MiHngel_nr2 2008

Nr 2

2008

Marknadsföreningen i Helsingborg (MIH)

TEMA

REGIONEN

Platsen är inte varumärket

möjliggör mötet

Storytelling - redan på grekernas tid

inneHÅLL Bubblor för jubilaren MiH har fyllt 75. Spana in bilderna ur vimlet.

Frukostmingel MiH fortsätter växa. Kolla in medlem nummer 1 200 och andra morgonpigga!

Vinnare ur vimlet Fem pristagare från Frukostklubbens utlottning berättar.

Mera verkstad, tack!

4 7 9 10

Det krävs konkreta satsningar om Helsingborg och Helsingör ska bli en verkligt gränslös turistdestination.

Öresund bara växer Vilken plats får norra Öresund i framtiden?

MiHngel frågade tre personer med strategiska Öresundsjobb.

Superanläggning på G Många krafter jobbar för att Lund ska bli värd för ett gigantiskt europeiskt forskningsprojekt.

Bättre än sitt rykte Vattnet i Öresund är faktiskt friskare än många tror. En marinbiolog berättar.

12

17

Uselt varumärkestänk

Varför inser inte städer och regioner att de måste tänka varumärke, inte bara plats? Bengt Håkansson förvånas.

18

Berättelser som säljer

Storytelling är ordet för dagen inom marknadsföring.

Två forskare funderar kring begreppet.

20 22

Nya regler för de illojala Snyltande, plagiat eller vilseledande reklam.

Stud+ftg= möte Examensmässan på Campus den 30 maj ger studenter och företagare nya möjligheter.

25 26

Bilden Fotograf Mikael Bertmar, Båstad, ställer ut.

Fem nya ansikten

14

MiH:s styrelse har fått tillökt! Läs om de nya ledamöterna och annat som händer.

28

Unga ögon på företagen

15

Forza satsar på samarbete med Framtidspiloterna som ska ge företagen fräsch input.

Bra driv för Forza/UF

30

Foto: Ulla Alderin

UF-företaget S.A.T.S. från Procivitas i Helsingborg har fått mängder av priser för sin affärsidé.

MiHngel ges ut av Marknadsföreningen i Helsingborg, www.mih.m.se Ansvarig utgivare Hans Nelson, ordf@mih.m.se Redaktör MakeSense Communication, tel 042-12 19 00 eva@make-sense.se

Annika Möjligheter Reklam

2

Idé, form och layout Möjligheter Reklam, tel 042-12 14 40 mail@mojligheter.se Annonsbokning Media Support, tel 042-12 43 00 media.support@telia.com Repro & tryck Printing Malmö AB Kuvert Harry Kuvert Distribution StroedeRalton / Citymail Adressregister PAR AB Eva

MakeSense

Hur stor är en region?

LeDARe

Alla regioner försöker numer skapa en kritisk massa av människor. Uppsalas fjärde plats är i dag hotad på grund av att våra mentala bilder av avstånd har förändrats.

Utmanarna är Linköping och Norrköping med 267 000 invånare på ca 2 939 km2, att jämföra med Uppsalas 187 000 invånare på 2 189 km2. När Ola Thufvesson gav ut boken Fjärde staden, där han försynt påpekar att Helsingborgsregionen har 309 000 invånare på 2 570 km2, blev det ett himla liv.

Mellan Linköping och Norrköping pendlar 5 000 personer varje dag. Bara mellan Helsingborg och Höganäs pendlar 4 500 dagligen.

Vår region har alla komponenter för att kunna kallas en tät region. Bra vägar och tågförbindelser gör avstånden mycket korta. Om vi vill kan vi skapa en otroligt spännande region. Med rikt näringsliv, brett kulturutbud, vacker natur och absolut toppboende. Men det kan vi bara erbjuda tillsammans, inte tio kommuner var för sig.

På årsmötet i februari beslutade vi att byta namn till Marknadsföreningen i Helsingborgsregionen. Namnbytet är en bekräftelse på många års regionalt arbete och engagemang.

Vår strävan att stärka hela regionen har gjort föreningen till en av Sveriges större och mest aktiva marknadsföreningar.

Vi tror att mötet mellan människor ger mängder av möjligheter för näringslivet och för alla som bor i vår region. Därför strävar vi efter att växa ännu mer.

Med fler medlemmar kan vi behålla och öka våra aktiviteter, erbjuda fler kontaktytor i hela regionen och bidra till dess utveckling, skapa en starkare plattform och ekonomi och öka antalet mötesplatser utöver Frukostklubben, Näringslivsfesten/ Guldkärnan, seminarier, MiH Future, sommarfest, bouletävling och Lucia – plus Forza som vi stöder på alla sätt.

I dagarna blev vi över 1 200 medlemmar. Föreningen strävar efter att bli 2 000 medlemmar år 2010. Nu behöver vi all hjälp vi kan få. Sprid budskapet!

Ha det bra-hälsningar

Hans Nelson Ordförande i Marknadsföreningen i Helsingborgsregionen

Foto: Ulla Alderin

3

24 april smällde champagnekorkarna på Mollbergs.

Trollkarlen Malin Nilsson trixade och Champagne Safari glittrade. Marknadsförbundets Marianne Reuterskiöld och MiH:s Hans Nelson höll (föredömligt korta) högtidstal till jubilaren.

Och resten roade sig.

Foto: Ted Kronvall ted.k@comhem.se

4

Trivsamt, trångt och trevligt.

75-årskalaset blev ett värdigt avslut på påskhelgen.

5

Foto: Ted Kronvall ted.k@comhem.se

Kristoffer Lindén, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, Per Sylvan, Nordea.

Mia Björkman, Åsa Odenbring, Sparbanken Gripen.

Christina Windisch, StroedeRalton, Christer Mellrin, CityMail.

Catarina Holm, LRF Konsult AB, Christer Westlund, Plusman Företagsutveckling AB.

Anders Nilsson, Ramberg Advokater, Henrik Adnervik, Svalner Skatt & Transaktion.

Bengt A Andersson, Jelmtech Produktutveckling, Willard Möller, SET Revision.

Åsa Cullborn, Birgitta Cullborn-Friberg, Öresundskraft.

Bertil Bergqvist, Jeld-Win, Peter Bergqvist, Samhall AB.

Bengt Thorn, Thorn Design, Anders Janson, Konsultfirma AJ.

Per-Thomas Wall, OV Helsingborg, Lina Rönndahl, Öresundskraft Basket.

Torsten Ljung, Tikkurila Coatings, Börje Iborn, Bröderna Iborn.

Jonas Nordström, Ordkonst Kommunikation, Elisabet Lindberg, Mäster Grön.

Sverre Ström-Olsen, TietoEnator Healthcare & Welfare, Thomas Frostberg, Rapidus.

Catharina Olsheden, Monica Magnusson, Magnussons, Två Generationer Mäklare.

Anders Sjöberg från Parcus Förvaltning AB blev medlem nr 1 200. På Frukostklubben den 4 april belönades han med champagne.

7

TH O R N D E S I G N.S E

Folie plaseras i den rosa rutan!

Njut av framgången!

Nordvästra Skåne är en av de mest expansiva regionerna i landet. Mycket tack vare det strategiska läget*.

Men det är så mycket annat som måste stämma också. Bara se dig omkring!

Regionen bubblar av aktivitet. Och det vimlar av kreativa människor, inte minst det stora antalet medlemmar i Marknadsföreningen.

Ta en titt på bilden här ovan så ser du ett av många bevis på framgången!

* Det är inte en slump att vi har valt Helsingborg för vårt huvudkontor.

www.brinova.se

VI VANN

och vi VILL veta 1. Vad ska du göra med vinsten?

2. Går du ofta på Frukostklubben?

3. Vem skulle du vilja lyssna på om du fick välja gäst vid Frukostklubben?

4. Varför gick du med i MiH?

Text: Helene Tigerström Foto: Ted Kronvall

Carina Wehlin

Per Sjöblom

Jonas Bringle

Annika Borgelin

Rickard Larsson

EC Utbildning, som vann presentkort på wellness med övernattning på Marienlyst.

Per Sjöblom, Utvägen Malmö norr, som vann en golfrunda för tre på Flommens golfklubb från Foxguard Alkolås.

Atex Media AB, som vann en assiett med mugg från Monica Domert Ramsjö Form.

CA Event, som vann en flaska vin och presentkort på en helgs körning med en ny Volvo C70 cabriolet från Bildeve.

1. Refresha mitt golfspel med goda vänner.

1. Jag ska använda den i mitt lilla hushåll. Det är perfekt till lördagsfrukosten.

1. Helgen med bil hade jag tänkt ta i sommar – det blir en bra utflykt!

Och vinet, ja det går åt någon helg framöver.

ArtDust, som vann konsertbiljetter till HSO från Öresundskraft, plus förkläde, böcker och biljetter till ost- och vinprovning från Atmosphere.

1. Presentkortet ska utnyttjas senare i år, någon gång i augustiseptember, hade vi tänkt. Det blir min man och jag som åker.

2. Jag försöker gå så ofta jag kan. Jag gick med i MiH för ett år sedan. Det är trevliga möten, alltid inspirerande talare och fantastiska arrangemang.

2. Jag försöker gå varje gång om jag har tid och möjlighet. Jag tycker det är intressanta och varierande teman.

2. Det finns många. En

3. Kommer faktiskt inte på något bra namn just nu!

är Dan Olofsson som är entreprenör och egenföretagare. Han har hjälpt många andra, bland annat har han varit med och startat upp skolor i Afrika.

4. Det är ett bra

4. Det startade med att

nätverk och en utmärkt möjlighet att lära känna andra företag och få utbyte av varandra.

Eftersom vi i mitt företag säljer utbildningar har vi stor nytta av de kontakter vi kan knyta genom MiH och Frukostklubben.

jag var med i MiM, men tyckte att det var bättre spridning på folk i MiH. Jag var med redan när vi höll till på Mollberg och tycker att MiH har blivit både större och bättre sedan dess.

2. Jag går så ofta jag kan, när jag tycker att det är intressant. Det blir en eller två gånger i månaden.

3. Ingvar Kamprad. Det han har gjort är unikt för Sverige. Jag reser mycket och får ofta höra mycket om Ikea.

Ingvar Kamprad symboliserar Sverige utomlands.

4. Jag tycker att det är en bra blandning mellan privatliv och arbetsliv.

Där träffar jag både kompisar och kollegor.

2. Jag försöker gå så ofta som möjligt. Det är fantastiskt trevligt, mycket folk och en bra start på fredagen med spännande föreläsare och underhållning.

3. Madonna! Hon är en världsstjärna. Om jag väljer en svensk hade jag gärna lyssnat på Ingvar Kamprad.

4. Jag gick med 2007 för att träffa andra företagare. Det är trevliga tillställningar med många nya människor och nya kontakter. Så det har absolut motsvarat mina förväntningar!

1. Konsertbiljetterna fick jag tyvärr ge bort eftersom jag var uppbokad. Ost- och vinprovningen gick jag på!

2. Kanske 80 procent av fredagarna. Det är den bästa samlingsplats man kan tänka sig.

Lärorikt, trevliga och intressanta människor och kontakter. Kvaliteten på föredragen är outstanding, jag blir positivt överraskad varje gång.

3. Barack Obama! Han är en enorm retoriker.

4. Jag var med redan på 80-talet. Frukostmöten är mycket bättre än kvällsmöten – de ger ett lyft åt veckans sista dag!

9

IONER T A T IN GR S E ÄNS SA D LÖ

Köpenhamn är huvudattraktionen i Öresundsregionen, men Helsingborg och Helsingör har stora möjligheter att få en stark position på mötesmarknaden. Det föreslår Szilvia Gyimóthy, lektor vid Service Management, Campus Helsingborg, som själv pendlar varje dag mellan Helsingborg och Helsingör.

Szilvia Gyimóthy, Campus Helsingborg

I samband med en nordisk forskarkonferens om turism förra året fick jag idén att hålla tillhörande galamiddag till sjöss. En middagskryssning över Sundet – finns det en bättre bild av regionens unika karaktär?

Efter flera dagars försök blev vi dock tvungna att släppa idén på grund av bestämmelser om danska fartyg i Helsingborgs hamn. Det slutade med en skånskinspirerad middag på en av Helsingborgs bästa restauranger. Men det störde mig länge att jag inte kunnat ge mina nordiska forskarkollegor en ”gränslös” upplevelse.

Den kontinentala visionen om integration – ”Europe of the Regions” – har varit under genomförande i mer än tio år. Tack vare att gränsformaliteterna har minskat genom EU har vi fått nya investeringar i infrastrukturer som ökar rörligheten mellan länderna.

Nya resmål enom EU Vissa gränsregioner har dock drabbats negativt, bland annat till följd av att den skattefria handeln har avskaffats. EU har därför infört olika initiativ for att hjälpa gränsregional integration mellan stater – både kulturellt och ekonomiskt.

Den här typen av geopolitiska intiativ har indirekt påverkat den strategiska utvecklingen av gränsregional turism och skapat nya resmål. ”Gamla” historiska eller kulturella företeelser har återskapats i kommersiellt syfte (till exempel vandrings- och cykelleder längs järnrådin) och helt ”nya” destinationer har fötts (som Haparanda-Torneå som erbjuder en gränslös destination). En av dessa nya tillväxtcentrer är vår egen Öresundsregion, som sedan 1998 aktivt har marknadsförts internationellt som ”Copenhagen/Øresund, one

10

destination – two countries” genom IMO-programmet (International Marketing Oresund) med stöd av Interreg.

För att bli mer synlig på utomeuropeiska marknader tillämpas stordriftslogik: skapa två destinationer och betala för en. Samma argument har Helsingör och Helsingborg använt i flera år när de framträtt gemensamt på turistmässor. Våra ”Twin Cities” har också varit framgångsrika med att locka till sig kryssningsturister och numera även superyachts. Men det är långt kvar till att Helsingör-Helsingborg fastställer sin position som ett gränslöst internationell resmål.

Det är utopiskt att tro att miljoner transitturister kommer att stanna mer än högst ett par timmar innan de kör vidare mot kontinenten Transportkorridor För även om en integrerad destinationsidé ger en rad stordriftsfördelar och andra symboliska fördelar är inte traditionella resmönster så lätta att påverka med nyuppfunna regionala konstellationer. Vår region betraktas av många som Skandinaviens viktigaste transportkorridor – med Öresundsbron och färjorna som tydliga illustrationer. Det är utopiskt att tro att miljoner transitturister kommer att stanna mer än högst ett par timmar innan de kör vidare mot kontinenten.

Vidare är Öresund fortfarande ”terra incognita” i många resenärens huvud och uppfattas i bästa fall som ett kosmopolitiskt storstadskonglomerat runt Köpenhavn.

Namnet på IMO:s satsning – med Copenhagen/ Oresund – visar att metropolen är huvudattraktionen, med det skånska och själlandska landskapet som kringliggande rekreationsområde.

För Helsingör och Helsingborg finns det självklart många avundsvärda spinoffeffekter av att vara satellitdestinationer till Köpenhamn. Det är en kringregion med gröna golfbanor, gourmetrestauranger, charmiga medeltidsbyar och specialbutiker som lockar många besökare på organiserade endagsutflykter.

R F R Å N ORD T I L

L HA

NDLING

I skuggan Samtidigt är det svårare att nå ut som självständigt resmål när man ligger i metropolens ”skugga”. Lillebrorkomplexet syns i områdets större städer (Helsingörs nya strategiska vision heter till exempel ”Den anden by” och Malmö framhävs som ”a cosy and charming alternative to the buzz of Copenhagen”) i försöken att skaka av sig identiteten som anonymt bakvatten. Men det är problematiskt att jämföra sig och ha samma strategiska ambitioner för turismen som Köpenhamn. Egentligen borde inte de mindre städerna fokusera på utomeuropeiska besökare – utan på de turister, invånare och verksamheter som redan finns i Öresundsregionen. Bara i närmarknaden finns 7,5 miljoner människor på tre timmars avstånd.

De senaste tio åren har Helsingör och Helsingborg utvecklats mycket och förnyat sin image som ”tourist shopping towns” med en rad livstilssprodukter (golf, gourmet, wellness) och evenemang riktade till en skandinavisk publik. Det finns ett operativt samarbete för ”gränsöverskridande” turisterbjudanden för kryssoch gruppresor, men dessa är inte tillräckligt synliga i genomgripande strategiska satsningar, till exempel städernas egna visioner. Turismutveckling får inte den centrala rollen i städernas näringspolitik som regionens unika förutsättninger förtjänar.

Olika konstellationer I viss mån rör det sig om en hönan-och-äggetproblematik: aktörerna tror inte att der finns någon marknad för sådana koncept, och privatturisterna stannar kvar på sin vanliga ”beaten track”, på grund av att de inte erbjuds gränslösa produkter på ett tydligare sätt.

Utöver skepsis finns det också en organisatorisk förklaring. Öresundsregionens dynamiska tillväxt leder till viss instabilitet för de institutionella nätverken inom turism. Gränskaraktären (inte bara mellan Sverige och Danmark, kontinenten och Norden, utan också mellan storstäder och landsbygd), gör att tvillingstäderna ingår i flera olika nationella konstellationer utöver Öresundssamarbetet. Helsingör ingår i Wonderful Copenhagen och numera Destination Nordsjälland, medan Helsingborg är en del av Business Region Skåne (tidigare

Position Skåne) och Nordvästra Skåne. Tillhörigheten i flera nätverk samtidigt sätter press på städernas varumärkesidentitet och självuppfattning som ibland kan påverka lojalitetsbanden mellan Helsingör och Helsingborg.

Dessa förhållanden kan också ha bidragit till att bromsa utvecklingen av flera produkterbjudanden över gränsen och till många byte av oambitiösa strategiska visioner.

Det får inte bara handla om gemensamma evenemang (till exempel en HH-festival) och utveckling av ”gränsöverskridande” paketerbjudanden

Välj bort retoriken Trots fleråriga anslag från Interreg tar det lång tid att skapa gränslösa destinationer. Turismplanerare och näringspolitiker måste ha tålamod, men också välja bort tom integrationsretorik för att istället satsa på mer fokuserade och långsiktiga investeringar. Det får inte bara handla om gemensamma evenemang (till exempel en HH-festival) och utveckling av ”gränsöverskridande” paketerbjudanden till nya marknader, utan också om en större satsning på den regionala mötesindustrin.

Utöver mycket internationell verksamhet har Öresundsregionen faktiskt Nordens största universitet och en rad forsknings- och innovationsföretag som behöver små och mellanstora faciliteter för olika möteskoncept. Genom att strategiskt samordna och integrera regionens livsstilprodukter med befintliga konferensprodukter kan Helsingör och Helsingborg skaffa sig en stark position på den regionala – och i framtiden även på den internationella – mötesmarknaden.

Då kanske jag kan välja mellan en rad färdigutvecklade ”efter konferensen”-produkter nästa gång vi står som värd för ett forskarsymposium ...

Text: Szilvia Gyimóthy

11

TRE VISIONER OM ÖRESUND Text: Eva Thelander

TONY MORTENSEN Vad tycker du Öresund står för?

Tony Mortensen, delägare i Mette Lykke Bolig, mäklarföretag med kontor i Köpenhamn och Malmö.

– Från början betydde det ju framför allt mer affärer för oss som mäklare. Personligen har jag efterhand blivit mer engagerad av Öresundstanken. Regionen växer och man ser tydligt hur provinsstaden Malmö har förändrats när fler och fler danskar åker dit eller bosätter sig där.

Stadens självförtroende ökar när människor ser att allt är möjligt – Turning Torso, idrottsarenor och annat. Det är något att vara nöjd och stolt över. Men inte bara Malmö, utan hela Skåne gynnas av att

höra samman med Köpenhamn. Köpenhamn behöver utbildad arbetskraft, fler danska företag söker arbetskraft i Sverige. Det konstiga är att vissa branscher inte följt med. Idag köper 4 000 danskar bostad i Skåne, men tidningarnas annonsavdelningar verkar inte ha hakat på den trenden – det kan jag verkligen inte förstå.

Vilken roll har nordvästra Skåne/nordöstra Själland i Öresundsregionen?

– Det är klart att Helsingborg-Helsingör stärks av det som sker, städerna är en del av Öresundsregionen. I takt med att fler danskar funderar på att bosätta sig i Sverige bör fler också söka sig längre norrut, även om vi på vårt företag än så länge inte märkt mycket av det.

CECILIA GYLLENKROK Vad tycker du Öresund står för?

– Ett mycket spännande samhällsexperiment som fallit väl ut. Två länder som inte haft så mycket kontakt tidigare har förts samman med en bro. Hög arbetslöshet och vikande ekonomisk tillväxt har bytts mot stark tillväxt och gemensam arbetsmarknad. Det är en vision som har förverkligats – Öresund är i dag en av Europas mest dynamiska regioner.

Cecilia Gyllenkrok, marknadschef för Business Region Skåne och näringslivsenhet, tidigare vd för Öresund network som lades ned vid årsskiftet.

Vilken plats har nordvästra Skåne/nordöstra Själland i Öresundsregionen?

– Man måste se hela Öresundsregionen, men epicentrum ligger runt själva sundet som har högst intensitet.

Helsingborg-Helsingör är ett föredöme när det gäller att utveckla gränsregionala aktiviteter.

Har Nordvästskåne hamnat utanför?

– Många gånger har samarbete varit på tal, men Helsingborg/Helsingör har i vissa fall valt att inte medverka. Det är synd att man inte velat gå med i gemensamma projekt, det är en attitydfråga. Det dröjer troligen tio-tolv år innan vi har ytterligare en fast förbindelse över Sundet. Oavsett vilken sida man bor bo får inte transporterna mellan länderna bli ett tak för utvecklingen. Köpenhamn behöver

ANDERS OLSHOV Vad tycker du Öresund står för? Öresund är ett fantastiskt vackert hav med enorma möjligheter runt omkring.

Det är utan tvekan en av de platser i Nordeuropa som har bäst förutsättningar att möta framtidens utmaningar.

Anders Olshov, administrativ direktör, Øresundsinstituttet och chefredaktör Øi ANALYSe.

12

Vilken plats har nordvästra Skåne/nordöstra Själland i Öresundsregionen?

För Øresundsinstituttet är det en viktig del av Öresundsregionen som center för logistik, handel och rekreation.

Samtidigt är Köpenhamn-Malmö en starkare kraft i den pågående integrationsprocessen. Vi hoppas att norra Öresund kan få en lika positiv utveckling och arbetar till exempel för att få en nordlig Öresundsförbindelse. Vi skulle gärna se att fler företag i norra Öresund engagerade sig mer för Öresundsregionen, annars blir det lätt att fokus hamnar i söder.

Expansionen i Öresund slår alla rekord. Än så länge märks tillväxten mest i Malmö-Köpenhamnsområdet. Hur passar norra Öresund in i planerna för framtiden? MiHngel ställde frågan till tre personer som arbetar med Öresundsfrågor på olika sätt.

Hur lanseras Öresund bäst utanför Sverige och Danmark – som ett Storköpenhamn eller som just Öresundsregionen?

– Köpenhamn – det är min spontana reaktion. ”Öresund” är ett svårt ord för fransmän och andra. Fast för oss själva i länderna omkring är det ett invant begrepp. Örestad som ju är ett annat begrepp som diskuterats mycket, inte minst i danska medier.

Vilka hotbilder finns det?

– Att politikerna inte hänger med i utvecklingen.

Processen pågår och den är rätt, men politiken släpar hopplöst efter. Hotet är att projektet går i stå på grund av att politiker inte kan enas och känner sig hotade av processen.

Hur tror du regionen ser ut om 50 år?

– Då hänger alltsamman ihop i ett spännande experiment där två länder går samman. Men det leder också till problem politiskt, regionen måste ha någon form av självstyre för att klara sig.

arbetskraft och bra transporter som sparar tid och kostnader. I EU-perspektiv är det i regioner som den strategiska planeringen drivs. Mitt tips är att de norra delarna intensifierar samarbetet med de södra delarna, hittar sin roll och bli stark i den. Att man är positiv och engagerar sig.

Hur lanseras Öresund bäst utanför Sverige och Danmark – som ett Storköpenhamn eller som Öresundsregionen?

– Inom turismen har stora resurser lagts på att lansera både Köpenhamn och Öresund, men vi måste vara pragmatiska. Vilket begrepp vi lanserar beror på avstånd och målgrupp. Det är en poäng att bara använda namnet Öresund på kortare avstånd, men haka på namnet Köpenhamn för fjärrdestinationerna. Det är svårt att marknadsföra Öresundsregionen i till exempel Hongkong.

Hur lanseras Öresund bäst utanför Sverige och Danmark – som ett Storköpenhamn eller som just Öresundsregionen?

Jag tror Copenhagen eller København är ett starkare varumärke internationellt. Det hindrar inte att det arbetas med flera identiteter parallellt. Varumärket Öresundsregionen har stärkts betydligt under senare år, inte minst i Sverige.

Hur ser regionen ut om 50 år?

Vi tror att regionen utvecklas till en skandinavisk metropol och en dansk-svensk blandregion. Många företag kommer att lägga sina huvudkontor i regionen och arbetskraften att söka sig hit. Det gör att befolkningstätheten stiger, vilket i sin tur ställer stora krav på

Hur tror du regionen ser ut om 50 år?

– Regionen är då en mer eller mindre sammanväxt metropol. Vi kommer att ha fler fasta föribndelser mellan Danmark och Sverige och vara en stark metropol i norra Europa.

Vilka hotbilder ser du?

– Att vi inte får politiska beslut tillräckligt snabbt. Det behövs fler fasta förbindelser med tillhörande infrastruktur. Men det är många pusselbitar som måste stämma, Danmark är ett litet land och måste beta av en rad satsningar, bland annat en fast förbindelse till Tyskland och bygga ut motorvägarna förbi Köpenhamn. Det är nationella beslut och inget svenska politiker kan påverka.

infrastrukturens utbyggnad. Invid brofästet i söder kommer fler höga hus att byggas. Förändringen blir mest märkbar i Malmö som får en mycket stark tillväxt lång tid framöver. Men förbindelse nummer två kommer att vara på plats och det skulle inte förvåna mig om vi om 50 år diskuterar var den tredje Öresundsförbindelsen ska byggas!

Vilka hotbilder finns det?

Att regionen växer för snabbt med följd att trängseln blir besvärande runt södra Öresund. Det är därför en nordlig Öresundsförbindelse är så angelägen att snabbt få till stånd. Det handlar om att skapa balans i regionen och fördela verksamheter, befolkning och trafik på ett effektivt sätt.

13

Text: Eva Thelander

Ett flervetenskapligt forskningcenter på världsnivå som lockar forskare från hela Europa.

Det är tanken bakom det sameuropeiska forskningscentret ESS som många hoppas ska placeras i Lund. Över 300 forskare från elva länder har medverkat i planeringen av European Spallation Source, ESS, som ska bli ett center för nästa generations kraftfulla neutronkälla.

De resultat som nås vid ESS ska ligga till grund för mångvetenskaplig forskning och industriell utveckling i Europa.

För att ESS ska bli verklighet behöver europeiska länder avsätta tillräckligt med pengar för byggandet och enas om var anläggningen ska ligga. I dag står kampen främst mellan Lund och ett spansk-ungerskt alternativ.

ESS är en neutronspridningsanläggning, där neutroner ska användas för att ”genomlysa” material och processer. Anläggningen kommer att ha en fast stab på ca 450 medarbetare, och 5 000 forskarbesök årligen.

Inräknat all den service som forskarna behöver professionellt och privat beräknar konsortiet ESS Scandinavia, som jobbar för att få ESS till Lund, att en placering skulle innebära omkring 2 000 nya arbetstillfällen i regionen. Man räknar dessutom med att ungefär 80 procent av beställningarna av tjänster och material skulle landa i Skåne och på Själland, och det handlar om stora pengar. Konstruktionen av ESS beräknas kosta närmare 13 miljarder kronor, driften drygt en miljard per år.

Konsortiet ESSS har bildats av skandinaviska universitet, högskolor, forskningslaboratorier och neutronspridningssällskap. Även Region Skåne, Lunds kommun och flera organisationer i Öresundsregionen medverkar. Konsortiet stöds ekonomiskt av Vetenskapsrådet, Lunds universitet, Lunds kommun Marianne Ekdahl och Region Skåne.

Läs mer på: www.esss.se och www.skane.se Missa inte Frukostklubben den 23 maj då Marianne Ekdahl från ESSS berättar mer om projektet.

Chef inom service?

CAMPUS SOMMARCAMPUS – en vecka som ger dig breddad och fördjupad kompetens inom marknadsföring, ekonomi och ledarskap

EXECUTIVE MASTER OF SERVICE MANAGEMENT – stärk din ledarroll med vår ettåriga utbildning

www.msm.lu.se

För mer information: projektledare Pia Siljeklint Tel: 042-35 66 05 E-post: pia.siljeklint@msm.lu.se 14

ÖRESUND

Små kallsupsdjur som trivs bra i Sundet: coscinodiseus (mitten), ceratium (till vänster) och evadue (till höger).

Övergödning, döda bottnar och hotat torskbestånd. Det blir ofta larmrapporter när hälsotillståndet i Öresund förs på tal. Men Sundets hälsa är för närvarande god, trots alla miljöhot.

MiHngel kontaktade Per Carlsson, docent i marinbiologi vid Campus Helsingborg, för att få en lägesrapport för Öresund, och fick följande besked: – Öresund mår som Östersjön. Sundet är som en stor flod med vatten från Östersjön som rinner i nordlig riktning. Med vattnet följer de problem som finns i Östersjön – övergödning orsakad av kväve- och fosforutsläpp som ökar algblomningen och ger för stora mängder plankton. I den EU-klassificering som nyligen gjorts för Öresund konstaterar man trots det att miljötillståndet är gott. Östersjövattnet lägger sig i det övre norrgående skiktet av Öresunds vattenmassor. Tio meter längre ner liknar Öresund mer vattnet på Västkusten, det är saltare och långsammare och rinner i sydlig riktning. Här finns inga växter, men en del av smma djur som också trivs längs Bohuskusten. De här djuren påverkas av låga syrehalter varje vinter, vilket forskarna känt till sedan mitten av 80-talet när de första mätningarna började göras.

– Mellan september och november sjunker syrehalten till följd av övergödning. Bottendjur dör och fiskbestånd flyttar. Vi är ganska säkra på att Sundet inte led av samma syrebrist för 100 år sedan, säger Per Carlsson som berättar att det också finns bottenprover från början av 1900-talet som bekräftar att djurlivet på bottnen då var betydligt rikare än i dag.

Torsken mår däremot bra i Öresund, tack vare det trålningsförbud som gällt i området sedan 1930-talet. Ett förbud som dock inte infördes för att rädda torsken, utan för att värna om den täta trafiken i farleden.

Torskfestivalen är alltså inte något akut hot mot det lokala torskbeståndet. Däremot hålls den vid fel tidpunkt på året – samtidigt som torskhonorna bär rom.

– Det skulle vara som att tillåta jakt på dräktiga älgkor, det skulle ingen jägare gå med på, konstaterar Per Carlsson.

Inför brobygget var många oroliga över konsekvenserna för vattnet. Hur blev det egentligen?

– Ingen har lyckats visa att bron fick någon negativ inverkan på vattnet – mer än under själva byggnationen.

Tvärtom har djurlivet blivit rikare intill bron eftersom bropelarna lockar till sig musslor och andra djur som behöver ytor för sin överlevnad. Det finns även så stora naturliga variationer år från år, så det är svårt att säga om just bron gjort förhållandena sämre eller bättre, säger Per Carlsson.

Det största hotet mot Öresund i dag är de diffusa miljöproblemen. Nedfall från luften är gränsöverskridande och inget som lokala eller regionala insatser kring Östersjön eller Öresund kan förhindra.

– Det senaste som noterats är att koldioxidutsläppen inte bara höjer temperaturen i atmosfären. Koldioxiden löser också ut sig i vattnet och sänker pH-värdet i världshaven. Det får på sikt allvarliga konsekvenser för djur och växter med kalkskal – musslor och skaldjur och vissa plankton. Det är en lång process, men vi ser att den har börjat, säger Per Carlsson.

Per Carlsson

Text: Eva Thelander

Vad betyder Öresund och Öresundsregionen för dig?

Lennart Nilsson, Advokatfirman Linx Legal, Ängelholm – För mig betyder det integration och samarbete. Det är en livskraftig region som kan ge både företag och människor en chans att växa. Jag ser det som vår uppgift att själva se till så att vi tar lika stor plats i regionen som Köpenhamn med omnejd.

Sayed Khatib, Öresundsbild, Landskrona – För mig är det viktigt att man ser till ett bredare perspektiv. Vi får inte vara trångsynta och endast tänka lokalt. Vi är inte längre den lilla byn. Världen krymper.

För mig ger Öresundsregionen bredd och möjligheten att se till ett bredare perspektiv.

Anette Sjögren, Länsförsäkringar Skåne, Helsingborg – När jag hör orden tänker jag på hav, frihet och semester. Jag tänker även på möjligheter, affärsmöjligheter.

Johan Persson, Husman Hagberg, Helsingborg – Regionen var ett starkt skäl till varför jag flyttade hit. Det är en region med stark tillväxt och goda framtidsutsikter. Jag tycker att det är viktigt att man ser regionen som en helhet, hela skånska kusten och även på den danska sidan, det leder till att vi får en starkare region.

Foto: Ted Kronvall Text: Helene Tigerström

Anneli Andreasson, Sembo, Helsingborg – Det betyder samarbete, mellan Helsingborg och Helsingör, samarbete över gränser. Ett exempel på det är när vi tillsammans ordnar gemensamma aktiviteter, som konstrundan. Jag tycker också att det är en otroligt vacker region. Den svenska sidan är ju vårt pärlband med alla vackra små byar.

15

På vårt kompletta mattorg kan du fritt flanera runt och plocka det som magen och ögat väljer.

Ta gärna en gång till eller ta med.

Här är det smaken som räknas och att du är nöjd.

När du är sugen på något att äta eller vill uppleva en inspirerande och annorlunda miljö? Boka konferens. Öppet hela sommaren.

Bredgatan 11. Tel 042-10 46 00 www.helsingborg.se/ship

Kombinera fritt för 75 kr Du hittar oss i hörnet på Campus innergård. Rönnowsgatan 8DA Tel 042-13 07 15 Välkommen till vårt mattorg.

Vi har tagit bort koldioxidutsläppen från 100.000 bilar!

Förändringarna av produktionen i Västhamnsverket har medfört att vi minskat utsläppen av CO2 med 90%.

Det motsvarar utsläppen från 100.000 bilar i centrum. www.oresundskraft.se www.oresundskraft.se

16

En glimrande position för Helsingborg

UPPFATTNING

Nyligen var jag (ännu en gång) inbjuden som föreläsare på en större konferens om marknadsföring av platser och regioner. Min roll var att ge praktiska råd om varumärkesbyggande och berätta om några praktikfall. Övriga talare var representanter för olika svenska kommuner, som berättade om det utvecklingsarbete som pågår för att göra den egna kommunen mer attraktiv.

Två starka intryck tog jag med mig hem. För det första att det arbete som utförs när det gäller att utveckla platserna i många fall är mycket ambitiöst och framsynt. För det andra, dessvärre, att det arbete som utförs när det gäller att utveckla platsernas varumärken är erbarmligt dåligt, för att inte säga obefintligt. När jag nu i efterhand bläddrar igenom presentationerna börjar jag till och med undra om man förväxlat platsutveckling med varumärkesutveckling. Har man fallit offer för den klassiska missuppfattningen att marknadsföring är en kamp mellan produkter, när det i själva verket handlar om en kamp mellan uppfattningar om produkter?

Självfallet går det inte att bygga ett starkt varumärke utan att ha en stark produkt eller tjänst, men inte ens det mest överlägsna erbjudande hjälper om ingen känner till att det finns.

Konkurrensfördelar som inte avspeglas i varumärket, dvs i omvärldens uppfattning, är helt enkelt inga konkurrensfördelar. Det människor inte vet om din produkt, tjänst eller plats kan heller aldrig påverka dem i en valsituation.

Att utveckla en plats utan att samtidigt utveckla varumärket är alltså att lämna halva jobbet ogjort. En mycket påtaglig anledning till denna försummelse kan vara att det helt enkelt saknas budgetar för extern kommunikation. Kommunledningar tycks hellre lägga pengar på att inrätta nya tjänster och organisationer, istället för att se till att de befattningshavare man redan har får ordentliga resurser att arbeta med.

Men även när det finns resurser att kommunicera, så tycks man ha påfallande svårt att bestämma vad det är som ska kommuniceras. I många fall handlar det om brist på fokus: man vågar eller vill inte fokusera på det som är särskiljande, dvs det som andra inte har, utan belamrar kommunikationen med egenskaper och värderingar som alla har. I andra fall handlar det om dålig verklighetsförankring: man försöker ta positioner som saknar all trovärdighet, såväl i omvärlden som bland de egna invånarna. I de mest svårartade fallen försöker man framstå som den absoluta motsatsen till vad man faktiskt är. Resultatet blir i samtliga fall att kommunikationen går mottagarna spårlöst förbi.

Vår egen stad tycks ha ett annat problem. Helsingborg är nämligen i den ovanliga situationen att faktiskt äga ett varumärke, en tydlig position i omvärldens medvetande – som man av någon anledning valt att inte dra nytta av och bygga vidare på. Jag tänker naturligtvis på den gamla devisen ”Sundets pärla”, som inte använts på tre, fyra decennier, men som likväl lever kvar i människors medvetande. Googlar du devisen, får du över 26 000 träffar, och till och med NE har den med under uppslagsordet ”pärla”.

Man kan naturligtvis tycka att ”Sundets pärla” känns lite slitet och mossigt. Det tyckte i alla fall jag när jag flyttade hit i början på 1970-talet. På den tiden var ju inte Öresund så mycket mer än en vacker vattenled mellan Nordsjön och Östersjön. I dag, däremot, står Öresund för en av Skandinaviens mest innovativa och expansiva regioner. Att inte bara vara en del av denna region, utan till och med pärlan i den, är nästan för bra för att vara sant.

Det fångar skönhetsvärdena i vår stad, samtidigt som det låter oss åka snålskjuts på all marknadsföring av Öresundsregionen.

Ju attraktivare regionen blir, desto mer hedrande att vara dess pärla.

Bengt Håkansson Varumärkeskonsult, Brand Clinic bengt@brandclinic.se

17

Text: Jesper Falkheimer och Mats Heide

Jesper Falkheimer

Mats Heide

Storytelling är temat för Frukostklubben i september och något som gärna används inom dagens marknadsföring. Men i grunden är storytelling något vi människor alltid har sysslat med: berättat för varandra. Det skriver Jesper Falkheimer, prefekt, och Mats Heide, stf prefekt, vid Institutionen för kommunikationsstudier, IKS, Campus Helsingborg.

Många marknadsförare är tämligen konservativa och använder sig av en begränsad verktygslåda.

Det finns ofta en övertro på masskommunikation genom kampanjer och exponering av enskilda

varumärken. Detta trots att forskningen gång på gång visat att effekterna av enkelriktad masskommunikation är tämligen klena. Visst kan en tv-kampanj skapa stor uppmärksamhet, men effekterna på människors konsumtion kan i bästa fall ge en tillfällig ökning som sedan snabbt går tillbaka till ursprungsläget. Människors beteenden och värderingar påverkas dock inte på lång sikt och det skapas ingen lojal relation.

Sedan ett decennium tillbaka har denna traditionella marknadsföringsform hamnat i en kris. Och därför har nya begrepp och trender myntats av reklamfolk och andra, som buzz marketing, viral marketing och storytelling.

sen l e t t ä r be d e m – tyg k r e v som

Gemensamt för dessa strategier är att de alla bygger på direkt kommunikation mellan människor. Egentligen är alltså dessa ord bara nya termer för gamla kommunikationsformer. Sedan urminnes tider har man känt till att det finns en stor kraft i berättelser, och att denna kommunikationsform påverkar människor allra mest.

Berättelser är också den grundläggande och allra mest naturliga kommunikationsformen mellan människor.

Marknadsföring och management Storytelling som begrepp förekommer allt oftare. Inte minst inom marknadsföring, men även inom managementlitteraturen. Det har skrivits många texter om hur ledare effektivt kan styra medarbetarna med hjälp av goda berättelser. De flesta av oss kan säkert räkna upp en rad olika företagsberättelser. En av de mest välkända är Ikeas framgångsberättelse om Ingvar Kamprad som med ytterst små medel kämpade och gnetade och till slut lyckades bygga upp en multinationell möbeljätte.

Denna berättelse, som förekommer i en mängd olika former, berättas om och om igen. Den sprids internt bland de anställda genom interna utbildningar, dokument och informell kommunikation. Externt återberättas berättelsen om Ikeas framgångssaga i artiklar, böcker och tv-program.

En berättelse förmedlar alltid något budskap, som självfallet kan tolkas på många olika sätt. I Ikeas fall är budskapen i berättelsen bland annat att man som anställd alltid ska ställa upp för sitt företag, att man kan lyckas genom hårt arbete och att man bör vara sparsam med företagets medel. Kunderna kan tolka berättelsen om Ikea som att det handlar om ett företag som vill erbjuda bra och snygga möbler till ett lågt pris och att det är ett möbelföretag som välkomnar alla.

Inom reklamen finns det flera uppenbara exempel på storytelling, som Icas tv-reklam, Gevalias ”När du får oväntat besök”-reklam och Vasakronans ”Välkommen till en bättre värld”-reklam. Icas folkhemsberättelse har belönats med flera guldägg.

Men dessa reklamfilmer löper också en risk på längre sikt, på samma sätt som tv-serier som aldrig slutar och tröttar ut tittaren. Förnyelsen är en väsentlig del av allt berättande.

Vad är storytelling?

De flesta människor berättar varje dag och vi lyssnar också på andras berättelser. Vi kanske tjuvlyssnar på bussen eller tåget. På radion och teven hör vi också berättelser. I dagstidningarna finns mängder med såväl korta som långa berättelser om människors situationer.

Vad beror det då på att berättelser är så vanliga? Jo, de hjälper oss att förstå vår situation och omvärld.

Människan är en berättande varelse. Redan som små barn får vi lära oss konsten att berätta för andra.

Berättelser är ett enkelt, underhållande och energigivande sätt att kommunicera. De är också lätta att komma ihåg; det finns en tydlig struktur som gör dem enkla att minnas.

Redan de gamla grekerna, som det brukar heta, förstod berättelsernas funktion och betydelse. Men sedan Platon kallade poeter och berättare för farliga medborgare – eftersom han menade att de fyllde

barnens huvuden med opålitliga kunskaper – har berättelser haft en låg status.

Det finns två universella sätt att tänka: logiskt-vetenskapligt och berättande. Det logiskt-vetenskapliga sättet att tänka innebär att man försöker beskriva och förklara verkligheten utifrån ett formellt, matematiskt system. Detta sätt att tänka finner vi framför allt inom forskningen, men också inom våra organisationer.

Ett berättande sätt att tänka leder istället fram till ett helhetstänkande där syftet är att förklara hur olika saker och fenomen hänger samman. Det berättande tankesättet är det som människor i allmänhet använder för att skapa sin bild och förståelse av verkligheten.

agor s t t a n god a g i l r e ta.

Hed k a r ö f t at är inte Berättelsers beståndsdelar Alla berättelser består av tre grundläggande delar: • ett ursprungligt förhållande • en handling eller händelse • konsekvenserna av handlingen eller händelsen.

För att dessa delar ska bilda en helhet, krävs en intrig eller med ett annat ord – ett händelseförlopp.

Intrigens funktion är att länka samman olika händelser till en berättelse. Den talar också om i vilken ordning en person blir medveten om vad som har hänt. Intrigen bestämmer alltså vilken betydelse händelserna får tillsammans – vad berättelsen betyder. Intrigen har alltid en tydlig början, en mitt och ett slut. Vi finner den i en nyhetsartikel, i en roman, i ett resereportage på teve, i ett datorspel och så vidare.

Ett av de vanligaste och enklaste sätten att skapa en intrig av ett antal händelser är att tillföra en kronologi – en viss tidsordning. Om händelserna kastas om får vi en viss betydelse som skiljer sig från om händelserna placeras i en annan ordning. En viss kronologi är grundläggande för en berättelse annars är det svårt att få en uppfattning om vad som har hänt.

Bli en bra berättare Marknadsförare är ofta goda berättare i grunden, men det är nog ganska sällan de tränas i berättarkonst. Om man vill hämta riktigt bra inspiration kan man faktiskt strunta i nya och eleganta böcker om marknadsföring, och i stället börja läsa de antika klassikerna, Bibeln eller varför inte Astrid Lindgrens sagor. Hederliga godnattsagor är inte att förakta – att läsa Alfons Åberg eller Pippi Långstrump med inlevelse kan vara nog så bra träning.

Institutionen för kommunikationsstudier (IKS, www.iks.lu.se) startades vid årsskiftet på Campus Helsingborg och är ett flervetenskapligt nationellt centrum för utbildning, forskning och uppdragsverksamhet inom strategisk kommunikation och andra kommunikationsområden.

19

Nya regler för illojal konkurrens

FRÅGA

För företagare finns det förstås all anledning att hålla koll på vad konkurrenter gör och uppträder på marknaden.

Men om uppträdandet är illojalt finns bara ett råd att ge: ingrip i tid innan skadan är skedd.

Sverige är på väg att införliva ett tvingande konsumentdirektiv från EU. Det innebär att samma regler börjar gälla för alla medlemsländer och samma kampanjer kan beordras över hela EU utan några legala hinder.

Reglerna om otillbörlig marknadsföring gäller inte enbart konsumentreklam. Även näringsidkare omfattas av skyddet som omfattar bland annat renommésnyltning som strider mot god marknadsföringssed och obehörigt associerar till en annan näringsidkares verksamhet eller kännetecken (varumärke, firma

Misskreditering i reklamen i form av förlöjligande och andra nedsättande yttranden om konkurrerande näringsidkare kan också förbjudas enligt den nya marknadsföringslagen som även ger möjlighet att stoppa illojala kampanjer i branschen. Det behöver sällan gå så långt som till rättegång. Många gånger räcker det med varningsbrev från advokaten. Men ytterst måste talan föras i Marknadsdomstolen. Det finns en praxis enligt marknadsföringslagen sedan tidigare som fortfarande kan åberopas och som ger en viss uppfattning var gränserna går.

Har du frågor om marknadsrätt?

Lars-Erik Ström, advokat vid Konsultbyrån för marknadsrätt Malmö, i samarbete med AWApatent, Helsingborg, reder ut begreppen.

Mejla till strom@marketinglaw.se.

TRIMEDIA STOCKHOLM

Foto: Mårten Svemark

JURISTEN

Den nya marknadsföringslagen ger möjlighet att förbjuda otillbörliga affärsmetoder före, efter eller under en affärsuppgörelse. Både businessto-business och konsumentreklam omfattas. Otillbörliga och aggressiva marknadsåtgärder kan förbjudas och liksom förr finns särskilda regler för jämförande reklam, obeställd direktreklam och information om garantier.

eller annat) eller annans kända reklamalster, förpackning och liknande. Snyltning betyder att man utnyttjar en positiv föreställning som en annan näringsidkare skapat genom egna insatser. Utnyttjandet är ägnat att i en eller annan form skada den andra näringsidkaren och försämra marknadsöverblicken för konsumenterna.

Lindahl [lin.da:l] – en av Sveriges ledande, största (och trevligaste) affärsjuridiska advokatbyråer. Snabbfotad och smidig samarbetspartner med stor internationell kapacitet. Erbjuder såväl affärsjuridisk bredd som en rad specialistkompetenser. Har under det senaste året varit anlitad som rådgivare i flera av Skandinaviens största företagstransaktioner. För vägledning i framgångsrika affärer, se även www.lindahl.se

Advokatfirman Lindahl STOCKHOLM

20

GÖTEBORG

HELSINGBORG

MALMÖ

UPPSALA

ÖREBRO

© 2008 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

Svårt att få tiden att räcka till?

Vi kan avlasta dig inom redovisning, revision och rådgivning. Vi kan hjälpa dig att förutse konsekvenser av beslut och analysera riskerna.

Oavsett om du är nystartad, etablerad eller tänker expandera kan vi på KPMG hjälpa dig.

Om du låter oss hjälpa till att utveckla din ekonomi, kan du fortsätta utveckla ditt företag.

Kontakta oss på KPMG i Helsingborg på telefon 042-19 59 00 eller e-post helsingborg@kpmg.se. kpmg.se

Den 30 maj är det dags för examensmässan ExpåC på Campus. Ett bra tillfälle för företagen att träffa studenter och för studenter att knyta kontakter med näringslivet. I år visas ett 60-tal examensarbeten upp inom bland annat service management, kommunikation och datateknik. Läs om två företag som på olika sätt samarbetar med studenter från Campus.

Examensmässa på Campus Helsingborg Lunds universitet

Mässa Text: Eva Thelander

HITTAR MORGONDAGENS INGENJÖRER För Saab Training Systems i Helsingborg är samarbetet med examensstudenter bland annat ett utmärkt sätt att fånga upp duktiga ingenjörer till företaget.

Saab Training Systems i Helsingborg är ett utpräglat IT-företag som arbetar med mjukvaru- och systemutveckling. Första gången företaget fick kontakt med en examensstudent var när Jakob Blomberg hörde av sig – han gick sista terminen på dataingenjörsutbildningen vid Campus, letade efter ett intressant examensarbete och kände till Saabkoncernen efter en mässa vid Lunds universitet.

– Det är svårt för teknikföretagen att hitta arbetskraft och examensjobben är ett utmärkt sätt att knyta studenter till företaget, säger Jakob som fick anställning vid Saab efter sitt ex-jobb och i dag, fyra år senare, själv är handledare åt nya studenter.

Jakob Blombergs examensarbete blev startskottet för en långsiktig satsning från företagets sida. De senaste tre åren har Saab utvecklat samarbetet med Campus och bidrar nu med projekt för studenterna på hösten under utbildningens tredje läsår. Intressanta studenter knyts sedan upp i examensarbete under vårterminen.

– Vi spelar rollen som kund, gör beställningar och ger uppdrag och studenterna levererar. Det är konkreta saker som handlar om att designa och bygga något som ska fungera i realiteten. Om vi tycker det fungerar bra, fortsätter vi med examensjobb på våren, berättar Stefan Lundmark, produktutvecklare.

– Uppdragen ger oss möjlighet att testa och undersöka sådant vi annars inte har resurser till. Det kan vara förstudier och undersökningar om kommande standarder eller något som så småningom mynnar ut i prototyper eller applikationer, förklarar Stefan Lundmark. Är det mycket arbete?

– Det kräver framförhållning i planeringen. I augusti ska vi ha definierat ett projekt som studenterna kan jobba med i september, redovisa i december och sedan gå vidare med i ett ex-jobb, men nu har vi kört i tre år och det snurrar på bra. Genom studentprojekten bidrar Saab till att behålla en bra utbildning i regionen samtidigt som vi får chans att hitta duktiga nya medarbetare, som inte bara kan teknik, utan också kan klara sig själv socialt – våra anställda reser ju mycket på egen hand, jorden runt.

Har du något tips till andra företag som funderar på att anlita examensstudenter?

– Tänk långsiktigt och skapa kontinuitet i samarbetet med Campus. Arbetet med examensstudenterna ska ligga i företagets strategi. Studenterna ska lära sig något också, inte bara bli en extra resurs – då ger samarbetet mest nytta.

Ko

nfe

re n s

med utsikt til l l i te mer

Spa ALL INCLUSIVE 4-15 pers (4 tim)

s 7ELLNESS LYXPAKETET s 6ÛLJ MELLAN TRÄNING, FÖRELÄSNING eller MINIBEHANDLINGAR s 3PABUFF£N LAGMARKS GASTRONOMI

VI SKRÄDDARSYR ER UPPLEVELSE! Pris från 450 kr/pers.

Ring oss på 042-912 33 eller maila till formtoppen@formtoppen.se!

Travvägen 27–29 Laröd/Helsingborg formtoppen@formtoppen.se www.formtoppen.se

22

Upp till 15% på konferenser Hotel & Casino Marienlyst A/S Ndr. Strandvej 2, DK-3000 Helsingør gäller hela april, augusti Tel.: +45 49 21 40 00 och oktober månad 2008 www.marienlyst.dk

HÄMTAR KUNSKAP OM BESÖKSNÄRING Intressanta vinklar på varumärkesbyggande och besöksnäring.

Det är några av resultaten för Svalövs kommun som har varit uppdragsgivare för sju studenters examensarbete sedan 2002.

– Vi har bara goda erfarenheter av att knyta upp examensstudenter. Det är ett utmärkt sätt för oss att återkoppla till universitetet och visa hur en kommun arbetar.

Det säger Jörgen Dehlin, strategisk utvecklare vid Svalövs kommun, som har varit handledare för de studenter som har gjort examensarbete för kommunen.

Studenterna har kommit från service managementutbildningen och uppdragen har gällt olika frågeställningar inom besöksnäring och utvecklingen av turism.

– Vi har själva kontaktat Campus för att nå studenterna. Frågeställningen har vi redan haft klara, berätar Jörgen Dehlin.

Uppdragen har bland annat gällt varumärkesbyggande för Söderåsen och studenterna har gett kommunen intressanta vinklingar, menar han.

Examensmässa på Campus Helsingborg Lunds universitet

för kunskap och kontakter Är det krävande att anlita studenter?

– Nej, inte alls. Studenter i dag är självgående och målmedvetna. Som handledare får man bara se till att stötta och träffas regelbundet. Inom Svalöv kommun arbetar vi aktivt med kunskapsdelning och ser i det här fallet också att vi får mycket tillbaka. Vi har haft mycket goda erfarenheter av arbetet med studenterna, det är därför vi har fortsatt i flera omgångar, säger Jörgen Dehlin.

Någon anställning har inte examensarbetena lett till – det har inte heller varit målet, förklarar Jörgen Dehlin.

För deras del har det handlat om att ge studenterna en reell arbetsuppgift.

– Vi har fått in aktuell kunskap via studenterna och har samtidigt kunnat visa upp hur det fungerar att arbeta inom den offentliga sektorn. Det är ju mycket mer än vård, skola och omsorg i en modern kommun.

Studenterna har på det sättet fått en annan bild av hur kommunernas turism- och näringslivsenheter arbetar.

Har du några tips till dem som funderar på att arbeta med studenter?

– Var öppen, beskriv situationen och organisationen ärligt och försök inte visa upp en fasad som inte stämmer – då får ni mycket tillbaka!

FLYTTA BORDET FLYTTA VÄGGEN FLYTTA VERKLIGHETEN Vi äger, hyr ut och förvaltar kommersiella lokaler – kontor, butiker, lager och logistiklokaler i västra Skåne. Och vi hjälper gärna dig och ditt företag att få en verklighet som fungerar bättre. Hör av dig!

www.briggen.se

23

THOR N DESIG N.SE

Sitt säkert!

Bildeve - Sveriges äldsta Volvohandlare!

1927 rullade den första Volvon ut i Helsingborg.

25% av den totala bilförsäljningen i nordvästra Skåne.

30% av alla tjänstebilar i nordvästra Skåne.

Våra kunder har gjort trygga köp i över 80 år!

Välkommen hem till oss!

Sitt ner i vårt vardagsrum och ta en kopp kaffe.

Om du har tid kan vi snacka lite bil också.

Växel 042-17 25 00 Försäljning 042-17 25 20 Biluthyrning 042-17 25 40 e-post infocenter@bildeve.se www.bildeve.se

I varje nummer av MiHngel inbjuds en fotograf, illustratör eller annan kreatör att förfoga över en sida eller ett uppslag.

Dagens bidrag kommer från Båstadsbaserade fotografen Mikael Bertmar, www.bertmar.se.

BILDEN

Mbhbo

Mbipmnt. cvlufo

MiH stöder Framtidskommittén

Ztcz

35 Wbmmcfshb

M÷hoåt

Lbuuwjl

Ibmmboet Wåefs÷

Qfstupsq

226

Tpmtjebo

W/Lbsvq

Tmåuubs÷e

Ckåsfibmw÷o

Sbnntk÷

Hsfwjf

MiH kommer att stödja det arbete som görs inom Framtidskommittén. Det har MiH:s styrelse beslutat.

Sbobsq

Lsbqqfsvq

Mfsibno

Twfotupsq

Tlåmefswjlfo

Bsjme

Ikåsobsq

Ozibnotmåhf

Lvmmbczhefo

T÷eælsb

Gbsivmu

Ivtupgub

Mfscfshfu

Johfmt. usåef

I÷kb

Vuwåmjohf

Nbsebm

223 Uæohb

Hvooftupsq

Nk÷ivmu Cvtlfs÷e

Bvtæt

Lvmmb!Hvoobstupsq

×eælsb

Ijuubsq

Låssfcfshb

Sptfoebm

Wåmb!Cz

Cfshb

Qæmtk÷

Hvoobst. upsq

Izmmjohf

Gmfojohf

222

Tpgjfsp

Lspqq

F5

Sæ

æo

Wbmmælsb

S÷ebivt

Låmmtupsq

oibn o L÷qf

T;u!Jcc

Lzslcbdlfo

Tåcz

Wfo Cådlwjlfo

Mboetlspob

×skb

Djubefmmfu Hsæfo

o

Sæhb I÷stube Upgub

Ifefocpsh

Ckåsobsq

Cjmmfcfshb Uptubsq

Tbyæ

o

Kåsbwbmmfo

T/N÷johf

Hszuujohf

219

Uspmmf. ipmn

224 ×tm÷w

W/Tus÷

Uspmmfoåt Tubccbsq

Nbsjfipmn

×/Btnvoeupsq

28 Sfnnbsm÷w

Esbhtupsq

E÷ktfcsp Ck÷stupsq

Sftm÷w

Tåstm÷w W/Lbsbcz

Låwmjohf

Wjslf

L

H;b!Cp

Tlbsivmu

Gvmmup

×tusb Sjohtk÷o

Gphebsq

Hvenvoupsq

Ptczi Mzcz

Tophfs÷e ×tusb!Tus÷ Csbæo

224

Mkvoh Ovooå

Cptk÷lmptufs

34

Mjmmbsq

Fmmjohf

Wåhhbsq

24

Tåupgub

T/Nvolbsq

28

T÷efswjejohf Tu/Ibssjf

Gphebs÷

I÷÷s

Åohtczo Ånobs÷e

Lvohtivmu

Ftm÷w

215 M/Ibssjf

Cplftmvo

Psnboåt

Wåtusb Sjohtk÷o

Sæs÷e

Tkvoofsv

Tophfibmm Kvmbsq Nbhmbtåuf

Iåoojohf Tk÷ipmnfo

Cptbsq

Gsptubwbmmfo

Nvolbsq

Tufibh

Låsstupsq

Tfmbsq

×/Lbsbcz

Opsswjejohf

Boofm÷w

Ipgufsvq

Svhfsvq

Tupdlbn÷mmbo

Bhfs÷e

Upssm÷tb

Ufdlpnb. upsq

221

Æmtupsq Mvoeælsbcvlufo

Ozsvq

Cjmmjohf

Btl

Wjuutl÷wmf

Nvolfcådl

Uk÷ Lbsmbsq

Ibmmbs÷e

S÷oofipmn

Twbm÷w

Iåefo

Csptmåuu

Åtqfs÷e

T/Ivmubsq

Såwfupgub

Ubstube

Ujsvq

Btnvoet. upsq

Tbyupsq Tbyupsqt.

Lwåsm÷w tlphfo

q

L÷

Nvolbhæseb

Wbefotk÷ Uvmmtupsq

Iåmkbsq bn

i fo

Tubwbs÷

Lpohb

Mæohbs÷e

Byfmwpme 217

Uæhbsq

Hmvhhtupsq

Upgubs÷e

O/S÷svn O÷ubsq

Bmmbsq

Ibmntube

Åtlbupsq

Usvmtupsq

Bmmbsq

Æmbcpebsob

Iåstm÷w

Upsotcpsh

Boefstupsq

S÷tuæohb

Lovutupsq

Ljohfmtube

Gpsuvob

Hmvntm÷w

Gpsftube

24

Læhfs÷e

Tlveebsq Twfotupsq

Usvfetupsq Wbmmfcfshb

Uvob!Cz

Mkvoh

Qæmtupsq

Flfcz

Twfo

Lmjohtupsq

Gåsjohupgub

Tlåsbmje

W/Csåoofsob Nzsbsq

Sjohivmu Cmbeivmu

Lpmmfcfshb

f!æ oo S÷

Szefcådl

Tupsb Lbnqipmnb

Sjtfcfshb

Twfotupsq

Tmåuuælsb

Lmæwfs÷e

21:

221

Fmftupsq

Gkåsftube

Tnfefcpeb

Ifssfwbet. lmptufs

Cpoobsq Tufoftube Tuvccbs÷e

Cæstm÷w Hboupgub

W/Upsvq Twfotupsq

Ætusbupsq

219

24 Lsjlb

Nbhmfs÷e

T/Wsbnt Gåmbe

H÷sbsq

32

Qfstupsq

Mkvohczife

Iåttmvoeb

Sææ

Uptubsq

Izmmtupgub

32

Ozczhhfu

Tubdlbsq Twfotupsq

Ijttnpttb

I÷otipmnb

Mzdlf

Lmjqqbot!csvl

Cjmmftipmn

Qæbsq

L÷qjohf

Mjoofs÷e

T/Wsbn

Tupsb N÷sti÷h

N÷sbsq

Ifmtjohcpsh

Nbhmbcz

Njtufsivmu

Ibsipmnb

Bolbsm÷w

Lmjqqbo

I÷skb

Wbtbczhhfu Næotupsq

Lætiåttmf

T÷oesbcz

O/Wsbn

Ifmtjoh÷s

Sbnm÷tb

Hsænbot upsq

W/T÷oobstm÷w

Wsbnt Hvoobstupsq

Ckvw

Cfobsq

Ikpsuti÷h

Sbnm÷tb Csvoo

Tæoob

Lwjejohf

Ætupsq

W/Cspcz

35

Hbmuivmu

Iåmkbmu Pefsmkvohb

Qfobsq Ckåss÷e

Ibttmbsq F7 F31

Ibhtube

Æss÷e

S÷tb

Låssbsq

218

Lbuubsq Bmmfsvn

S÷lf Ivmutivmu

Ebmtivmu

219

Tujetwjh ×/Mkvohcz

Ibsbtupsq

Cmbipmnb

Vmwt ×sbivmu

F5

Upsoivmu

Epntufo

Ælbsq

Tubscz

Åohmbsq

Bmhvtupsq

Cåmjohf

Ck÷slmjefo

Wåtusbsq Cpbsq

Tus÷wfmtupsq

Wjlfo

×/Sjohbsq

Flfu

24

Låmmob Tqboobsq

Tmåuutk÷

×o

Vhhmbsq

218 Wåmjohf

Iæ Csvootivmu

×/Tqæoh

Ikåmn. tk÷o

Tkvolbnpttb

Byupsq

Wåstk÷

Wåstk÷o

Ætmkvohb

×slfmmkvohb

×ttk÷

M÷ot

Tlæoft Wåstk÷

Tpoobsq

Ibscådltivmu

Cbttipmnb

Bhhbsq

Gs÷tcpip

F5

Wfnnfoupsq

Måslfs÷e

Uættk÷

Csfljmmf Tljmmjohf

35 Gmpstivmu

S÷ttk÷o

S÷ttk÷. ipmn

215

Gvsvupsq

Nvolb.

Mkvohcz

Iåmkbs÷e

H÷stm÷w

Wåtcz

I÷hboåt

Zyfoivmu

Tlæoft.

Gbhfsivmu

Cpbmu Ckåmlbczhhfu

Tubwfstivmu

Wåtufstk÷o Åtqfoåt

Uætubsq Sfccfm. cfshb

Åohfmipmn

Kpotupsq

Hmjnnjohf

Vhhmfivmu

Hæobsq

Tlåmefs. wjlfo

Twbotibmm

222

H÷tupsqtivmu Qfstivmu

Opseboæ

C÷mjohf

Mkvohbcpmfu

Szfu

Tlfqqbslsplfo

Tlåsfu

Tnfetupsq

Zmmfwbe

Mfscådltivmu

Uvmmtupsq

Wfkcztmåuu

O/×ttk÷

Tlphthæse

Tnfeivmu

Wåtufstk÷o

Cbslælsb

Csvoocz

Wjoesbsq

Gmbebmu

S÷oof!æ

Framtidskommittén tillsattes genom beslut i kommufullmäktige 2006 och är rådgivande till kommunstyrelsen. Kommitténs uppdrag är bland annat att positionera staden. MiH:s styrelse har alltså beslutat att ställa sig bakom de frågor Framtidskommittén driver.

– Vi har ett intresse av frågorna och fungerar gärna som budbärare. Det handlar mycket om att ge regionen självförtrende. MiH:s vision är ju också att stärka regionen. På det här sättet får vi en röd tråd i det vi stöder. Sedan kan det förstås dyka upp frågor vi vi inte vill stödja – det får vi ta ställning till då i så fall, säger MiH:s vice ordförande Linda Borgström.

Kommittén har hittills enats kring fyra projekt:”Fjärde Staden” där man vill visa styrkan i närregionen; ”Europaledande koncept” där man vill identifiera tre möjliga koncept som kan föra regionen till Europatoppen; ”Köpenhamnsregionen” där fördelarna med samarbete ska undersökas samt ”Framgång är ingen slump” där man definierar framgångsfaktorer för regioner och tar fram ett antal spetsprojekt för Helsingborgsregionen.

Iboobcbe

Tubdlbsq

Nbshsfufupsq

216

Wfkcztusboe

Lvmmbcfsh

N÷mmf

Spmmtupsq

Csbnnbsq

Tjnpoupsq

Ipmnb Ck÷soivmu

Lpsoivmu

Pyivmub. tk÷o Ijtivmu

Ipstbcådl

F31

G÷stm÷w

Tupsb!Ivmu

Iboetlipmnfo

Ænpu

Tmåuuivmu

Hsfwjf

Åohfmtcådlt. tusboe

Tuånf

Wæyupsq

Låss

Uæ

S

Wåtusb Ibhivmu

Læqivmu

Ibttm÷w

F7 Ivmsvhfsfe

Åohfmtcådl

×mmpwttusboe

Uwfi÷hb

Ckåsfe

Ljmmfcådlt. upsq

Sbnntk÷. tusboe

226

×/Lbsvq

Mzb

228

Wbmmfo

o

C÷tbmu

Nbkfogpst

Æmtupsq

Tnfekfæo

otæ

Tk÷bsze

Cbttbmu

Qvutfsfe

Twfotivmu

Tboewbe

Såooftm÷w

Tlpuupsq

Tuf

Ftljmtupsq

Gbsjutm÷w

Ezsfcpsh

Mbhfsfe

Upnnbsfe

Fefocfshb

fæo

Tnfek

Cætube

Ipw

Åohbmbh

Upsflpw

Loåsfe

Wåtubmu Ujnnfstivmu

Tupsftk÷ Qfstupsq

Tlpuupsq

Bqqfmsze

Mbh

Lbstf. gpstfo

Nfmmcz

Tpnnbscp

bo

Bmb

Mbipmn

Nfmmcztusboe

Tfhfmtupsq Ipwt!ibmmbs

Opssup T÷efsup

I÷htfs÷e Tfccbsq

Ett Nordvästskåne utan kommungränser rymmer 309 000 invånare. Att ta upp kampen om fjärdeplatsen i landet är ett av Framdiskommitténs syften.

Kullaflyg ny huvudpartner MiH har fått en ny huvudsponsor: Kullaflyg, som dessutom fyllde fem år i april. Vi frågade flygbolagets chef Christer Paulsson varför Kullaflyg väljer att stödja Marknadsföreningen.

– Marknadsföreningen är just nu den största och bästa mötesplatsen i Skåne Nordväst. Vi jobbar ju med möten och upplevelser och är till för regionens utveckling och tillväxt, precis som Marknadsföreningen. Så matchningen känns verkligen bra.

Kullaflyg fyllde ju fem år den 22 april.

Hur har de här åren varit?

– Det har varit en enorm utveckling. Vi har gått från 40 turer i veckan till 94 och har i dag en marknadsandel på 40 procent. Det är också bakgrunden till varför vi valt att gå in som sponsor för Marknadsföreningen – vi fyller fem år och har nått en mognadsgrad som företag.

Du är själv en flitig gäst på Frukostklubben. Går du varje fredag?

– Nej, just nu har jag inte tid att komma alla fredagar. Men jag har varit medlem i många år, suttit i styrelsen och ingår nu i valberedningen. Det är ett engagemang sedan lång tid.

Huvudpartners

I8GG<:4 CE<F8E F@4EG4 E8F8ArE8E

26

5 nya styrelsemedlemmar - 3 frågor 1. Varför gick du med i MiH? 2. Vad jobbar du med?

3. Vad hoppas du kunna bidra med i styrelsen?

Bittan Gustavsson, BjäreGross, Båstad – Jag blev tillfrågad och tyckte det var ett bra tillfälle att få vara med i en väldigt aktiv förening.

– Mat på olika sätt. BjäreGross säljer närproducerat till restauranger och matbutiker på Bjärehalvön med omnejd. Direkt från odlaren/ uppfödaren till köparen. Är även ”päregeneral” och håller i Pärans Dag i Båstad.

– Mitt nätverk på Bjärehalvön med omnejd. Har gjort många matuppleveser med olika teman, platser, skräddasytt olika evenemang – det kanske kan vara ett bra bidrag.

Tin Josefsdotter, Tinfire event, Helsingborg – Jag var ny i stan och som företagare och blev medlem. Det är ett bra sätt att nätverka. Jag är imponerad av föreningen och den drivkraft som finns hos människorna.

– Jag jobbar med underhållning och workshops/teambuilding riktat till i första hand företag, men även till privatpersoner. Så här fram emot vår/sommartider blir det mycket engagemang på festivaler och jag arbetar bland annat för Helsingborgsfestivalen.

– Jag kommer från underhållningsbranschen och är utbildad projektledare så jag hoppas att min yrkeserfarenhet ska komma till nytta.

Utöver det blir det engagemang och vilja.

Nils-Bertil Tranebacke, Nyström & Partners Horwath, Helsingborg – För att det är ett bra och effektivt forum för att träffa intressanta människor som jag har nytta av såväl privat som i mitt arbete.

– Jag arbetar som kvalificerad revisor.

– Vara med och utveckla det ekonomiska området och bidra med mina kontakter för att fortsatt ha en marknadsförening som är Sveriges bästa.

Annika Gigel, AMG Personalutveckling, Ängelholm – Det är ett intressant forum, en fantastisk förening med mycket kreativitet. MiH är dessutom utvecklande för hela regionen.

– Jag arbetar med personlig utveckling av företagsledare, styrelseutbildningar, coachning, nätverkande och fungerar som mentor och konsult.

– Göra Marknadsföreningen till en arena för hela Nordvästskåne. Jag är aktiv i föreningen Företagarna i Ängelholm och har många kontakter i och runt Ängelholm. Jag vill gärna hjälpa till att bygga broar så att näringslivet i hela regionen kan utvecklas.

HELENE TIGERSTRÖM. STUDENT, Helsingborg – Jag såg det som en möjlighet till att knyta nya kontakter, träffa inspirerande människor och få nya erfarenheter.

– Jag läser fjärde och sista året på Service Managementprogrammet på Campus Helsingborg och skriver just nu min magisteruppsats.

Utöver det jobbar jag extra i receptionen på Elite Hotels här i staden.

– Jag hoppas kunna förankra MiH Future ännu mer på Campus. Alla studenter ska känna till oss och se oss som en stor möjlighet att skapa nyttiga kontakter och nätverk med stadens näringsliv. Jag vill även driva vidare och utveckla de aktiviteter Future i dag står för.

SommarFEST! Boka 29 maj.

Frukostklubbtema hösten 2008 Augusti/september: Storytelling Oktober: Regionen November: Risk/Säkerhet/Trygghet Januari/februari 2009: Integration

Guldkärnan: Dags att nominera Vilka blir guldkärnanvinnare 2008?

Nu är det dags att börja nominera kandidater till Guldkärnan 2008 som delas ut av MiH till - Årets Marknadsförare - Årets Event - Årets Designer - Årets Personlighet.

Har du något förslag?

Berätta det på www.guldkarnan.se

Nya utskott gör jobbet Styrelsen har beslutat att tillsätta en rad utskott som får ansvar för olika delar av verksamheten – till skillnad från tidigare då all verksamhet legat direkt under styrelsen och projektgrupper. Det betyder bland annat att arbetet kring Frukostklubbens föreläsare och evenemang sköts av ett särskild utskott med Linda Borgström som sammankallande och med Nils-Bertil Tranebacke, Tin Josefsdotter, Bittan Gustavsson, Jerker Jakobsson och Rasmus Nanhed som ledamöter. Arrangemangen kring mingelfrukostarna leds av en annan grupp med Tommy Edlund som sammankallande.

Ett särskilt utskott har tillsatts för MiH:s fester, ett annat för Guldkärnan med bland andra Lotta Alvérus, ett för juryarbetet kring nomineringarna med Petra Edvinsson som sammankallande samt ytterligare ett för kontakterna med MiH Future.

Därutöver finns numer ett utskott för verksamhetsutveckling med Annika Gigel som sammankallande, medan Noushin Nadjafi blir sammankallande för ett utskott som sköter kontakterna med Connectors och Nils-Bertil Tranebacke för ett ekonomiutskott.

27

Text: Nina Hansson. Kommunikatör och layoutare som nyligen avslutat studierna vid Institutionen för kommunikationsstudier (IKS), Campus Helsingborg.

Till hösten startar Forza Skåne ett nytt projekt: Framtidspiloterna. Syftet är att bygga broar mellan skola och näringsliv.

Upphovsmannen bakom Framtidspiloterna är Lasse Westin, en projektledare som arbetar på skolkontoret i Falun med att just lansera Framtidspiloterna. I april var han i Helsingborg för att presentera sitt program vid Forza Skånes kick-off.

Vad har du för förväntningar inför arbetet i Helsingborgsregionen?

– Det känns jättekul att en ny region och stad

Where all think alike, no one thinks very much

mojligheter.se 28

vill använda sig av Framtidspiloterna. Och just nu är Helsing- borg den mest söderbelägna orten som vi samarbetar med. ”Entreprenörer behövs i alla sammanhang”, har du sagt i en intervju. Kan du utveckla det?

– Det är lätt att tänka att entreprenörer bara ska starta företag, men jag menar att den typen av kynne hos personer behövs i alla sammanhang, i föreningsliv såväl som inom den offentliga och privata sektorn. Det viktiga är att man uppmuntrar dem som kommer med idéer. Jag har själv fått höra att ”det där går inte” alltför många gånger, men jag vill mena att det man vill göra, det kan man göra!

VI KAN KLÄDER!

KULLAGATAN 9, HELSINGBORG 042-21 45 83

Vilken förklaring har du till att ett projekt som Framtidspiloterna har sitt ursprung i Dalarna?

– Det finns en utpräglad entreprenörsanda här i Dalarna, upplever jag, en nyföretagaranda. Dessutom vill företagen snappa upp morgondagens arbetskraft, något de får möjlighet till genom Framtidspiloterna.

Genom att företagen visar upp mer än bara en fasad får skolungdomarna inblick i allt kul som faktiskt finns bakom den tråkiga ytan på till exempel tunga industrier.

I programplanen för Framtidspiloterna ingår bland annat att företagen kan marknadsföra sitt företag genom ”unga ögon”. Varför är det så viktigt med just marknadsföring?

– Företagen vill ha ungdomars ögon på sig. Ungdomar upplevs ligga nära verkligheten och deras tankar och idéer väger tungt hos många företagare. Ungdomar lyfter fram ”sitt” företag på ett ungdomligt vis.

Finns det funderingar på att även integrera andra arbetsområden, som ekonomi eller socialt arbete?

– I projektets steg 2 gör ungdomarna en analys av det material de har samlat in, och då har man möjlighet att fördjupa sig i ett speciellt område. Det finns också en strävan att få fler högstadieelever i Dalarna att välja teknisk inriktning på gymnasiet. Och då kan ett teknikföretag kanske vara lösningen genom att eleverna får se vad det innebär att arbeta där. Är det svårt att få företag att vara med?

– Nej, vi har kö på företag som vill vara med. Och de som har varit med tidigare vill vara med igen.

Vad är ditt budskap till skolungdomar och företagare som intresserar sig för Framtidspiloterna i Helsingborgsregionen?

–Jag hoppas verkligen att de tar chansen att vara med. Företag har allt att vinna på att få de ungas perspektiv på saker och ting. Och till ungdomar vill jag belysa vilken häftig känsla det är att känna möjligheten att påverka, och att få gehör för det man har att säga. Jag är otroligt imponerad av ungdomar idag, de är verkligen en outnyttjad resurs! Bland det häftigaste är när skolungdomar som deltagit i Framtidspiloterna håller presentationer för lärare, med skaplig pondus, och besvarar deras frågor.

Nya sommarentreprenörer

Forza går riks

Även den här sommaren ger Forza en rad ungdomar chans att bli sommarlovsentreprenör! Totalt 200 ungdomar från regionen får chans att bli entreprenörer under sommaren. I programmet ingår bland annat en veckas kick-off med inspiratörer, handledare som hjälper till, nätverk och mentorer och startpeng.

Projektet drar igång veckan efter midsommar där ungdomarna får en chans att lära känna andra sommarlovsentreprenörer från samma ort och tillsammans med vänner arbeta fram en idé att tjäna pengar på under sommaren. Tanken är att företaget sedan ska drivas i minst två veckor.

OM FRAMTIDSPILOTERNA

Elever i högstadie- eller gymnasieålder får gruppvis ta kontakt med företag på sin ort. Steg 1 är att intervjua sin handledare på företaget och samla in så mycket information som möjligt. Informationen analyseras därefter enligt en särskild mall. I steg 2 ska ungdomarna göra en företags- eller produktpresentation utifrån hur de själva uppfattar företaget. Vitsen är att företagen blir sedda med unga ögon och kan använda den marknadsföring som tas fram. Ungdomarna avslutar sina projekt med mässan ”Med unga ögon”, där de ställer ut och presenterar sina resultat för allmänhet och lokalpress.

Mer info finns på www.framtidspiloterna.nu

Forza har nu fått en bra förankring i nordvästra Skåne och projekten rullar vidare i hög takt. Därför ska konceptet exporteras till andra regioner – och hela Sverige. Den nya, nationella satsningen, heter Spinrock.

Ett första mål är att hjälpa unga människor i hela Sverige att utveckla sina entreprenöriella förmågor.

– Max tre år kommer det att ta att göra Sverige till världsbäst i ungt entreprenörskap, säger Joachim Samuelsson ur MiH:s styrelse och drivkraften bakom Forza.

29

Henrik Giver, Nick Larsson och Michael Simby - en annan sorts säkerhetsarbetare.

Machokalsonger gav storslam Kalsonger med inbyggd kondomficka. Det är affärsidén som tog hem storslam vid UF-mässan i Malmö i våras. Bakom UF-företaget S.T.A.T står tre killar från Procivitas i Helsingborg.

Nick Larsson, Michael Simby och Henrik Giver – tre helt vanliga 18-åringar från Helsingborg? Jag är inte helt säker på det, efter att ha träffat dem över en lunch. Mitt intryck är snarare tre verbala och socialt kompetenta ynglingar, med väl smidda framtidsplaner.

De läser sin sista termin på ekonomikursen Småföretagande vid Procivitas Privata Gymnasium i Helsingborg.

Tillsammans har de startat S.T.A.T. som säljer egendesignade kalsonger. Inte-helt-vanliga kalsonger, utan med påsydd kondomficka.

Sprida sunda idéer – Det var flera orsaker som ledde fram till idén. En av mina vänner frågade mig hur vanligt jag trodde att hiv var i Sverige. Han hade ångest efter att ha haft oskyddat sex med en tjej samma helg. Micke hade en annan kompis som blev uppringd av en tjej han hade haft sex med ett halvår tidigare, för att få veta att hon väntade barn.

Det är lätt att tro att det inte kommer hända en själv, men händelserna gav oss en tankeställare. Med S.T.A.T vill vi sprida sunda idéer och få killar och tjejer att ligga steget före. Man ska ha en kondom till hands redan innan man ens behöver den, förespråkar Nick.

S.T.A.T är förkortningen av ”Sooner Then Already There” och på hemsidan finns budskap som ”Be smart, protect yourself and don’t feel any regrets” och ”Cover me, I’m going in”. Det senare förklarar Michael ska anspela på amerikanska säkerhetsstyrkor som är utrustade med skyddsvästar. Det gör även varumärkets grafiska profil och själva kalsongerna.

Medveten macho Det är macho så det förslår, men det säger Michael är meningen. På de mässor som killarna har demonstrerat sin affärsidé har de själva burit säkerhetsvästar, något som har lockat till sig många nyfikna.

– När man sedan visar kalsongerna och förklarar tycker besökarna att det är en fyndig koppling till kondomen som också är ett skottsäkert skydd, säger Henrik.

Killarna har blivit rejält belönade för sitt slit med företaget. Nick har bland annat fått Sydsvenskans entreprenörsstipendium och Henrik fick priset Bästa säljare vid den regionala UF-mässan i Malmö tidigare i vår.

De har tillsammans ingått avtal om att under sex 30

månader direkt efter studentexamen satsa på S.T.A.T. med målsättningen att kunna expandera nationellt.

– Om vi märker att det absolut inte går väljer vi att lägga ner det och förverkliga andra idéer, men man måste ha höga mål så att man kan nå någonstans, säger Michael.

På gång är också underkläder till tjejer, även de med kondomficka. Just nu håller de på att ta reda på hur de ska se ut genom en marknadsundersökning riktad till tjejer i sin omgivning. Svarta, vita, röda eller kanske i spets? Meningen är i vilket fall att de ska stå i rejäl kontrast till killarnas kollektion.

– Vi vill spinna på de kvinnliga och manliga olikheterna, och visa på attraktionen. Kolla här på förpackningen! 92 % Cotton, 8 % Lycra och 100 % Attraction.

Det är 200 % underkläder, mer än man egentligen kan ha!

S.T.A.T. om ...

Ekologiska underkläder: En självklarhet för oss när vi skulle välja tyg till kalsongerna. Vi vill att vårt varumärke ska vara känt för kvalitet och genuinitet. Vi ska kunna stå för det.

S.T.A.T. som raggningsknep: Det är en tacksam produkt att använda som samtalsämne. Idén lämnar ingen oberörd och framförallt tjejer har gett oss positiv respons för det ansvarsfulla ställningstagande som det innebär att bära ett par S.T.A.T.-kalsonger.

Kondomficka för tjejer: Vi anser att ansvarstagandet att skydda sig bör vara ömsesidigt. Tjejer kan inte lita på att alla killar ser det som en självklarhet att skydda sig, och vice versa. Därför är det lika bra att inte ta någonting för givet, utan istället själv alltid vara förberedd.

Kompisen Fredrik (Reinfeldt) som de fick på bild tillsammans med Michael Simby: Vi fångade hans intresse genom att säga att varje klamydiafall kostar staten 1 000 spänn. Han uppskattade vårt företags samhällsbidragande initiativ och vi gav honom två par kalsonger.

P:S. Läs mer på www.statunderwear.com Text: Nina Hansson kommunikatör och layoutare som nyligen avslutat studierna vid Institutionen för kommunikationsstudier (IKS), Campus Helsingborg.

Leo AB > Pharmacia > Pharmacia & Upjohn > Pharmacia > PďŹ zer > McNeil AB

Sedan drygt ett ĂĽr tillbaka heter vi McNeil AB och ingĂĽr i Johnson & Johnson-koncernen.

Men vi tillverkar fortfarande det främsta hjälpmedlet som finns fÜr att sluta rÜka: Nicorette. Till hela världen.

McNeil AB â&#x20AC;˘ Norrbroplatsen â&#x20AC;˘ 251 09 Helsingborg â&#x20AC;˘ 042-28 80 00

XXX HSJQFO TF

VI SER DIG GĂ&#x201E;RNA I Ă&#x2013;GONEN

Trygga papper eller hÜg risk Risk och strategi bestämmer du.

Den kan ju ändras Üver tiden.

Vi har utbudet som fü kan Üverträffa och en tillväxt som tül att jämfÜras.

Telefon: 042-490 29 50 Drottninggatan 28 | Ă&#x2013;rebrogatan 32

världens bästa medium?

Grattis pappret! Efter mer än fem tusen år ligger du fortfarande på första plats. För de äldsta papyrusfragment man funnit är så gamla. Allt pe­ kar på att du kommer att hänga med ett bra tag till som informationsbärare.

Vad beror detta på?

Kanske att du är ett medium som inte kräver någon energikälla, som ger oss blixtsnabb presen­ tation av informationen och som har en hållbar­ hetstid på hundratals (kanske tusentals) år. Inga extra programvaror eller investeringar krävs för att användarna ska kunna tillgodogöra sig ditt inne­ håll.

Lägg till alla olika papperssorter man idag har att välja mellan för att förmedla en bestämd känsla och alla innovativa lösningar vad gäller utformning och efterbehandling.

Börjar man fundera så är det ingen slump att du fortfarande är nummer ett.

Vi utför grafisk produktion på både papper och digitala media. Vi gör det hela vägen: från originalframställning, produktfotografering och webbaserad grafisk produktion till tryck, efter­ behandling och logistik.

Hornyxegatan 14 213 76 Malmö Tel 040-671 77 70 www.printing.se Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2000 & ISO 14001:2004 Printing har trippel-A för högsta kreditvärdighet.