Page 1

r e k a s rön & ät upp GOdla


a t n a l p l l i t ö Från fr Vad kan vara mera givande än att odla sin egen mat och få följa med undret att det från ett litet frö blir en stor planta? Ingenting är heller så gott som det man själv odlat och tillrett. Krispiga sallatsblad och ett knippe färska örter kan ge en smakupplevelse som vida överträffar restaurangens gourmetportion. Att odla behöver inte alls vara svårt om man har rätt utrustningen och kommer ihåg att vatten är ett absolut måste för det som skall växa. Smörgåskrasse på ett fat, hydroponisk odling på fönsterbrädet eller rucola i trädgårdslandet. Odlingssätten är många – börja med enklare odlingar och prova dig fram för att hitta det som lämpar sig bäst för omständigheterna. Ingen är mästare från början, men med goda råd och lite övning kan man snart få fina skördar. Ingrid Träskman Ordförande, Svenska Trädgårdsförbundet

Då du köper mylla, plantor och andra tillbehör lönar det sig att handla i en trädgårdsbutik med yrkeskunnig personal som kan ge råd och svara på dina frågor. Kontrollera vad det står på förpackningen då du köper mylla och gödselmedel. Där ska du till exempel kunna läsa om hur mycket gödselmedel du behöver för olika växtgrupper och odlingsarealer. Råd och tips kan du också få genom att kontakta en lokal trädgårdsförening. Det finns även gott om trädgårdsböcker och –tidningar i handeln, men kom ihåg att se efter var och för vem de skrivits. Råd som gäller om man odlar exempelvis i södra Sverige går inte alltid att tillämpa hos oss i Finland.


SALLATSVÄXTER S. 4 SKÖRDA EGEN SQUASH S. 8 SOLROS- OCH ÄRTSKOTT S. 10 BUSKBÖNA PÅ MIDDAGSBORDET S. 12 KRYDDA MED DILL S. 14 LÄTTODLAD PERSILJA S. 16 SMAKLIG SPENAT S. 18 ÖRTIGT S. 21 3


allat SSallatsv채xter

18


De vanligaste sallatsväxterna är huvudsallat, isbergssallat och bladsallat. På senare år har också issallat, romansallat och ekbladssallat ökat i användning. Det finns dessutom rödfärgade varianter av nästan alla sallatsväxter.

Plantorna borde odlas minst 14 dagar för att de ska bli tillräckligt kraftiga för plantering i växthus eller ut på friland. Ännu bättre är 20–21 dygn, då har plantan en naturlig motståndskraft mot sjukdomar och ohyra. Plantering av sallat

Sallatssorten har betydelse. Säkraste sättet att nå resultat är att köpa fröna från Finland, då alla sorter som finns i finska kataloger är förädlade för att ge resultat i våra förhållanden. Utomlands är sallatsorterna ofta förädlade för förhållanden där dag och natt är lika långa. Om dessa sorter odlas i våra långdagsförhållanden bildar de inga ”huvud”, utan börjar blomma.

Om möjligt borde odlingsjorden förnyas med jämna mellanrum för att hålla den ogräsfri. Köpt trädgårdsmylla i säckar är bästa garantin för en ogräsfri odling. Odlar man i vanlig åkerjord blir man av med ogräs genom att odla sallat på plasttäckta bänkar. Man kan också köpa ekologiskt nedbrytbara folier som lämpar sig för ändamålet. Vid plantering sätts plantorna ut i rader med 20 till 25 cm mellanrum. Plantan får inte planteras för djupt för då finns det risk för att dess bas blir angripen av gråmögel. En grunt odlad planta håller sig dessutom renare vid regnväder. Sallaten bör vattnas med jämna mellanrum. Sallat som utsätts för torka under en längre period blir besk och börjar ofta blomma i förtid.

Sådd av sallat Sallatsfröet gror bäst och snabbast i ljusa förhållanden. Man ska helst inte täcka fröet utan så på ytan av växtunderlaget. Myllan får inte vara för grov. Det är viktigt att se till att fukten på ytan är tillräcklig så att fröet inte torkar ut. Fukta ytan med jämna mellanrum eller lägg plast över sådden. Genast när fröet grott avlägsnas plasten. För att få ut maximalt ur en fröpåse lönar det sig att så fröna ett och ett med ordentligt avstånd eller i kruka så att varje planta är enskild. På så sätt är det lätt att få tillräckligt avstånd mellan plantorna i odlingen. Om fröna sås i en rad är fröåtgången stor och resultatet blir sämre.

Sallatsodling i krukor och lådor Alla sallatsväxter är lämpliga att odlas i krukor eller lådor. Ju större kärl man odlar i desto lättare skötsel. Det viktigaste är att vattna lämpligt. Om kärlen står ute och utsätts för regn bör man borra hål i botten så överloppsvatten rinner bort. Om kärlen är små bör man gödsla under odlingen.

Plantodling

Skörd och lagring

Så i finfördelad torv i 5–6 cm stor kruka med ett frö per kruka och ordentlig fuktning efter sådd. Sådden täcks med plastfilm som tas bort genast när plantan grott. Rumstemperatur är lämplig för groning.

Om man sår regelbundet ett antal sallatsplantor varje vecka från slutet av april till och med slutet av augusti, håller man sig med sallat hela sommaren. Man kan variera valet av sallatstyp för att 5


få variation på matbordet. Man kan odla sallatsväxter på friland ända till slutet av september.

groddplanta lätt av bladloppor och skalbaggar. Plantodlingen tar ungefär 14 dagar och vidareodlingen lika länge.

Odling av plocksallat

Rucola är en fin sallatsväxt

Man kan även odla sallat så att man plockar blad från sallaten under en längre tid. Plantodlingen och odlingstekniken är den samma som för övrig sallat, men man börjar plocka blad från sallaten innan den vuxit färdig. Bästa sallatstypen för detta är bladsallat av olika typ. Till det fungerar ekbergssallat, Lollo Rosso, issallat, romansallat och så klart vanlig bladsallat. Man kan plocka blad från sallat under en period av 30–50 dagar. Till slut börjar sallaten bilda blom och då blir det ingen bladtillväxt.

Rucola är känd för sin goda arom i salladsblandningar. Rucolan fordrar en lite längre odlingstid än senapen, den blir färdig ungefär på samma tid som bladsallaten. Rucolan odlas i stort på samma sätt som sallat men fröna gror bättre i mörker. Frösådd av rucola På grund av att rucolan gror bättre i mörker täcker man fröna efter sådd med ½ cm tjockt lager av torv. Alternativt kan man lägga svart plastfolie över fröna. Rucolafröna gror på 4–5 dagar varefter plasten avlägsnas. Plantorna odlas vanligtvis i 6–7 cm stora krukor och man sår cirka 10 frön per kruka.

Övriga växter för salladsblandningar Det finns en massa övriga växter som inte är egentliga sallatsväxter men som används i salladsblandningar. Den största gruppen är kålväxterna av vilka de flesta kan användas för sallader. En populär nykomling bland kålväxter är sallatssenap. Senapen är lättodlad och snabb att producera. Den odlas i princip på samma sätt som sallat men dess växttid från sådd till färdig produkt är ungefär 25–30 dygn. Olika sorter har olika arom och utseende. Många av senapssorterna är röda till färgen. För att undvika ohyra på senap är det bäst att odla plantor som man planterar ut senare. Senapen, som är en kålväxt, angrips som

Skötsel under växttiden Viktigt är att man håller jämn fukt i växtunderlaget så att plantan växer till sig hela tiden. Rucola är frostöm och kan inte odlas långt in på hösten. Skörd Rucola skall skördas när växten är ungefär 10–15 cm hög, efter det blir stjälkarna och bladen hårda och kvaliteten sämre.

6


Pizza med örter och rucola En riktig sommarpizza toppas med solmogna tomater, örter och rucola från egen täppa. Till två pizzor eller en plåt: Deg 20 g jäst 2 ½ dl vatten ½ tsk salt 7–8 dl mjöl

Förslag på fyllning: Tomatsås eller tomatpuré Mozzarella Kantareller Sardeller Rökt skinka, God riven ost

Smula ner jästen i en skål. Tillsätt fingerljummet vatten, salt och olja. Tillsätt mjölet lite åt gången. Knåda ihop till en smidig deg. Låt jäsa till dubbel storlek i en 1 timme. Dela degen i två bitar. Kavla ut till tunt pizzabotten. Bred ut en tjock tomatsås eller tomatpuré. Välj en fyllning du gillar, eller mixa vilt. Toppa med riven ost. Grädda i riktigt het ugn i cirka 5–10 minuter. Servera med nyplockad rucola och örter. 18


h s a u q S Skörda egen squash Precis som melon och pumpa hör squash till gurkväxterna. Squash avviker från nästan alla övriga gurkväxter genom att den inte bildar revor utan har ett mer buskigt växtsätt. Squash är den mest härdiga gurkväxten och kan till och med tåla 1 grad frost när den ordentligt har acklimatiserat sig efter plantering. De flesta gurkväxter fryser innan temperaturen har sjunkit till noll grader. Alla squashsorter som finns i finska frökataloger är testade för finska förhållanden och kan därför odlas här. Squash finns i olika färger men den vanligaste är mellangrön. Plantodling av gurkväxter Alla gurkväxter drar nytta av plantodling. Största nyttan är att växttiden kan förlängas med en månad vilket betyder att man får mera skörd. Från en squashplanta kan man få upp till 15 kg frukter. Squash liksom alla gurkväxter gror snabbt i 20–24 °C temperaturer. I 24 graders

temperatur tar det 3–4 dagar för fröet att gro. Täck fröet med 1 cm torv, squash gror bäst i mörker. Man ska använda så ren jord som möjligt vid sådd eftersom växten lätt kan angripas av groddbrand, en sjukdom som mycket snabbt bryter ner plantan så den dör. Det mest lämpliga växtunderlaget är ljus torv som är svagt gödslad. Ju större krukorna vid plantodlingen är desto längre kan plantodlingen vid behov bli. I större krukor blir gödselnivån jämnare och bevattningen lättare.

veckor men om krukorna är tillräckligt stora kan plantodlingen fortgå i 4 veckors tid. Gödsling av plantorna under uppväxten Ju större kruka man använder för squash desto mindre gödsling behövs. Gödselbehovet blir större om man inte kan plantera ut plantan efter 3 veckors plantodling. Lämpligaste gödseln att använda i plantodlingen är vattenlöslig fullgödsel. Ungefär 2 veckor efter sådd kan gödsling påbörjas med 0,1 % lösning (10 gram gödsel per 10 liter vatten). Om plantorna står länge i krukan före utplantering kan man dämpa längdtillväxten genom att höja gödselgivan till 0,3 % lösning (30 g/10 liter vatten).

Skötsel efter sådd Plantorna trivs bäst i 15–18 °C under hela plantodlingen. Har man inte möjligheter att hålla så höga temperaturer förlängs plantodlingstiden med några dagar. Absoluta minimitemperaturen för plantorna är +8°C och under korta perioder +5 °C. Plantodlingen tar ungefär 3

Plantering på friland Squash trivs bäst i god trädgårdsjord men kan även odlas i lätt lerjord. Växtunderlaget ska ha tillräcklig kalkhalt. Närings-

8

halten i jorden ska också ligga på god nivå. För att hindra ogräs i raden kan man använda marktäckning med plast. Plantan planteras genom folien med ett 70–80 cm långt plantavstånd. Lämpligt radmellanrum är 120 cm. Efter planteringen täcker man plantan med väv för att rotningen och tillväxten skall börja omedelbart. Väven kan man behålla på under några veckors tid om inte temperaturen stiger för högt under väven. Plantorna skall vattnas ordentligt efter planteringen. Man bör även se till att squashen får ordentligt med vatten under hela odlingsperioden. Skörd av squash Skörden kan inledas cirka 6 veckor efter plantering på friland. Squashen ska skördas 2 till 3 gånger per vecka. Ju mindre frukter man skördar desto större blir skörden. Lämplig storlek på frukten är 15–20 cm längd och 6–7 cm tjocklek.


Svampfylld squash 2 squasher 2 dl förvälld svamp 1 färsklök med blast 1 msk smör 2 dl grädde ½ tsk salt ½ dl finklippt dragon 1 krm svartpeppar 1 tsk sojasås 1 dl riven ost

Squashsoppa 500 g squash 3 potatisar (mjölig sort) 2 färsklökar med blast 2 vitlöksklyftor Libsticka 1 msk smör 7–8 dl vatten 1 dl grädde 3 msk vetemjöl ½ tsk salt 1 dl dragon, persilja

Ansa grönsakerna. Klyv potatisen, skiva squash och lök samt eventuellt vitlök. Hetta upp en stor vid kastrull, fräs grönsakerna utan att de tar färg. Späd på av vattnet så att det nätt och jämt täcker. Tillsätt en kvist libsticka och salt. Låt småkoka under lock tills allt är mjukt, cirka 25 minuter. Purea till en slät soppa, gör en toppredning av mjöl och grädde vid behov. Låt koka i några minuter till. Smaka av med färsk dragon och persilja.

Tips: Soppan lämpar sig för nedfrysning, men gör redningen och tillsätt örterna först vid serveringen. Det lönar sig att koka dubbelsats då du ändå är igång. Lyxa till soppan genom att toppa med kallrökt renkött eller fisk. Rostade frön och nötter ger trevligt tuggmotstånd.

Dela squashen på längden. Gröp ur fröhuset så det blir en ränna för fyllningen. Placera på ugnsfast form. Koka svampstuvningen. Fräs den tunt skivade löken i smöret, tillsätt svampen och låt puttra medan du späder på av grädden. Salta och krydda. Låt småkoka i ungefär 10 minuter. Fördela svampstuvningen i de urgröpta squashhalvorna. Strö över en god ost. Grädda i 200 graders ugnsvärme i cirka 30 minuter.


ar d d o r G Solros- & ärtskott Odla ärtskott i en burk på fönsterbrädet!

Fågelfrö av solrosor och torkade ärter för tillredning av ärtsoppa lämpar sig utmärkt för odling av groddplantor. Det tar ungefär 2 veckor för groddplantorna att växa till skördemogen ålder. Vill man hålla sig med skott under en längre tid sår man lämpliga mängder frön med en veckas mellanrum.

Sådd Fröna sås tätt intill varandra på fuktig torvbädd och täcks efter sådden med 1 cm torv. Efter täckningen vattnas sådden ordentligt. För att hålla jämn fukt under groningstid kan man lägga plastfolie på sådden. Lämplig temperatur för groddodling är rumstemperatur. Förgrodda frön gror på 3–4 dagar varefter plastfolien tas bort.

Förgroning För att få snabbare groning lägger man fröna i vatten ett dygn före sådd, det gäller både solros och ärt. Använd ett tillräckligt stort kärl, då fröna sväller under förgroningen. Fröna får ligga i vattnet ungefär ett dygn varefter de sås. Man behöver inte ens ha mylla för odlingen utan fröna kan sås på ett papper. Lättast är dock att så fröna i torv där fukten kan hållas på en lämplig nivå under hela odlingen.

Skötsel och skörd Man håller odlingen fuktig under hela odlingstiden. Det tar ungefär 16 dagar från sådd till skörd av solrosor och 2 dagar längre för ärten. Skördandet av grödorna kan påbörjas genast när växten nått en lämplig längd.

10


Salladslunch Vad skall jag plocka till lunch? Pröva på att blanda olika sallatssorter med örter, rucola och ärtskott, eller varför inte ätbara blommor? Servera naturell eller blanda ihop en örtdressing, släng i några smakliga ostbitar och servera med rester från gårdagens grillmiddag. Låt fantasin flöda!

18


a n ö b k s u B Buskböna på middagsbordet Kom ihåg att bönor alltid skall kokas innan du äter dem!

Bönan tål inte låga temperaturer, så den ska sås tidigast i slutet av maj. Ofta kan det vara frostnätter första veckan i juni och då får inte bönan ha grott. Om den gror och det ser ut att bli kalla nätter hjälper det att täcka den med väv. Bönan föredrar växelbruk med 4–5 års intervaller mellan sådd på samma ställe. Orsaken till detta är olika slag av bladfläcksjukor som angriper bönan. Samma typ av fläcksjuka kan förekomma på jordgubbar och ärt, och därför får dessa inte vara med i växlingarna mellan grödor.

40–50 cm. Man bör undvika för små radmellanrum som gör plockningen besvärlig. Skötseln under växttiden Bönan klarar sig med tämligen små vattenmängder, men den drar nog nytta av bevattning om sommaren är torr. Man ska undvika att vattna bönan mot kvällen för att hindra eventuella sjukdomssporer att växa. Bönans näringsbehov är mycket litet. För stora gödselgivor kan leda till att rötterna förstörs.

Sådd av böna

Skörd

Bönan har ett svagt rotsystem och trivs bäst i lätta och varma jordar med bra dränering och hög humushalt. Bönan behöver 10–12 °C marktemperatur för att gro. Bönan sås på ett djup av 1–2 cm. Groningstiden är 7–10 dygn om temperaturen är över 10 grader. Lämpligt radmellanrum är

Man ska vara försiktig vid skördandet av böna för att inte skada plantan. På grund av det svaga rotsystemet kan hela plantan lossa från marken om man river för hårt. Bästa sättet att lagra böna är att frysa in den.

12


Kokta gröna bönor Koka bönorna mjuka (lämna tuggmotstånd). Slå över av den gröna dressingen (se sista sidan). Servera bönorna ljumma som tillbehör till fisk, kött eller med pocherat ägg.

18


l l i D Krydda med dill

Vardagslyx är doftande nyklippt dill över potatis eller stekt fisk.

Dill odlas vanligtvis genom att så direkt på växtplatsen, för det mesta på friland, men den kan även odlas i växthus eller i kärl på balkongen. Om man sår dill i krukor för senare utplantering, sår man flera frön i samma kruka. Använder man tillräckligt stor kruka kan dillen växa där hela växttiden. Ämnar man odla krondill låter man växten växa oskördad tills den bildar blommor. Alla dillsorter lämpar sig för krondillodling.

Odlingsjorden viktig Dill trivs i mullhaltig mojord. Dill liksom många andra kryddväxter angrips lätt av sjukdomar om den odlas i kalla våta jordar. Marken ska vara väldränerad. Dillen får inte gödslas för mycket. Odlingsplatsen ska vara fri från ogräs. Odlar man dill i kärl är det betydligt lättare för då använder man ogräsfri mylla från påsar. Skötsel under växttiden

Sådd av dill

Bevattning är viktigast i början av odlingen. Dillen kan i fuktiga förhållanden angripas av svampsjukdomar. När man vattnar dill bör man undvika att vattna på bladen. De två sista veckorna före skörd bör man undvika bevattning för att dillen inte ska ta skada.

Dillen växer mycket snabbt. Växttiden från sådd till skörd är kring 50 dagar. Om man vill hålla sig med dill en längre tid under sommaren bör många sådder göras, med 2 veckors mellanrum från slutet av maj framåt. Dill är känslig för frost så sista sådden på friland görs i början av augusti. Lämpligt radmellanrum för dill är 45 cm. Fröets groningstid varierar från 10–15 dygn beroende på hur varm jorden är. Om man sår dill inomhus i rumstemperatur är groningstiden 7–10 dygn. Dillen får inte sås för djupt och fröet får inte ligga i för blöt jord.

Skörd Ju tidigare man påbörjar skördandet desto längre blir skördetiden. När dill är fullväxt övergår den genast till att bilda blom, det vill säga det blir krondill av den. Lämpligaste sättet att lagra dill är att frysa ner den. Aromen hos frilandsodlad dill är mycket kraftig, frys ner den i tät förpackning.

14


Dillsmör

Salviasmör

200 g smör 1 dl finklippt dill Smörpapper

200 g smör 1 dl finklippt salvia Smörpapper

Låt smöret stå i rumstemperatur tills det är mjukt. Blanda ner dillen och blanda samman. Klicka ut dillsmöret på en bit smörpapper och forma till en stång. Rulla ihop och förvara i kylskåp. Skiva till servering. Gott till nypotatis, bakad potatis, fisk och på knäckebröd och skorpor.

Gör på samma sätt som med dillsmöret. Servera till grillat, exempelvis griskotlett, kyckling eller majs. Du kan variera örtsmör enligt smak och tillgång på örter.

15


ersilja P Lättodlad persilja Persiljan är en lättodlad gröda som sällan angrips av sjukdomar eller ohyra. En och samma persiljeplanta kan ge skörd från maj till sena hösten. Vill man göra det riktigt lätt för sig kan man använda krukodlad persilja som säljs i butikerna och plantera ut den i trädgården. Några plantor persilja räcker till för ett hushåll hela sommaren. Persiljan man köper i butiken har många plantor i en kruka vilket gör att bladen inte blir fullväxta. Vill man ha ordentlig persilja sår man ett eller några frön i krukan.

Bästa tänkbara jordarten är mullrik mojord, men persiljan kan även odlas i lätta lerjordar. Huvudsaken är att marken är väldränerad och att näringsnivån är god. Det är även viktigt att kalkhalten är tillräcklig. Lämpligt radmellanrum vid odling är 40–50 cm och lämpligt plantmellanrum är 15–20 cm. Man skall vattna plantorna ordentligt efter planteringen. När plantorna rotat sig behöver de inte så stora mängder vatten.

Sådd av persilja

Skörd av persilja

Bästa resultatet får man om persiljan plantodlas och planteras ut ungefär 3 veckor efter groning. Det räcker med att så ett frö per kruka, men man kan även så 2–4 frön per kruka för att säkerställa plantodlingen. Man kan också så persiljan direkt på växtplatsen utomhus, men då är groningstiden betydligt längre. I goda förhållanden i 16–18 °C temperaturer gror persiljan på cirka 8 dagar, på friland tar det 15–25 dagar beroende på jordtemperaturen. Persiljefröet gror bäst i mörker med ett såningsdjup på ½–1 cm. Om persiljan sås direkt på friland tar det 75–80 dygn från groning tills man kan skörda. Odlar man persilja från plantor inleds skörden ungefär 45 dygn efter plantering.

Bladens färg blir en aning mörkare när de mognat för skörd. Yngre växande blad i mitten av plantan är ljusare än de som kan skördas. Persiljan kan plockas under hela odlingssäsongen ända tills vintern kommer. Om odlingssäsongen blir riktigt lång kan det vara på sin plats för en giva gödsel till. Övervintring av persilja Persiljan är en 2–årig växt som blommar andra året efter plantering. För att undvika blomning bör man så persilja på nytt varje år. Under vintrar då snötäcket är tjockt övervintrar persiljan bra. Då kan man skörda persiljan en kort tid på våren innan den börjar blomma. Persiljan kan lämpligast lagras genom att frysas ner. Man kan även torka persilja för lagring.

Odling på friland Persiljan har samma krav på växtplats som övriga kryddväxter.

16


Tips: Du kan också använda dig av

Örtiga köttbullar 400 g köttfärs 1 finhackad färsk lök 1 vitlöksklyfta ¾ tsk salt 1 tsk kanel 1 dl finklippta örter (persilja, koriander, basilika) 1 ägg

Myntasås

en magrare yoghurt. Gräddfil eller creme fraiche (finns i olika fettprocent) passar också bra till

1 dl yoghurt (10 %) 1 dl finklippt mynta En nypa salt

kalla såser. Givetvis kan du också variera örterna. Pröva dig fram till din egen favorit!

Rör ihop till en sås.

Rör samman ingredienser till färsen och arbeta den en stund. Forma till köttbullar och stek dem i panna. Servera med kall örtsås.

Tips: Gör du större mängd lönar det sig att steka i ugn på 225 grader i cirka 10 minuter.

18


penatspenat SSmaklig

Spenat innehåller nyttiga A- och K vitaminer och järn, men också oxalsyra som binder kalcium. Den vanligaste spenattypen i trädgårdar i Finland är nyzeeländsk spenat. Den växer mycket snabbt och ger alltid resultat. Det tar ungefär 10 veckor från sådd till skörd och skörden pågår hela säsongen tills vintern förstör plantan. Spenat trivs bäst i lätta jordar men klarar sig även i lite styvare jordar.

Skötsel under växttiden Man ska vara försiktig med gödslingen av spenat och undvika stora mängder kväve. I dåliga ljusförhållanden, det vill säga senare på hösten kan nitrathalten bli ganska hög i spenatbladen. Under sommaren finns det ingen risk för att nitrathalten skulle vara hög. Spenat är en frisk växt som sällan angrips av sjukdom och ohyra. Under torra somrar kan spenaten angripas av spinnkvalster.

Sådd av spenat Spenatfröet är mycket stort, därmed är punktsådd lätt att utföra. Groningen tar i goda förhållanden 14–16 dagar. Nyzeeländsk spenat blir en stor planta, och ska därför sås med 50 centimeters radmellanrum och plantmellanrum. Lämpligt sådjup är 2 cm och hög fukthalt i marken ger snabbare resultat.

Skörd av spenat Spenat plockas vanligtvis blad för blad. Man kan även ta hela skörden på en gång men då blir den totala skördemängden mindre.

18


Stuvad spenat 600 g spenat 1 ½ dl vatten 1 ½ msk mjöl 1 ½ msk smör 4 dl mjölk ½ tsk salt 1 krm muskot

Ansa spenaten, koka upp vattnet, tillsätt spenaten och låt koka några minuter tills den bli slak. Häll bort vattnet. Spola spenaten snabbt under kallt vatten. Finhacka med vass kniv. Smält smöret i kastrullen, tillsätt spenathacket, strö över mjöl och späd på av mjölken. Låt småkoka under omrörning i cirka 5 minuter. Smaka av med salt och muskot.

Tips: Servera stuvningen som fyllning till omelett, till kokt eller stekt fisk, eller som fyllning i paj. Genom att öka mjölkmängden blir det spenatsoppa. Vill du undvika mjölk och mjölkprodukter blir rätten också god genom att enbart strö över flingsalt och ringla över god olja.

Spenatpaj 150 g smör 3 dl vetemjöl 3 msk kallt vatten

Mixa ihop pajdegen i en matberedare, eller för hand i en degbunke. Tryck ner degen i en pajform, nagga med gaffel och ställ kallt.

Fyllning Utgå från spenatstuvningen ovan. Tillsätt 1 dl riven ost i stuvningen, den gör fyllningen lagom fast. Häll stuvningen i pajskalet. Några skivor getost blir gott till. Grädda i 220 graders ugnsvärme i cirka 20 minuter. Pajen smakar godast som ljummen.

Tips: Du kan också utgå från ”gammalt” bröd som botten.


Spenatplättar

Tips: Pröva på att byta ut spenat

5 dl mjöl (pröva gärna med hälften speltmjöl) 1 tsk salt 1 liter mjölk 2 ägg ½ dl rybsolja 300 g spenat Smör till stekning

mot riven squash. Tips: Förvälld spenat är gott i bröddeg.

Kläck äggen i en stor skål. Tillsätt mjölet och hälften av mjölken. Vispa samman till en slät smet. Tillsätt resten av mjölken. Förväll spenaten. Låt svalna. Finhacka den och tillsätt i plättsmeten. Kontrollera smak och konsistens. Grädda plättarna på vanligt sätt. Servera med knaperstekt skinka.

Överblivna plättar? Fyll med en röra av kall nypotatis, rökt fisk och lite gräddfil smaksatt med gräslök. 18


t r Ö Örtigt

Örter lyfter de flesta måltider. De vanligaste kryddörterna förutom dill och persilja är salvia, basilika, timjan och mynta. En stor del av örtväxterna är fleråriga men även ettåriga odlas. Odlingen Örterna fordrar en jord av god kvalitet. Lämpligaste växtunderlaget är mullrik mojord. Örterna tål inte kraftig gödsling. Jorden skall även ha hög kalkhalt. Man bör undvika jordar med fleråriga ogräs. Sådd Lämpligaste sättet att odla örter är att så frön i krukor för odling av plantor. Plantodlingen av de flesta örter tar en tämligen lång tid. Medeltiden för plantodlingen från sådd till utplantering är 6 veckor. För exempelvis salvia tar det 8 veckor från sådd till plantering. Örter sår man ofta 3–6 frön per kruka. Storleken på krukan kan variera från 6 till 9 cm. Ju större kruka man använder desto större kan plantan bli före plantering. Plantering på friland När förhållandena ute blir tillräckligt goda är det dags för plantering. Man bör undvika att plantera plantor om kalla nätter lovats.

Om plantorna varit ute för acklimatisering före utplantering tål de några grader köld. Plantorna bör ha ordentligt med rötter före plantering på växtplatsen. Man skall inte plantera örter för tätt intill varandra då de flesta örter blir väldigt stora och breder ut sig ordentligt. Odlar man myntor bör de begränsas för att hindra att de tar överhand i örtagården. Örter som prydnadsväxter Nästan alla örter är samtidigt prydnadsväxter. De flesta örter har vackra blommor och blommar ofta en längre tid. Örterna drar dessutom till sig fjärilar och blommorna har en kraftig arom. En del kryddor har också en vacker höstfärg som ökar deras prydnadsvärde. Många örters blomma kan användas vid tillredning av mat både för att ge smak och för att höja estetiken på middagsbordet. Skörd Örterna skördas under en lång tid av sommaren. För en del örter tar skördetiden slut när de börjar blomma men de flesta kan skördas även vid blomning. Örterna kan lagras genom torkning, men det vanligaste sättet är att frysa in dem. Använd ordentliga förpackningar vid nedfrysning så örterna inte ger smak åt andra produkter i frysen.

18


Ätbara blommor Ätbara blommor hör sommarens fester till. Så här använder du dem: • Dekorera sommartårtan! • Piffa upp en enkel rull- eller drömtårta. • Dekorera pannacotta, pudding, mousse, sorbet, glass eller parfait. • Frys ner i iskuber som sedan svalkar bålen, saftkannan eller lyxar till vattenkannan.

Ätbara blommor är ringblommor, krasse, blåklint, squashblommor, pumpablommor samt blommor från olika kryddväxter så som gurkört, kryddtagetes, mejram, timjan, rosmarin och koriander.

Färskost med timjan 250 g kvarg 250 g yoghurt (10 % fett) ½ tsk örtsalt (herbamare) 1 krm socker ½ dl timjan 2 msk sesamfrön (lättrostade)

Rosta sesamfrön i torr panna. Plocka bort de små timjanbladen från kvisten. Blanda samman kvarg, yoghurt, salt och socker samt timjan och de avsvalnade fröna. Sätt ett kaffefilter i en kaffetratt och häll i ostmassan. Täck över och låt stå och rinna av i kylskåp, gärna över natten. Du kan variera osten med olika örter, gillar du inte sesamfrö kan du välja pinjefrö, eller helt lämna bort dem. Osten är god på bagels eller som fyllning i smörgåstårtor. Eftersom den blir ganska fast kan du också forma osten till bollar och rulla dem i grönt finklipp. Vips har du gräslöksost, persiljeost eller körvelost.


Gröndressing Den här dressingen kom till av resterna från matfotograferingen, det vill säga salvia, basilika, persilja och lite kraftig rucola. 1 dl basilika ½ dl salvia ½ dl persilja 1 dl rucola ½ dl vitvinsvinäger 1½ dl olivolja 2 vitlöksklyftor En nypa flingsalt

Kör allt i mixer till en grön och jämn dressing. Ringla över pizzan, tomatsalladen eller de ugnsbakade rotsakerna eller piffa upp gårdagens broccoli eller lättkokta bönor.

18


Svenska Trädgårdsförbundet & Finlands svenska Marthaförbund 2012 Svenska Trädgårdsförbundet rf Spannmålsvägen 4 C, 00700 Helsingfors • Tfn 09 385 4881 • www.tradgard.fi tradgardsnytt@puutarhaliitto.fi, nina.holmlund@tradgard.fi

Finlands svenska Marthaförbund rf Bölegatan 2, 00240 Helsingfors • Tfn 010 279 7250 • www.martha.fi

www.martha.fi/recept • martha@martha.fi, hushall@martha.fi

ARBETSGRUPP Nina Holmlund, Elisabeth Eriksson, Karin Lindroos • TEXT Sven Engblom RECEPT Elisabeth Eriksson • FOTO, recept Karin Lindroos • FOTO, grönsaker Sven Engblom, Frida Norrén • GRAFISK FORMGIVNING Magnus Lindström

Tack till Föreningen för främjande av huslig utbildning rf och Konstsamfundet

Odla & ät upp  
Odla & ät upp  

Svenska Trädgårdsförbundets och Marthaförbundets broschyr med enkla odlingstips och lättlagade grönsaksrecept.

Advertisement