Page 1

TIO

om de viktiga frågorna

Bengt Brülde om lycka. Johanna Andersson om kön. Christian Hohenthal om historia. Karin Sjöberg om konflikter. Anja Allwood om översättning. Elin Färnstrand om ord. Håkan Karlsson om missilbaser. Göran Dahlberg om publikationer. Katja Riis Eilertsen om El Sistema. Anders Teglund om kultur.


Frågor ingen annan ställer De kan vara stora som små. Smala eller breda. Komplexa och ibland rentav obekväma. Det spelar ingen roll. Humanistiska fakulteten är platsen för de viktiga frågorna. Här får du chansen att intressera dig för det som du själv tycker är viktigt. Ämnesområdena inom humaniora är många och valfriheten är stor. Du har möjlighet att sy ihop din egen examen av helt fristående kurser eller läsa något av våra utbildningsprogram. Hur djupt du vill rota i dina frågor bestämmer du själv. En del väljer att gå vidare för att forska, andra går ut i arbetslivet. Humanister blir allt mer attraktiva på arbetsmarknaden och hittar nya roller i samhället. Fler och fler företag inser värdet av humanistisk kompetens, och runt om i landet sitter det idag till exempel genusvetare på HR-avdelningar, språkkonsulter på PR-byråer och historiker som arbetar med omvärldsanalys. Naturligtvis finns också de mer traditionella yrkena inom humaniora kvar på till exempel kulturförvaltningar, museer och i skolan. Möt några av våra nuvarande och tidigare studenter, professorer och andra som startat sin bana hos oss. Vi har träffat dem och diskuterat deras viktigaste frågor. Vissa av dem har precis upptäckt sitt ämne – andra har hunnit arbeta med det under en längre tid. Här ser du resultatet.


6 / Bengt Brülde om lycka

10 / Katja Riis Eilertsen om El Sistema

12 / Håkan Karlsson om missilbaser

13 / Göran Dahlberg om publikationer

” Språk är mitt sätt att uppleva världen.” Anja Allwood, student på översättarprogrammet

14 / Anja Allwood om översättning

4


15 / Elin Färnstrand om ord

18 / Johanna Andersson om kön

” Nej, här kan det väl inte vara så ojämställt? Jag har aldrig märkt någonting.” Johanna Andersson, jämställdhetsansvarig vid Chalmers tekniska högskola

22 / Christian Hohenthal om historia

26 / Anders Teglund om kultur

30 / Karin Sjöberg om konflikter

5


i slutet av 90-talet hade Bengt Brülde precis blivit klar med sin avhandling om livskvalitet, med frågeställningar som ”Vad är ett gott liv?” och ”Vad är det som gör livet värt att leva?”. Strax därefter reste han till Toronto med målet att forska och förstå hur man faktiskt får ett bättre liv. Ett sätt att göra detta är att fokusera på lidande. Kan man dra ner på lidandet i sitt liv, ja då borde ju livet ganska snart bli bättre. Bengt tillbringade ett år med att läsa in sig på forskning om lidande. Under tiden kom han i kontakt med lyckoforskningen. – Lycka och lidande är varandras motsatser. Lite som ändpunkter på samma skala. Men hur som helst släppte jag till stor del forskningen

inte ger oss fullständig lycka utan bara tar oss en bit på vägen. Något enkelt recept på att uppnå lycka kan Bengt dock inte ge. – Visst skulle man kunna ge sig på det där, att försöka koka ihop något recept på vad det är som gör oss lyckliga. Helt klart. Men då ska man vara väldigt medveten om att det där receptet innehåller ett väldigt stort antal ingredienser. Någon typ av enkel slogan som till exempel att ”Fixa till dina relationer så blir allt bra” finns inte. – Det som avgör hur lyckliga vi är bestäms av en mängd olika faktorer som samverkar. Ett stort plus är i alla fall att ha bra vänner, en kärleks­relation, ett jobb man trivs med och en

Hur viktigt är det att vara lycklig? om lidande och började istället att fokusera mer på lyckoforskningen. Och på den vägen är det. Idag är Bengt professor i praktisk filosofi. Hans forskning har kretsat kring massor av olika frågeställningar om lycka. ”Vad är lycka?”, ”Hur ska man förklara lycka?”, ”Finns det någon strategi man kan använda sig av, rent praktiskt, för att kunna bli lyckligare?". – Det finns stora variationer bland kulturer och hos människor i föreställningen om hur man uppnår lycka. Vissa tror att lycka är starkt kopplat till materialism. ”Skaffar jag mig den där bilen så kommer jag att bli lyckligare”, till exempel. Vissa kulturer, som vår egen, är mer inne i postmaterialismen. Vi är idag väldigt rika och har insett att prylar och materiella saker

aktiv fritid. Alla är de faktorer som du i stora drag själv kan rå över. De andra faktorerna, som är lite svårare att påverka, är vilken typ av samhälle man lever i. Vilken personlighetstyp man är. Kanske finns det ett recept, men helt enkelt är det inte. Det beror också på hur vi definierar ordet lycka. Vill man definiera det som ”livstillfredställelse” ligger vi ganska bra till i Sverige. – Det har gjorts undersökningar där man frågar människor ”Hur tillfreds är du med livet? – svara på en skala mellan 1 till 10”. Där brukar danskarna alltid komma högst upp, men vi svenskar kommer inte långt efter. I genomsnitt brukar vi svara 8 eller strax därunder. Faktum är att hela nordvästra Europa ligger ganska bra

6


till i de där undersökningarna, och det är inte så konstigt eftersom vi helt enkelt lever i förbannat bra samhällen. Vi har till exempel knappt någon fattigdom. Våra länder är demokratiska och respekten för mänskliga rättigheter är god. Korruptionen är låg och vi är inte drabbade av krig på hemmaplan. Några som verkligen har klättrat på de här listorna är ryssarna. Efter murens fall kan man lugnt säga att de inte var så tillfredsställda med livet. Men allteftersom medelklassen har vuxit sig större sätter ryska medborgare högre och högre poäng på den här skalan. Googla förresten på ”World values survey” så kan du se hela listan själv. Det har gjorts mätningar i ungefär hundra länder över hela världen. Mycket intressant. Men det finns även andra sätt att definiera lycka. Tittar man på hur ordet ”lycka” används på svenska kan man hitta fyra ganska distinkta betydelser, enligt Bengt Brülde. – Den första distinktionen är ”lyckorus” eller ”eufori”. Det kan man uppnå genom till exempel extremsporter, romantik, naturupplevelser eller knark. Den här typen av lycka är sällan långvarig. I vardagligt tal brukar vi kalla det för ”kickar”. Lycka i betydelse nummer två hittar vi i mer religiösa och andliga sammanhang, nämligen lycka som ”sinnesfrid”. När Dalai Lama pratar om lycka menar han till exempel en lugn och stabil form av välbefinnande. I forskningen däremot så används helt andra betydelser av lycka. – Som i den tredje definitionen, att man helt enkelt mår bra, oavsett om det är i ett lugnt eller ett mer uppvarvat tillstånd. Eller den fjärde och

sista definitionen, lycka som ”livstillfredställelse”, att man värderar sitt liv positivt. Och det är ju mer en attityd än en känsla. Att ha som mål att vara lycklig är dock fel utgångspunkt, menar Bengt. – Det är fel att tro att vi ska kunna vara lyckliga hela tiden. Man ska faktiskt försöka att se det som en skala. Ibland är man lyckligare och ibland är man mindre lycklig. Det går lite upp och ner, men sånt är livet. Räkna aldrig med att kunna vara lycklig jämt. På frågan om han inte träffat någon som verkat vara konstant lycklig svarar han ändå ja. – Jo, jag har stött på människor som verkar ligga i toppen av skalan mest hela tiden. Det finns faktiskt forskning som visar på att lycka kan ha med genetik att göra. Vissa föds helt enkelt med bättre förutsättningar för lycka än andra. Nu bråkar visserligen forskarna om hur stor roll den genetiska faktorn egentligen har. Väldigt förenklat brukar man titta på hur extrovert eller introvert personen är och vilken känslomässig stabilitet han eller hon har. Kort sagt, föds man extrovert och stabil – ja då har man dragit den genetiska vinstlotten för lycka. Råkar man istället vara introvert och instabil är loppet ändå inte kört. Det finns andra sätt man kan försöka uppnå lycka på. – Meditation är till exempel ett av många bra sätt. Att försöka nå en högre medveten närvaro har visat sig ha ganska positiva effekter på lycka. Att uppnå mindfulness, som det heter. Så möjligheten att alla ska kunna uppnå lycka lever i allra högsta grad. Även för de introverta. •

BENGT BRÜLDE, forskare inom praktisk filosofi Utbildning i urval: doktorsexamen i praktisk filosofi, även studier i psykologi, historia, litteraturvetenskap, teoretisk filosofi samt österländsk filosofi. Se sid 32 för alla våra utbildningar.

9


för två år sedan flyttade Katja Riis Eilertsen från Oslo till Göteborg som utbytesstudent. Planen var att läsa musikvetenskap och sedan åka tillbaka. Istället fann hon kandidatprogrammet Kultur och bestämde sig för att stanna kvar i Göteborg tillsammans med pojkvännen och sin fiol. Under en föreläsning om entreprenörskap kom hon i kontakt med processledaren Malin Aghed, som jobbar på musik­skolan El Sistema på Hisingen. – Det var en riktig aha-upplevelse att få höra om deras verksamhet. I början av terminen var jag ganska ensam, men plötsligt hade jag hittat ett ställe där jag kunde få användning för både min kulturella kompetens och mitt fiolspel. Musikskolan El Sistema startades 1975 i Venezuela av musikern, kompositören och politikern José Antonio Abreu. Med övertygelsen om att musik kan vara ett stöd för människor som lever i fattiga förhållanden bjöd han in

barngrupp tillsammans med två musiklärare. Jag hade ingen erfarenhet av undervisning, men jag tog med fiolen och började spela. Helt plötsligt stod jag där och lärde barnen de sånger som jag själv sjöng och spelade som liten. Och när vi har orkester på onsdagar spelar ungarna på hinkar. Hur kul som helst! För egen del har Katja nytta av El Sistema på flera sätt. Dels i sin kulturvetenskapliga utbild­ ning om staden och människorna – en av skolans grundtankar är nämligen att använda musiken för att minska segregationen i samhället. Dels för att hon får använda sina kunskaper på fiol som hon spelat sedan hon var nio år gammal. Idag är hon nyfiken på alla möjligheter som El Sistema faktiskt kan erbjuda henne. – Skolan finns utspridd i hela världen och jag vill veta mer om vad andra El Sistema-skolor gör för något. Kanske kan jag lära mig någonting som jag kan ta med till Göteborg så att skolan

”I orkestern spelar ungarna på hinkar” barn- och ungdomsgrupper till en provisorisk replokal i ett garage. Skolan blev snabbt populär och idag finns El Sistema representerat över hela världen. Till Göteborg kom skolan via Gustavo Dudamel, Göteborgssymfonikernas förre chefs­ dirigent. – En av ledarna på Kulturskolan i Hammar­ kullen träffade Gustavo, som själv är tidigare elev på El Sistema. Ledaren bad om råd kring hur man skulle göra för att starta ett eget El Sistema i Göteborg och Gustavo svarade helt kort: ”Let’s make a project”. Skolans filosofi är att klassisk musik ska vara tillgänglig för alla och att ingen ska behöva känna sig utanför i den musikaliska gemenskapen. Den klassiska musiken lämpar sig extra bra eftersom de stora symfoniorkestrarna kräver många deltagare som lär sig att spela tillsammans. – Jag tog kontakt med El Sistema i Hammar­ kullen och erbjöd mig att komma bort och hälsa på. ”Jaja, inga problem. Bara kom hit, du behövs!” svarade de glatt. En kort tid senare fick jag reda på att jag skulle vara med och undervisa en

här kan utvecklas ännu mer. Nu har jag sökt och fått ett Erasmusstipendium för att åka till Skottland. Det är inom programmets egen prak­tik­kurs och jag ska besöka musikskolan Big Noise, som bygger på El Sistemas ideologi. Drömjobbet är att kunna försörja sig på att jobba med kultur. Om det blir på El Sistema eller någon annanstans vågar Katja inte svara på idag. – Det känns i alla fall som att det finns en väldigt stor potential i El Sistema. På samma sätt känns det som att jag själv har en stor potential på skolan. Jag har några år kvar att plugga men snart hoppas jag kunna jobba som musikpedagog eller processledare på El Sistema. Helst i några olika länder. •

KATJA RIIS EILERTSEN, student på kandidatprogrammet Kultur Utbildning i urval: kulturstudier, musikvetenskap, musikteater, estetiska studier och kandidatprogrammet Kultur. Se sid 32 för alla våra utbildningar.

11


ETT GLOBALT ANTIKLIMAX Under några dagar i oktober 1962 står världen på gränsen till ett kärnvapen­ krig. USA upptäcker att Sovjet, deras största fiende under Kalla kriget, har flyttat missilbaser till Kuba. Därifrån kan missilerna nå känsliga mål i USA och amerika­nerna gör sig redo för strid. Bland annat isoleras Kuba genom att sättas i karantän. Några missiler skjuts dock inte iväg då baserna flyttas tillbaka till Sovjet efter en diplomatisk upp­ görelse mellan stor­makter­na. Samtidsarkeologen Håkan Karlsson berättar: – Jag jobbar i ett team med svenska och kubanska arkeologer, sociologer, antro­ polo­­ ger och historiker. Vid fem olika tillfällen har vi arbetat på Kuba med att intervjua lokal­ be­ folkningen och doku­men­tera vad som finns kvar av baserna och av människors minnen av missil­k risen. Tyvärr är detta något som den yngre generationen på Kuba nästan inte känner till, trots att det rörde sig om en global kris. Den kubanska rege­ring­en har inte lyft fram denna händelse efter­ som man är miss­nöjd med hur krisen sköttes av Sovjet. Genom åren har det material som blev kvar på baserna succes­sivt försvunnit då lokal­befolk­ningen använt det på olika sätt. – För många kubaner är ruinerna efter baserna bara betongkolosser mitt i djungeln, och många förstår inte deras kulturella värde och att de är en del av lan­dets identitet. Därför är det både viktigt och intressant att detta doku­ mente­ r as för framtida generationer. För­utom att gräva och intervjua skapar vi tillsammans med kuba­ nerna förut­ sättningar för att missil­baserna han­te­ras som ett värdefullt nationellt och globalt kulturarv och att de blir tillgängliga för besökare. •

HÅKAN KARLSSON, forskare i samtidsarkeologi Utbildning i urval: doktorsexamen i arkeologi, även studier kulturgeografi, etnologi samt distanspedagogik. Se sid 32 för alla våra utbildningar.

12


SMILEYDÖD År 1993 startar dåvarande humaniora­ studenten Göran Dahlberg ett ambitiöst projekt tillsammans med sina kurskollegor. Glänta – en publikation som ska handla om allt. Efter några nummer inser de att det blir problematiskt när varje utgåva bör innehålla naturvetenskap, politik, poesi, litteratur och konst utan gemensamma nämnare. Istället omformas publikationen till att i fortsättningen handla om ett enda tema per nummer, som istället angrips från så många olika håll som möjligt. – Ja, vi ville ta reda på vad som händer när olika teoretiker, författare och konstnärer får attackera ett och samma ämne utifrån deras eget per­ spektiv. Och vad händer när genrer mixas? Idag är Göran chefredaktör. Tidskriften utkommer fyra gånger per år och har som mål att låta olika genrer vävas samman. – Det är ett utmanande och givande sätt att attackera ett ämne. Var finns till exempel det poetiska i filosofin? Hur ser det filosofiska ut i poesin? Först när mixen uppstår blir det intressant. Det är inte så många publikationer som jobbar på det sättet idag. Och Gläntas ambitiösa ansatser har levt vidare. För ett par år sedan gav de ut Framtidsencyklopedin. Där bad de en mängd olika personer att hitta på nya ord som kan behövas i framtiden. Smileydöd var ett av förslagen, när ett ord helt enkelt inte längre behövs utan har ersatts av en smiley. Aktuella hen var ett annat. Vilka fler ord sam­hället väljer att plocka upp i framtiden återstår att se. Under tiden fortsätter Glänta med andra ambitiösa projekt. •

GÖRAN DAHLBERG, chefredaktör på tidskriften Glänta Utbildning i urval: idé- och lärdomshistoria, allmän språkvetenskap, praktisk svenska, psykologi samt journalistik. Se sid 32 för alla våra utbildningar.

13


SUGEN PÅ TÅRTA Anja Allwood har varit ganska mål­med­ veten i sina studieval. För henne har det mest blivit språk. – Ser man till mina högskole­­­meriter ligger merparten av mina poäng i äm­nen som engelska och neder­­ländska. För en student inom humaniora är det ett till synes ovanligt smalt studie­val. Men vad många glömmer bort är att språk är en nyckel till att förstå nya saker. Utöver mina studier är jag fri­ lansande översättare och under­textare, och tack vare det har jag lärt mig massor av saker jag förmodligen aldrig skulle ha kommit i kontakt med annars. Språk är mitt sätt att uppleva världen. Genom åren har hon undertextat de flesta genrer som visas på tv. Allt från sitcoms till dokumentärer. – Naturprogrammen är nog den genre jag gillar allra mest. Tempot är inte så fasligt snabbt och jag lär mig nya saker under programmets gång – samtidigt som jobbet går ut på att få andra att förstå. Det känns fint. Matlagningspro­g ram­men är dock hennes nemesis. – Jag blir sugen på tårta och allt annat de bakar. Ett annat problem är att kockarna gillar att slänga sig med franska uttryck när de står vid spisen, och då blir jag extra nyfiken. Just franska är ett språk jag har på min ”att lära-lista”. När jag inte förstår uttrycken blir jag irriterad, och då bestämmer jag mig för att jag även måste lära mig det språket. På Anjas ”att lära-lista” finns nu lettiska, slovakiska, franska och spanska. Men först ska hon utomlands igen. Den här gången bär det av till Bryssel för EU-praktik på generaldirektoratet för översättning. •

ANJA ALLWOOD, student på översättarprogrammet Utbildning i urval: kandidatexamen i nederländska, masterutbildning på översättarprogrammet, även studier i nordiska språk/svenska språket, lexikografi samt retorik. Se sid 32 för alla våra utbildningar.

14


ORD KÄNDES MENINGSLÖSA Elins studier har alltid kretsat kring ord och skrivande. Det började med en kurs i retorik och fortsatte med littera­tur­ vetenskap. Nu har hon landat i svenskan. – För mig var det svenska språket först bara ett sätt att uttrycka mig på, precis som för alla andra. Ord kändes meningslöst att plugga. Men sen började jag fundera mer och mer på hur viktigt språket egentligen är för oss. Ord kan vara befriande, förlösande, begränsande och kuvande. Ibland hjälper orden oss med att hitta nya tankar och vägar framåt. Ibland fastnar vi på grund av dem. Då blev jag intresserad på riktigt. Så länge hon kan minnas har Elin också sysslat med olika sorters skrivande. Det har blivit allt från artiklar till krö­n ikor, men mest låttexter. Som låtskrivare har hon skrivit både på engelska och svenska. – Nyanserna i orden blir så mycket starkare på svenska. Så är det väl med ens modersmål. Allt blir mer påtagligt och orden bränner till på riktigt. Men samtidigt är svenskan helt klart svårast att skriva på. Det krävs fler ord för att budskapet verkligen ska gå fram precis som man vill. Men när texten väl sitter, då är det underbart. Sen är det också ganska roligt att upptäcka språkets begränsningar. Vissa genrer går knappt att översätta. Blues på svenska till exempel, det varken låter eller känns bra. •

ELIN FÄRNSTRAND, studerar svenska Utbildning i urval: svenska språket, retorik och skriva, litteraturvetenskap samt humanekologi. Se sid 32 för alla våra utbildningar.

15


”Lycka och lidande är varandras motsatser. Lite som ändpunkter på samma skala.” Bengt Brülde, forskare inom praktisk filosofi


Intresserad av kön johanna andersson jobbar med jämställdhet på Chalmers. En mansdominerad värld där 92 procent av professorerna är män. I hennes uppgifter ingår bland annat genusarbete och att ta hand om sexuella trakasserier. Arbetet med jämställdhets­ frågor går ibland långsamt, men ändå ganska bra. Ett problem för Johanna och alla andra som arbetar med frågan är att vissa människor inte ens legitimerar den. – Fortfarande hör man folk som säger ”Nej, här kan det väl inte vara så ojämställt? Jag har aldrig märkt någonting”. Det känns ganska olyckligt. Så resonerar man inte om man till exempel pratar om trafikmiljö. Bara för att du själv aldrig har sett en trafikolycka, betyder det då att de aldrig förekommit? Man utgår tyvärr väldigt ofta enbart från sina personliga erfarenheter när det gäller jämställdhetsfrågan. – I högskolevärlden brukar vi prata om jämställdhet på lite olika längder och bredder. Dels kvantitativ jämställdhet och då är Sverige fortfarande ett mycket könssegregerat land. Det kan vi se därför att tjejer och killar gör rätt så olika val av utbildning till högskolan. Sedan är även universiteten könssegregerade på andra sätt. Det finns till exempel olika antal kvinnor och män representerade i universitetens hierarkier. Många kvinnor är grundstudenter medan det nästan bara är män som är professorer. Så ligger det till inom väldigt många områden. – Och dels den kvalitativa sidan. Trivs folk? Är det sjysta värderingar? Vettig forskning? Får våra studenter möta modeller för jämställdhet? På den biten ser det tyvärr olika ut. Johannas egen arbetsplats Chalmers är fortfarande väldigt mansdominerad. Men trots det tycker hon ändå att skolan behandlar genusfrågor på ett bra sätt, fast i en annan mening. – Klimatet är ganska bra ändå. Det är öppet och fritt. Frågan är alltid uppe på agendan och vi har jobbat väldigt mycket med att jämställdhet aldrig innebär att vi ska hjälpa just kvinnor på något speciellt sätt. Kvinnor behöver inte mer hjälp än män på en arbetsplats, och har kvinnor problem på en arbetsplats har oftast männen det också. Då behöver vi istället se över den totala arbetsmiljön. Och det är inte alltid kvinnan som är "offret". En fråga som sällan kommer upp i det vardag­­liga samtalet är till exempel hur pojkar påverkas av de machoideal som finns. Under lång tid har det till exempel varit mycket mer åtråvärt för pojkar att vara bra i fotboll än att ha höga betyg. Det kan ha medfört att pojkar generellt har halkat efter i skolan och därför får sämre betyg än flickorna.

På frågan om var jämställdhetsarbetet befinner sig om tio år hoppas Johanna att vi då inte pratar om det speciellt mycket. – Ibland tror jag att diskussionen kan ha motsatt effekt. Ju mer vi pratar om att det finns olika kön, desto större blir skillnaden. Jag pratade för ett tag sen med en professor som ursprungligen är från Kina, men har jobbat mycket i både England och Holland. Hon sa att hon tyckte att det var svårt att komma till Sverige och vara professor eftersom hon hade så låg status som kvinna. I de andra länderna fick hon otroligt hög status genom att vara professor, men det fokuserade vi svenskar inte på. Vi såg kvinnan, inte professorn. Jag hoppas att vi kan skippa snacket om könen helt. Men det där tar tid att förändra för det finns ganska starka strukturer kring det. Ett annat exempel från skolan är en flicka som satt och ritade en teckning av en gammal gumma med knut, käpp och sjal och alla de där vanliga attributen från sagorna. Då kom läraren fram och sa: – ”Oj, vad fint du målar. Vad är det för nåt?” Då sa flickan ”Det är en farmor.” ”Jaha, är det din farmor?”, frågade läraren. ”Nej, min farmor kör motorcykel”, svarade flickan. Och då var den här symboliska farmodern med knut i håret och långa kjolar så stark att flickan hellre tecknade gumman, än sin egen farmor på motorcykel. Traditionella sagor och barnhistorier kan vara ett problem i jämställdhetsarbetet. Men i just den debatten får man vakta sin tunga noga för att inte röra upp känslorna hos människor. – Ta till exempel Astrid Lindgrens berättelser. Fina historier som de flesta av oss har en relation till sedan barndomen. Tittar vi dock lite närmare på hennes karaktärer ser vi snabbt att de flesta kvinnor är undergivna och inte får ta för mycket plats. Könen är närmast motpoler till varandra. Men visst, Astrid var född i en annan tidsepok med helt andra ideal än vi har idag. Problemet är att barn lär sig av berättelser och Astrid Lindgrens berättelser kommer aldrig att anpassa sig efter de könsroller vi har idag. Det är synd. •

JOHANNA ANDERSSON, jämställdhetsansvarig vid Chalmers tekniska högskola Utbildning i urval: kandidatexamen i litteraturvetenskap, även studier i religions­ vetenskap, teoretisk filosofi, vetenskapsteori samt tvärvetenskapliga kvinnostudier. Se sid 32 för alla våra utbildningar.

19


”Ibland tror jag att jämställdhetsfrågan kan ha motsatt effekt. Ju mer vi pratar om att det finns olika kön, desto större blir skillnaden.” Johanna Andersson, jämställdhetsansvarig vid Chalmers tekniska högskola


när christian hohenthal var liten och hade svårt att somna berättade farmor gärna en saga. Men det var inga vanliga godnattsagor som Christian fick höra. Farmor berättade istället om episoder ur historien. – Farmor var väldigt historieintresserad. Den allra första historien som jag minns att hon berättade var om Drottning Elizabeth I. Den utspelar sig i England under 1500-talet och handlar framförallt om hur drottningen besegrar den spanska armadan år 1588. Den blev också min favoritberättelse. Farmor berättade den ganska ofta och alltid väldigt dramatiskt. Hon var en fantastisk historieberättare och duktig på att lyfta fram individens roll i historien. Som liten förstod man ju inte så mycket av det där. Det var mest en spännande berättelse som kom från farmor. Dramatiska berättelser fortsatte att intressera Christian. Historia blev hans favoritämne redan

stil. Ta till exempel riksdagsdebatterna under 2006 då Reinfeldt kom till makten. Där var stämningen ganska uppskruvad och parti­­ledarna kunde vara väldigt hårda och demoniserande när de beskrev sin motståndare. Just det, och mycket annat, var typiska grepp som var karaktäristiska för Cicero. Samtidigt känns det lite ruggigt eftersom människans vilja till makt inte verkar ha förändrats på över 2 000 år, även om våra politiker inte är lika hänsynslösa utanför talarstolen som vissa romerska statsmän var. Antiken är en speciell period för Christian. Till stor del på grund av att de idéer som uppstod i Rom för 2 000 år sedan lever kvar i dagens samhälle. Inte bara de retoriska greppen, utan hela vårt demokratiska styrelsesätt i samhället. – Antiken är intressant att studera eftersom att den har format oss på många sätt, och jag tror att den gör det fortfarande. Men att vi människor har tappat vårt historie-

”Politiker säger samma sak nu som för 2 000 år sedan” i första klass. Föräldrarna uppmuntrade också hans intresse genom att köpa böcker om historia till honom. – Jag minns också att vi såg många dokumentärserier om olika historiska epoker. Den typen som man prenumererar på och får en film hemskickad varje månad. De kunde till exempel handla om Rom, Egypten eller Grekland. Just Rom besöker han för första gången på gymnasiet tillsammans med sin klass och en engagerad historielärare. – Han påminde väldigt mycket om farmor i den meningen att han var en extremt duktig berättare. Och för mig är det väldigt viktigt att historien berättas på ett intressant sätt så att den blir begriplig. Fakta och årtal kan vara viktiga i vissa sammanhang, men går själva berättelsen förlorad blir det aldrig speciellt intressant för oss. Man måste kunna knyta an till den. Ett exempel är mina studier i latin där vi läste om Ciceros politiska tal från antikens Rom. Nu är det runt 2 000 år sedan de där talen skrevs, men man märker tydligt hur stor del av dagens politiska tal som är besläktade med hans reto­riska

intresse i jakten på nya prylar och den senaste kunskapen håller han inte med om. – Nja, jag vet inte om jag vill påstå det. Det känns lite som en klyscha att ungdomen tappar sin historia. Det är väl självklart att varje människa är intresserad av sin framtid, men jag tycker inte att vi lever i ett historielöst samhälle. Människans intresse för historia visar sig snarare på andra sätt, menar Christian. – Som vintagemode, intresse för äldre musik eller att man renoverar upp gamla bilar till exempel. På det sättet tycker jag att vi alla egentligen är ganska intresserade av historia eftersom den ofta speglas i våra intressen. Man kanske kan säga att varje person har sin egen favoritepok ur historien. •

CHRISTIAN HOHENTHAL, studerar religions­vetenskap för lärare Utbildning i urval: kandidatexamina i historia, latin samt tyska, även studier i franska samt religionsvetenskap för blivande lärare. Se sid 32 för alla våra utbildningar.

22


”Smileydöd; när ett ord helt enkelt inte behövs utan ersätts av en smiley.” Glänta, nummer tre, 2008.


”Förr var punkare ändå punkare” anders teglund är 29 år och intresserad av kultur. Och radio, samtidsforskning, böcker, konst, poesi, musik och en massa andra saker. Listan tar aldrig slut. – Jag är en ganska driven person med ett stort intresse för de flesta typer av kultur. Jag ser det som en styrka. Det är ett otroligt brett ämne som kan ge människor massor av olika intryck och jag kan inte sluta att fascineras. Det finns så mycket intressant att lära sig mer om. Som tonåring i Luleå var Anders själv aktiv på kultur­scenen. Han spelade i band och fixade spelningar i olika matsalar och på fritidsgårdar. Nu börjar han snart sitt jobb som kultur­ sekreterare i Borås, där han ska hjälpa stadens tonåringar att delta i kulturlivet. – Jag kommer att få kontakt med massor av unga män­niskor som alla har vitt skilda intressen. Nu ska jag hjälpa dem, precis som jag själv fick hjälp en gång i tiden. Det är helt klart ett drömjobb och ett tydligt bevis på att man kan uppnå sina mål även fast studievägen inte har varit spikrak. Smak är ett annat av Anders intressen, något som är starkt kopplat till kulturen. Varför har till exempel vissa människor kläder som andra aldrig skulle få tanken att själva ha på sig? – Ja, varför är vissa saker finare än andra? Varför är det inne och rätt med surdeg? Den här distinktionen, hur man väljer att positionera sig mot andra, har jag alltid tyckt varit väldigt intressant. Jag är väldigt nyfiken på hur ungdomskulturen och andra subkulturer ser ut idag. Förr fanns det en större enhetlighet i subkulturerna. De var tydliga och skiljde sig från varandra. Punkare var punkare och hade sina egna symboler och kännetecken de samlades kring. Det gick att se väldigt tydligt vilken genre som en person tillhörde. Täta skott helt enkelt. Idag är mycket av det upplöst. Folk lånar hit och dit mellan subkulturerna, och konsumtionen av identitetsmarkörer verkar vara mycket större nu än vad den var då jag växte upp. Det är inte lika hårt längre vilka regler som gäller. Men kulturella markörer och identitet är inte bara ett ungdomsfenomen. De har sitt grepp om de flesta människor och genomsyrar hela samhället, både på gott och ont. – Kulturen är aldrig skild från samhället. Den uppfattningen kan man ibland få när man läser tidningarnas kultursidor. Ta våra moderna städer som exempel. Vårt samhälle har

dominerats av industriproduktion under mycket lång tid. Här i Göteborg har vi till exempel byggt bilar. Nu har produktionen till stor del flyttat utomlands och kvar finns då en tomhet. Vad ska vi vara för slags stad nu då? Där fabrikerna tidigare var drivande i ekonomin har nu fastighetsmarknaden tagit över. – Det är mer själva platsen i sig som ska vara viktig. Göteborg som stad ska försöka locka till sig studenter, turister och andra som ska flytta in, det är inte längre fabrikernas roll. Därför har vi helt plötsligt små områden där markpriserna höjs för att ”rätt” folk bor där. Områden som börjar anses som statusfyllda om ”rätt” personer flyttar dit. Och vad är det för personer då? Jo, medelklassmänniskor med bra ekonomi. Som gillar surdeg, Apple och har kreativa jobb. En identitet som idag anses som inne och har blivit populär. Helt andra statusmarkörer än vad vi ser hos ungdomar, men fortfarande statusmarkörer. Det liknar subkulturer fast utövarna är fullvuxna. På samma gång stängs gränser för människor som inte har markörerna som anses inne och kan hjälpa till att driva upp områdets värde. Och de som förr bodde och verkade i dessa hippa områden har mycket sällan råd att vara kvar. Framför sig ser han städer som blir allt mer uppdelade vad gäller klass, arbete, status och kultur. – Tidigare kunde städerna hjälpa till att utjämna skill­ naderna mellan folk. Idag går utvecklingen snarare mot det motsatta. Fastighetsägare tjänar bra på att snabbt höja statusen på ett område som länge varit billigt, och det är själva pris­ höjningarna av mark som driver ekonomin. Men för att det ska fungera behövs både fattigare grupper med låg status och rikare med hög status. Plus att "alla" någonstans är överens om att den rikares smak är värd mer. Ett tydligt exempel på kultur och makt. Väldigt intressant faktiskt. •

ANDERS TEGLUND, studerar Kulturens praktiska fält på magisternivå Utbildning i urval: kandidatexamen i kulturstudier, även studier i etnologi samt magisterutbildningen Kulturens praktiska fält. Se sid 32 för alla våra utbildningar.

27 9


På Humanistiska fakulteten bedrivs forskning om allt från runor till SMS, handskrift till artificiellt tal, fabler till manga, frikyrkomusik till disco och stenålderssamhällen till bloggkultur. Se fler forskningsexempel på sid 33.


Varför går det åt helvete för mänskligheten ibland? för att förstå varför det ibland går åt helvete för mänskligheten är det bra att läsa lite allt möjligt. Det är Karin Sjöberg övertygad om. – Det som jag är mest nyfiken på just nu är konflikter och själva kärnan i dem. Vad är det som egentligen får människor att bli så förbannade att de startar krig mot varandra? Börjar man sedan kolla bakåt i historien kan man se hur många konflikter det är som faktiskt upprepar sig. Det är lika tragiskt som intressant och även om historien kanske inte kan ge svar på allt så finns där en hel del att lära av. Hennes fascination för konflikter har funnits länge och tilltog i våras under en kurs på Palmeakademien. Utbildningen bestod till stor del av mänskliga rättigheter med besök på bland annat Kofi Annan Foundation i Genève, och organisationer som FN och Röda korset. Det gav mersmak till att börja läsa ytterligare och mer brett. – I framtiden skulle det vara intressant att syssla med medling, förhandling eller diplomati. Att verkligen få chansen att gräva fram den egentliga orsaken till varför människor bråkar med varandra. I konflikter och bråk är folk upprörda och det finns massor av missuppfattningar och feltolkningar i varje konflikt. Helt plötsligt kan två folkgrupper från olika kulturer börja hata varandra utan att vara personligen inblandade i konflikten. Och med hjälp av retorik, politik och propaganda har det piskats upp en hatisk stämning mellan grupperna som kan vara svår att lösa. I en djupt rotad konflikt finns sällan någon enkel lösning. Idag läser Karin på Liberal Arts-programmet, en tvärvetenskaplig utbildning där klassiska humanistiska ämnen möter naturvetenskapliga. Hon ser potential i många olika ämnen. – Användningsområdet blir större när man läser brett och tvärvetenskapligt. Kunskapen jag lär mig här kommer jag att kunna använda både nationellt och internationellt. I mina ögon fungerar det svenska samhället bra och i framtiden skulle jag gärna arbeta i något annat land. Just nu växer sig demokratin starkare i flera länder sedan den arabiska våren. Många av dem är fransktalande och därför känns det viktigt att fortsätta läsa franska parallellt med Liberal Arts-studierna.

Men missuppfattningar och konflikter finns det även gott om på hemmaplan. – Ibland märker jag att folk är kritiska och har fördomar kring de humanistiska ämnena. De kan inte förstå varför man till exempel ska läsa filosofi för att syssla med politiska konflikter. Men då har de dålig koll. Filosofin är viktig för att kunna delta i diskussioner, argumentera och veta hur vi belägger våra åsikter. Ska till exempel en diplomat bidra till att lösa en konflikt, då känns det väl ganska tryggt om han eller hon förstår hur parterna i konflikten försöker argumentera? Under 2011 gjorde Svenskt Näringsliv ett utspel där de ansåg att studenter inom humaniora borde få sänkt studie­­bidrag och höjda studielån. Allt enligt motiveringen att deras utbildning inte lönar sig på samma sätt som andra utbildningar. Debatten blev het och pågick i de flesta av landets medier. – Det där är också ett stort missförstånd som det blivit bråk kring. Det kanske är enklare att sätta en nyutbildad ekonom i arbete direkt efter examen, men man kan inte be en nyut­bildad humanist att direkt gå ut och medla i konflikter. Ett sådant arbete kräver mycket livserfarenhet utöver ens utbildning. Det går inte att marknadsanpassa alla humanistiska utbildningar på samma sätt som ekonomiska eller tekniska, men måste det betyda att de har ett lägre värde? Till vardags är Karin Sjöberg med i SSU och Utrikespolitiska föreningen. I våras drog och hon kurskamraterna i Liberal Arts-programmet ihop en gästföreläsning om kvinnans plats i historien. Över 90 personer kom och lyssnade – succé. – Jag tänkte att om man ska jobba med olika konflikter och kulturer kan det vara bra att prova på lite allt möjligt. Därför är jag med i föreningarna och håller i gästföreläsningar. Det skadar ju inte att få lite perspektiv på saker och ting i alla fall. •

KARIN SJÖBERG, student på kandidatprogrammet Liberal Arts Utbildning i urval: kandidatprogrammet Liberal Arts, praktisk filosofi, franska, ekonomisk historia och mänskliga rättigheter. Se sid 32 för alla våra utbildningar.

30


Huvudområden vid Humanistiska fakulteten (fristående kurser) • Afrikanska språk • Antikens kultur och samhällsliv • Antik grekiska • Arabiska • Arkeologi • Barn- och ungdomskultur • Engelska • Etnologi • Filmvetenskap • Franska • Genusvetenskap • Historia • Idé- och lärdomshistoria • Japanska • Konst- och bildvetenskap • Kulturstudier • Latin • Lingvistik • Litteraturvetenskap • Musikvetenskap • Praktisk filosofi • Religionsvetenskap och teologi • Slaviska språk • Spanska • Svenska språket • Svenska som andraspråk • Teaterstudier • Teoretisk filosofi • Tyska • Vetenskapsteori

HUVUDOMRÅDE: Den ämnesinriktning där du gör ditt

fördjupade arbete inom din examen. Huvudområdet utgör basen i examen. Utöver huvudområdena erbjuds också kurser i till exempel danska, isländska, kinesiska, logik och retorik.

Kandidatprogram • Internationella språkprogrammet, 180 hp • Kultur, 180 hp • Kulturarvsstudier, 180 hp • Liberal Arts, 180 hp • Religionsvetenskapligt kandidatprogram, 180 hp • Språkkonsultprogrammet, 180 hp • Teologiskt kandidatprogram, 180 hp

Magister- och masterprogram • Arkeologisk praktik och teori, 60/120 hp • Gendering Practices, 60/120 hp • Internationales Masterprogramm. Deutsche Gegenwartsliteratur, 60/120 hp • Kommunikatörsprogrammet med inriktning mot myndigheter och offentlig förvaltning, 60/120 hp • Kulturarv och modernitet: materiellt och immateriellt under 1 000 år, 60/120 hp • Kulturens praktiska fält, 60 hp (magisterkurs) • Master in Language Technology, 60/120 hp • Språkvetenskapligt magisterprogram, 60 hp • Svenska som andraspråk, 60/120 hp • Religionsvetenskapligt masterprogram, 60/120 hp • Översättarprogrammet, 60/120 hp

KOMPLETTERA MED PRAKTIK

Du som vill läsa fristående kurser med målet att ta en kandidatexamen, med något av ovanstående huvud­ områden, har möjlighet att komplettera din utbildning med kursen Kvalificerad arbetspraktik med humanistisk inriktning, 30 hp. Du hittar på egen hand en praktikplats, i Sverige eller utomlands, där du på en kvalificerad nivå kan arbeta med frågor som har anknytning till din utbildning. Till exempel vid statliga eller kommunala myndigheter, på företag, inom frivilligorganisationer eller kulturinstitutioner.

32


Exempel på forskning INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Terrorismens teknik- och vetenskapshistoria: Forskningsprojekt om teknologins betydelse för framväxandet av en transnationell terrorism, men även om hur vi lär oss leva med terrorism och hur vi med hjälp av teknologi skyddar oss mot den.

Den humanistiska forskningen på Göteborgs universitet är bred. Samtliga institutioner forskar med analytiska och kritiska metoder på såväl historiskt som nutida material. Här är några av alla projekt vi arbetar med. INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET Klarspråksgranskning: Extern språkgranskning av myndighetstexter som tillämpad språkvård. Inom projektet undersöks hur frilansande språkvårdare på olika sätt och under olika villkor arbetar med att språkgranska myndighetstexter för att göra texterna mer läsarvänliga.

Rättsfonetik: Undersökningar av inspelningar av brott eller misstänkta brottslingar för Statens kriminaltekniska laboratorium, Polisen och Säpo. Vid en rättsfonetisk undersökning analyseras och jämförs till exempel skratt, pauser, dialekter, talfel och tvekljud. Undersökningen kan sedan användas tillsammans med annan bevisning för att knyta en person till ett brott.

Ett svenskt konstruktikon: I projektet utvecklas en svensk konstruktionsdatabas, en samlad beskrivning av språkliga mönster i gränslandet mellan grammatiken och ordförrådet. Denna resurs är fritt tillgänglig för bland annat språkteknologiska ändamål och ska på sikt även kunna bidra till språkundervisning och ordboksutveckling.

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Språk, representation och identitet i populärkultur: Forskningen undersöker utvalda exempel på hur sociala variabler såsom kön, etnicitet, socioekonomisk status, och ålder skapas och speglas via språket i tv-dialoger, sångtexter, filmmanus, reklam och andra populärkulturella kanaler.

INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER Trojan tales: Ett forskningsprogram som studerar alla aspekter av ett världskulturarv, både de materiella och de immateriella aspekterna, för att skapa en gemensam väst-östlig plattform. Det syftar också till att skapa ett tvärvetenskapligt forum för samarbete över disciplingränserna inom både humaniora och naturvetenskaperna.

Shakespeare´s insides: Ett projekt som kombinerar datorstödd analys med traditionella litteraturvetenskapliga metoder i studiet av Shakespeares samtliga monologer och sidorepliker. Projektet utforskar bland annat de olika tekniker som författaren använde sig av för att ge sina litterära figurer ett inre liv och kommunicera ”inside information” om detta till sin publik.

Tidigmoderna staden: Arkeologi mellan det lokala och det globala. Den tidigmoderna staden, från 1400-tal till 1700-tal, är på många sätt en nyckel till vårt sätt att tänka städer. Projektet undersöker brytningar mellan ideal och praktik, mellan stadsplaneprojekt och den verkliga staden, mellan utopi och praktik.

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION Religion, kultur och hälsa: Undersöker samtida politiska, sociala, kulturella och religiösa betingelser för hur ”kultur” och ”hälsa” uppfattas och används. Hur gestaltas människans senmoderna tillvaro i samtida film och populärfiktion, hur diskuteras hälsa och sexualitet inom nyandliga rörelser, och hur hänger humor och hälsa ihop?

INSTITUTIONEN FÖR KULTURVETENSKAPER Vem får rätt till staden? Styrning, motstånd och konflikt i det offentliga rummet: De senaste decennierna har kampen om rätten till stadens offentliga rum intensifierats. En central fråga är hur stadskärnornas tillgänglighet upprätthålls och regleras och vilken roll olika offentliga och privata aktörer och nätverk spelar i styrningen av stadskärnorna i Stockholm och Göteborg.

Life Writing: Handlar om hur människan i olika tider skrivit och berättat om livet – sitt eget och andras – i biografier, självbiografier, journalanteckningar, romaner, bloggar och så vidare. Hur har dessa livsberättelser skapats och använts? Hur påverkar nya arenor som bloggen vårt sätt att berätta om och se på våra liv?

Blixtlås, knapp och kardborreband – makt och materialitet under styling och påklädning: Hur upprättas och omskapas maktrelationer när kroppar ”kläs på”, av stylister, personal shoppers eller barns föräldrar? Vilka normer aktiveras och sätts i spel under styling och påklädnadssituationer då någon ”får hjälp” med att klä sig?

Läs mer på hum.gu.se 33


Hitta till oss Göteborgs universitet Humanistiska fakulteten Du hittar oss på flera olika ställen i Göteborg. Se kartan.

Institutionen för svenska språket 1.

4.

www.svenska.gu.se Studentexpedition Tel: 031-786 4534

2. 1.

Institutionen för historiska studier 1. www.historiskastudier.se Studentexpedition Tel: 031-786 4510 / 4614 / 4511

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2. www.flov.gu.se Studentexpedition Tel: 031-786 1924

Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion 1. www.lir.gu.se Studentexpedition Tel: 031-786 1115

Institutionen för kulturvetenskaper 3. www.kultur.gu.se Studentexpedition Tel: 031-786 5623/6160

Institutionen för språk och litteraturer 1. www.sprak.gu.se Studentexpedition Tel: 031-786 1818

Besöksadresser till institutionerna, se hum.gu.se/kontakta-oss/besoksadresser/

Servicecenter Näckrosen 1. Renströmsgatan 6 www.gu.se/servicecenter E-post: servicecenter@gu.se Tel: 031-786 6500

3.

4.


hum.gu.se M E C K A

Foto: DDRGBG 路 Kristian Sahlberg

TIO om de viktiga frågorna  

Humanistiska fakulteten är platsen för de viktiga frågorna. Här får du chansen att intressera dig för det som du själv tycker är viktigt. Äm...