NORRAN · onsdag 8 juni 2016
48 · lokalt
SOMMAR
Guide. Rolf Granstrand utanför fiskekapellet från 1600-talet som även inrymmer ett litet museum över Bure kloster.
I det osäkra klostrets spår BUREÅ · I sin reseberättelse
från 1601 skriver Johannes Bureus att ”Klostret har haft månge gånger och kosteliga våningar”. Hans vittnesmål är ett av tecknen som tyder på att Bureå en gång haft ett kloster. Var Klosterholmen i Bureå fått sitt namn ifrån är inte svårt att lista ut, men att se resterna av det eventuella klostret är betydligt svårare. – Du ser ingenting om ingen berättar det för dig, säger Rolf Granstrand. Han är ordförande i Skelleftebygdens lokalhistoriska förening, Skefo, som intresserat sig för Bure kloster i många år och de senaste åren även genomfört guidade visningar för allmänheten. Dessa har sin utgångspunkt i Hembygdsparken, där det i fiskekapellet sedan 2014 finns ett litet museum över vad som kan ha varit Sveriges nordligaste kloster. Det som finns dokumenterat är att kungen ville inventera runstenar och andra forntidsminnen utmed Norrlandskusten. Eftersom Johannes
övertygad ”Jag tror verkligen att det funnits ett kloster här.” Nicoletta Green.
Bureus hade släktingar i Bureå tog han sig an uppdraget och det var då han fick klosterplatsen utpekad, något han sedan skriver om i sin reseberättelse från 1601. – Bureus beskriver att byggnaden varit i trä och en eller kanske två våningar hög. Det här är en kopia av ett möjligt kloster, säger Rolf Granstrand och visar en modell som elever vid scenografiskolan byggt. Några förstahandskällor finns inte, men de återfunna resterna kan ha varit ett basläger för Fransiskanordens munkar. De så kallade gråbröderna reste runt i Bottenviksområdet för att missionera i Lappland och predika för fiskare och bönder. – De var ute bland fiskarna och på marknader, där människorna fanns. Några fick också stanna över vintern, för det var svårt att nå samerna på sommaren på grund av att det inte fanns några vägar, det gick inte att ta båten uppströms och samerna var utspridda över stora områden. Husgrunderna på Klosterholmen har fascinerat människor i hundratals år och arkeologiska undersökningar har genomförts vid flera tillfällen. I början av 80-talet hittades ett medeltida tuppformat tappvred
Stor man. Efter tiden i Bureå blev Johannes Bureus Sveriges förste riksantikvarie och landets första borgerliga släktforskare.
Miniatyr. Efter det senaste genombrottet har en större arkeologisk undersökning av hela klosterbyggnaden föreslagits.
till en öltunna som fått namnet Buretuppen och för tre år sedan kom det senaste genombrottet när man genom provtagning av aska och murrester kunde konstatera att huvudbyggnaden med stor sannolikhet använts under 1430–1530.
historia som intresserar besökarna. – Jag tror inte bara att det är en sägen, jag tror verkligen att det funnits ett kloster här. De har gjort en del fynd och människor har berättat sin historia och fört sina minnen vidare och det är så det alltid har varit, säger Nicoletta Green, New York.
Om det verkligen var ett kloster vet ingen, men i vilket fall är det en
Text och foto: Elisabeth Eriksson