Hälsingland-kontrasternas landskap

Leva och bo Arbetsliv och företagande i Hälsingland

upptäck HäLSINGLAND Följ med djupare in i kontrasternas landskap

- 2 -

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

2021

|

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

- 3 -

” Vårt Hälsingland smakar olika. Kusten har sitt matarv. Gårdarna och fäbodarna sin. Skogens vilda skafferi en annan.”

- 4 -

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

det smakar hemma Vissa smaker och dofter glömmer man aldrig, de sätter sig i matminnet. Du smakar på något, ett syrligt krusbär, mustig köttbuljong, nybakat bröd eller nyrökt fisk och minnet tar dig snabbt tillbaka till tillfällen där matupplevelsen har varit viktig.

TEXT LINDA ELVERSTIG | FOTO LINDA ELVERSTIG

G

enom mat och dryck förflyttas man tillbaka på ett ögonblick till mormors kök eller till en plats långt, långt borta.

I dessa tider när långresor utomlands känns mycket avlägsna så är maten ett lätt sätt att resa. Med våra sinnen kan vi resa och åtminstone uppleva matkulturer vi tycker om. Hemma i vårt eget kök eller på restaurang kan vi åka runt hela världen genom maten. En sväng till USA på frukosten, Italien till lunch, Thailand eller Grekland till middag. Vi har haft en tendens att tycka att det som är exotiskt är bättre, godare och mer spännade. Men är det så fortfarande? Har vi kanske gått och blivit hemmablinda inför allt som finns nära? Vad bjuder du på när du vill att någon ska få smaka på Hälsingland?

2021

|

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

MÅNGA INTRESSERAR SIG dock mycket för maten som ligger närmast. Tunnbrödsugnarna går varma och intresset för den lokala matkulturen ökar.

Det syras, saftas och görs ost och chark. Att gräva där man står är både hållbart och intressant. Hälsingeostkan är vår lokalkändis flera restauranger sätter den på dessertmenyerna.

Vad som har serverats lokalt skiljer sig såklart från plats till plats, från person till person och från familj till familj. Men många har matminnen som innefattar hälsingeostkaka, pärgröt med fläsk, kolbullar, forbondekorv, pölsa, älgstek, böckling, gröt, blodpudding med fläsk, kokt aborre, välling, glödhoppor, färsk ko-ost, kall falukorv på vanlig sirapslimpa, kokkaffe, hjortron

och lingonsylt.

- 5 -

UPPLEVA | HÄLSINGLAND

”Jungfrukusten frestar med rökt böckling, sotare, aborre, inlagd strömming, sik och rökt pepparlax.

Alla passar perfekt på ett tunnbröd eller på en hårdbrödsmörgås.”

Somrig fäbodsfika med färsk ko- och getost på glödhoppa.

HÄLSINGLANDS lokala producenter av ost,

chark, spannmål, sylt och honung vittnar om ett ökat intresse för deras produkter och många konsumenter söker sig till deras gårdsbutiker och till REKO-ringarna. Ett större intresse för odling växer också fram.

Flera eldsjälar driver på och utbildar för att fler ska producera mer grönsaker, rotfrukter och spannmål. Krögare odlar egna grönsaker och startar samarbeten med odlare.

Vi kan se fram emot än mer nära mat på alla tallrikar framöver och det är tur, för det är många som vill äta mer av det som producerats nära och söker de unika lokala smakerna.

Vi som bor här, tar emot besök eller hemestrar vill såklart också smaka på landskapet och de lokala delikatesser som finns just här.

Men vårt Hälsingland smakar olika. Kusten har sitt matarv. Gårdarna och fäbodarna sin.

- 6 -

Hälsinglands mest kända delikatess, Hälsingeostkakan.

Skogens vilda skafferi en annan.

För oss kanske det inte är så speciellt att äta kolbullar eller Hälsingeostkaka med saftsås eller sylt, men för besökare kan det vara nytt och exotiskt. Klart är i alla fall att vi ska ha råvaror och tillbehör som också har producerats med kärlek. Fin sylt, lokalt mjöl, bra fläsk och så vidare. Det finns så många fina mejerier som gör alltifrån smakrika mögelostar till landskapets speciella salta färska ko- eller getostar.

Ibland vill man att allt ska vara som det alltid varit, men ibland är det roligt att inspireras av matarvet och uppdatera det till lite modernare rätter. Smörgåsen kan vara den perfekta basen för den kreativa ådran.

Lätt, lekfullt och enkelt. En smörgås kan också kan bli en hel måltid.

Om du skulle lägga Hälsinglands matarv på ett bröd, hur ser din smörgås ut?

TA REDA PÅ MER

Vill du hitta den lokala maten och letar efter restauranger, gårdsbutiker, Reko-ringar eller kaféer?

På matvarden.se kan du leta upp det du söker under fliken Hitta den lokala maten. Föreningen MatVärden arbetar för att du som bor i Hälsingland och Gästrikland eller besöker vår region ska kunna ta del av den mat och dryck som produceras här. Vi arbetar för att livsmedelsproduktionen i vår region ska öka i både volym och kvalitet.

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

Bak och mat förenar Tunnbröd. En självklar del i vårt kulturarv – men också ett medel för att förena människor och bidra till utveckling. I Långhed utanför Alfta pågår just nu ett projekt för landsbygdsutveckling, där just den nya bakugnen på bygdegården utgör hjärtat och samlingspunkten.

TEXT JOSEFIN NYGREN | FOTO KATARINA OLARS

D

et doftar ljuvligt på bygdegården när tunnbrödet gräddas i bakugnen. Denna kväll har en grupp samlats för att baka tillsammans, umgås och äta. Någon klassisk tunnbrödsklämma står däremot inte på menyn. I stället får det svenska kulturarvet kliva in i samtiden och möta kulturarvet från en annan del av världen. Selam Tesfalem och Mostafa Alabdullah har gjort falafel och de rullade bröden blir något helt nytt.

– Det blev en läcker upplevelse. Vårt lite sega tunnbröd med en aning sötma som möter tahini och sesamfrön och den salta tzatzikin, det blev en härlig kombination, konstaterar Margareta Englund från Långheds bygdeförening.

Det var för några år sedan som bygdeföreningen, tillsammans med arabiska, eritreanska och somaliska föreningarna, började planera för ett projekt för landsbygdsutveckling i Långhed. Utgångspunkten för projektet, som heter Långhed – Kulturarv möter framtid, var att börja i traktens kulturarv och jordbrukstradition och utifrån det skapa något för framtiden.

2021

|

– Här har man alltid odlat, skördat, malt och gjort bröd. Och nu tar vi det arvet och låter det möta kulturarvet från människorna som bor här i dag. Bak och mat förenar, det är ju något vi gör världen över. I projektet träffas man nu för att utbyta kunskaper om matens, och i synnerhet brödets, historia och kulturarv.

Det traditionella tunnbrödet får samsas i ugnen med manaish, en sorts pizzaliknande rätt från Mellanöstern. Och förutom själva bakandet blir det gott om tid till samtal och att umgås. Kvällar med ”öppet bak” har samlat nyfikna nybörjare, middagar med mat från hela världen har lockat många som kommit för att äta och umgås och det finns planer på ännu flera möten.

Projektmedlen kommer från Jordbruksverket och innan projektet avslutas år 2022 är tanken att Långhed ska ha blivit ett lokalt utvecklingscentrum för bröd. Ett stort projekt kring ett i grunden så enkelt hantverk – att baka bröd. Så möter kulturarvet framtiden i Långhed.

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

Tunnbröd är fantastiskt och här bakar Margareta Englund i Långhed. Projektet ”Kulturarv möter framtid” vill lyfta upp tunnbrödet och är ett Leader Hälsingebygden projekt.

langhed.se - 7 -

Skog så in i Hälsingland Skogen i Hälsingland är fantastisk. Tänk vilka möjligheter den ger till rekreation och friluftsliv. Skogen är också motor i en mängd företag och en viktig del i vår historia. För att inte tala om klimatnyttan den skapar.

TEXT ANNA FRANCK

S

kog, skog och åter skog. Det brukar vara den första reaktionen när människor besöker Hälsingland, vilket inte är konstigt egentligen. Över 80 % av landskapets yta är nämligen täckt av skog. Det gör oss till Sveriges mest skogstäta landskap. De dominerande trädslagen i våra skogar är gran och tall, men det finns även många andra sorters träd som till exempel björk, asp och al. Vi får heller inte glömma sälgen, som är vårt eget landskapsträd.

UNIK ALLEMANSRÄTT. Vi hälsingar älskar

våra skogar och tack vare allemansrätten - 8 -

har vi fantastiska möjligheter att uppleva dem. Det är ganska otroligt egentligen att vi får ta en skogspromenad, plocka bär och svamp samt slå upp ett tält på en mark som ägs av någon annan, utan att ens behöva fråga om lov. Det är vi nästan ensamma om i världen.

UPPLEV SKOGEN. I Hälsingland kan vi

uppleva skogen på många olika sätt. Bland annat finns ett flertal naturreservat som bjuder på varierade terränger och rika naturvärden. Djupsjön-Römmaberget är ett exempel som innehåller en av Bollnäs mest

orörda skogar, där den äldsta tallen är över 450 år. Ett annat är Hamra nationalpark, som är en av Sveriges första nationalparker.

Här finns urskogar, myrar och vilda forsar.

Det går också att kombinera skogsupplevelsen med en familjeaktivitet och då är Järvzoo och Trolska skogen uppskattade alternativ. Glöm heller inte bort ett besök i någon av alla ”vanliga” skogar. De är ofta både välskötta och mysiga att vistas i. Något som vi har alla engagerade skogsägare att tacka för.

– I Hälsingland har vi många skogsägare som bor på fastigheten. Min upplevelse är

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

2021

|

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

- 9 -

FOTO: MELLANSKOG

Bild ovan: Ovan: Skotaren Skotaren transporterar transporterar stockar ut ur skogen till närmaste väg för vidare transport till sågverk eller pappersbruk. De bärande banden på vagnen minskar risken för körskador i skogen.

Bild till vänster: Vänster: Skogsägaren Skogsägaren Anna-Lena Fritzson röjer Anna-Lena Fritzson i sin skog, röjerett i sin viktigt skog, arbete ett viktigt i skogsvården. arbete i skogsvården.

FOTO: MELLANSKOG

– Jag tror att träbyggandet kommer att bli mer och mer populärt. Om vi tittar på hur stor andel som fortfarande byggs i betong och stål finns en enorm potential. Även när det gäller möjligheten att ersätta plaster och fossila material med förnybara material baserade på skogsfiber har vi nog bara sett början, säger Martina.

SKOGSBÖNDERNAS GÅRDAR. Skogsbruk är ingen ny företeelse i Hälsingland. Det har varit viktigt i alla tider, inte minst för bönderna som utöver sina gårdar ofta ägde skogsmark. Skogen gav värme i form av ved och timmer som då var det viktigaste byggnadsmaterialet. Skogen gav också ett finansiellt tillskott, vilket gjorde att många av de självägande bönderna hade bra ekonomi. För att visa hur gott ställt de hade byggde de stora och påkostade bostadshus.

Det var inte ovanligt att en enda gård hade - 10 -

15 inredda rum. Dessa hus är de som idag kallas för hälsingegårdar, där sju stycken till och med hamnat på Unescos världsarvslista.

skog i Sverige varje år, vilket är mer än 1,5 miljoner fullastade timmerlastbilar per år.

ALLT MER SKOG. Med ett så effektivt

SKOGSARBETE FÖRR OCH NU. Det ma-

nuella arbetet i skogen var slitsamt. Träden fälldes med såg och yxa och ofta behövde skogsarbetarna vistas långa perioder i skogen i primitiva bostäder. Det mesta arbetet skedde under vintern efter att höstskörden var bärgad. På så sätt kunde timret dras med kälkar på snön och sedan fraktas ner till älvarna. Där fick det sedan ligga i väntan på vårfloden och flottning ner till sågverken och massaindustrierna.

Idag bedrivs skogsbruk på ett betydligt mer effektivt sätt, där Sverige är bland de främsta i världen. Avverkningarna görs med moderna maskiner som kan fälla och bearbeta över 100 träd i timmen. Totalt avverkas ungefär 85 miljoner kubikmeter

skogsbruk är det lätt att tro att skogen kommer att ta slut. Men det finns inga fog för sådan oro. Skogsbiomassan, det vill säga mängden träd, har tvärt emot ökat gradvis sedan 1920-talet, visar statistik från Sveriges Lantbruksuniversitet. Det är bara några gånger som avverkningarna överstigit tillväxten, som till exempel år 2005 och 2007, då extra avverkningar gjordes på grund av stormarna Gudrun och Per. Anledningen till att skogsvolymen ökar är att vi fått skogen att växa mycket bättre. Det gör den tack vare att vi lärt oss sköta den på ett sätt som gynnar kvalitet och tillväxt samt att vi alltid återplanterar efter avverkning. Idag planteras i snitt tre nya träd för varje träd som avverkas.

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

FOTO: HOLMEN

Virkesvälta inspeketeras.

”Jag tror att skogen är mer betydelsefull än många förstår.

Den är en motor som driver och sysselsätter så många människor, både direkt och indirekt.” ,

PÄR ERIKSSON VD BRUKS

2021

|

BETYDANDE FÖR NÄRINGSLIVET. En stor del av Hälsinglands näringsliv är beroende av skogen. Det är skogsbolag, skogsägarföreningar, sågverk, kartongfabriker, massabruk, värmeverk, skogsentreprenörer och privata skogsägare för att nämna några exempel.

– Jag tror att skogen är mer betydelsefull än många förstår. Den är en motor som driver och sysselsätter så många människor, både direkt och indirekt, säger Pär Eriksson, vd på Bruks.

Ett av de mest framstående företagen är Holmen Iggesund Paperboard, som tillverkar världsledande kartong för exklusiva förpackningar och grafiska ändamål.

På Holmen Iggesunds kundlista står ett av världens mest eftertraktade företag: Apple, som de samarbetat med i över ett årtionde.

Anledningen till att Apple valde just Holmen Iggesund som leverantör är den

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

extremt höga kvaliteten på deras kartong, som kommer från de långsamväxande skogarna i Hälsingland och närliggande regioner. Holmen Iggesund har till och med haft vd:n Tim Cook på besök för ett par år sedan. Han hyllade de vackra hälsingeskogarna och imponerades av fabrikens innovations- och miljömässiga nivå.

UTÖVER HOLMEN IGGESUND och alla andra bolag som direkt nyttjar skog och trä i sina verksamheter finns också en hel del företag som indirekt är beroende av skogen.

Här finns till exempel flera tillverkare av maskiner som används i skogen eller av industrin. Bruks i Arbrå, som producerar mobil och fast utrustning för flisproduktion, är ett av dessa företag.

– Kärnverksamheten för oss är att bidra till att hela den svenska trä- och energi

- 11 -

”Det känns angeläget och bra i hjärtat att vi kan behålla råvaran i Hälsingland. Det gör att vi inte behöver ha så långa transporter, vilket är viktigt inte minst med de klimatutmaningar som vi står inför. ”

Mobil flishugg i arbete på virkesterminal.

,

MARTINA ERIKSSON OMRÅDESCHEF MELLANSKOG

Tallvirke av riktigt hög kvalitet från Hälsingland är vida känt i Sverige som Hälsingefura.

FOTO: BRUKS

branschen kan utnyttja skogen fullt ut. Med våra produkter kan de ta till vara på avverkningsresterna och resterna som blir när träet förädlas, säger Pär Eriksson.

hamn, som gör högteknologisk utrustning för virkessortering till kunder i hela världen.

– Även om det inte är vi som avverkar och planterar träden så är trots allt skogen vår förutsättning. Det är den våra kunder lever på. Hade inte trä funnits hade inte våra kunder funnits och då hade inte heller vi funnits, säger Johan Johansson, vd på USNR. Sammantaget står alla företag med skoglig koppling för en betydande del av sysselsättningen i Hälsingland. Men inte bara det. De genererar även jobb för andra branscher. Ta till exempel Holmen Iggesund. Där finns idag omkring 1000 lokala jobb i Hälsingland. Vart och ett av dessa jobb skapar sedan i sin tur mer än fyra ytterligare jobb i regionen. Det kan handla om byggnadsentreprenad, skogsentreprenad och en lång rad andra tjänster.

HÖG KVALITET PÅ VIRKET. Men hur kommer det sig att Hälsingland har så många - 12 -

FOTO: USNR

ETT ANNAT EXEMPEL är USNR i Söder-

Barkningsmaskin i sågverk

verksamheter inom skog och skogsbruk?

En orsak är förstås den stora volymen skog som växer här, men det finns även en annan kanske ännu mer avgörande anledning.

Det är att vi har väldigt bra klimat- och markmässiga förutsättningar för att producera virke av god kvalitet. Träden växer inte för långsamt, som i norra Sverige, och

heller inte för snabbt, som de kan göra i södra Sverige. De växer alldeles lagom. Det bekräftar inte minst ordet ”Hälsingefura” som blivit ett begrepp i Sverige och symboliserar tallvirke av riktigt hög kvalitet. Tack vare det stora antalet skogliga verksamheter kan också virket som avverkas till stor del vidareförädlas inom landskapet.

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

FOTO: PLYFA

Vy över Plyfa i Hassela.

”Växtförhållandena i Hälsingland är idealiska för vår produkt, eftersom vi är i behov av en granstock som vuxit långsamt och fått en tät årsringsstruktur.” ,

FREDRIK LENZ VD PLYFA

– Det känns angeläget och bra i hjärtat att vi kan behålla råvaran i Hälsingland.

Det gör att vi inte behöver ha så långa transporter, vilket är viktigt inte minst med de klimatutmaningar som vi står inför, säger Martina.

Till exempel körs Hälsingefuran till Holmens sågverk i Iggesund för att förädlas till snickerivirke och det allra finaste grantimret går till Plyfa i Hassela för att bli faner till parkettgolv.

2021

|

– Växtförhållandena i Hälsingland är idealiska för vår produkt. I och med att vi svarvar stockarna till ark med två millimeters tjocklek och sedan klipper dem till kundanpassade format är vi i behov av en granstock som vuxit långsamt och fått en tät årsringsstruktur.

Kvistarnas storlek, placering och antal är de viktiga parametrarna som gör Plyfas faner till parkettkundernas förstahandsval, säger Fredrik Lenz, vd på Plyfa.

och USNR, vars maskiner de använder i sin fabrik.

– Jag tycker generellt att samarbetsklimatet är fantastiskt inom olika grenar av näringslivet. Det underlättar vardagen. Vi dyker på en hel del olika utmaningar, frågeställningar och problem och det finns alltid hjälp att få i våra trakter. Det är verkligen samarbetets hörn av Sverige, säger han.

UNIK SAMVERKAN. Den stora mängden

skogliga företag har också skapat ett unikt samarbetsklimat i landskapet. Plyfa har till exempel nära samverkan med sina leverantörer, som består av skogsägarföreningar och skogsbolag, och de stöttar varandra vid både låg- och högkonjunkturer.

– Vi har ju till exempel haft stormar och då hjälper vi till så att våra leverantörer får avsättning för stockarna även i sådana lägen.

När det sedan kommer en högkonjunktur med stor efterfrågan vänder hjälpen åt andra hållet. Då tillgodoser leverantörerna så att vi får våra volymer och kan producera vår faner, säger Fredrik.

Plyfa har även gott samarbete med Bruks

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

TA REDA PÅ MER Mer om skogen finns exempelvis på Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets hemsidor.

Mer om Hälsinglands företagsambassadörer och möjlighet att registrera CV: halsingland.se/livet-i-halsingland/

- 13 -

Runmysteriet på Ersk-Matsgården På den anrika Ersk-Matsgården i Hassela finns runinskrifter från mitten av 1800-talet. Dessa fick stor uppmärksamhet när en lärare och skolklass på Arthur Engbergskolan lyckades tyda dem.

Men varför gjorde man runor så sent i tiden och varför just där?

TEXT ANNA FRANCK | FOTO HENRIK LÖWENHAMN & EMIL GUSTAFSON

P ”Det tog fem minuter och sedan skrek de svaret. Det tog dem alltså fem minuter att lösa vad som tagit mig ett halvt liv.” ,

ANNA BJÖRK LÄRARE

å den anrika Ersk-Matsgården i Hassela finns runinskrifter från mitten av 1800-talet. Dessa fick stor uppmärksamhet när en lärare och skolklass på Arthur Engbergskolan lyckades tyda dem. Men varför gjorde man runor så sent i tiden och varför just där?

Det är svårt att släppa blicken från de rödaktiga inskriptionerna i taket. Även om runorna inte är ”äkta”, så är det ändå häftigt att titta på något som döljer en så spännande historia.

Vi befinner oss i drängkammaren i den snart 250 år gamla Ersk-Matsgården i Hassela, som är en av få ”levande” Hälsingegårdar och också till vissa delar ett världsarv. Här inne ska en Hans Olofsson under mitten på 1800-talet ha inristat ordet ”diefvulen” (gammelsvenska för djävulen) med runor. Men att det står just så har vi bara vetat en kort tid. Och det är helt tack vare läraren Anna Björk och hennes elever på Arthur Engbergsskolan.

”OTYDBARA” RUNOR. Redan som barn brukade Anna stå och stirra på inskriptionerna i drängkammarens tak och fundera - 14 -

över vad de kunde betyda. Intresset växte och i vuxen ålder gjorde hon allt för att försöka lösa gåtan. Hon testade med alla kända runalfabet i världen, men utan resultat. Men så under en historielektion om vikingatiden frågade en av hennes elever om det fanns runor i Hassela. Anna svarade först nej, men ändrade sig sedan. Hon berättade om 1800-talsrunorna på Ersk-Matsgården och hur ingen lyckats tyda dem. Genast bad eleverna om att få göra ett försök. Efter viss tvekan lovade Anna att ordna det.

HITTADE LÖSNINGEN. Samma kväll

beslutade hon sig för att göra ett nytt försök att själv tyda runorna. På Riksantikvarieämbetets blogg hittade hon tre runalfabet som hon inte testat tidigare. I flera timmar försökte hon tyda inskriften, men det blev bara obegripliga ord. Men så av en slump tittade hon på sina anteckningar upp och ner och då såg hon vad det stod. Överlycklig över att äntligen ha lyckats tyda runorna tog hon med sig runraderna till skolan och lät eleverna försöka.

– Det tog fem minuter och sedan skrek de svaret. Det tog dem alltså fem minuter

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

FOTO: HENRIK LÖWENHAMN

Eleverna i årkurs 5 på Arthur Engbergsskolan i Hassela och deras lärare Anna Björk tilldeles 2019 års förtjänstmedalj av riksantikvarie Lars Amréus.

att lösa vad som tagit mig ett halvt liv, säger hon och skrattar.

VARFÖR RUNOR? Det kan kanske tyckas

konstigt att inrista runor så sent som på 1800-talet. En teori till varför är att det fanns ett behov av en skrift som inte omedelbart kunde genomskådas av alla. På den tiden var ju de flesta läs- och skrivkunniga, men tyda runor kunde nog däremot bara ett fåtal.

– Man tror också att det blivit lite inne och modernt igen att skriva runor, berättar Anna.

Att just Ersk-Matsgården förevigats med en inskription anser hon inte alls är konstigt.

– Man kan tycka att gården ligger lite avsides. Men så var det inte när de här runorna gjordes. Då var det här en smältdegel av folk och det passerade människor hela tiden.

Landskapet var öppet och det var säkert 100 hus runt gården.

GRÄVANDET FORTSÄTTER. En extra rolig sak med Ersk-Matsgårdens runor var att de visade sig vara desamma som på Kensingtonstenen i USA. Det finns alltså en direkt 2021

|

Runskriften ”diefvulen” i drängkammarens tak.

koppling mellan dessa runrader. Detta håller nu Anna tillsammans med arkeologen Mats G Larsson och runologen Magnus Källström på Riksantikvarieämbetet på att undersöka vidare.

– Det är ett jättespännande pussel. Vi vet ju inget. Vi kan bara anta. Men vi har hittat fler namn än Hans och intressanta kopplingar mellan Hassela och Minnesota, där Kensingtonstenen hittades, avslutar hon.

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

TA REDA PÅ MER

Besök Riksantikvarieämbetets hemsida.

- 15 -

Språka på hälsingska Genom århundraden har svenskan utvecklats till det moderna språk som det är idag. Även dialekterna förändras och har på senare tid blivit allt mindre utpräglade. Men oroa dig inte. Hälsingemålet kommer att finnas med i många år till.

TEXT ANNA FRANCK | FOTO JAN SOJA

J

Vi säger till exempel ”plocker” istället för plockar och ”börjer” istället för börjar. Det är också vanligt att bokstaven r ersätts med sj när den följs av k eller p, det vill säga att ordet stark blir ”stasjk” och korp blir kosjp.

ag tror absolut inte att dialekterna kommer att försvinna. Vi kommer nog alltid att kunna höra på folk att de kommer från olika delar av Sverige. Det finns nästan ingen idag som man inte hör någon geografisk tillhörighet på alls. Det är möjligen Dramatenskådespelare eller vissa nyhetsankare på tv, säger Jenny Nilsson, forskare på Institutet för språk och fornminnen.

DIALEKTALA NYSVENSKAR. Hälsingemål

STÄNDIG UTVECKLING. Att dialekterna

förändras är egentligen inte konstigt.

En dialekt är ju ett språk – ett talat språk.

Och språken har alltid utvecklats, i alla tider. I svenskan finns till exempel stora skillnader mellan runsvenskan, som var den första svenska språkperioden, och det språk vi talar idag. Hälsingemålet tros ha utvecklats på samma sätt som övriga svenska dialekter, det vill säga att olika särdrag i uttal och ordförråd minskat och på vissa håll försvunnit.

– Mycket utpräglade dialekter fungerar inte så bra i ett modernt samhälle med stor rörlighet mellan människor, regioner, länder och världsdelar. Språk är ju kommunikation och man eftersträvar att göra sig förstådd, säger Jan-Olov Nyström på Hälsinglands museum, som skrivit en del i ämnet språkhistoria.

VIKTIGA FÖR IDENTITETEN. Men även om dialekterna blir mindre markanta så har de fortfarande stor betydelse.

– Dialekten är en viktig del i den egna identiteten. Den kan också vara en del i en lokalidentitet. Man bor på en viss ort och på den orten pratar de flesta en viss dialekt, säger Jenny.

- 16 -

”Exakt vad som gör att ett ord blir trendigt är svårt att säga.

Hade vi vetat det hade det varit fantastiskt.” ,

JENNY NILSSON FORSKARE

HÄLSINGEMÅLENS KÄNNETECKEN.

I Hälsingland kallas dialekten för hälsingemål. Hälsingemålet är egentligen inte ett mål, utan flera. Det finns till exempel jarsemål (järvsömål), falamål (färilamål), edsbymål och bergsjömål. Grovt brukar dialekterna delas in i två typer: sydliga och nordliga. De sydliga dialekterna har gemensamma drag med de uppsvenska sveamålen, medan de nordliga mer påminner om norrländska mål. Det finns även vissa likheter med norska och värmländska. Några typiska drag i hälsingemålen är att orden avslutas med -er istället för -ar.

är inte något som bara infödda hälsingar talar. Även inflyttade och nysvenskar tar till sig dialekten. Karin Branke har invandrat från Tyskland och arbetar idag som yrkeslärare på SFI i Ljusdal. Hon märkte inte av dialekten från början, men nu när hon har bott här ett tag gör hon det.

– Många tar över hälsingemål när de har kontakt med befolkningen via praktik, arbete eller när de umgås. Tydligast är det bland ungdomar, men även vuxna tar över vissa ord eller uttryck. Det kan till exempel vara ”blommer” istället för blommor, ”gött” i stället för gott, ”ring han” istället för ring honom och ”å” istället för och, säger hon.

TRENDIGA ORD. Då och då berikas språk och dialekter av ”nya” ord som blir trendiga under en kortare tid. För ett par år sedan kom till exempel ordet cringe till Hälsingland, som blev väldigt populärt bland ungdomar. Att vara cringe är när man som vuxen gör något pinsamt, till exempel klampar in i tonåringens rum utan att knacka.

– Exakt vad som gör att ett ord blir trendigt är svårt att säga. Hade vi vetat det hade det varit fantastiskt. Då hade vi kunnat experimentera genom att plantera in sådana ord i svenskan. Det vi vet är att vi påverkas mycket av andra språk. Vi lånar till exempel in många ord från engelskan och med fler arabisktalande i Sverige kommer det också in en del arabiska ord, säger Jenny.

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

2021

|

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

- 17 -

FACIT Sitt på hycklerna (sitt på huk) Jô feck trussa i snöa (jag fick pulsa i snön) Va ska ru mä töckena te rå? (vad ska du göra med det där då?) Den rackerns bil’n funkante (den rackarns bilen fungerar inte) Töcken fin kuckerella! (vilken fin sädesärla!) Ida’ ä jô helt flurig i håre (Idag är jag helt rufsig i håret) Jô plöste bort massa rammel (jag rensade ut en massa skräp) Han bråka så jô klöpp te an (han bråkade så jag klippte till honom) Jô tro int’ på skråmt jô e (jag tror inte på spöken/troll) Va dä ä gött mä pärer! (vad det är gott med potatis!) Va ska vi gö ida’ då? (vad ska vi göra idag då?) Hela la’a är full mä bös (hela ladan är full med skräp) Han ser ju lit chalur ut å (har ser ju lite lurig ut) Mä, va säg du fla?! (men vad säger du för något?!) Go möra på’ra! (God morgon på dig!). Källa: ”2000 dialektord från Bjuråker”, utgiven år 2000 av hembygdsföreningen i Bjuråker.

Va ska vi ___________ ida’ ra?

kuckerella

Hela la‘a ä full mä ___________

plöste

Han ser ju lit ___________ ut å

skråmt

Mä, va säg du ___________?

töckena

Go ___________ på’ra!

funkante

Jô ___________ bört massa rammel

fla

Han bråka så jô___________ te an

flurig

Jô tron‘t på ___________ jô e

klöpp

Va dä ä gött mä ___________!

möra

Töcken fin ___________!

trussa

Ida’ ä jô helt ___________ i håre

pärer

Va ska ru mä ___________ te rå?

chalur

Den rackerns bil’n ___________

hycklerna

Sitt på ___________!

bös

Jô feck ___________ i snöa

gö

Kan du para ihop rätt ord med rätt mening?

Här kommer femton riktiga utmaningar.

Hur bra är du på hälsingemål?

- 18 -

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

2021

|

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

- 19 -

Vilket fiskeläge!

Hälsingland är en otrolig plats för fiske. Hit kommer entusiaster från hela världen för att fajtas med gammelgäddor och pigga havsöringar. Fisket är också en viktig del i landskapets historia, vilket kustens många välbevarade fiskelägen vittnar om.

F

isket har varit en viktig näring för Hälsingland under hundratals år.

Redan på 1500–1600-talen anlades många av dagens fiskelägen. På den tiden bedrevs fisket av borgare, som bodde på fastlandet under vintern och sedan flyttade ut till kusten under sommaren. Strömming var basen i fiskenäringen, men det fiskades även en del lax. På senare tid har fiskbestånden i havet minskat drastiskt, vilket lett till att endast ett fåtal yrkesfiskare finns kvar.

Men fisket är fortfarande viktigt, inte minst när det gäller sportfiske.

– Till Hälsingland kommer sportfisketurister från hela Sverige och även från andra länder. Jag hade till exempel guidning med en kille från USA som kom och fiskade gädda här en vecka, säger Jessica Dolk, som jobbar som fiskeguide och projektledare på Sportfiskarna.

GÄDDAN LOCKAR MÅNGA. Just gäddan

verkar vara ett av de stora dragplåstren för tillresta. Det vanliga är försöka fånga den med spinnfiske från båt.

– Jag tar med dem ut på platser som är bra på storgädda om de vill ha det. Om de hellre vill ha mycket gädda, men inte lika - 20 -

stora, finns det även bra ställen för det. Det går till och med att fiska gädda med flugspö, något som är väldigt populärt och roligt, säger hon.

FOTO: MATS DOLK

TEXT ANNA FRANCK

FISKE ÅRET RUNT. Jessica förstår varför

Hälsingland är attraktivt för sportfiske.

– Vi har en så stor variation här. Det finns verkligen allting. Små och stora sjöar, jättefina put and take-vatten, strömmande vattendrag och så havet förstås. Och det är sällan trångt. Ofta kan du vara helt ensam.

En annan sak som hon uppskattar med Hälsingland är att det går att fiska i princip när som helst på året, vilket inte är en självklarhet på alla ställen.

– Det vanliga är att det är uppehåll mellan säsongerna. Men här överlappar ofta säsongerna varandra i och med att klimatet är så varierande. Det skiljer sig både mellan kust och inland och från söder till norr. Under vår och senhöst kan du till exempel fiska i öppet vatten i södra delen av landskapet och isfiska i norr. Det är läckert, säger hon.

MÅNGA ARTER. Ytterligare en anledning till att Hälsingland är ett så bra fiskelandskap är artrikedomen. Det går till exempel att få

”Vi har en så stor variation här. Det finns verkligen allting. Små och stora sjöar, jättefina put and take-vatten, strömmande vattendrag och så havet förstås.”

JESSICA DOLK, SPORTFISKARNA

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

FOTO: REBECCA JOHANSSON

Dellenöring och sik i Dellen, havsöring längs kusten och i rinnande vattendrag, bäcköring och bäckröding i olika skogsbäckar, harr i Svågan, regnbåge och röding i put and take-sjöar samt strömming vid kajen.

– Gädda, abborre, mört, id och braxen finns i princip överallt.

Jessica tycker om att fiska alla arter. Men om hon tvingas välja en favorit, så blir det ändå gäddan. Eller möjligtvis havsöringen.

– Gäddan är vår yttersta rovfisk, toppen av näringskedjan. Den är häftig och kan bli stor. En gädda på över tio kilo ser nästan inte ut som en fisk längre. Den ser mer ut som ett djur och det känns också i spöet. Att bara hantera en sån fisk är häftigt. Den ger en otrolig kamp, säger hon.

Den största gädda hon fångat i Hälsingland vägde hela 13,2 kg.

– Det var fin. Jag fick den faktiskt inte i någon av de stora sjöarna, utan i en mellanstor sjö. Exakt vilken vill jag inte avslöja, säger hon hemlighetsfullt.

BRA FAMILJEAKTIVITET. Fiske är inte bara en aktivitet för rutinerade sportfiskare.

Det kan också vara en mysig sysselsättning för familjen.

FOTO: DESTINATION JÄRVSÖ

– Fiske passar alla åldrar och kräver ingen vana. I Hälsingland finns många jättefina put and take-sjöar med inplanterad fisk, vilket ökar chansen till en fin fångst. Många har vindskydd, eldstäder och bryggor. Har man små barn som inte orkar vara jättefokuserade på att fiska någon längre tid kan man ju alltid grilla korv, gräva efter mask, titta på fåglar eller liknande, säger Jessica.

SKAFFA FISKEKORT. Det som behövs för att ge sig ut och fiska är inte mycket. Det

räcker med ett metspö, något att agna med och så lite fika förstås. Ska fisket ske på en sjö behövs också ett fiskekort. Exakt vilka regler och priser som gäller beror på vilken förening som förvaltar sjön.

– Fiskekort krävs i alla vatten i Hälsingland, utom i havet. Du är alltid själv skyldig att ta reda på vilka regler som gäller. Det bästa är att kolla på en karta eller på internet vilket fiskevårdsområde som tar hand om just den sjö du vill fiska i och kontakta dem, säger Jessica.

2021

|

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

- 21 -

”Ismete påminner om angling, men där har du istället ett mjukt spö med 200 meter nylonlina.”

JESSICA DOLK, SPORTFISKARNA

igång fiskarna, säger Jessica.

Av samma anledning ska också gäddfiske undvikas mitt på sommaren.

– Gäddans trivseltemperatur ligger på mellan 9–13 grader. Då är den som mest aktiv. När det är varmt i vattnet får den ganska mycket mjölksyra när man drillar den och då mår den inte bra. Abborren däremot älskar ju värme, så den kan du fiska när det är väldigt varmt.

AVSTRESSANDE OCH SPÄNNANDE.

Precis som många andra tycker Jessica att fisket ger ett lugn. När hon sätter sig vid en å eller i båten försvinner all stress.

FOTO: G.HUMLEBO

FOTO: G.HUMLEBO

När det gäller val av agn tycker hon att mask är bäst vid fiske av abborre, mört, id eller braxen.

– Jag tycker absolut inte att du ska agna med majs. Det är inte bra för fisken, för majsen sväller i magen och då kan den dö.

FISKE PÅ VINTERN. Familjefiske fungerar

också bra under vintern. Då behövs en borr för att göra hål i isen med, ett pimpelspö, pirk och krok. Det går också att angla eller ismeta.

– Ismete påminner om angling, men där har du istället ett mjukt spö med 200 meter nylonlina. Det gör att fisken kan ta väldigt mycket lina och när du fajtar den blir det precis samma sak som att stå med ett vanligt spinnspö eller haspelspö i båt, fast med ännu enklare utrustning, berättar Jessica.

STRÖMMINGSFISKE. Även strömmingsfiske är ett enkelt och roligt sätt att fiska.

- 22 -

Strömmingen fiskas direkt från kajen i både Hudiksvall och Söderhamn. Högsäsongen är vanligen under maj och början på juni.

Då letar sig strömmingen in till land för att leka och nappar på det mesta. Dock har det blivit mycket mindre strömming på senare år.

– Men det går fortfarande att få strömming, så tycker du om cityfiske är det här ett jättebra alternativ. Du behöver heller inte vara ute så länge. Är det en bra dag kan du få ganska mycket strömming på kort tid.

TEMPERATUREN VIKTIG. En viktig sak att veta för att lyckas med fisket är att alla svenska fiskar har samma kroppstemperatur som vattnets temperatur. Det betyder att när det är kallt i vattnet blir fiskarna väldigt sega.

– Fiskar du tidig vår eller sen höst ska du därför veva in väldigt, väldigt långsamt och ibland göra lite stopp. Då triggar du

Men lugnet är bara den ena sidan av myntet.

Fisket ger henne också mycket adrenalin.

– Jag ser ju fiske som en sport. Att hela tiden slå mitt personbästa och mina rekord är en sak, men jag tycker också att det är väldigt givande att alltid försöka utvecklas till en bättre fiskare.

halsingland.se/fiska-halsingland

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

”Naturen är fantastisk här under alla årstider och det vill vi utnyttja.”

JOSEFIN MÖRK, YSTEGÅRN CAFÉ & BISTRO

Hälsingegården med något för alla Ystegårn i Forsa är en samlingsplats för människor i alla åldrar.

Här kan du äta gott, delta i spännande aktiviteter och uppleva genuin hälsingegårdsmiljö – året runt. Och för barnen finns både djur och natur precis runt knuten.

produkterna finns att handla.

– Du kan ta med en egen dunk och fylla på såpa med pumpar. Sommartid har vi även självplock av ekologiska hallon, säger Ingegerd Jonsson på Paradisdalen.

TEXT ANNA FRANCK | FOTO LARS-OLOV PERSSON & TILDA PERSDOTTER

OMRÅDETS ENTREPRENÖRER HAR ett nära

V

årt mål är att man ska kunna tillbringa många timmar här och att det ska finnas något för alla i familjen, säger Josefin Mörk på Ystegårn Café & Bistro.

YSTEGÅRN BYGGDES på 1700-talet och är en av få fyrbyggda hälsingegårdar som finns kvar. Gården består av fyra långsmala hus byggda i en fyrkant med en innesluten gårdsplan. På gården finns ett museum med stora samlingar av allmogematerial från tre sekel. Här finns också café, restaurang, gårdsbutik och bed & breakfast.

Från början bedrevs Ystegårns verksamhet som ett sommarcafé på helgerna, men 2021

|

det ändrades snabbt och numera är gården öppen året runt.

– Naturen är fantastisk här under alla årstider och det vill vi utnyttja. På sommaren har vi mycket djur som barnen kan titta på, vi har musikkvällar och yoga utomhus.

På hösten har vi skördemarknad och på vintern kör vi skidtema med gulaschsoppa och längdspår som utgår direkt från restaurangen, säger Josefin.

FÖRETAGARANDAN ÄR STOR i området.

Granne med Ystegårn ligger till exempel Paradisdalen där HälsingeSåpa och Forsa Gårdsmejeri har sin tillverkning. Där finns också en obemannad ost- och såpbod där

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

samarbete och träffas regelbundet för att planera framtiden.

– Det här platsen har så stor potential.

Tack vare vår fina samverkan kan vi skapa event som lockar många typer av människor, säger Johanna Hildingsson på Forsa Gårdsmejeri.

Samarbetet handlar också om att utnyttja varandras produkter. Till exempel använder Ystegårn Johannas ostar i sina rätter.

– Tänk att kunna berätta för matgästerna att osten tillverkas 50 meter bort. Det är ju otroligt. Sådant älskar man när man är ute och reser själv, säger Johanna.

ystegarncafe.se - 23 -

Visionsbild för Kattvikskajen av Landskapslaget.

Den växande småstaden En helt ny stadsdel. Stora satsningar på sjukhuset. Ett nytt område för arbetsplatser i stadens utkant. Hudiksvall växer på alla möjliga sätt. Sällan har det varit sådant drag som det är nu.

TEXT ANNA FRANCK | FOTO EMIL GUSTAVSSON

D

et är ett väldigt högt tryck i Hudiksvall. Det byggs nytt, det planeras för nya verksamheter och vi får in mycket förfrågningar. Det känns jättespännande, säger Hans Gyllow, planeringschef i Hudiksvalls kommun.

De största projekten är kopplade till hamnområdet, där en helt ny stadsdel ska ta form. Det är på kommunägda Kattvikskajen och privatägda Västra hamnen som det ska bli uppemot 1500 bostäder, 1000 nya arbetsplatser, serviceanläggningar, butiker, restauranger, caféer, hotell, småbåtshamn, bryggor, aktivitetspark, kallbadhus, en förlängning av strandpromenaden och mycket mer.

– Nu skapas en viktig milstolpe i Hudiksvalls historia. Bygget av den nya stadsdelen kommer att förändra bilden av staden för både besökare och invånare, säger Jon Larsgården, vd för Västra Hamnen Holding. Vi kommer att aktivera hela strandlinjen för hela Hudiksvalls folkliv.

Alla ska kunna komma hit och promenera

- 24 -

Jon Larsgården

på strandpromenaden, leka i parkerna, äta gott, spela padel, boule och volleyboll samt bada i kallbadhuset, fortsätter Jon. Både Kattvikskajen och Västra hamnen kommer att bebyggas av flera olika entreprenörer, som har fått ansöka om att köpa mark.

– Såväl rikstäckande företag som lokala byggare kommer att vara med och förverk-

liga visionen i Hudiksvalls nya områden.

Det är stora rikstäckande byggare som kommer att komma till Hudik och hjälpa till att bygga fantastiska lägenheter, säger Jon. Och staden växer även på andra håll. Till exempel ska det bli ett nytt, stort område för företag på sträckan från södra infarten av E4 in mot Hudiksvall. Det pågår också en modernisering av sjukhusets lokaler.

– Det är en miljardsatsning som heter Framtidsbygget som innebär en större ny- och ombyggnad av sjukhuset. Det här signalerar att man vill satsa i Hudik, vilket är väldigt viktigt. Vi vill ju bli fler i kommunen och just nu jobbar vi för det på en mängd olika plan, säger Hans.

hudiksvall.se

sök på Havsläge Hudik

vastrahamnenhudiksvall.se

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

2021

|

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

- 25 -

VANLIGASTE YRKENA I HÄLSINGLAND (privat sektor, dagbefolkning, 2018)

Butikspersonal Snickare, murare & anläggningsarbetare

VIKTIGA BRANSCHER Jordbruk, skogsbruk & fiske Byggverksamhet Tillverkning & utvinning

Processoperatörer, trä- & pappersindustri Lastbils- & bussförare Montörer Ingenjörer & tekniker Försäkringsrådgivare, företagssäljare & inköpare

- 26 -

TRE VANLIGASTE TILLVÄXTHINDREN

Fordonsmekaniker & reparatörer

Svårt att finna lämplig arbetskraft/personal

Skötare, vårdare & personliga assistenter

Tuff konkurrens

Kontorsassistenter & sekreterare

Höga arbetskraftskostnader

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

STORLEK PÅ FÖRETAG I HÄLSINGLAND 2018. (Källa: Företagarnas företagarfakta 2020)

2021

|

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

- 27 -

INGENJÖR, MUSIKER ELLER CYKELGUIDE? I Hälsingland kan du jobba med nästan vad som helst.

Vi har låtit några hälsingar med egna ord berätta vad de gör på jobbet och vad som är det bästa med att bo och arbeta i här.

- 28 -

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

Fredrik Quint 33 år, Järvsö.

Sjuksköterska.

Helén Jonsäll 50 år, Edsbyn.

Driver leksaksaff är.

Jenny Skoglund, Bollnäs.

Brandman.

Den fantastiska naturen i Hälsingland som man kan njuta av året runt, jag bor i Järvsö och vi värdesätter att ha bergen och älven nära oss nu när vi har småbarn. Att jobba här som sjuksköterska innebär att vi har nära samarbeten med många, är flexibla och nytänkande för att hitta lösningar, kreativt helt enkelt!

Det bästa är folket här, människorna är så trevliga och bra på att handla lokalt. Man känner varandra, det känns tryggt och skönt. Att bo i Edsbyn är också lugnt och skönt, nära till jobbet och naturen, ingen pendling, man parkerar utanför dörren.

Det när nära till ALLT!

Jag är uppvuxen vid kusten och jobbar som brandman Bollnäs så det bästa med Hälsingland är havet och människorna här, den familjära känslan, vi hjälper varann.

Här kan man bara knacka på och få hjälp om det skulle vara något. På mitt jobb är det likadant, vi känner varandra väl, är öppna och stöttar varandra på ett sätt som jag verkligen tycker om.

Micke Sundström 55 år, Bollnäs.

Högstadielärare.

Rebecca Fors 26 år, Ilsbo.

Maskinförare.

Petra Pavlovska 50 år, Trönö.

Trädfällare.

Det bästa med att bo i Hälsingland är närheten och enkelheten! Det är snabbt och enkelt att fylla en dag med aktiviteter.

Dagen startar med utförsåkning, sen umgänge på det lokala caféet och avslutning med bandy och favoritlaget Bollnäs! För mig är det en ynnest att få arbeta på en ny skola, Alirskolan, tillsammans med otroligt kompetenta och härliga kollegor i en stad som utvecklas i rask takt.

Jag gillar att bo nära naturen, vi har en stor tomt där jag kan bygga altan och fixa med bilarna i lugn och ro utan att störa grannarna. Det bästa med att jobba i Hälsingland är att jag kör stora maskiner och slipper storstadstrafiken, jag har nära hem och att det inte är lika hetsigt som i en storstad.

Det bästa med Hälsingland är den fina varierade naturen med både skog berg sjöar och hav. Jag kan både njuta av den på fritiden och se den från ett annat perspektiv, uppifrån, från jobbet.

Skanna koden med din telefon.

är du sugen på att flytta hit eller byta jobb? halsingland.se/livet-i-halsingland

2021

|

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

- 29 -

Frisluftsfrämjandet ute på tur vid Våtnäs med långfärdsskridskor.

FOTO: EMIL GUSTAFSON

Vårt älskade Hälsingland Tänk om fler visste vad vi har att erbjuda här i Hälsingland? Om fler kunde känna till allt det som är så unikt med naturen, kulturen, människorna och våra möjligheter. De skulle bli så förundrade över allt vi har att bjuda på och förhoppningsvis så nyfikna på att se mer att de vill komma tillbaka. De skulle kanske rekommendera Hälsingland till nära och kära, och några av dem kanske till och med skulle börja fundera på att flytta hit.

TEXT MARIA ROSÉN

I

Hälsingland lever vi med det orörda djur- och naturlivet runt husknuten. Det vackra landskapet, med sitt kontrastrika sceneri av vidsträckta sjöar, älvar, djupa skogar, vita havsstränder och karakteristiska berg, som med tiden blir en del av oss som bor här eller återkommer hit. Vyerna får oss trots det, att gång på gång dra efter andan över att vi får tillhöra och varje dag uppleva just denna plats på jorden. Den som en gång lämnat Hälsingland, vet vad hemlängtan är. Hur det är att en tidig morgon åter få uppleva skådespelet när dimman lättar över havets stilla skönhet, eller att ännu en gång få vila blicken på de blånande bergen under en ljus och blek sommarnatt.

Men vi brottas också med utmaningar

- 30 -

som vi delar med andra landskap och landsbygder. I Hälsingland har vi flera både små och stora företag som också börjat samverka för att utveckla landslapet. Tillsammans vill vi se ett levande och växande Hälsingland där stolthet växer, där vi välkomnar nya hälsingar från världens alla hörn, där företag blomstrar och där människor trivs.

Vi är inte riktigt där än, men vi tror att det går och vi vet att vi är på gång!

HÄLSINGLANDS STOLTA FÖRETAGSAMBASSADÖRER. I Hälsingland har vi

fler stora multinationella företag som också älskar Hälsingland och stödjer utvecklingen i bygden. De har valt att satsa på sina huvudkontor här och medvetet valt att

stanna kvar. Deras stora utmaningar är att rekrytera medarbetare, och hos flera av dem finns det alltid lediga jobb att söka. Några av dem kan du läsa om i våra artiklar här i tidningen.

HÄLSINGERÅDET – EN SAMLANDE KRAFT!

Hälsingerådet bildades för 25 år sedan och ambitionen står stark för att tillsammans bygga ett landskap med livskvalitet och utvecklingsmöjligheter! Här samlas politiker och kommunchefer från Hälsinglands sex kommuner i frågor som rör hela Hälsinglands bästa och de arbetar bland annat för att landskapet ska utvecklas på ett hållbart sätt.

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

FOTO: CECILIA KUSOFFSKY

Vy över Ljusnan i Orbaden.

Mikael Löthstam Ordförande Hälsingerådet Marie Centerwall Vice ordförande Hälsingerådet

” Vi delar samma möjligheter och utmaningar. Det senaste året har vårt samarbete stärkts ytterligare och genom erfarenheter och samarbete ska vi hjälpas åt att utveckla vårt fantastiska landskap.”

MARIE CENTERWALL & MIKAEL LÖTHSTAM HÄLSINGERÅDET SAMT KOMMUNSTYRELSEORDFÖRANDEN I HÄLSINGLAND

2021

|

DET ÄR FANTASTISKT KUL att vi tillsam-

mans har skapat detta första nummer av Hälsingland – kontrasternas landskap.

Redaktionsrådet som valt ut artiklarna har bestått av kommunikatörer från alla hälsingekommuner samt våra företagsambassadörer. Vi har stött och blött frågor och innehåll och landat i det du nu kan läsa om. Vi hoppas att du gillar det du ser och att du vill se fler magasin framöver. Tipsa oss gärna genom att maila till info@halsingland. se och titta in på halsingland.se/magasinet.

TILL SIST OCH VIKTIGAST av allt är alla

fantastiska människor som bor i Hälsingland och som till stor del bidrar till hur det är att bo och leva här. När vi pratat med varandra och intervjuat flera som bor här så är det just människorna här man lyfter fram, grannar, släktingar vänner och bekanta, vi betyder mycket för varandra. Hoppas att du som

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

besöker oss känner dig riktigt välkommen och att du redan börjat fundera på att flytta hit. Vi hjälper dig gärna på din väg mot att bli hälsingebo! Kika in på halsingland.se/ livet-i-halsingland. Där kan du börja din resa.

TA REDA PÅ MER

Kanske du vill flytta hit eller byta jobb?

Registrera ditt CV och anmäl intresse via qr-koden.

- 31 -

- 32 -

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

rodmyran.nu

2021

|

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

- 33 -

ELITSATSANDE TINDRA TRIVS I JÄRVSÖ TINDRA OLOWS

Målet är att bli bäst i världen – och hon är beredd på att kämpa för det. Tindra Olows, 17 år, från Järvsö älskar naturen, närheten till älven och möjligheterna till skidåkning.

Bor: I Järvsö Ålder: 17 år

TEXT LINDA MÅRTENSSON | FOTO LINDA MÅRTENSSON

D

et är en plusgrad ute, och snön i Järvsöbacken är som en isglass som snart smält till saft. Det är veckan efter sportlovet för hälsingarna.

Det är ingen trängsel i varken liften eller skiduthyrningen.

Tindra Olows fyllde sjutton år igår, och har spenderat otaliga timmar här vid skidanläggningen i Järvsöbacken. Kanske är det just närheten till den här platsen och hennes målmedvetenhet, som har gjort Tindra Olows till den framgångssaga hon nu är.

– Kompisar från Stockholm har åkt till fjällen för att träna. Det har krävts en hel del av föräldrarna. Det har varit svårare för dem, säger hon och fortsätter: – Jag har alltid haft möjligheter till att åka skidor, och alltid haft möjligheter till att träna på en bra anläggning.

Tindra Olows stod på ett par slalomskidor för första gången när hon var runt fem år gammal. Flera år senare bestämde hon sig för att satsa på sporten. I dag tränar hon - 34 -

cirka tio till femton timmar i veckan.

– Jag vill bli så bra jag bara kan, och jag är beredd på att göra det som krävs för att lyckas, säger hon och fortsätter: – Jag får också mycket stöd av mina föräldrar, vilket jag är otroligt tacksam för, säger hon.

Förutom skidåkningen spenderar alpinåkerskan gärna mycket tid i skogen och naturen är ett stort intresse. Ända sedan hon varit liten har hon följt med sin pappa ut för att jaga.

– Närheten till skogen, älven och naturen gör ju att det är härligt att bo i Hälsingland, säger hon.

Om några dagar åker hon upp till Åre för att tävla i SM. Där kommer hon möta sina hittills tuffaste konkurrenter – seniorer som tävlar i bland annat världscupen.

Vad är det som driver dig?

– Jag har smakat på framgång, och det är väldigt kul. Vilket i sig är en drivkraft.

Pluggar: Ekonomi via Hermods distansgymnasium. Är även med i 10k Alpine som är ett alternativ till skidutbildning på gymnasial nivå. 10k utgörs av ett nätverk av expertis inom svensk skidsport, utbildning och näringsliv.

Meriter: Guld i ungdoms-SM för 15-åringar i slalom. En andraplats i skidtävlingen ”Ski Funtastic”.

Representerat Sverige i inofficiella ungdoms-VM i italienska Folgaria.

Målsättning: Att komma med i landslaget och därifrån utvecklas och starta europacupen, och sedan vidare till världscuper. Slutmålet är att bli bäst i världen.

Förebilder: Alla duktiga idrottare. De tror på något och är villiga att kämpa för det för att sedan lyckas uppnå det.

Tips till andra: Ha roligt hela tiden!

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

Rönnskär är en av öarna där Söderhamns kommun erbjuder boende.

En pärla som verkligen visar vad skärgården har att erbjuda.

Smultronstället i skärgården Vandrarhemmet och den tidigare lotsstationen lyser rött som det största i en tuva med smultron mitt i allt det blå.

TEXT LARS EDLING | FOTO NIKLAS LUNDQVIST

D

et är nog ingen som protesterar om vi kallar Rönnskär i Söderhamns ytterskärgård för ett smultronställe. Allra minst Margareta Berglund, som såg platsen första gånger då hon var sju dagar gammal, ditseglad av sin farfar, lotsen. Sen dess har det gått 70 år och lite till och Margareta har bara blivit mer och mer fäst vid platsen. Inget passar bättre än att hon går in på sin åttonde sommar som värdinna i det kommunalt drivna vandrarhemmet.

– Det är grädden på moset för mig. Det kunde inte bli bättre än att kommunen satsade på det här och jag fick bli delaktig, säger Margareta.

Om lotsarna långt tillbaka ledde sjöfarten till säker färd in i Söderhamns farvatten,

”Första svängen ut på våren, när jag börjar se Rönnskär, blir jag alldeles lycklig.Jag längtar alltid dit.”

MARGARETA BERGLUND, VÄRDINNA

2021

|

– Det blir bara roligare och roligare det jag gör. Gästerna är trevliga och ofta väldigt intresserade och mötet med människor är enormt berikande, säger Margareta.

TILL RÖNNSKÄR KOMMER både det lokala

visar Margareta besökarna på Rönnskär vad Söderhamns skärgård har att erbjuda.

VINTRARNA tillbringar hon i Italien vid

Adriatiska kusten, men varje vår vänder hon hem med samma känslor.

– Första svängen ut på våren, när jag börjar se Rönnskär, blir jag alldeles lycklig.

Jag längtar alltid dit, säger Margareta Berglund.

Som värdinna ansvarar hon för allt kring vandrarhemmet och gör allt för att förgylla besökarnas upplevelse. Storytelling med salta stänk. En lika självklar del av platsen som stortruten på bryggan eller den vajande strandrågen.

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

båtfolket och allt fler människor som tar taxibåten M/S Hulda ut för att uppleva dagar och nätter i skärgårdsmiljö. Söderhamns kommun satsar på sin skärgård och hyr ut boende också på Klacksörarna, Enskär och Storjungfrun. Totalt finns omkring 100 bäddar att hyra. Det är alltså fullt möjligt att sy ihop en ö-luff för den som vill uppleva ö-liv av skiftande karaktär.

– Det som kommunen fått till berikar vår skärgård. Här har man gjort ett bra jobb och jag är jätteladdad för en ny sommar, säger Margareta.

MARGARETA BERGLUND Gör: Pensionär Det bästa med Hälsingland: Skärgården Läs mer: www.visitsoderhamn.se

- 35 -

Förstapris till Nygårds när kampen om bästa köparna avgjordes Om hus kunde tala skulle ett jublande ”hurra” eka mellan träden och åkrarna i Alfta och väcka världsarvsgrannarna Pallars och Jon-Lars ur sin skönhetsslummer.

De båda fastigheterna skulle genast förstå att utropet kom från Nygårds-själen i Hässja i en glädjeyttring över att Malin och Peter Hoelstad är den gamla bondfastighetens nya ägare från december 2020.

TEXT ANETTE ERIKSSON | FOTO PETER HOELSTAD

- 36 -

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

F

ör det betyder att nu vankas det ansiktslyftning deluxe, eller ”bondlyx” som Hoelstadarna själva kallar det, genom en mix av finstämd byggnadsvård och robusta material.

– Vi brukar tänka att vi har en gård till låns sådär en tio-tjugo år, sen är det dags för nästa generation att ta plats. Vårt ansvar är att behandla platsen och fastigheterna med respekt, och leva i positiv samverkan med varandra, konstaterar Peter Hoelstad när han de tar emot mig och byggnadsvårdare Mimmi Göllas en solig dag i februari.

VI BJUDS PÅ FIKA OCH BAKVERK i det rymliga köket, vars ”moderna” 80-talsstil Peter grymtar över. Det är uppenbarligen inte så han tänker sig att en trebyggd hälsingegård från 1835 ska restaureras.

– Vi är lite byggnadsvårdsnördar och vill bevara det gamla. Vi letade länge innan vi hittade det här objektet, här föll alla bitarna äntligen på plats. Välbevarade byggnader med historia och lagom mycket mark och utrymmen för att vi inte ska bli sysslolösa, ler Malin och förklarar att både hon och maken tycker om att ha saker att göra.

Med tanke på att de lämnar den helt fantastiska Stångarö gård i Nykvarn, söder om Stockholm, efter 12 års varsam renovering ligger det nog en hel del sanning bakom de orden. Det är inte en slump att just deras Hemnet-annons var månadens mest välbesökta inför försäljningen. Flera kakelugnar, inglasad punschveranda och stilenliga detaljer ända ner på fönsterhaspnivå. Inte undra på att drygt hundra sällskap hade bokat in sig på visningen och att Elsa Billgren beskrev idyllen som ett drömhem på sin blogg.

– Peter och jag har ägt och restaurerat två gårdar tidigare, men det här blir nog vårt sista, tror Malin.

– Vi ska verkligen göra vårt bästa för att dessa underbara kåkar ska stå kvar här i ett par hundra år till, säger Peter och Malin Hoelstad.

Nu är det alltså dags att återställa historierika Nygårds till sin ursprungliga charm.

Jag är nyfiken över varför det blev just Hälsingland den här gången?

– Det är mycket tack vare Malins barndomskompis Britt-Marie Stegs och hennes familj. De bor i Järvsö och har i typ tio års tid tjatat på oss att flytta hit. Ett vackert landskap med fin balans mellan vildmark

Den gamla bakugnen i bagarstugan ser ut att behöva mycket hjälp. Bland annat behöver förmodligen den övre delen av skorstenen plockas ned och muras om.

2021

|

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

och brukad natur. Vi känner också en dragning till det rika kulturliv som finns här; byggnadskultur, mathantverk och stolthet över landskapets historia, räknar Peter upp och lägger till en längtan efter snö och vinterknarr under skorna.

Att det finns mycket som attraherar folk till trakten bekräftar de senaste årens besökssiffror. Trots pandemin ökade regionens svenska gästnätter med 16 % i juli 2020.

Undersökningar visar att hälsingegårdarna har en alldeles särskild dragningskraft – fler än hundra tusen besökare noterades förra året. Dessutom visar en SIFO-enkät från 2018 att 75 000 personer kan tänka sig att flytta till Hälsingland. Så när det kommer en fin hälsingegård till salu blir det ofta budgivning, vilket Malin och Peter fick erfara i höstas. In i det sista var det inte säkert att Nygårds skulle bli deras, eftersom andra spekulanter gick över Hoelstads magiska köpgräns.

– Ja, usch vad det var stressande. Vi pendlade mellan hopp och förtvivlan de där dagarna. När vi passerat vår budgräns fick vi erkänna oss besegrade av de andra köparna. Jag grät av besvikelse, minns Malin.

Peter skrev av sig sin frustration i ett

- 37 -

för nästa generation att ta över, gå vidare i arv inom släkten. Medan ni båda resonerar att gårdens stil ska vara 1800-tal och är att ses som ett arv till bygden.

– Det är viktigt att komma ihåg att ni är de första på den här gården som tänker bakåt, de andra har tänkt framåt.

Med sina många år i yrket vet Mimmi vad hon pratar om. Mötet mellan historia och nutid, med moderna lagkrav och komfort, kräver en ständig balansgång.

– Vårdandeperspektivet måste ta hänsyn till både fastighetsägaren och hantverkaren, ibland får vi hitta kompromisser. Vi kan ta det här med skorstenar, exempelvis.

Alla som är godkända för eldning måste kontrolleras med jämna mellanrum, men möjligheten för sotaren att ta sig upp på taken på ett smidigt och säkert sätt saknas ofta. Ägarna vill inte ha otidsenliga, ”fula”, stegar synliga. Då får vi samarbeta med sotarmästaren och försöka hitta alternativ som både är estetiskt acceptabla och trygga för sotaren, förklarar Mimmi.

JUST DET HÄR MED SKORSTENAR är ett

” Vi känner en dragningskraft till det rika kulturlivet, mathantverket och stoltheten över landskapets historia.”

PETER HOELSTAD

känslosamt, men lågmält, SMS till de tre säljande systrarna som vuxit upp på och ärvt gården. Där förklarade han hur de tänkt sig restaurera husen, med samma omtanke som på Stångarö gård, men att de nått sin ekonomiska gräns för att ha råd att göra verklighet av planerna. Samtidigt som han uttryckte deras besvikelse. Ungefär så.

– Det var verkligen jättefint skrivet.

Rakt från hjärtat, kommenterar Malin.

Och budskapet gick rakt in i mottagarnas hjärta, för ett par dagar senare hörde mäklaren av sig med det glädjande beskedet att säljarna valde att anta Malins och Peters lägre bud eftersom deras avsiktsförklaring med gårdens framtid var vinnande.

- 38 -

– Vi känner oss utvalda, hedrade och måna om att visa att vi menar allvar, uttrycker Peter och kastar ett öga på passfotona av Birger och Hillevi, de senaste ägarna som bodde här fram till sin död, vilka tycks följa samtalet från sin utkiksplats på kylskåpet omhuldade av en hjärtmagnet.

vanligt ämne som tas upp med Mimmi.

Alla gamla gårdar har eldstäder, ofta flera stycken, och det kräver sin kunskap för att säkerställa att fundamenten och de inre delarna är funktionsdugliga.

– Inom det här området finns det tydliga rätt och fel, med många krav som ska uppfyllas. Kruxet är att vi har dålig tillväxt på murare som intresserar sig för det traditionella hantverket. Det är ett jobb som är fysiskt tungt och kunskapskrävande.

Här finns ett stort behov hos uppdragsgivare för den som vill och vågar anta utmaningen, uppmanar Mimmi.

I SAMMA ÖGONBLICK som husaffären

BRISTEN PÅ HANTVERKARE är generellt

gick i lås bestämde sig paret för att ta hjälp av byggnadsvårdskonsult Mimmi Göllas, som är väl ansedd och ofta anlitad av Länsstyrelsen i samband med de sju världsarvsgårdarna. Det Mimmi inte vet om byggnadsvård är inte värt att veta.

– Vi gör gärna jobb själva och tycker om att hugga i. Peter är den som snickrar mest, jag är ganska praktisk och hjälper till. Odlar och så. Men vi behöver någon som kan vägleda oss så att vi gör rätt, påpekar Malin.

Mimmi protesterar snabbt.

– Det finns inga rätt och fel, här finns inte mycket lagstiftning att falla tillbaka på. Vi som arbetar inom området vill ha en kvalitetshöjd och uppnå hållbarhet. De som satte in det här 80-talsköket gjorde det med tanke på att det är praktiskt med många överskåp och ytor som är lätta att torka av.

Avsikten var säkert att det skulle hålla fint

påtaglig för gamla hus. Det är vanligt att yrkesutövandet fortsätter efter pensionsåldern, för de som orkar, men många har slitit ut sig. Särskilt murarna och timmermännen, som utsätts för extremt tunga lyft under oergonomiska förhållanden.

– Jag vet inte hur det ska bli framöver.

Intresset för byggnadsvård har ökat ur ett ägandeperspektiv och det är ju bra. Tyvärr står alltför många platser på timmermansutbildningarna tomma, suckar Mimmi uppgivet.

Med de orden är kaffet urdrucket och vi ska få en efterlängtad rundtur i de vackra gårdsbyggnaderna. För att klara kylan på dragiga golv, i kallställda biutrymmen och i flygelhusen drar vi på oss ytterkläderna.

Mimmi har siktet inställt på vinden, som tydligen är väldigt intressant ur ett byggnadsvårdsperspektiv. Jag som är mer

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

” Med sina härligt knallrosa väggar, dekorerade med bårder i flera olika kulörer går det inte annat än att bli charmad.”

MALIN HOELSTAD

lockad av interiören stannar kvar nedanför vindsluckan, men ångrar mig när jag hör Mimmis utrop.

– Jaaaa, skriker hon ivrigt.

Förklaringen till förtjusningen får jag något senare när hon upprymt rödkindad kommer ner från stegen och berättar att taket är något alldeles extra med återanvända delar och intressant historik. Det gör mig inte särskilt mycket klokare, men jag ler uppmuntrande åt att den pågående takstudien som hon och en kollega håller på med nu får nya perspektiv.

När vi kommer till den stora kallställda salen i mangårdsbyggnaden fångas även mitt intresse. Med sina härligt knallrosa väggar, dekorerade med bårder i flera olika kulörer går det inte annat än att bli charmad. Även bagarstugan med en maffig jätteugn och bastanta trätiljor till golv framkallar hemmatrivsel. Inte nog med det. I sommarbyggningen, som även den är kallställd, pryds väggarna av yvigt svajande palmträd mot blå himmel.

– Visst är det fint!? Vi bara längtar efter att få börja göra i ordning och att bo in oss.

Det är ingen brådska med att bli klara, vi trivs bäst när vi har projekt på gång – visst gör vi, menar Malin med en blick på Peter 2021

|

som nickar bekräftande.

– Jo, så är det. Vi räknar väl med en tio års restaureringsplan innan vi har lagt vår hand på alla de ytor som behöver det, lador och andra ekonomibyggnader inräknade.

Bara jag får köra lite traktor däremellan är jag nöjd, ler Peter.

Det glimmar till i Mimmis ögon när Peter för ladorna på tal.

– Jag är bekymrad över alla ekonomibyggnader som står och förfaller lite varstans. Förr satte man en stolthet i att ta hand om sina lador, eftersom familjen brukade marken i generationer och uthusen ingick i jordbrukstraditionen. Nu har man inte samma behov av dem och tar sig därför inte tid och råd att renovera, vilket leder till att lador rasar sönder under snöiga vintrar, informerar hon.

– Om du tycker om lador, kan du väl starta ett ladudagis på dina marker. Köpa upp de fallfärdiga stackarna, sätta på dem torra fötter och tak och erbjuda dem för adoption, uppmanar Mimmi med ett hoppfullt ögonkast på Peter.

Med tanke på hur mycket Hoelstadarna har att göra med sin hälsingegård känns det som att ”räddningsaktion ladulyftet” hamnar långt ner på att göra listan. Men jag

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

är säker på, att om de försökte så skulle de lyckas. De har det där avundsvärda du-kanallt-du-vill-drivet.

HOELSTADS Familj: Malin, 61, och Peter, 49, samt de utflyttade barnen Signe, 26, och Ville, 19 Yrke: fotografer/filmare, Peter frilansar och Malin jobbar på Svenska Dagbladet och Operation Smile – det funkar utmärkt på distans och sporadiska besök i Stockholm Bostad: hälsingegården ”Nygårds i Hässja”, nyinflyttade den 1 maj 2021 Drömmer om: Malin ser fram emot att så småningom få dra igång de där bikuporna som hon pratat om i flera år och Peter önskar öppna en byggnadsvårdsbutik med gamla detaljer i den gamla logen.

- 39 -

FIBERTEKNIK FÖR FRAMTIDEN Behovet av fiberbaserat bredband skapar förutsättningar för utbildning, jobb och samhällsutveckling, både i världen och i Hälsingland.

TEXT OHAPPA | FOTO PER TRANÉ & OHAPPA

Maria Enström förbereder tillverkning av blåsfiber.

I

nfrastruktur är inte bara vägar, vatten, värme och el. Idag räknas också bredbandsnätet som en viktig förutsättning för samhällsutvecklingen när digitaliseringen går framåt på alla plan. Under pandemin har behoven växt ytterligare, i och med ökat hemarbete och distansundervisning. Så ser det ut i Hälsingland och även i stora delar av världen.

Kopparledningar, det som kallas ADSL, byts ut mot nät av optisk fiber som kan hantera större datamängder. Från det kraftiga transportnätet, som går mellan större städer, dras fibernätet till mindre samhällen, vidare in till byar, bostadsområden och industriområden, där det till sist grenas ut till enskilda fastigheter.

I HÄLSINGLAND finns världsunik kunskap om fiberteknik, mycket tack vare att Acreo och Fiber Optic Valley bedrev forskningsprojekt i nära samarbete med Ericsson.

Den första fibern drogs 1986 på Ericsson Cables, ett historiskt ögonblick som lockade nyfikna ortsbor. Forskningsprojekten stimulerade industrin till innovation och kunskapsbyggande och plötsligt stod Hudiksvall i centrum för utvecklingen.

Ericssons kabelfabrik i Hudiksvall togs under 2013 över av Hexatronic, som - 40 -

tillverkar blåsfiber, kabel, rör och andra komponenter som används för att bygga bredbandsnät. Idag är fabriken och utvecklingsavdelningen Hexatronickoncernens viktigaste tillverkningsenhet och kunskapscentrum för fiberteknik. Många länder står inför stora investeringar i digital infrastruktur, vilket skapar en exportmarknad för Hexatronic. I till exempel Tyskland och England har mindre än 10 % av hushållen fiber, jämfört med Sverige där rikssnittet ligger över 90 %.

Håkan Bäckström var platschef på Ericssontiden och är idag vd på Hexatronic: – Vi har haft ett starkt 2020 och kunnat anställa i olika roller, trots pandemin.

I produktionen har vi tagit in flera unga medarbetare som bidrar med mycket energi i företaget. Det känns väldigt roligt att kunna erbjuda någon ett första jobb. Rätt kompetens inom produktutveckling och teknik behöver vi alltid.

Ewa-Lotta Sköld är vd på Sörens El, som är ett installatörsföretag med lång erfarenhet av fiberutbyggnad både i och utanför Hälsingland. Deras roll är att utföra de praktiska delarna av byggnationen, i regel på uppdrag av nätägaren.

– Vi både bygger nya nät, underhåller och drar nytt inom enskilda fastigheter.

” Vår framgång bygger på den entreprenörsanda och mångfald som skapas av våra medarbetare.”

LULA CAMAJ | HR CHEF HEXATRONIC - SVERIGE

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

Fiberinstallation i Hälsingland

Det är lite med fibernätet som med elnätet, det skapas nya möjligheter när nätet är framdraget till fastigheten. Tekniken utvecklas hela tiden och fler vill ha fast fiberdragning även fram till uttagen på arbetsplatser eller i hemmet. Ägare av nätet kan vara stora rikstäckande bolag, exempelvis Telia, mindre kommunalägda bolag som HälsingeNet och Fiberstaden.

Eller så ägs nätet gemensamt av abonnenterna, så kallade byanät, där boende gått ihop för att få till en utbyggnad i egen regi. När nätet väl är byggt och installationen gjord till fastigheten är det tjänsteleverantörer som levererar själva internetabonnemanget.

NÄR NÄTEN BYGGS och underhålls är

det viktigt att göra rätt. Edugrade utbildar fibertekniker och erbjuder även andra IT-relaterade yrkeshögskoleutbildningar.

Christer Jonsson, som även jobbar på Sörens El, är lärare och examinator i fiberinstallation på Edugrade, hoppas att fler ska upptäcka installatörsyrket.

– Man behöver inte alls ha teknisk bakgrund för att jobba med fiber, att vara noggrann och gilla att jobba i team är viktigare.

Yrket är perfekt för den som i vuxen ålder vill byta bana.

2021

|

”Man behöver inte alls ha teknisk bakgrund för att jobba med fiber, att vara noggrann och gilla att jobba i team är viktigare.”

CHRISTER JONSSON | SÖRENS EL & EDUGRADE

Digitaliseringen av samhället skapar jobb inom alla typer av digitala tjänster. Ju mer nätbaserade tjänster vi använder desto viktigare blir säkerheten. På Edugrade ser man ett ökat söktryck på utbildningarna med inriktning på systemutveckling, IT-säkerhet och nätdrift.

– Vi utvecklar utbildningarna i nära samråd med branschen och ser ett otroligt sug efter kompetens. Det är väldigt roligt att det finns både utbildning och arbetsmarknad här i Hälsingland, säger Erik de Pablos, vd på Edugrade.

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

MÅLSÄTTNING I DEN STRATEGI som

Post-och Telestyrelsen driver är att 98 % av Sveriges befolkning år 2025 ska ha möjlighet till bredbandshastigheter på 1 Gbit/s.

Resterande 1,9 % ska ha 100 Mbit/s och kvarvarande 0,1 % ska ha minst 30 Mbit/s.

En utgångspunkt i strategin är att det kommer att krävas både fasta och trådlösa tekniker för att uppnå regeringens bredbandsmål.

Men hur står det då till med bredbandsutbyggnaden i Hälsingland?

Svaret är att det skiljer sig rejält mellan

- 41 -

Fiberutbyggnad i Hudiksvall.

olika områden och kommuner. Fibernätsutbyggnad, inte minst på landsbygden och i glesbefolkade områden, är ett omskrivet ämne och ibland en komplicerad process som innefattar många aktörer. Vilka områden som byggs ut, när och hur det görs och vad en anslutning kostar styrs av hur de statliga bidragsformerna ser ut, politiska krafter och privata intressen.

HÄLSINGLANDS KOMMUNÄGDA STADSNÄT

bygger i planerade områden i respektive kommun. Stadsnäten kan anses som mycket trygga nätägare med ett lokalt förankrat och långsiktigt ägande utan uttalat vinstintresse.

Ansvaret för driften ligger hos kommunen eller det kommunalägda bolag som har uppdraget. Vissa stadsnät är färdiga med sin utbyggnad och i andra kommuner bygger stadsnäten fortfarande i nya områden.

Per Eriksson, verksamhetsansvarig på Ljusnet, stadsnätet i Ljusdals kommun: – Vi nådde målet för 2020 redan 2019, vilket innebär att 95 % av kommunens hushåll och företag har möjlighet att ansluta till fibernätet. Ljusnet har byggt klart och jobbar nu med efteranslutningar.

Tillgång till bredband skapar också viktig trygghet och möjliggör bättre samhällsservice, inte minst i områden med långa avstånd exempelvis för hemtjänsten. Då är det viktigt med en stabil fast uppkoppling.

Bredband är inte bara nedgrävd fiber, både kopparnät och trådlösa alternativ klassas som bredband. Det är hastigheten som räknas. Dock är ett fast fibernät är - 42 -

FIBERUTBYGGNAD HUSHÅLL I HÄLSINGLAND 2020-10-01 Andel hushåll med fiber anslutet eller vid fastighetsgräns* Kommun

Totalt

Landsbygd

Totalt

Landsbygd

Invånare per kvadratkilometer**

Bollnäs

97 %

90 %

85 %

74 %

15

70 %

33 %

Hudiksvall

89 %

62 %

76 %

47 %

15

72 %

35 %

Ljusdal

96 %

87 %

86 %

75 %

4

62 %

28 %

Nordanstig

82 %

60 %

64 %

44 %

7

51 %

19 %

Ovanåker

93 %

76 %

78 %

65 %

6

66 %

27 %

Söderhamn

88 %

72 %

74 %

59 %

24

78 %

35 %

94 %

68%

83 %

55 %

25

87 %

56 %

Hela riket

Andel hushåll med fiber anslutet*

* Källa: Post och Telestyrelsen

Andel invånare boende i tätort**

Andel hushåll boende i flerbostadshus**

** Nyckeltal från SCB. Lägre siffror innebär större utmaning att nå en hög utbyggnad.

en förutsättning för andra alternativ.

– För att man ska få höga hastigheter via trådlöst bredband behövs det ändå fast nät fram till masten, avslutar Per. UTÖVER STADSNÄTEN i Hälsingland har flera privata aktörer har också samlat in intresseanmälningar i olika områden med ambitionen att bygga ut, men i flera fall har byggnationerna inte blivit av trots stort intresse. Missnöjet har växt på vissa håll och trycket från de som ännu inte har tillgång till bredband ökar. Är det rimligt att vissa områden får vänta eller kan bli utan fiber?

Vilka följder får det för utvecklingen och vems är ansvaret? Helt klart är att samhällets roll kring fibernäten prövas just nu.

Både i Hälsingland och världen byggs det bredband och allt fler får möjlighet att

ansluta sig. Utbyggnaden och utvecklingen går stadigt framåt, även om många önskar att det kunde gå ännu fortare. Klart är i all fall att den hälsingska fiberkunskapen fortsätter att skapa jobb och utveckling både i våra kommuner och ute i världen.

TA REDA PÅ MER Besök Bredbandskartan.se för att se hur tillgången på bredband ser ut där du bor eller har fritidshus.

Mer om omnämnda företag och möjlighet att registrera cv: halsingland.se/livet-i-halsingland/

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

Han har medverkat i filmer, underhållit på scenen, arbetat i skogen och sällan varit stilla. 85-åriga Bengt Haglund från Färila kallar sig själv skämtsamt för en förkrigsmodell och byfåne.

– Eftersom jag håller på mycket med underhållning så passar det väl, säger han och skrattar.

TEXT LINDA MÅRTENSSON | FOTO LINDA MÅRTENSSON

V

åren är på intåg, men ännu håller den isande kylan i sig.

I garaget vid huset han själv byggt till sin familj i slutet på 60-talet står Bengt Haglund och bläddrar bland gamla fotografier.

Ett stenkast bort, ungefär femtio meter måttar Bengt, ligger familjegården där han föddes och växte upp.

– Man är glad att få fara hem, när man har farit här ifrån, säger han, och kanske säger det en del om kärleken till ”hemma”.

Här, i byn Stocksbo i Färila, har Bengt gått i skolan, vuxit upp, bildat familj, byggt hus och format sitt liv. Vad är det då som är så fantastiskt med Stocksbo och Färila som gör att han stannat kvar?

– Det är vattnet, säger han.

Menar du älven Ljusnan?

– Nej, jag menar dricksvattnet. Det kommer från Sånghussjöns springkälla, det kallas för det.

– Det är det som man sätter störst värde på, säger han bestämt.

I år har Bengt Haglund arbetat i skogen i sjuttio år. I över fyrtio år har han underhållit på scenen genom bland annat teater och revy.

Bengt har även medverkat i filmer av bland annat Erik Eriksson och Jonas Sima. Det är med en glimt i ögat som Bengt berättar om livet i strålkastarljuset.

– Börje Bäcklin och jag började klä ut oss till fruntimmer på revyföreställningarna, och det blev ju väldigt populärt. Hjördis och Rut hette vi, berättar han och skrattar.

2021

|

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

Många säger att det var bättre förr, vad tycker du?

– Många är ju rädda för klimatförändringarna, men har man varit med om vintrar under andra världskriget så vill man inte ha det tillbaka heller, säger han och fortsätter: – Det var så in i nordens kallt att mamma stickade en speciell luva med hål åt ögonen och munnen som vi tog på oss när vi gick till skolan.

Att ta det lugnt och sakta ner i livet, det kommer nog inte Bengt Haglund att göra på många år. Underhållningen, hans familj, pysslandet på gården och skogen – det kommer fortsätta få glimten och energin att skimra till i den självutnämnde byfånens ögon.

- 43 -

- 44 -

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

2021

|

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

- 45 -

- 46 -

HÄLSINGLAND – KONTRASTERNAS LANDSK AP

|

2021

- 47 -