Issuu on Google+

©© alexis urusoff ramos• Övergivandet av dystopin

Francesco Tonucci visar oss staden från barnens perspektiv · Intervju med Carl Lindberg Göteborgsrekommendationerna för LHU · Praktiska åtgärder för mer hållbara städer Storyline: vad är din historia? · 100 pedagogiska resurser, initiativ, kurser m.m.

1

Framtidens städer | NUMMER 1 |

SVENSK VERSION

|

HÖSTEN 2009

| 80kr


innehåll nr 1 framtidens städer hösten 2009 Barnens stad är en hållbar stad Francesco Tonucci skriver om att se på staden ur barnens perspektiv.

De blinda gubbarna och elefanten Marilyn Mehlmann uppmanar till en helhetssyn på LHU.

es-online.info

Storyline – vad är din historia? Trafikkontoret i Göteborg och Storyline Sverige vill engagera till förändring.

Klimatsmarta medborgare i hållbara Malmö Redaktör: Heloise Buckland Ansvarig utgivare: Anders Sundvall Nationell samordnare: Marcus Lind Översättning och korrektur: Anna-Maria Stålgren Lind Creative director: Alexis Urusoff Redaktionella medarbetare: Inger Björneloo, Gunilla Elsässer, Anna Lundh, Marilyn Mehlmann, Monika Månsson, Marie Neeser, Kerstin Sonesson. Distribution och prenumerationer: Barcelonya · barcelonya.com Tel: (+46) 31 799 95 75 · (+34) 93 424 52 02 Fax: (+34) 93 301 2831

Tryckeri: Print One, Halmstad. Tidskriften är tryckt på FSC- och PESC-certifierat papper, september 2009. ISSN: 2013-5726

Monika Månsson och Johanna Ekne visar hur invånare kan bli klimatsmarta.

En stad som lyssnar, som förstår, som undervisar Àlvar Miró visar hur städer kan användas som pedagogiska verktyg för hållbarhet..

Tävling i hållbarhet? Oriol Lladó visar vad som krävs för att kunna tolka “gröna” marknadsstrategier.

Barns plats i staden. Movium visar på vikten av att ta tillvara på barnens

4 10 14 20 30 34 9

perspektiv istadsplaneringen.

Positiva framtidsvisioner. Erfarenheter av att arbeta med Storyline från

18

Byttorpskolan i Borås.

Greppa hela skolan. WWF:s tio modellskolor visar hur LHU

26

kan integreras i hela skolor.

Små förändrinar – stora konsekvenser. I Ukraina har 13-14-åringar

28

regelbundet hållbar utveckling på schemat.

Future City Game är en kreativ workshop som kan användas för att utveckla städer i en mer hållbar riktning.

33

Intervju med Carl Lindberg som säger att vi behöver samarbeta för att kunna främja lärande för hållbar utveckling.

38

Hur tänker du dig din stad år 2050? Människor från hela världen beskriver

42

sin bild av framtidens städer.

Göteborgsrekommendationerna. Halvvägs in i FN:s Årtionde för LHU uppmuntrar Göteborgsrekommendationerna till ett förnyat engagemang.

44

Det behövs fler LHU-resurser! Marcus Lind presenterar de viktigaste slutsatserna från sommarens behovsanalys kring hållbarhetsrelaterade resurser.

47

Kalender 41, Pedagogiska resurser 48, Projekt- och kurskatalog 52, Vi rekommenderar 54, Tidskriftens ekologiska fotavtryck 55. Särskilt tack till Global Action Plan, WWF Sverige, Svenska Unescorådet, SWEDESD and SIDA.

Education and Sustainability Sverige. Education and Sustainability Sverige. Denna tidskrift publiceras under en Creative Commons-licens. Du får kopiera och sprida vidare innehållet samt skapa nytt innehåll ur det så länge du anger tidskriften som källa, licensierar det nya materialet under samma villkor och inte använder det för kommersiella syften. Bilderna som står under denna licens är märkta med symbolen ©©; de resterande bilderna saknar tillstånd från dess upphovsmän att kopieras eller spridas vidare. Mer info på www.creativecommons.org.

Om du vill samarbeta på något sätt med Education & Sustainability Sverige, föreslå innehåll, prenumerera eller bidra till distributionen av tidskriften når du oss via ess@barcelonya.com


Åter till skogen? Heloise Buckland Redaktör

Trots att städer bara upptar 1 % av jordens yta, bor 50 % av världens befolkning i städer. Städerna står också för 75 % av den globala energikonsumtionen, liksom för 75 % av växthusgaserna. I städerna finns den största koncentrationen av bebyggelse, transporter, kriminalitet, förorening, resursförbrukning och avfallsalstring. Det är ingen tvekan om att framtiden är urban, men frågan är vilka möjligheter vi har att påverka den framtiden? Kan vi överlåta detta ansvar till de politiker som kommer att delta i klimatkonferensen i Köpenhamn, när många av världens städer samtidigt hotas av översvämningar på grund av att stigande havsnivåer? Kan vi lita på kommunalrådens löften om att göra staden renare, grönare och säkrare för våra barn, samtidigt som förorter och slumområden fortsätter att breda ut sig och fattigdomen ökar? Har 2000-talets socialt ansvarstagande företag, arkitekter, trafikverk och energibolag nog mycket makt för att pusha fram en övergång till en mer hållbar urban miljö? Vem bär egentligen det yttersta ansvaret för att se till att vårt ekologiska fotavtryck minskar och att staden blir en bättre plats att leva i? Att göra staden mer hållbar är ett komplicerat projekt som involverar många olika aktörer, men i vissa delar av världen kan vi faktiskt börja se resultat av förändringar som gjorts. I Köpenhamn cyklar eller går 36 % av befolkningen till jobbet, i London har man minskat koldioxidutsläppen med 16 % sedan man införde trängselavgifter, i Barcelona finns en ny lag som säger att alla nya byggnader måste ta tillvara solenergi för vattenuppvärmningen och i Fortaleza i Brasilien sparas 2,5 miljoner dollar varje år genom det nya vattenkontrollsystem som införts. I Växjö kommer en tredjedel av energiproduktionen från förnybara källor, i Göteborg sparas 200 000 ton koldioxid varje år på att omvandla vatten till energi, och i Stockholm sparas på liknande sätt genom att fler och fler använder hybrid- eller biobränslebilar, (vilket utgör 5 % av stadstrafiken). Faktum är att det börjar bli ganska trendigt att rankas som ”den hållbaraste staden” och Stockholm har redan utsetts som Europas miljöhuvudstad 2010.

Men ingen av dessa succéhistorier skulle vara möjlig om det inte börjat med en förändring av attityder, beteenden och livsstilar, vilket inte kan uppnås enbart genom politik, lagstiftning eller teknologi. Lärande, inspiration och deltagande är grundläggande och i detta första nummer av Education and Sustainability Sverige är vi stolta över att få presentera några av de framstående lärandeinitiativ som sker runt om i Sverige och i världen. Det vi lärt oss hittills av den här erfarenheten är att lärande för hållbar utveckling uppnås bäst där de som lär sig får vara huvudpersoner i själva lärandeprocessen. Om de problem vi brottas med idag är ”de vuxnas fel”, vem är då bättre på att arbeta fram lösningar än barnen själva? För det andra sker de mest framgångsrika initiativen i kreativa miljöer, där eleverna får säga sitt och har möjlighet att använda sina egna erfarenheter. Detta är särskilt viktigt när det hanödlar om att förändra attityder gentemot något personligt, som den dagliga resan till skolan eller arbetet. Här kommer Storyline och Future City Game in som två mycket bra redskap. Och vad gäller den fysiska lärandemiljön – finns det något bättre sätt att lära sig om klimatförändringar än i ett passivhus, eller om urban biologisk mångfald genom linsen på en kamera? Erfarenheter behöver upplevas för att förstås! Enligt Göteborgsrekommendationerna är LHU en livslång process, och eftersom omvandlingen till ett hållbarare samhälle är något som angår oss mer för varje dag, hoppas vi att tidskriften kommer att hjälpa dig att bli engagerad och att kunna inspirera andra att också bli det. För det är trots allt inte något alternativ för de flesta av oss att gå tillbaka till skogen. Vi vill hälsa dig varmt välkommen att dela denna lärandeprocess med oss genom att prenumerera på Education and Sustainability Sverige.

Redaktionskommittén ansvarar inte för de åsikter som de enskilda författarna uttrycker i tidskriften.

FOTOGRAM ÖVER “METROPOLIS”, FRITZ LANG

“SALTO” © AV EDSON PERDIGUERO LARA

Omslaget, “Abandono de la distopía” (Övergivandet av dystopin), är en komposition av två foton: “Salto” (jag hoppar) är taget i Bahia Rio Paraguaçu (Brasilien), av Edson, fotograf och idealist, som har rest över tiotusen kilometer på en begagnad cykel. Jag mötte honom på en permakulturmässa i Portugal. Det andra fotot, som visar en skyline över en framtida stad, är taget från en klassisk science-fictionfilm (“Metropolis”, Fritz Lang, 1927). Scenen domineras av ett nytt Babels torn som symboliserar den allomfattande kapitalismen men som till slut faller samman på grund av rebelliska arbetare. Alexis Urusoff Ramos


REFLEKTION

Barnens stad är en hållbar stad

4

«Allt är de vuxnas fel» Inför de sociala och miljömässiga problem som råder uppmanar ekologer, sociologer, psykologer och läkare att omfattande förändringar måste göras omgående för att staden ska kunna bli beboelig igen. När man arbetar med barn är det överraskande att se att den stad som barn drömmer om och behöver är väldigt lik den stad som experter inom området beskriver.

Francesco Tonucci

hösten 2009 - framtidens städer

Ansvarig för det internationella projektet Barnens stad. Italienska Nationella Forskningsrådet för Kognitiv Vetenskap och Teknologi

D

essutom liknar den stad de förespråkar i stor grad den antika staden. På frågan om hur han föreställde sig den framtida staden svarade den italienske arkitekten Renzo Piano: “så lik den forna som möjligt”. Men det handlar varken om att vara romantisk eller nostalgisk, utan om att åter göra anspråk på offentliga platser i staden, på deras funktion som plats för möten och utbyten mellan människor, och som en plats för att uttrycka den mångfald som fram tills idag har gått förlorad.

Renässansens stad föddes som alternativ till den medeltida borgmodellen som byggde på en separationsprincip: innanför borgens murar bodde de välbeställda och mäktiga feodalherrarna, medan det livegna folket och bönderna, som betjänade de mäktiga, bodde utanför murarna. Renässansstaden bröt denna struktur och byggdes upp runt torget som symbol för det offentliga utrymmet. På torget uppfördes regeringspalatset och katedralen, liksom marknaden, som symbol för utbyten och interaktion. I den historiska staden fanns ingen uppdelning i separata områden beroende på social klass. Dess gator var vackra och tilltalande eftersom de kantades av adelns på-

kostade och arkitektritade hus, men också av hantverkarnas enkla bostäder. Mångfalden gjorde staden vacker och trevlig. Samma sak gäller för ekosystemen: ett ekosystem är friskt och livskraftigt om det är komplext, sammanlänkat och om alla delar interagerar med varandra. Under de senaste årtiondena, sedan andra världskriget, har städerna övergivit sin naturlighet för att istället anta en separations- och specialiseringsmodell. Den gamla stadskärnan har avbefolkats, förorter breder ut sig och


REFLEKTION

TECKNING FRÅN HANTVERKSWORKSHOPEN URQUIA-MARU (VENEZUELA) © FELIPE GARCIA

5

Education and Sustainability

olika områden växer fram för fattiga och rika, för att bo och arbeta i, och för kulturaktiviteter. I den moderna staden, som framförallt utformats med den vuxne, arbetande, manlige medborgaren som förebild, har också bilen fått en huvudroll. Bilen har medfört att det offentliga utrymmet i staden krympt och att den rena luften, tystnaden och stadens skönhet gått förlorad.

I denna typ av stad känner sig många medborgare exkluderade. Faktum är att om man går omkring i en stad, stor som liten, ser man sällan barn eller äldre som rör sig obehindrat eller funktionshindrade som tar sig fram fritt i sin rullstol. Dessa kategorier människor har exkluderats från det offentliga rummet och hänvisas istället till särskilda avgränsade utrymmen som erbjuder särskild service för äldre, funktionshindrade och barn – genom förskola, dagis eller lekplatser.


REFLEKTION

Rätten till lek

6

Barnen är de som framförallt kommer i kläm i den här typen av stad eftersom de förlorar en av sina viktigaste rättigheter, nämligen rätten till lek, (som den uttrycks i Barnkonventionens 31:a artikel). För att kunna leka borde ett barn kunna gå ut själv med sina kompisar, ge sig ut på äventyr, göra upptäckter och möta svårigheter och risker. Med andra ord; uppleva segerns sötma och nederlagets förödmjukelser. Ett barn behöver lära känna nya människor, utforska okända platser och framförallt lära känna sig själv. Allt detta skulle vara möjligt om

EDUKIT

Nyckelbegrepp: Barn i staden, Stadsplanering, Rätten till lek, Det offentliga rummet Debatt: Hur skulle man kunna visa att barn prioriteras mer än bilar i planeringen av det offentliga rummet i din stad? Pedagogiska resurser (se s48-52): F2, F3, F5, F6, G2

hösten 2009 - framtidens städer

Referenser:  Projektet föddes i Fanno, Italien, och från och med 2006 har det koordinerats av Italienska Nationella Forskningsrådet för Kognitiv Vetenskap och Teknologi. Över hundra personer har anslutit sig till projektet, som samlas under nätverket “Barnens Städer”, med Rom som huvudsäte, www.lacittadeibambini.org.  Barnen i våra städer riskerar att drabbas av fetma, som framförallt beror på ett alltför stillasittande liv. Barnläkare är också överens med projektet eftersom det främjar barns självständighet vad gäller att gå själva till skolan och leka med sina kompisar.  Säkerhetsansvarig i Buenos Aires, offentlig kongress juli 2005.

de inte jämt var i sällskap av vuxna som övervakar dem. Tyvärr har denna möjlighet i stort sett gått förlorad i dagens samhälle. Ett barn i ett välståndigt västerländskt land tillbringar troligtvis den största delen av sin tid i skolan, med att göra läxor, med kvällsaktiviteter, vid TV:n eller datorn, utan att ha minsta möjlighet att göra upplevelser på eget initiativ eller med kompisar. På detta sätt elimineras prövningar, svårigheter och risker från barnens liv. På frågan: “Vad betyder lek för ett barn?” svarade psykoanalytikern Françoise Dolto: “Man kan säga att det betyder att lyckas förverkliga en dröm genom att övervinna svårigheter”. Denna situation får konsekvenser för barnets utveckling, som ofta inte kommer fram förrän i tonåren. Genom att inte ha utsatts för risker i yngre åldrar byggs en längtan upp efter risker, prövningar och faror som kanske inte får sitt utlopp förrän barnet är 13-14 år och får tillgång till hus- eller moppenycklarna för första gången. Ändå förvånas och förfasas vi över det höga antal trafikolyckor som sker där unga är inblandade, över hur många som mobbas i

skolan utan att någon lägger märke till det, över hur tobak, alkohol- och droganvändning ständigt kryper nedåt i åldrarna, och över det ofattbara antalet unga som begår självmord.

Barnens stad På grund av denna situation av vantrivsel, försämringar och faror, startade vi för sexton år sedan projektet “Barnens Stad”. Projektet syftar till att få politiker och andra makthavare att ta hjälp av barnen. Vi uppmuntrar dem att anta nya parametrar, (istället för de som utgår ifrån den vuxne, arbetande, manlige medborgaren), för att kunna värdera och förändra staden utifrån övertygelsen om att en stad som är anpassad till barnen är en stad som är bra för alla.(1) Tanken är att ge barnen ordet, att be dem om råd, att lyssna på dem och ta tillvara deras åsikter. Det handlar även om att ge barnen autonomi och att låta dem utöva det medborgarskap som de har rätt till. Om detta skulle bli verklighet skulle barnen kunna göra nödvändiga egna erfarenheter, de skulle bli mer självständiga, behöva färre leksaker, mindre TV och mindre kvällsaktiviteter. För en billigare penning skulle barnen kunna roa sig mer och må bättre.(2) Om barn får möjlighet att röra sig självständigt i staden, gå till skolan med sina kompisar istället för med sina föräldrar, att leka i kvarteret och ta sig till de platser som bäst passar deras lekar istället för att behöva uppsöka de parker som byggts särskilt för dem, skulle vi åstadkomma stora förändringar. Staden skulle dessutom bli säkrare. Som vuxna nekar vi våra barn självständighet på grund av att staden är farlig, men egentligen är staden farlig för att den har ignorerat barnen. Med barnen närvarande på gator och torg skulle övriga medborgare behöva ta sig an dem, ta ansvar och vara solidariska. I en sliten förort till Buenos Aires med påtagliga miljöproblem minskade t.ex. brottsligheten med mer än 50 % till följd av projektet ”Säkra gångvägar till skolan”.(3)

Vad föreslår barnen? Med mer än femton års erfarenhet av rådslag med barn och efter att ha samlat in mer än hundra förslag från barn kan vi konstatera att italienska, spanska och argentinska barn delar vissa behov och funderingar. Nedan följer en beskrivning av de tre saker som barn efterfrågar mest.


REFLEKTION

Det offentliga rummet

Mindre bilar

Barrio © Felipe Garcia

Barn vill inte ha utrymmen som är särskilt utformade för dem, som alltid ser likadana ut och som de bara kan ta sig till i sällskap av sina föräldrar. De vill kunna använda staden som den är och skapa sina utrymmen och upplevelser mitt i den, tillsammans med alla andra människor, oavsett ålder. Ett rum är offentligt om och när det används och är levande. Det är offentligt om det motsvarar olika kategorier och generationers olika intressen. Det är offentligt om man kan roa sig fritt, om det är tillräckligt säkert för barn, och om äldre eller funktionshindrade kan känna sig hemma i det. Det är offentligt om det är tilltalande. Ett barn sa: “Att gå till skolan är något bra och fint i sig, men gatorna borde också vara fina”.

7

Det finns en stor konflikt mellan barn och bilar. Bilar upptar barnens lekutrymmen och de gör gatorna farliga, vilket i sin tur gör att barnen inte får gå ut själva. Ett barn gav följande förslag till en borgmästare i Italien: “I den här staden finns många parkeringar, varför delar vi inte upp dem så att bilarna får hälften och barnen hälften?” Förslaget möttes av ett undfallande leende, vilket var ett misstag av borgmästaren. För det var ett klokt förslag, och det hade inte bara förbättrat staden för barnen utan för alla.

Rätten till att leka

Avslutningsvis sa en flicka från Rosario i Argentina att: “Allting är de vuxnas fel. Det är för de vuxna man måste sätta gränser.” Det är ett väldigt starkt påstående, men om vi ser till miljöförstörelsen i våra städer, det växande antalet svåra sjukdomar och bristen på möjligheter för våra barn att skaffa sig egna erfarenheter, som våra barn upplever, kan vi då inte hålla med? ■

Education and Sustainability

Barn vill leka. De vill leka tillräckligt mycket och ofta. Vi förstår inte varför barn måste gå i skolan så många timmar varje dag, (artikel 28 i Barnkonventionen), eller varför de måste göra läxor hemma så att de inte får tid till att leka. Om en stad skulle ha som målsättning att garantera alla barns möjlighet att leka, skulle de behöva ta bort alla de förbud som idag finns i det offentliga rummet, (dessa förbud är dessutom illegitima enligt Barnkonventionen). Man borde stänga igen alla lekparker och tillåta barn att leka på offentliga platser, på trottoaren, på gatorna, på torgen och i parkerna. Man borde göra det möjligt för barn att vara självständiga. En flicka i en kommundel i Barcelona sa att “lekparkerna är alltid horisontella och det går aldrig att gömma sig”. En flicka från Buenos Aires påpekade att “för att ett torg ska vara bra för barn borde det inte vara onödigt säkert”.


I KO R T H E T

Staden där barnen bestämmer

Sex hållbara städer

I Cordobas kommunfullmäktige i Spanien har barnen gjorts delaktiga i stadens budgetprocess tack vare ett initiativ från Medborgardeltagande- och Barn & Utbildningsförvaltningen. Barnen får genomgå en utbildning och bidrar sedan till budgetdiskussionen genom att redovisa sina egna prioriteringar. Denna

process äger rum via kommunens olika medborgarkontor, förskolor och föräldraorganisationer. Kommunens tjänstemän fungerar som länken mellan skolorna och medborgarkontoren.

ILE DE LA CITÉ ©© GADL

s era FiGu DiVi una © ll ar © Vot

hösten 2009 - framtidens städer

8

Barn i åldrarna 8-12 år lämnar sina förslag genom att fylla i speciella formulär. De involverade förvaltningscheferna träffar regelbundet representanter från skolledning och föräldragrupper för att se till att processen går framåt i de olika kommundistrikten. Information sprids till alla lågstadieskolor så att barnen kan se vilka frågor som är aktuella. Sedan kan de lämna nya bidrag i förslagslådor som finns runtom på skolan. Alla barn bjuds in till ett prioriteringsmöte i distriktet där tre av barnens förslag väljs ut. Sex unga rådgivare (tre pojkar och tre flickor) väljs också under mötet. De är sedan med på kommunens ”barnfullmäktige” där de genomförbara förslagen från de olika distrikten implementeras.

☎ (+34) 957 211 100 · www.ayuncordoba.es

Projektet Lärande för hållbara städer uppkom ur idén om att hjälpa ungdomar att utforska konceptet hållbara städer genom att själva vara med och bidra till förändring. Sedan 2001 har en grupp pedagoger från länder i både nord och syd identifierat goda exempel inom hållbar stadsutveckling. De har jobbat tillsammans med lokala skolor för att utveckla projektets utbildningsmaterial. Projektet har samordnats från Manchester (Storbritannien) och har haft partnerorganisationer i Banjul (Gambia), Brescia (Italien), Curitiba (Brasilien), Halifax (Kanada) och Mumbai (Indien). Det baseras på utbildning och fortbildning med ett uttalat fokus på lärande för hållbar utveckling. Erfarenheterna ur projektet har inte bara lett till en gemensam källa för utbildningsresurser och fallstudier, utan även till särskilda fortbildningskurser för pedagoger som syftar till att effektivisera både metoderna och materialet. Projektet har genomförts samtidigt på de sex olika platserna och utöver att de har fått bidra till lokal förändring har eleverna också fått utbyta erfarenheter med varandra. Resultaten går att läsa om på projektets webbplats.

☎ (+44) 161 921 8020 · www.dep.org.uk/scities


I KO R T H E T

Tar vi vara på barnens idéer i planeringen av våra städer?

Barns plats i staden I rapporten Barns plats i staden redovisar Movium – Centrum för stadens utemiljö – var, hur och i vilka sammanhang barn och unga kan involveras i planering och förvaltning av våra utemiljöer i städer och tätorter.

☎ (+46) 40 41 50 00 www.movium.slu.se · www.bo.se

S

edan 2006 har Movium ett nationellt ansvar för att sprida och utveckla kunskap om utvecklande utemiljöer för barn och unga. Moviums utgångspunkt är att en bra stad är en stad där både medborgare och besökare får plats. Eftersom medborgarskapet bygger på hänsyn till och samspel med andra människor måste även barnen ses som en aktiv del av stadslivet. Under lång tid har experter haft stort inflytande på utformningen av våra stadsmiljöer. Att människor i allmänhet, och barn i synnerhet, själva kan tillgodose sina önskemål och ge uttryck för sin skaparlust har hittills inte accepterats i någon större utsträckning bland planerarna.

Barnkonventionen och den fysiska miljön

Undersökningen Movium har i sin undersökning kommit i kontakt med en rad exempel på barns inflytande i planering och förvaltning av stadens offentliga utemiljö. Med hjälp av exempel från Hedemora, Öckerö, Gävle, Kungälv, Örbyhus och Göteborg illustreras både små och stora ärenden – från att bevara ett ruckligt hopptorn till att utveckla hela stadsdelar.

Några slutsatser ✓ Barn förmedlar observationer från sin närmiljö som skulle kunna leda till konkreta

förändringar. De har kunskaper om den fysiska miljön som planerarna inte har. ✓ När politiker och tjänstemän är i kontakt med barn och unga skapas en beredskap för att fånga upp barns och ungas kunskaper och önskemål. ✓ Det finns olika beprövade metoder för att låta barns erfarenheter få inflytande i planeringen. ✓ Genom att samråda med barn och unga släpper man fram deras kunskaper och förslag – men man kan inte veta vilka på förhand. Ett viktigt syfte med barnkonventionen, och med att låta unga medborgare delta i planeringsprocesser, är att stärka den demokratiska processen. Därför är det viktigt att barn och unga inte blir besvikna på sina egna eller på de vuxnas insatser. Det gäller att lotsa arbetet fram till ett mål som ligger i nivå med barnens förväntningar. Politikernas inställning blir i slutändan avgörande för hur barns röster ska höras i planeringen. ■

HUR SER DIN STAD UT UR BARNENS PERSPEKTIV? © HELENA BERGENDAHL

9

Education and Sustainability

Lek är barns naturliga sätt att förhålla sig till omvärlden. Oavsett hur man väljer att definiera lek bidrar lek på ett viktigt sätt till barnets fysiska och psykiska utveckling, till dess hälsa och välbefinnande. Brist på platser för barn att mötas, leka och vila utgör globalt ett allt större hinder för lek. Inga av barnkonventionens artiklar är skrivna så att de specificerar barns rätt till fysiska miljöer av olika slag. De slår fast rätten till lek, men inte rätten till platser för lek. Såväl svensk som internationell forskning argumenterar för den stora betydelsen av att leka utomhus. Forskningen poängterar att detta har stor betydelse för alla barn, såväl i staden som på landsbygden. Rekreation och fritidsaktiviteter är verksamheter som många gånger försiggår utomhus och som kräver plats och yta. Pågående och framtida förtätning innebär risker för att utemiljöer som är bra för barn försvinner och ersätts av miljöer skapade för vuxna.

”Tänk om alla medelålders kvinnor var tvungna att hålla sig till tantplatserna”


REFLEKTION

Ett helhetsperspektiv på lärande för hållbar utveckling

10

De blinda gubbarna och elefanten

hösten 2009 - framtidens städer

Marilyn Mehlmann skriver om behovet av en helhetssyn på lärande för hållbar utveckling (LHU). Utifrån liknelsen om de blinda gubbarna, som drar olika Marilyn slutsatser beroende på vilken del av Mehlmann elefanten de undersöker, visar Generalsekreterare Global Action Plan Mehlmann hur vi kan sätta de International olika perspektiven av hållbar utveckling i en fruktbar relation till varandra.

F

örenta Nationerna lanserade sitt Årtionde för Lärande för Hållbar Utveckling i mars 2005 och vi applåderade. Fantastiskt! Äntligen! Runt om i världen hölls seminarier och konferenser för att diskutera vad det innebar och hur det skulle genomföras. Regeringar skrev under åtaganden för att få fram strategier och program. Ett år efter lanseringen konstaterade det samordnande organet UNESCO på sin hemsida att det inte hade hänt så mycket. Och hela fyra år senare – i halvlek – kan man läsa mellan raderna att det fortfarande är mycket prat och ganska lite handling. En särskild besvikelse är benägenheten att förväxla lärande för hållbar utveckling med miljökunskap, eller mer allmänt att hantera olika aspekter av ämnet var för sig. För om lärande för hållbar utveckling handlar om en enda sak så är det ämnesöverskridande system: hur saker är sammankopplade med varandra över varje gräns som människan sätter upp – tematiskt, geografiskt och sektoriellt.

När vi försöker fånga en beskrivning av lärande för hållbar utveckling låter vi som en grupp blinda gubbar som försöker beskriva en elefant. “Det är som ett träd”, säger den som fått fatt på ett ben. “Nej, det är mer som ett rep”, säger den som håller i svansen. “Mer som en slang”, säger den som hittat snabeln. Eftersom jag har arbetat med lärande för hållbar utveckling sedan 1989, alltså före uttrycket myntades, tror jag mig ha åtminstone ett öga på glänt. Låt mig beskriva vad jag ser.


REFLEKTION

11

För, inte om Det första jag ser är att årtiondet för lärande för hållbar utveckling är just för hållbar utveckling, inte om hållbar utveckling. Vår huvuduppgift som utbildare är alltså att förbereda våra studenter för att skapa hållbarhet, inte i första hand att kunna svara på frågor om teorin. På sätt och vis borde det vara en lättnad. Trots allt är ju teorin ganska tunn! Vi vet rätt mycket om vilka kriterier ett hållbart samhälle ska möta men praktiskt taget ingenting om hur ett

hållbart samhälle kan fungera på en så tätbefolkad planet. Med andra ord vet vi väldigt lite om slutmålet medan vi har en hyfsad uppfattning om den nödvändiga färdriktningen. Och metoder och verktyg finns tillgängliga för att föra oss åt det hållet. Kärnbehoven i ESD är alltså: ✓ Att förtydliga riktningen och omfattningen av hållbar utveckling; ju fortare vi tar oss i önskad riktning desto fler möjligheter förblir öppna.

Education and Sustainability

“BLIND MONKS EXAMINING AN ELEPHANT” AV ITCHO HANABUSA, 1888 ©© WIKIMEDIA COMMONS


REFLEKTION

Gränslöst URBAN ELEPHANTS ©© SEAOAT

12 Lärande för hållbar utveckling (LHU), ibland är saker mer än vad de ser ut att vara.

✓ Att utvärdera, sprida och förbättra metoder och verktyg för att ta oss i önskad riktning. ✓ Inte minst, att underlätta för oss själva att lära oss av våra egna och andras erfarenheter; vi behöver markant förbättra vår kollektiva inlärning.

Bortom mål

hösten 2009 - framtidens städer

”Livet är en resa, inte en slutstation” Vidare ser jag en stor tilltro till mål. Men hållbar utveckling är en upptäcktsresa. Mål, även bra sådana, är inte allt. Jag börjar till och med tro att om ett projekt för hållbar utveckling endast når sina förutbestämda mål, då har det troligen misslyckats. Därför att det man vet på förhand kan omöjligen vara det bästa vi kan prestera när vi lyckas använda all vår kreativitet. ”Om du jobbar med hållbar utveckling och endast når dina förutbestämda mål, då har du troligen misslyckats.” LHU handlar alltså med nödvändighet om att gå bortom förutbestämda mål, om att stimulera kreativitet, väcka uppfinningsrikedom och underlätta risktagande. Och för att komma dit behöver utbildningen uppmuntra och stärka studenter att tänja sina gränser – ett steg i taget, med kontinuerligt ifrågasättande (är vi verkligen på väg åt rätt håll?) och flexibilitet.

Några grundverktyg för LHU ✓ Skapa bilder av en önskad framtid ✓ Upptäcka och förtydliga valmöjligheter ✓ Hålla en öppen dialog, med återkoppling och utvärdering ✓ Ge rum för delaktighet och empowerment

Jag ser en stark längtan efter att dela in hållbar utveckling i bekväma, välkända ämnesområden och undervisa om en sak i taget. Mycket miljökunskap, lite demokrati, något om integration, sociala frågor och ny teknik samt ett stänk av ekonomi. På så sätt missas själva poängen. Om vi förbättrar miljön men går i konkurs, hur hållbart är det? Om vi tar bort föroreningar genom att införa diktatur, hur hållbart är det? Om vi sparar pengar genom att minska resursanvändningen och spenderar dem på vapen, hur hållbart är det? Om vi introducerar radikala och effektiva politiska åtgärder för hållbar utveckling men blir avsatta innan de börjat verka, hur hållbart är det? Nej, vad hållbar utveckling handlar om är att överskrida gränser. Det finns inga enkla lösningar men på något vis kommer vi – forskare, ingenjörer, politiker, företagare, aktivister, ekonomer, kommunala planerare, lärare och filosofer – att finna vägar över tematiska och sektoriella gränser för att berika varandras idéer om hållbar utveckling och utmana våra egna tankemässiga begränsningar. Det är också en fråga om geografiska gränser. Dagens utvecklingsproblem är till sin natur globala, men lösningarna är av nödvändighet lokala. Vi behöver lära ut på ett sätt som förmår oss att ta itu med lokala frågor utan att tappa det globala sammanhanget ur sikte. Att förbättra för oss själva och samtidigt förvärra för våra grannar är inte hållbart det heller! Och de kulturella gränserna? De kan vara väldigt uppenbara, som människor med olika språk, kläder och livsstilar. De kan också vara mer subtila, som de mellan män och kvinnor, vuxna och barn – eller tonåringar. Men på ett eller annat sätt behövs vi alla. Alla har något att bidra med.

Några av LHU:s egenskaper ✓ Ämnesöverskridande ✓ Sektorsöverskridande ✓ Lokala lösningar utifrån ett globalt perspektiv ✓ Inkluderande och integrerande

Var börjar man? Jag minns ett samtal med koreanska buddhister där vi landade i slutsatsen att det egentligen inte spelar någon roll om du börjar med själen och fortsätter med soporna, eller om du börjar med sophögen och fortsätter mot själen; huvudsaken är färden och färdriktningen. Ändå ser jag att många människor – däribland en del ledande politiker – fortfarande utgår ifrån att den högst prioriterade aspekten av hållbar utveckling är den ekonomiska hållbar-


REFLEKTION

13

Hur många ben har en elefant?

Nyckelbegrepp: Lärande för hållbar utveckling (LHU), FN:s Årtionde för LHU, Helhetsperspektiv, Gränsöverskridande . Debatt: Vad krävs för att kunna se saker ur flera perspektiv? Vilka är de viktigaste karaktärsdragen i begreppet lärande för hållbar utveckling? Pedagogiska resurser (se s48-52): U3, P10. Referenser: www.globalactionplan.com · (+46) 8 612 1440 tagna sättet “mer av samma sak” som den ekonomiska krisen visat så bedrövliga och onödiga exempel på. Dagens ekonomiska system har varit nyckelorsaker till världens ohållbara utveckling. Så länge de förblir oförändrade kommer vi, trots fagra löften, att fortsätta backa in i en allt mindre hållbar framtid. Ekonomi handlar om mänskliga relationer – om hur vi väljer att förhålla oss till varandra och resten av världen. Kan vi utbilda oss själva i att tänka kreativt och nytt om dessa valmöjligheter och om hur hållbara val kan komma till uttryck i kompletterande ekonomiska, sociala och ekologiska lösningar? Den frågan är kanske den enskilt viktigaste för att få en helhetsbild av LHU-elefanten. ■

Education and Sustainability

heten. Resonemanget går ut på att först efter att vi skaffat oss ett budgetöverskott kan vi börja tänka på att investera i social och ekologisk hållbarhet. Men stopp och belägg – ekologisk hållbarhet är ju inte förhandlingsbar. Eller hur? Som KarlHenrik Robért uttrycker det: ”Man kan inte förhandla med en levande cell”. Antingen överlever den i en given miljö eller så gör den inte det. Social hållbarhet är något mer förhandlingsbar i och med att vi människor är förvånansvärt flexibla. Förvånansvärt men inte oändligt. Vi vet något om vad människor behöver för att må bra. Människor som mår bra är kanhända ett kännetecken för hållbar utveckling. Ett samhälle där människor inte mår bra måste per definition vara ohållbart – eller? Ekonomisk hållbarhet, å andra sidan, är 100 % förhandlingsbar. Inte för att pengar är oviktigt, men för att det är en mänsklig uppfinning. Vi uppfann penningsystem för våra egna ändamål. Vi har återuppfunnit det flera gånger. Och nu när det inte längre tjänar våra syften behöver vi “uppfinna” det på nytt. Just därför är kanske ekonomisk hållbarhet den avgörande frågan. Men inte på det veder-

EDUKIT


REFLEKTION

Erfarenheter från Storyline i Sverige

Vad är din I Storyline blir deltagarna medskapare av fiktiva miljöer där deras egna idéer och initiativ påverkar skeendet. Elevernas personliga erfarenheter, tankar och kreativitet lyfts fram när berättelsens ramverk ska fyllas med innehåll. Trafikkontoret i Göteborg vill inspirera pedagoger till nya arbetssätt och har därför tagit fram flera Storyline som handlar om hållbara städer, trafik och miljö.

hösten 2009 - framtidens städer

14

Nils Sundberg

å Järnbrottsskolan har Johan och Lisa råkat ut för en mopedolycka. Lisa ligger i koma och pojkvännen har svårt att förlåta sig själv för att ha kört med alkohol i blodet. ”Jag ser inga färger mer, allt är bara svart och vitt. Förlåt! Det var inte meningen, snälla vakna!”, formulerar en av eleverna Johans tankar i en dikt.

P

karaktärer de själva gett liv till spelar en avgörande roll. Med utgångspunkt i rollfigurerna efterfrågar och tillägnar de sig den kunskap som krävs för att lösa frågeställningar och situationer som uppstår längs vägen. Elevernas personliga erfarenheter, tankar och kreativitet lyfts fram och fokuseras när berättelsens ramverk ska fyllas med innehåll.

På Kärrdalsskolan försöker femmornas pr-firmor och politiska grupper förändra tankemönstret och beteendet hos Pendlar-Kalle. Kalle svär notoriskt åt motionärer med gångstavar, och låter kombin spotta avgasloskor till höger och vänster under sin framfart.

Inspiration för nytänkande

Miljöjournalist

I Storyline blir eleverna medskapare av berättelser – fiktiva miljöer och händelseförlopp där

Trafikkontoret i Göteborgs stad har sedan 2002 genomfört en stor satsning på det pedagogiska arbetssättet, med kurser för lärare och framtagna handledningar. Bland annat har de genom Ylva Lundin på Storyline Sverige låtit producera fyra Storylines – Kär & galen, PendlarKalle, Min väg och Vår hållbara stad – som fått stor spridning. ”Vårt arbete handlar om att för-


REFLEKTION

FLICKA MED BIL © NILS SUNDBERG

n historia?

15

drag riskerar snarare att få en negativ effekt. ”Om man bara jobbar på ytan kan de här frågorna lätt framstå som nördiga. Vi måste gå på djupet istället, och få eleverna att känna att det här är en del av deras värld, att ’det här rör mig, det här berör mig’”, säger Camilla.

Satsningen på Storyline är ett sätt för Trafikkontoret att inspirera lärare att hantera frågor om säkerhet och miljö på ett nytt och givande sätt. När Camilla Pärlbäck började var mycket av skolundervisningen i trafik – till skillnad från undervisning i andra attitydfrågor som droger och sex & samlevnad – knuten till speciella temadagar. Camilla säger att det inte nödvändigtvis behöver vara fel med sådana lösningar, men att de inte är på långt när tillräckliga. Pedagogiska punktinsatser och informativa före-

Hur fungerar Storyline? Storyline är ett tematiskt arbetssätt som pågår under en begränsad tid och som involverar många ämnen. Det inledande skapandet av den fiktiva miljön och dess karaktärer är centralt. Ofta innebär det ett enkelt men inspirerande hantverksarbete där eleverna tillsammans bygger exempelvis städer och naturområden i collageteknik, och fogar samman bilder av sina rollfigurer i olika material. Skapandet visualiserar och konkretiserar den fik-

Education and Sustainability

ändra attityder. Vill man göra det kan man inte bara gå ut med information på skolorna, utan man måste komma nära eleverna och beröra dem. För detta tycker jag att Storyline är fantastiskt”, säger Camilla Pärlbäck, projektledare på Trafikkontoret.


REFLEKTION

EDUKIT Nyckelbegrepp: Storyline, Fiktivt händelseförlopp, Tematiskt arbetssätt, Delaktiga elever Debatt: Hur skulle du kunna använda Storylinemetodiken på ett tema som du arbetar med? Pedagogiska resurser (se s48-52): F3, G1, G2. Referenser:  Storyline Sverige www.storyline.se  Storyline Skottland www.storyline-scotland.com. Mer info: kontakta Camilla Pärlbäck på Göteborgs Stad, Trafikkontoret camilla.parlback@tk.goteborg.se, ☎ +46 31 368 25 36, www.trafikforlivet.se

hösten 2009 - framtidens städer

16

tiva verklighet som Storylinen ska utspela sig i. Fiktionen får på så sätt en mer sinnlig prägel och blir lättare att relatera till och känna stolthet över. Karaktärerna som eleverna klipper, klistrar och fantiserar fram har ibland yrkesroller med tydliga kopplingar till Storylinens tema, men kan också utgöras av till exempel medlemmar i familjer i en stad där miljöproblemen tagit överhanden. I genomförandet av Vår hållbara stad på Byttorpskolan i Borås har man lagt mycket tid på temaarbetets första fas. Pedagogen Annelie Sibgård tror att det är viktigt att eleverna hinner skapa en nära relation till sina karaktärer om resten av processen ska ge positivt resultat. ”Eleverna kan få vara någon annan för en stund, inte bara en elev på Byttorpskolan. Det gör att de kan angripa problem och situationer som uppstår från ett annat håll”, säger Annelie. Hon menar att fördelen är extra stor när man arbetar med attityd- och beteendefrågor. Inom ramen för Storyline behöver inte eleverna skämmas för ”dumma” saker som karaktärerna gör. De kan vara mer frisläppta. ”I någon grupp var det många i familjen som drack sprit, för eleverna tyckte det var lite coolt och sådär. Det var jättebra. Vi fick till en givande diskussion om alkohol och hur det kan påverka en familj. Jag kunde ta upp det utan att någon behövde lämna ut sig själv. Det fiktiva gör att man kan närma sig ämnen som är lite tabu”, säger Annelie.

Djupt och genuint engagemang I Storyline känner eleverna stolthet över att vara med och skapa någonting eget. All kunskap de tillägnar sig inom ramen för berättelsen får en direkt påverkan på karaktärerna och deras situation i den fiktiva världen. Det ger ett djupt och genuint engagemang. ”En Storyline kan ha en ganska lång startsträcka, men det är det värt när man ser resultatet. Att få eleverna engagerade på djupet är det enda sättet att förändra deras attityder”, säger Camilla. Trafikkontorets satsning har visat sig framgångsrik och populär. Över 10 % av Göteborgs grunds-

kollärare har genomgått de erbjudna kurserna i Storyline, och Trafikkontoret får samtal från intresserade över hela landet. När miljön och karaktärerna i en Storyline är färdiga drivs händelseförloppet framåt av så kallade nyckelfrågor som pedagogerna formulerar för eleverna allteftersom arbetet fortskrider. Nyckelfrågorna har som funktion att hålla en röd tråd genom projektet, och inspirera eleverna att successivt närma sig en förståelse för temats komplexitet.

Inga felaktiga svar I Kär & galen – Med Johan och Lisas mopedolycka i centrum – har eleverna bland annat fått svara på: ”Vem/vilka tror ni är skyldiga till att olyckan inträffade?” och ”Vilka ord skulle vi kunna använda för att beskriva Johans känslor nu?”. Frågeställningarna kan varieras i oändlighet, men det viktiga är att de är öppet formulerade, och inte har några på förhand givna svar. ”Nyckelfrågornas öppenhet är det som gör att ett Storylinearbete går på djupet och engagerar deltagarna. I och med att det inte finns något rätt eller fel får man möjlighet att formulera och diskutera sina egna tankar och idéer. Som pedagog visar man att man har ett genuint intresse för elevernas svar. Det är mycket ovanligt i skolan. Där handlar det ju för det mesta istället om att lära ut sådant som anses vara korrekt”, säger Ylva Lundin. Elevernas förkunskaper betraktas således som en viktig och nödvändig resurs i klassrummet. Under genomförandet av Pendlar-Kalle på Kärrdalsskolan i Göteborg är en av uppgifterna att sätta sig in i Kalles tankar och känsloliv. Det påverkansmaterial som elevernas karaktärer – mestadels politiker och journalister – ska producera måste bli välriktat, och då krävs en bra målgruppsanalys. Under en första brainstorm märks det tydligt att de flesta i klassen någon gång åkt bil med föräldrarna i rusningstrafik. Kalle framstår snart som något av en seriefigur. Han petar näsan alldeles ogenerat och svär högljutt över statsministerns ofullkomlighet. ”Det som är så fint med det här är att arbetet utgår från eleverna själva och deras erfarenheter. För vissa har det ibland varit lite svårt eftersom de är så vana vid att det alltid finns ett rätt och ett fel. Här är det ju inte så enkelt, här måste de tänka själva”, säger Malin, pedagog på Kärrdalsskolan.

Storylines ursprung Storyline utvecklades i Skottland efter det att en ny läroplan 1965 ställde krav på att skolans undervisning skulle vara mer ämnesövergripande. Under det senaste decenniet har arbetssättet blivit mer och mer populärt även i andra delar av världen, inte minst i Sverige. Relationen mellan


REFLEKTION

yttre struktur och ett vildvuxet, frodigt innehåll är en av de saker som fascinerar Camilla Pärlbäck mest med Storyline. ”Förhållningssättet till barnen är underbart. Det finns en stor frihetsgrad, men genom att följa Storylinen kan man ändå säkra att kunskapsinhämtning sker inom det område man arbetar med”, säger hon. Ett Storylinearbete sker i grupper och eleverna är tvungna att verkligen samarbeta för att kunna lösa sina uppgifter. Denna typ av genuina grupparbeten efterfrågas ofta i skolan, enligt Ylva Lundin, men blir sällan realitet. För det mesta handlar det istället om ett antal enskilda arbeten

17

Education and Sustainability

som sätts samman till en helhet och presenteras kollektivt. ”Modern pedagogisk forskning visar tydligt att man lär sig bäst om man dels får arbeta tillsammans med andra och dels får chansen att aktivt formulera sina egna tankar kring ett ämne. De bitarna finns inbyggda i Storyline som arbetsmetod”, säger Ylva. ■ TVÅ FLICKOR PÅ CYKEL © STINA OLSSON


REFLEKTION

Erfarenheter från Storyline på Byttorpskolan

positiva framtidsvisioner

Camilla Pärlbäck Göteborgs Stad Trafikkontoret ☎ (+46)31 368 25 36 · www.trafikforlivet.se

18

Celine är skönhetskirurg och Rocky tatuerare. För tio år sedan förde kärleken de två kroppskonstnärerna samman, och attraktionen blev snart så stark att de inte längre kunde bo i varsin stad. Men skulle de flytta till henne i Miami eller till honom i Kalifornien? Efter viss beslutsångest fick svaret bli – Borås. ”De valde någonting mittemellan”, berättar Sarah, som går i sjätte klass på Byttorpskolan och har skapat Storylinekaraktären Celine. Med tiden har Celine och Rocky skaffat tre barn och är på det

hösten 2009 - framtidens städer

TVÅ FLICKOR OCH EN BIL © STINA OLSSON

stora hela nöjda med flytten, trots att Sverige ibland känns lite för litet. USA, å andra sidan, har ju sin kriminalitet. ”Det är inte alls lika mycket polisbilar här. Inte lika mycket bilar överhuvudtaget. Där borta finns det fler bilar än människor”, säger Amanda, hjärnan bakom den tatuerande trebarnsfadern. Att världens bilar släpper ut koldioxid i sådan mängd att det hotar miljön – och i längden kanske grunden för människans själva existens – är familjen numera medveten om. Annat var det tidigare. ”Vi visste inte ett skit om miljön när vi

kom hit. Vi brydde oss inte när vi var i USA, vi var som i en egen värld där”, säger Sarah. ”Vi körde alltid var sitt fordon. Även vi barn. Jag tog min moped. Men nu åker vi ofta buss, och buss är ju bra för miljön. Eller kanske inte bra, men i alla fall bättre”, menar Philip, vars karaktär är son i huset. Två av femteklasserna på Byttorpskolan befinner sig i slutfasen av projektet Vår hållbara stad, en av Göteborgs Trafikkontors Storylines som Ylva Lundin har skrivit. I Byttorpsversionen är kontexten ett samtida Borås. Frågor om trafik och klimatförändringar har stått i fokus för invånarna under de senaste veckorna. Adam berättar att han känner sig orolig för miljöhoten. ”Ja, jag kan bli rädd för översvämningar och för att människan ska dö ut. Men då tänker jag: Nej, jag ska i alla fall inte dö ut!”, säger han. Det mest centrala i Storylinen Vår hållbara stad är att eleverna får visionera inför framtiden. Med karaktärernas drömmar och sin egen nyfunna kunskap för ögonen skapar de en bild av sin stad i en hållbar framtid. Transporter, livsmedelstillgång och samhällsservice måste organiseras på ett sätt som inte tär ohejdat på jordens naturtillgångar. Klassen har brainstormat fram listor över åtgärder som skulle kunna leda utvecklingen i en sådan riktning. På en vägg sitter förslagen rangordnade efter svårighetsgrad. Att stänga av tv:n utan standby sitter långt upp på ena listan, det anses vara lätt. Att hitta en ny planet – ett till jordklot – sitter däremot nästan nere vid golvet. ”Jag visste inte att det fanns så mycket vi kunde göra. Det är roligt att tänka efter. Först säger man kanske bara sina idéer rakt ut, men när man är tvungen att bestämma om det är svårt eller lätt måste man fundera mer intensivt”, säger Jakob. Att som i Storyline arbeta under en längre temaperiod, och utifrån fiktiva karaktärer, tror pedagogen Annelie Sibgård är ett bra sätt att ge eleverna ett genuint intresse för komplicerade frågor som energiförbrukning, föroreningar och hållbarhet. ”Jag tror att det är en oerhörd fördel att köra en Storyline när man pratar om så här svåra ämnen. Eleverna kan närma sig dem långsamt och får en allt större förståelse ju mer de pratar med oss och med varandra”, säger hon. ■


I KO R T H E T

CITY DESIGN ⒸⒸ IDIGITAL PÅ STOCK.XCHNG

GÖTEBORGS UNIVERSITET ⒸⒸ JAIME SILVA

19

Bygg din egen stad! Sustainable Urban Futures

☎ (+46) 31 772 2438 · chalmers.se · gu.se

· mistra.org

Kontextuellt lärande Det tvärvetenskapliga arbetssättet i kombination med att eleverna får möjlighet att samarbeta i nya gruppkonstel-

lationer utanför klassrummet skapar förutsättningar för en alternativ form av lärande. Pedagogiken kommer att rucka på den traditionella kontexten för inlärningen (klassrummet med dess koder och förväntningar på hur svar ska se ut), vilket därmed just betonar vilken betydelse kontexten har för lärandet, fortsätter Anders. Tanken är att skapa sammanhang som liknar de arbetssituationer som eleverna kommer att möta i framtiden.

Tänk utanför ramarna! Anders uppmanar till att våga tänka nytt och ämnesövergripande. Att bara laborera inom ramen för ett enskilt ämne duger inte. Det krävs samarbete både mellan olika naturämnen, men också med t.ex. etik och samhällsämnen för att integrera hållbarhetsfrågor på ett bra sätt.

☎ (+46) 18 727 33 40 ton 227 www.rosendalsgymnasiet.uppsala.se

Education and Sustainability

Den 19 augusti beslutade Mistras styrelse att det blir Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet som får etablera ett nytt stort tvärvetenskapligt forskningscentrum kring hållbar stadsutveckling: The Göteborg Center of Excellence for Sustainable Urban Futures. Professor Björn Malbert på Chalmers säger att centrets syfte är att vara tillgängligt för olika målgrupper, inte minst pedagoger, bl.a. genom att erbjuda seminarier och föreläsningar. Det är också möjligt att centret kommer att ta fram nya läromedel för yngre åldrar, något som Malbert tycker saknas idag. Vi vill behandla de miljömässiga och tekniska utmaningarna samtidigt som de sociala och socioekonomiska, och särskilt studera hur de kan föras samman i ett helhetsperspektiv på hållbar stadsutveckling, säger professor Malbert. Det behövs ett lärande och ”omlärande” för att hantera de utmaningar som vi står inför. Mistras förväntningar är att verksamheten också ska få stor internationell betydelse. Planen är att verksamheten ska starta i januari 2010.

Anders Kalat på Rosendalsgymnasiet i Uppsala blev nyligen utsedd till en av Sveriges mest innovativa lärare av bl.a. Lärarnas Riksförbund. Utmärkelsen fick han för sin idé att låta eleverna på naturvetenskapliga programmet bygga sina egna städer. Elever från de fyra NV-klasserna jobbar i tvärgrupper utifrån fem problemområden: mat, vatten, energiförsörjning, produktion och avfall. De olika städerna får olika förutsättningar och de olika gruppernas lösningar utvärderas genom ”hearings” med övriga klasskamrater. Det viktiga är att eleverna löser problem på ett sätt där de använder kunskaper från sina olika naturvetenskapliga ämnen, säger Anders.


REFLEKTION

En kommun som satsar på lärande för hållbar utveckling

Klimatsmarta i

I det hållbara samhället är medborgaren klimatsmart. Det innebär att vi alla genomgått en egen lärandeprocess: från nödvändig faktakunskap om klimatförändringar till att inse sambanden mellan vår egen livsstil och klimatpåverkan. Men det räcker inte. Vi måste också vara beredda att ta konsekvenserna av dessa insikter och leva som vi lär – bli klimatsmarta.

20

D

essutom måste vi ta till oss lärdomen att vår stad bara är en liten del i en global omvärld och förstå stadens roll i en internationell kontext. Och då handlar lärande inte längre bara om det som sker i klassrummet, utan det blir ett betydligt bredare begrepp. Vi lär oss i samtalen vid fikabordet, genom exempel i stadens fysiska utformning, via medias nyheter och politikers agendor. Framförallt lär vi oss i mötet med andra, i dialog. Först när hållbar utveckling löper som en röd tråd genom alla lärandeprocesser har vi nått Johanna Ekne, målet. En nyckel till den klimatmedvetne medMonika Månsson borgaren kan vara egna upplevelser och prak-

hösten 2009 - framtidens städer

Miljöförvaltningen, Malmö stad

EDUKIT Nyckelbegrepp: Klimatsmarta medborgare, Malmö Stad, RCE Skåne. Debatt: Genom vilka projekt och initiativ i din kommun kommer du att lära dig om hållbar utveckling? Pedagogiska resurser (se s48-52): F1, F8, G4, G11, G12, G17, G18, U6, U11, U14, P2, K4, K5. Referenser:  www.naturbussen.se  www.malmo.se/ekomat  www.sea-u.se  www.klimat-x.se · www.rceskane.se


REFLEKTION

medborgare hållbara Malmö tisk handling; en annan att acceptera att det här är en långsiktig process och att vi är många olika aktörer som måste dra åt samma håll. I Malmö arbetar vi målmedvetet med lärande för hållbar utveckling sedan några år tillbaka. Tre huvudstrategier för att nå resultat är: ✓ Visa nyttan med ett ändrat beteende. Det handlar förstås egentligen om vinster för miljö/klimat, men argumenten är inriktade mot den enskildes hälsa eller ekonomi, det vill säga en personlig vinst.

✓ Underlätta nya beteenden. Gör det lätt att göra rätt, ge positiv feedback och berätta först efteråt att det dessutom är bra för klimatet och varför.

21

✓ Regelbunden uppföljning. Gör vi rätt saker? Följ upp åtgärder genom exempelvis enkäter, djupintervjuer och webbenkäter. Våga ompröva aktiviteterna efter resultaten. Hur påverkar satsningarna då den enskilde Malmöbon i vardagen? Låt en Malmöbo guida dig. Följ Moas uppväxt i Malmö mellan åren 2000 och 2025!

Education and Sustainability

”Vår största utmaning i detta århundrade är att ta en idé som låter så abstrakt – hållbar utveckling – och göra den till verklighet för alla världens människor.” Kofi Annan SEA-U Ⓒ MILJÖFÖRVALTNINGEN, MALMÖ STAD • FOTO: EWA LEVAU


REFLEKTION

Historien om Moa i Malmö Året är 2025, Moa och Måns bor i en lägenhet i centrala Malmö med sin son Stefan, 2 år. Idag är det en helt vanlig tisdagsmorgon och Moa har gått upp tidigt för att få en lugn stund innan Stefan vaknar. Medan hon äter frukost tittar hon ut genom fönstret och funderar. Hon tänker på sin uppväxt och på hur det ska bli

på vad de hittat och klappa fiskarna. Moa hittade en fisk som kändes lite slemmig och hal att klappa, men den var ganska fin tyckte hon. Moa började högstadiet. En dag fick eleverna i klassen besöka experimentverkstaden

ENERGIRÅDGIVNING Ⓒ MILJÖFÖRVALTNINGEN MALMÖ STAD / FOTO: MONIKA MÅNSSON

22

hösten 2009 - framtidens städer

Malmöborna får lära sig mer om klimatfrågan med hjälp av stadens energirådgivare.

för Stefan i framtiden. Kommer han att få samma möjligheter som hon har haft? Stefan går på Blåklockans dagis, precis som Moa gjorde när hon var liten. Moa minns gärna sin dagistid med lekar, sandkakor och utflykter. Hon minns särskilt en dag när de invigde dagisets kompost. Fröken Ella förklarade att nu skulle alla matrester bli jord som nya växter kan växa i, växter som sedan kan bli mat. Moa fick hjälpa till att kasta i de första matresterna. Det var ganska geggigt och äckligt men det kändes ändå bra. Fröken Ella berättade också att de nu var med i något som hette Grön Flagg som betydde att dagis bestämt sig för att vara extra rädda om naturen och miljön runt omkring. Ibland tog de Naturbussen ut i skogen och stannade där hela dagen.(1) Efter dagis började Moa i skolan. På skolan hade man bestämt sig för att bara äta ekologisk mat.(2) Moa fick lära sig att det var mat från växter som inte var besprutade med gifter, och kött från djur som haft det bra och fått gå ute. Alla djur borde få vara ute tyckte Moa. Precis som barn. Deras lärare sa att de hade ett klassrum inne och ett klassrum ute och att båda var lika viktiga. Moa gillade uteklassrummet bäst. Moa gillade vatten också, och nu minns hon besöket på Sea U Vattenverkstad nere vid havet.(3) Där fick de gå ut i vattnet i stora vadarstövlar och håva efter spännande djur och växter. Oj, vad mycket det fanns under vattenytan! I klapp-akavariet fick de titta närmare

Öppna dagvattensystem i Västra Hamnen i Malmö är en inte bara en

Klimat-X tillsammans med sin lärare.(4) Där fick de lära sig vad energi egentligen är och hur man kan använda energi på ett sätt som inte hotar klimatet. Moa och Linnea byggde en bil som drevs av solceller och tävlade mot Oskar och Sebastian. Moas och Linneas bil vann så klart! Efter biltävlingen gick alla ut och tittade i Västra Hamnen där de fick se att man faktiskt kan försörja ett helt bostadsområde med energi från sol, vind och vatten. De tittade på solfångare och solceller och ett stort vindkraftverk som stod en bit bort. Så här vill jag bo när jag blir stor tänkte Moa; i ett område som är miljövänligt men ändå snyggt. Under sin grundskoletid hade Moa blivit intresserad av miljöfrågor och hon valde att gå miljövetenskaplig linje på gymnasiet. Där fick hon lära sig mer om miljön ur ett ekonomiskt, politiskt och juridiskt perspektiv. Hon förstod att många människor inte ser sambandet mellan sina egna handlingar i vardagen och klimathotet. De förstår inte heller hur deras stad kommer att påverkas av växthuseffekten. Stefan vaknar och Moa återvänder till verkligheten år 2025. Skoltiden är över, nu är hon vuxen och försöker leva miljövänligt i sin vardag. De bor centralt i ett passivhus. Moa tycker att det är fantastiskt att det går så bra att bo i ett hus utan uppvärmning. Det hålls varmt ändå tack vara att det är mycket tätt, det räck-


REFLEKTION

er med värmen från hushållsmaskinerna och människorna som bor där. Deras elektricitet kommer från ett vindkraftverk på taket och från de solceller som också fungerar som markiser. På så sätt blir det inte för varmt på som-

KLIMAT-X Ⓒ MILJÖFÖRVALTNINGEN, MALMÖ STAD

VÄSTRA HAMNEN Ⓒ MILJÖFÖRVALTNINGEN, MALMÖ STAD / FOTO: ÅSA HELLSTRÖM

23

klimatsmart lösning - de lockar till lek också.

maren. Bil klarar de sig utan för det mesta, spårvagnen går ju ofta, men de har ändå valt att bli medlemmar i husets bilpool med miljöbilar. De äter ekologisk, lokalt producerad mat så ofta de kan. Moa går och hämtar Stefan för att ge honom frukost och klä på honom. Sedan är det dags att gå till Blåklockans dagis. Idag ska Stefan få gå med fröken Ella till komposten. ■

Åsa Hellström var med och byggde upp Klimat X i Malmö, klimatexperiment för unga.

RCE Skåne · Per-Arne Nilsson, miljöförvaltningen, Malmö stad ☎ (+46) 40 34 20 30 · per-arne.nilsson@malmo.se · www.rceskane.se Hållbart lärande i Malmö · Åsa Hellström, miljöförvaltningen, Malmö stad ☎ (+46) 40 34 22 23 · asa.hellstrom@malmo.se · www.malmo.se/hallbartlarande

”Genom information och utbildning om hur varje enskild person på ett enkelt sätt kan bidra med att bli klimatsmart och vad det ger i gengäld. Sen tycker jag att det är mycket viktigt att skolan jobbar med sina elever i klimatsmarta projekt. Barnen tar med sig sina kunskaper ut i livet och även in i sitt hem.” Helen Löfvén, Projektledare för EKOmat i skolan Malmö skolrestauranger

”Det ska vara lätt att leva klimatsmart i Malmö. Lätt och smidigt att cykla och åka buss (och spårvagn så småningom). Fastighetsägare ska arbeta så att alla bostäder blir energieffektiva, dvs. klimatsmart bostad ska bli standard. Lätt att tanka förnyelsebara drivmedel. Lätt att välja klimatsmart mat och konsumtionsvaror. Och så hoppas jag att Malmöborna sträcker på sig och är stolta över att de bor i en stad som satsar stenhårt på klimatfrågorna.”

”När vi politiker pratar om att klimatet är en ödesfråga måste detta få konsekvenser i de val som görs för staden i form och energi- och transportsystem. Hur värms offentliga byggnader, hur transporterar sig stadens anställda, står lamporna på stadshuset och brinner på kvällarna eller styrs de med smarta lösningar? Genom att göra klimatsmarta val och synliggöra detta formar vi staden till en skola. Solceller synliga på en offentlig byggnad är den bästa kommunikation man kan tänka sig. Ur sambandet mellan politisk retorik och beslut kan medborgarna lära sig och motiveras till en klimatsmart livsstil.”

Katarina Pelin, Miljödirektör Malmö stad

Lari Pitkä-Kangas, Kommunalråd Malmö stad

Education and Sustainability

Hur får vi klimatsmarta medborgare?


I KO R T H E T

DALARNAS LANDSKAPSDJUR BERGUVEN ⒸⒸ JOHN HASLAM

24

För att projektarbetet inte ska bli något som sker vid sidan av den ordinarie undervisningen utgår man från läroplanens/kursplanens mål och riktlinjer. I det ämnesövergripande arbetet ansvarar varje ämne för sin del av arbetsområdet så att det finns stöd i kursplanen.

I maj startade den Nationella forskarskolan för utbildning och hållbar utveckling som har ett femtontal doktorander från åtta lärosäten knutna till sig. Den nya forskarskolan vill revolutionera synen på hur man förmedlar idéer om hållbar utveckling. Enligt studier är utbildning den i särklass största informationskanalen vi har, berättar Leif Östman, som ansvarar för forskarskolan. 70 till 80 procent av världens befolkning kan nås via skolan. Just därför är det viktigt att öka kunskapen om hur man på bästa sätt kan utveckla undervisning om hållbar utveckling. Den nya forskarskolan har initierats av Institutet för forskning om utbildning och hållbar utveckling (IRESD) som består av 20-talet forskare och doktorander från Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Örebro universitet och Uppsala universitet. De ingår i den nya forskarskolan tillsammans med Göteborgs universitet, Högskolan i Jönköping, Malmö högskola och Umeå universitet. Forskarskolan kommer att bli ett fantastiskt mångvetenskapligt forum där vi äntligen får chansen att på allvar gå till botten med de här viktiga frågorna, säger Leif Östman.

☎ (+46) 250 263 40

☎ (+46) 18 471 22 99

www.lhu.se

www.did.uu.se/gresd

hösten 2009 - framtidens städer

LHU som paraply för hela skolan Morkarlbyhöjdens skola är en 7-9-skola i centrala Mora som deltar i Stiftelsen Teknikdalens projekt Lärande för hållbar utveckling. Projektet omfattar 15 skolor i sju kommuner i Dalarna. Det startade hösten 2007 och fortgår till vårterminens slut 2010. Syftet är att genomföra en processinriktad fortbildningsinsats som ska ge vägledning för hur LHU kan integreras i skolans hela verksamhet. För Morkarlbyhöjdens skola har deltagandet i LHU-projektet inneburit att hela verksamheten genomsyrats av hållbarhetsfrågor. Medvetenheten om hållbarhetsfrågor har ökat hos både personal och elever. Samarbetet mellan kollegor har ökat såväl inom det egna ämnet

SUSTAINABILITIST GRAPHIC DESIGN ⒸⒸ KRISTIAN BJORNARD

Ny forskarskola för utbildning och hållbar utveckling

som ämnesövergripande. Projektet har blivit som ett paraply för de flesta frågor som berör skolan. Eleverna har blivit mer aktiva och drivande bland annat tack vare de nybildade råden (elevrådet, idrottsrådet, kamratstödjarrådet, matrådet, internationaliseringsrådet, det estetiska rådet och hållbarhetsrådet).


GUCKUSKO Ⓒ MATTIAS KLUM

SPEGLING I VATTEN Ⓒ MATTIAS KLUM

I KO R T H E T

25

Expedition Sverige Expeditionsverige.se är ett inspirations- och tillväxtprojekt som vill beröra och engagera människor i Sverige i frågor som handlar om vår natur och miljö. Projektet är initierat av fotografen Mattias Klum, som efter 20 års arbete runt om i världen vänder blicken mot sitt hemland för att lyfta fram den unika svenska naturen. Tillsammans med sitt team vill

han visa både det vi sällan får uppleva själva men också det vi allt för ofta tar för givet. Projektet ska resultera i flera olika inspirationsmaterial om vår närmiljö. På hemsidan kan man hitta några delar av projektet. Till exempel kan man gå in i och utforska en interaktiv värld där man kan vara med och skapa en återupptäcktsresa av vår fantastiska

omvärld genom att lägga upp egna eller titta på andras bilder. Under hösten åker Mattias Klum på skolturné över hela landet och uppmanar oss alla att delta: Du är viktig! Jag behöver din hjälp att berätta om varför det är viktigt att bevara vårt vackra land. Välkommen till Expedition Sverige!

☎ (+46) 18 14 28 00 www.expeditionsverige.se

Första ”passiva” förskolan

STADSSKOGENS FÖRSKOLA © PASSIVHUSCENTRUM

Education and Sustainability

Stadsskogens förskola i Alingsås kommun är unik i Sverige. Den byggdes nämligen med passivhusteknik. År 2007 sattes spaden i jorden för den nybyggda förskolan och i juni 2008 flyttade ett hundratal barn in. Passivhustekniken bygger på att konstruktionen är torr och tät och har god isolering. Detta gör att värmeförlusten genom fönster, väggar och ventilationssystem kan hållas mycket låg. Byggnationskostnaderna för ett passivhus är högre än för ett normalt nybyggt hus, men driftskostnaderna blir så mycket lägre att de totala kostnaderna jämnar ut sig i längden. Dessutom blir miljöpåverkan mycket lägre eftersom skolan inte kräver lika mycket energi för att värmas upp. Att renovera skolor enligt passivhusteknik ger också en klar förbättring i energianvändning och energikostnader. En annan positiv effekt är att de välisolerade väggarna ger en tystare miljö för barnen. Passivhuscentrum i Alingsås har som huvuduppgift att förmedla kunskap om passivhusteknik. De tar ofta emot både skolklasser och enskilda elever/studenter som gör arbeten inom passivhusteknik. De håller också föredrag och utbildningar för byggfirmor, arkitekter, konsulter m fl. Man kan även ta del av en utställning som

förklarar hur tekniken i ett passivhus fungerar. De arrangerar också studieresor för allmänheten till olika passivhusprojekt runtom i Västsverige.

☎ (+46) 322 61 68 00 www.passivhuscentrum.se


REFLEKTION

WWF:s modellskolor visar vägen Hur rustas ungdomar för att anta våra globala utmaningar? För att elever ska lämna skolan med god handlingskraft och vara delaktiga i en hållbar utveckling behövs ett helhetsgrepp kring skolans arbete med lärande och hållbar utveckling.

T

26

Gitte Jutvik

hösten 2009 - framtidens städer

Projektledare WWF Sverige

illsammans med tio skolor i landet är WWF nu mitt uppe i ett arbete där det gäller att ”greppa hela skolan” vad det gäller lärande för hållbar utveckling. Det treåriga utvecklingsarbetet ska leda till att göra alla elever och all personal delaktiga inom en rad områden. Det handlar om hur undervisningen ska bedrivas, hur inflytandet fördelas, om ledning och struktur, om inköp och hushållning samt hur byggnader och närmiljö förvaltas. En viktig hörnsten i lärande för hållbar utveckling är också vilken roll skolan har i samhället.

WWF:s modellskolor Björknässkolan, Nacka Globala gymnasiet, Stockholm Hedlundaskolan, Umeå Hosjöskolan, Falun Mälardalens högskola, Eskilstuna/Västerås Norrsundsskolan, Norrtälje Polhemsgymnasiet, Göteborg Porthälla gymnasium, Partille Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Sjöfruskolan/Tomtebogård förskola och skola, Umeå

Greppa Modeller för utvecklingsarbete På tio skolor, från förskola till högskola följer handledare hur skolorna lyckas med att steg för steg utveckla lärande för hållbar utveckling. Varje skolas utvecklingsarbete är en unik resa där inre och yttre faktorer underlättar eller försvårar. Flera modellskolor är stora och då har det visat sig att en engagerad skolledning i nära kontakt med aktiva arbetslag är en framgångsfaktor. Arbetslagen använder en matris för självvärdering och för att följa utvecklingen. De formulerar själva de utvecklingsområden som hela skolan måste involveras i för att uppsatta mål ska nås. Självvärderingen omfattar sex teman och finns i häftet Framtidsstigar - en utvecklingskarta för skolor på hållbar väg. Utvärdering och uppföljning är ett tema att följa upp i självvärderingen. På Rudbeckianska gymnasiet i Västerås anser några arbetslag att de fyller i mycket utvärderingar men att de är dåliga på att följa upp och använda dem. Känner fler igen sig?


REFLEKTION

Varje skola har en handledare som stöttar arbetet och ser till att sprida material och hålla i fortbildning för all personal. Det är viktigt att alla finns med och att eleverna involveras i skolans arbete med hållbar utveckling. När det gäller skolans resurshantering är mätning av ekologiska fotavtryck ett bra sätt att visa hur man lyckas. Mat, energianvändning och inköp ses över. En elevgrupp på Globala gymnasiet i Stockholm har tagit hjälp av WWF:s skolkalkylator för att få reda på hur stora ekologiska fotavtryck skolan har. Vegetarisk mat minskar skolans fotavtryck medan flygresorna ger stora ekologiska avtryck på grund av utsläpp av koldioxid. Här gäller det för skolan att motivera eller förändra!

• LHU genomsyrar lärar- och skolledarutbildningen. • Skollagen ger ett tydligt stöd för LHU. • I läro- och kursplaner får lärare stöd och ledning i LHU. • Inom befintligt eller ett utvidgat lärarlyft får pedagoger ökad kompetens.

BARN MED FOT © WWF SVERIGE. FOTO: GERMUND SELLGREN

Stöd från handledare och forskare

• Skolinspektionen efterfrågar systematiskt aspekter inom LHU vid skolbesöken. • De nationella proven innehåller en ökad andel uppgifter som testar elevernas förmåga att reflektera och lösa hållbarhetsfrågor på ett adekvat sätt.

27

• LHU är en obligatorisk del i skolornas kvalitetsredovisning. • Utbildningsnämnder och skolchefer efterfrågar, möjliggör och följer upp LHU. • Kommunernas nämnder i samverkan ser till att skolornas val av material, mat och energihantering sker på ett hållbart sätt. Möjligheter finns förvisso redan nu men det behöver bli enklare att omorientera undervisningen för att möta utmaningar inom hållbar utveckling.

hela skolan Utmaningar framöver Skolorna har nu arbetat sedan 2007 inom WWF:s projekt ”Skola på hållbar väg”. Under kommande läsår ska erfarenheter utbytas och utvecklingsarbetet spridas till andra skolledare och lärare. Visst finns det stöd för lärande för hållbar utveckling i styrdokument men här måste politiken ge betydligt tydligare signaler och ett mer aktivt stöd. Här är några av de områden där vi tycker att politikerna måste agera:

Sverige har en tradition att arbeta internationellt för hållbar utveckling inom utbildning. Som ordförande i EU kan positionen återtas genom att lyfta frågan och få EU att bli en global aktör inom lärande för hållbar utveckling. Parallellt med internationellt arbete måste nu allians och opposition gemensamt kavla upp ärmarna under sista halvleken av FN:s årtionde för lärande för hållbar utveckling. WWF kommer att kontakta samtliga partier. Vad gör de olika partierna för att stödja en utbildning som leder till att fler elever kan leva med en planet? ■

☎ (+46) 8 624 74 00 ·

www.wwf.se

Education and Sustainability

Handledare och WWF:s utbildare har i sin tur stöd av Inger Björneloo, forskare och lärarutbildare vid Göteborgs Universitet. Inger är anlitad för att följa modellskolearbetet med speciellt fokus på det som händer i själva undervisningen. ”Jag undrar bland annat över vad lärare vill komma fram till med sin undervisning”, säger Inger.


REFLEKTION

Hållbar utveckling i skolplanen

“Alla talar om det, om nödvändigheten. Men detta är första rapporten om att det lyckats”, säger Bernard Combes vid UNESCO:s Pariskontor där FN:s Årtionde för lärande för hållbar utveckling samordnas. I Ukraina har man nämligen som första land i världen integrerat en kurs i hållbar utveckling i skolplanen.

28

G

enom ett lyckat svensk–ukrainskt samarbete har en samlad kurs för 13 till 14-åriga elever utvecklats. Under ett helt skolår har eleverna haft ”lektioner för hållbar utveckling” en gång i veckan. Kursen handlar inte enbart om kunskapsförmedling utan eleverna arbetar också praktiskt för bättre miljömässig och social hållbarhet – och alla verkar förtjusta.

Marilyn Mehlmann

hösten 2009 - framtidens städer

Generalsekreterare Global Action Plan International

”Vi har utvecklat många framgångsrika skolprogram, men detta är något alldeles extra”, säger Olena Pometun, som lett utvecklingsarbetet. ”Vanligtvis börjar man med ett sluttest av en metod med kanske 25 skolor för att vara säker på att få in ordentliga rapporter från 18–20 skolor. Denna gång började vi med 26 skolor och fick ihop 49! Det var likadant när vi testade en enskild viktig komponent, ”hushållens hållbarhetsinventering”. Då siktade vi på att få in rapporter från 90 elever och fick ta emot över 600! Vad som hände var att äldre elever spontant började undervisa yngre elever och samla in deras inventeringar. Det blev en dryg uppgift att ta hand om alla rapporter.” Nästan besvärad av framgångarna har Olena Pometuns förening, Teachers for Democracy & Partnership (TDP), fått tigga och låna extrapengar för att nästan tredubbla den planerade upplagan av böckerna. ”Men inte ens 5000 ex räcker långt. Vi ser redan nu att vi behöver trycka ytterligare 15 000 ex nästa år om vi ska kunna möta efterfrågan.”

Vad handlar det om? TDP-programmet bygger på handlingspedagogiken Action Learning. Elever genomför en hållbarhetsinventering i sina hem – med föräldrarnas samtycke – för att kartlägga förbättringsmöjligheter. Sedan bildar de grupper och tar itu med ett ämne per månad. De lär sig om ämnet, gör handlingsplaner och genomför förbättringar i den egna livsstilen, hos familjen, samt genom ”mikroprojekt” i skolan och närmiljön. Huvudområdena i kursen är lagarbete, sopor, vatten, inköp, energi, bra relationer till andra människor, hälsa samt att leva med växter.

”Ja, men…” Vad säger föräldrarna, motsätter de sig inte inventeringen i hemmet? Jo, några. TDP-teamet lade ner mycket omsorg på att möta ett befarat motstånd och att förtydliga för föräldrar att det är helt ok att säga nej, samt att se till att ingen elev ”straffas” för att ha avoga föräldrar. Motståndet blev dock klart mindre än befarat. Entusiastiska föräldrar har till och med spontant tagit på sig att engagera andra vuxna. Men ska inte utbildning för hållbar utveckling integreras i varje skolämne? Det ligger mycket i det, men det ena utesluter inte det andra – snarare tvärtom. Det är som med andra övergripan-


REFLEKTION

de frågor som jämställdhet eller demokrati: de ska visst genomsyra hela utbildningen men det behövs även särskild utbildning, för lärare såväl som elever. TDP-programmet har lyckats engagera många olika ämneslärare och ge dem utbildning i att utbilda för hållbar utveckling.

Ekonomisk hållbarhet då? Det saknas ju i kursen. Ekonomisk hållbarhet ingår i planerna för vidareutveckling. Hela programmet siktar på elevernas eget handlingsutrymme och då är inte ekonomi den mest framträdande aspekten. Men det finns gott om idéer även för att vidga de befintliga ämnena. Än så länge finns endast material på ukrainska. Programmet heter helt enkelt Lektioner för hållbar utveckling och materialet består av: ✓ En elevbok, där vecka för vecka presenteras, med färgbilder inklusive foton från testskolorna läsåret 2006–07.

Hur gick det till? TDP är en ukrainsk ideell förening vars medlemmar är lärare, skolledare och lärarfortbildare. TDP är medlem i det internationella nätverket Global Action Plan (GAP) International, som har sin bas i Sverige. GAP och TDP utvecklade ett gemensamt projektförslag i tre etapper och sökte

29

TDP har också haft stor nytta av sina medlemmars pedagogiska kompetens och erfarenhet av att utveckla skolmaterial samt av sina goda kontakter med utbildningsmyndigheter. Olena Pometun, som leder TDP, är också professor vid nationalakademin för pedagogisk vetenskap i Kiev. ■ Olena Pometun · ☎ (+38) 445 13 89 38 teachers@ukr.net Marilyn Mehlmann · ☎ (+46) 8 612 1440 globalactionplan.com

Education and Sustainability

✓ Ett litet häfte för lärarfortbildare.

TDP har under hela utvecklingsprocessen fått stöd av GAP i form av material, seminarier, projektstöd och handledning. GAP hjälper även till att sprida erfarenheterna internationellt.

RUSSIAN FAMILY PICTURE ©© NICOLAS J

✓ En lärarhandledning, återigen vecka för vecka, med pedagogiska tips, extramaterial samt källhänvisningar.

grundfinansiering hos Forum Syd. Det är slutprodukterna från etapp 3 som nu föreligger.


REFLEKTION

Riktlinjer för att göra din stad mer hållbar

En stad som som förstår, som utbildar

30

hösten 2009 - framtidens städer

Staden är en av våra mest komplexa kulturella produkter. Den är laddad med mening och den byggs upp och bryts ned varje dag. Den är ett gemensamt projekt som rymmer många delar, och den är samtidigt myt och verklighet. Att staden är ett komplicerat koncept beror varken på dess ekonomiska eller politiska aktivitet, utan snarare på de möjligheter till möten och utbyten som finns mellan människor. Staden är inte bara en plats utan även den samling människor som bor i den.

Àlvar Fortuny Miró Pedagog Medlem i Sinergies, Samhällsresurser, SCCL www.sinergies.cat

U

tifrån ett socialpedagogiskt perspektiv är kunskap ett transversalt värde som vi borde använda inom alla livets områden. Och även om stadens pedagogiska värde hittills inte uppskattats eller tagits tillvara som det borde, kan vi konstatera att staden kan fungera som en pedagogisk motor. Till exempel kan stadsplanering eller den demokratiska kvaliteten i en stad avgöra den typ av relationer som uppstår i ett samhälle.

Staden, precis som alla andra naturliga eller urbana utrymmen, har en pedagogisk funktion och för att utveckla staden måste vi använda oss av medborgarskapet och medborgarnas deltagande. Planering och styrning av offentliga platser och resurser kräver en offentlig debatt när det handlar om dess utformning, produktion och styrning. När det kommer till att planera och sköta offentliga utrymmen är medborgardeltagande en absolut nödvändighet för att visa på lokal social utveckling.


REFLEKTION

THE WORLD OF SLINKACHU • ©© CATHERINE

lyssnar,

finns vissa hållpunkter som inte får förloras ur sikte: ✓ En stad med demokratisk hälsa: där demokratiska mekanismer utvecklas som stimulerar medborgarna till att delta. ✓ En stad som präglas av harmoni: som främjar medborgaranda och sociala värden. ✓ En stad som är bekväm för alla: som inkluderar marginaliserade grupper och strävar efter att alla ska ha samma möjligheter. ✓ En sammankopplad stad: som bygger ut och förbättrar sina sociala och associativa nätverk. ✓ En stad som åtgärdar snarare än sanktionerar: som väljer alternativa metoder för att lösa konflikter, som t.ex. medling eller samhällsdialog. ✓ En stad som värdesätter sitt arv: såväl arkitektoniskt, som naturligt, socialt och kulturellt. ✓ En stad som strävar efter en ansvarstagande konsumtion: som skär ner, återanvänder och återvinner.

31

Projektet ”Den pedagogiska staden”

Stadsplanering är viktigt och nödvändigt, men inte tillräckligt för att bygga medborgaranda, samlevnad eller demokrati. Och om vi vill främja dessa faktorer, måste vi värna om att medborgarskapet inte bara ses som något som har att göra med själva stadsområdet, utan även med de värden som stadsområdet genererar. Vi måste förändra den pedagogik som bara utgår ifrån staden, till ett perspektiv som ser staden som pedagogiskt verktyg. Detta är svårt, men definitivt värt mödan!

Att närma sig den pedagogiska staden Antar vi den utmaningen och inte bara utgår ifrån tanken om staden som summan av dess invånare, som en arbetsplats och transportleder, utan snarare som en plats för ett ömsesidigt tjänsteutbyte, interaktion och nöjen,

Den pedagogiska staden bjuder in medborgarna både direkt och indirekt till att visionera om en ny urban modell, som är mer anpassad och lämpad för medborgarnas gemensamma behov och intressen. Tänk dig en kommun som behöver bygga om sina trottoarer. Vem behöver de ta hänsyn till? Fotgängarna, de som tar med shoppingvagnen för att handla, de med barnvagn eller de med fysiska funktionshinder? Naturligtvis borde de ta hänsyn till alla dessa, särskilt med tanke på att var och en är expert inom sitt område, inte på grund av sitt tekniska kunnande, men på grund av sina vardagliga behov och erfarenheter.

Education and Sustainability

Att satsa på hållbar social utveckling i en urban miljö kräver diskussioner kring vilken typ av stadsmodell de människor som bor i den vill ha och behöver. En stad som är hängiven sina medborgare måste ha samtliga medborgare i åtanke och sträva efter att se saker ur deras perspektiv.

Strävan efter att inkludera medborgarna i lokala beslutsprocesser på olika sätt är ett arbete som kräver tid och engagemang från lokala makthavare. Medborgardeltagande, som demokratisk handling, måste verka inom ramen för medborgerliga rättigheter och skyldigheter för att fungera. ✓ Samla in och dra nytta av medborgarnas förslag. ✓ Förbättra effektiviteten och utformningen av den offentliga politiken. ✓ Medborgare och lokala beslutsfattare bör agera på ett enat och samordnat sätt. ✓ Skapa förutsättningar för ett rakt igenom demokratiskt styre på lokal nivå.


REFLEKTION

EDUKIT Nyckelbegrepp: Staden som kulturell produkt, Staden som pedagogiskt verktyg, Medborgardeltagande . Debatt: Hur väl tycker du att din stad fungerar som ett pedagogiskt verktyg? Vad tror du skulle behövas för att medborgardeltagandet ska öka i din stad? Pedagogiska resurser (se s48-52): F11, G20, P18, P28. Referenser:  Alegre, Miquel Àngel. "Utbildningsprojekt i staden: analys av erfarenheter och nya metodologiska förslag: sammanställning av det huvudsakliga metodologiska innehållet". Ur Prop: lokala politiska utbildningsbladet, nr. 15 (januari 2006). www.sinergies.cat

BLOOD AND CHOCOLATE ©© THOMAS HAWK

Diagnostisering > Planering > Handling Diagnostiseringsfasen syftar till att finna en gemensam vision om verkligheten, som tar in alla aspekter och som samordnar alla inblandade aktiviteter. För att göra detta möjligt använder sig PEC av olika metoder, som t.ex. att utarbeta kartor: (1) ✓ En karta över den sociala strukturen: som kartlägger hur området ser ut sociodemografiskt, ekonomiskt och pedagogiskt. ✓ En skol- och utbildningskarta: som kartlägger det reglerade utbildningssystemet. ✓ En karta över pedagogiska resurser: som sammanställer både de reglerade och ickereglerade utbildningsresurser som finns i området, (aktiviteter och utbildningsprogram, nyckelaktörer, nätverk, interaktiva utrymmen, etc.). ✓ En karta över utbildningsdrömmar: som fastställer vilka som är medborgarnas visioner och funderingar vad gäller utbildningsfrågor i bred bemärkelse, i relation till området och till deltagande. Förslag samlas kontinuerligt in under planeringsfasen, för att slutföra den deltagandeprocess som handlar om att definiera de viktigaste framtida innovationsbehoven. Dessa innovationsbehov kompletteras vidare med konkreta delmål.

hösten 2009 - framtidens städer

32

största utmaningarna som finns i staden vad gäller utbildning, och att komma överens om hur dessa ska hanteras. Det är även viktigt att skapa utrymme för samordning av de utbildningsresurser och tjänster som finns i staden, samt att skapa förståelse kring olika utbildningspolitiska problem. Denna reflektions- och nyskapandeprocess sker i tre faser:

Hur upplever du gatukonst? Vill den lära oss något om staden som sådan?

Med tanke på detta har Proyecto Educativo de Ciudad (PEC) tagits fram som verktyg för reflektion och debatt. Projektet, som startades i slutet av åttiotalet, syftar till att genom medborgarråd definiera ett antal riktlinjer för stadens utbildningspolitik. Sedan måste stadens huvudaktörer, kommunförvaltningarna och medborgarna, ta ett gemensamt ansvar för att dessa riktlinjer omsätts i praktiken. Detta innefattar flera olika steg, som att analysera de

En fördel med den här typen av arbete är att när denna process väl är avklarad, har redan ett flertal konkreta mål uppnåtts, (en slutrapport har skrivits med information och tolkningar om uppenbara behov), men också resultat som kommer att underlätta för olika aktörer att upptäcka och ta kontakt med varandra och nätverka. Under hela denna process får samtliga inblandade parter en aktiv roll i en process som leder till social förändring. Eftersom det står klart att staden är en pedagogisk plats, och där alla sociala aktörer har ett ansvar för denna pedagogik, kommer vi att bit för bit kunna uppskatta hur något som tidigare varit en anonym och privat sfär blir en öppnare och mer inbjudande arena där människor kan leva i harmoni, och som i sin tur förvandlar vår likgiltighet till överlåtelse. ■


I KO R T H E T

Ett verktyg för förändring

FutureCityGame Future City Game (FCG) är ett verktyg som kommuner och andra aktörer kan använda för att öka medborgarinflytandet och få fram konkreta förslag på hur en stad, ett område eller en gata kan utvecklas i en mer hållbar riktning. Spelet är upplagt som en tvådagars workshop och involverar 20-25 personer.

33

© STANSILAVA DENSYENKO

FCG är upplagt som en tvådagars kreativ workshop i form av en lagtävling där deltagarnas egna idéer, erfarenheter och kreativitet står i centrum. Tjugofem deltagare tävlar i fyra lag. Av fyrtio idéer utvecklas fyra huvudidéer vidare för att testas i verkligheten. Deltagarna får hjälp av experter för att utveckla sin idé och göra den så realistisk och genomarbetad som möjligt. De pratar även med nyckelpersoner och gör undersökningar bland medborgarna för att se om det finns intresse för idén. De miljömässiga, ekonomiska, kulturella och sociala behoven

ställs mot varandra och spelarna tvingas prioritera och samtidigt tänka ut hur en idé kan vara lösningen på flera problem. Till slut utses även en vinnande idé som kan ligga till grund för politiska beslut. Processen leds av utbildade och ackrediterade spelledare. Spelet vänder sig till individer och olika aktörer som är intresserade av att diskutera och påverka stadens eller stadsdelens framtida utveckling. Arrangörer kan exempelvis vara kommuner, organisationer, företag eller intresseföreningar. Deltagare kan vara lokala beslutsfattare och aktörer, samt medborgare i alla åldrar. De aktörer som väljer att använda sig av FCG fungerar också som förebilder eftersom alla idéer samlas i en idébank för att inspirera fler att satsa på en hållbar stadsutveckling. Spelet passar speciellt bra i områden som står inför någon slags förändring

– platser där nya behov kräver nya möten och nya idéer och där det finns aktörer som är intresserade av att stödja en förändring. I Sverige genomfördes det första Future City Game i Orminge, Nacka kommun, i december 2008. Det har även spelats i ett 30-tal städer runt om i Europa. Future City Game är utvecklat av British Council, som är Storbritanniens internationella organisation för kulturrelationer, och är en del av det internationella Creative City-programmet. Det finns i 110 länder och når ut till över 100 miljoner människor världen över. I Sverige är Kaospilot Stockholm samarbetspartner. Kaospilot Stockholm utbildar sociala entreprenörer med fokus på hållbar utveckling och kulturell mångfald.

☎ (+46) 70 756 63 03 · www.kaospilot.se www.britishcouncil.org/futurecitygame

Education and Sustainability

Syftet är att olika aktörer inom ett område tillsammans ska komma med konkreta idéer på hur ett mer socialt, ekonomiskt, kulturellt och ekologiskt hållbart samhälle kan skapas. Det kan handla om allt ifrån att utveckla tjänster, produkter eller upplevelser till att utveckla metoder för hur den biologiska mångfalden kan bevaras.


REFLEKTION

Branding vs Hållbara städer

Tävling Den mest hållbara staden, den mest bensinsnåla bilen, den effektivaste kylen… Att vara bäst på hållbarhetsfrågor är ett högt skattat marknadsvärde. Men är det intressant ur utbildningssyfte?

N

34

Oriol Lladó

hösten 2009 - framtidens städer

Miljöjournalist www.oriolllado.cat

yhetsbyråerna rapporterar om den här typen av nyheter i stort sett dagligen. Jag läser till exempel en nyhet från Kina. Idag, en dag som alla andra, studerar man möjligheterna att göra ett landsbygdsområde nära Peking till den första ekostaden i detta enorma och dynamiska asiatiska land. Artikeln beskriver de innovationer och förbättringar man vill introducera i syfte att förvandla området till ett paradigm över hur man gör saker på ett bra sätt. Genom ett spårvagnssystem vill man minska befolkningens beroende av personfordon, och detta så snart efter det att persontrafiken börjat röra sig på två hjul - tack vare människans muskelkraft! Den hållbaraste staden i världen kommer alltså att finnas i Kina, vilket vore mycket intressant om det inte var så att man talat om flera andra städer på precis samma sätt under de senaste månaderna. Masdar i Abu Dhabi, är ett av de mer anmärkningsvärda exemplen, dels för att den ligger mitt i öknen men också för att den aktör som driver på utvecklingen är en av de främsta lokala oljeproducenterna. Sedan finns också det mer omtalade exemplet Freiburg i Tyskland, eller Portland i USA, som har valts till den hållbaraste staden i det land som mer än väl lever upp till titeln ”det slösaktigaste landet i världen”.

Topplistor som försäljningsstrategi Fenomenet att lista saker gäller inte bara städer. Vi kan ta en titt på reklamen. På s7 kan vi läsa om den bil som släpper ut minst avgaser och på s19 finns ett annat fordon som hävdar sitt miljöengagemang. I vissa vitvarubutiker skyltar man redan med effektivitet som försäljningsargument. Den pålitlige försäljaren kan utmana oss utan att blinka genom att en efter en presentera den mest effektiva kylen i världen, den energisnålaste laptopen etc. Till och med elbolagen och oljeföretagen har hissat grön flagg för att presentera sina produkter på ett sätt som var otänkbart för ett par år sedan, ofta på ett smått schizofrent sätt.

Vår förkärlek för listor är en respons på en marknadsstrategi, så mycket är säkert, och den säger ett och annat om det tidiga 2000-talets människa: tävlingsinriktad, materialistisk, snabb och flyktig. Vi återgår till det här med listor. Allt prat om vilken stad som är mest hållbar, vilken tvättmaskin som är mest effektiv och vilken bil som är mest bensinsnål har både en positiv och en negativ aspekt. Att vara framstående inom hållbarhetsfrågor är ett högskattat marknadsvärde, det är ett sätt att märka produkter som intresserar turister, det förför investerare och skapar affärsmöjligheter. Det negativa är det oväsen som det omges av, vilket är det sämsta pedagogiska verktyg som finns. Otydlighet kring varumärken och märkningar skadar trovärdigheten istället för att skapa nyfikenhet. Överflödet av superlativ gör oss skeptiska snarare än att ge oss lust att ta reda på mer. Och det är synd, för om vi börjar dra i de här trådarna borde det garantera oss upptäckter av goda praktiker och intressanta tankar. I Freiburg, som omnämnts tidigare, finns tydliga garantier kring detta, men i fallen Wanzhuang i Kina och i Masdar är det annorlunda. Och hur gör man för att ta sig bortom den offentliga och institutionella propagandan som gör sig gällande i de två sistnämnda fallen? Hur kan vi filtrera fram den information som dessa två nyheter egentligen innehåller? Hur skiljer vi agnarna från vetet? Det är en klurig uppgift.

Listor och lärande Finns det någon mening med att närma sig dessa listor för att försöka lära sig något? Kanske är det inte den här typen av “topp-tiolistor” man ska förlita sig på i lärandesyfte. I slutändan ligger detta ansvar hos utbildningssamfundet, på akademiska publikationer, kommuner, producenter och fabrikanter och de sätt de använder sig av stämplar och märkningar. Fast den här tanken leder oss också in i en fälla. För visst har väl medierna och det som de publicerar också stor makt och påver-


REFLEKTION

i

Hållbarhet? 35

kansmöjlighet vad gäller lärande och utbildning? Medierna har stor makt och det är svårt att kontrollera dem och anpassa dem till läroplanen. I slutändan är det medierna som formar det sätt som vi ser och tolkar saker och ting. Och att låtsas som om ingenting hänt är en strategi som är lika bekväm som den är illa vald.

Vikten av kritiskt tänkande

Education and Sustainability

Alltså upptäcker vi till slut att en del av dessa “topp-tio-listor” är ganska intressanta och att man faktiskt kan lära sig någonting av dem. Kanske inte från exemplen i Wanzhuang eller Masdar, men däremot från Portland. Den

TRAFFIC LIGHT TREE • ©© JODI CRISP

Klassificeringen av objekt eller av städer bör tolkas grundligt. I journalistvärlden finns sedan länge ett ”spekulerande i information” i form av ett växande antal listor med ”det renaste”, ”det mest förorenande”, ”det mest effektiva” och liknande saker. På detta sätt förenklas saker och görs mer attraktiva och detta är väldigt viktigt när det gäller att lansera en nyhet. En första uppgift för lärare och elever borde vara att etablera ett kritiskt förhållningssätt, vilket är oumbärligt för hela lärandecykeln. Inte bara för att lära sig att ”läsa” kategoriseringar, utan även för att kunna tolka nyheter rent generellt. Att kunna analysera är det första steget i lärandet.


REFLEKTION

EDUKIT Nyckelbegrepp: Hållbarhet som marknadsstrategi, Kritiskt tänkande, Klassificering av verkligheten, Topp-tio-listor Debatt: Vet du vilka hållbarhetsrelaterade projekt och initiativ som har blivit utmärkta i din region? Vad kan man lära sig av dem? Pedagogiska resurser (se s48-52): F11, G13, G17, G25, U12, P8, P9. Referenser: www.oriolllado.cat · www.sustainlane.com amerikanska webbportalen sustainlane.com har sedan en tid tillbaka ett mycket intressant virtuellt rum, som är en blandning av ett socialt nätverk och en informationssajt. År 2006 publicerade de en lista som klassade Oregon

energi och vatten genom sina utmärkelser till olika lokala miljöinitiativ. Tidningen Opcions bidrar också, om än från ett annat perspektiv, till att analysera olika konsumtionsvaror ur hållbarhetssynpunkt. Detta är kanske inte så uppseendeväckande med tanke på att vi katalaner är kända för att vara ordentliga och noggranna, men det är en bra start. En bra start på vad? Till exempel för att lära sig om innovativa lösningar i den egna regionen. Kanske ligger till och med någon av de ”utmärkta” initiativen i närheten av skolan eller gymnasiet? Utmärkelserna ger i det här fallet en anledning till att på nära håll lära sig

36 SALUTE TO SUSTAINABILITY ©© PHILIP MCMASTER

hösten 2009 - framtidens städer

Symbolen "Peace plus one" användes under de olympiska spelen i Beijing, 1: Grön 2: Hi-tech 3: Människor.

som den mest hållbara delstaten i USA. Fördelen i det här fallet var att de som stod bakom klassificeringen motiverade de kriterier de utgått ifrån på ett grundligt och lättförståeligt sätt för att göra det möjligt för andra att se hur de gått tillväga. Den intresserade läsaren kan gå igenom alla föremål som analyserats och bilda sig en uppfattning om hur svårt detta kan vara. Alla former av klassificering är egentligen ett spel, ett förslag till att organisera verkligheten, som alltid är lika otillgänglig och mångfacetterad. På grund av detta är det viktigt att kunna analysera de medföljande kriterierna och därmed rekommenderar vi att du tar en titt på sustainlane.com.

Utmärkelser som föredömen Samtidigt ligger USA långt bort både avståndsmässigt, när det gäller konsumtionskultur och organisation av administration och politik. Här i Katalonien finns flera intressanta alternativ. Delstatsregeringen (La Generalitat) har sitt schema för miljöpriser, Miljöforum håller på att ta fram Ekostadsutmärkelser som gäller på nationell nivå. Barcelonas landsting (La Diputació) försöker flagga för olika goda praktiker som har att göra med

om något som är värt att efterfölja och som är värt att förstå sig på.

Listor som pedagogiskt verktyg Det pedagogiska arbetet kan också vara proaktivt. Kanske skulle elever kunna ta del av forskningsmedel för att arbeta fram ett system av indikatorer att applicera på de egna bostadsområdena för att klassificera dem utifrån hur hållbara de är. Långt bortom de nyheter jag kommenterat, med deras dolda intressen, skulle detta kunna vara ett intressant sätt att urskilja och presentera information på ett lättillgängligt och attraktivt sätt. Genom att upprätta ett klassificeringssystem och en lista måste eleven lära sig hantera komplexa faktorer. Men det handlar inte om ren matematik. Urvalet av goda praktiker är mycket mer intressant än så och dessutom blir det ämne för debatt. Efter den här typen av arbete skulle eleven vara bättre utrustad för att ta till sig de rubriker som dag efter dag talar om de mest hållbara städerna, de minst förorenande bilarna och de mest energisnåla produkterna och hushållredskapen. Och det är inte föga värt. ■


KLIMAT-X Ⓒ MALMÖ MUSEER. FOTO: JENNY LINDHE

I KO R T H E T

One planet living Jordens urbana befolkning ansvarar för en allt större del av mänsklighetens ekologiska fotavtryck, men samtidigt har städerna enorma möjligheter att underlätta för livsstilar som inte förbrukar mer resurser än vad som finns på en planet – One planet living. Detta är utgångspunkten för ett nytt samarbete mellan Malmö Stad och WWF kring lärande och stadsutveckling. Samarbetet sker inom fyra delprojekt: 1) Fortbildning av lärare i WWF:s koncept och material för att öka elevers och hela skolors kapacitet att medverka i omställningsarbetet, 2) En lärandearena där skolungdomar och representanter från företag, politik och forskning möts i samtal om

utmaningar och lösningar för en framtid på en planet, 3) Strategiutveckling, demonstrationsprojekt och andra aktiviteter som ska stötta utveckling och spridning av urbana klimatinnovationer, 4) Analys av stadens ekologiska fotavtryck genom både lokalt och internationellt samarbete för fotavtrycksminskande stadsutveckling.

37

Frågan som går som en röd tråd genom samtliga delprojekt är vad som krävs för att skapa en god urban livskvalitet inom ramen för en planet. Studenter och forskare från Malmö högskola och Lunds universitet både involveras i och följer samarbetet.

☎ (+46) 708 85 51 85 www.wwf.se/utbildning

Städer i klimatnätverk

1) att se och lära sig av varandra,

2) att organisera inköpskonsortium för att pressa priser på miljövänliga produkter,

Education and Sustainability

3) att organisera konkreta projekt med mätbara reduktioner av CO2 utsläpp, 4) att ta fram mätverktyg för utvärdering av insatserna. Göran Carstedt säger att deras jobb är att föra samman de aktörer som kan få saker gjorda. Vi jobbar mot borgmästare eftersom de har mandat att genomföra förändringar på riktigt. De äger byggnader och ansvarar för vatten och avlopp etc. Initiativet bygger på att borgmästarna skall inse att de är delaktiga i något meningsfullt som är värt ett helhjärtat engagemang. Detta frigör mycket mänsklig energi.

LANDING IN SAO PAOLO ©© T CHU

På flera håll i världen har städer format nätverk för att möta klimatförändringens utmaningar. I sydöstra England har organisationer från alla samhällssektorer gått samman i det regionala partnerskapet Climate South East. I Spanien arbetar nätverket Spanish Network of Cities for Climate bl.a. för att ta fram nya policydokument som minskar utsläppen av växthusgaser och som främjar en hållbar utveckling. Det största nätverket i världen på området är C40, ett initiativ som knyter samman världens 40 största städer. C40 är kopplat till Clinton Climate Initiative där svenske Göran Carstedt har haft en ledande roll. I nätverket får medlemsstäderna hjälp med fyra saker:

climatesoutheast.org.uk · c40cities.org · redciudadesclima.es · clintonfoundation.org


I N T E R VJ U

Carl Lindberg – om vikten av att samarbeta för en bättre värld

«Tillsammans Carl Lindberg är en av Sveriges främsta förespråkare för lärande för hållbar utveckling. I den här intervjun talar han om att det är nödvändigt med ett gränsöverskridande samarbete mellan organisationer och institutioner från olika utbildnings- och samhällssektorer om vi ska kunna gå mot en mer hållbar framtid.

38

Intervju av

Petra Hansson

hösten 2009 - framtidens städer

Doktorand IRESD

V

i är nu halvvägs in i FN:s årtionde för lärande för hållbar utveckling (20052014). Därför arrangerade UNESCO en internationell konferens med 750 delegater från 150 länder i Bonn i slutet av mars. Ett par kvarter därifrån pågick samtidigt FN:s Klimatpanels konferens inför Köpenhamnsmötet i december. En av de svenska deltagarna var Carl Lindberg, särskild rådgivare till svenska UNESCO-rådet i frågor som rör lärande för hållbar utveckling. Han menar att dessa konferenser är av stor betydelse för våra barns och barnbarns framtid. Den ena konferensen syftade till att nå en politisk överenskommelse om att kraftigt begränsa utsläppen av växthusgaser och därmed förhindra att medeltemperaturen på jorden ökar över en nivå som allvarligt skadar människans livsvillkor på vår planet. Den andra syftade till att främja lärande för hållbar utveckling. Ett av de kanske viktigaste målen för FN-årtiondet är att integrera hållbar utveckling som ett perspektiv i allt lärande. Därigenom kan en medvetenhet skapas bland människor över hela världen om vilka utmaningar mänskligheten står inför de närmaste decennierna. Och klimatfrågan är bara en av dem. Lärande för hållbar utveckling kan definieras på olika sätt, men det gemensamma syftet är mycket enkelt. Det handlar om att genom lärande skapa en sådan medvetenhet om de utmaningar vi står inför, att människor i olika delar av världen i demokratiska val väljer ledare, som har modet och kunskapen att utöva ett politiskt ledarskap med hållbar utveckling som ledstjärna.

”Det är viktigt att samarbeta över gränserna för att vi ska nå en hållbar utveckling”, menar Carl Lindberg, som också jobbar för att skapa ett RCE, Regional Centre of Expertise on ESD, i Uppsalaregionen. Ett RCE är ett nätverk av både formella och informella utbildningsorganisationer och andra aktörer som jobbar med lärande för hållbar utveckling både lokalt och regionalt. Syftet är att ett sådant centrum ska samla institutioner och nyckelpersoner som tillsammans kan främja och stödja integrationen av lärande för hållbar utveckling. ”Vi skulle alla tjäna på att arbeta tillsammans på ett tydligare sätt, då blir vi mycket starkare”, menar Carl Lindberg. ”Det finns goda förutsättningar för att bilda ett RCE i Uppsala och man har fattat ett beslut om att lärande för hållbar utveckling ska vara en prioriterad fråga inom gymnasieskolan”, säger Lindberg, och understryker samtidigt vikten av att olika institutioner på olika nivåer är inblandade och delaktiga i arbetet. ”Lärande för hållbar utveckling är inte enbart en fråga för politikerna”, säger han med emfas, ”det är oerhört viktigt att få med alla förskolor, grundskolor och gymnasieskolor på det här tåget”. Lindberg är dock oroad över att det inte finns ett spår av fokus på hållbar utveckling i det nya gymnasiereformsförslaget, vilket var fallet i läroplansförslaget GY-07, som aldrig förverkligades. ”Det upprör mig mycket”, säger Lindberg besviket, och menar att mänskligheten står inför många utmaningar idag. Hur man genom


I N T E R VJ U

är vi starkare» utbildning kan bidra till att finna vägar mot en hållbar utveckling måste vara den viktigaste frågan för utbildare i alla delar av världen. Det förvånar honom också att man inte har inkluderat perspektivet lärande för hållbar utveckling på ett tydligare sätt i förslaget till ny lärarutbildning. Det är dock positivt att det i högskolelagen finns skrivningar som ålägger universitet och högskolor att i sin verksamhet främja hållbar utveckling.

39

”Det har genomförts många internationella konferenser med viktiga syften under de senaste årtiondena. Många löften har givits men de flesta av dem har svikits. Kofi Annan uttryckte i sitt sista stora tal i Nairobi 2006 att skälet till detta har varit bristen på politiskt ledarskap”, avslutar Lindberg.

Låt oss hoppas att Obama inte kommer med tomma ord och att även vi som är medborgare, politiker eller lärare vid förskolor, skolor och universitet kan utlova detsamma. Carl Lindberg är särskild rådgivare till svenska UNESCO-rådet och Europas representant i UNESCO:s HighLevel Panel för FN-årtiondet för lärande för hållbar utveckling 20052014.■ ■

CARL LINDBERG ©© CARL LINDBERG

Education and Sustainability

USA:s utbildningsminister Arne Duncan skrev dock i sin hälsning till Bonnkonferensen att ”President Obama och jag delar ett stort intresse i ert betydelsefulla arbete att främja utbildning för hållbarhet … Vi avser att göra allt i vår makt för att uppmuntra utbildning för hållbarhet.”


I KO R T H E T

Grön gerilla i storstadsdjungeln

hösten 2009 - framtidens städer

OMRÅDESODLING • ©© SHELLYS

40

en väg till förändring av närsamhället. Denna New Yorkbaserade lantbruksrörelse jobbar med en kombination av utbildning, organisering och uppbackning för att lokala grupper ska kunna etablera sina egna områdesodlingar. Ett av de mest innovativa initiativen är The Youth Mural Project där ungdomar får måla färgglada väggmålningar vid odlingarna, vilket leder till att de tar ansvar för sitt eget närområde. Ett annat program, The Youth, Art & Environment Fellowship Program, erbjuder mentorskap, praktikplatser och arbetsträning för ungdomar som är engagerade som organisatörer, odlare, pedagoger, etc. Det finns för närvarande mer än 600 områdesodlingar som drivs av invånarna själva. Varje vecka erbjuder dessa kreativa och hängivna lokala ledare tjänster för sina grannar: barnen kan få kontakt med naturen, färska och närodlade grönsaker finns till försäljning, de äldre kan få en plats i skuggan, träd planteras och gröna områden underhålls i områden där många invånare har problem med astma. Dessa gröna områden används också som uteklassrum och samlingsplats för kvarterets invånare. Stadskärnan börjar långsamt bli grönare, vilket inspirerar passerande människor att göra något liknande i sina närområden.

☎ (+21) 259 421 55 · www.greenguerillas.org

KVINNANS DAG, LOKALT UTVECKLINGSPROGRAM, CAMEROON © ENGINEERS WITHOUT BORDERS

En grupp aktivister har arbetat sedan 1973 för att främja urbant lantbruk på Manhattan. De ockuperar lediga tomter inom problemområden i staden och förvandlar dem till områdesodlingar under parollen It’s your city, dig it! De tror på kraften i den lokala gemenskapen och på odlingar som

Lokal förvandling – hushåll för hushåll

I stora städer i Afrika och i många länder i Syd utgörs mer än hälften av bebyggelsen av spontant uppkomna bostadsområden. Majoriteten av dessa områden, som ofta har uppkommit på grund av migration från landsbygden till staden under de senaste årtiondena, har växt fram väldigt snabbt och detta har gjort att många lider av en allvarlig brist på samhällsservice. Den katalanska organisationen Ingenjörer Utan Gränser och den Kamerunska organisationen ERA-Kamerun har arbetat i Kameruns huvudstad Yaoundé sedan 2002 med målet att förbättra förhållandena för hushållen i dessa bostadsområden. Insatserna organiseras kring kvartersprojekt och baseras på insatser som syftar till att stärka det sociala nätverket och att engagera de lokala makthavarna. Syftet med dessa aktiviteter är att invånarna ska bli medvetna om sina rättigheter och skyldigheter som medborgare. Ett annat syfte är att stimulera hushållens inkomstnivå så att de själva kan investera i förbättringar av sitt eget hem och betala lokala skatter och avgifter. När det gäller infrastruktur fokuserar programmet på grundläggande servicenätverk: vägar och offentliga platser, vattentillgång och rengöring. På det socioekonomiska området koncentreras insatserna på att främja lokala initiativ som skapar lokala jobb och som svarar mot servicebehov som inte hanteras av de lokala myndigheterna.

☎ (+34) 93 302 2753 · www.esf-cat.org


KALENDER

2009/10

x

KALENDER

Ett urval av några kommande konferenser inom lärande för hållbar utveckling.

SEPTEMBER

28-29 LUND / EU AS GLOBAL ACTOR - LUND CALLING 2009

En internationell konferens i anslutning till Sveriges ordförandeskap i EU. En unik arena för beslutsfattare, experter och praktiker inom utbildning och fortbildning. Syftet är att främja Lärande för Hållbar Utveckling inom både ”livslångt lärande” och ”nyckelkompetenser” i ett europeiskt sammanhang. Arrangör: Internationella programkontoret. Kontakt: Hans Ljungqvist, hans@denglobalaskolan.com www.lucsus.lu.se/lundcalling

OKTOBER

29 STOCKHOLM / GREEN URBANISM

En internationell konferens som handlar om planeringen och byggandet av ett nytt grönt campus i världsklass. Syftet är att ge vägledning inför uppförandet av en akademisk miljö i Albano, ett område som delas av KTH, Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Området ligger också i nationalstadsparken, vilket ställer exceptionellt höga miljö- och hållbarhetskrav. Förhoppningen är att projektet kommer att skapa en mer naturlig koppling mellan staden och naturen. Arrangör: Stockholm Resilience Centre. Kontakt: www.stockholmresilience.su.se/greenurbanism

HÖSTEN 2009 / VÅREN 2010

4-5 VISBY / PEDAGOGY FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT

En tvådagars workshop där de inbjudna deltagarna delar med sig av egna fallstudier som sedan analyseras i syfte att upptäcka underliggande pedagogiska mönster. Arrangörer: Global Action Plan, SWEDESD. Kontakt: Frans Lenglet, frans.lenglet@hgo.se www.swedesd.se

DECEMBER

7-18 KÖPENHAMN / COP15 FN:S KLIMATKONFERENS

41

Det övergripande målet för FN:s klimatförändringskonferens 2009 (COP15) i Köpenhamn är att fastställa ett ambitiöst globalt klimatavtal från 2012 och framåt. FN:s klimatchef Yvo de Boer har dock redan omdefinierat att framgång i Köpenhamn inte innebär bindande mål utan principavtal: 1. Hur mycket är de industrialiserade länderna beredda att minska sina utsläpp av växthusgaser? 2. Hur mycket är stora utvecklingsländer som Kina och Indien beredda att göra för att begränsa ökningen av sina utsläpp? 3. Hur ska den hjälp som behövs för att utvecklingsländer ska kunna minska sina utsläpp och anpassa sig till konsekvenserna av klimatförändringarna finansieras? 4. Hur ska dessa pengar förvaltas? Vad som än beslutas på COP15 kommer världen att fokusera på klimatfrågorna i högre grad fram till, under, och förhoppningsvis även efter att konferensen är genomförd. http://en.cop15.dk

FEBRUARI 2010

9-10 UPPSALA / FORUM FÖR MILJÖFORSKNING - STADEN

Framtidens hållbara stad kräver nya lösningar, den kräver samverkan mellan näringsliv, myndigheter, forskare och medborgare. Hur skapas en dynamisk och konkurrenskraftig stad? Delta i dialogen kring den hållbara staden på konferensen Forum för miljöforskning 2010 - tema Staden på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangörer: Delegationen för hållbara städer, Forskningsrådet Formas, Mistra och Naturvårdsverket. Kontakt: www.forumformiljoforskning.se

För fler kommande konferenser på temat städer, se www.conferencealerts.com/urban.htm

Education and Sustainability

METODFESTIVAL OM LÄRANDE FÖR GLOBAL HÅLLBAR UTVECKLING Under ett dygn får du som pedagog möjlighet att bekanta dig med olika klassrumsmetoder som stödjer UNESCO:s årtionde för lärande för hållbar utveckling. Målgrupp är lärarstudenter och lärare alla kategorier. Ingen avgift. Växjö 21-22 oktober 2009. Kontakt: Malin Tengdahl, malin@denglobalaskolan.com Sundsvall 27-28 oktober 2009. Kontakt: Christina Edman christina@denglobalaskolan.com Mjölby 10-11 februari 2010. Kontakt: Anna Mogren, anna@denglobalaskolan.com Göteborg våren 2010. Kontakt: Mathias Demetriades: mathias@denglobalaskolan.com Arrangör: Den Globala Skolan www.denglobalaskolan.com

NOVEMBER


VISIONS

Hur tänker

du dig

din

Valentina Salzedo

42

(8 år) Bogotá, Colombia Jag tänker mig att min stad är säkrare för djuren och att den skyddar utrotningshotade djur. Att människan kan resa till andra planeter för att hälsa på eller bo och att man har upptäckt 58 nya planeter – med hotell på allihop. Att man kan plugga hemifrån via datorn men ändå kunna träffa sina kompisar. Jag tror att det kommer att finnas mindre fattiga människor.

Robert Stålgren (25 år) Stockholm, Sverige År 2050 kommer vara en framtid där miljö och energi står i centrum. Solcellerna kommer vara mycket mer effektiva och tillsammans med vindkraft kommer det att vara vår största energiförsörjare. Bensinbilarna kommer nästintill endast återfinnas på museum och en hybridkombination av tåg och elbil kommer vara det främsta transportmedlet.

hösten 2009 - framtidens städer

Juan Manuel Manrique (8 år) Bogotá, Colombia Jag tänker mig att det finns flygande bilar och flyttbara parker i min stad. Husen är gjorda av metall och robotar ser till att vi får vatten. Alla kan flyga sitt eget flygplan, jag kommer att vara en astronaut, flyga till månen och jobba med rymdturism.

Julián Camilo Villa (18 år) Bogotá, Colombia I min stad kommer det att finnas hundratals byggnader som ägs av multinationella företag, allt är mer högteknologiskt, fordonen är modernare, mer ”interaktiv” reklam som fokuserar på att skydda miljön. Fattigdom kommer att vara mer kontrollerad även om den fortfarande kommer att existera. Det kommer att finnas ID-system för människorna, nästan allt kommer att vara återvinningsbart eller nedbrytningsbart, mer avgaser på gatorna, större kulturell variation. Mer utvecklat helt enkelt.

Matilda Liu

Salim Espinoza (8 år) Barcelona, Spanien Det kommer att vara varmare och vi kommer att behöva ha på oss speciella kläder. Barnen kommer att vara smartare och all underhållning kommer att vara tillgänglig hemma, som i dataspel. Luften kommer inte att vara så ren längre och det kommer inte att finnas så många parker.

(19 år) Shanghai, Kina Min stad kommer att ha fler invånare och täcka ett större område. Folk kommer att jobba hemifrån, tack vare avancerad teknologi. Folk kommer att röra sig fritt i världen, visum kommer inte att existera. Ekonomi och arbete kommer att vara mer internationaliserade. Vi kommer att ha tillgång till teknologi som gör att vi kommer att kunna använda andra energikällor än bensin.

Patricia Lara (17 år) Bogotá, Colombia Jag tror att infrastrukturen kommer att vara mycket bättre, exempelvis motorvägar, hotell, sportarenor och underhållning. Mer resurser kommer att gå till turistindustrin. Utbildning, sjukvård och boende kommer också att förbättras. Allt kommer att vara mer organiserat.


VISIONS

stad

Samuel Larsson

år 2050?

(30 år) Stockholm, Sverige I framtiden kommer en större del av världsbefolkningen att bo i städer. För Stockholm innebär detta större trängsel och avstånd i det dagliga livet. Kombinerat med högre priser på olja tror jag att vi blir bättre på att åka kollektivt, men inte som ett resultat av miljömedvetenhet. Jag tror att sophanteringen tvingas bli bättre för miljön på samma sätt och miljön "råkar" tjäna på detta.

43

Alba Busquets (15 år) Barcelona, Spanien Ungefär likadant som nu med gatorna fulla av byggnadsställningar, man kommer att fortsätta med att försöka förbättra staden. Men det kommer att vara vanligt med föroreningar och miljön kommer att vara smutsigare. Om man införde väldigt stränga regler nu kanske saker och ting skulle kunna förändras, men som det ser ut tror jag inte att mycket kommer att förändras.

Viviana Jiménez

Juan Camilo Bernate (29 år) Bogotá, Colombia Min stad kommer att vara vänlig och tyst; att gå omkring på gatorna kommer att vara ett nöje snarare än ett straff och människor kommer att vara viktigare än fordon. Myndigheterna kommer att vara mer transparenta och effektiva och vara nyckelaktörer för en utveckling som faktiskt tar hänsyn till folkets verkliga behov.

Malena Pérez (Tvåbarnsmor) Barcelona, Spanien Min stad kommer att ha fler byggnader, färre eller konstgjorda parker, fler vägar, förorenade stränder, alla kläder kommer att vara syntetiska, folk kommer att ha mer problem med hälsan på grund av miljöförstöringar. Kanske kommer folk till och med att utvandra till andra planeter.

FUTURO ©© JOSÉ MARÍA GAMERRO CERRADA

Oskar Lierud (27 år) Stockholm, Sverige Jag tänker mig Stockholm större. En smartare plats där kollektivtrafiken och grönstråk inte låser marken utan integreras bättre i stadens organiska liv.

David Kun (Far till en dotter) Budapest, Ungern Det finns två ytterligheter: på den positiva sidan kommer vi se ökad återvinning och användning av solceller, vattnet kommer att hanteras på ett bra sätt etc. På den negativa sidan kommer staden att bli till öken på grund av att vi inte förstod i tid att den hållbara vägen framåt är det enda alternativet som finns kvar. Vad kommer vi att lämna över till våra barn?

Education and Sustainability

(Mor till ett barn) Bogotá, Colombia Jag föreställer mig en stad med många fler parker och lekområden för barn, kanske med sjöar till och med. Jag tänker mig att det är mer rörelse i staden, med modernare, säkrare och mer miljövänliga transportmetoder – kanske flygande fordon inom staden. Det finns intelligenta byggnader med programmerbara ljus, som ändå är ganska billiga.


VISIONS

44

hösten 2009 - framtidens städer

Årtiondet för lärande för hållbar utveckling

tio år för att Göteborgs miljövetenskapliga centrum, (GMV) Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet www.chalmers.se/gmv

S

yftet med FN:s årtionde för lärande för hållbar utveckling, (2005-2014), är att integrera de principer, värderingar och praktiker som hållbar utveckling bygger på i alla utbildnings- och lärandefaser. I denna artikel reflekterar vi över de senaste tio årens utveckling och går igenom de viktigaste hållpunkterna för denna period. Göteborgsrekommendationerna för lärande för hållbar utveckling uppmanar regeringar, det civila samhället och framförallt pedagoger att prioritera de processer som utvecklar och stärker lärande för hållbar utveckling, (LHU). Nedan följer några av de huvudsakliga rekommendationerna. “Världen har förändrats sedan FN-toppmötet om hållbar utveckling 2002. Även om viktiga

initiativ tagits och framsteg gjorts, överskuggas fortfarande kraftansträngningarna av problemets omfattning. Till exempel leder de klimatförändringar, som människan orsakat, till en långvarig ekologisk kris som både får svåra ekonomiska och sociala konsekvenser. Och den senaste tidens ekonomiska kris har visat på problemen med att låna från resurser som inte finns. Fattigdom, konflikter och social orättvisa förblir viktiga ämnen på den globala agendan.” ”Det behövs ett förnyat engagemang för årtiondet för hållbar utveckling, (2005-2014). Alla former av formell, informell och icke-formell utbildning och lärande för hållbar utveckling måste prioriteras och stärkas. Göteborgsrekommendationerna utgår ifrån de koncept och värderingar som presenteras i UNESCO:s


VISIONS

WAITING ON A TRAIN ©© JASLEEN KAUR

internationella implementeringsplan för lärande för hållbar utveckling och i Earth charter.”

Göteborgsrekommendationerna Tillgång för alla till ett livslångt lärande: “Utbildningen står inför den stora utmaningen att omorientera program och lärandeprocesser mot hållbarhet och att garantera en fortbildning och utveckling bland pedagoger så att de kan ta sig an dessa utmaningar. Denna lärandeprocess bör ske genom en dialog och ett deltagande som tar till vara den kunskap och de erfarenheter som individen bidrar med.” Genus: “LHU bör aktivt verka för ett kritiskt engagemang vad gäller normer som

definierar genusrelaterade sätt att vara, göra och leva, och bör också särskilt värdesätta kvinnors roll i och bidrag till sociala förändringar och värnandet om det mänskliga välmåendet.” Lärande för förändring: “Lärande för förändring handlar om att länka samman multipla perspektiv vid alla tillfällen. Dessa perspektiv innefattar rum, tid, kultur och olika ämnen, så väl som ett icke-antropogeniskt perspektiv. Utvecklingen av LHU grundar sig på principer och värderingar, liksom på ett holistiskt tvärvetenskapligt angreppssätt. Detta innebär att lära sig förstå, göra, vara och leva tillsammans. Det borde också innebära att lära sig omsätta kunskap i praktiska vardagssammanhang.”

Education and Sustainability

förändra världen

45


VISIONS

SÖNDAGSUTFLYKT, HYDERABAD, DELSTATEN ANDHRA PRADESH, INDIEN ©© PHILIP HAUCK

46

Att dela på resurser: upp till sju personer har setts på en och samma motorcykel i Indien.

hösten 2009 - framtidens städer

Nätverk, arenor och partnerskap: “LHU bör främja relationer mellan olika utbildningsnivåer, platser och perspektiv, samt erkänna att dessa är ömsesidigt beroende i ett bredare perspektiv av social omorganisering för hållbarhet. De nätverk och partnerskap som verkar för internationellt samarbete och kunskapsutbyten bör utvidgas och stödjas. LHU bör också främja dialogen och skapandet av nya mötesplatser för interaktion och utbyte på såväl lokal som global nivå, samt främja sökandet efter nya vägar för utbyten och användning av resurser.” Professionell utbildning för att intensifiera LHU inom alla sektorer: “För att intensifiera LHU bör den professionella fortbildningen omfatta lärarutbildningar, utbildningar för det pedagogiska ledarskapet och samhällslärare. Lika viktiga är emellertid de utbildningar som avser övriga tjänstemän, lärare och handledare i olika affärsverksamheter, journalister och andra yrkeskategorier som på olika sätt är involverade i lärandet. Den professionella fortbildningen bör ha ett deltagarfokus och göra det möjligt för pedagogerna att på ett brett sätt föra vidare sina kunskaper och erfarenheter.” LHU i läroplanen: “LHU bör ingå i läroplaner, vägledande dokument och läromedel. Detta innebär att se över aktuella läroplaner och ta fram nya. En omorientering av lärandet förutsätter att flervetenskapliga, tvärvetenskapliga och ämnesövergripande angreppssätt tas fram som sträcker sig längre än rådande sätt att arbeta med kunskap. Detta innebär även att ta till sig andra former av kunskap i den formella läroplanen.”

Hållbar utveckling i praktiken: “Utbildningscentren bör omsätta i praktiken de värderingar och principer som utgör hållbar utveckling och göra det möjligt för eleverna att delta och skapa lösningar till frågor som rör hållbar utveckling. På detta sätt kan LHU utveckla nya uppförandekoder för utbildningscentren.” Forskning: “Forskning, utvärdering och deltagarundersökningar bör främjas för att intensifiera och utvidga LHU. Forskningen måste också omfatta samtliga sammanhang och ämnesområden, innefatta undersökningar som medborgarna själva deltar i, samt mobilisera inhemsk och lokal kunskap. Dessutom är det nödvändigt att stödja den ämnesövergripande forskningen och engagera det civila samhället i att skapa lösningar för hållbarhetsproblem och social förändring.” Rekommendationerna innehåller också mer specifika riktlinjer för förskoleutbildning, utbildning vid universitet och högskolor och annan högre utbildning, samt olika former av formellt och icke-formellt lärande.

Bakgrund Göteborgsrekommendationerna om lärande för hållbar utveckling har tagits fram genom en omfattande internationell process som har innehållit konferenser och workshops mellan 2001 – 2008. Processen har letts av Göteborgs miljövetenskapliga centrum som är ett gemensamt initiativ hos Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Politiker, ledare och experter inom LHU från mer än sjuttio länder har deltagit i processen. ■


REFLEKTION

Svenska pedagoger saknar tvärvetenskapliga resurser

We want more! JOURNEY TO THE ECLIPSE, PART OF CAPSULA´S CURATED EXPEDITION © TOMMI TAIPALE

I den feedback som vi fick från de 15 intervjupersoner som deltog i sommarens behovsanalys kring hållbarhetsresurser framgår att det finns ett behov av både inspiration, fortbildning och praktiskt användbara pedagogiska resurser kring hållbarhetsfrågor för pedagoger i Sverige.

B

Vad saknas? Informanterna i studien ser ett behov av både pedagogiska verktyg och vidareutbildning. De säger att det är tvärvetenskapliga resurser samt resurser med ett helhetsperspektiv på hållbarhetsfrågor som saknas på marknaden. Det behövs något som kan locka fler än de som redan är intresserade. Fler måste upptäcka bredden av hållbarhetsbegreppet och se kopplingarna mellan olika ämnesområden. Maria Carnehult, Framtidsgymnasiet, Malmö

Hinder De vanligaste hindren för att hitta nya och inspirerande LHU-relaterade material och resurser sägs, föga överraskande, vara tid och pengar. Andra hinder kan vara bristfälliga kunskaper om hållbarhetsfrågor, samt begränsande personliga attityder. Exempelvis kan det finnas en brist på fantasi när man söker efter nya resurser eller en brist på tron att en förändring mot en hållbar värld verkligen är möjlig.

Alla de 15 informanterna uttrycker sig mycket positivt om att etablera en svensk version av Education and Sustainability (ES). De ger höga betyg på tidskriftens kvalitet och design. Användbarheten kan förbättras om pappersversionen kompletteras med en webbresurs och genom att lägga till fler artiklar som fokuserar på praktiska pedagogiska metoder. Informanterna tyckte att avsnittet med pedagogiska resurser och de längre artiklarna var mest användbara.

Marcus Lind Samordnare ES Sverige

En webbplats för tidskriften är just nu under utveckling. På www.es-online.info kommer du inom kort kunna ge feedback på allt som rör Education and Sustainability Sverige.

☎ (+46) 31 799 9575 · ess@barcelonya.com Education and Sustainability | €7 | 9002 AR EVAM I RP | 5 OR E MÚN

Vad gör du just nu - inom LHU 2.0?

2

LHU 2.0 | NUMMER 2 |

SVENSK VERSION

|

VINTEN 2009

| 80sek |

Vinternumret av ES Sverige kommer att fokusera på de miljömässiga och sociala effekterna av Informations- och Kommunikationsteknologier (IKT), och hur utbildning kan bidra till att dessa effekter blir positiva. Vi kommer att skriva om elektroniskt avfall, “the digital divide”, resurskonsumtion, e-lärande och mobilt lärande. Vi vill gärna sprida hur du arbetar med LHU 2.0. Kontakta oss på ess@barcelonya.com.

Skaffa ditt exemplar av Education and Sustainability Sverige på www.es-online.info

Education and Sustainability

Informanterna vill även se att tydligare metoder och processer för hur man kan integrera hållbarhetsfrågor utvecklas. För att detta ska ske måste skolans ledare få tydliga direktiv om hur hela skolor kan implementera LHU på ett bra sätt. När det gäller fortbildning med anknytning till LHU pekades workshops, motiverande talare, aktuell forskning och lyckade exempel ut som de viktigaste ingredienserna.

47

Education and vSustainability Sverige

FREEZED ENTERTAINMENT • ©© PER MAZIAR JAVIDIANI

ehovsanalysen finansierades av Stiftelsen Teknikdalen, RCE Skåne och Svenska Unescorådet. Den genomfördes mellan juni och augusti 2009 med 15 informanter från alla utbildningsnivåer inom både formell och informell utbildningssektor. Syftet var att måla upp en tydligare bild av den aktuella situationen i Sverige när det gäller behovet av inspirerande och praktiska resurser som kan hjälpa lärare att integrera hållbara värderingar, beteenden och livsstilar i sin undervisning.


PUMPKIN EVERYWHERE ©© PER CHUCK WALKER

PE DAG OG I S KA R E S U R S E R

48

Här erbjuder vi en samling pedagogiska resurser för olika utbildningsnivåer som handlar om städer, stadsekologi och medborgardeltagande m.m. Vi har prioriterat material som är enkelt att hitta på nätet. Kom ihåg att vissa resurser kan användas inom flera nivåer! Här finns material på flera språk, märkta på följande sätt: Eng: engelska; Fra: franska; It: italienska; Spa: spanska; Sve: svenska.

I det här numret rekommenderar vi pedagogiska resurser som har koppling till de längre artiklarna. Vi använder oss av följande beteckningar: Åk F-6: F1; Åk 7-9/Gymnasiet: G1; Högskola/Universitet: U1 o.s.v. Referenser finns också till de initiativ som finns listade i våra projekt- och kurskataloger. Dessa är märkta med P1 respektive K1 o.s.v.

Pedagogiska Resurser hösten 2009 - framtidens städer

F-6 PUBLIKATIONER

F3. Barns deltagande för hållbar utveckling

F1. Vi gör skillnad Boken ”Vi gör skillnad – lärande för hållbar utveckling i Nyköpings kommun” innehåller exempel på hur man kan arbeta med lärande för hållbar utveckling i olika åldrar, uppdelat i tre olika teman; naturmöten, demokrati samt globala frågor. Cecilia Karlström, Mathias Demetriades, Nyköpings kommun, 2007

En manual med principer för deltagande och metoder för att involvera barn i lokala utvecklings- och miljöprojekt. Några av erfarenheterna som presenteras handlar om planering, design och konstruktion av utrymmen och anläggningar. Roger A. Hart. Barcelona: P.A. Uno. Education, 2001 www.paueducation.com (Eng, Spa)

www.nykoping.se (Sve)

MULTIMEDIA OCH WEBBPLATSER F2. När barnen säger ifrån

F4. Startnycklar för hållbar utveckling

I uppföljaren till ”Barnens Stad” ger författaren Francesco Tonucci barnen möjlighet att göra sina röster hörda. Boken ”När barnen säger ifrån” pratar om hur viktigt det är att lyssna på barnen och att vara beredd att försvara deras behov. Francesco Tonucci. Germán Sánchez Ruipérez Foundation, 2003

På lärarutbildningen vid Göteborgs Universitet har 900 studenter per år sedan 2003 tagit fram ett antal pedagogiska resurser för LHU. De kallar resurserna för ”Startnycklar” och består av ett antal bildspel/videoklipp som alla knyter an till någon aspekt av hållbar utveckling. Man kan söka efter resurser utifrån skoltyp (F-Gy) eller typ av aktivitet.

www.lacittadeibambini.org (Eng, Spa, It)

www2.dpes.gu.se/education/lau160/sokmotorindex.html (Sve)


PE DAG OG I S KA R E S U R S E R

F5. Electrocity

F8. Skapa din framtid

Ett simulationsspel som liknar SimCity där barn kan testa hur duktiga de är på att förvalta en stad. De måste skaffa energi, vatten och andra resurser för medborgarna, sköta parkerna och anpassa sig efter olika klimatförhållanden. En lärarguide ingår. www.electrocity.co.nz (Eng)

F6. Barnvänliga städer - UNICEF UNICEF:s program för barnvänliga städer syftar till att främja och uppmuntra användandet av barnkonventionen inom lokala organisationer. Det innehåller ett expertforum och ett bibliotek som är specialiserat på barnfrågor och lokal förvaltning. www.childfriendlycities.org (Eng, Spa)

En webbplats för barn, designad för att hjälpa dem att tänka kring och planera för en hållbar framtid. Den innehåller nyheter, berättelser och andra typer av pedagogiska resurser. www.kidsforfuture.net (Eng)

F9. Lär ut hållbarhet! Denna webbplats har en databas full med resurser för pedagoger som letar efter material kring hållbarhetsfrågor. Alla kan ta del av resurserna som har utvecklats och laddats upp av andra pedagoger. Man kan också ladda upp och dela med sig av sina egna resurser. www.teachsustainability.com.au (Eng)

F10. EcoKids EcoKids är Earth Day Canada’s webbplats för barn. Där finns onlinespel, länkar till läxhjälp och tävlingar samt resurser för föräldrar och lärare som går att skriva ut. www.ecokids.ca (Eng)

F7. Greener Futures

49

En interaktiv webbplats som tar upp olika ämnen som avfall, vatten, energi, näring, transporter och biologisk mångfald i stadsmiljön. Den innehåller enkäter, analysverktyg, spel och gåtor som gör det enklare att bygga in uppgifterna i traditionella skolämnen. www.greenerfutures.com (Eng)

F11. Oxfam resources Oxfams webbplats är full av resurser för lärare, journalister, forskare och beslutsfattare som kan vara till nytta även i klassrummet. Bland annat tar deras publikationer upp ämnen som medborgarskap, handel och sociala frågor. www.oxfam.org.uk (Eng)

ÅK 7-9 OCH GYMNASIET PUBLIKATIONER

G4. FN-rollspelet om klimatet

G1. Storyline – Vår hållbara stad

www.trafikforlivet.se (Sve, Eng)

G2. Storyline – Barn i en hållbar stad Rädda Barnen har tagit fram en Storyline som handlar om barnens plats i en hållbar stad. Ett konkret och kreativt undervisningssätt för att förmedla kunskap om miljö- och demokratifrågor till barn. Eleverna ges möjlighet att utveckla ett nytt förhållningssätt till miljöfrågor, samt få insikt om att de har rätt att påverka samhället i en mer hållbar riktning. Kostar 100kr. www.shop.rb.se (Sve)

www.globalagymnasiet.se (Sve)

G5. På hållbar väg – Energi Genom att praktiskt bygga och inreda en husmodell skapas en personlig koppling till energifrågan. Materialet berör ett flertal olika ämnen. www.wwf.se/naturvaktarna (Sve)

G6. En miljövänlig stad På www.lektion.se finns en övning som handlar om att förbättra olika områden av staden. Denna lektion utgår ifrån Luleå, men kan anpassas till andra städer. Man måste först bli medlem (gratis) innan man kan ladda ner materialet. www.lektion.se (Sve)

G3. Den Globala Skolans materialkatalog Den Globala Skolan har gjort denna sammanställning, avsedd för åk 7-9, gymnasieskolan och högskolan, i syfte att underlätta för elever och lärare att hitta rätt material kring undervisning om globala frågor. Tillgänglig som pdf-filer (en för varje avsnitt) eller i bokform. www.denglobalaskolan.com (Sve)

G7. Spara energi! The Alliance to Save Energy erbjuder pedagoger en rad verktyg och resurser för att jobba med energibesparingar i klassrummet. Eleverna sparar energi samtidigt som de får utveckla användbara verklighetsanknutna färdigheter. www.ase.org (Eng)

Education and Sustainability

I denna Storyline från Trafik för livet i Göteborg fokuseras arbetet speciellt på klimatfrågan. Ämnen som behandlas är: Vad gör människor som inverkar negativt på klimatet? Vad kan vi göra för att minska vår negativa klimatpåverkan? Vad kan vara positivt med ändrade vanor och konsumtionsmönster? Hur vill vi att vår hållbara stad ska se ut?

På Globala gymnasiet i Stockholm har man jobbat i två år med FN-rollspelet om klimatet med elever i årskurs 2 och det har redan blivit ett mycket uppskattat projekt. Rollspelet är integrerat i kurserna geografi A, engelska B och samhällskunskap B. Globala gymnasiet är en av WWF:s tio modellskolor för LHU. Instruktioner och bilder från rollspelet finns på skolans hemsida.


PE DAG OG I S KA R E S U R S E R

G8. Education for Change

G18. Long live the city

EduC handlar om hållbar utveckling, utmaningar för lärande, metoder och aktiviteter i praktiken. EduC påminner om studiecirkelns upplägg och riktar sig till arbetslag.

DesignBoost är en designbyrå i Malmö som vill främja hållbar design. De bidrar med ett antal inspirerande infallsvinklar till begreppet hållbar utveckling i skriften ”Long live the city” som går att bläddra igenom online.

www.balticuniv.uu.se/educ (Sve, Eng, Fin, etc)

www.designboost.se (Eng)

G9. Global hållbar utveckling En antologi som presenterar ekonomiska, ekologiska och sociala perspektiv på globalisering och hållbar utveckling såväl som en historisk och etisk överblick. www.folkuniversitetet.se (Sve)

G19. The Cities Ett interaktivt program framtaget av FN:s CyberSchoolBus som ger en överblick av urbaniseringens historia, problem och potential. www.un.org/cyberschoolbus (Eng)

G10. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser Här finns pedagogiska Internetlänkar, projektredovisningar, studiematerial, artiklar, rapporter och multimedia. www.resurs.folkbildning.net (Sve, Eng)

G20. Learning through landscapes En organisation i Storbritannien som verkar för att främja och förbättra skolgården som plats för lek, lärande, motion och utveckling. Flera resurser går att ladda ner gratis. www.ltl.org.uk/sustainability.htm (Eng)

50

G11. Klimatakuten Stockholms Stad har tagit fram en lärarhandledning som beskriver kursmoment som kan integreras i ett klimatprojekt utifrån olika ämnen. www.stockholm.se/KlimatMiljo (Sve)

G12. Klimatfakta

G21. SimCity Ett dataspel som handlar om att skapa, utveckla och förvalta en stad. Från 14 år och uppåt. www.simcity.ea.com (Eng, Sve, Spa, Fra, etc)

G22. MySustHouse

Ett informativt paket från Naturvårdsverket fyllt med fakta och frågor&svar om växthuseffekten och klimatförändringen. www.naturvardsverket.se (Sve)

G13. The Village Green

My Sustainable House är ett webbaserat interaktivt spel som låter dig välja mellan olika material då du ska bygga ett hem som är ekologiskt hållbart, hälsosamt och som passar dina behov. www.mysusthouse.org (Eng)

En övning som handlar om att identifiera vilka personliga och gemensamma insatser som behövs för att ett lokalsamhälle ska bli mer hållbart.

WEBBPLATSER

www.social20.greenlearning.ca (Eng)

G23. Ställ Om G14. Eco Voyageurs Övningar kring teman som vatten, energi, mat, transporter och avfall utifrån konceptet ekologiskt fotavtryck för åk 7-9.

I april 2009 startade SVT sin nya klimatblogg med fokus på energi och miljö. Där kan man följa aktuella debattfrågor som kompletteras med tv-klipp från SVT:s arkiv. www.stallom.se (Sve)

hösten 2009 - framtidens städer

www.ecovoyageurs.ca (Eng)

G15. Our Town

G24. Gapminder

Ett omfattande material där både natur- och samhällsvetenskapliga perspektiv på lokal hållbar stadsutveckling finns med.

På Gapminders webbplats kan du lära dig hur statistik kan användas på ett attraktivt och överskådligt sätt i syfte att skapa en världsbild som stämmer med fakta. www.gapminder.org (Eng, Sve)

www.creativechange.net (Eng)

G25. Lärande för hållbara städer

MULTIMEDIA G16. Multimediabyrån Skolverket har regeringens uppdrag att utveckla IT- och medieanvändningen i förskola och skola. Multimediabyrån är en del av detta uppdrag och erbjuder pedagoger inspirations- och stödmaterial för att kunna utveckla ett mediepedagogiskt förhållningssätt i undervisningen. www.multimedia.skolverket.se (Eng)

G17. WWF:s klimatinnovationer WWF Sverige har lanserat en sajt som presenterar ett antal innovativa teknologiska lösningar som ger tips om hur vi kan arbeta för att få ett mer hållbart samhälle. www.wwf.se/climatesolver (Eng)

Resultatet av ett internationellt projekt som pedagoger från sex länder har deltagit i. Den här webbsidan erbjuder ett antal resurser och praktiska aktiviteter som fallstudier, fortbildningsprogram, ordlistor för hållbara städer och bedömningsmetoder. www.dep.org.uk (Eng)

G26. Hållbara skolor En webbsida som skapats av brittiska utbildningsdepartementet som erbjuder flera resurser för lärare och elever att bidra till hållbar utveckling inom läroplanen, på skolan och med samhället. Den innehåller ett resursbibliotek med en A till Ö-katalog av lektionsplaneringar, läromedel, fallstudier och annan information med anknytning till hållbara skolor. www.teachernet.gov.uk/sustainableschools (Eng)


PE DAG OG I S KA R E S U R S E R

HÖGSKOLA/UNIVERSITET U8. Landskaps- och stadsutveckling

PUBLIKATIONER U1. GMV:s “29 Goda exempel” Som en del i Chalmers reformprojekt Lärande för hållbar utveckling har Ulrika Palme under hösten 2008 samlat in exempel på undervisning för, om och i hållbar utveckling från Chalmerslärare. Exemplen ska ses som källor till inspiration, eller idéer som med lite modifikation kan anpassas till nya sammanhang. www.chalmers.se/gmv (Sve)

U2. Uthållig utveckling - mänsklighetens framtid Gunnar Sundqvists bok fokuserar på vilka konsekvenser mänskligt beteende och tänkande har på miljön. www.studentlitteratur.se (Sve)

U3. Utmaningen - forskare om en hållbar mänsklighet Vetenskapsrådet har gett ut den första svenska boken med en populärvetenskaplig översyn över lösningar för en hållbar framtid. www.vr.se (Sve)

U4. UN HABITAT: United Nations Human Settlement Program FN:s program för städer ger ut en rad publikationer, tekniska rapporter, analyser och undersökningar om olika frågor kring hållbara städer, inklusive utveckling och stadsförvaltning, stadsplanering, infrastruktur för hälsa och sjukvård, bostadsfinansiering, katastrofhantering, social integration, jämställdhet, livsmiljöfrågor, indikatorer och bosättningar. www.unhabitat.org (Eng)

En publikation som tar sig an urban ekologi och markanvändningsfrågor ur ett begreppsmässigt och vetenskapligt förhållningssätt. Artiklarna diskuterar ekologiska processer och interaktioner inom städer, mellan dessa områden och den natur som omger dem. www.elsevier.com/locate/landurbplan (Eng)

WEBBPLATSER U9. ESD Sverige Hemsidan riktar sig främst till pedagoger inom högre utbildning som vill veta mer om hållbar utveckling och hur man kan integrera frågeställningar kring hållbar utveckling i undervisningen. WWF Utbildning, IRESD, HU2, LÄRHUT, Svenska Ekodemiker och VHU står bakom webbplatsen. www.wwf.se/esdsverige (Sve)

51

U10. Hållbar arkitektur Här finns rapporter, artiklar, fallstudier och andra akademiska resurser med koppling till byggmaterial, design, arkitektur och återvinning. www.umich.edu/~nppcpub/resources/ compendia/architecture.html (Eng)

U11. Urban Ecology Institute En ideell organisation som grundades vid Boston College Law School (USA) som vill främja hälsosamma urbana ekosystem genom utbildning, forskning och opinionsbildning. www.urbaneco.org (Eng)

U12. World Changing. Change your thinking En webbplats med ett urval av erfarenheter från hela världen för en mer hållbar planet. Innehåller ett avsnitt om städer. www.worldchanging.com (Eng)

U5. Hållbar utveckling på campus

www.iisd.org/educate (Eng)

U6. Att skapa hållbara städer

U13. ICLEI - International Training Centre Träningscentrat för ICLEI - en internationell förening för kommuner och lokala organisationer som arbetar för hållbar utveckling. www.iclei.org/itc (Eng)

U14. European Environment Agency Europeiska miljöbyråns webbplats innehåller ett avsnitt om den urbana miljön, där man kan hitta rapporter, nyheter, publikationer och evenemang med anknytning till stadsekologi. www.eea.europa.eu/themes/urban (Eng, etc)

Författaren tar upp problem kring urban utveckling och kring att planera hållbara städer som är i överensstämmelse med miljön. Han analyserar städernas miljöproblem och erbjuder originella praktiska och realistiska lösningar. Herbert Girardet. Green Books, 2006 www.tilde.es (Eng, Spa)

U15. Ledare för en hållbar framtid The Association of University Leaders for a Sustainable Future (ULSF) stöder hållbar utveckling som ett viktigt fokus för universitet och högskolor i hela världen genom publikationer, forskning och utvärdering. www.ulsf.org (Eng)

U7. AASHE Publications Föreningen för att främja hållbar utveckling inom högre utbildning (AASHE) erbjuder datablad, publikationer, artiklar och rapporter som speglar olika åtgärder som olika universitet och högskolor har antagit över hela USA. www.aashe.org (Eng)

U16. The global footprint network Ger information och resurser för att utveckla program som mäter den ekologiska resursanvändningen och olika länders resurskapacitet. www.footprintnetwork.org (Eng)

Education and Sustainability

Den här webbplatsen innehåller träningsmoduler, fallstudier, handlingsplaner, miljöpolitik, resurser, forum och kontakter i syfte att hjälpa administratörer, studenter eller institutioner att implementera hållbar utveckling på campus. Den innehåller även länkar till en ”bokhylla” med viktiga rapporter på teman som ledarskap, administration av ett grönt campus, kursplanfrågor och studenters engagemang.


KATALOG

Projektkatalog Här presenteras ett urval av projekt, initiativ, utställningar och annat som har koppling till hållbar stadsutveckling eller lärande för hållbar utveckling i allmänhet. Referenser till dessa presenteras som P1, P2 o.s.v.

P1. Louisiana Moderna Museum, Köpenhamn

P12. WWF Utbildning

Två aktuella utställningar på temat framtidens städer under hösten: “What if...?cities” och “The future of architecture is green”.

WWF erbjuder en mängd resurser för både lärare och elever på sin hemsida.

www.louisiana.dk

www.wwf.se/utbildning

P2. Ekoteket - Kulturhuset Stockholm

P13. HU2

Urbavista är ett kommande klimatprojekt på Ekoteket. Det ska fungera som ett verktyg för att manipulera stadsrummet och illustrera möjliga framtider.

Nätverket HU2 har målsättningen att integrera hållbar utveckling i den högre utbildningen. www.hu2.se

www.kulturhuset.stockholm.se 52

P14. Arena Norden

P3. Svenska Institutet Utställningen “Facing the future - sustainability the Swedish way” pågår på House of Sweden i Washington D.C. fram till slutet av 2009. www.si.se

P4. Delegationen för hållbara städer Hanterar ett statligt ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer och sprider info om intressanta svenska och internationella exempel. www.hallbarastader.gov.se

P5. SymbioCity

Här sker en daglig bevakning av klimatförändringarna och klimatpolitiken i Norden inför COP15. www.arenanorden.org

P15. Albaeco Albaeco arbetar med strategisk miljökommunikation, forskningsinformation och utbildning. Deras nyhetsbrev tipsar om seminarier och nya forskningsresultat. www.albaeco.se

P16. Sustainable Sweden Ett internationellt nätverk som arbetar för en hållbar utveckling genom seminarier, projekt och nätverksaktiviteter.

SymbioCity sammanfattar den svenska traditionen och erfarenheten inom hållbar samhällsutveckling och resurseffektivisering.

www.sustainablesweden.org

www.symbiocity.org

P6. ICLEI – Lokala myndigheter för hållbarhet

P17. Klimatförklaringar Meteorologiska Institutionen vid Stockholms Universitet ger svar och förklaringar till vad som händer när klimatet förändras.

Portal för lokala myndigheter som aktivt främjar en hållbar utveckling och som består av 865 städer över hela världen. www.iclei.org

hösten 2009 - framtidens städer

P7. Aalborg +10 Aalborgåtagandena har antagits av ett antal lokala myndigheter runtom i Europa. I Sverige har Botkyrka och Göteborg använt dem för att sätta upp mål för sitt utvecklingsarbete. www.aalborgplus10.dk

P8. Skola för hållbar utveckling Skolverkets utmärkelse syftar till att stödja och inspirera det pedagogiska arbetet med hållbar utveckling från förskolan till vuxenutbildningen. www.skolverket.se

P9. Grön Flagg Grön Flagg är ett verktyg för att arbeta med miljö och hållbar utveckling anpassat för förskola och skola. www.hsr.se

P10. SWEDESD SWEDESD är ett nystartat internationellt centrum för lärande för hållbar utveckling beläget vid Gotlands Högskola. www.swedesd.se

www.misu.su.se/klimat

P18. Wikicity Vad skulle hända om vi öppnade upp skapandet av våra städer på samma sätt som uppslagsverken på Internet där vem som helst får bidra med ny kunskap? www.demos.fi/english

P19. Growyn.com Growyn är en sökmotor på Internet som ger all vinst till specifika projekt som handlar om hållbar utveckling. www.growyn.com

P20. Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS LUCSUS är en plattform för utbildning, forskning och samarbete kring hållbarhetsfrågor. www.lucsus.lu.se

P21. Uppsala centrum för hållbar utveckling, CSD CSD samlar fyra olika nätverk och centrumbildningar: CEMUS, Hållbarhetslänken, Baltic University Programme och Uppsala Vattencentrum. www.csduppsala.uu.se

P11. Håll Sverige Rent

P22. Institutionen för industriell ekologi, KTH

Håll Sverige Rent erbjuder just nu stöd, verktyg och inspiration för hållbar utveckling kostnadsfritt till personal på alla skolor och förskolor i hela Sverige.

Industriell ekologi erbjuder alla teknologer på KTH:s program undervisning om villkoren för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

www.hsr.se

www.ima.kth.se


KATALOG

P23. Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum - GMV

P27. Ingenjörer utan gränser

GMV är Chalmers och Göteborgs universitets gemensamma organisation för arbete med miljö och hållbar utveckling.

Ingenjörer utan gränser vill främja en värld där alla människor har tillgång till den kunskap och de resurser som krävs för att möta grundläggande mänskliga behov och för att främja en hållbar utveckling.

www.chalmers.se/gmv

www.inug.nu

P24. ISU - Institutet för hållbar stadsutveckling ISU är ett samarbete mellan Malmö högskola och Malmö stad. Verksamheten kretsar framför allt kring kunskapsutbyte och kunskapsutveckling för hållbar stadsutveckling. www.isumalmo.se

P28. SD Commission Sustainable Development Commission är Storbritanniens oberoende ”vakthund” när det gäller frågor som rör hållbar utveckling. www.sd-commission.org.uk

P25. Ramboll Natura Ramboll Natura är ett konsultföretag som arbetar inom en rad områden som berör hållbar utveckling. De har bland annat hand om SIDA:s International Training Programs inom lärande för hållbar utveckling. www.rambollnatura.se

P29. Expeditionsverige.se Expeditionsverige.se har utlyst två fototävlingar, en för elever och en för allmänheten, där utmaningen ligger i att fotografera den svenska miljön – i och utanför staden. www.expeditionsverige.se

P26. FOLAC FOLAC står för Folkbildning - Learning for Active Citizenship. FOLAC:s uppdrag är att främja folkhögskolornas internationella arbete och verka för att de långsiktiga villkoren för detta förbättras.

P30. Sveriges ordförandeskap i EU På den här webbsidan kan man läsa det mesta som har att göra med Sveriges ordförandeskap i EU. Mycket fokus ligger på klimatfrågorna fram till COP15 i Köpenhamn.

53

www.se2009.eu

www.folac.se

Kurskatalog Här presenteras ett urval av högskolekurser som har koppling till hållbar stadsutveckling. Referenser till dessa presenteras som K1, K2 o.s.v.

K1. Chalmers/Lärarlyftet - Teknikens vägar mot en hållbar värld Kursen behandlar grunder för förståelse av teknikens och samhällets utveckling, människans klimatpåverkan och kopplingar till hållbar utveckling. www.chalmers.se/sections/utbildning

K6. SLU - Masterutbildningar På SLU finns två masterutbildningar i hållbar stadsutveckling. ”Hållbar stadsutveckling” och ”Urban Landscape Dynamics”. http://utbildning.slu.se

K7. SLU - Stadsbyggnad I den här kursen sätts stadsbyggandet in i ett estetiskt, socialt, historiskt, ekologiskt och ideologiskt sammanhang.

K2. Stockholms Universitet - Omvärldsanalys

http://sisu.it.su.se

K3. Stockholms Universitet - Urbanisering och livsmiljö På kursen analyseras städers och slumområdens tillväxt och miljöproblem, samt ekonomiska och sociala polarisering. http://sisu.it.su.se

K4. Malmö Högskola Malmö Högskola har fyra olika kurser inom hållbar stadsutveckling för olika målgrupper, bland annat en master med fokus på ledning och organisering. www.edu.mah.se

K5. SLU - Gröna tak i staden Kursen vill förmedla gröna taks påverkan på den urbana miljön, och visa hur man kan arbeta när man anlägger gröna tak. http://utbildning.slu.se

K8. SLU - Projekt stad och land Kursen har en inriktning mot uthållig samhällsbyggnad och deltagarna får arbeta med projekt i staden, på landet eller i gränsen däremellan. www.sol.slu.se/usb

K9. KTH - Samhällsbyggnadprogrammet Utbildningen ger dig en bred kunskapsbas inom samhällsbyggnadsteknik, samhällsekonomi och juridik och därefter en betydlig fördjupning inom ett specifikt samhällsbyggnadsområde. www.kth.se/utbildning

K10. Lunds Tekniska Högskola - Att bo i ett hållbart samhälle Kursen introducerar olika perspektiv på hållbar utveckling och belyser hur en sådan utveckling kan påverka framtidens bostadsbyggande och boende. www.lth.se/utbildning

K11. Luleå Tekniska Universitet - Samhällsbyggnad Ett program med tre möjliga profiler: miljövård, planering och kommunalteknik. www.ltu.se/edu

Education and Sustainability

Kursen vänder sig till SO och NO-lärare i åk 7-9. Huvudfokus i kursen ligger på helhetssyn på samband mellan naturmiljö, samhälle och människans livsvillkor i ett perspektiv av hållbar utveckling.

http://utbildning.slu.se


VI R E KOM M E N D E RAR

 BÖCKER

Utmaningen – forskare om en hållbar mänsklighet

The Art of City Making Charles Landry Earthscan (2006). Eng. Att skapa en stad är en konst, det låter sig inte göras enligt någon formel. Att väcka liv i en stad kräver en bredare arsenal av färdigheter än de konventionella: arkitektur, ingenjörskap och planering. Den här boken, som följer i spåren av succén The Creative City och bygger på ett antal internationella fallstudier, förklarar hur man kan se över stadens potential och anpassa den till förändrade globala handels- och migrationsmönster.

Cities 54

Jeremy Seabrook Intermón Oxfam Edicions (2007) Spa, Eng. Jeremy Seabrook öppnar våra ögon för verkligheten, för den tidsinställda bomb som tickar i de största städerna i fattiga länder: Karachi, Kairo, Nairobi, Jakarta, São Paulo, Caracas, Lagos och Lima. Författaren kombinerar porträtt av det urbana livet med en bredare analys av den moderna globala kapitalismen.

hösten 2009 - framtidens städer

Toolbox for Sustainable City Living Scott Kellogg / Stacy Pettigrew South End Press (2008). Eng. År 2000 omvandlade Rhizome-kollektivet en övergiven lagerlokal i Austin, Texas, till ett centrum för hållbarhetsutbildning. I sin första bok ger Scott och Stacy, två av Rhizome-kollektivets grundare, stadsbor steg-för-steg-instruktioner till hur man kan producera sin egen mat, samla in regnvatten, hantera sopor, återbruka mark och alstra energi. Toolbox är mer än en how-to manual, fullspäckad med tillgängliga och relevanta verktyg som hjälper till att flytta fokus från att bara drömma om en hållbar framtid till att faktiskt börja leva hållbart.

Red. Kristina Sundbaum Vetenskapsrådet (2009). Sve. Vetenskapsrådet har gett ut den första svenska boken med en populärvetenskaplig översyn över lösningar för en hållbar framtid. I Utmaningen ges en mångvetenskaplig bild av lösningar för en hållbar framtid. Forskare, med expertis inom bland annat systemekologi, nationalekonomi, statsvetenskap, fysik, psykologi och pedagogik, debatterar allt från globala avtal till vad vi själva kan göra i vår vardag.

 FILMER

A Convenient Truth: Urban Solutions from Curitiba, Brazil Maria Vaz Photography, Del Bello Pictures 52 minutes (2007). Eng, Port. Detta är en informativ och inspirerande dokumentär som fokuserar på innovationer inom transporter, återvinning, sociala förmåner, billigt boende, säsongsparker och andra processer som förvandlade Curitiba till en av de mest attraktiva städerna i världen att bo i.

Manufactured Landscapes Jennifer Baichwal, Zeitgeist Films 90 min. (2007). Eng, med svenska undertexter. Den här filmen följer fotografen Edward Burtynsky på hans resa genom Kinas urbana landskap. Hans bilder av fabriker, gruvor, stenbrott och dammar gör en konstform av de material vi konsumerar och dess restprodukter. Filmen dokumenterar Kinas massiva industriella revolution och inbjuder oss att reflektera över hur vi påverkar planeten och att bli medvetna om både det industriella projektets epicentrum och dess avfall.

Age of stupid Green CITYnomics: The Urban War against Climate Change Red. Kenny Tang Greenleaf Publishing (okt 2009). Eng. Den här boken presenterar bidrag till klimatdebatten från 45 världsledande experter inom urban utveckling. Var och en av städerna som presenteras – från Hong Kong till Dresden; från Mexiko City till Qatar – är på olika sätt föredömen för oss alla. Boken innehåller en uppmaning till alla världens städer att engagera sig i det ”urbana kriget mot klimatförändringen”.

Franny Armstrong, Spanner Films / Passion Pictures 92 min. (2008). Eng, med svenska undertexter. The Age of Stupid är en långfilm om klimatförändringar som utspelar sig i framtiden. Oscarnominerade Pete Postlethwaite spelar en man som lever ensam i en ödelagd värld år 2055. Han ser tillbaka på ”arkivfilmer” från 2007 och frågar sig varför vi inte stoppade klimatförändringarna när vi hade chansen? På filmens hemsida www.ageofstupid.net finns mycket mer information.


E K O L O G I S K A F O TA V T R Y C K

Vad innebär ekologiska fotavtryck?

Och den ekologiska ryggsäcken?

Ekologiska fotavtryck är ett mått på hur mycket land och vatten en befolkning behöver för att producera det den konsumerar, samt för att ta om hand det avfall som den alstrar. Sedan 1980 förbrukar vi mer resurser än vi alstrar och i dagsläget behövs ett år och fyra månader för att jorden ska återhämta sig från det vi konsumerar under ett år.

Detta är en indikator som mäter hur mycket som går åt av de olika material som behövs för att göra en tidskrift, d.v.s. de material som behövs vid tryckning, det papper som används, de avfall som alstras, samt den “dolda” resursförbrukning som finns i framställningsprocessen.

Varför mäter vi avtryck? Och kolfotavtryck – vad innebär det?

Att räkna ut de ekologiska fotavtrycken för en befolkning, en stad, en affärsverksamhet, eller i vårt fall en tidskrift hjälper oss att utvärdera den resurspåverkan som vårt arbete har och detta hjälper oss i sin tur att hantera denna miljöpåverkan så att den inte blir för stor för vår planet.

Kolfotavtryck mäter hur mycket mark/land som behövs för att absorbera den koldioxid som vi genererar genom vår konsumtion av fossila bränslen. Termen kan dessutom användas för att mäta hur många ton koldioxid som behövs för att utveckla olika verksamheter.

Vilken är tidskriftens största miljöpåverkan? Processen för att framställa och transportera återvunnet papper står för tidskriftens största ekologiska fotavtryck. Däremot motsvarar detta bara 3 % av det fotavtryck som hela tryckningen står för. Med andra ord – varje blad räknas!

55

Fördelning av de ekologiska fotavtryck som tidskriften ger:

Människans ekologiska fotavtryck

Först och främst omvandlar vi de olika steg som behövs för att ta fram tidskriften till koldioxid. Därefter gör vi en uppskattning på hur mycket jorden kan ta upp av dessa utsläpp. I kalkylen tar vi med erhållandet av råmaterial, (cellulosa), och dess återvinning, produktionen av papper, bläck, tryck, vätskor, själva tryckningen och bindningen, transporten av råmaterialet, avfallet och slutprodukten.

Vi har räknat ut att produktionen av 3.000 exemplar av det här första numret av ES Sverige har genererat 1.983 kg CO2, vilket skulle täcka hela Stockholms Slott, eller ett område på 33.500 m2 med en tjocklek på 3,2 cm.

Att producera det exemplar av tidskriften som du läser just nu har genererat 0.5 kg CO2, motsvarande en av Sergels Torgs triangulära plattor.

Kalkyl för varje exemplar

Nº Exemplar 1 1

1 3.000

Education and Sustainability

Hur räknar man ut fotavtrycket för en tidskrift?

Sidor 56 56

Avtryck (m2) 6,5 19.500

DEN EKOLOGISKA RYGGSÄCKEN

Avfall (kg) 0,06 235

Vatten (l) 2,52 10.067

El (kwh)

Utsläpp (kg CO2)

1,12 4.472

0,50 1.983

Råmaterial (kg) 0,36 1.428

Källor: El Tinter, SAL; Print One; Ecological Footprint Network; Carbon Quilt; IDESCAT; Ecological footprints of the EUPM; University of Massachussets Amherst, USA; The Paper Research Industry Association; Dalum Papir A/S Danmark, Ljubljana Digital Media Lab - Kroatien; KHT Institutionen för Energiteknik, Sverige; ECODESIGN Company, Engineering and Management Consultancy GMBH; Ferey, Guillaume. ecofootprint@barcelonya.com.


METROPOLIS ©© GRAFFITTI AV SUBPLOT / FOTO AV WITNESS_1, SOUTH AUSTRALIA


Education & Sustainability nr 1 - Framtidens städer