Projekten är tagna från olika år under utbildningen och innehåller ett urval av det som gjordes och presenterades under projektens gång. Två av projekten är grupparbeten, men grafiken är gjord av mig om inget annat anges.
Trevlig läsning!
sida 5
sida 15
Att koppla stad och natur
Ett stadsplaneringsprojekt med fokus på att få in natur i staden
Att vilja bo i flerbostadshus
Ett bostadsprojekt med villakvalitéer i lägenheter
Dagens trafikled ersätts med park
Området Bräcke/Lundby har en unik förutsättning där det en gång i tiden gått en spårväg, men som sedan lämnat efter sig en gräsyta som sträcker sig från Eketrägatan till järnvägen vid Västra Eriksbergsgatan.
Liknande hur Superkilen i Köpenhamn utvecklats, utgår projektet från att det före detta spårområdet utvecklas och förstärks som park, och kopplar hela vägen till älven och Eriksberg. Både en länk ur ett ekologiskt hållbart perspektiv, men också socialt. Grönytorna i dagens städer är få och bristande i biologisk mångfald, och vi måste ta hand om och utveckla de grönområden och parker som fortfarande finns kvar idag.
Detta innebär även att Sotérusgatans bilväg försvinner och ersätts med gång och cykel, vilket inte bara gynnar det nya området utan även de byggnader som ligger intill idag. Analyser har även gjorts som visar att trafiken kan ta andra vägar runt, utan att leda till belastning på de små gatorna.
Överfart för korsande väg
Naturbro över vägen föreslås
Parkstråket mynnar ut i älven
ÖVER BRÄCKE/LUNDBY
80 cm extra rumshöjd möljiggör verksamhetslokaler i markplan
TVÄRSEKTION GENOM OMRÅDEN
Boulevarden
Vägen som leder från Biskopsgården till Backaplan och stan är del av Göteborgs planerade boulevarder, och förvandlas från en 70 väg till något trevligare. I detta projekt koncentreras därför trafiken hit, och omgivande gator förblir bilfria.
160 cm höjdskillnad skiljer gårdarna från parkstråket
Befintliga hus får park intill
Parkstråket
Parkstråket sydväst om projektområdet är bidragande på flera olika sätt. Det som tidigare var en bilväg, blir nu en grön länk hela vägen från Eketrägatan till Eriksberg. Den kan även hantera hela områdets dagvatten, samtidigt som den bidrar med biologisk mångfald och sociala ytor i staden.
Våtmark som hanterar dagvatten och skyfall
Trottoarlösa gator i sten med parkering för rörelsehindrade
Gatorna mynnar ut i trätrappor med sittmöjligheter
Om utsläppen från byggindustrin ska kunna minska, krävs inte det bara att vi bygger mer flerbostadshus, utan att vi också gör det på rätt sätt. Alla kommer inte kunna bo i villor, och om vi vill att fler ska flytta till lägenheter så behöver vi ta villakvalitéerna dit.
Lägenheter kommer med en viss mängd begränsningar jämfört med villor, men begränsningarna behöver inte vara lika många som det ofta är. Det går till exempel att:
Öka storleken på sociala rum genom att minska mängden korridor, efterlikna trädgård med större balkong som går att nå från flera rum eller skapa flexibla ytor.
Utöver villakvalitéerna kommer även fler viktiga hållbarhetsaspekter, såsom väl integrerad kompost och sopsortering, underhållsvänlig fasad och solpaneler på taket.
En tvådelad bostad
Lägenheterna är delade på mitten, med en social halva och en privat. Den privata ligger lite mörkare bakom balkongerna mot gården, medan den sociala ligger ljust mot gatan.
Relationen mellan delarna
Siktlinjer skapas från fasad till fasad, vilket ökar rymden i bostaden. Sovrummen får därför olika grader av privathet, beroende på placering.
Rörelsen som skapas
I lägenheterna skapas kopplingar och möjlighet till rörelse på många olika sätt, vilket i sin tur gör att de känns ännu större.
NORMALPLAN
Eget växthus/uterum
Den innersta delen av 4rok kan delas av och hyras ut
Köksön delar rummet i zoner
TVÄRSEKTION
Infällda garderober i sovrum och hall
Kompost/brännbart ute och återvinning inne
Delbart kök och vardagsrum
Kan var både 2rok och lokal ENTRÉPLAN
Integrerat postfack i väggen
FASAD MOT GATA
FASAD MOT GÅRD
GAVEL
Entrén markeras genom släppet i fasaden
Justerbara partier på balkongerna skapar en livlighet i fasaderna
Innerväggar i KLträ
ELEVATION OCH SEKTION I DETALJ
Skåneregionen har nyligen arbetat fram ett system för sina vårdcentraler, med en central korridor för patienter, behandlingsrum på vardera sida och två personalkorridorer runtom. De har samtidigt ambitionen att personal ska spendera en större del av sin arbetsdag i behandlingsrummen.
Vi såg direkt problemen i detta, då konsekvensen av dessa två faktorer skulle bli att personalen kommer spendera mer och mer tid utan tillgång till dagsljus.
Tillgång till dagsljus och natur minskar inte bara mängden sjukskrivningar och problem hos personalen, utan hjälper även patienter att få ett bättre resultat.
Konceptet för projektet blev därför att arbeta om Skåneregionens förslag för att få in mer ljus och natur. Detta löstes relativt enkelt, genom att byta ut den centrala korridoren mot ett atrium.
Projektet tar plats i ett nybyggt flerbostadshus och begränsas av byggnadens ytterväggar och trapphus.
REGION SKÅNES FÖRSLAG
VÅRT FÖRSLAG
Flexibilitet
Mängden ljusa rum och val av fönsterplacering gör det möjligt att enkelt dela av många rum, utan större mängd arbete.
ILLUSTRATION AV JULIA LÖNN
Koppingen ut Övervåningenen har fönster mot gården, men eftersom nedervåningen saknar detta får den istället ett atrium i ”utbyggnaden”. Det kommer på sätt in ljus, utan insyn.
Generalitet
Majoriteten av rummen följer samma dimensioner, vilket gör det enklare att i framtiden byta plats på funktioner.
Fönsterplacering så personal ser varandra, men ej patienter
Förråd och liknande placerat i de få mörka rummen
Personalrum med egen entré mot baksidan
De stora kontoren kan delas av
Utbilck mot natur ger fördelar för både patienter och personal
Det som idag är rehab kan i framtiden lätt göras om
Gemensamma kontorsytor med tillhörande mindre rum
I mina ögon är torg och parker platser för folket. Denna byggnad från 1600talet har i 400 år innehållit en hovrätt, men står nu tom. I och med dess placering mellan två offentliga platser, valde vi tidigt att transformera byggnaden till ett hus för just folket.
Förslaget jobbar med olika typer av funktioner i byggnaden, såsom studieplatser, scener och restauranger. Den centrala delen binder sedan samman allt, och blir nästan som ett inomhustorg, där vem som helst kan sitta.
Transformeringen bygger på att utnyttja byggnadens struktur idag och förstärka den, men med en stor ändring som löser alla problem. Byggnaden har till exempel idag svårt att klara utrymningskraven och saknar tillgänglighet. Detta löses genom två nya trappor och hiss, som skiljer sig i form och uttryck, och samtidigt gör mer plats för den centrala zonen.
På så sätt kan byggnaden behålla större delen av sin orginalstruktur som ändrats under åren, och få alla problem lösta med två additioner.
Arbeta med byggnaden
Transformationen bygger på byggnadens struktur, med en mer öppen och offentlig del centralt. Från denna nås de stora rummen, med stöttande funktioner i de små.
Stärka axialitet och sikt
Vårt förslag jobbar med byggnadens orginalstruktur, och justerar olika väggar och dörrar för att stärka linjer och rörelsen i byggnaden.
Tydlig kommunikation
Hiss, huvudtrappa och utrymningstrappa adderas för att göra byggnaden mer funktionell och placeras för att inte störa siktlinjerna.
BEFINTLIG NEDERVÅNING
BEFINTLIG ÖVERVÅNING
BEFINTLIG VINDSVÅNING
BEFINTLIG KÄLLARVÅNING
En svårorienterad byggnad
Den inhängnade parken öppnas och förlängs från fasad till fasad
Byggnaden har entré mot både torget och parken
Outnyttjad våning i markplan med vackra valv och bågar
Halva källarvåningen sänks, med tillgänglig entré
Den flexiibla ytan i mitten binder samman allt
Fasaden lämnas orörd, förutom markplanet som väcks till liv
Den gamla scenen behålls
MOT TORGET
Ett urval av saker som jag gjort utanför utbildningen
Jag och min sambo fick ett infall och köpte en färdtjänstbil att bygga om till husbil. I och med den minimala boarean, blev fokuset att skapa en funktionell planlösning som kan användas på olika sätt för att få ytan att kännas större.
I och med att det blir mycket fukt på liten yta och att plåten agerar fuktspärr längst ut, blev väggsnittet också viktigt. Många sätter en till fuktspärr längst in, men eftersom denna istället fångar fukten om den inte blir 100 procent tät, valde vi att ventilera väggen. Hela boutrymmet ventileras även med fläkt på sommaren, och naturligt på vintern.
Hela interiörens ytskikt är i furuplywood, betsad i olika toner. Bilen hade från början fönster hela vägen, som delvis täckts igen för att styra utblickarna.
Lågt luftintag vid sängen
Bordet kan flyttas för att öka användningsmöjligheterna
2 mm plåt 10 mm cellgummi
50 mm XPS
1 mm plåt / 1030 mm luftspalt
4 mm furuplywood
PLAN
VÄGGSNITT
Uppdraget i tävlingen Nya ögon på trä var att rita en mötesplats till en mässa, med fokus på trä och demonterbarhet. Jag valde därför att göra en mötesplats som, efter att den demonteras, kan med samma delar byggas upp igen som ett attefallshus.
Detta visar både träets möjligheter när det kommer till cirkularitet, men också bredden i hur träet går att använda.
MÄSSA DETALJ
DETALJ
Takstolar, väggreglar, fasadbrädor och oöppnad träfiberisolering används till läktare.
Plywoodskivor, spåntak och väggreglar används till skärmar.
Vid mässans slut monteras träffplatsen ner till sin nya ägare.
Alla infästningar görs så de kan demonteras utan att skada virket
MÄSSA PLAN
MÄSSA SEKTION
Enklare snickerier, denna pall improviserad från skräp.
Utöver arkitekturen håller jag även på med massor av kreativa projekt och engagemang, många fler än vad som ryms på ett uppslag.
Drejning, som tyvärr minskat i mängd.
Hobbyfotografi, med några enstaka bandfotograferingar.
