Att skriva uppsats, för grundskolan

Framsida

På framsidan finns: • Rubrik på arbetet, gärna huvudrubrik och en förklarande underrubrik • Namnet på den eller de som gjort arbetet • Klassbeteckning • Någon form av datering, t.ex. termin och år, HT2011 • Eventuellt namn på handledare eller mentor • Eventuellt det eller de skolämnen som arbetet är gjort inom • En bild eller annan layouteffekt som på något sätt illustrerar arbetet.

Innehållsförteckning Innehållsförteckning __________________________________________________ 2 Inledning_______________________________________________________________ 3 Exempel på inledning ______________________________________________ 3 Syfte ___________________________________________________________________ 3 Exempel på syfte _________________________________________________ 3 Bakgrund ______________________________________________________________ 4 Exempel på bakgrund ______________________________________________ 4 Metod __________________________________________________________________ 4 Exempel på metoder _______________________________________________ 4 Undersökning, Genomförande eller Resultat _________________________ 5 Analys eller Diskussion _______________________________________________ 5 Sammanfattning _______________________________________________________ 6 Källförteckning ________________________________________________________ 6

Innehållsförteckningen är en service till den som läser ditt arbete. Den är som en orienteringskarta. Innehållsförteckningen som du ser har, två rubriknivåer, huvudrubriker och underrubriker. Huvudrubrikerna är skrivna med fetare bokstäver.

Ibland kan det vara så att det bara är en liten del av ett arbete som läsaren är intresserad av. Låt oss hitta på att du har beskrivit vilka djurarter du hittat i ett geografiskt område och att din läsare endast är intresserad av en sorts djur.

Under rubriken Resultat kanske läsaren hittar rubriken Djurfynd. Under den kanske det finns ytterligare rubriker och din läsare kan snabbt kolla om djuret är med i undersökningen. Innehållsförteckningen finns av ett skäl till: för dig. Det blir helt enkelt lättare för dig att kolla att du har fått med allt1.

Förteckningen du ser ovan är gjord med hjälp av ett specialprogram i Word.

Programmet gör så att huvudrubriker, underrubriker och vilka sidor de finns på listas upp utan att du behöver skriva in ett enda extra ord. Om du ändrar i texten så att en rubrik byter sida, gör du en uppdatering genom några få klick.

1

Ser du pagineringen nere till vänster? Paginering är ett finare ord för sidnumrering. Kolla så snyggt den är gjord: ingen siffra på framsidan och anpassad till att uppsatsen är tryckt på två sidor. Det är ett program i Word som har gjort detta. Texten du läser nu är en fotnot. Den används till extra kommentarer om det du skriver.

2

Inledning Det första kapitlet i ett skriftligt arbete ska både fånga läsaren och bekräfta att texten handlar om det som läsaren tror att den handlar om. Det måste inte heta Inledning men det är en vanlig och tydlig lösning. Inledningen är, tillsammans med det avslutande kapitlet, den delen som är mest personlig. Här kan du skriva några rader som hjälper läsaren att komma igång och få bekanta sig lite med dig, skribenten. Ett knep för att få den övriga texten att framstå som allvarligt syftande och mindre subjektiv (saklig och neutral), är att låta ordet jag försvinna så snart inledningen är avslutad.

Exempel på inledning Vi fortsätter med den där idén att du har undersökt vilka djurarter som finns inom ett visst geografiskt område. Är du mycket intresserad av djur, så skulle inledning kanske börja ungefär så här: ”Redan när jag gick på dagis var jag fascinerad av djur ….”.

Syfte I kapitlet Syfte beskriver du varför du har gjort arbetet. I skolan finns ju alltid ett självklart syfte: för att lära sig mer om något eller någon, men det finns andra syften och de kan beskrivas mer detaljerat. Här har du några exempel på skäl till att göra en undersökning: • • • • • • • •

… för att förstå hur… … för att jämföra något med något… … för att ta reda på om det stämmer att… … för att undersöka hur många som brukar… … för att utvärdera om något fungerar… … för att utreda hur det kommer sig att… … för att ta reda på hur vanligt det är att… … för att analysera vad…

Syftet kan beskrivas som den fråga som resten av ditt arbete ger ett svar på, frågan om varför. Det är klokt att skriva kapitlet Syfte innan du börjar din undersökning. Ju noggrannare och ju mer detaljerat du kan redogöra för syftet, desto lättare blir det att göra hela jobbet. Är du säker på frågan hittar du svaret.

När ni skriver uppsats består kapitlet syfte kanske av fyra till fem meningar.

Exempel på syfte På en lektion jämförde ni tv-tävlingen Idol med VM i friidrott. Om du skulle berätta om resultatet av undersökningen i en uppsats skulle kanske du skulle beskriva syftet så här: ”Syftet med undersökning är att ta reda på om det finns något som är gemensamt för alla sorters tävlingar”.

3

Bakgrund I vissa texter kan Bakgrund och Inledning flyta samman något, men de ska hållas isär. Inledningen är mer personlig eller mer allmänt hållen, och ska bland annat beskriva varför just du har gjort den här undersökningen eller varför undersökningen är viktig att göra. Bakgrunden ger istället en neutral och faktabaserad information om det du ska undersöka. Ibland kan det vara så att det finns andra som gjort liknande undersökningar och då kan vara bra att berätta om dem. En väl genomarbetad bakgrund ger ett gott intryck: ”Den här författaren kan sina saker och verkar därför trovärdig”, tänker läsaren.

Exempel på innehåll i kapitlet Bakgrund Om du har undersökt hur det är med demokratin i ett land, så beskriver du säkert landets historia och geografi i kapitlet Bakgrund. Om du tar du reda på hur elever tar sig till skolan, berättar du kanske om andra liknande undersökningar och om du undersöker vad som är typiskt för tävlingar, kanske du redogör för hur länge människan har hållit på med olika former av tävlingar.

Metod Med metod avses sättet som du undersöker på, din undersökningsmetod.

Metodkapitlet berättar om hur du går till väga när du ska göra det som du berättade i kapitlet Syfte att du skulle göra. I kapitlet Metod berättar du också om var du söker efter kunskapen och hur du bär dig åt för att hitta dit.

Skälen till att du har med ett metodkapitel är dels att den som läser din text ska kunna följa ditt arbete för att kontrollera att du har gjort rätt, dels att du ska visa att du håller en tydlig linje och inte undersöker det som slumpmässigt kommer i din väg. Metoderna är olika beroende på vad du undersöker, inom vilket ämnesområde du arbetar och framförallt beroende på vilket syfte du har med din undersökning.

Exempel på metoder • Laborationer (beskriv vilken typ av laboration du ska göra och hur du ska sammanställa resultaten) • Intervjuer (beskriv hur intervjun ska gå till, vilka frågor som ska ställas) • Enkäter (beskriv vilken typ av enkät du ska göra, vad du ska fråga, hur många du ska fråga och hur du ska ställa samman resultatet, hur du ska räkna) • Jämförande studier (hur du ska samla in dina iakttagelser och hur du ska sortera upp dem, dvs. dela upp dem i grupper) • Sökning på Internet, i tidningar, litteraturstudier (söka i böcker), (berätta hur du ska söka information och vad som ska ligga till grund för att du väljer de texter som du ska arbeta med) 4

Undersökning, Genomförande eller Resultat Kärt barn har många namn, men nu är det dags att beskriva själva grovgörat! I det här kapitlet beskriver du allt som du noterat, räknat ihop, sett, läst eller hört.

Det är dags att sammanställa rapporter eller anteckningar och lyfta fram resultatet av undersökningen. Sätt igång: rabbla fakta, visa bilder, gör tabeller, gör diagram, skriv punktlistor. Tänk på att vara lite rädd om läsaren: rabbla inte för mycket – läsaren somnar! Använd bara bilder och tabeller som är meningsfulla och lätta att förstå (Bild 1)!

Bild 1. Som en del av hjälpen till läsaren har du en bildtext. Den här märkliga bilden är inlagd här för att du ska veta hur man brukar lägga in bilder. Ser du att det är en parentes i texten som hänvisar till Bild 1 och att den här bildtexten har en slags rubrik som heter samma sak.

Observera att det står ”noterat, räknat ihop, sett, läst eller hört”. Inte ett ord om vad du har upptäckt, dragit slutsatser om lärt dig, förstått eller möjligen uppfunnit! Det kommer strax. Även det här kapitlet skrivet i neutral och saklig stil. I många arbeten är det här kapitlet det längsta. Ska sanningen fram, är det också ett av de kapitlen som läsaren ibland hoppar över, åtminstone om läsaren har förtroende för skribenten. Det är nästa kapitel som är hjärtat i uppsatsarbetet.

Analys eller Diskussion Också det här kapitlet kan heta olika saker men oavsett vad du väljer för rubrik, är det nu du börjar resonera. Det är nu du berättar om vad du har upptäckt, lärt dig, förstått eller möjligen uppfunnit. Det är nu du presenterar ditt ”tänk”.

Det ska verka som om du diskuterar med dig själv eller ännu hellre med resultatet. Nu kopplar du ihop ditt syfte med resultatet av din undersökning; du väcker liv i frågan som gjorde att du började hela arbetet och med alla fakta du har försöker du få fram ett svar. I själva verket går hela det skriftliga arbetet ut på följande: 1.

2.

3.

4.

5.

Du berättar om vad du ska göra och ställer en fråga (Inledning och Syfte) Du ger en bakgrundsbeskrivning (Bakgrund) Du berättar om hur du ska gå till väga (Metod) Du berättar om vad du fick reda på (Resultat) Du drar slutsatser utifrån gamla kunskaper (Bakgrunden) och nya kunskaper (Resultat) och kommer fram till ett möjligt svar (Analys eller Diskussion) 5

Sammanfattning Det finns de som påstår att om man inte kan summera sitt arbete på några rader så har man nog inte riktigt koll på vad man sysslat med. Nåväl, det är under alla omständigheter god läsarservice – och regel – att göra en kort sammanfattning.

Källförteckning Du hittar information på alla möjliga ställen. Internet är knökfullt och uppslagsverken svämmar över. För att din läsare ska kunna följa med i dina tankegångar och, framförallt, lita på dig, måste du berätta om var du hittat din information. Var finns dina källor?

Man skiljer på olika sorters källor och källförteckning är en hel vetenskap i sig.

En källförteckning är en lista över var informationen är hämtad och källförteckningar brukar se ut på ett visst sätt: 1. Tryckta källor, böcker: skriv namn på boktiteln, författaren, vilket bokförlag som gett ut den och när: a. Exempel: Topelius, Marie, Barnens Konstbok, BonnierCarlsen, 1999 2. Tryckta källor, tidningar: rubriken på artikeln, artikelförfattare, namn på tidningen, årgång och nummer eller datum: a. Exempel: Duregård, Amanda, Ta makten över tillvaron, Göteborgs-Posten, 2006-08-26 3. Internetkällor: Hemsidans namn, adress (url), datum a. Exempel: Malmö Dramatiska Teater, http://www.stadsteatern.se/, 2006-08-29 Uppsatser och rapporter har källförteckning av det enkla skälet att du inte börjar från noll. Dina kunskaper, gamla som nya, har du mött på något sätt, utvecklat i ett visst sammanhang. Ju tydligare du kan visa hur det gick till, desto mer litar läsaren på dig och desto säkrare blir du i din uppgift som kunskapsbildare. Det bästa källtipset: Omedelbart du hittar något, anteckna var! Efteråt är det ofta för sent och du vill inte bli anklagad för fusk eller att du hittat på något, eller hur?

Så fort du skriver något som du har hämtat från en annan text, måste du genast också säga till att du har gjort det. Det kallas för källhänvisningar och citatteknik. Källhänvisningen kan ligga inne i texten du skriver: ”Om den här meningen vore ett citat skulle det kanske se ut så här.” (Duregård, 2006). Man kan också lägga källhänvisningarna som en fotnot2 på samma sida som källhänvisningen står.

2

(Duregård, 2006)

6