Magazin24 #929 by Magazin24

Johan har koll på lede ﬁ

Henrik Hansson: ”Västmanland – Sveriges tysta mittpunkt”

Noel Eliasson trivs efter bytet från crosskart till rallycross 2 11 18

Vecka 26

Juni 2025

Årgång 25

Kundcenter i Hallstahammar högt placerade i färsk ranking

Magazin24 är en lokaltidning i Västra Mälardalen grundad 2000. 0221-209 10 (08-17)

magazin24.se/tipsa redaktion@magazin24.se

För ej beställt material ansvaras ej. Allt material lagras digitalt, publiceras och tillhandahålls i digitala medier. Den som sänder in material anses medge sådan lagring och publicering.

Familjeannonser

Grattis och sorgtack/till minne bokas på magazin24.se/familj/boka

Annons avlidna bokas via begravningsbyrå eller se magazin24.se/familj/boka/dodsannons Redaktion

Chefredaktör/Ansvarig utgivare

Henrik Hansson 070-651 29 72

Redaktion

David Eriksson 070-5 08 95 61

Karl Beijbom 072-175 50 06

Marie Selling Achrén (frilans)

Gra sk produktion/IT Anders Täpp 072-402 75 71

Företagsannonser

Roger Burström 070-243 18 19 Mats Malmberg 070-508 42 72

Earton Media AB

Stora gatan 12 731 30 Köping

Växel 0221-209 10

VD/Ekonomi/Publisher

Tony Lö ing 070-651 30 33

Upplaga

18 000 ex/vecka varav e-tidning, 2.000 ex. magazin24.se: ca 600 000 sidvisningar/mån

Tryck

Pressgrannar, Linköping

Distribution Magazin24 delas ut via ca 70 tidningsställ i kommunerna Köping, Arboga, Kungsör och Hallstahammar.

Tidningsbud

Tomas Lundström 076-899 76 21 tomas@magazin24.se

RS-certi erad

RS-distribution ger annonsköpare en kvalitetsstämpel, en deklaration att volymen är korrekt.

HÖGSTA KREDITVÄRDIGHET EA RTON MEDI A A B 556611-6694 2023-01-24

Västmanland –Sveriges tysta mittpunkt

Det ﬁnns landskap som syns. Skåne med sin dialekt och sitt självförtroende. Dalarna med kurbits och nationalromantik. Och så ﬁnns Västmanland. Ett landskap som liksom aldrig riktigt höjer rösten. Som om det stod längst bak i klassrummet när de kulturella identiteterna delades ut.

Det här är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Många tycker och känner så, till och med västmanlänningar själva. Jag håller inte helt med och jag har ett par teorier. För det första måste man ha perspektiv på läget och på hur stort Västmanland faktiskt är.

Västmanland ligger inklämt mitt i Sverige. Som ett av de få landskapen, tillsammans med Närke, utan gräns mot vare sig hav eller annat land, har det skapat en viss känsla av instängdhet, något som sägs märkas till och med i dialekten.

En överväldigande majoritet av jordens befolkning vet inte var Sverige ligger. Många svenskar har begränsad kunskap om Västmanland, och ertalet västmanlänningar känner kanske bara ytligt till orter som Köping, trots tv-serier som En annan del av Köping och lmer som Tårtgeneralen.

Hade delar av landskapet i stället kalllats Bergslagen, kunde bilden sett annorlunda ut. Dit hade exempelvis Kolsva tillhört, men inte Köping. Bergslagen har ett annat klimat och sin egen identitet, präglad av bergsmän och järnhantering. En tydlig kultur med historisk tyngd.

Kanske hade det varit mer trä ande att kalla de södra delarna för Västra Mälardalen, med Västerås och Eskilstuna i öster och Arboga i väster. Västra mälardalingar har sin identitet i järnhandel, maskinindustri och innovativt företagande från exempelvis ABB och Volvo till CVA, EKA, samt tidigare Munktell och Eskilstuna Jernmanufaktur.

plats man yttar till, utan snarare en man yttar från. Namn nämns, livsöden målas upp. Människor som vuxit upp där men sedan lämnat som om Västmanland vore ett transitrum snarare än en hemvist.

Och kanske är det just där dess egenhet ligger, i det tillfälliga. I det som saknar stolthet nog att slå på stora trumman, men där det tyst och ihärdigt växer något eget.

Till och med kändiskopplingarna i programmet känndes som viskningar snarare än utropstecken.

Som när det nämns att Pugh Rogefeldt kommer från Västerås, Esbjörn Svensson från Skultuna, och Jösta Hagelbäck från Köping.

Det är inget stort. Men ändå något som säger att även i det till synes obemärkta nns förbindelser till det större, till berättelser vi alla känner till.

I subkulturer växer och frodas o a andra subkulturer. Som ekosystem inuti andra ekosystem.

I Snedtänkt nämner man bland annat de frodiga och fortfarande växande raggarkulturerna och punkmiljöerna.

Att kalla Västmanland en subkultur är förstås sagt med glimten i ögat. Men det nns något tankeväckande i idén.

För vad är en subkultur, om inte just det som avviker från det breda, det allmänt erkända?

Och om man tänker e er, vad är mer subkulturellt än att vara osynlig i ett land där alla försöker synas?

Motivet på en 18 år gammal kult-tshirt som Earton Media producerade i samarbete med Jösta Hagelbäck. Det nns fortfarande några exemplar kvar, för de intresserade.

eller maskinkropparna som lämnats att rosta i lera och dy. Vinden kommer och förskingrar och kvar nns den mörka kvällen stumhet över landskapet, mil e er mil.

Trevlig so !

Magazin24 delas ut gratis på onsdagar via cirka 70 tidningsställ i Arboga, Kungsör och Köping och Hallstahammar

Men - betrakta den svenska välfärden (så länge den delvis nns kvar). Se dig omkring som västmanlänning och tänk: Detta är faktiskt ett resultat, till stora delar sprunget ur Västmanland – Sveriges hypofys.

På 1700-talet var Sverige världens största exportör av stångjärn, och en stor del av detta kom från just Västmanland.

I ett avsnitt av SR-podden Snedtänkt försöker Kalle Lind och Malin Källström, som för övrigt bott utanför Munktorp, ringa in detta und yende landskap. Vad är Västmanland egentligen? Vad kännetecknar det? Och framför allt, varför känns det så anonymt?

Det visar sig snabbt att det inte är en

Kanske är det dags att ge Västmanland en plats i rampljuset. Inte för att det skriker e er det. Utan just för att det inte gör det.

Jag vill avsluta med min favoritpoet som nämndes ovan, Jösta Hagelbäck. Det nns ingen som satt ord på Västmanland som han. Speciellt i lmen ”Djupt i mitt djupsvarta Västmanland.” Han särstavade lite nurligt också namnet på landskapet, West Man Land.

”I det här landskapet orkar inte minnet tränga genom skyarna av ögonlös bly

HENRIK HANSSON CHEFREDAKTÖR

Bäst på garageportar

CE-märkta produkter av högsta kvalitet för svenskt klimat

Inklusive portöppnare, två fjärrkontroller och nödlås

Unikt koncept med måttbeställda produkter

Monterat & klart fr. 16 495 kr

Monterat & klart fr. 11 290 kr

Vi på Proofdoor säljer innerdörrar, ytterdörrar, altandörrar, balkongdörrar och pardörrar. Och såklart alla tillbehör du behöver. Byta dörr?

Eriksbergsvägen 18, Hallstahammar 0220-144 00 | proofdoor.se

Köping genom historien – nu även på väggen!

Magazin 24:s uppskattade artikelserie Sten Lindqvist Minnesbild har länge fängslat läsarna med unika fotogra er och berättelser från förr.

Magazin 24 erbjuder nu er läsare Minnesbildens artiklar som inramade tavlor i formatet 50x70 cm.

Perfekt för dig som vill ge bort en personlig present eller vill pryda ditt hem eller kontor med något tidlöst och lokalhistoriskt.

Varje tavla berättar en historia –om platser vi minns, människor som format staden och ögonblick som etsat sig fast i Köpings själ.

En stilfull och meningsfull inredningsdetalj för alla som bär

Köping i hjärtat. Snyggt inramade och tryckta på högkvalitativt papper.

Se alla motiv och gör beställning på magazin24.se/minne

Eller besök redaktionen på Stora Gatan 12 i Köping så hjälper vi dig med beställningen. Häng

Svart ram 50 x 70 cm 399:-

inkl moms

Beställ på magazin24.se/minne

Ingen frakt Hämtas hos Magazin24

Beställ här: magazin24.se/minne

Takbytet beställer du hos oss!

Vi gör allt för husets utsida!

Vi bygger nytt och byter och renoverar tak, fasader och fönster, samt helhetslösning på solpaneler.

Vi gör även allt invändigt!

Vi bygger nytt och renoverar golv, väggar, badrum och kök.

Vi gör även markarbeten, husgrunder, altaner, uterum och attefallshus.

HUSDESIGNGRUPPEN hdgs.se

Stenvägen 2, Hallstahammar Vi nns på Facebook, Instagram och Google

FMTIS VAPEN

Överste Magnusson:

”Vi är redo”

PORTRÄTT: JOHAN MAGNUSSON

Johan Magnusson är tekniskt lagd, ledare i försvaret och trebarnspappa med snickarglädje. Han har tillbringat tjugo år i Boden men återvänt hem till Örebro. Vi möts på högkvarteret i Arboga i ett samtal om närvaro, ny kenhet och varför han skulle vilja segla över Atlanten – alldeles ensam.

Överste Johan Magnusson har dubbla roller. Han är chef för FMTIS, som enkelt kan beskrivas som en kombination av försvarets IT-avdelning och

försvarets nätoperatör. Detta förband ansvarar för all telekommunikation och alla IT-system som Försvarsmakten använder sig av. 2 000 anställda spridda över riket, med omkring 400 i Arboga.

Johan är också chef för Arboga garnison. Det innebär att han är Försvarsmaktens främste representant lokalt i Arboga, chef för all verksamhet som Försvarsmakten bedriver i Arboga. Han är den främste kontaktpersonen mot Arboga kommun och mot försvarsindustrin i Arboga.

Säger man ”garnison” tänker nog de flesta på ett inhängnat område med värnpliktiga. I Arboga finns ingen kaserngård innanför ett staket. Försvarsmakten är utspridd på olika adresser, några har staket.

Jag möter Johan Magnusson på vad som ändå uppfattas som det lokala huvudkvarteret på Skandiagatan.

Berätta om din barndom!

– Jag växte upp i en traditionell förortsfamilj, i villa, på gränsen mellan stad och landsbygd i utkanten av Örebro. Det var ett hem präglat av enkelhet, arbete och stabilitet. Mamma Eva arbetade som förskollärare, pappa Anders var lärare. De hade inga chefsroller eller karriärambitioner i klassisk mening, utan de gick till jobbet, gjorde sin insats för samhället och kom hem igen. De var människor som arbetade hårt och levde ett ganska vanligt liv, men med ett starkt fokus på ansvar, plikt och trygghet. Jag växte upp med två systrar, en äldre och en yngre.

Vad var det viktigaste du lärde dig av dina föräldrar?

– Mina föräldrar förmedlade en värdegrund där kunskap och arbete gick hand i hand. De ville att vi barn skulle få bättre förutsättningar än de själva haft, men utan att tappa fotfästet. Den balansen – mellan att drömma och att stå stadigt – är något jag burit med mig genom hela livet. Hur var du som barn?

–Jag var ett vetgirigt barn, som ville förstå världen. Jag skruvade isär saker – allt ifrån fjärrkontroller till köksredskap – för att se hur de fungerade. Ibland lyckades jag skruva ihop dem igen, ibland inte,

till mina föräldrars förtret. Men det var aldrig för att förstöra, utan för att förstå. Jag ville veta hur mycket man kunde belasta något innan det gick sönder, hur olika material reagerade, vad som dolde sig inuti det vardagliga. Min nyfikenhet tog sig också uttryck utomhus. Jag var ett aktivt barn som gärna höll till i skogen, plockade svamp, fiskade, undersökte naturen. Det fanns en dragning till att testa, upptäcka, lära.

Vad var roligt i skolan?

– Jag presterade högt i ämnen jag tyckte om – framför allt matte och NO. Samhällsämnena och språken intresserade mig inte särskilt mycket, och det syntes också i resultaten. Det fanns en tydlig koppling mellan motivation och prestation hos mig redan då. Jag

såg ingen mening i att lägga tid på något jag inte kunde relatera till, men när något fångade mitt intresse gick jag in helhjärtat. Matte och teknik kändes logiskt, begripligt, konkret – och det stimulerade min nyfikenhet.

Hur såg du på din framtida karriär i yngre år?

– Det kändes självklart – jag ville skapa, rita, konstruera. Målet var tydligt: jag skulle bli väg- och vatteningenjör. Jag såg framför mig stora konstruktioner – broar, järnvägar, vägar – och det kittlade något i mig. Det var stort, tungt, konkret. Något man kunde ta på. Något som blev kvar efter att jobbet var gjort. Det tilltalade mig, både på ett intellektuellt och känslomässigt plan. Valet av gymnasieutbildning föll sig där-

för naturligt. Jag gick teknisk linje, inriktning bygg.

Var gjorde du din värnplikt?

– Jag hade mönstrat och tänkte att jag kanske skulle få frisedel. Detta var i mitten av 90-talet. Men mönstringsförrättaren sade att jag skulle göra 15 månader i Umeå eller Boden. Då svarade jag att jag ville komma till Umeå. Jag fick till svar att då får det bli Boden. Detta var början på en helt annan bana än den jag tänkt mig.

Johan ryckte in i januari 1996 utan några särskilda förväntningar. Värnplikten var något som bara skulle klaras av i väntan på vidare studie på högskola inom väg- och vattenbyggnad. Men något hände…

– Jag trivdes inom artilleriet, en del av försvaret med tydliga teknis-

ka inslag. Matematik, beräkningar, precision. Plötsligt fanns teknikintresset där – men i uniform. Jag tyckte om äventyret, fältlivet, men också det faktum att det inte bara handlade om fysisk styrka eller ordergivning. Det fanns en logik och ett system att förstå. En helhet, men också detaljer. Och kanske viktigast av allt – jag mötte bra befäl. Personer som var rättvisa, pedagogiska, värdegrundade. Det var ledarskap jag kunde respektera. Så du blev kvar inom försvaret? – Ja. drömmen om broar fick stå tillbaka. Försvarsmakten erbjöd teknik, ansvar och samhällsnytta men också struktur och kollegial gemenskap. År 1999 blev jag anställd som officer, och från det året till slutet av 2018 tillhörde jag artilleriet i Boden.

– Boden blev mitt andra hem – en plats jag egentligen inte valt själv, men som kom att prägla stora delar av mitt yrkesliv. Under den här tiden förändrades mycket, inte bara i min egen karriär, utan också i Försvarsmakten som helhet. Regementen lades ner, strukturer förändrades, och hela den svenska försvarsorganisationen gick in i en ny fas. Det betydde att även jag fick byta titel, uppdrag och sammanhang flera gånger – men hela tiden med artilleriet som bas. Steg för steg tog jag mig vidare, med ökande ansvar. Rollen som teknisk officer innebar att jag kunde fördjupa mig inom det jag tyckte om – komplex teknik i ett militärt sammanhang – men samtidigt växa som ledare. Hur är det att leda inom Försvarsmakten?

– Du skall inte bara vara chef –det handlar om att utöva ett för-

21 personliga frågor till Johan Magnusson

1 Vem är du?

– Jag är född och uppväxt i Örebro. I en klassisk kärnfamilj i ett villaområde. Jag bor med min egen familj, fru och tre barn, i Örebro. Har ett djupt intresse för teknik i alla dess former.

2 När känner du sann och äkta lycka?

– När alla i familjen gör någonting tillsammans. Det kan vara alltifrån en fika på stan eller en semester långt borta.

3 Vad i ditt liv fyller dig med den största tacksamheten?

– Att jag lever i ett land som är fritt och demokratiskt.

4 Vad skulle du vilja lära dig?

– Jag är en mycket vetgirig person. Vill lära mig mer om allt.

5 En lyx du unnar dig själv någon gång ibland? – En kopp kaffe i lugn och ro.

6 Vilken människa i ditt liv har betytt mest för att du har blivit den du är?

– Jag måste säga två, mina föräldrar. Efter mamma har jag fått omtanken om människor. Efter pappa har jag fått förmågan att arbeta praktiskt.

7 Din favorit bland våra fyra årstider?

– Våren, eftersom det är då ljuset kommer tillbaka.

8 En talang du önskar att du hade?

– Jag skulle gärna vilja kunna spela något instrument. Vilket som helst. Men jag är inte så musikalisk.

9 Favoritfärg när du klär dig? – I jobbet är favoritfärgen grön. Privat klär jag mig helst i blått.

10 Tre mänskliga egenskaper som du värdesätter hos andra?

– Ärlighet, ödmjukhet och lojalitet.

11 En film som har gjort ett stort intryck på dig?

– Jag gillar att titta på film. Väljer Forrest Gump, en fascinerande livsberättelse.

12 Vad skulle du vilja ha mod att våga?

– Jag skulle gärna köra Formel 1. Är inte säker på att jag skulle klara farten. Jag börjar bli farträdd vid 200 kilometer i timmen.

13 Det bästa råd du någonsin fått?

– Våga tro på dig själv.

14 En okänd talang?

– Att jag är en duktig snickare. Jag snickrar allt, från möbler till altaner.

15 En frestelse du inte kan motstå?

– Mjukglass på sommaren, helst vanilj.

16 Vilket instrument är vackrast att lyssna på?

– Jag tycker saxofon är det vackraste instrumentet.

17 Om du visste att du inte skulle kunna misslyckas

– vad skulle du göra då?

– Segla över Atlanten, alldeles ensam.

18 Ett språk du önskar att du kunde tala?

– Arabiska, för att språket ligger så långt från svenskan. Arabiska är ett stort språk i världen, som många talar. Även i Sverige.

19 Vad måste alltid finnas i ditt kylskåp?

– Ägg.

Om du möter Gud på gatan, vad vore din första fråga?

– Hur har du det, vad bekymrar dig mest?

21 Din sista måltid i livet, vad skulle du vilja bli serverad?

– Skaldjursplatå.

Överste Johan Magnusson är chef för FMTIS och Arboga garnison.

troende. Om att fatta beslut som påverkar andra människor, o a under tidspress och ibland under svåra förutsättningar. Jag upplevde tidigt att det var viktigt att vara närvarande, att förstå vardagen för dem jag ledde. Det har jag försökt hålla fast vid. Min sista befattning i Boden var som bataljonchef för en artilleribataljon. Det innebar ett stort ansvar – både operativt och personalmässigt – och det var en roll jag kände mig redo för. Johan hade jobbat upp sig i ocersgraderna under två decennier. Från att ha börjat som värnpliktig i Boden till att få ansvaret för ett helt förband på samma plats kändes som en sluten cirkel för Johan. Vid sidan av sitt jobb inom Försvarsmakten i Boden hade Johan en växande familj, med hustru och tre barn.

Men du längtade hem?

– Ja, jag trivdes i Boden men kände en dragning mot mina hemtrakter. När vår äldsta son skulle börja skolan tog vi beslutet – det var dags att ytta hem till Örebro närmare släkten. Men jag lämnade inte Försvarsmakten – jag tog med mig erfarenheten, kompetensen och viljan att fortsätta bidra, men i ett nytt geograskt sammanhang. Boden hade gett mig mycket – ledarskapserfarenhet, teknisk fördjupning och en stark yrkesidentitet. Det var en lång period, men också en grund för allt som kom däre er.

Flytten till Örebro innebar inte bara ett geogra skt ski e utan också en ny fas i Johans yrkesliv. E er att ha tillhört artilleriet i Boden i två decennier påbörjade han en ny resa inom Försvarsmakten, nu med ett tydligare fokus på teknik, planering och ledning i en digital verklighet.

– År 2019 började jag arbeta som planeringschef vid FMTIS i Örebro – Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband. Det blev snabbt tydligt att jag hamnat på en plats där mina tekniska intressen och min militära erfarenhet ck mötas på ett naturligt sätt.

FMTIS är i dag ett av Försvarsmaktens mest tekniktunga förband, som ansvarar för all IT, all telekommunikation och all nätverksinfrastruktur inom Försvarsmakten. Det är en kombination av att vara både IT-avdelning, nätoperatör och sambandsenhet. Vad är det ni gör?

– Vi bemannar växlar, sambandscentraler och ser till att kommunikationen fungerar – i vardag och i kris. Det är ett dolt, men helt avgörande fundament

för all annan försvarsverksamhet. Utan fungerande system, ingen ledning. Och utan ledning, inget försvar.

Johan arbetade som planeringschef fram till våren 2022. E er en period på Högkvarteret, där han ansvarade för samma typ av frågor i ett mer övergripande perspektiv, ck han möjlighet att återvända till FMTIS – denna gång som chef för förbandet i Arboga.

– Det var ett naturligt steg och också ett stort ansvar. Arboga är ett nav i det svenska försvarets tekniska infrastruktur. Här sitter cirka 400 personer från FMTIS, och totalt är drygt 700 försvarsanställda verksamma i garnisonen. Vad betyder skapandet av ”Det svenska säkerhetsstråket”?

– Inom ramen för det så kallade Säkerhetsstråket – som sträcker sig från Arboga till Karlstad –bygger vi tillsammans ett nätverk mellan kommuner, myndigheter, försvarsindustri och utbildningssektor. Det handlar om kompetensförsörjning, men också om att utveckla ett robust totalförsvar.

Hur påverkar säkerhetsstråket ditt ledarskap?

– Att vara chef i en sådan miljö kräver mer än bara teknisk kunskap. Det handlar om att förstå organisationens komplexitet, om att lyssna, samverka och fatta beslut som håller – både idag och imorgon. Jag försöker vara en närvarande ledare. Inte toppstyra, men inte heller ärma mig från vardagen. Jag vill förstå verksamheten även i dess mest praktiska detaljer. Det är först då man kan leda med trovärdighet.

Försvaret i dag är inte som det var för 30 år sedan?

– Nej, sannerligen inte. Hotbilden är mer komplex, tekniken mer avgörande. Det räcker inte med soldater och vapen – vi måste också ha IT-system som tål angrepp, nätverk som inte faller ihop under belastning, och människor med specialistkunskap inom cybersäkerhet, infrastruktur och kommunikation. Det är där FMTIS kommer in. Och det är där jag ser min roll – som en länk mellan teknik, ansvar och ledarskap i en digital tid.

Beskriv försvarets förändrade landskap!

– Vi står mitt i ett teknikski e som påverkar hela samhället – och Försvarsmakten är inget undantag. Under de senaste åren har hotbilden breddats och förändrats. Vi talar allt o are om hybridkrigföring, cyberattacker, desinformation och överbelastningsangrepp. Det är ett nytt slags kon iktlandskap, där gränserna

mellan militärt och civilt suddas ut. I det sammanhanget är vår verksamhet på FMTIS mer relevant än någonsin. Vilken är den största utmaningen?

– En av våra största utmaningar just nu handlar om kompetens. Sverige har under lång tid underskattat vikten av teknisk utbildning. Vi har inte tillräckligt många tekniker, ingenjörer eller IT-specialister för att möta vare sig industrins eller försvarets växande behov. Det är inte engagemang som saknas – tvärtom tycker jag att svenska folket har visat ett stort intresse för totalförsvaret, särskilt de senaste åren. Men viljan räcker inte om utbildningen och förutsättningarna inte nns på plats. Vad är ditt önskemål?

– Jag vill framför allt att er unga förstår hur viktig tekniken är – inte bara för samhällets funktion, utan också för vår frihet och säkerhet. Sverige är en högteknologisk nation med världsledande forskningsmiljöer, universitet och företag. Men vi måste också satsa långsiktigt på att utbilda människor som kan ta dessa miljöer vidare. Det handlar inte bara om innovation, utan om robusthet, säkerhet och försvarsförmåga. Hur ser du på drönare som ett nytt stridsmedel?

– Drönare är ju ingenting annat än ärrstyrda eller självkörande ygande farkoster. Vi vet ju att det pågår forskning och utveckling med självkörande bilar. Eller ärrstyrda bilar och lastbilar. Det är lättare att få någonting självkörande i lu en än att få det självkörande på land. Det nns inte lika mycket saker att krocka med i lu en som det nns på land. Utvecklingen med bombbärande drönare kommer att utvecklas vidare.

Hur kommer artiﬁciell intelligens (AI) att förändra försvaret?

– AI kommer inte att ersätta människor, men kommer att förändra hur vi jobbar. Jag ser AI som ett verktyg – men ett verktyg som kräver att användaren är skicklig. Det är som avancerade slalomskidor: utan träning är de svåra att hantera. Inom försvarsområdet kan AI till exempel analysera stora datamängder, upptäcka mönster eller identi era avvikelser snabbare än en människa. Men tolkningen och besluten måste fortfarande fattas av människor – utbildade, erfarna och med förmåga att tänka kritiskt. Johan gör en jämförelse mellan hur AI används inom sjukvården. – Vi har mycket att lära av hur läkare använder AI för att analysera röntgenbilder. Det är inte AI som ställer diagnosen – det är läkaren,

men med AI som ett kvali cerat bollplank. Samma samspel tror jag blir avgörande inom försvarssektorn. Vi måste kombinera teknisk spetskompetens med militär erfarenhet – och det är precis den styrka jag tycker att FMTIS står för.

Rysskräcken är en del av vår svenska historia. Är du rädd för ryssen?

– Nej, jag skulle inte säga att jag är rädd. Men jag har en stor respekt för allt som hotar demokratin och hotar de demokratiska värdena. Den ledare som utsätter de demokratiska värdena för hot har en helt annan värdegrund än vad jag har. Och historien visar också att de o ast inte skyr några medel för att komma dit de vill. Men jag skulle inte säga att jag är rädd. Jag är helt övertygad om att Sverige inom ramen för alliansen kommer kunna stå upp mot hotbilden. Men det krävs att både Sverige och NATO faktiskt tar hotet på allvar.

Vad är din egen drivkraft som överste och chef för FMTIS?

– Detta är mycket mer än ett jobb. Jag drivs av ett personligt engagemang för vårt lands säkerhet och för det ansvar vi har gentemot framtiden. Jag är inte rädd – men jag har stor respekt för de kra er som hotar demokratin. Att leda en verksamhet som skyddar vårt samhälles nervsystem är ett stort ansvar, men också en källa till mening.

När känner du dig lycklig i jobbet?

– De dagar jag känner mig lycklig i jobbet är de dagar jag har varit ute i verksamheten – trä at medarbetare, sett deras vardag, fått lyssna på både framgångar och utmaningar. Det är i mötet med människor, inte i rapporter eller mötesrum, som jag känner att jag gör skillnad. Och det är där framtidens försvar börjar – med kompetenta människor som vill något, tillsammans.

Text Karl Beijbom karl@magazin24.se

MIN GODA NYHET

Med Karl Beijbom

BINNIE

BÅGENFORS

KONSTNÄR

– Hoppas sälja lite tavlor i sommar och måla nya när hösten kommer.

JENNIFER

EKLUND

FÖRETAGSANSVARIG

– Jag ser fram emot min första semester på åtta år. Arbetsglädje och spariver har gjort att jag inte unnat mig semester.

DIANA HEDMAN

MÄKLARKOORDINATOR

– Jag är så glad att jag yttat hem till Köping från Stockholm och fått ett jobb som jag stormtrivs med.

KENTH LUCAS

IT-TEKNIKER

– Ser fram emot att besöka min mamma, Jose ne, i Jönköping i sommar. Hon kommer att bli så glad.

Har din hund/katt problem med

• Klåda • Håravfall • Hudinfektioner

• Återkommande öroninﬂammationer

• Kroniska tassproblem

• Kloproblem

Dessa och ﬂer hudbekymmer utreder och behandlar

Katinka på Hallstahammars Veterinärstation

Katinka Hvitman Graﬂund. Legitimerad veterinär och specialist i hundens och kattens sjukdomar. Dermatolog.

Veterinär Katinka hund- och kattspecialist

Västra Åvägen 1, Kolbäck

Måndag, tisdag, onsdag, fredag Bokning: 0220-779 474

Telefontid: mån & fre 08–09 och tis 12–13

E-post: info@vetkatinka.se

Mälarportens Veterinär

Sigurdsgatan 7, Västerås

Enstaka onsdagar ﬁnns Katinka i Västerås

Bokning: 021-123 450

GRETA LEBEDEVA

SERVITRIS

– I år skall jag unna mig en semesterresa, sista minuten. Vartsomhelst, till ett varmt land.

Boka online

Onlinebokning ﬁnns på hemsidan vetkatinka.se under ﬂiken Bokning

Vi önskar alla kunder och frivilliga en trevlig sommar

Vi har stängt vecka 27–31

Inlämningen öppnar åter vecka 32 Välkommen åter då

Välkommen att ta kontakt! rodakorsetarboga@telia.com 0589–61 15 36 • Mån–fre 10–14

Musiken som ett gudbevis?

Att deﬁniera musik som något andligt är inte något ovanligt bland många av dagens pop och rockartister. Det verkar som de konstnärliga uttrycken ofta går hand i hand med det vi brukar beskriva som religiositet.

För att kunna skapa behöver man o a rikta en blick både ”inåt” och ”utåt” mot något ”bortom” sig själv. Det handlar o a om att försöka gestalta det ordlösa.

GRUS F¥R ALLA TILLF¢LLEN

Kungs‘rs Grus

¥PPET HELA SOMMAREN

Helgfri m√n-fre

07:00–15:45

Utk‘rning kan ordnas

Hamre Bergt¬kt, Arboga SEMESTERST¢NGT

3 juli till 10 augusti

Priser och info 0227-105 10

Både musiken och tron tilltalar vår förmåga att förundras, vår fantasi, konsten att föreställa sig något som vi inte kan se men som vi kan känna. Den svenska singersongwritern Anna Ternheim sade i en intervju; ”Kanske är det ändå när jag skriver som jag upplever mest andlighet, som närvaron av något som är mer levande och större än allt materiellt.”

Musik kan beskrivas som något transcendent och sinnligt. Att vara närvarande här och nu men samtidigt känslan av något överjordiskt. Även om rockmusiken har sina rötter i den svarta gospelmusiken blev den tidigt klassad som en väg bort från Gud. Elvis Presleys världsberömda bålrullningar sågs som något farligt och direkt från djävulen. Detta trots att Elvis var bekännande kristen. Men när popmusiken slog igenom under 1960-talet hade ett ski e skett vad gäller artisternas förhållande till Gud och religiositet. Gud och Bibeln var en ständig följeslagare i Bob Dylans sånger med sin pik under hans kristna omvändelseperiod 1979-1981. Rockbandet U2 har inspirerat många i deras förmåga att förena tro, andlighet och rockmusik.

Men har det alltid varit rumsrent att sjunga om Gud i svensk popmusik? För bara några decennier sedan ansågs det vara icke-coolt. Men de senaste åren

har en mängd artister med rötter i kyrkan tagit plats på rockscenen.

Några exempel är David Åhléns ”We Sprout in y Soil” (2009) som ck översvallande recensioner i både svensk och utländsk press. Där den religiösa tonen ly es fram som en positiv ingrediens av recensenter. Även Jonathan Johanssons album ”En hand i himlen” som släpptes samma år hyllades som ”ett himmelskt poplö e”. Istället för att skriva om det förväntade som olycklig kärlek skrev Johansson om tvivel, högre makter och förtröstan på Gud. Med sin bakgrund i baptistkyrkan har även Tomas Andersson Wij varit banbrytande i att bredda acceptansen för att blanda in tro och Gud i svensk pop. Albumet ”Ett slag för dig” (2000) ck enormt genomslag. Trots framgången kallar han sig själv ”för kristen för den breda publiken och för okristen för de kristna”.

av andlighet, tro, religion, Jesus eller Gud är Carola, Emil Svanängen, Ola Salo, Nicolai Dunger, Dogge Doggelito, Sebastian Stakset, Frida Hyvönen, Kajsa Grytt, Tomas Di Leva, Stefan Sundström, Laleh, Nina Persson, Louise Ho sten och många er.

Det är en positiv utveckling att sekulariserade Sverige börjat sträcka sig bortom förutfattade fördomar som nns om kyrka, tro och religion till en större och rikare värld genom sin ny kenhet till musikens attraktionskra . Kanske älskar vi musiken för att den väcker en resonans inom oss, en längtan, en bortglömd dröm, ett minne, en igenkänning. Musiken ger oss inte svaren men den vågar ställa frågorna. Den för oss hem innan vi ens visste att vi var vilse. www.kungsorsgrus.se

Andra svenska artister som talat om betydelsen

Åsikterna i denna fristående krönika är skribentens egna.

Eldkvarn gjorde en lyckad kyrkoturné och medverkade i kristna mässor som blev hyllade liveskivor. Under 2025 har Tomas Anderson Wij gjort en kyrkoturné i hela Sverige med era slutsålda konserter.

Lottas café

Det var tätt mellan caféerna i centrala Kungsör på 1950-talet. Där fanns Kungsörs konditori, Lottas café, Granbergs Konditori och Gustav Anderssons Bageri & Café. Vart och ett hade sina stamkunder och sina olika specialiteter att erbjuda.

Lottas Café var beläget på Drottninggatan 16. Dess fullständiga namn var H. A. Pettersson Bageria är & Conditori.

Den tidigare innehavaren Charlotta Pettersson hade gett upphov till namnet Lottas Café. Caféet drevs av bröderna Charles

och Algot Pettersson. Arbetsfördelningen dem emellan var att Charles iklädd mörk kostym ansvarade för butiken och caféet medan Algot, o ast i blåkläder, skötte om byggnader och trädgården. I trädgården kunde man se många exempel på Algots hobby, nämligen att med små runda stenar mura blomsterlådor, lyktstolpar med mera.

På den tiden skulle en cafégäst få ka et framburet på en bricka innehållande ka ekanna, kopp och fat, gräddkanna, sockerskål och en assiett med önskat bak-

verk. Charles hade det nog snärjigt när ka egästerna var många. Bageriets mest kända produkt var deras småfrallor. Bagaren, Sven Söderlund, hade ett unikt sätt att framställa dessa små, ovala, mjöliga bröd, lagom salta och med n konsistens. Alla kungsörare kände till och tyckte om dessa frallor. Receptet fanns nog bara i Svens huvud och är nu borta, liksom Sven.

Bilden till vänster visar huset just innan rivningen, då hela kvarteret skulle ersättas med ett bostads- och a ärshus. Bertil Zet-

BILDEN

Foto: Ragnar och Bruno Widéns fotosamling

tervall har klämt in sin korvkiosk i utrymmet mellan Gunnar Janssons bokhandel i Skandinaviska Bankens hus och Lottas Café. I detta hus fanns senare under en period en ICA-a är och Systembolagets första butik i Kungsör.

Den stora bilden överst på H. A. Pettersson Bageria är & Conditori är tagen 1918. KUNGSÖRS HEMBYGDSFÖRENING INGEMAR ERIKSSON MARIE-LOUISE WIDÉN

Kundcenter i Hallstahammar

placerar sig högt i färsk mätning

HALLSTAHAMMAR

”Oerhört glad och stolt över alla medarbetare”.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) genomför varje år, tillsammans med marknadsundersökningsföretaget Brilliant Future, en mätning av service och bemötande vid kontakt med landets kommuner. Mätningen fokuserar på invånarnas upplevelse av service och bemötande när de kontaktar en kommun. 2025 deltog 95 kommuner.

Resultatet är nu klart och Hallstahammar placerar sig på tio-itopp-listan för såväl bemötande som hur enkelt kunderna upplever att det är att få svar på sin fråga.

– Det känns fantastiskt roligt att vi når en topp-tio-placering. Vi arbetar hela tiden med att utveckla både arbetssätt och vilka frågeställningar vi kan hjälpa kunderna med. Kundcenter har rollen av att

vara en väg in i kommunen och målet är att så många kunder som möjligt ska få sin fråga besvarad redan i första kontakten med oss, säger Ulrika Säfström Sunnerfelt som är kommunikations- och kundcenterchef i Hallstahammars kommun, i ett pressmeddelande.

När det gäller bemötande per telefon placerar sig Hallstahammar på en niondeplats med ett index på 91 av 100. Snittresultat bland de 95 deltagande kommunerna är 84,9.

När det gäller enkelhet per telefon placerar sig Hallstahammar på en åttondeplats med ett index på 82 av 100. Snittresultat bland de 95 deltagande kommunerna är 76,3.

Parallellt med servicemätningen gjorde Kundcenter även en egen mätning av bemötande och hur enkelt det upplevs att få svar på frågor vid besök i receptionen. Resultatet visade ett betyg på 9,6

av 10 för bemötande och 9,8 av 10 för enkelhet.

– Jag är oerhört glad och stolt över alla medarbetare i kundcenter som varje dag arbetar för att ge bästa möjliga bemötande och service till våra invånare. Resultatet ger oss också inspiration att utveckla arbetet ännu mer inför framtiden, säger Ulrika Säfström Sunnerfelt.

– Kundcenter har ett otroligt viktigt uppdrag i kommunen i att vara en väg in oavsett vilken fråga du har. Genom en god service och ett gott bemötande säkerställer kundcenter att våra invånare får hjälp med sina frågeställningar. Det känns oerhört roligt att vi placerar oss så högt i SKR:s mätning. Det är ett resultat som vi nu ska ta med oss i arbetet med att vara en bra kommun för såväl boende, besökare och företagare, säger kommundirektör Åsa Öberg orstenson.

DAVID ERIKSSON

Walter Siering kämpade

mot nazismen

KÖPING

Han var SPD Hamburgs kontaktperson för exilorganisationen i Köpenhamn. Han smugglade ut information om förtryck, samlade in pengar och hjälpte dem som var i fara. Efter flykten till Sverige blev han cementarbetare i Köping och första invandraren i Köpings stadsfullmäktige. När ett minnesmärke för motståndsmannen Walter Siering och hans familj invigdes i Hamburg fanns Magnus Gustafson på plats.

En kvinna i linne hjular på gatan och en man i lila kostym stiger in på ett hotell med en logotyp i samma färg. Själv äter jag äggröra, yoghurt med frukt, bröd med ost, tomat och gurka och gör en våffla med lönnsirap.

Från mitt rum har jag utsikt mot Sankt Pauli tunnelbanestation. En glipa mellan takåsar och huskroppar gör att jag kan se trafiken som pulserar fram till kvällen. Åt andra hållet finns trottoarserveringar och på en av dem drack jag två dubbla espresso med mjölk första kvällen. Den ena servitören sa till den andra att han skulle till Ikea men kom aldrig längre än till uteserveringen. Kom in igen och öppnade en flaska vin och smiskade kollegan på baken med en kökshandduk. Båda skrattade. En kvinna läste en bok av Torsten Poggenpohl om livet som bipolär, homosexuell och hiv-positiv medan hon väntade på sitt sällskap. När jag gick satt servitören fortfarande kvar. Han spelade upp något videoklipp på mobilen för sina kamrater. Själv hade jag hade läst om motståndsmannen Walter Siering som vuxit upp i stadsdelen Bambek där jag gått omkring under dagen. I en kiosk vid tunnelbanestationen skämde jag ut mig när jag klagade över att jag inte kunde betala med kort. När jag gick ut sa ägaren hur mycket varje transaktion med kortmaskinen kostade honom. Jag borde bett om ursäkt men gick bara vidare.

På ett torg såldes frukt, grönsaker och blommor och i en ombyggd industrilokal fanns Arbetets

museum. Jag gick in och blev nyfiken på en stämpelklocka från en gammal tvålfabrik. Varje arbetare hade ett nummer som skrevs ut på en pappersremsa tillsammans med ett klockslag. Arbetare som inte höll tiden fick avdrag på lönen eller avskedades. Bredvid fanns en maskin som stämplade varumärket, John Sharp Douglas, på tvålen. Varje arbetare stämplade varje dag mellan femtusen och sextusen tvålar genom att trampa foten på en pedal och sedan byta tvål. Kroppsrörelserna följde fabrikens rytm. Alla rörelser och arbetsmoment koordinerades. Jag såg också en matlåda som liknade en liten hink. Det förväntades att hustrun, även om hon också arbetade på fabrik, skulle göra matpaket till maken. I samma avdelning fanns en spottkopp för tuberkulossjuka. Trångboddhet och fattiga förhållanden gjorde att många blev sjuka. Jag tänkte på Walters mamma som dog i lungsot under första världskriget när pappan var inkallad. Tioårige Walter tog farväl av mamman i ett kapell. Kistlocket var av så att han kunde se henne. Han ville gå närmare men en man höll honom tillbaka. Sedan lades kistlocket på.

När jag kom fram till Schrammsweg var det trångt på trottoaren. Släktingar, både från Walters och hustrun Tonis sida, och både från Tyskland och Sverige, vänner och socialdemokrater var samlade för ceremonin för familjen Siering. Vid minnesstenen fanns bilder på Walter och Toni men tyvärr saknades bild på dottern Lieselotte. Lena Otto, ledamot för SPD i Hamburgs stadsfullmäktige, sa att i det här till synes vanliga huset i den lugna stadsdelen Eppendorf rymdes en historia om mod och motstånd. Walter var en av dem som inte bara tittade bort. En av dem som inte höll tyst och vek undan, även om det hade varit så mycket lättare. Härifrån kämpade han som motståndsman mot nazismen och blev SPD Hamburgs kontaktperson för exilorganisationen i Köpenhamn. Han smugglade information om förtryck, samlade in pengar och hjälpte dem som var i fara och riskerade sitt liv. I sista stund lyckades fa-

miljen fly. Först till Danmark och sedan vidare till Sverige. Han gav heller inte upp i exil. Han började om. Studerade, blev pedagog och kommunpolitiker, sa hon.

Walters barnbarn, Hans-Olov Sjölund, berättade om Walters liv i Sverige och vilka släktingar som fanns på plats. Inga-Liese, Lieselottes yngre syster som föddes i Sverige, kunde tyvärr inte närvara eftersom hon blivit sjuk i demens, sa han. Flera besökare hade med sig den bok som Inga-Liese skrivit om sin pappa Walter. Skrivandet, som pågått i tio år, hade betytt mycket för henne. När hennes älskade make Håkan dog blev det ett sätt att gå vidare och få en uppgift. Det blev ett slags terapi. Hade hon inte haft arbetet med boken vet hon inte hur det hade gått har hon sagt.

Walter blev cementarbetare på cementfabriken i Köping, en liten industristad vid Mälarens innersta vik. Han var med och byggde upp det svenska förskolesystemet och blev den första invandraren som valdes in i Köpings stadsfullmäktige.

När han avgick från uppdraget för Köpings stads barnstugor stod följande i lokaltidningen: ”Han vill inte gärna stå i rampljuset annat än när det gäller att kämpa för idéer för barns och familjers bästa. Han är förvisso unik på många sätt, Siering, men det måste också sägas med små bokstäver. Unik för att han aldrig, som politiker brukar ha för vana, stuckit upp fingret och känt om vindriktningen varit gynnsam. Unik för att han aldrig drömt om att slå mynt av sin kapacitet eller armbåga sig fram karriärvägen. Unik för att han vågat satsa på nya idéer inom barnens värld och vågat ta kritik och även löje. Han har nästan på alla punkter fått rätt. Det bör även de, som för tjugo år sen tyckte att han verkade smått galen, vara glada över.”

Sommaren 1964 besökte systrarna Eva och Marliis Kungsängsvägen 3A i Köping där familjen Siering bodde i ett radhus i cementstaden som Walter varit med och anlagt. Eva och Marliis var 15 respektive 14 år. De kom dit med sina föräldrar. De var släktingar på Tonis

Barnbarnen Hans-Olov och Lars Sjölund vid invigningen av minnesmärket i Hamburg i maj 2025.

Snubbelstenarna är försedda med mässingsplattor på ovansidan där namn, födelseår och ett par ord om levnadsödet är ingraverat.

sida. De minns hamnen, fartygen och kranarna. ”Sieben Kräne”, sju kranar, säger Eva. De lärde känna barnen i radhuslängan. Eva blev brevvän med Ann-Christine. De skrev till varandra några gånger. Marliis minns den vackra trädgården med hallonbuskar, blommor, fruktträd. Eva minns telefonnumret 122 41 som de skulle svara om det ringde när Walter och Toni inte var hemma. Båda minns en varm och gästvänlig atmosfär. Walter retades med Marliis. Fick henne att skratta så att mat och mjölk flög ur munnen under middagen. Mamma blev lite arg. Men inte Walter och Toni. Marliis minns att hon cyklade på fel sida av vägen. Walter och Toni sa: Du måste cykla på vänster sida. Hon tänkte inte på att det var vänstertrafik i Sverige.

MAGNUS GUSTAFSON

Fakta Snubbelstenar Konstprojektet Stolpersteine – snubbelstenar – startades på nittiotalet av den tyske konstnären Gunter Demnig för att hedra judar, romer, homosexuella och politiska motståndare som fördrevs eller förintades av nazisterna 1933–1945.

Snubbelstenarna är minnesplaketter i mässing i form av gatstenar som berättar om människor som en gång bodde eller arbetade på platsen. I dag finns drygt 110 000 i 31 europeiska länder.

I Sverige finns sex snubbelstenar, tre i Stockholm och tre i Malmö. Syftet är att förbipasserande ska stanna till och reflektera. På frågan om man verkligen kan snubbla på stenarna har Gunter Demnig svarat att man snubblar med huvudet och med hjärtat.

Niclas Aleff Virkesköpare Köping/Arboga/Kungsör 076-105 64 98 niclas.aleff@holmen.com

låt skogsägarglädjen växa

Med oss kan du prata skog, goda virkesaffärer och andra glädjeämnen.

Hör av dig till mig när du behöver någon som hjälper till att förverkliga dina mål med din skog. Läs mer om oss på holmen.com/skog

DAVID RUTSTRÖM

E-bokhandlare

”Jag skulle vilja vara lite tu are ibland”

Medarbetare

sökes! montör

Per Bodin på tel. 072-522 38 18 eller info@byggoinstallation.se • snickare/ montör

Då vi är inne i ett expansivt skede söker vi nu ﬂer medarbetare.

Vi har många omväxlande projekt inom om-/nybyggnation och renovering.

Vi sätter stor vikt vid personliga egenskaper. Resor kan förekomma.

Låter detta intressant eller om du har frågor är du välkommen att kontakta:

www.byggoinstallation.se

Vad heter du från nånstans?

– David Rutström, e-bokhandlare, bor i Kolsva, med rötter i Norrbotten.

Vilken av dina egenskaper är du mest nöjd med?

– Jag är kreativ, hittar alltid nya lösningar.

Vad blir du mest glad av att göra?

– Att åka och ska med mina döttrar, Tyne och Maja.

Om du får skryta lite – vad vill du berätta då?

– Att jag byggt upp en lönsam e-bokhandel på ett och ett halvt år, i konkurrens med stora aktörer på marknaden.

Vilken känd person skulle du vilja bli hembjuden till?

– Bill Gates. Han vore det mycket spännande att få trä a och samtala med.

Vilken är den bästa bok du läst?

– Den lyckligaste mannen på jorden, skriven av Eddie Jaku. En förintelseöverlevare berättar varför kärlek och hopp är starkare än hat och hopplöshet.

En egenskap du skulle vilja utveckla?

– Jag skulle vilja vara lite tu are ibland, säga ifrån mer bestämt när det behövs.

Vem är bäst på att få dig att skratta?

– Stå-upp-komikern Johan Glans, när han talar om Påsken.

9 Vad skulle du vilja lära dig? – Jag skulle vilja utveckla mina språkkunskaper, helst franskan. Ett sådant vackert språk.

Vilken är din favoritﬁlm? – Filmen Casino, med Sharon Stone och Robert de Niro.

Vad är den största lyxen du unnar dig ibland?

– En riktigt god ox lé.

Vem i hela världen skulle du vilja ha som kollega?

– Margot, min kusin i Norrbotten. Den klokaste och trevligaste person jag känner.

13 Ett citat som inspirerar dig? – Churchills konstaterande: Demokratin är den sämsta statsformen, bortsett från alla andra. Den insikten får mig att i alla lägen stå upp för demokratin

14 Du ﬂyttar till en öde ö och får bara ta med tre prylar – vilka väljer du?

– Tandborste, tandtråd och en bra bok.

Du vinner 1 miljon kronor –vad gör du med pengarna

– Då skulle jag vilja köpa en motorcykel, en sommarstuga och en fantastisk utlandsresa med min familj.

KARL BEIJBOM

AVLIDNA

Vår kära

Sig-Britt Karlsson

* 18 september 1925 har lämnat oss i stor sorg och saknad

Köping 6 juni 2025

Anders och Lena Thomas och Tina Barnbarn Barnbarnsbarn

Barnbarnsbarnbarn

Övrig släkt och vänner

Kära lilla Mamma, nu är Din strävan slut All smärta den är borta och Du får vila ut.

För allt vi vill Dig tacka, för kärlek rik och stor för omsorg och all möda Tack, kära lilla Mor.

Begravningen äger rum i kretsen av de närmaste. Tänk gärna på Cancerfonden gåvotel. 010-199 10 10. Se minnessida på fonus.se

Min älskade Maka

Vår kära Mamma

Yvonne Larsson

* 24 februari 1944

har idag stilla insomnat och lämnat oss i sorg och saknad

Kungsör † 7 juni 2025

KURT

Peter Catrine och Mattias

Tony och Annette Henrik och Marie Barnbarn

Barnbarnsbarn

Släkt och vänner

Nu får du vila dina trötta ögon, nu har din själ fått ro. Kärleken till dig har inga gränser. Du fattas oss kära mor. Sorgen och saknaden efter dig kommer inte bli lätt. Du tar våra händer och viskar ömt, vi är alltid tillsammans fast på ett helt nytt sätt. Sov gott älskade lilla mamma.

Begravningen äger rum torsdagen den 10 juli kl 14.30 i Gravkapellet. Efter akten skiljs vi åt. kyrkansbegravningsbyra.se

Vår kära Mor Dotter, Farmor och Mormor

Lena Kvist

* 27 augusti 1956 har lämnat oss i stor sorg och saknad

Köping 6 juni 2025

Robert, Jessica, Marie-Louise med familjer

Mor och Far

Syster

Jan

Kära lilla Mamma, nu är Din strävan slut All smärta den är borta och Du får vila ut

Begravningen äger rum inom familjen. Skänk gärna en gåva till Cancerfonden via minnessidan på begis.se Ett särskilt tack till tjejerna i AH-teamet, Köping

Vår kära

Birgitta Björklund

* 22 maj 1937 har i dag stilla insomnat.

Arboga 16 juni 2025

Thomas och Åsa

Anja och Göran Barnbarn Barnbarnsbarn

Vi minns Dig som Du var en gång då allting sjöng en livets sång Vi minns de tankar Du då tänkte vi minns den kärlek Du oss skänkte.

Begravningen äger rum i S:t Nicolai kyrka fredag 11/7 kl.14.00. Därefter inbjudes till Trefaldighetsgården. Anmälan om deltagande till Styruds Begr.byrå tel. 0589-102 40 t o m 8/7. -

Stort tack till personalen på Götgården, avd. Ängen, för fin omvårdnad. Se minnessida på styrudsbegravningsbyra.se

PREDIKOTURER

Pingstkyrkan Köping

Ons 25/6 10.00 Bön.

Sön 29/6 10.00 Gemensam gudstjänst i Sorbykyrkan. Sara Forslund.

Vår kära

Ingrid Andersson

* 5 augusti 1925 har lämnat oss i stor sorg och saknad

14 juni 2025

Barn

Barnbarn Barnbarnsbarn

Släkt och vänner

Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar; han för mig till vatten där jag finner ro Ps 23

Begravningen äger rum torsdag 3 juli kl.13.00 i S:t Johanneskapellet. Efter akten skiljs vi åt. Jag vill tacka all fin personal på avd 4 Nordlund, som funnits vid min mors sida genom åren. Orden räcker inte till.

Vår älskade

Hjördis Hedberg

* 26 juni 1931 har lämnat oss i stor sorg och saknad

11 juni 2025

Marita och Bengt Rebecca och Petter John-Hugo

Christer och Anki

Pierre och Anki

Frida och Marko Wilda, Selma Släkt och vänner -

Ett stycke vardag gjorde hon till fest Hjalmar Gullberg

Begravningsgudstjänsten äger rum inom familjekretsen.

Se Hjördis minnessida på fonus.se

PREDIKOTURER

Pingstkyrkan Kungsör

Sönd.29/6 kl. 17 Sommarkyrka i Pingstkyrkan. Victor och Caroline Buitrago. Kent-Olov. Månd. 30/6 Bön i K-husetOnsd. 2/7. Bön i P-kyrkan.

Vår käre

Bert Hansson

* 13 juni 1942

har lämnat oss i stor sorg och saknad

Köping 17 juni 2025

NORA

Ann-Sofie och Jari

Mikaela med familj

Simon

Veronica och Patrik

Emma och Malin

med familjer

Syskon med familjer

Vänner

I ljust minne bevarad Vila i frid

Begravningen äger rum i kretsen av de närmaste. Besök gärna minnessidan på begis.se

Vår älskade

Tommy Vidner

* 31 oktober 1947

har lämnat oss i stor sorg och saknad

Köping 14 juni 2025

BIRGITTA

Jimmy och Raheleh

Lukas, Linus

Jenny och Karl-Johan

Melker, Alice, Ebba

Mamma

Övrig släkt och vänner

Du lämnar ett stort tomrum, men ännu större spår i våra hjärtan.

Begravningen äger rum i kretsen av de närmaste.

Tänk gärna på Barncancerfonden gåvotel. 020-90 20 90. Se minnessida på fonus.se

PREDIKOTURER

Östanåskyrkan Köping Sön 29/6 10.00 Gemensam gudstjänst i Sorbykyrkan Sara Forslund predikar Sön 6/7 10.00 Gemensam gudstjänst i Östanåskyrkan Nattvard

Göran Strömberg predikar Sång av Sören Pettersson m.fl

Tunadalskyrkan Köping

Sönd 29/6 10.00 (obs tid) Gudstjänst, Frikyrkorna tillsammans i Sorbykyrkan, Munktorp www.tunadalskyrkan.se

Vår kära Mor, Svärmor och Farmor Signe Drugge

* 20 september 1932

har i dag stilla insomnat.

Arboga 15 juni 2025

Kjell-Åke och Maria Martin

Kära lilla Mamma, nu är Din strävan slut

All smärta den är borta och Du får vila ut För allt vi vill Dig tacka för kärlek rik och stor För omsorg och all möda Tack kära lilla Mor.

Begravningen äger rum i kretsen av de närmaste. Se minnessida på styrudsbegravningsbyra.se

Vår käre

Mats Karlsson

* 7 juli 1938 har lämnat oss i stor sorg och saknad 12 juni 2025

Arboga

Per och Bongkodchagorn

Sophie och Sören

Kathrine

George

Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången, det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt.

Dan Andersson

Begravningen äger rum inom familjen. Tänk gärna på Barncancerfonden.

Gåvotelefon 020-90 20 90

Se Mats minnessida på fonus.se

Familjesidan på webben

magazin24.se/familj

Vi vill rikta ett stort och innerligt tack till alla som delade vår stora dag med oss när vi gifte oss! Tack för all kärlek, värme, gratulationer, presenter och för att ni gjorde vår bröllopsdag till ett minne för livet.

Med glädje i hjärtat ser vi tillbaka på en oförglömlig dag tillsammans med er. Henrik & Lea

SORGTACK

till alla som, genom blommor och bidrag till "Hjortensbergskyrkan hjälper" m.fl. samt genom praktisk hjälp vid begravningen, hedrat vår Pappa

Bertil Strutz

Stort tack till all personal på Grindberga VC, Hemtjänsten, Fotvårdare, Naprapat och inte minst personalen på fina Solängens särskilda boende i Arboga.

Varma hälsningar

Carin Bastås

Stina Swedberg med familjer

Vårt varma och innerliga TACK

Till alla er som på olika sätt visade omtanke vid vår käre

Weiner Simonsson bortgång .

GERD

Jeanette Magnus Fredrik med familj

Familjesidan på webben magazin24.se/familj

Vi fyller på dagligen med aktuella VÄXTER

Ex: BLÅBÄR med bär

SUCCÉ för vår VÄXTKVALITÉ – utan att du betalar mer! 169:- 195:54:- 69:-

HÄNGPELARGONER

Öppettider i sommar

Lättskötta torktåliga

Vissa

Vardagar 10-18•Lör 10-15•Sön STÄNGT

Västeråsv. 4 Kolbäck. Tel 0220-416 40 RABATT KYRKOGÅRDSVÄXTER

VÄXTER, JORD & KRUKOR

30-70%

Alltid öppet till årets slut

Välkommen!

Återvinning

Skänk till vår Second Hand Inlämning Måndag-fredag 08:30–15:00

Humlegårdsgatan 2, Köping

UllerMuller

Traktorträff & marknad

i Ullersätter mellan Fellingsbro och Frövi lördag 28/6

Fri parkering och fritt inträde. Fikaförsäljning och grillade hamburgare. Flera lokala handlare med närproducerade varor. Populärt blomsterlotteri med vinster från Katrinebergs handelsträdgård. Underhållning från scenen, och mycket annat.

Arr. Ullersäters bygdegårdsförening

Järnets Dag!

Lördag 5 juli

Karmansbo Smedja

Entré: 50:-

• Vi gör smälta i Lancashirehärden

Smälta köres kl. 11.00, 12.00, 13.00

• Visning av smedbostaden

• I kolhuset serveras stekt fläsk och korngrynskaka

• Kaffe med bröd

NJUT AV SOMMAREN

Behöver du hjälp att klippa gräset, vattna växterna, ta in posten eller titta till huset i sommar? Våra erfarna veteraner fixar det, så kan du ägna dig åt att njuta. Boka hjälpen på veteranpoolen.se

Kontakta oss! 021-13 95 00 vasteras@veteranpoolen.se

Adam Bygg

Allt inom bygg & renovering

Vi bygger ditt hus från grunden. Altaner och uterum. Byte av gamla fönster.

• Kök

• Tak

• Badrum

• Målning

• Snickerier

• Marksten

• Fasadputs

2 Dags att röja? 2

072-005 16 28 • Köping adambygg411@gmail.com

Hög kvalitet!

Nyplockad färskpotatis

Toppﬁ na ägg, jordgubbar, frukt, grönsaker och honung

Fredagar Köping 11-17 invid f.d Normans Möbler

Magnus 070-550 24 04

Öppen visning av smedjan och smedbostad samt café

8 juli–3 augusti Tis–sön kl 13–17 www.karmansbo.se

RUT-avdrag50%

Trädgårdsservice Häckklippning Gräsklippning Robotgräsklippare Trimning

Allt inom städning! köping – arboga – kungsör

• Fönsterputs

• Flyttstäd

0221-584 320 husohemservice.se

• Visningsstäd

• Strykning

• Städ & organisering av garderob

• 15 års erfarenhet!

• Rutavdrag

• Erbjuder faktura katarina 073-870 46 28 www.harmonybycc.se

Från vår egen odling Sommarblommor

Från vår egen odling

i rikt urval

Tomater, gurka, örtkryddor, unika pelargoner, perenner, bärbuskar, rosor m m

Sista

öppetdag söndag 6 juli

JORD I LÖSVIKT – ÖS SJÄLV

ÖPPET: TIS-FRE 10–18 • LÖR-SÖN 10–16

Sörstafors, Kolbäck 0220-409 44 • www.prastgardenstradgard.se

• Transport av grus eller gods

• Vägunderhåll sommar och vinter

BEHÖVER NI HJÄLP MED FÖRSÄLJNING AV

• Grus/jord

• Trekammarbrunnar

• Minireningsverk

• Grävarbeten

• Enskilt avlopp

• Grundisolering

• Uthyrning av containers 10–40 m3

Kohlswa Maskin & Transport AB 0221-514 02 • www.kmtkolsva.se

Vi finns i Köping, Arboga & Kungsör!

KRYSS: FINNS I BILD

Varje omgång delas tre vinster ut á två lotter.

Märk kuvertet ”Kryss 929” och skicka till Magazin24 Stora gatan 12, 731 30 Köping senast 10 augusti.

Kryssvinnarna presenteras i 931 som delas ut 13 augusti.

Grattis Frida Wisekrona Köping, Inger Hillius Hallstahammar, Emma Carlsson Kungsör.

Vinsten skickas per post.

magazin24.se/kryss SPARA PORTOT!

Namn: .....................................................................................

Adress: ...................................................................................

Postadress:

Ta foto på lösningen

Skicka in på webben

LÖSNING KRYSS 927

Hitta ditt nya hem hos oss!

Vill du bo med naturen som granne eller nära centrum?

Vi hjälper dig att hitta en lägenhet som passar just dig.

Kontakta mig: 076-669 71 83 uthyrning.arboga@ victoriahem.se

victoriahem.se/arboga

GODA NYHETER

I

VÄSTRA MÄLARDALEN JUNI 2025

Tipsa en ungdom om kul kulturprojekt!

Under veckorna 27, 28 och 32 kan barn och ungdomar gratis testa dans, teater, musikproduktion, graffiti och mycket mer!

Schema på hemsidan

Code Summer Camp i Arboga

De 16 platserna där eleverna får lära sig mer om teknik och programmering tog snabbt slut. Arboga kommun arrangerar, ViS delfinansierar.

Attityder 5.0 erbjuder skolor Friendskoncept

Elever och personal på mellanstadieskolor får i höst ta del av utbildningskonceptet Hateless från Friends.

Läs mer på hemsidan Läs mer på hemsidan

Höstens B2B

After Work

Redan nu ska du boka in höstens B2B-träffar i kalendern. De fortsätter som AW under kvällstid.

Säkra din biljett till årets VM-fest!

Det blir en fabulous kväll på där lokala företagare uppmärksammas och får ta emot priser. Nu kan du köpa biljetter!

Datum på hemsidan Köp biljett på hemsidan

Aktuella projekt och nyheter, läs vidare här! vastramalardalen.se

Bytet från crosskart till rallycross – en succé för Eliasson

MOTORSPORT

SMK Arboga-föraren

har fått en smakstart på nya grenen – trots att han själv känner att det nns mycket att lära.

Till säsongen 2025 valde SMK Arbogas Noel Eliasson att byta gren inom motorsporten. Sedan barnsben hade crosskarten varit hans gren, men i vintras tog han beslut om att byta till rallycross.

Eliasson gav sig ut på okänt vatten, men har hållit huvudet högt över vattenytan sen dess. 21-åringen har fått en kanonstart inom rallycrossen.

– I mina ögon så har det gått väldigt bra. Lite över förväntan ändå. Jag har kört lite sprint- och backtävlingar. I backe har det gått väldigt bra, säger Noel.

På de fyra deltävlingarna i Back-SM (två i Lima och två i Ljusdal) så har Eliasson placerat sig högst upp på pallen två gånger, kommit trea en gång och nia i den ärde i Daniel Gillbergs gamla Hyundai Accent.

– Just nu leder jag back-SM i klassen SuperNationell. Det var inte alls vad jag hade räknat med inför säsongen, säger en glad Noel.

Som fortsätter:

– Jag har ha förmånen att få både träna och testa en hel del under inledningen av året. Bilen har fungerat bra, bortsett från sist i Ljusdal när växellådan gick sönder. Jag har fått tid att köra in bilen och det har visat sig både resultatoch tidsmässigt. Det är jag väldigt glad för.

Övergången från att köra crosskart till att ge sig på rallycross är stor. Inte minst att det är två helt olika fordon med stor skillnad i såväl vikt som längd.

– Det var en omställning, helt klart. Bilen är nästan tre gånger så tung. Det är mycket mer att ratta och hålla koll på än en cart som är mindre och lättare. Körsätten skiljer sig väldigt mycket, även om båda har sin charm och tjusning. Bilen är mycket mer att hålla reda på, vid till exempel inbromsningar och hur man styr in i kurvorna.

Att veta var jag har bilen kontra banmarkeringar och räcken.

En annan stor skillnad är växellådan.

– I Hyundaien sitter en vanlig manuell växellåda, precis som man har i en vanlig personbil. I crosskarten hade jag en sekventiell växellåda. Det är också en manuell, men du drog bakåt för att växla upp och tryckte framåt för att växla ner. Bara att kunna växla rätt och göra det med rätt tajming har varit en stor omställning, men jag börjar sakta men säkert vänja mig.

Back-SM har nu sommaruppehåll. Nästa tävling sker i början av augusti i Bydalen utanför Östersund.

Fram tills dess ska Eliasson och hans team skruva på bilen, träna och testa vidare.

– Vi ska fortsätta med det. När det är tävlingsfritt kan man ta tillfället i akt och fortsätta träna.

Både för mig som chau ör, men också för mitt team att testa lite saker och kolla på detaljer.

E er deltävlingarna i Bydalen väntar SM- nalen i Back-SM.

Den körs i Röforsbacken utanför Arboga i slutet av augusti.

– Det vore magiskt att kanske få chansen att köra hem SM-guldet på hemmaplan. Samtidigt är det fyra deltävlingar kvar och väldigt mycket att åka om, men jag har absolut kört till mig en bra möjlighet så det gäller att försöka förvalta det på bästa sätt. Samtidigt ska jag försöka att köra några sprinttävlingar för att bli ännu mer hemma i bilen.

Inför säsongen sa Eliasson att han såg 2025 som något av en testsäsong i och med grenbytet. Nu har han alltså kört till sig goda möjligheter att slåss om en SMmedalj.

– Det vore fantastiskt att köra till sig en medalj i Back-SM, men huvudsaken den här säsongen är att samla på sig rutin och erfarenhet för att kunna förvalta ännu mer i framtiden, avslutar SMK Arboga-föraren.

Vid årets första deltävling i Back-SM, som kördes i Lima, slutade Eliasson på en tredjeplats. FOTO: NOEL ELIASSON MOTORSPORT

Noel Eliasson har hamnat högtst upp på prispallen vid två tillfällen under årets back-SM. Här syns han efter seger i första deltävlingen i Ljusdal. FOTO: NOEL ELIASSON MOTORSPORT

Här är regionens fem populäraste bostäder

REGIONEN

Hemnets mest besökta objekt i Västra Mälardalen och Kolbäcksdalen under den gångna veckan.

Under vecka 25 var det en gård utanför Kolsva som toppade listan över de mest klickade objekten i vår region.

Solberga 17

3 750 000 kr

Kolsva. Fastigheten omfattar totalt cirka 17 hektar mark, fördelat på fyra hektar betesmark, sju hektar skog och fem hektar åkermark (enligt taxering).

Enligt mäklarannonsen skapar detta optimala förutsättningar för dig som vill bedriva djurhållning, ekologisk odling, småskalig odling, hästhållning eller annan lantlig verksamhet. 4 429 besök

Mackstavägen 6

3 750 000 kr

Köping. Bostad med känslan av att bo på landet men med närhet till stadens puls. Här möts rustik charm och moderna bekvämligheter i ett hus med generösa sociala ytor, där det stora vardagsrummet med eldstad skapar en mysig atmosfär för familj och vänner. Den öppna planlösningen mellan kök, matplats och vardagsrum inbjuder till gemenskap och trevliga middagar. 3 590 besök

Fröänge Kusktorp 12 650 000 kr

Kolsva Sommarhus med utsikt över sjön Rölen där möjlighet ges att vada längs strandbrynet, beläget i natursköna Fröänge utanför

Kolsva.

Huset, som ligger på en blandad natur och trädgårdstomt,

bjuder på genuin karaktär och tidstypiska detaljer.. . 2 098 besök

Lövsångarvägen 8 1 495 000 kr

Hallstahammar. Enplansvilla med ett friköpt läge, ett stenkast från både natur och service. Husets

hjärta är det renoverade köketen plats där funktion möter charm och där hela familjen gärna samlas. 2 000 besök

Bygatan 6 2 995 000 kr

Kungsör. Villa Wingarhed och

Bygatan 6 i Skillingeby. En plats där tiden får andas, ett vackert och karaktärsfullt sekelski eshus med bevarade originaldetaljer och möblemang, vackert inbäddat i lantlig idyll men med bekväm närhet till centrum och badmöjligheter. 1 964 besök

HERR

Solberga 17, Kolsva.

Historiska guidningar

Arboga andas historia som få svenska städer. Under medeltiden var den en betydelsefull stad, ett centrum för handeln med järnet och en samlingsplats för mäktiga människor och betydelsefulla möten.

Historisk stadsvandring i Arboga

Våra kunniga stadsguider tar dig med på en promenad genom den vackra, välbevarade stadskärnan med dess kullerstensgator, gamla trähus och intressanta platser.

10 tillfällen mellan 28 juni till 9 augusti.

Skanna QR-kod nedan eller besök visitarboga.se för datum, tider och bokning.

Historisk guidning Jädersbruks museum

Spännande historia om smederna och utvecklingen vid Jädersbruk från Gustav Vasas vapensmedjor på 1550-talet till 1900-talets mekanisering av jordbruket.

24 juli klockan 17.30 och 5 augusti klockan 17.30.

Dramatiserad guidning med Cecilia Vasa

Cecilia som själv kallade sig grevinnan av Arboga tar dig med runt på olika historiska platser i Arboga och berättar mer om sitt mycket spännande liv.

10 juli klockan 17.30, 29 juli klockan 11.00 och 12 augusti klockan 17.30.

1800-talsvandring

Följ med på en 1800-talsvandring i Arboga. Sveguiden Ylva Hermansson Sköld är guide och borgmästare för dagen. Ylva visar den ”Moderna staden”. Hon berättar om hur den växte fram och om era av dem som levde här och satte spår.

17 juli klockan 17.30 och 30 augusti klockan 13.00.

För information och bokning av biljetter skanna QR-kod, kontakta Arboga turistinformation på telefon 0589-871 51 eller besök www.visitarboga.se