Vecka 4
Januari 2026
Årgång 26
Elitryttare med höga mål
Lokala förare prisades vid Bilsportgalan i Örebro 2
Löfling: ”Journalistik och marknadsföring i symbios”
Ditt val – hur används dina skattepengar?
Magazin24 är en lokaltidning i Västra Mälardalen grundad 2000. 0221-209 10 (08-17)
magazin24.se/tipsa redaktion@magazin24.se
För ej beställt material ansvaras ej. Allt material lagras digitalt, publiceras och tillhandahålls i digitala medier. Den som sänder in material anses medge sådan lagring och publicering.
Familjeannonser
Grattis och sorgtack/till minne bokas på magazin24.se/familj/boka
Annons avlidna bokas via begravningsbyrå eller via webbsidan: magazin24.se/familj/boka/dodsannons Redaktion
Chefredaktör/Ansvarig utgivare
Henrik Hansson 070-651 29 72
Redaktion
David Eriksson 070-508 95 61
Karl Beijbom 072-175 50 06
Marie Selling Achrén (frilans) Gra sk produktion/IT Anders Täpp 072-402 75 71
Företagsannonser
Roger Burström 070-243 18 19
Mats Malmberg 070-508 42 72
Earton Media AB
Stora gatan 12 731 30 Köping
Växel 0221-209 10
VD/Ekonomi/Publisher
Tony Lö ing 070-651 30 33
Upplaga
17 800 ex/vecka, varav e-tidning ca 1 400 ex. magazin24.se: ca 720 000 sidvisningar/mån Tryck
Pressgrannar, Linköping
Distribution Magazin24 delas ut via ca 85 tidningsställ i kommunerna Köping, Arboga, Kungsör, Hallstahammar, Surahammar och Skinnskatteberg.
Tidningsbud
Tomas Lundström 076-899 76 21 tomas@magazin24.se
RS-certi erad
RS-distribution ger annonsköpare en kvalitetsstämpel, en deklaration att volymen är korrekt.
HÖGSTA KREDITVÄRDIGHET
Journalistik och marknads-
föring i symbios
Vi lever i en tid där nyheter swishar förbi snabbare än vi hinner blinka. Där varje mobilanvändare i praktiken är sin egen redaktör och där flöden, notiser och uppdateringar aldrig tar paus.
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.
I den verkligheten kan den tryckta tidningen lätt framstå som något från det förgångna. Trycksvärta, papper och fasta deadlines, vad har det egentligen för plats i vår digitala samtid? För oss på Magazin24 är svaret självklart: en helt avgörande plats. Inte trots sin långsamhet, utan tack vare den.
För ibland är det just tempot som avgör kvaliteten. När allt går fort ökar risken för slarv, förenklingar och snabba slutsatser. Seriös journalistik behöver tid. Tid att ringa ett samtal till, tid att kontrollera en uppgift en gång extra, tid att läsa in sig, förstå sammanhang och låta fler röster komma till tals. Den kräver eftertanke, ansvar och mod, modet att publicera sådant som inte alltid är populärt, men som är viktigt. I den tryckta tidningen finns ett naturligt motstånd mot det stressade och ytliga. Här ryms längre texter, fler perspektiv och ett sammanhang som den klickdrivna journalistiken ofta saknar. Här får nyheter väga tungt, inte mätas i antal klick, utan i faktisk relevans, betydelse och trovärdighet.
som läsare aktivt valt att ta del av, ofta i lugn och ro. Magazin24 läses vid köksbordet på morgonen, i fåtöljen på kvällen, på jobbet eller på tåget. Den konkurrerar inte med ständiga notiser eller andra flöden som pockar på uppmärksamhet. Det skapar ett sammanhang där både journalistik och annonser får verka under mer eftertänksamma former. Det ger annonserna en trovärdighet och en närvaro som är mycket svår att återskapa digitalt. En annons för en lokal restaurang, butik eller hantverkare får här både plats och mening, för läsaren
Det handlar om transparens, demokrati och långsiktighet ...
vet att den är en del av det sammanhang vi skapat, och kan lita på att den inte döljer sig bakom falska nyhetsrubriker.
För oss som lokal tidning är den här symbiosen extra viktig. Vår journalistik granskar beslut som fattas här där vi bor.
och inte ser, behövs redaktioner som tar ansvar för sitt innehåll och som står för varje ord som publiceras. Redaktioner som inte jagar snabba reaktioner, utan bygger förtroende över tid. Redaktioner som vågar gå utanför rubrikernas korta puls och berätta hela historien. Den tryckta papperstidningen påminner oss om att allt inte måste gå fort för att vara relevant. Att journalistik inte är vilken produkt som helst, utan ett samhällsbärande uppdrag. Och att annonsering, när den sker öppet och ansvarsfullt, inte är journalistikens fiende, utan dess förutsättning. Den ger journalistiken möjlighet att finnas kvar, utvecklas och fortsätta göra skillnad i människors vardag.
Så avslutningsvis, i symbiosen mellan seriös journalistik och annonsering i Magazin24 finns något större än summan av delarna. Där finns ett gemensamt ansvar för det offentliga samtalet, för vår lokala gemenskap och för förtroendet mellan oss som skriver, ni som läser och de företag som väljer att synas här. Det är värt att stå upp för och försvara. Inte för papprets skull, utan för innehållets, för relationen mellan oss och er, och för det samhälle vi alla är en del av. Det är detta som gör vår tryckta tidning relevant, hållbar och värdefull. Idag och i framtiden.
Magazin24 delas ut gratis på onsdagar via cirka 85 tidningsställ inom vårt distributionsområde.
NÄSTA NUMMER
Men journalistik av det slaget uppstår inte av sig själv. Den kräver resurser, kompetens och långsiktighet. Den kräver journalister som har möjlighet att göra sitt jobb ordentligt och redaktioner som vågar prioritera innehåll framför snabba vinster. Seriös journalistik behöver helt enkelt finansieras. Det är här annonseringen kommer in. Ofta missförstådd, ibland ifrågasatt, men helt avgörande. I den tryckta tidningen finns en tydlig och hederlig symbios mellan journalistik och annonsering. Som läsare vet du vad som är redaktionellt innehåll och vad som är reklam. Gränserna är tydliga och öppna. Just den transparensen skapar förtroende, något som blivit allt mer sällsynt i ett digitalt medielandskap där reklam ofta klär ut sig till journalistik och påverkan sker i det tysta.
Annonser i den tryckta tidningen har dessutom ett värde som inte kan reduceras till räckvidd, visningar eller klickfrekvens. De är en del av en helhet. De delar utrymme med innehåll som du
Beslut som påverkar skola, omsorg, företagande och föreningsliv. Vi berättar om företagen som skapar arbetstillfällen, om eldsjälarna som håller idrotten och kulturen levande och om människorna som formar vår vardag.
Många av de här berättelserna skulle aldrig bli berättade utan en stark lokal journalistik. Samtidigt ger den lokala annonseringen företag i vårt område en möjlighet att synas och nå sina kunder i ett sammanhang som känns relevant, seriöst och pålitligt. När detta fungerar som bäst uppstår något väldigt fint, ett kretslopp där journalistik och näringsliv stärker varandra, utan att den redaktionella integriteten kompromissas.
Att värna den tryckta tidningen handlar därför inte om nostalgi eller ovilja att ta till sig ny teknik. Det handlar om transparens, demokrati och långsiktighet. I en tid där desinformation sprids snabbt och där algoritmer i allt större utsträckning avgör vad vi ser
TONY LÖFLING
Är du ny
ken och
intresserad av Hospitality
Tranellska utbildar bre mot Hotell, Turism, Kök och Servering
Nyfiken? Hör av dig till mig marcus.hallgren@vasteras.se
Marcus Hallgren, rektor på Tranellska.
Läs mer om öppet hus och utbildningarna på vasteras.se/tranellska Varmt välkommen att söka till oss!
Hoppfullt liv i full galopp
PORTRÄTT: FRIDA TORESON
För Frida Toreson har hästarna aldrig varit ett intresse vid sidan av, utan en livsväg. I dag driver hon sin egen gård, lever på hästarna och tävlar internationell fälttävlan. Med envishet, målmedvetenhet och ett starkt band till sina hästar siktar hon mot sportens allra största arenor.
Jag möter Frida Toreson, 33 år, på gården Narla mellan Köping och Munktorp. Vi sitter i köket. Frida dricker en Nocco, jag en ka e med havremjölk.
– Jag är född och uppvuxen i Kolsva, berättar Frida. Jag bodde hos mamma men var hos pappa varannan helg och på loven. Pappa bodde på en gård utanför Valskog. Där, mitt i livet på landet, blev hästar en självklar del av min vardag. Pappa hade hästar på gården och vid fem års ålder började jag rida på shetlandsponnyer. Ridningen kom inte som ett organiserat fritidsintresse, utan som en naturlig del av livet på landet – tillsammans med känslan av ansvar, närhet till djuren och friheten i stallet. Hur var du som barn?
– Jag var rastlös och envis. Hade svårt att sitta still och drogs ständigt till stallet, där det alltid fanns något att göra. Hästarna blev en plats för både fokus och lugn, samtidigt som de gav utlopp för energi och ny kenhet. Det var också där jag tidigt lärde mig att arbete och belöning hänger ihop – mockning, fodring och omvårdnad var lika självklara som själva ridningen.
Frida gick på Malmaskolan i Kolsva, där idrott och musik var de ämnen hon trivdes bäst med. E er högstadiet fortsatte hon på Ullvigymnasiet i Köping, samhällsprogrammet med ekonomisk inriktning. Men det var utanför klassrummen som engagemang-
et var som starkast. Fritiden tillbringades nästan uteslutande i stallet, o a med långa dagar och sena kvällar. Tidigt stod det klart att hästlivet inte handlade om en tillfällig hobby – utan om grunden till den framtid hon ville bygga. När fick du din första egna häst? – I tolv–trettonårsåldern ck jag min första egna ponny. Det var en D-ponny som hette Brando, köptes från Eskilstuna och med en bakgrund som lovande inom hoppning. 30 000 kronor, inklusive sadel. Men Brando var ingen enkel häst. När jag tog över hade Brando redan hunnit få en senskada, stannade o a på hinder och kunde skena utomhus. Brando stallades upp i Åsby, mellan Kolsva och Köping, nära Fridas mormors hem. Med hjälp av en moster, som tog Frida under sina vingar, började Frida lära sig rida på riktigt. Vägen till stallet var lång, uppemot en mil, men hon tog sig dit varje dag – först på cykel, senare på moppe. Det första året handlade mest om att lära sig sitta kvar och skapa kontroll. Men ganska snart öppnade Brando dörren till tävlingsbanorna – och till en framtid som fälttävlansryttare.
Hur började ditt tävlingsliv?
– Till en början tävlade jag mest i hoppning, men det var i terrängen som jag snabbt kände att något föll på plats. För att få bättre kontroll på ponnyn Brando tog jag hjälp på en terrängbana. Jag upptäckte ett sammanhang där både jag och hästen trivdes. Kombinationen av fart, teknik och samspel blev avgörande.
Fälttävlan samlade allt Frida uppskattade: dressyrens precision, banhoppningens fokus och terrängens intensitet. Men det var just adrenalinet i terrängen som lockade mest.
Vid 15 års ålder var valet tyd-
Frida Toreson är tjejen från Kolsva som idag bor på gården Narla utanför Köping och siktar högt inom fälttävlan, som kallas Ridsportens Formel 1. Här med Jackson, den fjärde häst hon utvecklat till internationell nivå.
ligt. Frida satsade helhjärtat på fälttävlan och fortsatte tävla Brando tills ponnyn såldes några år senare. Samtidigt red hon dressyr och hoppning vid sidan av för att utvecklas som ryttare. Terrängen krävde både mod och kontroll –snabba beslut, tydliga hjälper och full tillit till hästen. Det var där Frida hittade sin gren, och där hennes envishet och rastlöshet ck ett sammanhang. I terrängen stämde allt.
När ponnyåren var över stod Frida Toreson inför ett vägskäl som många unga ryttare känner igen. Hästarna hade varit en självklar del av hennes liv i många år. Det handlade aldrig om hon skulle fortsätta – utan hur.
Framgång i tävling – hur viktigt var det?
– Det som drev mig var inte tävlingsresultat i första hand, utan relationen till hästen. Känslan av att arbeta mot något tillsammans, att lösa problem, bygga förtroende och utvecklas sida vid sida. För mig var ridningen aldrig en ensamprestation, utan ett partnerskap.
E er gymnasiet åkte Frida till Skåne för att arbeta i Anna Hasses verksamhet, en etablerad fälttävlansryttare och tränare, med bakgrund i Köping
– För mig var detta ett första försök att ta steget fullt in i hästbranschen.
När ponnyn Brando hade sålts och vuxenlivet tog vid blev ekonomin snabbt en realitet. För att kunna fortsätta rida tog Frida arbete inom vård och omsorg i Köping och Kungsör, o a kvällar, nätter och helger.
Senare arbetade hon även som obehörig lärare i Kungsör, där hon följde en klass från ettan till tvåan – ett medvetet val som gav möjlighet till betalda sommarlov och tid för tävling.
Parallellt läste hon till fastighetsmäklare på distans, samtidigt som hon red sina hästar och
Frida sadlar Jackson inför dagens träningspass.
tävlade allt mer. Tempot var högt och marginalerna små, men kärleken till hästarna gjorde det värt ansträngningen.
Hur fick du livspusslet att gå ihop?
– Till slut gick det inte längre att kombinera heltidsarbete med en växande internationell satsning. När tävlingarna krävde resor mitt i veckan blev valet oundvikligt. Jag valde hästarna – inte som en dröm jag chansade på, utan som det liv hon redan byggt upp, steg för steg. Sedan fyra år tillbaka är gården Narla mellan Köping och Munktorp navet i Frida Toresons liv. Tillsammans med sin man Victor köpte Frida denna gård. Victor är revisor och har tidigare spelat fotboll, forward i Köpings FF:s A-lag.
– Drömmen om en färdig hästgård ck ge vika för verkligheten, men läget – lugnt, naturnära och utan genomfartstra k – blev avgörande. Här fanns möjligheten att bygga upp något över tid. Marken omfattar drygt fyra hektar, med arrenderad mark som komplement, och ambitionen är att successivt utveckla anläggningen vidare.
I dag rymmer gården tio hästar. Frida äger era själv, helt eller delvis, och resten är kundhästar – hästar hon tar emot för tillridning, rehabilitering eller tävlingsutbildning.
• DETTA ÄR FÄLTTÄVLAN
Fälttävlan har kallats för Ridsportens Formel 1. Den består av tre grenar: dressyr, banhoppning och terrängritt. I terrängritt är hindren fasta. Tävlingen kan genomföras på en, två eller tre dagar.
Svensk fälttävlan har en rik historia med medaljer i EM, VM och OS, individuellt och i lag. OS-Guld har vunnits av Axel Nordlnder (1912), Hans von Blixen-Finecke (1952), Petrus Kastenman (1956).Senaste svenska OS-medaljen individuellt vann Sara Algotsson Ostholt (silver), 2012. Svenska Ridsportförbundet satsar på en utveckling mot er topphästar och högre poäng i dressyren för att nå framgångar i internationella mästerskap.
elben, fått frakturer i ryggen och ha problem med återkommande diskbråck. Skadorna har blivit en del av resan, men aldrig ett hinder. Att falla är ibland oundvikligt – det avgörande är viljan att sitta upp igen.
Är du rädd när du rider terräng?
15 FRÅGOR
FRIDA TORESON
1
Vem är du i tre egenskaper?
– Envis, driven och omtänksam.
– Den här verksamheten är mitt heltidsarbete och gör det möjligt att nansiera min egen elitsatsning. Just nu pågår bygget av ett nytt stall, ett e erlängtat steg i utvecklingen. Dagarna är långa och fysiskt krävande, men för mig är det precis som jag vill ha det – nära hästarna, och på hemmaplan.
Berätta om dina hästar! – Jag har tidigare utvecklat tre hästar till internationell nivå. I dag är Jackson den häst jag tävlar med internationellt. Han är vallack, 12 år gammal, 175 cm i mankhöjd. Jackson kom till mig som kundhäst för 1,5 år sedan, med en bakgrund som hopphäst. Ägaren ville prova om han kunde passa för fälttävlan, e ersom han hade en tendens att bli tung och riva på hoppbanan. Snabbt kände jag att Jackson var speciell. I terrängen visade han mod, kra och en attityd som passade mig perfekt. E er några ridpass ringde jag ägaren och sade att jag villa köpa in mig i hästen.
Debuten blev lyckad. Ekipaget avancerade snabbt upp till tvåstjärnig nivå inom fälttävlanssporten. Under den gångna säsongen tog ekipaget Frida/Jackson ytterligare kliv med trestjärniga tävlingar i både Sverige och utomlands. – Höjdpunkten kom när jag och Jakson ck representera Sverige i European Cup i Belgien. Vägen dit har byggts tillsamman, steg för steg, i ett partnerskap mellan mig och min häst, präglat av tillit och utveckling.
Att rida terräng, med fasta hinder, är inte ofarligt. Har du gått omkull i terrängritten?
– Ja, fälttävlan är en sport där riskerna är en del av sporten. Jag är alltid väl medveten om vad som står på spel. Jag har gått omkull era gånger och dragits med allvarliga skador. Jag har brutit nyck-
– Nej, rädslan har aldrig fått fäste inom mig. Är man rädd i terrängen ska man inte rida. Däremot krävs respekt, förberedelse och ständig utveckling. Sporten är i dag betydligt säkrare än tidigare, med bättre banbyggnad och tydligare säkerhetstänk. När jag gick omkull vid en tävling i Botkyrka för fyra år sedan ögs jag med helikopter till Karolinska sjukhuset. Denna upplevelse skapade ingen rädsla inför nästa terrängritt. I stället handlade mina tankar hur jag skulle kunna rehabilitera mig snabbt nog för att kunna rida ett planerat mästerskap bara några veckor senare.
Varför är det så fascinerande att rida terräng, trots riskerna?
– Det är hä igt att känna att du har så bra kontakt med din häst i hög fart. Och det handlar mycket om teknik. Folk tror att det är full fart rakt fram och höga hinder. Det är inte bara det. Det är så många små saker som gör att relationen med hästen byggs upp. Den ska snabbt fram, snabbt tillbaka. Den ska hit och den ska dit. Och hästen är hela tiden reaktiv och känslig för dina hjälper. Adrenalinkicken du får i terrängritten är också en skön upplevelse.
Vad är din vision som fälttävlansryttare?
–Jag drömmer om att ha era hästar på internationell, hög nivå. Jag vill ta mig så långt jag kan med mina förutsättningar. Jag har hittills tävlat i Norge, Danmark, Polen, Italien, Belgien. Jag vill naturligtvis rida den klassiska femstjärniga tävlingen i Badminton, England. Jag vill tävla i Nations Cup och de stora mästerskapen, EM, VM, OS. Beskriv din drömhäst! – Min drömhäst är långbent och lätt, gärna 169 cm hög. Den är modig, pigg, lyhörd och känslig. Den skall vara svart, ha jättebra galopp och väldigt många växlar. Den skall hoppa lika bra som den rör sig. Vi avslutar vårt samtal vid köksbordet, går till stallet. Frida tränsar och sadlar sin Jackson. Nu skall häst och ryttare fotograferas. Ett vackert ekipage, med många sannolika framgångar som väntar.
Text och bild
Karl Beijbom karl@magazin24.se
2 När känner du dig sann och äkta lycka?
– När jag kommer in felfri e er terrängritten i en tävling.
3 Vad i ditt liv fyller dig med den största tacksamheten?
– Att djur och människor runt omkring mig är friska och mår bra.
4 Vad skulle du vilja lära dig?
– Jag skulle vilja vara mer praktisk och själv kunna xa utan att be om hjälp.
5 En lyx som du unnar dig ibland? – Sushi och massage.
6 Vem i ditt liv har betytt mest för att du blivit den du är?
– Min man, Victor. Jag var inte på en jättebra plats i mitt liv när jag trä ade honom. Tack vare Victor har jag vuxit.
7 Favoritfärg när du klär dig?
– Svart.
8 Vilken årstid föredrar du? – Sommar för då är det säsong för fälttävlan.
9 Vilka mänskliga egenskaper uppskattar du hos andra? – Jag gillar människor som är snälla och omtänksamma. Människor med raka rör.
10 Den bästa bok du läst? – Jag läser mycket och lyssnar på böcker när jag jobbar i stallet. Jag gillar berättelser om liv som inte liknar mitt eget liv. Camilla Läckberg är min favoritförfattare.
11 Vad skulle du vilja våga? – Tro lite mer på mig själv och ta för mig lite mer.
12 En okänd talang? – Jag gick på truppgymnastik när jag var liten, så jag kan ju hjula och göra handvolter.
13 Det bästa rådet du någonsin fått? – Kom ihåg att du själv är huvudpersonen i ditt liv. Gör alltid det du själv vill göra.
14 En frestelse du inte kan motstå? – När någon ringer och säger ”jag har en häst som passar dig perfekt” –då har jag svårt att säga nej, fastän stallet är fullt.
15 Om du visste att du inte skulle kunna misslyckas, vad skulle du göra då? – Då skulle jag ju vinna OS i fälttävlan.
Läsarna om julstress, snö och husmanskost
MAGAZIN24.SE
Vad tycker läsarna om julen, vintern – och maten efter helgerna? Under de senaste veckorna har Magazin24 ställt tre snabba frågor till publiken. Resultaten ger en tydlig bild av både vardagskänsla, årstidshumör och vad som helst hamnar på tallriken när julen dansats ut.
Julen – lika delar mys och lättnad
När läsarna fick svara på frågan om julen är kul eller mest strul, visade resultaten en tydlig splittring – men också ett mönster. De största svarsalternativen hamnade i mitten: ”både och, mys blandat med smått kaos” och ”mest kul – lite stress hör liksom till”. Tillsammans pekar de på en jul som uppskattas, men som också kräver sin tribut i form av planering och förväntningar.
Samtidigt svarade nästan var fjärde att de firar mest när det är över. Det är ett tydligt tecken på att julen fortfarande är en stark tradition – men också en period som många upplever som intensiv. Att den rena glädjen (”Julen är jättekul!”) hamnar lägre än både ambivalens och lättnad säger något om hur högt ribban ofta ligger kring högtiden.
Snö – ljus glädje eller praktiskt bekymmer?
I frågan om snöns återkomst blev bilden något mer positiv. Det tydligaste utfallet är att många ser snön som ett välkommet inslag –särskilt i kombination med ljusare dagar. Det alternativet fick klart flest röster och visar att vinterns ljusa sida väger tungt för många. Samtidigt finns en tydlig minoritet som gärna hade sett tö i stäl-
let. Svaren ”Nej tack, jag längtar efter tö” och ”mest besvärligt faktiskt” visar att snön också innebär halka, skottning och svårare vardagslogistik. Sammantaget speglar resultaten en klassisk svensk vinterkänsla: uppskattning för det vackra – men med blicken stadigt fäst vid det praktiska.
När julen är slut – längtan efter husman Den tredje frågan ställdes på självaste tjugondedag Knut, när julen traditionellt dansas ut. Och här blev svaret ovanligt entydigt. En klar majoritet svarade ”Husman, tack” när de fick välja vad de helst äter efter all julmat.
Det är ett resultat som sticker ut i sin tydlighet. Pizza och pasta lockar en mindre grupp, liksom lättare och fräschare alternativ.
Men när helgernas smaker väl är avklarade verkar längtan efter välbekant, vardaglig husmanskost vara starkast. Att ”Sill igen!” hamnar längst ner i diagrammet är kanske inte oväntat – men fungerar ändå som en humoristisk påminnelse om hur mätt många är på julens klassiker.
REDAKTIONEN
FÖR DIG SOM HELLRE ÄR PÅ VÄGEN ÄN PÅ VERKSTAN!
Hos oss på Autoexperten får du alltid:
✓ 12 mån. fri assistansförsäkring när du servar bilen hos oss
✓ Service av din bil med bibehållen nybilsgaranti, vilket innebär att du kan serva din bil hos oss från det att den är ny
✓ Utbildade fordonsmekaniker
✓ Reservdelar motsvarande originalkvalitet med tre års funktionsgaranti
✓ Upp till 24 mån. räntefri delbetalning med Autoexperten-kortet
✓ Verkstäder med modern verkstadsutrustning
✓ Verkstäder som följer Konsumentverkets riktlinjer Varmt välkommen till våra verkstäder och butiker med biltillbehör!
VINTERERBJUDANDE!
500 kr rabatt på service/reparationer som överstiger 3 000 kr
Gäller t o m 31 januari 2026, men ej tillsammans med andra erbjudanden och rabatter
Namn:.........................................................
Reg.nr:.......................................................
KRISATS BIL AB
Besiktningsgatan 2 732 48 Arboga Tel. 0589-142 15
FA CAR SERVICE AB Hantverkaregatan 6 731 50 Köping Tel. 0221-155 66
www.autoexperten.se
Tillsammans visar undersökningarna ett tydligt mönster: Magazin24s läsare uppskattar traditioner, årstider och smaker – men helst i lagom dos. Julen är omtyckt men intensiv, snön är vacker men krävande, och när allt är över nns en stark dragning mot det trygga och vardagsnära.
SILVER ROCKERS
snart är det dags för nästa klassiker att ta plats i rampljuset: sem-
Vårstart
Kulturskolan Köping
Folkets park, Orkestersalen
Torsdag 29 januari kl 14
Vill du vara med?
Välkommen ny som gammal deltagare
Välkommen!
Kontakta Jan Hellberg 070-375 04 74
Nominera till kulturoch idrottsstipendier
Känner du någon som borde uppmuntras för sina insatser inom kultur- eller idrottsområdet?
Då kan du nominera den personen till ett av våra stipendier. Kungsörs kommun delar ut:
• ett kulturstipendium för nu verksamma personer
• ett idrottsstipendium för nu verksamma personer
• ett hedersstipendium för förtjänstfulla insatser över längre tid
Nominering:
Passa på att nominera till Kultur-, idrotts- eller hedersstipendierna. Person som blir nominerad ska vara skriven eller verksam i Kungsörs kommun. Förening eller ett lag ska vara verksamma i Kungsörs kommun eller ha speciell anknytning till Kungsör.
Gå in på www.kungsor.se/stipendier för att nominera. Sista dag att nominera person eller förening till stipendium är den 28 februari.
Välkommen med din nominering senast 28 februari!
www.kungsor.se/stipendier
LIV STRANDELL LARSSON Köping
”Jag blir mest glad av att dansa”
1
Hej, vem heter du från nån’stans?
– Jag heter Liv Strandell Larsson, 18årig tjej som går sista året på Samhällsvetenskapsprogrammet på Ullvigymnasiet. På fritiden dansar jag och jobbar på Ica Maxi.
2
Vilka karaktärsegenskaper är typiska för dig?
– Hade man frågat mina vänner vilka karaktärsegenskaper jag har skulle de nog säga positiv, snäll och utåtriktad.
3
4
Vad blir du mest glad av att göra?
– Jag blir mest glad av att dansa.
Vilken känd person skulle du vilja bli hembjuden till?
– En känd person jag skulle vilja bli hembjuden till är Oliver eller Benjamin Ingrosso, jag vill prova deras pastarätter!
5
Om du kunde ha vilken superkraft som helst, vilken skulle det vara och varför?
– Jag tror att jag skulle vilja kunna vara osynlig, för att se och höra vad som sägs om en när man inte är där till exempel.
6 Vem eller vilka är bäst på att få dig att skratta?
– Den som är bäst på att få mig att skratta är mitt kusinbarn Elmer snart 3 år, han har börjat prata så mycket nu och säger så mycket gulligt och roligt.
7 Vilket yrke skulle du vilja prova för en dag?
– Jag skulle vilja prova att vara professionell dansare, på typ Broadway.
8 Om du var ett djur, vilket djur skulle du vara och varför?
– Jag tror att jag skulle vara en typ liten hund eller nåt? Väldigt svår fråga faktiskt men något litet glatt djur kanske e ersom jag är en ganska glad person.
9 Vad är det första du skulle göra om du vann en miljon kronor? – Jag skulle spara en del av pengarna och sedan lägga en del på studenten, e ersom det är så brutalt dyrt nu för tiden. Sedan skulle jag nog köpa en bil och resa massor!
10 Du flyttar till en öde ö och får bara ta med dig tre prylar –vilka väljer du?
– Tandkräm, hårborste och vatten.
11 Vad är du extremt dålig på? – Matte.
12
Vad är det mest oväntade du har lärt dig senaste året?
– Det mest oväntade jag lärde mig i år var nog att basket heter korgboll på engelska.
13 Om du fick makten att förändra något i världen, vad skulle det vara?
– Om jag ck förändra något i världen skulle det vara att ta bort alla katastrofer och krig i världen. Som förmodligen många andra också hade gjort.
14 Vilken maträtt äter du aldrig igen?
– Jag vill aldrig mer äta ostron, det känns så obehagligt och jag har så svårt för konsistenser.
TONY LÖFLING
Nya träningsmetoder som formar framtidens hälsa
HÄLSA
Träning handlar inte längre bara om att bli starkare eller snabbare.
I takt med ny forskning och teknisk utveckling har synen på hälsa breddats. Moderna träningsmetoder fokuserar i dag på helhet, där kropp, hjärna, nervsystem och livsstil samverkar. Den traditionella uppdelningen mellan styrka och kondition suddas ut och ersätts av mer flexibla, individanpassade och hållbara sätt att röra på sig.
Många av de nya träningsformerna bygger på att kombinera flera fysiska egenskaper i samma träningspass. Styrka, kondition och rörlighet tränas parallellt i syfte att skapa en mer funktionell kropp som klarar vardagens krav. Denna typ av träning har blivit populär eftersom den är tidseffektiv och ger breda hälsovinster, både för muskler och hjärt-kärlsystem. Samtidigt har intresset för korta träningspass ökat kraftigt. Mikroträning, där passen ofta är mellan fem och femton minuter, gör det möjligt att träna även under stressiga dagar. Forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet, även i små doser, kan ge tydliga positiva effekter på hälsa, energi och välbefinnande. För många innebär detta att tröskeln till träning sänks och att det blir lättare att skapa långsiktiga vanor.
Tekniken spelar också en allt större roll i hur människor tränar. Smarta klockor, appar och digitala plattformar används för att mäta puls, sömn, stressnivåer och återhämtning. Med hjälp av artificiell intelligens kan träningsprogram anpassas efter individens dagsform, vilket gör träningen både säkrare och mer effektiv. Tekniken har bidragit till att fler får en ökad förståelse för sin egen kropp och sina behov.
En annan växande trend är träning som fokuserar på samspelet mellan hjärnan och kroppen. Genom balansövningar, koordination, reaktionsträning och visuella stimuli tränas nervsystemet att styra rörelser mer effektivt. Denna typ av träning används inte bara inom idrott utan även inom rehabilitering och förebyggande hälsa, särskilt för äldre personer.
Parallellt med detta har lågintensiv träning fått ökat genomslag. Promenader, lugn cykling och andra aktiviteter i ett jämnt tempo har visat sig vara viktiga för långsiktig hälsa. Denna form av träning stärker kroppens energisystem, minskar stress och bidrar till bättre uthållighet utan att belasta kroppen hårt. För många fungerar lågintensiv träning som en stabil grund att kombinera med mer intensiva pass. Även nervsystemets roll i återhämtning och stresshantering har fått större uppmärksamhet. Andningsträning, lugn rörlig-
Skärmtidens effekt på hjärnan
HÄLSA
het och medveten avslappning används i allt högre grad som en del av träningsrutiner. Genom att förbättra kroppens förmåga att varva ner kan både sömnkvalitet och mental hälsa förbättras.
Slutligen betonas den sociala aspekten av träning allt mer. Att träna tillsammans med andra skapar motivation, gemenskap och glädje. Studier visar att personer som tränar i grupp ofta är mer konsekventa och upplever större välbefinnande än de som tränar ensamma. Den sociala dimensionen har därför blivit en viktig del av moderna träningskoncept.
Sammanfattningsvis visar de nya träningsmetoderna att hälsa inte längre handlar om prestation i första hand, utan om hållbarhet och balans. Genom att kombinera rörelse, återhämtning, teknik och gemenskap kan träning bli en naturlig och långsiktig del av livet.
Källor och vidare läsning
• World Health Organization Physical Activity Guidelines
American College of Sports Medicine
• Harvard Medical School Exercise and Brain Health
• Journal of Strength and Conditioning Research
• Frontiers in Psychology Exercise and Mental Health
HENRIK HANSSON
Skärmar är en naturlig del av det moderna livet och används för arbete, studier, kommunikation och underhållning. Samtidigt visar forskning att omfattande skärmtid kan påverka hjärnan på flera sätt, särskilt när användningen sker utan tillräcklig återhämtning.
Hjärnan är plastisk, vilket innebär att den formas av våra vanor. När vi ofta exponeras för snabba flöden, notiser och ständiga stimuli vänjer sig hjärnan vid höga nivåer av omedelbar belöning.
Detta kan göra det svårare att bibehålla fokus under längre perioder och minska förmågan till djup koncentration.
Forskning visar att frekventa avbrott och multitasking framför skärm kan påverka både uppmärksamhet och minne. När hjärnan hela tiden växlar fokus lagras information mer ytligt, vilket gör inlärningen mindre effektiv.
På längre sikt kan detta leda till mental trötthet och en upplevelse av att hjärnan är överstimulerad. Samtidigt kan ständig uppkoppling bidra till ökad stress eftersom hjärnan sällan får tydliga signaler om vila.
En av de mest väldokumenterade effekterna av skärmtid rör sömnen. Ljuset från skärmar, särskilt blått ljus, hämmar produktionen av melatonin som är ett hormon avgörande för dygnsrytmen. Skärmanvändning på kvällen kan därför försvåra insomnandet och försämra sömnkvaliteten. Ef-
tersom sömn är central för hjärnans återhämtning påverkas även minne, känsloreglering och koncentrationsförmåga dagen därpå. Barns och ungas hjärnor är extra mottagliga eftersom de fortfarande befinner sig i utveckling. Studier pekar på samband mellan hög skärmtid och svårigheter med uppmärksamhet, språk och emotionell reglering, särskilt när skärmanvändningen ersätter fysisk aktivitet, lek och social interaktion. För vuxna handlar påverkan i högre grad om stress, sömn och kognitiv uthållighet.
Samtidigt är det viktigt att betona att skärmar inte är skadliga i sig. Det avgörande är hur mycket, hur länge och i vilket sammanhang de används. En balanserad skärmanvändning där teknik kombineras med pauser, rörelse, sömn och social kontakt ger hjärnan bättre förutsättningar att fungera optimalt. Medvetna val, som att begränsa skärmtid på kvällen och minska onödiga notiser, kan göra stor skillnad för den mentala hälsan.
Källor:
• World Health Organization, Guidelines on physical activity, sedentary behaviour and sleep
• American Psychological Association, Stress in America och forskning om multitasking
• Harvard Medical School, artiklar om blått ljus och sömn
Statens medieråd, Barn, unga och medier
• OECD, forskning om digitalisering och kognition
Under senare år har lågintensiv träning fått ett uppsving. Foto: Imagebild.
Ljuset från skärmar hämmar produktionen av melatonin Foto: Imagebild.
”God hälsa börjar i munnen”
Välkommen att boka tid hos oss på Oral Care Köping
Boka tid online www.oralcare.se/ kliniker/oc-koping
Stora Gatan 12, Köping 0221-147 41 koping@oralcare.se
Letar du lägenhet?
Hitta din nya bostad i Köping hos oss.
Läs mer om våra lediga lägenheter på neobo.se
DR MAX
Om alkoholen hade kommit till Sverige idag
DR MAX
Om alkoholen som rusmedel hade kommit till Sverige idag hade den troligen blivit totalförbjuden och klassats som den farligaste substansen bland förekommande droger.
Alkoholen har dock gamla anor/ traditioner och är socialt accepterad i vårt svenska samhälle sedan länge. Den kan idag inhandlas fritt på systembolaget utan recept eller annan kontroll men så har det inte alltid varit. Hur länge alkohol har tillverkats av människan är svårt att veta. De första spåren av vintillverkning är för cirka 8 000 år sedan.
Mjöd och öl av säd och honung tillverkades under vikingatiden. Starkspriten (det brända vinet) kom till Sverige på 1400-talet. Nykterhetsrörelsen kom i början av 1900-talet och 1919 infördes motboken i Sverige. Den som hade en motbok ck köpa en viss mängd alkohol och köpet noterades i boken. 1922 gjordes en folkomröstning om totalförbud av alkohol i Sverige. Nej-sidan vann med 51 procent mot Ja-sidans 49 procent och alkohol fortsatte att vara lagligt.
Alkohol farligaste drogen
Alkohol är en farligare drog än både heroin och kokain. Vetenskapliga studier har bedömt olika droger beroende på påverkan av ett antal parametrar. Exempelvis risk för beroende, dödlighet, social utslagning, arbetslöshet, mental påverkan,
brottslighet, förstörda relationer, ekonomiska konsekvenser och så vidare. Alkohol får högst totalpoäng.
Många av dagens droger som heroin och kokain, verkar på en speci k receptor och lämnar övriga organsystem ganska opåverkade medans alkoholen är otroligt biologiskt aktiv i kroppen och påverkar de esta av våra organsystem.
Från intaget tar det bara någon minut för alkoholen att passera blod/hjärn barriären och nå det centrala nervsystemet. Upptaget prioriteras i magsäck och tarm före andra drycker och födoämnen. Enligt världshälsoorganisationen WHO nns minst 70 olika sjukdomar som har sitt samband med alkoholkonsumtion.
Exempel på alkoholrelaterad organpåverkan
Hjärnan: mängden nervceller reduceras löses upp av alkoholen som är ett lösningsmedel. Alkoholen kan påverka minnesinlagringen och ge sk ”black out”.
Skelett: ökar risken för gikt och benskörhet.
Hjärta/Blodkärl: höjer blodtrycket och ökar risken för rytmrubbningar ex förmaks immer.
Levern: fettlever, skrumplever, leversvikt.
Psykiska sjukdomar: ökar risken för depression o självmord, Huden: förvärrar eksem, psoriasis o andra hudsjukdomar.
Magen: bukspottkörtelinammation, magkatarr/magsår.
Blodet: Hämmar benmärgens funktion, kan ge blodbrist.
Cancer: ökar risken för många cancersjukdomar ex levercancer, bröstcancer, tjocktarmscancer.
Infektionssjukdomar: påverkar immunförsvaret negativt vilket ger infektionskänslighet.
Alkoholism är ett betydande folkhälsoproblem i Sverige, där uppskattningsvis 800 000 personer lider av skadligt bruk och runt 360 000 har ett beroende. Ett beroende innebär abstinenssymtom, toleransutveckling och återställar behov. Har du ett återställar behov kan du utgå från att du är beroende.
Dr Max Ingemansson
Fröslunda Vårdcentral, specialist i allmänmedicin, specialist kardiologi och specialist i invärtesmedicin.
Sveriges alkoholkonsumption. Vin: 43,7 %. Starköl: 31,6 %. Sprit: 18,4 %.
Tiotandvård ska göra vården betydligt
HÄLSA
Den nya tandvårdsreformen Tiotandvård trädde i kraft den 1 januari 2026 och innebär ett förstärkt statligt högkostnadsskydd för personer som är 67 år eller äldre.
Den 1 januari 2026 infördes en stor förändring i det svenska tandvårdssystemet som ska göra det mer ekonomiskt möjligt för äldre att få nödvändig tandvård. Reformen, ofta kallad Tiotandvård, innebär att den som är 67 år eller äldre bara betalar tio procent av referenspriset för många vanligt förekommande tandbehandlingar, medan staten står för de resterande 90 procenten av kostnaden. Referenspriset är ett statligt bestämt pris som baseras på genomsnittlig kostnad för en behandling.
billigare för äldre
Reformen riktar sig till personer från och med det år de fyller 67 år och omfattar de flesta behandlingar som är nödvändiga för att åtgärda sjukdom, smärta eller skador i munnen, till exempel lagningar, rotfyllningar, proteser och ersättning av saknade tänder med implantat eller broar i de främre delarna av munnen.
Samtidigt är det viktigt att veta att vissa insatser inte ingår i Tiotandvården. Undersökningar, röntgen, förebyggande vård som tandstensborttagning och estetiska behandlingar omfattas inte av det förstärkta högkostnadsskyddet och faller fortfarande under det befintliga systemet med allmänt och särskilt tandvårdsbidrag. Syftet med reformen är att minska den ekonomiska bördan av tandvård för äldre och uppmuntra till att söka vård i tid, ef-
tersom många äldre tidigare avstått från behandlingar på grund av höga kostnader. Beslutet om
det förstärkta högkostnadsskyddet fattades av riksdagen i december 2025 och reformen har väckt
både stöd och debatt inom vården om dess långsiktiga effekter. DAVID ERIKSSON
Den nya tandvårdsreformen Tiotandvård trädde i kraft vid årsskiftet.
Kom igång!
Milon är en personligt anpassad cirkelträning som passar alla
Yoga, Qigong & Meditation
Enkelt • Snabbt • Effektivt • Säkert
Stresshantering, styrka, smidighet, läkning, återhämtning, ny energi och mycket mer.
Start 2 och 3 februari online eller i Kungsör!
MÅNDAGAR – start 2 februari
11.00–12.00 Qigong för seniorer
18.00–19.30 YogaQigong
20.00–21.00 Source (online, spelas in)
TISDAGAR - start 3 februari
10.00–11.30 YogaQigong
18.00–19.30 YogaQigong (1 plats kvar)
Kom igång med din Milonträning redan idag. MILON ÅRSKORT – JUST NU 30%
Boka här: info@citygym.se Vi hjälper dig igång med din träning.
Erbjudandet gäller till 31/1.
Kostnadsfri introduktion (värde 600 kr).
Mer info om Milon: www.citygym.se/milon 0221-711 91
ska
utan att hittas. Swisha din gåva till 123 900 56 20 och hjälp oss att hitta fler.
20.00–21.00 YogaQigong för män
Passar både nybörjare och vana utövare
Varmt välkommen! Anna von Schéele
anna@shunya.se • 070-499 83 65 www.sourcebyanna.com
Hitta
hem
Välkommen med din intresseanmälan på vår hemsida bfl.se
Vi erbjuder ett stort utbud av bostäder i Arboga – allt från lägenheter till radhus och villor.
Det är lätt att få tag på oss, både via telefon, besök och hemsida och våra kunniga fastighetstekniker hjälper dig när det behövs. Hos oss bor du tryggt, bekvämt och prisvärt.
Skanna QR-koden och läs mer om våra områden och bostäder.
DITT VAL 2026
Ungefär hälften av dina lönekostnader går till skatter och avgifter. Men hur används dessa pengar? Det kan du vara med och påverka, i kommunal-, region- och riksdagsvalet.
Sverige har ett uttag av skatter och avgi er i nivå med andra västeuropeiska välfärdsstater – men långt högre än till exempel USA, där det i högre grad är upp till den enskilde att reda sig.
Vi har detta system för att staten ska kunna erbjuda sina medborgare såväl grundläggande friheter som rättssäkerhet, likhet inför lagen, rimlig trygghet, en allas rätt till en bra start i livet.
Och där kommer pengarna in. Att fokusera på skatter och avgif-
– Halva lönen? I så fall ska jag vara med och bestämma!
ter kan kanske verka som att man är en demokratins dödgrävare; hur vi bygger vårt samhälle har väl högre värden än det som krasst räknas i kronor och ören?
Så är det, men att rösta fram partier och personer som ska sköta förvaltningen av detta system är också en av de grundläggande rättigheterna.
Är det också en plikt?
Kanske i alla fall en fråga om ”samhällsmoral”. I Sverige och övriga nordiska länder har vi hög tillit till varandra och till hur samhället sköts.
Detta kallas ibland ”det nordiska guldet”. Ett utslag av tilliten är att vi röstar. Och omvänt – när vi röstar ökar tilliten: vi förblir engagerade.
Smakar det så kostar det. Trots återkommande debatter om köer och ine ektiv administration håller svensk sjukvård likväl världsklass. Din röst i regionvalet påverkar hur den ska utvecklas vidare. Foto: Santi Nuñez/Stocksy
Av varje 100-lapp som arbetsgivaren betalar går...
DITT VAL 2026
Det är tryggheten som får det mesta av skattemedlen. Sjukvården sköts av regionerna och omsorgen huvudsakligen av kommunerna.
Om vi förenklat översätter våra
skatter och avgi er till en hundralapp så går 30 kronor till hälsooch sjukvård och till olika former av omsorg.
30 kronor till vård – resten hit:
25 kronor går till det sociala skyddet, pensioner, bidrag, arbetslöshet, sjukpenning. Det är riksdagen som beslutar om hur
24 kr till arbetsgivaravgifter – din pension, arbetslöshetsskydd och annan välfärd.
Riksdagen tar besluten
16 kr till din kommun.
8 kr till din region.
52 kr till dig själv, men...
Kommunen tar besluten
Regionen tar besluten
Du bestämmer, men...
349 folkvalda tar beslut om 1 300 miljarder
DITT VAL 2026
Statsbudgeten är på runt 1 300 miljarder (2025). Det är riksdagens 349 ledamöter som tar beslut om hur de används.
Regionerna hanterar omkring 500 miljarder kronor, direkta skatter
och från det system som omfördelar en del mellan rika och fattiga regioner.
Kommunerna hanterar sammanlagt omkring 900 miljarder kronor. Det är huvudsakligen skatter men omkring 175 miljarder kronor är statsbidrag.
Antalet ledamöter i de 21 re-
de medlen används.
15 kronor går till utbildning. Skola och förskola är huvudsakligen kommunernas ansvar.
Universitet och högskolor är statens ansvar.
10 kronor går till infrastruktur, kommunikationer och kollektivtra k. Dessa medel hanteras av så-
väl riksdag som regioner – kollektivtra ken – och kommunerna.
5 kronor går till försvaret som är riksdagens ansvar.
Knappt 5 kronor går till rättsväsendet, domstolar, polis, kriminalvård. Riksdagen tar beslut om dem.
5 kronor går till statsapparaten,
10 kr av dessa blir moms på det du köper.
tarRiksdagen besluten
Makten över slanten – en fråga om delad vårdnad. Gra ken visar vad som händer med den 100-lapp som en arbetsgivare betalar dig för ett utfört arbete. De folkvalda i riksdagen samt i ledningen för region och kommun är alla med och delar på kakan. De kan också bestämma hur stor den ska vara. I vårt förenklade exempel tänker vi oss även att du köper momspliktiga varor och tjänster för allt som du själv ck behålla –och då går ytterligare en tia till staten.
gionfullmäktige ski ar. Det gör det också i de 290 kommunfullmäktige.
Vi har omkring 40 000 förtroendevalda i Sverige. Många är valda av oss den gemensamma valdagen.
till administration, till räntor på lån.
Återstående 5 kronor går till en lång rad verksamheter, som miljö, kultur – bibliotek, teater, museer – medier, näringsstöd, fritid och hanteras av såväl staten som regionerna och kommunerna.
Text Anders Ahlberg
Text Göran Lundberg
Myt eller inte – hur är det egentligen?
”Vi betalar ju mer i skatt än någon annan!”
Fakta: Sverige ligger högt men inte i topp. Vår skattekvot är 41,4 procent, så mycket av bruttonationalprodukten, BNP, går till skatt. Frankrike toppar på 43,8. Också Danmark med 43,4, och Finland, 42,4, har högre skattekvot. Norge
har samma kvot som Sverige: 41,4 procent. Av de nordiska länderna har endast Island lägre kvot med 35,9 procent. USA har en kvot på 25,2 procent, Kinas kvot är 21,0.
Mer om skatter och utgifter:
Begravningsavgi en och public service-avgi en är två mindre avgi er som alla betalar. De rör sig om någon eller några tusenlappar
per år. Begravningsverksamheten sköts med få undantag av Svenska kyrkan. Public service-avgi en går till SVT, SR och UR.
Upp till dig – så kan du själv påverka:
• Jämför vad olika kommuner i din region tar ut i skatt. Hur skulle din ekonomi förändras om kommunalskatten var som högst eller lägst i regionen?
Här är de vanligaste hundnamnen just nu
LÄNET
Samma namn högst upp även förra året.
Molly är fortsatt ohotad etta bland hundnamnen i Sverige, följt av Bella och Charlie. Så har det sett ut era år i rad, och även bland Västmanlandshundarna ligger alltså Molly i topp. Några namn som har ökat tydligt i popularitet i länet det senaste året, både sett till antal bärare och rankning, är Luna, Hugo, Saga, Zelda och Svea. Det visar färsk statistik från Jordbruksverket som nyhetssajten Newsworthy tagit fram. Det vanligaste namnet i Arboga är Bella, i Hallstahammar är det Sally, i Kungsör och Köping är det Molly, i Skinnskatteberg är det Charlie och i Surahammar är det Molly.
Fyra lodjur får skjutas under årets licensjakt
• Se hur mycket moms du betalar i vardagen. Moms är direkt kopplad till konsumtion. Vill du sänka momsen: Konsumera mindre.
• Fundera: vill du att skatten ska höjas, sänkas eller ligga kvar? Ta reda på vad de olika partierna vill göra.
Vad vill riksdagspartierna
QR-koden öppnar hemsidan i din telefon
Vänsterpartiet
Partiledare Nooshi Dadgostar
Miljöpartiet
Socialdemokraterna
Partiledare Magdalena Andersson
Centerpartiet
VÄSTMANLAND
Jakten, som inleds den 1 mars, får bedrivas i hela länet.
Länsstyrelsen i Västmanland meddelade i torsdags förra veckan att de beslutat om licensjakt efter lodjur under 2026. Jakten kommer att inledas den 1 mars, får bedrivas i hela länet och totalt får fyra lodjur fällas.
”Efter senaste inventeringen, 2024/2025 uppskattades lodjurspopulationen i länet till cirka 30–35 individer, vilket är väl över länets mininivå på 17 individer. Länets population har dock haft en vikande trend de senaste åren. Beslutet om licensjakt är förenat med en så kallad honkvot, det innebär att max två vuxna honor får fällas. Detta eftersom vuxna honor har större påverkan på tillväxttakten”, skriver Länsstyrelsen i ett pressmeddelande. ”Licensjakt är ett av verktygen i förvaltningen av de stora rovdjuren och jakten genomförs i begränsad omfattning och under strängt kontrollerade former”, skriver Länsstyrelsen.
Språkrör Amanda Lind Daniel Helldén
Partiledare Elisabeth Thand Ringqvist
Liberalerna Kristdemokraterna
Partiledare Simona Mohamsson
Partiledare Ebba Busch
DAVID ERIKSSON
Återvinningsstation på Videvägen stänger – efter omfattande
nedskräpning
HALLSTAHAMMAR
Boende i området får gå till andra stationer.
Hallstahammars kommun och Vafabmiljö har beslutat att stänga återvinningsstationen på Videvägen 3. Anledningen är återkommande nedskräpning på platsen. .
Moderaterna Sverigedemokraterna
Partiledare Ulf Kristersson
Partiledare Jimmie Åkesson
”Arbetet med att ta bort containrar och staket inleds den 26 februari 2026. Du som bor i området och brukar återvinna dina förpackningar här, hänvisas istället till återvinningsstationen på Trädgårdsgatan 8 eller på Gråstensvägen 2, vid motionscentrum”, skriver kommunen på sin hemsida.
REDAKTIONEN
FIK APÅS E
KRYSS: FINNS I BILD
E R OAVGJORT I S C HAC K
ULT URVAGGA AM ARYLLIS
S M ÅGALE N
S TARTTAL
BLÅSDOK T OR
K AFFET E NDE R S ANITÄRA T ING
S IS T I VIS P S T OR HYVE L ÄR BÄVE RNYON INNEHAFT
BRUK AR K NIV VIA M UNNE N
BILDE R BLI LJUS T S LAS K A UNDAN
DE P P IG S T IL LE DIG LE DDE FRIDOLIN TALADE P LAT ON
E LDAS K ANS K E M E D E NRIS ? S LAG PÅ BAK E N
UTAN DAT UM PÅLAGOR S TAT I AFRIK A
VAR E N DE L AV DANM ARK ÄR DE S OM ALDR G S K ADAS
K AT IG S K ÄNK A BORT T RÄS P E T S OSORGAN TÄVLINGAR IDE NT IFIE RAR VE RB T IT TA K ORT DAG BLIR JULBORDE T FIDE L K NAP P FÖRVARAS I FAC K K ALLAS S M ÅK RYP BUS K IS E N? LE DARGE S TALT ÖVE RRE DE GÖR LARM E T S T RIMLAN P OLARNAS NIS S E ?
VÄRLDE NS LÖN? S ÅDANA HOAR DRUVDRYC K LIE S LAG FROSS E RI T YG AV BOM ULL M E D VILK E T GÖRA E N BALJA K ONT OUT DRAG LÅGT K ORT E N FRODE P ODAGE R K AN C E LLE R LÄS E S I UP P S ALA FÖRÖDM JUK A S YRE DS K AP BJÖRNHÅLA ILS K E N BOOK HIT BRIT TM ARIE GÖR S ÄK E R BARNE N ANNO DOM INO BRUK AS DE T VID JUL
BIBE LDE L E FT E R S T OR K RE VAD HON K ÖRAR AVS ÄGA S IG T RONE N OM ODE RN ÄLDRE DAM M AC ARNA
Varje omgång delas tre vinster ut á två lotter. Märk kuvertet ”Kryss 952” och skicka till Magazin24 Stora gatan 12, 731 30 Köping senast 2 februari.
Kryssvinnarna presenteras i 954 som läggs ut 4 februari.
Grattis Lena Flink Hallstahammar, Johan Sundling Kungsör, Per-Ivar Möllberg Arboga.
Vinsten skickas per post.
S T YRT FÖRE T VÅAN FOTO BI G STOCK
Namn:
Adress:
Postadress:
LÖSNING KRYSS 950
Vi söker en Journalist
Inramade minnestavlor!
Häng upp eller ge bort
50x70 cm 399:-
Du kommer att ha redaktionellt ansvar och journalistisk bevakning för kommunerna Hallstahammar, Surahammar och Skinnskatteberg.
Du kommer att skriva och ta foto för en tryckt veckotidning och en digital dagstidning.
Du ska vara intresserad av ”mikrojournalistik”.
Tidningen Magazin24 är regional men vi vill bli ännu mer regionala. Du ska ha förmågan att se det stora i det lilla.
Du ska ha förmågan att kunna använda olika AI-verktyg, men med förnuft.
Du ska ha B-körkort, vara kreativ och självgående samt ”kunna se det stora i det lilla”.
Ingen nyhet, inget reportage är för litet om det blir en snackis på caféet. Du ska bara ha förmågan att kunna formulera det i text – på ett intressant sätt.
Beställ och se hela utbudet här: magazin24.se/minne
Målare i Köping med mer än 20 års erfarenhet
• Underhållsmålning
• Nybyggnadsmålning
• Snickerimålning
• Takreparationer
• Tapetsering
• Bredspackling
• Våtrumsmålning
• Fönsterrenovering
073-974 94 17
Heltidstjänst. Det är en fördel om du kan vara på plats på redaktionen i Köping ett par dagar i veckan.
Mejla din ansökan senast 23 januari 2026 till:
Henrik Hansson henrik@magazin24.se
» Kvalitetsmattor av kända fabrikat!
» Utförsäljning av orientaliska mattor till 1970-80-tals priser!
» Mattor till husvagn, husbil, flygplan & båtar
» Nya färger på heltäcknings- och plastmattor
» Kakel & klinker
» Mattor till uterum
» Ett 100-tal mattor som ska bort
» Heltäckningsmattor 3,4 & 5 m bredd fr.125:-/kvm. Vard 9–18 • Lör 9-15 • Sön 11-15 Nibblegatan 19, Hallstahammar 0220-140 60
ÖPPETTIDER: Måndag-fredag 9–18 Lördag 9–13 Söndag STÄNGT
ADRESS: Nibblegatan 19 Hallstahammar 0220-140 60 / 0708-445644
Vår älskade
Anna-Lena Karlsson
* 21 mars 1978
har lämnat oss i stor sorg och saknad 15 december 2025 Bysalatorp
TOMAS
Linnéa och Robin Emma och Lukas
Elsa Mor och Far Lotta och Jonas Släkt och vänner
-
Allt vad du kämpat och lidit vi nog ej förstått. Vi stod vid din sida så hjälplösa blott.
Du världens största hjärta har och på din kärlek du ej spar.
Du har nu funnit frid och kan rida i evig tid. Älskad och saknad för all framtid.
Begravningen har ägt rum inom kretsen av de närmaste.
Tänk gärna på Cancerfonden.
Gåvotelefon 010-199 10 10
Se Anna-Lenas minnessida på fonus.se
Vår käre
Per Jansson
* 27 maj 1939 har lämnat oss i sorg och saknad
26 december 2025 Köping
Syskonbarnen
Urban, Håkan och Madelene
Släkt och vänner
Vårt liv är en vindfläkt, en saga, en dröm
En droppe som faller i tidernas ström
Den skimrar i regnbågens färg en minut
brister och faller och drömmen är slut
Begravningen äger rum inom familjekretsen.
Tänk gärna på Cancerfonden.
Gåvotelefon 010-199 10 10
Se Pers minnessida på fonus.se
AVLIDNA
Vår älskade Make Far och Farfar
Jorma Aatos
Huttunen
* 3 februari 1948 har lämnat oss i stor sorg och saknad
Köping 8 januari 2026
TARJA
Sani och Ey Toni och Jihan
Barnbarn
Släkt och vänner
Till Din sista stund fick jag hålla Din hand, som Du räckt mig i kärlek en gång.
Tills vi mötas igen i ett skönare land, skall jag leva med minnenas sång. Tarja
Tack för allt Du oss skänkt. För oss Du strävat, på oss Du tänkt. Ditt goda hjärta, Ditt ljusa sinne. Hos oss skall leva i tacksamt minne. Barn och Barnbarn
Begravningen äger rum i kretsen av de närmaste.
Se Jormas minnessida på begis.se
Vår älskade
Ragnvi Lundin
* 9 april 1933
Ramsele har lämnat oss i stor sorg och saknad
11 januari 2026
Kolsva
Stefan och Yvonne
Eddie Eva-Mari och Dane Erik, Johanna Lillasyster Ann-Mari
Släkt och vänner
Du somnade i frid när livets väg tog slut så trött av långa dagar får Du nu vila ut Begravningen äger rum inom familjekretsen. Se minnessidor fonus.se
Vår kära Mor
Tuula Ammesmäki
* 3 december 1943 har lämnat oss i stor sorg och saknad Arboga 8 januari 2026
Jari
Anneli och Örjan Kai och Lena Barnbarnen
Släkt och vänner
Tid som har flytt fås ej åter Minnet är allt Vi har kvar Djupt i Våra hjärtan det gråter
Begravningen sker i stillhet. Tänk gärna på Hjärt-Lungfonden Se fonus.se/minnessidor
Vår käre
Lothar Friedmann
* 11 juni 1932
har stilla och fridfullt lämnat oss
24 december 2025
Ola och Lena Hannes
Släkt och vänner
När krafterna ständigt domna
Och ögat sin glans har mist så skönt att från allt få somna och vila finna till sist
Avskedet äger rum inom familjen
PREDIKOTURER
Pingstkyrkan Kungsör
Söndag 25/1 kl.11.00.Ekumenisk Gudstjänst i Pingstkyrkan. Erik Lindberg predikar. även barnkyrka kl.11.00
Månd. 26/1 kl. 18.30 Bön i K-huset.
Tisd, 27/1 kl. 18.00 Ekumenisk Ljusmanifestation på torget till minne av förintelsens offer.
Onsd.28/1 kl.18.30 Bön i P-kyrkan.
Vår käre Far och Svärfar
Lars-Olof Lundkvist
* 26 september 1935
har stilla somnat in och lämnat oss i stor sorg och saknad
Köping 25 december 2025
Greger och Britt-Marie
Begravningen har ägt rum.
Se fonus.se/minnessidor
Vår älskade
Leif Eriksson
* 17 juni 1947 har efter ett rikt och aktivt liv lämnat oss i stor sorg och saknad
Köping 12 januari 2026
MAYVOR
Andreas och Juree Phanusak, Saranya Morgan Anton
Syster Marie och Ola Denise
Arvingarna i Göteborg Övrig släkt och vänner Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans
Begravningen äger rum i S:t Johanneskapellet fredag 20 februari kl.10.30. -Gärna ljus klädselEfteråt inbjudes till minnesstund. Anmäl er till Bengt Gustavsson Begravningsbyrå tel.0221-24055 eller via minnessidan på begis.se Skänk gärna en gåva till Hjärnfonden eller Operation Smile
PREDIKOTURER
Östanåskyrkan Köping
Ons 21/1 10.00 Bön i Pingstkyrkan 16.00 Bibelstudium och bön 18.00 Bön i Östanåskyrkan
Tor 22/1 18.30 Bön i Tunadalskyrkan
Fre 23/1 19.00 Bönegrupp för spansktalande
Lör 24/1 Bön i Pingstkyrkan
Sön 25/1 10.30 Frikyrkorna tillsammans i Tunadalskyrkan Predikan Anders Sundström, Open Doors Ons 28/1 16.00 Bibelstudium och bön
Ett år har gått sedan vår älskade bror Ulf Sidebäck
lämnat oss.
Vi binder en krans av minnen de vackraste och finaste vi har.
Vi vet att de aldrig skall vissna hos oss är du alltid kvar.
Göran, Britt-Marie, Lisbeth, Lennart
Vi tackar för all den omtanke som visats i samband med avskedet av vår älskade Mamma Margaretha Adenskog
Helena och Marie med familjer
Ett varmt Tack för allt vänligt deltagande vid
Rolf Perssons bortgång.
BARBRO Eva och Kent
för vad Ni gjort för vår älskade
Monica Granberg Nyström
ända in till slutet.
LARS
Staffan och Henrik med familjer
PREDIKOTURER
Tunadalskyrkan Köping
Onsd 21/1 10.00 Bön i Pingstkyrkan, 18.00 Bön i Östanåskyrkan, Torsd 22/1 18.30 Bön i Tunadalskyrkan, Lö 24/1 18 Bön i Pingstkyrkan, Sönd 25/1 10.30 Gemensam gudstjänst i Tunadalskyrkan, Anders Sundström, Open Doors, m , kyrkka e, Fred 30/1 18-20.30 Gemenskapskväll www.tunadalskyrkan.se
Pingstkyrkan Köping
Ons 21/1 10.00 Bön i Pingstkyrkan. 18.00 Bön i Östanåskyrkan. Tors 22/1 18.30 Bön i Tunadalskyrkan.
Fre 23/1 19.00 Ungdomssamling. Lör 24/1 18.00 Bön i Pingstkyrkan.
Sön 25/1 10.30 Gemensam gudstjänst i Tunadalskyrkan. Open Doors. Anders Sundström.
Ons 28/1 10.00 Bön.
Vi beskär dina fruktträd! RUT -avdrag direkt på fakturan!
Nu är det tid att anlita våra erfarna seniorer för att beskära fruktträden. Kontakta oss redan idag!
00
www.alertsenior.se
ALERT SENIOR
Vi fixar jobbet!
BILSEMESTER
Familjesidan på webben
magazin24.se/familj
Barnrabatt: 1 barn 0-2 år gratis.
2 barn 3-7 år 1.049:- per barn.
2 barn 8-11 år 1.649:- per barn.
Max. 2 extrasängar per rum.
Kungsör
Kungsör Arboga Köping
Hallstahammar tel 0227-122 80
Omtanke - Kvalitet - Kompetens i allt som rör begravningar
www.kyrkansbegravningsbyra.se
I SAMARBETE MED
Uppge reskoden ”MAGAZIN24” – så får du automatiskt rabattpriset.
Österrike all inclusive!
Gartenhotel Daxer
HHHH i Zell am See, Österrike
Glaciärer, alpina toppar och alpina sjöar: På denna semester får ni verkligen alla exklusiva naturupplevelser serverade på silverfat – kombinerat med komforten av all inclusive!
Ankomst: Onsdag till söndag 14/5-11/10 2026.
Turistskatt ca. EUR 3:-per person (från 14 år) och dygn. Pris
Pris utan reskod 7.849:Pristillägg: 25/5-19/9: 500:-
• 5 övernattningar
• 5 x frukostbuffé
• 4 x lunchbuffé
• Afternoon snack och kaka
• Öl/vin/vatten ad libitum 10-21
• Sommercard Zell am See-Kaprun 3
Bra barnrabatt
Expeditionsavgift på 99:- tillkommer. Avbeställningsskydd kan tillköpas. Barnrabatt vid 2 betalande vuxna. Förbehåll för pris- och tryckfel och utsålda datum.
www.happydays.nu
Använd reskoden: MAGAZIN24
...eller ring: 020 79 33 84 Öppet vardagar kl. 9-16
2 Lugn, vi hjälper dig! 2
Hantverkshjälp
Allt inom städning! köping – arboga – kungsör
• Fönsterputs
Badrumsrenovering
Köksrenovering
Måleriarbeten
Dörr & fönsterbyte
• Flyttstäd
• Visningsstäd
• Strykning
50% ROT-avdrag
0221-584 320 husohemservice.se
• Städ & organisering av garderob
• 15 års erfarenhet!
• Rutavdrag
• Erbjuder faktura katarina 073-870 46 28 www.harmonybycc.se
Med Magazin24:s upplaga på 16 000 i Västra Mälardalen får du maximal exponering för dina varor och tjänster.
per person i dubbelrum
Medaljregn över lokala förare
MOTOR
Bilsportgalan för 2025 års prestationer hölls på lördagen den 17 januari på Conventum i Örebro. Ett centralt och bra läge mitt i Sverige ditt cirka 550 deltog på galakvällen.!
Men redan på e ermiddagen ck många Bilsportgrenar sina medaljer. Back-mästerskapet var en av dessa där Kolsva MS och Jakobsson Motorsport där Ronnie tog guld, dotter Hannah silver och teamkamraten Kent Andersson från Västerås ck bronspengen. Även Ronnies son Martin deltog och klarade e er att hoppat över en deltävling en ärdeplats i totalen.
– Det var 28 år sedan man ck en
SM-medalj, då var det junior SM silver i Rally nu Guld i Backe. Så får väl se om det dröjer 28 år till innan nästa medalj kommer, skrattar Ronnie. Hannah som xade Silvret har nog inte smällt nederlaget att bli slagen av pappa men hela teamet siktar på att åka 2026 års Back-SM då era nya namn väntas dyka upp och slåss om medaljerna. En sportgren som är på väg uppåt, kan man säga.
I Rallycross klassen för backe xade Noel Eliasson SMK Arboga en Silvermedalj e er den dramatisk avslutning i Röfors som vi rapporterade i augusti.
– Kul att få hämta det man kämpat för en hel säsong, säger Noel. Då Noel rattat inlånad bil 2025
byggs en egen likadan Hyundai i skrivande stund. Mycket arbete kvarstår och pågående studier samt slutprov väntar i trakterna kring säsongspremiären.
– Vi ska försöka komma till start och göra vårt bästa även 2026 och förhoppningsvis klättrar vi ett steg till på pallen, säger Noel. Galakvällen var späckad med trerätters middag, utmärkelser och prisutdelningar. Orkestern underhöll och när programpunkterna tog slut byttes orkestern ut mot DJ som skötte plattorna in på småtimmarna. Festligt, är passande ord för en värdig avslutning på 2025 års bilsportande.
PIERRE SKYTT
Lyckliga pristagare som xade pallen i Back SM för fyrhjulsdrivna rallybilar, Hannah Jakobsson Kolsva MS Silver, Ronnie Jakobsson Kolsva MS Guld och Kent Andersson Västerås MS Brons. Foto: Pierre Skytt.
Noel Eliasson från SMK Arboga var så nära att xa guldet men för sitt första år i serien är ett Silver inte så dåligt det heller. Foto: Pierre Skytt.
Här är regionens fem populäraste bostäder
REGIONEN
Hemnets mest besökta objekt i Västra Mälardalen, Hallstahammar, Surahammar och Skinnskatteberg under den gångna veckan.
Under vecka 3 var det en lantlig villa utanför Kolsva som toppade listan över de mest klickade objekten.
Tuna 9
1 850 000 kr
Kolsva. Bostad med lantligt läge utanför Kolsva. Här bor du omgiven av grönskande skog och öppna fält i ett barnvänligt område. I närheten nns Skedvisjön med badplatsen vid Tunaudde.För den naturintresserade väntar Näs naturreservat med vandringsleder och gott om svamp i skogarna. Till fastigheten hör ett garage som verkligen sticker ut. 3 403 besök
Lyftinge 6
500 000 kr
Köping. Ly inge 6, ett fritidshus med klassisk röd trä fasad och lantligt läge strax utanför Köping. Här nns möjlighet för den händiga att skapa sitt eget dröm ställe på landet med närhet till natur, lugn och öppna landskap. Bostadshuset som omfattar cirka 80 kvadratmeter, har äldre standard och är i behov av renovering.
2 697 besök
Glasgatan 12A
1 250 000 kr
Köping. Från lägenheten kan du njuta av utsikt över Köpingsåns vatten. Inomhus möts du av genomgående na ytskikt och en välskött interiör som speglar föreningens goda omhändertagande. Endast 100 meter till centrum.
1 336 besök
Järnbärarvägen 5
1 195 000 kr
Surahammar. Villan, uppförd 1972, rymmer 106 kvadratmeter fördelade på fyra rum, varav tre sovrum, samt två fulla badrum –det ena med bastu. Huset erbjuder genomtänkt komfort med golvvär-
Allt från tak till grund
Takbytet beställer du hos oss!
Vi gör allt för husets utsida!
Vi bygger nytt och byter och renoverar tak, fasader och fönster, samt helhetslösning på solpaneler.
Vi gör även markarbeten, husgrunder, altaner, uterum och attefallshus.
HUSDESIGNGRUPPEN
Olbergavägen 15, Hallstahammar Silvia: 070-499 09 90 www.husdesigngruppen.se
Vi finns på Facebook, Instagram och Google
Vi gör även allt invändigt!
Vi bygger nytt och renoverar
även golv, väggar, badrum och kök.
me i hallen, dimmers i hela huset för belysning och gott om garderober i sovrummen. 1 317 besök
Backsippevägen 11
1 875 000 kr
Hallstahammar. En enplansvilla på ett populärt och lugnt område.
Här kan du njuta av en välskött trädgård med plats för bus och lek, samt även njuta av frukten och bären som nns. Det nns gott om förvaringsmöjligheter både i förrådsdelar samt vind och när kylan kryper på så nns det en bastu att kunna värma sig i. 1 274 besök
Välkommen till PETERS GOLF & TEE736
Vi erbjuder
• Spel och träning i Mellansveriges fräschaste simulator
• Kurser och lektioner
• Gröna kortet (teori och praktik)
• Custom fitting (vi jobbar exklusivt med Srixon, Cleveland och XXIO)
• Klubbverkstad
• Workshops
• Paragolf
Kontakta Peter för bokningar 070-858 41 38 • peter.thelin@pgasweden.golf
Följ oss på www.petersgolf.se och på FB Peter Thelin och Tee736
Tuna 9, Kolsva.
FOTO: FASTIGHETSBYRÅN KÖPING
REKRYTERINGSDAG
VÄSTRA MÄLARDALEN
TORSDAG 12 MARS 2026
Är du företagare i Köping, Kungsör eller Arboga?
Missa då inte vårens rekryteringsdag i Västra Mälardalen!
Dagen är till för att arbetsgivare ska träffa studenter, arbetssökande och de som är intresserade av att byta jobb.
TID & PLATS
Torsdag 12 mars kl. 12–17
Folkets Hus i Köping
ARRANGÖRER & MEDIAPARTNER
ANMÄLAN
Boka in en plats för ditt företag på rekryteringsdagen.
Kontakta Mats eller Roger nedan J
KONTAKT & INFORMATION
Mats Malmberg, 070-508 42 72 mats@magazin24.se
Roger Burström, 070-243 18 19 roger@magazin24.se
TID & PLATS
Torsdag 12 mars 2026 kl. 12–17
Folkets Hus Västeråsvägen 9, Köping www.rekryteringsdagarna.se