Page 1

Vårt fotoalbum från

Hälleberga


Vårt fotoalbum från

Hälleberga

Vår tolfte utgåva blir alltså ett fotoalbum. Vi har kallat det ”vårt” fotoalbum eftersom bilderna är lånade från en mängd olika bokhyllor i Hälleberga, Målerås, Gullaskruv och Orrefors, med fagra omgivningar. Vi hoppas att vi hittat äldre bilder som kan bringa ordning i vår rika historia och som kan ge de yngre anledning att peka ut mormor och gammelfarfar. Vi har tagit med en hel del precis nytagna bilder som i någon mån speglar vad som händer med våra glasbruk. Ha det så roligt på din upptäcktsfärd genom albumet. Vi tackar för att vi har fått ta del av de skatter som döljs i gamla och nya album, och hoppas att vi kan glädjas tillsammans åt vår gemensamma bildskatt. Dokumentation i Glasbruksbygd 2013

3


Tidigare utgåvor: I Backspegeln 1990 Orostider 1992 Eld och Vatten 1993 Minnen från första världskriget, Arthur Diessner 1993 Järn, Kol och Silverportar 1995 Ur Hälleberget 1998 Hällebergaboken 2000 (I samarbete med Hälleberga Hembygdsförening) Eko från Hälleberget 2002 Reflexer ur Hälleberget 2005 Adel, präster och vanligt folk – tusen år i Hälleberga 2008 Hällebergaboken 2010 (I samarbete med Hälleberga Hembygdsförening)

Vårt fotoalbum från Hälleberga

Utgiven av Dokumentation i Glasbruksbygd (DiG) 2013 Grafisk form: Ida Jonasson Tryck: Åkessons Tryckeri AB Nytagna bilder: Dick Måård och Ida Jonasson

4


"Vårt fotoalbum" på gång

Föreningen DiG har möte. Vi lägger sista handen vid ”Vårt fotoalbum från Hälleberga”. Alla i föreningen har inte tillfälle att vara med men här är några av oss: I luckan på mitten satt nyss Dick Måård och sedan i vänstervarv Ingvar Sandgren, Arvid Rosander, Kennert Eriksson, Laila Måård, Arne Karlsson, Lars-Erik Larsson, Elsie Gustavsson och Gunnar Nylander.

5


Den gamla vägen vid Orranässjön

Detta är den äldsta vägen mellan Kalmar och Växjö. Den finns med på en karta från 1600-talet. Det är längs denna som skjutsstationer och gästgiverier fanns, Brånahult, Willköl, Merhult… Fotografen vågade stå mitt på vägen med sitt stativ. Han vänder ryggen mot nuvarande campingen. Till höger i sjön syns Trädgårdsön. Biltrafiken var ganska gles eller obefintlig när bilden togs omkring 1920. Studera hjulspåren i gruset! Vägen verkar vara nysladdad. Inte ens spår av någon häst syns. Precis i kröken kunde hästen ta ett par steg åt sidan och dricka direkt ur sjön, utan att kusken ens behövde stiga av. Sjön höjdes i omgångar i samband med att järnbruket startades och förbättrades. På grund av detta måste vägbanken byggas på med nytt grus. Till vänster om vägen var det klarvatten, kanske för att man hämtat grus just här. Hålan är nu utfylld och fungerar som en trevlig rastplats vid väg 31.

6


Tummat timmer på sjön

Den gamla- gamla 31:an

Två flottleder löpte samman i Barkadammen en dryg kilometer uppströms från Orranässjön. De hade samlat upp vatten och stockar på en mils sträcka vardera. Bilden tyder på att man sorterade stockarna redan på sjön. Annars är det känt att man väntade tills stocken hamnade i bruksdammen i Orrefors. Den som sorterade gick efter tjockleken på stockarna. Tumtalet var stämplat i änden på varje stock. I bakgrunden skymtar Sjöanäs.

Den som har lokalkännedom kan säkert se vilken vy som Hedda valt. Strax till höger utanför bild finns den s.k. ”hästavattningen”. Längre till höger finns idag den fina rastplats som resande på väg 31 hänvisas till. Frågan är om inte någon av tallarna fortfarande står kvar? Fotograf var Hedda Ekman. 7


Eget vatten

Även Gullaskruvs säteri ingick i Johan Ekmans köp av Orrefors 1913. Här har släkten Silversparre sina rötter. Lars-Johan, han som anlade Orrefors Järnbruk, är född här. Uppe till höger skymtar en av de två flygelbyggnader som flyttades till Skansen i Stockholm 1936. Själva huvudbyggnaden brann redan 1764. Den ersattes med en ny byggnad av säterityp 1939. Den finns att beskåda idag, där den gamla huvudbyggnaden stod, och är väl värd en utflykt. Stenmuren gör en intressant böj mitt i bilden. Lägg märke till att det mitt i halvcirkeln finns en liten kur. Den står på locket till en brunn. Här kunde man alltså pumpa upp vatten till alla törstiga hästar och kor. Flocken hade gott om plats att ordna kön i väntan på sin tur. Några år senare, medan Johan August Pettersson arrenderade gården, behövde man en drängstuga. Av någon anledning byggdes den rakt över brunnen. Drängstugan finns kvar och under golvet finns en aldrig sinande brunn.

Skattebefriad gård - då

Om man följer den lilla grusvägen från Orrefors, förbi ”Gates” kommer man snart till en gård som idag kallas Frälsegården. Den kan spåras tillbaka till 1600-talet. Ladugårdarna på bilden var mycket gamla – hur gamla vet vi inte. De revs tyvärr på 1960-talet. 8


På utflykt till Gullaskruvs säteri

Hedda Ekman var gift med Johan Ekman som 1913 köpte Orrefors bruk som då bestod av stora skogar och två glasbruk – Gullaskruv och Orrefors. Hedda var en driven fotograf och passade på att dokumentera sin och makens nyinköpta gård vid besök i Orrefors. Motiven avslöjar att det böra vara mellan 1913 och 1916 som bilderna är tagna. På bilden besöker hon och vänkretsen Gullaskruvs säteri: Erik Hedberg, disponent Albert Ahlin, disponent Karl E. Andersson, gamle Stålbrand och Claes Piper. Namnen finns angivna precis så här i det album som finns i Orrefors bruksarkiv.

Ladugården då - Stallgården idag Ladugården på bilden byggdes 1908 och ersatte då en tidigare. Gården hade sin åkermark längs landsvägen vid ”Kanten”, gärdena vid Orranässjön, åkrarna vid Kallarör, beteshagarna vid ”Kulturen”, åkrarna vid Frälsegården och skolan och kanske lite mer. Gården tillhörde bruket och skulle försörja befolkningen med det dagliga brödet. Det var ägarna och kontorspersonalen som hade förtur. Till vänster fanns en mindre byggnad som fungerade som mjölkkök, där arbetarna kunde köpa en skvätt mjölk. Gården styrdes av en platschef som hade titeln rättare. På morgonen var det uppställning och rättaren fördelade dagens arbete. Det var nog då vällingklockan användes. De ståtliga byggnaderna revs 1965 – 66 för att ge plats år kvarteret Stallgården. 9


Kyrka på hälleberget

På platsen fanns tidigare en kyrka från medeltiden som revs och såldes till en smed på Öland. Troligen fraktades timret över isen. Det kunde vara intressant att spåra den. Kyrkan på bilden invigdes 1821 men brann 1976. Hedda Ekman tog bilden 1913 – 1916.

Timrat stall för hästen

Bilden bör vara tagen från kyrkbacken i riktning mot nuvarande Hällegården. Ladugården till vänster måste vara den som finns idag. Ålderdomshemmet Hällegården byggdes inte förrän 1921. De små stallarna verkar vara timrade medan det i framkanten är byggt med stående panel. Kan det ha varit här bruksfolket parkerade sina täckta lyxvagnar med sina ystra parhästar. Nuvarande stallar byggdes i början av 1920-talet. Gårdarna hade var och en sitt stall, medan de enkla torparna fick ställa sin häst i lä av en tät gran eller i någon skyddande grop. Nu har hembygdsföreningen tagit över samtliga stall. De används nu som museum och magasin. 10


Åkare Andersson, Orrefors

Järnvägen öppnades 1876. Ett fint stationshus byggdes och det blev liv och rörelse på platsen. Här blev ett nytt centrum för samhället. Detta hade tidigare legat nerom hyttan där alla arbetare bodde. Man pratade till och med om Uppgräne och Nergräne. Det utkämpades fotbollsmatcher mellan dessa delar av samhället. Man höll till på ladugårdsbacken. Filip Gustavsson som berättat detta var målvakt i Nergräne. Skjutsen på bilden kommer från Nybrohållet och ska just svänga ner till järnvägsstationen. Hörnhuset på bilden står alltså precis där Sven driver Orrefors Hotell i dag. Vi äldre minns det som Sandgrens Café och Pensionat. Vykortet är daterat 1911. Det är förmodligen åkaren August Andersson som låter fotografen Erik Gustavsson ta en bild på sig och sitt hus. I bakgrunden skymtar en byggnad som kallades ”Filipakåken”. Det var en plåtslagare som hette Filip Johansson som bodde här. Verkstaden fanns i en länga närmare järnvägen. Dessa byggnader finns fortfarande kvar. Bruket köpte dem och de blev bostäder åt bruksarbetare. 11


Fest i kasernen

12


Festen ägde rum vid Färgerikasernen i Orrefors. Det var en byggnad av samma typ som fortfarande finns nerom hyttan, t.ex. Jerusalem och Kalvahagen. Den låg mellan järnvägsstationen och nuvarande värmeverket. Namnet hade huset fått genom att här fanns ett färgeri för trä. Man genomfärgade genom att koka. Huset fanns mellan 1907 och 1974. Här har många av samhällets bröder och systrar haft sin vagga. Vilka som festade och varför vet vi inte. Men vi kan välja mellan några tänkbara kandidater. Artur Lindahl gjorde en förteckning över dem som bodde där 1923 till 1926. Anna och Mauritz Johansson Barn: John, Kalle, Elly och Ragnar Nanny och Fritz Lindahl Barn: Börje, Fred, Arthur, Arne och Jarl Jenny och Johan Palm Barn: Bertil, Britta och Stig Leontina och Per-Olof Pettersson Barn: Nina, Erna och Karin Selma och Oskar Karlsson Barn: Erik, Paul, Åke, Ernst och Alice Elin och Thedor Franzén (Bjerding) Barn: Henry, Dora, Aina, Ove och Bengt Hulda och Karl-August Karlsson Barn: Fingal, Tekla och Siri Ida och John Rosenstam Barn: Lars-Olof och Ingrid Birgit Hasslestad från Gullaskruv reagerar när hon ser bilden: Jag känner igen gubben som står utan keps mitt i bilden. Han heter John Johansson och har bott i Emmaboda. Barnet till höger om honom är nog Inger. Lite längre till höger står en dam och häller upp kaffe. Det är Johns fru Signe. Hon bakade kakor till sitt eget 100-årskals i Emmaboda. Men det var långt senare. 13


Svea Lindahl som modell

Sandgrens i Orrefors

Systrarna Sandgren öppnade påpassligt ett pensionat nära stationen i Orrefors. Här fanns servering, bageri och möjlighet till övernattning. Huset skymtar bakom bilen. Längre till vänster syns lite av järnvägsstationen. Det är Verner Sandgren som poserar framför brodern Martins Ford. Bilden är tagen 1928. Idag hittar vi Orrefors Hotell på samma ställe. Huset är ombyggt i flera omgångar och man har svårt att känna igen ursprunget.

Graverat glas blev mycket populärt på 1920-talet. Det inrättades en statligt stödd gravörskola på bruket i Orrefors. Gravöreleverna behövde öva upp sig i bl.a. figurteckning. Modellen kunde få 3 kr för ett par timmars posering. Det motsvarade ungefär en dagslön för en vanlig arbetare på den tiden. Gate och Hald var instruktörer och övervakade så att allt fungerade. Skolan fanns från 1922 och fram till början av 1950-talet. Bilden kan vara tagen omkring 1930 av dåvarande gravöreleven och blivande konstnären Nils Landberg. 14


På söndagspromenad

Isak törstar

Här är det Erik ”Isak” Isaksson som tar en sväng med gravörlärlingen och amatörfotografen Nils Landberg. De utgick troligen från ungkarlshotellet Savoy en solig vårsöndag omkring 1930.

På tjugotalet och ända fram till omkring 1960 var det vanligt att klä sig fin på söndagar. Om det var bra väder tog man en promenad för att träffa andra flanörer. Här är det Arthur och Helfrid Diessner som är på väg mot Riveberg. Här i kröken ligger idag stugbyn. Det är troligt att det är gravören Wilhelm Eisert som tagit bilden. I så fall är inte Gertrud Eisert långt borta. Bilden bör vara tagen omkring 1930.

— Jackis, knackis och fem kronor, det är alla tiders, sade Isak och drog ut på galej.

15


Svea Lindahl och Nils Landberg

Möte på spången

Bro till "Kullarna"

Nog ser de ut att ha trevligt. Här ser vi Ulla Åberg, Martin Hultkvist (?), Sigrid Persson, Torsten Persson, Dora Franzén och den alltid närvarande Gunnar Schultzberg.

Nils Landberg ville så gärna bygga sig ett hus där Elin och han kunde bo. Han hade varit på Stockholmsutställningen 1930 och lärt sig hur ett modernt hus skulle se ut. Den vackraste platsen han och Elin kunde hitta var ”Kullarna” i utkanten av Orrefors nära ån. Det fanns förstås ett problem. Den vackraste tomten låg på andra sidan ån. Vad göra? Bygga en bro! Nisse och Gösta Elgström hade samma planer och byggde en bro tillsammans. Så här såg den ut. 16


Nisse och Gunnar på spången

En vals vid ån

Filosof vid kvarnen

Gravöreleverna hade inte så mycket fritid men var fulla av energi, som kunde få sitt utlopp t.ex. i en smäktande vals invid ån. De vita smärtingskorna tyder på att det är Gunnar Schultzberg.

Nisse Slättman arbetade vid bruket med att köra glas med häst och vagn från magasinet till järnvägsstationen, en knapp kilometer. Mitt i samhället fanns då brukets ladugård med hästar och kor. Detta tillhörde också glasbruket. Hugo på magasinet tyckte att Nisse tog väl lång rast. ”Jag har rast mellan elva och tolv och sen ska hästen som tillhör jordbruket ha rast mellan tolv och ett.” 17


Koncentrerad gravör i Orrefors

Gravörlärlingar

Konstnärligt begåvade ynglingar kom från när och fjärran för att lära sig till glasgravörer. Undantagsvis kom även någon dam, t.ex. Edit Högstedt. Bakre raden: Ture Schultzberg, Olle Pettersson (?), okänd , René Hagstedt, Verner Abrahamsson, okänd och Axel Nordgren. Främre raden: Arthur Roos, Liss Bergkvist, Gunnar Schultzberg, Ernst Åberg och Birger Gustavsson (?).

18


Skoj i verkstaden

Bakre raden: Liss Bergkvist, Verner Abrahamsson, Gunnar Schultzberg, Nisse Landberg, Axel Nordgren och en tveksam. Främre raden: Först kommer en tveksam sedan René Hagstedt. 19


Livfullt uppvaktad kvartett

Rast i hyttan

Här uppvaktas Svea Lindahl, Ulla Åberg, Dora Franzén och Sigrid Persson. Grabben till vänster är vi osäkra på, men till höger gestikulerar Arthur Roos. För att få lite tidsperspektiv kan noteras att Sigrid är född 1909.

Man kan känna igen många av våra förfäder i gänget framför hyttan.

20


Hett om öronen "Bara" syskon

Med tåg till Kalmar

Här ser vi Elin och Erik Isaksson som var syskon med rötter i Gadderås. Nisse Landberg gifte sig så småningom med Elin.

Ett söndagsnöje var att klä upp sig och ta tåget för en dagsutflykt till Kalmar. Här ser vi ”Isak” och Svea Lindahl i täten.

Edit Högstedt var den enda kvinnliga gravöreleven. 21


Folkhemmet Kallarör

Nils Landberg kommer till Orrefors som gravörelev 1925. Han och några kompisar delade lägenhet i Kallarör, en arbetarkasern nära hyttan. Nils var tekniskt intresserad och hade skaffat kamera. Här har han lånat ut den till en tillfällig fotograf. Motivet är Olle Pettersson och Nils Landberg. Året är troligen 1927. 22

På hotell Savoy

Ungkarlarna fick stå ut med ett bedrövligt boende ända fram till 1928 då ett nytt lyxigt ungkarlshotell byggdes, med centralvärme och dusch i källaren. Här flyttade Nisse in. Det döptes omedelbart till Savoy. Det låg strax bakom nuvarande shopen vid glasbruket. Nisse var en galant cyklist med cykel utrustad med lyse och möjligen en avståndsmätare i framhjulet. Hyttan bakom Nisse är ännu inte ombyggd vilket talar för att bilden är tagen före 1929.


Glatt på kontoret

Av bilden får man intrycket att ”ritkontoret” var en mycket kreativ miljö. Uppflugna ser vi Britta Tegner (Hald) och en okänd dam. Hukande sitter John Karlsson (Selbing), Fridolf Hedvall och Vicke Lindstrand. 23


Utställning i Jönköping 1928

Nils började bli anlitad som ritare på ritkontoret. Det handlade om att renrita skisser eller att rita enstaka hedersgåvor som inte de store, Simon Gate och Edvard Hald, hade lust med. När det var klart kunde Gate eller Hald signera. Nils som var en driven tecknare hade inte något emot sin nya uppgift. Det innebar troligen att han fick åka med till Jönköping och rigga en ny utställning. På bilden är det möjligen Erik Stockhaus som hänger en armatur. Ornamenten på väggen bakom är gjorda av Vicke Lindstrand, som efter detta blev anställd på Orrefors.

Utställning Stockholm 1930

Nisse snålade med maten så att han skulle kunna åka till den stora utställningen i Stockholm. Bilden kan möjligen vara tagen då. Kan det vara stadshuset vi ser i bakgrunden?

24

Utställningsfina


Meditation över livets mening

Telefon minsann

Bilden är tagen på ritkontoret. Troligen samlade Nisse några av sina kompisar för djupa diskussioner efter arbetet. Några av bilderna tyder på detta.

Det måste ha varit inspirerande att jobba i en miljö med väldesignat glas av de stora mästarna. Nils fick så småningom även rita eget glas i eget namn. Han var förtjust i tunt lätt glas i graciösa former. Mycket blåstes på Sandviks glasbruk i Hovmantorp som då var dotterbolag till Orrefors. 25


Upptåg

Linslöss Ernst uppflugen

Ett skelett ur garderoben

Gravöreleverna lärde sig teckna med gipsfigurer och levande modeller som förebilder. Ett skelett var säkert värdefullt, t.ex. när anatomin skulle studeras. Det var på modet med mänskliga figurer på glaset. Här lite spex.

26

Liss Bergkvist och Gunnar Schultzberg.

Nils bar med sig kameran på sina söndagspromenader tillsammans med sina kompisar. Edvin Borg körde brukets lastbil och kunde ställa upp när någon behövde hjälp. Här ser vi Ernst Åberg högst uppflugen. I hytten sitter Nisse och på fotsteget Erik ”Isak” Isaksson. Edvin står till höger.


Festplats vid Gates Gate i Parken

Området mellan Gates, Kabbebacke och idrottsplatsen är och har varit en vacker plats, väl lämpad för fest. Här firade man midsommar och ordnade lördagsdans medan kvällarna var ljumma. Det var gott om musiker utbildade i musikkåren som gärna satte upp en affisch för att locka ungdomar till dans. Små ”dansband” turades om att arrangera. Detta var alltså före 1927, då Folkets Park byggdes.

Det är härligt med en utedansbana utom när det regnar och när snön yr. Om man är tillräckligt intresserad, som t.ex. Simon Gate, ritar man först ett mysigt Folkets park och letar sedan efter den trevligaste tomten. Just så gjorde Gate. Arbetarna på bruket köpte andelar och lyckades få ihop pengar. Från 1927 var det dans både sommar och vinter, nära idrottsplatsen i Orrefors. 27


Kalasgäng från gravörverkstaden

Detta är ett gäng gravörelever som bildat ett litet ”band”. Det var tydligen innan inflytandet från Amerika gjort sig gällande. Vi kan bara gissa deras repertoar. De kunde sätta upp en enkel lapp i hyttan och i sliperiet så var det känt att det skulle bli dans vid Gates. Orkestermedlemmar: Ture Schultzberg, Gunnar Schultzberg, Ernst Åberg, René Hagstedt och Nisse Landberg på trummor.

Orkester, band eller kapell ?

Kanske att detta är ett mera tillfälligt kapell som kan ha spelat vid revyer i Folkets hus. Kalle ”Maurits” hade rutin. Han spelade piano till stumfilmer. Stående: Erik Gustavsson, Nils Nyrén, Tage Pettersson och Henry Bjerding. Sittande: Oskar Andersson och Karl Mauritsson. 28


Glaves orkester

Det kom en kontorist till bruket som var duktig fiolspelare, Arnold Glave. Av sättningen att döma så var blåsinstrumenten på inmarsch och därmed en modernare repertoar. Glave filade tydligen på med viss framgång. Orkestern: Arnold Glave, Anna-Lisa Abrahamsson, Henry Bjerding, Ove Bjerding, Nils Landberg och Ernst Åberg. Glave flyttade sedan till Kalmar och startade Kalmar Glasbruk som var lyckosamt under några år.

Orres dansorkester

Musikkåren var en bra skola för ortens musikintresserade. Man fick lära sig noter och spela i stämmor. Fiolen hängde med ett tag till. Kanske att publiken ännu inte fullt ut tagit till sig storbandsjazzen. Bandet: Tage Pettersson, Nils Nyrén, Henry Bjerding, Ernst Åberg, Harald Andersson och Nils Landbeg. 29


Holton

Vi känner igen de flesta på bilden från andra tillfälliga småband. Stig Gustavsson dyker upp som trombonist och sångare. Man kan undra hur dåtidens ljudanläggningar fungerade. Håkan Gustavsson gick in i gänget som trumslagare. Nils Fransson som annars spelade horn i musikkåren spelade bas. Parallellt med de modernare tonerna var alla givna medlemmar av Orrefors Musikkår. Stående: Ove Bjerding, Stig Gustavsson, Bengt Bjerding, Henry Bjerding, Harald Andersson, Sittande: Gerton Ryd, Nils Fransson och Håkan Gustavsson. Holton var mycket populär med egen turnebil. De var verksamma under många år varför flera olika medlemmar avlöst varandra. 30


Fynd från papperskorgen

Visst lyssnar vi på er !

Affischen är daterad 1930 och till och med signerad. Elin Landberg berättar att Nisse satt uppe om nätterna och ritade affischer. Någon kopiator fanns inte, men fyra skulle det vara. En till vardera Målerås, Gullaskruv, Flygsfors och till Orrefors förstås, för vid den tiden fanns Folkets Park. Nisse var själv med och spelade trummor i både Orres och Glaves orkestrar, föregångare till Holton. Efter evenemanget kastades affischerna i närmaste papperskorg, men fru Elin lyckades som tur är rädda några.

Det blommar fortfarande upp lokala musikgrupper. Bernt Karlsson fick det hedrande uppdraget att ta ett en bild till gruppens skivomslag. ”Vi höll på en hel dag och till slut hamnade vi i Barkeström”. Bandet: Kristina Berggren, Birgitta Elofsson och Agneta Nyman.

31


Axel Herman och Olle Grönkvist

Söndagsfina

Herman Pettersson, Kjell och Eskil Sjolander

Det är i slutet av 1930-talet. Huset i bakgrunden är Villa Hugo efter packmästare Hugo Karlsson. Damerna på bilden är: Margit Eriksson (g. Måård), Ida Ohlsson (Drottninghult), Anna-Lisa Liedberg (g. Johansson), Anna (vid gränsen) och Margit Pettersson (g. Skarpnord).

32


Med "Lill-Gutte" i Kalvahagen, Orrefors

Lars Erik Nilsson och "Lill - Gutte"

Tre damer

Ideellt arbete vid fotbollsplanen

I bakgrunden ser vi ett hus som ofta kallas ”Spiksmedjan”. Tidigare bodde här spiksmeder som jobbade i verkstaden strax intill vid ån. Barnen som bodde i Kalvahagen får här en pratstund med ”Lill-Gutte”: Lilian Pettersson, Carina och Ola Lindahl. Det bör ha varit omkring 1955. Det är troligen Arthur Lindahl som tagit bilden.

Maj Wulf, Mona Gustavsson och Inga Ragnar

33


Torvmossen Om du kommer från Tempo i Orrefors och ska ut på väg 31 men i stället tar en promenad 1,5 km rakt fram, kommer du till en igenvuxen mosse – torvmossen. På bilden, som Bernt Karlsson tog på 1960-talet, verkar brytningen vara i full gång. Skurna bitar ligger på tork längre bort i bilden. De skulle staplas på ett visst sätt för att torka. Det var sådant som ungdomar och husmödrar hade som extrajobb på sommaren. Det blåste hela tiden, medan lärkorna drillade ihärdigt. Sädesärlor och huggormar trivdes utmärkt. I vänstra nedre hörnet kan man urskilja järnrälsen som var löst utlagd. Det var ett smalspår för vagnarna med höga trälämmar. Centralt fanns en vändskiva så att man kunde rikta vagnarna mot torvströfabriken som låg vid nuvarande bilverkstaden.

Köpcentrum i förvandling

Om man tittar noga upptäcker man att det står Orrefors Koop. Handelsförening över dörren. För att få ett grepp om var man befinner sig ser man ett hus skymta i vänstra kanten. Det finns fortfarande kvar. Ännu säkrare angivelse är att Tempo nu finns på denna tomt. Butiken som syns på bilden byggdes 1916 och fungerade utmärkt fram till 1937, då en ny ännu modernare affär uppfördes. I grova drag är det samma byggnad som idag är Tempo. Men vad hände med huset på bilden? Det flyttades helt enkelt till Flygsfors, inte som ny butik utan som ett vanligt boningshus. Om du kommer från Orrefors och svänger in mot Flygsfors, så tar du första vägen till höger. Där strax vid vägs ände känner du nog igen huset. 34


Familjer som bodde i kasernerna i Orrefors hade tillgång till tvättstuga, ibland kombinerad med bakstuga. Kallarör hade sin från början, medan den vid Jerusalem byggdes något senare. Kalvahagen och Betlehem fick samsas om en som nu tyvärr är riven. Tvättstugorna bör rimligen ha legat i närheten av ån. Vid Kanten ligger fyra hus på rad vars gemensamma tvättstuga med brunn finns kvar.

Modern tvättstuga 1950

I Orrefors fanns många politiskt engagerade kvinnor med vana att driva olika frågor. Vi minns t.ex. Linnéa Fröjd, Eva Svensson, Selma Karlsson och något senare Lisbeth Karlsson. De uppräknade var ankare i kvinnoklubben, givetvis uppbackade av andra ej nämnda. En viktig uppgift för kvinnoklubben var att se till att bruket skulle bekosta en maskintvättstuga. Johan Beyer var aldrig omöjlig när det gäller samhällets utveckling och arbetarnas trivsel. På bilden ser vi den stora vita kraftverksbyggnaden uppförd 1939 i funkisstil och tvättstugan från 1950 som var utrustad med två stora tvättmaskiner och en stor centrifug. Familjerna fick boka tider på en lista. På vinden till kolladan kunde man hänga sin tvätt på tork. Kraftverket är nu nedlagt och tvättstugan är riven.

Kolladan

Vykortet är taget från bron vid nuvarande Tempo. Till höger ser vi Gästvillan som då fungerade som kontor och som bostad för bruksdisponenten. Lägg märke till att Gästvillan då hade en träveranda i två våningar ut mot dammen. Dammen användes till förvaring av stock som skulle fram till sågen mitt i bilden. Bakom sågen skymtar magasinet. Den korta skorstenen avslöjar hyttorna strax bakom, och att bilden bör vara tagen före 1916 då en jättehög skorsten byggdes. Strax till vänster om mitten på bilden syns den då vita gaveln på hammarsmedjan. Till vänster om den vita gaveln syns en mörk byggnad som är en kollada för smedjans behov. 35


Ă„ntligen avlopp

Foto: L-E Nilsson 36


John Lindahl och Arne Rydberg i "Kantakrysset"

Glatt symöte

Margit Måård, Evy Lindahl och Maja Lindahl

37


Vid Kanten

Oskar Andersson kom från Eda redan då glasbruket i Orrefors startade. Han byggde ett av de första egna hemmen i Orrefors 1926. Det är från hans balkong bilden är tagen. Huset som skymtar till vänster i bild, målare Petterssons, var först med att byggas, redan 1923. Vykortsfotografen såg till att hans fina bil kom med. Husen längs vägen till vänster byggdes omkring 1934, Gunborgs och Liedbergs. I förlängningen ser vi gaveln på Kantahuset. Strax bakom bilen går vägen ner för en backe till Järnvägsstationen. I huset precis i vägskälet hade systrarna Ohrbäck ett bageri och en liten butik. Tydligen hade de också en bensinmack (BP).

Kantahuset med kastanjen

Till vänster om bageriet ligger byggmästare Petterssons. Det byggdes som ordenshus 1904. Det användes alltså som klubblokal för IOGT, en nykterhetsorganisation. Lokalen fungerade som skola en kort tid innan Gula Skolan byggdes 1915. När Folkets Hus öppnades 1919 flyttades verksamheten dit varpå huset såldes.

Kastanjen mitt i bilden är däremot borta. Rune Pettersson minns att den var en trevlig samlingsplats för barn och ungdomar. Trädet kan ha försvunnit när man asfalterade sträckan från gamla länsgränsen till Orranässjön. Det kan ha varit 1947. Kantahuset som syns till höger kan vara byggt omkring 1790. Bernt Karlsson vill minnas att detta fanns kvar till omkring 1960.

38


Alfred Joelsson

Alfred är här en viktig centralfigur, men bakgrunden har även den ett visst intresse. Till höger i bild håller ett hus på att byggas i typisk funkisstil. Det är Valter Johansson som bygger sitt hus som kommer att innehålla en lägenhet uppe och dam- och herrfrisering nere. Detta hände 1941. Idag finns här en antikaffär nere och en lägenhet uppe. Då fanns fortfarande det s.k. Kantahuset som syns uppe till vänster. Bakom syns ett stort lövträd. Det är en kastanj som stod mitt i korsningen mellan gamla väg 31 och vägen mot Glasets Hus.

Slåtter vid "Kanten"

Huset i bakgrunden är det vi äldre minns som Kantahuset. Det stod centralt i Orrefors från 1790 till 1960. För yngre betraktare: Du kommer från Folkets Hus, numera Glasets hus, och går uppför backen mot Kantavägen. Där mitt i vägkorsningen fanns huset. Vägen fick nästan göra en böj för att komma förbi. På äldre kartor hette platsen Trekanten. Carl Jonsson från Riveberg skrev dagbok omkring 1827. Redan då nämner han namnet ”Kanten”. Orrefors bruksgård hade åkrar längs nuvarande Kantavägen, på båda sidor. Det mesta av bebyggelsen kom till på 1930-talet i form av egna hem. Bilden bör vara tagen strax bakom nuvarande Antikaffären omkring 1920.

39


Vid dammen i Orrefors

Det går nog att känna igen husen på bilden. Om inte kan du tänka dig att du står på bron vid hammarsmedjan. Om du nu tittar år rätt håll ser du nästan denna vy. Skillnaden är att bilden är tagen omkring 1920. Lägg märke till att husfasaden har stående panel. Huset är byggt 1916. Sjövillan i bakgrunden är byggd 1904. 40


Byggnaden skänktes till arbetarna på Orrefors av dåvarande ägaren till bruket Johan Ekman. Ett villkor var dock att där inte fick förekomma vare sig dans eller religiösa sammankomster.

Folkets Hus i Orrefors 1918

På andra våningen strax över entrén fanns en liten lägenhet avsedd för en vaktmästare. Detta jobb var inte på heltid, utan ett fritidsjobb. Axel Roos som var syrapolerare bodde t.ex. här med sin maka Cecilia. Biografmaskinist var ytterligare en befattning. Vi minns t.ex. Åke Nilsson och Sten Gustavsson. Lokalen byggdes till med en ”festlänga” på 1950-talet. Här fanns kök för bröllop och födelsedagar. Även biblioteket kunde klämmas in i nybygget. Här var det Klas Gustavsson som skötte utlåningen.

Stig och Anna- Lisa gifter sig

Det var laddat för bröllopsfest i Folkets Hus i Orrefors. Stig Johansson och Anna-Lisa Liedberg hade gift sig. Det var sed att vänner och nyfikna skulle ropa ”brudparet ut”. Efter ihärdigt ropande skulle brudparet med följe visa upp sig. Det vi också ser är hur entrén till Folkets hus såg ut innan den byggdes om i mitten av 1950-talet.

41


Mössa på och spade fram

Per Lindgren, lärare i Orrefors, var mycket intresserad av trädgårdsskötsel. Det var till och med ett skolämne. Det bör väl vara under en sådan lektion som fotografen råkade komma. Av klädseln att döma bör bilden vara tagen på 1920-talet. Hittar du någon av dina förfäder? 42


Mormor, morfar, farmor eller farfar?

Det är Per Lindgren som är lärare. Det kan vara årskurserna 5 och 6 som går tillsammans. Lärarens son Staffan, sitter i mitten. Han är född 1942 och kan väl vara sådär 3-4 år? Sittande: Majron Gunnarsson, Berit Karlsson, Ingvar Lindahl, Staffan Lindgren, Berit Joelsson, Berit Rosendahl, Birgitta Rosenstam, Gerd Abels, Bernt Jonsson och Sten Svensson. Stående: Bernt Erlandsson, Birgit Gunnarsson, Kurt Gustavsson, Olle Grönkvist, Eine Iveslätt, Bernt Svensson, Sigbritt Sandell, Astrid Leandersson, Alfhild Karlsson, Rolf Andersson, Berne Rosendal, Lars-Olof Wulf, Leif Borg, Anita Johansson, Inga Abels och Britt Almgren. 43


Skola i gamla sliperiet i Orrefors

44


Bernt Karlsson: Den gamla ”Gula Skolan” från 1915 började bli trång. Det betydde att en klass måste söka en annan tillfällig lokal i väntan på en ny skolbyggnad. I Glasbrukets äldsta sliperi fanns en lokal ledig där årets sjua fick hysas in. Sittande från vänster: (Vi följer alltså inga bänkrader). Bernt Strand, Björn Andersson, Solvig Svensson, Barbro Johnsson, Bernt Karlsson, Ann-Marie Pettersson, Inger Pettersson, Sören Stålbrand, Gun Johansson, Ing-Marie Carlsson, Berit Karlsson och läraren Olle Holmberg. Stående från vänster: Gudrun Nordgren, Laila Måård, Cally Fransson, Gudrun Johansson och Siv Eriksson i Jakobsgården Vid en inspektion upptäckte man att ett bygge i närheten väsnades för mycket så att skolverksamheten omedelbart fick avbrytas. Nästa dag blev det skolskjuts till Fröneskruvs nedlagda skola som fick ett tillfälligt uppsving.

Ny skola i Orrefors 1955

Gula skolan började bli trång och omodern. En helt ny invigdes 1955. Just denna bild är dock tagen 1957 eller senare eftersom villorna längs vägen år byggda just 1957.

45


Golfbyxornas storhetstid

Detta är årskurserna tre och fyra vid Orrefors skola 1952. Lärare är Togrny Bystedt. Främre raden: Lars Johansson, Kennert Eriksson, Jerker Wedell, Staffan Lindgren, Ronny Johansson, Sven-Erik Johansson, Birgit Landberg, Anette Robèrt, Ulla Karlsson, Ann-Katrine Svensson och Yvonne Gunnarson. Bakre raden. Harald Leandersson, Liss-Olof Bergkvist, Irene Karlsson, Lilian Ihs, Inga Jonsson, Barbro Andersson, Maj Karlsson, Erik Pohl, Bengt-Olof Johansson, Ola Wilhelmsson, Krister Åberg, Dick Måård, Roger Duveskog och Hans Gustavsson. 46


Gertrud Pettersson 100 år

Vår skolfröken Gertrud Pettersson

Vår gamla skolfröken var gammal redan när vi gick i skolan för henne i Orrefors – tyckte vi. Döm om vår förvåning när vi många är senare fick veta att hon fortfarande levde, i Kalmar. Vi måste hälsa på henne. Vi knackade på och hon öppnade. ”Nej men är det du Dick, och Laila och där kommer Arthur. Och det här måste vara Margit, vad roligt!” Vi fick en härlig pratstund. Det var hon som mindes vilka hyss vi gjorde i skolan och vilka klasskamrater vi hade. Då var hon 98. Två år senare, på hennes hundraårsdag, var vi åter på besök och hon var lika pigg. På bilden ser vi Gertrud Pettersson och hennes före detta skolbarn, Dick Måård, Laila Måård och Arthur Lindahl. Det måste ha varit Margit Måård som tog bilden. 47


Fyra generationer på Kantavägen

Rune Pettersson: Gammelmormor i svart med hemsydd klänning var på beök från Hökhult nära Sävsjöström. Bredvid henne står Erna, min mor med en liten pilt i famnen och det är jag. Till höger står min mormor Leontina som var sömmerska och bodde i Färgerikasernen. Bilden ser ut vara tagen på sommaren och då bör det vara 1926. 48

Gubbfritt

De tre i bakgrunden: okänd, okänd, Ingeborg Löwgren. Vid bordet: Ottilia Strand, okänd, Astrid Ihd, Linnea Fröjd, Ester Alex, Hedvig Abels och Gertrud Eisert.


Tre gubbar

"Två lösa Boy och en ask tändstickor, tack"

Man kunde köpa cigarretter styckvis på 1950-talet. Det var alltså lätt att falla för frestelsen att prova på vuxenlivets laster. Man kan misstänka att fotografen Bernt Karlsson på något sätt var inblandad. Han har här fångat Lasse Dahlgren med sin lådkamera.

Missionshuset vid Lyckan

Under sommaren kom det kringresande missionärer till bruksorterna. Man behövde en öppen plats för att få upp tältet. En sådan fanns i närheten av nuvarande Abels Väg. Man tar in strax efter sista huset på höger hand. Ett par hundra meter längre bort fanns en s,k, lycka – en liten åkerlapp. Där restes tältet som var utrustat med tramporgel, batterilyse och en livs levande pastor. Längst bak syns en liten grabb med toppluva som hissas i höjden av pastorn själv. Det är Bernt Karlsson född 1939.

Ivar Andersson, Artur Roos och Bertil Gustavsson.

49


Oskar vid brunnen Ej avslöjad

Oskar Karlsson utanför kasernen Kalvahagen i Orrefors. Brunn och kalvar är borta medan huset och namnet finns kvar.

Husbåt på Orranässjön

Sven Johansson förde noggrann bok över allt bina hittade på. Anteckningar som nutida biodlare studerar med andakt. Bigården låg vid hans hem i Lyckeby, Orrefors.

Bertil Andersson och målare Pettersson hade båten ihop 50


Pengar till skolresa omkring 1930

Rune Pettersson: Barnen gick 5.e och 6.e klass. Läraren var Per Lindgren i Orrefors skola. Det var inget dåligt projekt de skulle ge sig på - Jämtland tur och retur. Till detta gick det åt pengar. Föräldrar och släktingar hjälpte till så gott det gick. Från ”gubbamatchen”, det var två gubblag, gick intäkterna direkt till skolresan. Nedersta raden: Rudolf Kraft, Gustav Bergkvist och Oskar Liedberg. Mellanraden: Arthur Diessner, Johan Rosenstam och en okänd. Stående: Okänd, Per-Olof Pettersson, Karl Svahn, Karl Rössler (?), Gerhard Dahlgren och domaren Eugén Bergkvist. 51


Ideellt arbete vid fotbollsplanen

Sega arbetare från Orrefors gjorde ett extra pass under kvällarna för att kunna anlägga idrottsplatsen. Stenblock skulle spräckas för att kunna köras bort. Den metod som fanns för att borra hål i en sten var att slå med slägga på ett järnborr. Den som höll i roterade borret något för att det skulle arbeta sig jämnt ner i hålet. Träffsäkerheten med släggan var nog hyfsad. Borrhållare är Erik Larsson. Släggan hanteras av Hjalmar ”Uddevalla” Andersson.

Fika vid Sjöstugan, Orranässjön

Erik Gustavsson löper 1500 meter

Foto: Jämjö Gösta Svahn, Lars-Olof Wulf, Ulla Svahn, Peder Lindahl, Ulf Johansson, Ingvar Svahn en grabb där vi tvekar på namnet.

52


Äkta trätjära. Arthur Lindahl värmer upp.

Nils - Olle Persson

Foto: Jämjö

Lopp vid Kabbebacke

Foto: Jämjö

53


Ett pojklag i Orrefors omkring 1955

Nils Fransson var en mycket engagerad tränare och lagledare. Laget spelade i röda byxor och gul skjorta. På fötterna hade man blå gymnastikskor – tyg med nästan slät sula.

Foto: Jämjö

Bakre raden: Nils Fransson, Willy Iveslätt och Lennart Karlsson. Mellanraden: Dick Måård, Roger Duveskog, Göran Håkansson, Ronny Iveslätt, Leif Roos och en grabb möjligen från Kolsbygd. Knästånde: Liss-Erik Martinsson, Birger Simonsson och Anders Gustavsson.

Bortamatch

Spelarna håller på att samlas en blöt förmiddag på hösten, kanske 1959. David kommer snart med bussen för avfärd mot Braås. Några av de yngre spelarna är sena eftersom nattsömnen varit kort. Det är gott om plats för supportrar i bussen. Det kostar 3 kr att följa med för yngre grabbar, men de kan ofta smussla sig med trots tomma fickor. Hemresan var alltid glad. Samlingsplatsen är vid detta tillfälle ”hästparkeringen” mitt emot f.d. Anderssons affär nära nuvarande Glasets Hus.

Foto: Jämjö 54

Bakre ledet: Peder Lindahl, Arne Lindahl, Leif Borg, Stig Stark. Framför: Torbjörn Stark, Thor Stark och Urban Stark.


Lisbeth Karlsson firar 100 år Ett damlag i Orrefors omkring 1960 Vänortsmöte med Hässleholm

Foto: Jämjö Arthur Lindahl OIF (t.h.)

Stående: Majron Blomdell, Anna-Lena Ohrbeck, Lena Johansson, Vivianne Nordgren och Majron Hermansson. Mellanraden: Tveksam, Ingrid Gliving och Irene Karlsson. Främre raden: Tveksam, Siv Martinsson och Birgitta Rosenstam (g. Nilsson). 55


Äntligen match

Foto: Jämjö Erik Larsson och Oskar Landås är trogna supportrar och missar sällan någon match. ”Om motståndarna är för besvärliga kan vi släppa hunden.”

56

A - lagare i Orrefors

Foto: Jämjö Bilden bör vara tagen omkring 1960. Bakre raden: Ingvar Svahn, Eine Iveslätt, Bernt Nilsson, Sten Svensson och Willy Iveslätt. Mellanraden: Sigge Svensson, Gunnar Jonsson och Gösta Svahn, Främre raden: Peder Lindahl, Alvar Johansson (Birketun) och Ronny Iveslätt.


Ett B - lag i Orrefors omkring 1960

Foto: Jämjö Laget spelade i röd tröja och vita byxor. Stående: Folke Rosenstam, Leif Borg, Thor Stark, Stig Stark, Kurt Gustavsson och lagledaren Börje Mauritzon. Mellanraden: Bernt Erlandsson, Ernst Karlsson och Jörgen Håkansson. Sittande: Alf (i Tikaskruv) Johansson, Birger Simonsson och Sigge Svensson. 57


Sitt ner i båten

Oskar Landås sitter men Börje Rosendahl trotsar reglerna – i slips.

Lars-Erik Nilsson t v

Foto: L-E Nilsson

58

Ture Schultzberg och "Jämjö" till sjöss


Lars-Erik har tur

Foto: Jämjö

Fröjdefullt fiske

Rikard Svensson lagar båten

Foto: Jämjö

Sven Aronsson och Sven Rosendahl

Foto: Jämjö Jämjö och Birger Fröjd har skaffat båt och byggt sig en stadig brygga. Nu är det bara fisken som fattas.

Foto: L-E Nilsson

59


Fyra vittnen

Foto: Jämjö Det är alltid spännande med vattnets tillfälliga raseri. Gänget har lyssnat på Jämjös förmaningar. Men hur går det för fotografen? På bilden ser vi dem: Paul Adolfsson, Jerry Rydberg, Jonny Pipikis och Jens Rydberg.

60

Mycket vatten i ån

Foto: Jämjö Broarna som är översvämmade låg längs vägen mellan hyttan och Kallarör. Det var alltså innan den stadiga betongbron vid glasskolan byggdes. Man kan idag se spår efter fundamenten till broarna. På bilden är det Fred och Solveig Lindahl som gör vad de kan för att lindra verkningarna av flödet.

Orrefors Folkets Park

Foto: Jämjö Det var danslystne Simon Gate som ritade Folkets Park. Platsen blev en ekbacke på Frösekesidan om idrottsplatsen. År 1927 var allt klart för invigning. Det var så ordnat att man kunde plocka bort fönstren runt dansbanan och på så vis använda parken både sommar och vinter. Man kunde elda i en panna i källaren så att varmluft strömmade upp genom en pelare i mitten. På bilden ser vi parken i förfall. Den revs 1974.


Mystisk Sten

Omfångsrika

"Spingeved"

Stenen står nära bruksdammen i Orrefors. Nils Bergkvist berättade 1987: Det var söndagslediga sågverksarbetare som reste stenen mest på skoj, någon gång mellan 1913 och 1916.

Säveåns skogsbolag kalhögg hela Hälleberga 1913-16, men här vid Lasse Dahlgrens glömde man en fin tall. Den finns fortfarande kvar.

Arthur Lindahl menar att ved värmer minst två gånger. Först när man hugger den och sedan om man råkar få eld i pannan.

61


Harry Brodmar i Hälleberga kyrka

Foto: L-E Nilsson 62

Hälleberga kyrka

Foto: L-E Nilsson


Kejsaren med platt hatt och käppar Kejsaren fyller troligen år - 105 gånger blev det

Foto: L-E Nilsson Lars-Erik Nilsson var glasgravör, hängiven amatörmusiker, storfiskare och amatörfotograf. Sina bästa fotomotiv hittade han i naturen, men han fångade också vänner och bekanta på bild.

Foto: L-E Nilsson 63


Vem har inte gått en dragspelskurs för Gösta Ljung

Foto: L-E Nilsson Gösta utgick från Fröseke och ordnade någorlunda musikaliska kvällskurser. Vem kunde ana att Ingvar byggare har en sådan bakgrund och hans syster och bror. Ingvar står längst till vänster. De två herrarna längst bak är Sigge Goldman och Bengt Schultzberg. Framför dessa står Berit Karlsson och Carina Lindahl i vitt nära Inger Bengtsson och Lennart Österberg. Lite mer till höger har vi Ulla Slättengren och Berit Karlsson. Framför dessa ser vi Birgit Sandgren. I bakre raden lite till vänster har vi nog Gudrun Karlsson och Mona Bergsell. Mera centralt med dragspelet i knäet sitter Ulla Ståhl. Det går nog att leta fram flera på bilden som bär på en gedigen musikalisk bakgrund. Kan det ha varit i mitten av 1950-talet precis innan TV:n slog igenom? 64


"Lill-Oskar" Andersson övar i Auktion på bruksgården i Orrefors bordtennis - /musiksalen

Foto: L-E Nilsson

Tage Pettersson

Tage var snickare vid bruket och en mångsidig musiker. Han spelade fiol, trombon, piano och dragspel.

Foto: L-E Nilsson

Foto: L-E Nilsson

Börje Eriksson och Lars - Erik Nilsson med årets saft

Foto: L-E Nilsson 65


Motsträviga lok i Orrefors

Foto: L-E Nilsson

Fingal Karlsson 1976

Foto: L-E Nilsson 66

Sune Andersson och Åke Nilsson blåser

Foto: L-E Nilsson I bakgrunden Sixten Walving och Gunnar Jonsson

Tåget kommer !


Lisbeth Karlsson firar 100 år

Bernt Karlsson: Vid stationen i Orrefors var ett helt gäng samlat. Det var inte Lisbeth som fyllde utan järnvägen mellan Nybro och Sävsjöström. Men hon var med och firade. Ett tåg med ett bolmande ånglok välkomnades av några musiker uppklädda som om de vore från 1800-talet, precis som många av de övriga gratulanterna.

Midsommardans i Orrefors

Frida och Elsa var också med

Platsen för firandet var tidigare Folkets Park som byggdes 1927. Fram på 1960-talet var den fina gröna planen vid bruket den bästa platsen. Utställningshallen (1957) syns i bakgrunden.

67


En sexa Lindahl

Fred, Arthur, Arne, Börje, Jalle och Peder.

Mejeriet i Orrefors

Mjölken från hela Hälleberga skulle från 1928 köras till Orrefors i ur och skur, i gassande sol och rykande snöstorm. Alla var nöjda ända fram till 1968 då mjölken i stället skulle ända till Nybro. Mejeristen Harald Larsson bodde sedan här med sin familj tills det angränsande sågverket måste byggas ut. Då revs huset och platsen blev en parkering. 68


Trotjänare luftas

Brandkåren övar

I bakgrunden ser vi det fashionabla ungkarlshotellet Savoy, som byggdes 1928.

Bernt Karlsson: Brandkåren i Orrefors behövde friska upp sina kunskaper i livräddning. Det var någon gång på 1970-talet. Instruktören Rune Hallberg var inlånad från Nybro Brandkår. Här ser vi Ingvar Svahn som övar mun till mun - metoden på en docka. Kjell ”Fingal” Karlsson ger hjärtmassage. Evald Kraft och Allan Liedberg väntar på sin tur.

69


Flyg på låg höjd

Här ser vi Göran Johansson från Holma med kartläsaren Lars-Erik Andersson. I början av 1970-talet ”drog de järnet” med sin Saab V4 på rallyvägarna. Det var Bernt Karlsson som fick stopp på ekipaget och tog bilden.

Nyss installad

Flyg på Orranässjön

Det är alltid spännande att flyga. Det visste t.ex. Ahrenberg. Han hade ett plan som praktiskt kunde ”landa” på vattnet, t.ex. Orranässjön. Han såg till att affischer sattes upp för att locka ortsbor som var villiga att betala ett par tior för en tur. Han utgick från Sjöstugan som hade en praktisk badbrygga att angöra vid. Sjöstugan låg vid nuvarande campingplatsen.

Flygkatten Ludde

”Igår kom jag från Åland men körde rakt in i en regnfront i höjd med Nyköping. Sikten var högst tio meter. Det var bara att vända och gå ner för övernattning. Men idag på morgonen var det fint flygväder med sval klar luft. Man får ta en sväng runt landningsåkern för att kolla så att inga vildsvin varit framme och bökat och så att Ludde håller sig undan.” 70

Ludde tar genast emot när planet landar på Holma flygplats, genom att hoppa upp på vingen och hälsa välkommen med ett ”mjau” inne i cockpiten.


Flottare? Bruksdammen i Orrefors

Fotografen har tydligen stått precis på cementkanten med ryggen i riktning mot dammen. Vi ser såghuset framför oss troligen byggt på 1880-talet. Då var det en supermodern anläggning. Den drevs då helt med vattenkraft. Stockarna flottades fram till sågen där 10 - 12 stycken knippades ihop med en kätting och drogs under vägen in i såghuset. Det är precis detta som Yngve Gunnarsson håller på med på bilden. Till vänster ser vi taket på hammarsmedjan.

Mängden av stockar i dammen tyder på att sågen var igång. Lägg märke till bryggan som avdelar dammen. Här stod t.ex. Karl Modig och sorterade stockarna efter grovlek. Tumtalet var stämplat i lilländan. Varje dimension lotsades in i sitt bås med hjälp av en båtshake. Sågverksamheten upphörde 1959. Utställningshallen (gamla sliperiet) syns till vänster som en vinkelbyggnad. Den utökades med en glasad utställningshall 1957. Skolan i Orrefors som invigdes 1955, skymtar i bildens övre kant. Till höger ståtar den vackra ladugården som 1966 gav plats åt kvarteret Stallgården. I närheten lyser Kristallpalatset med sin då vitputsade fasad. Byggnaden gjorde då fortfarande skäl för namnet. Bilden bör alltså vara tagen någon gång mellan 1955 och 1957. 71


Orrefors musikkår 1978

Övre raden: Owe Nilsson, Åke Bodén, Jimmy Carlsson, Sven Karlsson och Enar Johansson. Mellersta raden: Frank Philipsson, Tage Nyman, Agne Petersson, Stefan Petersson, Henry Bjerding, Nils Fransson, Åke Nilsson, Stig Gustavsson, Harald Andersson och Sune Andersson. Främre raden: Kent Lindgren, Klas-Göran Alriksson, Göran Johansson, Eva Petersson, Tage Ljungkvist, Susanna Söderström, Rune Jonsson, Ola Jonasson och Alf Johansson. Bilden är tagen av Rolf Lind och finns i brukets arkiv. 72


Masses i bakgrunden

Besök av landshövdningen

Det är en fröjd att vakna till musikkårens toner första maj. Flaggan i topp. Det bör ha varit i mitten av 1950-talet eftersom Bernt Karlsson inte är med på trummor. Huset i bakgrunden tillhörde då Anna och Gösta Pettersson. I det mörka huset till höger bodde taxichauffören Martin Leandersson. Han hade en ytterlampa målad med Tel. 55.

Nyårskonsert på 70-talet

73


Auktion vid säteriet 1989

Erik i Tikaskruv Trög tröska

Bernt Svensson, Kennert Eriksson och Max i Norrbäck.

74

Karl Sjögren på Säteriet

Karl Sjögren arrenderade Gullaskruvs Säteri fram till 1989. Då sålde han kor, redskap, tröska - allt, på auktion. På bilden t. v. skulle han demonstrera sin fina tröska, som motvilligt hostade igång.


Strandtomt för Lasse Dahlgren i Orrefors

På vallen till Barkadammen

Stallgården

Maj-Britt Karlsson plockar fram sitt album och hittar några nytagna bilder från sitt arbete vid Stallgården i Orrefors. Här känner vi lätt igen några profiler som samlats för en gemensam aktivitet. Just på bilden lyssnar man på ”skivor till kaffet” via Radio Nybro. Man varvar aktiviteter som t.ex. musik, föredrag, bakning, bingo och ibland kommer prästen. En liten exklusiv herrklubb har bildats då det står ”eget prat” på programmet.

Ivar Andersson röjer vid Hålldammen

Vridet brunnskar

Vi är inte de första som upptäckte den vackra Barkadammen. Vi kan tänka oss invandare som kom från Kalmarslätten längs Nybroåsen. När de kom just till denna plats måste de reagerat: ”Vilket ställe! Här stannar vi.” Det var möjligheten att anlägga en liten kvarn och senare, såg, masugn och garveri som lockade. Här finns nu en vandringsled med välgjorda skyltar som berättar om livet runt dammen. Bilden är tagen 2013 vid guidad vandring. Leta efter en skylt med ”Barkeström” mellan Orranässjön och Hälleberga.

Brunnen tillhör kvarnstugan vid Hälleberga kvarn. Det gamla brunnskaret har ersatts med ett precis nytt i säteristil. Men hoppsan! Har det inte kommit lite fel? Vi måste nog vända det ett kvarts varv. Hugg i nu gubbar! I hugger Kurt, Walter, Roland och Leif. 75


Järn i Orrefors Vad döljer sig?

Vår egen kraft. . .

Bilden kan vara tagen omkring 1930. Det vi ser är två trärännor som leder vatten till sina vattenhjul. Till vänster syns hammarsmedjan och till höger skymtar sågen som revs omkring 1960. Den okände fotografen har ryggen vänd mot bruksdammen i Orrefors.

Kalmarfotografen Herman Sandberg var inlånad för att göra ett fotoreportage i och omkring glasbruket. Det skulle bli en reklambroschyr som kom att bli daterad 1917. Det vi ser är den väldiga träkonstruktion som i en uppgillrad bäck ledde vattnet fram till vattenhjul och turbin. Det är denna ”bäck” som Järngänget idag håller på att återställa. Runt 1917 var järnbruket nedlagt, men man behövde el till glasbrukets slipstolar och lyse i hyttan. Den gamla vattenrännan kunde återanvändas för att driva ett litet elverk i byggnaden till höger.

76


Inte bara slit och släp

Thomas har just skjutit sitt 49:e vildsvin för säsongen. Det passade perfekt. Väl marinerat och lagom grillat kunde svinet glädja oss tillfälliga sågarbetare.

Vi har fått EU-bidrag till en del av arbetet. Här är det Ingvar Karlsson, Christian Karlsson och Kennert Karlsson som lägger bottensyllarna som ska bära upp rännan.

Ingvald och Leif spikar ihop fundamentet till ett av vattenhjulen.

Vattenhjulen har ett mörkt inre

Snickare i "Hålan" Alla trädetaljer ska tjäras. Ibland sitter de trångt till. Kennert Eriksson har gjort en uppfinning.

Trä till nya vattenhjul

Grov spik - don efter personer

Som tur är finns det massor med pigga sponsorer som ställer upp med både trä och maskiner. Här är det Thomas i Ryet som sågar. Leif är hjälpsågare. 77


Mystisk maskin funnen i Karlstad

Trångt i portgången

I stället för blåsbälg av skinn hade man en stadigare av järn. Denna är stämplad Billingsfors 1839. Maskinen var utlånad till Göteborgsutställningen 1923 men hamnade i Karlstad på hemvägen. Där har den stått, bortglömd och mystisk, tills vi kom den på spåren. Nu är den hemma.

Gammal klenod vårdas

Vi har fina hjälpmedel för att försiktigt fira ner de tunga delarna - Stig Törnquist med traktor. Efter en del svetsarbete är det stora drivhjulet klart för montering. Blåsmaskinen plockas isär för att delar ska kunna kontrolleras. Här är det en pumpstång som behöver rätas. Bruket hade de rätta maskinerna som vi utan vidare fick använda. 78


Det artar sig

Hjulkopia på gång

Från rymden

På något sätt har det stora hjulet kommit på plats. Här ser vi den dagens hjältar: Lasse Törnquist, Leif Skanbäck, Ingvar Hellström, Roland Larsson, Bosse Törnquist och Kennert Eriksson.

Ett litet hjul som bär upp en av pumpstängerna hade kommit på avvägar. Det skulle vara två. Alltså hade vi ett som kunde fungera som mall. Glasbrukets gjuteri i Målerås hade lösningen. Här fyller Daniel Håkansson järn i sandformen.

Även moderna järnbruksarbetare behöver skydda sig mot värmen. Förr hade man en linnesärk som räckte ända ner till golvet. Det kan vara Ismet Hamzic som döljer sig bakom kulisserna. 79


Gammalt och segt

Till 250-årsjubileet ville man återskapa lite av känslan i smedjan. Då tillverkades detta vattenhjul som prytt sin plats sedan dess. Det var dock inte byggt för att kunna lyfta en tung hammare varför det får stå lite vid sidan ett tag

Den nya axeln är på väg. Den är 6,5 meter lång och 80 cm i diameter. Axeltapparna ska vila i lager av sten. Det är Stig Törnquist som navigerar i ravinen. 80

Nytt hjul kräver ny axel


Ingvar och Stig i höjden

Rådslag

Stig hjälper Ingvar med att resa bockarna som ska bära upp vattenrännan. ”Ska du hänga med på en flygtur. Hoppas att du inte är höjdrädd”.

Markus och Stig delar med sig av sin visdom till Roland och Ingvar.

81


Hammare i otålig väntan

Anpassad tidtabell

Erik Hedberg var bas över skogarna i Orrefors och var van att få som han ville. Han åkte bil med brukets egen chaufför Stålbrand, och fick stanna vid järnvägsbommarna. Då röt Hedberg: ”Stålbrand måste säga till stinsen att bommarna ska vara uppe när vi kommer”.

Luckan öppnas. Vattnet störtar ner mot hjulet. Axeln vrider sig. Hammaren lyfts - och brakar ner mot städet av egen tyngd. Kollinge oxar lystrar. 82

Det går åt ca 200 kg trätjära för att täcka alla ytor. Här är det Lasse Törnkvist och Lasse Dahlgren som tjärar not, spont och en sida. Det är spontad plank som ska bli själva rännan. Den kan liknas vid en stor tät ”grisaho” som ska rymma 60 kubikmeter vatten. Den fylls på direkt från bruksdammen. Vattnet släpps ut genom en lucka i botten – ner på hjulen.

Vanligt kort

”Kan du inte ta ett vanligt kort på oss?” Såhär blev det. Bosse och Rikard poserar.

Tjära vänner


Vem fyller i dag

Herrklubb?

Fyller man år oftare när man blir äldre? Det verkar i alla fall så. Ingrid längst till vänster kommer lagom till kaffedags – med tårta. Runt bordet: Ingrid Törnquist, Bosse Törnkvist, Roland Larsson, Ingvald Vestholm, Bernt Karlsson, Lasse Törnquist, Kennert Johansson och Kennert Eriksson. Det fattas några som ännu inte hunnit fram: Dick Måård, Jan-Erik Johansson, Rikard Svensson, Lasse Dahlgren och Tomas i Ryet.

Det ska väl erkännas att det varit mest gubbar, som passat på och roat sig. Sedan barndomen har vi haft ett uppdämt behov av att bygga vattenhjul. Här är dom. Monica Eriksson och BrittMarie Eriksson bryter mönstret och dyker oförfärat ner i tjärpytsarna.

Man anar konturerna

De grova stativen och de stora lyften bekostas av EUmedel. Hjulen, axlarna och pillgörat med detaljerna görs ideellt, och pampigt blir det. Kanske att slagen från hammaren kan locka en och annan besökare till Orrefors – om inte annat kan det väcka grannarna. 83


Hyttorna i Orrefors 1913

Bilden här är daterad 1913. Det är en teckning som kan ha hängt med några år som omslag till en katalog över brukets sortiment av flaskor. Tecknaren bör ha stått med ryggen mot bruksdammen med huvudkontoret till höger om sig. Teckningen motsvarar gaveln med den smidda orren och texten Orrefors Glasbruk på dagens byggnad. 84


Orrefors före Gate och Hald

När dessa vitvinsglas tillverkades 1911 fanns två hyttor i Orrefors, en för småglas och en för fönsterglas. Det man glömmer är att småglashyttan inte bara gjorde enkla emballage. Tre av fem verkstäder tillverkade enkla vardagsprodukter, medan två hade en lite mera avancerad produktion i form av servisglas och drivna och slipade kannor med grepe. Albert Ahlin, Ekmans platschef i Orrefors, hittade en del vackert glas i brukets gömmor efter köpet 1913. Dessa skickade han till Johan Ekman i Göteborg. Det kan mycket väl ha varit glas av just denna typ som väckte Ekmans intresse för glaset. Glasen finns på Smålands Museum och har fotograferats av Jörgen Ludwigsson.

85


Oxarna Pål och Per Fotograf Herman Sandberg tog tåget från Kalmar till Orrefors en snörik vinterdag 1917. Han utnyttjade det fina vintervädret för att göra en fotorunda släpande på en stor kamera avsedd för glasnegativ. De små husen till vänster användes under järnbrukstiden. Till höger syns hammarsmedjan. Den vänstra höga skorstenen hängde ihop med ett ångdrivet elverk, som tidvis matades med spån från sågen. Skorstenen i mitten har med fönsterglashyttan att göra. Orrefors var ett betydande fönsterglasbruk under Ekmans tid. Det lades dock ner 1918. Den längsta skorstenen byggdes 1916. Den var ansluten till småglashyttan. Det stolta emblemet på gaveln finns kvar än idag. Fotografen hade tur. August Karlsson från Björnamålen passerade just med brukets herrgårdsoxar Pål och Per.

Ömtåligt gods Detta är en miljö som är nästan helt försvunnen. Tänk dig att du står vid Orrefors glasbruk med ryggen mot den ”nya” hyttan från 1966. Tänk dig att du fäster blicken på värdshuset. Den röda byggnaden till vänster, den som sitter ihop med utställningshallen, var då sliperi. Byggnaden till höger var magasin och packbod. Här arbetade t.ex. Hugo Karlsson, Alfred Joelsson och Fritz Lindahl. Vi anar en triangel, hyttan, sliperiet, packboden. Det är Edmund ”Kimme” Karlsson som med sin cykelkärra utgjorde förbindelselänken i triangeln. Järnvägsrälsen var inte så lätt att passera. Vi anar en övergång lite längre bort i bilden, där han lätt levande kunde ta sig över. Lägg märke till cykelstället.

86


Par i hästar

Det hade kommit rikligt med snö den första mars 1940. Jordbrukets folk och hästar måste ut och bana väg för t.ex. Simon Gate som bor lite längre fram på vägen där bilden är tagen. Vid detta tillfälle var även glasbrukets arbetare utskickade för att hjälpa till. Kan det vara Algot Moberg som är kusk vid första plogen? Det var Jalle Lindahl som hjältemodigt var först i spåret med sin kamera. 87


Smedrännan och kraftverket

88


Bilden bör vara tagen mellan 1913 och 1916. Fotograf är Johan Ekmans hustru Hedda. Uppe på backen ser vi ett par mindre längor som hade med järnbruket att göra. Man pratar om järnbod och järnvåg. Till höger ser vi en kollada som finns kvar än i dag. Det främre huset känner vi igen. På en karta från 1903 var huset mycket mindre och fungerade som träullshyvleri. Glasbruket behövde träull som emballage.

Tuben

Hammarsmedjan ligger till vänster utanför bilden. Rännan är här förlängd för att ge vatten till en turbin borta till höger. Vattnet störtade ner på skovlarna. Turbinen drev en elgenerator som försåg träullshyvleri, hytta och sliperi med ström. De mystiska hjulen uppe på rännan förklaras genom att det på andra sidan ån fanns en ångmaskin med ytterligare en generator. Man hade byggt till med ett nytt fint sliperi 1911 och då räckte förmodligen inte elkraften till. Vid lågvatten kunde nu ånggeneratorn även driva den vattendrivna via ett system av vajrar över ån. Gustav Karlsson, på Kullarna, berättade detta.

Vi ser hammarsmedjan till vänster. Vi ser ett gammalt vattenhjul som varit med i minst 100 år. Detta har varit modellen för de vattenhjul som nu återskapats. Längre ner till vänster finns bordtennislokalen och ännu en bit bort syns tvättstugan. Den långa trätrumman skickade vatten från dammen till el-kraftverket som var i drift från 1939 till början av 1970-talet. 89


Kungen på besök i Orrefors

Edward Hald var VD för Orrefors Glasbruk på 1930-talet. En av många prominenta gäster var Kung Gustav V med följe. Huvudpersonerna syns mitt i bilden. Man kan kanske även identifiera ytterligare någon kunglighet och någon nyfiken Orreforsbo. Vi känner igen fotograf John Selbing som passar på att föreviga det fina besöket. Han hade en konkurrent i Nils Landberg som tagit just denna bild. Huset till vänster finns fortfarande kvar och kallas Muggebo. Byggnaden till höger är borta men var på sin tid ett lyxigt boende för yngre arbetare på bruket. Det döptes till Savoy.

Kungens bil

Här har självaste kungen parkerat. Det var ovanligt med bilar men ännu mera unikt med kungens. Kan det vara Erik Svensson som står längst till höger? Nils Landberg var påpassligt framme med kameran. 90


Rast i sprängkammaren

Kantverkstaden i slutet av 1940-talet. Stina Pettersson, Margit Mauritzon, Agda Karlsson, Vera Wedell, Eris Pettersson och Gertrud Håkansson

Glad samverkan

Harald Måård, Börje Lindahl och Olwe Wedell

Axel i syrabadet

Franzén synar

Glas blir blankt och fint om det får bada i syra. Då löses själva ytan bort och eventuella ojämnheter försvinner. Axel Roos har här dragit på sig ett par täta handskar för att inte fingrarna ska lösas upp. Stänk i ögonen eller på bar hud är inte hälsosamt. Det var en billig och effektiv metod för att få glaset blankt och fint. Förbrukad syra och upplöst blykristall hälldes snabbt och enkelt ut på marken strax intill. Alla produkter måste kontrolleras innan de släpps ut ur fabriken. Periodvis har man varit mycket noggrann, medan man har varit mera tolerant t.ex. när det har varit dåliga tider. Franzén bodde med sin familj i Färgerikasernen som sedan länge är riven. Den låg mellan värmeverket och järnvägsstationen. Kasernen liknade de som nu finns nerom hyttan. Familjen Franzén tog senare namnet Bjerding. 91


Haile Selassies servis med jobbig gravyr

Smältare Rosén ska fylla en degel

Foto: L-E Nilsson

Foto: L-E Nilsson

Arne Lindahl

Foto: Jämjö

Enoch Erlandsson sprängare i Orrefors

Siri Liedberg

Foto: Jämjö

Taga Rosendahl

Foto: Jämjö

Elly Wilhelmsson

Foto: Jämjö

Anders ”Jämjö” Svensson arbetade som gravör i Orrefors. Han var en hängiven amatörfotograf som har tagit många av bilderna i det här albumet. Han tog även med sig kameran till verkstaden. Bilderna kan vara tagna i slutet av 1950-talet. 92


Skorsten på fall En trio ordförande

Bernt Karlsson var en ivrig amatörfotograf. Han kunde bistå våra lokalreportrar Börje Hermansson och Axel Nordgren med bilder. Plåta, hem och framkalla, iväg med sjutåget. Just denna bild var särskilt lyckad eftersom den blev publicerad i en facklig rikstidning. På bilden ser vi: Bo Johansson, Birger Fröjd och Allan Liedberg framför Orrefors glasbruk.

Skorstenen hade stått röklös åtminstone från 1939. Då invigdes ett nytt fint kraftverk i Orrefors. Det gamla ångdrivna behövdes inte längre. En väl avvägd sprängladdning gjorde att skorstenen slog ner i rätt riktning. Jalle Lindahl var på plats med sin kamera precis när den föll, 1955. 93


Villa Oskar

Blästrad på Orrefors

Far snickrade

Arma tur

Fantasifullt av Gate

Dick Måård berättar: Gunnebert Wedell ringer och undrar om jag inte vill komma bort och prata lite, nu när han är hemma i Nybro. Han håller till i Villa Oskar nära Joelskogen. På bilden ser vi Gunnebert till höger.

94

Gunnar Wedell kom som formsnickare till Orrefors från Kosta och bosatte sig i kasernen Jerusalem. Det var alltså Gunneberts far. Mor hette Vera. En farbror till Gunnebert hette Victor Wedell och blev brandchef i Nybro under 1920-talet. Han renoverade ett hus, Villa Oskar, som blev klart 1932. Här syns en blästrad relief, gjord på Orrefors, som föreställer Victor Wedell, som tyvärr dog strax efter det att huset blev klart.

Gunnebert bodde i sin farbrors hus medan han gick på realskola i Nybro. I detta tillbringar han nu gärna somrarna tillsammans med sin familj. Här ser vi Gunnebert som gärna berättar om alla föremål som påminner om sin farbror brandchefen. Här finns även trevliga trädetaljer som hans far, formsnickaren, specialtillverkat just till Villa Oskar.

Just runt 1930 var Simon Gate mycket aktiv när det gällde att rita armaturer. Gunnebert minns att det var Verner Håkansson som blåste dessa stora kupor. Hela ytan är blästrad med en vacker dekor


Orrefors september 2013

Cyrén i blom

Nog blåser vi glas - i Orrefors 2013

Hällsten i glas

95


Orrefors Glasbruk 1898 - 2013 My Heart

96


Orrefors Glasbruk 1898 - 2013 Esa Vuorensyrjä

97


Kostabanan

98


Bilden är tagen mellan Ideholm och Målerås, utmed den smalspåriga Kostabanan. Vid Ideholm fanns en station utrustad med väntsal och bostad för stinsen.

Smalt spår mot Kosta

I bakgrunden ser vi en smal vattenspegel, en liten tjärn som kallas Kläpran, full av små abborrar som nappade vilt, s.k. tusenbröder. Skogen på andra sidan tjärnen verkar bestå av ett enda stort kalhygge. Förklaringen är att det 1917 drog fram en väldig skogsbrand mellan Lövsjömåla och Silverekemåla. Det var nära att hela Målerås strök med. Som tur var låg Långegöl och hindrade brandens väg mot samhället. Längs banan fanns stora torvmossar som var intressanta för torvens bränslevärde. Det var stora volymer torv som skulle lastas på tågets vagnar. Mattias Gruce sitter uppe på en ställning som fungerade som utlastningsramp. På mossen fanns flyttbara spår som ledde fram till rampen. Tanken var att kunna tippa rallen rakt ner i godsvagnens lastutrymme. Gruce var uppfinnaren. På trampdressinen till vänster sitter chefen för Målerås Glasbruk, Qvarfordt. Torven var inte avsedd för glasbruket utan skulle fraktas till behövande städer. Målerås Glasbruk arrenderade mossen. Det var kanske en välbehövlig sidoinkomst för bruket. Markägaren Isaksson i Ideskruv sitter vid tallen till höger. På den högra dressinen sitter Fritjof Karlsson, banvakt stationerad vid Ideholm.

Här ser vi sliparen Henning ”Putsarn” Karlsson, lång och smal som Kostabanan. Hälleberga och Målerås tillhörde Kronobergs län fram till 1969. Om man ville åka till residensstaden Växjö kunde man ta tåget först till Kosta och sedan till Lessebo. Där fick man byta till tåget mellan Kalmar och Växjö. 99


Wetterholms familj vid Målerås Södra station 1910

Stationsföreståndare Henning Wetterholm samlar familjen vid entrén till den pampiga stationsbyggnaden. Från vänster: Henning, Kjell, Hanna, Lisa, Berta, Sture, Charles. Daisy (Adolfsson) var ännu inte född. Charles blev klämd till döds vid en olycka på Kalmar C. Lisa var mor till Göran Johansson som bl.a. var ledare för Målerås musikkår. Wetterholm var stins på Målerås Södra station 1899 – 1931.

Dragläge på Mackamålavägen

Byggmästare Erland Johansson som nämns på sidan 103, byggde sig på 1890-talet ett litet nu vitt hus på Mackamålavägen. I verkstaden på tomten tillverkade Erland och sonen Mattias Gruce fönster och möbler. Erland sitter längst bak på den vagn som dras av Mattias. Dennes fru sitter längst fram. 100


Vi är inte många som kommer ihåg denna byggnad. Den revs nämligen 1937-38. Den tomt där affären ( Handelsbolaget) sedan byggdes var den första som avstyckades i Målerås 1877, med adress Målerås 1. Köpare var garveridirektör Carl Reinhold Bark från Barkeström.

Målerås första affär

Från maj månad 1882 till oktober 1884 var Olof Thulin affärsföreståndare här. Thulin var s.k. ”waldenströmare”. En intervju med Thulin på dennes 90-årsdag år 1949 i Missionsförbundets ”Svensk Veckotidning” säger en del om Målerås: Thulin var god vän med den kände predikanten August Andersson från Nybro, “Häst-August” kallad. Denne var ofta gäst i Thulins hem i Målerås. “Häst-August” Andersson tog ofta sitt bälgaspel och ställde sig på butikstrappan och spelade och sjöng. En gång när Andersson stod inne och predikade med ryggen vänd mot fönstret sköts ett hagelskott med syfte att skada honom. Fönstret splittrades men Andersson blev oskadd och stämde upp en av sina sånger. Alla affärers fönster var försedda med galler.

Vi delar på notan

Från omkring 1900 till 1917 var grundaren av Strömsborgs glasbruk G. A. Qvarfordt innehavare av affären.

Den förste trafikbilägaren i Målerås var Axel Stenlund. Här rattar han sin högerstyrda Buick omkring 1920. Från vänster: Axel Stenlund, Sigurd Löfgren (Gullaskruv), Emanuel Johansson, Edgar Johansson, Egon Roos, Rickard Johansson, Nils Karlsson. 101 101


Hönslösa flyttas

Damm i grönskan

Fönsterglasblåsningen gick tydligen inte så bra i Hovgård. En kasern flyttades i alla fall till Målerås i slutet av 1920-talet. Filip Erlandsson kämpade tillsammans med sin lastbil. Byggnaden revs i början av 1960-talet. I mitten av 1950-talet grävdes ytterligare en branddamm i Målerås. Den finns vid vägen mellan klockstapeln och Måleråsgården. Grönskan skymmer den idag, men djup är den. Personer: Martin Karlsson, Inge Stigert, Harts, Hilding Järnstam, Hilding Erlandsson, Harts och Verner Sandgren. Förnamnen på bröderna Harts från Boda känner vi inte till.

102

Hönslösa på plats vid Voltgatan


Gatan i främre delen av bilden hette då Järnvägsgatan. Nu heter den Lindvägen. Året var 1960. Gatan är asfalterad och trottoarerna är anlagda. Kasernern Matserveringen, överst i mitten i tre våningar gick även under namnet Stora Kasernen. Fläskalådan till höger därom var ännu inte riven. Kooperativa syns längst upp till höger.

Målerås från ovan

Slakteri år 1900 blir ett torg

Bilden ovan är troligen tagen på 1890-talet från någon balkong på dåvarande Handelsbolaget. Vägen till vänster går mot Alsterfors. Huset i förgrunden byggdes av banmästare Andersson och ägs idag av Hans Melén bosatt i Stockholm.

Fläskalådan tar ny form

Det ljusa huset i mitten är Fläskalådan som det då såg ut. Området mellan vägen och husen skulle undantas från bebyggelse och bli ett torg. Huset köptes i slutet av 1920-talet av Målerås glasbruk och förlängdes till att rymma sex lägenheter för glasarbetare och ett par rum för ungkarlar. Det revs i början av 1960-talet. 103


Järnvägsgatan 1928

104


Järnvägsgatan / Lindvägen 2013

Bilden t.v. är från 1928, då Ebenfors just höll på med bygget av sin möbelfabrik. Nybygget syns i bakgrunden. De övriga husen på bilden är byggda i mitten av 1880-talet, utom det som skymtar längst till vänster (1870-talet). Byggmästare för de två i mitten var Olof Jacobsson respektive Erland Johansson, vilka då flyttade till Målerås. Bilden till höger är ett försök att hitta samma vinkel som fotografen 1928. En skillnad är att Gunnar Ebenfors 1936 ersatte Erland Johanssons hus med ett nytt.

Centralorten Målerås Den stora lastkajen från 1876 blev snabbt utförselplats för sågade trävaror från traktens småsågar. Senare blev den även omlastningsplats för glasbruken i Älghults socken. På 1940-talet fanns här fyra kranar för utlastning av torv. Bilden är från 1961 och visar från vänster: godsmagasinet, Handelsbolaget och Målerås Hotell Ingvar Sandgren berättar: Här ser vi två av Målerås fem äldsta byggnader. Tomten där byggnaden till vänster ligger avstyckades 1878 till banmästare Henrik Andersson. Dennes son blev chef för Statens Järnvägars södra region. Den ena dottern, Signe-Maria Andersson, blev småskollärare i Målerås. Den andra dottern Gerda Melén hade en mindre pappershandel i den vänstra utbyggnaden. Fastigheten ägs nu av banmästarens dotterdotterson Hans Melén, Stockholm. Byggnaden till höger är baksidan av Handelsbolaget från 1877. Huset byggdes i vinkel. Den gamla affären revs 1937-38 och ersattes med ett nytt ”Handelsbolag”, som i sin tur revs 1972. Tomten är nu hotellets/vandrarhemmets parkeringsplats.

Banmästare Anderssons

105


Hilding om kröken På andra sidan av detta vykort har byggnadsnämndens ordförande Hilding Järnstam, känd för sin noggrannhet, gjort följande anteckningar: 13 / 1 1959. Bruket sålt vägmark för 2360 kr 31 / 3 1959. Träd o häckar borta. Avvattningsdiken grävda. Vägbanan påbörjas. 30 / 4 1959. Vägarb. pågått hela våren. Kantsten påbörjad. 30 / 6 1959. Asfalt på körb. klart. Arb. m. gångb. o slänter pågår. 31 / 8 1959. Vägarbetet färdigt under månaden.

106


Målerås Norra station 1894

Halv nio på pricken

Fem myndiga gubbar 1923

Järnvägen Sävsjöström - Nybro stod färdig 1876. Målerås (norra) station var den första byggnaden i Målerås. Omkring denna växte sedan samhället fram. Stationen i Målerås måste även den vara byggd 1876 när järnvägen byggdes. Den ser ganska välbehållen ut efter dryga 50 år.

107


Nyktert gäng

Logen Linnéa framför sitt ordenshus omkring 1910 Förtäringen av starka drycker var ett problem under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet i Målerås. Den första nykterhetslogen i Målerås bildades den 23 februari 1896. En del av medlemmarna hade dock svårt att hålla nykterhetslöftet. En omstart gjordes 1898, nu under namnet Logen 2560 Linnéa av IOGT. År 1902 kunde logen flytta in i sitt nybyggda ordenshus. Fram till 1915 användes byggnaden även som småskola. När Folkets Hus byggdes 1920 blev Ordenshuset privatägt. Berith Johansson heter den nuvarande ägaren. 108


Man kan ha roligt ändå. . .

Logen Linnéa kom att spela en viktig roll i Målerås efter tider av storsuperi omkring 1900. Här en bild från ett av logens sammanträden på 1920-talet. Möbelfabrikören och fotografen Gunnar Ebenfors med blivande frun Signe står längst upp till höger. I mitten sitter Fingal Gustavsson. Mannen med glasögon är Hilding Järnstam.

...men det höll inte Alfred med om

Alfred Jonasson var en av traktens lokalkändisar som eldare och lokförare till ”Pysen” som trafikerade Kostabanan. Alfred tyckte det fick räcka med ett par veckors medlemskap i logen till sin fru Almidas stora förtret. Med på bilden finns lilla Anna-Greta och Nina.

Almida dock trogen

Almida Ottilia från Silverekemåla gifte sig 1904 med Alfred. De fick sedermera fyra barn: Nina, Anna-Greta och tvillingarna Sven och Nils. Almida var en principfast kvinna och var med och grundade logen Linnéa.

109 109


Syskonen Sandgren 1907

Familjen bodde vid tillfället i Långaskruv, nära skolan. Det kom en kringcyklande fotograf och ställde upp sin kamera. De yngre var lite avvaktande och undrade vad som var på gång. Stående: Verner, Martin och Helga. Sittande: Inez, Kerstin och Gertrud. Huset blev senare fattigstuga. Det ägs nu av Britta Holger. 110

Systrarna Sandgren 1925

Fadern Vilhelm Sandgren köpte ett hus i Orrefors i vilket Sven idag har sitt hotell. Huset byggdes till på baksidan och en källare grävdes ut. Det var systrarna Sandgren, Kerstin (g. Edroth), Gertrud och Helga, som då öppnade sitt café och pensionat. Vi ser dem i denna ordning på bilden. På 1950-talet fick huset sitt nuvarande utseende.


Dop på Venbäcken

Orrefors skogar var uppdelade i olika distrikt varav ett hade sitt säte i just Venbäcken. Här var alltså en skogvaktare placerad. Man ser det liggande timret och taken som är belagda med spån. Hela miljön ger ett ålderdomligt intryck. Med goda ögon ser man att damen på trappan håller ett spädbarn i famnen. Kan det vara ett dopkalas? 111


Ännu ej telefonstation

Detta är alltså nuvarande Södra vägen 13 i Målerås. Lägg märke till det dekorerade krönet på verandan. Här ser vi Nils Ihd med hustru och barnen Bojan, Nanny och Agda. Bilden är från omkring 1914. 112


Arbetslösa telefonister

Ulla Ihd Klubbad Ihd

Alma Ihd drev Målerås hotell från cirka 1914 fram till 1946. Systern Agda Ihd var föreståndare för telefonstationen som då var inrymd i hotellet. De skötte stationen tillsammans. Hotellet upphörde 1946 varvid systrarna tog telefonstationen med sig och flyttade till det hus som deras far lät bygga 1912 på Södra vägen 13, mitt emot f.d. Södra stationen. År 1956 automatiserades stationen och den manuella fick läggas ner. Agda och Alma blev arbetslösa. Bilden är tagen vid slutfesten. Sittande från vänster: Okänd, Saidy Eiderstedt, Gully Johnsson, Britta Lindahl, Uno Lindahl, Alma Ihd och Britta Ihd. Stående: Okänd flicka, John W. Johnsson, Agda Ihd, Vitalis Eiderstedt och Bojan Ihd.

Här är det fest i Målerås Folkets Park på 40-talet. Festplatsen låg bredvid nuvarande fotbollsplanen. Ordningsvakten Ruben Ihd klubbas av Awe Walving. Börje Erlandsson och Folke Walving väntar på sin tur. När man drämde klubban i en träkubb for en kloss upp längs en stolpe, ju hårdare desto högre. Den som kom högst var ”likst”.

Ulla med huskatten i famnen inramas av sin mor Elin och fader Ruben Ihd.

113 113


Jakt i dimma

Den som hade flest nitar på sina stövlar var nog den säkraste skytten. På bilden ser vi Valdor Karlsson, Stig Sjögren, Martin Lööv, Erik Lindvall och Sture Sjögren. 114


Jaktlag från Målerås

Hemma på Sandslätt

Martin och Elin Lööv firar jul på Sandslätt, som ligger strax utanför Målerås vid den gamla vägen mot Lenhovda.

Oxrall y till tjärfabriken i Ideholm

Detta glada jaktlag kommer från Målerås med omnejd. Stående: Julius Fredriksson och Martin Lööv, Sandslätt. Sittande: Helge Johansson, Morbäckshult, och Stig Sjögren. 115 115


Ålafiske i Ideskruvsjön omkring 1960

Arne Karlsson berättar: Min far Fritz och Bernhard i Mackamåla undrade lite om det möjligen kunde finnas ål i Ideskruvsjön. Fritz bröder från Kosta hade båt där och det var inte mer än 7 km att cykla. Ålareven skulle agnas med daggmask som lätt hämtades från hönsgården. Det tog en stund att agna de hundra krokarna. Reven skulle sedan läggas ut på botten. Nästa morgon var det samma cykelväg men med spänning i luften. Upp med en krok i taget. Några var helt orörda. Andra var renätna av lake eller småabborrar. Någon mört sprattlade på båtens botten. - Här har reven trasslat in sig i några ”näckablad”. Backa runt så att vi kan dra från andra hållet, så kanske linan släpper. Men för rackan, stopp, det rör sig! Det var en le sälle. Det måste vara en stor gädda! Nej, det är en ål – en stor rackare. Väl hemkomna mätte de in ålen till 126 cm. Fram med kameran.

Nätfiske omkring 1940

Arne Karlsson berättar: Ideskruvsjön hade klart och rent vatten och det var spännande att prova fiskelyckan där. På bilden är det far som ror och min morfar Gottfrid Olausson, torpare i Bönerås, lägger ut nätet. Helst ville man ha gädda och abborre, men även mört kunde duga. De är beniga och besvärliga men far hade ett knep, stoppade dem i röken och fick då en mustig smak passande till smörgåspålägg 116


Arne Karlsson som spelade bastuba berättar: Vi startade vid läderindustrin där vi hade våra instrument. Oskar Sjölander som då drev fabriken var också ledare för musikkåren. Den första etappen klarade vi bra för vi visste att vi fick kaffe hos Anna och Gustav Sälgfors. Ibland var det kallt och till och med snö och då minns jag särskilt brasan i deras stora öppna spis. Som tack spelade vi ”Sköna maj” innan vi tågade vidare. Vi kämpade oss nu ända fram till disponentvillan där Gustav Westberg bodde. Det är förresten han som tagit bilden. Nu blev det förstås kaffe. Hans fru Marta född Meijer från Rydefors tog emot. Efter att ha tackat med ”Sköna maj” stretade vi vidare mot Måleråsgården och kom ut på stora vägen. Nu hade vi fått korn på Verner Nilssons på Voltgatan. Där blev det välbehövlig fika och ett nytt ”Sköna Maj”. Det allt talrikare följet av ungdomar och musikintresserade fick snällt stanna utanför.

Målerås Musikkår 1 maj 1944

Disponentvillan

Vi avslutade på stationsplanen med några av våra favoriter. Hela rundan tog ett par timmar men alla pauser höll oss på gott humör. Ungefär samma runda tar man än idag. Skillnaden är att man även tar en avstickare för att väcka folket i Gullaskruv.

Moderna toner i Målerås

Björklunds dansorkester spelar i Målerås Folkets Hus omkring 1935. Orkestern Palais gjorde succé på 1940-1950 talen, med delvis samma deltagare. Lägg märke till de målade kulisserna i bakgrunden. Från vänster: Sixten Walving, Herbert Björklund, okänd, Holger Philipsson, Alvar Håkansson, okänd och Frank Philipsson (piano). 117 117


Singer eller Husqvarna i Målerås 1935?

Augusta på spåret

Här har Singer övertaget, kanske tack vare smart marknadsföring i form av kursen. Kan de ha hållit till i Folkets Hus B-sal?

Fyra damer med lurar

Tekniken kom med stormsteg. Radion drevs av ett blybatteri med stark svavelsyra, allt inkapslat i en glaslåda tillverkad på något närbeläget glasbruk. Radiovågorna var svaga och förstärkningen dålig. Bilden är tagen 1925 och finns i J.W. Johnssons album. 118

Familjen Lindahl bodde i Mackamåla strax bortom Målerås Glasbruk. Stället hette Skogslund. Hennes man hette Oskar och jobbade som gaseldare och packare på bruket. En del av barnen har varit Målerås trogna: Uno, Edvin, Vivi, Stig, Thor, Birgit, Rune och Eyly. Augusta var en mycket verbal dam som på bilden kan vara på väg in till samhället för något ärende. Järnvägsspåret var då den bekvämaste vägen. Bilden kan vara tagen i slutet av 1940-talet.


Margaretha Isaksson (g. Björn) berättar: Det var jag och mina syskon Elsa och Astrid som samtidigt drabbades av scharlakansfeber. Myndigheterna i Hälleberga bestämde att vi och andra sjuka skulle isoleras i den gamla mangårdsbyggnaden i Klerkeboda. Detta var på våren 1932. Astrid drabbades av vatten i lungsäcken. Doktorn kom och stack en spruta rakt in lungan. Efter en halvtimme var hon död. Jag fick öroninflammation och läkarna i Växjö gjorde ett hål bakom örat och hörseln försvann. Pappa åkte med Georg Eriksson för att hämta mig. Far var mycket orolig. ”Du dör väl inte ifrån oss nu lilla Margaretha” undrade far. ”Nej, det ska jag inte göra”, svarade jag. Detta berättade Georg för mig långt senare.

Epidemisjukhuset i Klerkeboda 1932

På bilden sitter jag i fönstret med ett stort bandage om örat. Till vänster ser vi Märta Eiderstedt som håller sig på avstånd för att inte bli smittad. Till höger syns Lisa Karlsson från Tikaskruv, som tydligen inte var lika rädd. Sedan följer Elsa Isaksson, Norrbäck, Erna Fransson, Bäckstorp, och Linnea Petersson (g. Siverfelt). Barnen är Maj och Stig Adolfsson

Silvereke omkring år 1913

På bilden ser vi Algot, Hulda och deras far Karl-Gustav (1825 – 1916). Karl-Gustav som sitter och ”läser” på bilden var blind. Han och hans hustru Sofia fick tretton barn varav sex flyttade till Amerika. Hulda som var en av dem, åkte 1913 hem för att hjälpa sin blinde far. När Karl-Gustav dog 1916 åkte Hulda tillbaka till Amerika och avled där 1965. Hon var då 97 år gammal. 119


Fritz och farbror Erik på väg till jobbet Arne berättar: Här är jag 5 år och ska vinka av min far Fritz och farbror Erik som ska ge sig iväg till Kolsbygd och fortsätta med Hultkvists nya fina hus. Mor Klara lånar Eriks lådkamera för att ta ett kort för albumet innan de drar iväg. Motorcykeln är en India som snabbt och lätt jagar ifatt morbröderna Karl och Sture Olausson som redan gett sig av men på cykel. Arvid Ståhlgren hakar på vid Postgården. Det gick åt folk vid byggen på den tiden för mycket måste göras på plats som t.ex. köksinredning och trappor. Virket kom i detta fall troligen från Snickar-Jocke i Nybro. När arbetet var slut för dagen var det bara att cykla tillbaka de två milen till Målerås. Fritz sinkade sig lite för han brukade alltid packa med sågen i sin ryggsäck. Den behövde filas till nästa dag. Redan vid Vasstorpabacken blev cyklisterna omkörda i ett rykande dammoln.

Kräftskiva i Bönerås 1938 Arne Karlsson berättar: Det drog sig mot hösten och kräftor kom på tal medan man reste takstolar och boaserade ytterväggar. Tiden var väl inte riktigt inne, men Långeråsaån var lång och Sture och Kalle kände till de bästa hålorna. Det bestämdes att följande söndag skulle festen genomföras. Alla på bygget var välkomna. Bönerås var en lämplig plats. Öl köptes från Grönskogs i Nybro. Jag minns att flaskorna levererades liggande i en lång låda. Etiketterna lyste gula med korslagda ax. Brännvin fick var och en ta med efter behov. Mor Klara, Sonja och mormor Matilda var de enda damerna som var med. Jag var bara fem år men hade fritt tillträde. Arvid Stålgren spelade tvåradigt magdeburgerspel. Festen blev länge omtalad i arbetslaget då en del förvecklingar inträffade under cykelturen hem. 120


Arne Karlsson berättar; Jag bor nära Södra stationen i Målerås, och här har jag bott sedan barnsben. Övervåningen var under en tid uthyrd till en glasarbetare som hette Edvin Andreasson. Hans fru Vivan arbetade med att diska glas på bruket.

Edna och Arne 1936

Bilden tog fabror Erik 1936 framför vår ingång. Deras dotter Edna, två år, och jag fem, sitter på min hemsnickrade vagn. Vagnen var försedd med målstakar som var bra när jag skulle köra in ved till mor. Man kunde lätt byta till ett flak om det var grus som skulle levereras. Det var ett fint bygge som far snickrat. I famnen har jag katten Grålla. Hon luktade så gott av hö efter att ha sovit på skullen under natten. Vi hade en ko på den tiden. Den samsades med hönsen i vårt uthus. På sensommaren kunde vi slå lite på en mossodling här intill. När höet hängde på tork, fångade jag gräshoppor till katten. Hon tyckte att de var knapriga och goda. Hon kunde konsten att fånga dem själv men det var bekvämare att låta mig gå före och ta dem, tyckte Grålla.

Tårtkalas

Arne Karlsson berättar: Det är min mor Klara som bär tårtkartongen. Den andra personen på bilden är Lisa Hermansson, som var hushållerska åt en inneboende i vårt hus. Det är jag som tagit kortet men jag minns inte vart de var på väg. Lisa bär på den tidens TV-kanna, kaffekulekorgen. Det var alltså en tunn bubbla av glas som rymde någon liter. Man tog bort ett par spisringar på vedspisen och kokade kaffet direkt på lågan. Björkved var bäst. Om kaffekulan gick sönder fick man gå till glasbruket och be någon att blåsa en ny. För att kunna hantera den var det praktiskt med en behållare med handtag, allt av blank metall. För att den skulle hålla värmen kunde man packa tidningspapper runt kulan. 121 121


Bernhard i MackamĂĽla fyller 50

122


Över sommaren 1954 hade Bernhard och Sonja Johansson i Mackamåla flyttat ut i tvättstugan för att byggjobbarna, bl.a. Gösta Leandersson från Orrefors, skulle kunna härja. Det började dra sig mot hösten och Bernhards 50-årsdag kröp allt närmare. Den skulle infalla den 8 oktober 1954. Målarna var upptagna på annat håll och kom sporadiskt med spackelburken. Tvättstugan började kännas trång.

Mullvadsgrå Austin A 40

När den stora dagen var inne mötte vänner och bekanta upp med en kraftfull uppvaktning. Det är vid det tillfället bilden är tagen i finrummet i Mackamåla. Sittande vid bordskanten: Matilda Olausson, Sonja Johansson, Bengt Johansson, Bo Johansson och Berit Olausson. Sittande i rad två: Martin Lööv, Verner Abrahamsson, Bernhard Karlsson, Stig Sjögren, Guy Sjögren, Rickard Karlsson och Hjalmar Gustavsson. Stående i rad tre: Sture Olausson, Karl Olausson, Eyly Karlsson, Maj Sjögren, Vivi Jonsson, Monika Jonsson, Anette Karlsson, Gary Jonsson, Bror Jonsson och Fritz Karlsson. Översta raden: Greta Karlsson, Elin Lööv, Astrid Olausson och Klara Karlsson. Saknas på bilden: Raymond Karlsson var så liten att hans pappa Rolf höll på att natta honom just när Arne fått fram sin nya Kodak Retina för gruppfoto.

Arne Karlsson: Det var 1952 på hösten. Vädret var grått och besvärligt när vi skulle ge oss iväg till jobbet på cykel från Målerås till Högelycke. Det var då far köpte bilen av en auktoriserad Austinförsäljare från Älghult.

Inte nog med detta. För att avrunda firandet bjöd Bernhard in till stort kalas i Folkets Hus. Irma i Bohult hyrdes in för att få extra snits på gratängerna. Det fanns många hängivna jägare i sällskapet, så man kan misstänka att en och annan älgstek fanns på menyn. 123 123


Storskolan i Målerås hösten 1944

124


Övre raden från vänster: Leif Fredriksson, Ingvar Sandgren, Carl-Olof Erlandsson, Bror-Ivar Andersson, Mats Johansson, Sven (Jim) Svensson, Stig Karlsson, folkskollärare John W. Johnsson och Marianne Blomdahl. Mellersta raden: Ingvar Karlsson, Siv Olsson, Bengt Merkel, Jane Ahlgren, Arne Karlsson, Kenneth Samuelsson, Anita Adolfsson, Birgit Engdahl, Birgit Karlsson, Gull-Britt Karlsson och Ann Olsson. Sittande: Maria Erlandsson, Valter Ahlqvist, Kersty Ebenfors, Sonja Svensson, Sigurd Segerberg, Göran Johansson, Gun-Britt Karlsson och Silva Bjarnemo.

Den första skolan i Långaskruvs rote 1864-1894

Långaskruv skola 1899

Den första skolan (bilden t.v.) ligger vid den tidigare järnvägsövergången i Koppekull. 1862 beslöt bönderna i Långaskruvs rote att bygga denna skola. Både bönder och torpare var med och betalade. När pengar till lärarlöner saknades gjorde man en utdebitering av 2 öre per fyrk, ett mått som kunde användas för att ange betalningsförmåga. I byggnaden fanns skola från 1864 till 1894, då den såldes. Huset ägs nu av Ulf och Susanne Martinsson. Undervisningen flyttades sedan till den av socknen byggda skolan i Långaskruv (bilden t.h.). Trots att Målerås samhälle började växa till sig valde man att lägga skolan en bra bit från ”centralorten”. Agnes Hammarstedt berättar att hon gick småskolan i Målerås men sedan fick traska den långa vägen till Långaskruv när hon började storskolan.

125 125


Motion på mossen "Tippare" på mossen

Torven hämtades direkt ur mossen och lastades på ett löpande band. Maskinen pressade torven till dryga metern långa stycken som skulle lufttorkas.

126

De formpressade torvstyckena kom via munstycke ut på brädlappar innan de transporterades ut på tork med hjälp av en linbana. Där stod ”tipparen” och tog emot. Han lade torvstyckena på marken och skickade tillbaka trälapparna till maskinen.

Klädd för mossen

Arbetslaget på tio man fick betalt efter antalet ”lappar” de kunde åstadkomma. Det verkar som om den okända damen räknar dagens produktion av ”lappar”.


Damer på mossen Tjärfabriken

Från 1940 till 1952 förekom upptagning av bränntorv på Kalmarmossen cirka 7 km från Målerås mot Lenhovda. I bakgrunden syns ”groparna” från vilka torven tagits. Dessa Måleråsdamer lade torven i kuvar för att den skulle torka. Bilden är tagen 1942. Damerna är från vänster: Britta Johannesson, Birgit Lindahl, Karin Pettersson, Iris Karlsson, Elin Bjarnemo och okänd. Birgit bor i Växjö och är pensionerad sjuksköterska.

Arne Karlsson berättar: Tjärfabriken låg längs Kostabanan vid hållplatsen Ideholm. Anledningen till att fabriken hamnade just här var att det dragit fram en stor skogsbrand 1917. Kvar fanns massor av tallstubbar som var utmärkta för tjärproduktion. Man kunde köra fram stubbar med tåget och ta hand om tjäran på samma sätt. Man värmde upp sönderflisade stubbar i järnbehållare så att tjära och terpentin lämnade veden. Som restprodukt fick man prima träkol som var särskilt eftertraktad av smeder.

127 127


Bandy på Långegöl

A - lagskandidater i Målerås IF

Omkring 1953 hade Målerås ett mycket framgångsrikt bandylag. Systematisk bandyträning under ledning av Lennart Rosander gav resultat. Denne hade tidigare bott i Tranås och spelat bandy där. Nicke Bergström, en av den tidens bandystjärnor, var vid något tillfälle i Målerås och delade med sig av sitt kunnande. Matcherna spelades på Långegöl. Planen skottades av laget och andra frivilliga. Målerås glasbruk hade köpt en amerikansk arméjeep från Tyskland. På denna hade man satt en mindre snöplog. Krafterna behövdes bättre för själva bandyspelet. Laget var med i seriespel där man t.ex. mötte Wasa Kalmar och Åby-Tjureda. Stående från vänster: Berne Johansson, Ronald Philipsson, Kennet Samuelsson, Sven Aronsson, Lennart Rosander och Rolf Rosander. Knästående: okänd, Bengt Merkel, Runo Aronsson, okänd och Stig Karlsson.

Laget utrustat med riktiga läderkängor med spikdobbar. Bollen var väl snörad med läderrem. Bakre raden: Olle Ahlgren, Kjell Ahlgren, Valter Fust, okänd och Egon Segerberg. Mellanraden: okänd, Gustav Aronsson och ännu en okänd. Främre raden: Bertil Hammarstedt, Sten Bjarnemo och Manne Johansson

128


Målerås juniorlag 1963

Främre raden från vänster: Rolf Lilja, Rud Björklund, Hans Engdahl, Lars Adolfsson, Kaj Roswall. Bakre raden: Lagledaren Berne Johansson, Bruno Walving, Ulf Engdahl, Inge Eiderstedt, Björn Jakobsson, Mats Jonasson, Ola Jonasson och tränaren Reine Lindahl. Inge Eiderstedt blev senare proffsspelare i belgiska Anderlecht och Mats Jonasson direktör för Målerås glasbruk. 129 129


I olympiadens tecken Birger vevar

Arne Karlsson: Vi var ett friluftsgäng som gjorde våra söndagsutflykter. Det var mars månad 1948. Vädret var strålande och isen höll fortfarande. Vårt mål var Sjötorpet som ligger på östra sidan av sjön Möckeln mellan Målerås och Lenhovda. Där fanns ett fritidshus som tre familjer hade tillsammans. En av oss hade genom föräldrar tillgång till huset. Vi eldade och grillade och lät solen värma oss. I gänget fanns en som hette Birger Johansson. Det är han som njuter av grammofonmusik på bilden. Han var en mycket lovande fotbollspelare som Kalmar FF var ute efter. Han skadade sig tyvärr och hans karriär fick ett tråkigt slut. 130

Det var ett stort uppsving för idrottsintresset efter olympiaden 1948 i London. Fotbollsplanen i Målerås var inte utrustad med löparbanor eller hoppgropar. Men vad gjorde det när den egna kraften flödade över. Vi tillverkade hoppställning och lagade ribban med plåt om det behövdes. Hoppstaven hittade vi skogen, troligen en senvuxen tunn ”sögran”. Vår nästan fulländade idrottsplats låg vid krutkällaren på mark som tillhörde Orrefors bruk. På bilden är vi på väg för ett träningspass. Vi ser: Arne Karlsson, Göte Erlandsson, Yngve Karlsson (tränare), Ronald Philipsson, Willy Fust och Bernt-Olof Pettersson.

Med skogvaktaren i hasorna

Vi hade jämnat till en bra ansatsbana för stavhoppet och byggt en låda för stavens isättning. Åverkan på skogen var minimal. Vi fick vänta till 1954 innan vi kunde flytta vårt träningsläger till den nu välutrustade idrottsplatsen. Vi hittade en lapp vid krutkällaren från skogvaktaren som ganska vänligt påpekade: ”Nu får ni flytta till idrottsplatsen.” På bilden ser vi Göran Johansson, Ronald Philipsson och Leif Fredriksson.


Med golfb y xor till Växjö

Luftiga söndagar

Efter att Sverige hade haft stora framgångar vid olympiska spelen i London, anordnades ”Amerikaspelen” på Värendsvallen i Växjö. Där deltog många av världens bästa friidrottare. Givetvis cyklade vi de 6,5 milen på den krokiga landsvägen till Växjö för att se tävlingarna. Från vänster: Reine Lindahl, Carl-Olof Erlandsson, Ingvar Sandgren, Göte Erlandsson, Bernt-Olof Pettersson och Göran Johansson. Arne Karlsson var också med, men höll i kameran.

Vi hade som tradition att samlas på söndag förmiddag för en utflykt till fots eller med cykel. Vi hade mat med oss och tillredde måltiden efter omständigheterna. Vid något tillfälle cyklade vi iväg ända till Halmstad, där vi slog upp vårt stolta tält. Kanske att det går att identifiera någon. Det är i alla fall vårt gäng.

Krutkällaren idag

Den 23 oktober 1882 anhöll banmästare Andersson om att som bisyssla få idka ”Krutoch Dynamithandel”. Kommunalstämman i Hälleberga beviljade ansökan. En källare byggdes cirka en kilometer söder om Målerås centrum, i en backsluttning vid en mosse. Där förvarades i hemlighet det mesta av sprängämnena. Skogsområdet kallas sedan gammalt för Krutkällaren. På bilden syns från höger banmästarens dotterdotterson Hans Melén med hustru och son vid resterna av krutkällaren. Bilden tog Ingvar Sandgren sommaren 2013.

131


Bolaget stängt

Här ska rivas för att skapa luft och rum. Det gamla handelsbolaget står i vägen för nya satsningar. År 1972 gjorde grävskopan sitt effektiva arbete. Sanningen var väl den att det kanske räckte med en affär i samhället, i detta fall Konsum. Stig Norfeldt tog bilden. 132


Gun och Tommy Johansson

Björkdragning

Tre glada tjejer Björkdragning för Gun och Tommy Johansson i juni 1974, på Voltgatan med sikte på Målerås Folkets Hus.

Brudparet Britta och Valter Karlsson 1942

Amazon

Det var omkring 1973 som Anita Johansson, Gun Johansson och Siv Karlsson var så här glada. Lennart Karlsson och Lasse Adolfsson vid Lennarts Volvo Amazon av 1964 års modell. På bilden, tagen omkring 1973, är Anna-Greta Ahlgrens café i bakgrund. Detta låg mitt emot Konsum. 133 133


Kulturbärare i Målerås

Första maj 1985

Framtida kårmedlemmar

Thor Lindahl har sina rötter i Mackamåla – ett stadigt fäste för ett liv i Målerås. De flesta i bygden har haft honom som lärare i skolan. På bilden ser vi ett bra exempel på vad han gjorde på sin fritid. Han skrev dessutom humoristiska kåserier och spelade i musikkåren. 134

Från vänster: Nina Lindahl, Erik Lindahl, Kerstin Lindahl, Ida Jonasson, Petter Jonasson och Maj-Britt Jonasson.


Ortens herrklubb - då

Här känner vi igen många profiler ur kåren. Thor Lindahl är märkt med kryss.

Herrklubben mera jämlik - nu

Klara, färdiga. . .

Dåtida hårfön

Thor var med redan när Oskar Sjölander höll i taktpinnen år 1933. Nu, år 1990, är han själv ledare men har svårt att hålla reda på både taktpinne och trumpet. Men han är fenomenal på att kombinera.

Den årliga spelningen på Hälleberga hembygdsdag i augusti 2013.

Här ser vi Mats Jonasson framför en stark blåssektion med t.ex. Arne Karlsson på bastuba. I bakgrunden ser vi bröderna Åke och Göthe Bodén. 135


Handlare blev brukspatron

136


Ett nytt glasbruk byggdes på den plats där Målerås glasbruk idag ligger. Företaget kom att heta AB Strömsborgs Glasbruk och blev godkänt som aktiebolag den 29 december 1916. Grundare var handlaren i handelsbolaget, Per Albin Qvarfordt, och skogsbönderna Frans Johansson i Möcklehult och August Isaksson i Ideskruv. Qvarfordt hade tidigare varit mästare vid glasbruket i Alsterfors, och tog många arbetare därifrån. Bland dessa märktes tvillingbröderna Ruben och Simon Erlandsson (sitter längst till höger), Fingal Gustavsson (tredje raden längst till vänster), Carl Ahlgren och Manfred Olmert. Andra kända ansikten är Gideon och Gustav Lindahl, Gustav Sjögren och Bror Jonasson. Från Orrefors kom sliparen Frans Walving. Glasbruket började sin verksamhet med ca 80 man. Hyttan var byggd av trä men brann ner redan den 30 april 1917. Glasarbetarna hjälpte nu till med att bygga upp en ny hytta. För att undvika fler bränder byggdes den av sten. Den byggdes i två våningar, vilket var ovanligt på den tiden. Man hade inte råd att köpa tegel utan arbetarna själva tillverkade ”stenar” av sand, lera och cement. Det är idag hyttan närmast restaurangen och den är fortfarande i bruk. Tillverkningen av hushållsglas, prydnadsglas, medicinglas, flaskor och burkar återupptogs i november 1917. De första åren gick företaget med vinst. Åren 1921 och 1922 var det en kortvarig, men djup depression. Denna knäckte företaget och det gick i konkurs i november1922. Strömsborgs glasbruk fanns alltså från 1917 till 1922 och ska inte förväxlas med Målerås första glasbruk (1890-1904) som låg nära järnvägsövergången, där det 2011 gjordes en utgrävning.

Politisk branddamm vid brunnet glasbruk

Ingvar Sandgren berättar: I slutet av 1930-talet grävdes en branddamm vid Målerås glasbruk. Fem eller sex vänsterorienterade arbetare la det lägsta anbudet och fick arbetet. Man köpte skottkärror, korpar och spadar tillsammans. Det hela blev dock en dålig affär. I botten tryckte blålera fram, och man fick stenlägga sidorna. Sommaren 1944 brann glasbruket, och dammen kom till nytta. Från den tiden har jag fått ärva en av skottkärrorna och till bokhyllan, ”Sovjetunionens Kommunistiska Partis Historia”. Jag var sorgsen när branddammen år 2012 på några timmar fylldes igen, den som det tagit månader av hårt kroppsarbete att gräva fram. Bilden är troligen tagen av dåvarande disponenten för Målerås glasbruk Gustav Westberg. 137


Rosander kontrollerar både ben och fot

Målerås Glasbruk 1932

Nyktert vid styret Målerås hytta i slutet av 1930-talet. Mästare är Bror Jonasson och Knut Lilja. Anfångare är Kjell Ahlgren och Edvin Andreason. Till vänster ses disponent Gustav Rosander, Georg Jonasson och Bertil Andreasson.

Slipare Gustav Aronsson på Målerås Glasbruk

Längst till vänster ser vi folkskollärare John W. Johnsson och sedan Alice, Gustav och Knut Rosander. Knut och Alice var gifta med varandra. Gustav Rosander startade Målerås Glasbruk tillsamman med bland andra sin bror Oskar år 1924. Gustav var sedan disponent där till 1941. Brodern Knut hade samma befattning 1946 till 1963. Det var på 1940-talet. Slipat glas var i ropet. Här är det Gustav Aronsson som noga aktar sig för lömska remmar. 138

Syskonen Rosander var hängivna nykterhetskämpar. Gustav var t.ex. med och bildade ungdomslogen Linnéas hopp i Målerås 1907.


Folke Walving graverar i Målerås

Folke hade gått på gravörskola i Orrefors. Denna startades redan 1922 för att möta efterfrågan på graverat. Bilden är troligen från 1940-talet.

Pressverkstad i Målerås

Ingvar Sandgren: Vi ser Erik Lindvall till vänster och Tage Sääv till höger. Den i mitten är jag osäker på.

Hyttan i Målerås omkring 1942

Här ser vi Verner Nilssons verkstad. Lägg märke till att deras ytterkläder hänger på väggen inom bekvämt räckhåll. På bilden ser vi Nils Jonasson, Georg Jonasson, Egon Roos, Verner Nilsson och Josef Jonasson.

Tvillingar i h y ttan

Målerås hytta på 1960-talet. Manne Johansson, Nils Jonasson och Sven Jonasson. Nils och Sven var tvillingar. 139


"Målerås Glasbruk" 1929

Johan Ahlbäck - arbetets målare, besökte Målerås Glasbruk ett flertal gånger. Här kan vi se några av de verk han gjorde då. 140


"Målerås Glasbruk" 1929

"Motiv från Målerås" 1929

"Motiv från Målerås Glasbruk" 1930

"Glasbruket" 1931 (obs ej Målerås)

141


Blåsmaskin

Målerås gamla hytta från 1942. På bilden ser vi disponent Gustav Westberg. Under denna tid installerades en ”blåsmaskin”, med vilken man blåste konservburkar. Kan det vara denna som man ser på bilden?

Inget fusk här

Vi tittar in i glaskammaren på Målerås Glasbruk på 1940-talet. I bakgrunden ser vi Erik Johansson och Elsa Johansson som sköter sprängmaskinen. Man skar av kalotten så att bägaren öppnades på vinglasen. Den vassa kanten värmdes till smältning och blev rund och mjuk. I förgrunden är det en synare som heter Kraus (Birgers pappa) som granskar vinglasen. Om det upptäcks mindre skönhetsfel kan de hamna i avdelningen för sekunda, annars är det prima vara som säljs till högsta pris. Inga Myrberg till höger kan tänkas svepa glasen i mjukt papper. 142


Nya hyttan

Målerås nya hytta omkring 1942. Man kan eventuellt urskilja Olmert, Westberg, Sven-Erik Sjöö, Ruben Ihd med flera. 143 143


MĂĽlerĂĽs glasbruk 1943

144


Hilding Järnstam började arbeta vid Strömsborgs Glasbruk redan som 13-åring 1917. Från 1924 och fram till1949, alltså under 25 år, var han kontorist vid AB Målerås Glasbruk. Då blev han ekonomichef och verkade som sådan fram till 1969.

Hilding Järnstam vid sitt skrivbord

Järnstam var hembygdsforskare och var med vid grundandet av Hälleberga hembygdsförening 1950. Han var en stor boksamlare och samlade även på vapen. Som ordförande i Hälleberga kommuns byggnadsnämnd utarbetade han byggnadsplaner för Målerås samhälle. Järnstam avled 1984. Gustav Westberg efterträdde Gustav Rosander som disponent för AB Målerås Glasbruk den 1 februari 1941. Gustav Rosander var då socialdemokratisk riksdagsman. Westberg ville snart avgå, eftersom Rosander nekade honom att köpa aktier i glasbruket. Det hela löstes genom att den övriga styrelsen ställde sig på Westbergs sida. Gustav Westberg dog i mars 1946 efter att ha varit chef i endast fem år.

Fem år med Westberg

Den bakre längan på glasbruket byggdes 1938-39. Mellan den och den tidigare byggnaden fanns som synes två broar (bryggor). I träbyggnaden längst hitåt fanns till vänster kontoret. Till höger om detta låg packboden, med sin friska doft av träull. Från packboden och lagren utanför kunde man lasta glas direkt på järnvägsvagnarna. Till vänster mitt i bild ligger virke som kommer ifrån sågverket till vänster om bilden. I längan bakom glasbruket fanns ett träullshyvleri. Längst ned till vänster finns stockar och en lång rad med kluven ved. Förmodligen låg ”vedbryggan”, från vilken tågen fick ved, omedelbart till vänster om bilden. Man använde ved istället för kol under några av krigsåren för att driva tågen. 145 145


Målerås ska inte dö

Kvällspressen följer dramatiken

Kosta Boda under ledning av Erik Rosén ägde Målerås glasbruk under slutet av 1970-talet. Rosén ville lägga ner Målerås och ugnarna släcktes dagen före julafton 1980. Den 1 april 1981 tändes ugnarna åter igen. AB Målerås Glasbruk var nu löntagarägt. Många i samhället hade lagt 1000 kr eller mer för att bruket skulle leva kvar. Erik Rosén bytte sida och var som pensionär under flera år styrelseordförande för Målerås. På bilden syns en mycket sammanbiten Rolf Carlsson.

”Kosta Boda har förklarat att Målerås är för litet och kommer inte att vara lönande i längden. Bruket anses inte ha någon egen överlevnadskraft.” Riksmedia uppmärksammar den lilla uppstickaren mot Kosta Boda i de smålandska skogarna. Här har Expressens fotograf fångat Mats Jonasson tillsammans med barnen Åsa och Mattias en kylig vinterdag i början på 1980-talet. 146


Uppståndelsen

Planat och klart

Mats utmärkt

Lennart Karlsson med en nyss planslipad glasskulptur vid tidigt 1980-tal.

Mats Jonasson tar emot Sysselsättningspriset ur Curt Nicolins hand. Mannen till höger är Christer Eriksson, Consafe, som delade priset med Mats. Året är 1982.

Nytt vid styret för Målerås från 1981

Manu Fust, Staffan Jonasson och Leif Lindqvist

Segern är vår. Mats var bestämd i att det han designat skulle tillverkas i Målerås och ingen annanstans. Detta banade väg för uppgörelsen.

Bob Nilsson VD, Rolf Carlsson produktionschef, Harriet Granberg ekonom, Ove Magnusson lagerchef och Stig Krantz marknadschef. 147 147


Gjutarverkstad i stora hyttan

Gipsmodellering

Graal signerad Mats Jonasson

Erik Bodén, Roger Ivarsson, Sonny Fernström och Tommy Karlsson här vid nyrenoverade ugnar 2013.

Mats Jonasson i gravörverkstaden 2013.

Petter Jonasson och mästare Ronny Fagerström har bråda dagar att blåsa graal till utställningen MJ Exclusive i februari 2011.

Injektionsgjutning

Roger Ivarsson och Sonny Fernström. 148

Anfång till tumbler

Här slipas smycken

Ljuslykta får färg

Staffan Jonasson i hyttan 2010.

Bill Petersson slipar Spectra 2013.

Ing-Marie ”Mimmi” Lindgren.


Mullebanan invigd

PRO nästan lottlösa

Stående från vänster: Reine Lindahl, Tore Lindgren, Roland Karlsson, Marita Karlsson, Lennart Karlsson och Carl-Olof Karlsson. Sittande: Gull-Maj Karlsson, Eivor Göth Oscarsson, Göte Engdahl, Rune Holmgren och Arne Karlsson

Spelare på banan

Det går ut på att komma närmast den minsta kulan. Arne, som är lagledare, lägger upp taktiken.

Gull-Maj Karlsson och Ulla-Stina Sandgren säljer lotter åt PRO och MIF 2013 vid Målerås glasbruk

Lennart och Majken

Lennart Karlsson med barnbarnet Majken Karlsson Lindahl.

149


Björn Johansson startade Målerås Mekaniska 1979, då hyrde han in sig i glasbrukets lokaler. Idag driver han verksamheten i nybyggda lokaler vägg i vägg med glasbruket. Här konstrueras och tillverkas alltifrån specialmaskiner och kapellsystem till pooltäckningar och uterum.


Robert Johansson

StrĂĽlande

Zabra

Kenneth Wiksten

Viktor Karlsson

Johan Lindgren

151 151


Målerås Läderindustri 2013

Elisabeth Eriksson

Tommy Håkansson

Raymond Carlsson

152

Virpi Håkansson


Thomas Håkansson

Maria Idosdotter Nilsson

Tina Håkansson

I Målerås har man tillverkat läderprodukter sedan början av 1930-talet. Nuvarande verksamhet startade 1947. Det lilla familjeföretaget tillverkar alltifrån handväskor och bälten till specialanpassade produkter till försvaret och flygindustrin.

153 153


Familjen Isacsson i Norrbäck ca 1880

154


Isac och Johanna Isacsson har samlat barnaskaran för fotografering. Bästa klädseln påtagen så klart. Det randiga tyget räckte till västar och byxor till manfolket och till klänning åt lillflickan.

"Hördu Frido, bred mig en smörgås är du hygglig!"

Stående: Kristina (1861 -1931), Dorkas (1872 – 1946), Hanna (1864 – 1944). Sittande: Frido (1877 – 1967), Karl-Enock (1866 -1953), Isac (1835 – 1904), Johanna (1837 – 1909) och Klara (1880 – 1965). Frido blev en betydande man i socknen, bl.a. var han med och startade Hälleberga sparbank. Dorkas blev barnmorska och har hjälpt många Hällebergabor till världen.

SLU i Hälleberga ordnade en bussutflykt till Skåne. Tydligen var det inte bara ungdomar som åkte. Kanske var Frido Isacsson, Norrbäck, till vänster, och Aron Petersson, Skattegården, med för att hålla i tyglarna. Här låter de sig i alla fall väl smaka av den medhavda matsäcken. När kan detta ha hänt?

155


Hanna i Kalverรฅs

156

Karl - Ludvig och Hanna Adolfsson i Stora Willkรถl


Anderssons i Hälleberga

Handlare Anders Andersson var verksam i Hälleberga sedan 1860-talet. Familjen var starkt präglad av Sellergrens predikningar i Hälleberga kyrka. Hans söner Axel och Theodor öppnade affär i Orrefors 1892. 157


Gammal station i Gullaskruv

IOGT i Ramleberg

Precis här höjer sig idag ett ståtligt vindkraftverk. År 1876 när järnvägen byggdes fanns ingen bebyggelse här men platsen blommade upp när det var Willköls marknad. År 1895, när glasbruket började sin verksamhet, blev det fart. En poststation fanns från 1899.

Vi håller ihop

Lite nyare station i Gullaskruv

Det kan vara svårt att ”fri” sig från hårt uppvaktande pojkar, men i grupp är vi starka. Här ser vi: Herta Gustavsson, okänd, Ada Karlsson (g. Holmström), Stina Elofsson (g. Petersson), Irma Gustavsson, Agda i Kleftetorp, en syster till Irma Gustavsson, okänd. 158


Alstoön

Modig på Högmålen

Högmålen ligger med fri utsikt över den f.d. prästgården och kyrkan i Hälleberga. Huset ligger fint på en backe precis när man tagit av mot ”brännan”. Här fanns en skomakare och en mössmakare, båda med namnet Modig. Det är Möss-Modig med fru som sitter. Bland de stående är mannen till vänster tyvärr okänd, därefter kommer skomakare Modig med fru. De andra två är tyvärr också okända.

Ford Kupé

Erling och Verner Johansson snyggt uppklädda, förmodligen utanför sitt hem i Alstoön. Det ligger 3-4 km in på vägen mot Älghults Långaskruv, om man utgår från Frösekevägen. Nu står det ett stort vindkraftverk strax bakom platsen där torpet fanns.

Axel Roos har parkerat elegant på kyrkbacken utanför mangårdsbyggnaden till Hälleberga Stom. 159


Upp med potatisen !

Roos med medaljer

Astrid Johansson, Ebba, Anna och Theodor Roos.

Kafferep i Pålavik Gruppen sitter på verandan till soldattorpet Laggaremålen. På trappan i mitten står Kalle och Anna. De är omringade av: Ebba, Matilda, Greta, Henry, Theodor, Erik och Bora

Elisabeth Dahlgren, Ebba Roos och Astrid Karlsson. Gissa fotografen! 160

Kvarnamålen är ett torp som ligger bredvid en av flottlederna genom Hälleberga nära Kollinge. Mor Lotta tog väl hand om sina pojkar och var så fin när hon skulle handla i Gullaskruv. På bilden sitter hon bredvid Simon som var duktig med allt. Han var ute i landet och byggde vägar och järnvägar och var specialist på broar. Var det något problem så var det bara att hämta Simon. Frans, till vänster, råkade ut för en olycka och blev blind på båda ögonen. Han fick lära sig blindskrift och klarade sig bra. Han gick obehindrat i skogen och samlade ved. Karl arbetade vid Kostabanan.


KvarnamĂĽlen

161 161


Vi skรถtte sรฅgen i Orrefors 1928

162


Det är Axel Carlsson, gift med Ebba Roos, som lämnat uppgifterna. Han är själv med på bilden.

Karl Karlsson på Nybo. Hade en ko. Bärgade hö i sjön. Lastade ribbvagnar.

Sittande från vänster:

Axel Carlsson från Nytorp. Kapade ribb.

Kalle Modig. Stor och kraftig. Stod på dammen och tummade in stock. Sorterade alltså efter grovlek. Var torpare på Göljamålen. Hade tidigare bott i Kantahuset och var då gaseldare vid fönsterglasbruket.

Josef Karlsson Nytorp. Snärjde stockar med kätting. Dessa släpades sedan in till ramsågen.

Ludvig Jonasson. Torpare från Rosendal. Var tidigare orgeltrampare för 2 kr om året. Ville ha påökt, men då hoppade Johan Eriksson fram och sa: ”Då tar jag arbetet”. Johan fick snart höjt till 5 kr. Karl Gustavsson. Bas vid såg och brädgård. Kallades ”Brädgård-Gösse”. Karl-August Karlsson. Kantare. Bodde i Färgerikasernen. Blev sedan snickare på gården. Där gjorde han kälkar och vagnar. Gotthold Karlsson från Alstoön. Körde ribbved på en ralle till glasbruket. Karl Emil Karlsson. Pålavik. Sågare. Kort stubin. Skicklig. Karl Emil Karlsson. (Inte samma som föregående). Från Vännersdal. Lastade virke på ralle som skulle till brädgården. Idog och duktig. Hade nio barn. Mellersta raden: Karl Jonsson från Pålavik. (Har hatt.) Hjälpkantare. Delade torpet med Oskar Jonsson. Hade var sin ände av huset. De hade två kor per familj. Erhard Karlsson, torpare från Kjellsmålen. (Mörk keps). Lång väg till arbetet. Hade djur.

Arthur Johansson från Håknamålen. Snärjde stock. Arbetade senare på torvmossen och på glasbruket. ”Grin-Affe” med den väldiga hästen Bellman. De körde ribb från sågen till glasbruket, spån till ”fnasdyngan” och färdigsågat till brädgården. Bakre raden: Erik Hedberg. Forstmästare. (Vit skjorta). Chef för brukets skog och jordbruk. Åkte i hästdragen tvåhjulavagn ut till sina skogvaktare. Hade bestämda åsikter. Gustav Karlsson från Pålavik. (Ljus keps) Son till Emil i Pålavik. Bertil Johansson från Pålavik. (Storväst ). Hjälpsågare. Glad. Inga svårigheter. När veden tog slut på vintern högg han en färsk björk. ”Det brinner som töre.” Josef Johansson i Pålavik. Kapade ribb. Simon Johansson från Håknamålen. Ung grabb. Stod i ribbgropen och tog hand om ribbveden. Värvade sig. Blev sedan mejerist. John Modig. Son till Kalle Modig. Stor och kraftig. Blev polis.

163 163


Kan det vara i Tokebo?

Släkten Lind utgjorde kärnan i bandet. De var stränga nykterister varför annat än ren glädje kan uteslutas. Bilden tagen på 1920-talet. 164


Turnévagnen lövad och klar

Musik utan el

Kan det vara Villåsen i Gullaskruv som syns till vänster?

"Lemkan" lagade mat

Någon tror sig känna igen Oskar Borg och många bär drag av släkten Lind.

Grabbgäng från Kollinge

På tidigt 1900-tal drevs här mat- och kaffeservering av en kokerska som hette Lemke. Senare ägdes fastigheten av Sture Nilsson. Nr 3 från vänster är Sture Nilsson, nr 5 heter Ekstedt, nr 6 är Arthur Holmström och nr 7 är Henrik Karlsson från Rejmyre.

Rudolf Karlsson, Gösta Borg, Knut Karlsson, Erik Karlsson, Manfred Karlsson och Gunnar Borg. 165


Storgatan i Gullaskruv 1 april 1923

Man klädde sig fin på söndagar. Det var vanligt i brukssamhällena. Man kan gissa att den förste april 1923 var just en söndag. Glasbruket var inte igång vid denna tid. Arbete fanns i någon mån på gårdarna, på sågverken och i skogen. Orrefors och Målerås låg inom cykelavstånd. En del hus på bilden finns kvar än idag medan en del är borta, t.ex. sågen till höger. I huset längst till vänster bodde Robert Johansson. Bakom detta skymtar det som blev ”finkan”. Mitt i bilden ser vi banken. De mindre husen långt bort i mitten är cykelverkstaden, skostallet (man skodde hästar och oxar) och smedjan. Personer vi känner igen är: Erik Augustsson, Gunnar Karlsson, Fritz Slättman, Birger Lövgren, Karl Slättman, Gustav Ljungberg, Karl Augustsson, Valfrid Rosvall, Ragnvald Wulf, Hjalmar Karlsson (smältare), Gunnar Samuelsson och ett par okända.

Gubbar vid Fridhem

Man kan undra var alla damer höll till när flockar av ungkarlar fick ströva omkring fritt i landskapet. Här har den okända fotografen fångat: Franzén, Oskar Augustsson, Oskar Borg, Erik Augustsson, Herman Nilsson, Josef Rosvall, Karl Slättman och Karl Augustsson. 166


De vackra timrade ladorna är snart ett minne blott. Ladorna kunde delas in i två kategorier utifrån ålder och byggnadssätt. Den äldre var enkelt uppbyggd av glest rundtimmer med en ingång placerad mitt på ena gaveln. Av dessa lador har det funnits ett stort antal inom Hälleberga socken. Den andra typen är troligen från början av 1900-talet, och är uppförd i regelverk med brädpanel utanpå. Dessa lador är ofta större och har öppningar på båda långsidorna så att det går köra genom byggnaden med lassen. ”Maaladorna” var belägna på större avstånd från gården, vid mader, åstränder, i sjökanter och vid ängar. I ladorna packades det torra höet in på sommaren och fraktades sedan hem under vinterföret. Då underlättades transporten av tjäle och snö. Det var klokt att vänta till vintern då det var lugnare än på sommaren med sådd, höbärgning och skörd. Höet som slogs på dessa utmarker var väldigt viktig, eftersom tillgången på vinterfoder från slåttermaderna var avgörande för antalet djur på torpet eller gården.

Från en svunnen tid

Ett gäng vid maden

Idag har ladorna ingen funktion att fylla och riskerar därför att skatta åt förgängelsen. Ett fåtal finns bevarade. bl.a. en i Basthagen som vårdas av Hälleberga Hembygdsförening.

Här vågar sig både damer och herrar ut i samlad tropp. I bakgrunden ser vi Hälleberga kyrka bakom maden. Målet för utflykten kan vara den lilla ängaladan som fortfarande finns kvar. Vi känner igen: Edit Augustsson, okänd, Beda, Hugo Eriksson, Märta Borg, Helga Lind, Helfrid Augustsson och Gunnar Lind. Framför sitter Frans Eriksson. 167


Vävkurs i Hälleberga

Matlagningskurs i Hälleberga

Ett gäng stolta damer från Gullaskruv har fördjupat sina kunskaper i vävning. Kursen har lagts på förmiddagar och omfattar 180 timmar. Kursen har anordnats tillsammans med Hälleberga yrkesskola och Kronobergs läns hemslöjdsförening i Växjö. Nu var det avslutning och flera välkomponerade alster kunde visas upp. Ledare för kursen har varit fru Ingeborg Ålander. Deltagare i kursen har varit: Stående fr. v. Erna Isaksson, Majt Holmberg, Greta Lind, Ingrid Pettersson, Margareta Björn, Maj Karlsson och Maj-Britt Pettersson. Sittande: Svea Karlsson, Ingeborg Ålander, Sigrid Axelsson och Viola Karlsson.

Året är 1931 eller 1932. Hushållningssällskapet ordnar frivillig kurs i matlagning i Hälleberga kyrkskola. Här syns alla flickor som deltog, framför lärarbostaden. Stående: Dagny Johansson (eller Ahlström), okänd, Karla Tägnfors, Inga Hedvall, okänd, Märta Larsson, Elsa Isacsson och en vi inte känner igen. Sittande: Okänd, okänd, Bjerding, Margit Petersson, Skattegården, Karin Modig, Koppekull, Elly Konradsson, okänd, Ester Hausenkamph och Karin Hultgren.

Åter liv och rörelse i lärarbostaden

168


Lärarbostaden i Hälleberga

Här ser vi laget som byggde lärarbostaden i Hälleberga. Nils Grönkvist berättar: Lärarbostaden i Hälleberga byggdes på 1920-talet. Byggmästare var Herman Pettersson från Orrefors. Huset innehöll tre bostäder, en uppe och två nere. Här bodde skolans lärare fram tills skolan lades ner 1966 -67. Namn som jag minns är Karl Dahlin, Elsy Ljungkvist, Betty Nilsson, Olga Lindgren, Gunvor Aspengren, Karl-Johan von Stein, Elvy Svensson och en som hette Klara men hennes efternamn har jag glömt. Därefter har andra hyresgäster bott där fram till 2006 – 2007. Vi minns t.ex. Brodmar, Anna och Axel Adolfsson, Kjell Eriksson, Sven och Gunbritt Karlsson. Sedan har huset stått tomt. Men nu 2013 har huset sålts och är bebott.

169


Gustav Jonsson 90 år

Vid pumpen i Gullaskruv

Modemedveten yngling

Gustav Jonsson var tidigare hemmansägare och brukare av släktgården Björkegård. Han var far till Torsten och Astrid Tägnfors. Det var denna Astrid, gift Roswall, som drev Astrids Café. Under sin krafts dagar var Gustav bonde och förtroendeman i Hälleberga Sparbank. På äldre dar köpte han tvåfamiljsfastigheten Rosenberg/Rosenborg i Gullaskruv byggd på 1930-talet, där han bodde med hustrun och sonen Sture. Den 7 juli 1958 fyllde han 90. Efter den tidens sed blev han fotograferad i finrummet omgiven av alla fina blommor. Bilden finns i Börje Tägnfors album.

En bensinpump var en ståtlig anordning i slutet av 1940-talet. Glaskupan upptill kan vara blåst på Pukeberg. Man kunde se hur bensinen strömmade upp i en genomskinlig glasbehållare, som sedan tömdes. Det stannade alltid kvar en skvätt i den grova slangen, men den kunde man alltid rädda genom att lyfta lite på den. Det kunde ju räcka halvvägs till Målerås. Affärsbiträdet från Kooperativa är Mirjam som gifte sig Adolfsson. Barnen är Gull-Maj Castling, dotter till föreståndaren, och Birgitta Karlsson.

I bakgrunden känner vi igen Kooperativa i Gullaskruv. Butiken byggdes redan 1927. Den fick en tillbyggnad åt vänster 1957 då det skulle bli snabbköp. Av detta kan vi anta att bilden är tagen omkring 1950. Grabben heter Karl-Gustav och stoltserar med breda långbyxor, kofta, slips och med cigarrett i näven. Mittbena var tidens frisyr.

170


Ruggig krock

En ruggig dag, troligen 1945, med svår ishalka. Platsen är Svaneborg i Gullaskruv med Astrids café till höger och Villåsen rakt fram. En lastbil, troligen med gengasaggregat, kommer från Fröneskruv. Vad skulle personbilen vara ute om en sådan dag och just då? Krocken var ett faktum. Händelsen lockade ut en del åskådare och någon ansträngde sig att leta fram kameran. Det kan ha varit Torsten Tägnfors. Han var inblandad på något sätt eftersom bilden finns i ett album som idag tillhör sonen Börje. Kurt Holmström minns att Einar Isaksson hade en liknande lastbil, en Volvo med V8-motor. Vem som körde personbilen är dunkelt. 171


Bryggarbil i Gullaskruv

Det har funnits bryggerier både i Målerås, Gullaskruv och Lyckeby utanför Orrefors. Här är det tydligen bryggaren från Lyckeby som gör intrång i Gullaskruv. Man kan nog urskilja Svaneborg och möjligen en betande ko. Det kan vara 1930-tal.

Dags för bilutfl y kt

Birger Kindberg, Harald Ejderstedt och Torsten Tägnfors heter de tre ungdomar som poserar inför kameran någon gång i slutet av 1930-talet. Givetvis hade man huvudbonad trots att det var mitt i sommaren. Torsten Tägnfors har chaufförsmössa, antagligen som en markering att det var han som ägde bilen. Bilden är tagen vid Robert Johanssons sågverk i Gullaskruv. Sågen lades ner 1955, och den låg där radhusen ligger idag. Lägg märke till hur man med hjälp av ”stegen” till höger kunde bära upp bräderna på stabben. 172


Säcklöpning på Stigtomta

Majstång på Stigtomta

Det måste ha varit i början av 1960-talet. Från vänster: Monica Berg (kusin från Sölvesborg), Kristin Holmberg, Boel Andersson, Sigvard Berg, Mats Andersson och Göte Holmberg

Det måste också ha varit i början av 1960-talet. Från höger: Annie Karlsson (Fyrishov), med halmhatt Kristin Holmberg, Annies barnbarn Lise-Lott, Annies dotter Ulla-Britt och Majt Holmberg

Skolutfly kt till Pålavik 1938

I vattnet: Gunnar Lindqvist, Gösta Hultgren, Olle Brodmar, Britta Karlsson (g.Sälgfors), Asta Karlsson, Annie Jonasson. Stående: Iris Lind (g. Norling), Wallis Andersson, MajBritt Ekfelt (g. Petersson), Laila Svärd (g. Petersson), Margareta Isacsson (g. Björn), Vega Andersson (Börje Anderssons syster), Inga-Lisa Heimert (g. Karlsson), Britta Johansson (fosterflicka hos Andersson i Hälleberga). 173


Helnyktert läger i Hovmantorp

Elsie Gustavsson berättar: Här är vi på väg till IOGT:s läger i Hovmantorp. Vi skulle vara borta och tälta en hel vecka. Deltagarna kom från alla delar av distriktet – flera hundra. Det var mycket mygg men det fanns mat åt alla – myggen. Bakre raden: Gudrun Nordgren, Elsie Gustavsson, Lennart Gustavsson, Aina Andersson (ledare), och Aldor Fransson. Främre raden: Inge Gustavsson, Nils-Olof Andersson, Birger Gustavsson, Bernt Augustsson och Lars-Erik Andersson

Rörande

Myggbitna men igenkända?

Mat morgon, middag, kväll, i massor. Det var nog militärens kokvagnar de hade lånat. Vi fick lära oss stå i kö till gröten – vi kan ha varit ett par hundra ungar. 174


Åskrädd

Bilden tagen ovanför Högelycke vid moster Stavas åker 1939. Flickorna ”går och läser” till konfirmationen. På bilden ser vi Gulli Fransson, dotter till banvaktare Karl Fransson i Hälleberga, Dagmar Karlsson, barnbarn till barnmorskan Lovisa Nyberg i Gullaskruv och Margareta Isaksson (g. Björn), dotter till Frido Isacsson i Norrbäck.

Realen i Åseda 1950 Lövat

Kan det ha varit den första ”Gullaskruvare” som tog realen i Åseda? Birger Lövgren får ett varmt mottagande vid stationen. Triumfvagnen drogs för hand medan Lasse Sälgfors och Olle Karlsson spelade glada låtar. Är det möjligen Svea Karlsson som skymtar i fönstret?

Det var realexamen 25 maj 1961. Ivar Karlsson i Högelycke mötte upp vid Orranässjön med lövad vagn och traktor. På sätet sitter Sören Ekfeldt, med ryggen mot Sören står Roland Karlsson (Lavin) och Magne Haslestad.

Hunden heter Heja och var mycket åskrädd. Den hörde åskan komma långt före alla andra. Vid åskväder sprang den in och lade sig i Elsa Isacssons säng och bara darrade.

175


Utanför Kooperativa i Gullaskruv Barn i Norra kasernen

Bakre raden: Gullvi och Boris Karlsson, Mellersta: Göran Lindblom, Maj-Britt Lövgren och Monika Holmström. Främre: Kurt Holmström, hunden Bessy och Maj-Britts kusin Rune.

176

Damerna: Else-Marie Karlsson, Marianne Augustsson, Ulla Hjerpe och Vivi Andersson. Barnen: Magne Haslestad, Dan Erlandsson och Boris Karlsson.


Alla ska vara med

Vid pumpen i Gullaskruv

I bakre raden: Lennart Gustavsson, Elsie Augustsson, Lars-Erik Andersson och Bernt Augustsson Sittande: Karl-Erik Holmberg, Ing-Marie Karlsson med sin syster Berit, Nils-Olof Andersson, Lars”Stickan” Jonasson, Gudrun Gustavsson och Birger Gustavsson.

Grannbarnen

Det bör ha varit omkring 1944 som Aina Andersson knäppte bilden mitt i Gullaskruv. Bernt Augustsson, Elsie Augustsson, Lars-Erik Andersson, Birger Gustavsson, Ing-Marie Karlsson och Lennart Gustavsson.

Kan det vara samma barn ?

Bilden är tagen vid Skogsäter 1947

177


William Stenberg bjuder på 25-årskalas

Gullaskruvs glasbruk gjorde en återstart 1927 i William Stenbergs regi. År 1952 var det dags för pampigt 25-årsjubileeum. I en tidningsartikel från den 24 mars 1952 hittar vi namnen på de 39 medaljörerna. Många av dessa hade varit med ända från 1927 och en del i minst 20 år. Det var ett påkostat jubileum som startade stilenligt med hyttpredikan av Harry Brodmar. Landshövdingen var inbjuden och höll förstås ett tal särskilt riktat till alla som fick Patriotiska sällskapets medalj. Senare på dagen var samtliga inbjudna till Stora Hotellet i Nybro. Många tal hölls och disponent Stenberg tackade för hyllningarna och meddelade att företagets styrelse överlämnar 75 000 kr till arbetarnas pensionsfond. Dessutom fick Folkets Hus-föreningen 10 000 kr för att kunna bygga en ny samlingssal. 178

Karl "Sammel" fick medalj

Karl August Samuelsson tillhörde skaran som 1952 fick medalj för 25 års trogen tjänst vid Gullaskruvs glasbruk. Han hade arbetat som degelmakare i en verkstad nära ån som brann någon gång på 50-talet. Själva leran köptes in i pulverform som yrde i luften som en vit rök. Pulvret skulle röras ut i vatten som måste vara rent. Det hämtade han i hyttan med hjälp av ett ok och två hinkar. För att leran skulle bli duglig måste den blandas med lite grövre material som man fick ur redan använda deglar som krossades och maldes.


Marianne bodde hos skräddare Johansson

När min far William Stenberg köpte Gullaskruv 1926 bodde familjen kvar i Lindås till 1930 för att utröna om försöket att sätta igång ett helt nytt bruk skulle kunna försörja oss. Far och hans kamrer bodde i den gamla gästgivargården som tillhörde bruket och där även en av mästarna, Knut Fischer, hade en lägenhet. Frukost, middag och kvällsmat intog de hos skräddare Johansson som bodde i ett hus, Sandås, som de låtit bygga och där de även hade ett par rum till uthyrning på övervåningen. Middag serverades även till resande mitt på dagen och frukost och kvällsmat till folk som låg över natt. När vi hade lov från skolan, min syster och jag, hälsade vi på far och fick då bo hos skräddare Johanssons. Maken till arbetsamhet har jag aldrig sett, varken förr eller senare. Far i huset hade sin verkstad i ett mindre rum åt baksidan vid köket och han satt på en bänk framför fönstret med benen under sig i skräddarställning när han sydde och var tydligen mycket anlitad trots att det fanns en skräddare till i byn.

På andra sidan köket i ett betydligt större rum hade den äldsta dottern sin syateljé med två anställda. Även de yngre systrarna hjälpte till på sina lediga stunder med att bl.a. kasta sömmar, något man måste göra för hand innan maskinerna utvecklades. Rummet bredvid, åt framsidan, var matsal. På ena väggen, vid sidan av matbordet fanns en stor spegel. När middagen var avslutad var det dags för sykunderna att komma och prova där och på kvällarna blev det sällskapsrum. En av döttrarna, Ellie, skötte om ladugården med kor och höns. Kon fick gå och beta än här än där. Var och varannan familj i Gullaskruv hade på den tiden en ko. Man avtalade med alla som hade en liten gräsplätt att kon skulle få beta där. Gräsklippare var då inte vanligt, och utöver korna slog man gräset med lie och naturligtvis togs även det slagna gräset tillvara för senare användning. Även gräset i dikena användes. Fru Modig på Högmålen till exempel sågs ofta ute och spatsera med sin kossa som då fick äta sig mätt under promenaden. Skräddar Johanssons hade också en liten höhäck som Ellie drog hem och pappan stolt gick efter med lien på axeln när de varit ute och lyckats skrapa ihop en hel häck för vinterns behov. Vilket matställe det var, Sandås, med färsk mjölk och färska ägg från den egna lilla ladugården. Mamma Emilia Johansson stod för matlagningen. Anna som var lite klen skötte gästerna, dukning och servering och Karin som var handikappad diskade och skalade potatis. Vi barn blev bortskämda, vi sov på övervåningen i en kammare med öppen spis. När vi skulle sova fick vi klä av oss framför brasan. Sen rullades vi in i filtar och sov gott hela natten tills vi vaknade av att någon åter lade ved i spisen och vi fick klä på oss i skenet och värmen från brasan. På kvällarna lekte vi kurragömma i hela huset och innan jul kokades det knäck och karameller. Att vi älskade den familjen var inte underligt! 179


God fotsättning i rök och damm

Så här långt komna i tillverkningen av deglar var det ingen risk för stendammslunga. Annars yrde det fina lerpulvret runt i luften. Med vatten och känsliga fötter skapades en mjuk lera som formades till deglar – behållare för smält glas. Nu, omkring 1950, fanns en ny degelverkstad över den fina tvättstugan i glasbruket. 180

Degelverkstad vid ån

Gustav Adolf Hjerpe och Kåre Hasselstad. Kåre kom till Gullaskruv 1942. Bilden är tagen före 1957 då just denna verkstad brann.

Mjölnare Johan Tränk i Hälleberga kvarn


Sliparekillar omkring 1930

Rent på Sandslätt, Gullaskruv

Varmt och svettigt. Ån med friskt vatten i närheten av Sandkullen. I hoppade Olof Karlsson, Sture Bergkvist, Göte Pettersson, Ekstedt, Arthur Holmström, Kalle Vikström och Hugo Rosenkvist.

Ada Holmström och Agda Pettersson, Yttratorp.

181


Lågvatten i Orranässjön

Tält med blixt och dunder

Det var inte långt från Hälleberga skola till Orranäs gärde om man tog stigen gent över skogen till Pålavik. Eftersom det är lågvatten kan det vara möjligt att klassen tog sig ut på Trädgårdsön för att söka spåren efter Orranäs säteri. Göte Holmberg är med i klassen, som anfördes av lärarinnan Betty Nilsson.

Göte Holmberg berättar: Det måste ha varit före 1935, strax bakom lådboden vid Gullaskruvs Glasbruk. Det var jag, Lage och Bengt Pettersson. Vi hade köpt sockersäckar för 25 öre styck för att kunna bygga ett tält. Lite ribbved kunde vi lätt skaffa på vedbacken.

Irene Grönkvist kompletterar: Lärarinnan Betty Nilsson var biträdande lärarinna vid Hälleberga kyrkskola åren 1919-1925, och ordinarie vid samma skola från 1926. Vid pensionsavgången 1953 hade hon ägnat 34 år i Hälleberga. Kortet är troligen från 1929 eftersom Göte Holmberg (bakom flickan i vit hatt) hade Betty Nilsson som lärare i 1:a och 2:a klass.

182

Första övernattningen utmynnade i ovänskap och slagsmål, vilket resulterade i att Lage blev av med en tand. Jag blev till slut ensam kvar i tältet. Inte nog med det. Det blev ett fruktansvärt åskväder. Jag hade helst velat ge mig iväg hem jag också, men jag vågade inte. Det är jag, Göte Holmberg, som syns på bilden.


Lugnt på trappan i Hälleberga

På spåret

Stina Lidberg berättar: Kortet är taget år 1944 framför affären som Sara och Josef Svensson drev. Ute i världen var det fullt krig. Jag och mina syskon kom från Finland och fick vår fristad i Hälleberga. Stående: Astrid Holmberg, Tor Åkerlund placerad i Bocklareboda, Birger Wirlander placerad i Högelycke, Bror-Gunnar Wirlander placerad i Gullaskruv och Sven Svensson Sittande: Eva Svensson, Sigbritt Svensson, Marianne Wirlander, Stina (Lidberg) Wirlander placerad hos handlare Svenssons. Längst ut till höger sitter Sara Svensson.

Ska vi se vem som kan balansera längst? Tävlingen står mellan Elin Svensson och Dan Erlandsson. 183


Herr och fru Korner

Den lilla flickan som är med på bilden hette då Stina Wirlander som nyligen kommit från Finland och bodde hos Sara och Josef Svensson i affären i Hälleberga. Stina, nu Lidberg, berättar: Paret Korner hade varit i Bollnäs och gift sig. De väntades hem och här förbereddes ett varmt mottagande. Inför festen hade vi bakat en spettekaka i Stavas stuga som då låg vid Hällegården. Det var Selma Pettersson, som var föreståndare på Hällegården, Sara Svensson och jag som var bagare. ”Kejsaren”, en av de boende på Hällegården, tillverkade sina fantasifulla hattar i stugan. Dessa kunde vi låna för att skydda oss från värmen från den öppna spisen. Uppvaktande damer: Anna Johansson, Anna Arnér, Svea Karlsson, Sara Svensson med Stina framför sig, Gerda Persson, Anna Lövgren, damen i randigt är okänd, Signe Ekfeldt, Carla Tägnfors, Elsa Lindqvist, Marta Karlsson och Anna Adolfsson. Den lilla grabben är Börje Tägnfors. 184


Efter dansen

Göte Holmberg och John Lind sitter på trappan till Folkets Hus i Gullaskruv. I bakgrunden kan man skymta dansbanan. Den bortre gaveln gick att vika undan och då öppnades en scen, där bl.a. ”Snoddas” gjorde stor lycka på 1950-talet. Han lär fortfarande ha publikrekordet.

Fiskelycka mitt i Gullaskruv?

Elvi Karlsson berättar: Vi cyklade ner till Orranässjön en kväll. Vi hade båt och var ute en sväng. Det var gott om blåbär bland de stora tallarna på ”prästaskogen”. Våra barn, Gullvi och Boris, var så stora att de fick åka ut själva med båten – om de höll sig inom synhåll. Jag minns inte om de hade metspö eller lånat Olles kastspö. Hur som helst så var lyckan stor när de kom iland med en skaplig gädda. Kamera? Den hade vi hemma. Vi fick vänta tills vi kom hem med att ta bilden. Det ser kanske ut som de fått gäddan i ån nära kasernen, men det är inte riktigt sant. Det måste ha varit i mitten av 1950-talet. 185


Flera med napp i Orranässjön

Fiskevårdsföreningen har möte Medlemmar från Gullaskruv och Orrefors i trygg gemenskap. Året var 1971. Fint uppklädda ser vi: Göte Petterson, Göte Holmberg, Einar Pettersson (Gasten) och Arne Lindblom

Iljvars Pipikis, Bengt Modig, ett par skymda, Malte Joelsson och Göte Holmberg

Hyttsill i Gullaskruv

Ivar Karlsson och Axel Karlsson

186

Allsång i hyttan

Svea Karlsson sitter här med sin ”gubbe”, hyttmästare Axel Karlsson, som letar efter nästa sångtext. Det är Gert Petterson från Gadderås som anför sången.


Nedre raden från vänster: Ingegerd Ekfeldt, Birgitta Hasslestad, Siv Karlsson (Glössner), Boel Andersson, Marie-Louise Olsson, Eva-Kristin Arvidsson, Lena Axbo, Kristin Holmberg Stående från vänster: Maj-Sofie Adolfsson, Vailet Svensson, Lena Sälgfors, Marianne Korner, Gunnel Axbo, Monika Sälgfors.

I väntan på dans

Följande text fanns att läsa i en av ortstidningarna: Lekplatsen för barn som varit på tal i Gullaskruvs samhälle börjar nu så smått ta form. Den blir förlagd till den s.k. sågbacken, nedanför den gamla sågen som för en tid sedan brann. Platsen har upplåtits av glasbrukets chef, ingenjör Stenberg. Den är gräsbevuxen och i övrigt lämplig för detta ändamål och kommer säkerligen att bli en härlig tummelplats för de yngsta. För någon tid sedan hölls i Gullaskruvs Folkets Hus en fest, vars behållning skulle tillfalla lekplatsen. Här uppträdde barnen själva, och festen blev talrikt besökt, vilket visade att intresset för en lekplats var stort. Rutschbanan har redan invigts av barnen. Initiativtagare till lekplatsen samt den anordnade festen för dess ändamål är fru Birgit Korner, som lagt ner mycket arbete för att få lekplatsen till stånd.

Dansande tjejer

Irene Grönkvist kompletterar: Sågverket brann 17 juni 1957 och första radhuset stod färdigt 1958. Bilden bör alltså vara tagen vid denna tid. Ur ett annat klipp hittar jag följande: ”Kommer erforderlig frivillig hjälp kunna erhållas, kommer det att eventuellt anläggas en minigolfbana i anslutning till lekplatsen, vilket vore välkommet för den äldre ungdomen i samhället.” Nu 2013 har en minigolfbana invigts! Lekplatsen flyttades senare till en plats bakom radhusen intill isbanan. Även Folkets Hus användes under en period som lekplats men detta ansågs vara olämpligt, eftersom väg 31 mot Lenhovda då gick genom samhället. Numera finns lekplatsen på stationsplanen.

187


GAIS i MIF-tröjor?

Det var 1959. Då kunde Hälleberga kommun ståta med tre framgångsrika fotbollslag. Under sommaruppehållet blev det kommunmästerskap. Problemet var att Gullaskruv AIS och Orrefors IF båda använde grönvitt. Inte var det väl Gullaskruv som vann? Stående: Jörgen Karlsson, Lennart Gustavsson, Sven Molin, Gustav ”Pedal” Karlsson, Ronny Fransson och TorErik Nilsson. Hukande: Dan Erlandsson, Lars Sälgfors, Aldor Fransson, Birger Gustavsson och Sven Karlsson. 188


På väg till Rövaredalen 1959 Fotbollssupportrar

Hejar på hemmalaget, Gullaskuvs AIS, gör Berit Carlsson, Elsie Gustavsson, Ing-Marie Carlsson och Lennart Gustavsson.

Jan Kindberg, Nils-Olof Andersson, Björn Andreasson och Hans Grönkvist. Fotografen Kurt Holmström hade samma ärende.

189


Hålligång i Malmbäcken 1954 med IOGT

Symöte i Gullaskruv

Med Messerschmitt till Jordanstorp Damen till vänster behöver vi hjälp med, men sedan kommer Margaretha Björn, Inga-Lisa Karlsson, Maj Olsson, Aina Ekfeldt, Gun-Britt Persson, Maj-Britt Pettersson, Birgit Korner och Solveig Karlsson.

Det var Verner som ägde den trehjuliga bilen som tog förare och en passagerare. Hur många resor till Jordanstorp måste Verner göra? Bakre raden: Monica Holmström och Valborg Karlsson. Främre raden: Verner Karlsson, Arthur och Ada Holmström. Var det möjligen Kurt som tog bilden? 190


Lätta att känna igen ?

Kan det vara Maj och Ivar Karlsson mitt i centrum?

Vem där i Gullaskruvs Folkets Hus?

IOGT, en organisation som främjar nykterhet, var mycket livaktig i Gullaskruv. Man ordnade massor av utflykter och andra aktiviteter som här maskerad. Det är inte lätt att se vem som är vem. Elsie Gustavsson och Birgit Haslestad tror att dessa bör ha varit med: Maj Karlsson, Elsie Gustavsson, Larry Österberg, Nils Grönkvist, Ronny Fransson, Elin Fransson, Ada Holmström, Wilke Adolfsson och många fler.

Tradition sedan 1940

Det var Luciatåg i Gullaskruvs Folkets hus 1989. Både mormor, mor och dotter i samma familj har hunnit med att vara Lucior. Även andra muntrationer ingår i firandet. Här är ett gäng lokala skådespelare som hänger sig åt dramat ”Ruskemåla skola”. På scenen ser vi: Maria Idosdotter, Joakim Johansson, Torbjörn Karlsson, Reinhold Brandstedt, Jonatan Grönkvist, Camilla Ericsson, Caroline Johansson, Josefine Grönkvist, Jan Karlsson? och Ann-Gret Andersson.

191


Kladdis i "Agdaköket" på Granliden

Närmsta dagis fanns i Nybro och Madesjö. Vi mammor i Gullaskruv var därför hemma och tog hand om våra barn. I slutet av 70-talet tog vi initiativ till att en förmiddag i veckan träffas för att pyssla tillsammans. På bilden känner vi igen några barn som klistar ”nabbipärlor”: Christian Fjällén, Daniel Brandstedt, Josefine Grönkvist och Camilla Eriksson.

Sagostund i Norra kasernen

Kladd i Norra kasernen

Från vänster: Kerstin Fjällén med Mattias, Henrik Nilsson, Anna-Lena Svensson, Elisabet Eriksson och Camilla (skymd), Jonatan Grönkvist och någon som vi inte känner igen. Sedan på 1980-talet tog Damklubben över och vi höll till i Idrottsföreningens klubblokal i Norra kasernen. Här är ett gäng från 1982. Mattias Fjällén, Jonatan Grönkvist, Camilla Eriksson, Elisabet Eriksson, Anna-Lena Svensson och en som vi är osäkra på. 192


Rall y på Villkölsvägen

Det var i början på 80-talet. Sociala medier hade ännu inte helt fått grepp om ungdomen. Här är det lekkamraterna på Villkölsvägen i Gullaskruv som poserar på sin egenhändigt tillverkade lådbil. Överst: Owe Hertzman Strax under: Josefine Grönkvist. Tre på rad: Camilla Eriksson, Daniel Hellström och Jonas Karlsson. Två på rad: Jenny Andersson och Christian Fjällén. Två på rad: Anne Kolbrand och Jonatan Grönkvist. Längst ner: Mathias Fjällén och Tobias Hellström. 193


Shejken

I samband med de årliga “gubbamatcherna” då gubbarna var utklädda till tanter och tanterna till gubbar, på fotbollsplanen i Gullaskruv, dök denna shejk upp. Det är Conny Enarsson som bor i fastigheten Bäckaström på Lenhovdavägen sedan 1980.

194

Midsommar i Gullaskruv


Landsbygdens år 1984

Bortglömt emblem

I samband med Gullaskruvs Damklubbs 10-årsjubileum 27 augusti 1983 utlystes en tävling med mottot ”Aktiv fritidökad gemenskap i alla åldrar”. Vinnande bidrag hade ritats av Madeleine Liljenström. Andra och tredje pris fick Göran Madeland och Åsa Lundberg. Ett inslag i firandet var att skicka en budkavle mellan orterna. Den kom närmast från Bäckebo och skulle vidare till Madesjö. Det är Villy Karlberg som fått äran att stå för den transporten, här stöttad av Kjell Eriksson. Bilden tagen på kyrkbacken i Hälleberga. I bakgrunden ser vi bland andra Gösta Törnqvist, Gösta Leandersson, Marianne Andersson, Rut Fransson och Simon Fransson. 195


Slåtter i Basthagen

Hembygdsföreningen vårdar ett stycke ängsmark mellan församlingshemmet och Hälleberga kvarn. Vi slår, räfsar och röjer sly. Efter vår insats är vi värda lite fika i det gröna. Här har några kommit med på bild vid slåttern 2006.

Doris Pipikis och Doris Aagesson

Rikard Svensson

196

Bernt Jonsson

Ove Lindh

Ingvar Jonasson

Iljvars Pipikis


Ingegerd HĂĽkansson och Gert Jonasson

Dags fĂśr fika

Mor Stava

Kurt Aagesson

Fikadoften breder ut sig

Carl - Olof Karlsson

Eva Karlsson, Siv Abrahamsson, Monica Eriksson & Rut Jonasson

197


Hembygdsdagar i Hälleberga Hans Grönkvist

Ingemar Grönkvist

Målerås Musikkår De traditionella hembygdsdagarna vid församlingshemmet lever kvar och verkar vara omtyckta. Målerås Musikkår har sin givna plats och ett innehållsrikt lotteri drar folk. Ett ganska nytt populärt inslag är att servera grillat isterband med potatissallad. Hans och Ingemar Grönkvist står för ruljansen. Här visar vi bilder från 2012. Möjligen är någon bild något år äldre. 198

Kerstin Davidsson

Raoul Karlsson

Urban & Agnes


Iljvars Pipikis

Hembygdsdagen 2013

Konstig blandning

Ingemar och Hans Grönkvist

Theo mitt i leken

Elvi Karlsson har stor erfarenhet av att ta tillvara vad naturen ger. Hon kan konsten att hantera en riktig konserveringsapparat. ”Men man måste ju pröva lite nytt också.” Förra årets succé med grillat isterband ska upprepas. Men först gäller det att få ordentlig fart på grillen. Var det två liter tändvätska det skulle vara?

Tänk om vädret kunde hålla sig. Då skulle vi nog kunna sälja en del våfflor. Men det är ju för billigt. Men huvudsaken är att folk trivs. Monica Eriksson och Inger Skanbäck i kiosken konfererar med Eva Karlsson.

Våfflor med sylt och grädde Vägkyrkan i Hälleberga bjuder på kaffe under ett par sommarveckor i församlingshemmet. Vem som vill kan droppa in för en pratstund och lite fika. Samtidigt bjuder man på årets utställning. Under 2013 var det leksaker som var temat. En del saker har stått sig genom tiderna som t.ex. tygdockor och dockskåp. Många barn har bilar och lego som sina favoriter. På bilden är det en leksaksspis som fångar intresset.

199


Torpvandring

Hembygdsföreningen anordnar en årlig torpvandring som infaller Kristi Himmelsfärdsdag. År 2011 gick färden mot Bönerås och kanten av Gråstensmon.

Bredamadsröset

Siv lyssnar andäktigt

Siv Abrahamsson bor i Yttratorp som inte ligget långt borta – några bössehåll på andra sidan ån. Har ån redan bytt namn från Långeråsaån till Vapenbäcksån? Man kan undra vad folk hade i Hälleberga att göra under järnåldern. Vad är Gråstensmon jämfört med de bördiga slätterna vid kusten. Kan det vara jakten som drog? Kan det vara järnet i våra myrar som de lärt sig att förädla? Någon stackare har i alla fall inte klarat utflykten och blev begravd just här. Ingvar Sandgren berättar.

Vi besökte en varghage av oanade mått. Man satte ett stackars får som lockbete mitt i hagen. För att inte omedelbart bli uppätet fick den stå i en bur. När vargen väl kom in fanns det bara en väg ut – och där låg varggropen. Vi känner säkert igen en hel del ortsbor här anförda av Erik Madeland. 200

Roland i Varggropen

Erik och Ingvar berättar


Torpvandringen år 2013 genomfördes i Gullaskruvs samhälle. ”Ralle” visade Gullaskruvglas, vi tittade in i degelkrossen i det nedlagda glasbruket och besökte den gemensamma tvättstugan som var inrymd i brukets lokaler. Vi gick förbi Grönkvists affär och gjorde en sväng till Granliden där Irene Grönkvist berättade om husets historia med början i 1800-talet. Vi avslutade hos Marianne Andersson.

Gullaskruvglas

Hans Grönkvist, Olle Davidsson och Ingemar Grönkvist

Degelkrossen

Granliden

Två granitvalsar

Marianne Andersson

201


Dörrkransar

Inte bara slit

Ljus i stöpsleven

Varje år sedan lång tid tillbaka, i slutet av oktober, samlas några entusiastiska damer. Det är förberedelser inför Röda Korsets evenemang första advent i Hälleberga församlingshem. Då skriver man ut lottlistor, tigger ihop vinster och bestämmer vilka som ska baka vad till kaffet och till vinster.

En fin tradition, när dörrkransarna tillverkas, är att någon av dagarna samlas i det f.d. gästgiveriets matsal för att få en försmak av julen. Det är Marianne Andersson som är värd för festen, men alla bidrar med något som t.ex. risgrynsgröt, limpebröd, kaffe och kakor.

Helga Sejnäs, Elvi Karlsson, Viola Karlsson, Margaretha Björn, Ingrid Pettersson och Aina Andersson.

Ett par veckor före advent börjar bindningen av de populära dörrkransarna. Då har många flitiga huggit enris, plockat ljung och lingonris och tillverkat de ringar som utgör stommen till kransarna. Händiga fingrar skapar sedan vackra kransar av detta material. Varje år förfärdigas och säljs ett åttiotal till ett pris av femtio kronor styck.

202


Ebba Carlsson fyller 80

Här sitter Axel och Ebba Carlsson i sitt eget hus Granskog i Gullaskruv. Det byggdes troligen 1936. Axel växte upp i Nytorp nära Orranässjön. Han arbetade länge som snickare vid Orrefors bruk. Ebba var dotter till soldaten Roos och Matilda som bodde på soldattorpet Laggaremålen nära Hälleberga. Axel och Ebba har två döttrar, Ing-Marie och Berit.

Egna rödbetor

Sida vid sida

Elvi använder sitt eget recept. Först odlar man lagom mycket rödbetor. Sedan kokar man dem i en timma med lite salt. Skalet släpper lätt och fint. Därefter gör man i ordning en lag av kokvattnet. Det ska till ättika, socker, muskot och kryddnejlikor. Ner med dem i glasburkar. Det värsta är att få ner burkarna i källaren. Man får backa och ta dem steg för steg. Men de håller sig gott och väl ett år.

Kommunen har bara en cykel av denna typ. Den får cirkulera runt bland orterna och nu var turen kommen till Orrefors. Men det finns ju nyfikna pensionärer även i Gullaskruv. Maj-Britt hämtade den i Orrefors och cyklade den till Gullaskruv, för att kunna bjuda sina grannar på en efterlängtad tur. Här är det Rut Erlandsson som hänger med på en sväng i samhället.

203


Karlsson lyfter på locket nära Solhaga Är det inte lite fuktigt i botten?

Det måste funnits en brunn eller vattenkälla vid precis varenda torp. Vi åker ut och undersöker om det är så. Vid Grönåsen måste t.ex. Tillberg kunna hämtat en skvätt vatten till kaffekulan. ”Det måste ha varit här brunnen låg”. Under åren den stått oanvänd har löv och pinnar ramlat ner och delvis fyllt igen brunnen. När den användes fanns här säkert ett brunnskar. Vi är ambitiösa och fotograferar, antecknar och mäter in läget med hjälp av en GPS. Här ser vi: Rikard Svensson, Gunnar Nylander, Monica Björklund, som visar oss hur vi ska göra vid en källinventering, och Ingvar Sandgren

204

Källa eller brunn? Den är tydligt stensatt ner till ett djup på ca 2 m. Diametern är som synes blygsam ca 70 cm. I närheten finns en torpruin. Förmodligen har den tillkommit som andra brunnar. Vi spekulerar: Man utgår från en källa som sedan bättras på med stensättning och brunnslock. Temp. 11 grader. Läge: Solhaga, Hälleberga N 56 grader 52,006 min Ö 15 grader 41,728 min

Väktakällan

Ett fantasieggande namn på en källa. Den ligger i trakterna av Katteskruv och Hultabäck som var ett soldattorp. Den blir aldrig torr berättar Björn Fridenmyr för Lennart Gustavsson.


Malmbäcken Livat vid Alsbo Krog Vem beundrar vem

Här är vi källforskare på väg mot ett omtyckt vattenhål i en beteshage vid Högelycke.

N 56 grader 54,181 min Ö 15 grader 41,039 min Temp. 11 grader Växtlighet. Björk vid kanten. För övrigt verkar källan påbättrad genom en stensättning. Denna källa ligger i en sluttning ca 100 meter från Malmbäcken. Ovan denna har legat en åker.

Under Sellergrens tid, runt 1850, vallfärdade folk till Hälleberga kyrka för att lyssna på den hängivna predikanten. Folk från Algutsboda hade sin kyrkväg förbi Stibbetorp och just denna källa som låg lägligt till för törstiga vandrare. Därav namnet. Källan fungerar än idag konstaterar: Kennert Eriksson, Rikard Svensson, Lennart Gustavson, Elsie Gustavsson och Arne Karlsson.

Lennart Gustavsson mäter temperaturen medan Nils Grönkvist registrerar.

205


För kor och vildsvin

Växtlighet: Tåg, träjon och någon ängssyra. Det verkar som om källan används av de betande djuren och av kringströvande vildsvin. Om det är låg temperatur 7 – 11 grader, visar det att vattnet sipprar fram ur marken, alltså tecken på en äkta källa. Kennert Eriksson, Willy Carlberg (markägaren), Elsie Gustavsson, Lars-Erik Larsson, Nils Grönkvist och Bernt Karlsson.

206

Trevliga vyer runt Högelycke

Begrundan

Vi avslutade dagens källforskning i det alltid öppna lusthuset i Gullaskruv. Arne berättade om Kleens källa som ligger intill vägen mot Klereskruv. Kleen, Karl Johansson, hade en lång kyrkväg och behövde läska sig på vägen. Hans favoritkälla är tyvärr nyligen raserad då en skogsbilväg skulle breddas. Det kanske är bra att dokumentera källorna så att de inte behöver förstöras i onödan.


Vägkyrkan i Hälleberga 2010

Under någon av sommardagarna inbjuds alla som nått mogen ålder, minst 80. Anhöriga och kyrkans funktionärer ser till att alla kommer på plats. Nog går det att känna igen en hel del?

207


Det ska vi fira

Är det inte färdigt snart?

Isterband i rader

Samhällsföreningen i Gullaskruv firar 30 år. I väntan på läckerheterna från grillen underhåller Målerås musikkår, inom hörhåll men utanför bilden.

Här är det Hans Grönkvist och Urban Stenberg som sköter grillen.

Traditionen med Grönkvists tillverkning av isterband lever vidare. Git Johansson förvaltar hantverk och recept till en växande kundkrets. Lite moderniteter har smugit sig in i sortimentet, salsiccia. Receptet kan man läsa på etiketterna om man vill utmana Git i en kvalitetstävling, men det är nog inte lönt. Hon har redan en bronsmedalj att ståta med. Snart är det dags för ny tävling och då … PS. Det blev guld. DS.

208


Maj-Britt och Gun i Lusthuset

Gökotta i Malmbäcken

Mera putt än sving

Det är en gammal tradition från IOGT:s storhetstid att anordna gökotta, medan göken är som piggast på försommaren. Här är det samhällsföreningen som tagit upp traditionen.

Besökande kan låna klubbor och bollar i lusthuset och sedan betala efter behag. Det fungerar riktigt bra. Det är bäst att göra en runda innan Walter packar in banan för vintern. Här ser vi Gun Warnskoog, Walter Fagerdahl, Kristoffer från Gullaskruvs Bygg och hunden Truls av rasen Akita Inu, kolla om golformen Hugge lagt sig till ro under bana fem. Charles Borg, längst till höger, har tydligen övat flitigt i sommar.

Sanningen är den att lusthuset var fyllt med glada människor som inspirerade av Maj-Britt träffas en gång i veckan. Än så länge är hösten varm och trevlig och lusthuset är en perfekt träffpunkt. Så småningom kommer vi att ha lika trevligt i Folkets Hus, först lite kaffe och sedan lite hjärngymnastik. ”Vilken fågel är detta? Och i London.”

209


210


Vår lilla förening har gjort ett urval av bilder från vår gemensamma fotoskatt i det hörn av Nybro kommun som kallas Hälleberga. Hundraåriga bilder samsas med nytagna. Tanken är att man ska kunna göra en upptäcktsfärd tillsamman med barn och barnbarn genom traktens historia. Dokumentation i Glasbruksbygd 2013

Profile for Målerås Glasswork

Vårt fotoalbum från Hälleberga  

Vår tolfte utgåva blir alltså ett fotoalbum. Vi har kallat det ”vårt” fotoalbum eftersom bilderna är lånade från en mängd olika bokhyllor i...

Vårt fotoalbum från Hälleberga  

Vår tolfte utgåva blir alltså ett fotoalbum. Vi har kallat det ”vårt” fotoalbum eftersom bilderna är lånade från en mängd olika bokhyllor i...

Profile for maleras
Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded