Magasinet Tryck nr 1 - 2014

FÖRSTA NUMRET 2014 MARS - APRIL - MAJ

Tema idrott, elitsatsning

KLARA, FÄRDIGA, KÖR! Tema mode

UTTRYCKSFULLA AVTRYCK UTGÅNGSPUNKT VÄRMLAND

1

ETT MAGASIN OM SAMHÄLLE, KULTUR OCH NÄRINGSLIV

2

NÄR DU VILL KOPPLA AV OCH FÅ INSPIRATION TA TRYCK SOM MAGASIN!

UTGÅNGSPUNKT VÄRMLAND

Vad passar dig bäst för stunden?

ETT MAGASIN OM SAMHÄLLE, KULTUR OCH NÄRINGSLIV

NÄR DU VILL UPPDATERA DIG SNABBT OCH VETA VAD SOM HÄNDER I LÄNET - KOLLA IN TRYCK PÅ WEBBEN!

3

- VÄRMLANDS MEST OMFATTANDE ARRANGEMANGSKALENDER LANSERAS 21 MARS

FOTO: TOMMY ANDERSSON

o rd staj l i n g fo r m g i v n i n g p ro f i le r i n g

Alla behöver sätta avtryck och det hjälper vi er gärna med.

Gärna i magasinformat.

Tryck är en av våra produkter. o rd staj l i n g fo r m g i v n i n g p ro f i le r i n g

KREA TÖRE RNA

typ FoglihtenNo07

d i n re g u lar

DET KOSTAR ATT LIGGA PÅ TOPP

J

ag står och kollar på en klänning som jag väldigt gärna vill ha. Men den är lite dyr. Jag känner på materialet. Det är bra kvalitet. Jag tittar på lappen vart den är tillverkad. Inte i Sverige, men jag frågade ju butikspersonalen och de sa att de hade koll på vart kläderna tillverkades och att produktionen skedde under goda förhållanden.

Vi konsumenter har blivit allt mer medvetna om vad vi konsumerar. Vi ställer högre krav och vill känna till bakgrunden. Det får gärna kosta lite mer om det är tillverkat med omtanke och helst i Sverige.

Att göra magasin är inte billigt. Speciellt inte när man har visionen att göra en så miljövänlig produkt som möjligt, behålla affärerna lokalt, satsar på papperskvaliteten, har utökat sidantalet för att kunna ge reportagen mer utrymme, samt limbunden rygg för att skapa en mer exklusiv känsla.

Vi vill göra magasin och det är precis det vi kostar på oss att göra. Vi vill låta det redaktionella innehållet ta plats och i varje nummer lyfta speciella teman. I detta nummer undersöker vi till exempel vad mode egentligen är och på hur många olika sätt det begreppet kan tolkas. Våren börjar närma sig om den inte redan infunnit sig när du läser och folk snackar förmodligen om det kommande sommarmodet 2014.

4

Men i och med att magasinet Tryck enbart kommer ut fyra gånger per år så lär modet hinna ändra sig flera gånger mellan utgivningarna. Därför ansåg vi att det istället för att uppmärksamma vissa speciella plagg var bättre att undersöka själva fenomenet och prata med olika aktörer i branschen. Möt moderockfotografen Per Olsson, lär dig skilja på vintage och second hand, kan mode kan vara konst? Få inspiration till att skapa egna kläder av Lisa Lokkin, som även är en talangfull boxare.

Det andra temat vi fördjupar oss i är idrott och elitsatsning. Vi har varit i Torsby och träffat elitsatsande skidgymnasieelever, vi har snackat med en talangscout samt en ung kille som blivit uppmärksammad av en talangscout. Att vilja nå eliten kostar en del, både blod, svett och tårar. Men utifrån vad de som vi träffat har sagt så är det viktigt att även ha kul på vägen. Det får inte bli för hård press.

Det måste vara kul att göra magasin också, även om det kräver mycket tid och energi. Men en sak är säker, det kostar att ligga på topp. Och ja, jag köpte klänningen. Jag föredrar alltid kvalitet framför kvantitet och betalar gärna lite extra för det.

Vi har i detta, första numret för 2014, nya medarbetare som vi är glada att få presentera på intilliggande sida. Vi vill även presentera vårt samarbete med Sundstagymnasiet. I detta nummer har två av deras sistaårselever på medie- och fotoutbildningen gjort vår fram- och baksida (alternativa framsida). Mer om dem på sidorna 28-31.

Ha nu en riktig härlig vår och våga välj din egen stil!

Läs mer om mina tankar kring mode på s. 10.

Louise Alvarsson Chefredaktör och ansvarig utgivare

louise@magasinettryck.se 073 05 20 259

NYTT NUMMER OCH NY WEBB I första numret för året slår vi ytterligare ett slag för den enkla och restriktiva formgivningen. Här är det berättelsen som ska vara i fokus.

21 mars lanserar vi äntligen vårt digitala komplement till magasinet Tryck. tryckwebb.se. Den största anledningen till detta är att vi under en längre tid märkt att det finns ett behov att kunna hitta och ta del av arrangemang på en och samma plats. Vår förhoppning är att tryckwebb.se blir ert dagliga informationsval av värmländska event, konserter, aktiviteter m.m.

Förutom det kommer ni även att finna fler spännande besöksanledningar som recensioner och reportage i både film- och textformat.

Magnus Lersten AD/grafisk formgivare och redaktör

magnus@magsinettryck.se

FÖRSTA NUMRET 2014 MARS - APRIL - MAJ

Tema idrott, elitsatsning

KLARA, FÄRDIGA, KÖR! Tema mode

UTTRYCKSFULLA AVTRYCK

Fram- och baksida (alternativ framsida) Av och med: Natalie Lindeskow och Joakim Lindqvist

UTGÅNGSPUNKT VÄRMLAND

2

1

MEDARBETARE I DETTA NUMMER

ETT MAGASIN OM SAMHÄLLE, KULTUR OCH NÄRINGSLIV

Magasinet Tryck #4_CC.indd 1

2014-02-28 16:11

ANNA SVENSSON Konstvetare och kulturhistoriker från Karlstad, har bland annat arbetat på Kristinehamns konstmuseum.

Som skribent har hon framför allt skrivit om modern konst och offentliga utsmyckningar. För närvarande arbetar hon med kulturhistoriska inventeringar av kyrkogårdar runt om i Värmland.

DAMIR CALUSIC

ANN EDLIDEN

Herren som livar upp det på webben, han är kung på ettor och nollor. När han inte programmerar gillar han att sporta.

Journalist och expert på vintage, äger och driver en egen vintage-butik och café, mer om och med henne på s. 18.

MARIE NORDIN Hon flyttade till Karlstad från Sundsvall för drygt ett år sedan.

Nu är hon medarbetare på Tryck och kommer att bistå med både text och form.

Håll även utkik efter KIK på tryckwebb.se

JONATAN BJÖRCK Har arbetat som sportjournalist i tio år och bevakat sport på alla möjliga och omöjliga ställen. Är idag kommunikatör och har intagit rollen som soffexpert. Har talang för långkok och gamla TV-shopsreklamer.

PÅL JOHANSSON Vår webbredaktör som utgår från huvudstaden, men som kommer från de värmländska skogarna och som har många års erfarenhet inom tidningsbranschen.

SÄTT AVTRYCK!

Telefon: 070-791 6548 Mejl: annons@magasinettryck.se

SIMONE SYVERSSON Fotografen som fånagr ögonblicket med känsla.

NY WEBB!

www.tryckwebb.se Mejl: info@tryckwebb.se

Magasinet Tryck utges av Kreatörerna. webb: kreatorerna.se Besöks- och postadress: Älvgatan 5, 652 25 Karlstad. Mejl: redaktionen@magasinettryck.se Upplaga: 15 000 exemplar Tryck: Strokirk-Knappen Magasinet Tryck distribueras på publiktäta platser i Värmland med omnejd. Levereras även i matkassar i samarbete med Bra Mat Hemma.

Nya distrubitionsområden för detta nummer är Torsby och Åmål.

Tryck är ett oberoende och politiskt obundet magasin. För ev vinstskatt i tävlingar arrangerade av Tryck ansvarar vinnaren. Citera oss gärna, men ange källan.

5

s.

34-36

Drömmen om att få spela på Camp Nou

UR INNEHÅLLET

56-57

s.

Världsvan vinmästare

s.

34-36 Lisa Lokkin

s.

12-17

Denna bild publicerades i första numret av Tryck 2013, uppmärksammades sedan av Vogue IT. Fotografen heter Per Olsson. Läs mer om honom i detta nummer.

DET BORDE MAN JU VETA!

Svara på frågorna och ha chansen att vinna ett av fem spel.

Hur allmänbildad är du? Kolla frågorna här nedan och skicka in dina svar till oss.

Eftersom det är frågor som man borde kunna svara på så får man minuspoäng om man svarar fel.

Den som har minst minuspoäng eller inga fel alls har möjlighet att vinna spelet ”Det borde man ju veta!” från Kylskåpspoesi. Vi lottar ut 5 stycken (värde 219 kr st)

6

1. Vad mäter man i bequerel? (fel svar 6 minuspoäng) 2. Vad heter mannen som regisserade gudfadernfilmerna? (fel svar 5 minuspoäng) 3. Hur många revben har en människa? (fel svar 3 minuspoäng) 4. Vad är Cosa Nostra ett annat namn på? (fel svar 4 minuspoäng) 5. När gick Sverige med i EU? (fel svar 2 minuspoäng) Skicka dina svar till: redaktionen@magasinettryck.se

Frågan från spelet ”Idiotkunskap” som vi hade i tidigare nummer var svår. Ingen har svarat rätt. Därför har vi lottat ut fem vinnare av dem som svarat. Vi hoppas ni får glädje av fler idiotfrågor!

Frågan löd: Om du ska köpa ett kilo av det som är absolut dyrast per kilo, vad ska du då köpa?

Svar: Kontaktlinser Vinnare: Tony Engels, Arvika Inez Hjalmarsson, Koppom Birgitta Tamás, Karlstad Anders Thorén, Karlstad Anette Amén Larsson, Skoghall

Handla direkt på vår webb

macforum.se

Din lokala

Appleexpert.

GALLERIA D U VA N Vardagar: 10 – 19 Lördagar: 10 – 16 Söndagar: 12 – 16

tre heta kampanjer Gäller så långt lagret räcker

American Crew

Passa på!

Uniq One

1för129:2för299:Ordpris. 155:-/st

Valfri vax

149:Ordpris. 209:-

Victoria Secret Obs, begränsat antal

7

KARLSTADS STÖRSTA UTBUD AV HÅRVÅRDSPRODUKTER! VÄLKOMMEN TILL OSS I MITT I CITY OCH DUVANHUSET MITT I CITY 054-21 00 52 GALLERIA DUVAN 054-21 10 21

WWW.HEADSPOT.COM

Intryck Avtryck

PACKMOPEDERNA GÖR COMEBACK

FOTO: MAGNUS LERSTEN

Då var det dags igen. Det räckte med ett års vila för packmopederna. Göran Samuelsson tar täten och med sig har han i år Jack Vreeswijk, Kajsa Grytt, Sofia Karlsson, Tina Ahlin och det kära husbandet som i år består av Fredrik Lindholm, Gian Kündig, Bengt Bygren, Bengan Blomgren och Love Tholin. Första stoppet blir Görans egna hemtrakter vid Västra Ämterviks kyrka den 25 juli. Därefter puttrar mopederna vidare runt om i Värmland fram till den 5 augusti då sista anhalten blir hos Cornelis i Grythyttan.

MAGASIN, JA VISST!

LJUSARE FRAMTID I LANDET

Enligt TS fjolårsrapport gick upplagssiffrorna nedåt för dagspress förra året. Magasinet och tidskriften gick det desto bättre för. Enligt TS Magasin är det inte printmediet generellt som har problem, utan affärerna kopplade till den betalda dagliga papperstidningen.

Den ekonomiska återhämtningen sker i olika faser i olika delar av landet, men över lag så är den på uppgång. Detta enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport.

SM I SCHACK TILL SUNNE Sunne blir spelort för Schack-SM 2015. Arrangör är Värmlands Schackförbund och spelplats blir Arena Sunne. Det blir första gången som SM spelas i Värmland sedan 1978 då Degerfors stor värd för turneringen. Speldatum 9-19 juli.

EU-VALET 8

Mellan den 22-25 maj är det dags för EU-val. 400 miljoner europeiska väljare i 28 länder ska rösta fram ett nytt EU-parlament, där Sverige ska välja 20 parlamentariker.

Sammanlagt ska 751 ledamöter röstas fram till EU-parlamentet för den kommande femårsperioden.

PORTOT HÖJS TILL SJU KRONOR Från och med den första april kommer ett inrikesfrimärke att kosta 7 kronor. Samtidigt höjs gränsen för hur mycket som får ligga i ett kuvert med bara ett frimärke på.

GLIMTAR UR LÄNET I januari drog den nya kommersiella tv-kanalen Glimt TV i gång, med sändningar i och om Värmland.

De kommer att ta upp aktuella händelser och företeelser och önskar gärna att tittarna är med och bidrar med idéer. De kommer att satsa lite extra på lokal livemusik, samt lokalt filmskapande. Glimt TV sänds på kvällstid i kabel-TV och IP-nät, men det går även att se programmen på webben.

FOTO: MATS BÄCKER

GREKISK MYT I NY TAPPNING PÅ OPERAN Mellan den första mars och femte april spelas L’Orfeo, en av världens äldsta operor på Wermland Operas stora scen. Denna 1600-talsopera har en handling som bygger på den grekiska myten om Orfeo och hans älskade Eurydice och spänner från högsta lycka till djupaste sorg. Från glädjen då de gifter sig till förtvivlan när Eurydice dör under bröllopsfestligheterna.

Bakom denna moderniserade produktion av L’Orfeo står Hans Ek för den musikaliska bearbetningen och är dirigent. Kristoffer Steen för regi, Linus Fellbom för scenografi och Behnaz Aram för kostym.

Orfeo och Eurydice sjungs av operasångarna Jan Kyhle och Anna-Maria Krawe. I övriga roller återfinns en spännande blandning av opera-, musikal-, jazz-, pop- och rockröster, såsom AnnLouice Lögdlund, Cecilie Nerfont, Birgit Bidder, Moto Boy, Christer Nerfont och Ole Bang.

LOKALA NYHETER PRESSAS Journalister ska kunna behärska allt mer samtidigt som redaktionerna skär ner. Det senaste vi hört, läst och sett är om SVTs prioriteringar.

Enligt SVTs VD Eva Hamilton handlar det om att satsa mer på den lokala journalistiken på så vis att sprida ut redaktionerna över landet. Men de drabbade medarbetarnas reaktioner är att de känner sig pressade att de ska prestera mer på färre antal personal. Och hur kommer den lokala nyhetsbevakningen att påverkas av detta?

JESUS GÄSTADE KARLSTAD LENNART NILSSONS ”A CHILD IS BORN” VISAS PÅ SLIPERIET När Sliperiet öppnar den 4 maj visas för första gången i Värmland trettio av de välkända fotografierna ur Lennart Nilssons klassiska bildberättelse ”Ett barn blir till” i storformat. Utställningen kommer att visas på Sliperiets 600 kvadratmeter stora vind i samarbete med Fotografiska Museet och pågår till den 28 september.

Ett annat känt namn som återkommer till Sliperiet är glaskonstnären Kjell Engman. Andra utställare är Håkan Ludwigson och Andy Cowie, samt de tre värmländskorna Katrin Westman, Sara Sandström och Emelie Larsson.

I slutet av februari sattes musikalen Jesus Christ Superstar upp i Löfbergs Arena. Åsikterna efteråt var delade, många tyckte inte att Ola Salo, som spelade Jesus, fick blomma ut ordentligt, utan att hans lärjunge Judas tog mer plats. Men frågan är ändå om någon någonsin kommer uppnå samma stjärnstatus som Jesus?

HOTELLRUM INREDDA MED FRÖDING SOM TEMA Best Western Gustaf Fröding Hotell tyckte det var dags att piffa upp sina hotellrum och utlyste en tävling bland medlemmarna i Form i Värmland, som resulterat i fem nyinredda rum. Temat var Fröding av en självklar anledning och vinnare av tävlingen blev Mia Toresson med sitt rum (bilden längst upp till höger), inspirerat av en absint-hallucination.

Frödings ord och skogen var andra inspirationskällor. 10 000 kronor var fick deltagarna i plånboken för att fixa till sitt rum. Men så långt som möjligt försökte de återanvända möbler och textilier som redan fanns på hotellet, berättar Anna Rongedal, Form i Värmland.

9

VAD ÄR

MODE? TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: PER OLSSON

De klassiska modeveckorna passerade i början av året, de olika modellerna avlöste varandra på catwalken. Men vad är egentligen modet i år? Influenserna var många och stilarna vitt skilda. Men det är väl härligt om det finns något för alla så att alla kan känna sig moderna. Är mode kläder för det första? Nja, kläder är av material som går att ta på. Mode är ett abstrakt begrepp som inte går att ta på. Kläder kan dock ses som en del av modets process, där även andra faktorer ingår. Man kan även se mode som ett system, bestående av flera aktörer som skapar, påverkar, utvecklar och sprider modet. Magasinet, som informationskälla, är en utav dem. Andra aktörer i branschen kommer du att få möta på kommande sidor. Läs vad de har att säga om fenomenet mode.

Det svenska ordet mode kommer från det latinska ”modus” och franska ”la mode”. Det engelska ordet ”fashion” kommer ifrån det latinska ”factio” som betyder fason, vilken i sin tur har utvecklats och förklarar handlingen, processen att göra, sättet, vanan och användningen av kläder.

Mode är något som kommer och går. En viktig ingrediens är detaljer som förändras, men under 1900-talet har modekarusellen snurrat på i allt högre hastighet och det är i dag nästintill omöjligt att hänga med från säsong till säsong. När man köpt ett nytt plagg ena dagen, reas det ut nästa dag.

10

Det finns de som inte har ekonomi eller lust till att slaviskt följa modehysterin, de går sin egen väg och skapar sin egen stil istället. Förr var det kungligheter som satte modet, i dag hämtas inspirationen till stor del från catwalken och röda mattan. Men det hämtas även idéer från gatan, det så kallade ”gatumodet”.

För att göra en kort sammanfattning så är mode ett brett ämne som kan tolkas på många olika sätt.

Det går till och med mode i namn. Vi får väl se hur många som kommer att döpa sina döttrar efter prinsessan Leonore Lilian Maria i år?

11

UTTRYCKSFULLA AVTRYCK Det är inte bara att trycka av. Att fotografera en bra bild kräver mer. I rampljuset ställer vi nu fotografen som är mest känd för sina rockmodefoton och som haft bilder publicerade i de största modemagasinen, som Elle, Plaza, Vouge och Café, samt Tryck.

Per Olsson heter han.

TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: PER OLSSON

Ett urval av alla bilder Per Olsson fotat, en blandning av mode och reklam. Mer finns att se på perolsson.com

D 12

et är viktigt att ljuset faller rätt, det kan handla om att fånga en viss tid på dygnet. Kompsitionen, färgen och formen är andra viktiga komponenter för bildspråket förklarar Per Olsson. Men de tekniska inställningarna avslöjar han inte.

Men vad är mode?

Han är uppväxt i norra Värmland, bor nu i Karlstad, men har rest runt i Världen och fotat det mesta. Mode, främst rockmodefotot är det han fastnat för och som han efter många år i karriären fortfarande brinner för.

Men att slaviskt följa vad som är trendigt och mode är inget Per Olsson föredrar. Istället vill han väcka nytt och skapa reaktioner. Till exempel som på den bilden där modellen får djävulsmask (s. 14).

Han fotar helst realistiska situationer med konstnärlig touch, det som uppstår mellan konst och reportage, som kan resultera i mode.

Enligt Per Olsson blir trender mode när kreatörer skapat något som medierna uppmärksammar. Fotografen är en del i detta led, som tillsammans med sitt team skapar trender och mode.

Per Olsson tycker att en bra bild ska vara bra från början och att den inte ska behöva kräva så mycket efterbearbetning. Däremot krävs bra förarbete, vilket bland annat stylister och make up-artister bidrar med.

En reklambild fotad i en realistisk situation med konstn채rlig touch.

13 Per Olsson fotar 채ven mycket band och artister.

Emma Green Tregaro Per Olsson räds inte för att väcka reaktioner.

14

“Modellvalet är viktigt men det viktigaste är uttrycket.”

“Att fota mode innebär inte enbart att fota av kläder, snarare att fånga en viss känsla och livsstil.”

15

Bilden intill är tagen ur en av flera rockvideos, där Per inte bara står för fotot utan även regi.

Rockfotot är det som Per Olsson brinner mest för. Här nedan ser vi honom själv in action.

16

DEN RÄTTA LOOKEN TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: PER OLSSON

På bilden ovan lägger Marie Lo Björnsson en make up på Sanna Hedman inför en fotning.

Bilden intill är ett fotomontage, av Sanna, som både är modell och har gjort retuschen.

S

anna Hedman är Per Olssons andra hälft och jobbar både som modell, stylist och Make up artist, men hjälper även till med en stor del av den efterbearbetning som krävs. Att vara modell kräver att man är anpassningsbar menar hon. Ibland får man vara sig själv, men ofta är det skådespeleri. Det gäller för modellen att leverera den känslan fotografen vill få fram. Detsamma gäller vid styling före och retuschering efter fotograferingen, att skapa rätt känsla.

Alla modeller har olika utseenden och uttryck, nästan alltid krävs make up för att tona ner eller framhäva vissa drag. Make up artisten Marie Lo Björnsson hävdar dock att det alltid behövs en bra grundmake. Även om man kan retuschera bilder i efterhand så går inget upp emot en bra bild med bra make up från början.

Ett knep som hon avslöjar är att man kan använda produkter på ett sätt som egentligen är gjorda för något helt annat. Till exempel läppglans på ögonlocken för att skapa en “glossy look” eller läppstift på kinderna istället för rouge.

17

Make up artist Marie Lo.

ANN EDLIDEN – OM VINTAGE OCH SECOND HAND TEXT: LOUISE ALVARSSON

H

on har alltid gillat historia och under 60-talets mode-återkomst runt 2005 blev hon frälst. Men när 60-tals-stilen blev överkonsumerad började hon sträva bakåt. Först kläder från 50-talet, sedan 40-talet, som hon helst klär sig i i dag. Det är ingen tvekan om att det går mode även i vintagekläder, konstaterar hon.

I Karlstad dominerar fortfarande 60-talsstilen, men i Stockholm går det mycket mer 40-och 50-talskläder.

Ann Edliden har nämligen en egen vintagebutik, Tidens Melodi, och brukar åka runt på mässor och besöker andra butiker runt om i landet för att få inspiration och hitta nytt.

Hur kommer det sig att du startade egen butik?

– Jag hade mycket egna vintagekläder hemma som jag sålde av och började köpa in nytt och kom på att det skulle kunna funka i butik. Det kändes som att det fanns en marknad för det. En annan anledning är att det är svårt att få något jobb som journalist, det jag är utbildad till egentligen.

Vad är skillnaden på vintage och second hand?

– Second hand kan vara från i går. Vintage bör vara äldre, jag har satt gränsen vid 1969. Det var efter det som den svenska textilindustrin började gå nedåt och det blev billigare att producera kläder utomlands, samt billigare material. Det har såklart även påverkat kvaliteten. Förr köpte man mer sällan ett plagg och la då mer pengar på det, vilket innebar att det höll längre. I dag överkonsumerar man kläder och köper mycket slit och släng. Så med andra ord innefattar vintage i många fall bättre kvalitet.

18

Behöver det vara speciella märken?

– Nej det behöver det inte vara, det är modellen och kvaliteten som är viktigast. Men visst, jag känner ju igen svenska kvalitetsmärken som inte tillverkas längre, de är guldkorn att få tag i.

Fortsätt att läsa mer om second hand och vintage utifrån vad Ann har uppmärksammat och skrivit om här intill.

SLIT & SLOW TEXT: ANN EDLIDEN FOTO: MAGNUS LERSTEN, MIKAEL SVENSSON OCH MARIE NORDIN

S

lit och släng har varit ledordet för svenskarnas shoppingvanor sedan uttrycket myntades på 60-talet. Trenden att handla på större orter, i köpcentrum och på nätet är ett hot mot de små butikerna som har svårt att hävda sig mot de stora kedjorna.

Men Veronica Svensson, bloggare på Arvika Shopping, har märkt av en motreaktion.

– Ur modesynpunkt så gick ju modet i raketfart för några år sen.

Men så gick några designers ihop och började prata om slow fashion, att göra kläder som håller i flera säsonger. Jag tycker vi är mycket mer medvetna om att det borde vara kvalitet istället för kvantitet som gäller.

Vi svenskar handlar fler och billigare kläder än tidigare. Mellan 2000 och 2009 ökade konsumtionen av textilier med 40 procent, men summan den genomsnittliga kunden lägger på pengar per år är densamma.

Plaggen har alltså blivit billigare, något som märks inte minst hos second hand-butikerna.

– Det är en fruktansvärd konsumtion på kläder i karlstadstrakten, säger Ulf Skogsberg, butikschef på Gengåvan i Karlstad. Men vi kan se att folk är mer medvetna i dag än för bara två år sedan. Vi säljer enormt mycket kläder, det har gått spikrakt uppåt.

Second hand och vintage är ord som numera används flitigt när det pratas mode. Det som för bara några år sedan var tabu i de flesta modekretsar är nu både trendigt och ett smart knep för att skapa sig en unik stil.

Veronica Svensson är stylist och driver bloggen på uppdrag av Arvika Shopping, som är en centrumförening i Arvika där hon tipsar om plagg och trender i Arvikas egna butiker. Målet är att få kunderna att handla

SLÄNGVS FASHION

Veronica Svensson, modebloggare och Linnea Persson, butiksinnehavare, tycker båda att det är viktigt att tänka på vad och hur man konsumerar.

på orten i stället för på nätet eller i närmsta storstad.

– Jag tror inte någon går och köper allt jag tipsar om. Jag ser det mer som en upplysning. Konsumtionen får ju många personer i sysselsättning och vi kan ju inte helt räkna bort att en viss konsumtion är viktig för ekonomin. Det vi måste göra är fler miljömedvetna val.

Tycker du att vi lever i ett slit och släng-samhälle?

– Ja, men det var värre för några år sedan. Nu börjar folk bli mer medvetna och second hand och vintage är på frammarsch. Vi köper plagg som vi tycker om och som håller längre. Vi kommer nog aldrig helt att komma i från partytoppen som man köper till helgen, men man kan ju använda den igen vid ett annat tillfälle.

Linnea Persson driver butiken Utopia på Herrhagen i Karlstad. Butikens koncept är rockiga kläder och accessoarer, mixat med vintagekläder

som Linnea själv väljer ut.

– Min tanke när jag startade var att ”vi slänger alldeles för mycket”.

Jag tycker att kläder ska användas tills de går sönder. Men det känns som att vi håller på att gå tillbaka till hur det var förr och laga kläderna i stället för att slänga. Åtminstone hoppas jag det. Vintagekläderna har däremot inte gått åt i den takt jag hade trott, det känns som att kunderna gör sina ”sällanköp” här och handlar det mesta av sin garderob på kedjor.

Hur tänker du själv när du shoppar?

– Jag shoppar inte alls längre. När jag handlar köper jag isåfall någonting dyrare. Köper du en billig t-shirt så håller den i två tvättar och sedan går den sönder. Jag skulle vilja se lite mer ekologiska kläder, men det känns som det är på frammarsch.

19

Vintage är däremot ett vinnande koncept hos Gengåvan, där en speciell avdelning för äldre plagg öppnade för ett par år sedan.

Butiken är välbesökt och antalet sålda kläder ökar konstant, enligt Ulf Skogsberg.

– Vi har folk från hela Värmland som kommer och verkligen shoppar mängder med kläder.

Men lika mycket som vi säljer skickar vi till utvecklingsländer som till exempel Bulgarien. Dit skickar vi nog ungefär 15 till 20 ton kläder per år.

Märker du av att second hand blivit mer populärt?

– Vi märker att vi säljer mer kläder, men i dag köper folk också mer kläder och byter med rådande trender. Man gör sig av med det som ligger längst in i garderoben, även fast det är fullt användbart. Men vi är duktiga på att ta tillvara på saker, vi brukar säga att ”släng inte utan kom till oss i stället”.

Enligt en studie som gjorts på Högskolan i Borås slänger svenskarna i genomsnitt åtta kilo kläder per person och år. En stor del av dessa kläder förbränns, men det är ett dåligt alternativ för gamla kläder, enligt EU:s avfallshierarki. Där pratar man i stället om att i första hand förebygga uppkomsten av avfall, det vill säga att ta hand om och laga plagg i stället för att slänga dem. Detta är något som de flesta gjorde innan slit- och släng-samhället tog över.

Att gå till exempelvis skomakaren med sina skor för att de skulle fortsätta hålla var kutym för de flesta.

20

Robin Johansson driver Wermlands skomakeri och är med sina 26 år den yngsta aktiva skomakaren i Sverige. För två år sedan tog han över skomakeriet i Karlstad, men han kommer ursprungligen från Malmö som har mer av en skomakartradition.

– Jag har dubbelt så mycket reparationer nu som när jag startade. Skomakerierna överlag i Sverige blir allt färre men större.

Förr fanns det betydligt fler skomakerier, men i och med plastvågen under 50/60-talet så försvann många. Jag har hört en gissning på att det fanns ungefär 40 skomakare i en stad av Karlstads storlek.

Att köpa dyra skor som håller i flera år är inte lika vanligt nuförtiden och framför allt inte i de yngre generationerna.

– I vissa städer där skomakarna jobbat in det starkt finns det en tradition av att folk köper dyrare skor och lagar dem i stället för att köpa nya. Det finns ju kedjor som har renodlat dåliga skor, som du slänger direkt när de går sönder.

Men de sista tio åren har det kommit en motvåg och jag vågar säga att riktigt bra skor säljs det fler av nu än för tio år sedan.

Hur tycker du Karlstad utmärker sig när det gäller kläder och skor?

– Jag har tänkt på att det är väldigt få butiker som inte är kedjor. Skoförsäljningen som jag också har vid sidan av själva skomakeriet har gått bättre än vad jag trodde, men det är väldigt mycket klassiskt och inte så mycket utsvävningar. I Malmö känns det mer som att man vill sticka ut och det behovet verkar folk inte ha i Karlstad. Det är ganska enkelspårigt utbud i de vanliga butikerna, i mitt tycke.

Robin Johansson är den yngsta skomakaren i Sverige.

På Gengåvan byts kläder in och ut kontinuerligt.

På bilden: Butikschef Ulf Skogsberg.

ANDREAS

EVELINA

LOTTA

MARIE LO.

MIKAEL

VI VÄLKOMNAR MARIE OCH AMANDA TILL OSS!

ERBJUDANDE 15% på klippningar hos Marie och Amanda under mars och april.

Marie Lundgren. Född och uppväxt i Dalarna. Arbetat som frisör i Stockholm innerstad samt vart egen företagare i Dalarna. Har gesällbrev och mästarbrev.

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK

Amanda Ling. Född och uppväxt i Årjäng. Jobbat på Holberg & Nielsen i 4 år som som frisör och butikschef.

Har gesällbrev.

054-18 28 80 NYGATAN 5 (HAGA) KARLSTAD WWW.HOLBERGNIELSEN.SE ÖPPETTIDER: MÅN-FRE 9-20 LÖR (SISTA I MÅNADEN) 9-14

HI-BROW PROFESSIONAL BRYNSTYLING, LASH PERFECT FRANSFÖRLÄNGNING M A K E U P T I L L F O T O , C AT WA L K , B R Ö L L O P, VA X N I N G A N S I K T - K R O P P - B R A S I L I A N S K & H O L LY W O O D

” Quality makes a difference, knowledge makes quality” DU HITTAR MIG PÅ

N Y G ATA N 5 K A R L S TA D . 0 5 4 - 1 8 2 8 8 0

W W W. M A R I E L O . S E

21

Hur ser du på konsumtion?

– Jag tror det i grunden är ett feltänk, folk köper för mycket och för kortvarigt. Saker görs inte för att hålla länge, så fort något går sönder så slänger man det. Folk är också sämre på att laga sina saker, hantverksskickligheten har ju gått ner.

Köper du nya kläder?

– Ja, det är framför allt för att vintagemarknaden för män ser ut som den gör. Män har genom historien haft färre plagg än kvinnor och därför är det inte lika mycket kläder som blivit kvar.

Hur skulle du beskriva din stil?

Namn: Elof Eklund Ålder: 20 år Bor: Uppsala, men kommer från Karlstad Gör: Studerar konstvetenskap Bästa köpet: ”Min svarta 20-talskostym som jag skaffade via Ebay för min student. Den är svart, tredelad och tysk från 20-talet i perfekt skick.”

STILEN ÄR MIN!

– Jag skulle säga semi-formellt 40-tal, jag var tidigare mer inne på sekelskifte och använde mycket hög hatt och bonjour och sådär. Så länge man håller sig till 1910-talet och framåt, när män faktiskt burit kostym, så tar folk en för välklädd, men kommer man i hög hatt och bonjour tror folk direkt att man ska på maskerad eller är trollkarl. Men det är inte så att jag bara klär mig i 40-talskläder utan hittar jag något jag gillar så köper jag det, helst vintage då.

Hur hittade du din stil?

– Den utvecklades gradvis, mitt intresse för äldre kläder,

TEXT OCH FOTO: ANN EDLIDEN

Hur ser du på konsumtion?

– Jag tycker ju att man ska handla saker i och med mitt yrke. Men det ska vara kärlek vid köpet och inte bara för sakens skull. När jag själv jobbar i butik är jag väldigt ärlig och försöker alltid göra en snabb analys av personen jag ska hjälpa i stället för att bara försöka sälja på dem en massa saker som de aldrig kommer att använda.

Hur ofta köper du nya kläder?

22

Namn: Zassa Voul Ålder: 28 år Bor: Karlstad, men kommer från Göteborg Gör: Jobbar som butikssäljare Bästa köpet: ”Om jag ska vara nostalgisk så är det nog mina Buffaloskor. Jag köpte mina första som 12-åring och det är de skönaste skorna som man kan ha året om.”

– Om inte varje så åtminstone varannan månad. Jag tycker det är kul att fynda och sedan så köper jag ju saker att ha på jobbet. Att sticka ut kostar pengar, det är ofta mycket dyrare att klä sig alternativt och lite dyrare material som äkta läder, PVC och lack. Jag handlar mycket via nätet från Polen, Berlin eller London. Sedan handlar jag nog inget på second hand förutom möbler. Eller jo, min väska är av vintageläder fast nyproducerad.

Hur skulle du beskriva din stil?

– Jag har en rätt mörk stil, med vissa färgklickar till exempel i sminkväg eller i mina accessoarer. Jag har väl en alternativ stil kan man säga, som drar åt goth- och synthhållet. Jag får mycket av min inspiration därifrån. På jobbet får jag dock tona ner min stil lite för att inte skrämma i väg folk.

i och med att jag under högstadiet fick mer frihet att välja kläder själv och mer pengar att köpa kläder för. Min mor har alltid haft ett intresse för second hand så det har ju kommit naturligt.

Hur mycket uppmärksamhet får du för din stil?

– Det är väldigt mycket positiv uppmärksamhet, det händer aldrig att någon säger något negativt. Så det är ju lite förvånande att inte fler klär sig såhär. Jag märker inte längre om folk kollar, det enda jag irriterar mig på är när folk kommer fram och ska rätta en, ”Du vet väl att man inte ska ha bruna skor efter klockan 18?”. Den formella klädkoden har aldrig varit så stel som nu, nu finns det ju nästan bara svart och grå kostym, förr fanns det i allsköns färger.

Tror du att du kommer skaffa dig en annan stil?

– Jag oroar mig ganska mycket för det där, vintagekläderna från 40-talet tar ju slut någon gång. Så det blir väl att jag får lära mig sy. Det blir nog lättare också när man blir mer vuxen och får mer pengar att gå och få något uppsytt hos skräddare. Man får bygga upp ett lager nu, medan det finns.

KRÖNIKÖR CHARLOTT LENBACK

EXPONERINGSDESIGNER

VAD SER VI 2014?

V

i är en bit in på året 2014 och har både Formex, som är en inredningsmässa, och möbelmässan i ryggen, båda bjuder på mycket inspiration och en stor dos av trendspaning. Otroligt kul att vi även representerar Värmland i sådana forum, med bland annat Form i Värmland som utställare.

Vad ser vi då?

Det ligger ett lugn över färgerna i år, dova nedtonade pasteller, grönt och blått.

Man kan se det på möbler och accessoarer i kombination med svag struktur. Även väggar verkar fortsätta att bestrykas i grå skalor.

Det är nu även dags att damma av den gamla läderfåtöljen eller skinn-soffan som har förflyttats till vinden. Läder, gärna i kombination med trä är möbeln som intar våra hem. Man kan även se de naturella träslagen i många accessoarer, som ljusstakar, förvaring och lampor. Det ligger en del naturell känsla över årets trender tycker jag, där materialvalen trä och kork kommer att dominera.

Men misströsta inte ni som fyndat mässing och koppar på auktioner och loppis, eller ni som investerat i dyra fina Svenskt tenn-krukor och ljusstakar. Det finns absolut med i årets trendspaning, fast i mindre dos och som små detaljer.

Hur hittade du din stil?

På min lista inför årets investeringar står ”drinkvagn” bland de första, vet inte riktigt i vilket material? Rotting eller kanske till och med krom, allt är av intresse. Jag bara väntar på att den ska uppenbara sig. Den ska helst inte vara ny, får gärna ha patina. Kan tänka mig att överta en maximalistisk kromad version, som tidigare kombinerats med stora porslins-hundar och vita svulstiga skinngrupper, placerade på ofraktbara, gigantiska mattor med äkthetsstämpel.

Drinkvagnen fanns med under året som gick, men först nu ska den få en plats hos mig!

Hur mycket uppmärksamhet får du för din stil?

Låt 2014 bli året då vi serverar drinkar från drinkbordet och plockar fram den ärvda kaffeservicen och serverar våra gäster både påtår och tretår. Harmoni!

– Jag har en storasyster som alltid har haft en egen stil. Hon är gammal punkare och klädde sig mycket för att provocera pappa när vi var yngre. I högstadiet började jag experimentera och jag har alltid varit något av en religiös raveare. Jag klädde mig i skogsmullestilen med neonslingor i håret och det har som sagt också varit mer åt gothhållet.

– Det är faktiskt mindre vanligt här i Karlstad än i Göteborg, där jag kommer ifrån. Här finns det fler som är inne på metal och kör den rockigare stilen så här stirrar inte folk lika mycket har jag en känsla av. Men jag tycker ju om att vara lite provocerande och ha en vass stil. Jag väljer ju att inte se ut som alla andra.

Tror du att du kommer skaffa dig en annan stil i framtiden?

– Jag kanske kommer att få andra influenser, men jag kommer nog alltid att vara mitt svarta jag. På sommaren kan jag ju till exempel ha orangea shorts men då har jag ändå kängor och svart i övrigt. Jag tror inte att jag kommer sluta klä mig alternativt bara för att jag blir äldre.

Tvärtom så har det känts mer viktigt att inte tumma på stilen bara för att man åldras.

23

NÄR KONSTEN KLÄR OSS TEXT: ANNA SVENSSON FOTO: HÅKAN LARSSON, PER KRISTIANSEN

“As you know, in fashion, one day you’re in and the next day - you’re out!”

- Heidi Klum

Blommiga skjortor för modiga män av Inger Hallström Stinnerbom. Foto: Håkan Larsson

24

E

tt av mina personliga favoritprogram är Project Runway. Ett antal unga designers ska under extrem tidspress skapa unika och välskräddade kreationer, som sedan visas upp av modeller och nagelfars av en kritisk jury.

Programmet leds av Heidi Klum, som inleder varje avsnitt med att säga: As you know, in fashion, one day you’re in and the next day - you’re out! oligast är det när deltagarna får till synes omöjliga uppdrag, som att plocka till

sig saker i ett vanligt snabbköp eller ta delar från en bil - och av det skapa helt fantastiska kläder gjorda av oväntade saker som selleri eller bilbälten.

På många sätt är dessa unga formgivare en sorts konstnärer. Med obändig kreativitet skapar de originella verk som ska uttrycka deras personliga stil.

Men är det konst de skapar? Kan mode vara konst? Frågan är mer aktuell än någonsin.

De stora modehusen har på senare år beretts utrymme på konstinstitutioner världen över.

Hong Kong Museum of Art visade 2009 verk från Louis Vuitton, Alexander McQueen visades 2010 på Metropolitan i New York, och förra året visades Jean Paul Gaultier på Arkitektur- och designcentrum i Stockholm efter att dessförinnan ha visats i Montreal - ja, exemplen kan göras många.

Dessutom blir det allt vanligare att modehusen öppnar egna, “fristående”, konstgallerier.

Fuldesigns ”Hijab för Sverigedräkt” Foto: Per Kristiansen

Bland exemplen finns Guccis ägare som har en konststiftelse i Venedig, Prada som har ställt ut samtidskonst i Milano och (återigen) Louis Vuitton, som snart öppnar konstmuseum i Bolognerskogen i Paris och har konstgallerier i bla Tokyo och München.

Men intet nytt under solen. Beröringspunkterna mellan konst och mode har lett till uttalade samarbeten mellan klädskapare och konstnärer under mer än ett sekel. Ett exempel är målaren Gustav Klimt, som samarbetade med kläddesignern Emilie Flöge.

Hon skapade de speciella, mosaikliknande tunikor som kan ses i bland annat Klimts berömda målning Kyssen (1908).

Ett annat exempel är den italienska designern Elsa Schiaparelli, som samarbetade med konstnärer som Jean Cocteau, Salvador Dalí och Alberto Giacommeti. Bland annat gjorde hon på 1930-talet en lammkotlett-hatt som på sätt och vis förebådar Lady Gagas köttklänning på MTV-galan 2010. Schiaparelli skapade även en hatt med en sko snyggt på svaj, som förmodligen - även den - skulle passa Gaga som hand i handske.

Konstvetaren Patrik Steorn är nytillträdd chef för Thielska galleriet i Stockholm, men han har tidigare varit verksam vid Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet. Steorn har forskat om bland annat svenskt mode. Han menar att det inom kulturvärlden har skett en förändring de senaste

decennierna och att mode numera av många jämställs med andra konstformer: – Att mode visas på museer är helt klart något som ger legitimitet och hjälper till att etablera mode som ett estetiskt uttryck, säger Patrik Steorn.

Jag frågar om han ser några problem med att mode visas på konstmuseer.

– Som med allt annat finns det förstås både problem och fördelar, svarar han. Museernas uppgift kan väl sägas vara att följa med samtiden, men också ge perspektiv på det ytliga och kommersiella. I vissa fall har modemärkena givits väldigt stort utrymme på ett helt okritiskt sätt. Det är problematiskt när museet enbart blir en arena för varumärkesbyggande.

Patrik Steorn berättar att han såg en utställning med Armanis verk på Guggenheim i New York för snart femton år sedan.

– Jag minns att jag bara blev förvirrad.

Museet hade inte problematiserat utställningen alls. Det är klart att det blir ett problem när man som besökare inte vet var utställningen slutar och var butiken börjar.

Däremot tyckte han att Gaultierutställningen i Stockholm var lyckad.

– Den var ambitiös och seriös, och hela produktionen var nyskapande, inte minst när det gällde den tekniska biten av presentationen.

Jag säger att jag personligen undrar om det kan vara så att fler museer visar mode på grund av att man vill locka publik, och att det i sin tur hänger ihop med att kulturpolitiken blir alltmer strömlinjeformad.

– Visst, tröskeln på museerna har nog sänkts, och populärkulturen har gjort intåg i utställningarna. Men överhuvudtaget är nog populärkultur mer accepterat, och man har ju exempelvis börjat se även sådant som data-

spelsproduktion som en konstform. Synsättet har överlag förändrats.

Jag frågar honom också om hur han ser på mode ur ett hierarkiskt perspektiv - kläder kan ju ha ett stort symbolvärde och har betydelse som en markör för statusskillnad, och där kan mode fungera diversifierande.

– Man kan verkligen rikta en hel del kritik mot modebranschen - titta till exempel på synen på kön, kroppsideal, hållbarhet och konsumtionshets. Men företagen är faktiskt väldigt duktiga på att snappa upp kritiken, arbeta med svagheterna, och vända det till försäljningsargument. Modehusen vill hela tiden ligga i framkant. Man vill vara steget före kritikerna, och ofta lyckas man.

– Frågan är förstås om de verkligen tar till sig kritiken på djupet, säger Patrik Steorn.

För i grund och botten är det naturligtvis så att modebranschen är beroende av att konsumenten hela tiden får en känsla av nyhet. Man ska uppleva att det är skillnad mellan årets höstkollektion i jämförelse med det som var nytt förra hösten - men är det så stor skillnad egentligen?

Innan vi avslutar samtalet växlar vi några ord om verksamheten på Thielska galleriet och arbetet med kommande utställningar.

Patrik Steorn avslöjar inga detaljer om utställningsprogrammet men säger, kanske inte oväntat: – Det blir säkert någon utställning med koppling till mode framöver på Thielska!

Här i Värmland kommer vi redan i sommar ha möjlighet att se mode, i en utställning med den namnkunnige couture-designern Lars Wallin. Utställningen kallas “Fashion stories” och den innehåller ett antal kreationer som

25

“Fashion stories” med kreationer av Lars Wallin

Wallin skapat under två decennier. Det är konstmuseet i Kristinehamn som visar utställningen. På museets hemsida citeras Lars Wallins ”programförklaring” för sin vandringsutställning.

– Jag vill att utställningen ska återspegla den passion jag har för mitt arbete och förhoppningsvis skänka lite flärd till besökarnas vardag och även inspirera andra som funderar på framtida yrkesval, skräddaryrket håller tyvärr på att dö ut.

Jag fäster mig vid orden ”passion” och ”flärd” i Wallins text. Dessutom får jag syokonsulentsvibbar när han talar om ”framtida yrkesval”. Helst hade jag velat tala med Kristinehamns konstmuseums chef Klas Hällerstrand, och lyssnat till hur han ser på relationen mellan mode och konst, men han är tyvärr bortrest på semester när jag söker honom.

Så jag trevar vidare i begreppsträsket på egen hand.

Det finns konstnärer som medvetet arbetar i skärningspunkten mellan konst, mode och klädbransch. Inte sällan förmedlar dessa konstnärer ett politiskt eller samhällskritiskt budskap.

26

Ett aktuellt exempel är den uppmärksammade och skandalomsusade kedjan American Apparel, som säljer den så kallade “menströjan”, designad av den kanadensiska konstnären Petra Collins. Collins har sagt att hon vill skapa debatt om tabubelagda ämnen, och motivet med en menstruerande och onanerande kvinna har verkligen skapat reaktioner.

Lady Gagas nämnda köttklänning är ett annat exempel på ett politiskt ställningstagande som görs med hjälp av ett klädesplagg.

Enligt henne själv ville hon protestera mot att den amerikanska armén inte tillät homo- och bisexuella soldater. Klänningen skapades av designern Franc Fernandez och den visades senare på ett museum i Washington, vilket känns som ett erkännande av plaggets “verkshöjd”.

Historien om den danska konstnären Nadia Plesner och hennes “David och Goliat”-strid mot jätten Louis Vuitton är unik men samtidigt mycket talande. År 2007 slog Plesner upp en tidning där det var ett stort reportage om Paris Hilton, illustrerad med en bild där Hilton bar en Vuitton-väska. I samma tidning fanns en text om svältkatastrofen i Darfur.

En liten, kort notis. Plesner blev upprörd och tecknade en bild av en svältande pojke med en Vuitton-väska. Bilden tryckte hon på t-tröjor som såldes till förmån för Darfur. Egentligen var detta en kritik av medieklimatet, snarare än av Vuittons varumärke. Men när man hos Louis Vuitton upptäckte Plesners tilltag vidtog företaget rättsliga åtgärder.

Efter flera års strid fick Nadia Plesner se slaget förlorat. Hon blev tvungen att dra tillbaka tröjan, efter att Vuitton övertygat henne om att de skulle krossa henne såväl som konstnär som privatekonomiskt. Hon gav dock inte upp, utan målade senare samma motiv som del i en stor målning. En målning var mindre problematisk än t-tröjor och trots att Vuitton än en gång försökte stämma henne var det jättens tur att besegras denna gång. Konstnärlig frihet vägde tyngre än varumärkesskydd.

Att “politisk design” kan leda till oanade konsekvenser – som det gjorde för Nadia Plesner – bekräftar även Pernilla Klüft, som ingår i designgruppen Fuldesign. För en utställning 2009 skapade gruppen en särskild hijab som skulle passa till Sverigedräkten.

Utgångspunkten var den ganska speciella historien bakom skapandet av Sverigedräkten.

Pernilla Klüft berättar: - Sverigedräkten skapades i början av 1900-talet för att kunna användas av kvinnor som inte kom från en socken med egen dräkt.

Var man en urban kvinna i Falun, till exempel, fanns ju ingen sockendräkt man kunde använda.

Det var mycket diskussion kring dräkten när den togs fram, den ansågs inte “äkta”

eftersom den inte hade samma genuina historia som de flera hundra år gamla sockendräkterna. Under en ganska lång tid föll Sverigedräkten i glömska. På 1970-talet lyftes den fram på en utställning på Nordiska museet, och samtidigt började drottning Silvia använda dräkten, vilket gjorde att den fick stort genomslag.

- Det var egentligen självklart att drottningen började använda Sverigedräkten, säger Pernilla Klüft. Det fanns ingen annan dräkt hon kunde ha använt, eftersom hon kom ny till Sverige och inte kunde klä sig i en sockendräkt. När vi i Fuldesign funderade kring vilka som skulle kunna använda Sverigedräkten idag, kändes det jättelätt att skapa hijaben.

Det var ett logiskt steg att ta när vi tänkte på hur vi skulle kunna modernisera och tillgängliggöra Sverigedräkten för “den nya svenskan”.

När Fuldesigns nya sverigedräkts-hijab visades blev reaktionerna mycket starkare än gruppen hade räknat med.

- Vi hade förstått att det var kontroversiellt i den meningen att det finns mycket konservatism kring folkdräkter, så vi var ju absolut ute efter att göra ett statement, att visa “vårt” Sverige, säger Pernilla Klüft. Men den upprördhet som sverigehijaben skapade hos extremhögern - den hade vi inte alls räknat med.

Pernilla Klüft berättar att trots att det gått flera år så får Fuldesign fortfarande ta emot flera dödshot varje år, och på gruppens hemsida kan man ta del av det massiva näthat som drabbat dem när det gäller sverige-hijaben.

Jag frågar om de var medvetna om att hijaben var politisk.

- Allt är politik, menar vi. Vi tycker att det är viktigt att form har en mening. Alltför ofta är form ganska innehållslöst.

Innehållslöst är verkligen inget ord man använder för att beskriva kostymerna som skapas av Västanåteaterns kostymör Inger Hallström Stinnerbom. Och hon följer i giganters fotspår, kan man gott säga. Jag tänker bland annat på konstnärerna Sonia Delaunay,

Léon Bakst och Pablo Picasso som på sin tid skapade banbrytande kostymer för Ryska baletten i Paris. Framför allt Delaunays kostymer fick stor betydelse för både konst- och modevärlden.

Att arbeta med teaterkostym innebär att vara tvungen att ta hänsyn till många samverkande aspekter: manus, scenografi, regi, koreografi och musik. Inger Hallström Stinnerbom går en mästerlig balansgång där hon samverkar med det totala sceniska uttrycket och ändå skapar kläder som står på egna ben.

Hennes kostymer visades på en stor utställning på Värmlands Museum 2002 och hon har också visats bland annat på textilmuseet i Borås.

- Gränsen är hårfin mellan visst mode och konst, säger Inger Hallström Stinnerbom. Å andra sidan är det väldigt långt mellan annat mode och konst.

Hon tycker att det har kommit fram flera svenska designers på senare år som absolut skapar mode som samtidigt är konst. Hit räknar hon bland andra Helena Hörstedt, som stickar sina kreationer, och Elin Eng som skapar smycken och kläder av gummi. Hon säger också att Lars Wallins utställning på Waldemarsudde och Charles Korolys utställning ”Koroly kostym drama” på Dansmuseet har varit viktiga för många som jobbar med kostym.

Vid sidan av arbetet som kostymör skapar Inger Hallström Stinnerbom även andra kläder. Hennes ”Blommiga skjortor för modiga män” och ”Blommiga blusar för busiga brudar” har blivit väldigt populära. Hon syr bara ett exemplar av varje skjorta eller blus, och det speciella med dem är de brokiga mönster hon väljer.

– Visst drar det projektet åt konst. Samtidigt är skjortorna lättburna och gjorda för ”vanligt folk” som är lite modigare, säger hon.

Sen lägger hon till, med emfas: – Hela livet är ett drama och alla är vi på en scen. Men alla vill inte synas lika mycket.

Själv frågar jag mig om det rentav är så att de blommiga skjortorna är “anti-mode”. För mig är mode något som är nytt och tillfälligt, och som följer en rådande trend. En blommig skjorta som inte bryr sig om trender står på något sätt ensam som ett utropstecken i bruset av kläder från de stora klädkedjorna.

Men kanske har jag helt enkelt inte förstått vad ”mode” är för något. Kanske är min tolkning alldeles för snäv.

Lite skamsen (för att jag känner mig gammal, mossig och konservativ) läser jag Magnus af Petersens text till Moderna Museets utställning ”Fashination” från 2004. Där skriver han bland annat: “Tanken att konstens utveckling, de förändringar i uttryck och betydelser som den genomgår, skulle ha något att göra med mode är skrämmande för många av konstens mer asketiska förespråkare. En uppdelning i högt och lågt, elitistiskt och populärt, masskultur och avantgarde har sedan länge använts i diskussioner om modern kultur. Enligt dessa gamla värdeskalor står konsten “högt” och modet “lågt”, men att beskriva modet som populär masskultur är inte helt oproblematiskt: tänk på haute couture.”

VÄRT ATT SE Lars Wallin ”Fashion Stories” pågår 25 maj-31 augusti på Kristinehamns konstmuseum. Utställningen har tidigare visats bla på Waldemarsudde, Västerås konstmuseum och Dunkers kulturhus.

Fuldesigns ”Hijab för Sverigedräkt” är aktuell på utställningen ”Dressing Swedish” som öppnar på Svenska ambassaden i Washington 19 februari, och därefter visas på Mångkulturellt centrum i Botkyrka från april 2014.

Västanå teater ger Nils Holgersson under sommaren 2014, efter Selma Lagerlöf och i regi av Leif Stinnerbom

Hur som helst är det ju inom både konst och mode ofta så att det som börjar som något subversivt och udda, så småningom omfamnas av allt fler. Det blir populärt i de breda lagren och är inte lika “edgy” längre. För att travestera Heidi Klum: “In Art, one day you’re out - and the next day, you’re in.”

Så svänger pendeln tillbaka. Igen. Och faktum är att jag står fortfarande kvar där och kliar mig lite i huvudet. Kan kläder vara konst? Ja, det tycker jag absolut. Kan mode vara konst? Ja, kära nån. Jag vet inte.

NYTT MÄRKE!

Nu har vi internetbokning www.noiz.se

M AG A S I N S G ATA N 7 A R V I K A T E L E : 0 5 7 0 - 1 0 0 1 1

27

GILLAR ATT FRAMFÖR KAM Hur kommer det sig att ni valde medie- och fotoinriktning?

Natalie Lindeskow och Joakim Lindqvist går sista året på Sundstagymnasiet med medie- och fotoinriktning. De fann varandra direkt och jobbar mycket ihop. Vi bad dem välja ut några bilder på temat mode och ställde några följdfrågor.

TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: NATALIE LINDESKOW OCH JOAKIM LINDQVIST

Joakim: Jag hade knappt hållit i en kamera innan jag började på gymnasiet. Men jag har alltid tyckt om att få uttrycka mig på olika sätt och ville testa foto, vilket jag nu har fastnat för och verkligen vill satsa på.

Natalie: Jag har alltid gillat att fota. När jag var liten hade jag en vanlig kompaktkamera som jag lekte med.

Sedan började jag låna bättre kameror och det var självklart att jag ville hålla på med det här. Media är även intressant på så vis hur det påverkar oss och hur man kan använda sig av det på olika sätt.

Vad för typ av fotograferande gillar ni mest?

Natalie: Jag har fastnat för den analoga tekniken, att lära sig hur det funkar från början med att framkalla i mörkrum och så vidare.

Men jag fotar även mycket digitalt och gillar att fota mönster och letar hela tiden efter nya konstnärliga uttryck.

Joakim: Jag gillar modefoto och har en blogg där jag lägger upp mycket bilder med fokus på mode och livsstil.

28

Porträtt av Natalie fotograferat av Joakim.

OCH

STÅ BÅDE BAKOM ERAN Vad betyder mode för er?

Joakim: Svart. Jag gillar mörka kläder, det funkar alltid.

Natalie: Mode är något uttrycksfullt. Hur man uttrycker sig med en viss typ av kläder.

Joakim: Mode förnyas och kommer igen och igen. Jag var på modeveckan i Stockholm och där såg man tydligt trender från tidigare årtionden fast i nyskapade versioner. Men man behöver inte slaviskt följa alla trender. Jag köper det jag gillar, inte det andra säger att man bör ha.

Natalie: Nej, man vill hitta sin egen stil och inte se ut som alla andra.

Joakim: Mode är även kläder som man inte kan bära, kläder som man ser på modeshower som är mer konst.

Hur kan man definiera modefoto?

Natalie: Det som sticker ut, som skapar en viss känsla.

Joakim: Det kan vara både bilder från catwalken, men även mer konstnärliga bilder och porträttbilder. Så länge det finns ett visst uttryck eller känsla som man vill förmedla.

29

Se mer bilder på nästa uppslag.

Porträtt av Joakim fotograferat av Natalie.

Foto: Joakim

Foto: Natalie Foto: Natalie

Foto: Joakim Styling: Victoria Sonnö

30

“Jag gillar att fota mönster och letar hela tiden efter nya konstnärliga uttryck” - Natalie

Foto: Joakim Bildbehandling: Natalie Foto: Joakim

Foto: Joakim

“Mode kan vara bilder från catwalken, men kan även vara mer konstnärliga och porträttbilder”

- Joakim

Foto: Natalie

31

VIKTIGT MED RÄTT MÄRKE TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO:KARIN HERMANSSON

M

ånga köper kläder för att det är visst märke, alltså en viss logotyp eller ett visst designnamn. Men det finns en annan typ av märkning som blivit allt mer viktig på kläderna och det är rättvisemärkt. En kille som har bra koll på det här är t-shirtsdesignern Viktor Bijlenga, som startade företaget I´m with friends tillsammans med kompisen Anna Lindh, men nu driver han det vidare på egen hand.

idag märkta med Fairtrade, Ecolabel, GOTS Sustainable Textile och SA8000.

I´m with friends jobbar med ett nätverk av designers som tillsammans skapar unika t-shirts.

– Designen och trycket är också viktigt, även om det man faktiskt får betala mest för är bra kvalitet och goda produktionsförhållanden, säger Viktor.

– De viktigaste orden för oss är människor, hållbarhet och design. Människor betyder mest, hållbarhet är en självklarhet och design kan förändra allt.

Det har ju blivit allt mer viktigt vart man tillverkar och hur det tillverkas. Hur tänker ni kring det?

32

– Alla t-shirts vi gör består av 100 procent ekologisk bomull och vi har bra koll på tillverkningen eftersom vi samarbetar tillsammans med ett Göteborgsbaserat företag som heter Dem Collective, som i sin tur har bra koll på förutsättningarna i fabriken i Sri Lanka. Tyvärr relativt dyrt med vissa märkningar, så hur mycket vi än vill så har vi inte råd med att ha alla man vill ha i dagsläget. I’m With Friends är ett litet företag, och måste därmed försöka göra en avvägning om vilka märkningar som är viktigast av satsa på just nu. Alla våra plagg är

Viktor Bijlenga, I´m With Friends

Vädret påverkar konsumtionen mer än vad vi tror.

Modekonsumtionen förväntas bli bättre 2014 än 2013.

70%

av företagen i modebranschen jobbar aktivt med CSR.

MODE OCH KONSUMTION ENLIGT SVENSK HANDEL TEXT: LOUISE ALVARSSON

Svensk Handel har ett branschkansli, så kallat Stil, för de cirka 3 000 medlemmar som arbetar med skor, kläder, textil, accessoarer och sport.

– Vi definierar mode som det man har på sig. De som främst jobbar med skor, kläder och accessoarer, men det gränsar även till andra områden som inredning. Allt fler branscher har börjat tänka mode och skapar produkter utifrån det, säger Linda Hedström på Svensk Handel Stil.

Hur mår modebranschen?

En gång i månaden tar Svensk Handel Stil fram ett stilindex som berättar hur modebranschen ser ut. Förra året var tufft, vilket Linda Hedström tror beror främst på väderförhållandena – Vi är väldigt beroende av årstiderna i Sverige. Det måste vara rätt väder för rätt säsong för att vi ska konsumera.

Konjunkturen och svenskarnas ekonomi påverkar också handeln, samt att konsumenterna blivit allt mer medvetna om sin konsumtion.

– Vi ser en trend i att hållbarhet, miljöpåverkan och produktionen har blivit allt mer viktig för konsumenterna att känna till.

Detta är även något som företagen har fått lära sig och måste anpassa sig efter.

Linda Hedström berättar att de gjort en undersökning på hur företag ser på CSR (Corporate social responsibility) och resultatet visar att 70 procent av företagen jobbar aktivt med de frågorna.

Hur 2014 blir är svårt att förutspå med tanke på att ingen kan påverka vädret, men januaris stilindex såg bättre ut än väntat.

KRÖNIKÖR

THOMAS DER NEDERLANDEN TEKNIKTIPSARE

KÖP SAKER SOM DINA BARN KAN ÄRVA

V

åra kläder vi bär och våra möbler vi sitter i har kort utgångsdatum.

Vi slänger och köper nytt utifrån trender och en önskan att vara någon som lever upp till den önskebild vi har av oss själva. Maten på bordet kommer från olika delar av världen och vi hoppar världsvant mellan köken; Medelhavet, Asien, Mellanöstern och Afrika. Telefonen, datorn och TV:en känns gamla efter sex månader när nästa generations enheter kommer. Bättre grafik, mer nöjen och större bild driver våra krav högre.

Frågan är om allt det här är vilka vi är eller om vi köper oss ett ”jag”.

En trasig telefon behöver ersättas, men med vad? Har du haft den i ett år och den redan är utsliten, så behöver du fundera på hur du använder den. Ett bättre fodral till den nya telefonen eller en telefon som klarar lite tuffare tag är kanske lösningen. En telefon ska klara sig längre än så. En titt på blocket avslöjar att det finns tre år gamla telefoner som fortfarande fungerar utmärkt och kan säljas. Det är telefoner som kostar lite mer som bibehåller funktion men även ett värde och som ska kunna funka i två år till.

Ibland kan man tro att tekniken har ett inbyggt bäst före datum. Sakerna går sönder precis när garantin har gått ut, ny mjukvara gör prylarna sega och det blir teknikskiften. Någon som bara väntat på 4K och vägrat titta på film hemma? Tyvärr hamnar man där när man siktar lågt. Den billigaste TV:n, datorn eller telefonen har teknik som är 3-15 år gammal i sig och är inte redo för nästa uppdatering. Fyra år gamla telefoner som går att uppdatera hör till undantagen, många klarar inte ens kraven för en uppdatering ett halvår efter inköp. Väljer du en av Samsungs bättre modeller av TV idag, så kommer du kunna uppgradera processor och minne under 4 år utan att behöva byta ut hela enheten. Det är smart-TV på riktigt.

Du gör dig själv och miljön en tjänst genom att investera tid i att hitta dina sanna behov. Hur vill du klä dig? Hur ska hemmet se ut? Hur ska du må bra och inte försöka köpa lycka genom nya leksaker? Själv har jag ångest när jag gör ett impulsköp av något som jag egentligen inte behöver.

Ofta handlar impulsköpet om att döva något annat man mår dåligt över.

Om vi vågar spendera mer på våra inköp både genom att lägga tid på att ta reda på vad behovet är och vara beredd att betala mer för kvalitén, så kommer vi att vara mer nöjda i längden. Datorn orkar med även efter två år och kommer nog fungera mer än fem år efter den är inköpt. Hittar man sin stil utan att vara slav under modesvängarna så har man en mer fungerande garderob med kläder som är välgjorda och kan kombineras i flera kombinationer.

33

MODESKAPARE BOXARE PT BRANDMAN

Namn: Lisa Lokkin Född: 1988 Familj: Mamma, pappa, broder Bor: Arvika Förebild: Alla de som vågar göra verklighet av sina drömmar.

Favoritmat: Frukost alla gånger!

Nästa utmaning: SM så klart! Fighten i ringen men även vägen dit är en utmaning.

LISA LOKKIN TEXT OCH FOTO: LOUISE ALVARSSON FOTO: EMMA ERIKSSON CARLSTRÖM

34

Hon har alltid gått sin egen väg, haft sin egen stil och vågat slagits för sina idéer. Det har lett henne till att bli en självständiga person, full med kreativitet och energi.

“Hehe, det är klart att det kan vara skönt att få in en fet smäll på någon, men det jag gillar mest med boxningen är tekniken och taktiken.”

E

Den 11-13 april tävlar Lisa Lokkin i SM i Göteborg.

n färgsprakande Lisa Lokkin kommer och möter mig. Hon bor på en mysig, liten innergård i centrala Arvika. Några trappar upp öppnar hon dörren och jag välkomnas in i hennes prylfyllda men ordningsamma hem. Träningsväskan står i dörröppningen och på skrivbordet ligger en påbörjad stickning med dödskallemönster.

Lisa Lokkin är full av energi men samtidigt har hon ett lugn och ett fokus som få.

– Det krävs att jag efter ett träningspass kan varva ner och landa i övriga saker som jag måste göra, förklarar hon.

Tio till tolv pass i veckan ägnar Lisa åt träning, det kan då vara boxning, styrka eller kondition. Utöver det har hon även PTtimmar och leder pass, vilket innebär att hon tillbringar mycket tid i gymmet. Två dagar i veckan försöker hon dock hålla helt fria för skapandet.

– Jag måste få utlopp för min kreativitet och då har jag bestämt mig för att det är lika bra att avsätta tid för det.

Men inte nog med det, hon berättar att hon även utbildar sig till brandman på distans och måste planera in föreläsningar och studietid.

som man kan plocka ihop som man vill. Man skapar sin egen stil utifrån vad man gillar.

Jag sitter mittemot Lisa och ser hur hon stickar maska efter maska utan att behöva titta ner på stickorna. Hon berättar att hon nästan aldrig följer ett befintligt mönster utan gillar att räkna ut det själv. Att få improvisera i skapandet är vad hon föredrar.

– När jag var liten klädde jag mig som jag ville, matchade och mixade på olika sätt, och det har alltid varit accepterat. Jag gillar färger och former och det får gärna vara lite galet.

Dagen till ära har hon på sig en egentillverkad klänning i randigt, grönt och över den en svart adidasjacka med lila detaljer och ett lila band knutet runt håret. Kombinationen framställer en sportig men samtidigt estetisk look.

Lisa är till stor del självlärd när det gäller att sy och skapa kläder. Men gick efter studenten en ettårig textilutbildning i Värnamo där hon utvecklade sitt intresse och fastande för stickkonsten. Hennes avslutningskollektion resulterade i tre stickade plagg; en klänning, en overall och ett par hängslebyxor.

De kläder hon skapar i dagsläget består av både stickat och textil, då hon gillar att mixa olika material. Tygerna köper hon helst i andra hand, tycker att det är viktigt att ta vara på det som redan finns och att inte konsumera nytt i onödan. Att återanvända tyger gör det dock mer begränsat att skapa flera likadana plagg.

– Men då får man använda fantasin och varje plagg blir unikt.

Vad anser du om fenomenet mode?

– Mode är något som kommer och går och

Lisa föredrar helst att inte att få beställningar utan vill skapa fritt utifrån sina egna idéer.

35

Kreationer skapade av Lisa Lokkin. Foto: Emma Eriksson Carlström

När jag frågar vilket hennes favoritplagg i kollektionen är svarar hon klänningen.

– Den är lätt att experimentera med och passar de flesta modeller.

Förutom kläder tillverkar Lisa även smycken i materialet krympplast. Hon visar mig hur hon först skissar upp det mönster hon vill ha på plasten, färglägger, skär ut och sedan skjuts in i ugnen, där plastbitarna krymper och hårdnar. Ut kommer färdiga smycken som antingen får halskedja eller hängen för öronen.

Jag undrar vart hon får alla sina idéer ifrån? Det vet hon knappt själv, men tror att hon samlar på sig mycket under tiden då hon utför sina andra aktiviteter.

Efter ett år i Värnamo flyttade Lisa hem till Värmland igen och hamnade på Karlstads universitet där hon läste till hälsocoach i två år följt av en PT-utbildning. Hennes intresse för och kunskap om kost och träning kommer väl till användning i hennes vardag.

– Som tur är gillar jag att laga mat eftersom jag måste tänka mycket på när och vad jag äter för att orka med min vardag.

Speciellt inför en boxningsturnering är det viktigt eftersom man tävlar i olika viktklasser.

Lisa tävlar antingen i 54- eller 57-kiloklassen.

Just nu förbereder hon sig inför SM, dit hon är direktkvalificerad. Är för övrigt rankad fyra i Sverige.

Gillar du att slåss?

– Hehe, det är klart att det kan vara skönt att få in en fet smäll på någon, men det jag gillar mest med boxningen är tekniken och taktiken.

Men är du inte rädd för att få slag själv?

– Nej, adrenalinet tar över och det känns inte när man är uppe i ringen. Men det är klart att man ska vara rädd om sig. Boxningen har hittills gett mig mycket mer energi än vad den har tagit från mig.

Du utbildar dig ju även till brandman nu.

Hur kommer det att funka att träna för att bli så stark som möjligt för det yrket samtidigt som du ska hålla en viss vikt i boxningen?

– Det handlar om att vara medveten om hur jag tränar. Men det kan hända att jag ökar i vikt när jag lägger på mig mer muskler.

Hur är det att komma in som tjej i ett mansdominerande yrke?

– Jag ser inga problem alls i det. Många tror att det enbart handlar om fysik, men det är lika mycket psykiskt. Dessutom har jag en fördel, som ganska liten och kort, att jag kan ta mig in i små utrymmen.

Vad tycker du om brandmansutstyrseln då?

Borde den piffas upp?

– Hehe, kanske det. Det handlar väl främst om att den ska vara bekväm och funktionell i och för sig.

Sportmodet då? Vad tycker du om det?

– Det kan vara lite tråkigt ibland. Det skulle vara kul att få designa en sportkollektion, men det krävs mer kunskap om produktion och material. Då kan jag inte köpa vilket second hand tyg som helst.

Boxningskläder?

– Där är man rätt begränsad i alla fall som amatör, som proffs är det friare. Måste ha linne och kortbyxa och midjan måste vara väl markerad. Det är även olika färger, röd eller blå, beroende på i vilket hörn man står. Men visst, det vore ju kul!

36

Lisa Lokkin gillar att blanda olika material, färger och mönster när hon skapar. Det får gärna vara lite galet.

FIRA MED OSS!

R O

U SS

EA

D

0 ÅR 0 Å9R

9 M UM

OL

L TI ING

N

N

S

BIBLIELU E JUJU

1 49 92 N A1

•E T TE TP TE R P SE O R

0 ÅR 0 Å9R

4• 49 2 9 21 1N

ILIELEU BB JU JU

ED S

A

•E T TE T PTE RP E S

U RH UU HS V RA

9 UMM

2 4•

G VTA

N

OL SN

L TI N IG

AH RU A RV U H S USS GVT ED S

AE

D

MÅN - FRE 10-18 LÖR 10-16 TEL 054 - 215960 www.cgc.se

Unna dig en skön behandling i vår! ...och när du gör din 6:e behandling ger vi dig 20% på den.

Underklädesbutiken i Arvika, med det lilla extra för de kvinnliga formerna.

• Ansiktsbehandling • Brasiliansk vaxning • Frans- & brynfärgning Fler behandlingar finns att välja, se hemsidan.

37 Kika in på vår nya hemsida som är full med inspiration och nyheter! www.hudlycka.se • 070-264 51 97 • kontakt@hudlycka.se • Storgatan 37, Kil

Kyrkogatan 27 B, Arvika www.bhaget.com 0570-163 10

KLARA

38

KÖR!

FÄRDIGA

Många barn och ungdomar drömmer om en idrottskarriär, men hur hårt och hur länge ska man satsa? Och vart går gränsen för pressen från omgivningen? Vi har mött ett flertal idrottsengagerade personer, som befinner sig på olika nivåer och positioner, för att skapa en bild av detta.

FOTO: MAGNUS LERSTEN

39

TALANG FÖR TALANGER TEXT OCH FOTO: JONATAN BJÖRCK

Han nobbade Zlatan Ibrahimovic på grund av en vattenhink och vann 13 stora titlar under sina 20 år som scout i Liverpool. Mikael Linder ser tillbaka på sin karriär och konstaterar att talang är ett svårdefinierat begrepp.

– Det är mycket bredare än att du bara har en spetsegenskap, säger han.

40

V

arje sommar samlas de bästa 15-åringarna från hela landet i Halmstad för att visa upp sig för landslagstränare och scouter.

Längs sidlinjen trängs hejande föräldrar med kostymklädda herrar med några av världens bästa fotbollsklubbar som arbetsgivare.

De letar efter talang.

En eller ett par spelare kommer kanske få chansen att bli ungdomsproffs utomlands. Andra plockas upp av toppklubbar i allsvenskan. Men för de allra flesta kommer fotbollsvardagen förbli ungefär den samma.

Drömmen kommer stanna vid just ingenting annat än en dröm.

Det skulle visa sig att de inte var tillräckliga talanger. Eller?

Mikael Linder funderar en stund.

– I dagligt tal så blir ordet talang synonymt med att du är framstående i specifika tekniska detaljer. För mig är inte det talang, det är ett mycket vidare begrepp. Det krävs så väldigt mycket mer för att lyckas. Ofta ser man en ung kille eller tjej som är väldigt tekniskt duktig. De dribblar tre-fyra motspelare och hänger upp bollen i klykan. För mig är det en spetsegenskap som man ska vara rädd om.

Men spelaren måste kunna kombinera det tekniska kunnandet med en stor portion vilja, målmedvetenhet, organisationsförmåga och uthållighet. Bland annat.

Mikael Linders ord har onekligen en viss tyngd. 1992 fick han jobbet som antagligen varje fotbollsgalning någon gång har drömt om. Han skulle ansvara för scoutingen av den skandinaviska spelarmarknaden för Liverpool. Klubben som hade dominerat den engelska fotbollen under 70- och 80-talet ville nu hitta guldkorn uppe i norr. Under nästan 20 år kuskade Mikael Linder världen runt och följde landslag och klubblag i jakten på … ja, vadå?

För kan man egentligen se vem av de gängliga tonåringarna som kommer bli en världsspelare och vem som kommer sluta som mittback i det lokala division 5-laget?

– Det är svårt, självklart. Man kan inte bara bedöma människor lättvindigt, man måste ta det på allvar och göra det lite djupare. Jag följde spelare, pratade med dom och försökte tränga in under skalet. Det är först då som man i bästa fall kan se deras potential. När man har gjort de sakerna, träffat föräldrarna och sett vilken miljö spelaren kommer ifrån så återstår fortfarande en väldigt avgörande sak; Hur reagerar spelaren under press? Du kanske har kryssat i alla andra rutor, men i ett skarpt läge så är det helt avgörande för om du lyckas eller inte.

Du har jobbat med en av Europas största klubbar, hur mycket utrymme och tålamod finns det på den nivån?

– Det fanns mycket mer förr. När jag började 1992 fanns det en känsla för om någon var en talang och en bra person som man ville ge lite tid. Det fanns utrymme för misslyckanden och för spelarna att hamna i vågdalar.

Flyttar man hemifrån när man är 16 år och inte kan koka ägg har man ett bekymmer, det är tufft att komma in i den här världen. Men i dag finns inte det tålamodet, tyvärr kan du inte ens ha otur. Åker du på en skada kan din plats vara tagen av någon annan när du kommer tillbaka. Då blir du utlånad och hamnar utanför strålkastarljuset. Det var inget fel på din talang eller dina egenskaper. Du hade bara otur.

Hur ser du på ditt jobb med lite distans? Det kan kännas hårt att sortera ut spelare och krossa deras drömmar?

– Absolut. Jag har kommit i kontakt med en del spelare där jag har fått säga ifrån; det här går inte. Det hade varit en katastrof personligen för den spelaren att flytta. Han kunde kanske inte sköta ett vanligt liv vid sidan av.

Vi har varit väldigt restriktiva i Liverpool, men det finns många andra exempel där man inte haft samma syn, framför allt i italienska klubbar. De tog in 13–14-åringar från Afrika i dussintal och lät dem bo i korridorer och träna. Det var en fruktansvärd verksamhet.

Där har många blivit väldigt illa behandlade.

Det förekom självmord när spelare kastades ut från klubbarna och tillbaka till fattigdom och elände. Oerhört tragiskt.

Samtidigt som krossade proffsdrömmar har förstört många unga spelares liv tror Mikael Linder att det också är i det dilemmat vi hittar en stor del av förklaringen till varför skandinaviska spelare får allt svårare att slå sig fram i fotbollsvärlden.

– Vi i Skandinavien har alltid ett säkerhetsnät, någon som fångar upp oss. Om du tar en kille från Sierra Leone eller Uruguay som har växt upp med bara ett par skor från det att han var fyra år till han var tio så vet han att det här är hans enda chans att komma ur det här helvetet som han växt upp i. Han har ett driv som kan betyda mycket om han dessutom har alla de andra rätta egenskaperna. Om det används rätt är det väldigt effektivt, men det kan också bli en väldigt destruktiv kraft om du kommer in i fel spiral. Även om han inte växt upp i Sierra Leone eller Uruguay har Sveriges bästa spelare en lite annan bakgrund än Svenssonlivet i ett radhusområde. Och Mikael Linder såg tidigt att Zlatan Ibrahimovic var en exceptionell talang.

– Jag hade hört en del snack från Malmö, att det fanns en speciell kille där som hade kommit upp i A-laget. 2001 låg Malmö i superettan och jag åkte och tittade på honom i en match mot Häcken på Rambergsvallen.

För honom var det en katastrof. Häcken var ett fysiskt lag och Zlatan blev tagen rätt rejält.

Han blev utbytt efter kanske en timme och blev så jädra arg. Han sparkade till en vattenhink som for halvvägs upp på läktaren och skvätte ner folk. Han hade redan fått ett gult kort och fick ett till så han blev utvisad. Som scout är det inte det du vill se. Jag jobbade för ett lag som hade mycket disciplin och det fanns ännu mindre utrymme för den typen av spelare då. Jag rapporterade vad jag hade sett till tränaren Gérard Houllier, som dessutom var en disciplinmänniska. Han sa att Zlatan var ointressant om han uppträdde på det viset.

Några månader senare blev Zlatan Sveriges dyraste spelare genom tiderna när han skrev på för holländska Ajax. Mikael Linder och Liverpool fokuserade i stället på en annan svensk - Johan Elmander. Men inte heller där blev det någon affär, Elmander valde Feyenoord.

– Det blev fel för Zlatan den gången, han hade otur. Eller, för honom löste det sig ju bra.

Det kanske var vi som hade otur, säger Mikael Linder och skrattar.

MIKAEL LINDER OM...

Vem som är den största talangen han stött på?

– Jag kan inte bortse från Steven Gerrard.

Han är den störste, en makalös kille. Han hade speluppfattning och bra teknik men framförallt hade han de här andra egenskaperna.

En vilja av stål och självdisciplin. När han var som bäst kunde han vända matcher på egen hand. I Champions league-finalen mot Milan låg vi under med 0-3 och vände, mycket tack vare Gerrard. Du måste vara en exceptionell karaktär för att kunna vända en sådan match.

41

DRÖMMEN ÄR ATT FÅ SPELA PÅ CAMP NOU TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: MAGNUS LERSTEN

42

Han är 13 år, spelar med tre år äldre och har blivit uppmärksammad av FC Barcelonas ungdomsakademi. Samuel Nielsen är en av Värmlands mest lovande fotbollstalanger.

Det krävs mycket träning om man vill nå sitt mål, det är Samuel Nielsen väl medveten om.

Hans pappa och systrar har dock inte lika lätt att förstå att han frivilligt ger sig ut i ur och skur för att träna varje dag.

V

äggarna i hans rum är tapetserade med Barcelonas arena Camp Nou. I sängen ligger kuddar med FC Barcelonas klubbmärke och golvet pryds med en bit konstgräs, därpå sex par fotbollsskor står uppradade. Vill man bli fotbollsproffs så gäller det att leva i drömmen.

Samuel avslöjar att han även sover med en fotboll i sängen.

– Och när han vaknar på morgonen trixar han med bollen ner för trappan, berättar pappa Andreas.

Samuel går i årskurs sju på Norrstrandskolan med fotbollsinriktning och spelar i dagsläget fotboll i FBK Karlstad, hans moderklubb är Ulvsby IF. Han tränar sammanlagt sex dagar i veckan, fyra tillfällen med sina jämnåriga och två tillfällen med de som är födda två och tre år äldre. Den sjunde dagen utan schemalagd fotbollsträning är dock inte helt fri från träning för Samuel, som då kör eget pass.

– Jag brukar träna minst 20 minuter hemma varje dag och på fredagarna när vi inte har fotbollsträning kör jag ett längre pass. Jag har

bland annat en släde med tyngder på som jag brukar springa och dra efter mig.

Samuels småsystrar, Andrea och Tyra, skakar på huvudet åt sin storebror. De förstår inte att han orkar träna så mycket. Men Samuel förklarar att han tycker det är kul.

– Jag har en inre vilja och vill jag nå mitt mål att få spela i Barcelonas A-lag så måste jag träna mycket.

Ett steg närmare sitt mål kom Samuel när han var nere i Malmö och spelade på ett träningsläger och blev uppmärksammad av FC Barcelonas ungdomsakademi.

– Jag hade inte en aning om att de kollade på mig. Men efter lägret fick jag reda på att de hade filmat mig och de sa att jag hade tekniska förutsättningar och att de ville följa upp mig.

Samuel spelar helst offensivt, forward eller yttervänster. Förutom tekniken är snabbheten och balansen hans främsta fördelar. När han inte tränar fysiskt tittar han gärna på fotboll på teven, vilket ger honom bättre spelförståelse.

Att ha rätt taktik är minst lika viktig förklarar

han, speciellt när det handlar om lagsport.

Själv har han extremt bra självdiciplin, men när man spelar i ett lag så måste man ha förståelse för andra och puscha varandra.

– Det är viktigt att man är en bra spelare både på planen och vid sidan av planen, säger Samuel.

Han berättar att när han var på träningslägret i Malmö testade tränarna honom i olika lag, vilket de efteråt förklarade handlade om att se hur han funkade som lagspelare i olika konstellationer.

Vad tycker då en pappa om att hans son blivit uppmärksammad av en av världens bästa fotbollsklubbar?

– Det är ju jättekul, men vi försöker att hålla det på den nivån det är just nu och inte göra en för stor grej av det. Vi tar en dag i taget och så får vi se vad som händer. Det är viktigt att Samuel får vara den 13-åring han är. Vi stöttar honom, men pressar honom inte.

Vi försöker snarare säga till honom att ta det lugnt emellanåt.

43

Samuel förstår att han måste ta det lugnt emellanåt, det krävs för bra återhämtning, för att kunna prestera ännu bättre på nästa träning.

– Men när han inte tränar så tittar han på fotboll eller gör något annat som har med fotboll och sport att göra, förklarar hans småsystrar, som hellre föredrar att åka till stallet än att följa med på fotbollsmatcher.

Det är dags för Samuel att göra sig i ordning för fotbollsträning, han byter om och jagar på sin pappa, som måste skjutsa honom. Han vill alltid vara i god tid.

Vi följde med till fotbollsplanen och där träffade vi även Samuels tränare.

Ulf Björklund som följt Samuel sedan han gick i årskurs ett säger att det varit väldigt kul att se Samuels utveckling och att han är en av de bästa spelarna han sett under alla år som tränare.

Simon Kihlgren som är ansvarig tränare för Samuels åldersgrupp fyller i att Samuel är riktig kämpe och samtidigt en väldigt bra lagspelare som verkligen förtjänare den här uppmärksamheten.

Stefan Hermansson tränar de som är två och tre år äldre och är med i sportgruppen med inriktning mot ungdomslagen i FBK. Han förklarar Samuel som en mycket skicklig fotbollsspelare, med bra rörelsemönster och bra fysik.

– Trots sin storlek klarar han sig väldigt bra med de större grabbarna och han kommer att växa ikapp dem snart.

Som den med inriktning mot ungdomslagen i klubben berättar Stefan Hermansson att ungdomsverksamheten är en viktig satsning, men att det inte får bli för hård press för tidigt.

I vilken klubbtröja vi kan vänta oss se Samuel Nielsen om några år återstår att se, men vi vet ju vad hans dröm är.

44

OM SAMUEL Namn: Samuel Nielsen Ålder: 13 Familj: Mamma, pappa och två systrar Bor: Ulvsby/Karlstad Förebild: Messi Favoritsysselsättning: Dum fråga, fotboll och träning såklart.

Tränarna Stefan Hermansson och Simon Kihlgren, spår en mycket ljus och lovande framtid för Samuel.

“Det är viktigt att man är en bra spelare både på och vid sidan av planen.”

- Samuel

45

“Konkurrensen är tuffare här.

Jag tror att det kommer bli ett givande år för mig.”

JULIA SATSAR VIDARE TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: SIMONE SYVERSSON

Många tjejer slutar med fotbollen i tidig ålder när andra intressen tar över. Men Julia Spetsmark har inte gett sig än, utan vågar satsa vidare.

Det viktigaste är dock att trivas med sina lagkamrater och med livet vid sidan av planen säger hon.

H

46

on började sin karriär i västvärmländska Jössefors IK, där hon spelade i det framgångsrika flicklaget födda 88/89, hon är själv född 89. Men när flickorna blev damer övergick Julia tillsammans med några kamrater till Eda IF, där hon efter en kort sejour bytte till Kronans IK. Utvecklingen skedde snabbt och hon plockades upp av allsvenska laget Mallbacken, som tyvärr åkte ut högsta serien och Julia bytte då lag igen till Karlstads Qbik, som då hade behållit sin plats i allsvenskan. Men när även de åkte ur året efter tröttnade Julia, fick dessutom en korsbandsskada och tog ett uppehåll från fotbollen i ett år. Nyttigt konstaterar hon i efterhand, eftersom hon både rehabiliterade sin skada på bästa sätt och fick spelsuget tillbaka.

Sedan dess har hon varit i Norrstrand, följt av Qbik igen, varit uttagen till ett flertal landslagsläger och senast spelade hon ett år i Sunnanå. Men livet uppe i Norrland blev för kallt och serieplaceringen i allsvenskan inte alltför bra. Därför har Julia inför den här säsongen valt att flytta hemåt.

– Tiden i Skellefteå har varit tuff, men samtidigt utvecklande. Jag är glad att jag tog chansen att flytta och testa något helt

nytt. Givetvis hade man önskat en helt annan placering i tabellen men förhoppningsvis tar man med sig viktiga lärdomar och man får se det som att alla erfarenheter är erfarenheter rikare. I Sunnanå träffade jag även väldigt fina människor som jag är glad över att fått lära känna.

Men nu är det alltså dags för nya utmaningar och det är KIF Örebro som har fått äran att värva Julia. Örebro är ett etablerat allsvenskt lag och har en trupp med ganska många äldre och rutinerade spelare, men även unga lovande. I Örebro tror Julia att hon hittat den miljö hon sökt.

– Det känns väldigt bra att få komma till ett etablerat lag i allsvenskan och förhoppningsvis inte känna att man har kniven på strupen hela tiden. Jag tror man kan man hitta ett helt annat lugn i fotbollen och ha lättare att lägga fokus på rätt saker. Konkurrensen är även tuffare än i Sunnanå så jag tror att det kommer bli ett mycket givande år för mig. Det känns inspirerande och jag ser fram emot säsongen.

Men för att våga och vilja satsa är det viktigt att trivas med sina lagkamrater och även vid sidan av planen menar Julia. Hon tror inte att det är bra när idrotten blir för krävande.

– När jag presterar bäst är när jag känner mig avslappnad i laget, när jag känner mig

behövd på planen, får förtroende och har självförtroende. Jag analyserar och reflekterar ganska mycket och har höga krav på mig själv, men det är när jag kommer ifrån det som jag spelar bäst fotboll.

Vad har du för förväntningar på den kommande säsongen i Örebro nu då?

– Jag tror och hoppas att jag kan ta nya kliv i min utveckling. En sak jag önskar är att förbättra min fysik.

Man kan ju undra om en fotbollssatsande tjej som Julia hinner med något annat än att träna och vad hon i så fall föredrar att göra på sin fritid?

– Livet kretsar mest kring fotbollen, men på den fritid jag har tar jag det mest lugnt och umgås med lagkamrater, kanske ser en film och äter mat. För mat är viktigt att få i sig när man tränar så mycket. Det är nästan jobbigt att behöva tänka så mycket på att man ska äta, säger hon och skrattar.

Är fotboll livet?

– På sätt och vis, men det är viktigt att inte glömma bort allt annat, som familj och vänner. Det låter kanske klyschigt men jag försöker att leva i nuet och försöker hela tiden bli bättre på det.

“Det är inte bara att sätta sig i en bil och gasa.”

EN TÄVLINGSINRIKTAD TIGER

H

TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: SIMONE SYVERSSON

on är uppväxt med racing.

Hennes morfar körde rally och racing, hennes pappa körde rally, henne mamma körde rally och hennes bror kör rally. Hade hon något val?

– Jag tyckte inte att det var så intressant när jag var liten. Då dansade jag och höll på med gymnastik.

Men så fick hon ärva en gocart av sin bror, provkörde den och sedan var hon fasts.

– Det satt väl i generna, säger hon och skrattar.

I dag kör hon racing och tävlar tillsammans med killarna på den högsta nivån. I racing finns ingen direkt könsuppdelning berättar Mikaela, som på banan blir en tävlingsinriktad tiger, men som på sidan av är en lugn och trevlig tjej.

– Jag har alltid varit en tävlingsmänniska.

När jag och min bror var mindre tävlade vi om vem som kom fram först till telefonen när det ringde och vi brukade tävla om vem som

städade huset snabbast. Att tävla gör saker roligare.

Men för att tävla krävs träning och det ägnar Mikaela mycket tid åt. Både fysiskt och mentalt. Det är inte bara att sätta sig en bil och gasa, det krävs styrka för att hålla i ratten förklarar hon.

Inför 2013 hade Mikaela som mål att komma topp tio i Volkswagen Scirocco R-Cup och femma i Junior Cupen (samma tävling, fast för förare med mindre erfarenhet). Hon kom på åttonde plats totalt i serien och på fjärde plats i Junior Cupen, vilken hon är mycket nöjd med.

Men i en tävling senare, i stadsracet i Norisring, kom hon fyra totalt och tvåa i Junior Cupen. Och i Nürburgring, en tävling senare, kom hon tvåa totalt och vann Junir Cupen.

– Det var en obeskrivlig känsla att få stå på pallen. Dessutom har min morfar en gång stått där på samma plats, vilket är extra kul.

Det är när man får den känslan som man inser att all träning är värt sitt slit.

Värt att uppmärksamma är att Mikaela hittills är den enda svenska tjejen som någonsin tagit en pallplats i Volkswagen Scirocco R-Cup och den enda svenska tjejen som vunnit en Junior Cup tävling.

Har du något råd till andra unga tjejer eller killar som vill satsa på sin sport?

– Ja, att man ska göra det, men måste vara förberedd på att man har en tuff väg framför sig. En klok man sa till mig en gång att man måste ”leva racing, jobba racing, tänka racing, äta racing, till och med skita racing.” Det kan låta lite roligt, men det är verkligen så. Ska man ta sig till toppen så måste man ge allt.

Då måste man vara beredd att ge upp en hel del. Men som sagt, när man står där på pallen, då känner man att det är värt det. Den dagen man inte känner så längre ska man sluta. För hur det än är så ska ens passion och ens liv ge mer glädje än vad den tar.

47

De har själva valt att läsa fyra år på gymnasiet istället för tre som de flesta andra gör. Det för att kunna kombinera studierna med idrotten och elitsatsande.

Vi åkte upp till Torsby för att möta några av Stjerneskolans längdskidelever.

Från vänster: Anton Persson, årskurs 3, klubb: SK Bore, Marcus Johansson, årskurs 4, klubb: Gillberga SK, Carolina Nilsson, årskurs 4, klubb: IF Fryken Marcus Ruus, årskurs 4, klubb: Gillberga SK, samt Svenska juniorlandslaget, Elin Bryne, årskurs 3, klubb: IK Fryken

SKIDGLADA UNGDOMAR SOM VÅGAR SATSA TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: MAGNUS LERSTEN

D 48

e står redo i skidspåren när vi kommer. Klara, färdiga, kör! Och så kör de starten om och om igen. Det gäller att vara snabb när skottet går, annars har man inte en chans. Det är mycket träning på schemat, för- eller eftermiddagspass tre dagar i veckan, plus egen träning.

Men blir man inte trött på att träna så mycket?

– Jo det kan man bli, men då gäller det att se målet och tänka på bra saker, säger Marcus

Ruus, som nyligen varit på JVM och presterat bra resultat, placerade sig som bäst på sjätte plats.

– Det gäller att motivera varandra och det gör vi väldigt bra här på gymnasiet, säger Carolina Nilsson.

Längdskidor är en av specialidrotterna som finns på gymnasiet, övriga inriktningar är: skidskytte, alpint, skicross, fotboll och friidrott. Alla som läser specialidrott går även en grundutbildning, som ekonomi, samhället

eller natur, vilket medför att eleverna även får träffa andra specialidrottare som läser samma utbildning.

Hur mycket umgås ni med andra idrottselever?

– På sommaren kan det vara kul att vara med fotbollskillarna och lira lite boll, men för övrigt är det svårt att få tiden att matcha med de andra inriktningarna, säger Anton Persson.

– Det blir att man umgås mest med de som man tränar ihop med, konstaterar Elin Bryne.

Tips på hur man når eliten?

– Träna mycket och vara medveten om hur man gör det. Hålla sig frisk och skadefri samt vara väl förberedd mentalt, säger Marcus Ruus.

Vad händer om man inte lyckas då?

Vad gör ni när ni inte åker skidor då?

– Vi tränar även andra former, som löpning, cykling och rullskidor, det är bra med allsidig träning, svara de.

– När vi inte tränar eller tävlar umgås vi. Vi har ju lägenheter i Torsby allihop och brukar ses hos varandra. Vi blir väldigt tajta vi som åker skidor ihop, säger Carolina.

En del plugg blir det ju också. De konstaterar att det även är viktigt att tänka på att ha en utbildning.

Blir det något festande då?

– Nej, ingenting, svarar de samstämmigt och förklarar att de när de började skolan fick skriva på ett kontrakt om att inte förtära alkohol och droger under studieåren.

Råland Stridh, som är deras tränare, sitter också med när vi snackar. Han säger att det skulle kunna uppstå problem i och med att ungdomarna fyller 18 år och blir myndiga under tiden de studerar, men det har det inte blivit.

– Det är någon enstaka som varit ute på byn och tagit en öl. Men det är inget vi rekommenderar.

Lika viktigt som det är att inte dricka för

mycket alkohol, lika viktigt är det att vara noggrann med sin kost för att påverka prestationen så positivt som möjligt. Därför ingår även kurser om kost och hälsa på specialidrotten.

– Vi är väldigt medvetna om vad vi äter och dricker. Det måste vi vara när vi tränar så mycket. Ibland kan det till och med vara svårt att få i sig tillräckligt mycket, säger Marcus Johansson.

När vi ses serveras kolsyrad sötdricka, kaffe och bullar. Är det okej?

– Ja, i rimliga mängder, svarar de och konstaterar att man ju måste få unna sig det goda ibland.

Det är viktigt att få ha kul och njuta emellanåt. Men att ha valt en gymnasieutbildning med skidinriktning innebär elitsatsning.

Marcus Ruus är den av de vi möter som varit närmast eliten och han påstår att det krävs mycket.

– Man måste vara insatt i hur mycket tid det tar och att man faktiskt måste räkna bort vissa sociala saker som vänner. Fokus ligger på träning, men som tur är har vi förståelse för varandra här på skolan.

– Det är bara att satsa och kämpa så får man se hur bra man blir, men det är inget nederlag om man inte tar sig till toppen, så länge man tycker det man gör är kul, påstår Elin.

– Vi försöker alltid att anpassa uppläggen efter individerna och ingen ska behöva känna sig misslyckad, säger Råland.

Gymnasietiden är ju dock en period i livet där man utvecklas mycket och kroppen kanske inte hänger med. Men då menar ungdomarna att det gäller att ha förståelse för det och att man kanske måste lägga om träningen och ändra målen för en tid.

När de skulle börja skidgymnasiet för fyra år sedan kändes de åren som en lång tid. Men nu, när tre av dem vi träffar snart ska ta studenten, konstaterar de att det gått alldeles för fort.

– Det måste ju betyda att de har haft roligt, eftersom tiden går fort då, säger Råland och de andra håller med.

Vad är viktigast? Att ha roligt eller att ta medalj?

– Det beror på vad man har för mål, men det är klart att man vill hamna på pallen, säger Marcus Ruus.

– Men för att nå pallen krävs det att man har kul, fyller Carolina i.

När vi lämnar Torsby åker de skidglada ungdomarna hem till sina lägenheter för att packa och göra sig redo för Svenska cupen i Borås. Lite längre fram i mars är det dags för JSM, där de också ska delta allihop.

– Jag siktar på att ta guld i någon av distanserna på JSM, säger Marcus Ruus, som efter studenten ska flytta vidare till Falun och läsa ekonomi på skiduniversitetet.

Passande nog hålls även VM i längdskidor i Falun nästa år.

Hur ser ni som tränare på elitsatsning?

Råland Stridh är en av 18 tränare på Torsby idrottsgymnasium, han är tränare för RIG, samt ansvarig för testlabbet. Till testlabbet kan vem som helst komma och göra olika tester..

– Det egna labbet är mycket bra för våra idrottselever så vi kan optimera och utvärdera träningen genom olika tester.

– Det ska inte vara en lek att gå här, men man måste samtidigt vara lyhörd och anpassa träningen efter olika individer. Vi har personliga träningssamtal en gång i månaden, där vi går igenom träningsupplägg och sätter både kortsiktiga och långsiktiga mål.

Råland berättar att det har blivit mer viktigt med personlig coachning inom idrotten de senaste åren, både när det gäller den rent fysiska träningen, men även den mentala biten.

– Förr handlade det nästan enbart om att träna mycket, satsa och bli bättre. I dag är det lika viktigt att tänka på att man mår bra under tiden och att det runt omkring känns positivt.

OM SKOLAN Det går 57 elever på längdskidinriktningen.

Sammanlagt 170 elever på hela idrottsspecialutbildningen.

Intag för längskidor: NIU: Nationell idrotts-utbildning, RIG: Riksidrottsgymnasiet.

49

KRÖNIKÖR ERIK NORDLÖF PERSONLIG TRÄNARE

UNG OCH ELITSATSANDE S

om ung testade jag en uppsjö av olika lagsporter, jag kände dock aldrig att jag hade motivationen till att träna. Det var fasta tider och det var en grupp personer med olika ambitionsnivåer. På senare dagar har jag förstått varför. Jag är en individualist. Att jobba med att träna och att hjälpa personer att nå sina mål, det är lika självklart för mig som det är för brevbäraren att leverera posten.

Elitsatsning bra eller dåligt?

50

Jag har alltid varit en tävlingsmänniska.

Jag mäter mig inom det mesta och det är något jag trivs med. Något som är på tapeten är just frågan om unga och elitsatsning. Jag tror att det är svårt för en person som inte alls gillar att tävla att förstå tjusningen i det. Som tävlingsmänniska är inte tävlan ett straff utan en belöning. Däremot tror jag att det finns många föräldrar som försöker pressa barnen till träning. Det är något som jag självklart är emot. Precis som hos vuxna måste den egna viljan finnas annars blir det aldrig bra.

Vårt arbete

Jag vill att barn på en mindre ort ska ha samma förutsättningar som på en större.

I och med detta har jag valt att jobba en hel del mot ungdomar. Precis som jag lär mina vuxna motionärer att träna försöker jag öka

kunskapen hos ungdomarna. Jag vill att de ska förstå varför återhämtning är viktigt. Jag vill att det ska förstå varför en god kosthållning är viktigt. För att kunna hålla motivationen uppe över en längre tid måste man ibland motivera för sig själv varför man gör saker.

Det gäller såväl unga som vuxna. Här finns det mycket att göra! Barn borde få lära sig mer i skolan om hur kroppen fungerar. Kanske är det viktigare för en talang inom idrott än det periodiska systemet?

Träning för skojs skull

Jag tror att det största problemet idag är att vi ”blandar” de som endast tränar för att det är kul med de som satsar på sin idrott. Till allra största del grupperas barn efter ålder.

Jag tror kanske att det vore bättre att dela upp utifrån ambition. Ena gruppen tränar 3-4 gånger per vecka med tränare som har lite högre utbildning. Den andra gruppen tränar 1-2 gånger per vecka med tränare som är duktiga på att se och bekräfta alla deltagare.

Sen är det upp till barnen att välja hur ofta de vill träna och var de trivs bäst. Bara för att man är ett år äldre betyder inte det att man är mer inriktad på tävling. På så vis tror jag också att de som verkligen vill satsa på sin idrott utvecklas mer. Självklart ska gemenskap och glädje vara en grundpelare i bägge grupperna.

Den mer tävlingsinriktade gruppen kommer dock troligtvis behöva mäta sig då och då för att hitta sin motivation. Medan den andra gruppen hittar motivationen i glädjen som rörelsen och gemenskapen ger.

Långsiktig hälsa

Oavsett hur man väljer att göra tror jag att motion i unga år är otroligt viktigt för att må bättre i sitt vuxna liv. Vi äger ansvaret kring vår egen hälsa. Att satsa mer på hälsa och motion för de unga tror jag långsiktigt kommer att spara stora kostnader inom sjukvården. Precis som vi behöver lära oss samhällssystemet tror jag att de unga behöver lära sig hur deras kropp fungerar. Det är ju trots allt den enda de har.

19 APRIL

KAN NI SE MIG TÄVLA I GLADIATORENA!

KRÖNIKÖR SARA STENBERG SUPERRÅDGIVARE

TRENDSPANING PÅ STRANDEN

N

är jag skriver det här befinner jag mig på soligaste Playa del Ingles. 26 grader varmt i skuggan, solen gassar på himlen och en hord av lättklädda människor vallfärdar mot stranden.

En vecka har snart passerat och det är strax dags att bege sig hemåt igen. Solen har gjort oss gott och nog kommer vi komma hem en aningens brunare än genomsnittet. I förra numret av Tryck var det stort fokus på närproducerat och här på Gran Canaria är utbudet av närproducerade varor stort. Men betyder det att detta är bra? Visst, grödorna växer, skördas och ätes här, men hur är det med det ekologiska? Den giftfria maten?

Trenden här nere är ”snabbt”. Matvarubutikerna har snabbkassor, snabbmat är grejen. Plast, färgglatt, low-fat. Så långt ifrån Stenbergs filosofi som det bara går.

Dock tycker jag det är spännande att se hyllor upp, hyllor ner med texter såsom ”Fitness” (står på flingpaket innehållandes snabba kolhydrater i form av majsflingor, socker, lite dextros och en gnutta fruktos på det), ”fat free” och liknande.

Yeeez, lever de på nittiotalet eller?! Come on, lite längre har vi väl kommit? Jo, hemma i Sverige har vi det och jag skulle vilja ge Kostdoktorn Andreas Eenfeldt en eloge för all kunskap han sprider via sin blogg. Antalet överviktiga människor på stranden är hög och jag känner att jag och mannen är underrepresenterade. Kan det vara så att vi tillhör de mest vältränade och sunda på hela beachen? Ja, det verkar banne mig så. Kalorier finns både högt och lågt; strandkiosker överfulla med energi i form av öl, chips, godis, läsk och snabbmat. Om jag gick bet i jakten på torkade frukter och bär? Ja. Eller, matbutikerna har faktiskt avdelningar för just torkade frukter och bär, men innehållsförteckningarna innehöll så många E-nummer så jag lade ner förpackningen vid en första anblick. And the quest continues.

Dock kommer jag fortsätta att semestra just här, just exakt på Playa del Ingles. Maten är en lätt sak att lösa nu när jag väl rekat och varit här.

Så tills nästa gång har jag gjort en lista att bocka av innan avfärd. Den viktigaste punkten är helt klart mina Superfoods. Jag kommer inte åka en meter utanför landet without them.

Att just Supermaten fått ett uppsving i medierna under den sista tiden är ingen myt, faktum är att det går trender i allt. Kroppsform, kläder, make up och även i maten. Jag nämnde ovan light-trenden som svepte in över landet någon gång i slutet av åttiotalet och sedan dess har den hållit världen i sitt fettskrämda grepp. Och hej

vad lurade vi har blivit! Välfärdssjukdomarna har ökat och kroppsvikten har sakta med säkert krupit uppåt. Ni förstår, tas fettet bort måste det ersättas med annat. Och vad är bättre för försäljningen än sådan som triggar suget efter mer? I give you: The famous Sugar! Och är det inte rent, raffinerat socker så är det dess lumpiga kusiner i form av Sukralos, Dextros, Aspartam eller något av de andra käcka sötningsmedlen.

Var smartare än så, ät något som verkligen gynnar er istället för snabbmatsjättarna.

Tillbaka till Superfooden: Yes, ett medieuppsving i all ära men detta är inget nytt påfund. Nötter, bär, fröer har funnits en bra bit tillbaka i tiden men det är först på senare tid vi tagit tillvara även på de lite mer wacky sakerna, såsom vetegräs, olika medicinska svampar med mera. Detta tackar jag tekniken för och den frystorkning samt pulverisieringsprocedur som Supermaten genomgår. Detta gäller de pulver som finns till hands; när de blandas med vatten återgår de näringsmässigt till sin ursprungsform och kroppen tillgodoses med supernäring utan dess like. Nature never goes out of fashion.

Gymtrenden är också ett kapitel för sig; det är trendigt att vara hälsosam! Instagramkontot

översvämmas av bilder på nysquattade bakdelar och välpumpade biceps. En trend jag fullkomligt tokgillar. Vad jag däremot också ser i samband med detta är de olika tillskotten kroppen fylls med. Ni minns de ovan nämnda lumpiga Sockerkusinerna? Well, de frodas i de flesta proteinpulver, pre workout-drycker och återhämtningsmixer. Resultatet blir en vältränad kropp med ett innehåll som närmast kan beskrivas som en sockerhåla. Men misströsta icke, även här är naturen en vinnare! Det finns naturliga proteinkällor i form av hampa, ris och vassle. Och nej, du kommer inte bli påverkad av hampan och den är icke drogklassifierad. Är du van milkshakesmak på din prottedrink kommer du kastas ut i buskarna vid den första sippen av din hampadryck, men vet du vad? Du vänjer dig och efter du har vant dig kommer du rygga tillbaka vid blotta tanken på att hälla i dig den ack så vanliga Suckralos-shaken.

Summa sumarum: Träna på, njut av livet och upptäck mer naturlig mat! Det är tydligen vanligt att gå runt med allehanda småkrämpor, men det är inte normalt. Vanligt, ej naturligt. Adiós!

51

TRE SNABBA INFÖR SUPERVALÅRET TEXT OCH FOTO: MARIE NORDIN

Det är val till både riksdagen och EU, ett så kallat “supervalår”. Vi var lite nyfikna på vad medborgarna tänker om valen och ställde några frågor: Vad har du för tankar runt årets val, tänker du rösta och slutligen, känner du till att det är ett supervalår?

Sandra Skotte, 32 år. Jobbar som optikerassistent.

– Jag är otroligt oinsatt och ganska så ointresserad. Jag tycker det är svårt men jag har ändå åsikter.

Jag har för mycket annat att tänka på i dagsläget. Jag är vänsterliberal åt det socialdemokratiska hållet.

– Ja, absolut. Det gör jag alltid. Jag tycker man ska göra ett val, annars tycker jag inte att man ska ha åsikter. Många har åsikter men gör inget val.

– Vet inget om det men jag ska läsa på lite.

Roger Kolberg, 61 år. F.d. mobilkranförare och kogsarbetare, numera sjukpensionär.

– Då det gäller riksdagsvalet så är det en fråga som är för lite belyst. Stefan Löfvén tog upp den en gång i en debatt på TV. Det var att pensionssystemet är förlegat och det har han rätt i. Visst är skola och omsorg viktiga frågor men pensionssystemet är minst lika viktigt. Jag är ju själv sjukpensionär och kommer att förlora flera tusen i månaden om tre år.

– Ja, jag ska rösta i alla val. Jag är socialdemokrat men det är inte säkert att jag röstar på dem för det.

Det beror på hur de tänker göra med pensionssystemet. En annan intressant fråga att följa är Schweiz som gjort en folkomröstning och röstat för minskad invandring. Det blir nog mycket reaktioner på det.

– Ja, visst det vet jag att det kallas för det i år.

Marcus Fast, 29 år. Jobbar som coach.

Maij Sundin, 91 år. Pensionär. Har tidigare arbetat i skobranschen.

52

– Tror inte det blir någon skillnad vem som vinner valet. Den ena har det bra på det ena sättet och den andra tvärs om. Om socialdemokraterna vinner tar de bort Rut- och Rotavdraget. De har inte sagt så mycket än vad de ska göra. Största frågan är skola, vård och omsorg.

– Ja, absolut. Jag har alltid röstat. Jag är lika gammal som rösträtten, jag är född 1922 och rösträtten kom 1921. Jag följer noga alla debatter, tycker det är intressant.

– Nej, det visste jag inte något om.

– Inte tänkt så mycket på det alls men jag är nyfiken på hur de pratar runt integration, det påverkar så mycket utifrån hur det blir. Det kommer att innebära stora förändringar i och med nya val händer så mycket, nya projekt som startas. Jo men det jag sa tidigare om att jag inte tänkt på det stämmer inte alls. Jag har ju faktiskt tänkt på det.

– Ja. Jag vill vara med och påverka.

– Just nu har jag inte reflekterat på det men jag brukar sätta mig in i frågorna när det närmar sig.

på landet TRYCK

I LANDET

Det är bara att bestämma sig, eller hur?

K

ST

R

Låt ditt val i år bli ditt lättaste valår, välj Strokirk-Knappen O KI R för dina trycksaker.

53

N

K

Strokirk-Knappen, Bromsgatan 4a, Karlstad Tel 054-85 55 00. www.strokirk-landstroms.se

N

Ett av Sveriges mest miljövänliga tryckerier med produktion i Karlstad och Lidköping.

APPE

RECEPT MED KARIN EDNER FOTO: MAGNUS LERSTEN

TJEJFEST MED KOREANSK MAT PÅ BORDET BLUE DEVIL

3cl gin 2cl Blue bols 2cl citronsaft Fyll upp glaset med is och fruktsoda

54

Chilinötter karamell Smält 2dl socker i en stekpanna, försiktigt så att sockret inte bränns. Häll i 0,5 msk chiliflakes och rör om. Häll i cashewnötter ca 5dl och rör runt så att de täcks av socker. Häll upp allt på ett bakplåtspapper och tryck ut det till en platta. När sockret stelnat och svalnat bryt i småbitar och lägg upp i en skål. Servera till drinken.

KIMCHI

300g Vitkål 1 Päron

2msk Ingefära 1 Chili 1tsk Salt

Sallad 1 burk böngroddar 100g sugarsnaps

Lägg vitkål, päron, riven ingefära, chili och salt i en mixer. Mixa allt samman och lägg över i en glasskål med lock. Lägg plast över glasskålen innan du sätter på locket. Låt burken stå framme i rumstemperatur i 3 dagar. Sedan förvara den i kylen. Den står sig i flera veckor.

Sätt ugnen på 175 grader. Lägg kycklingen i en ugnsfastform.

Rosta sesamfröna på medelhög värme i en torr stekpanna. Blanda alla ingredienser till såsen. Häll hälften av såsen på kycklingen och vänd runt så att såsen täcker all kyckling. Grilla kycklingen i ugnen i ca 20 minuter, vänd kycklingbitarna efter halva tiden.

Häll av vätskan från böngroddarna, blanda dem med sugarsnaps och lite av mandusåsen.

MANDUKYCKLING 800g kycklinglårfilé Mandusås: 1,5 dl Kikkiomansoya 1dl ljussirap 2 msk sesamolja 2 msk ättika 1 tsk chiliflakes 3 msk sesamfrön

KOREANSKA REVBEN 1kg tunna revben 3 vitlöksklyftor 1msk riven ingefära 0,5dl Kikkoman soya

2msk Ättika 0,5dl honung 1msk sesamolja 3msk röd chilipasta Maizena Blanda pressad vitlök, ingefära, soya, ättika, honung, sesamolja och chilipasta i en skål. Lägg revbenen i en plastpåse tillsammans med marinaden, låt de ligga i kylskåpet över natten.

Sätt ugnen på 150 grader. Stek revbenen i en ugnsfastform i 30 minuter på ena sidan, vänd dem sedan och stek dem ytterligare 30 minuter.

Häll av marinaden i en gryta och låt den koka upp, red av marinaden med maizena till lagon konsistens. Detta används som sås till revbenen.

KRÖNIKÖR ROBERT FORSLUND SOMMELIER

ROM/RHUM/RUM/RON S

SPENATSALLAD

140g Spenat 1tsk ättika 1tsk sesamolja Pressad lime 1 finhackad färsk röd chili Blanda alla ingredienser till en härlig sallad.

KOREANSK BIFFGRYTA 1kg lövbiff 1,5 msk rapsolja 1,5 msk sesamolja 1purjolök 2 färska röda chili 3 vitlöksklyftor 3 morötter 1,5 msk rapsolja 1,5 msk sesamolja 1,5 dl Kikkomansoya 2 tsk socker

2 msk sesamfrön 7dl vatten 2 hönsbuljongtärningar Strimla lövbiffen och stek den på hög värme i en stekpanna med raps och sesamolja. Skölj purjolöken och dela den i sneda skivor, likaså med chilin. Finhacka vitlök och skiva morötterna. Tillsätt grönsakerna till köttet och låt fräsa några minuter.

Häll i soya, socker, sesamfrö, vatten och buljong. Koka grytan sakta i ca 15 minuter. Smaka av.

JASMINRIS

Koka enligt anvisningarna på förpackningen.

tavningen på Rom skiljer sig beroende på vart i världen den kommer ifrån. Från de spansktalande länderna stavas det Ron. På Barbados fanns det en dryck som var gjord på socker och kallades Rumbullion och betyder ”stort tumult”, man förkortade ordet till Rum. I fransktalande länder Rhum, som kommer från det latinska ordet för socker, Saccharum.

Rom får endast tillverkas i de länder där sockerrör växer. Men drycken får tappas och lagras vart som helst i världen. Det var först på 1600-talet som Fader Du Terte på Martinique började experimentera med en primitiv destillationspanna. Och det var inte förrän på 1700-talet som den blev en succé. En genomsnitts amerikan drack ca 10 liter rom per år.

Skörden av sockerrör görs från februari till juli. Oftast skördar man med maskin. Men man gör även en så kallad ”grön skörd”, som betyder att man gör det för hand. Men det är även fara för livet. På sockerplantagen lever många giftiga ormar och bladen på sockerrören är sylvassa. Det händer att man bränner ner sina plantage för att minimera risken för ormbett och allvarliga skärsår. Men det är en nackdel, sockerrören blir hårda, brända och därmed svårare att pressa, det ger även en sämre kvalitet på rommen.

Majoriteten av all rom i världen framställs från melass, som helt enkelt är en restprodukt från sockertillverkningen. Den finaste rommen görs av sockerrörssaften och kallas Rhum Agricole. Melassen hettas upp och då bildas sockerkristaller. Melassen blir honungsliknande och blandas sedan med vatten. Efter det sker en centrifugering och delas in i A, B eller C-klass. Denna massa innehåller 50-55 procent socker. I massan tillsätter man odlad jäst och alkohol bildas.

Efter cirka 24 timmar har man ett sockerrörsvin som innehåller 4-6 volymprocent alkohol. Vinet destillerar man sedan för att få skilja etanolen från propanolen och metanolen för att få fram rom. Vid lagring av rom används begagnade borbonfat, men ger inte mycket färg till drycken. Man tillsätter sockerkulör för att få en mörkare färg.

HAVANA CLUB AÑEJO RESERVA (NR. 301)

Mörk rom tillverkad I Kuba. Alkoholhalten håller 40,0% och denna dryck används oftast som drinkingrediens.

Doften har inslag av citrusskal, bränt socker och örter, men även en karaktär från fat. Den är smakrik rom som påminner om robusta fatkaraktärer. Pris: 261:- (700ml.)

RON ZACAPA GRAN RESERVA (NR. 500)

Detta är en mörk rom, tillverkad i Guatemala. Ron Zacapa ska serveras rumstempererad som avec. Eller varför inte till choklad och till en god cigarr. Smaken har inslag av torkad frukt, nötter och lönnsirap. Doften är kryddig som påminner om mörk choklad, vanilj och marsipan. Pris: 601:- (700ml.)

55

”Dessa viner tillhör ett litet urval som jag gjort efter veckans provningar och som visat sig extra intressanta och karismatiska i relation till stil, pris och kvalitet”

VITT VIN

Frankrike: 2866 Héritages Côtes du Rhône Blanc Ogier 2012 91 kr Sydafrika: 205101 Bellingham The Old Orchards Chenin Blanc 2013 101 kr

RÖTT VIN

Frankrike: 2151 Xavier Grenache Vielles Vignes 2010 Cotes du Rhone 87 kr Frankrike: 2214 Lirac Les Chenais 2012 Ogier Côtes du Rhône, Lirac 101 kr Portugal: 3036 Lagarada Reserva 2011 Quinta du Cume Douro 91 kr

VÄRLDSVAN VINMÄSTARE 56

Hon reser igenomsnitt 150 dagar om året, mestadels mellan Sydafrika, Sydamerika, Nya Zeeland, Australien och hem till Sverige däremellan. Hon provar ett hundratals viner i veckan. Hon är en av två i Sverige som får titulera sig Master Of Wine.

TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: MAGNUS LERSTEN

M

adeleine Stenwreth är hemma på Hammarö en sväng mellan två resor. Det märks att hon är världsvan, tar dagen som den kommer och är alltid lika glad. När hon väl är hemma är det viktigaste att få tid med familjen och att få tid att bara vara, gärna i naturen.

Som uppväxt med två föräldrar i restaurangvärlden var det inte en slump att även Madeleine hamnade i den branschen. Men hon hade högre visioner än att enbart servera mat och vin utan mer kännedom om vad hon serverade. 1990 utbildade hon sig därför till sommelier, en yrkestitel som innefattar kunskap om olika drycker och hur de passar ihop med olika maträtter. Att ha utbildade sommelierer på en krog höjer statusen och det har i dag blivit väldigt populärt att utbilda sig till detta. När Madeleine gjorde det var de bara 15 i Sverige. I dag är det cirka 600 personer som kan kalla sig sommelier.

– Efter 15 år i krog och restaurangmiljön ville jag göra något annat, jag ville ut i vinvärlden och upptäcka vad det fanns för möjligheter.

I dag jobbar Madeleine som konsult och reser runt till olika vinproducenter i världen och hjälper dem utveckla vinernas stil och kvalitet med inriktning mot den nordiska marknaden.

Hon har Sydafrika som ett av sina favoritresemål, där hon bott en period tidigare i sitt liv och har varit ansvarig för att bygga upp Sydafrikas exporterande vinproducenters marknadsorganisation i Sverige.

2004 fick hon jobbet som inköpare av Sydafrikanska viner på Systembolaget. Men även Italien, Österrike och Sydamerika blev hennes inköpsländer. 2007 fick hon ett erbjudande från ett av Sveriges idag största importföretag om att bli produkt- och kvalitetsutvecklingschef, vilket hon tackade ja till och jobbade som i tre år. Parallellt med dessa jobb, under åren 2002-2008, pendlade Madeleine till seminarier i London och studerade på egen hand för att utveckla sina kunskaper om viner, från vinodling och tillverkning till allt som har med världen vin-business att göra. En slutlig fyradagars examination gav henne 2008 diplom för ”Master of Wine” och medlemskap i ”The Institute of Masters of Wine”, vilket det bara är 300 i världen som har fått. Det är den högsta titeln man kan få i vinvärlden och i Sverige är de bara två stycken som klarat det ärofyllda provet sedan titeln instiftades för 60 år sedan.

– Att vara Master of Wine kräver liksom i

de flesta yrken att ligga på topp och att man hela tiden frågar och letar svar.

Men när man då har nått den högsta titeln, vad ska man då göra?

– Jag vill fortsätta utvecklas och jagar ständigt nya utmaningar. Bestiga Mount Everest kanske, säger Madeleine och skrattar.

Det hon visste säkert var att hon ville jobba med producenter, utveckla produkter och resa. Nästa naturliga steg blev att starta egen verksamhet. Chile blev det första landet för henne som konsult och sedan har destinationerna blivit allt fler.

Blir man inte trött på att åka runt i världen och smaka på olika viner?

– Det blir mycket spottande, jag vill ju inte bli oskarp när jag jobbar, svarar Madeleine och skrattar igen.

Hon förtydligar att det handlar om att tillsammans med vinmakarna prova sig igenom hundratals olika tankar och fat för att välja ut beståndsdelar till det som ska bli det slutgiltiga vinet, samt att hon ger vinproducenterna tips och idéer på hur de kan utveckla sina produkter och få in dem på nya marknader.

Vad är ett bra vin för dig?

– Det finns fantastiska viner från vinvärldens alla hörn i en mängd olika kvalitetsnivåer som speglar karismatiska karaktärer och unik kvalitet. Allt som är dyrt är inte alltid bra, och det finns även många bra billigare viner som skiljer sig från mängden av slätstrukna medelmåttor. Bra viner har sin egen personlighet som speglar dess ursprung, druva och miljö på mängder av olika sätt. Man måste respektera de olika vinproducenternas husstilar och vad de själva tror på. Det bästa vinet tar vi fram tillsammans utifrån våra gemensamma visioner.

Vin har under de senaste tjugo åren blivit allt mer populärt i Sverige. Allt fler svenskar dricker oftare vin till maten, även under veckorna, fast då i mindre mängder. Men det många konsumenter inte är medvetna om är att det i många av de billigaste röda volymvinerna är rena sockerbomber (tillsatt steril koncentrerad druvmust), vilket ger en mer insmickrande smak. De flesta av oss har nog en förkärlek, medvetet eller omedvetet, till det söta. Madeleine förklarar att denna sötma även är tillsatt för att dölja skavanker på vissa viner som inte lever upp till den standard de önskar ha. Eftersom vissa viner blir väldigt trendiga för sin unika stil och exklusiva status, som till exempel Amarone, görs billigare varianter som marknadsförs som billigare kopior

av ursprungsvinet, till exempel Ripasso och Appassimento. Men för att kunna pressa priserna så mycket innebär det givetvis att de inte uppnår samma standard. Madeleine förklarar att Amarone är ett hantverk som kräver sin process, som tar både tid och kostar pengar, vilket försökskopiorna långt ifrån lever upp till.

– Tyvärr är det mycket skräpvin som fylls i boxar, som sötas upp och säljs i vansinniga volymer under etiketter som Appassimento och Zinfandel, säger Madeleine och undrar om det verkligen är så gott med russinvin?

Dessa har blivit svenskens mest populära vinvarumärken med tillhörande massiva annonskampanjer i pressen.

Det snackas även mycket om vissa årgångar.

Men där dödar Madeleine en myt.

– Det går inte att generalisera skördarna i ett land. Väderförhållandena skiljer sig ju åt i norr och söder. Egentligen handlar det mer om vilka som klarar av att göra bra viner även under år med tuffare förhållanden.

Vi kommer även in på förslutningen. Allt fler flaskor får skruvkork, vilket Madeleine föredrar. De ger en mycket mer säker förslutning, förklarar hon och berättar att när hon gör kvalitetsanalyser på en låda vin (tolv flaskor) kan upp till två till tre flaskor, förslutna med vanlig kork, vara påverkade negativt av korken. Hon ger oss även en anledning till att välja flaska före box då kvaliteten har jojo-effekt i de åtskilliga miljoner liter av billigt vin som behövs för att fylla de mest populära boxarna som finns på marknaden.

Det är mycket vi konsumenter inte känner till. Vi påverkas såklart även mycket av den reklamen vi ser överallt och av de kändisar som sätter sitt namn på vinflaskorna. Madeleine skrattar och konstaterar att det är som i alla andra branscher. Det är märket som kostar och det behöver inte betyda att det är kvalitet.

TIPS OCH RÅD OM VIN ”Våga köpa olika viner varje gång du handlar på Systembolaget; lämna boxträsket, släpp vanemässiga rutiner och lägg på 30 kronor på det flaskpris som kanske har blivit din riktlinje genom åren. Du kommer att bli positivt överraskad över den doft och smakupplevelse som viner kan erbjuda. Prisskillnaden går rakt in i ren vinkvalitet och om du tvekar, tänk på alla de gånger du betalar 40 kronor för en Take Away Latte!”

57

KVALITET OCH NÄRPRODUCERAT I CENTRUM

Mitt på Drottninggatan, mitt i centrum, det var ett av kraven om bröderna Olssons skulle öppna något i Karlstad. För drygt ett år sedan kom chansen de inte kunde tacka nej till.

TEXT OCH FOTO: LOUISE ALVARSSON FOTO: MAGNUS LERSTEN

D

58

et var Björn Ståhlberg, som nu är kökschef, som fick förfrågan och spann vidare på idén om att starta något i lokalen i Duvanhuset. Efter ett samtal med Arvikabröderna Mattias och Andreas Olsson var de tre om saken. Arkitektbyrån Stylt från Göteborg kontaktades och anlitades i gott förtroende efter att man gjort tidigare jobb ihop.

De började som vanligt att söka efter någon intressant historia att bygga konceptet kring och fann något oemotståndligt. I Karlstads stadsarkiv fanns information om att det legat en elbutik på samma plats som den nya restaurangen nu ligger och den butiken ägdes och drevs av just två bröder som hette Olsson. Den historien gick ju inte att gå miste om. Br. Olssons Elektriska var befäst och insamlingen av gamla elprylar och dylikt påbörjades. Men det

mesta av inredningen är nyproducerat efter önskemål för att efterlikna den gamla 30-talsmiljön så mycket som möjligt.

– Inredningen är jätteviktigt för oss, att den är unik och tidlös, säger Andreas Olsson.

Allt fast snickeri är producerat av ett lokalt företag från Arvikatrakten, liksom alla detaljer i stål. Det lokala engagemanget är viktigt för bröderna Olsson, som även har en vision om att menyn ska innehålla så mycket närproducerat som möjligt.

– Självklart väljer vi det närproducerade först om främst om det är bra kvalitet. Men i vissa fall levererar inte de lokala producenterna den bästa kvaliteten så då måste vi göra andra val, säger Björn Ståhlberg, som tycker att det viktigaste är att ha kunskap om råvarorna man serverar.

Köket på Olssons Elektriska består av två delar, ett för varm mat och för deli. Båda delarna är öppna för gästerna att se in i, så det krävs att kockarna har koll på vad de gör. Menyn har influenser från Frankrike, Amerika och svensk traditionell husmanskost för att passa in i miljön.

Tanken är att man ska kunna komma dit och ta ett glas vin efter

shoppingrundan eller boka bord för en trerätters middag, därför är restaurangen uppdelad i två sektioner, en för bordsbokning och en för mer spontant häng.

– Redan efter första helgen fick vi det resultatet vi hade önskat, det var ett flöde både dagtid och kvällstid, vilket till stor del beror på att vi har ingång både från köpcentret och från gatan, säger Mattias Olsson.

Björn Ståhlberg och bröderna Andreas och Mattias Olsson.

Foto: Tommy Andersson

Intryck Avtryck

UF MÄSSAN

Till årets framtidsmässa som anordnades i Löfbergs Arena den 18 februari kom närmare 5000 besökare och fick ta del av vad de 260 utställarna hade att visa upp.

– Vi är jättenöjda över årets Framtidsmässa, det är andra året som Ung företagsamhet Värmland håller sin årliga UF-mässa på Löfbergs Arena och är Värmlands största mässa för unga entreprenörer. Mässan utför en brygga mellan skola, näringsliv och allmänheten i Värmland där vi vet att kontakter knyts, säger Anna Dahl, projektledare för mässan.

Under dagen hölls även ett ”upprop för ungt entreprenörskap” – en partnerlunch med 70 engagerade företagsledare från Värmlands näringsliv kom och aktivt delade med sig av sitt engagemang i ämnet.

Mässdagen avslutades med årets UF Award, där pris delades ut i 12 olika tävlingar. De på första plats ska representera Värmland på SM i UF-företagande i Stockholm i maj.

MÄSSA MED GRÄNSLÖST TEMA

Utbildningsföretaget Miroi anordnar den 10 april en mässa med temat ”gränslöst”, med möjligheter att nätverka över gränsen mellan Norge och Sverige, samt över olika branschgränser.

Mässan kommer att byggas upp i Arvika Sporthall, där även föreläsningar kommer att hållas. Dagen avslutas med after mässa på Scandic, Stefan på Statt.

Sanna Jonsson Andersson, Amanda Olsson, Sofia Beckman och Madeleine Alm

SÅG MÖJLIGHETEN ATT ÅTERANVÄNDA GAMLA PATRONER TEXT: LOUISE ALVARSSON

På UF-mässan som ägde rum i Löfbergs Arena i Karlstad den 18 februari tog företaget CECE hem sammanlagt fem priser. Produktidén är smycken tillverkade av återanvända patroner från vapenfabriken Norma.

S

anna Jonsson Andersson, Amanda Olsson, Sofia Beckman och Madeleine Alm går sista året på Handel- och administrationsprogrammet på Solbergagymnasiet och driver tillsammans företaget CECE. – Vi valde att ta två C som står för Charm and Chain, kedjor och berlocker, och så förlängde vi till CECE. Det uttalas på engelska, berättar Sofia Beckman, som blev utsedd till årets UF-elev på mässan.

CECE tillverkar smycken av spillmaterial från Normas ammunitionstillverkning. Idén kom genom att Sanna hade en patron hemma som hon hade fått med sig när hon sommarjobbade där.

– Vi hade varit inne på att göra smycken, men vi ville samtidigt göra något nytt och unikt.

Tillslut kom vi på att man kunde göra en berlock av den, så vi sågade av 1 cm av tändhatten och satte i en kedja, berättar Sofia Beckman.

Tjejerna startade företaget i augusti och har sedan dess utvecklat sin idé genom att göra både

halsband, armband och örhängen. Den 23 januari var de med i Draknästet i Arvika, en tävling där man får presentera sin affärsidé och vann då första pris.

– Efter det fick vi en massa beställningar och deltog nu senast i UF-mässan där det också gick väldigt bra.

Där kammade de hem fem priser sammanlagt.

Första pris i hållbart företagande och Årets UFföretag, andra pris i årets vara och tredje pris i årets produktutveckling. Sofia Beckman blev som sagt även tilldelad priset som årets UF-elev och fick Helmia-stipendiatet på 10 000 kronor.

– Vi blev väldigt chockade över att det gick så bra, vi hade bara inställningen att ha en rolig dag.

Att vi hade en unik och bra produkt visste vi, men det fanns hård konkurrens.

Nästa steg blir SM i Stockholm 26-27 maj, där patronerna från Norma får ytterligare konkurrens. Men det hållbara modet verkar ju ligga på topp just nu!

TROR PÅ UNGA ENTREPRENÖRER Communicare heter organisationen som satsar och tror på unga entreprenörer. Sedan drygt tre år tillbaka har de drivit projektet ”Tillväxt Värmland”, som löper ut i juli. Drygt 600 ungdomar har varit delaktiga i projektet, cirka 120 av dem har startat företag. Nu vill Communicare följa upp dessa ungdomar, samt hitta nya innovatörer ute i länet och inleder under våren en förstudie för ett nytt projekt.

Parallellt med detta drivs även andra projekt, som ”Star Gate” för tjejer mellan 18-35 år som inte avslutat sina gymnasiestudier.

Varför enbart för tjejer?

– Det är ett projekt som drivs med medel för att främja kvinnligt företagande, men vi vill ju även främja manligt företagande. Utifrån vårt projekt Tillväxt Värmland kan vi faktiskt se att det är dominerande kvinnor som startat företag, säger Jeanette Fredberg, verksamhetschef på Communicare.

59

Ur filmen Ligga sked av Rasmus Lodenus, Douglas Enhager och Natalie Minnevik. Foto: Edvard Lenander

VÄRMLÄNDSKA INTRYCK OCH AVTRYCK PÅ FILMFESTIVAL TEXT: LOUISE ALVARSSON

Sista veckan i januari var det filmfestival i Göteborg och där återfanns några bidrag med avtryck i Värmland. Två av dem har vi pratat med, Rasmus Lodenius med kortfilmen ”Ligga sked” och Anja Lind med kortfilmen ”Agnes”.

Hur kom det sig att du hamn-ade i Molkom?

– Jag läste filmvetenskap på Stockholms universitet, men ville prova på det mera praktiskt och sökte olika skolor. Molkoms folkhögskola var den första jag fick svar ifrån, jag åkte på intervjun och blev antagen.

Hur var det att läsa på Molkoms folkhögskola ?

60

– Det var bra, jag bodde ju även på skolan och livet kretsade mest kring film. På utbildningen fick vi göra allt som hade med filmproduktion att göra, från idé till färdig film. Vi fick prova på alla roller, både att vara klippare och regissör, vilket var kul. Jag hade bestämt mig att om jag fortfarande gillade att hålla på med film efter utbildningen så skulle jag satsa på det.

Och det gör du nu?

– Ja det gör jag, jag har frilansat för olika produktioner samt jobbat parallellt med egna

Rasmus Lodenius är uppväxt och bor i Stockholm, men har bott två år i Värmland då han läste film på Molkoms folkhögskola.

idéer under tiden. Bland annat med “Ligga sked”, som var med på filmfestivalen.

Vad handlar ”Ligga sked” om?

– Jag såg en notis i en tidning om en kvinna i USA som låg sked med folk för att ge värme och närhet, det fanns ingen sexuell anspelning i det, utan det handlade om att skapa trygghet.

Jag började fundera på att göra ett drama av det och driftade idéen med skådespelerskan och kompisen, Natalie Minnevik, som för övrigt spelar huvudrollen i filmen. Hon tyckte det var en toppenidé och sa att jag skulle börja skriva manus direkt.

Hur länge har du jobbat med filmen?

– Ett år ungefär. Sedan jag tog examen från Molkoms folkhögskola 2012 har jag även producerat två andra filmer.

Vad har du för planer nu?

– Jag hoppas såklart att det ska gå och sälja den här filmen vidare och så håller jag och en kompis på att skriva manus till en tv-serie.

Vad är roligast inom filmproce-ssen?

– Det är intressant att vara med från början till start, men jag har väl gått och blivit en nörd när det gäller att få författa och vara regissör.

Vart hämtar du din inspiration?

– Från samhället vi lever i. Jag gillar de unga tonåren, förmodligen för att det händer så mycket i en människas liv då och för att det är en tid man själv kan relatera till eftersom jag själv inte är äldre än 24 år.

Vad var det bästa med Värmland?

– Att jag fick vänner för livet och det var ju Molkoms folkhögskola som fick mig att inse att det är film jag ska hålla på med.

Anja Lind med Sigrid Johnson, som spelar huvudrollen Agnes.

Anja är uppväxt i Koppom utanför Arvika, men bor nu i Stockholm, där hon läst filmvetenskap på Stockholms universitet, följt av filmkurs DI och manusskrivande på Biskops Arnö. Foto: Katarina Johnson Har du alltid varit intresserad av film?

– Ja, jag har alltid varit nyfiken på att jobba med det. Jag gillar hantverket och att få vara delaktig i hela processen att göra film.

Hur var det att producera din kortfilm ”Agnes”?

Karlstads största konferenshotell • 163 rum • 11 konferenslokaler med plats för upp till 415 personer

– Jättekul, men krävande. Jag har både skrivit, regisserat, producerat och klippt ihop den, men med hjälp på vissa delar som scenografi och foto.

• 250 fria parkeringsplatser • Vinkällare

Hur lång tid har det tagit?

• Restaurang Emilia • 6-håls putting

– Första idéen fick jag för fyra år sedan, vi spelade in under sommaren 2012 och sedan tog det ett tag innan allt var klippt och klart.

Jag har inte jobbat heltid med det, utan har haft andra projekt på gång under samma tid.

Vad handlar ”Agnes” om och vart fick du den idéen ifrån?

– Det är en berättelse utifrån en 6-årings perspektiv, om kärlek och svartsjuka och hennes relation till sin storebror. Filmen är inspirerad av egna erfarenheter, då jag själv blev väldigt svartsjuk när en av mina bröder träffade en flickvän. Det tog ganska lång till att acceptera att jag inte var nummer ett.

green • Relaxavdelning med bastu och utomhus spabad 40 C

Hos oss är det enkelt att mötas

Hur var det att vara med på filmfestivalen och vad fick filmen för mottaganden?

– Det var jättekul, jag skickade in filmen utan några som helst tankar om att den skulle komma med. Jag blev väldig glad när den blev antagen! Det var kul att se alla som kom och såg filmen, det var en skön känsla i salongen och filmen fick varma applåder efteråt.

Vad händer nu?

– Jag vill åka runt och få filmen mer visad. Det som är planerat är att den ska vara med på BUFF (Barn och ungdoms filmfestival) i Malmö och tävla i deras internationella kortfilmstävling.

Nya filmidéer på gång?

– Inte just nu, jag vill landa i den här produktionen först. Men jag är absolut sugen på att göra mer, men då behöver jag nog mer hjälp då det varit ett stort projekt att driva själv.

61

Hur trivs du i Stockholm då? Kommer du återvända hem till Värmland igen?

– Jag trivs väldigt bra här, jag har ju alla mina tre bröder här. Som det ser ut just nu kommer jag inte flytta tillbaka till Värmland.

054 - 67 00 00 gustaffroding.se info@gustaffroding.se

Vill du vara med på ett

GRÄNSLÖST nätverkande?

Det handlar om relationer.

Därför anordnar vi Värmlands största arbetsmarknadsevent, där nya kontakter ska knytas och rekryteringar göras.

Tillsammans suddar vi ut gränsen mot Norge.

Arvika Sporthall 10 april 2014 10:00-16:00

62

För mer information se: http://granslost.businesscatalyst.com/index.html Anders Andersson tel: 073-0740901 Sven-Erik Danielsson tel: 072-5232977

21 MARS LANSERAR VI TRYCKWEBB.SE - VÄRMLANDS MEST OMFATTANDE ARRANGEMANGSKALENDER! Här nedan är ett urval. Se mer på webben.

Tipsa oss gärna på info@tryckwebb.se

Mars till juni Karlstad 1/3 Disney On Ice – Worlds of Fantasy, Löfbergs Arena 1-3/3 Sportlovsaktiviteter Mariebergsskogen & Naturum Värmland 1/3 John Moose Båten 1/3 Helen Sjöholm Karlstad CCC 1/3 L’Orfeo Wermland Opera 1/3 En midvintersaga Mimulus Gård 2/3 Solstaden Basket – KFUM Linköping Sundsta Sporthall, Division 2 Svealand södra herr 2/3 Karlstad IBF – Malmö FBC

Colorama Arena, Allsvenskan södra herr

Vi reserverar oss för eventuella ändringar som skett efter tryck

4/3 Färjestads BK – Örebro HK Löfbergs Arena

7/3 Tiger Bell Båten, Karlstad

4/3 Statsminister Özz Nûjen – Genrepsföreställning, Scalateatern

7/3 Sannex Hotell Gustaf Fröding

5/3 Henka Nyåker & Kjell-Åke i Myra, Café August 6/3 Simon & Garfunkel Revival Band Scalateatern 6/3 Stråkfest med Wermland Operas orkester, Karlstad CCC 6/3 100 Days of Ibiza Party, Nöjesfabriken, Den officiella 100-dagarsfesten.

7/3 Labero – Inferno Karlstad CCC 7/3 Bo Kaspers Orkester Scalateatern

Cheerleader-punk

7/3 35+ (Det är för sent att dö ung) Arenan.

14/3 Livat i parken – En förbaskat rolig folkparksfars Karlstad CCC

16/3 Solstaden Basket – Norrköping Dolphins Orange Sundsta Sporthall,

14/3 Hoffmaestro Nöjesfabriken 14/3 Mikael Rickfors Café August,

Match i Division 2 Svealand södra herr

20/3 Killer Queen – Wembley Forever Sundstaaulan.

Av och med Paulinne Arpi

14/3 P-Floyd Scalateatern,

8/3 Färjestads BK – Skellefteå AIK Löfbergs Arena

15/3 Rob Coffinshaker’s Country Rock Revue Båten, Karlstad

8/3 Rheborg – En standupföreställning Scalateatern

15/3 The Spotnicks & Green River Band Scalateatern

8/3 Py Bäckman Café August

15/3 Café August Med Gränslös folkmusik

8/3 Klassisk lördag med Quiet City Wermland Opera,

15/3 Solstaden Basket – KFUM Örebro Sundsta Sporthall

Solister med stråkorkester

Division 2 Svealand södra dam

22/3 Marie Fredriksson Karlstad CCC

8/3 Kalenderflickorna Tempelriddaren

16/3 Solstaden Basket – Haga Haninge Sundsta Sporthall,

22/3 Aniara – En hyllning till Monica Z Café August

Division 2 Svealand södra dam

20/3 Streaplers Hotell Gustaf Fröding, 20/3 Stewe Cato & The Blues Moose Band Café August 21/3 En hyllning till Ted Gärdestad Scalateatern 21/3 BARNmässan Racketcenter

63

.se 22/3 Vårkonsert – Vårens första blomma Almars Gård 23/3 Hep Stars 50 år Scalateatern 27/3 Heavy Tiger Båten 27/3 Grease Scalateatern Estetiska skolan i Arvika fyller 10 år

28/3 I’m Kingfisher Café August Thomas Denver Jonsson med Magdalena Dahlgren

28/3 Flamingokvintetten Hotell Gustaf Fröding, Klassiskt, nostalgiskt och dansant!

En standupshow om att bli vuxen

5/4 Christer Sjögren – Sinatra Karlstad CCC, Karlstad Storband 5/4 West of Eden Café August, Keltisk afton 5/4 Klassisk lördag med Juliet Letters & Christer Nerfont Wermland Opera 10/ Wermland Operas orkester 25 år – Två orkestrar Karlstad CCC 11/4 Sparzanza – Releasefest Nöjesfabriken Startskottet för Karlstadsband-

29/3 Generalerna Båten, Kaxig rockmusik på svenska.

29/3 Andy Greyburn Band Café August 29/3 Orchestra Six Arenan, En sextett som smidigt rör sig mellan funk, soul och blues 2/4 Mikael Wiehe Scalateatern, En intim och personlig kväll

64

4/4 Lisa Lystam Café August, Svenskt bluesstjärnskott

Sveriges kanske gladaste

13/4 Vårmässan Colorama Arena

18/5 Louise Hoffsten med storband Scalateatern

11/4 Purslane Café August 12/4 Be Bop A Luba – Back to the 50’s Karlstad CCC

18/5 Scotts Hotell Gustaf Fröding

20/4 Påsklov i parken Mariebergsskogen

25/5 Sean Banan Mariebergsskogen

Fotboll Division 2 norra Götaland herr

25/4 Stört Två punkt noll Scalateatern 29/4 Rickard Wolff – Här och nu.

Scalateatern 6/5 Klas Hallberg – Hedra Mysteriet, Mindfulness på värmländska Scalateatern 9/5 Black Jack Hotell Gustaf Fröding, 10/5 Magnus Uggla Magnus Den Store Löfbergs Arena, Karlstad

12/4 Nicole Sabouné Båten,

10/5 Sångföreningen Manhem möter Helen Sjöholm & Martin Östergren Sundstaaulan

”Unseen Footage

12/4 Visturnén 2014 Scalateatern,

11/5 Karlstad BK – Carlstad Utd Tingvalla IP

Sveriges främsta visartister

Fotboll Division 2 norra

på en och samma scen. Eller

Götaland herr

vad sägs om Py Bäckman och

4/4 Vuxenkruxet med Thomas Järvheden Scalateatern

Janne Bark, Jack Vreeswijk, Ola Magnell och Anna Hertzman

25/3 Lunchkonsert Rackstadmuseet, I samarbete med Ingesunds Musikhögskola

1/4 Barokksolistene Ingesund 10/4 ”Jag ska bli konstnär och ha ett underbart liv” Arvika Konsthall Föreläsning

21/3 Karlstad BK – Torslanda IK 3 Tingvalla IP,

12/4 Hank T Morris & The Amazing Buffalo Brothers Café August

Med singlar som ”Conquer

komiker, Hasse Brontén

13/4 Streber Scalateatern, Stig Dagermans pjäs

ets vårturné

or Suffer”, ”I Surrender” och

4/4 Takida Nöjesfabriken

13/4 Folkstråk & Körklang Tingvallakyrkan

17/5 BIPOPULÄR- Vem är egentligen knäpp?

Scalateatern

Arvika 1/3 Antik- & Samlarmässa, Parkhallen 1/3 Examenskonsert Stefan Hansson Ritz 8/3 Pia Pihlgrens Orkester & Grönwalls Parkhallen 15/3 Arvika Basket – Haga Haninge Sporthallen Match i Division 2 Svealand södra dam

15/3 Arvika Basket – KFUM Örebro Basket Sporthallen.

Division 2 Svealand södra herr

15/3 Werther Palladium, Livesändning från MET Opera i New York 21/3 Little Shop of Horrors Ritz 22/3 Don Giovanni Palladium. Livesändning från Kungliga Operan i Stockholm.

10/4 Gränslöst Arvika Sporhall Mässa/Arbetsmarknadsevent

10/5 Askungen Palladium, Arvika Livesändning från MET Opera i New York

Kristinehamn 2/3 Zumba White Party Kristinehamns Folkhögskola 4/3 Churchill var inte heller klok Christinateatern 5/3 Älskaren Christinateatern 6/3 Stefan Olsson Församlingshemmet Kristinehamn Föreläsning

7/3 Dun Aengus Mastmagasinet, Irländsk afton

15/3 Vinterbal Presteruds Herrgård, Stor bal med middag och dans för allmänheten.

.se 15/3 Duo Nova Församlingshemme

Kristinehamns Arena,

Med violinisten Klara

Götaland herr

Fotboll. Division 2 norra

Hellgren och pianisten Terés Löf

16/3 Zlips Kristinehamn Conference Centre

25/5 Sagostund Biblioteket Berättelser med både kända och mindre kända sagofigurer och karaktärer

21/3 När rocken kom till Sveg Christinateatern Kristinehamn

5/3 GS-86 AIF – Sjöstads IF Sporthallen Forshaga

8/3 Wisex Folkets Hus, Forshaga

1/3 Bolanders Skor Kungsteatern, Karlskoga

Innebandy Division 2 dam

dansbandet

6/3 Kreativ verkstad Kulturhuset Deje

8/3 Alf Olssons Orkester Medborgarhuset Säffle

Skaparverkstad för barn

En skön blandning gam-

1/3 Selma Lagerlöfs Råttfällan Sjösala, Östra Ämtervik

Dans till det legendariska

meldans och foxtrot

26/5 Matmarknad Kulturkvarteret Vågen, Handla varor från olika producenter i trakten

22/3 Sopan Biblioteket, Kristinehamn

1/3 Hedins Skoga Bygdegård

2/3 Kultursöndag – Sockerkonst Biblioteket Forshaga

7/3 Ishockeysagostund Biblioteket, Forshaga

För barn från 6 år.

för barn 3-6 år

9/3 Öjebokören sjunger Stevie Wonder Musikpalatset Karlskoga

7/3 Babyrytmik Kärnhuset Öppna förskolan, Hagfors

9/3 Den effektiva kvinnan Tunet Folkets Hus Degerfors

En fartfylld föreställning med

26/4 Cosi fan tutte Nya Grand Bio

den populära figuren Sopan.

Livesändning från MET Opera

Barn 4-9 år.

i New York

2/3 Klassiska mästare Musikpalatset, Karlskoga

22/3 The Wife Mastmagasinet Kristinehamn

27/4 Konstverkstad för barn Kristinehamns Konstmuseum

2/3 Kejsarn av Epplerum – Historien om pappa Biblioteket Charlottenberg

10/5 Askungen Nya Grand Bio Livesändning från MET Opera

2/3 Älskaren Hotell Monica Hagfors.

i New York

Riksteatern

Lokal idrottsprofil läser sagor

Med Birgitta Sparre

Svenskt band med rötterna i

Årets svenska genombrott” .

12/3 Evert Taube i våra hjärtan Medborgarhuset Säffle

7/3 Möt Olle, Harry och Moa i litterärt vardagsrum Biblioteket Säffle

14-15/3, 21/3 Guest of Honor Quality Hotel Selma Lagerlöf

7/3 Smash Into Pieces Hotell Monica, Hagfors.

blues, rock och folkmusik.

22/3 Don Giovanni Nya Grand Bio Livesändning från Kungliga

Utställning

Operan i Stockholm

29/3 Matmarknad Kulturkvarteret Vågen Marknad

29/3 De Nadas Mastmagasinet 29/3 Skrivkramp Christinateatern Teater skriven av Woody Allen

9/4 Vårmarknad Södra Torget 10/4 Carlstad Traditional Jazzband Mastmagasinet Kristinehamn 19/4 IFK Ölme – Lidköpings FK

Övriga värmland 1/3 Sagostund Biblioteket, Säffle 1/3 Fårfesten 2014 – Eufåria Sannerudsskolan Kil 1/3 Karlskoga Rock- & Bluesfestival Nya Kupolen Karlskoga 1/3 Rock- & Countrygala Stjernehallen Torsby

5/3 Donnez Folkets Hus Forshaga

7/3 Musikquiz Folkets Hus, Forshaga

14/3 Kammarmusikkonsert Prostgårdslagårn, Torsby

För lag på max 8 personer.

Med cellisten Florian Kitt

5/3 Christina Gustafsson & De Lovely Harrys/Statt Karlskoga

8/3 Barnjazz Biblioteket, Karlskoga

Labra-Makk

Gamla och nya barnvisor Barn

Cupol Jazz & Blues Club

från 3 år och uppåt

5/3 Whiskyns landskap med Claes Grundsten Karlskoga Folkhögskola,

8/3 BK Nobel – Djurgårdens IF Nobelhallen Karlskoga

15/3 Kent Lundberg & Lasse Magnell tolkar Elvis Rämmens bygdegård Lesjöfors

Föreläsning

och pianisten Aima Maria

Bowling i Mellanallsvenskan

5/3 Våga vandra din egen väg, livet är nu!

Biblioteket Forshaga

15/3 Viskväll Billingsudde, Klässbol Med Göran Bryntesson och ”Mitt hjärtas fågel” featuring

Låt dig inspireras av Marita

8/3 Hagfors IBS – IBK Köpings Ungdom Älvstrandshallen Hagfors

Clementz.

Division 1 västra Svealand herr

Lotta Delebrant

15/3 Chiquita Skoga Bygdegård, Ekshärad

65

.se 15/3 Extas Medborgarplatsen Säffle

Comfort Hotel Royal Säffle

Mogen dansmusik i lite

22/3 RådomsCabarén – Jär ômmet Rådoms Bygdegård Torsby

modernare tappning

16/3 Göteborgs Kammarkör Centrumkyrkan Säffle 18/3 Ät dig till ett hälsosammare liv!

Församlingshemmet Säffle

Cabaré

22/3 Jive Folkets Hus, Forshaga Sväng era lurviga till det

Cronas kvartett med Amanda

30/3 123 Schtunk Medborgarhuset, Säffle

Sedgwick

Humorgruppen roar och berör

Tillsammans med Claes

med sanslösa improvisationer

27/3 Jeja Sundström Smakbiten, Karlskoga

Röda Fjädern-insamling. Med

28/3 Rockabilly i toppklass Slottsbron

5/4 Charlotte Hage Biblioteket Karlskoga

konferencier Bengt Alsterlind

Föreläsning för dig mellan

och artister

9-13 år

Slottsbron Rock & Country

2/4 The Early Joke Centrumkyrkan Säffle

5/4 Donnez Folkets Hus Forshaga

Club,

omtyckta dansbandet.

Föreläsning Tommy Svensson

20/3 Kreativ verkstad Kulturhuset, Deje

23/3 Kulturfestival UKM Medborgarhuset Säffle Ung Kultur Möts, 12-20 år

Skaparverkstad för barn i mellanstadieåldern

20/3 Fotbollssagostund Biblioteket Forshaga

23/3 Brasskvintett Uddeholms Herrgård Hagfors

sagor för barn 3-6 år

24/3 Måndagspyssel Kulturhuset Deje

20/3 Deborah Brown & Andreas Pettersson Quartet

26/3 Georgie Fame Harry’s/Statt Karlskoga

En lokal idrottsprofil läser

28/3 Bubas Poporkester Medborgarhuset, Säffle Legenderna som får taket att

1/4 Lions-gala Gruvan, Grums

Den kända norska stråkgruppen Barokksolistene med tre engelska sångare

lyfta. Förband: Jimmy Five

29/3 Roger Lindbloms Skoga Bygdegård, Ekshärad

10/4 Älskade Elvis Hotell Monica, Hagfors Panikteaterns relationskomedi

3/4 Rezas resa Folkhögskolan Karlskoga

till musik

Föreläsning. Att komma till

29/3 Rockabilly i toppklass Slottsbron Rock & Country Club 30/3 Kropp & Själ-mässa Boda Borg, Karlskoga Mässa med storseanser, djur-kommunikatörer, och mycket mer

Sverige som ensamkommande flyktingbarn

4/4 Lilla Anna Biblioteken i Åmotfors & Charlottenberg 4/4 Kjell Lönnå & Sundsvalls Kammarkör Medborgarhuset, Säffle

UTGÅNGSPUNKT VÄRMLAND

66

5/4 Degerfors IF – Varberg BoIS Match i Superettan herr

ETT MAGASIN OM SAMHÄLLE, KULTUR OCH NÄRINGSLIV

MISSA INTE NÄSTA NUMMER! JUNI - JULI - AUGUSTI

PREMIÄR 21 MARS FÖR VÄRMLANDS MEST OMFATTANDE ARRANGEMANGSKALENDER!

GÖRAN SAMUELSSON FERGUS RECORD OCH ROSELL & BERGSON PRESENTERAR

25 JULI – 8 AUGUSTI LÄS MER OM ARTISTER OCH SPELSTÄLLEN PÅ PACKMOPEDSTURNEN.SE Biljetter: 054-21 03 90 | www.wermlandopera.com | www.ticnet.se

N u st

ar t ar

Välko

v

ors! öc k sf T i p i up o ss . m k un

a A nn

M

d h os

g ar lsnin . ä h nliga ell m.fl ed vä h

n so mm e

T

Nordmarkens Redovisning Sveavägen 10, 670 10 Töcksfors Tlf. 0573-290 50 anna@nordmarkensredovisning.se

0570-388 50 info@arvikaredovisning.se www.arvikaredovisning.se

67

www.sliperietborgvik.se

Ny folklig restaurang i Karlstad byggt på en elektroteknisk historia.

Mat, dryck & spänning

Öppettider Måndag 11.30 – 19:00 Tisdag 11.30 – 22:00 Onsdag 11.30 – 23:00 Torsdag 11.30 – 00:00 Fredag - Lördag 11:30 – 01:00 Söndag 12:00 – 01:00 68

DROTTNINGGATAN 21 | KARLSTAD | TELEFON: 054 15 64 54 | OLSSONSELEKTRISKA.SE