MiHngel_nr1_2008

Nr 1

2008

Marknadsföreningen i Helsingborg (MIH)

Människans mentala styrka

möjliggör mötet

Tar företagen sitt ansvar?

100 enkla gör-det-självtips

INNEHÅLL Full fart Medlemmar och gäster strömmar in till Frukostklubben. Kolla våra fräscha bilder från vimlet av morgonmänniskor.

Vi vann Annika räddade nyårschampagnen och Ronny festade på gås. MiHngel intervjuar vinnare från Frukostklubbens utlottningar.

4

Campus tar nya kliv

7

Höga betyg för blågult

8

Göra rätt ger cred CSR är nu ett buzzord bland stora företag.

Det ger cred, är lönsamt och står för framtiden.

CSR-experten ger bakgrunden med brukspatroner, vakthundar och globalisering.

Bara vara som sälj

Mikael Andersson är obegränsad. Fast han är född med synliga fysiska begränsningar. Möt en man med en sanslös mental kapacitet.

Myrstackskänsla

12

Lämnar du ditt bidrag? Gör du verkligen det du kan för att rädda världen?Författaren och skribenten Johan Tell tröttnade på klimatångesten och skrev en bok.

Kom igång

Foto: Ulla Alderin

Slut på velandet och undanflykterna.

Konkreta tips på hur du blir klimatsmart.

14

MiHngel ges ut av Marknadsföreningen i Helsingborg, www.mih.m.se Ansvarig utgivare Hans Nelson, ordf@mih.m.se Redaktör MakeSense Communication, tel 042-12 19 00 eva@make-sense.se

Annika Möjligheter Reklam 2

20

Svenska resenärer verkar mätta på upplevelser och upptäckter. Nu ska vi bara vara. På spa, på charter, på fjället. Etnolog Erika Andersson Cederholm resonerar om ett nytt koncept inom turismen.

Bilden

10

19

Sverige har gott rykte utomlands, men svenska företag är mindre kända. Bengt Håkansson berättar om en färsk internationell atittydundersökning.

Illustratören Karin Dockson ställer ut i MiHngels eget galleri.

Kraftkarl

16

Campus ska växa och nya utbildningar ska ge färsk kompetens till andra branscher än förut. Rektorn söker förnyat stöd från näringslivet.

Kartellamnesti

23 24

Ny lagstiftning gör det lättare för företag att avslöja karteller utan att själva bli straffade.

MiHngels jurist berättar.

25

Blå sidan

Future laddar för Agoradagen, MiH fyller 75 och har fått förstärkning på kansliet för att sköta samordning och kommunikation.

Gamla goa tider

26 30

I mars fyller MiH 75 år. MiHngel gör några snabba nedslag i föreningens brokiga förflutna.

Bra driv för Forza/UF

UF-mässan i Helsingborg lockade skolfolk och elever att lära sig mer om hur man hittar sin egen drivkraft.

Idé, form och layout Möjligheter Reklam, tel 042-12 14 40 mail@mojligheter.se Annonsbokning Media Support, tel 042-12 43 00 media.support@telia.com Repro & tryck Printing Malmö AB Kuvert Harry Kuvert Distribution StroedeRalton / Citymail Adressregister PAR AB

Eva MakeSense

Alla tiders Marknadsförening I 75 år har Marknadsföreningen på olika sätt försökt öka kunskapen om och intresset för reklam och marknadsföring. Genom arrangemang av många olika slag har vi haft ledande personer från när och fjärran som berättat om sina erfarenheter. Även föreningens berömda fester har varit en röd tråd genom alla år och betytt mycket för branschens nätverkande.

Med en blick i backspegeln kan vi konstatera att synen på och möjligheterna med reklam och marknadsföring har förändrats dramatiskt. De första årens nyfikenhet inför tanken att börja sprida kunskap om företagsprodukter, att sälja varor utanför sin egen ort, måste ha varit omtumlande. Med industrialismen kunde massproduktion av varor påbörjas och efter kriget exploderade handeln. Nya produkter lanserades med annonser och reklam. Konsumtionssamhället var fött. PV, TV och WC till alla.

Med planekonomins/kommunismens kollaps och människors krav på frihet i Östeuropa och Kina förändrades marknaden och synen på reklam. Människors rörlighet hade ökat och behovet av ”PV, TV och WC” i de tidigare så fattiga länderna, Kina och Östeuropa driver nu världsekonomin till nya höjder. En utveckling som påverkat världen i positiv riktning med minskad fattigdom, ökad frihet och rörlighet. Men som också visat upp konsumtionssamhällets baksidor och ställt oss inför livsavgörande frågor kring miljöförstöring. Antagligen vår tids största utmaning.

Sedan slutet av 90-talet har internet förändrat vårt sätt att göra affärer. Från envägskommunikation till ett samhälle där kunder hjälper till att utveckla och marknadsföra våra produkter (dessutom med glädje!). Enskilda personer med briljanta idéer har plötsligt lyckats slå igenom och blivit stora stjärnor när konsumenterna fått bestämma via nätet.

Detta är en lika stor revolution som när skråväsendet avskaffades 1846 och total näringsfrihet infördes1864.

LEDARE

Många möten i Marknadsföreningens namn har passerat under årens lopp. Ett jag blir extra nyfiken på är när reklamchefen på Argus underkläder AB, Eric Thulin, 1940 – mitt under brinnande krig – talade under rubriken ”Reklam år 1998”.

Vad skulle vi säga idag om ”Marknadsföring år 2066”? Att tusentals nya varumärken från Asien har sköljt över oss är ju bara en tidsfråga i vår närtid.

Men vilka nya utvecklingar kan vi finna 2066?

Kanske kommer dessa banbrytande idéer från ungdomar i vår region som i tidig skolålder blev inspirerade till entreprenörskap via sina lärare och Forza!

Ha det bra!

Hans Nelson Ordförande. Marknadsföreningen

Foto: Ulla Alderin

3

Full fart

är du med?

Foto: Ted Kronvall ted.k@comhem.se

Malin Sällgren, Lena Millqvist, Allers Förlag, Thomas Karlsson, Webtrix

Arne Jonsson, Söderberg & Partners, Jan Anders Nilsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Anette Sjögren, Länsförsäkringar Skåne, Christer Westlund, Plusman Företagsutveckling AB

Linn Edholm och Karin Köhler, Manpower AB, Katarina Sverkersson, Clarion Grand Hotel

Olle Jönsson, Scandinavian Cost Control Services och Hans Ericsson, HB Igloo 4

Carina Jacobsson, Jacobsson Turismutveckling, Åsa Orrmell, Wallåkra Stenkärlsfabrik

Henrietta Finnborg Bengtsson, Stefan Norrestam och Per Kléen, Skolstaden, Nicolaiskolan

Therese Ankeraa och Frida Sternvad, studenter

Anders Liljebladh, DataBase Marketing AB, Anders Janson, Konsultfirma AJ

Lars Benthorn, Benedicto och Esbjörn Säiner, Liedholms Maskinteknik AB

Ted Carlström, Fitch, Mathias Kinn, CC Höganäs Byggkeramik AB

Mats Leo, Sony Ericsson, Ewa Boltenstern, Feldenkrais ®esource

Sofie Ferm, Johan Persson och Beatrice Lundblom, Manpower AB

Anna-Karin Bröms, Poolia Väst AB, Lars Hezsö, Poolia Syd AB

Lennarth Hagman, Quinton Man AB, Thorsten Karlén, Landskrona Plus

Malin Thörnwall, Caroline Andersson och Jannica Tapper, Adecco

Dennis Petersson, Promit AB, David Alm, Trigono AB

Stefan Bremberg, Capio Citykliniken AB, Goran Sehovac, Adecco

Mats Hyllstam, Uterumspartner i HBG AB, Ralph Noack, Aktiv Ortopedteknik i Ängelholm

Margaretha Haglund, Fazer Amica AB, Per Sjöblom, Utvägen Malmö Norr

Olivia Johansson, Pedagogik och Hälsa, Håkan Nilsson, The Sign

Andreas Malmqvist, Temp-team och Martin Dell, Ramberg Advokater 5

VI VANN

OCH VI VILL VETA 1. Vad ska du göra med vinsten?

2. Går du ofta på Frukostklubben?

3. Vem skulle du vilja lyssna på om du fick välja gäst vid Frukostklubben?

4. Varför gick du med i MiH?

Text: Eva Thelander Foto: C.K. Oredsson, Ted Kronvall + privat bild

Annika Carlsson

Birgitta Walldén

Mattias Henekull

Ronny Lindh

biträdande jurist, Vinge.

Vann två flaskor champagne från KPMG.

läkare, Biwakon.

Vann tio matkuponger till restaurang Amica.

1. Jag bjöd mina nära och kära på nyår!

1. Jag har inte hunnit utnyttja dem än, men till våren räknar jag med att kunna göra det.

revisor, SET Revisionsbyrå. Vann manschettknappar och halsband från Sägenbutiken, Malmö.

f.d. bankdirektör.

Vann en gourmetmiddag med övernattning på Rusthållargården från Aktiespararna och en mjuk tiger från nyhetsbyrån Rapidus.

2. Jag går i princip varje vecka. Minglet är det bästa! Man knyter kontakter, träffar vänner. Det är jättebra.

Och frukosten är god.

3. Det finns många karismatiska talare …

Jag hade gärna lyssnat på Elisabet FuraSandström som är domare vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg.

4. För att utöka mitt nätverk – det har fungerat jätebra!

2. Jag går nästan på alla! Jag är egenföretagare och tycker att föredragen ger sådan inspiration. Man får höra mycket nytt och får olika infallsvinklar på ämnen.

3. Jonas Birgersson – han är en verklig visionär.

4. Jag såg en annons och tyckte programmet verkade trevligt.

1. Manschettknapparna behöll jag själv och halsbandet gav jag till min kära mor, hon blev väldigt glad.

2. Jag har väl gått trefyra gånger under hösten. Föredragen är trevliga och jag gillar kombinationen med minglet. Totalupplägget är väldigt bra.

3. Al Gore.

4. Framförallt för att få möjlighet att träffa nytt folk inom Helsingborgs näringsliv. Sedan är de intressanta föredragen lite av en bonus. Jag hade gärna velat hinna med fler gånger.

1. Det blev en trevlig gåsmiddag på Rusthållargården. Tigern exporterade jag som julklapp till min fyraåriga sondotter i Kalifornien.

2. Ja, jag går på de flesta frukostklubbarna.

Det är många suveräna föredrag – föredragshållarna håller verkligen hög klass.

3. Ingvar Kamprad!

4. Det är ett bra sätt att hålla sig à jour med vad som händer i samhället.

Jag har varit med sedan 2000. Då var det mer som en kompisklubb, nu är det mer driv och folk – kanske lite väl mycket folk ibland i förhållande till lokalerna, men annars mycket trevligt.

Robert Wyndhamn delägare och säljare i Promit. Vann två resor med Kullaflyg.

1. Det är inte bestämt än. Troligen blir det Stockholm eller Sälen.

2. Jag går så mycket jag kan i mån av tid, det blir någon gång i månaden. Det är ett bra sätt att skapa nya kontakter. Föredragen är intressanta också.

3. Gärna Bill Gates.

Fixar ni honom så lovar jag att komma! Det hade också varit kul att lyssna på någon ur regeringen, till exempel statsministern.

4. Jag gick med för tre år sedan för att lära känna nya människor.

Jag tycker det har fungerat bra. Föreningen har ju dessutom vuxit rejält sedan dess.

Vi på Promit AB har som mål att bli temapartner framöver.

7

TEMA: VÅR PLANET - CSR • TEMA: VÅR PLANET - CSR • TEMA: VÅR PLANET - CSR • TEMA: VÅR PLANET - CSR •

Text: Eva Thelander

Insikten om att företag kan göra mycket för att hjälpa samhälle, människor och miljö har funnits länge i USA och Europa. I Sverige luftas nu tankar kring företagens samhällsansvar, Corporate Social Responsibility, allt oftare i ledningsrum och syns i årsrapporter.

– Jämfört med många andra länder har de svenska företagen varit försiktiga med att engagera sig socialt, i förhållande till de satsningar som görs på idrott och kultur. Men på senare år har det börjat hända saker även här.

Det säger Marianne Bogle, på CSR Sweden, en organisation som ingår i ett Europatäckande nät av 25 länder som byter erfarenheter och lär av varandra. Ett 70-tal större företag är anslutna till CSR Europe. I den svenska organisationen bland andra Saab, Svenska Spel, ABB, SAS, Posten, Nestlé, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, Löfbergs Lila och Axfood.

Att företag har ett ansvar utöver sina egna kärnverksamheter är ingen ny företeelse. I det gamla brukssamhället insåg många bruksägare att det lönade sig att ge de anställda rimliga arbetstider som gav utrymme för sömn och vila, och att det fanns läkare och skola. Omsorgen genererade helt enkelt mer för företaget. Men någon gång efter andra världskriget när den svenska välfärdsstaten började byggas försvann traditionen i vårt land.

Frivilligt arbete Det finns många uppfattningar om vad företagens samhällsansvar egentligen går ut på. CSR Sweden följer definitionen från Center for Corporate Citizenship vid Boston College och brukar dela in företagens samhällsansvar – utöver lagstiftning – i tre områden: socialt, etiskt, miljömässigt.

I det sociala ligger bland annat balans mellan kön, åldrar, religioner på arbetsplatsen och att företagen på olika sätt bidrar till ett bättre samhälle. Etiskt handlar det om affärsetik, krav på underleverantörer och produktansvar.

– Området är brett och något alla har åsikter om. Ju mer man arbetar med

CSR desto mer inser man hur svårt det är att bli expert på det. Alla måste skapa sina egna värderingar och basera CSR-arbetet på dem. säger Marianne Bogle. Grundtanken är ändå att CSR-arbetet inte ska vara lagstadgat, utan utföras frivilligt och bli en drivkraft för att höja konkurrenskraften.

Marianne Bogle ser 1999 som det år då CSR började bli 80

hett. Då blev begreppet globalisering konkret när Enronskandalen skakade världens börser. Naomi Klein gav ut sin banbrytande bok No Logo och protesterna blev våldsamma vid G8-mötet. Kritiken mot företagen och stormakterna spreds blixtsnabbt via internet och (den globala) antiglobaliseringsrörelsen fick sitt första starka genomslag. Nya vakthundsorganisationer som bevakar storföretagen bildades.

känner att de har fått oförtjänt dåligt rykte – En del företag insåg att de inte längre kunde köra på som förr. Andra som upplever att de alltid har skött sig känner att de har fått oförtjänt dåligt rykte, berättar Marianne Bogle.

Snart ökade de globala kraven från konsumenter som krävde att få veta under vilka förutsättningar produkter tillverkats och som uppmanade till bojkott av vissa företag och produkter.

I Sverige tror vi gärna att allt har varit bra hela tiden och att CSR bara är en ny etikett på något företagen redan gör. Så är inte fallet. Det finns många nya marknader att konkurrera med som är beredda att ta ledningen.

Företagen måste anpassa sig till en helt ny spelplan, menar Marianne Bogle.

Investeringspengar – Men det handlar om andra värden också. Den svenska finanssektorn ligger till exempel långt efter andra länders.

Där gör bankerna betydligt mer. Det handlar inte bara om att som kund kräva etiska fonder, utan att förmå investerarna att se annorlunda på lämpliga investeringsobjekt. Var placeras de egentligen? säger Marianne Bogle. Hon menar att om investerarna ser att företag inte gör något för samhället bör de också ge företaget en sämre bedömning.

Samtidigt blir företag som faktiskt gör något, till exempel HM, extra hårt granskade av media och organisationer som SwedeWatch. När negativa omdömen landar i bloggarna sprider de sig snabbt till media.

Därför är CSR-frågan inte alldels enkel. Mediebevakningen kan bidra till att vissa företag hellre avstår från att satsa på CSR. – Samtidigt handlar det om att faktiskt börja någonstans. Att göra affärer på så bra sätt som möjligt, menar Marianne Bogle.

Sociala entreprenörer Det finns många vägar att gå. En social entreprenör kan till exempel försöka uträtta något genom sitt företag.

Marianne Bogle nämner klädkedjan Indiskas CSR-chef: Hon provade först att påverka via biståndsorganisationer och politiskt, men upplevde att hon kunde göra mer genom det egna företaget. Via fabrikerna i Indien griper företaget in i människors vardag och kan ge människor försörjning på rimliga villkor.

– CSR handlar nämligen inte om att springa ifrån komplicerade frågor och undvika länder med generellt dåliga arbetsvillkor. CSR handlar om att istället agera för en förbättring. Som företagare måste du lyssna. Om

TEMA: VÅR PLANET - CSR • TEMA: VÅR PLANET - CSR • TEMA: VÅR PLANET - CSR • TEMA: VÅR PLANET - CSR • T

du handlar från fabrik i Kina kan det vara en poäng att stanna och försöka förbättra om du upptäcker brott mot de mänskliga rättigheterna, istället för att lämna problemen, berättar Marianne Bogle.

Lönsamt Så till den viktiga frågan: Är CSR lönsamt? Ja, enligt flera studier. Pensionsfonder och riskkapitalfonder börjar inse det och kräver CSR-redovisningar av de företag man investeringar i. Allt fler svenska börsbolag har börjat göra separata hållbarhetsredovisningar.

Globala företag som tidigare fått mycket kritik Nike, Shell, Nestlé – har nu blivit föregångare.

media kan hänga upp sig på vissa detaljer – Och det handlar inte bara om att de ”tvättar” sitt varumärke. De här företagen arbetar långsiktigt och strategiskt med sitt ansvar, säger Marianne Bogle.

För man måste börja någonstans, anser hon.

– Företag består av människor och felaktigheter döms hårt i media. Det kan många gånger vara svårt att kommunicera de bra insatser som faktiskt görs.

Företagen är i händerna på media som kan hänga upp sig på detaljer.

Vissa företag har därför valt att inte marknadsföra sina etiska insatser. För det företag som en gång fått dålig PR är det svårt att hämta hem det man förlorat.

Ett svenskt exempel är Åhléns som länge arbetat för jämställdhet och mångfald. Och faktiskt rensat bort krigsleksakerna från butikshyllorna.

– Men de har inte gått ut och berättat det, så kunderna förstår nog inte att det är ett medvetet ställningstagande när de inte hittar vad de söker i butikerna. Här finns verkligen mycket att göra för duktiga marknadsförare!

Marianne Bogle, CSR Sweden

Synas mer Marknadsvillkoren och kundernas stundom ologiska agerande kan också göra tillvaron komplicerad för företagare.

– Ica får kritik för att sälja gammal köttfärs. Samtidigt kräver vi kunder att det alltid ska finnas köttfärs på hyllorna. Vilken butik vågar låta köttfärsen ta slut?

Företagen kunde också göra mer för att lyfta fram sina goda satsningar, menar Marianne Bogle. Konsumentmakten är stor och kunderna bojkottar det de inte tycker om. Samtidigt vill gärna människor stoltsera med sin godhet.

Sant.

Handen på hjärtat: Du står ensam i butiken och väljer mellan det dyra rättvisekaffet och det orättvisa lågpriskaffet. Vilket väljer du när ingen tittar?

Läs definitionen av CSR från Boston College på htp://sv.wikipedia.org/wiki/CSR Missa inte Marianne Bogles besök på Frukostklubben den 29 februari.

9

EMA: VÅR PLANET - MÄNNISKAN • TEMA: VÅR PLANET - MÄNNISKAN • TEMA: VÅR PLANET - MÄNNISKAN • TEMA:

Text: Eva Thelander Foto: Tommy Holl

För den som träffar Mikael Andersson är det rätt uppenbart att han inte liknar flertalet andra.

Själv vägrar han bli insorterad i något fack eller se sitt handikapp som något hinder.

– Det finns så många människor med svårigheter.

Grejen är bara att på mig syns det utanpå!

Att övervinna självskapade begränsningar

Var hittar du din kraft? Hur orkar du?

Frågorna är de vanligaste Mikael Andersson får.

Vilket inte är så konstigt. För den här 44-åringen har en gränslös mental styrka. Född utan armar och ben vägrar han bli ett offer och har sedan tonåren valt att försöka leva som alla andra. Envist. Målmedvetet. Så det är klart att Mikael Andersson spelar pingis, reser som han vill, jobbar som alla andra och träffade sin nuvarande fru genom ett av många idrottsintressen, i det här fallet orientering ...

Men hur fungerar det med människor som inte känner dig – hur blir du bemött?

– Mycket var värre förut. Då kunde folk komma fram till mig i affären för att ställa frågor eller ge mig alla möjliga synpunkter. Men jag vill inte vara något slags allmän egendom när jag är ute privat, jag vill inte stanna och svara. Det fungerar inte för min familj och det är jobbigt för barnen. Däremot får jag förstås vara beredd att hantera alla sorters frågor i min yrkesroll, men jag har hög integritet och drar en skarp gräns mellan den offentliga och privata Mikael Andersson, berättar han.

Hans yrkesroll är numera offentlig. Tidigare var han anställd vid ett företag som skräddarsyr bilar för funktionshindrade. Men för fem år sedan vågade han ta klivet och satsa på det han tycker är roligast och som ger honom så mycket energi: Att föreläsa. Sedan hösten 2003 berättar han om personlig utveckling för små eller större företag, för kommuner, statliga myndigheter, landsting och folkrörelse. Han är sin egen fallbeskrivning.

Med en trovärdighet få föreläsare ens kan drömma om. respeKt – Jag vill inte använda pekpinnar. Bara visa hur stark tankens kraft är. Hur viktigt det är med drivkrafter, motivation och ansvar. Och om hur stor betydelse omgivningens acceptans har.

Föreläsningarna ger honom kraft och energi. Något han också lärt sig under resornas gång är att inte döma människor han möter. Många i publiken kan ha mycket i bagaget, de kan ha varit med om svårigheter av något slag – men det syns inte utanpå.

– Jag har fått respekt för det. På mig syns det ju 10

VÅR PLANET - MÄNNISKAN • TEMA: VÅR PLANET - MÄNNISKAN • TEMA: VÅR PLANET - MÄNNISKAN • TEMA: VÅR

”Lev som om du skulle dö imorgon. Lär dig som om du skulle leva för evigt” Mahatma Gandhi

utanpå. Det kräver faktiskt viss ödmjukhet, åt båda hållen, förklarar han.

Har du alltid haft samma drivkraft?

– Ja, något slags kraft har jag ju alltid haft, men det har inte alltid fungerat så bra. Mitt mål blev tidigt att inte acceptera andra människors godtycke.

Ett mål som kan vara svårt nog att uppfylla i vanliga fall, och än svårare för någon i Mikael Anderssons situation. Han är kritisk till mycket av det han fick utstå som barn när omgivningen gjorde allt för att han skulle bli så ”normal” som möjligt. Trots ett oändligt antal timmar av läkarbesök, utprovningar av proteser och tekniska hjälpmedel, välmenande råd, vinklar hit och dit var det aldrig någon som frågade honom hur han egentligen mådde. teKniK lättare än psyKe – Jag var ju barn. Men ingen hjälpte mig bearbeta min livssituation. Ingen tänkte på hur jag upplevde allting, trots att jag tillhör samma generation som de uppmärksammade Neurosedynskadade barnen. Det har alltid varit bekvämare att tala om tekniska lösningar än människors psykiska hälsa.

Att det skulle vara bättre i dag än på 70-talet är visserligen något han verkligen hoppas på, men betvivlar. Människor han mött vittnar om att sjukvård och omsorg fortfarande glömmer barnens psykiska hälsa.

– Jag har träffat föräldrar som fått beskedet att

”bara strunta i det så går det över” när rörelsehindrade barn ställer frågor om sin situation.

Själv började han säga ifrån i yngre tonåren, men stod ut med de smärtsamma protesterna tills han var 16. Trots att han klarade sig bättre utan.

Mellan föreläsningarna skriver han i dagsläget på en bok om sitt liv. Själv, förstås, utan spökskrivare.

– Det ska bli en berättelse med min egen röst. Om vem jag är, vad jag varit med om, berättar han. Även om Mikael Andersson har uppnått mycket i sitt liv har han många drömmar kvar. En är att föreläsa i USA. Vid en resa i Florida upplevde han att delstaten erbjöd ett lättare liv för honom, både på grund av mental öppenhet och på grund av praktisk tillgänglighet.

– I Florida bor ju många äldre och överviktiga som behöver extra hjälpmedel, förklarar han.

Väl där skulle han gärna vilja förverkliga ytterligare en dröm.

– Jag skulle gärna vilja köra mc i USA. Ååå, det finns så mycket kvar att göra …

Mikael Andersson gästar Frukostklubben den 7 mars.

Om du missar honom hos MiH kan du fånga honom på hans Skåneturné: 21 april, Ystad teater 22 april, Trelleborgs församling 23 april, Kulturhuset, Hässleholm eller läsa mer på www.mikael-unlimited.se 11

TEMA: VÅR PLANET - KLIMATSMART • TEMA: VÅR PLANET - KLIMATSMART • TEMA: VÅR PLANET - KLIMATSMART

Känner du dig som en i myrstacken?

Text: Eva Thelander

Det är lätt att tappa riktningen när man läser om giftutsläpp i Kina och kalhyggen i Amazonas.

Frestelsen blir stor att bara tanka bilen full, shoppa loss en gång till och tänka ”i morgon”. Författaren och skribenten Johan Tell blev trött på maktlösheten och skrev en bok i stället.

Johan Tell

12

För nordvästskåningarna är Johan Tell bland annat känd för sina krönikor i Helsingborgs Dagblad i många år. Född och uppvuxen i Helsingborg, men sedan flera år bosatt i Stockholm, har han skrivit underfundiga och inspirerande böcker om så vitt skilda ämnen som utrotningshotade ting, svenskheten, Ola Skinnarmos expeditioner och Christer Fuglesangs rymdresa. Plus en mängd fyndiga reportage och betraktelser från sina resor under tiden som redaktionschef för tidningen Vagabond.

Från världsresenär och resejournalist till aktiv miljövän – hur gick det till?

– Jag köpte en begagnad miljöbil för fyra år sedan och blev förvånad över hur bra den fungerade och över hur lite marknadsföring det fanns kring de här bilarna då. Min Volvo går på gas, ett drivmedel som tillverkas av sopor, här i Stockholm. Förnybart bränsle som inte belastar miljön och som ingen krigar om i Mellanöstern, säger Johan Tell.

Som alltså i ett slag upplevde hur oerhört lätt det faktiskt var att göra rätt.

– Då blev jag rätt odräglig. Frågade förstås alla i min omgivning varför inte de också köpte miljöbil. Och fick en massa bortförklaringar till svar. För mig är bilen en

praktisk pryl, men för många andra står ju bilen för något mer.

Efter miljöbilsfrälsningen började Johan Tell se sig om i vardagen och skrev i Aftonbladet om sina funderingar. Men han ville mer. Kunskap är bästa vapen.

Med kunskap kan man slippa panik och ångest, ta kvällstidningarnas larmrapporter lite coolare och fatta bra beslut, kom han fram till.

Så föddes boken 100 sätt att rädda världen med konkreta och lätt genomförbara tips som så gott som alla kan följa: Tacka nej till elbolag som köper el från kolkraftverk. Kanske jobba hemma någon dag i veckan för att spara in på arbetsresorna. Äta vegetariskt åtminstone en gång i veckan. Satsa på lågenergilampor.

– Jag ville inspirera, inte bara höja pekfingret och tala om domedagen. Man ska läsa och känna sig glad över att man själv också kan göra något, berättar han.

Det går faktiskt att göra rätt för sig utan späkning, är hans filosofi.

– Fortsätt flyga, men flyg klokt. Res till solen, det behöver vi svenskar, men stanna borta längre. Helgresor med RyanAir till Europastäder går inte riktigt att försvara. Slopa slentrianmässig bilkörning, ta bussen eller cykeln.

Arrhenius förvånade Fanns det något du själv blev förvånad över när du gjorde efterforskningar till boken?

– Jag blev positivt överraskad över att så många stora företag har tänkt till i miljöfrågorna. Företagens miljöarbete blir också en viktigare faktor för människor som köper varor eller aktier. Om du har två konkurrenter

• TEMA: VÅR PLANET - KLIMATSMART • TEMA: VÅR PLANET - KLIMATSMART • TEMA: VÅR PLANET - KLIMATSMAR

Det är lugnt du kan påverka

med likvärdiga produkter, kan du som konsument välja utifrån deras miljötänk, det är ju bra. Jag blev också förvånad när jag hittade Svante Arrhenius över 100 år gamla uträkningar.

Johan Tell syftar på bokens inledning där han beskriver hur den svenske kemisten sig själv ovetandes blev en klimatforskningspionjär när han 1896 visade hur mängden koldioxid i atmosfären påverkar jordens temperatur.

– Jag tog med Arrhenius beräkningar för jag ville visa att det handlar om enkel matematik för den som kan lite kemi. Arrhenius fick trots sitt minimala laboratorium fram nästan samma siffror som vi får i dag.

Tågresenär Den som sticker ut hakan får ofta stå i skottlinjen. Så nästa fråga är så gott som oundviklig: Lever du som du lär?

– Jag försöker. Vissa saker är svåra, som att hitta vettiga ekokläder. Det är också omöjligt att flyga miljövänligt. Numer tar jag alltid tåget inom Sverige, även om det är besvärligt när man ska till Luleå. Tre dygns åkande för en föreläsning på 1,5 timmar …

För den som är anställd är sådana lösningar orimliga, eller hur?

– Jo, det blir svårt. Men många möten kan du hålla på distans. Och jag hörde om ett företag med kontor i Stockholm och Göteborg som lade sina möten halvvägs mellan städerna, med lika lång resväg för alla. Mycket går faktiskt att styra om. Fast man får fundera lite. Långt ifrån alla företag och myndigheter har till exempel någon miljöpolicy för sina resor, säger Johan Tell.

Fast, ja. En del i ens liv blir tråkigare, medger han med en liten suck när han tänker på sin uteblivna Londonresa förra året i samband med att han skulle medverka i en miljödebatt. Istället för en trevlig storstadstripp fick han debattera hemifrån, via Skype.

Följer Kyoto Världen går under och här står jag med mina vardagliga val – hur mycket måste jag egentligen spara som individ? För att hitta rätt i snårskogen av dåliga miljösamveten har Johan Tell bestämt sig för att följa en bestämd kurs.

– En bra gräns för den som vill göra rätt utan att späka sig är att försöka följa kraven i Kyotoprotokollet, det vill säga minska koldioxidutsläppen med fem procent, berättar han och förklarar varför: – Sverige har skrivit på protokollet. Som individ behöver man därför inte ha dåligt samvete om man inte sparar mer.

Fast på lång sikt måste Sverige spara 40 procent.

– Men det kräver stora förändringar av infrastrukturen som man inte kan göra själv, till exempel hur vi tillverkar vår el. Där gäller det att påverka politikerna i stället.

Och här lever Johan Tell verkligen som han lär. De första exemplaren av hans bok delades ut till kungen och statsministern. Därefter gick 349 stycken till en och samma adress: Riksdagshuset i Stockholm.

Johan Tell gästar Frukostklubben den 14 mars.

13

Slut på undanflykterna! Här följer några räddningsknep ur Johan Tells bok 100 sätt att rädda världen.

17.

Ge bort en grön blomma

4.

Köp det du begriper Består en varas innehållsförteckning till största delen av för dig obegripliga ämnen finns det förmodligen tillsatser varken du eller naturen mår bra av.

Vi svenskar köper rosor för en halv miljard om året. En stor del av dessa är hårt besprutade med kemikalier och flygs in från Kenya eller Latinamerika. Blombranschen håller på att ta fram en miljömärkning. I väntan på den är en stor svensk sommarbukett ett miljövänligare alternativ. Krukväxter är också fina.

Vi har tagit bort koldioxidutsläppen från 100.000 bilar!

Förändringarna av produktionen i Västhamnsverket har medfört att vi minskat utsläppen av CO2 med 90%.

Det motsvarar utsläppen från 100.000 bilar i centrum. www.oresundskraft.se www.oresundskraft.se

14

38.

Håll hastigheten

Om ingen i Sverige körde för fort skulle koldioxidutsläppen minska med 700 000 ton på ett år. Dessutom skulle 150 liv sparas, vilket är närmare en tredjedel av alla dem som årligen dör i trafiken (Mer info i Vägverkets rapport ”Regeringsuppdrag om hastighetsgränserna på vägarna”, www.vv.se)

24.

Diska smart

Fyll diskmaskinen innan du kör den.

Ha för vana att använda ekonomiprogrammet och att hoppa över torkprogrammet. Tänk på att ungefär hälften av ett normalhushålls energiförbrukning handlar om badrum, tvättstuga och matlagning.

28.

Gör jord

Bor du i villa eller radhus kan du genom att kompostera ditt hushållsavfall sänka din familjs sopproduktion till ungefär hälften.

Samtidigt producerar du prima jord till hemmets alla blomkrukor.

47.

Grilla gärna

Men använd ekologisk tändvätska och kött från frigående djur. Eller vilt. Eller fisk. Tänk också på att ungefär 70 procent av grillkolen och briketterna importerats från Sydafrika, Argentina, Estland, Lettland och Polen. Vilket är en aning tveksamt med tanke på att vi inte precis har ont om träd i Sverige.

55.

Använd biblioteket.

Att låna böcker, skivor och filmer är ett resurssparande kulturellt återbruk miljön blir glad av.

64.

Jämför strömförbrukningen

Den kan skilja markant mellan två tillsynes likvärdiga apparater. Välj snåla prylar. Exempelvis kan en plasma-TV dra dubbelt så mycket som en lika stor LCD. På samma vis kan en handfull extra tum på skärmstorleken dubbla strömförbrukningen.

(Konsumentverket håller i den märkning som bland annat visar en produkts energiförbrukning, www. energi.konsumentverket.se.)

92.

Vädra.

Men gör det kort, intensivt och med tvärdrag. Ställ inga fönster på glänt.

Stäng helst av elementen under de fönster du öppnar och sätt inte på dem förrän efter en halvtimme efter du vädrat klart.

Har du någon ovana du borde ändra på för att bli klimatsmart?

Stefan Norrestam, Helsingborgs Stad – Det finns jättemycket som man kan ändra på.

Framför allt måste jag bli bättre på att köra mindre bil och cykla mer. Tyvärr tar ibland latheten och slöheten över.

Louise Benediktsson, student vid Service Management, Campus – Det skulle vara att bli mer noggrann med sopsorteringen. Det finns bra förutsättningar för det där jag bor, sen vet man ju inte vad som händer på tippen. Jag skulle också kunna bli bättre på att spara på vatten. En bra vana jag har är att jag går och cyklar överallt.

Karin Nanhed, Dalhemsskolan – Nej, det har jag inte. Jag cyklar eller promenerar varje dag till jobbet och det tycker jag är tillräckligt. Bil kör jag bara när jag ska spela golf, för då måste jag ha klubborna i bagaget.

Therése Persson, Resia – Det var en bra fråga. Det finns såklart många saker man skulle kunna förändra.

Bland annat skulle jag kunna bli bättre på att källsortera.

Foto: Ted Kronvall Text: Helene Tigerström

Ulf Gustavsson, Manpower – Framförallt borde jag bli bättre på att åka kollektivt. Det är ju en sådan enkel sak. Egentligen borde jag nog flyga mindre också, men jag tycker ju om att resa så bilkörningen får bli det jag skulle ändra på primärt.

15

Text: Eva Thelander Foto: Gustaf L Bjerne, gustaf@bjerne.se

Campus in i nya branscher Regionens företag inom logistik och livsmedel måste inse att de behöver högutbildad arbetskraft för att klara den internationella konkurrensen.

Uppmaningen kommer från Lars Haikola, ny rektor för Campus Helsingborg, som söker stöd från näringslivet till universitetets nya utbildningar.

Visserligen var det delvis av nostalgiska skäl Lars Haikola valde att börja på Campus Helsingborg. Men slå sig till ro på sin nya post har han inga planer på.

Han är helt inriktad på att utveckla Campus genom fler utbildningar och kontakter med andra branscher.

Den 1 juli tillträdde Lars Haikola som rektor. Han kom då senast från motsvarande jobb vid Blekinge tekniska högskola i Karlskrona.

– Jag har mina rötter i Skåne och har länge haft ett sommarhus på Söderåsen, så jag tyckte det skulle vara skönt att komma tillbaka. Campus Helsingborg är också en rolig arbetsplats, kommenterar han flytten.

Att arbeta för Lunds universitet är inte direkt någon nyhet för honom. Förutom sejouren i Blekinge och tjänstgöring vid lärarhögskolan i Malmö har hans yrkesliv kretsat kring Lundainstitutionen.

– Jag har nog läst vid alla fakulteter i Lund – utom den medicinska. Doktorerat, fors-kat och undervisat. Så jag har bred universitetserfarenhet, förklarar Lars Haikola som till sist valde att doktorera i teologi.

Hans gränsöverskridande akademiska karriär har faktiskt en del likheter med Campus.

– Här går mycket på tvären eftersom vi har flera utbildningar som går över de traditionella ämnesgränserna.

Det ligger helt i tiden. Varken näringsliv eller studenter är längre intresserade av enstaka ämnen, säger han.

Fler ingenjörer Största utbildningen vid Campus, Service Management, är just tvärvetenskaplig. Till hösten startar även en ny kommunikationsutbildning enligt en liknande modell.

Lars Haikola vill också utvidga teknikutbildningen och få ytterligare några naturvetenskapliga utbildningar till Helsingborg.

– Det behövs högskoleingenjörer i arbetslivet, vi vill få studenterna att inse det och läsa här.

Campus ska bli dubbelt så stort på fem år. Orsaken är inte bara de överdimensionerade lokalerna, utan behovet i regionen. Bara två av tio kommuner i Skåne Nordväst når upp till riksgenomsnittet för övergång från gymnasieskola till högskola. För ungdomar från hem utan studievana kan det därför vara en fördel att välja Campus som ligger nära hemmet.

Ett tungt argument är också utvecklingen. Det behövs mer utbildad arbetskraft i alla branscher, även sådana som tidigare haft lägre andel universitetsutbildade bland de anställda.

Och här kommer vi till logistik- respektive livsmedelsbranschen. paralleller – I regionen finns många företag inom logistik och livsmedel. De klarar sig inte i framtiden utan högutbildad arbetskraft, säger Lars Haikola och ger därmed en del av bakgrunden till varför nya logistik- och livsmedelsutbildningar ska placeras vid Campus.

Det finns flera paralleller mellan dagens situation inom livsmedel och logistik och läget inom hotell- och resebranschen för tio år sedan när Service Management lanserades.

– Även då arbetade vi gentemot en bransch som ansåg att den inte behövde högutbildad arbetskraft. I dag inser alla att branschen verkligen behöver de här

människorna för att överleva. Utbildningsnivåerna höjs hela tiden, världen över. Och marginalerna är små, så företagen måste inse vad som är rationellt om de ska ha kvalificerad personal om några år, förklarar han.

Den nya logistikutbildningen ska ligga under LTH och få en tydlig regional förankring, är det tänkt.

– Regionen är ju expansiv och i stort sett självgående. Det är bra att det finns kraft här, men det gäller att inte bli för självsäker. Man kan inte bara lita på naturkrafter. För att en region ska blomstra krävs det också forskning och utveckling. Alla regioner som expanderar har gjort det i symbios med högre utbildning. signum För campus – Industrin och företag inom service management har ställt upp enormt sedan starten och vi är oerhört intresserade av att fortsätta samarbetet, inte minst nu när vi ska expandera. Då krävs det ännu fler företag, delvis i andra branscher.

Universitetets goda samverkan med näringslivet är redan i dag ett signum för Helsingborg. Kontakterna med regionens företag är väl förankrade i bland annat praktikperioder, examensarbeten och MiH Future.

Men det kan förbättras ännu mer.

– Vi är redan bättre än Lunds universitet i genomsnitt. Vi vill bli ännu bättre! De får gärna vara avundsjuka på oss …

Spa ALL INCLUSIVE 4-15 pers (4 tim)

s 7ELLNESS LYXPAKETET s 6ÛLJ MELLAN TRÄNING, FÖRELÄSNING eller MINIBEHANDLINGAR s 3PABUFF£N LAGMARKS GASTRONOMI

VI SKRÄDDARSYR ER UPPLEVELSE! Pris från 450 kr/pers.

Ring oss på 042-912 33 eller maila till formtoppen@formtoppen.se!

Travvägen 27–29 Laröd/Helsingborg formtoppen@formtoppen.se www.formtoppen.se

17

Vår styrka skapar trygghet!

På jakt efter nya kollegor? Vill du vara rustad inför det nya året? Eller vill du själv byta karriär?

Vänd dig till Manpower i Helsingborg eller Ängelholm så får du hjälp av oss som bor och lever i nordvästra Skåne och kan allt om den lokala arbetsmarknaden.Vi erbjuder rekrytering och uthyrning av allt från industriarbetare till tjänstemän och chefer på alla nivåer.

Vi löser dina behov snabbt och flexibelt.

För mer information, besök oss på manpower.se eller ring oss på 042-37 16 00 så hjälper vi dig, oavsett om du söker personal eller nytt jobb.

Manpower är ett auktoriserat bemanningsföretag.

Välkommen till oss!

Där människor möts Där affärer görs.

Att lära känna varandra är bra för alla affärer.

Vi inbjuder till långvariga och förtroendefulla kundförhållanden.

Att gå till sin bank handlar om så mycket mer än bara hårda fakta och kalla siffror.

Telefon: 042-490 29 50 Drottninggatan 28 | Örebrogatan 32 18

Nu är det bevisat:

Sverige är fantastiskt!

UPPFATTNING

Svenska Institutet har länge gjort en årlig sammanställning av Sverige-bilden utomlands så som den framställs i olika länders media. I år har man för första gången i historien också gjort en stor undersökning bland helt vanliga invånare i en rad olika länder, där jag och mina kolleger haft glädjen att få ansvara för uppläggning och analys. Sammanlagt 12 000 personer har värderat Sverige och 11 andra länder i en webb-enkät, som genomförts i 12 städer: Tokyo, Peking, Shanghai, Mumbai, Moskva, Berlin, Paris, London, New York, Washington, Los Angeles och São Paulo.

I undersökningens första del mättes de olika ländernas generella attraktionskraft i förhållande till varandra. Vilka länder känner man sympati och värdegemenskap med? Vilka köper man helst produkter från? Vilka kan man tänka sig att studera eller arbeta i? Och vilka skulle man rentav kunna tänka sig att bli medborgare i?

Några generella slutsatser: I Moskva och Peking rankades Sverige högst tillsammans med Schweiz.

I Berlin rankades Sverige högst, tillsammans med Schweiz och Canada.

I Tokyo rankades Sverige högst, tillsammans med Schweiz, Canada och USA. Lägst ranking, i förhållande till övriga länder i undersökningen, fick Sverige i London och Mumbai. I resterande städer hamnar Sverige någonstans i mitten av startfältet, men ständigt långt före våra nordiska grannländer.

Glädjande nog kan vi också konstatera att svenska produkter hävdar sig väl mot andra länders. I Tokyo och Berlin rankas de högsta av alla, i Moskva delar vi förstaplatsen med Schweiz och i Paris delar vi andra platsen med Schweiz och Storbritannien.

Som mått på den djupaste tänkbara relationen till ett land fick deltagarna i undersökningen följande fråga: - Om du, av någon anledning, skulle byta medborgarskap, vilka av följande länder skulle du då kunna tänka dig att bli medborgare i?

I fyra av städerna – Moskva, Berlin, Tokyo och Peking – hamnar Sverige i toppen på listan.

I samtliga anger minst 3 av 10 Sverige som ett tänkbart land för nytt medborgarskap! Bland dem som någon gång besökt Sverige är andelen avsevärt högre, ibland dubbelt upp, vilket indikerar att ”produkten” Sverige levererar i nivå med förväntningarna.

Vad grundar sig då den goda värderingen på? Vad det är man ser som mest karakteristiskt för Sverige? Frågorna här täcker sex olika områden: turism, utbildning, samhälle, politik, näringsliv och kultur. När jag fick se resultaten, kändes det lite som när man hör poängen i en rolig historia: fullständigt oväntat och roligt – men helt logiskt i efterhand.

Vad vi framförallt är kända för är nämligen inte stora specifika attraktioner eller institutioner, faktiskt inte ens företag. Istället är det våra värderingar och vår livsstil som står i förgrunden: hög livskvalitet, omtanke och hänsyn, varm och vänlig atmosfär, öppna och toleranta invånare… Här ligger vi konstant i topp och i många fall högst av alla. Om möjligt ännu högre värdering får Sverige när det gäller jämlikhet (mellan kön, raser och människor med olika sexuell läggning), liksom när det gäller vårt välfärdssystem, vårt öppna styrelseskick och vår omsorg om barnen.

Man kan naturligtvis fråga sig hur gångbara dessa värderingar är, dvs hur många det är som egentligen sympatiserar med dem. Med reservation för att urvalen är välutbildade personer i storstäder, så är likväl uppslutningen stark. I hälften av städerna är det minst 6 av 10 som helt sympatiserar med våra värderingar! Sämst resultat får vi i Mumbai, där andelen ”bara” är 4 av 10.

Med dessa progressiva värderingar, som dessutom lär bli än mer uppskattade och omfattade i framtiden, borde varumärket Sverige kunna bli ett utmärkt ”modervarumärke” för svenska exportföretag.

Bengt Håkansson Varumärkeskonsult, Brand Clinic bengt@brandclinic.se

19

”Bara-vara” – ny produkt för stressade turister

Text: Erika Andersson Cederholm

Börjar vi bli trötta på att ständigt vara aktiva?

Söker vi mer stillhet och lugn på våra semestrar?

Erika Andersson Cederholm, forskare vid Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg, funderar kring hur begreppet ”bara vara” används inom turismindustrin. Är det en ny form av upplevelseturism, fast paketerad på ett annorlunda vis? ”Vi tror att alla behöver en plats där man ”bara är”. Vi erbjuder inga s.k. aktiviteter, utan här behöver ni bara vara.” ”Vi erbjuder er avkopplande semester eller weekend (…) Koppla av i trädgården bland fruktträd och bärbuskar och bara ”vara”, eller kanske lyssna till ”tystnaden” på kvällen när fåglarna ”lagt sig” (…) Det är en upplevelse bara det!!!” Åh, vad det ska bli skönt att ”bara vara” säger en slutkörd kollega till mig några dagar före semestern, och använder ett uttryck som jag hört ganska ofta på senaste tiden.

Kanske borde jag rekommendera henne att åka till Havro eller Backaholms gård som enligt citaten ovan 20

erbjuder möjlighet att ”bara vara”. Som inte erbjuder några ”s.k aktiviteter”, och lyfter fram ”bara vara” som ”en upplevelse bara det!!!”.

Citaten och min kollegas längtan kanske kan tolkas som en mild kritisk kommentar mot ett samhälle där jakten på berikande upplevelser tycks mer hektisk än någonsin och där utbudet på turismmarknaden betonar häftiga och lärorika upplevelser, med mycket aktivitet för både kropp och intellekt.

Finns det en begynnande mättnad på alla aktivitetstyngda upplevelser? Söker vi efter stillhet och ro, en kontemplativ frid i upplevelsejakten? Eller är ”bara vara” enbart ytterligare en form av nischad upplevelseturism som ska berika oss till kropp och själ, om än paketerad på ett nytt sätt? Och vad innebär egentligen ”bara vara” i dagens turism? Är det så att man förväntas utöva ”bara vara” på ett speciellt sätt och på speciella platser, med sig själv eller i sällskap?

DET ÄKTA Lantlig idyll med natursköna omgivningar har länge varit en viktig upplevelseingrediens i turismen, och fungerat som en tydlig kontrastbild mot den urbaniserade människans jäkt och stress. Livet på landet representerar det enkla, naturnära, småskaliga och långsamma. Ofta innefattar vi allt detta i begreppet ”det äkta”, ett begrepp som fungerar som en viktig drivkraft i turismen: det äkta

Den kinesiske turismforskaren Ning Wang har analyserat den här äkthetsupplevelsen närmare och menar att det finns två slags existentiell äkthet. En är en mer personlig och individuell, en känsla av att smälta samman med omgivningen, ett slags kontemplativt ”baravara”, eller flow. Den andra handlar om att vara delaktig med andra. Ett slags bara-vara-med-andra, där den sociala relationen med andra – min partner, familj, vänner, eller kanske tjänsteutövare – är det primära.

FRÅN FENOMEN TILL PRODUKT Att vilja uppleva en existentiell äkthet är knappast något nytt. På gympapasset, i skidbacken, i kreativt arbete, när vi som turist går på upptäcksfärd på okänd plats kan vi glömma tid och rum och känna att kropp, själ och omgivning smälter samman i ett sinnligt här och nu. Eller på festen, konferensen eller julmiddagen kan vi känna den sociala gemenskapens egenvärde, oavsett plats, dagordning eller vad som bjuds att äta. Att bara vara för sig själv eller bara vara med andra har ett personligt värde för oss, något vi ofta betraktar som självklart, knappast värt att nämnas.

Men vad som håller på att ta form, inte bara i våra egna medvetanden, utan som något gemensamt, i form av samtal och berättelser, uttryckta i tal och skrift, är värdet av den existentiella äktheten – bara-vara – som något att längta till, något vi upplever ha en brist av.

Och när denna längtan börjar ta form och artikuleras, får den också en speciell inramning.

finns någon annanstans, i andra samhällen, på andra platser, eller i en förgången tid som vi genom fiktiva eller faktabetonade berättelser kan besöka. Ofta är det speciella platser, föremål, eller kulturer som vi föreställer oss har denna äkthet som vi tillfälliga besökare kan betrakta – på plats eller ibland enbart genom film och litteratur. Äkthet står i den här bemärkelsen för ursprung av något slag, en essens som vi (nästan) kan ta på.

FLOW OCH DELAKTIGHET Den här typen av äkthet är en viktig rekvisita i det fenomen som jag kallar bara-vara-turismen. Det finns förväntningar på att vi ska bara-vara på speciella platser. Helst i naturen, eller i miljöer som på något sätt ger associationer till renhet, ursprung och gärna en viss karghet. Naturen, med havet som bakgrund, en stenig strand. Ett spa med träjalusier, minimalistisk inredning, dofter från tallbarr, vita handdukar. Mörk, omslutande barrskog med mytologiska associationer. En trädgård under körsbärsträdet, pickande höns.

Men det är inte bara platsen som är viktig. Det finns ett annat slags äkthet som eftersträvas här, som är relativt oberoende av den fysiska miljön och som har mer med en upplevelse av delaktighet att göra. Det har mer att göra med en existentiell äkthet, hur jag upplever mig själv i världen, snarare än huruvida platsen är ursprunglig eller ej.

Erika Andersson Cederholm

INRAMAD ÄKTHET Bara-vara förväntas upplevas på speciella typer av platser med en speciell rekvisita, där den platsbundna äktheten spelar en viktig roll. Bara-vara förväntas också upplevas under en viss tid, vanligtvis inramad som semester eller fritid, eller när det gäller konferenser, tid som avsätts för social utveckling för arbetslaget. ”Baravara”-upplevelsen, hur subjektiv och individuell den än kan verka, kräver en socialt skapad tidsmässig och rumslig inramning. Och för att anknyta till sociologen George Simmels klassiska studier av värdeskapande så har betydelsen av ”bara-vara” i dag tagit form av just ett värde, något som är socialt skapat och därmed inte längre enbart finns i enskilda individers medvetande.

Bara-vara går också att köpa. Genom bland annat olika former av landsbygdsbaserade upplevelseprodukter, ofta med ett hälsofrämjande kon-cept, ger turismindustrin de inramningar som behövs för att bara-vara ska bli en synlig och definierad produkt.

PRODUKT I SIG Upplevelseprodukten bara-vara, oavsett om den är mer individuell (vara-med-sig-själv) eller inte (vara-medvarandra), ringas in och lyfts fram. Den visas då inte bara som en självklar bieffekt av ett naturskönt boende på landsbygden med god service och gott värdskap, trevlig tur med kanot eller islandshäst, utan som en produkt i sig själv.

Som Aspa gård. I en annons erbjuder anläggningen inte bara stillhet, lugn och tystnad, utan möjligheten att ”passa på att umgås med din partner och hämta inspiration för att utveckla relationen”.

21

I varje nummer av MiHngel inbjuds en fotograf, illustratör eller annan kreatör att förfoga över en sida eller ett uppslag.

Dagens bidrag kommer från illustratören Karin Dockson, borstahusen@telia.com.

BILDEN

Amnesti för kartellbolag

FRÅGA Foto: Mårten Svemark

JURISTEN

Nu har det blivit lättare för företag att avslöja förbjudna karteller. Enligt ny lagstiftning som har införts i Sverige kan ett företag som avslöjar en förbjuden kartell och bidrar till att en utredning tillsätts av en myndighet begära att få eftergifter eller mildare påföljder för egen del.

Konkurrensverket är ansvarig myndighet för bevakningen av karteller. Den som vill lämna uppgift kan inledningsvis göra det via advokat. Tipset kan vara anonymt och enbart bestå av uppgift om bransch och marknad. Om uppgifterna är nya för myndigheten är företaget först i kön för en formell anmälan.

För att få den här lättnaden måste företaget vara det som först anmäler kartellen. Det ska också gälla en kartell som inte är känd sedan tidigare.

Till en sådan anmälan ska fogas handlingar som rör kartellsamarbetet och som företaget har tillgång till. Hit hör till exempel mötesprotokoll eller anteckningar och dokumenterade muntliga uppgifter. Den som på det här sättet anmäler en kartell måste följa omfattande krav på samarbete. I gen-gäld beslutar Konkurrensverket om förutsättningarna för eftergift är upp-fyllda.

Myndighetens besked är sedan bindande för myndigheten själv och för de domstolar som ska pröva ärendet.

Den här typen av amnestilagstiftning har tidigare varit främmande i svensk rättstradition. Nu har vi fått den som ett resultat av att EU:s bestämmelser införs i Sverige. Från början kommer synsättet från USA där det finns ett utvecklat system för ”plea bargaining” som går betydligt längre än bara konkurrensrätten.

EU och medlemsländerna har anammat det här systemet med eftergifter för uppgiftslämnare för att komma åt hemliga karteller. Tanken är att avskräcka företag från att utveckla kartellsamarbeten och att skapa misstro och instabilitet i det kartellsamarbete som till äventyrs pågår.

Ett rättsligt system för eftergift av det här slaget ställer stora krav på den företagsledning som berörs – inte minst i fråga om de juridiska konsekvenserna.

Har du frågor om marknadsrätt?

Lars-Erik Ström, advokat vid Konsultbyrån för marknadsrätt Malmö, i samarbete med AWApatent, Helsingborg, reder ut begreppen.

Mejla till strom@marketinglaw.se.

Tycker du att bokföring är tråkigt?

Det tycker inte vi.* *connectedthinking

Vi är kända för att vara Sveriges största och kanske mest respekterade revisionsbyrå och det är något som vi naturligtvis är stolta över. Men revision är bara en del av vårt erbjudande. Det finns nämligen få affärsmässiga frågor som vi inte kan hjälpa dig med.

Vi har utvecklat en rad tjänster med ett syfte – att göra dina affärer mer lönsamma, effektiva och säkra! Vi kan hjälpa dig med allt från löpande bokföring, löneadministration, bokslut och deklarationer till frågor om skatter.

24

Låt oss berätta mer!

Kontakta oss i Helsingborg, tel 042-37 72 00 eller Ängelholm tel 0431-44 50 30 www.pwc.com/se

Nytt stöd från Connectors

Missa inte 24 mars!

MiH fyller 75! Äldre och spänstigare än någonsin!

Det finns många engagerade medlemmar i föreningen som gärna vill hjälpa till i Marknadsföreningens verksamhet.

Föreningen smygstartar nu ett projekt där frivilliga medlemmar, som vi kallar connectors, knyts hårdare till verksamheten – så att föreningen ska bli ännu bättre på det den gör.

Tanken är att i första hand få större kraft i arbetet med frukostklubbens temamånader och festerna.

Det måste givetvis firas – med partaj.

Jubileet hålls på föreningens födelsedag, den 24 mars, (annandag påsk) på Mollbergs i Helsingborg, där allting startade en gång i tiden. Så gör ett kryss i almanackan!

Boka 18 april

Anmäl ditt intresse om du vill bli en av våra Connectors!

Den 18 april är det Marknadsföringens Dag i hela Sverige. Alla Marknadsföreningar i landet kommer att ha form av aktivitet, så även vi i Helsingborg. Mer information kring aktiviteten kommer snart.

Späckad Agoradag Utställare, gästföreläsare, seminarium och festlig bankett med mängder av kontaktytor för studenter och företag.

Den 5 mars är det dags för Agoradagen vid Campus Helsingborg, en heldag med mässa och festligheter för studenter och näringsliv som ordnas av studenter vid Service Managementprogrammet i samarbete med MiH Future och MiH. En av de ansvariga för Agoradagen är Joakim Astgård, som läser andra året vid Service Man-agement.

Temaförslag på Frukostklubben?

Lotta på plats

Vad är syftet med Agoradagen?

– Att studenter ska få bättre kontakt med arbetslivet och att det leder till heltidstjänster, extrajobb, traineeplatser, examensarbeten och så vidare.

Marknadsföreningen har fått förstärkning. I februari anställdes Lotta Alvérus som bland annat ska ansvara för föreningens kommunikation. Så här presenterar hon sig själv:

Hur många besökare hoppas ni få i år?

– Vi kommer att göra allt för att samtliga studenter besöker mässan – runt 800 personer.

Mitt namn är Lotta Alvérus och jag är 34 år. Jag är entreprenör med mycket energi och ett stort intresse för människor och personlig utveckling.

Har ni något särskilt tema?

– Vill vi göra mässan mer lockande och skapa nya traditioner för att visa näringslivet vad vi på Service Management går för!

I mitt yrkesverksamma liv har jag arbetat som marknadsansvarig och projektledare inom olika branscher. Är utbildad marknadsekonom och diplomerad

Den 11-12 april har styrelsen kickoff och då sätts alla teman för oktober 2008 och januari-februari 2009. Vill du vara med och påverka? Mejla dina förslag till kansli@mih.m.se senast den 14 mars.

coach. Min dröm sedan länge var att starta och driva eget företag (The Little Gym City) vilket jag gjort sedan 2004.

Jag planerar att sälja företaget nu när jag flyttar till Skåne. Att starta och driva eget företag har gett mig en fantastisk erfarenhet som jag tror att jag får stor nytta av i min nya roll hos MiH. Jag är väldigt glad och förväntansfull inför att få sätta igång och lära känna alla er som är engagerade och brinner för MiH. Vi ses i MiHnglet!

Varma hälsningar Lotta

Huvudpartners

I8GG<:4 CE<F8E F@4EG4 E8F8ArE8E

25

Text: Eva Thelander Foto: Gustaf L Bjerne

Från renodlad reklamförening till modern mötesplats. Den 24 mars fyller MiH 75 år. Och det ska ju firas!

MiHngel gör här några ofullständiga nedslag genom årtiondena, saxat från den historik som ligger på föreningens hemsida. Där ges också något mer rättvisande bild av historien, baserad på den bok som gavs ut till 70-årsjubileet 2003.

Bilder från Rum för reklam, Landskrona museum: Spirella 1931, Cloetta 1930, Brio 1950 (AD: Lennart Bengtsson, Telegrambyrån), Viskafors 1944, Västkustens fiskebyrå 1962 (AD: Seved Lundbäck), Fazer 1983 (AD: Kurt Lundkvist, copy: Per-Henry Richter), Mejerierna 1981 (AD: Johan Sten, Hall & Cederquist), Diesel 1990-tal (Paradiset DDB), Viking Line 2000 (AD: Paola Pellettieri och Petter Ödeen, copy: Mia Cederberg, Johan van der Schoot, Garbergs).

26

30 I början av 1933 samlades runt 300 personer på Restaurant Centrum i före detta HD-huset på Drottninggatan. Mötet hade sammankallats av några personer ur Skånska Reklamföreningen med Carl Ravén i spetsen som ville starta en reklamförening i Helsingborg. 26 personer anmälde sitt intresse som blivande medlemmar.

Ett par år tidigare hade Skånska Reklamföreningen bildats i Malmö, snart omdöpt till Malmö Reklamförening. Helsingborg ville alltså inte vara sämre. En av de aktiva bakom idén att grunda föreningen var var Barnens Dagsgeneralen Ragnar Clarkson. Henry Dunker övertalades att anmäla Gummifabriken som en av de första passiva medlemmarna, det vill säga ett sponsorföretag.

Den konstituerande stämman för den nya Hälsingborgs Reklamförening hölls den 24 mars på Mollberg där Carl Ravén valdes till föreningens förste ordförande, en post han behöll i sju år. Före årets slut hade föreningen 41 medlemmar. År 1934 startades MiHngels föregångare, tidningen ”Vår Reklam”, som ansågs bidra till att föreningen lockade fler medlemmar de första tio åren. Den blev dock inte långlivad. När Reklamförbundet 1935 började ge ut den nationella tidningen ”Reklamnyheterna” lades den ner.

Under 30-talet varierade medlemsantalet mellan drygt 100 och en bit över 200. Ämnen som diskuterades de här åren var till exempel ”Förpackningens försäljnings- och reklamvärde”, ”Fabrikantreklamens betydelse för detaljhandeln” och ”Städer till salu”. År 1935 tillsattes en kommitté, som skulle verka för fönsterskyltningens förbättrande i staden. Kommittén ordnade också kurser för stadens handlare i fönsterskyltning.

Och 1937 startades i föreningens regi en aftonkurs i elementär reklamutbildning. Helsingborgs Dagblad och Skånska Social-Demokraten lämnade bidrag så att föreningen fick sin första klubblokal.

40 Kriget härjade i Europa och 1940 ordnade föreningen tillsammans med Riksgäldskontoret en utställning av försvarslåneaffischer i Konserthuset som lockade 6 903 besökare. En programpunkt samma år var ”Betraktelser över Finlands krig”, en annan ”Reklam år 1998” med Eric Thulin, reklamchef på Argus Underkläder AB. Under många år på 40-talet låg föreningens verksamhet i stort sett nere på grund av kriget. Några programpunkter hölls ändå under åren – om ”Varumärkets historia, dess utveckling och juridiska betydelse”, ”Den inre propagandan” och en klassiker: AB Cloettas reklamchef Sven Aurelius berättade om ”Hur man får folk att ”ta det rätta – ta Cloetta!” År 1948 var verksamheten igång igen med vårfest med inbjudna damer och mannekänguppvisning, studiebesök på Skånska Ättiksfabriken i Perstorp och annat. En tradition som höll i sig många år framöver upprätthölls också – den årliga julfesten. Kurser och studieaftnar ordnades där aktuella problem diskuterades. Föreningen delade också ut pengar till ”3 fattiga Hälsingborgsbarn” och stipendier till en ”lovande yrkesskoleelev, som visat goda anlag i teckning och plakatmålning för att kunna bevista någon lämplig kurs för vidare utbildning.”

50

Föreningen fick under 50-talet en bra bit över 407 medlemmar. 31 mars 1953 bytte föreningen namn till Hälsingborgs Försäljnings- och Reklamförening och flyttade därefter sammankomsterna från torsdagar till fredagar.

1954 deltog 150 personer i diskussionen ”Hur vi skall få 500 000 personer (en halv miljon) att stanna i Hälsingborg” inför H55 året därpå. Andra programpunkter var ”Telefonförsäljning kontra försäljningsbesök”, ”Hur en reklamateljé arbetar” och ”Statsman som sålde regeringar”.

Cocacola hade ännu inte nått Sverige, men ryktet hade spridit sig. Marknadsledande i Skåne i början av 50-talet var Kitty-Cola, som nu utmanades av Rio-Cola och Straight-Flush-Cola.

1955 höjdes årsavgiften med 66 procent till 25 kronor, till största delen beroende på att Svenska Försäljningoch Reklamförbundet önskade ett större ekonomiskt bidrag. Internationella begrepp blev aktuella i programpunkter som: ”Marketing – vad menas med detta?”.

Annat som diskuterades var ”Reklamen och kvinnorna” och ”Valpropagandan ur reklamsynpunkt”.

60 I början av 60-talet var föreningen landets största och mest framgångsrika i förhållande till publikunderlaget.

Föreningen hade periodvis över 525 medlemmar.

1960 fyrdubblades omsättningen när föreningen startade kursverksamhet. Så medverkade till exempel 300 personer från hela södra Sverige i tredagarskursen ”Utveckling i 60-talet”. Andra ämnen som diskuterades var ”Att sälja Hälsingborg inför 7-statsmarknaden” och ”Våra gränslösa affärer och broar mellan länderna”, en variant av dagens debatt om EU och Öresundsintegration.

1961 höjde Svenska Reklamförbundet abonnemangspriset på den obligatoriska medlemstidningen ”Den Svenska Marknaden”, vilket väckte en del protester ute i landet. Hösten 1961 invigdes Kullagatan som var Sveriges första gågata och 200 intresserade samlades till möte för att diskutera den nya begivenheten.

Många fester arrangerades de här åren – det dansades twist vid vårmodefesten på Parapeten och julfest hölls på temat ”Rymdgala i Explorer II”.

Föreningen tittade på vinnande reklamfilmer, var på studiebesök på TetraPak med frågan ”Trekantigt eller fyrkantigt” och diskuterade frågan ”Vad händer i Hälsingborg och Nordvästskåne när bron kommer?”

Grundkursen i reklam kompletterades med en fortsättningskurs som även den väckte stort intresse.

Vid årsmötet 1966 delades för första gången Måns Bock-priset ut (det som idag motsvaras av Guldkärnan) till Tore Lauritzson, Frigoscandia. 1969 examineras de första marknadsekonomerna från den utbildning Marknadsföreningen startat tillsammans med EFL (Executive Foundation i Lund). Samarbetet pågick i omkring 30 år och gällde utbildningar inom marknadsföring och ekonomi. Marknadsförbundet i Stockholm betraktade MiH som pionjär på området och våren 1970 fick föreningen diplom av förbundet för sin utbildningsinsats.

70

Ett decennium med sjunkande medlemsantal och en hel del aktiviteter, men vissa svårigheter att få medlemmar att engagera sig i styrelsen och i kommittéer.

Teaterchefen Claes Sylwander och regissör Lars Svenson förhandsvisade den nya Stadsteatern 1976 medan 300 personer lockades till seminarium på Grand Hotel med titeln ”Du kan tjäna pengar på dina pengar – utan att vara kapitalist”. Föreningen försökte starta en torsdagslunchklubb med ärtsoppa och pannkaka, som dock inte drog tillräckligt många deltagare.

Föreningen försökte 1977 värva nya medlemmar i Landskronaområdet, dock utan någon framgång, och vissa programpunkter drog alltför få medlemmar. Några träffar fick till och med ställas in. Desto mer lockande var Rune Höglunds föredrag om butikers uppköp och namnförändringar ”Epa eller Tempo? Åhléns, NK, Wessels eller Bra?” 27

Ulf Strömqvist ordförande 1984–86 Nämn några viktiga händelser under din tid!

– Vi hann med en hel del. Det största var att Marknadsförbundets Sverigekonvent hölls i Helsingborg där vi samtidigt ordnade Comics -85 med Serieakademin som samarbetspartner. Temat var ”serier i reklam och marknadsföring” och vi fick hit kända serieskapare som föreläsare, förutom föredragshållare från den svenska reklamvärlden. Vi fick hit Lars-Gunnar Björklund från dåvarande Tipstjänst, Lasse Åberg och Brasse Brännström. Saken blev inte sämre av att kungaparet besökte Helsingborg i samband med 900-årsjubileet.

Varför slutade du?

– När jag fick frågan om att ta över ordförandeskapet fanns det två huvudmål för föreningen. Det ena var att öka medlemsantalet genom att vitalisera föreningen, det andra att bli årets marknadsförening i Sverige. Vi lyckades bli valda till årets marknadsförening 1986. Medlemsantalet hade ökat kraftigt under året. Mission completed!

Jag valde att avgå. I min värld gäller det att gå in i något, genomföra och sedan gå ur. Man gör störst nytta om man kraftsamlar, låter kraften explodera och sedan lämnar över till någon annan.

Vilka ambitioner hade föreningen under din tid?

– Avgränsningen var mer uttalad. Jag minns att till exempel Sundsvall hade upp emot tusen medlemmar eftersom föreningen valde att ha en bredare medlemsbas. Men vi ville ha en förening för marknadsförare och ansåg att 500 medlemmar var en rimlig målsättning. Vårt syfte var inte att maximera antalet medlemmar eller skapa en mötesplats som sådan, utan att optimera kvaliteten och samla regionens marknadsförare. Det är inte alls någon kritik mot dagens linje, vi gjorde bara ett annat val. Varje ordförande har sin agenda.

Går du fortfarande på frukostarna?

– Nej, väldigt sällan. Man har olika faser i livet och nu satsar jag på mitt eget företag. Jag föreläser mycket själv och reser mycket. Men jag kommer alltid att vara medlem i föreningen!

Henrik von Porat, ordförande 1992–1994

Marie Abild ordförande 1998–99

Nämn några viktiga händelser under din tid!

– Jag upplevde min tid som ordförande som en mellanperiod för föreningen. Vi jagade nya medlemmar och lade mycket kraft på att etablera ett kansli. Det fanns inget kansli när jag började, men vi lyckades få ett tillsammans med Sydsvenska handelskammaren. Det blev en fast punkt som gav mer stabilitet.

Du var och är MiH:s enda kvinnliga ordförande hittills. Kommentarer till det?

– Jag tog över efter Olle Jönsson och var den första kvinnliga ordföranden. Det var i och för sig inget märkvärdigt för mig, jag är van att bryta mig in som tjej.

Vilken ambition hade ni?

– Vi hade ett förhållandevis bra medlemsantal, men ville gärna bredda till att nå utanför marknadsföringskretsarna.

Vår främsta ambition var att få ordning på ekonomin, få ett fungerande sekretariat och ge medlemmarna ett vettigt program. Plus hitta krafter till styrelsen som ville jobba för föreningen. Vi drev också en marknadsekonomiutbildning tillsammans med Lunds universitet som vi marknadsförde under min period. Vi ordnade företagsbesök och ett av de bästa gick till bygget av Knutpunkten, det var många som kom då. Men när vi bjöd in till julfest räckte inte antalet deltagare. Är du aktiv i dag?

– I dag är det ju ett ruskigt drag i föreningen och en annan ambitionsnivå. Jag är en strömässig besökare – försöker gå om det är föredrag av intresse och om kalendern tillåter, det är ett bra sätt att få kontakter.

28

Var förutsättningarna annorlunda under din tid?

– Sponsor- och samarbetsförhållandena var inte lika mogna. Då gällde det i hög grad att jaga resurser till projekt, mer än till föreningen som sådan. I dag finns det andra förutsättningar för samarbete och ömsesidig affärsnytta, företagen är mer vana att gå in i olika sammanhang.

Nämn några viktiga händelser under din tid!

– Vi var ett bra gäng som ville förändra verksamheten. Vi tittade på hur man jobbade i Malmö och Göteborg och påbörjade en förändring. Men vi var inte tillräckligt många och hade inte tillräckligt mycket tid. Vi var ändå nöjda med vad vi åstadkom. Vi införde en annan typ av företagsbesök och tog hit bra föredragshållare. Vi ville ha något liknande dagens MiH. Mer engagemang, mer folk som möttes, skapa en mötesplats. Vi inledde diskussioner om hur vi skulle göra föreningen mer känd.

– Styrelsen jobbade bra ihop, som ordförande drev jag inte någon one man show. Vi fick in rätt folk som engagerade sig och la grunden. Tyvärr kunde jag inte fortsätta som ordförande eftersom jobbet tog för mycket av min tid. Är du aktiv i dag?

– Jag försöker komma till frukostklubbarna när jobbet tillåter. Det är kul att se att MiH har lyckats nu – det var det här vi drömde om på vår tid!

80 I början av decenniet hade medlemsantalet sjunkit till strax över 300, men siffran ökade några år senare. De flesta programpunkterna var företagsbesök, bl a hos Levi Strauss, Cartos, Sparbanken Västra Skåne och Findus.

1983 firade MiH 50 år med vårbal i maj på Ramlösa Brunnshotell med 200 gäster och ordföranden Jan Carlson delade ut Måns Bock-priset till Hasse Alfredson, hans första Helsingborgsutmärkelse.

1985 fyllde Helsingborg 900 år och Marknadsföreningen bidrog genom en idé, initierad av Ulf Strömqvist, till bildandet av 900-klubben, som inbringade kommunen fem miljoner till firandet. Årets dominerande händelse blev marknadskonventet Comics ’85. Året därpå utnämndes MiH till Årets Marknadsförening 1986.

Hösten 1986 inleddes med veckan ”Gränslös Marknadsföring” med anledning av att guldäggen 1985 gick till Helsingborg. Vinnarbidragen visades tillsammans med de prisbelönta DR-kampanjerna i DR-nyckeln och heldagsseminarier hölls med olika förtecken.

Styrelsen gjorde 1989 en enkät, som visade att medlemmarna efterlyste mera yrkesmässiga programpunkter och mindre ”lättsamma dito”.

90 Föreningens medlemsantal hade ökat och 1992 fick föreningen för första gången en kanslitjänst, i Sydsvenska Handelskammarens lokaler på Södra Storgatan. De årliga julfesterna ströks från programmet.

Programpunkter i mitten av decenniet var bland annat en presentation av Radio Stella, och Televerkets namnbyte till Telia. Lill Lindfors presenterade kroppsspråk inför drygt 120 roade deltagare och Riksbankens finansmarknadschef Peter Stenkula gav klart besked om rikets finanser. Studiebesöken på olika företag fortsatte. År 1995 höll föreningen tre möten under Näringslivsdagarna och antalet medlemmar ökade till 610. EFL höll för första gången en internationell påbyggnadskurs och föreningen medverkade i Drakbåtsfestivalen med ett lag.

Två år senare hade föreningen börjat tappa besökare till sina programpunkter. En anledning var att föreningen startat After Work på Sailor´s Pub och många valde att stanna kvar i puben istället för att följa med till konferenslokalerna och lyssna på föredrag. En ungdomsavdelning med arbetsnamnet ”New Wave” bildas – med tanken att sänka medelåldern i föreningen.

Föreningen hade 621 medlemmar vid utgången av 1997, men två tredjedelar av dem medverkade aldrig i några evenemang.

I slutet av decenniet flyttades frukostmötena till olika företag. MiH-mästerskapet i torskfiske lanserades och föreningen arrangerade Näringslivsdagarnas avslutningsfest med Guldkärnanutdelning.

2000 Under Marie Abilds tid som ordförande hade styrelsen gjort en strategiplan för föreningen. Alla var överens om att föreningen konkurrerade om medlemmarnas tid och fann att styrkan var det rikstäckande kontaktnätet, erfarenhetsutbytet och nätverket. Göteborgsföreningens succérecept infördes med fast dag och plats i form av frukostmöten på Jacob Hansens Hus, senare Mollbergs, där även After Work hölls. Besökssnittet höjdes efterhand och 2003 firades 70-årsjubiléet med ett 90-tal medlemmar och gäster. I genomsnitt 64 personer besökte föreningens programpunkter, med After Work som de deltagarmässigt populäraste mötena.

Den 25 november 2004 hölls ett extra föreningsmöte och Hans Nelson valdes till ny ordförande inför nästa årsmöte. Med Hans Nelson som ny ordförande 2005 fick MiH en vision och Frukostklubben lanserades som själva ryggraden i verksamheten.

Medlemsantalet ökade första året från 340 medlemmar till 623, varav ett hundratal i MiH Future. Frukostklubben lockade i genomsnitt 133 medlemmar, med en toppnotering på 430 personer vid luciafirande i Mariakyrkan.

Ja, resten är nutid. Marknadsföreningen är i dag en sammanslutning för inte bara reklamfolk och marknadsförare, utan även företagare, beslutsfattare och ledningsgrupper. Medlemsantalet ökar varje vecka och är i dagsläget uppe i runt 1 200 personer.

to be continued ...

29

Hitta dr

Så tänds eldsjälar Den 16 januari höll Forza inspirationsdagen Så tänds eldsjälar. Runt 200 representanter från skolor i regionen medverkade i ett halvdagsseminarium om entreprenöriellt lärande.

Samma dag arrangerade Forza också en mässa med unga företagare (UF-företag) från Skåne Nordväst i Idrottens hus där rekordmånga gymnasieungdomar presenterade sina affärsidéer (se text och bilder intill).

Som upptakt till den nya stora regionala satsningen Din Framtid höll också pedagogen och föreläsaren Christer Westlund en inspirationsföreläsning för seminariebesökarna och UFföretagarna.

Din Framtid är en Forzasatsning under våren där 150 gymnasieungdomar får chans att tillsammans med en coach plocka fram sina talanger och framtidsdrömmar. Din Framtid baseras på Christer Westlunds övningar och koncept om entreprenöriellt lärande.

Läs mer på forzaskane.se!

– Strunta i goda råd från 50-plussare, för ingen vet vilka jobb som finns i framtiden. Jobba med det du verkligen brinner för. Och gör, gör, gör!

– Jag vet inte vad jag vill bli. Jag måste nog plugga mer säger många ungdomar.

Men vi säger: Du är ju redan något, upptäck det istället!

Vissa garvade SYO-guider kanske inte direkt jublar över budskapet. Men för gymnasieungdomarna på IH:s läktare blev det kanske en kick till att hitta egna vägar genom yrkeslivet.

Det är i alla fall Christer Westlunds förhoppning. Han brinner för pedagogik, har skrivit flera böcker för studenter och kunskapsarbetare och reser landet runt från sin bas i Sunne för att berätta om entreprenöriellt lärande, ett lärande där handling och självkännedom står i centrum.

Först och främst. Vad är entreprenöriellt lärande?

– Det är inte någon pedagogisk form, utan ett sätt att stimulera elever att bli mer entreprenöriella, förklarar Christer Westlund, som menar att elever i dag lätt blir skolskadade och får allt serverat. Medan de istället behöver träna på hur man lever i en värld som ständigt förändras, hur man skapar sin egen och andras försörjning. För skoltiden är ju egentligen en språngbräda till livet.

KARRIÄR SOM PROJEKT Därför behöver eleverna hjälp att hitta sin egen drivkraft och ta mer ansvar för sitt eget lärande, sitt liv och sin framtid. Med det entreprenöriella synsättet får de lära sig hur de kan driva sin karriär som ett projekt. De kan

Från nallar till kokböcker Aldrig tidigare har så många unga företagare ställt ut i Nordvästskåne. Under en intensiv eftermiddag i Idrottens hus sålde 76 UF-företag från regionens gymnasieskolor allt från flugmedel till webbtjänster.

UF-mässan i Helsingborg var upptakten inför den regionala mässa som hölls i Malmö den 28 februari dit 250 UFföretag från hela Skåne kunde anmäla sig. Årets nordvästskånska mässa blev tre gånger så stor som förra året, vilket är helt i linje med Forzas ambitioner.

Det här läsåret är över en tredjedel (36 procent) av alla elever i regionen engagerade i Ung Företagsamhet, trots att bara en knapp fjärdedel (22 procent) av Skånes elever bor i området.

Helsingborg har just nu flest UF-elever av alla kommuner i Skåne.

30

Stämningen var hög på mässan. I ett hörn lanserades kinesiska fjäderbollar – typ korsning mellan badmintonboll och minihockeypuck – som ungdomar i Asien kickar på gårdar och torg. Ett företag sålde äkta oljemålningar gjorda på beställning. Kunden kan välja mellan olika färger och motiv och kombinera själv – så får man något som verkligen passar där hemma.

Många UF:are sålde olika typer av nättjänster. Och många satsade på produkter och tjänster med etiska budskap – kokbok där delar av intäkterna går till FN-projekt mot svält i Afrika, konserter till förmån för djurens rättigheter, nallebjörnar som sponsrar Barncancerföreningen.

Väskor, energidrycker, tipsbok för den som flyttat hemifrån ... Och så flugmedlet, ja: en doftdosa som sägs skrämma bort flygfäna från soprum och andra favoritställen.

Text: Eva Thelander Foto: Isac Johansson, info@isacjohansson.com

drivkraften givetvis försöka starta eget, men projektet kan lika gärna vara en ”försörjningsidé”. Det kan vara anställning. En resa, eller insikten om att man måste hoppa mellan olika projekt. Det gäller för eleven att hitta en trygghet i den plan och idé han eller hon utvecklat. Förr fanns tryggheten i familjen eller yrket. I dag måste de hitta en annan plattform, säger Christer Westlund.

Det handlar alltså inte om att alla ska bli företagare.

Däremot handlar det om att utveckla kompetenser som hittills främst ansetts viktiga för just entreprenörer: att kunna kommunicera och ta sig för, ta tillvara på sin kreativitet och handlingskraft, kunna förändras och kunna lära. I dag är sådan kompetens viktig oavsett om man är anställd eller driver eget.

Gensvaret på skolorna är stort, menar Christer Westlund.

– Alldeles för många elever förstår inte vitsen med skolan. Bara runt 70 procent fullföljer gymnasiet inom tre år. De som slutar upplever att skolan är meningslös.

Vi vill inte ha samma utveckling som i USA där en tredjedel av eleverna hoppar av, säger han.

I det entreprenöriella lärandet blir lärarens roll mer som processledare eller coach än kunskapsförmedlare.

också jargong i vissa kretsar. Men när de analyserar lite djupare vad de egentligen vill är det ofta något helt annat. Det gäller för var och en att hitta sina personliga intressen och jobba fram sin strategi.

Hinner lärarna verkligen med att coacha?

Absolut, enligt Christer Westlund. Det handlar om hur de organiserar sitt arbete.

– Vår erfarenhet är att de faktiskt får mer tid över.

Det är slitsamt att arbeta med elever som inte är motiverade, så lärarna har mycket att vinna på ett annat synsätt. Här måste arbetslag och pedagoger hitta en gemensam linje. Det går inte att säga åt skolorna ”gör så här”. Det är ett utvecklingsarbete som tar några år och som bland annat handlar om att lärarna måste kunna analysera sin roll som pedagog – lyfta in saker som av tradition inte ligger i skolornas tänk.

– Som lärare har du samma ansvar som vilken chef eller ledare som helst. Skolan ska vara en miljö där eleverna känner mening och motivation. Den ska inte servera kunskaper, utan eleverna ska kunna känna att utbildningen utgår från deras intressen, erfarenheter och framtidsdrömmar.

SPARAR TID Om nu ungdomar uppmanas att förverkliga sina drömmar, är det då inte många som har orealistiska drömmar om sin framtid. Alla vill väl bli mediekändisar?

– Jo, i början tänker många i de banorna, det är

31

Foto: Lasse Davidsson, Form: Printing Malmö AB

FRÅGA: VAD GÖR PRINTING FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN?

svar: Redskap för att bedöma vad som är viktigt behövs.

Därför är vi certifierade enligt ISO 14001. Det innebär först och främst att vi följer tillämpliga lagar och bestämmelser, men också att vi väger in miljöaspekterna i alla viktiga beslut.

Om vi har en valmöjlighet ska vi alltid välja det alternativ som innebär minst belastning för miljön. I vårt miljöarbete ingår även att vi ställer miljökrav på samtliga underleverantörer.

Kontakta oss: vi berättar gärna mer!

Hornyxegatan 14 213 76 Malmö Tel 040-671 77 70 www.printing.se