydlig med, men poängterade att även munhålans bakterieflora verkar vara betydelsefull och att det behövs mycket forskning på området. Margarin verkar öka allergirisken

Philip Calder från Southamptons universitet, diskuterade om immunsystemet kan moduleras med hjälp av flero­ mättade fettsyror och därigenom påverka allergiutveckling. Ett flertal epidemiologiska studier har visat att intag av margarin är kopplat till en ökad risk för allergi. Margarin är rikt på omega-6 fettsyror och Calder funderade kring om kopplingen mellan margarin och allergi kan bero på innehållet av omega-6 fettsyror. Tillsammans med några kollegor publicerade Calder för några år sedan en systematisk översikt som behandlade risken för allergi hos barn i förhållande till tidig exponering för fisk, fiskolja och omega-3-fettsyror. Fiskintag skyddar

De kunde se en skyddande effekt på allergi hos barn efter moderns fiskintag under graviditeten likväl som en skyddande effekt av barnets eget fiskintag. Effekterna på allergiutveckling hos barn vars mödrar fått fiskolja under graviditeten varierade. Generellt kunde en minskad risk för sensibilisering mot ägg tidigt i livet ses. Enligt Calder verkar intag av fettsyror under graviditet och amning potentiellt kunna påverka utvecklingen av ett barns immunsystem. Han poängterade dock att det inte handlar om så många studier och att väldigt höga doser har använts.

hydrolyserade ersättningar och Christina West, Umeå universitet, diskuterade kring effekter av pre- och probiotika i relation till allergi. Delvis hydrolyserad (hydrolysera = bryta ned proteiner) vasslebaserad modersmjölksersättning har setts skydda mot eksem och används idag i Tyskland, men mekanismerna bakom är oklara och fler studier behövs. Även probiotika och prebiotika (”mat” för probiotiska bakterier) verkar kunna ha en positiv inverkan Ett flertal epidemiologiska på immunsystemet och studier har visat att intag allergiutveckling men av margarin är kopplat till då resultaten varierar en ökad risk för allergi. kan det i dagsläget inte användas för allergiprevention. Forskningen är dock i sin början och liksom alla andra talare ansåg West att fler studier behövs på området. Avskräcker rekommendationerna?

Paneldebatten som avslutade symposiet handlade till stor del om de nuvarande rekommendationerna kring tidpunkt för livsmedelsintroduktion till spädbarn. Livsmedels­verket rekommenderar idag full amning till barnet är sex månader och först därefter bör mat börja införas. Det är okej att introducera smakprov från fyra månader ”så länge det är så små mängder att det inte konkurrerar med amningen”. Forskarna på symposiet befarade att dagens råd verkar avskräckande, snarare än uppmuntrande, till att introducera mat redan från fyra månader. Flera studier pågår

Då allergier är ett växande folkhälsoproblem ifråga­ sattes råden, mot bakgrund av alla studier som pekar åt att fördröjd livsmedelsintroduktion kan öka risken för allergi. För att kunna ge säkra råd till föräldrar vad gäller tidpunkten för introduktion av mat till spädbarn behövs väldesignade observationsstudier studier på området som följer barn över tid samt randomiserade kontrollerade studier. Det pågår i dagsläget flera studier där man försöker hitta den optimala tidpunkten för introduktion av mat till spädbarn som förhoppningsvis kommer att kunna ge vägledning i frågan hur vi kan minska risken för allergiutveckling.

Män och kvinnor reagerar olika

En intressant upplysning lämnade Calder på en fråga från publiken, om vi själva kan syntetisera långa fleromättade fettsyror av den typ som finns i fiskolja. Man brukar säga att vi inte kan detta, men de studier som detta baseras på, gjordes bara på män. När man gjorde om studierna på kvinnor, visade det sig att de mycket väl kunde syntetisera ”fiskfettsyrorna”. Proteinhydrolysat, probiotika och prebiotika

Sibylle Koletzko från Münchens universitet pratade om

KARIN JONSSON, MALIN BARMAN Doktorander, Institutionen för kemi- och bioteknik, livsmedelsvetenskap, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. malin.barman@chalmers.se karin.jonsson@chalmers.se #6 2014

41


© Can Stock Photo Inc. / Paha_L

"Själv vill jag ha en katt som vill bli klappad om jag måste tillbringa min sista tid i ett äldreboende. Då kan jag känna mig behövd hela livsresan." skriver Barbro Westerholm.


Barbro Westerholm om livsleda:

Hur får vi de ”årsrika” att känna sig behövda? – närande i stället för tärande Kan vi förebygga och bota livsleda hos årsrika människor? Med årsrika avser jag människor som är rika på antal levda år, livserfarenhet och kunskap.

Livsleda – varför tar jag upp den frågan? Det började när jag deltog i arbetet med Världshälsoorganisationens program ”Hälsa för alla år 2000”. Då fokuserade vi på hur vi på bästa sätt skulle kunna förebygga ohälsa, dels för människors egen skull, dels för sjukvårdens som inte personellt och ekonomiskt ansågs kunna klara förväntade behov av sjukvård när människor levde allt längre. I skriften Health Crisis 2000 (1982) författad av Peter D. O`Neill konstaterades att de som löper störst riska att möta ohälsa är arbetslösa ungdomar och äldre människor som mot sin vilja fått lämna arbetslivet, underförstått människor som känner att de inte är behövda. Det framgår inte direkt av texten vilken ohälsa det handlade om men livsleda låg i luften tillsammans med livsstilsrelaterade hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdom och cancer till följd av rökning och olämplig kost. Livsleda betraktas inte som sjukdom och någon entydig definition finns inte, däremot synonymer som livströtthet, melankoli, svårmod, spleen, dysterhet och depression. Depression är den enda synonymen som betraktas som sjukdom och är något som många forskare och läkare lyf-

ter fram som ett försummat hälsoproblem bland årsrika människor. Margda Waern (2013), erfaren forskare inom områdena självmord, depression och demens, framhåller att depression hos äldre måste tas på allvar en att många kan vara deprimerade utan att det syns utanpå och att här kan suicidrisk föreligga. Inte känna sig behövd

En orsak som kan ligga bakom livsleda och som inte diskuterats närmare är känslan av att inte längre vara behövd. En som var orsaken på spåren var Ivar LoJohansson som i mitten av 1900-talet publicerade artiklar och böcker om åldrandet. Han skrev i sin bok Ålderdoms-Sverige att i bondesamhället behövdes alla. Här några citat: • ”Det gamla bondesamhället kunde tillvarata åldringarnas arbetskraft till det yttersta” • ”En gamling kunde laga mat, sprita tufs, vakta barn, nysta garn, slöjda, spinna” • ”Det barnen fick lära sig av omvärlden, av åsikter, fick de av far- eller morföräldrar”. Sedan kom industrialiseringen och Ivar Lo-Johansson konstaterade: • ”Det industrialiserade samhället kan inte alls till­ varata åldringarnas arbetskraft” #6 2014

43


© Can Stock Photo Inc. / creatista

• ”I en modern fabrik eller på ett modernt kontor är gamlingen totalt ur leken”. ”Hobbies” räcker inte till att ersätta arbetets centrala plats. Det borde ute i produktionen kunna skapas åldringsyrken, där inget annat är möjligt, halvtidstjänst för gamla osv. Allting skulle vara bättre än en anbefalld sysslolöshet” Sänkte pensionsåldern

Ingen lyssnade på Ivar Lo-Johansson om arbetslivets betydelse för människors livskvalitet. I stället sänktes pensionsåldern 1975 från 67 år till 65 utan att man frågade vad människor tyckte. Jo, Socialstyrelsen gjorde ett tappert försök 1981. Stefan Schnell, ansvarig för styrelsens äldreomsorgsprogram skrev i Socialnytt petita 1981 att gruppen 65 år och äldre kommer att med åren bli fler och allt vitalare. Många vill också efter pensioneringen betyda något – ha en funktion – inte vara maktlösa. En åtgärd är att öppna arbetsmarknaden för årsrika människor som vill och kan fortsätta arbeta högre upp i åldrarna. Stefan Schnell förde fram att pensioneringen för de flesta innebär en svår omställning. För en del blir den en så dramatisk förändring att den kan få negativa konsekvenser för både hälsa och social tillvaro i övrigt. Han skrev också att en gammal människa har stor livserfarenhet och kunskap som måste tas tillvara. Hon är en tillgång som vi inte har råd att vara utan. Men hon blir i 44

#6 2014

dagens samhälle inte behandlad därefter. I stället ser vi de gamla som några som måste hjälpas och omhändertas till ett ”normalt” liv. Alternativ fick inte gehör

Den slutsats Stefan Schnell och Socialstyrelsen drog var att fler borde få stanna kvar i arbetlivet åtminstone upp till 70 eller få en alternativ sysselsättning. De här tankegångarna slog inte rot. Först idag med utredningen Längre liv, längre arbetsliv (2012) finns frågan på den politiska dagordningen. Det beror mer på att det krävs att vi arbetar högre upp i åldrarna för att vi ska klara pensionssystemet än vad arbetslivet betyder för känslan av att vara behövd. Andra uttryck för livsleda och att inte känna sig behövd mötte jag som förbundsordförande för SPF, Sveriges Pensionärsförbund som nu bytt namn till SPF Seniorerna. Jag blev uppringd av människor som gått i pension och som undrade om jag hade något jobb åt dem. Det var så trist att vara ”bara pensionär”. Samtidigt, år 2000, gav Berit Rollén ut ett litet häfte med titeln Inget jobb att gå till…där hon beskrev hur svårt det var att som nypensionerad mot sin vilja inte längre känna sig behövd, att ha förlorat den dagliga kontakten med arbetskamraterna och den struktur av arbetstiden som arbetslivet ger. Några år senare, 2006, kom en annan väckarklocka. Prioriteringscentrum i Linköping gav ut skriften Målsättningar och verklighet – vård och omsorg i kommunal regi. Där finns beskrivningar av ett antal livsberättelser lämnade av kvinnor och män 80 år och äldre. De har


ett gemensamt, nämligen att när de lämnat arbetslivet upplevde de att då förvandlats från Någon till Ingen. När man inte längre fyllde sin dag med avlönat arbete utan ”bara” med ideella insatser upplevde man inte att man var en resurs som samhället hade behov av. Be om att slippa vakna

Det mest skrämmande exemplen på livsleda har jag från vård- och omsorgsboenden där jag mött människor som sagt ungefär så här: ”Jag ber i min aftonbön varje kväll att få slippa vakna i morgon. Vad har jag gjort för ont när Gud trots min bön låter mig vakna dan därpå”. Jag har också fått samtal från människor som sagt att ”nu har jag levt färdigt, nu vill jag dö innan jag tvingas sitta och sova framför TV:n på ett äldreboende. Det känns förnedrande att bli en ”grönsak”. När får vi en lag som tillåter eutanasi (dödshjälp)?”. En del av dem har varit medlemmar i organisationen Rätten till en värdig död (RTVD) som är en ideell förening för hjälp i livets slutskede. En del människor tar saken i egna händer. Det utförs omkring 1 500 självmord om året i Sverige. En fjärdedel begås av personer som är 65 år eller äldre. Män är i majoritet och det är våldsamma självmord det handlar om. Relativt litet forskning har genomförts för att utröna orsakerna. Men Danuta Wasserman och Susanne Ringskog publicerade 2001 en rapport av vilken det framgår att depression är den vanligaste bakomliggande orsaken, följt av andra fysiska sjukdomar som stroke, cancer och multipel skleros. Och då kan man fråga sig om depressionen berott på livsleda, att man inte längre känt sig behövd. Sluta äta och dricka

I självmordsstatistiken ingår inte de årsrika som slutat äta och dricka, ett sätt många äldre känner till att man kan förkorta sitt liv med. Jag undrar om de människor för vilka hög ålder har angivits som dödsorsak har tagit till den metoden. I Svenska Dagbladet 2008-11-20 citerades psykiatern Christian de Saussure som sagt ”Om livsleda är tillräckligt skäl för att få hjälp att begå självmord, är det ett totalt fiasko för de livsvillkor vi kan erbjuda äldre människor i samhället.”

Den slutsats jag drar är att vi måste förebygga livsleda och på olika sätt se till att människor känner sig behövda hela livsresan. En åtgärd är att öppna arbetsmarknaden för årsrika människor som vill och kan fortsätta arbeta högre upp i åldrarna. Då måste vi också komma åt den ålderism, den negativa syn på äldre som präglar samhället och med åldersdiskriminering som konsekvens. Den är särskilt tydVi måste tydliggöra värdet av alla de ideella insatser årsrika människor gör som anhörig­ vårdare, skolgårdsvakter, medlemmar i organisationer som SPF, PRO och Röda korset. lig i arbetslivet. Här behövs mer forskning som visar vilken resurs människor som lagt många år till livet utgör. Vi måste tydliggöra värdet av alla de ideella insatser årsrika människor gör som anhörigvårdare, skolgårdsvakter, medlemmar i organisationer som SPF, PRO och Röda korset. Jag har föreslagit att det arbetet ska redovisas i nationalräkenskaperna. Inte för att vi ska börja betala lön för insatserna men för att tydliggöra vilken viktig samhällsresurs årsrika människor utgör. Aktivare äldreboenden

Vi måste låta dem som bor i äldreboenden delta i arbetet där efter förmåga och vilja. Att få delta i matlagningen skulle betyda mycket för många. Djur i boendena är också en tillgång. Barbro Beck-Friis m.fl. (2007) har beskrivit hur hundar kan komma in som ”terapeuter” och tröstare vid kriser. Själv vill jag ha en katt som vill bli klappad om jag måste tillbringa min sista tid i ett äldreboende. Då kan jag känna mig behövd hela livsresan. Jag vill få slut på den syn som präglat alltför många debatter nämligen att den växande andelen årsrika människor i samhället är ett hot som tär på våra gemensamma resurser. Jag ser i stället årsrika som en närande del som genom sina insatser bidrar till sam­hällets utveckling i smått och stort. BARBRO WESTERHOLM Professor emerita, riksdagsledamot (fp) Foto: Peter Knutson

Referenser: Andersson, L. Ålderism. Studentlitteratur 2008. Beck-Friis B, Strang P, Beck- Friis A. Hundens betydelse i vården – erfarenheter och praktiska råd. Gothia förlag 2007. Butler, R.N. Age-ism: A forework. Journal of Social Issues, 36 (2), 8 – 11. 1969. Eriksson Bo.G. Studying ageing: experiences, description, variation. Prediction and explanation. Akad. Avhandling Göteborg 2010 GUP 15939. Johansson Ivar-Lo. Ålderdoms-Sverige. Carlsson Bokförlag ISBN 917798-109-X. 1952 nytryck 1987. O`Neill P.D. Health Crisis. World Health Organization. Regional Office for Europe. Copenhagen 1982. Rollén, B. Inget jobb att gå till. IISBN 91-630-9568-8. 2000. de Saussure C. Psykiater Geneve, refererat i SvD 2008 11 20. Socialnytt petita 1981 sid 36 – 37. SOU 1997:170 .Barns bilder av äldre. Bemötandeutredningen. SOU 2007:103 Bo för att leva. SOU 2008: 113. Bo bra hela livet. SOU 2012: 28 Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv. Rapport från riksdagen 2013/14: RFR8 Ett förlängt arbetsliv – forskning om arbetstagarnas och arbetsmarknadens förutsättningar. Svensson, T. Målsättningar och verklighet – vård och omsorg i kommunal regi. PrioriteringsCentrum. Rapport 2006:2 Waern M. m.fl. Depression från vaggan till graven. Läkartidningen 2013 nr 9. Wasserman D. Ringskog S. Suicide among the elderly in Sweden. National Centre for Suicide Research and Prevention of Mental Ill- Health NASP 2001.

#6 2014

45


© Can Stock Photo Inc. / sabphoto


Dags att stryka ”idiopatisk” ur medicinska vokabuläret – Vad gör vi med patienterna som har ”hälsoångest”? Symptom och funktionsnedsättningar som inte går att förklara utifrån gängse medicinsk-patologisk kunskapsbas har i alla tider förbryllat och irriterat läkare världen över.

Vi tycker nuförtiden inte att det är särskilt konstigt att läkarkollegorna förr i tiden, med rudimentära kemiska, fysiologiska och mikrobiologiska metoder och utan tillgång till röntgen, scintigrafi, endoskopi med mera, hade svårt att förklara vad många patienter egentligen led av. Men faktum är att vi även nu på 2000-talet ofta har patienter vars besvär vi inte kan påvisa någon rimlig patologisk (sjuklig) orsak till. Många patienter framstår som mer lidande och funktionsnedsatta än vad som borde vara fallet utifrån de patologiska fynd som går att påvisa. I sällsynta fall handlar det om simulering eller factitia (sjukdomsimitering), men den vanligaste orsaken är somatisering (somatisera betyder enligt sin etymologi ”göra kroppslig”). En somatiserande patient är en person som vid flera tillfällen får eller upplever kroppsliga besvär i samband med ångest, oro, stress eller liknande mental påfrestning. Många läkare känner sig väldigt obekväma med att lyfta fram detta i diagnosställandet trots att alla moderna diagnosklassifikationssystem har väldefinierade diagnoser för sådana tillstånd. I ICD-10 återfinner vi dem i diagnosklass F44 och F45, dissociativa respektive somatoforma syndrom. Inte så svårförklarade

Under de senaste tio åren har synen på hela detta spektrum av idiopatiska symptom (utan känd orsak) förändrats avsevärt. Det har visat sig att de inte är så svårförklar-

liga - och definitivt inte ”inbillade” - utan fullt rimliga, förutsatt att man väger in psykofysiologiska och beteendemässiga aspekter i bedömningen. Då finns det nämligen påvisbara diagnostiska kriterier vilket innebär att somatisering inte längre är uteslutningsdiagnoser, utan sjukdomstillstånd med kliniska kännetecken, patofysiologiska processer och undersökningsfynd som går att positivt påvisa. Dock inte i rutin-lablistan eller på röntgen. – Men! Det är väl inget för oss läkare?!, tänker många inför denna utmaning. – Jo, det är just vad det är, för dessa patienter är många. Och de dyker upp i alla specialiteter, utom på psykiatriska mottagningar, för dit vägrar de att gå även om de remitteras. De positiva diagnoskriterier det här handlar om utgörs av kognitiva dysfunktioner och beteendemässiga störningar. – Men! Det är väl inget för oss läkare?!, tänker många inför denna utmaning. – Jo, det är just vad det är, för dessa patienter är många. Och de dyker upp i alla specialiteter, utom på psykiatriska mottagningar, för dit vägrar de att gå även om de remitteras. Gäller var tredje patient

Sannolikt hinner du inte träffa mer än ett par patienter till innan du möter en som söker för besvär som du inte kan förklara fullt ut med de somatisk-patologiska undersökningsfynd du får fram. Ungefär var tredje patient som söker vård i Västeuropa och Nordamerika (oavsett medicinsk specialitet) uppvisar inslag av somatisering.(1, 2, 3, 4) #6 2014

47


Syftet med denna artikel är att underlätta mötena med somatiserande patienter genom att förklara hur den ”psykogena” (sjukdom som har sitt ursprung i det psykiska måendet) komponenten egentligen fungerar. I nästa avsnitt, som kommer i följande nummer av Medicinsk access, går vi vidare genom att precisera vilka de användbara diagnoserna är och översiktligt titta på behandlingsmöjligheterna. Somatisering – en utmaning alla läkare behöver lära sig hantera

Somatisering ger upphov till en hel del stress för oss läkare. Ofta krockar det av patienten subjektivt upplevda med det objektivt mätbara. Många läkare känner frustration inför mötena med somatiserande patienter, eftersom dessa inte tycks följa vare sig någon lärobok eller regelbok.(7) Många i vården uppfattar denna patientgrupp som ”besvärlig” och ”tung” att arbeta med. De svarar inte normalt på behandlingar och de trycker på för att bli bättre undersökta, få fler prover tagna, ”beställer” MRT (magnetröntgen) eller andra dyra specialunderMånga i vården uppfattar denna sökningar, kräver patientgrupp som ”besvärlig” att bli remitterade och ”tung” att arbeta med. till en ”riktig” specialist, orkar inte arbeta och intygen till Försäkringskassan blir ofta svåra att författa. Oron smittar av sig till läkaren

Patientens oro smittar lätt av sig och ibland finner man sig själv skriva remisser som man egentligen innerst inne vet att man inte borde skicka. Stressande konflikter uppstår inte sällan på grund av olika synsätt och förklaringsmodeller och på grund av att förväntningar respektive ansvarsåtaganden blir svåra att klargöra. Somatisering är vanligt förekommande och det står för en stor del av den totala vårdkonsumtionen. Trots detta råder brist på kunskap om dessa diagnoser, och de underanvänds i daglig klinisk verksamhet. Okunskap och rädsla?

Det verkar till och med vara så att de flesta läkare inte bara är fåkunniga om de somatoforma diagnoserna, utan dessutom ovilliga eller rent av rädda för att använda dem…? (5, 7) Äldre termer som delvis överlappar begreppet ”somatoform” är funktionella, psykogena och idiopatiska besvär. Den gemensamma innebörden är att sådana symptom endast delvis (ibland inte alls) går att härleda till patologiska organiska förändringar. Det väsentliga är dock inte detta idiopatiska spår, utan att det är patientens eget förhållningssätt till besvären som utgör det största problemet i form av orosdrivna undvikanden och andra destruktiva beteendeanpassningar (5, 6, 13). Klinisk bild och patofysiologi

De flesta somatiserande patienter har faktiskt någon 48

#6 2014

organ-patologisk avvikelse med ett eller flera positiva utredningsfynd, men dessa förklarar inte hela symptombilden och framför allt inte intensiteten i det subjektiva lidandet och funktionsnedsättningen. Diskrepansen mellan objektiva undersökningsfynd och patientens upplevelse är oftast påtaglig för den erfarne klinikern i mötet med somatiserande patienter. Observera dock att det inte är frånvaron av organisk patologi (”idiopati”) som är kärnan i somatiserings­ fenomenet, utan förekomsten av en orolig och överdriven upptagenhet med egna symptom och svårighet att ta till sig friande besked efter undersökning. Oroar sig för sin hälsa

Dessa patienter oroar sig mycket för sin hälsa, är abnormt upptagna med sina symptom, är överdrivet vaksamma på vad som händer i den egna kroppen. Symptomen är ej medvetet framkallade, till skillnad mot mot patomimi (avsiktlig och bedräglig simulation av sjukdom) samt simulering, utan somatiserande patienter är genuint oroade, anpassar sina dagliga aktiviteter för att lindra symptomen och söker ofta sjukvård (och alternativmedicinska behandlingar). Även privat präglas deras framtoning periodvis av en orolig sjukroll, men dessemellan i symptomfria intervall kan de vara välfungerande aktiva människor, dock med en benägenhet för ett oroligt, vaksamt och kontrollerande förhållningssätt. Att en patient somatiserar är alltså inte alls detsamma som att han eller hon inbillar sig kroppsliga symptom. Det är tolkningen av kroppsliga obehag, och patientens oroliga och abnorma upptagenhet med dem, som är problemet. Människor med benägenhet att somatisera har ofta en kombination av sårbarheter i form av oförmåga att stå ut med ovisshet kombinerad med en generell orosbenägenhet och tendens att tolka egna kroppssignaler som skrämmande tecken på att något är allvarligt fel. (8, 9) Fler sorter än hypokondri

I psykologisk terminologi kallas den mentala kärnan i somatisering för ”hälsoångest”, dvs en irrationell rädsla för att bli sjuk, lida och dö. Hypokondri är den mest kända av de somatoforma diagnoserna, men det finns flera andra och de yttrar sig olika, vilket vi ska återkomma till nedan. Det är viktigt att känna till att somatisering är ett ångestdrivet fenomen med stora likheter (och viss överlappning) med vissa ångestsyndrom (särskilt paniksyndrom och generaliserad ångest). (10) Somatisering är också ett vanligt inslag i personlighets-störningar. De allra sjukaste somatiserande patienterna har uppenbara problem med sin verklighetsförankring. Deras tolkningar av symptomorsaker kan övergå i patologiska vanföreställningar. Sådana patienter är i allmänhet relativt lätta att identifiera som psykiskt sjuka, men de utgör bara en liten minoritet. Det stora flertalet av de somatiserande patienterna uppfyller inte kriterierna för någon psykiatrisk diagnos utan ligger på en subklinisk


ångestnivå vad gäller allt annat än den specifika oron för den egna hälsan. Olika grader av somatisering

Det finns en subgrupp av somatiserare som uppvisar objektiva underlag för hela sin symptombild så tillvida att alla symptomen motsvaras av mätbara stressutlösta autonoma dysfunktioner. Kan inte acceptera kopplingen

Förutsatt att en noggrann psykofysiologisk undersökning utförs finns här alltså inga ”idiopatiska” inslag. Den kvarvarande somatoforma komponenten är emellertid den viktigaste: de kan inte acceptera en psykofysiologisk förklaringmodell som framhåller stress och oro som bidragande orsak till de kroppsliga symptomen. De kanske till och med känner sig kränkta och uppfattar det som ett försök från läkarens sida att ”psyk-sjukförklara” i stället för att ”ta besvären på allvar”. Och därmed fortsätter de att söka vård på andra kliniker i sin jakt efter en ”riktig” diagnos. Rätt diagnos på dessa patienter är Somatoform Autonom Dysfunktion (ICD-10-kod F45.3)(13). Även en tredje subgrupp finns, så kallade fakultativa somatiserare (1, 3), det vill säga patienter som i förstone upp­ visar en somatoform besvärsbild, men som efter ett tag visar sig vara fullt tillgängliga för en orsaksinriktad förklaring.

Dessa patienter är oroliga inför upplevda obehagliga symptom som de inte på egen hand kan tolka som annat än tecken på sjukdom. Beteckningen fakultativa somatiserare innebär att om de får ett respektfullt bemötande och på ett pedagogiskt sätt delges en funktionell förklaring till besvären, är de beredda att ta till sig denna Det stora flertalet av de somatiserande patienterna uppfyller inte kriterierna för någon psykiatrisk diagnos utan ligger på en subklinisk ångestnivå vad gäller allt annat än den specifika oron för den egna hälsan. och engagera sig i ett aktivt egenvårdsprogram, vilket patologiska somatiserare inte kan göra mer än en kort stund, sedan tar oron överhanden igen. I nästa avsnitt, i nummer 7 av Medicinsk access, ska vi titta närmare på de kognitiva dysfunktioner och beteende­störningar som man måste förstå för att kunna sätta sig in i diagnostiken och behandlingen av somatisering. CLAS MALMSTRÖM Leg läk, PBM Hälsokompetens, Stockholm clas.m@pbmhalsokompetens.se

Referenser: 1. Fink P, Sorensen L, Engberg M, Holm M, Munk-Jorgensen P: “Somatization in primary care. Prevalence, health care utilization, and general practitioner recognition.” Psychosomatics 1999 Jul-Aug;40(4):330-8 2. Kroenke, K, Mangelsdorff, A.D: “Common symptoms in ambulatory care: incidence, evaluation, therapy and outcome.“ Am Jrnl Medicine 1989;86(3):262-6 3. B  ridges KW, Goldberg DP: “Somatic presentation of psychiatric disorders in primary care.” Jrnl Psychosom. Res. 1985;29:563-69 4. B arsky, A. J., Wyshak, G., Klerman, G. L., & Latham, K. S.: ”The prevalence of hypochondriasis in medical outpatients.” Social Psychiatry and Psychiatry Epidemiology, 1990: 25, 89-94. 5. A smundson, G. J. G., Taylor, S., Sevgur, S., & Cox, B. J.: ”Health anxiety: Classification and clinical features.” In G.J.G. Asmund­ son, S. Taylor, B. J. Cox (Eds.) Health anxiety: Clinical and research perspectives on hypochondriasis and related disorders (pp. 3-21). New York: Wiley. 6. L  ipowski, ZJ: “Somatization; the concept and its clinical application.“ Am Jrnl Psychiatry 1988;145:1358-68. 7. P  ridmore, S., Skerritt, P., & Ahmadi, J.: ”Why do doctors dislike treating people with somatoform disorders?” Australasian Psy­ chiatry, 12: 2004;134-138. 8. B  arsky, A.J., Wyshak, G: “Hypochondriasis and somatosensory amplification.“ Brit Med Jrnl of Psychiatry 1990;157:404-9. 9. S  harpe M, Bass C. ”Pathophysiological mechanisms in somatization.” Int Review of Psych 1992; 4: 81-97. 10. A  bramowitz, J., Olatunji, B. O., & Deacon, B. J. ”Health anxiety, hypochondriasis, and the anxiety disorders.” Behavior Therapy, 2007;38: 86-94. 11. Eckhardt-Henn A, Best C, Bense S, Breuer P, Diener G, Tschan R, Dieterich M. ”Psychiatric comorbidity in different organic vertigo syndromes.” J Neurol. 2008;255:420-8. 12. Karlberg M: ”Ur balans – psykogen yrsel eller otogen ångest?“ SERIP 2008; 1:4-7. 13. WHO: “The ICD-10 classification of disease. Diagnostic criteria for research. 1993.” 14. Lundin, A: “Somatisering – sjukdomsprocessen vid medicinskt oförklarade symtom.” Astra Förlag 1999. 15. Lidbeck, J.: ”Group therapy for somatization disorders in primary care: Maintenance of treatment goals of short cognitivebehavioural treatment one-and-a-half-year follow-up.” Acta Psychiatrica Scandinavica, 2003:107; 449-56. 16. Visser, S., & Bouman, T., K.: ”The treatment of hypochondriasis: Exposure plus response prevention vs cognitive therapy.” Behaviour Research and Therapy 2001: 39; 423-442. 17. American Psychiatric Publications: ”Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders” (DSM 5).

#6 2014

49


Internationella prostatacancermånaden:

Största undersökningen om hur prostatacancer påverkar livet En ny undersökning bland nästan 7 000 nordiska män drabbade av prostatacancer ger en unik insikt i hur det är att leva med sjukdomen. I undersökningen, som är den största i sitt slag i världen, kartläggs männens egna upplevelser av att leva med sjukdomen utifrån diagnos, behandling, biverkningar, sexliv samt påverkan på livskvaliteten.

under­sökningen visar att en stor grupp av män som lider av prostatacancer anser att sjukdomen och behandlingen medförde förlust av manligheten. Till följd av detta är en stor del av deltagarna missnöjda med sitt sexliv.

Den är genomförd i samarbete med patientföreningar för prostatacancer i Sverige, Norge, Finland och Danmark samt ledande medicinska experter inom området i Norden. Varje år diagnostiseras 22 000 män inom Norden med prostatacancer och under samma tid förlorar 5 461 nordiska män kampen mot cancern.

Underlag för höjd kunskapsnivå

Sen upptäckt men kampvilja

Sjukdomen är förrädisk på så vis att den i tidigt skede inte visar några symptom. Det kan vara anledningen till att nästan hälften av patienterna i undersökningen upptäckte sin prostatacancer vid en vanlig hälsokontroll då man besökte läkaren av annan orsak.

en större del av deltagarna på att leva i nuet och på att få ut det mesta av livet medan de fortfarande kan. Närstående spelar en viktig roll i detta och majoriteten av patienterna finner stöd och har en bra dialog med familj och vänner. Impotens vanligaste biverkningen

Nordiska patienter upplever avsevärda biverkningar som uppkommer som följd av behandling för prostatacancer. Erektil dysfunktion är den vanligast upplevda biverkningen. Undersökningen visar också att patienter lider av inkontinens, trötthet och svettningar.

– Om man jämför med hur många som drabbas av sjukdomen får prostatacancer långt ifrån den uppmärksamhet den förtjänar. Den här undersökningen kommer hjälpa till att höja kunskapsnivån och bekämpa de tabun som omger sjukdomen, behandlingen samt de konsekvenser som följer. Det innebär att sjukdomen ofta upptäcks efter att den har utvecklats för långt för att kunna botas. Studien visar samtidigt även positiva resultat när det kommer till patientens egna upplevelser av att leva med prostatacancer. Nästan hälften av alla deltagare i undersökningen reagerade med kampvilja när de diagnostiserades med sjukdomen. Dessutom fokuserar 50

#6 2014

Var femte man har upplevt att brösten har utvecklats eller att de fått nedsatt muskelstyrka som ett resultat av behandlingen. En lite mindre grupp patienter har upplevt viktökning, sömnlöshet, depression eller avföringsinkontinens.

– Om man jämför med hur många som drabbas av sjukdomen får prostatacancer långt ifrån den uppmärksamhet den förtjänar. Den här undersökningen kommer hjälpa till att höja kunskapsnivån och bekämpa de tabun som omger sjukdomen, behandlingen samt de konsekvenser som följer, säger Alf Carlsson, ord­ förande för Prostatacancerförbundet, och fortsätter: – De nästan 7 000 deltagarna från den nordiska regionen i undersökningen gör en viktig insats för att öka medvetandet kring sjukdomen. För första gången har patientorganisationerna i regionen gått samman och genomfört en stor nordisk undersökning bland män som lider av prostatacancer. Vi är oerhört stolta över resultatet. Göran Ahlgren, Överläkare på Urologkliniken vid Skånes universitetssjukhus säger: – Den här undersökningen ger oss en värdefull inblick i hur det är att leva med prostatacancer. Det är ett unikt tillfälle att lära hur man kan förbättra förutsättningarna för dessa patienter.

Ett nederlag för manligheten

De mer negativa resultaten av

Källa: Prostatacancerförbundet.


Familjär hyperkolesterolemi:

Lovande studieresultat för ny typ av kolesterolsänkare – ännu ej godkänd Alirocumab är en fullt human monoklonal anti­ kropp som blockerar PCSK9, ett protein som ökar det så kallade onda LDL-kolesterolet i blodet. Nya data från fyra fas 3-studier gjorda på totalt 3 799 patienter med förhöjda kolesterolvärden – hyperkolesterolemi – visar att alirocumab, som tillägg till standardbehandling, gav avsevärda minskningar av LDL-kolesterol.

Alirocumab ökar antalet LDL-receptorer på levercellernas yta, vilket leder till sänkta nivåer av LDL-kolesterol. Alirocumab ger därmed nytt hopp till patienter med svårbehandlade kolesterolrubbningar och hög risk för hjärtinfarkt. I Combo II studerades 720 patienter med hög risk för kardiovaskulära händelser där behandling med kolesterolsänkande medel inte gett tillräcklig effekt. Alirocumab jämfördes med ezetimib, ett läkemedel som minskar upptaget av kolesterol i tarmen. Drygt 3 av 4 nådde målet

Efter ett års behandling sågs en halvering av LDLkolesterol­nivåerna hos de patienter som behandlades med alirocumab i jämförelse med 18 procents minskning med ezetimib. Behandlingsmålen för LDL-kolesterol nåddes av 77 procent av patienterna i alirocumabgruppen. I två av studierna, Odyssey FH I och FH II, ingick 738 patienter med den ärftliga sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH), ett tillstånd som ofta leder till tidigt insjuknande i hjärtinfarkt. Vid studiens början hade patienterna LDL-kolesterolvärden som översteg behandlingsmålen trots högsta tolererade dos av standardbehandling med statiner (kolesterolsänkare) och oftast också ezetimib. Efter ett års behandling med alirocumab eller placebo sågs en statistiskt säkerställd minskning av LDL-kolesterol med cirka 50 procent med alirocumab i jämförelse med lätt ökade nivåer i den placebobehandlade kontrollgruppen. 72 (FH I) respektive 81 procent (FH II) av alirocumabpatienterna nådde de prespecificerade behandlingsmålen för LDL-kolesterol. Mer än halverat ”ont” kolesterol

En prespecificerad interrimsrapport från den pågående Odyssey Long Term Safety omfattande 2 341 patienter med hög eller mycket hög kardiovaskulär risk, med eller utan familjär hyperkolesterolemi, har också presenterats.

Även i denna studie har patienterna maximal tolererad kolesterolsänkande behandling. Efter ett års behandling sågs 57 procents sänkning av LDL-kolesterol i behandlingsgruppen och en fyra procents ökning i placebogruppen. Behandlingsmålen för LDL-kolesterol nåddes av 81 procent av de patienter som gavs alirocumab i jämförelse med nio procent av patienterna i placebogruppen. I en säkerhetsanalys noterades färre fall av hjärtkärlkomplikationer (hjärtdöd, hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp) hos de alirocumab-behandlade patienterna (1,4 %) jämfört med de som fick placebo (verkningslösa injektioner) (3 %). Denna skillnad var statistiskt säkerställd men analysen var inte prespecificerad. I den pågående Odyessey Outcome-studien omfattande 18 000 patienter utvärderas för närvarande alirocumabs effekt på hjärtkärlkomplikationer hos patienter med mycket hög risk.

Åke Ohlsson, specialist i kardio­ logi vid Stockholm Heart Center.

Få biverkningar hitintills

I de presenterade studierna har inga betydelsefulla biverkningsproblem rapporterats. Trots behandling med befintliga kolesterolsänkande läkemedel uppskattas att 66 procent av alla vuxna i USA inte uppnår sina målvärden för LDL-kolesterol (18). I Sverige är motsvarande andel 69 procent ett år efter en hjärtinfarkt (19). Det finns därför ett stort behov av en mer effektiv kolesterolsänkande behandling till högriskpatienter med dåligt kontrollerade LDL-kolesterolvärden (16-17). Kan vara ett bra tillskott

– Kolesterolsänkande behandling är en av hörnstenarna vid förebyggande behandling till personer med ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Individer med den ärvda formen av hyperkolesterolemi löper dessutom en mycket stor risk utan behandling. Behandling med så kallade statiner är helt dominerande idag, men en betydande andel når ej behandlingsmålen trots hög dos och relativt många får ej acceptabla biverkningar, säger Åke Ohlsson, specialist i kardiologi vid Stockholm Heart Center, och fortsätter: – Behandling med PCSK9-hämmare är en ny och lovande behandlingsprincip för dessa individer. De nu presenterade resultaten visar en kraftfull sänkning av det "onda" kolesterolet utan allvarliga biverkningar. Detta kan vara ett viktigt tillskott vid otillräcklig effekt eller biverkningar av statiner. Källa: Sanofi #6 2014

51


– mindre stressande för djuren?

SLU startar ett projekt med att ta slakteriet till djuren i stället för tvärtom.

Nu startar projektet "Mobil slakt och bedövning av utegående nötkreatur" . Det ska studera möjligheterna till bedövning av djuren på gårdar och skillnader i djurvälfärd och köttkvalitet vid användning av mobilt slakteri.

Forskare vid SLU:s institution för husdjurens miljö och hälsa har medverkat i utvecklingen av ett mobilt slakteri och nu har Europas första mobila slakteri för slakt av stora nötkreatur startats av företaget Hälsingestintan. – Bakgrunden är att slakt av nötkreatur vanligen sker genom att djuren transporterats på bil till allt färre och allt större slakterier där en ökande andel djur övernattats innan de slaktas. Resultatet blir att djurvälfärd och köttkvalitet påverkas negativt av den stress som uppstår i samband med drivningen av djuren, under transporten och vid hanteringen i för djuren okända och ofta bullriga lokaler, säger Bo Algers, professor, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Konsumenter efterfrågar i allt högre grad kött av god

kvalitet, liksom bättre djurvälfärd. Ett sätt att uppnå detta kan vara att ta slakteriet till djuren istället för tvärtom. Projektet Mobil slakt och bedövning av utegående nötkreatur utförs i samarbete med Hälsingestintan. Projektet har flera delar som avser • att jämföra djurvälfärd och köttkvalitet vid konventionell respektive mobil slakt, • att studera möjligheterna av att bedöva och avbloda på gård för uppslaktning i lokalt slakteri samt • att studera möjligheterna av att använda modern bildöverföring och bildanalys i samband med veterinärbesiktning. Forskarna är också med i flera projekt där man studerar möjligheten av att bedöva och avbloda nötkreatur på gården för att sedan transportera slaktkropparna vidare till ett lokalt stationärt slakteri. Källa: SLU

© Can Stock Photo Inc. / contas

Sverige först i Europa med mobilt nötslakteri


Stöd Lions Cancerforskningsfond

NYA G I L J Ö M HETER!

Bidra med träning för de med nedsatt hand- och fingermotorik! Kommunernas rehabansvar – en ovärderlig hjälp för de terapeuter som ska bistå i rehabiliteringsinsatser.

Gloreha Lite - för hemträning. Möjliggör tidigt insatt träning redan på sjukhuset. Gloreha Professional - för användning på klinik och rehabcenter.

plusgiro 900940-8 bankgiro 900-9408

Telefon 0652-10892 www.lcff.se

Gloreha-handsken är bra för till exempel stroke, reumatiska åkommor, traumatiska hjärnskador med flera.

KÖP, HYRA ELLER LEASA ! För priser och information – kontakta oss!

Körfältsvägen 8, 831 38 Östersund Tel: 063-18 12 00 • Mail: kjell@reacting.se

www.reacting.se

#6 2014

53


VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Förnya eller teckna din prenumeration nu! 1 år 350 kr, 2 år 530 kr inklusive moms. Sveriges största oberoende medicintidskrift. Medicinsk access kommer ut med 7 till 10 nummer per år. Varje nummer har intressanta artiklar om erfarenhet och kunskap inom medicin och hälsa. Nyheter, medicinsk teknik, ny forskning, debatt samt gästledare har blivit signum för innehållet. Medicinsk access har bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack!

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera! Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö


© Can Stock Photo Inc. / jalephoto

Dopade muskler blir starkare men muskelcellerna svagare – kanske livslång skada Dopning med anabola steroider under lång tid ger förändringar i form av ökad muskelmassa och förbättrad muskelstyrka, som består lång tid efter det att intaget av dopningspreparaten har avslutats. Men samtidigt blir de enskilda muskelcellerna svagare.

högre bentäthet, fler kapillärer och även muskelcellkärnor per muskelfiber, jämfört med dem som inte hade dopat sig. Försämrad muskelkvalitet

Det konstateras i en studie från idrottsmedicinska enheten vid Umeå universitet. – Vi vet sedan länge att anabola steroider ger en relativt snabb effekt när det gäller tillväxt av muskelmassa och därmed också snabbare träningsresultat. Det vi nu kan visa är att intag av dessa dopningspreparat kan ge bestående förändringar i skelettmuskulaturen, med medföljande prestationsförbättring som är direkt i proportion till intagen mängd steroider, och att effekterna är kvar under lång tid efter det att man har slutat använda dessa preparat, säger Christer Malm, forskare vid enheten för idrottsmedicin, Umeå universitet, som står bakom studien. I studien, som publiceras i tidskriften PLOS ONE, har forskarna rekryterat 17 idrottare från olika kraftsporter och intervjuat dem individuellt vad gäller användning av anabola steroider.

I gruppen medgav tio deltagare att de hade använt anabola steroider, eller liknande preparat under de senaste fem till 15 åren. Övriga sju deltagare hade aldrig hade använt några förbjudna ämnen. Förbjudna preparat

De studiedeltagare som hade använt förbjudna preparat fick bland annat lämna uppgifter om vilken typ av preparat de hade använt, hur lång tid de hade använt dem och i vilka doser. Samtliga studiedeltagare fick genomgå tester för bedömning av maximal muskelstyrka och kroppssammansättning. De fick även lämna muskelbiopsier för bedömning av exempelvis vilka fibertyper som fanns i musklerna, sammansättningen av olika fibertyper, fiberstorlek och förekomst av blodkärl i muskelvävnaden. Studieresultaten visar att de dopade idrottarna hade signifikant

Däremot hade de dopade idrottarna signifikant lägre kraft per muskelfiber jämfört med de deltagare som inte hade dopat sig, när det gäller att genomföra så kallade benböj, en övning där man vid tyngdlyftning sätter sig på huk och reser sig med en skivstång på axlarna. – Det visar att användning av anabola steroider totalt sett ökar muskelns massa och styrka, men sannolikt har en negativ inverkan på muskelns kvalitet, det vill säga kraften i varje muskelcell. Hur lång tid man kan se denna effekt, om den möjligen är livslång, återstår att visa, men preliminära data tyder på att dopingens effekt är långvarig, säger Christer Malm. Studien har genomförts i samarbete mellan idrottsmedicinska enheten, Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Winternet, Boden. Källa: Umeå universitet #6 2014

55


Bokklubben KUL MED CANCER Monika Titor. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk. Med denna bok vill hon ge glädje och hopp i något som till en början känns helt övermäktigt, men som går att ta sig igenom, skrattandes åt allt konstigt som händer på vägen. Ord. pris 150:-

Faxa eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida. Faxnummer: 0652-15190.

Eller beställ på vår hemsida.

106:-

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande ma­ gar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Ord. pris 290:-

56

#6 2014

NY!

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra my­ kobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner in­ sjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion. Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen… Ord. pris 240:-

170:PROSTATA­ CANCER Hans-Olov Adami, Henrik Grönberg, Lars Holmberg, JanErik Johansson, Anders Widmark En av fem svenska män kommer någon gång under sin livstid att få be­ skedet att han har prostata­cancer. Ord. pris 198:-

75:SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:-

50:-

50:-

170:NJURARNA - DE SOM HÅLLER OSS I BALANS Astrid Seeberger, KIUP För dig som är patient, anhörig eller vill veta mer om vad som händer när man drabbas av en njur­sjukdom. Ord. pris 220:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora. Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor. Ord. pris 240:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals. Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjuk­ domar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Ord. pris 280:-

170:REUMATISM Johan Frostegård I boken förklaras immunsystemets betydelse för de flesta reumatiska sjukdomar, dess grundläggande uppbyggnad och sätt att fung­ era – kunskap som är viktig för patienten. Ord. pris 198:-

30:RÖSSNERS ABCBOK OM HÄLSA Stephan Rössner Vad är hälsa egentligen? Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i en ofull­ ständig uppslags­ bok om hälsa som ingen kan vara utan. En nöjesläs­ ning där några av de senaste rönen presenteras. Ord. pris 196:-


POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters människor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de mest befängda situationer kan uppstå. Ord. pris 125:­

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:­

50:KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livs­ berättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska. Ord. pris 150:­

50:-

75:-

PILLER PARADOXEN Robert Whitaker ”Pillerparadoxen är utan tvekan den mest belysande boken om psykiatrisk behandling som jag någonsin läst, och jag har läst hundratals. .” Bruce E. Levine, Huffington Post Ord. pris 300:­

175:-

KOL – VÅGA SKAFFA ETT BÄTTRE LIV Kjell Larsson Det borde vara lätt att bestämma sig för att sluta röka när man känner till att det är skadligt. KOL är en sjukdom som främst drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL? Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL, Forskning om KOL m.m. Ord. pris 220:­

170:-

170:-

30:-

40:-

BRÖSTCANCER Jonas Bergh m.fl . Karolinska Institutet Boken ger en de­ taljerad överblick av vad bröstcan­ cer är, hur sjuk­ domen botas och vad den framtida forskningen kon­ centreras på. Vad väntar dig som fått diagnosen bröstcancer? Ord. pris 198:­

MELANOM Yvonne Brandberg m.fl . Karolinska Institutet Malignt hudme­ lanom är en av de cancerformer som ökar mest i vårt land och en av de mest bety­ delsefulla orsa­ kerna är sannolikt ändrade sol­ och resvanor. Ord. pris 198:­

ALLT OM OMEGA-3 Tom Saldeen Tom Saldeen har under decennier studerat effek­ terna av Omega­3 på människan. I denna bok delar han med sig av sin långa erfaren­ het och ger kost­ och livsstilsråd. Ord. pris 200:­

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALENSKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:­

170:-

220:KAOS I KVINNOHJÄRNAN Mia Lundin Befinner du dig i en känslomässig berg­ och dalba­ na? Känns det som att du håller på att tappa greppet och bli tokig? Många kvinnor känner sig precis som du och hoppas och ber om ett slut på sitt elände. Ord. pris 230:­

LEVERANSVILLKOR: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mot tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning. Ord. pris är förlagens rekom­ menderade cirka­ priser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att faxa 0652­ 151 90 eller ringa 0652­151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Pottholzt andra funderingar

st Candida och andra...

st Prostatacancer

st Kallet, döden kärleken

st Sömnens betydelse...

st Njurarna

st Bröstcancer

st Diabetes hos barn...

st Reumatism

st Melanom

st Vill ha barn

st Rössners ABC­bok

st Evidensbaserad medicin...

st TBC – Dödsängelns...

st Kul med cancer

st Outsidern: min fars kamp...

st Om bakterier...

st Allt om Omega­3

st Pillerparadoxen

st Magens språk

st Pottholzt funderingar

st Kaos i Kvinnohjärnan

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö #6 2014

57


Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt andra funderingar om… …FISKEOLYCKOR

Tomas Weitoft, uppväxt i Stock­ holm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala univer­ sitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pott­ holzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken Pottholzt andra funderingar kom ut 2007.

Hyr nyrenoverade stenhus från 1600-talet i södra Frankrike

Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler. Huset “maison Delacroix” har 4 våningar, nyrustat kök, tre H uset “maison Monet” har 2 våningar, nyrustat kök, tre

sovrum, två badrum och en toppvåning med utsikt över sovrum, två badrum och en jättestor terass. 8 bäddar. takåsarna. 6 bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillmed öppning mot paradgatan Cours Jean Jaures. samt litet torg. Till huset hör källare och garage. Kontakta Lena Bauer för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena@bauermedia.se eller på telefon 0706702671

58

#6 2014


Dymista

®

I en egen klass (ATC-kod R01AD58)

• Effektivare och snabbare symtomlindring än en nasal steroid*1 • Vid säsongsbunden och perenn allergisk rinit

Dymista® (flutikason/azelastin) R01AD58, Rx. Indikation: lindring av symtom vid måttlig till svår säsongsbunden och perenn allergisk rinit, om monoterapi med antingen intranasalt antihistamin eller glukokortikoid inte anses tillräcklig. Styrka: nässpray 125 mikrogram + 50 mikrogram/sprayning, spraybehållare. Förpackningar och priser: 28 doser, rek AUP 98,00 kronor (EF) 120 doser, AUP 240,00 kronor (F), 3 x 120 doser, AUP 679,50 kronor (F). Produktresumén senast granskad 2013-02-21. För mer information: www.fass.se Meda AB. Box 906 170 09 Solna. Tel 08 630 19 00E-post info@meda.se www.medasverige.se

www.astmaochallergilinjen.se

1795-056-sept-2014. Med. Access, nr6-14.

* I de kliniska studierna jämfördes Dymista med fl utikasonpropionat vid måttlig och svår allergisk rinit. Referens: 1. Produktresumén, www.fass.se.


POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

P) U A ( ris 15. p en* e i 20 i r r g lä uar -se s % o n p a 5 - 6 ån 1 j K a l c i fr ela le Gäl

rh

Kalcipos -D forte ®

800 IE D-vitamin 500 mg kalcium

Tilläggsbehandling till patienter med osteoporos och samtidig bisfosfonatbehandling. Till patienter med brist på D-vitamin och kalcium.

Tas en gång om dagen  Kan dosdispenseras1

1851-015-sept-2014. MedAccess. nr6-2014.

 Lägst dygnspris 2

www.starktskelett.nu Indikationer: Kalcipos -D forte: Förebyggande och behandling av kalcium- och D-vitaminbrist hos äldre samt som tilläggsbehandling vid osteoporos till patienter med hög risk för kalcium- och D-vitaminbrist. Kalcium 500 mg, vitamin D3 800 IE (20 µg). ATC-kod:A12AX. Receptbelagd. Inom förmånen. Sväljtablett 90 resp. 180 tabletter, tuggtablett 90 tabletter. 1 tablett dagligen. För fullständig information se www.fass.se Produktresumén är granskad 2013-12-03. *Notis: Undantaget Kalcipos-D® forte 500 mg/800 IE tuggtabletter, 90 tabletter – ingår i månadens vara-listan (www.tlv.se). Prissänkning beräknad på AUP (sänkning i AIP motsvarande 7,5%). Referenser: 1) www.fass.se 2) www.tlv.se (lägst pris per tablett: Kalcipos-D forte 500 mg/800 IE, 180 tabletter, AUP 309,50 SEK). ®

Meda AB. Postadress: Box 906, 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00, Fax: 08 630 19 50, E-post: info@meda.se www.medasverige.se

Medicinsk Access 2014 #6  
Medicinsk Access 2014 #6  
Advertisement