Bättre kontinuitet på Nacksta Hälsocentral Bättre kontinuitet på läkarsidan har gjort situationen på Nacksta Hälsocentral betydligt angenämare jämfört med det senaste året. – Vi har nu läkare som är här på långa stafettperioder och det uppskattas av patienterna och ger oss en annan stabilitet i verksamheten, säger Katrin Ek som är chef för hälsocentralen. ■ Tidigare bemannades Nacksta HC av läkare som tjänstgjorde bara korta perioder. Inte sällan för en vecka. – Det är jobbigt för patienterna att behöva möta nya ansikten hela tiden. Nu har vi den grund som vi strävat efter så länge och det märker vi redan mycket goda effekter av. Men rekryteringsarbete pågår för att få fasta läkare till hälsocentralen. Lyssna på patientera
Mycket inom vården handlar om förtroende och förståelse. – Vi gör vårt bästa för att tillgodose våra patienters olika behov. Vårt mål är att patienterna ska känna sig väl omhändertagna, delaktiga i sin egen vård och att vi lyssnat på dem, säger Katrin. Av de cirka 4 700 listade patien terna på Nacksta HC är ungefär hälften inte svensktalande eller talar svenska mycket begränsat. – Vi löser detta med förståelsen och kommunikationer från fall till fall och ofta behövs tolkar för att dialogen mellan läkare och patient
foto: canstock
Sömnbehovet olika Katrin Ek. ska fungera. Hälsocentralen i Nacksta ligger ganska nära universitetsområdet och därför välkomnar Katrin Ek fler studenter. Gunilla är en klippa
Hon vill också lyfta fram Gu nilla Wahlström. Distriktssköterskan som jobbar på barnhälsovården och som är oerhört uppskattad av patienterna. – Gunilla är fantastisk i sin roll och har dessutom lång erfarenhet. Hon slår nästa knut på sig själv för att ta hand om och hjälpa alla patienter. – Hon inger ett enormt för troende och när vi mäter hur bra bemötande som alla får som kom mer till oss är omdömet från de patienter som kommer i kontakt Gunilla kolossalt gott. OLOF WIGREN
■ Tidigare har det ofta sagts att varje människa bör sova minst 6–8 timmar om dagen, men nu visar nya studier gjorde av Stressforsk ningsinstitutet att så inte är fallet. Det är sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt som lägger fram sina teorier och i en artikel i tidningen Expressen hävdar detta. Åtta timmar? En myt
Torbjörn Åkerstedt anser att detta med man ska bör sova åtta timmar utan avbrott är en myt som grun dats i vår moderna livsstil. Och att man, om man vaknar mitt i natten någon gång, inte ska få panik av det. Hans råd är att stiga upp, göra något annat ett tag och absolut inte älta problem med sig själv. Han menar att sömnbehovet både är individuellt och ärftligt. – Man behöver inte vara trött för att man sover kort tid. Per soner som sover länge mår inte bättre än korttidssovare. Våra stu dier visar att vissa individer föds med en förmåga att återhämta sig mer effektivt och inte behöver lika
lång sömn för att återbilda energi förrådet i hjärnan.
enkelt test
Vilket sömnbehov du har kan du, enligt Torbjörn Åkerstedt, ta reda på genom ett mycket enkelt test: – Spendera mycket tid i sängen och arbeta inte under några dagar, så upptäcker du hur mycket sömn du behöver. Sömnbehovet kan dessutom minska med åren. Torbjörn Åker stedt hävdar att det kan handla om tre minuter per natt för varje år man lever efter man fyllt 20 år. Det som är oroande är däremot att svensken i gemen stressar all deles för mycket och det i sin tur påverkar sömmen negativt. Fram till 1990-talet låg våra sömnbesvär, enligt Statistiska Centralbyrån, på en ganska jämna nivå men sedan ökade de och i dag uppger dubbelt så många människor att de har sömnproblem jämfört med för 20 år sedan. Vi svenskar sover faktiskt minst av alla invånare i Europa. OLOF WIGREN
Visste du detta om livmoderhalscancer? ■ Varje år dör cirka 200 kvinnor i livmoderhalscancer. 400 insjuknar årligen, även yngre kvinnor. ■ I riskzonen finns egentligen alla kvinnor med ett aktivt sexualliv eller som haft det. Själva sjukdo men orsakas av ett virus, humant papillomvirus, som ger en kronisk infektion och överförs via samlag.
10 DET FRIA VÅRDVALET
2/2013
■ Viruset är vanligt hos unga människor och läker ofta ut av sig själv. Det är när den ger en kronisk infektion som den kan utveckla cancer, inte sällan sker detta när den samverkar med faktorer som till exempel rökning. ■ Det finns två vaccin på mark naden i dag som skyddar mot de farligaste infektionerna som
orsakas av viruset. Gardasil är det som landstingen upphandlat och är registrerade för både flickor och kvinnor mellan 9 och 45 år och även för pojkar mellan 9 och 26 år. ■ Bäst är det om vaccinering sker innan man börjat ha sex, varför de största insatserna riktas mot flickor i årskurs 6.
■ En stor svensk undersökning visar att vaccinering ger maximalt skydd om det ges innan man fyllt 14 år, då det ger över 90 procents skydd mot en humant papillomvi rus-relaterad sjukdom. ■ Vaccineringen sker genom spru tor vid tre olika tillfällen. Eventu ellt sker en påfyllnadsdos senare. Källa: Vårdguiden.