Martha 2/2024

TIDSKRIFTEN | ÅRGÅNG 121

Med smak av sommar

Sätt din smak på sommaren och njut av lediga stunder!

Vi är ohejdbara – eller hur?

Åter har vi ett årsmöte bakom oss, då vi har reflekterat över året som gått och blickat framåt. Jag vill tacka alla marthor för den fantastiskt fina stämningen och känslan av gemenskap som vi alla fick erfara under årsmötet i Vasa i början av maj! Så mycket glädje, så mycket skratt och så viktiga diskussioner.

Framför allt vill jag tacka alla ombuden som representerade sin förening på årsmötet. Årsmötet är vårt högsta beslutande organ, där alla föreningsmedlemmar får vara med och fatta beslut, godkänna årsberättelse och bokslut, välja styrelsemedlemmar, godkänna verksamhetsplan och budget med mera. I och med organisationsförändringen har alla medlemsföreningar rätt att skicka ett ombud till årsmötet eller ge en fullmakt till ett annat föreningsombud. Det är demokratiskt och ger alla medlemsföreningar en röst på årsmötet. Marthorna är suveräna på att skapa tillfällen och möjligheter för människor att mötas, att lära sig själva och varandra något matnyttigt. Det är detta vi är bäst på, vi har ju delat vardagskunskap sedan 1899. Och jag vill påstå att vi också är, om inte bäst, så i alla fall näst bäst på att skapa gemenskaper och samlingsplatser, både på landsbygden och i städerna.

Under 125 år har vi kunnat konsten att blomstra mitt i motgångar, omfamna förändring och växa oss starkare av utmaningar. Det är en känsla av tillförsikt som bottnar i vår inre styrka och vårt kollektiva mod att möta det okända med öppna armar.

Som verksamhetsledare för Marthaförbundet känner jag mig privilegierad att få vara en del av denna gemenskap. Jag känner mig djupt tacksam för det engagemang och den iver som jag ser sprida sig genom varje fiber av vår organisation. Jag är övertygad om att vi kommer att klara av motgångar som till exempel osäkerheten kring finansieringen av verksamheten. Med vår resiliens, vår framtidstro och vår förmåga att odla hopp kommer vi att fortsätta vara en fyr i den mörka natten av vår tid.

Tack till er alla för ert engagemang och ert outtröttliga arbete för en bättre värld. Tillsammans är vi ohejdbara och tillsammans kan vi förändra världen. Jag vill önska alla en fin sommar – njut av naturens skafferi!

Camilla ”Milla” Komonen, verksamhetsledare

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV

Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/om-oss/ tidskriften-martha

REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors

Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51

ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR:

Camilla Komonen, tfn 050 577 0780

REDAKTIONSCHEF:

Mikaela Groop, tfn 043 820 0071

EKONOMI:

En bättre värld, en vardag i taget

Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

ADRESSÄNDRINGAR:

Marika Danielsson, 044 735 4971

ANNONSER:

CJ Center Kb, tfn 06 347 0608

OMBRYTNING: Magnus Lindström

OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

Bildredigering: Astrid Lindroos

TRYCK: Oy Grano Ab 2024

Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga)

ISSN 1457-5922 (Print)

ISSN 2342-9380 (Online)

Redaktionen harordet

Det har knappast undgått någon att Marthaförbundet firar sitt 125-årsjubileum i år. Många förknippar förbundet med en strävan att bevara traditioner, främja hållbarhet och uppmärksamma vikten av lokal matproduktion. Samtidigt har öppenhet och förståelse för omvärlden alltid präglat vår historia. Vi har vågat tänka i nya banor och hitta kreativa lösningar på samhällets utmaningar.

I detta nummer av Martha gästas vi av kvinnor med olika erfarenheter och bakgrund, och fördjupar oss i vad som har format deras syn på mat, traditioner och hållbarhet. Vi inleder med årets Hela Finland bakar-vinnare Harriet Järf. På sidorna 4–6 kan du låta dig inspireras av hennes väg från tv-studion till en vardag fylld av bakning och smittsam kreativitet. Uppvuxen på en bigård har hon ett starkt intresse för hållbarhet när det gäller att baka med säsongens råvaror. Som socker på bottnen får du ta del av hennes praktiska tips för att dekorera kakor.

Elsa Bonsdorff och Runa Melander var pionjärer inom den finländska hushållsutbildningen och matkulturen. Som grundare av hushålls- och trädgårdsskolan Högvalla seminarium fylldes deras vardag med hantverk, matlagning och traditioner i en tid av utmaningar. Dessa två starka och innovativa kvinnor formade den finlandssvenska matkulturen och lämnade efter sig ett bestående arv genom luciatraditioner och sin kokbok. Bläddra vidare till sidan 8 och dyk in i deras smidiga samarbete, där de kompletterade varandra med sina unika färdigheter för hushållskunskap.

På sidan 32 förvandlar landskapsekologen Simone Santos glasburkar till levande biosfärer och delar med sig av sina bästa tips för vård och skötsel av ett växtterrarium. Stanna upp och låt dig förundras över hur Simones hobby ger nya insikter i naturens sårbarhet och anpassningsförmåga. Ha en avkopplande sommar med många goda läsupplevelser – vi ses igen i höst!

Mikaela Groop, redaktionschef

VINNAREN HARRIET JÄRF VILL

INSPIRERA TILL BAKNING

Följ med på Harriet Järfs resa från hennes medverkan i matprogrammet Hela Finland bakar till hur hon hanterade mediestormen när programmet släpptes. Vad är hemligheten bakom hennes mest populära bakverk och dekorationstekniker?

RADARPARET ELSA BONSDORFF

OCH RUNA MELANDER – PIONJÄRER MED PONDUS

Läs om Elsa Bonsdorff och Runa Melander som formade den finlandssvenska matkulturen och lämnade ett bestående arv efter sig med sin kokbok och sina luciatraditioner.

SÅ BEVARAS OCH SPRIDS

FINLANDSSVENSKA MATRÄTTER GENOM HISTORISKA KOKBÖCKER

32 12 4 18

4 8 12 14 18 28 32

Hur förvaltar vi vårt kulturarv när det gäller våra mattraditioner? Etnologen Yrsa Lindqvist ger en inblick i hur Runa Melanders kokbok har bidragit till att skapa och bevara den finlandssvenska matkulturen.

ETT ÅR I ITALIEN MED STUDIER I NÄRMAT OCH MATKULTUR

Den finländska matkulturen förknippas utomlands ofta med renkött, lax och bär, enligt matkommunikatören

Karin Lindroos. Hon avslutade nyligen sina studier i Italien och skrev en avhandling om ämnet.

GRÖNT OCH GRILLAT

– ENKELT OCH GILLAT

Ta del av våra fem recept för en lyckad grillfest för hela familjen – eller vännerna! Du får våra bästa tips för din grönsaksgrillning på köpet.

MARIE KELLGRENS LIV SOM YRKESFISKARE

Marie Kellgren, sjätte generationens yrkesfiskare från Pellinge i Borgå skärgård, berättar om livet som yrkesfiskare och kampen för att balansera tradition, förnyelse och hållbarhet i en bransch i förändring.

EKOSYSTEM I GLASBURK

– MAGISKT OCH KOMPLEXT

Häng med när landskapsekologen Simone Santos förvandlar glasburkar till levande biosfärer för att få en djupare förståelse för naturens kretslopp.

Instagrammat

Instagrammat@marthaforbundet

Snart infaller högsäsongen för examensgåvor! Och vi vill redan nu slå ett slag för vår utmärkta presentshop som du hittar på adressen martha. fi/marthashop. Vi har hållbara examensgåvor och gå bort-presenter för sommarens alla festligheter! När du behöver en liten gåva lönar det sig alltid att gå en sväng via Marthashoppen.

#marthaforbundet #marthashop #hållbaragåvor

Sommaren på menyn

I stället för florsocker pudrar jag bakverket med torkat bärpulver, det ger en helt annan visuell effekt.

Vinnaren Harriet Järf vill inspirera till bakning

I januari i år gick Harriet Järf som vinnare ur matprogrammet ”Hela Finland bakar” och blev föremål för ett stort medialt intresse. Hon hämtar sin inspiration från mamma och farmor, båda aktiva inom martharörelsen. Här delar hon med sig av sina somrigaste recept som inspiration inför Marthas namnsdag den 26 juli.

Anette Forsström-Fellman

Redan från de första minuterna tillsammans med Harriet Järf lägger man märke till hennes energi och kreativitet. Hon talar snabbt, och de som följde matprogrammet Hela Finland bakar fick se hennes skicklighet när det gällde att dekorera kakor.

– Det är lite galet att stå i teve under tidspress, prata ett annat språk än sitt modersmål och använda ett kök som man inte är bekant med, säger Harriet och skrattar.

Hon var dock väl förberedd. Hon hade fått en backup-plats till tävlingen året innan, men valde att inte ta den för att i stället söka på nytt året därpå. Under det året provsmakade och testade hon en mängd recept. Men trots det skedde vissa misstag under tävlingen.

Vem?

Harriet Järf

Ålder: 37 år.

Bor: I Borgå.

Familj: Make och två barn i dagisåldern.

Gör: Kommunikationsexpert vid Borgå stad.

Intressen: Bakning, film och tv och scouting.

Motto: Lita på din magkänsla!

Aktuell som: Vinnare i matprogrammet Hela Finland bakar 2024.

– Jag klåpade med några saker, som när marängen misslyckades för första gången någonsin. Men jag hann göra en ny smet och kunde rädda situationen. Ungefär halvvägs igenom tävlingen kände jag att jag hade en chans att klara mig riktigt bra, berättar Harriet.

Överflöd av idéer

Hon har alltid haft gott om egna idéer, något som var avgörande i tävlingen. Sedan segern i januari har det varit hektiskt för Harriet.

– Det har varit ett stort medialt intresse, vilket givetvis är roligt. Jag har medverkat i teveprogrammen Efter nio och Strömsö samt i finskspråkiga medier. Människor har varit glada för min skull, och föräldrarna på barnens dagis har berättat att deras barn

Cata Portin

också har börjat baka. Det är det jag vill – inspirera andra. Därför fortsätter jag att vara aktiv på mitt Instagram-konto. Jag har en lista med idéer i telefonen som bara växer hela tiden.

Harriet säger att hon har bakat så länge som hon kan minnas. Redan i tidig lågstadieålder gjorde hon kakor till sitt eget födelsedagskalas. – Farmor bodde på samma gård som vi och hon var duktig i köket. Också mamma har varit en flitig bagare, så det föll sig ganska naturligt för mig att följa i deras fotspår.

Harriet lägger alltid på minnet vad som serveras vid olika tillfällen, särskilt när det gäller något riktigt gott.

– Det finns ett intresse för det goda och det söta, och det har det alltid funnits, konstaterar hon.

Harriets mamma och farmor har båda varit aktiva marthor. Hennes farmor gick bort för ett år sedan. Hon minns hur hon i barndomen deltog i farmors möten och syjuntor i Liljendal, där hon växte upp. Även

Harriets mamma Marina Bruce är martha och sitter i Marthaförbundets centralstyrelse som representant för Östra Nyland.

– Själv är jag inte aktiv martha. Vi har nyligen flyttat till Borgå från Helsingfors och jag har ännu inte riktigt landat här.

Men jag följer förbundets kanaler på nätet och uppskattar den vardagskunskap som finns där.

Barndomen på bigården

Harriet är uppvuxen upp på en bigård, som numera drivs av hennes lillebror.

Sommaren på menyn

Harriet Järf har bakat så länge hon kan minnas. Redan i tidig lågstadieålder gjorde hon kakor till sitt eget födelsedagskalas. Intresset och inspirationen har hon fått av sin mor och farmor.

– Min honung kommer alltid från Liljendal. Redan som barn lärde vi oss vikten av lokal produktion. Hade någon väckt mig mitt i natten hade jag kunnat berätta allt möjligt om honungsodling. Det skulle aldrig falla mig in att använda importerad honung.

När det gäller frukter väljer Harriet också ekologiska alternativ till sin bakning.

– Jag föredrar ekologiska frukter, särskilt när det gäller citroner, vars skal jag ofta använder. Det känns bättre att veta att de är ekologiskt odlade.

Bakar på kvällen

Det finns en tidpunkt på dagen då Harriets lust att baka kickar in, och det är på kvällen. Men hon bakar inte enbart för nöjes skull, utan har ett klart syfte.

Harriets bästa dekortips

 Växtbaserad grädde håller sig bättre på sommartårtan i värmen än vad animalisk grädde gör.

 I stället för sockermassa eller marsipan, forma dekorationer av mjuk lakrits och annat godis.

 Pudra bakverk med bärpulver, eller använd pulvret för att naturligt färga vispad grädde och fyllningar.

 De billigaste dekorationerna finns i trädgården och i skogen –använd ätliga blad och blommor.

– Jag får mest inspiration att baka på kvällen, men jag vill alltid ha en anledning för det, och det har med hållbarhetstänket att göra. När jag härom dagen gjorde lemon curd och saltkolasås för en kurskväll, blev det mycket över. I stället för att slänga resterna gjorde jag jättegoda bullar med lemon curd och himmelska snittar med saltkolasåsen. På samma sätt har jag till

exempel just nu färskost med apelsinsmak som har blivit över. Det ska bli en baskisk ostkaka, som är trendig för tillfället.

Harriet har inga planer på att öppna ett eget kafé eller konditori, även om hon har den kunskap som behövs.

– Jag vill inte fastna i en och samma rutin, det är för tråkigt. Jag tackar också kategoriskt nej till att baka på beställning, jag föredrar att testa nytt. Det är kombinationen bakning och kommunikation som är min grej, vad det leder till återstår att se.

Råvaror från trädgården

Sommaren närmar sig, och Harriet tänker alltid i termer av säsong när det bara är möjligt. På sommaren finns det gott om lokala råvaror, kanske också i den egna trädgården.

– Rabarber är för mig den främsta råvaran på sommaren. Jag försöker använda den på olika sätt i mina bakverk, som när jag gjorde en kaka med rabarbermousse och dekorerade med rabarberstjälkar som jag hyvlat till strimlor med osthyveln och sedan kokat. De mjuka strimlorna flätade jag och gjorde ett vackert mönster av till kakan.

I tävlingen bakade Harriet också en pavlova med rabarber. Hon använde sig av en oslagbar kombination, enligt henne.

– Jag kokade rabarbern i ingefärsöl, en häftig smakkombination. Den halvmjuka rabarbern arrangerades vackert över marängen och ölen kokade jag ner till sirap. Men det ska sägas, det är få saker som slår den klassiska rabarberpajen. Vi ska inte förakta traditionella bakverk.

Favoriter på sommaren

Förutom rabarber är jordgubbar en favorit på sommaren. Utöver att hitta den bästa smaken älskar Harriet att dekorera.

– Sommartid är det roligt med gröna örtkvistar, och jag föredrar att dekorera minimalistiskt. Ibland skapar jag dekorationer separat, som små maränger som jag förvarar på burk. I stället för florsocker pudrar jag bakverket med torkat bärpulver, det ger en helt annan visuell effekt.

Enligt Harriet ska dekorationer inte finnas till endast för ögat, utan även bidra till smaken.

– Cheesecake-fyllning kan frysas in i små silikonformar och sedan användas som dekoration på utsidan av cheesecaken. Det är belönande att skapa något som är lite överraskande, konstaterar Harriet.

Toscakaka deluxe. Den något sura rabarbern passar utmärkt i den söta kakan. Ingefäran kan uteslutas från kaksmeten och toscafyllningen kan varieras med andra nötter.

Toscakaka med rabarber och honung

• 3 ägg

• 2 1/4 dl socker

• 75 g smör

• 1 1/2 dl vispgrädde

• 3 dl vetemjöl

• 2 tsk bakpulver

• 1 tsk mald kardemumma

• (1/2 tsk malen ingefära)

Rabarberblandning:

• 750 g rabarber

• 1 dl vatten

• 1 dl honung

Toscafyllning:

• 200 g smör

• 2 dl socker

• 200 g mandelspån

• 1/2 dl vispgrädde

• 3 msk vetemjöl

Så gör du:

1. Värm ugnen till 220 grader och klä en stor form med löstagbara kanter (23 cm i diameter) med bakplåtspapper.

2. Vispa ägg och socker pösigt.

3. Smält smöret. Blanda försiktigt ner smöret och grädden i äggvispet.

4. Rör ihop de torra ingredienserna och blanda ner i smeten.

5. Häll smeten i formen och grädda i cirka 15 minuter tills kakan är halvgräddad, eller tills ytan har fått lite färg.

6. Skär rabarbern till rabarberblandningen i små bitar.

7. Koka upp rabarber, vatten och honung i en kastrull och låt småputtra tills bitarna mjuknar.

8. Koka upp alla ingredienser till toscafyllningen i en kastrull. Låt småputtra tills sockret smultit och blandningen tjocknat.

9. Skeda rabarberblandningen försiktigt över den halvgräddade kakan.

10. Bred toscafyllningen över kakan.

11. Grädda i ytterligare 15 minuter tills ytan har fått fin färg. Låt svalna på galler innan du tar ut kakan ur formen.

Varm rabarber med ingefärssirap

• 400 g rabarber

• en liten bit färsk ingefära

• en liten flaska ingefärsöl

• 2 msk honung

• 1–1 1/2 dl socker

• 1 liter vaniljglass

Så gör du:

1. Skär rabarbern i kortare sneda stänger. Riv ingefäran.

2. Koka upp rabarber, ingefära, öl och honung. Låt småkoka i några minuter tills rabarbern mjuknat lite, men fortfarande är spänstig i mitten.

3. Lyft rabarbern åt sidan och låt den svalna lite.

4. Tillsätt cirka 1 dl socker i kastrullen och reducera till en sirap. Smaka av och kolla sötman. Sila sirapen och låt svalna. Märk att sirapen tjocknar ytterligare då den svalnar.

5. Servera den ljumma rabarbern och sirapen med en riktigt god vaniljglass.

Sommaren

på

menyn

I år firar Marthaförbundet sitt 125-årsjubilem. För att ge liv åt historien presenterar vi under året i tidskriften Martha fyra kvinnor som på olika sätt har engagerat sig i martharörelsen och i text och bild får representera sin samtid. Sheila Liljeberg-Elgert, Marthabladets tidigare redaktionschef och numera frilansskribent, håller i pennan för artikelserien.

Radarparet Elsa Bonsdorff och Runa Melander – pionjärer med pondus

Elsa Bonsdorff och Runa Melander har lämnat starka avtryck i den finlandssvenska hushållsutbildningen och matkulturen genom sin skapelse Högvalla seminarium.

I dag är seminariet ett minne blott, men Marthas kokbok lever kvar, liksom luciatraditionen och pepparkakshusen, som Runa Melander introducerade.

Sheila Liljeberg-Elgert

Marthaförbundets bildarkiv, privata bildsamlingar

Elsa Bonsdorff och Runa Melander väckte respekt och hade gott anseende. De kompletterade varandra och kombinerade jordnära hushållskunskap och gedigen herrgårdskultur, på samma sätt som martharörelsen spred sin ursprungliga målsättning, Bildning i hemmen

Läkardottern Elsa Bonsdorff kom från en högreståndsfamilj, men var praktiskt lagd och visste tidigt att hon ville bli jordbrukare. Efter skolgång i Nya svenska samskolan i Helsingfors och i flickpension i Schweiz studerade hon lantbruk i Danmark, för det var inte möjligt för kvinnor att få jordbruksutbildning i Finland. Från 1905 skötte hon sina egna gårdar, Urberga i Esbo och Abramsby i Kyrkslätt. Till Högvalla kom hon 1918 ”med hästar och kor, hönsen var också med och morötterna som hon odlat”.

Djuren var viktiga – det berättas att Elsa Bonsdorff en gång kom från en stadsresa med en ny hatt på huvudet och först gick till svinhuset för att visa hatten för grisarna!

Höns, grisar, marthor och riksdagsmän

Elsa Bonsdorff blev martha redan 1905. Hon var praktisk också när hon höll föredrag för marthorna och kunde dra humoristis-

ka paralleller mellan livet i hönsgården och marthaföreningen. Åren 1921–1962 var hon medlem i Marthaförbundets centralstyrelse och var viceordförande 1935–1960. Marthas stora guldmärke fick hon 1935. Bonsdorff är den enda martha som varit ordförande i två distrikt, i Mellersta Nyland 1927–1929 och i Borgå 1941–1962.

Riksdagsledamot var Elsa Bonsdorff under åren 1936–1945 och medlem i det så kallade långa parlamentet, som satt från 1939 till 1945. Hon var Svenska folkpartiets enda kvinna i riksdagen 1936–1939. Inför valet 1939 var sloganen ”Hela Nyland känner Elsa Bonsdorff och Elsa Bonsdorff känner hela Nyland”. Enligt stödtrupperna var hon rejäl och klartänkt, anspråkslös, fri från sentimentalitet och en duktig jordbrukare.

I det politiska arbetet blev hon känd för sitt engagemang för landsbygds- och kvinnofrågor, yrkesutbildning för flickor och konkret krisberedskapsarbete. Efter de tunga krigsåren, då hon var rektor på Högvalla jämsides med riksdagsarbetet, ställde hon inte upp för återval.

Hon var också medlem i kommunfullmäktige, hade förtroendeuppdrag i bankrörelsen och lantmannaorganisationerna, skrev

Bonsan och Melona med hunden Lady på sommarstället i Pellinge 1936. Okänd fotograf.

artiklar och höll föredrag i föreningar och radio, om Martharörelsen, kvinnans ställning, landsbygdens bostäder, effektivare hushållsarbete och husdjursskötsel.

Hushållsutbildning på svenska

Den finlandssvenska hushållsutbildningen inleddes år 1908, då Fanny Sundström grundade en hushållsskola på Högvalla i Karis. Men undervisningen avbröts både av en brand och av inbördeskriget. År 1918 erbjöd Sundström skolan åt Föreningen Martha, som bildade Högvalla Aktiebolag, och från och med år 1919 var Elsa Bonsdorff och Runa Melander föreståndarinnor. Utrymmena var trånga, dessutom behövdes ett jordbruk som stöd. Därför köptes Hindhår gård i Borgå 1923, men också här blev det trångt och skolan flyttade till Boe gård 1927. Högvalla var i årtionden centrum för hushållslärarutbildningen. Där hölls också ettåriga husmoderskurser och kortare kurser. År 1972 startade en utbildning för kosthålls- och ekonomiföreståndare. Som mest hade skolan cirka 200 elever. Lärarutbildningen övertogs 1998 av Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Hushållsskolan upphörde i början av 2000-talet. Boe gård

såldes och blev ett privatägt hästsportcentrum. Skolans historia har skildrats av professor Bo Lönnqvist i Kvinnoborgen Högvalla – en civilisationsprocess (2001).

Tidsbild i tv på 1960-talet

En tv-dokumentärfilm från 1965 ger Högvallaglimtar. Rektor Lea Andersson presenterar skolan och en flitig flock flickor springer av och an i klackskor, vita förkläden och hucklen och sköter hushåll, höns, grisar och småbarn. Tillbakablicken på forna tider sker genom att Elsa Bonsdorff och Runa Melander värdigt vandrar in. De berättar att undervisningen gick ut på matlagning, hemsysslor och trädgårdsskötsel.

– Det var främst i marthakretsarna som man tyckte att det var nödvändigt med den här utbildningen och ville ha utbildade instruktriser för landsbygdens befolkning. Det var en sådan glädje bland kvinnorna på landsbygden över att någon ville föra deras talan och utveckla deras arbete i hemmen, konstaterar Bonsdorff.

– Det var bara ett års utbildning för lärarinnorna och det fanns inte så mycket att lära ut den tiden. Vitaminerna var inte ”uppfunna”, och inte heller näringsläran. Men Högvalla var på

Sommaren på menyn

I marthornas tidning Husmodern 1933 berättas om Högvallas 25-årsjubileum på Boe gård, med foton av skolan ute och inne och förstås också av Elsa Bonsdorff med hårknut och skjortblus med slips och Runa Melander med lockfrisyr.

Vem?

Elsa Bonsdorff (1883–1973) var en av ledarna för den finlandssvenska hushållsutbildningen och aktiv i martha- och kvinnosaksrörelsen. Hon studerade lantbruk i Danmark och Tyskland och drev eget jordbruk i Esbo och Kyrkslätt 1905–1917. Åren 1919–1950 var hon rektor för Högvalla seminarium i huslig ekonomi, som blev ett finlandssvenskt centrum för kunskap och pedagogik i hushållslära, hemmets ekonomi, matlagning och kultur, och tog tillsammans med Runa Melander initiativ till hemsysterskolan i Hindhår. Elsa Bonsdorff gjorde en långvarig insats för Finlands svenska Marthaförbund, både på lokal nivå och som distriktsordförande och viceordförande. Hon representerade Svenska folkpartiet i riksdagen 1936–1945 och lyfte speciellt fram kvinno-, beredskaps- och landsbygdsfrågor.

Runa Melander (1893–1977) var pedagog och utvecklare av den svenska hushållslärarutbildningen i Finland. Hon var föreståndarinna för Högvalla 1943–1950, rektor 1950–1961 och direktör för Högvalla Ab till 1973. Hon var initiativtagare till marthornas semesterhem Storgård på Kråkö och Högvalla kamratförbund. Hon gav ut kokboken Hemhushållningens grunder (1929), som utkommit i 28 upplagor och 1965 fick namnet Marthas kokbok. 1943 utgav Melander Recept och råd om kristida mat, samt Hem och hemvård (1950), Hushållslära för hem och skola (1963) och Råd och recept (1976), om vardagsmat för äldre. Hon skrev också andra läroböcker och publikationer med hushållsråd, samt Hindhår hemsysterskolas historik (1966) och Högvallas historik för åren 1908–1968.

en riktig linje genom att vi ville få in mera omväxlande mat och trädgårdsprodukter i hemmen.

Potatis, morötter och sura lingon

Runa Melander fokuserar på de första, fattiga tiderna på Högvalla i Karis:

– Jag kom i januari 1919 och det var en mycket svår matbrist. Det fanns ju bara potatis, morötter och lite sura lingon. Vi hade bara en enda spis och ett litet kök. Det fanns två till tre trädgårdslärarinnor och fröken Bonsdorff, som skulle sköta jordbruket och ekonomin. Jag lyckades genom Svenska legationen få två kilo vetemjöl i månaden och ett kilo socker. Då och då kunde vi få en liten bit jäst, så mycket som en tumnagel, och en liten bit kött. Det var ju inte så mycket att bygga undervisningen på. Men vi fick ju lägga an på en vidgad teoretisk undervisning.

Elsa Bonsdorff undervisade i ”lanthushåll”, jordbruk och djurskötsel. Runa Melander lärde ut matlagning, näringslära och hälsolära. Arbetsfördelningen mellan dem var uppdelad så att Bonsdorff skötte de praktiska utomhusarbetena, medan Melander stod för den mer teoretiska inomhusdelen. Med åren ökade elevantalet, lärarkåren blev större och undervisningen mer specialiserad.

Rashygieniska rysningar

Runa Melander kom från Skåne och hade studerat huslig ekonomi i Uppsala. Hennes far var agronom och folkhögskolledare och hennes mor hade rötter i Finland. Utåt hade Melander en mjukare framtoning än den karska Bonsdorff, men som lärare och ledare var hon fordrande och dominant. Hon var ett barn av sin tid, på gott och ont. I marthatidningen Husmodern 2/1920 ingick hennes artikel ”Rashygien”, med ordval som i dag ger rysningar, om att ”befrämja fortplantningen av goda element och hålla tillbaka de dåliga” genom ”ett enkelt kirurgiskt ingrepp”. Liknande texter, ofta varvade med hushållsråd, publicerades på 1920–30-talen.

Främst ville Runa Melander ändå förmedla ett positivt livsmönster med vardagsestetik, vacker dukning och god, näringsrik mat samt traditioner som ännu lever kvar. Redan 1919 lanserade hon pepparkakshusen och Luciaseden på Högvalla och var själv Lucia de första åren. Hennes matrecept spreds genom en kokbok som blev en långlivad klassiker. Hon skrev också läroböcker i huslig ekonomi.

Marthas kokbok – en klassiker

År 2019 firade den finlandssvenska matlagningens hörnsten, Marthas kokbok av Runa Melander, sitt 90-årsjubileum och utgavs i sin 28:e upplaga. Boken hette först Hemhushållningens grunder och en samling recept för matlagning, bakning, konservering m.m. Namnet ändrades 1951 till Matlagningens grunder jämte recept, men den kallades allmänt för Marthas kokbok, vilket blev det officiella namnet 1965. Marthas kokbok skiljer sig i dag från mängden genom sitt sakliga utseende, som påminner om ur-upplagan från 1929. Alla illustrationer är tecknade, vilket förstärker intrycket av tidlöshet. Recepten är klassiska grundrecept på husmanskost med tonvikt på lokalt odlade säsongprodukter. Högvalla var långt före sin tid i fråga om kompostering. Ru-

Bonsdorff i trädgårdslandet. Göran

na Melander fäste också speciell uppmärksamhet vid köksinredningarnas ergonomi och rätt höjd på arbetsbänkarna, vilket sedan fördes vidare till allmänheten genom Marthaförbundets mönsterstugor och modellkök i samarbete med Svenska Bostadsföreningen och arkitekt Anna-Lisa Stigell

En stor motgång drabbade Högvalla 1952, då annexet, med elev- och lärarbostäder, kök, matsal och bagarstuga, brann ner.

Men i stället byggdes ett nytt, tidsenligt hus, planerat av arkitekt Woldemar Baeckman. Det blev färdigt 1955 och kallades därför H55.

Varandras motsatser

Eleverna berättar i Kvinnoborgen Högvalla att ”Bonsan och Melona” var varandras motsatser, men båda var stränga. Det finns humoristiska anekdoter om Bonsan, medan minnena av Melona är sakligt återgivna, för hon visade sällan ”spontan humor”. Melona var alltid prydligt klädd och kunde verka lite fåfäng, medan Bonsan ofta kom ”schavande i sin gamla gröna arbetsrock”. Men också Bonsan kunde vara välklädd och prydlig – ibland vid fel tillfälle! Så här minns en elev 1939–1941:

– Litet sved det i mig, då jag som prov i tvättarbetet fick Bonsans bomullsklänning med långa ärmar och veck i kjolen, som skulle strykas. Några timmar senare såg jag Bonsan iklädd den nystrukna klänningen. Hon var på väg till ladugården, ty Juliana-suggan skulle grisa!

I en minnesruna i Marthabladet 10/1973 berättar Sigrid Örnmark om Elsa Bonsdorff som den stora djurvännen. Den som hade ärende till henne skulle se sig noga för så att hon inte skulle trampa på en halt kyckling eller en sjuk gris. Sigrid Örnmark konstaterade också att de som tyckte att ”Bonsans” undervisning var väl mycket ”ull och ägg och grisar” bör komma ihåg att just det var sådant som kunde ge lanthusmödrarna egna pengar.

Starka singelkvinnor

Elsa Bonsdorff gick i pension 1950 och Runa Melander 1961, men de tog ännu efter pensioneringen emot Högvallapraktikanter i sitt hem i Sibbo. Också där märktes olikheterna. En elev 1963–1968 berättar:

Arbetsfördelningen

mellan dem var uppdelad så att Bonsdorff skötte de praktiska utomhusarbetena, medan Melander stod för den mer teoretiska inomhusdelen.

– På Bergom fick jag nog handledning fast jag då tyckte den var underlig. Efteråt har jag sett att det var Melonas sätt att lära eleverna insikt. När Bonsan fyllde år sa Melona att praktikanterna alltid brukar ha vita arbetskläder när det är födelsedag. På morgonen klädde jag mig i vita ”husakläder” och när vi druckit vårt morgonkaffe sa Melona att i dag skall vi sota spisen.

– Bonsan var en förtjusande dam. Hon fick bara alltid vara i skuggan av Melona. Aldrig fick jag hjälpa henne med att rensa i landet fast ogräset tog överhanden. En dag rensade jag åt henne på min lediga timme. Då kom Melona arg som ett bi och sa att det inte var meningen att jag skulle arbeta under min fritid. Bonsan var så glad att hon grät.

Bonsan var en praktiskt lagd lantbrukare med fötterna stadigt på jorden. Melona var teoretiker, en god föreläsare och krävande lärare, men ibland ändå ”söt och gullig” och uppmuntrande, trots sitt hårda skal. Först som 80-åring lämnade hon posterna som viceordförande i seminariets styrelse och verkställande direktör i Högvalla Ab.

– Hon kunde aldrig helt lämna Högvalla, det var ju hennes livsverk, hennes allt, sammanfattar en elev som inledde studierna år 1955.

De starka singelkvinnorna Elsa Bonsdorff och Runa Melander var driftiga damer med personlighet och pondus. Högvalla var deras gemensamma livsuppgift. De var kolleger och mycket goda vänner, som delade liv och vardag med varandra. Vad kunde då vara naturligare än att de efter alla år tillsammans också skulle vila i en gemensam grav på begravningsplatsen i Östersundom?

Högvallavykort från 1939.

Elsa

Schildts arkiv.

Sommaren på menyn

Så bevaras och sprids finlandssvenska maträtter genom historiska kokböcker

Vilken betydelse har historiska kokböcker som Marthas kokbok för att bevara och sprida finlandssvenska maträtter? Etnologen Yrsa Lindqvist delar med sig av sina insikter om hur traditioner och kunskaper förvaltas samt förändras över tid. Samtidigt reflekterar hon över utmaningarna för dagens matkultur och möjligheterna att förena det gamla med det nya.

Välkommen Yrsa!

Vilken roll ser du att Högvalla seminarium för huslig ekonomi har haft för matkulturen i Svenskfinland?

– Högvalla seminarium har haft en väldigt stor roll för matkulturen i Svenskfinland under hela 1900-talet. Det beror på att en och samma ”matkultur” fick stor spridning i och med skolans ledande ställning som utbildare av flera generationer kvinnor. Högvalla samlade elever från hela Svenskfinland under många decennier, både till kortkurser för att lära sig sköta ett eget hushåll, och för längre yrkesutbildningar. Ända till 1996 utbildades de flesta svenskspråkiga hushållslärarna och ekonomiföreståndarna på Högvalla. De fick en kollektiv matkunskap och matkultur som de i sin tur lärde ut i regionerna.

Hur har Runa Melanders kokbok bidragit till att bevara och sprida finlandssvenska maträtter?

– Runa Melander var utbildad hushålls-

lärare i Uppsala. Hon behärskade således både teori och praktik i en tid då mathållningen var i förändring. Trots att hennes lärobok ”Hemhushållningens grunder” skrevs för de finlandssvenska förhållandena, och undervisningen på Högvalla, var recepten inte lokala. Ny kunskap om vitaminer, näringslära, hygien krävde ett nytt måltidsskick som innehöll grönsaker, bärkrämer och färskvaror – och därmed nya recept anpassade till den likaså nya kärnfamiljen, två vuxna och två barn. Runa Melander bidrog snarare till att skapa en finlandssvensk matkultur via de läromedel hon skrev för undervisningen, och efterhand tog hon också med fler finländska recept i de nya upplagorna. Till dem hörde recept för bärgröt, snålsoppa, sockrade tranbär, tjinuski och mjölksås med fläsk. – Det är framför allt bokens funktion, som ett läromedel i användning, som gett recepten spridning. De många uppdaterade upplagorna bidrog till att boken kom att betraktas som ett standardverk, men ändå ständigt aktuell. Namnbytet till ”Marthas kokbok” år 1965 kan också ha bidragit till

att recepten ansetts vara pålitliga och en kokbok för vem som helst.

Varför är Marthas kokbok fortfarande populär i många finlandssvenska hushåll?

– Jag tror att det är positionen som standardverk med fokus på husmanskost som bibehållit populariteten. Den har också varit en omtyckt examenspresent att ge till unga på väg ut i livet. Ändå tror jag att bokens storhetstid var på 1900-talet. Vi är numera väldigt beroende av bilder, vi vill se hur slutresultatet ska bli och kanske rentav väljer vad vi lagar utgående från ”vad som ser gott ut”. Men i förlängningen lever många av bokens recept kvar i Marthaförbundets receptbank, och det är på nätet många söker recept i dag. Men då man letar efter smaker från barndomen, eller minnen förankrade i mormors kök, är Marthas kokbok den självklara källan.

Vilken roll spelar matlagningskurser och utbildning i att både bevara och sprida matkulturen?

– Det finns ett stort intresse för matlagningskurser, fastän vi översvämmas med

Yrsa Lindqvist, Mikaela Groop

recept i alla medier. Arbetar- och medborgarinstitutens matlagningskurser fylls snabbt, och också matlagningskurser för barn, ofta i olika marthaföreningars regi, är populära. Visserligen fokuserar kurserna numera ofta på andra länders matkultur, någon särskild ingrediens eller tillredningsmetod, men att lära sig grundkunskap om råvaror, deras hantering och tillredning, oavsett maträtt, hör också till matkulturen. Likaså dukning och måltidssamvaro.

– Det finns också trender som fångar upp traditioner, som att sylta och safta, fermentera och baka med surdeg. Någonting som nästan försvunnit kan således få en renässans tack vare kurser, kokböcker och trendskapare i medierna.

Vilka utmaningar stöter finlandssvensk matkultur på i dag, och hur kan dessa mötas?

– Jag upplever själv att vår matkultur har ändrats en hel del under min livstid. Husmanskosten som makaronilåda, strömmingslåda, leverlåda, köttsoppa, ärtsoppa lever vidare tack vare livsmedelsindustrin. För tillfället handlar många recept om att sammanföra alla ingredienser samtidigt på en plåt eller i en ugnsform. Pasta, ost och tomat har blivit de främsta basvarorna. Största delen av 1900-talet bestod måltidsidealet av en huvudrätt med potatis, sidorätter som morotsstuvning, bönor, kokta ärter samt en bärkräm till efterrätt.

– I dag lever vi i en annan, global värld, så kanske är det råvarorna som definierar vår matkultur. Att vi använder grönsaker, svamp, bär och fisk som finns i vår närmil-

jö, att vi stöder lokala producenter och äter i säsong så som man traditionellt har gjort. Men att 2000-talets matkultur ser annorlunda ut än 1900-talets är ofrånkomligt. På 1700-talet kryddades så gott som alla rätter med kanel, peppar, muskot, ingefära, nejlikor och socker, oberoende om det var en salt eller söt rätt. I recepten i Marthas kokbok förekommer så gott som enbart vitpeppar, salt och persilja som smaksättare. I alla äldre recept möts vi således ofta av en smakvärld som är främmande för nya generationer.

Marthas kokbok finns till salu i Marthashoppen, martha.fi/ marthashop, för priset av 33 euro + portokostnader.

en samling recept” från 1929 lever i dag kvar som ”Marthas kokbok”.

Sommaren på menyn

Högvallaflickor en söndag i köket på 1930-talet. Okänd fotograf.

Ett år i Italien med studier i närmat och matkultur

Karin Lindroos har förverkligat sin dröm i Alba, Italien. I mars avslutade

hon sina studier vid University of Gastronomic Sciences i Pollenzo, Italien, och i dag skördar hon frukterna av allt hon har lärt sig.

Matkommunikatören

och fotografen Karin

Lindroos är kanske mest känd för Marthas läsare för sina åtta år som informatör på Marthaförbundet. Hon är en fortsättningsvis återkommande medarbetare inom förbundet efter att helhjärtat ha satsat på sitt företag. Hennes arbete i dag består av det som intresserar henne mest – alla aspekter av kommunikation kring mat, vare sig det handlar om matjournalistik, matfotografering, varumärkesarbete eller marknadsföring.

– För cirka sju år sedan upptäckte jag University of Gastronomic Sciences och tänkte att det var synd att jag inte sett det tidigare. Då kändes det inte aktuellt att studera där. Jag trivdes så bra med mitt arbete, berättar Karin.

Internationella studier

Som företagare började sedan tankarna gå i riktning mot att det kanske ändå är möjligt, inte minst då även maken Magnus är företagare. I mars 2023 inledde hon sina internationella studier med 29 andra studenter från 15 olika länder. Ett år senare blev hennes avhandling godkänd.

Familjens vistelse i Italien blir sammanlagt ett och ett halvt år, så att deras tioåriga

dotter får avsluta skolåret. I slutet av juni återvänder de till Finland.

– I slutändan är vi alla glada och nöjda att vi åkte, och vi säger inte adjö till Italien, utan vi ses igen. På ett sätt är det inte så svårt att flytta inom EU, men ändå blir det mer komplicerat än att sätta sig i bilen och åka ned, reflekterar Karin, som lärde sig grunderna i italienska via Duolingo-appen inför resan.

Dottern, som gick i italiensk skola, fick lektioner en timme i veckan innan avfärden och fick extra hjälp i början i Italien.

Finländsk matkultur

Många av Karins studiekamrater var mycket stolta över sin matkultur, vilket inspirerade henne att skriva sin avhandling om den finländska matkulturen.

– Även om jag länge arbetat med finländsk matkultur har jag inte haft tid att fördjupa sig i ämnet. Nu såg jag min chans och valde att se på matkulturen utanför landets gränser från tre håll: mathistoria i Finland från 1700-talet fram till i dag, med ett särskilt fokus på utveckling de senaste 20 åren, och genom artiklar i internationella dagstidningar. Dessutom gjorde jag en undersökning om finländsk matkultur bland hundra universitetsstuderande. Matkulturen i Finland har utvecklats

mycket under de senaste 20 åren, konstaterar Karin.

– Dels har frågan om matkultur seglat upp i regeringsprogrammet, dels har det funnits olika gräsrotsrörelser med matkultur på agendan, till exempel restaurangdagen har införts och Reko-rörelsen har uppstått. Lokalproducerat, lokal matkultur och att motverka matsvinn har i dag fått ett uppsving. Fler och fler upptäcker det som finns nära och är i säsong.

De internationella artiklarna såg speciellt Helsingfors som en stad på kommande, inte minst inom nischen fine dining Här finns mycket oupptäckt att upptäcka.

– Finland ter sig som ganska intressant, men landet är inte på allas läppar. Det är mer som att det ligger och bubblar under ytan i väntan på att landet ska bli mera känt. Man jämför matkulturen med den finska personligheten, det är inga konstigheter, utan mera lågmält. Hela Norden är intressant, men än så länge ligger Danmark och Sverige i framkant.

Renkött, lax och bär

I undersökningen bland de studerande framkom att de främst känner till renkött, lax och bär i den finländska matkulturen. – Överlag är det naturen och norrsken som man förknippar med Finland. Jag tror

Karin Lindroos

Harriet Jossfolk-Furu

Vi har en mattrend med fokus på anspråkslösa råvaror, vilket inte nödvändigtvis är något dåligt. Den anspråkslösa maten

är en trend i dag.

Sommaren

på

menyn

och hoppas att första steget är att vi själva börjar göra närmatsresor i vårt land, utanför Helsingfors. Närmatsturismen är i sin linda. Matkulturen skiljer sig mellan länderna, samtidigt som det finns likheter. Enligt Karin är begreppet ”matkultur” väldigt flexibelt, inte minst i vårt land där vi har fått influenser från både väst och öst. Vi har ris i våra piroger och risgrynsgröt, trots att ris inte växer hos oss, och en historiskt sett mångsidig brödkultur, som är mer fermenterad och sur jämfört med många andra europeiska länder.

– Allemansrätten, som innebär att man till exempel har rätt att plocka vilda bär, är också ganska unik för Finland. Fokus ligger ofta på råvaror och ingredienser när vi talar om finsk matkultur, framför matprodukter, säger Karin.

Marknadsföring och profilering För att möta utmaningen med att sprida produkterna betonar Karin vikten av varumärkesarbete och nätverkande.

– Man måste skapa en stark profil. Vi har en mattrend med fokus på anspråkslösa råvaror, vilket inte nödvändigtvis är något dåligt. Den anspråkslösa maten är en trend i dag. Men vill du att andra också

Vem?

Karin Lindroos

Ålder: 38 år. Född och uppvuxen i Karis, men har också bott i Helsingfors och i Ingå.

Bor: Fortfarande i Alba i regionen Piemonte, norra Italien.

Familj: Maken Magnus, barnen Märtha och Sigge.

Gör: Driver företaget Studio Familjen och jobbar brett med kommunikation, ofta med fokus på matkultur.

Gillar: Gamla hus, nya idéer och utmaningar.

Tror på: Att det mesta löser sig.

Bästa maten: Potatis i alla former.

Finns alltid på nattduksbordet: Vatten, en barnbok, telefonen.

Aktuell med: För tillfället jobbar jag med Marthaförbundets matkulturmagasin om kulturspannmål och som projektledare för Slow Food Festival i Fiskars.

Utgivna böcker: Marthas vardagstips (2022), Stugboken (Schildts & Söderströms, 2021).

Det bästa med Finland: Nära till havs- och sjödopp året om.

Det bästa med Italien: Aperitivo och en lång grönskande vår.

ska veta om din produkt måste du nå ut, att nätverka är viktigt.

Och det är just i nätverkandet som Karin tycker att hennes avhandling har något att ge.

– Allt i samhället påverkar ständigt vår matkultur: Vad finns att tillgå och hur påverkas matproduktionen av klimatet? Vi får influenser utifrån. Mat och matkultur kan vara många olika saker, och olika för olika personer och regioner. Matkulturen lever och utvecklas hela tiden i takt med omvärlden. Jag tycker att det ska bli intressant att se vad som händer inom matturismen –uppstår det till exempel fler matfestivaler?

Drömmer om: Att renovera fler hus. nadsföring var ledorden. Bland annat behandlades mathistoria, sociologi kring mat, matjournalism, livsmedelslagstiftning inom EU och provningar kring speciella smaker som vin, choklad, honung, balsamvinäger och olivolja.

– Ett brett perspektiv, men även fördjupning. Vi har verkligen undersökt matkultur ur alla vinklar och vrår. Det här var det som jag verkligen var ute efter.

Många matresor

Nya kontakter och kunskaper

Karin Lindroos är väldigt glad över sin nyligen avslutade utbildning.

– Jag var ute efter en utmaning, att göra något svårt, men jag ville också lära mig mer om livsmedelssystemet ur ett globalt perspektiv och få veta hur allt hänger ihop. Som tredje sak ville jag utvidga mitt nätverk. Allt detta fick jag. Nätverket genom klasskamraterna och professorerna, men även via gästföreläsarna från olika företag och organisationer.

Matkultur, kommunikation och mark-

Tre studieresor hann studenterna också med under året, till Emilia-Romagna i Italien, Provence i Frankrike och Johannesburg och Kapstaden i Sydafrika. Under resorna åkte de runt och träffade lokala mathantverkare och företag.

I dag är Karin redo att börja jobba, full av inspiration och kunskap efter året som gått. Hon behöver inte längre känna sig ensam, även om det inte finns så många som arbetar med mat och kommunikation i hennes närhet.

– Som företagare kan jag diskutera frågor som gäller företaget med min man eller syster. Nu har jag också ett gäng kolleger som jag kan diskutera innehållsfrågor med, konstaterar Karin glatt.

Känslomässig

utmattning drabbar kvinnor oftare än män

Cia Hemming

Iboken Utbränd – så tar du dig ur stresscykeln tar sig tvillingsystrarna Emily Nagoski och Amelia Nagoski an uppgiften att förklara vad som orsakar utbrändhet och vad den gör med våra kroppar.

Boken som är forskningsbaserad och har feministiska förtecken vänder sig till alla de kvinnor som någon gång känt sig överväldigade och utmattade av allt de måste göra, samtidigt som de oroar sig över att de inte gör tillräckligt: ”Vilket är alla kvinnor vi känner – oss själva inbegripet.”

Emily Nagoski är hälsopedagog med doktorsexamen i hälsovetenskap. Hon har även en master i psykosocial behandling och har arbetat som sexolog i tjugo år, medan dirigenten och körledaren Amelia Nagoski, Doctor of Musical Arts, jobbar som lektor och musiksamordnare på Western New England University i USA.

Förväntningar och krav

Emily Nagoski & Amelia Nagoski: Utbränd – så tar du dig ur stresscykeln. Akademius Förlag 2022, 285 sidor. ISBN: 978-91-987401-8-9

Termen ”utbrändhet” myntades på 1970-talet av psykoanalytikern Herbert Freudenberger. Hans definition omfattar tre aspekter; 1) känslomässig utmattning – trötthet som följd av att bry sig för mycket om andra för länge, 2) avpersonalisering – nedsatt förmåga till empati och medkänsla samt 3) minskad (professionell) prestation – en oöverstiglig känsla av meningslöshet. Nagoskis menar att det är när vi eftersträvar att överbrygga det glapp som finns mellan hur det är att vara kvinna, och hur samhället förväntar sig att en kvinna ska vara, som vi bränner ut oss. Detta förklaras med att kvinnor möter specifika stressfaktorer och upplever utbrändhet annorlunda än män. Kvinnor är extra känsliga för emotionell utbrändhet.

Strukturella orsaker

De strukturella orsakerna till stressfaktorer undersöks i boken. Patriarkatet kommer inte att försvinna över en natt, men blot-

Rösta och vinn en kökshandduk!

Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@ martha.fi senast 7.8.2024. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Kökshandduk”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre

ta insikten om att ”systemet är riggat” och att kvinnor inte kan kontrollera vissa strukturella problem kan hjälpa oss att må bättre, menar författarna:

”Det är inte oss det är fel på och vi måste sluta tro att vi inte duger eller inte gör tillräckligt!”

Stress är en neurologisk och fysiologisk reaktion och vår kropp klarar av stressfaktorer genom att i huvudsak förbereda sig för flykt. Föreställ dig att du jagas av ett farligt djur, du springer och tar skydd och när du tagit dig till en säker plats kan kroppen slappna av. Stresscykeln är slutförd.

Det är alltså inte bara stressfaktorerna som inverkar på vårt välmående, för om vi inte avslutar stresscykeln och får ut själva stressen ur vårt system kommer det att svämma över av adrenalin, kortisol och glykogen. Och ifall känslan av stress tar över kommer kroppen att kämpa för att hantera dessa ständigt pågående stressreaktioner, vilket kan leda till högt blodtryck och långsammare läkning då både immunförsvar och matsmältningssystem kommer att vara långsamma.

Återställning av kroppen

Nagoskis liknar känslor vid tunnlar. Det finns en början, en mitt och ett slut. När vi tar oss igenom tunneln/känslorna kommer vi ut i ljuset på andra sidan, men om vi fastnar i en känsla fastnar vi mitt i tunneln och blir känslomässigt utbrända eftersom stresscykeln inte avslutats.

I boken ger författarna tips och förklaringar på hur vi kan minimera stress, hantera känslor och slutföra den biologiska stresscykeln för att återställa kroppen till ett tillstånd av avslappning med hjälp av exempelvis träning, kreativitet och sociala interaktioner. Att ta hand om sig själv är dock inte hela boten, menar Emily och Amelia Nagoski. Stress botas bäst genom att vi tar hand om varandra och skapar stödnätverk.

exemplar av Marthaförbundets kökshandduk med inspiration från köksträdgården. Handduken mäter 65 x 45 centimeter. I förra röstningsomgången fick artikeln Hon låter ohörda röster tala på sidan 28 i Martha nummer 1/2024 flest röster. Kokboken som lottades ut i samma nummer vanns av Pernilla Wiksten, Helsingfors, Sara Tuomela, Övermalax, och Pia Nyman, Dalsbruk. Kokboken kommer på posten – grattis!

Grönt & grillat – enkelt & gillat

Var inte rädd att experimentera och låta din kreativitet flöda när du grillar grönsaker och frukter – möjligheterna är oändliga!

Martha tipsar!

Grilla dagsgamla mjuka kakor eller bullar för att återuppliva dem och få dem att kännas som färska igen.

Grillad fruktsallad med vispad crème fraiche

Bjud på sommarens godaste grillade grönsaker! Här kommer några spännande grillrecept på enkla nya favoriträtter som kommer att älskas av alla. Allt från grillad nykål med bönröra till pita med grillad morot och ärthummus – en smakfull fest för smaklökarna.

Mikaela Groop

Sandra Mellberg, hushållsrådgivare

Maja-Stina Andersson-Tapola

Vad sägs om att ta din grillsäsong till nya nivåer med gröna vardagsräddare, som också är en fest för smaklökarna? Här bjuder Martha på recept på grillad nykål med bönröra, grillad tempeh med jordnötssås, pita med grillad morot och ärthummus, grön sallad med grillade ärter samt en grillad fruktsallad med vispad crème fraiche. Ta också del av våra tips för att få ut det bästa av din grillning och ta vara på säsongens råvaror för en välsmakande matupplevelse.

Grön sallad med grillade ärter

• 100 g ärter (gärna färska, men frysta fungerar också bra)

• 250 g sparris

• 150 g nykål

• 2 kvistar mynta

• 2 kvistar dragon

• 2 kvistar salvia

• 1 msk soja

• 2 msk fisksås

• 2 msk rybsolja

• saften av en halv lime

Så gör du:

1. Grilla ärterna: Ta ut de färska ärterna ur skidorna, eller torka de tinade ärterna noggrant ifall frysta ärter används. Lägg dem sedan i en tät metallsil. Lägg silen direkt på den heta glöden i grillen. Rör om några gånger så att ärterna får en bra stekyta på alla sidor.

2. Skiva sparrisen tunt med en skalare, och strimla vitkålen. Strimla även örterna fint. Blanda allt i en skål.

3. Rör ihop soja, fisksås, rybsolja och limesaft.

4. Sprid ut sparrissalladen på ett fat och lägg de grillade ärterna i mitten. Häll över såsen och servera.

Sommaren på menyn

Grillad nykål och bönröra med brynt dillsmör

(4 portioner)

• 1 nykålshuvud

Bönröra:

• 1 vitlök

• 1 förpackning kokta stora vita bönor

• 2 msk rybsolja

• 1 msk citronsaft

• 1/2 tsk salt

• svartpeppar

• 1/2 grönsaksbuljongtärning

• 1/2 dl vatten

Brynt dillsmör med hasselnötter:

• 75 g smör

• några kvistar dill

• 1 dl hasselnötter

Så gör du:

1. Först och främst, värm grillen. Skär av toppen på en hel vitlök och linda in den i ett foliepaket tillsammans med en tesked olja, en nypa salt och peppar. Grilla vitlöken tills den är mjuk samtidigt som du väntar på att grillen ska nå den optimala temperaturen för nykålen.

2. Förbered bönröran genom att låta bönorna rinna av, skölja dem och sedan mixa dem tillsammans med olja, citronsaft, salt och peppar. Koka upp vatten och lös upp buljongtärningen i vattnet. Tillsätt vätskan i bönröran och mixa tills den får en len och krämig konsistens. Späd eventuellt ut med mer vatten om det behövs.

3. Dela nykålen i 4–8 klyftor beroende på storleken på kålhuvudet (bevara roten för att hålla samman klyftorna). Ringla över lite olja, salt och peppar och grilla snabbt på direkt värme för att få en fin yta. Vänd försiktigt på kålen för att undvika att bladen lossnar. Flytta sedan kålen till indirekt värme och grilla tills den är mjuk.

4. Förbered det brynta dillsmöret genom att smälta smöret i en kastrull. Rör med en visp över medelhög värme för att undvika att smöret bränner fast. När smöret har fått en gyllene färg och börjar dofta nötigt, ta bort det från spisen. Finhacka dillen och grovhacka hasselnötterna. Rör ner dillen och nötterna i det smälta smöret.

5. Bred ut bönröran över ett stort serveringsfat eller portionera den på tallrikar. Lägg på den grillade kålen och ringla över det brynta dillsmöret.

Grillad majs, svamp och tomat är bekanta för de flesta, men det går att grilla det mesta.

Grillad tempeh med jordnötssås

(4 portioner)

• 1 paket tempeh (à 200–250 gram, finns i välsorterade matbutiker)

Jordnötssås:

• 1 msk rybsolja

• ca 1 cm finriven ingefära

• 1/2 dl kokosmjölk

• 2 msk jordnötssmör

• 1 msk honung

• 1 tsk sojasås

• röd currypasta

Till servering:

• mathavre

• grillad vitkål eller pak choi

• lime

• koriander (eller persilja)

• grillspett till grillningen

Så gör du:

1. Koka mathavre enligt anvisningarna på förpackningen.

2. Jordnötssås: Värm upp olja i en kastrull och tillsätt finriven ingefära. Blanda i övriga ingredienser och låt småkoka i en minut. Tillsätt vatten om såsen blir för tjock. Smaka av med salt efter behov.

3. Skär tempeh i kuber som är ungefär en centimeter stora. Trä sedan kuberna på grillspett och pensla dem med olja. Grilla spetten i cirka 2 minuter på varje sida och pensla jordnötssåsen på tempehn under grillningen. Pensla på såsen igen efter grillningen, men spara åtminstone hälften av såsen för servering.

4. Grilla även klyftor av vitkål eller halvor av pak choi som har penslats med olja. Strö lite flingsalt över grönsakerna efter grillningen.

5. Servera tempeh på spett, eller ta bort bitarna från spetten med en tång eller en gaffel, och lägg dem på en bädd av mathavre. Toppa med vitkål, koriander eller persilja och eventuellt en limeklyfta.

Vegetariskt på grillen – smartaste tipsen

1. Grilla grönsakerna i stora bitar så att de inte faller igenom grillgallret. Vid behov kan grönsakerna skäras i mindre bitar efter grillningen.

2. Om du grillar grönsaker som lätt faller genom gallren kan det underlätta att använda en grillkorg. Undvik grillkorgar för engångsbruk och investera i stället i en korg som du kan använda många gånger.

3. Grilla grönsaker som kräver lång tilllagningstid först, såsom morot, rå lök, samt äggplanta och paprika som gärna får bli riktigt mjuka. Lägg därefter på grillen de grönsaker som bara ska få li-

te yta på grillen, såsom zucchini, förkokt potatis, majs, kål och rädisa. Sparris och tomat är exempel på grönsaker som kräver endast kort grilltid. Speciellt sparrisen bör serveras med lite tuggmotstånd.

4. Ringla olja över grönsakerna och krydda med salt och peppar innan grillning. Spara kryddor som lätt kan brännas fast till efter grillningen. Du kan exempelvis blanda en marinad med örter, citronskal och vitlök att pensla på efteråt. Det är också gott att förbereda en glaze, en söt sås som penslas på mot slutet av grillningen för att ge grönsakerna extra smak och glans!

Sommaren

på

menyn

Grillad fruktsallad med sockerkaka

Grön sallad med grillade ärter

Grillad nykål

Grillade morötter

Pitabröd

Pita med grillad morot och ärthummus

(4 portioner)

Pitabröd:

• 150 g vetemjöl

• 150 g turkisk yoghurt

• 1 tsk torrjäst

• 1/2 tsk salt

Ärthummus:

• 200 g ärter

• 1 dl kokta kikärter

• 3 msk olivolja

• 1/2–1 vitlöksklyfta

• 1 1/2 msk jordnötssmör

• 1 msk citronsaft

• salt och peppar

Grillade misomorötter:

• 600 g små morötter

• 1 msk misopasta

• 1 msk honung

• 1 msk rybsolja

• 1/2 tsk malen ingefära

• 1/2 tsk chilipulver

• 1/2 tsk salt

Topping:

• turkisk yoghurt

• rucola eller spenat

Så gör du:

1. Blanda alla ingredienser till pitabrödet och knåda i 5–10 minuter tills degen är slät och elastisk. Täck över och låt jäsa i cirka 30 minuter.

2. Dela degen i fyra lika stora bitar och kavla ut dem till runda kakor, cirka 10–15 centimeter i diameter.

3. Grädda bröden antingen direkt på grillen eller på en het gjutjärnspanna på grillen i 3–4 minuter per sida.

4. Mixa alla ingredienser till ärthummusen med en stavmixer eller i en matberedare tills det blir en slät massa. Smaka av med salt och peppar.

5. Grilla morötterna hela på indirekt värme i 10–15 minuter, tills de fått en lätt gyllene färg och mjuknat en aning. Om du använder större morötter, skär dem på längden.

6. Blanda resterande ingredienser till en tjock sås och pensla den över morötterna.

7. Flytta morötterna över till direkt värme och pensla dem flera gånger med glasyren tills de fått en djupt brun färg och blivit mjuka.

8. Lägg några matskedar ärthummus på pitabrödet, lägg på rucola och några grillade morötter. Toppa med några skedar yoghurt.

Grillad fruktsallad med vispad crème

(4 portioner)

• 300 g jordgubbar

• 300 g nektariner eller persika

• 4 skivor dagsgammal sockerkaka

• 100 g hallon

• några kvistar mynta

• 150 g crème fraiche

• 1 tsk vaniljsocker

• grillspett till grillningen

fraiche

Så gör du:

1. Ansa jordgubbarna och ta bort kärnan från nektarinerna. Skär nektarinerna i bitar av samma storlek som jordgubbarna. Dela sockerkakan i 8 bitar.

2. Fukta grillspetten och trä jordgubbar, nektariner och sockerkaksbitarna på spetten. Grilla fruktspetten tills de har fått en fin yta (för att undvika att bränna dem kan du låta glöden svalna lite eller dra ner värmen på gasgrillen).

3. Ta bort frukterna och kakan från spetten och lägg upp dem på ett fat. Toppa med färska hallon och några myntablad.

4. Vispa crème fraiche tills den är fluffig. Det kan ta cirka 5 minuter innan crème fraichen blir fast och fluffig. Smaksätt den fluffiga crèmen med vaniljsocker och servera med den grillade fruktsalladen.

Vilka grönsaker (och frukter) kan du grilla?

Grillad majs, svamp och tomat är bekanta för de flesta, men det går att grilla det mesta. Har du provat att grilla dessa grönsaker (och frukter)? Här är några förslag att testa:

 Kål: Går bra att grilla i alla former, speciellt nykål och spetskål är goda alternativ.

 Fänkål: Passar bra att grilla och kan serveras med fisk.

 Zucchini: Skär i centimetertjocka skivor och grilla den så att den fortfarande har lite tuggmotstånd kvar för bästa smak.

 Äggplanta: Kan grillas hel eller skivas och grillas med mycket olja. Den kan också gröpas ur och mixas till en god och mustig röra.

 Blomkål: Du kan grilla blomkål hel, som ”biffar” eller som buketter på grillspett. Blomkålsbiffen är också utmärkt att använda i hamburgare. Pensla den generöst med glasyr eller marinad för extra smak.

 Kokt potatis: Har du överbliven kokt potatis? Testa att ge den nytt liv genom att grilla den hel eller i halvor.

 Persika, plommon och vattenmelon: Grilla dem och använd dem i en sallad med salta tillbehör, eller servera dem söta med glass eller som de är.

 Rabarber: Fungerar bra som tillbehör både till salta och söta rätter.

Sommaren på menyn

Sköna sommarsmaker från svunna tider

En av de tveklöst största skillnaderna mellan mathållningen i dag och på 1700-talet är att vi numera inte är tillnärmelsevis lika utlämnade till vädrets makter och årstidernas gång. För 250 år sedan var alla – hög som låg – beroende av jordbruket på ett mer direkt sätt än i dag.

Under slutet av 1700-talet började man genom kungliga direktiv att med större målmedvetenhet försöka sprida kunskap om hur jordbruket kunde förbättras, så att skördarna skulle kunna bli större och det skulle finnas en bättre beredskap för att möta de nödår som med ojämna mellanrum kom. Det var självhushållning som gällde, och de allra flesta hade bara tillgång till det som de eller grannarna producerade.

Med detta sagt är det intressant hur ofta man i 1700-talets recept möter ingredienser som inte producerades i Finland. Till exempel var man överförtjust i mandlar och citroner. Dessutom använde man rikligt av de kryddor som redan under flera hundra år hade symboliserat en lite finare matlagning, såsom kanel, muskot, kardemumma och saffran. Det är inte ett sammanträffande att det är kryddor som vi förknippar med julen, eftersom julen i dag är de traditionella maträtternas högtid.

Jordgubbar och jordbär

Den ingrediens som kanske allra mest symboliserar sommaren för oss i dag är jordgubbar, och finska jordgubbar inbringar numera ett pris som snarast gör

dem till en lyxvara. Jordgubben är dock en nymodighet som skapades vid mitten av 1700-talet i Frankrike, och är resultatet av en korsning mellan smultron från Chile och Nordamerika. Till våra trakter kom den först i början av 1800-talet, men blev inte allmän förrän hundra år senare. I 1700-talets recept förekommer däremot smultron, som på flera håll kallades jordbär. I en recepthandskrift från Stensböle gård i Borgå finns en smultronkaka, som på många sätt visar 1700-talsreceptens egenheter.

Till Stensböles smultronkaka skulle man ta ”1 kvarter rätt söt grädda” och ”12 äggeblommor”. I nutida mått skulle det motsvara 3,3 deciliter vispgrädde och möjligen 6 äggulor – eftersom äggen i dag är större. Det här skulle vispas väl med ”citronskal, ett stycke hel kanel, litet saffran” och ”socker efter behag”. När äggmoset hade kokat upp så att det tjocknade, tillsattes smultron. Förutom att smultron, citron, kanel och saffran inte direkt är en smakkombination som vi skulle uppleva som självklar, är det kännetecknande att receptet inte låter oss veta hur mycket man skulle ta av varje ingrediens. Kakan skulle sedan beströs med en icke specificerad mängd socker och gräddas ”med lagom eld

över och under eller i ugn”. Hur varm ugn som var lagom är en lika stor gåta som hur länge kakan borde gräddas ...

Progressivt med potatis

En annan av våra nutida somrigaste ingredienser är färskpotatisen. Potatisen kom till Europa från Sydamerika redan på 1500-talet, men rönte ingen större framgång. Under 1700-talet var potatisen en av de grödor som stöttades av de statliga insatserna att förbättra jordbruket, och odlandet av potatis framhölls som en fosterländsk gärning. Under 1730-talet odlades potatis på Fagervik gård i Ingå och något decennium senare blev Stensböle gård under Wenzel Fredrik Rotkirch – son till Stensbölehandskriftens ägarinna Barbro Hästesko – kunskapsspridande pionjär inom potatisodling.

Eftersom det skulle dröja ytterligare nästan ett sekel innan potatisen blev allmän i Finland lyser potatisen med sin frånvaro i de allra äldsta recepthandskrifterna, såsom den från Stensböle. I Haudoishandskriften, som tillkom mellan åren 1813 och 1842, finns det sex recept med potatis. Ett av dem är en ”falsk mandelkaka”, som i stället för den omåttligt populära mandeln utgår ifrån riven, kokt potatis. För oss låter

Charlotte Cederbom Arkivbilder

Oljemålningen ”Smultronflickan” gjordes av Nils Schillmark (1745–1804) ungefär år 1782 och föreställer dottern i en adlig familj, Ulrika Charlotta Armfelt (1771–1835).

Recepten från 1700-talet lär oss att den som vill ha en riktigt traditionell finländsk sommar på sin meny ska undvika jordgubbar och potatis och i stället satsa på smultron och äpplen.

det som en ekonomisk lösning att ersätta mandel med potatis, och 1700-talets människor skydde inte billigare alternativ – i ett recept beskrivs hur man kan koka gädda så att den smakar hummer – men det var kanske inte förklaringen här. Potatisen var fortfarande en tämligen ny och spännande ingrediens. Samma receptbok innehåller två recept på olika sorters potatispuddingar, den ena kryddad med kanel, citronskal och kardemumma. Kanske var en kaka gjord på potatis i stället för mandel ett trendigare alternativ?

Salt och sött

Den finländska sommaren är kort och intensiv, och de historiska receptsamlingarna vittnar om behovet av att ta till vara det som odlingssäsongen hade att bjuda på. Nypon, hjortron och krusbär återkommer i många recept, liksom blåbär, körsbär och lingon. Allra mest handlar det dock om äpplen. Äpplen användes främst i kakor och puddingar. Äpplen var också populära i vad vi skulle betrakta som salta rätter, som till exempel ragu eller soppa, och särskilt vid anrättningar av fågel.

I de flesta recepten om syltning och saftning, eller andra sätt att bevara färska frukter och bär för en längre tid, anges inte några mängdmått annat än i relation till andra ingredienser. Det står till exempel att man ska ta så mycket vatten att bären täcks eller dubbelt så mycket av en sak som av en annan. De få gånger som mått nämns vittnar

Uppslag ur Wilhelmina Mellins (1786–1872) ’hushållshjälpreda’, som hon började skriva på 1810-talet. Här finns recept på tebröd, drottningbakelse och potatispudding.

om att man arbetade med stora volymer. För att göra svartvinbärsvatten skulle man ta tolv kilo svarta vinbär för att få 20 liter. Till hallonvin skulle man ta 39 liter hallon och lika många liter vatten. I ett recept på lingonvatten utgick man ifrån att det behövdes närmare 20 liter lingon per 39 liter vatten och i ett annat recept på lingonvatten skulle 78 liter bra källvatten kokas med över 9 kilo socker och drygt 46 liter lingon.

Experimentera mera

Recepten från 1700-talet lär oss att den som vill ha en riktigt traditionell finländsk sommar på sin meny ska undvika jordgubbar och potatis och i stället satsa på smultron och äpplen. Man ska heller inte spara på vare sig grädde eller smör, och sockra efter behag. Recepten kan verka svåra, eftersom de saknar vad vi anser vara grund-

läggande uppgifter, men förhoppningsvis väcker de en lust att prova sig fram. I stället för att klamra oss fast vid exakta mått, temperaturer och tider kunde vi återuppväcka förmågan att smaka av, dofta och känna för att själva upptäcka vad som blir lagom.

Skribenten fil.dr Charlotte Cederbom är forskare i historia och redaktör för

Svenska litteratursällskapets projekt Historiska recept. Till vardags pysslar hon med trädgården, som liksom det gamla hus hon bor i håller på att vakna ur en längre törnrosasömn. Hon är väldigt förtjust i bakning, katter och alla sorters rosa fluff.

Tusentals historiska recept finns fritt tillgängliga på plattformen: historiskarecept.sls.fi/sv/

AV: NOAH HAIDLE | REGI: BOBO LUNDÉN

PREMIÄR: 14.9.2024

AV: KLAUS HAGERUP, HILDE HAGERUP, HANNE HAGERUP OCH SYNNE TEKSUM

DRAMATISERING: HILDE HAGERUP OCH HANNE HAGERUP

MUSIK: HENRIK SKRAM

REGI: AGNETA LINDROOS PREMIÄR: 16.11.2024

Marie Kellgrens liv som yrkesfiskare

Marie Kellgren hade först inte tänkt bli yrkesfiskare, trots att hon kom från en fiskarfamilj. Hon utbildade sig till restonom, men hoppade in som gesäll när hennes bror inledde sin militärtjänstgöring.

Maria Wasström

Numera har Marie Kellgren arbetat åtta år som yrkesfiskare och är glad både över sin restonomutbildning och sitt yrkesval. De kompletterar varandra. Som yrkesfiskare i dagsläget behöver man nämligen också förstå sig på kundrelationer, marknadsföring och entreprenörskap. Det är mycket inom fiskeribranschen som är annorlunda i dag än när Maries förfäder började med fiske. Marie har fiskenäringen i blodet, eftersom hon är sjät-

Karl Vilhjálmsson

te generationens yrkesfiskare. I företaget Kellgrens Laxfiskar i Pellinge i Borgå skärgård jobbar Marie, hennes pappa Viking och farfar Håkan

De säljer sin fisk bland annat på Pellinge sommartorg. Förutom färsk fisk erbjuder de också fiskbiffar och varmrökt, kallrökt och gravad fisk.

Vilda och smarta fiskar

Många kunder köper gärna inhemsk vildfisk som gös, lax, sik och abborre men ut-

budet kan inte alltid möta efterfrågan. Smartfisk som gädda, mört, id och braxen är inte lika populär bland kunderna. De är ju också vildfiskar och ingen begränsad naturresurs, det är bara bra om deras antal minskar en aning. Då minskar också övergödningen.

– Så som det ser ut i dag har den här näringen inte så ljusa framtidsutsikter, säger Marie Kellgren.

Hon hänvisar till höga kostnader i samband med investeringar. Att börja från noll

med att skaffa båtar och fiskhanteringsutrymmen kräver stora pengar. Den som färdigt har tillgång till det genom tidigare generationers arbete har det lättare, men måste givetvis ändå upprätthålla och förnya sin utrustning regelbundet. Fiskefångsterna har också minskat, särskilt de eftertraktade matfiskarna.

– Visst finns det fisk i havet, men vad det är för sort är en annan sak, säger Marie.

Krympande fångster

För att få lönsamhet i verksamheten behövs stora volymer och särskilt laxfångstens volym tycks krympa oroväckande.

– Eftersom laxfångsten har varit så liten, har vi köpt in forell som vi sedan sålt vidare. Vi kan ju inte sälja det som inte finns, säger Marie.

Hennes uppfattning är att boven i dramat är sälen och i viss mån också skarven.

– Sälstammen är också så stor att det inte går att göra något åt det längre, säger Marie uppgivet.

Familjen Kellgren har nästan helt upphört att fiska med nät eftersom sälen förstör dem. I stället använder de olika ryssjor. De har också provat en dyrbar sälskrämma

Om du köper inhemsk lax till julen har den nog varit en sväng via frysen.

som är en manick med ett ljud som sälar ogillar. Sälskrämman drivs av el eller batterier, vilket kan vara krävande eftersom fiskevattnen ligger långt ute i havsbandet. Problemet är att varje enskild ryssja borde ha en egen sälskrämma, eftersom ljudet inte når så långt.

Fisk enligt säsong

Sommartid säljer Marie och hennes familj fisken direkt till sina kunder utan mellanhänder. Vintertid säljs fisken också till par-

tihandeln. Fiskarna fångas enligt säsong.

– Många konsumenter förstår inte att laxsäsongen är otroligt kort. Färsk inhemsk vildlax får man bäst från maj ungefär fram till midsommar. Om du köper inhemsk lax till julen har den nog varit en sväng via frysen, säger Marie.

Förutom lax fångas alla de vanliga matfiskarna som gös, sik, abborre, gädda och lake men också id och mört i den mån de går åt.

– Mört och sutare går mest på export

Sommaren på

menyn

Vem?

till Estland, där de bättre förstår sig på hur man kan tillreda dem.

Mörten och sutaren hör till de fiskar många kallar skräpfisk, men som egentligen är smartfisk: billig, närproducerad och miljövänlig föda som avlägsnar fosfor och kväve ur vattnet.

– Finländarna är lite lata och vill helst ha färdiga filéer, säger Marie Kellgren.

Att exportera smartfisken till Estland kräver stora volymer eftersom transportkostnaderna blir så höga.

– Vi har tidigare sysslat en del med reduceringsfiske. Problemet är att det vid avhämtning behövs ett långtradarlass och så mycket lyckas vi inte ensamma fånga, säger Marie.

Däremot har Marie Kellgren till sin glädje noterat att särskilt rökt braxen har ökat i popularitet.

Väder och vind styr jobbet

En yrkesfiskare lever med naturen och vädret. Det är i sista hand vädret som styr om fiskaren kan åka ut eller inte. Också klimatförändringen syns i fiskarens vardag.

– Det blåser mer. Ofta är det hård vind och vädret växlar snabbt. Vädret är också svårare att förutspå och inte heller väderleksrapporterna kan ge en tillförlitlig prognos mer än en dag i förväg.

De flera hundra meter långa ryssjorna är svåra att lägga ut och det krävs nästan vindstilla väder. Ibland betyder det att arbetsdagen börjar klockan 4 på efternatten.

Klimatförändringen har också gjort vattnet varmare. Laxfiskarna hör till de fiskar som inte klarar sig i varma vatten, och vissa fiskar har flyttat längre ut där vattnet är kallare.

För yrkesfiskare är särskilt laxfisket väldigt reglerat och det finns noggranna bestämmelser över fiskekvoterna. Därför är Marie Kellgren inte heller orolig över att yrkesfiskarna fångar för stora mängder fisk för att situationen ska vara hållbar.

– Vi hoppas det finns fisk också i framtiden, men det är inte i yrkesfiskarnas händer. Det är myndigheterna och klimatet som bestämmer, säger Marie.

Hållbar livsstil

Hon berättar att byråkratin och regelverket kring yrkesfisket av lax är omfattande:

– En halv timme innan vi kommer i land måste vi meddela en övervakningsenhet. Varje lax vi fångar ska förses med en plastbricka. Vi måste också meddela hur många laxar vi fångat och vad de väger. Jag tror det finns fler övervakare än det finns yrkesfiskare, suckar Marie Kellgren.

En annan sak som oroar Marie med tanke på fiskerinäringens framtid är de jättelika vindkraftsparkerna som planeras ute till havs, särskilt i Bottniska viken.

– Vi vet inte alls hur det påverkar fiskarnas förutsättningar. Kommer det att

Marie Kellgren

Bor: På Pellinge i Borgå skärgård.

Familj: Sambo.

Gör: Kommersiell fiskare.

Hobbyer/Intressen: Ridning och sjöscouting.

Bästa fisken på matbordet:

Stekt eller friterad lake.

Gillar: Att röra sig i naturen.

Bästa hållbara vardagstipset: Skriv inköpslista och veckohandla, det minskar onödig konsumtion.

uppstå vibrationer och kommer fiskarna att hitta till sina lekområden? Ingen verkar ha en helhetsbild av konsekvenserna, säger Marie.

För sin egen del framhäver Marie Kellgren att en hållbar livsstil är en förutsättning för någon som lever av fiske. För henne är det en självklarhet att man gör ett så litet avtryck som möjligt på natur och miljö.

Inhemsk och hållbar

fisk i fokus

Marthaförbundets hushållsrådgivare Sandra Mellberg delar här sin expertis om outnyttjade fiskarter och berättar hur projektet ”Östersjöfisk åt alla” bidragit till att främja hållbart fiske och få upp våra ögon för smartfiskens fördelar.

Sandra Mellberg, Mikaela Groop

Hur har Marthaförbundets projekt ”Östersjöfisk åt alla” bidragit till att främja hållbart fiske och öka medvetenheten om fördelarna med smartfisk*?

– Inom projektet erbjuder vi kurser och föreläsningar för att dela kunskap om hur man känner igen fisk som kommer från ekologiskt hållbart fiske, hur man bör hantera fisken och vilken roll konsumenten kan spela för att stödja det inhemska fisket. Vi ökar medvetenheten genom att laga mat av outnyttjade fiskarter och dela enkla recept där dessa fiskar är i fokus. Genom ett nära samarbete med fiskare agerar vi också som en länk mellan fiskare, fiskhandlare och konsumenter. Det handlar om att lyfta fram behoven och efterfrågan för fiskare och visa konsumenterna verkligheten bakom fiskaryrket. Vi når ut till allmänheten inte bara via våra egna kanaler, utan även genom artiklar i andra medier. Hur kan smartfisk gynna både miljön och vår hälsa?

– Vi har valt att fokusera på smartfisk, eftersom det är där vår expertis ligger. Många är bekanta med tillagning av abborre eller gös, men det råder en brist på kunskap kring hantering och recept för fiskar som mört, id eller sutare. Att använda smartfisk är bra för miljön, då det bidrar till att havet renas från exempelvis fosfor när fisken fångas. Fosfor är dock viktigt för kroppens funktioner som att bygga upp ben och muskler, transportera energi till cellerna och transportera fettsyror i blodet. Fisken är också en källa till D-vitamin, essentiella fettsyror och protein som är nyttiga för oss. Enligt de nya nordiska näringsrekommendationerna rekommenderas vi att äta 300–450 gram fisk per

vecka för att främja vår hälsa.

På vilket sätt har projektet stöttat yrkesfisket i Nyland?

– Inom projektet har vi deltagit i olika fiskerelaterade seminarier och föreläsningar för att visa vårt stöd för yrkesfisket. Vi lyssnar på behoven under de diskussioner som uppstår vid sådana tillfällen. En viktig del av projektet är att lyfta fram personen bakom fisken som du köper i butiken, till exempel genom bilder, för att visa allmänheten att fisket är ett viktigt men också ett slitsamt yrke. Vi försöker övertyga om att det är ytterst viktigt att stödja det lokala yrkesfisket, även om det kan innebära ett något högre pris för konsumenterna. Projektet stöder även yrkesfisket genom att utveckla recept för våra inhemska vilda fiskar för att öka den totala konsumtionen av inhemsk fisk. Vilka har varit de största utmaningarna inom projektet hittills?

– En av de största utmaningarna är benen i fisken. Särskilt mörtfiskar innehåller många ben som kan vara besvärliga för konsumenterna. En annan utmaning är att få tillgång och efterfrågan att mötas. Det är vanligt att smartfisken inte finns att tillgå när man behöver den, men att den är

svår att sälja när den väl finns tillgänglig. Därför är det viktigt att alla blir bättre på att köpa inhemsk vildfisk när den finns i fiskdisken. Och samtidigt fortsätter efterfråga den när den inte finns för att öka tillgängligheten och medvetenheten om fördelarna med smartfisk.

Hur ser framtiden ut för arbetet med smartfisken, kommer det att fortsätta?

– I över 20 år har Marthaförbundet arbetat med att främja konsumtionen av inhemsk fisk, och vi kommer att fortsätta arbetet framöver. För närvarande har vi ingen konkret plan för att fortsätta detta projekt, men all den kunskap och de resurser som vi har samlat på oss under åren kommer att fortsättningsvis delas med allmänheten. Som jag ser det har vi snart kommit i mål. Många konsumenter visar i dag ett stort intresse för att öka användningen av inhemsk fisk, särskilt smartfisk, i sitt eget hushåll. I butikerna ser vi allt fler produkter gjorda på bland annat mört och braxen, som konserverad fisk eller färdiga frysta fiskbiffar. Dessutom har flera restauranger valt att satsa på smartfisk och erbjuder numera olika underutnyttjade fiskarter på sina menyer. Därför är det inte aktuellt att avsluta vårt arbete med smartfisk. Vi kommer att fortsätta arbeta för att öka konsumtionen av alla inhemska fiskar tills vi ser att arter som mört, braxen och nors är standardprodukter i butikernas sortiment.

*) Förtydligande: Smartfisk inkluderar alla underutnyttjade fiskar såsom mört, id, braxen och nors samt även tidigare populära arter där man ser en minskning av konsumtionen, såsom strömming och lake.

Sommaren på menyn

GÖR SJÄLV

Ekosystem i glasburk – magiskt och komplext

Landskapsekologen Simone Santos fick i uppdrag att göra ett växtterrarium till en utställning. Det har gett henne nya insikter och en handgriplig förståelse för hur olika kretslopp i naturen fungerar.

– Naturen är magisk och komplex. Vi förstår inte alltid hur saker hänger ihop och påverkas när vi ändrar på något, säger hon.

Simone Santos, född och uppvuxen i Tyskland, flyttade till Åland år 2019 och arbetar i dag vid organisationen Ålands Natur och Miljö. För några månader sedan fick hon ett uppdrag som återknöt till hennes rötter. Den åländska fotografen Christoffer Relander ville skapa en mångkonstnärlig utställning präglad av naturen. Han engagerade en musikproducent, en operasångare – och ekologen Simone som skulle stå för grönskan.

– Han ville ha växter i museet där utställningen skulle hållas, men det är inte tillåtet, säger Simone.

I stället bestämde de sig för att skapa biosfärer, det vill säga glasbehållare med ett ekosystem. Det innebär att man iscensätter ett naturligt kretslopp i en sluten förvaring.

– Jag ville skapa en nordisk miljö, berättar Simone.

Bra behållare

Sagt och gjort, hon tog internet, bloggar och Youtube till hjälp för att lära sig om

Heidi Hendersson

hur hon skulle göra ett kretslopp i en glasburk. Först gällde det att hitta en bra behållare som gick att försluta.

– Det ska gärna vara en stor burk, men det går också att använda en vas och lägga över en tallrik som lock, förklarar Simone och fortsätter:

– Helst ska ekosystemet göras i flera lager, först sten eller lecakulor. Om man häller över för mycket vatten kan det rinna ner till stenarna och inte stanna i jorden. Och om jorden är för fuktig möglar den snabbt.

Simone väljer att lägga aktivt kol på stenarna.

– Aktivt kol filtrerar vattnet och hjälper till att förhindra mögel och rotröta.

Ovanpå det lägger hon torkad vitmossa och sedan fuktad jord.

– Jag har gjort en jordblandning av sphagnummossa, kokosfiber, biohumus och lecakulor. Lecakulorna sparar och avger vatten. Det är bra, för jag vill ha jorden lagom fuktig. Jordblandningen har jag baserat på olika recept online, men du kan prova dig fram med det du hittar. Du

får helt enkelt känna efter, säger Simone och gräver ner handen i den luftiga myllan som hon förvarar i en plastburk.

I sin glasburk har hon planterat bland annat ormbunke och stensöta.

– De älskar hög luftfuktighet, säger hon.

Lager på lager

Att bokstavligen ha händerna i jorden och arrangera lager på lager med naturliga kreationer är avslappnande, konstaterar Simone som i dagsläget har gjort ett tiotal biosfärer. Det har lett till att hon har tillbringat mycket tid utomhus och letat efter växtmaterial. Allt som hittas i naturen går ändå inte att använda i en biosfär.

– Det finns mycket fint i naturen. Jag älskar till exempel lav, men den går inte att använda. Lav är en indikator på god luftkvalitet och behöver tillräckligt med luftutbyte och luftcirkulation, vilket såklart inte finns i en sluten burk.

Mossa fungerar däremot bra. – Mossor älskar hög luftfuktighet.

Det är som att bygga med lego, men man lär sig hela tiden något nytt och får vara i kontakt med naturen. Och man får en bättre förståelse för naturens kretslopp.

Ekologen Simone Santos har upptäckt att arbetet med biosfärer är avslappnande och givande. Hon betonar vikten av att fortsätta vårda och utveckla sina biosfärer för att lära sig mer om naturens kretslopp och gränser.

– Naturen är magisk och komplex. Vi förstår inte alltid hur många saker som hänger ihop och påverkas när vi ändrar på något, säger landskapsekologen Simone Santos.

Men du måste kolla noga, så du inte får med dig av lav i mossan.

Kottar och organiskt material kan vara fint ett tag som dekoration, men till slut kommer de att mögla och ruttna bort.

– De fungerar inte utan organismer som bryter ner dem, som till exempel hoppstjärtar. Du kan tillsätta olika nedbrytare, då kallas biosfären för ett bioaktivt terrarium.

Vattna försiktigt

När din biosfär är färdigt inredd ska du spreja över lite vatten innan du försluter burken.

– Att spreja några gånger räcker, helst inte mer. Det är bättre att hälla på mera senare, hellre för lite än för mycket från början.

Glasburken får gärna ställas någonstans där den nås av naturligt ljus, men inte i direkt solljus.

– Många växter som passar bra i biosfärer är tropiska växter som trivs i skuggiga eller halvskuggiga miljöer. Detsamma gäller för mossa som växer i skogen. Du kan också placera en biosfär under ultraviolett ljus. Då har du dessutom bättre koll. Sedan är det bara att njuta. Efter en vecka kan du redan se hur det börjar växa.

Arbetet går vidare

Det fina med en biosfär är att du kan fortsätta arbetet med biosfären även efter att du är klar med den.

– Om du ser att något inte mår bra, kan du helt enkelt byta ut det.

Simone kallar detta för en väldigt ”hälsosam hobby”.

– Det är som att bygga med lego, men man lär sig hela tiden något nytt och får vara i kontakt med naturen. Och man får en bättre förståelse för naturens kretslopp.

Simone är utbildad landskapsekolog, vilket hon beskriver som ett slags bred miljövetenskap.

– Vi undersöker beståndsdelar i ekosystemet, till exempel luft, jord, vatten, växter och djur, samt samspelet mellan beståndsdelarna, det vill säga ekologiska processer. Särskilt intresserade är vi av hur människan påverkar processerna och vilka konsekvenserna blir för ekosystemen och ekosystemtjänsterna. I mitt nuvarande arbete som kansliassistent fokuserar jag på människor, konsumtion och hållbarhet i en samhällelig kontext, förklarar Simone.

Fixa och reparera

Att inreda biosfärer påminner Simone om när man gör experiment inom forskningen. Du kan påverka kretsloppet, både förbättra och försämra, och du får en uppfattning om naturens gränser.

Hon ser det som en bra visuell övning i en tid som många miljöforskare kallar ”antropocenen” – en geologisk ålder som till

Vem?

Simone Santos Ålder: 37 år.

Bor: I Mariehamn, Åland.

Familj: Sambon Mathias, sonen Adam och hunden Lobo.

Gör: Kansliassistent vid Ålands

Natur och Miljö, där hon skriver inlägg för sociala medier, organiserar och genomför olika evenemang.

Det bästa med den åländska naturen: Kastelholms Skogsstig och Strandstig samt det fina sommarvädret.

Finaste växten i en biosfär: Alla typer av mossor och ormbunkar.

stor del är påverkad av människan. Men en djupdykning i biosfärer är inte enbart en visuell övning, utan också en påminnelse om jordens sårbarhet och människans påverkan.

– Biosfärer kan användas för att påvisa hur känslig jorden är. Du kan fixa och reparera till en viss grad, men det finns också en smärtgräns. Om vi gör för många negativa saker kan vi inte återgå till ett hälsosamt tillstånd längre, säger Simone.

Steg-för-steg-guide:

Så skapar du en egen biosfär

1. Leta fram en lämplig glasburk med lock. Alternativt kan du använda en vas och täcka med en tallrik eller ett annat lock.

2. Fyll botten med sten eller lecakulor och eventuellt lite aktivt kol för att filtrera vattnet.

3. Valfritt lager: vitmossa, även kallad sphagnummossa från trädgårdsbutik. När den kompakta skivan vattnas expanderar den.

4. Tillsätt jord. Du kan köpa färdig jord, blanda egna ingredienser eller använda naturlig jord. En bra blandning kan innehålla kokosfiber, biohumus, hackad sphagnummossa och lecakulor för god luftighet.

5. Dekorera med mossor och undvik organiska material som kan mögla, såsom kottar och lav som inte passar i en biosfär.

6. Plantera valfria växter som lämpar sig i en biosfär.

7. Spreja några gånger med vatten och förslut. Öppna ibland för luftning och ge eventuellt extra vatten om det behövs, men kretsloppet bör fungera utan extra åtgärder.

Bästa förvaringsplatsen

Ställ biosfären där den nås av indirekt ljus och håller en temperatur mellan 15 och 25 grader. Direkt solljus kan göra att biosfären överhettas mycket snabbt och att växterna bränner sig.

3 växter som trivs i biosfären Mossa Åderblad Ormbunke

Sommaren på menyn

Mat, hantverk och recept i trettio år

Martha fick en intervju med Ingemo Fröberg, en av ägarna till Gårdsboden i Kyrkslätt, som firar trettio år av lokalproducerade delikatesser.

Vilken är historien bakom denna framgångssaga?

1Vad fick dig att tillsammans med din make öppna Gårdsboden (och ett bageri) för trettio år sedan?

– Vi hade tidigare sysslat med direktförsäljning i liten skala och kunde se en potentiell efterfrågan. Dessutom låg gården endast en halvtimme från Helsingfors, vilket antydde att det fanns en potentiell kundkrets. Vår dotter föddes samma sommar som vi började bygga (1992), och vi ville skapa en arbetsplats så att ingen av oss behövde söka jobb utanför gården. Vi hade en gammal jordkällare utan vattentak som behövde renoveras, och beslutade oss då för att bygga ett hus ovanpå. I juli 1993 öppnade vi gårdsbutiken Gårdsboden, och under tre år bakade jag hemma i mitt kök.

2Hur har din filosofi kring matlagning och lokalproducerade råvaror utvecklats under åren? – Lokalproducerat och varans ursprung har alltid varit viktiga för mig. Jag har en förhållandevis naturlig inställning till mat och råvaror, och lagar ofta mat enligt principen ”man tager vad man haver”. I och med vår gårdsbutik har jag speciellt på sommaren tillgång till grönsaker som jag annars kanske inte skulle ha stött på. Trots att de råvaror som landar på mitt bord ibland har sett sina bästa

Vem?

Ingemo Fröberg

Född: År 1964 i Kyrkslätt.

Bor: På Fräsars gård i Estby, Kyrkslätt.

Ingemo Fröberg ärboken ”Det här är min mat”. Daniela tagit bilder samt redigerat innehållet i boken. Boken

är Kyrkslätt Estby

dagar, kan de tillredda på rätt sätt bli hur goda som helst. När jag handlar matvaror prioriterar jag generellt enligt följande ordning: lokalt, inhemskt (gärna ekologiskt, men inte nödvändigt), utländskt ekologiskt och utländskt konventionellt.

3

Vad gör ni för att vara mer hållbara och miljövänliga på gården?

– Vi bedriver konventionell odling på gården, men har nästan helt övergått till plöjningsfri odling för att minska näringsläckage och antalet traktorkörningar. Nypotatisen till Gårdsboden odlas helt utan konstgödsel och bekämpningsmedel, medan vinterpotatisen gödslas sparsamt och inte besprutas. Inom Gårdsboden prioriterar vi närproducerat när det är möjligt. Vi försöker även minimera avfall genom att sortera och återvinna där det är genomförbart.

Familj: Gift med Henrik, två vuxna utflugna barn, två barnbarn och en katt.

Jobbar med: Landsbygdsföretagare på växtodlingsgård med gårdsbutik, bageri och kafé i Kyrkslätt.

Gör helst: Lever i nuet och gillar i regel det hon gör för stunden. Hemlig talang: Är bra på att improvisera. Om inte allt går enligt planerna finns det ändå en lösning. Det gäller också matlagning.

Marthakarriär: Fjärde generationens martha, men en väldigt passiv sådan. Medlem i Kyrkslätt Estby Marthaförening sedan ungefär tjugo år.

Bästa marthatipset: Satsa på lokala råvaror i säsong och använd också lokala tjänster. Köp inte mera än du behöver.

4

Vad inspirerade dig att ge ut en kokbok med gårdens historia och släktens recept?

– I samband med Gårdsbodens tjugoårsjubileum producerade vi ett recepthäfte baserat på råvaror från Gårdsboden, vilket snabbt sål-

Bitte Westerlund Daniela Andersson

Trots att de råvaror som landar på mitt bord ibland har sett sina bästa dagar, kan de tillredda på rätt sätt bli hur goda som helst.

BLI TRÄDGÅRDSMÄSTARE

Utbildningen som inleds augusti 2024, riktar sig till dig som är intresserad av odling, grönområden eller trädgårdshandel. Utbildningen förverkligas i flerform med närstudier i Esbo på Axxell, Överby. Mera info och ansökan www.axxell.fi/tradgardsmastare.

HANTVERK SOM YRKE

de slut. Jag anser att det är viktigt att bevara äldre recept och traditioner, och har därför samlat på mig en mängd gamla recept och kokböcker. Dessutom efterfrågar våra kunder ofta råd och recept. Även personalen bakom disken har nytta av en kokbok att konsultera när kunderna har specifika frågor.

Så när Gårdsbodens trettioårsjubileum närmade sig, tyckte jag att det vore en god idé att samla allt i en kokbok.

5Vilken är din familjs relation till marthastugan Solåsa i Estby, där lanseringen av kokboken gick av stapeln?

– Emilia Ljungqvist, min farmorsmor, var den första ordföranden för Estby marthakrets, som senare blev Kyrkslätt Estby Marthaförening. Både min farmor och mor har också varit ordförande för föreningen. Tomten för stugan donerades av Karin och Ragnar Ljungqvist från Kattholm, som var min farmors bror och farfars syster. Stommens ursprung är från en sytningsvilla som tillhörde min farmors hemgård, Kärras, platsen där Gårdsboden står i dag.

Gårdsbodens självbetjäningsbutik Verandan är öppen alla dagar klockan 7–21. Mera information hittar du på maatilapuoti.fi/sv/.

Vi erbjuder flera hantverksutbildningar som flerformsstudier! Du kan studera till grundexamen inom konstindustrin, artesan med inriktning på

Inredning - mera info på www.axxell.fi/artesan-inredning.

Keramik - mera info på www.axxell.fi/artesan-keramik-vuxen.

Metallsmide - mera info på www.axxell.fi/metallsmed

Textil, delexamen - mera info www.axxell.fi/design-textil

Drejning, delexamen - mera info www.axxell.fi/drejning

Mera info och ansökan på www.axxell.fi/overby

Bjud pollinatörerna på buffé under hela säsongen

Planera gärna trädgården så att den erbjuder pollinatörer mat under hela säsongen, från tidig vår till sen höst. Då gynnar du inte bara en ökad blomrikedom, utan förbättrar också skörden av frukt, bär och grönsaker. Dessutom har du bidragit till att hjälpa de insekter som är avgörande för vår matproduktion.

Johanna Granlund

Att vårda pollinerande insekter och deras livsmiljöer handlar i grund och botten om att vi tar hand om oss själva och främjar möjligheterna till matproduktion i framtiden. För insekterna behöver vårt stöd. Deras antal minskar främst till följd av förlusten eller försämringen av deras livsmiljöer, vilket bland annat kan kopplas till ett allt mer storskaligt och ensidigt jord- och skogsbruk. Dessutom hotas pollinerare av spridningen av sjukdomar, parasiter och främmande arter samt klimatförändringar.

Pollinerande insekter är avgörande för

livsmedelsproduktionen världen över, eftersom nästan 75 procent av alla grödor som odlas för livsmedel gynnas av insektpollinering. Många av dessa grödor är beroende av pollinering av insekter för att kunna bära frukt och utveckla frön. Exempel på sådana grödor inkluderar nästan alla frukter, de flesta grönsaker samt kaffeoch kakaoplantor.

Bättre kvalitet

Alla växter pollineras ändå inte av insekter. Vindpollinering är en annan vanlig metod, där vinden blåser pollen mellan de enskilda plantorna. Spannmål är ett exempel på

grödor som pollineras av vinden. Även om vissa grödor kan ge skörd utan insekter, blir skördarna vanligtvis större och av bättre kvalitet med hjälp av insektpollineringen.

I bär- och fruktodlingar syns detta tydligt då en lyckad pollinering leder till att formen på bären och frukterna blir bättre och fylligare.

Vanliga trädgårdar har stor potential att erbjuda gynnsamma livsmiljöer för pollinatörer. Om allt fler satsar på att göra sina trädgårdar mer pollinerarvänliga, kan de tillsammans utgöra en betydande yta över hela landet. Ibland kan det verka som att en pollinerarvänlig trädgård måste se lite

Visste du att ...

Pollinering är egentligen en bieffekt (!) av att insekter söker föda. De äter av blommornas energirika nektar, men också av pollenet, som fungerar som proteinkälla. Då en insekt besöker en blomma fastnar ofta en del av pollenet från blommans ståndare på insekten och gnuggas sedan av på nästa blommas pistill. Många växter är beroende av att deras blommor ska bli pollinerade för att de ska kunna sätta frukt och utveckla frön och på så sätt leva vidare.

Många populära kryddväxter och läkande örter, såsom vänderot (i förgrunden på bilden), temynta, kungsmynta och anisisop, är älskade av pollinatörer.

vild och ovårdad ut, men så är ändå inte fallet. Det viktigaste är att välja växter som lockar till sig pollinatörer och att plantera ett brett spektrum av växter som blommar från tidig vår till sen höst.

Buskar och träd

Det är vanligt att man endast tänker på växter som vi traditionellt ser som ”blommor” när man planerar en pollinerarvänlig trädgård, men förutom perenner och ettåriga sommarblommor spelar buskar och träd en avgörande roll för att ge pollinerande insekter mat. Speciellt på våren är träden viktiga för att förse bin och andra insekter med näring.

Sälgen är den första som blommar och är därför värdefull. Bland de vilda träden är lönn, rönn, hägg och lind också viktiga. Trädgårdsodlaren kan glädjas åt att både fruktträd och bärbuskar också är populära bland pollinatörerna, och att en lyckad

pollinering resulterar i en rikligare skörd av högre kvalitet.

Olika förutsättningar

Olika trädgårdar har olika förutsättningar. Ta gärna vara på vilda blommande träd och buskar som sälgen, häggen, rönnen och lönnen om sådana finns, och låt områden med hundloka, tistlar och maskrosor stå kvar (dock är det klokt att slå ner dem innan de hinner frösättas för att visa hänsyn till grannarna). Eller varför inte låta en del av gräsmattan förvandlas till en blomstrande äng? I torra områden av trädgården trivs vit och gul fetknopp, kärleksört och rölleka väl, och de uppskattas av både humlor och bin.

Även om du endast har tillgång till en balkong eller terrass kan du skapa en pollinerarvänlig kryddträdgård i krukor med exempelvis gräslök, timjan, kungsmynta, mejram, isop och stenkyndel, som blom-

mar tillsammans från juni till september. Komplettera med krokusar och andra vårblommande lökar i samma krukor för att locka fler pollinatörer.

Videskotten är välkända om våren. Snart pryds de av gula videkissor som lockar nyvakna bin och humlor med nektar. De vanliga videbuskarna är släkt med de trädformade sälgarna, och båda bär viktig föda för pollinatörer på våren.

6 tips för en pollinerarvänlig trädgård

 Blomkontinuitet: Mat från tidig vår till sen höst  Naturliga, orörda områden med vild vegetation  Odling utan bekämpningsmedel  Insektshotell som boplatser  Varierande vegetation med både fuktigare och torrare områden  Locka pollinerare: Små dammar eller vattenskålar med ytor (stenar eller pinnar), där insekterna kan landa för dricka

Att anlägga en blomstrande äng med en blandning av vilda arter är ett utmärkt sätt att öka kontinuiteten i blomningen i trädgården.

Så

skapar du kontinuerlig blomstring i trädgården

För att främja pollinatörerna är det viktigt att välja blommor som liknar sina naturliga former. Starkt förädlade blommor med många kronblad bör undvikas, eftersom insekterna har svårt att nå nektarn. Många förädlade blommor saknar även pollen och nektar helt. Undvik också invasiva arter, såsom blomsterlupin, kanadensiskt gullris och andra växter som kan utmana de inhemska växterna som insekterna gillar mest.

Välj ekologiskt odlade växter om möjligt, dela plantor med vänner eller driv själv upp dem från frö för att minska eller helt undvika användningen av bekämpningsmedel som kan finnas kvar i växterna. Studier visar att till och med trädgårdsväxter som marknadsförs som ”bivänliga” kan innehålla rester av bekämpningsmedel.

Odlade växter Vilda växter

VÅR

Aronia

Hagtorn

Vårblommande lökväxter Lungört

FÖRSOMMAR

Måbär

Fruktträd

Vinbärsbuskar

Krusbär

Buskblåbär

Jordgubbar

HÖGSOMMAR

Hallon

Enkla rosor

Timjan

Oregano

Salvia

Gurkört

Lavendel

Vallmo

Nävor

Nävor

Honungsfacelia Kantnepeta

VÅR

Sälg

Al Lönn

Hägg

Tussilago

FÖRSOMMAR

Rönn

Maskrosor

HÖGSOMMAR

Hallon

Honungsblomster

Lind

Klöver

Mjölkört

Hundloka och andra flockblommiga

växter

Växter i vickersläktet (Vicia)

Odlade växter Vilda växter

SENSOMMAR

Malvor

Isop

Myntor

Solros

Spireor

Blåklint och andra klintar Ängsvädd och andra väddar

Stockros

Ringblomma

HÖST

Olika gullris (välj inte det invasiva kanadensiska gullriset Solidago canadensis)

Rosenstav

Röd rudbeckia

Aster

Kärleksört

Olika stånds (Ligularia)

SENSOMMAR Tistlar

HÖST

Ljung

Höstfibbla

Tabell med förslag på växter för kontinuerlig blomning i trädgården, inklusive odlade och vilda arter, som du kan överväga att ha i trädgården.

10 viktiga pollinatörer i Finland

Pollineringen sköts huvudsakligen av vilda arter, men även tambin spelar en viktig roll. Den viktigaste gruppen av pollinerare är honungsbiet, med mer än 20 000 arter globalt. Förutom bin kan många andra insekter fungera som pollinerare.

Håll utkik efter:

 Humlor  Tambin

 Eremitbin

 Blomflugor

 Dagfjärilar

 Nattflyn

 Mott

 Spinnare

 Svärmare

 Skalbaggsfamiljen långhorningar

Källor:

Pölyttäjien tila Suomessa Kansallista pölyttäjästrategiaa tukeva taustaselvitys. Janne Heliölä, Mikko Kuussaari & Juha Pöyry (Suomen ympäristökeskuksen raportteja 34 | 2021) Suomen Mehiläishoitajain Liitto: Pölyttäjiä pihalle ja puutarhaan www.polyttajat.fi www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/plantera-bivanliga-blommor www.ruokavirasto.fi/sv: Stöd – Jordbruk – Biologisk mångfald på gården – Pollinerare och nyttoinsekter

PLANERAR NI SOMMARUTFÄRD? VÄLKOMMEN HIT! ZACHARIAS TOPELIUS KUDDNAS I NYKARLEBY

Sommarcafé Emilié

Öppet dagligen 18.5–31.8 (stängt 23–24.6).

Öppet dagligen 18.5-31.8 (stängt 21-22.6)

Maj kl. 12-16, juni-juli kl. 10-17, augusti kl, 12-17. WWW.NYKARLEBY.FI/KUDDNAS / 06 785 6482

Maj kl. 12-16, juni-juli kl. 10–17, augusti kl. 12–17.

W WW.NYKARLEBY.FI/KUDDNAS / 06 785 6482

VÄLKOMMEN TILL KORSHOLM

Stundars:

Stundars museum, Stundarsvägen 5

7.6-20.6 tors.-lörd. 24.6-15.8 varje dag kl. 10-16

27.6–15.8 varje dag 11–16

Världsarvspoten och konstgalleri Arte Mare: måndag-söndag 10-18 (juni,juli augusti)

Världsarvsporten och konstgalleri Arte Mare, Replotvägen 2 (Replotbron)

Måndag–söndag 10–18 (juni, juli, augusti)

Replot hembygdsmuseum: enligt överenskommelse

Replot hembygdsförening, Alexandersgatan 48

2.7–6.8 lördag–söndag 11–15

Granösunds fiskeläge: enligt överenskommelse

Granösunds fiskeläge, Bulleråsvägen 320

29.6–14.8 on–sö 11–17, torsdagar i juli 17–20

Mårtes gårdsmuseum: enligt överenskommelse

Mårtes gårdsmusem, Uppbyggted 71

Postrodden

28.6–14.8 ti 11–17, fr 11–17, lö 10–15, sö 11–16

29.6

Sommaren

på

menyn

Marthaförbundet 125 år: Suzanne Innes-Stubb är jubileumsårets beskyddare

Iår har det gått exakt 125 år sedan Marthaförbundet officiellt grundades i Helsingfors år 1899. Sedan dess har förbundet vuxit till en välkänd och trovärdig aktör för hela folket, med målet att främja en hållbar vardag för alla hem och familjer. Jubileumsårets beskyddare är republikens presidents fru Suzanne Innes-Stubb

Beskyddaren Innes-Stubb betonar speciellt marthornas roll i vardagen.

– Jag är beskyddare för marthornas jubileumsår 2024, eftersom jag värdesätter Marthaförbundet som en aktör som vill stödja och främja en god och hållbar vardag för hem, familjer och alla medborgare.

Marthaförbundets ordförande Mia Hafrén är stolt över förbundets långvariga historia och framtidstro.

–  Vi kan vara ett flaggskepp i att visa vägen mot en hållbar framtid, vi kan visa att trots att det blåser, ja ibland stormar, så har vi fötterna djupt i myllan och står stadigt. Vi vet vad som behöver göras.

– Jag har besökt flera Marthadagar och har varit imponerad av mångsidigheten, värmen, kunskapen, gemenskapen, påhittigheten, allvaret, glädjen, olikheterna, likheterna, vidden, bredden och höjden. Jag har sett att vårt förbund har plats för oss alla.

Jubileumsårets årsmöte i Vasa blev årets största marthafest.

– Drygt 260 marthor deltog och vi diskuterade viktiga frågor för förbundet. Bland annat hur vi ska stärka den mentala resiliensen och öka befolkningens framtidstro. Här ser vi att Marthaförbundet har en viktig roll.

Läs mer om årets största marthafest på sidorna 43–46.

Republikens presidents fru Suzanne Innes-Stubb är beskyddare för marthornas jubileumsår 2024.

Linn Jung Jussi Ratilainen

Årsmöte med fokus på gemenskap och engagemang

Förbundsordföranden Mia Hafrén och förbundets verksamhetsledare Camilla Komonen hälsade marthorna välkomna till Yrkesakademin i Vasa.

I en tid där framtiden känns osäker och framtidstron sviktar samlades över 260 marthor till Marthaförbundets årsmöte i Vasa för att fira förbundets 125-årsjubileum.

Mikaela Groop

Felicé Hendersson

Det rådde full sommarstämning utomhus och stämningen inomhus steg successivt i takt med att marthorna samlades till förbundets årsmöte i början av maj på Yrkesakademin i Vasa.

Gästföreläsaren, författaren Maria Turtschaninoff, inledde programmet på förmiddagen. Hon delade insiktsfullt med sig av vikten av att sprida ljus i mörkret för att skapa positiva förändringar och ta sig igenom svåra tider. Turtschaninoff lyfte fram kreativiteten som en väg till förbättring och lycka. Samtidigt underströk hon att personligt engagemang, att vara sann mot sig själv och att leva enligt sina egna värderingar är nyckeln till att uppnå detta.

– När man är sann mot sig själv och lever enligt sina värderingar innebär det alltid kreativitet. Vad vore livet utan skönhet? När jag funderar på hur jag ska ta mig an världen, tar jag fram mitt stickningsarbete – det är lika mycket kreativitet. Att skapa med händerna är att tända ett ljus i mörkret, sade Turtschaninoff.

Positiva kontakter

Anne Salovaara-Kero, fullmäktigeledamot i Vasa stad och Fredrika Runeberg-stipendiat från 2013, framförde Vasa stads hälsningar och lyfte fram stadens unika

kulturella mångfald, med över 100 olika språk och 120 nationaliteter. Hon betonade även stadens starka fokus på gröna energilösningar samt dess vackra natur och inhemska matproduktion.

Genom sina positiva kontakter med marthorna och sina erfarenheter av att leva tvåspråkigt underströk Salovaara-Kero hur viktigt det är med gemenskap och samarbete för att skapa en bättre värld, en vardag i taget. Hon uppmärksammade Marthaförbundets roll i samhällsbygget och betonade behovet av att framhäva den kompetens och expertis som finns inom förbundet. – Hur kan vi tillsammans hitta vägar till en bättre värld – en vardag i taget? Tredje sektorns roll och betydelse har ökat, och kommer att fortsätta öka. Marthaförbundet har länge bidragit till samhällsbygget med sin kunskap, medmänsklighet, sunda

förnuft och gemenskap. I dag känns det som att vi sparar oss till döds – ni behövs mer än någonsin, sade Kero.

Viktiga frågor

Republikens presidents fru Suzanne Innes-Stubb har valts till beskyddare för Marthaförbundets jubileumsår. Vasamarthan Camilla Hautala inledde eftermiddagens årsmötesförhandlingar med att läsa upp Innes-Stubbs hälsning till marthorna. Förbundsordföranden Mia Hafrén öppnade själva årsmötesförhandlingarna och reflekterade över Marthaförbundets 125-åriga historia och framtiden. Hon påminde om de viktiga frågor som förbundet har drivit under årens lopp, från ekonomisk självständighet för hemarbetande kvinnor till att främja hållbar utveckling och rättvisa produkter. – Vad har vi gjort för att ha ett förbund som är så här aktivt, livligt och debatterande? Vi gör något för att lyckas, och kvinnor har jobbat hårt för det i 125 år. När vi sätter fingret på den punkten har vi möjlighet

Tre marthor fick ta emot Marthaförbundets förtjänsttecken: Seija Knipström (t.v.) fick stora silvermärket, Carita Vik-Hästbacka och Mikaela Vesterlund-Laine tilldelades lilla guldmärket.

konstaterade Hafrén.

Balans i vardagen

Med visionen att arbeta för balans i vardagen och en hållbar utveckling står Marthaförbundet i dag inför nya utmaningar och möjligheter. Hafrén lyfte fram dagens utmaningar, såsom mental hälsa, medlemsrekrytering och att främja en stark gemenskap inom förbundet.

– Vad kan Marthaförbundet erbjuda i dag, 2024? Pessimismen bland unga och kvinnor har vuxit. Det är tydligt att de unga har en svag känsla av delaktighet om de inte deltar i föreningsverksamhet. Vi kan erbjuda gemenskap, hopp och delaktighet, och visa att vi är intresserade av varandra.

Hafrén betonade vikten av att locka nya medlemmar och att fortsätta utveckla förbundet genom att bevara traditioner samtidigt som man vågar ifrågasätta och förändras.

– Vårt förbund har genomgått stora förändringar – tunga och som väcker motstånd. Jag ser det som ett positivt tecken att man vågar ifrågasätta och kritisera. Endast genom att engagera oss och bry oss håller vi förbundet vid liv.

Budget och medlemsavgifter

Mötet antog enhälligt budgeten för år 2025 enligt centralstyrelsens förslag, likaså förslaget angående medlemsavgifter. Avgifterna för ordinarie, direkta, understödjande och familjemedlemmar hålls

oförändrade jämfört med tidigare år. Som sista punkt på dagordningen fanns en motion från Ruth Marthaförening, Malax Mittemellan Marthaförening och Närpesnejdens Marthaförening angående förra höstens avtalsförhandlingar på Marthaförbundet. Motionen väckte livliga diskussioner. Slutligen kunde centralstyrelsens svar på motionen godkännas, och det konstaterades att Marthaförbundet fortsätter att vara en kraft att räkna med på vägen mot en mer hållbar och inkluderande samhällsutveckling. Med fokus på gemenskap och engagemang står förbundet redo att möta de utmaningar som väntar framöver.

Festliga toner

Under kvällsfesten bjöds det på stjärnspäckad underhållning med Jasmin Granholm och Frans Villanen som konferencierer.

att göra mera av det och fortsätta i 125 år till,

Sommaren

på

menyn

Vi kan erbjuda gemenskap, hopp och delaktighet.

Gruppen Johan och juristerna imponerade med sin vackra a cappella-sång och humorgruppen

KAJ rev ner stående ovationer som fick den festligt utsmyckade salen att gunga. Utdelningen av utmärkelserna Årets marthagärningar 2023 spädde på den goda stämningen runt borden. Det blev en fartfylld jubileumsafton som sent ska glömmas.

På söndagsmorgonen styrde hyrbussarna kosan mot Strömsövillan i Västervik i Vasa. Där hade marthorna möjlighet att bekanta sig med fenomenet Strömsö både inomhus och utomhus. Efter rundturen avnjöts mjöd och munkar. Det var soligt, det var sommar och det skapades många oförglömliga minnen. Vi vill tacka de lokala arrangörerna, med Vasanejdens marthor i spetsen: Eivor Sundbäck , Sofia Storfors, Mia Salminen och Seija Knipström ! Nästa gång håller Marthaförbundet sitt årsmöte den 17–18 maj 2025 i Mariehamn, Åland – varmt välkomna!

Marthaförbundets årsrapport 2023, verksamhetsplan 2025, motionssvar samt motiveringar till årets marthagärningar 2023 finns på www.martha.fi/pressmaterial

MARTHAFÖRBUNDETS CENTRALSTYRELSE 2024–2025

Mia Hafrén, ordförande

ORDINARIE MEDLEMMAR .............. ERSÄTTARE

Annika Linder Airava, Helsingfors Annika Knekt

Gunilla Backman, Borgåregionen .... Satu Orrenius (NY)

Annika Wikholm, Mellersta Nylands region Maria Skog (NY)

Annika Möller-Nilsson, Karlebynejdens region Freja Häggblom

Marina Bruce, Östra Nylands region Sickan Nybondas

Gun Åhlfors (NY), Jakobstadsregionen Pia Boström

Ann-Britt West , Nykarlebyregionen Inga-Britt Lindvall

Maria Nyman (NY), Åboland............. Mia Henriksson

Ann Carlsson, Ålands Marthadistrikt Kerstin Wikgren (NY)

Mia Salminen (NY), Vasaregionen ..... Eivor Sundbäck

Inga Mannström, Västra Nylands Marthadistrikt Maj-Britt Malmén (NY)

Anna-Lena Pärus, Sydösterbottens region Britt-Marie Teir

Julia Liewendahl (NY), Ungmartha Maria Svanbäck (NY)

MEDLEMSAVGIFTER

FÖR ÅR 2025

Ordinarie medlem 30 €

Seniormedlem 25 €

Familjemedlem 14 €

Medlem i Ungmartha rf 0 €

Direkt personmedlem 47 €

Understödjande medlem 200 €

Årets marthagärningar 2023 delades ut i Vasa

På Marthaförbundets årsmöte lördagen den 4 maj delades tre utmärkelser

ut: årets Lucina, årets marthaförening och årets samhällsinsats.

Linda Råholm tilldelades utmärkelsen Årets Lucina 2023

Motiveringen lyder:

”När ordförandens vackra, ärvda dukar läggs fram på borden – ja, då vet man att det kommer bli en tillställning med mycket skratt, värme och fantastiskt sällskap!

Linda Råholm är för tillfället inne på sitt tredje år som ordförande för Malax Mittemellan Marthaförening. Hon är en person som alltid ställer upp, hon är fylld av nya idéer för evenemang och projekt och är en stark förkämpe för människor och deras välbefinnande.

En av årets höjdpunkter är när Linda Råholm, år efter år, välkomnar medlemmarna till sin egen gård för att binda buketter av sina egna odlingar. Det är inte bara en aktivitet – det är en fantastisk dag där människor får dela glädje och skapa oförglömliga minnen tillsammans.”

I förgrunden Peggy Danielsson, ordförande för Mariehamns Marthaförening, bakom henne Helena Häggblom-Jacobsson, tidigare ordförande för föreningen.

Mariehamns

Marthaförening fick utmärkelsen Årets

marthaförening 2023

Motiveringen lyder:

”Med sina 192 medlemmar har föreningen visat imponerande initiativtagande genom att delta i olika projekt och evenemang som sprider kunskap om martharörelsen i samhället.

Föreningen visar socialt ansvar och medmänsklighet genom att sy ambulanshundar, binda kronor till midsommarstången i Mariehamn och dela ut babylådor för behövande familjer. Medlemmarnas närvaro på olika platser på Åland, där de bland annat lär ut traditionella hantverk som strumpstoppning, vittnar om en genuin önskan att bevara och föra vidare värdefull kunskap till nya generationer. Dessutom tar föreningen emot nya medlemmar med öppna armar och ser till att alla känner sig välkomna och delaktiga. Med en inspirerande ledarskapsstil, som uppmuntrar deltagande och utveckling, är Mariehamns Marthaförening en sann marthaförebild och förtjänar med all rätt utmärkelsen ’Årets marthaförening 2023’.”

Ordföranden Hanna Blomqvist (andra fr.h.) och medlemmar i styrelsen för Molpe Marthaförening.

Molpe Marthaförening tilldelades utmärkelsen Årets

samhällsinsats 2023

Motiveringen lyder:

”Efter att ha varit nära att försvinna från kartan har Molpe Marthaförening genomgått en imponerande förvandling. Byn har inte bara lyckats bevara sin viktiga verksamhet för äldre marthor och andra intresserade, utan har också tagit stora steg mot att vara en plats för unga och nyfikna marthor.

Molpe Marthaförening grundades den första maj 1934. Genom att förstå värdet av att bevara traditioner samtidigt som man omfamnar förändring, har föreningen skapat en unik miljö där generationer möts och delar sina erfarenheter och kunskap ännu 90 år senare.

Med en stark vilja att växa och utvecklas tillsammans har Molpe blivit ett föredöme för hur man kan förnya och stärka en bygemenskap som står sig i framtiden.”

Linda Råholm, ordförande för Malax Mittemellan Marthaförening.

Felicé Hendersson, Heidi Hendersson

Sommaren på menyn

Aktuellt

Kom på marthakurs!

Marthaförbundet, under ledning av våra engagerade rådgivare, har nöjet att presentera våra inspirerande kurshelheter för marthorna. Kurserna är noggrant utvalda för att lyfta viktiga aspekter av vardagen och för att stärka dina kunskaper och färdigheter inom aktuella samhällsteman. Här är en kort överblick över årets kurser.

Cirkulärt i vardagen

Lär dig att skapa en hållbar livsstil som gynnar både dig själv och miljön. I den här kursen går vi i tio steg igenom hur du kan introducera ett mera cirkulärt tankesätt i vardagen. Under kursens gång uppmanas du att granska dina egna vanor och sätta upp målsättningar för ditt hushåll och för dina konsumtionsval.

Längd: 60 minuter

Kan utföras både digitalt och på plats.

Kontaktperson: Elisabeth Eriksson, elisabeth.eriksson@martha.fi, tfn 050 408 9179

Energi i vardagen

Inspireras av bra mat som ger dig glädje och energi! Vi presenterar mattrenderna för 2024 – i enlighet med Marthas matvision. Vi visar att trendig, god och njutningsfull mat kan gå hand i hand med de nya nordiska näringsrekommendationerna. Fokus ligger på inhemska grödor i säsong, naturens skafferi, växtbaserade råvaror och fisk.

Längd: Kursen kan erbjudas som teoretisk föreläsning/diskussion (45 minuter–1,5 timme) eller som en praktisk matlagning i grupp (cirka 3 timmar, undervisningskök krävs).

Kan utföras både digitalt (det teoretiska) och på plats (ifall matlagning önskas).

Kontaktperson: Elisabeth Eriksson, elisabeth.eriksson@martha.fi, tfn 050 408 9179

Trygg på nätet

Trygg på nätet är den perfekta kursen för dig som gärna navigerar på internet, men som vill lära dig mer om vilka möjliga fällor och faror som lurar där ute. Marthaförbundets ekonomirådgivare lär ut hur vi kan använda oss av olika elektroniska kanaler på tryggt och säkert sätt. Under kursen går vi igenom allt från telefonbedrägerier till nätfiske, hur du kan skydda dig och varför det är viktigt att banken frågar och kollar upp. Allt med en positiv vinkling på att internet faktiskt är säkrare än att använda kontanter.

Längd: 60 minuter

Kan utföras både digitalt och på plats.

Kontaktperson: Marina Nygård, marina.nygard@martha.fi, tfn 044 493 5537

Djupdykning i konsumtion

Utforska världen av konsumtion och lär dig att göra medvetna val som gynnar både din plånbok och planeten. För att konsumera hållbart behöver vi känna oss själva och identifiera våra värderingar och det gör vi på denna kurs.

Längd: 60 minuter.

Kan utföras både digitalt och på plats.

Kontaktperson: Marina Nygård, marina.nygard@martha.fi, tfn 044 493 5537

Smartfisk i maten

Få insikter om hur du kan integrera smarta och hållbara val när det gäller val av fisk i matlagningen. Lär dig att göra informerade val för en hälsosam och miljövänlig kost.

Längd: Kursen kan erbjudas som teoretisk föreläsning/diskussion (cirka 60 minuter) eller som en praktisk matlagning i grupp (cirka 3 timmar, undervisningskök krävs).

Kan utföras både digitalt (det teoretiska) och på plats (ifall matlagning önskas).

Kontaktperson: Sandra Mellberg, sandra.mellberg@martha.fi, tfn 050 517 2958

Alla kurser är tillgängliga för bokning med våra erfarna rådgivare inom hushåll och ekonomi. Lediga datum varierar, och vi uppmanar er att samarbeta med föreningar i ert närområde. Prisinformation finns tillgänglig i vår prislista på www.martha.fi/om-oss/marthakoket och varierar beroende på upplägg. För närmare information, hör av dig till rådgivaren för den aktuella kursen.

Maria Österåker

– en ekonomirådgivare med vision och hjärta

Vi säger hej och välkommen till vår nya medarbetare Maria Österåker!

Mikaela Groop

Marthaförbundets ekonomiteam har förstärkts med föreläsaren, författaren och ekonomie doktorn Maria Österåker, 50 år. Hon håller främst till i Österbotten, där hon jobbar med kurser och föreläsningar inom ramen för projektet En euro i taget.

I sitt arbete vill Österåker dela med sig av sin kunskap genom att väcka nyfikenhet och inspiration och göra ekonomin tillgänglig för alla. I sin nya roll hoppas hon kunna bidra med en känsla av logik och kontroll över ekonomin. Hon betonar vikten av hållbarhet och konsten att vara nöjd utan onödig konsumtion.

Felicé Hendersson

Maria Österåker är ny ekonomirådgivare på Marthaförbundet.

– Vi ska inte spara pengar till konsumtion. Ekonomi är en viktig del av livet, men det är inte där jag främst vill påverka, hållbarhet är viktigt. Jag tror att vi räddar världen, och ekonomin, genom att ta bättre hand om det vi redan har, säger Maria.

Medveten livsstil

Utöver ekonomi brinner Maria för djur och natur och strävar efter att inspirera andra att leva mer hållbart. Genom sitt arbete som ekonomirådgivare och sin närvaro på Instagram hoppas hon kunna påverka människor att sakta ner och leva mer medvetet. Hon drömmer om en värld där alla – oavsett kön eller bakgrund – kan skapa en positiv förändring för djur, natur och samhället som helhet.

i Södra Vallgrund, Korsholm

Öppet alla dagar fr.o.m 31.5 - 31.8 kl. 11-18

Helgöppet 1.9 - 29.9 kl. 11-18

Sommartorg 6.7 kl. 10-18 Tel. 06-352 7830

– Jag känner för att göra gott för djur och natur, det är jätteviktigt. Ibland är jag väldigt trött på mänskligheten. Jag vill inte ha ett liv där man bara jobbar, många delar av mig ska få rymmas med, säger Maria.

Själv har hon en lång historia med Marthaförbundet, från att ha varit medlem i många år till att ha varit med och grundat en marthaförening med namnet Märtha. Hon har också en bakgrund som marthainspiratör och har starka barndomsminnen från sin farmors marthamöten i Staversby.

Tillsammans med sin man Jenk och hunden Gry bor hon i en gammal bondstuga och njuter av en enkel livsstil. Hon har tre vuxna barn, en husbil och ett stort växthus.

Maria Österåker nås på maria.osteraker@martha.fi eller tfn 043 820 0073.

www.bykiston.fi

Petalax hembygdsmuseum

Programkvällar vid museet

31.7 Bakluckeloppis 18.00 Kaffeserv. på alla tillställningar.

7.8 kl 18.00 Allsångskväll på museet

14.8 kl 18.00 Berättarkväll om Skolminnen

Västra Jeppovägen 288 (längs med Riksväg 19) www.jeppobiogas.fi

Nu kan Ni tanka vår biogas i

För renare luft & miljö

Jeppo, Jakobstad, Storkyrö, Edsevö och Vörå

Sommaren på menyn

Inbetalningar

Centrs Marta

Siv Kindstedt, Köklax mkr 110 år 100 euro

Noux mkr uppvaktar Köklax mkr 110 år 50 euro

Noux mkr uppvaktar Raila Salomonson, Jacky Jaatinen och Maria Zak-Åström 90 euro

Espoon Martat Ry, ”Onnittelut juhlapäivänne johdosta” 50 euro

Norra Esbo mkr uppvaktar

Köklax mkr 110 år 100 euro

Bemböle mkr gratulerar

Köklax mkr med anledning av 110-årsjubileet 110 euro

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Korsnäs Blomster och Begravningstjänst

tel. 06-364 1410, 050-5740464 carina.lagerstrom@netikka.fi

Krister: 050-554 2800 Malax, Anders: 040-760 0978, Niklas: 040-534 0164 Pörtom

Ett testamente – en gåva för framtiden

En testamentsdonation är ett sätt för dig att stödja en verksamhet som är viktig för dig. Genom att testamentera till Marthaförbundet kan du bidra till en bättre vardag för hem och familjer i behov av stöd.

Om du är intresserad att stödja oss och vill vara med och verka för en hållbar framtid, vänligen kontakta verksamhetsledare Camilla Komonen, camilla.komonen@ martha.fi, 050 577 0780, för närmare information. Läs mer om testamentsdonationer på Förbundsarenans webbplats: www.forbundsarenan.fi/sv/ framtidsgavan/.

27.6 / 28.6 / 4.7 / 5.7

kl. 18 på Tottesunds herrgård Tottesund 529, Maxmo

Bokningar: 040 1896882 eller www.tottesund.sou.fi

Pris: 25 €/person, 12 €/barn under 12 år (inkl. servering)

Manus & regi: Lasse Hjelt | arr. Maxmo hembygdsförening

lundstrom.monica64@gmail.com

vi hjälpa dig? Vi gör det mesta: fastighetsservice, städning, fönstertvätt, renovering, vedarbete, trädgårdsarbete, flytthjälp mm.

IBRUKTAGNINGSBARA MASKINER

GENAST IBRUKTAGNINGSBARA MASKINER FÖR SKÖTSEL AV TRÄDGÅRDEN!

SKÖTSEL AV TRÄDGÅRDEN! NYA Multiclip 547

Stihl TRIMMER Automattrådhuvud

Stiga Park 300 M FRONTKLIPPARE

Midjestyrd

Hydrostatisk kraftöverföring

Stiga Tornado

Trädgårdstraktor som gör gräs klippningen bekymmersfri! Mångsidig och lättanvänd.

Trädgårdstraktor som gör gräsklippningen bekymmersfri. Mångsidig och lättanvänd.

Stihl IMOW 6 ROBOTGRÄSKLIPPARE

Klippbredd 28 och klarar ytor på upp till 3.000 m2

MotoMix •

Miljövänlig 2-T bränsle, som tillverkas genom att använda STIHLs egna HP Ultra motorolja av toppkvalitet – går till alla 2-taktsmotorer samt till STIHL 4-MIX maskiner!

RE 80

70 C-B – BATTERISÅG Brukstid ca 45 min. (AK30)

NYA MODELLER Arbeta tryggt och bekvämt med Stihlsäkerhetsutrustningar. FRÅGA EFTER PAKETERBJUDANDE!

motorsågar

KONTAKTANNONS

Sökes: DU BIL, BILIST, Trött och hungrig, dåliga vindrutetorkare, slitna däck, smutsig bil och tom tank

Här finns: Traditionell servicestation invid Riksväg 8 i Kvevlax. Vi har det du behöver. Bränsle, biltillbehör, nya däck, biltvätt mat och kaffe.

Barn och famlij inget hinder, alla är välkomna. Kom in efter en kopp kaffe så träffas vi och diskuterar. Kanske det leder till något mera?

Eventuellt ett byte av ringar.

ST1 KVEVLAX, KARLEBYV. 1134, 66530 Kvevlax 06-3460 151 / info@st1kvevlax.fi ÖPPET VARJE DAG

Välkommen och upplev

Kom och upplev

Malmbacka stug- och kolarbyn öppet året om.

Malmbacka kolarby, öppet året om

Kolarhelg i tidsenlig stil i Snappertuna 7-8.9.2019

Hos oss kan du njuta av lugn och ro i naturen, Övernattning i kolarkojor och timrade stugor, Bastubad i vedeldad bastu, Mattillredning vid lägerelden, Guidning, Naturstig m.m. Kolarbyn är även ypperligt besöksmål för grupper

Lördag-Söndag kl. 12-17, Kolmilan tänds 7.9 kl. 13, Gudstjänst 8.9 kl. 12, Vedhuggartävling 8.9 kl. 14

Tidsenlig Kolarhelg med fritt inträde den 7-8.9, kl. 12-17.

Program; Tändning av kolmila, marknad, musik, temastig, tävlingar, tidsenlig mat, trevlig samvaro.

Utomhus Gudstjänst 8.9. kl: 12.00.

Arr: Sällskapet Skogens Svarta Guld rf

Program: Musik: Teddy Granroth, utställningar, folkdans, marknad, tidsenlig mat, vak vids milan, naturstig, mm. Arr. Sällskapet Skogens Svarta Guld rf

Norrbyvägen

Sommargåvor

i Marthashoppen

I Marthashoppen kan du shoppa när det passar dig och alltid hitta smarta gåvor. Här ger vi några tips på hållbara presenter till sommarens fester.

Kökshandduk med trädgårdstema

I Marthashoppen hittar du en vardagsvacker kökshandduk inspirerad av köksträdgården. Den stilrena kökshandduken i bomull och linne blir en praktisk detalj i köket, så varför inte ge den i gåva till värden eller värdinnan? Handduken har en upphängningskrok och måtten 65 x 45 cm. Pris: 17 euro.

Marthas vardagstips

Boken Marthas vardagstips leder dig genom vardagens små och stora bekymmer med konkreta och praktiska råd. Samlat mellan två pärmar finner du årtionden av praktisk marthakunskap, vilket gör den till en utmärkt present till exempelvis nyutexaminerade studenter eller någon som nyligen flyttat hemifrån. Du kan köpa boken för 35 euro.

Fråga efter våra produkter i din mata är. Vi har snabba leveranser och söker er återförsäljare i södra Finland

Linneförkläde med Marthabroderi

Ett vackert förkläde i grovt linne med Marthabroderi finns för 45 euro i Marthashoppen. Förklädet är designat och handsytt av marthan Eivor Sundbäck i Övermalax.

Gör din beställning i Marthashoppen på webben, www. martha.fi/marthashop, senast fredagen den 14 juni för att säkra leverans före midsommar. Portokostnader tillkommer. Marthashoppen håller stängt hela juli och öppnar igen den 5 augusti.

Går det att backa Titanic?

Jag hänger över dagstidningen Hufvudstadsbladet som vilar på tvättmaskinen i badrummet. Det är tidig morgon och jag bläddrar halvdåsigt framåt. Problemen i Egypten fortsätter, en sportplan invigs och det är rea överallt. Jag kommer fram till debattsidorna och kvicknar till. En av insändarna föreslår att varje EU-medborgare borde få 200 euro i månaden under ett års tid, ett bidrag för att kunna konsumera mera (Hbl 5.7.2013).

Konsumera mera, tänker jag och får veck i pannan. Under de senaste 50 åren har konsumtionen tredubblats i världen. Förmår vi verkligen konsumera mera? Själv skulle jag varken ha tid eller utrymme för det.

Jag lyfter blicken från tidningen och drar mig till minnes den eldiga diskussion som fördes för några år sedan – diskussionen om vår mat och

I nästa nummer ...

I NUMMER 3 KAN DU LÄSA OM ...

 Middagstips med vardagsfavoriter

 Hemodlade superfoods  Marthas guide till minskat avfall

 Så blir du mer nöjd med mindre  Preppa för kris – experten tipsar

Nästa nummer av Martha utkommer 18.9.2024

Vi önskar dig en riktigt skön sommar och en avkopplande sommarledighet!

de dolda tillsatsämnen den kan innehålla. Det vi i dag skulle behöva diskutera är det dolda avfallet bakom all produktion. För varje sak som produceras uppstår ett berg av avfall, större än prylen själv. Problemet är att avfallet måste bearbetas, vilket skapar miljöproblem. Mera konsumtion är inte lösningen på våra problem, utan inkörsporten till nya. Västvärldens konsumtion har liknats vid Titanic. Vi kör mot ett isberg och förstår inte att vika undan förrän det är för sent. Faktum är att vi passerat den tid då vi kan lösa ett problem i taget, i dag måste vi diskutera hur vi kan bygga en hållbar ekonomi och samtidigt bevara naturen. Det är ett ambitiöst projekt, javisst. Men vi är många och vi kan slå våra kloka huvuden ihop för att backa vår tids Titanic.

Med anledning av Marthaförbundets 125-årsjubileum dyker vi ner i artikelarkivet och för att se om synen på de frågor som förbundet arbetar med har förändrats eller kvarstått över tid. Denna kolumn publicerades i Martha nr 4/2013. Skribenten Fredrika Lindell (f. Lund) har sedan dess fortsatt sin karriär som journalist.

Vinnare 6/2023

Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 6/2023 gynnade Fru Fortuna denna gång Annika Lönnroth, Pargas, Josefin Häggdahl, Flen, Sverige, samt Berit Hakkila, Jakobstad. Korsordspriset, en bok, kommer på posten. Grattis!

Deadline

Nästa nummer av tidskriften Martha utkommer 18.9.2024. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 7.8.2024 till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

Lösning till korsord 6/2023

Terese Bast

MER FÖR HAND

GOLFTERM SKATT EN ROSS

URANUSMÅNE ARGON & PUTSA

ÖDELÄGGA SKIDTILLVERKARE

ÄR TV:N NU LENNART JÄHKEL FRAMKALLA

BLEKE

SPÅR UNDER MARKEN

KLÄ AV

ISOLERADE

BIFFBÄRARE

OXUDDE 0105

REKLAMARE PÅ BUDAPESTÅK

SKÖRDAS I STÅNGFORM

GYCKLAS

ÖLET

SKÄRGÅRDSRESA

BO FÖR VISS PIPPI

LILLA BUTIKEN

KLARSYNT

RINGT 112 SOM FYRA KOLSTRÅKETS

KNORRA OCH GRYMTA DEPARTEMENT BRYNS

FIN MATFISK H Y

ALERT

SES I DNA

GROVT GRUS FLUGA OCH MASK

DE KAN BILDA EN ALLÉ

KÅREN

ANJAS SEGERGEST

HJÄLPER

SKOLÄMNE

HÖRS MÅNNE KASSA

HAR RÄKA MANSNAMN

SES IHOP MED LÅNGHALM BLANKAT SOM BARA DEN

SLUT PÅ SOMMARLOV

VANDRA OMKRING TON PALMLUND

MJUKT FRÖHUSSLAGEN GITARRKROPP

SKRÅKANT

ÄR MÅNGA HEM MARKNADSPLATS

Korsordet 2/2024

TYPISKT DATORFEL

INFINTIVMÄRKE

Glad sommar, bästa läsare! Det är vår korsordsmakare Tommy Öberg som gjort sitt yttersta för att skapa kluriga ordflätor att förgylla sommarens sköna korsordsstunder med. Om du har lyckats lösa klurigheterna kan du skicka in ditt svar till Marthas redaktion på adressen Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors eller via e-post till marthabladet@martha.fi. Sista datum för inlämning är den 30 oktober 2024. Bland dem som skickat in korrekta svar kommer vi att lotta ut tre kökshanddukar. Märk kuvertet med ”Korsord 2”. Lycka till!

Namn: Gatuadress:

Postadress:

Sommaren

Ring och skriv!

Personalen på Marthaförbundet

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31.

Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn. efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.

Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Camilla Komonen verksamhetsledare 050 577 0780

Monika Mäkelä ekonomichef 045 657 9818

Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071

Marika Danielsson utvecklare 044 735 4971

Jessica Åhman organisationskoordinator (Vasa, deltid) 044 280 6609

Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare 050 408 9179

Sandra Mellberg hushållsrådgivare 050 517 2958

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet

Toni Rautakoski hushållsrådgivare 043 820 0070

Marina Nygård ekonomirådgivare, projektchef 044 493 5537

Maria Österåker ekonomirådgivare (Vasa), projektledare för

En euro i taget 043 820 0073

Fanny Nykvist projektanställd inom

Hantera vardagen (Vasa, deltid) 044 735 4975

Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813

Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15 044 402 6883

Sommaren på menyn BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.