Naturvandring:
Byn som försvann Hjörnered erbjuder otroligt många upplevelsemöjligheter och friluftsaktiviteter som vandring, cykling, ridning, kanotpaddling, fiske, promenader, camping – men även mycket historia och många berättelser. En söndagmorgon samlades 32 nyfikna vid Hjörnereds lägerplats. Vi ville höra mer om ”byn som försvann”. Det skulle bli en omväxlande vandring vid Hjörnered, arrangerad av Härliga Hjörnered och Friluftsfrämjandet, under ledning av Elver Åkesson.
Hjörneredssjöarna idag är resultatet av människans hand, uppstånden mellan 1910 och 1922, där Skogabys kraftverk byggdes och mark och byn köptes av Sydsvenska Kraftaktiebolaget, senare Sydkraft och numera Eon. Under hösten 1922 dämdes vattnet av Lagan upp 11 meter och tog 325 ha mark – byn, skogar, åkrar och sjöar – inom bara 2 månader. Vi tittar över vattenvidden och upptäcker åtskilliga små holmar, små trädbeväxte öar och nära stranden även ekar och trädstubbar. Här låg Söndregård, Hjörnereds största gård som bestod av 83 ha ekskog, 14 ha åker och drygt 4 ha övriga mark. I stort sett lades all åkermark under vatten. På västra hållet, söder om nuvarande bron, låg centrum av byn Hjörnered med skola, skomakarens hus, ett lagerhus, ett mjölkskjutsgarage, en kvarn och en såg – bygden som försvann. Fem mindre sjöar tillhörde Hjörnered som nu ingår i det nuvarande sjöområdet: Gatesjön, Storsjön, Stegesjön, Skallingesjön och Hjörneredssjön. Vid en närmare titt i landskapet hittar vi
fler spår av människornas lämningar: vägar drar sig rakt fram till vattnet och kommer ut igen på andra sidan – vägar som försvann. 260 människor bodde i Hjörnered i mitten av 1800-talet – idag är numera 5 hushåll med knappt 20 invånare kvar. Vi blir fundersamma när vi blickar ut över den stora vattenytan, som förändrade så många människors liv. Sydkraft köpte upp alla fastigheter, som kom att beröras av dammen. Ägarna fick som uppdrag, att plocka ner alla byggnader innan de flyttade. Gårdar skulle inte sjunka ned vattenfloden. Alla följde uppdraget – alla så när som på en. Berättelsen säger, att han inte trodde att vattnet skulle stiga så högt och nå hans gård. En morgon hösten 1922 vaknade han av att hans hästar sparkade i ladugårdsväggarna – ståendes i vatten till knäna. Redan efter första vintern rasade hans övergivna hus ner. Vi följer vägen västerut mot Vippentorpet och passerar Jättens hall, där en jätte ska ha trampat och lämnat sitt fotavtryck i form av ett stort hål i berget. Det gula spåret leder oss uppåt och in i skogen, på en förtrollad stig, förbi branta klippor till en av Hallands största stengrottor, Midsommargrottan. Sagan om trollen blir livlig medan vi tar en rast. Stegar leder ner till den rymliga grottan med över fyra meter i takhöjd. Källarspindelns väv hänger på tunna trådar och fladdermössen stortrivs här i sitt lugna och kollektiva boende. Den djärve kryper vidare och kommer åter ut i dagsljuset. Fåglarnas sång följer oss på den smala bergryggen mellan djupa dalar med granskog. Mörkedal – ett lämpligare namn kunde inte ha valts. Vid slutet av ryggen når vi gamla tomtplatser. Byggnader syns inte längre, men en övergiven brunn ligger bredvid stigen, dold under grästuvor. Om och om igen kryper vi över gamla stenmurar och lufsar på det gröna spåret upp till Spishall, med sina 120 m den högsta punkten i området. Efter stormen Gudrun har vi numera en fullständig utsikt sydväst ut över det imponerande sjölandskapet. Friluftsfrämjandet underhåller tre vindskydd här, samt grillplats och toalett. Den trevliga platsen används ofta 23
Text och foto: Christine Schmiege
och kan verkligen rekommenderas både för fikapaus och övernattning. Fort går det nedåt och vi drar oss vidare i kuperad mark till Varhalla och Odens kammare, en port i branten nedanför oss. Utsikten över Lagan och det branta stupet på andra sidan är betagande. Berget speglas i Lagans långsamt flödande vatten. Orörda skogsområden med sällsynta växter, våtmarker, hagmarker för betande djur, omväxlande lövoch granskogar ackompanjerar vår väg tillbaka till Östergård, som ligger vid Hjörnereds lägerplats. Bredvid stenmurar och odlingsrösen
häpnar vi över en ca 80-årig gammal gran som växer mitt ur en bakugn och håller dessa stenar tillsammans. Elver berättar att trädet ska fällas innan den stjälper och förstör det välbehållna minnesmärket. Vi får en lärorik avslutning på turen när vi kommer till receptionen för Härliga Hjörnered. Material i form av kartor, bilder, tavlor och en landskapsmodell förklarar landskapsförändringar på ett åskådligt sätt för både stora och små. Nöjda åker vi hem, inspirerade inför nya naturvandringar och egna upptäcktsfärder. Magasin Laholm