Magazin24 #881

Karl Beijbom: ”Vad gröna haverier lär oss”

Ahmad drog upp stor och sällsynt sk i småbåtshamnen

”Summercamp” ska uppmuntra er barn och unga att röra på sig

Vad gröna haverier lär oss

Den som lovar grönt guld måste granskas noga.

Det här är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Vi är många som drar en lättnadens suck att Köping slipper en vätgasfabrik på Sjötullen. Ett projekt helt utan något som helst folkligt stöd. Att en liten grupp ledande politiker kunde baxa projektet vidare i hemliga styrgrupper utan insyn och o entliga protokoll, i era år, förblir en gåta.

Vi är stolta över den folkupplysning vi på Magazin24 kunde bidra med i över 40 kritiskt granskande artiklar, som påverkade opinionen och till sist också våra politiker.

Allt byggde på greenwashing från Plagazis sida. Grön omställning förutsätter att energin kommer från sol, vind och vatten. Inte utvinns ur 75 000 ton importerat avfall per år. Detta hade till exempel Naturvårdsverket och Energimyndigheten fastslagit innan Köpings kommun tecknade avsiktsförklaringen med Plagazi i dec 2019.

Nu är detta historia. Projektet är nedlagt, avsiktsförklaringen makulerad.

Men – problemet med greenwashing, grönmålning, gröntvättning kvarstår. Ett försök att skapa en grön bild av sin verksamhet som i själva verket inte alls är grön. Allt er företag använder miljöargument i marknadsföringen. Anmälningarna till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring med miljöargument har ökat kra igt.

Klimat och miljö är vanliga ord i grönmålningen. Andra ord är ekologisk, hållbar, miljövänlig, grön, utsläppsfri, koldioxidfri och klimatneutral.

Enligt Marknadsföringslagen måste en näringsidkare kunna styrka på vilket sätt en produkt belastar miljön väsentligt mindre än andra produkter inom samma produktkategori.

Det är intressant att studera samtidens gröna haverier. Några exempel:

Det lilla kommunägda Sekab i Örnsköldsvik skulle framställa etanol ur trä.

VD Per Carstedt säger till Dagens Industri i juni 2007. ”Vi öppnar den första fabriken 2010 och avsikten är att bygga en fabrik om året i 15 år framåt. Den första fabriken skall vara igång i Tanzania och producera 200 000 kubikmeter etanol. Investeringen ligger på 1,8 miljarder kronor.” Etanolproduktionen fungerade inte och etanolbilsbubblan sprack.

Svegs i Härjedalen ville gjuta nytt liv i en nedlagd torvfabrik. Norrlands skog skulle omvandlas till etanol, som skulle bli bränslet i framtidens bilar. Kommunalrådet Lennart Olsson (S) var entusiastisk: ”Ett mycket intressant projekt. Troligtvis det viktigaste i kommunens historia.”

Är inte all miljöförstöring kapitalismens fel?

Dagens Nyheter skrev i augusti 2008 om etanolprojektet i Sveg:

”Skogsavfall – kvistar och bark som blir kvar när man sågat ner träden – skulle kunna driva bilarna miljövänligt och fylla magarna med bananer. Svegbananer”.

Det blev varken etanol eller bananer….

I Göteborg skulle det kommunala bolaget Göteborg Energi förgasa grenar och kvister, som skulle bli biobränsle för regionens bilar. Projektet ck 222 miljoner från Energimyndigheten och 550 miljoner från EU. Plus pengar ur olika budgetar i det kommunägda bolaget.

Men tekniken fungerade inte. Två mil-

Redaktion

Chefredaktör/Ansvarig utgivare

Henrik Hansson 0221-489 804

Redaktion

Magazin24 är en lokaltidning i Västra Mälardalen grundad 2000.

0221-209 10 (08-17) magazin24.se/tipsa redaktion@magazin24.se

För ej beställt material ansvaras ej. Allt material lagras digitalt, publiceras och tillhandahålls i digitala medier. Den som sänder in material anses medge sådan lagring och publicering.

Familjeannonser

Grattis och sorgtack/till minne bokas på magazin24.se/familj/boka

Annons avlidna bokas via begravningsbyrå eller se magazin24.se/familj/boka/dodsannons

David Eriksson 0221-489 803

Gra sk produktion/IT

Anders Täpp 0221-489 801

Företagsannonser

Roger Burström 0221-489 808

Mats Malmberg 0221-489 805

Tomas Lundström 0221-489 806

Earton Media AB

Stora gatan 12, 731 30 Köping

Växel 0221-209 10

Ekonomi Per Ståhl 0221-489 800

VD Tony Lö ing 0221-489 809

jarder gick upp i rök för Göteborgs kommun. Värdet på anläggningen skrevs ned till 0 kronor.

Markbygden Ett är med sina 179 vindkra verk Europas största. Energichefen i Piteå kommun sade år 2012 att Piteåborna borde ra med ”Pitepalt och champagne”.

På en total omsättning på 1,5 miljarder kronor har Markbygden Ett gått med 1, 9 miljarder kronor i förlust under åren 2017–2022. För varje hundralapp av egna medel som investerats i Markbygden Ett har bolaget förlorat 1 200 kronor.

Bolaget, som ägs av kinesiska staten, be nner sig nu under rekonstruktion. De kinesiska ägarna tröstar sig knappast med pitepalt och champagne.

Hur blir det med batterifabriken i Skelle eå? Hur kommer det att gå för grönt stål i Boden? Tiden får, som alltid, ge svar.

Just nu vet vi att kostnaderna varit enorma. Batterifabriken Northvolt har tagit in 13 miljarder dollar i kapital och lån sedan starten. Bland långivarna nns o entliga aktörer som Europeiska Investeringsbanken och Nordiska Investeringsbanken men också 23 kommersiella banker.

Betydande delar av de privata långivarnas nansiering täcks med o entliga garantier, till exempel den gröna kreditgarantin från Riksgälden.

Förr var det bruket, fabriken, somnansierade arbetarbostäderna, som Skånska Cement i Köping när Kungsängen byggdes. I dag ställer kapitalet krav på att kommunerna nansierar

bostäder, förskolor, skolor, fritidsanläggningar och kulturinstitutioner – allt som behövs för att folk utifrån skall vilja ytta till Skelle eå och börja jobba på batterifabriken.

Det är ett ”kommunalt måste” för Skelle eå kommun att Northvolt blir en framgångssaga, inte ännu ett grönt haveri. E ektiviseringar inom företagen och statliga regleringar löser problemen. Det hävdade den socialdemokratiska nationalekonomen Assar Lindbeck.

24 av 25 lu föroreningar har minskat i Sverige sedan 1990. I genomsnitt har utsläppen gått ner med 62 procent. I relation till BNP är nedgången omkring 80 procent. Det skriver ekonomen Christian Sandström i A ärsvärlden.

I förhållande till BNP har utsläppen av bly minskat med 99 procent, svaveloxiden har minskat med 92 procent, utsläpp av arsenik har reducerats med 89 procent.

Det ligger i företagens intresse att återanvända resurser e ersom detta är ekonomiskt lönsamt. Ett exempel på detta är ljusbågsugnar inom stålindustrin. Mer än 70 procent av stålproduktionen i USA utgörs av ljusbågsugnar, som återanvänder skrot.

Hoppet lever, men den som lovar grönt guld måste granskas noga. ■

Upplaga

Papperstidning: 33 000. E-tidning: 3 000 visn/månad. Webb: ca 600 000 sidvisningar/mån på magazin24.se

Tryck

Pressgrannar, Linköping

Distribution

Magazin24 delas ut av Svensk Direktreklam.

Utebliven tidning?

Gör felanmälan här: magazin24.se/kontakt

RS-certi erad

Med RS-distribution får annonsköparna en kvalitetsstämpel, en deklaration att volymen är korrekt.

Magazin24 delas ut veckovis till alla hushåll i Arboga, Kungsör och Köping, samt månadsvis till Hallstahammar.

NÄSTANUMMER

NU ÄVEN FÖR VUXNA!

Utbilda dig mot serveringoch dryckeskunskap

Nu startar Tranellska länets första utbildning mot Serveringsyrket.

Vi är alternativet om du vill du jobba i en av Sverige och världens mest expansiva branscher, Restaurang.

Intresserad?

Vi har utbildningen för dig hos oss på

Tranellska gymnasiets Restaurangoch Livsmedelsprogram.

Start 5 augusti

Kurslängd 35 veckor

Ansök via vasteras.alvis.se

Senast 13 juni

För mer information om våra utbildningar: www.vasteras.se/tranellska eller ring 021–39 90 98.

EU-VALSKOLA 4

Vad vill våra svenska partier?

Inget svenskt parti vill lämna EU, men de har olika syn på hur mycket och vad som ska bestämmas i Bryssel. Här är ett kort axplock bland deras hjärtefrågor. Du kan läsa mer om partiernas EU-politik på deras hemsidor.

Miljöpartiet:

Klimatkrisen och miljöfrågorna står högst på partiets agenda. Hårdare EU-krav ska minska utsläppen, fossil energi ska bort, järnvägen ska gynnas på ygets bekostnad, mer natur ska skyddas och jordbruket bli mer småskaligt och hållbart. Partiet vill nå nettonoll-utsläpp redan 2040.

Miljöpartiet anser att migrationen kan få öka, att EU ska kunna förbjuda svensk vargjakt och lagsti a om aborträtt. Men partiet vill inte att Sverige inför euro, är emot en gemensam europeisk polisstyrka och vill inte att EU klassar kärnkra en som hållbar.

Nu 3 ledamöter, toppkandidat i valet Alice Bah Kuhnke.

Vänsterpartiet:

Partiet är EU-skeptiskt och vill se mindre av överstatlighet, men stöder EU:s klimatpolitik, arbetsmiljölagar, brottsbekämpning och initiativ för att stärka kvinnors och hbtq-personers rättigheter.

Vänsterpartiet anser att EU är för marknadsliberalt och vill inte införa euro. Partiet är positivt till

ökad migration, men negativt till att EU klassar kärnkra som hållbar och vill frikoppla svenska elpriser från unionen.

Nu 1 ledamot, toppkandidat i valet Jonas Sjöstedt.

Liberalerna:

Partiet är riksdagens mest EU-positiva och vill utvidga samarbetet på en rad områden. Liberalerna vill att EU skärper sina miljökrav, avska ar alla fossila subventioner, lagsti ar mot plast och inför märkning av varors klimatavtryck senast 2035.

Partiet vill utvidga EU, införa euro och skapa en gemensam polisstyrka, men tycker inte att EU ska lägga sig i vargjakt eller storleken på jordbruk. De vill utöka EU:s budget och kan tänka sig vissa gemensamma skatter, men vill minska jordbruksstöden.

Nu 1 ledamot, toppkandidat i valet Karin Karlsbro.

Centerpartiet:

Partiet vill att EU skalar upp arbetet med klimat, miljö och energi och drar in bidrag till länder som inte gör sin del. Centerpartiet vill förbjuda fossila kra verk från 1935 och införa klimatdeklaration på varor inom EU.

Icke-demokratiska länder ska kunna uteslutas ur EU och partiet vill att aborträtt ska vara en grundläggande rättighet i hela

SÅ HÄR GÅR EU-VALET TILL

Mellan den 22 maj och valdagen den 9 juni kan du rösta i EU-valet om:

# Du fyllt 18 år senast den 9 juni i år och är svensk medborgare som är eller har varit folkbokförd i Sverige.

# Är medborgare i något annat EU-land, folkbokförd i Sverige och anmält dig till röstlängden senast den 10 maj.

EU. Länder som bryter mot europeiska värderingar ska stra as ekonomiskt. Partiet vill begränsa industri ske i Östersjön och förenkla EU:s jordbruksstöd.

Nu 2 ledamöter, toppkandidat i valet Emma Wiesner.

Kristdemokraterna:

Partiet vill att beslut ska fattas på lägsta lämpliga nivå, men anser att EU bör samarbeta mer om klimatfrågor, handel, försvar och utrikespolitik. Däremot vill Kristdemokraterna inte att EU ska ha för stor makt över arbetsmarknad, skola eller vårdfrågor.

Kristdemokraterna är tveksamma till att EU utvidgas utöver Ukraina och till att den fria rörligheten och migrationen tillåts öka.

De tycker inte att EU ska besluta om aborter, vår skogspolitik eller rovdjursförvaltning.

Nu 2 ledamöter, toppkandidat i valet Alice Teodorescu Måwe.

Socialdemokraterna:

En socialdemokratisk regering tog Sverige in i EU för 30 år sedan, men partiet har en avvaktande och sparsam hållning i många frågor. Däremot vill partiet skärpa EU:s klimatmål och kemikalielagar, utöka polissamarbetet och införa en europeisk sexköpslag. Partiet vill öka stödet och vapeninköpen till Ukraina, utveckla EU:s järnvägar och göra det lättare att

Alla får ett röstkort skickat med posten senast den 22 maj då röstningen börjar.

På valdagen kan du rösta i den lokal som står på röstkortet. I varje kommun nns minst en lokal där du kan förtidsrösta, mer info här:

jobba och plugga i hela unionen. Däremot vill de inte att EU lägger sig i svenska kollektivavtal och är tveksamma till ökad migration. Partiet vill minska avgi en till EU. Nu 5 ledamöter, toppkandidat i valet Heléne Fritzon.

Moderaterna:

Partiet är positivt till EU och kan tänka sig införa euro, men anser att unionen ska nöja sig med att lösa problem som staterna inte själva kan hantera. De viktigaste är då handel, klimat och miljö, migration och säkerhet.

Moderaterna är tveksamma till ökad migration, vill se en minskad EU-byråkrati och är positiva till en gemensam polisstyrka. Partiet vill utöka handelssamarbetet inom tjänstesektorn och vill att EU tecknar er frihandelsavtal med tredje land.

Nu 4 ledamöter, toppkandidat i valet Tomas Tobé.

Sverigedemokraterna:

Partiet är det mest EU-kritiska och vill ha en utvärdering av Sveriges medlemskap. De vill minska EU:s makt, öka medlemsstaternas in ytande och säger nej till att ytta er beslut till Bryssel. De vill se besparingar i EU:s budget som inte ska få öka mer än in ationen.

Den viktigaste frågan är invandringen, där partiet respekterar EU-rätten men vill förändra

https://data.val.se/euval2024/rostmottagning/ fortidsrosta

Vid röstningen behöver du röstkortet och en id-handling. Du röstar på parti, men kan också rösta på person genom att kryssa för en

VALDELTAGANDE

Det svenska valdeltagandet i EU-valet 2019 var

55,3%

SÅ GICK DET 2019

Valet 2019 till Europaparlamentet gick så här:

(Källa: Valmyndigheten)

och minska asylinvandringen. De vill att yktingar stannar i första säkra land och är kritiska till EU:s migrationsuppgörelse.

Nu 3 ledamöter, toppkandidat i valet Charlie Weimers.

Fotnot: Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har i dag var sin ledamot som lämnat sitt parti och klassas som partilös.

Leif ”Honken” Holmkvist Frilansjournalist

kandidat eller skriva till namnet på en tom valsedel.

Hemma hos Lina i Gisslarbo

PORTRÄTTET:

LINA AXELSSON KIHLBLOM

Vi möts i ett rött hus i en dalgång nedanför vägen i Gisslarbo. På andra sidan bäcken nns en kra station, som byggdes 1914. Då byggdes detta hus, fyra lägenheter, två ingångar, som arbetarbostäder.

I dag är huset i två delar, i en del bor Linas föräldrar, i dag över 80 år gamla, i den andra delen nns Lina och hennes döttrar. Hit yttade fa-

miljen Axelsson från Kolsva 1979, när Lina var 9 år. Pappa Roland jobbade på bruket. Mamma Leena öppnade sin keramikverkstad och var aktiv keramiker till 2017. Lina har två äldre bröder, Per och Pål, som är tvillingar. Lina är jurist, lärare och skolledare. Hon blev känd i TV-programmet Rektorerna. Hon blev uppmärksammad för sitt identitetsbyte,

från man till kvinna, i Skavlan och i Min sanning. Hon var skolminister i Magdalena Anderssons regering under något år. E er S-regeringens valförlust hade Lina kunnat bli riksdagsledamot. Hon vill hellre leda människor och organisationer. Politik är kon ikt, Lina vill ena och driva framåt. I dag är hon förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna

Text och bild

Karl Beijbom karl@magazin24.se

kommun, med 4 200 medarbetare och 18 000 barn och elever. Det blir ett öppet samtal i gott stämningsläge. Vad betyder detta hus för dig i dag?

– Huset, Kolsva, Gisslarbo, Köping… jag har levt här med rädsla och längtan att y. Det nns många vackra platser i världen. Jag skulle kunna ha ett bra liv på många stäl-

Läs vidare …

”Låt mig verka medan dagen brinner”. Ett citat från Millesgården av Ruth Milles. Ord som inspirerar Lina.

len, men jag väljer att vara här. Det är här jag sluter min cirkel. Jag bär på så mycket kreativitet. Försöker jobba på lite bokprojekt. Jag älskar att gräva och göra om. Jag måste känna stimulans. Jag bor i Huddinge för att det är där mina barn går i skola. Är här i Gisslarbo fredag till söndag och på alla ledigheter. Om tio år kanske jag bor här på heltid.

Hur var din barndom i Kolsva?

– Allt som handlade om familj och skola var bra. Sedan hade jag en egen resa att göra som ingen visste om. Jag var icka i en pojkes kropp. Det var ett hemligt inre liv

jag hade. Hemligt mina första 17 -18 år. Då berättade jag för mina föräldrar och för några få kompisar. I dag är könskorrigering ett känt begrepp. När detta var aktuellt för mig visste folk i Kolsva inte om att något sådant existerade. Hur levde du med din hemlighet?

– Jag har alltid levt mitt liv väldigt mycket i mitt huvud. Jag tyckte att jag hade det bra ändå. Minns att jag sydde och stickade kläder som jag hade på mig i skolan på högstadiet. Det gjorde ju inget annat barn. På Ullvigymnasiet i Köping backade jag tillbaka, försökte att

inte synas över huvud taget. Jag kände både rädsla och distans till andra människor. Min hemlighet byggde upp skamkänslor och ovisshet. Tills jag var 18 visste jag inte om jag skulle bli accepterad om jag skulle bli Lina. När jag till sist vågade berätta för några få nära vänner ck jag reaktionen ”ja, ja, det där har vi gissat hela tiden.” Din egen skolgång? – Jag började på Malmaskolan. Sedan Ullvi i Köping. Sedan jobbade jag ett år som kemilärare på Malmaskolan. Gymnasieskolan i Köping på den tiden jämfört med i dag är stor skillnad. Jag gick natur.

Matte var mitt bästa ämne. Ekonomi har jag alltid ha koll på, även när jag ha stora budgetar. Även om jag var dålig på multiplikationstabellen. Svårt att läsa, skriva, minnas. Därför valde jag allmän matematik. Mellan grundskolan och gymnasiet läste jag in särskild matematik själv en sommar.

E er andra året i gymnasiet åkte Lina till Spanien och ck ett lyckligt år. En annan läroplan. Ett annat sätt att lära. Godkänt i alla ämnen, bra betyg i ett ertal ämnen. Vad hände e er din identitetsförändring?

– När jag var klar, när jag blivit Lina, ville jag inte leva här i Kolsva där alla kände igen mig. Jag yttade utomlands. Jag bodde i Tyskland, jag studerade i Uppsala, innan jag var klar med min juridik levde jag ett år i Frankrike. När jag pluggat färdigt åkte jag till Luxemburg, sedan bodde jag fem år på Irland. Jag ville trä a människor som jag inte behövde vara rädd för. Jag ville bara vara Lina. Jag levde i total förnekelse. Samtidigt längtade jag hem, ville vara nära mina föräldrar och mina vänner i Sverige. När jag var 35 år kände jag att jag måste komma hem och ta itu med mina demoner. Du var rektor på Ronnaskolan i Södertälje 2011–2014. Du höjde gymnasiebehörigheten från 55 till 75 procent på tre år. Hur gick det till?

– Mer undervisning ger mer kunskaper. Därför måste man prioritera om. Åtgärda och följa upp. Som rektor var jag som en jobbig mamma. Mycket kärlek och mycket krav. Tu mot eleverna. Tu mot lärarna. Mycket extra undervisning. Jag satsade på vad jag kallade reparativa åtgärder. Har en elev kommit e er måste eleven snabbt ta ifatt. Lägg ner allt annat en tid – kör bara det som behövs och saknas.Tjugo procent av eleverna var nyanlända. Vi jobbade mycket med att få in dom i den ordinarie undervisningen. Detta samtidigt som vi gav dem den stöttning de behövde. Varför går alldeles för många ut svensk grundskola utan godkända betyg i de så kallade kärnämnena?

– Det är svårare att gå i skolan i dag. Min dotter, som har gått ut nian, har ha matematikuppgi er som jag inte kan lösa. Då hade jag ändå femma i matte på naturlinjen, när jag gick i gymnasiet. Och jag tycker att jag är duktig i matte. Vi låter inte grundläggande färdigheter ta tillräckligt stor plats. När en elev går ut nian har eleven betyg i sjutton ämnen. Kanske skulle språk och matematik få mera plats.

Är läroplanen utformad så att alla elever skall klara skolan?

– Nej, som minister trä ade jag en förening för skolpsykiatriker. De ck mig att förstå att läroplanen inte är gjord för att alla elever skall klara skolan. Från 2011 är det konstant 15 procent av eleverna, som går ut nian, som inte kommer in på gymnasiet. Eleverna måste ha akademiskt utbildade föräldrar som klarar av att hjälpa till. De som inte klarar skolan är barn med lågutbildade föräldrar, o a med en ensamstående mam-

ma med låg inkomst. Pojkar har särskilt svårt. När en elev kommer e er är det svårt att komma ikapp och reparera luckorna som uppstått.

Hur kan en elev gå hela grundskolan utan att lära sig läsa, skriva, räkna tillräckligt bra?

– Det måste måste upptäckas tidigt och åtgärdas tidigt. Det var därför jag som rektor förstod att reparativa insatser var så viktiga. Lägg andra ämnen åt sidan i tre veckor. Fokusera all tid på att komma ikapp i ämnen som läsa, skriva och räkna. Den höga frånvaron kan inte underlätta inlärningen?

– Den psykiska ohälsan är vanlig i skolan i dag. Frånvaron har stigit kra igt. Elever som tycker att skolan är så meningslös att de inte ens vill gå i skola. När jag gick ut årskurs 9 år 1986 var det aldrig någon som frågade mig vad jag kände inför saker. Vi lärde oss att anpassa oss, att vara lite tysta. Kände vi obehag eller glädje behöll vi det för oss själva. Idag uttrycker barn alla sina känslor. Mina barn kan säga ”detta godis är inte gott”. Det nns inte i min tankevärld att jag som barn skulle ha sagt att ”godiset är inte gott”. Barn i dag ställer större krav på delaktighet och meningsfullhet. Som chef vet jag att unga människor vill ha meningsfullt jobb och bra feedback.

man gör skolan svårare kommer eleverna att bli bättre. Det som har hänt är att skolan har ökat utslagningen och den psykiska ohälsan. Vad betyder rektorns ledarskap för en bra skola?

– Rektorns ledarskap är en viktig faktor. Därför är det så viktigt att jag som chef skapar det goda sammanhanget, där andra kan lyckas. Det handlar inte om krav och deadlines. Det handlar om rätt sammanhang. Själv var jag som rektor nitisk och superfokuserad på vad grundskolan framför allt var till för – att ge behörighet till gymnasiet. Skolan måste ge verktyg så att alla elever kan bli unga vuxna. Så att de kan få sitt

mer till psykisk ohälsa bland unga ligger vi också i topp i Europa. Vi tävlar och är utsatta för press. Vi har avska at ryggdunket. Gå dit, gör ditt bästa och det kommer att gå bra för dig. Nu räcker det inte att göra sitt bästa. Nu måste alla prestera på topp. Väldigt många unga känner sig uträknade alldeles för tidigt. Går du tio år i en skola som är lite för svår så skapar det inte goda känslor inom dig. Hade du svårigheter när du gick i skolan?

– Jag hade själv svårt att lära mig läsa, kan fortfarande inte multiplikationstabellen. Ändå lyckades jag bli högpresterande på gymnasiet och läste in en jur. kand. på universitetet. Jag vet hur det känns att utveckla känslan av mindervärdighet, som utvecklas när man dagligen hamnar i situationer, där man inte förmår. Förmågor mäts som inte är mina förmågor. Samtidigt nns det andra situationer utanför skolan där jag kan känna mig oslagbar.

Vad är skillnaden i skolan i dag jämfört när du gick

gör sitt bästa – då måste man få känna att man är ”good enough” och få ta ett steg vidare. I dag stoppar vi många på vägen dit. I dag nns det inga svårigheter med att individualisera kravställningarna. En del kommer att få jobba med grundläggande fakta och färdigheter längre tid. Men – så länge eleverna kommer, deltar anstränger sig – låt dem komma vidare. Om någon inte utvecklas i rätt takt – sätt in åtgärder. Låt alla vara med, men mät progression (utvecklingen) individuellt. Din syn på friskolor?

Vad har lärarutbildningens sänkta status betytt för svensk skola?

– Förr var det konkurrens för att komma in på lärarhögskolorna. Då drevs intagningspoängen upp. I dag nns ingen konkurrens. Alla kommer in. Till och med studenter med låga meritpoäng kommer in på lärarhögskolorna. Alla lärare har i dag inte utbildning i läsinlärning. I dag kan man vara lärare i årskurs 1–3 och vara utbildad i två eller tre ämnen, till exempel i matematik och geogra . Då saknar man utbildning i läsinlärning. Vi har en skola som är söndertrasad. Vi har tryckt in för många ämnen. De som bestämt trodde att om

Mer undervisning ger mer kunskaper. Mycket kärlek och mycket krav.

första jobb. Klara av samhällets förpliktelser. Vara en demokratisk medborgare. Alla misslyckanden i skolan, all utslagning jag ser, gör fysiskt ont i mig. Därför var det för mig som rektor så viktigt att inte ha en elevkår där häl en inte kommer in på gymnasiet. När jag slutade nian ck alla börja gymnasiet. En del med betyget 2 i genomsnitt började på Volvo och tjänade lika mycket som pappa. I dag säger vi att har du betyget 3 får du inte ens bli plåtslagare. Ditt betyg i engelska kan avgöra om du får bli rörmokare eller inte. Aldrig förr har vi ha det så bra, aldrig förr har så många mått så dåligt. Varför?

– Sverige har högsta si ran i Europa när det gäller ”death of dispair”. O a unga män som dör en för tidig död i droger, kriminalitet eller självmord. När det kom-

– När jag gick ut nian 1986 hade vi en skola som talade om resiliens – alltså motståndskra mot din bakgrund. Vi hade en klassresa i svensk skola fram till början av 90-talet. Då började de snabba klippens period. Då började skolan marknadiseras. Att ha för mycket utslagning för tidigt är fel. e Survival of the ttest. Så funkar inte barn. De ger upp. I dag har vi ett samhälle där många er blir som sina föräldrar. Är dina föräldrar arbetare, blir du arbetare. Är dina föräldrar akademiker, blir du akademiker. Samhället har också förändrats. På fyrtio år har arbetsmarknaden förändrats. I dag kräver 75 procent av alla jobb att du har högre utbildning. Mycket av produktionen ligger i andra länder. Vi skapar koncept, designar och utvecklar. Därför krävs nya ”skills”, nya kunskaper och färdigheter.

Hur uppnår vi drömmen om en likvärdig skola för alla?

– Så länge man deltar, utför och

– Min yngsta dotter går på ett fristående gymnasium, min äldsta går på Fryshuset. Fantastisk verksamhet! Jag har ingenting emot fristående skolor. Det som är fel är att driva friskolor med stora vinstmarginaler. Fyra stora friskolekoncerner går med över 1 miljard kronor i vinst. Friskolorna vill inte ha en likvärdig skola för alla, för man kan inte göra vinst på alla elever. En del elever kräver mer resurser. Vi är det enda landet i världen som tillåter att en friskola får 100 000 kronor av skattemedel för att bedriva skola men satsar bara 80 000 på varje elev. Vi skulle ha lika na fristående skolor om vi tog bort vinsten. Inte okej att belopp som motsvarar 27 000 lärare inte ens kommer skolan till del utan hamnar som vinst någon annan stans. Frånvaro av friskolor är inte en garanti för bra och likvärdiga skolor. Det ser vi i många kommuner i Västmanland. Vad vill du göra åt detta?

– Kommunala huvudmän har inte regler de kan tillämpa, det är fri hopp och lek. Vi måste se över kommunernas skyldigheter när det gäller skolans nansiering, hur man måste jobba för att åstadkomma likvärdighet. I dag nns det inga incitament för kommuner att jobba mot likvärdighet. Det är en svår uppgi för många kommuner att vara skolhuvudman. Just nu tror jag att kommunerna skulle behöva en motpart. Kanske skulle staten vara tydligare och peka på bristen på likvärdighet.

Den fackliga organisationen Sveriges Lärare har många kritiska synpunkter på kommunerna som arbetsgivare. Är kritiken berättigad?

– Lärarprofessionen skulle må bra av att vara i ett annat professionellt sammanhang. Jag har ju 4 200 anställda inom skolan i Eskilstuna. Många av dem är aka-

demiker, som pluggat länge. Att hålla välutbildade professioner uppdaterade, stimulerade och ge dem den status som de har rätt att känna är svårt för många kommuner. Alla 290 kommuner uppfinner hjulet själva, för det är inte så tydligt hur hjulet skall se ut. Hur kommer artificiell intelligens (AI) att förändra skolan och utbildningen?

– AI kommer att påverka skolan väldigt mycket. Jag använder själv AI när jag pluggar med min dotter. Först får hon själv jobba med uppgiften. När hon är klar kan vi fråga oss tillsammans – vad skulle AI säga om det här? Sedan kan vi jämföra. Att i dag sitta och leta i böcker efter svar på en fråga är inte självklart. Jag skrev själv koncept när jag pluggade, jag tyckte att jag mindes för lite. Jag säger till min dotter – kom ihåg rubriken, sedan fem fakta under varje rubrik. Läxläsning och hemtentor kommer inte att finnas i framtiden.

Du var politiker i ett år och skolminister i Magdalena Anderssons regering. Hur kändes det?

– Jag är jurist, jag har alltid varit tjänsteman och jobbat mot politiken. Helt plötsligt skulle jag kastas in i politiken på regeringsnivå. Det var en enorm resa. Det var valår och allt skall vara i konflikt. Väldigt spännande.

S förlorade valet. Du kunde ha valts in som riksdagsledamot. Du ville inte – varför?

– Socialdemokraterna är ett

folkrörelseparti, man jobbar uppåt. Jag hade ingen ingen politisk förankring. Jag föredrar att vara chef och ledare, jobba mot politik, jobba med förslag till samhällsutveckling än att driva opinion. Riksdagsarbetet lockade inte. Hur förändrade publiceringen av boken ”Kommer du att tycka om mig nu?” ditt liv?

– Jag började ungefär samtidigt jobba på Ronnaskolan i Södertälje med 100 personer i personalen. Sannolik heten att någon var från Kolsva eller hade en släkting i Kolsva var liten. Men jag levde med sådan rädsla. Boken var ett sätt att berätta att jag levt i ett trauma. Men jag tänkte inte förbli i mitt trauma. Jag tänkte omvandla det till en emotionell guldgruva. Identitet och stolthet måste väl vara oberoende av kön?

Fick vara med i Skavlan och Min sanning i teve. Jag hade gjort serien med Rektorerna två gånger innan. Min bok utkom när jag satt

Ett samhälle som kan hantera minoriteter och olikhet är också det samhälle som kan tillåta jämlikhet och jämställdhet

– Att i flera år leva i trauma och rädsla är förödande. Att skriva boken var ett sätt att kliva in i min rädsla, att sedan hitta ett förlag.

i Skolkommissionen. Gustav Fridolin, då skolminister, skickade SMS och gratulerade. Vad i den transsexuella erfarenheten berikar våra samhällen? – Det har varit en gåva för mig

att gå igenom detta trauma. När jag var ung och levde med min hemlighet så var jag supermedveten i frågeställningar som vad ser andra och vem är jag för andra. Rädslan och spänningen gjorde mig enormt inkännande. Detta har jag med mig i dag när jag är chef, när jag kommunicerar, vad är det andra ser. Jag har alltid ett öga som tittar på mig. Inte på ett fåfängt sätt men med en medvetenhet om hur man blir sedd. När jag träffar andra transpersoner märker jag att de levt i en drömvärld. Jag har själv blivit bra på att dagdrömma, att jag kanske är någon annan, i en annan situation. Jag kan tänka…skall jag titta på Netflix eller bara sitta här och reflektera. Min inre bio är berikande och härlig. Vi hade nyligen en stor debatt om man skall få ändra sin könsidentitet vid 16 eller 18 års ålder. Beslutet blev 16 år. Din åsikt i frågan? – Den nya lagstiftningen innebär att man skiljer mellan fysiskt

Lina svarar på 21 personliga frågor

1

Vem är du – beskriv din självbild?

– Vi har alla en inre röst. Vi får ett språk, när vi är fyra, fem år gamla. Det är samma röst som talar i mig i dag, som då. Jag är något slags väsen med många idéer och mycket kreativitet. Det finns så mycket jag vill åstadkomma. Vi åldras. Vi förändras. Men jag förblir en del av min egen inre röst.

2

När känner du sann och äkta lycka?

– Det gör jag ofta. Jag kan ofta känna frustration. Men lycka känner jag alltid när jag har skapat någonting. Jag kan känna stor lycka när mina barn lyckas. Eller – när jag gör ett loppisfynd. Jag älskar att handla på loppis. Jag har alltid byggprojekt på gång. När jag byggt färdigt är jag alltid så lycklig.

3

Vad i ditt liv fyller dig med störst tacksamhet?

– Mina barn. Att jag har mina

föräldrar i livet. Att jag har mina syskon. Att vi alla finns för varandra. Det känner jag enorm tacksamhet för.

4 Vad skulle du vilja lära dig?

– Jag funderar på att gå en kurs och lära mig att svetsa. Jag skulle vilja jobba med metall.

5 Vilken är din största extravagans?

– Jag bor stort i Stockholm, och det får jag betala dyrt för. I övrigt håller jag mig inom rimliga gränser.

6

Vilken människa i din närhet betyder mest för dig i dag?

– Det finns många betydelsefulla människor i mitt liv. Jag kan inte värdera och välja. En stor samling människor betyder mycket för mig, på olika sätt.

7

Din favorit bland våra fyra årstider?

– Våren! Full av förhoppning.

8 Favoritfärg när du klär dig?

– Beige och grå.

9

Tre mänskliga egenskaper som du värdesätter mest?

– Humor, medmänsklighet och nyfikenhet.

10

Vilken bok har betytt mest för dig?

– Min hjärna slappnar av när jag läser systrarna Brontés böcker. Spänning. Romantik. Gamla tider. Det är så mycket i livet som skapar stress. Men när det kommer till sådana här texter känner jag ren och skär avslappning när jag läser.

11

Har du någon fobi?

– Jag är inte så förtjust i ormar.

12

Vad skulle du vilja ha mod att våga?

– Jag bubblar hela tiden av kreativitet. Det hade kanske varit

kön och juridiskt kön. Man kan ändra en bokstav i sitt körkort. Det innebär inte att man genomgår en massa kirurgi vid 16 eller 18 års ålder. Vill någon prova att leva i den nya rollen går det bra. På 80- och 90-talet var det så att…om du inte gick hela vägen…då fick du ingenting. Minns att man fick gå på möten på Socialstyrelsen där professorer ställde konstiga frågor. Visade man tecken på tvivel eller inte ville genomgå all kirurgi eller leva lite som en hen… då fick man nobben. Det gällde att passa in i standardbilden. Jag kunde leva med det. Numera finns det kanske personer som vill leva som kvinna men inte vill genomgå kirurgisk förändring. När det gäller kirurgiska förändringar måste vi ha mekanismer och kontroller. Mår man dåligt psykiskt, bär man på trauman, blir man inte så bra på att fatta beslut. En sammanfattande reflektion?

– Ett samhälle som kan hantera minoriteter och olikhet är också det samhälle som kan tillåta jämlikhet och jämställdhet. Vi måste alltid fråga oss om vi begränsar allas rätt att få vara sig själva. Det får vi inte göra.

Innan vi tar farväl berättar Lina helt spontant.

– Jo, jag har numera en särbo i Falun. Han heter Peter och vi träffas på helgerna. Han undervisar på Högskolan Dalarna. Linas ansikte utrycker värme och glädje när hon berättar om sin nya kärlek.

att bo superbilligt och bara jobba med konstnärliga uttryck. Men så lever jag inte i dag. Jag kan inte bara flumma runt. Men det vore härligt att våga bara flumma runt.

13 En okänd talang?

– Jag har skulpterat väldigt mycket i sten, i flera år.

14

En frestelse du inte kan motstå?

– Att ha godis hemma. Lakrits är så gott, särskilt finsk lakrits.

15 Ett citat som inspirerar dig?

”Låt mig verka medan dagen brinner”. Ett citat från Millesgården, på grinden, övre terassen, av Ruth Milles. Att göra saker och leva upp till min potential.

16 Vilket instrument är vackrast att lyssna på?

– Den mänskliga rösten.

17 Ett lockande resmål du ännu inte besökt?

– New York. Jag har bott tio år utomlands, men aldrig varit i USA.

18 Ett språk du önskar att du kunde tala?

– Kanske kinesiska. Det vore en utmaning att lära sig. Eller grekiska. Engelska, franska, spanska och tyska kan jag redan.

19 Vad måste alltid finnas i ditt kylskåp?

– Laktosfri mjölk till morgonkaffet.

20 Om du mötte Gud i din trädgård – vad vore din första fråga?

– Jag skulle inte fråga. Bara vila i känslan.

21 Din sista måltid – vad vill du bli serverad?

– Det vore väl härligt med kräftor.

HUR MYCKET KOSTAR EN ANNONS?

Den bör inte kosta något alls

En bra annons betalar sig själv.

Med mer spring i butiken eller er ordrar till rman.

Ta hjälp av vår gra ska avdelning. Det kostar inget extra. magazin24.se/annons

MIN GODA NYHET

TILDE DANIELS

SERVITRIS

– Min kusin

Anders tar studenten i juni och själv fyller jag 20 år.

THEO VATULAINEN

ELEV

– Nu är det bestämt att vi åker till Thailand i höst. Längtar till den resan.

CHRISTER ÅKERBLOM

FD SERVICETEKNIKER

– Ser fram emot att ska a en trehjulig cykel, så att jag kan komma bort och se mig omkring.

NOOMI IDLING

ELEV

– Så nöjd att mitt klasslag i basket på Kabbe kommit 2:a i en basketturnering.

MELVIN PETTERSSON

ELEV

– Jag är så nöjd att mina lärare på Kabbe är så hjälpsamma.

Nytt Poda stängselcenter i Västerås!

Allt inom stängsel

• Material

• Montering

• Rådgivning

• Service

Vi tar uppdrag i hela västra Mälardalen!

Poda Stängsel Västerås Erik Bergman tel. 070-220 89 41 vasteras@poda.se

www.poda.se

SYNS DU INTE

FINNS DU INTE

Vi hjälper er att synas överallt i regionen.

Nå 33 000 hushåll.

Denna annonsstorlek från 11 öre per tidning.

HELENA ANDREASSON Köping

”Det är fritt och fågelvägen är snabbaste vägen”

1 Hej, vem heter du från nån’stans?

– Hilli (Helena Andreasson) från Köping.

9 Vad är det mest ovanliga du någonsin har samlat på?

– Vacker drivved och vindpinade pinnar, samlar fortfarande.

2 Om du kunde ha vilken superkra som helst, vilken skulle det vara och varför?

– Kunna yga. Det är fritt och fågelvägen är snabbaste vägen.

3 Vilken maträtt äter du aldrig igen?

– Vet inte just maträtt, men jag har svårt för smält glass.

4 Vilken musiker/artist skulle du vilja ha tillbaka från de döda?

– Michael Jackson.

5 Om du kunde byta plats med någon i världen för en dag, vem skulle du välja och varför?

– Victoria Silvstedt, jag tror hon är smart. Det skulle vara kul att se hur hennes arbetsdag / dag ser ut.

6 Vilket yrke skulle du vilja prova för en dag och varför?

– Del nskötare, för det var mitt drömyrke när jag var liten.

7 Vilken plats i Sverige har förvånat dig på ett positivt sätt?

– Österlen i Skåne. Vackert som jag trodde, men hade inte koll på att det var så korta avstånd mellan varje ställe.

8 Om du hade ett ordspråk, vad skulle det vara?

– ”Det bästa du kan spara på är na minnen”.

10 Vilken historisk person skulle du vilja ge ett råd, och vad är det rådet?

– Jag skulle vilja ge rådet till konstruktören av Titanic att fartyg inte är osänkbara, inte ens Titanic.

11 Vilken

lm är den bästa du sett och vilken lm ångrar du att du lagt två timmar av ditt liv på?

– Bästa: Dirty Dancing, har sett den såååå många gånger. Sämsta: Barbie.

12 Nämn tre saker som irriterar dig mycket.

– Bilkrångel, när någon är orättvis och ugor inomhus.

13 Vad är du riktigt bra på? – Dyka (från brygga, inte med tub).

14 Vem är bäst på att dig att skratta?

– Fia, Samuel och mina gulliga barn Elle och Holly. Vi har samma humor som vi själva tycker är så kul.

TONY LÖFLING

SUDOKU

Fyll i de tomma rutorna så att alla siffror från 1–9 finns med i varje vågrät och lodrät rad, och i varje markerad låda med 9 rutor.

ORDOKU

Ordoku löser du på precis samma sätt. Näruppgiften är löst bildas ett ord i det färgade fältet.

PYSSEL & KNÅP

En jätte fångad i Köpings småbåtshamn

Ahmad Murad fångade den sällsynta sken förra året i Köpings småbåtshamn, men det är först nu han fått reda på vad han ck upp.

KÖPING

Den europeiska malen, också känd som Silurus glanis, är en imponerande och sällsynt skart i Europa och framför allt i svenska sötvatten. Nu har en amatör skare i Köping kollat sin tidigare fångst. Det var en mal.

Med sina enorma storlekar och anmärkningsvärda egenskaper, fascinerar denna art både forskare och skeentusiaster.

Den europeiska malen är en av de största sötvattens skarna i Europa, och det är inte ovanligt att ett exemplar kan väga över 100 kilo och når en längd på upp till tre meter. Denna majestätiska sk nns huvudsakligen i oder och sjöar över stora delar av kontinenten, från centrala och östra Europa till delar av västra Asien.

Ahmad Murad från Köping trodde länge att han hade fått upp en lake som sen visade sig vara en mal. – En vän sa, till mig och min son Mohamad, att denna sk är väldigt sällsynt i dessa trakter. I Sverige nns den endast i tre olika vattensystem i sydöstra delen av landet, och populationen är hotad på

grund av miljöförändringar, säger Ahmad.

Malen har en distinkt utseende med sin breda, platta huvud och stora mun fylld med små, vassa tänder. Den har två långa skäggtömmar (barbeller) på överläppen och fyra kortare på underläppen, som den använder för att känna av sin omgivning i det o a grumliga vattnet. Färgen varierar från mörkgrön till svart på ryggen, med en ljusare buk.

Den europeiska malen är känd för sitt anpassningsbara och opportunistiska beteende. Den äter allt från sk och krä djur till fåglar och små däggdjur. Dess diet gör den till en toppredator i sitt ekosystem.

Malens naturliga habitat inkluderar stora oder som Donau, Volga och Rhen. Den föredrar stilla eller långsamt rinnande vatten med riklig vegetation, där den kan gömma sig och jaga.

Den europeiska malen är också en långlivad sk, med en livslängd som kan överstiga 50 år under gynnsamma förhållanden. Den leker på våren och sommaren, då vattentemperaturerna stiger, och honan kan lägga upp till 30 000 ägg per kilo kroppsvikt.

Som toppredator spelar malen en viktig roll i sitt ekosystem genom att kontrollera populationerna av andra arter. Detta kan bidra till att upprätthålla balansen i vattenmiljöerna där den lever. Samtidigt är den europeiska malen en värdefull resurs för sport ske, och många entusiaster lockas av chansen att fånga en av dessa enorma skar.

Trots sin storlek och styrka är den europeiska malen inte hotad. Den har en förmåga att anpassa sig till förändrade miljöförhållanden och har en stor geogra sk utbredning. Men precis som många andra arter påverkas den av habitatförstörelse, föroreningar och klimatförändringar.

Vad hände med sken?

– När vi ck upp sken så tog vi några bilder och sedan släppte vi tillbaka den i vattnet, säger Mohamad.

HENRIK HANSSON

Harry Holm: Om att sila mygg

Skogen är så lockande att jag till och med gillar de otaliga skogsmyggorna. Men också den mångfalden försvinner när den så kallade solparken vid Arboga blir verklighet.

År 1961 sjöng Snoddas ”Jag vill inte bli montör, fast jag vet nog hur man gör … Jag vill bli en skogsflanör”. Och vem tycker inte om skogsvandring.

Men på den skogsmark i väster, som är en stor del av Arbogabornas fritids- och rekreationsmiljö, ska Ilmatar Solar AB bygga en drygt 700 hektar stor solscellsanläggning,

Planerna presenterade företaget den 22 maj – Den biologiska mångfaldens dag. För mig kommer detta datum hädanefter att betyda Den biologiska enfaldens dag.

Varje träd ”äter” koldioxid –och producerar syre, dagligen lika mycket som en människa behöver per dag. Om solparken på 700 hektar blir verklighet försvinner uppskattningsvis 1,4 miljoner syregivande träd. Dessa tar idag upp cirka 12 000 ton koldioxid per år – mot noll ton när här blir solpark.

Jag tycker att såväl vind- som solkraft också gör nytta, om det finns bra lagring och med rätt placering – inte nära bostäder, sommarstugor och i stadsbors rekreationsområden.

Den biologiska mångfalden då? Tänk till exempel på skogsägaren i Värmland som inte fick avverka för att där fanns en viss sorts hackspett. När marken väster om Arboga i stället för skog täcks av miljontals solpa-

neler, hur går det då med den biologiska mångfalden? Det går åt skogen! Även för de mysiga skogsmyggorna.

Silar mygg och sväljer kameler, sägs det om människor som lägger mycket kraft på små saker, men inte bryr sig om de stora problemen.

Ett stort problem nu sägs vara för de styrande att få oss att förstå varför vi ska rösta i EU-valet. Och på vilket parti.

Politikerna har i valrörelsen friskt blandat in sådant som inte har med EU att göra. När vilsna väljare väntar raka besked om vad olika partier tänker jobba för i EU käftas det i timmar om trollfabriker

Politiker beskylls ibland för att vara som krokodiler, de är stora i truten men saknar öron.

Magdalena Andersson har inte hört vad som hände inför valet 2018, då två medarbetare vid sossarnas kansli utreddes för att ha skapat anonyma trollkonton där de bland annat hånade sverigedemokrater och moderater.

Därför riktade hon nu sin teatraliska allvarsröst mot Ulf Kristersson för SD:s trollfabrik.

Före detta statsminister Andersson hade tydligen inte heller hört att Vilgot Österlund – från fackföreningsrörelsens Arena idé – vill att hans politiker ska ”sluta tjata på trollfabriker” och i stället presentera en politik.

Att jag röstade nej till EU, står jag för. Tänk till exempel bara på alla beslut där som fattas av experter och byråkrater i stället för av folkvalda politiker.

”Sila mygg…” Aktuellt nu är att EU ska bestämma vilken procent sälta salt ska ha.

”… och svälja kameler”: EU har lockat SD och regeringspartierna att införa ett större system för handel

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.

med utsläppsrätter, som sägs höja priset med en krona och 50 öre per liter på bensin och diesel. Ett tyskt forskningsinstitut varnar för en ökning med cirka 6 kronor litern.

Trots min motvilja mot EU kommer jag i alla fall att rösta. Men absolut inte på Folklistan, där inte bara narkotikavännen Sara Skyttedal och körkortslöse lambourghini-ägaren Jan Emanuel utan också koranbrännaren Rasmus Paludan står med. Jag väljer det parti som tyckte mest som jag när jag testade en valbarometer. För rösta ska man.

Men sedan vill jag ut i skogen och ruska av mig obehaget. Och en och annan mygga.

De aggressiva stickmyggorna, aktiva även vid lunchtid en solig dag, kan flyga en mil för att hitta blod. Och de sticker till direkt när de landar på dig.

Annat är det med de blyga skogsmyggorna. De flyger runt och kollar läget lite, När de sedan landat på dig står de stilla en stund och promenerar sedan lugnt på huden innan de bestämmer sig för var de ska sticka. Man hinner därför slå ihjäl dem ...

Om man inte bara ska ruska lite på sig och låta dem leva. De är ju så tama och folkkära.

HARRY HOLM

KORSORD

KRYSS: FINNS I BILD

UPPHETTA HÅLLER DEN STYRANDE FLOD

ÄR FRISK YNGLING

PÅRINGNING NOLL

BLEV TÄNDA GÅVOR I SMYG

HÄNGA PÅ

SNABB FÖRLED GE UPPRÄTTELSE ÄCKEL

FASTEMÅNAD ANSIKTE I CIGARETT

GÅR FRAMFÖR KÄRRA ARMSTRONG ARABLAND

KRAFSAT PAPPERSLAPPEN BLIR MÅNGEN AV FARS ÄR MED I PRISET JÄTTE

GÖR OST ALERTA RÖNA TVINNA OCH SNATTA

BEREDD

NADEN VAR RÄDD FUNDERAR

EXISTERAR STORA GAFFLAR IDAG I MORGON FRÖJD

NÖTANDE AKTIVITET KUNGLIG KRÅKFÅGEL

MÖBELVIRKE FRÅN TALLINN DEN LEDER BLOD

ÄR KANSKE DEN VECKADE PLAN OMKULLKÖRNINGEN HOPPSAN! ARLA GUDINNA HÖRS PÅ HJÄLP GOLFUTROP ÄR JÄRN USELT

GANSEN

KOSTAR PÅ SIG VANLIG I BLOMLÅDOR JAGORD ROTFRUKTER

SJUNKER DET TAS ÖVER

FÖRÄDLA

BOKSTAVERA GALNING

KLÄDDE MED TRÄ MOTTAGARE DRINKFRUKT F D MAKA

NEJ PÅ ETT SÄTT AKT SLÄCKER VATTEN

ETT KATTDJURS FOT OBSERVANTA SIDENTYG GOSADE GETT KICKEN BERÖMDA ANVÄNDA KÖRDA ORT MED LAG

STADSDELARNA KVINNLIGT VÄSEN SPELAR MAN EFTER KAMP INTE NEDRE HAR BRÄNT BART EJ UTE ETT INRE ORGAN FÄLT OCH RESER

LITEN FRÄN GRÖNSAK DE GER KOSTRÅD RÖDE I BOKEN

GÖRS REKORD KLIPPER + VÄDERSTRECK TJUT TROR

MOTVILJA AVDELNINGEN HOS POLISEN RASA HANDLÖST

VILL MÖRKRÄDD HA

NÅGRA FÅ OND

SORGLIG

Varje omgång delas tre vinster ut á två lotter. Märk kuvertet Kryss 881 och skicka till Magazin24 Stora gatan 12, 731 30 Köping senast 14 juni Kryssvinnarna presenteras i 883 som delas ut 21-23 juni.

Grattis Anita Larsson Köping, Lennart Karlsson Köping, Kjell Östlund Råå. Vinsten skickas per post.

NÅGOT BESTÄMT

KÄNNARE © B ul l s

Namn:

Adress:

Postadress:

GARAGEPORT HÖRMANN

Årets Port 2024

M-profil, Woodgrain

Färger: vit, antracitgrå, svart

Pris: 18 900:- mot rotavdrag

Ingår i priset:

Demontering och återvinning av gamla porten, montering, Hörmann-motor med säkerhetsspärr och 2 handsändare

Storlekar:

Bredd 2 375 mm, 2 500 mm

Höjd 2 000 mm, 2 125 mm

KAMPANJ ÅRETS PORT

MtarmaksviL

VrafraF ,appaP o rafrävS

Cynno A nossredn

* 14 drebmece 1849

hsso tanmäl i dankas hco

AVLIDNA

MekaM edakslä

Hessa C nosslra

* 23 jilu 1139

hsso tanmäl i dankas hco gros rots

Aagobr 19 mja 2 420

U ALL

Kavslo 25 mja 2 420

ENNAIRAM

P rete

Msucra hco E eilem E ariwl

Bnrabnrabsuno S noksy

Stkäl hco v rennä

Dsso nårfi råg u matrob I raknat aråv D.ravk revel u

B mur regä negninvarge o03.01.lk inuj gadsn i .akryk amlaM V.lesdälk irfla

E llit sedujbni netka m dnutssenni

K.drågrreH awslho

Allit reks nalämn

BnossvatsuG tgne

Bårybsgninvarge t 042-1220 s.inuj tsane

V edakslä

M esiuoL-eira

J nossno

* 19 aitsugu 1249 hsso tanmäl i dankas hco gros rots

Btre hco I dregegn

Kanirata hco T samoh rejlimafm

Ötkäls girv hco v rennä

Vsnark rednib i a ,nennim v dhco etsarkcav e fi.rah etsan

Vgirdla tta tev i s.anssiv llak H sso a .ravk ditll

B i mur regä negninvarge S inuj ned akryk ialociN k llit sedujbni retferäD .00.11.l m .neralläksdatS dnutssenni Aednagatled nalämn t 83931-9850.let sunoF lli s.lesdälk irflaV .6/21 tsane T .nednofremiehzlA anräg knä G .03 03-020 nofeletovå Srodissennim/es.sunof e

T knä H.nednofgnuL hco träj

B adissennim synnoC b es.sige

Aagobr 27 mja 2 420 Ö NAJR

Prete hco M eira

Dsinne hco U akirl

Leiné hco J negrö

Teséreh hco K

Bnrabsnrabnra

B nrabnra

N,röd rommam d tte nam rarolröf å v.nekcertsredä

Dnam rarolröf å

v,gatedna tannatra d.atnälg nam rarolröf å

N,röd rommam d.tllarevö yls ted rexäv å

B mur regä negninvarge i.etsamrän nesterk T nednofremiehzlA anräg knä g.03 03-020 .letovå S adissennim e s es.arybsgninvargebsduryt

V aräk

M ztreH atira K nosstun

* 21 nrebmevo 1469

V edakslä

Uall A nosslex

hsso tanmäl i dankas hco gros rots

* 16 alirp 1849

hsso tanmäl i dankas hco

Kgnipö 26 mja 2 420 K ELLA

Mnitra hco J annaho

AxileF ,rotkiV

Stkäl hco v rennäTttog tlla röf kca

stivig sso

Dkelräk aner t ravne sso lli

Htmot rah otivilb edö Dennim adog tti l .ravk reve

B gadsrot mur regä 1 .akryk sgnipöK

E llit sedujbni netka m ednagatled t 412-1220 let s .inuj gadsit tsane T .nednofnräjH G325 325-020 nofeletovå

Sadissennim sallU e p es.sunof å

Kgnipö 18 mja 2 420

RETEP

Maleaci hco D sinne

VsailE ,aloi

S retsy

Stkäl hco v rennä

Dsso i revel kelräk

B mur regä negninvarge i.nejlimaf nesterk

PREDIKOTURER

Pingstkyrkan Kungsör

Månd.10/6 kl. 18.30 Bön i K-huset.

Sönd. 16/6 kl. 11 Gudstjänst Holger Strandgren. Dopförrättning.

Pingstkyrkan Köping

Sön 9/6 10.00 Gudstjänst. Enrique Dias. Sång: Maria Vester. Ons 12/6 10.00 Bön. Sön 16/6 10.00 Gudstjänst. Douglas Duveskog.

Sång: Ingrid Zetterström. Församlingsmöte.

Östanåskyrkan, Köping

Sön 9/6 10.00 Gudstjänst Bengt Freed predikar och sjunger samt

Gunilla Ivarsdotter med team

E er gudstjänsten: Församlingsmöte

Tis 11/6 13.00 Stickgruppen, avslutning för terminen

Ons 12/6 16.00 Bön

G mörtsnuT narö

Fre 14/6 19.00 Bönegrupp för spansktalande

Sön 16/6 10.00 Gudstjänst

Janne Ternvall predikar Sång av erese och Janne Ternvall

SORGTACK

till alla er som på olika sätt hedrat minnet av vår älskade

Lars Jonsson

vid hans bortgång.

GUNNEL

Tomas Anders med familjer

V kcat tmra

t tardeh mos alla lli

ÖVRIGT

All uppvaktning på min födelsedag undanbedes vänligen. Lars Falck, Arboga.

Lsra datsnröjB-siiR vgnågtrob snah o.gninvargeb I TTIRB-GN

BOKA: FAMILJEANNONS

Materialinlämning

Oss tillhanda senast fredag kl 12 veckan innan utgivning.

Dödsannonser Bokas via begravningsbyrå eller besök Magazin24. Publiceras i tidning och på webben. Sorgtack och Till minne Bokas på magazin24.se. Publiceras i tidning och på webben.

Grattisannonser (webb) Bokas på magazin24.se. Övriga annonstyper Bokas via telefon eller besök Magazin24.

Kontakt fa@magazin24.se 0221-489 800

Besöksadress

Stora Gatan 12 731 30 Köping

som blommar till hösten

Second hand

Butik

Tisdag 11–17

Torsdag 11–17

Fredag 11–16

Lördag 10–13

Sveavägen 22, Köping

SLIPNING

All slags skärande verktyg till industri, lantbruk och hushåll.

Öppet 10:00–16:30 Tel: 0221-192 68

Johannisdals Sliperi

Brunnsvägens slut Köping

REKRYTERAR

Tillsammans kan vi stoppa skräpet. Engagera dig i Sveriges största rörelse mot skräp på hsr.se eller swisha 900 28 17.

PLACERING I KÖPING

Sök tjänsten på bestbemanning.nu

Se alla lediga jobb på bestbemanning.nu

Handyman

Hantverkshjälp

Möbelmontering

Måleriarbeten

Installationer Teknikhjälp

FIRA MIDSOMMAR

hos oss i Borgåsund

ROT & RUT -avdragdirekt påfakturan!

RUT-avdrag50%

2 Lugn, vi hjälper dig! 2 0221-584 320

husohemservice.se

Vår populära räkmacka med handskalade räkor!

LÄNGRE ÖPPETISOMMAR!

Vardagar 10-18 • Helger 10-20 • Midsommar 11-16 070-591 93 00 • borgasundshamnkrog.se

Vi tar hand om dina utomhusprojekt! ALERT SENIOR Vi fixar jobbet! www.alertsenior.se

Våra erfarna seniorer hjälper dig bygga altan, staket, måla om, rensa ogräs samt klippa häckar och buskar. Även bortforsling till återbruket.

ONSDAG-SÖNDAG

Nyheter: • Milkshake • Bubbelvåffla med glass (Gäller från vecka 24)

Ekologiskt KRAV-nötkött. Glass/mjukglas på vår mjölk.

Rönningevägen 7, Kolsva (mitt emot Kohlswa Herrgård) @wiborgsgardsbutik www.kolsvalantbruk.se

Mini Summercamps:

Köping:

10 juni klockan 13.00-16.00, Z-backen Västeråsvägen

Kolsva: 12 juni klockan 13.00-16.00, Malmaskolan vid multiplan

Odensvi: 13 juni klockan 13.00-16.00, Odensvi skola

Munktorp: 14 juni kl.13.00-16.00, Munktorpsskolan

Himmeta: 17 juni klockan 13.00-16.00, Himmeta skola.

Köping:

1 8 juni klockan 13.00-16.00, Nyckelbergsskolan vid multiplan

Kolsva:

19 juni klockan 13.00-16.00, Malmaskolan vid multiplan

”Summercamp” arrangeras i regionen under sommarlovet

SPORT Barn kommer

få chansen att prova på era olika idrotter – Kungsör är först ut.

Under sommaren kommer det att arrangeras så kallade ”Summercamps” på era platser runtom i Västra Mälardalen.

Detta är ett samarbete mellan Sparbanken Västra Mälardalen, RF-SISU Västmanland, Köpings kommun, Kungsörs kommun och föreningslivet med sy e att få er barn och ungdomar att hitta in i idrotten och föreningslivet.

Konceptet lanserades förra året, men har nu vidareutvecklats. Det första ”summercampet” sker på Centralvallen i Kungsör med start den 11 juni och fram till den 14. Veckan e er, mellan 17-18 juni, arrangeras ett camp på Björlidens IP i Valskog.

– Vi expanderar och har för nat konceptet. På förmiddagarna kommer det vara aktiviteter för fritidsverksamheterna och deras barn.

Här i Kungsör kommer det röra sig

om runt 150 fritidsbarn. Sen kör vi lunch och e er det öppnar vi upp för allmänheten, säger Denny Hedenström, marknadschef på Sparbanken Västra Mälardalen.

Denny poängterar att sy et med ”Summercamp” är att få er barn att röra på sig. På plats kommer era olika föreningar från olika idrotter att visa upp sin verksamhet och låta barn prova på. – Tanken är också att de ska hitta in till föreningslivet. Vi har erbjudit föreningar att vara med och då är tanken att de gärna ska ställa upp med lite yngre ledare. Elever som är runt 15 år och kan leda de som är yngre. Det gör att ledarna har ett sommarjobb under de här dagarna. Vi ser att det nns många vinster med att arrangera ”Summercamp”.

Den samverkan som sker mellan banken, kommun och föreningslivet sker också för att försöka få bort trösklarna in i föreningslivet.

– Vårt krav för att en förening ska kunna vara med är att de ska kunna ta emot nya deltagare. Vi

försöker att nå de målgrupper som är svåra att nå fram till. Här i Kungsör vet vi att det nns områden som är idrottssvaga, där alldeles för få ungdomar rör på sig. En tredjedel av barn i aktiv ålder är involverade i någon form av LOKstödsaktivitet (statligt lokalt aktivitetsstöd) på årsnivå. Om det ens är det, i vissa områden är det till och med lägre. Vi vill få bort det där och att folk i Västra Mälardalen ska kunna röra på sig. ”Summercamp” är en aktivitet som vi gör för folkhälsan, säger Denny Hedenström.

Mikael Nilsson, kultur- och fritidschef inom Kungsörs kommun, ser väldigt positivt på initiativet ”Summercamp”.

– Det är jättespännande. Folkhälsan är otroligt viktig. Det gäller att få barn och unga att röra mer på sig. Om det sen leder till att föreningslivet får ännu er medlemmar så är det bara jättebra, säger Mikael Nilsson.

Summercamp” arrangeras även i Köping, men det sker först i augusti. Detta sker mellan 12-16

augusti på ”Krillan”. Under sommaren kommer det även att arrangeras era mindre varianter av ”Summer Camp” (se lista ovan). – Vi hade som ambition att även ha med Arboga också, men av olika anledningar så blev det inte så denna gång. Vi hoppas och tror att Arboga blir med nästa år, säger Denny Hedenström.

Björlidens IP i Valskog.

Mikael Nilsson, kultur- och fritidschef på Kungsörs kommun och Denny Hedenström, marknadschef vid Sparbanken Västra Mälardalen.

Det händer i Kungariket

Korsordsträff på Kristinagården

Måndag 10 och 17 juni kl. 10, ingång nedre entrén. Vi löser korsord tillsammans. Fika till självkostnadspris.

Filmvisning: Macken på Mötesplats Tallåsgården

Måndag 10 juni kl. 14, för dig som är senior.

Musik: Sméhalverna på Mötesplats Tallåsgården

Torsdag 13 juni kl. 14, för dig som är senior.

Bokfrukost på Kungsörs bibliotek

Fredag 14 juni kl. 9-10. Fika och boktips. Begränsat antal platser, anmälan till biblioteket.

Café Kristinagården för alla åldrar Fredagar kl. 9.30-11.30 (stängt 21 juni). För dig med barn finns lekrum, fika finns till självkostnadspris.

3-årsjubileum Lenas Torgkafé och mat Lördag 15 juni kl. 11-16. Rösta fram de finaste bilarna, marknadsstånd. På scen The Cruisers Sverige kl. 13.

Musik: Allsång på Ekudden Lördag 15 juni kl 16-18. Gästande artister: Sarah Dawn Finer, Sandra Rozén och Hasse Jerner. Fri entré.

Musik: Ted Gärdestad-tema

Lördag 29 juni i Kulturladan Aspesten. Klaviatur och sång med Krister Kallin.

Kommunfullmäktige 10 juni

Måndag 10 juni kl 18.00 i matsalen på Kung Karls skola. Sammanträdet är offentligt. Välkommen att lyssna!

Aktuell information och fler evenemang: www.kungsor.se

Turistinformation, 0227-60 01 01 turistbyran@kungsor.se

Adam Bygg

Allt inom bygg & renovering 072-005 16 28 • Köping

Försäljning & montering av fönster, dörrar & garageportar

Inglasning av altaner

• Kök

• Tak

• Badrum

• Målning

• Snickerier

• Totalrenovering

adambygg411@gmail.com

Allt inom städning!

köping – arboga – kungsör Fönsterputs

• Flyttstäd

• Visningsstäd

• Strykning

Städ & organisering av garderob 9 års erfarenhet!

• Rutavdrag

• Erbjuder faktura sandra 0722-86 39 98 www.harmonybycc.se

AVLOPP & HUSDRÄNERING

Vi är en auktoriserad avloppsanläggare och hjälper dig med det som krävs, från projektering och ansökan till färdigt avlopp. Vi utför även hus- och källardräneringar.

Kontakta Tobias Malm för kostnadsfri offert!

Malm Västra Sörby AB • Tel: 070- 78 78 224 tobias@tmalmsskogsvard.se www.tmalmsskogsvard.se

Här är regionens fem populäraste bostäder

REGIONEN

Hemnets mest besökta objekt i Västra Mälardalen och Kolbäcksdalen under den gångna veckan.

Under vecka 22 var det en hästgård i Odensvi utanför Köping som toppade listan över de mest klickade objekten i vårt område.

Odensvi Barksta 32

5 495 000 kr

Odensvi. Denna hästgård erbjuder möjligheter för dig och dina hästar att trivas i harmoni med naturen. Belägen i det natursköna området Odensvi, med närhet till både stadsliv och naturmark, är denna gård en fristad för dig och dina fyrbenta vänner. Med ett nt stall med fyra boxar mellan 12 - 15 kvadratmeter, rymliga hagar, stor ridbana är denna hästgård en dröm för alla hästälskare.

3 782 besök

Möljesta 3

7 000 000 kr

Munktorp. Gård med huvudbyggnad, lagård loge, magasinsbyggnad med garage, maskinhall med endast tak, drängstuga med el och hönshus. Uthusbyggnaderna har plåttak. Gården ligger cirka fem kilometer från Munktorpsskolan och åtta kilometer från Köping. 3 465 besök

Schenströmsgatan 6

2 300 000 kr

Köping. Bostadshus med potential beläget i Köping, byggt år 1964. Boytan på 133 kvadratmeter och den na trädgården med gräsmatta ger gott om utrymme att njuta av utomhusaktiviteter och samvaro med nära och kära. Det nns en eldstad som bidrar till en mysig atmosfär. Det nns även en nedgrävd pool med visst renoveringsbehov.

3 363 besök

Lilla vägen 25

3 695 000 kr

Borgåsund. Boende mitt i Borgåsund som rymmer massor med charm. Huset inger en mysig känsla med anor från 1800-talet och nuvarande ägare har löpande och med omsorg renoverat huset. Ett enastående läge nära Mälaren, där modern bekvämlighet möter klassisk charm. Innergård med plats för trivsamt umgänge.

Älholmen Rosenhill 548 6 500 000 kr

3 279 besök

Arboga. En fastighet med sina cirka sjuttio meter egen strand. Utsiktsposterna över öppet vatten bjuder på naturupplevelser utöver det vanliga. Medan du i lugn och ro intar ditt morgonka e på bryggan i morgonsolen kan du få besök av både bäver och utter.

2 592 besök

Odensvi Barksta 32.

FOTO: LÄNSFÖRSÄKRINGAR FASTIGHETSFÖRMEDLING KÖPING

Möljesta 3, Munktorp.

TACK KÖPING!

VILKEN FANTASTISK START! DET ÄR REDAN FLER ÄN 800 PERSONER SOM BESÖKT OSS FÖR ATT TESTA VÅR MAT OCH VÅRT FANTASTISKA KONCEPT. GÖR DET DU MED!

PÅ BLACKSTONE STEAKHOUSE LAGAR VI ALLTID MAT MED HÖGKVALITATIVA RÅVAROR. DU TILLAGAR SJÄLV KÖTTET, FISKEN OCH DE VEGETARISKA ALTERNATIVEN

PÅ EN 400° GLÖDHET LAVASTEN. VÄLKOMNA – LÅT ER VÄL SMAKA!

VI BJUDER PÅ VALFRI DESSERT!

VARJE TISDAG VID KÖP AV EN BLACKSTONE VARMRÄTT.

GÄLLER EJ PIZZA

SE MENY OCH BOKA BORD PÅ BLACKSTONESTEAKHOUSE.SE

Öppettider: Måndag-Torsdag kl 17:00-23:00. Fredag-Lördag kl 15:00-23:00. Söndag stängt. Tel: 0221-376 222 - koping@blackstonesteakhouse.se

FÖLJ OSS GÄRNA PÅ INSTAGRAM FÖR NYHETER OCH ERBJUDANDEN! BLACKSTONEKOPING