Kyrkstöten 2 2021

Församlingsblad för Lambohov, Skeda, Slaka, Nykil/Gammalkil och Ulrika församlingar

Nr 2 -2021

ETT PASTORAT MÅNGA MÖTESPLATSER

1

Vad roligt att få se dig tredimensionellt

Så säger vi när vi möts efter att ha sett varandra genom dataskärmen på dessa otaliga digitala möten. I värsta fall har också de tvådimensionella digitala mötena inte ens funnits utan vi har undvikit social kontakt.

Pandemin har gett oss många erfarenheter som vi inte trodde att vi skulle få och ett av dom är vikten av mänskliga möten, att mötas tredimensionellt. Det ligger så mycket i att få ses och mötas.

Vi bygger relation, vi utbyter erfarenheter och kunskap, vi delar både glädje och sorg i alla de möten vi har med varandra. Det mänskliga mötet gör att vi delar liv.

Det är inte bara våra mänskliga möten som är tredimensionella utan det är också de relationer vi står i. Biskop Martin talar om de tre grundrelationerna: relationen med Gud, med skapelsen som också inkluderar relationen till varandra och relationen till mig själv. Dessa relationer bygger på det tredelade kärleksbudet:

2

Alla dessa tre relationer stärks i det mänskliga mötet som sker. Digitala möten i all ära, men att mötas i samma rum och där få dela relationen till Gud i gudstjänst och bön stärker både mig själv och min relation till skapelsen och andra. Det är oslagbart. På samma sätt är mötet med samtalet om livet i smått och stort oslagbart.

tion med varandra och skapelsen, Gud och oss själva i höst.

Några ord ur svensk psalm 161 får ge hopp och tro i det mänskliga mötet:

Låt oss ta vara på alla goda mänskliga möten som vi får vara del av och låt dem bli till glädje nu när vi tyvärr har erfarit hur det är att inte kunna ses, att inte kunna mötas. I våra församlingar ffnns många goda mötesplatser där vi kan dela liv. Det kan du läsa mer om i det här numret av Kyrkstöten.

Nu hoppas jag att vi ses tredimensio- Maria Åkerström nellt och tillsammans får bygga relaKyrkoherde Slaka-Nykils pastorat

Vill du vara med och påverka?

Kyrkovalet är klart och nu är det dags att nominera ledamöter till våra församlingsråd. Församlingsråden ansvarar bland annat för utformning och utveckling av församlingens gudstjänstliv. Men vad gör råden mer? Och behöver man kunna något särskilt för att vara med? Kyrkstöten bad Jacob Wikner och Ingela Wadell som varit ordförande i församlingsråden i Skeda respektive Nykil-Gammalkil under mandatperioden 2018-2021 att berätta mera.

Vad är det bästa med att vara med i ett församlingsråd?

Jacob: Att få träffa människor från olika håll i församlingen, i olika åldrar och olika yrken. Våra diskussioner kring högt och lågt ger mig också mycket.

Ingela: Att få lära känna människor och rota sig lokalt, samtidigt som man är en del av ett större sammanhang. Det ger också mycket att få finnas med som en självklar del i det lokala samhället.

Hur jobbar ni i ditt råd? Hur ofta träffas ni?

Jacob: I Skeda träffas vi var sjätte vecka. Vi är nio personer inklusive ersättare och församlingsherde och lyckas ofta få till våra möten så att de flesta av oss kan delta. När det inte är pandemi träffas vi runt 18.30 för fika och prat. Mötet börjar 19 och vi siktar på att avsluta med marginal före 21.

Ingela: I Nykil-Gammalkil träffas vi ungefär en gång i månaden och vi är 12 personer inklusive ersättare och församlingsherde.

Kan du ge några exempel på frågor ni jobbar med?

Jacob: Vi planerar och organiserar olika aktiviteter, t ex Sommarcaféerna. Arbetet med den nya kororgeln i Skeda kyrka är ett annat projekt vi är engagerade i.

Ingela: I Nykil och Gammalkil arbetar vi mycket med att hitta sätt att samverka med olika lokala aktörer. Vår församling äger skog och därför finns ofta något ärende som rör den med på dagordningen.

Måste man ha några specialkunskaper för att vara med?

Jacob: Absolut inte – det är bara att hänga på. Vi har högt i tak i Skeda. Och gott kaffe.

Ingela: Man måste vara social och nyfiken och tycka om att jobba långsiktigt med församlingsfrågorna. Då har man kommit rätt.

Om man sedan gillar fika är det ett klart plus.

MER OM NOMINERINGSPROCESSEN Kyrkofullmäktige väljer vilka som ska ingå i de lokala församlingsråden efter en öppen nomineringsprocess.

Vem kan bli nominerad?

För att bli nominerad ska du vara medlem i Svenska kyrkan, folkbokförd i en församling i pastoratet och ha fyllt 18 år senast 30 november 2021.

Vem kan göra en nominering?

Den som nominerar måste vara folkbokförd i den aktuella församlingen och ha fyllt 16 år senast 30 november 2021. Om du uppfyller alla villkor och vill nominera dig själv går det bra.

Hur gör jag för att nominera?

Nomineringen görs på en blankett som finns i våra kyrkor under oktober och november. Du kan också skriva ut blanketten från pastoratets webbplats och lämna den ifylld på församlingsexpeditionen.

Sista dag att lämna in en nominering är 30 november 2021.

Har du laddat ner appen

Kyrkguiden?

Med appen Kyrkguiden kan du se vad som händer i kyrkan och få hjälp att hitta till kyrkor runt om i Sverige och världen.

Kyrkguiden är gratis och finns där appar finns

3

Mötesplatser Soppa, café, körer, öppet hus, grupper för barn, ungdomar och vuxna. Det finns många mötesplatser i Slaka-Nykils pastorat.

I coronatider kan tid och plats ändras med kort varsel, så håll gärna ett öga i kalendern på pastoratets webb. Undrar du över någon särskild aktivitet är du välkommen att ringa församlingsexpeditionen.

SOPPLUNCH LAMBOHOV

Församlingssalen Torsdag udda veckor 12.00

NYKIL

Gamlegården Tisdag udda veckor 12.00

SLAKA

I höst flyttar Slaka-soppan tillfälligt till Lambohovs församlingssal.

Tisdag jämna veckor 11.30 Det är heligt att slå sig ned vid dukat bord och äta tillsammans.

Våra soppluncher är ett bultande hjärta i församlingens mitt. Det är en viktig plats att mötas på, att prata och skratta men inte minst- äta en varm vällagad soppa. När livet rullar på så kanske soppluncherna är ett trevligt avbrott som ger guldkant i vardagen. Och i sorg och saknad är sopplunchen en livlina som gör att vi orkar ta oss igenom dag för dag.

Att få äta sig mätt betyder mer än bara tillfredställelse av kroppens grundläggande behov. Att äta tillsammans rymmer också en existentiell längtan efter gemenskap och glädje. Jesus säger: jag är livets bröd , den som kommer till mig ska aldrig hungra och den som tror på mig ska aldrig någonsin törsta.

Anna-Karin Thalin Karlberg, Församlingsherde i Nykil-Gammalkil och Ulrika

CAFÉER

MÖTESPLATSER I SKEDA

ULRIKA CAFÉ

ONSDAGSTRÄFF

Församlingshemmet 21 oktober 12.00 Sopplunch 18 november 14.00 16 december 12.00 Julgröt

TORSDAGSCAFÉ

Lambohovs Församlingssal Promenad 14.00 Fika mellan 15.00 och 16.00

4

Skeda församlingsgård 14.00-16.00 13 oktober 10 november 15 december 12 januari 2022 (grötfest)

TRIVSELTRÄFF

Skeda församlingsgård 14.00-16.00 19 oktober 16 november

KÖRER

Vi har flera körer i pastoratet, både för stora och små. Välkommen att höra av dig till respektive körledare för mer information.

Barnkörerna i Nykil

Sånglek: Skolår 1-2 Sångfåglarna: Skolår 3-6 Onsdagar 14.15-15.45 Körledare: Martin Frodlund 073-075 07 30

Barnkörerna i Skeda

Minikören (3-5 år): Måndagar 16.30 Barnkören (6-8 år): Måndagar 17.00 Flickkören (9-12 år): Måndagar 17.45 Körledare: Helene Ranada Matstoms 073-062 23 13

Barnkören Joy i Lambohov

Kören Sanctus i Ulrika

Sanctus övar på torsdagar 18.30-20.30 t o m 10 oktober.

Därefter planerar kören att öva på måndagar.

Körledare: Dorotea Amnehammar 070-517 37 98

Skeda-Slaka kyrkokör

Måndagar 18.30-20.00 Körledare: Helene Ranada Matstoms 073-062 23 13

Nykil-Gammalkils kyrkokör

Tisdagar 19.00-21.00 Körledare: Martin Frodlund 073-075 07 30

Ett samarbete med Equmeniakyrkan i Linköping För barn från förskoleklass till skolår 6 Onsdagar 17.30-18.30 Körledare: Stina Holmgren 072-976 09 82

Lambohovs kyrkokör

Barnkören i Ulrika

Onsdagar 18.40-20.40 i Lambohovskyrkan Körledare: Albin Fronczak 072-565 50 19

Tisdagar 16.45-17.30 Körledare: Åsa Gustin 079-011 60 73

Tisdagar 18.30-20.30 Körledare: Dorotea Amnehammar 070-517 37 98

Jazz- och gospelkören Fröjda

FÖR DAGLEDIGA BARN 0-5 ÅR OCH MEDFÖLJANDE VUXEN

Måndag 09:30-11.30 Öppet hus, Ulrika församlingshem Kontaktperson: Jorge Ibanez 072-735 23 12 Tisdag 09.30-11.30 Barnmusik i Lambohovskyrkan Kontaktperson: Lisa Falklöf 072-205 43 47 09.30-11.00 Öppet hus i Nykil Kontaktperson: Susanna Berggren 070-341 33 28 Fredag 09.30-11.30 Fredagsmys, Skeda församlingsgård Kontaktperson: Susanna Berggren 070-341 33 28

FÖR UNGDOMAR

FÖR SKOLBARN

Måndag 14.30-16.30 Måndagskul, Ulrika Varannan måndag udda veckor För barn i förskoleklass till och med skolår 6 Kontaktperson: Jorge Ibanez 072-735 23 12 Tisdag Eftermiddagstid.

Tisdagskul i Lambohovskyrkan.

För barn i skolår 1 till 6.

Kontaktperson: Susanna Berggren 070-341 33 28

Måndag 18.30-21.00 Ungdomsgruppen, Lambohovskyrkan För ungdomar i skolår 9 och uppåt Kontaktperson: Marie Wigh 076-102 12 36

Torsdag 13.50-16.30 Trädet, Skeda församlingsgård För barn från skolår 1 till 6 Kontaktperson: Lisa Falklöf 072-205 43 47

Ungdomsbandet jobbar i projektform och träffas på måndagarna. Går du i nian eller på gymnasiet och vill vara med, kontakta Stefan Lidén på 072-733 96 53.

18.00-19.30 Equmenia scout För barn i skolår 1 till 6 Kontaktperson: Jorge Ibanez 072-735 23 12

5

Vad gör egentligen en diakon?

Diakoni är något vi alla kan utöva genom att visa omsorg om våra medmänniskor och skapelsen. Om alla goda krafter samverkar kan vi tillsammans skapa ett gott samhälle. Samarbete i olika former är också något som präglar Susannes och Annelies arbete.

Slaka-Nykils diakoner Susanne Thomsen och Annelie Almroth.

Kanske har du sett våra diakoner Susanne Thomsen och Annelie Almroth i sina gröna diakonskjortor? De syns i olika sammanhang runt om i pastoratet och är ibland med i gudstjänsterna i våra kyrkor. Men vad gör de egentligen? Och vem kan vända sig till en diakon?

- Diakoni är så brett, säger Annelie.

Det kan handla om allt från att hjälpa någon att navigera i samhällets sociala skyddsnät till själavårdande samtal när livet krisar, men också om besök hos

- Vi samarbetar till exempel med flera livsmedelsaffärer i pastoratet och har periodvis varukorgar utställda där den som vill kan skänka torrvaror och hygienartiklar som vi sedan förmedlar vidare. När Coops kassasystem var utsatt för en hackerattack för en tid sedan kunde vi tillsammans med Råd&Stöd i Lambohov se till att mycket mat som inte kunde säljas inte blev förstörd utan kom till nytta där den behövdes, berättar Annelie.

sjuka och ensamma och att skapa mötesplatser där alla blir sedda.

Kan vem som helst få hjälp av en diakon?

- Självklart har vårt arbete det senaste året påverkats mycket av pandemin, fortsätter Susanne. Det har varit svårt för många när mycket av det vi i vanliga fall tar för givet, som att gå och handla, träffa vänner eller vara med på en sopplunch inte längre går att genomföra. Vi ser också att människor som av olika anledningar hade det svårt före pandemin har fått det ännu tuffare. Behoven är oändliga och finns överallt.

- Vem som helst kan vända sig till oss, det spelar ingen roll om du tror eller inte eller vilken kyrkotillhörighet du har. Vi ser alltid till den enskilda människan. Att som diakon få ta emot människors berättelser i olika skeden i livet är stort. Det är en förmån att få vandra med en bit på vägen i en annan människas liv. För att göra det hämtar vi kraft i vår tro, vad den vi möter tror på eller inte tror på spelar ingen roll, avslutar våra diakoner.

KALLES BERÄTTELSE Möten med människor är en stor del av en diakons arbete. Kyrkstöten har träffat Kalle som hade det trassligt i livet för några år sedan och fick hjälp att strukturera upp kaoset av en diakon. Så här berättar han om sitt möte med diakonen: - Skilsmässa, en ny relation, ett nytt barn och mitt i allt detta dog plötsligt min mamma, som jag stod väldigt nära.

Mitt liv var en enda röra. Jag ältade och grubblade och snärjde in mig mer och mer i destruktiva tankar. Gjorde jag rätt? Gjorde jag fel? Vad hade mamma tänkt om mig?

En vän fanns som lyssnade och tipsade

6

Kalle om att ta kontakt med diakonen i sin församling.

- Min första invändning var: men jag är inte troende. Inte kan jag få hjälp av en diakon? Tänk om jag får en massa frågor jag inte kan svara på eller rådet att gå hem och be en bön. Det är jag ju inte hjälpt av.

Kalle tvekade i det längsta men repade till slut mod och tog kontakt.

- Det visade vara ett riktigt bra tips. Jag träffade en person som var genuint intresserad av mig och min situation, som lyssnade aktivt och hjälpte mig att sor-

tera upp mina tankar och själv komma fram till hur jag skulle navigera ut ur den röra mitt liv var just då. Vi träffades ett par gånger den här perioden och idag vet jag inte hur jag hade klarat mig utan den stöttningen. Jag fick hjälp till självhjälp.

Och inte nog med det, det kostade ingenting.

Jourhavande präst

VILL DU HJÄLPA DIAKONERNA ATT HJÄLPA? Något enkelt och väldigt konkret du kan göra är att handla lite extra nästa gång du är i mataffären.

Jourhavande präst finns över hela landet och är en samhällstjänst under den tid på dygnet när många andra verksamheter är stängda. Jourhavande präst är närvarande, lyssnar och delar de bekymmer du vill prata om. Både du och den du pratar med är anonym.

Våra diakoner tar tacksamt emot hygienartiklar som tandborstar, tandkräm, tvål, schampoo, mensskydd etc.

Lämna din gåva i någon av våra kyrkor eller på expeditionen i Lambohov. Annelie och Susanne förmedlar gåvorna vidare och lovar att de blir väl mottagna.

Då och då under året finns också en kundvagn uppställd i olika matbutiker i pastoratet där du kan lämna torrvaror och hygienartiklar. Vi berättar på Facebook och på pastoratets webbplats när och var kundvagnarna finns uppställda, så håll ett öga där.

Om du har något annat du vill skänka till diakonin, t ex kläder eller leksaker, kontakta Annelie eller Susanne för att stämma av vilka behoven är just nu.

Kyrkans öppna förskola och andra aktiviteter där små barn och deras föräldrar kan mötas.

Jourhavande präst har absolut tystnadsplikt. Det betyder att det som sägs i samtal, chatt eller digitalt brev inte får föras vidare.

Om du vill skänka en penninggåva till diakonin går det bra att swisha till Lambohovskyrkan på 123 049 81 70.

Kom ihåg att skriva Gåva till diakonin i fältet för meddelande.

Gratis eller subventionerad familjerådgivning.

Stöd till svenskar som befinner sig utomlands.

Läger, ungdomskaféer och andra mötesplatser för ungdomar.

Stöd inom vård, försvar, universitet och fängelser.

Hembesök och sjukhusbesök för att stötta sjuka eller människor i kris.

Tack

Gudstjänster, för alla i livets glädjeämnen och sorger, förtvivlan och hopp.

Jourhavande präst som människor i krissituationer kan kontakta under den tid på dygnet då många andra resurser är stängda.

Klimatarbete i Sverige och världen.

för att du är medlem!

Du gör det möjligt för oss att ha: Stöd till människor på flykt, både i Sverige och utomlands.

Olika projekt för stöd till människor i arbetslöshet.

Act Svenska kyrkan, som finns på plats vid katastrofer och kämpar för allas rätt till ett värdigt liv.

Digitalt brev Jourhavande präst har en digital brevlåda som alltid är öppen och där du får svar inom 24 timmar.

Chat Chatten är öppen alla kvällar mellan 20.00 och 24.00.

Tillfälligt ekonomiskt stöd när det verkligen krisar.

Underhållet av våra kyrkobyggnader och kulturarv.

Ett rikt musikliv med körer och musiker.

Det finns tre kontaktvägar till Jourhavande präst: Telefon Ring 112 och be att få bli kopplad till jourhavande präst. Jouren har öppet kvällar mellan 21.00 och 06.00. Just nu är öppettiderna utökade med 17.00 till 21.00 varje kväll.

Stöd till de som sörjer.

Själavårdssamtal när livet känns tufft och man behöver någon att prata med.

Du behöver inte tillhöra Svenska kyrkan eller vara troende för att kontakta Jourhavande präst. Tron på Gud är självklar för prästerna som arbetar i jouren, men om du inte själv frågar efter det talar ni inte om Gud, läser Bibeln eller ber böner under samtalet.

Arbete i krissituationer med lokala kriscentrum, samtalsstöd med mera.

Gemenskapsträffar för äldre och ensamma.

Stöd till människor som är nya i Sverige, för att de ska lära sig svenska och komma in i samhället.

Mer information om hur du gör för att skriva ett digitalt brev eller chatta finns på svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

INTE MEDLEM - MEN SKULLE VILJA BLI? Kontakta församlingsepxeditionen på 013-474 23 00 eller e-post slaka-nykils.pastorat@svenskakyrkan.se så ordnar vi det.

7

Det är aldrig för sent De flesta av oss förknippar nog dop med spädbarn och konfirmation med tonåringar. Men så behöver det inte alltid vara. Det går alldeles utmärkt att bli döpt eller konfirmerad i vuxen ålder också. Det kan Sophie, Johan och Anna intyga.

SOPHIES DOP Att gå till kyrkan hörde inte till vanligheterna under Sophies uppväxt. När Sophie gick i åttan stack hon ut genom att vara en av ytterst få i klassen som inte konfirmerades.

- Jag reflekterade aldrig över Gud. Min bild av kyrkan var nog mest söndagar, psalmer och långa, sega predikningar.

Men när Sophie och dottern Julia började åka till Fredagsmys i Skeda församlingsgård började bilden sakta förändras.

- Där öppnades en ny, varm värld för

JOHANS OCH ANNAS KONFIRMATION Johan kunde inte fullfölja sitt konfirmandår på grund av en olycka. Anna var inte alls intresserad av konfirmation när hon var tonåring. Tjugofem år senare är de båda vuxenkonfirmander i Slaka-Nykil.

- Med åren har det växt fram en sorg över att jag inte blev konfirmerad, berättar Johan. Jag har alltid känt mig buren av något, att det finns någon som är med mig i livet. Jag har läst och funderat på egen hand och snuddat vid tanken på vuxenkonfirmation några gånger, men det har inte blivit av.

- Min tro har åkt lite berg- och dalbana under åren, säger Anna. Som liten hade jag en stark barnatro, men den kom bort någonstans i tonåren. Nu har jag hittat tillbaka både till kyrkan och min tro. Men jag har många funderingar och också en del tvivel.

På olika vägar kom Johan och Anna i kontakt med vår präst Lars och frågan om

8

mig, fortsätter Sophie. Jag var välkommen precis som jag var. Det blev många fina samtal på fredagarna, jag kände mig hemma och började så smått inse att visst hade jag en tro. Jag hade bara inte vetat om den. Och när jag förstod det, då ville jag också döpas.

Sophie döptes på Påskdagen 2019. Solen lyste in genom de vackra fönstren i Skeda kyrka. Dottern Julia hällde upp dopvattnet, prästen Linda döpte och diakonen Iréne var fadder. Sophies man fotograferade.

- Det var bara vi och det blev en så fin stund. Värme, kärlek, glädje och en svindlande känsla inför dopets löfte - att

Gud alltid finns där för mig. Påskdagen kommer alltid att vara speciell, jag blir varm i hjärtat när jag tänker tillbaka på den. Och så tänker jag – det är aldrig för sent, tänk att jag skulle få uppleva detta.

vuxenkonfirmation kom upp. Nu träffar de Lars regelbundet för samtal och undervisning, både tillsammans och var för sig.

- Vi resonerar och vrider och vänder på frågor om tro och liv, säger Johan.

Det finns ingen fast studieplan, vi anpassar innehållet varefter tiden går. Det är goda samtal som sätter igång tankarna och ger mig mycket att fundera vidare på.

- Jag tycker det är så spännande att få dyka ner i Bibeln och lära mig mer om berättelserna där och att man kan tolka dem på olika vis, säger Anna. Och jag har lärt mig att det är helt ok att tvivla. Vi har roligt när vi träffas och det är också ett tillfälle att stanna upp och reflektera och det tror jag många behöver idag. Än är inget datum satt för själva konfirmationsmässan. Det blir när de båda konfirmanderna känner sig redo.

- Vi har inte bråttom, säger Johan, det får ta den tid det tar. Själv har jag ju väntat i

nästan trettio år, så det gör inget om det tar ett tag till.

- Livet tar krokvägar ibland, så är det bara. Men det går att ta igen det man missat, det är vi båda levande bevis på, avslutar Anna.

VILL DU BLI DÖPT ELLER KONFIRMERAD? Kontakta någon av våra präster så får du veta mer. Kontaktuppgifter finns på sista sidan.

Ett kulturarv att vårda Över hela Sverige finns närmare 3 400 kyrkor, kapell och bönhus som hör till Svenska kyrkan. I Slaka-Nykils pastorat finns sex av dessa kyrkobyggnader. Vid en hastig blick kan några av dem tyckas se lika ut. Men det är unika byggnader, var och en med sin egen historia som präglats av den bygd och den församling där kyrkan finns.

Vi firar gudstjänst i våra kyrkor, men det är också en plats där viktiga händelser i människors liv äger rum och där både sorg och glädje formar minnena. Kyrkan i sig är en betydelsefull byggnad för många och därför är det viktigt att vi tar väl hand om den. Att vårda och underhålla kyrkorna är ett långsiktigt arbete, berättar Christer Andersson som är fastighetsansvarig i pastoratet: - Vi arbetar med vård- och underhållsplaner som revideras var tionde år. Planen tas fram tillsammans med en arkitekt som är

specialiserad på kyrkoarkitektur och den är vårt underlag för det långsiktiga underhållet. Självklart måste vi också ha ögonen med oss i vardagen och fånga upp det som behöver åtgärdas nu för att vi inte ska få problem senare.

Underhållet av våra kyrkor finansieras till viss del av KAE, KyrkoAntikvarisk Ersättning, men resten betalas via kyrkoavgiften. Som medlem i Svenska kyrkan bidrar du alltså till att bevara våra kyrkobyggnader och faktiskt också en del av vårt lands historia.

Kyrkogården hänger tätt samman med kyrkan och är också en del av vårt kulturarv. Även här arbetar vi med vård- och underhållsplaner som även omfattar träd och annan växtlighet.

Anna Danielsson är ansvarig för kyrkogårdarna i pastoratet. Hon betonar att det är viktigt att se helheten och att alltid gå varsamt fram: - Vårt uppdrag är att förvalta och vårda våra kyrkogårdar utifrån de ursprungliga intentionerna som fanns när respektive kyrkogård blev till. Därför måste vi tänka efter noga om vi vill göra förändringar.

Här samarbetar vi alltid med Länsstyrelsens kyrkoantikvarie så att vi bevarar det som är unikt på varje kyrkogård.

PROJEKT SPÅN I ULRIKA Att vårda kulturarvet handlar inte bara om löpande och långsiktigt underhåll.

Det kan också vara att komma på nya metoder och tänka i andra banor som gynnar kulturarvet. Ett exempel på det är Projekt Spån som genomfördes i Ulrika i somras i samarbete med Linköpings stift.

Kyrkan i Ulrika är från tidigt 1700-tal, byggd i timmer och har ett spånklätt tak.

Väder och vind sliter på spånet och för ett år sedan började en renovering av taket. Flera takspån behövde bytas ut och under arbetets gång föddes tanken på återanvändning. När man byter ut skiffer eller tegel på ett tak återanvänds ofta materialet. Var det realistiskt även med de begagnade takspånen?

spikar och sortera spån efter storlek, berättar Christer Andersson. Det blev ett rejält lager och vi har så vi klarar reparationer på kyrktaket i Ulrika för lång tid framåt. Vi kan också sälja spån till andra kyrkor eller kulturbyggnader.

- Med hjälp av stiftet fick vi ihop ett gäng som ägnade två dagar åt att dra ut

Men lönar det sig att ta vara på spånet?

Det gör det, säger Christer:

- Om vi tittar på den rent miljömässiga delen av det hela så har vi sparat ungefär 30 träd i skogen. Bara det är värt mycket. 30 träd motsvarar ungefär 73 kvadratmeter takyta och om vi skulle nylägga motsvarande takyta skulle det kosta någonstans runt 150 000 kronor.

Så visst lönar det sig, både ur miljösynpunkt och rent ekonomiskt.

9

Ett möte som gjorde skillnad

Monica Karlsson och Ingrid Dahlberg minns den där bistra vinterdagen för 15 år sedan.

I alla tider har kyrkogården varit en mötesplats för människor, men även en plats som rymmer många känslor. Här finns både sorg och glädje. Den nya chockartade sorgen hos den som nyligen mist någon som stod en nära. Den lite äldre sorgen som liksom lagt sig till rätta när någon varit borta en längre tid. Glädjen och tacksamheten över människor vi mött på vår livsvandring och som påverkat oss på olika vis.

När sorgen är alldeles färsk och man ska välja ut en gravplats till en älskad make och pappa kan ett möte med rätt person bli en avgörande del i sorgeprocessen.

Det var en bister vinterdag i januari 2006 när Ingrid Dahlberg och hennes två söner kom till Slaka kyrkogård för att välja en gravplats till Göran som gått ur tiden dagen innan. De möttes av Monica Karlsson som då var vaktmästare i Slaka. Det blev ett möte som både Ingrid och Monica nu, drygt femton år senare, ser tillbaka på med värme.

- Det var så viktigt för mig att snabbt välja ut en gravplats, minns Ingrid. Det spelade

10

ingen roll att snön vräkte ner och att vi fick pulsa fram på kyrkogården. Jag ville bestämma något nu.

- Vi gick runt tillsammans och tittade och jag visade några olika alternativ. Sedan fick Ingrid och hennes söner gå runt själva, minns Monica. Jag märkte att det var något som skavde lite och när vi återsamlades frågade jag hur deras tankar gick.

Ingrid ville att hennes make skulle få vila varmt, omgärdad av täta buskar och träd.

Sönerna ville att deras pappa skulle få vila med utsikt över Lambohov där de bodde.

På den snötäckta kyrkogården var det svårt att hitta en plats som tillfredsställde båda önskemålen.

- Gravplatsen skulle vara för en urna och då är det ju inte så bråttom, fortsätter Monica. Så jag föreslog att de skulle fokusera på begravningen, fundera vidare på val av plats och sedan komma tillbaka på våren då det är lättare att se hur kyrkogården ser ut.

- Jag minns fortfarande den enorma lättnad jag kände när Monica sa att vi inte

behövde bestämma oss direkt. En stor sten föll från mina axlar då.

Framåt vårkanten var Ingrid och hennes söner tillbaka på kyrkogården tillsammans med Monica. Valet föll då på en gravplats under en nyplanterad lind med utsikt över fältet ner mot Lambohov.

Femton år senare har linden växt till sig och graven är omgärdad av grönska.

- Tack vare att Monica var så lyhörd och fångade upp våra signaler så blev det så rätt och bra på alla vis. När jag tänker tillbaka så är det ett ljust minne mitt i den akuta sorgen.

Mötet på kyrkogården den där snöiga januaridagen ledde till en ömsesidig vänskap som fördjupats genom åren. Den ledde också till att Ingrid engagerade sig först i församlingsarbetet i Slaka och senare i pastoratets kyrkoråd.

- Den medmänsklighet och värme vi möttes av i en svår stund glömmer jag aldrig.

Jag kände att jag vill vara en del av Slaka församling och bidra med det jag kan.

Och på den vägen är det, avslutar Ingrid.

Vi tänder ett ljus för LAMBOHOVS FÖRSAMLING 2020 26 oktober Gunilla Christina Risborn 11 november Sven Gottfrid Gustavsson 2021 5 januari Monika Margareta Jonsson 8 januari Åke Roger Hansson 31 januari Lisbeth Agnete Sjöstedt Jordon 11 mars Alwarion Josefina Löfstrand SKEDA FÖRSAMLING 2020 5 september Anna Inger Louise Eriksson 30 oktober Bror Lennart Ekström 12 november Karin Alice Karlsson 2021 21 maj Ritva Tuulikki Syll 3 juli Hans Göran Lejman 3 augusti Iris Marianne Nilsson NYKIL-GAMMALKILS FÖRSAMLING 2020 16 september Monica Irene Berggren 29 september Karl Anders Olof Karlsson 4 december Bo Ingemar Samuelsson 23 december Maj Solveig Erika Rask 2021 23 januari Signe Inga-Lill Marianne Samuelsson 23 mars Tindra Maria Linnéa Danielsson 26 april Sivert Anders Olov Börjesson 21 maj Kurt Erik Veine Petersson 26 augusti Bo Hilding Andersson

ULRIKA FÖRSAMLING 2020 16 september John Olof Andersson 2 oktober Tage Ingvald Frassevik Bror Mikael Eng 26 oktober Maj-Britt Linnéa Karlsson 10 november Siv Ingeborg Viola Annell 2021 29 januari Sören Nils Johan Gustafsson 28 juni Elvira Naemi Fredriksson 20 juli Gunbritt Helmy Alice Petersson SLAKA FÖRSAMLING 2020 29 juni Raakel Orvokki Wigert 6 oktober Karl Ingemar Johansson 7 oktober Hans Evert Konnebäck 2 november Lars Erik Lennart Johansson 7 november Inger Elisabet Gustafsson 19 november Kaj Olov Strid 21 november Ingeborg Vivi-Anne Överström 23 november Mickael Sven Robert Karlsson 2021 3 februari Ulla-Britt Marianne Drätting 22 mars Ulla Maria Hemberg 24 april Ejve Ingemar Fransén Annica Teresia Grip Fager 18 maj Sven Åke Överström 3 juli Karl Ingmar Bengt Gustavsson 8 juli Kerstin Elisabet Hjelm 1 augusti Fritz Oskar Harry Kindstrand

Herrens nåd tar inte slut, hans barmhärtighet upphör aldrig.

Varje morgon är den ny, stor är din trofasthet (Klag 3:22-23) Så skriver profeten Jeremia i en av Gamla testamentets böcker. Hans ord bygger erfarenhet av både liv och död och bibelordet bär också i både livet och döden. Guds omsorg och nåd finns för oss alla och den är större än våra tidsramar och är lika närvarande i detta liv som i ett kommande liv hos Gud. Det får ge tröst och hopp när vi påminns om att livet är ändligt, men Guds omsorg får också ge tröst och hopp varje dag i det liv som vi lever här och nu.

Varje morgon, varje stund får omslutas av Guds nåd vare sig den tiden är här och nu eller hos Gud bortom denna tid. Guds trofasthet bär i både liv och död.

Vi ber:

Gud, du är livets källa.

I dig är det som vi lever och rör oss och är till.

Bevara oss i liv och död i din kärlek och låt oss leva varje dag i din omsorg och låt oss av nåd få gå in i ditt rike.

Amen.

Avlidna folkbokförda i pastoratet samt avlidna från annan församling vars begravningsgudstjänst ägt rum i pastoratet mellan 1 september 2020 och 31 augusti 2021.

11

Pastorsexpeditionen Tröskaregatan 41, 583 33 Linköping 013-474 23 00 (vx) Expeditionen är öppen måndag, tisdag och torsdag 10.00-12.00 Alla bokningar av dop, vigsel och uthyrning av lokaler görs via expeditionen. e-post: slaka-nykil.pastorat@svenskakyrkan.se Webbplats: www.svenskakyrkan.se/slaka-nykil e-postadresser där inget annat anges: förnamn.efternamn@svenskakyrkan.se

PRÄSTER

DIAKONER

Maria Åkerström 070-357 93 79 maria.akerstrom@svenskakyrkan.se

Susanne Thomsen 073-091 21 84

KYRKOHERDE

LAMBOHOV

Margret Gårdelöv (vik) 070-535 43 24 margret.gardelov@svenskakyrkan.se NYKIL-GAMMALKIL-ULRIKA

Anna-Karin Thalin Karlberg 073-037 55 50 anna-karin.karlberg@ svenskakyrkan.se SKEDA-SLAKA

Lars Svensson 072-204 55 36 lars.j.svensson@svenskakyrkan.se

KYRKOMUSIKER

LAMBOHOV-SKEDA-SLAKA

LAMBOHOV-NYKIL-GAMMALKIL-ULRIKA

Annelie Almroth 070-341 02 70

ULRIKA - LAMBOHOV

Dorotea Amnehammar 070-517 37 98

Marie Wigh 076-102 12 36

KONTAKTPEDAGOGER SKEDA-SLAKA

Susanna Berggren 070-341 33 28 Lisa Falklöf 072-205 43 47 lisa.falklof@svenskakyrkan.se KONTAKTPEDAGOG ULRIKA

Maria Åkerström 070-357 93 79 maria.akerstrom@svenskakyrkan.se

VAKTMÄSTARE

EKONOMI

Maud Thornell 013-474 23 08 ADMINISTRATION

Lene Alun 013-474 23 02 KOMMUNIKATION

FÖRTROENDEVALDA

Helene Ranada Matstoms 073-062 23 13 helene.ranada@svenskakyrkan.se

KONTAKTPEDAGOG NYKIL-GAMMALKIL

KYRKOHERDE

NYKIL-GAMMALKIL

SKEDA-SLAKA

Stefan Lidén 072-733 96 53 Malin Thell 076-102 12 61

LEDNING OCH ADMINISTRATION

Mari Lundmark 070-248 89 10

Martin Frodlund 073-075 07 30

KONTAKTPEDAGOGER LAMBOHOV

Jorge Ibañez 072-735 23 12 jorge.ibanez@svenskakyrkan.se

LAMBOHOV

Albin Fronczak 072-565 50 19

PEDAGOGER OCH FRITIDSLEDARE

ORDFÖRANDE I KYRKORÅDET

Siw Andersson 070-208 68 50

LAMBOHOV

Andreas Johansson 072-724 23 09 andreas.o.johansson@ svenskakyrkan.se Monica Karlsson 076-104 23 24 monica.i.karlsson@svenskakyrkan.se NYKIL-GAMMALKIL

Anders Orshammar 070-517 34 22 Judith Palmén (vik) 070-517 34 57 SKEDA

ORDFÖRANDE I FÖRSAMLINGSRÅDEN

Mattias Karlsson 070-164 23 23 mattias.d.karlsson@svenskakyrkan.se

LAMBOHOV

SLAKA

Linnéa Rosenbaum 073-440 26 02 NYKIL-GAMMALKIL

Ingela Wadell 070-237 05 14 SKEDA

Jacob Wikner 070-591 59 38 SLAKA

Ingrid Dahlberg 076-163 93 40

Helén Johanzon 076-137 23 20 ULRIKA

Christer Andersson 070-517 34 48 christer.b.andersson@ svenskakyrkan.se

ULRIKA

Anders Wång 0142-910 01

GRAVBOKSANSVARIG OCH ARBETSLEDARE

Anna Danielsson 070-517 34 19 (träffas säkrast tisdag och torsdag 08.00-12.00) Ansvarig utgivare: Maria Åkerström 013-474 23 01, 070-357 93 79 Redaktör: Mari Lundmark 013-474 23 07 Bilder: s 5 och 8 M Aronson/IKON, s 6 K Lidell/IKON, s 9 G Hellsing/ IKON, s 11 A Giacomini/IKON, Illustration s 7 används med tillstånd från Svenska kyrkan i Härnösand. Övriga bilder Slaka-Nykils pastorat.

Tryck: Linköpings Tryckeri AB (LTAB) Kyrkstöten utkommer vanligtvis med fem nummer per år som delas ut till alla hushåll i pastoratets postnummerområde. P g a pandemin planeras nästa nummer någon gång runt årsskiftet.

12

FÖRSKOLAN KILEN Nygården 590 52 Nykil 013-33 02 00