Bortvända unga kvinnor på Teckningsmuseet Norska Idun Baltzersens utställning »Förvandlingen« utforskar sociala maktförhållanden, kulturella markörer och kroppsspråkliga signaler. TEXT/FOTO: LINUS LUNDBERG
Idun Baltzersen (f. 1987) arbetar med enorma träsnitt där själva blocken integreras i storslagna installationer av teckningar, grafik och textiler. Hon arbetar figurativt med olika tekniker, främst träsnitt, linoleumsnitt och torrnål. Materialen inhandlas ofta på en bygghandel för att ingjuta hantverkskänsla och undvika konstnärliga konventioner. Idun berättar att hon gillar materialens motstånd, att den otympliga processen med tunga plywoodskivor och stora tyger begränsar henne. Verken går helt enkelt inte att kontrollera till fullo, och det är önskvärt. – Jag får lite prestationsångest om jag ”bara” ska göra en bild. För mig är det enklare att jobba med en klurig teknik, så att bilden överraskar mig i slutändan, säger Idun. I »Förvandlingen« möter vi teman som berör unga kvinnors liv och deras relation till sig själva och omvärlden. Verken utforskar sociala maktförhållanden, kulturella markörer och kroppsspråkliga signaler, men också former och material. – Jag är intresserad av förvandlingar, att gå från att vara barn till att vara vuxen, eller från figur till upplöst form.
Flera verk i utställningen är delvis omformade för att passa Teckningsmuseets väggar. Både tygerna och teckningskollagen har monterats ihop på plats – även det måste räknas som en slags förvandling. KLÄD S A M A R R O G A NS
De bortvända tjejerna är utställningens nav. Deras ryggtavlor signalerar autonomi och upptagenhet, men även ett visst mått av klädsam arrogans. Kanske har de bara fullt upp med sitt, kanske vänder de oss ryggen för att protestera mot invanda föreställningar och trötta schabloner. Varför ska de ens behöva förhålla sig till våra blickar? Förminskandets tid är förbi, vilket även avspeglas i konstverkens konkreta storlek. Dimensionerna gör också att varje bild/kollage kan avläsas på flera sätt – som ett auktoritärt monument eller ett landskap av texturer. Personerna tenderar att lösas upp och formas om och motiven repeteras i olika material: trä, tyg, papper. Bilderna är också en slags stilstudie i håruppsättningar, i flätor och hästsvansar, vilket belyser fåfängans kollektiva koder utan att kännas fördömande.
– Figurerna är hämtade från fotografiska förlagor, ofta tar jag screenshots från filmer, till exempel Lisa Aschans Apflickorna (2011). Generellt tycker jag det är svårt att hitta en bild som jag vill teckna, det tar väldigt lång tid i min konstnärliga process, säger Idun. F Ö D D I TR O ND H EI M
Idun föddes i Trondheim, Norge, men är numer bosatt och verksam i Stockholm. Hon tog sin masterexamen 2014 vid Konstfack i Stockholm och har sedan dess haft en mängd separat- och grupputställningar, bland annat på Galleri Magnus Karlsson i Stockholm, Moderna Museet i Malmö och Uppsala konstmuseum. Hon har även medverkat på konstnärsresidens i Tyskland och på Island. »Förvandlingen« visas på Teckningsmuseet i Laholm till och med den 20 januari 2019.
13 Magasin Laholm