GUnno r ask / Tomas Johansson
Rosa Rensjösätern reser sig fortfarande som en hägring mitt ute på fjällvidden. Turåkare som kommer glidande från Storlien tror att det är en hägring Bomull i Venezuela blev jaktslott i Bodsjön. Rensjösätern ägs i dag av adelsmannen Jacob de Geer. Han har reoverat det från grunden.
232
magasin åre
byggnader, nästan helt utan slott och herresäten. Ett hus med torn kan få en slottstörstande jämte på fall. På tal om torn: Ett annat vackert jaktslott efter Skalstugevägen är Engelska villan vid Bodsjön. Detta tornbeprydda hus ägdes av bomullskungen Philip Remington från Liverpool. Remington hade sin plantage i Venezuela. Medstugan och Engelska villan byggdes vid vägen. Annat var det när friherre Oscar Dickson lät bygga det rosa jaktslottet Rensjösätern i väglöst land 1890. Husdelarna fraktades på tåg och vidare på hästforor en dryg mil fram över djupsnön till Norder-Rensjön. Ett enormt projekt, tycker jag som är inblandad i ett bygge av en liten skogskoja i fjällkanten. Att med skoter dra upp timmerstockar, takåsar, plank, isolering, läkt, takpapp, plåt, järnspis, fönster och annat till en stuga på 16 kvadrat är nog så jobbigt. Rosa Rensjösätern reser sig fortfarande som en hägring mitt ute på fjällvidden. Turåkare som kommer glidande från Storlien tror att det är en hägring när de ser byggnaden.
Hur Oscar Dickson hamnade vid Rensjön är en gåta. Men tidens anda var den nationalromantiska synen på landskapet och längtan efter höga berg och vida vatten. I det mycket läsvärda standardverket ”Landskap, jaktvillor & kurhotell” skriver Marta Järnfeldt-Carlsson initierat om arkitektur och turism i Västjämtland. Hon berättar om reselitteratur som under 1800-talet beskriver Åreskutan som ett glödande klot i solnedgången. Jämtlänningarna beskrivs som ett gladlynt och ännu ofördärvat folk. Ripjakten i fjällen ansågs då som nu vara en stor upplevelse. När järnvägen kom till Västjämtland 1882 öppnades vilda västern för jakt- och luftgäster. Det kan vara en sak att svenska grosshandlare byggde jaktvillor i Jämtland, men nog kan man fundera över hur engelsmännen fann sin plats i obygden, inte bara vid Skalstugevägen. Långt uppe i Kallbygden vid sjön Torrön köpte Percy F Luck från Brighton in fastigheter. Det var affärskontakter i trävarubranschen som gjorde att han bosatte sig i Sverige och 1887 skaffade sitt jakthus i Hoberg. På väggen i villan hängde en karta över sjön, myrarna och fjällen. Kartan hade rubriken ”Sketch map of Mr Percy Lucks sporting territories”. Det var ett skapligt område på 111 000 hektar för jakt och fiske som Percy lyckats