Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Läs mer på folkhalsasverige.se 13 5
Införandet av next-generation sequencing (NGS) inom sjukvården möjliggör en snabb och tillförlitlig identifiering och typning av mikroorganismer. Det ökar i sin tur möjligheten att kartlägga smittspridningsvägar och påvisa bland annat antibiotikaresistens.
Paula Mölling Molekylärbiolog vid Laboratoriemedicin, Universitetssjukhuset Örebro & Nationell projektledare och co-chair för GMS-mikrobiologi.
Text Annika Wihlborg
Utvecklar framtidens diagnostik Vi utvecklar framtidens diagnostik, baserat på bred gensekvensering. Det möjliggör mer individanpassade behandlingsval vid bland annat infektionssjukdomar. Forskarna Paula Mölling (docent) och Lars Engstrand (professor) ansvarar för GMS arbete inom infektionssjukdomar. –Metoder där mikroorganismers arvsmassa undersöks med hjälp av NGS har en stor potential vid klinisk diagnostik och behandling av infektionssjukdomar. Med NGS kan vissa smittämnen identifieras och resistensbestämmas betydligt snabbare än tidigare. Genom att införa sekvenseringstekniken i sjukvården
kan vi minska risken för smittspridning och därmed uppkomst av vårdrelaterade infektioner och samhällssmitta som ofta bär med sig resistensproblematik, säger Paula Mölling.
Metoder där mikroorganismers arvsmassa undersöks med hjälp av NGS har en stor potential vid klinisk diagnostik och behandling av infektionssjukdomar.
Kan följa muterade virusstammars smittvägar i realtid Under Coronapandemin har man runt om i Sverige tillsammans med folkhälsomyndigheten använt NGS till att övervaka vilka varianter som cirkulerar samt i vissa fall även kunnat följa smittvägar av muterade virusstammar av Covid-19. –För att NGS ska nå sin fulla potential på infektionsområdet krävs en gemensam IT-infrastruktur för datalagring och databearbetning samt uppbyggnad av en nationell databas där metoder och resultat enkelt kan delas över regiongränserna, något som nu byggs upp inom GMS, säger Lars Engstrand. –Vårt mål är att få en snabb och pålitlig identifiering av mikroorganismer som orsakar infektionssjukdomar samt att nå en nationell samsyn kring karaktärisering
av mikrobiella smittämnen. Vi utvecklar därför gemensamma riktlinjer för gensekvensering av ett flertal smittämnen, inklusive SARS-Cov-2 och bidrar till utvecklandet av förbättrade analysmetoder både för mikrobiella helgenomprov från framodlade bakterier men även direkt ur ett patientprov, vilket blir en avsevärd tidsvinst till diagnos, säger Paula Mölling.
Denna artikel är i samarbete med Genomic Medicine Sweden.
Denna artikel är i samarbete med Meningokockerfonden.
Din kunskap kan rädda liv! Meningokocker är bakterier som kan orsaka hjärnhinneinflammation och sepsis. Meningokocker sprids via saliv och globalt smittas 2,5 miljoner årligen som leder till 250.000 dödsfall. Trots det är kunskap- och forskningsnivån låg i Sverige jämfört med många andra länder.
Den 29:e september i år lanserade WHO
Meningokocker kan förebyggas med vaccination som i dagsläget inte är en del av det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige. Det är inte heller subventionerat på liknande sätt som i andra länder där vaccination erbjuds i viss utsträckning. – För två år sen gick min son Mathias bort i sjukdomen på grund av just bristande kunskap, och i samband med det startade jag stiftelsen Meningokockfonden. Vi vill bidra till ett kunskapslyft kring sjukdomen, uppmärksamma det snabba sjukdomsförloppet och om möjligheten att skydda sig genom vaccination, säger Christine Bennborn grundare av Meningokockfonden.
FOTO : P E T ER B EN N B O R N
den första globala färdplanen för att besegra meningokocker innan 2030. Det snabba sjukdomsförloppet med symptom som lätt förväxlas med andra sjukdomstillstånd gör det svårt för vårdpersonal att ställa rätt diagnos och behandling. Det är därför viktigt att den allmänna kunskapsnivån höjs. I Sverige drabbas mellan 50 och 100 personer av meningokocksjukdom varje år. Av dessa dör 10 procent, och 20 procent av överlevare får allvarliga efterverkningar.
Barn under 5 år, samt tonåringar och unga vuxna 15-29 år är överrepresenterade bland de insjuknande, men vem som helst kan drabbas.
FOTO : P R I VAT
en nationella satsningen Genomic Medicine Sweden, GMS, verkar för att stärka svensk sjukvård inom precisionsmedicin. Inom ramen för GMS samverkar regioner, akademin, myndigheter, patientorganisationer, hälso- och sjukvården samt näringslivet.
FOTO : M A R I A B ER G M A N
Ny möjlighet att spåra smitta och resistensövervakning
Lars Engstrand Föreståndare vid Nationellt pandemicenter & co-chair för GMS mikrobiologi Karolinska Institutet