Magasin Åre Winter 2009 by Magasin Åre

å r gå ng 10 • n r 2 • v i n t e r 2 0 0 9

a l l t o m s k a n d i n av i e n s s t ö r s t a s k i d o r t

Janne tJärnström och sid flask på baksidan, våren -08 foto: mattias fredriksson

å r gå ng 10 • n r 2 • v i n t e r 2 0 0 9 om s k a n di nav i e n s s t ör s ta s k i d ort

Baksidan

Makalösa bilder från sveriges Mest lättillgängliga offpist

Fjällets Hårdingar Jon Olsson Super Sessions Mountain Living blodförgiftningar, förfrysningar, explosioner och laviner är bara början

världens bästa skidåkare visar upp sig i åre och avslutar Med ett rejält party

inspirerande inredning, god Mat och anrika träslott

henrik windstedt - freeskiing world champion 2008 www.peakperformance.com

Photos by mattiasfredriksson.com

Jon Olsson blickar framåt mot OS 2014 och vi på Hanson stöttar hans alpina satsning. Vår verkstad ser till att Jons skidor är i absolut toppskick.

Riktig skidåkning kräver kvaliﬁcerad utrustning. Vi har kompetenta skidor

www.head.com

• ROSS IG NO L • SCOTT • SA LOM ON • SPY • K2 • ST ÖC K L I • K J U S • H E A D • R E P L AY • H U N KY D O RY • S COTCH & SO DA • O D D

från HEAD för alla åkstilar. En butik för riktiga skidåkare helt enkelt.

MOL LY • AR C’TERYX • RIP C UR L • G A N T • TOM FOR D • MO N C L E R • H I L F I G E R • P O LO R A L P H L AU R E N • P E AK PERFO RM ANC ÅRE TO RG & FJÄLLGÅ R DEN • B OKA SKIDHYR A PÅ TEL 0647-52000 • WWW. HAN SON SPORT.SE

follow your passion

Hårda dagar på berget kräver funktion. Vi har tekniska skidkläder från

• ROSS IG NO L • SCOTT • SA LOM ON • SPY • K2 • ST ÖC K L I • K J U S • H E A D • R E P L AY • H U N KY D O RY • S COTCH & SO DA • O D D

— Sara Orrensjö, KJUS team rider

KJUS för alla förhållanden. En butik för hårda skidåkare helt enkelt.

www.kjus.com

8 buTikeR fRån duved Till bjöRnen

På SkiStarshop Åre finns allt för din skidsemester. Från skidhyra, skidverkstad och SkiPass till skidskola och skidguider, allt personligt anpassat. Välkommen in till någon av våra butiker!

skipass · skiscHool · spoRTsHop · skiRenTal

pro warm crew neck & underpants: lätt och värmande

3D-stickad, hudnära passform

elastiskt tyg för optimal rörelsefrihet

lätt och värmande ”thermal yarn”

ihåliga fiber håller luft och ger god isolation maskintvättas i 60°C

antibakteriellt, luktreducerande tyg body mapping – sömlöst integrerade klimatzoner garanterar en optimal reglering av kroppstemperaturen

Pro Warm | crew neck Pro Warm | underpants

Pro Warm crew neck och underpants är designade för att hålla dig torr och varm vid träning och tävling i kalla klimat.

Används av Jens Byggmark, svensk utförsåkare i världsklass

www.craft.se

Innehåll O M S L A G M AT T I A S F R E D R I K S S O N

Åkning Dokument

ÅreGuiden h`^Y `c^c\ WdZcY

Z gZhiVjgVc\Zg h]dee^c\ iêh Vì^k îZiZg

i^Y [ g c _Z

Vaai Yj WZ] kZg kZ iV k^ciZgc

Jc^`V hbV`jeeaZk g kVgdg dX] Zii \VaZZahZg! ad`VaV i cViia^k

'%%.

hb hiVYhejah

GÖSTA FRIES / MATTIAS FREDRIKSSON / ERIK OLSSON / BL AKE JORGENSEN

H]dee^c\ ^ k~gaYh` aVhh! bnh^\V XV[ Zg dX] hi `^\ V[i Zg h`^

Äckligare än Åkarklubben blir det inte på Åreskutan. Magasin Åre trängde in i den dunkla föreningen på ett sätt som gör att det inte finns några övriga frågor. // Vad hände egentligen förra vintern? Plötsligt lågsniffade världens bästa friåkare över Åreskutan. Varför? Det uttömmande svaret får du i JOSS. // Möt Skutans dynamitgubbar, superhjältar med rätt att väcka, i Bergsäker. // Hur skulle skidan ha sett ut om den uppfanns i dag? Denna och andra livsviktiga frågor avhandlas i Snöblind. ÅKARKLUBBEN

VaaV ~kZcing W~hiV `c^c\Zc

;g c h`~gb[an\c^c \ dX] ]jcYheVcc i^aa jeeaZkZahZWVY d X] heVWZh ` 9Z h` cVhiZ WVgcWV d[[e^hiZc dX] VaaV WX`VgcV! YZc W~hiV VX`gZhiVjgVc\Zg

Tio vintrar av lyriskt orerande om Baksidan briserar äntligen i ett reportage som ger området rättvisa. // Hemmablind? Gå i fängelse utan att passera gå. Läs lagen i Patriot Act och gör bättring. // I Unaturligt analyseras den frusna vågen. Halfpipen alltså. Och dess förebilder. // På tal om fruset: Ser du fruset spott på hakan som ett smycke? Läs Längdåkningens själ och förstå varför.

— 110

— 122 — 136 ARBETE PÅGÅR — 147 SNÖBLIND — 244

— 90 — 162 UNATURLIGT — 190

JOSS

BAKSIDAN

BERGSÄKER

PATRIOT ACT

LÄNGDÅKNINGENS SJÄL

— 218

Som vanligt fullsmockad med allt du behöver veta om skidåkningen, nöjeslivet, shopping, aktiviteterna och åkningen. I vinter med extra många kartor.

Övrigt Ledare — 25 Litteratur — 74 Media — 48 Film — 62 Filosofi — 56 Evenemang — 86

MAGASIN ÅRE

KLOKA AFFÄRSRÅD RE

VISIONSBYRÅN Visst skulle det kännas skönt. Att ha någon att lita på när de stora frågorna kommer upp på bordet. När det blir aktuellt med ägarskifte i familjeföretaget. När stora investeringsbeslut ska tas. När du vill vara säker på att du betalar rätt skatt. Med kontor på 125 orter finns vi alltid nära med kloka råd och handgripliga tips för en bättre affär. Vi är naturligtvis fortfarande

www.visionsbyran.se Tel 0200-77 80 20

Sveriges största experter på revision och hjälper dig även med den löpande ekonomiadministrationen för effektiv hantering av löner och fakturor, redovisning och deklarationer, ja allt stöd du behöver för att utveckla din affär, dina drömmar och visioner. Ta steget in i framtiden och gå in på www.visionsbyran.se eller ring 0200-77 80 20.

Innehåll Profiler Mountain Living

fredrik boberg / nils thomasson / mattias fredriksson / erik olsson / scanpix / anneli ol ander

Porträtt

Extra sköna artiklar om det extra sköna livet i Åre. Inredning, mat, historia, design, med mera: Jaktslotten runt Åre är störst och vackrast. Följ med till Vackra villor. // Magasin Åre går husesyn i Fäviken i förädlat. // Fixa myspys med prylarna som gör kåken till ett härligt skidhem.// Renkött är ren lyx. Allt om det goda du kan laga av en ren. — 80 — 152 förädLat — 208 Vackra ViLLor — 228 oMbonat

Möt Åres 20 bästa åkare genom tiderna. Hela listan. Och vinnaren är… // En har rätat ut ? till ett ! En annan har lärt sig att det alltid är roligare på Åreskutan. Åtta profiler berättar om sina Erfarenheter.

rEn Lyx

— 54 — 70 fLoyd PattErson — 40 Mattias rönngrEn

— 176 — 196

ÅrEs 20 bästa ÅkarE ErfarEnhEtEr

annELi oLandEr

magasin åre

Medarbetare Frilansjournalist som skriver om mat, resor och populärkultur. Han arbetar bland annat för Svenska Dagbladet, Metro, Food, Sonic och Gourmet. Han har tidigare varit redaktör på Café, för Studio Pop i SVT och redaktionschef på tidningen RES. Tillsammans med Anders Rydell har han skrivit den mediestrategiska handboken ”Byt namn! - och andra sätt att lyckas som journalist”.

Klas EKman —

sofi fahrman — En av Sveriges främsta modeexperter. Eget teveprogram, egen tidningsbilaga, egen modeblogg. Flyr gärna storstadens rampljus för de levande ljusen i Åre. I Magasin Åre sätter Sofi in byns modescen i ett internationellt sammanhang. Vi vet ännu inte om byn ska känna sig smickrad.

maTTias frEDriKsson — Utan att ta i är Mattias en av världens mest publicerade skidfotografer. Hans bilder syns i alla stora skidtidningar, såväl i reportage som i annonser. Hemkär årebo sedan många år. Men det kostar att ligga på topp, det blir många resdagar och hotellnätter per år i jakten på episka skidförhållanden.

GösTa friEs — Gösta Fries går från klarhet till klarhet och har i dag en speciell nerv och närhet i bilderna. Han bor vid Indalsälven i riktning mot Undersåker. Flera av hans bästa bilder är tagna ett stenkast från hemmet. Vissa är till och med tagna genom köksfönstret och ändå har motivet en fin vildmarkskänsla. (Ni kanske anar hur ensligt Gösta bor.)

Frilansjournalisten och författaren Lena Hedman, Undersåker, tränger här in Muddus vildmark på Östergrens träskidor. Längre fram i tidningen får du följa Lena in i Medstugans jaktvilla. Hon har frilansat sedan 2002. Innan dess redaktör på Utemagasinet. Dessutom medförfattare till trevliga boken ”Elvakaffe”.

marit sigurdson

lEna hEDman —

magasin åre

Freedom oF moVement Sverre tar en genväg genom en skogsdunge mellan två pister i Champery, Schweiz. Ett ymnigt snöfall dagen innan i kombination med en kraftig vind har lindat in träden i en tät, vit skrud.

Sverre Liliequist

Vertical Cut Freeride Kort friåkningshandske i slitstarkt läder och tätsittande neoprenemudd. Tight passform med utvändiga sömmar för ökad komfort och ett perfekt och nära stavgrepp. En kortare variant av vår legendariska racinghandske Vertical Cut.

for hands by hands since 1936

www.solreklambyra.se Foto: Alexander Klun

www.hestragloves.se

Medarbetare Fredrik Helmertz — Det finns ingen skribent vi hellre ringer när texten ska inbjuda till både grubblerier och skrattfest. Cafés grundare och förlagsredaktör avslöjar sin högsta dröm, nämligen att bli chefredaktör på Åka Skidor. Nu är den tjänsten upptagen, men när man så här i slutlämning blickar ut över Magasin Åres härjade redaktion så verkar det troligt att vi drabbas av långvariga vakanser. Sök!

Per Holknekt — Skateproffset och brädlegenden Per Holknekt drar upp de riktigt stora utvecklingslinjerna i ”Unaturligt”. I dag är Per delägare och grundare av det börsnoterade klädföretaget Odd Molly. Som skateboardåkare blev han världsmästare. Mer okänt är att Per även är en av världens bästa flipperspelare och har deltagit i flippermästerskap upp till VM.

rikard lind — Bisatsernas okrönta mästare. Få texter innehåller lika många kommatecken som Rikards, men vi älskar det och bugar oss djupt inför hans träffsäkra och målande beskrivningar av vackra byggnader och inredningar.

erik olsson — Magasin Åres meste fotograf under de tio vintrarna. Vi har kallat honom mycket under åren, men husfotograf är nog det mest träffsäkra. Inte minst med tanke på att få kan som Erik fånga stämningen i ett jaktslott eller i Fävikens nyrenoverade rum.

Filmkritikern Hans Wiklund hävdar att han saknar karaktärsdrag. ”Jag är som en cirkel på ett papper”, har Hans sagt. Vi vet inte hur det är med det, men i Magasin Åre ger han prov på karaktär — god eller dålig får du själv bedöma — men dock karaktär när han tar sig an skidfilmen. Fram med popcornen och njut.

l i n n s tå h l b e r g

Hans Wiklund —

magasin åre

Ledare

Det här är Magasin Åres tionde vinternummer. När vi blickar tillbaka känns det – och ursäkta klyschan – som om det var i går vi gjorde första numret. Eller kanske snarare i förrgår. I vilket fall ganska nyligen. Under de tio år vi arbetat med tidningen har Åre upplevt sin starkaste tillväxtperiod någonsin. Faktiskt känns det som om allt bara börjat. Visserligen åkte man utför med skidor på Åreskutan redan under 1920-talet, men det var först i och med VM 1954 som utförsåkningen slog igenom på allvar i byn. Lite mer än femtio år sedan. Sett ur det perspektivet är tio år plötsligt en ganska omfattande tidsperiod. När man ser till utvecklingen i Åre har Magasin Åre funnits under en mycket betydelsefull period, förmodligen den viktigaste sedan 1900-talets början. Nu skulle vi kunna rabbla fakta om nya hotell och VM 2007. Men det har vi skött så bra förr om åren, så det får räcka med att vi konstaterar att dagens Åre på många sätt är en helt ny by jämfört med 1999, fast med det viktiga tillägget att den gamla själen finns kvar. Den har vi alltid varit extra intresserade av och vi vet att ni som läser tidningen också är det. När vi är ute i stora vida världen kan vi ibland få frågan vad Magasin Åre handlar om. Det självklara svaret är Åre. Fast när vi tänker efter är det även något mer. Svaret skymtar fram i alla bilder och texter. Vi avslöjar det för säkerhets skull: Det är jakten efter att under några flyktiga ögonblick kunna få tiden att stanna upp. För att det svårgripbara nuet ska kunna expandera och bli överblickbart. Det här blir mest tydligt i sökandet efter den optimala skidupplevelsen. På fjället, i solen, i mjuksnön, med skidor eller bräda, så sker det ibland. Nuet, eller vad vi nu ska kalla det, som fladdrat hit och dit stannar plötsligt till och åker med dig. Inget som stör. Inget som skymmer. Bara du, nuet, snön och fjället. Men så undrar du vad som döljs bakom den stora drivan. Det får nuet att spritta till och försvinna. Var tar det vägen? Inget vet. Men alla anar. Därför söker vi det ständigt. Ofta på Åreskutan. Om du frågar oss handlar det här om meningen med livet. Eller något åt det hållet. — Red.

magasin åre

Redaktion Fredrik boberg

Johan bexeliuS

tove liliequiSt

John crawFord-currie

Jörgen vikStröm

criStin weStman

mattiS karlSSon

Skribenter

Martin Alzén, Sofi Fahrman, Klas Ekman, Marcus Engström, Mattias Fredriksson, Lena Hedman Fredrik Helmertz, Per Holknekt, Ola Liljedahl, Rikard Lind, Johan Lindström, Erik Mossfeldt, Thord Eric Nilsson, Anneli Olander, Jesper Rönnbäck, Henriette Sandell, Jakob Swanberg, Rickard Westin, Hans Wiklund, Martin Willners FotograFer

Nate Abbot, Colin Adair, Marie Bixo Hellman, Denny Calvo, Johnny Decesare, Mike Eddington Mattias Fredriksson, Gösta Fries, Viktor Gärdebo, James Holm, Jon Håtveit, Tomas Johansson Andreas Lundberg, Blake Jorgenson, Johan Marklund, Annaleah De Masi, Jesper Molin, Anders Neuman Anneli Olander, Erik Olsson, Gunno Rask, Johan Ståhlberg, Nils Thomasson, Magnus Thörevik Janne Tjärnström, Bengt Weilert, Håkan Wike tack till

Ulf Boberg, Susanne Boberg, Ronald Crawford-Currie, Lisa Wallin, Olov J Sikku Christina Thuné (Jamtli Bildbyrå).

annonSer

Johan Bexelius, Cristin Westman, tel: 0647-135 40

Skapad på apple — datorer För marklyFtare

papper

innehåll

Omslag — Maxigloss 250 g Inlaga — Holmen Ideal Matt 80 g Inlaga Åreguiden* — Munken Lynx 100 g Tryck — Sörmlands Grafiska

Magasin Åre är en fristående produkt, publicerad av Magasin Åre Publishing AB. Magasin Åre är ett registrerat varumärke.

kontaktinFormation

Magasin Åre, Box 155, Årevägen 55, 830 14 Åre 0647-135 40, info@magasinare.com www.magasinare.com

magasin åre

Åsikter framförda av enskilda skribenter behöver inte nödvändigtvis överensstämma med redaktionens. Inte ens våra egna åsikter behöver nödvändigtvis överensstämma med redaktionens. För insänt, ej beställt material ansvaras ej.

STADIUM MARKETING.

Kom in så hjälper vi dig att förvandla backen till ett nöjesfält. Oavsett om du vill åka utför eller på längden, skridskor eller bara vara skön och varm när du pulsar i snön har vi plaggen och utrustningen. Vi har rätt skidor, pjäxor, hjälmar, jackor, byxor, skor och allt annat du behöver – till rätt pris. Ut och njut!

Stadium Åre Torg

mattias fredriksson

INTRO

magasin 책re

GUDARNAS HEMVIST De virvlar omkring bland molnen, bidar sin tid i dimman, flaxar fram i markdrevet. Det handlar om Åreskutans verkliga doldisar — gudarna och deras hang arounds. Ullr, skidåkningens gud, bor på Åreskutan och har gett namn åt Ullådalen. Även Frö ses titt som tätt i Åre och har namngett Fröån. En mindre känd gudomlighet är Fjälljungfrun, som den kände kompositören Wilhelm Peterson Berger mötte på toppen. Händelsen var omvälvande. I en artikel i Dagens Nyheter, publicerad 1896, skrev han: ”En hög blåklädd kvinnogestalt står vid min sida. Hon ser ej på mig, hon blickar tigande och orörlig ned på den solbelysta kartan där nere, och hennes ögon ha samma isiga färg som det grönblå snövattnet i fjällbäckarna. Det är fjälljungfrun, Åreskutans ande. Jag tror mig förstå hennes blick. Hon stirrar ned på dessa åkrar som i natt härjats av frosten, dessa dalar där livet kämpar mot ett hårt klimat och industrialismen sakta smyger fram, skapande lyx och nöd i det så kallade framtidslandet.” En annan mystisk varelse som går igen på Åreskutan är den legendariska Zenta, som i alla tider åkt ifrån allt och alla. I sägnen sägs att Zenta blev lovad en flaska hembränt om hon vågade dra en elva från bergets topp och ner till byn. Zenta antog utmaningen. Hon störtade som en blixt utför branterna, men när hon gled in på torget upptäckte åskådarna att hon frusit ihjäl under färden. Men Zenta är långt ifrån död, kan vi meddela. Hon åker fortfarande omkring däruppe. Mest känd av Åres gudar är Rut i Skut, som i envig fällde jätten Sul, vars ansikte än i dag utgörs av närbelägna skogsberget Suljättens branta klippa. Rut kallas även Undur eller Skade, beskyddare av jakt och skidåkning. Skade är dotter till Tjatse, som dödades av asarna då han förföljde Loke och Idun. Skade drog då i härnad och harm till Asgård för att hämnas sin käre far, men valde otroligt nog att snabbt förlikas med Loke och Idun, då de erbjöd henne att välja en make bland gudarna. Skade tände först till på Balder, men valde slutligen Njord till man. De blev senare särbos — Njord längtade nämligen efter havet och måsarna, Skade efter fjällen och vargarna och flyttade tillbaks till Åreskutan. Och här hänger hon sedan den dagen. Och sedan har vi Jon Olsson…

magasin åre

INTRO

MAGASIN ÅRE HYLLAR: 1 — Apple Världens smartaste, snyggaste och mest intuitiva datorer är bättre än någonsin. I tio år har vi producerat Magasin Åre på datorer från Apple och om dom inte funnits vet vi allvarligt talat inte hur det hade gått. 2 — Nokiastövlar Filtfodrad stövel i svart gummi. Okej, på pappret är det inget att hetsa upp sig över, men på, eller snarare i, blötsnö, djupsnö, mjuksnö, myrslamm och kodynga, finns inget bättre. Vi gillar till och med nokiastövlarnas speciella ljud, det lätt ihåliga klockandet som uppstår när gummit och filten slår mot vaden vid gång. De åldras med patina och om

det skulle gå hål är det bara att laga gummit med Liquisole, en åtgärd som även gör stöveln än mer karaktärsfull.

eller Fia med knuff. Och är det riktigt busväder rekommenderar vi en långkörare med klassikern Monopol.

Karta och kompass är en klassiskt snygg enhet. De riktiga konnässörerna kompletterar med en gammaldags höjdmätare.

3 — Sällskapsspel Alltför ofta står TV:n och datorn på “bara för att” och man fastnar i asocialt zappande eller slösurfande. Och mobilerna ringer och vibrerar i varenda hörn. Vi vill slå ett slag för sällskapsspelen och anar, och hoppas på, en stark revival för klassiska brädspel. Stäng av allt elektroniskt, damma av lådan med spel och umgås på riktigt. Öva på pokerfejset med Rappakalja, få upp pulsen med Pictionary, hjärngympa med Alfapet, varva ner med Jenga

4 — Karta och kompass Dels är vi skeptiska till prylar som kräver batterier för att kunna rädda oss när vi är i knipa. Det vet man ju hur det är med batterier; de tar alltid slut snabbare än man anar, speciellt när det är kallt. Därför tar vi hellre med karta och kompass, inte bara för att de är tillförlitliga, utan även för att de höjer kvalitén på fjällturen. Vi slipper titta in i en skärm och får lita till lite mindre exakta positionsangivelser vilket bara främjar känslan av äventyr.

5 — Dolomiti Cobra Egentligen vet vi ingenting om den här skon. Men den ser fantastiskt cool ut. Enligt knapphändig information på nätet är det en raceinspirerad sko med 130-flex. Men det intressanta här är ju den klassiska retrodesignen. Man vill ju bara skaffa en quiltad puffjacka, ett par skipants med hällor och pressveck och en otroligt hög vit mössa med Tirollogo på och sticka ut och snajda. Som Piero Gros.

MAGASIN ÅRE DISSAR:

Sandningen Sluta sanda sönder Sverige. Så halt är det faktiskt inte. Mobiltelefoner Det var kul ett tag, men vem behöver egentligen något som är både irriterande (vet vi) och cancerframkallande (tror vi) i fickan? Fullmånen Den är vacker, men sen är det stopp. Vi klarar inte fler sömnlösa nätter. Dragningskraft nej tack! P3 Sveriges en gång trendkänsligaste radiokanal har förvandlats till ett forum för sengångare. Förutsägbar topplistemusik avlöses av disskussionsprogram kring hjärndöda ickeämnen eller nyhetssändningar där redaktörerna pratar extra långsamt och använder extra enkla ord för att lyssnarna ska kunna hänga med.

MAGASIN ÅRE

INTRO

TIO VINTRAR

Kommer du ihåg alla nummer? Tänkte väl det — inte vi heller.

Vinter 2000, 108 sidor. Första numret någonsin. Efter ett besök i USA uppkom idén att göra en skidortstidning om Åre. Ingen visste egentligen hur eller varför. Årets reportage Skoternostalgi av Joppe Pihlgren, med bilder på legendariska skotermodeller från Skoterhotellet i Umnäs. Årets snackis Hur ska det gå nu när vårt älskade Åre ägs av ett gäng flackåkare från Sälen? Årets pryl Motocrossbyxor. I skidbacken alltså. Roligt men sant Redaktionens planer på att förvara samtliga tidningar på kontorstoaletten skrinlades snabbt när en dubbel långtradare med över 30 industripallar tidningar dök upp utanför kontoret.

Vinter 2001, 148 sidor. Grundformatet finjusterades och lever kvar än idag, typ. Två finniga småkillar figurerar för första, men absolut inte sista, gången: Jon Olsson och Henrik Windstedt. Årets reportage Skidregler, där läsaren bl.a. uppmanas att bära skidorna på högkant på axeln. Årets snackis Multihallen på Åre strand: Kommer den att byggas? Och hur ska den finansieras? Årets pryl Feta skidor dyker upp under bindningarna hos de allra mest trendkänsliga. Roligt men sant Efter högljudda diskussioner bestämmer sig redaktionen för att ordet “grogg” är för kontroversiellt för att användas i tidningen.

Vinter 2002, 172 sidor Internetbubblan når Åre och på omslaget basuneras tidningens webbadress ut. För första och sista gången. Årets reportage Tredje Skiftet, där stuntmän hängdes upp i grantoppar och byns hårdaste yrkesmän figurerade på bild. Och Jörgen Vikströms framtidsepos 2022 som fortfarande är kusligt träffsäkert. Årets snackis Flytten av Konsum skapar folklig opinion av närmast sydeuropeisk karaktär. Årets pryl iPod. Visserligen lanserades den året innan, men det var 2002 alla skulle ha en. Roligt men sant Den lokala prästen kom, inför en fotografering, i sista stund på att hela fotoidén var katolsk.

Vinter 2003, 172 sidor Lågkonjunktur i hela Sverige utom i Åre. Nya liftar, nya backar, nya hotell och nya restauranger överallt. Årets reportage Vi har bara en sak att säga: Om du inte har läst Fredrik Helmertz artikel After Ski så gör det nu. Årets snackis VM2007. Efter en dramatisk omröstning i slovenska Portoroz 2002 vinner Åre. Resten är historia. Årets pryl MI-26. Världens största helikopter som lyfter nya VM6:an på plats. Roligt men sant Sällan har så många män känt sig så obekväma samtidigt som när världsmästaren i snowboard, Richard Richardsson från Undersåker, inför en fotografering skulle ta av sig kläderna och smörjas in med silverfärg.

Vinter 2004, 188 sidor. Magasin Åre väljer, till byns skräckblandade förtjusning, att porträttera utvikningsmodellen Magdalena Graf på omslaget. Årets reportage Magdalena Graf på omslaget, porträtterad av kontroversielle Bingo Rimér. Årets snackis Kan Magdalena Graf ens åka skidor? Årets pryl Bowlingkloten (inte Magdalena Grafs utan riktiga). Byns företag slår nytt rekord i konceptskapande inför den hypade bowlingcupen. Roligt men sant Magasin Åre producerar en annons för Brokens Megaburgare och lovas en krona för varje extra såld hamburgare. Vilket gav 1400 kronor extra i redaktionskassan vid årets slut. Annonsen används fortfarande (se sid 39).

Vinter 2005, 204 sidor. Magasin Åre spräcker 200vallen. 1 800 poliser invaderar byn under en NATO-konferens. Årets reportage Sporttradition, Nils Thomassons klassiska bilder på sportutövande är tidlösa och fantastiska. Årets snackis VM-tunneln, som enligt storslagna planer skulle gå under hela byn, krymper dramatiskt och förvandlas till en superdyr tvärsväng under tak. Årets pryl Snöskotern. Plötsligt har varenda bartender ett vrålande djupsnömonster med 150 hästar och högkamsmatta. Roligt men sant Magasin Åre räddas på mållinjen av ett rejält puderdump i november. Massor av otagna bilder tas för tidningens räkning.

Vinter 2006, 252 sidor. Kanske vårt bästa nummer någonsin? Ny grafisk form som sedan dess ogenerat lånats av Svenska Guider och andra tidningar. Årets reportage Hur Tänkte Dom?, legendarisk artikel om Årebornas knasigheter. På Glid, legendariska bilder på Årebor som hoppar från hustak och på elverk. Årets snackis Legendariska Country Club fyller trettio år. Massor av bortglömda dumheter koms ihåg. Årets pryl Skidkläder från legendariska modemärket J Lindeberg. Roligt men sant Trots en legendarisk insats med 58 arbetstimmar i streck utan sömn —det är sant — bränner Magasin Åre deadlinen för första och hittills enda gången. Legendariskt.

Vinter 2007, 324 sidor. VM-vintern vi aldrig kommer glömma. Magasin Åre spräcker 300-vallen och producerar dessutom den officiella VM-tidningen. Årets reportage Hur Tänkte Dom II, med ännu fler knasigheter, och Fjällens Onda Dräpare, där fjällämmeln beskylls för att vara “Skutans piraya”. Årets snackis VM förstås, och den sinnesjuka byggboomen som resulterade i ett (nästan) helt nytt Åre. Vi har inte hämtat oss än. Årets pryl Guldmedalj. Roligt men sant Tore Skogman började sjunga Jämtgubben i telefonen för vår skribent och ville aldrig sluta.

Vinter 2008, 340 sidor. Förmodligen den tjockaste skidtidning som någonsin tryckts, eller kommer att tryckas, i Sverige. Nu på miljövänligt papper. Årets reportage Östra med bilder på sjukt höga drop utför den berömda drivan. Samtidigt i Ett Annat Land som tål att både läsas och begrundas en gång till. Årets snackis Lössnön. Sällan har det snöat så mycket och så ofta som 2008. Årets pryl Rockerskidor. Roligt men sant Vårt nya fina, dyra miljöpapper visade sig vara så ofantligt svårt att trycka på så att tryckeriet fick göra det två gånger.

Vinter 2009, 292 sidor. Du håller det i handen, Magasin Åres tionde vinternummer. Årets reportage Baksidan med bilder på Åreskutan så som den sällan skådats förr. Årets snackis Giganternas kamp: Nybyggda lyxhotellet Copper Hill v.s. århundradets lågkonjunktur. Årets pryl Overallen. En oväntad comeback. Roligt men sant Juryarbetet inför Åres Bästa Åkare — en polsk riksdag av sällan skådat slag där de främsta av Åres förstå-sig-påare försökte vikta OS-framgångar mot en allmänt “skön stil i pudret”. Lobbyverksamheten slog nya bottenrekord.

MAGASIN ÅRE

INTRO

magasin 책re

Glömd sasonG

Så härlig är den förbisedda senhöstförvintern

Under ett par veckor i slutet av oktober och i början av november är Åredalen som vackrast. Höstens gula löv ska snart ramla ner och täckas av snön, men ännu en tid klamrar de sig fast, lyser och brinner. Det är en perfekt tid för paddling och fjällvandring. Kanske lite svalt, men garanterat myggfritt. Då, och detta är egentligen fullständigt obegripligt, har alla i trakten planerat in ombyggnationer, renoveringar, av såväl hotell som egnahem, samtidigt som förfärande många reser utomlands för att ladda med lite värme och sol inför vintern. Det är även under dessa veckor som Åre upplever ett dopp i besöksstatistiken. Men ett par personer gjorde helt rätt i höst: Fotografen Gösta Fries och skidåkaren, cyklisten och även paddlaren Janne Tjärnström. Kom ihåg den här bilden nästa höst.

magasin åre

ANDerS NeuMAN

INTRO

Snack Thomassons Gård, mitt i byn och en gång i tiden fotograf nils Thomassons hem, bygger om övervåningen. Med flera nya rum erbjuds nu möjligheten till Bed & Breakfast. Därmed utlovas byns mysigaste pensionatsboende. Åre Guld har fått rätten att under en period i januari ställa ut och sälja verket Egg Spectacular. Det anses av många vara det främsta guld-och silversmidesverket som tillverkats i Sverige i modern tid. Jan Lundgren har skapat ett 67 cm högt ägg som kan öppnas, och avslöjar då elva av världens mest speciella byggnadsverk återgivna i exakt miniatyr. Spektakulärt var ordet. Världens bästa skidåkare ger sig nu ut på det där nätet som alla pratar om. Hemsidan innehåller allt du behöver veta om stjärnans liv och leverne. Adressen är förstås www. henrikwindstedt. com. Samtidigt meddelar Henke att han i vinter kommer att gästspela hos sin far Peter på Åre Skidskola och Heliguide Åre. Så om du vill få förkovrande tips eller initierad guidning till Åreskutans bästa är det bara att boka. Nu har Bobbo och Ingegerd nordenskiöld byggt ut och renoverat sin backrestaurang Hyddan i Stjärnbacken. I en grovtimrad och jämtlandsinfluerad alpstil utlovas god skidåkarmat och pratvänlig afterski.

TysTnad. Tagning. Ladda ner Jakob och Hampus nya film i vinter — gratis. Jakob Wilhelmson från Tänndalen träffade åretjejen Maria Hansson, tycke uppstod och snart blev Åre en fantastisk snowboardåkare rikare. Nu har två blivit tre och en liten Edvin finns med i bilden. Mitt i papparuset har Jakob promotat sin nya film tillsammans med kompisen Hampus Mosesson. För många känns Jakob och Hampus nästan som ett begrepp. Som Knoll och Tott. Fast coolare förstås. Under åren har de följts åt jorden runt och gjort det de är bäst på — åka bräda. Båda tillhör världseliten i snowboard och har bland annat synts i stora filmproduktioner som After Lame, Derelictica och Follow me Around. Tillsammans med kompisen och filmaren Per-Hampus Stålhandske har de gjort snowboardrullen Ponytail som hade premiär i oktober 2008. — Budgeten går inte att jämföra med de stora bolagens, men det har varit superkul att få göra en film där vi själva har fått vara medproducenter, bestämt vilka som ska vara med, var vi ska filma och så vidare, säger Jakob. Och det syns att de haft kul. Ponytail är kortfattat en halvtimme glädje med grym snowboardåkning. Filmen finns inte att köpa, utan distribueras enbart genom gratis nedladdning på killarnas hemsida. — acTIOnHOrSEFILmS.cOm

magasin åre

Holiday Sports club, byns nya idrottsförening, arrangerar flera trevliga tävlingar under året. I somras blev den franskosande boulefesten en succé, i höstas lockade Åre Soccer cup fler lag än det fanns plats för. Vinterns planer innehåller Åre Bowling Open, Pinpongpokalen och Åre Ice Fish Open. Så oavsett om du har bollkänsla eller maggottouch finns nåt för just dig.

INTRO

Sonny Liston, världsmästare i tungvikt 1962-64. Fiskade och fick tre öringar i Medstugusjön iklädd läderrock och hatt. Bodde på Granen i Åre 1967. Dog i knarköverdos 1970.

magasin åre

TungvikTare

Thord Eric Nilsson om mötet med två av världens hårdaste boxare i den Jämtländska fjällvärlden Sonny Liston fiskade i Medstugusjön. Floyd Patterson slet i Vålådalens slakmotor. Båda var tuffa killar som slog hårdast i världen. Men läskigast var deras entoruage; Listons tränare Joe Pollino tyckte att jag borde skjutas efter en liten felkörning. När den förbjudna proffsboxningen var som störst i Sverige efter Ingemar Johanssons VM-titel 1959 besökte hans två efterföljare Västjämtland. PR-sinnade Gösta Olander i Vålådalen och Bibbo Nordenskiöld i Åre låg bakom besöken. Floyd Patterson var omåttlig populär i Sverige, detta trots att han återtog och sedan även försvarade titeln mot vår egen Ingo. — Floyd var i Vålådalen några veckor i december 1963 och under några dagar var hans första fru Sandra också där. Jag minns att han även var i Östersund som prisutdelare vid Luciaboxningarna, berättar Clas Göran Carlsson, som fotograferade för Länstidningen

och blev god vän med Floyd. Floyd Patterson avled för två år sedan. Liksom Ingemar Johansson led han av demenssjukdomen alzheimer och fick även prostatacancer. Floyd förlorade redan 1962 sin titel mot den tre år äldre Sonny Liston, som i två matcher knockade motståndaren i första ronden. Efter bara två år fick Sonny släppa titeln till Cassius Clay (Muhammad Ali). Ett år senare förlorade Sonny även returen. Det var två år efter detta som Sonny vid en Sverigevistelse inbjöds till Bibbo Nordenskiöld på hotell Granen. Bibbo inbjöd sedan den svenska pressen. Från Granen skulle vi köra till Medstugusjön. — Kan Liston åka med dig, undrade Bibbo. Jag har sedan dess undrat över detta stora förtroende. Sonny Liston satte sig i framsätet i min Volvo Amazon. Tränaren Joe Pollino i

baksätet, tillsammans med unge fotografen Christer Morberg. Pollino tvingade mig att åka före den samlade truppen. Litet okunnig om geografin tog jag Storlienvägen och märkte först efter några mil misstaget. Vi vände och kom kraftigt försenade till Medstugusjön till de irriterade kvällstidningsjournalisterna. Alla fick låna fiskeutrustning. Men bara en fick fisk, Sonny Liston, som fångade tre öringar. Liston var bättre med fiskspöt än Patterson på skidorna. Promotorn Bertil Knutson blev enda gästpassagerare i min bil tillbaka. — Den där chauffören borde skjutas, sa Pollino. Men jag lever fortfarande. Det gör knappast Pollino, som redan då såg ut att vara på randen till hjärtinfarkt. Liston avled i Las Vegas av en överdos tre år efter Årebesöket.

SCANPIX / ChrISter morberg

Floyd Pattersson, tungviktsmästare 19561959 och 1960-1962, kontrollerar snödjupet i Vålådalen 1963. Besegrades av Ingo 1959. Återtog titeln året därpå. Förlorade titeln mot Liston 1962. Vann svenska folkets hjärta.

DURING CHRIS DAVENPORT AND STIAN HAGEN’S ALPS PROJECT, THE TWO ACCOMPLISHED SKI MOUNTAINEERS SKIED 7,443 VERTICAL METERS ON FOUR OF EUROPE’S MOST ICONIC MOUNTAINS. 7,443 METERS OF STEEP, TECHNICAL, EXPOSED, HEART-IN-YOUR-THROAT SKIING. BUT THE PROJECT WASN’T JUST ABOUT QUENCHING THE TWO SKIER’S THIRST FOR ADRENALIN AND ADVENTURE. FOR CHRIS, IT WAS ALL ABOUT BRINGING THE SKIING POSSIBILITIES OF THESE PEAKS TO A BROADER AUDIENCE. FOR STIAN, WHO LIVES IN CHAMONIX, THE PROJECT REPRESENTED A RETURN TO HIS SKI MOUNTAINEERING ROOTS. TO FIND OUT MORE ABOUT THE ALPS PROJECT AND THE GEAR THAT MADE IT POSSIBLE, VISIT HELLYHANSEN.COM

STIAN HAGEN & CHRIS DAVENPORT. POINT LACHENAL, MONT BLANC MASSIVE. PHOTO: CHRISTIAN PONDELLA.

HELLYHANSEN.COM

INTRO

Överallt — Aldrig overall. Orden är mina egna och jag minns tydligt hur jag hånskrattat åt blotta tanken på att sätta på mig en overall. Inte en chans. Ett löjligt plagg reserverat för småbarn, mulliga skoteråkare och pelikaner med gycklarmössa. Tanken på att jag skulle åka utför iklädd overall var ungefär lika sannolik som att jag skulle göra det i fartdräkt. Eller bikini.

magasin åre

Sedan började overalltanken liksom smyga sig på mig. Det verkade ju onekligen praktiskt. Och stridspiloterna såg ju inte direkt ut som mulliga skoteråkare i sina ficklocksbeprydda stridsdräkter. Så, i vintras, när jag såg en hiskeligt gryllig skogsgrönt skrikig overall, givetvis av nästa års modell, kände jag att det var dags att slå till. Jag har inte ångrat mig.

Förlåt alla känsliga läsare, men det här måste berättas: Mot slutet av förra vintern åkte jag iklädd boxershorts, en underställsoverall och min nya jätteoverall utanpå. Det kändes som att åka naken (minus förfrysningsskadorna). En underbar känsla. Full rörelsefrihet under rymliga tyglager. Inga skarvar och kanter. Inga lager nedstoppade i andra lager som

kunde glida isär. Ingen snö i byxorna och inga vindkänsliga glipor. Dessutom skönare med ryggskydd eller med ryggsäck. Möjligtvis är den något mer opraktisk på afterskin eller vid oannonserade toalettbehov men fördelarna väger över. Overallen är här för att stanna. Prova i vinter, men köp den inte för trång. Om du inte åker mono.

FrEDrIk bObErg

“Frihet, jämlikhet, overall” är John Crawford-Curries ledord efter en vinter i heldräkt.

INTRO

Stilkrock

Sofi Fahrman upptäcker jobbiga likheter och sköna skillnader när hon jämför Åres backrestauranger med catwalken i New York. Bryant Park. New York. Modeveckan. Längs front row sitter de. Kontinentens mest uttråkade stjärnor gnuggandes axel med världens mest svårflörtade modejournalister. De har sett allt, de har gjort allt och de missar ingenting. De sniffar sig till mockan i dina Balmains på tjugo stegs avstånd, de se ser dina röda Christina Louboutinsulor innan du ens köpt dem. På 885 meters höjd i de västjämtska fjällen tronar Hummelstugan. Nedanför har Åresjön dragit vinterns täcke över sig, utanför gör vinden vad den kan för att skyffla hela rasket med veranda, flaggstänger, skotergarage och skidgarderob utför bergssidan. Det doftar inte av pengar här, mer chili con carne och nystekta plättar. Men front rown är densamma. Samma förrädiskt slöa blickar, samma värderande miner. Det kanske inte är världsstjärnor som synar dig där du balanserar en bricka Hummelburgare över blankvåta tiljor med glidmedelsbehandlade pjäxor. Inte världsstjärnor, men likafullt stjärnor, byns säsongare och bofasta profiler. Här är limiterade pjäxor och skidställ från nästa säsongs provkollektion samma hårdvaluta som en quiltad Chanel i Bryant Park. Jag har tagit mig an Åreskutan i mer än tjugo års tid. Alltid lika glad. Alltid lika felklädd. Varje vinter har jag sladdat in som en favorit i repris av förra årets skidmode. I bästa fall. I filmen Sällskapsresan lanserade slalomklubben Hökarängens puckelfantomer den neonfärgade

magasin åre

zinkpastan. De var mina stilikoner under alldeles för många år. I några vintrar var jag även en av de där typerna som envisas med att hasa runt i en snöblöt skoltröja som symbol för att här susar rikets framtid fram. Marginellt bättre än säsongen då jag var märkligt ensam med mitt camouflagepannband. Den stilmässiga absoluta nollpunkten måste dock ha varit säsongen i Badgastein, Alpernas bakfullaste skidort. Jag anlände med ett nytt, mycket svart och mycket gult North Faceställ. Den prasslande investeringen rymde allt, från hejdlöst många lager Gore-tex till stormsäkrad bajslucka. Tyvärr hade researrangören STS valt precis samma färgkombination till sina reseledare. I tre månader tvingades jag tolka pistkartor och justera bindningar åt skidturistande göteborgare. Vid 25 års ålder hittade jag min skidstil och den har jag inte ändrat på sedan dess. Att jag jobbar med mode året runt hindrar mig inte från att tycka att det är skönt att veta att man är snett ute. För i Åre har jag nämligen aldrig känt mig särskilt rätt. Däremot finns det inget ställe som jag haft så kul på. Sena middagar på Werséns, shotsrace med Jäger i baren på Diplomat, rumpdans på Bygget och vansinniga afterski-minnen från Sunwings dagar som byns förtöjda fyllefärja. I år trär jag ett nitskärp genom hällorna på mina Burton-skidbyxor. För femte året i rad. Kan någon mejla mig och berätta exakt hur fel jag är? Kanske är man så fel att man snart är rätt igen. Känslan av att inte veta är befriande. För det jag bryr mig mest om när jag kommer till byn är att ha kul och att snön ligger luftig på Svartberget.

nils thomasson

Se sån stil han har. Arkitekten i leopard kände sig inte ett dugg politiskt inkorrekt när han valde skidkläder för dagen. Förmodligen omedveten om att han samtidigt bidrog till att för evigt stämpla Åre som en ort för snobbar och modeslavar.

magasin åre

denny cAlVo

INTRO

skapad på... Ända sedan starten har vi på Magasin Åre gjort en diskret hyllning till Apple, datorerna vi uteslutande arbetar med och som faktiskt dominerar helt i den här branschen. Hyllningarna hittas i myrskrift, längst ned i redaktionsrutan och har varit obegripliga. Ända tills nu. Här kommer förklaringen. Vinter 2000 Skapad på Macintosh, datorer för fritänkare. Nya ideer och en nystartad tidning. Vinter 2001-2004 Skapad på Macintosh, datorer för friåkare. En mer produktanpassad version av originalet. Höst 2004 Skapad på Macintosh, datorer för desperados. Länstidningen i Östersund använder den omåttligt roliga formuleringen “knivdesperado” på en löpsedel. Vi kan inte låta bli att inpireras och en tradition startas. Vinter 2005 & 2006 Skapad på Macintosh, datorer för orakade. En ännu pågående romans med ansiktsbehåring tar sin början. Sommar 2006 Skapad på Macintosh, datorer för solipsist. Filosifidiskussionerna svallar och den förhärskande teorin är just solipsism. Observera den bestämda formen som hänger ihop med själva filosofin. Att det bara finns en. Och det är jag. Du som läser det här finns bara i mitt huvud. Liksom rummet du sitter i. Och tidningen du håller i. Och så vidare. Höst 2006 Skapad på Macintosh, datorer för druttar. Nyanställde redaktören Jonathan Leijonberg kallar konsekvent tidningens grundare, tillika hans chefer, för druttar. Vinter 2007 Skapad på Macintosh, datorer för bananflugor. En av redaktionens papperskorgar drog till sig så många bananflugor, under en så lång tid, att det blev en sanitär olägenhet.

Final Countdown

åres tid som alpint mecka är långt ifrån över även om det kanske kändes så när VM 2007 var över. Men snart är det återigen dags att slå på den stora trumman. Den 11-15 mars sveper alpina världscupcirkusen in i Åre by på allvar igen. Åkare från världens alla hörn kommer att fightas om topplaceringarna i världscupens stora final för både herrar och damer. Se till att komma och backa upp våra svenska hopp som Anja Pärson, Jens Byggmark, Markus Larsson och Maria Pietilä-Holmner. Under dagarna varvas käppåkningen med uppträdanden och aktiviteter och kvällstid sjuder byn av liv på restauranger och klubbar. — worlDcupAre.coM

Sommar 2007 Skapad på Apple. Datorer. Macintosh fick bli Apple, en slags faktatext helt enkelt. Höst 2007 Skapad på Apple — datorer för bergspasscyklister. Delar av redaktionen, mestadels på chefsnivå, fastnar i landsvägscykelträsket och pratar hellre om rakade ben än skidåkning. Vinter 2008 Skapad på Apple — datorer för kolbullar. Skribent Jörgen Vikström försöker tjata in maträtten kolbulle i varje reportage i tidningen. Han avslöjas till och med med att själv försöka smyga in det i formgivningen. Till slut lyckas han. På sätt och vis. Sommar 2008 Skapad på Apple — datorer för råbiffar. Stenåldersteorin vinner mark. Allt ska vara rått, färskt och otillagat. Så även Magasin Åre. Höst 2008 Skapad på Apple — datorer för Neil Young. Skribent Jörgen Vikström spelar Neil Young på högsta volym. Han pratar om Neil Young, sjunger med till Neil Young, tjatar om Neil Young...

magasin åre

NAKENCHOCK Norsk toppidrottsman inblandad i SEXSKANDAL det snackas om norska brädesset Mikkel Bangs provocerande snowboards med playboybrudar på. Vissa anser att den unga norrmannen fått lite för fria händer när han designat brädor åt sin sponsor Burton. Det beror förstås på hur man ser det. Flera skidorter i USA, bland andra Vail och Beaver Creek, har hur som helst beslutat att förbjuda den såkallade ”sex-brädan”, som medierna kallat den. Uppståndelsen har inte helt oväntat lett till stor efterfrågan på playboybrädorna som säljer som smör i solsken. All publicitet är god publicitet heter det ju. Visst, tjejerna på bilderna snålar inte med att visa naken hud men att kalla brädorna provocerande känns en smula överdrivet. Och kanske typiskt amerikanskt? Magasin Åre gissar att den största faran med brädorna snarare är att åkningen kan bli vårdslös på grund av distraktion.

Största nöjet i Åre.

AFTER SKI NATTKLUBB ARTISTER RESTAURANGER KONFERENS ÅRE FJÄLLBY. FRÅGOR & BORDSBESTÄLLNING: 0647-123 45. BYGGET.SE

INTRO

DRÖMJOBBET

Ett välbevarat ex av tidningen SKI från september 1969 bekräftar skribentens teori: Skidtidningar har alltid och kommer alltid att handla om drömmar.

Tidningen Cafés förlagsredaktör och grundare, Fredrik Helmertz, erkänner att han egentligen hela tiden längtat efter ett annat jobb. Det enda jobb jag någonsin drömt om är att bli chefredaktör på Åka Skidor. Åtrån väcktes redan i de tidiga tonåren i ett nopprigt sjuttiotal präglat av polokragar, bruna manchesterkuddar och hemstickade Stenmarksmössor. Kung Ingemar hade fått min generation på glid och vi gav oss ut i backarna med jeans och lovikavantar i våra Fischerskidor med skruvade stålkanter — tunga mordiska projektiler hjälpligt säkrade av hemmagjorda fångremmar. Hade vi inga skidor så körde vi med mini-skis av plast. I brist på det: dojorna. Allt som gled dög. Vi åkte till fjälls på friluftsdagar och sportlov och kastade oss utför Hummeln och Tottbacken likt fanatiska jihadister med en blandning av barnsligt mod och dödsförakt. Vi älskade det förstås, trots kylan och isiga pister. Värkande tår och brutna handleder var ett billigt offer för tjusningen av att känna fartvinden mot våra frostvita kinder. Det var Åka Skidor som först visade att en annan värld var möjlig. Tidningen öppnade ett fönster – nej, sparkade upp en hel glasveranda – till Alperna, Dolomiterna och Klippiga Bergen. Till en disneyvärld av igensnöade pittoreska byar och fantastiska utförslöpor som aldrig tog slut. I Åka Skidors reportage var himlen alltid djupblå, snön meterdjup och krispig och bortom nästa berg låg ännu en oupptäckt dal med ett duntäcke av orört puder som man surfade ner på för att avsluta med en immig öl på en soldränkt veranda vid ett enkelt refuge. Det här var något annat förstod man. Något annat än den medhavda ostmackan man tuggade på i en utkyld värmestuga i Duved. Under ett par år blev skidmagasinen en nästan religiös vägledning till hur livet borde levas. Fotografer som Felix St Clair-Renard och Felix Oppenheim målade altartavlorna, skidåkare som Sylvain Saudan och Patrick Vallencant var dyrkade halvgudar. Val d´Isère, S:t Anton och Verbier blev platser för årliga vallfärder. Varenda spänn jag kunde undvara gick till

resor till Alperna och Åre. Och till skidmagasin förstås. Jag grubblade oupphörligen på hur jag skulle kunna göra livsstilen permanent. Att plocka disk och bädda charterturisternas sängar låg inte för mig, alltså var ett jobb på Åka Skidor den enda rimliga utvägen. Helst som chefredaktör — han verkade alltid ha roligast.

Jag skriver han, för Åka Skidor var på sjuttio- och åttiotalet en väldigt grabbig värld präglad av äventyr, våghalsiga tricks, fiffiga prylar och en manisk vilja att vara värst. När jag idag kollar in magasin som amerikanska Powder, norska Fri flyt och svenska Transition och Åka Skidor kan jag snabbt konstatera att redaktörerna fortfarande inte har lämnat pojkrummet. Finns det en skorsten att hoppa över så ska den hoppas över. Det jibbas, backflippas och cruisas sida upp och sida ner. Skador registreras förtjust.

Skidor testas med vetenskaplig precision. Varje ort som besöks är magnifik och oemotståndlig och finns det inga liftar så ringer man in en helikopter. Drömfabriken jobbar övertid och pengar är inget problem. Skidmagasinen är lite som en korsning av MTV och Carnegie. Det är maxtempo, hög volym och någon annan som betalar notan. Min första reaktion: Har det inte hänt mer? Finns det inte skidtidningar att göra för dem som skidbranschen lever på? Barnfamiljer, tjejer och den gyllene fyrtiotalistgenerationen? Hur skulle sådana magasin se ut? Kanske som amerikanska Ski. Ett vuxet skidmagasin som grubblar på om det är hög tid att köpa en kåk i bergen och visar hur du i så fall bör inreda den. Som har ett långt resereportage från Jackson Hole – med bara två skidbilder! Intressant, men tempofattigt i överkant. Kanske är skidmagasinens DNA trots allt adrenalinet som sköljer över sidorna. Ett stadigt fokus på killar som är tjugo-nånting. För även jag sugs in i skibumsens värld på nolltid. Tidningarna gör fortfarande sitt jobb. De är fyllda av energi, entusiasm och eskapism. Jag bläddrar och läser och timmarna och tankarna går: ”hm, bo på bergshotell i Alperna, läckert… ”, ”segla och åka skidor på Lofoten…måste jag bara göra…” ”British Columbias vita hemligheter…wow. Om man belånar kåken så kanske…” När jag skriver det här är det mörkt utanför fönstret vid S:t Eriksplan i Stockholm. Det regnar. Skugglika varelser skyndar till tunnelbanan i reklamskyltarnas matta ljus. Smutsiga bussar kör förbi. Jag bläddrar vidare och fastnar i bilder från italienska Monterosa. Tomma vita pister så långt ögat når. Och titta där sitter de och dricker öl i solen. Fan. Man borde göra något annat. Bli chefredaktör för Åka Skidor till exempel. Fredrik Helmertz är förlagsredaktör och ansvarig utgivare för tidningen Café. Tur det, eftersom chefredaktörsposten på Åka Skidor redan är tillsatt av en herre vid namn Patrik Leje som du kan läsa mer om på sid 206.

TOMTAR PÅ SKUTAN Året var 1963 och den lokala gymnastikgruppen Skuttomtarna fick vara med på TV i programmet Holken. Något större internationellt mediagenomslag kan det inte sägas ha inneburit, eftersom en googling på ordet Skuttomtarna får Google att, i brist på träffar, föreslå det alternativa sökordet Skumtomtarna. Det var den dåvarande folkskolläraren Acke Fahlén som drog igång satsningen. Tillsammans med efterföljande gruppen Skuttokarna uppmärksammades tomtarna rejält och teveframträdandena stannade inte vid Holken. Gymnasterna turnerade både nationellt och internationellt och fick till och med visa sina färdigheter på trampett i programmet Nygammalt. De gamla gymnasterna ser fortfarande, 45 år senare, oförskämt spänstiga ut och kan säkert tacka Ackes övertygelse om att rörelse ger hälsa för det. På bilden visar de upp sig vid Duveds Linbana.

MAGASIN ÅRE

TREND & TRADITION

ÅRE TORG · 0647-501 30 WWW.AREHEMSLOJD.SE

Tröja Farmers Market,1995 kr. Mössa 66° North, 650 kr. Vantar 66° North, 450 kr. Väska Kamelo, 2350 kr Fårskinnsstövlar Shepherd, 1590 kr. Kudde Mary Beth i Åre, 695 kr. Renskinn Nye Pelsberederiet, 890 kr. Smycken SNÖ of Sweden, 199 kr. Vinstrumpa Hetta, 250 kr. Fjällmugg Wild Impression, 175 kr Lykta Serholt, 595 kr. Ljus Åreljuset, 135 kr. Vedkorg Korbo, 1750 kr. Stol Stolpstol Design, 2900 kr

JOHN CR AWFORD - CURRIE

INTRO

Frankensteins monsterdialekt

Inﬂyttning och nyetableringar skapar en växande by, bättre infrastruktur och en märklig dialekt. Lyssna uppmärksamt i byn och du kommer att få höra häpnadsväckande exempel på Åres unika dialekt. Surrande lidingöiii:n och västsvenska ö:n, tjocka, norrländska l, gammjämtska och amerikansk jibberslang skymtar fram. Här frodas rena rama frankensteindialekten och det verkar bara bli värre och värre. Gaddääm. Huvvaligen. Det är i första hand bland Åres barn som man återfinner den dialektala turbulensen. Att lyssna till elevernas resonemang under ett grupparbete i Åre skola är att göra en språklig resa till Stockholm, Huså, Whistler och Rinkeby. Samtidigt. Och det är hur naturligt helst, enligt språkforskarna. Som så ofta annars i samhället handlar det i grunden om prestige. En dialekt eller språklig variant som ökar sitt inflytande är nämligen enligt språksociologins grundregler den som åtnjuter den högsta prestigen.

MAGASIN ÅRE

Sedan länge har det varit dialekterna i Mälardalen. Ett tydligt exempel är spridandet av det förnämt surrande i:et på Lidingö, som i många sammanhang anses fint och därför finns i varianter i exempelvis Åre. Ett annat exempel är att de norrländska dialekternas tjocka l tunnas ut allt mer. — Det tunna l:et har länge varit överklassens kännemärke och eftersom överklassen haft hög prestige på olika sätt så har allmogens tjocka l trängts undan, säger Claes Börje Hagervall, förste forskningsarkivarie, dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Han finner det inte det minsta förvånande att just Åre—med stor inflyttning och mängder av turister—verkar ha fått en egen språklig variant i form av ett konglomerat av flera olika dialekter. Det sker samtidigt som det traditionella åremålet frodas, i första hand bland äldre och i

byarna runt omkring. I många hushåll i trakten är det fortfarande så att man talar jämtska hemma och typ svenska på jobbet. Hur framtidens åredialekt kommer att låta är omöjligt att veta. — Förändringar är svåra att förutsäga. De kan gå snabbt eller långsamt beroende på trakt och social gruppering. Men en förändring sker alltid. Och något rätt och fel finns inte i dessa sammanhang, menar Clas Börje Hagervall. — SOFI.SE — SWEDIA.LING.GU.SE

Snack De svenska landslagsstjärnorna anja Pärson och Markus Larsson åker numera på skidor från Head. Därmed åker de på samma märke som friåkarna Jon Olsson, Sebastian Garhammer, Stina Jacobsson och Oscar Scherlin. Noterbart är att Interski, som ansvarar för Head i Sverige, förstås ligger i Åre. Stjärnkrögarna Melker andersson, Danyel couet och Markus aujalay har öppnat Fjällpuben där systrarna Brydling tidigare drev Marmite. Bland de anställda syns lokala ansikten som Jasper Bergström, tidigare på Villa Tottebo och Black Sheep, och Margareta Ekstrand, senast på Fjällgården. En avspänd, skön och folklig fjällkrog utlovas. Åre Slalomklubb har faktiskt ett fotbollslag i sin verksamhet. Men det är inte vilket lag som helst. Pojkar 11 består mestadels av klasskompisar och är kanske länets bästa lag i sin åldersgrupp. Efter massor av finalplatser och andra fina framgångar blev det seger i cupen Ytterblixten i Alsen. Vi gratulerar. Fäviken Magasinet, Fjällgårdens Skafferi, med Magnus nilsson i spetsen satsar på restaurang med utgångspunkt i självhushållet på svunna tiders fjällgårdar. Det betyder att råvarorna hämtas från gården och naturen runt omkring och tillagas på traditionellt vis. Allt för att skapa en intressant och aktuell måltidsupplevelse vid varje tillfälle.

Ekologik

Allt förnuft talar för att urdruckna plastflaskor bör bli jackor. Så klimatsmart tänker svenska Houdini och använder Polartecs återvunna skalkvalité Hardface Wind Pro sin sin Warpjacka. Warp är ett kombinerat värme- och skalplagg för alpin klättring, skidåkning och friluftsliv. Houdini återanvänder även polyester i ett samarbete med japanska Teijins Eco Circle. Eco Circle möjliggör återvinning i ett hållbart system, utan kvalitetsförsämring. Även norska klädjätten Helly Hansen flyttar fram sina miljöpositioner. Det sker i projektet Ekolab som utmynnar i de första

tekniska plaggen under våren 2009. Väven i Ecolab Jacket är Helly Hansens egen econylon, tydligen både vattentät och andande och helt utan miljöskadlig PTFE och flourkarboner. Skalväven är visserligen inte tillverkad av återvunnet material, men det gäller däremot alla hårda detaljer. Först ut med återvinning i tekniska friluftplagg var amerikanska Patagonia, som sedan 1993 använt textiliserade fragment från PET-flaskor i sina fleeceplagg. Fram till i dag har Patagonia sett till att 92 miljoner PET-flaskor inte hamnat på soptipparna. Det

motsvarar tillräckligt med olja för att fylla upp jättetanken på 150 liter i en Chevy Suburban 20 000 gånger. Patagonia var så tidiga att företaget i dag faktiskt får viss kritik i miljösammanhang för att de inte kommer med nya, slående miljöprojekt. Vilket de faktiskt gör, fast kanske lite väl lågmält, bland annat genom att mycket tidigt ta avstånd från mulesing, samt genom att introducera hampa i sina kollektioner. — HOuDInISPOrtSwEar.cOM — HELLYHanSEn.cOM

rättELSE + rEPrIS

Vi har upptäckt ett fel i Magasin Åres vinternummer 2004. Vi har nämligen ofta undrat varför så få använder den mustasch som vi skickade med i tidningen. Nu har vi upptäckt att det beror på ett enkelt missförstånd. Vi har felaktigt kallat den för en lössnömustasch, när det i själva verket är en löslössnömustasch. Så, nu har vi rättat till det. Klipp ut Magasin Åres löslössnömustasch och applicera med tejp eller snöre för oförglömliga puderupplevelser.

magasin åre

INTRO

magasin 책re

Toppen Känner du för att ta i lite extra? På med snöskorna om du åker bräda, sätt på stighudarna om du åker skidor. Och börja beta av den här listan. StorSnaSen Toppen nås genom åkning på den mjuka, brutna kammen mot öster, alternativt den brantare kammen mot sydost. Från toppen åker man ner i den stora snösluttningen mot öster. norder tväråKlumpen En liten kaxig topp mellan Storsnasen och Getryggen. Gå upp på dess västra sida och åk dess östra sluttning ner mot vägen. Sönner tväråKlumpen Gå upp via sadeln mellan Sönner och Norder Tvärklumparna och håll sedan söderut mot toppen på 1 409 meter. Nedfarter på flera ställen på östra sluttningen. GetryGGen Utgå från Storulvåns fjällstation och sikta mot toppen på 1 382 meter. väStra BunnerStöten Toppen nås snabbast om du åker från Storulvån. Du följer leden mot Tjallingen. Strax öster om Tjallingen åker stighudarna på. Härifrån är det raka spåret upp till toppen. öStra BunnerStöten Östra Bunnerstöten på andra sidan Östra Bunnerskalet är ett snällt fjäll, åtminstone snällare än sin västra systertopp. Utgå från Vålådalen och Stensdalsstugorna. Stor-StenSdalSfjället StorStensdalsfjället, 1 415 m, är en kusintopp till de båda ”Stötarna”. Fjället ligger i samma massiv som Östra Bunnerstöten och Kyrkstensfjället. Du når toppen genom att åka upp på fjället ett par kilometer nordväst om Stensdalsstugorna. HerrKlumpen Snygg topp, 1 288 meter, nära Sylarnas fjällstation. Utgå från stationen och skida upp på bergets norra sida. Undvik de västra branterna vid utförsåkningen, håll mot norr. SylSKalStöten Dramatiskt berg i Sylmassivet. Bestig toppen via den östra kammen. Fin utsikt mot Helags och den höga Syltoppen. Åter samma väg. vaKtKlumpen Utgå från Sylarnas fjällstation och sikta på sadeln mellan Lillsylen och Vaktklumpen. Gå sedan norrut mot toppen, som ligger 1446 meter över havet. Utförsåkning finns på flera sluttningar ner i riktning mot Slottet. StorSylen Rimfrost brukar ställa till det för skidåkare som vill åka hela vägen upp till toppen. Vissa år går det dock att åka nästan ända från toppen och ner till norska Syltjørna — ett långt och mycket ihållande åk. I år är det förhållandevis lite snö på Sylarna.

magasin åre

INTRO

Snack Välkända country club breddar sitt utbud. Förutom sedvanligt nattklubbsröj blir det i vinter movienights, comedy club och singstartävlingar. Håll utkik för aktuellt program. Årebaserade tidningen Utemagasinet har av Sveriges Tidskrifter utsetts till Årets Tidskrift i klassen Populärpress under 50.000 exemplar. Motiveringen löd: ”En tidning som passionerat brinner för sin målgrupp. Ett entusiastmagasin som på ett tilltalande sätt tar tillvara sina läsares starka intresse och känslor för sitt område. Och detta i en tid när det är inne att vara ute!” Nu blir det dreampark för längdåkarna också. I anslutning till befintliga elljuspåret bygger Duveds IF en 600 meter lång skicrossbana med höga hopp, bulor och tvära svängar. Banan är både rolig och nyttig och riktar sig till alla längdåkare, hälsar ordförande Christian Muller. Sven “Pigge” Sixtensson har fått uppdraget att i egen regi vara Head racketsports svenska representant. Förutom en tidigare tjänst som försäljningschef på Lundhags har han gjort sig känd som hårdservande men forehandsvag dubbelpartner till självaste Björn Borg.

FArt i blodet Håll utkik i resultatlistorna — Mattias är på G. Årepojken Mattias Rönngren, 15, svarar artigt på alla frågor, men när vi ber honom att berätta om sina framgångar i tävlingspisterna blir han tvärtyst. Vi får dra ur honom att han faktiskt kom trea i Super-G och fyra i störtlopp i fjolårets USM. — Jag gillar inte att prata på det sättet, förklarar Mattias, som inte bara åker alpint, utan i princip allt. Han är duktig i puckel och i parkerna, liksom vid sidan om pisterna. Eller duktig: Vid Nordiska mästerskapen i extremskidåkning i våras debuterade Mattias och chockade alla genom att ta sig till final i ett stenhårt internationellt startfält. Men det är den alpina tävlingsåkningen han vill satsa på. — Jag kommer att söka skidgymnasiet i Järpen, alpina programmet. Om jag kommer in börjar jag nästa höst. Jag hoppas verkligen det. Men jag söker även samhällsprogrammet för säkerhets skull. Andra stora intressen är skateboard, fotboll och surfing. Mattias gillar även klassisk rockmusik. — Bob Dylan tycker jag mycket om. Även Rolling Stones och Beatles. Och Neil Young förstås.

magasin åre

Den ekonomiska föreningen Fjällbete fortsätter sin lyckosamma verksamhet. Nyligen köptes det nedlagda mejeriet i Undersåker och nu finns planer på att bygga om till upplevelsekök och bankkontor för den lokala finansmarknaden. Samtidigt döptes den intilliggande byvägen om, så snart kan du placera och investera dina pengar på Vall Street. Lars “Linken” Lindqvist är ny ordförande för Åreföretagarna. Han är alltså tillbaka i Åre där han senast var VD för alpina VM 2007.

Vi vill gärna hylla vår stora idol i den alpina världen Pistören

Pistören är vaken när du ligger och sover och bedömer om nattens snöfall innebär härlig puderåkning eller ökad lavinfara. Han eller hon skapar säkra nedfarter, sätter upp nät och skydd där det krävs och ger möjligheter för varje åkare att ta sig ned tryggt och säkert efter egen förmåga. Ungefär som vi. www.deloitte.se

INTRO

Något säger oss att Bentham ändå hade rätt bra koll på skidåkning.

Glädjekalkyl

Det finns inga uppgifter om att den engelske filosofen Jeremy Bentham (1748-1832) skulle ha åkt skidor. Det är mycket märkligt. Alla skidåkare inser nämligen att det är just skidåkning Bentham avser när han använder sig av ordet ”lycka”. Magasin Åres egen Sokrates Martin Alzén reder ut begreppen. Hjälpligt. Många av de aktiviteter vi deltar i, och känner glädje av, lämnar inga bestående värden. Konst, musik, de flesta sexuella handlingar och vänskap är exempel på företeelser som vi kanske skattar högt, men som knappast kan sägas producera något varaktigt eller skapa materiell tillfredställelse. Skidåkning hör definitivt till den sortens aktiviteter. Några människor kan generera goda värden med sin skidåkning, till exempel Tanja Poutianen som väljer att använda sin stjärnstatus för att påverka människor att ge till dem som har det svårt, men för de flesta handlar dock skidåkning om ingenting annat än just skidåkning. Det gör för den skull inte skidåkning meningslös i betydelsen dålig eller utan värde. Snarare kan den för många människor skapa glädje, lycka och en känsla av mening i en vidare betydelse. Problemet är dock att sådana värden är svåra att mäta eller kalkylera med. Filosofen Jeremy Bentham kan hjälpa oss. Bentham verkar inte medvetet dölja det genom att använda svåra ord och snårig kapitelindelning, ett knep som många filosofer vanligtvis tar till för att ingen ska fatta att de bara pratar om vad mannen på gatan (läs pisten) redan är medveten om, men han förefaller ha svårt att explicit (ni ser — ett svårt ord) härleda skidåkningens direkta koppling till lyckokalkylen han skisserar. Men frågetecken är till för att rätas ut och här kommer ett försök att förklara vad Bentham menade, filosofen vars skelett efter hans död ifördes kostym samt ett klädsamt vaxhuvud och numera står utställt på University College i London.

magasin åre

Benthams definition av lycka är lust och avsaknad av smärta, vilket gör den mätbar i absoluta termer. Kort sagt, och här vill jag inte fastna i svåra ord — han ställer upp kriterier för hur lycka kan mätas och dessa variabler är: intensitet, varaktighet, säkerhet, närhet, renhet och fruktbarhet. Om vi applicerar dem på skidåkning, vilket Bentham alltså egentligen syftar på, finner vi formeln i rutan nedan. Variablerna ska då tolkas på följande sätt: IntensItet (I) Hur intensiv eller stark är lyckan? Att fika och ta paus är skönt, men skapar knappast intensitet i skidåkningen. Så många åk om dagen som möjligt är hög intensitet. Antal höjdmeter/dag är en lämplig parameter för mätning av intensiteten i skidåkningen. I = Höjdmeter-per-dag/1000 VaraktIghet (V) Hur länge varar lyckan? Gustavbacken är kort, Långsvängen är lång, göra säsong är länge, weekend är kort. Säsongskort och långa svepande åk ger en hög faktor. V = Antal åktimmar under en säsong. Liftåkande och hajkande uppför räknas bort. säkerhet (s) Vad är sannolikheten att lycka säkert uppnås? Kan man inte få information om baksidan av Västerskutan genom att lyssna på väderleken eller snacka med någon som vet, är det en lång vandring på en vindpinad kam för att kanske, men bara kanske, få ett bra åk. Kunskap ökar chansen till lycka. S = Hur många gånger av 100 får man den lyckokvalitét man

önskar på åket som man ämnar att genomföra?

kan vara genomfrusna tår, brutna ben och i värsta fall, laviner och döden. R = antal gånger per hundra som medför stark olust.

närhet (n) Hur länge kan det dröja innan lyckan uppnås? Självklart är det svårare att känna lycka över händelser som ligger långt bort i tiden. Att få åka bottenlöst puder när man är femtio gläder ingen femtonåring. Sportlovet i år går dock att överblicka. Antal dagar till dess lyckan uppnås fast omvänt, proportionellt i kvadrat, ger variabeln N. 2 N = 1 / antal dagar

Fruktbarhet (f) Vilken är möjligheten att lyckan leder till fler lyckoupplevelser? Åker man skidor vill man gärna ha mer och för varje gång utökas investerigarna som löser ut i lust. Men lycka har också ofta synergieffekter. Om vi till exempel åker skidor ser vi friskare ut, och kan på så sätt attrahera människor som vi önskar lägga omkull efter afterski. Både liggandet och afterski kan då sägas vara en synergieffekt. F = Det uppskattade antalet synergieffekter som kan följa på skidåkning som aktivitet.

renhet (r) Vilken är risken att lyckan leder till olyckor? Lust och lycka definieras av frånvaro av smärta, men skidåkning

Uträkning.

Då är det bara att uppskatta värden som ska föras in i formeln:

{ N [ S ( I x V ) ] + Nf [ Sf ( If x Vf ) ] } R Tar vi författaren till denna text, som förhoppningsvis i skrivande stund är på skidor om sju dagar, och använder honom som exempel får vi: I = 2,5, V = 240, S = 75, N = 0,02 , R = 2, f = 6

{ 0,02 [ 75 ( 2,5 x 240 ) ] + 0,02 x 6 [ 75 x 6 ( 2,5 x 6 x 240 x 6 ) ] } 2 Skidlycka är alltså 596020. Vilket vetenskapligt bevisar att det är extremt lustfyllt att åka skidor. Faktum är att om man använder formeln för andra aktiviteter så finner man att man blir mer än fyrdubbelt så lycklig av skidåkning som av golf (139767), eller dubbelt mot en midsommarafton med fylla och sex (288201). Inte heller fotboll får särskilt höga lustvärden (122378). Och räknar vi på andra skidorter ser vi att Sälen är lustfyllt i förhållande till Hammarbybacken, men att båda har svårt att komma upp i riktigt höga värden. Och därmed kan vi kort konstatera vad vi egentligen visste: Skidåkning i Åre ger en mycket stor dos lycka.

INTRO

Guldtösen

Fullmatad tävlingsvinter för friåkaren Rebecka Rebecka Eriksson är lyckan personifierad. Alltid glad som en lärka, alltid positiv, alltid något på gång. Det är nästan svårt att förstå hur en så ödmjuk och fysiskt ganska liten tjej som Rebecka kan åka skidor som hon gör. Hon drar volter i puckeln utan att blinka och väljer linjer på friåkningstävlingar som få andra vågar. Tidigare var hon med i freestylelandslaget i puckelpist, men efter en knäskada 2006 avtog puckelkarriären något.

— Jag är jätteglad att jag har puckelåkningen i ryggen. Det har gett en bra grund och jag tycker nog att puckel är den tuffaste formen av skidåkning. Förra vintern var första säsongen som Rebecka satsade fullt ut på friåkning och hon visade vad hon går för. Med besked. Hon vann Norway Freeride Cup och kammade även hem segern i prestigefulla tävlingen Nordiska Mästerskapen i extremskidåkning i

Riksgränsen. Och detta vid en ringa ålder av 21 år, vilket är anmärkningsvärt. Föga förvånande är vinterns schema redan fullspäckat. — Det är en grym frihetskänsla att resa mycket och få åka puder så fort tillfälle ges. Mina planer är att tävla mycket i vinter, jag tycker det är superkul Jag kommer köra kvaltävlingarna till Freeride World Tour både i Europa och Kanada.

Högzon gåR föRE fall en samling lokala ordspråk och talesätt Man ska inte ploga i grannfruns driva. // Högzon går före fall. // I Åre har vi principer. Och om de inte passar så har vi andra. // En puckelåkare kommer sällan ensam. // Undvik den lavin som rullar. // Allt är inte snö som glimmar. // Den som hyrskida kan gena över vägen bar. // Åker i pist gör endast turist. // Endast den fyrhjulsdrivne parkerar i Ullån. // Rätt kompis går före i kön. // Ropa inte hej innan du är över Susabäcken. // Som man hoppar får man ligga. // Skjut upp till morgondagen det du borde gjort igår. // Släkten är värst på vintern. // Bättre skägg än lila feja. // Det angår dig, när grannens Husqvarna brinner. // Delad glädje är dubbel glädje, asfalterat torg är maximerad sorg. // Den som gräver hopp åt andra flyger ofta själv

magasin åre

Högsta nöjet i Åre.

Af ter Ski varje dag på Fjällgården.

Läs mer på www.fjallgarden.se eller ring 0647-145 00

INTRO

FJÄLLETS ONDA DRÄPARE - II Glöm vargar, björnar, älgar och andra norrländska rovdjur. Här är mördarna du verkligen måste se upp för. I L L U S T R AT I O N E R S V A N T E L U N D I N

FJÄLLHAJ (carcharodon alpinus) Många utförsåkare upplever fjällhajattacker i de svenska fjällen utan att förstå det. Ett plötsligt hugg under skidan vid åkning utanför pisten är ett säkert tecken. I bästa fall får du en rejäl repa i belaget, men om du tappar balansen kan det få katastrofala konsekvenser. Attacken övergår då i krossande bett mot skidor, stavar och slutligen även pjäxor, underben och lår. Det generella rådet är att alltid öka farten så snart hugg mot belagen kan förnimmas. Räkna alltid med att det är fjällhaj som är i farten. Fjällhaj jagar alltid i flock och chansen att överleva en fullskalig attack är mikroskopisk. Konspiratoriskt lagda friåkare i Åredalen hävdar att skidverkstadsägare i byn släpper ut vilda fjällhajar i terrängen för att tjäna pengar på skidreparationer, men

MAGASIN ÅRE

det har aldrig kunnat bevisas. Fotnot: I skrivande stund överväger Länsstyrelsen i Jämtland att ge SkiStar Åre tillstånd till lokal skyddsjakt. Svenska Naturskyddsföreningen motsätter sig och föreslår att det relativt svaga beståndet i Åre flyttas till den betydligt starkare stammen i Sälen. FALSK FJÄLLBJÖRK (betula jamtlandicum strangularis) Falsk fjällbjörk är en köttätande växt (s.k.karnivora) som får tillskott av kväve och fosfor genom att fånga skidåkare eller små brädåkare. Växten livnär sig under tillväxtperioden på smålämlar, ripkycklingar, småhundar och dirtcyklister. I vuxet tillstånd jagar den fullvuxna byten. Den är intill förväxling lik vanlig fjällbjörk (betula normalis) men särskiljs genom grenarna som redan vid svag beröring böjer sig

i långsamma gripkloreflexer. Medan fjällbjörken under de senaste hundra åren vandrat uppåt på kalfjället som en följd av växthuseffektens temperaturhöjning, så har den falska fjällbjörken istället vidgat sina jaktmarker in mot pister och liftspår där bytesdjuren uppehåller sig. Jaktmetoden är ännu ej observerad i vetenskapliga sammanhang, men man tror att ensamma skidåkare på jakt efter orörd snö vindlar sig in i den allt tätare björkskogen för att slutligen fastna helt och långsamt bli upplösta av den falska fjällbjörkens proteinliknande enzymer. Sägner från Huså, Jämtland, talar om att kläder och diverse tillhörigheter från spårlöst försvunna personer observerats i falska fjällbjörkar. Dock har de saknade individernas kroppar aldrig återfunnits.

GULSPRÄCKLIG VITSAND (via glacio minimalis) Häckar vintertid mycket lokalt i Åres bykärna. Invandrade österifrån för ett par, tre år sedan och trängde helt ut den lokala brunsanden. Trivs på blankis. Kan i sällsynta fall dra sig undan helt, vilket brukar resultera i otaliga fall och benbrott bland byns flanörer. KVICKSNÖ, äv. ”sockersnö” el. ”vittersnö” (vittrum infernalis) Enligt jämtländska folksägner inom den nordiska fäbodkulturen är kvicksnön det mystiska folket vittras ondskefulla påfund. Vittra tillbringar vinterhalvåret på fäbodvallarna och söker enligt sägnerna kontakt med den mänskliga världen genom att skapa särskilt instabila zoner i snön. (Det är faktiskt ur detta sammanhang som svenskans ”vittra”, i meningen ”vittra

sönder”, har sitt ursprung.) Vittersnön har samma kusliga egenskaper som bottenlös kvicksand – den uppslukar alla och envar som inte är på sin vakt. En skrämmande omständighet är att varken Recco eller lavintransceiver är sökbara i kvicksnö. VÄSTJÄMTSKT TJÄLSKOTT (perforatum mobile abruptuts) Större, djupare och betydligt lömskare än sina sydliga artfränder. Slår till utan förvarning mot motorfordon och även fotgängare. Har bekämpats som skadedjur sedan 1950-talet och har gått kraftigt tillbaka, även om återkommande insändarstormar i lokaltidningarna kan förleda en

att tro motsatsen. I Åreområdet är arten utrotningshotad sedan Ottsjövägen asfalterades för några år sedan. OSLEFFTN N´ HÆNGDRIIFV, äv. sv. osläppt hängdriva (Nixum horribile) Särskilt stora exemplar häckar i Östra ravin och ovanför Mullfjällets västra branter. Det urgamla namnet anspelar på artens extremt nyckfulla beteende; de hänger där så fridfullt hela vintern, för att under våren hänge sig fullt ut åt en kort, intensiv brunst genom att kasta sig utför branterna i sin jakt på partner. Den som står i dess väg möter döden ögonblickligen.

LÖMSK FJÄLLBÄCK (aqua predatoris) Fullt utvecklad i samband med vårens snösmältning. Har stora likheter med småbäckar, men förefaller besitta intelligens med tanke på sitt sluga val av offer. Vintertid bidar den nämligen sin tid under snön, för att under vårvintern öppna snöns ytlager när den tyngsta individen i en människoflock passerar.

Otaliga attacker har föranlett Svenska Fjällsäkerhetsrådet och SLAO att införa en lag (FjSäk 2008: §34 kap 21) om att den tyngsta i en grupp ej får följa med, samt att samtliga kvarvarande skidåkare skall bära en av Sjöfartsverket godkänd flytväst från 1 februari till 1 juni. Lagen omfattar även så kallad after ski.

MAGASIN ÅRE

INTRO

Den vitaste duken

James Bond flyger i luften, och Ola flyger i luften. Med mycket olika resultat.

Filmkritikern Hans Wiklund funderar på varför skidåkning aldrig slagit igenom. I Hollywood alltså. Skidåkning har aldrig riktigt slagit igenom. I spelfilm, alltså. Andra sporter passar Hollywood som handen i handsken; baseball, basket, boxning, ja, till och med golf. Det är ju rena skämtet. I jämförelse med golf är ju utförsåkning hur dramatiskt som helst. Alla förutsättningar finns där. Utmaningen, skickligheten, äventyret, livsfaran och sexiga killar. Berget är ett slutet universum där den ritualiserade kampen mellan åkarna och elementen rasar. Sen har vi ju den visuella aspekten. Dels de mer konventionella TV-sportbilderna på åkare från sidan, uppifrån och nerifrån. Snabba perspektivförskjutningar som återskapar trycket av hastighet, fallhöjd och farlighet. Dels subjektiva kameror från åkare, upp och ner, mitt i en lavin, ger en nästan poetisk upptagning av hur världen så nära snön ter sig i 200 knyck. Helikoptervinkeln, skoterskottet, och så vidare, och så vidare. Till undantagen som bekräftar anti-skidpraxisen hör filmer som Ski Hard (1995) och den mycket försumbara Snowboard Academy (1996) med den notoriskt usla Brigitte Nielsen i en av rollerna. Bäst i den här samlingen skidkomedier är Bröderna Farrellis Dum & Dummare. Jim Carrey och Jeff Daniels i rollerna. Mycket till skidåkning blir det naturligtvis inte, men i ett gyllne cinematografiskt ögonblick fastnar Daniels med tungan i skidliften. Sen har vi självfallet James Bond-filmerna Man lever bara två gånger (1967) och den våghalsiga inledningssekvensen i Älskade Spion (1977) där Roger Moore gör ett fallskärmshopp ner i skidbacken. Så långt spelfilm med skidåkning. Däremot har det aldrig varit någon brist på instruktion, inspiration, skryt och självhjälpsfilmer

om utförsåkning. Åtminstone inte sedan hemvideokameran dök upp på 1980-talet. Här dominerar extremåkarpornografi av mer eller mindre obegåvade filmare som åker på en grilla utför någon avlägsen glaciär och sedan har mage att kalla det för dokumentär. Dessbättre finns det bra grejer i genren också. Believe, för att ge er ett fint exempel, med den oefterhärmlige Tanner Hall. Ett geni med dödslängtan förstås. Möjligen är filmen

aning för välfriserad och Red Bull-anpassad. Ännu lite mer production value finns i Seven Sunny days inspelad på ställen som Whistler, Keystone, Park City, Romsdal, Åre och — Indien. Lyxigt, vackert våghalsigt, men dessvärre kan man inte hålla sig från att spela in en riktigt tvärusel James Bond pastisch. Komplett med sexscenen i timmerstugan. Sen spårar det ur helt med fallskärmshopp och skoterstunts och hela paketet. Brädåkarna får sitt lystmäte i Lines - Big Mountain. Lite dokusåpa, lite naturlyrik under sex veckors extremåkande i Alaska.

Och gamla Sverige då? Ja, Lasse Åbergs humorklassiker Sällskapsresan II – Snowroller, måste väl nämnas på spelsidan, men bland dokumentärerna står fortfarande extremkollektivet Freeradicals med Jesper Rönnbäck i en klass för sig. Åtta filmer har man gjort sedan senare hälften av 1990-talet. Klassiska Trilogy är faktiskt regisserad av Ruben Östlund som på senare tid gjort succé med biofilmer som Gitarrmongot och inte minst De Ofrivilliga med Maria Lundqvist. Men redan i Trilogy finns hans eftertänksamma tablåartade sett att berätta, blandat med Jack Ass-estetik. Långhåriga killar som springer med bar överkropp, dricker bira, gör snögubbar och åker skidor. Cirkeln sluts en aning mellan biofilm och skidåkningsdokumentär. Fast bäst i den senare genren håller jag fortfarande Die Große Ekstase des Bildschnitzers Steiner (1974) i regi av tysken Werner Hertzog. Eller Steiners Extas som den hette när det visades i svensk TV för över 30 år sedan. Själv tyckte jag som tonåring att den tyskklingande titeln med extas och alltihop lät mycket lovande. Men istället handlade det om skidflygaren Walter Steiner. En bisarr, men mycket vacker betraktelse över skidåkandets estetik och höga filosofiska visa. Visst var den farligt lik några av de på 1930-talet så populära tyska bergsfilmerna — Hitlers Alpepos. Men ett mästerverk är det lika fullt. Dagen efter jag såg den plockade jag genast fram mina blå miniskidor, som snördes direkt på skoterkängorna, och började öva skidflygning. Jag överlevde som genom ett mirakel och klarade mig med få bestående men. Samtidigt insåg jag att skidåkning inte var min grej, men att film å andra sidan definitivt var det.

“Sug på Den jon olSSon!”

Förr var man datanörd om man hängde framför burken hela dagarna men nu för tiden sitter varenda kotte och småskrockar framför datorn timmar i sträck. Orsaken heter Youtube. Skid- och brädklipp finns det förstås gott om och vi bad skidfantasten Simon Tjärnström lista lite sköna klipp som måhända avskräcker mer än inspirerar. Men kul är det. (Alla länkar börjar med www.youtube.com/watch?v=) Ola invitational — jetF1nKxBQU Olas bidrag till JOI. Redaktionens stora favorit. Stort och långt, men mindre kontrollerat. Och var landar mannen? Hard Snowboard Triple Backflip — JrqkYpu-qK4 Crazy snowboarder som laddar stort. bien bien... tout va pour le mieux!?! — YOdpu4fTyBs Ett litet härligt medley med klassiska och smärtsamma puckelkrascher. Switch Triple Frontflip — nEj_dyCuEnA Christian Bieris ger sig inte och klarar, nästan, triple frontflip. Big Big Snowboard Jump by Gigi Rüf — B-dthslOf5A Snowboardesset Gigi Ruf hoppar, av misstag, riktigt stort. Johan O — REIbSgufwSU Snowboard legenden Johan Olofsson visar var skåpet ska stå i mitten av 90-talet. Espen Fadnes Schruns Freeride Quest 08 — QUGPMw-xn3k Grym skidåkning och snabb linje från en kvaltävling till Freeride World Tour. Best ski jump ever! — AwJNEU58pIc Ett hål i väggen. Kalle-Anka vurpa efter skidhopp.

magasin åre

Äntligen har vi byggt ut! re. God mat för hungriga skidåka ta samtidigt. pra vill som dig för sik Afterski med bra mu denskiöld acken! / Bobbo & Ingegerd Nor Välkomna till oss mitt i Stjärnb

064 7–6 6 59 77

INTRO

Snack Åre Ski championships genomförs i vinter för tredje året i rad. Glenn Söderberg, general i HSS, utlovar mer av allt: fler deltagare, fetare prisbord, fler klasser, snabbare bana och mer party. Dessutom flyttar tävlingen in till Stjärnbacken med målgång vid Timmerstugan. Wakeboardtävlingen Dragon Wake Jam genomfördes i somras. Prischecken på 50000 kronor hade lockat fem av landets bästa åkare. Tyvärr gjorde sommarens värsta oväder att finalen fick avgöras på bowlingbanan istället. Vi hoppas på bättre lycka nästa sommar då tävlingen återkommer. JLindeberg har bestämt sig för att göra en nysatsning på alpint. Med en högfunktionell och sofistikerad klädkollektion ska det svenska märket synas i 75 utvalda butiker över hela världen nästa vinter. Bakom återkomsten ligger bl.a entreprenören Stefan Engström och designern Fredrik Dahl, båda gamla Årebekantingar.

Bagarn

24 år sedan Greger satte Åre Bageri på jäsning Greger Eriksson är byns ständigt glade bagare. Det är han och hust run Lena som med genuin inlevelse, djupt kunnande och brinnande intresse driver Åre Bageri. Men det är inte bara därför han är med här. Greger är nämligen en av de där sköna säsongarna som kom hit för skidåkningen, fastnade för livsstilen och nu inte kan tänka sig en annan hemort. Det hela började 1977 när Greger lämnade lilla pistlösa Brunflo. Drömmen och målet var

att få åka skidor med grabbarna i Åre. Snabbt hittade Greger en plats bland byns skidstjärnor, så skidåkning blev det. Efter en tid av envist puckelpumpande, mesta dels under publiktäta Hummel liften, bestämde gänget att bilda freestyleshowgruppen Snölyftet. Omgående gjorde klubben sig känd för enastående skidåkning, halsbry tande uppvisningar och urspårade fester. Greger hade vid ankomsten till Åre tagit jobb som nattvakt

på Åregården. Det var inte hans tekopp, så istället dammade han av de inslitna snickarbyxorna. Efter en tid med hammaren gjorde Greger ett karriärmässigt lappkast. Utan erfarenhet, men med sedvanlig lust och energi, startade han 1984 Åre Bageri. Sedan dess har bageriet utvecklats från ett hål i väggen till en stor breadgarden. Därmed är vi tillbaka där texten började.

Åre By-och Turistförening är ett forum för dig som bybo eller Årevän som vill delta i och stödja Åres turistiska utveckling. Den verkar på olika sätt för en trivsam och hållbar livsmiljö i harmoni med vår kultur och tradition. Bli medlem och stöd verksamheten. Årebördiga Peak Performance fortsätter att etablera egna butiker, så kallade General Stores. Lagom till julhandeln hade varumärket öppnat ytterligare sju butiker runt om i Europa.

HöGzon GÅr FörE FaLL däri. // Den som är renrakad han ljuger. // Det är mänskligt att snusa. Och gudomligt gott. // Satsa allt på ett liftkort. // Jag kan handla utan att betala, jag betalar när jag kan. // Bättre ett åk i skogen än tio i pisten. // Skägget gör mannen. // Kärt barn har ovanliga namn. // Bättre flyga än illa svänga. // Väck inte Mascot när han sover. // Lagt kort ligger, tills baren stänger. // Liten brädåkare bär ofta stora kläder. // Ånn byggdes inte på en dag. // Fyrhjulsdriften gör bilen. // Visdomen har långa öron och kort tunga. Snowboardåkare har stora kläder som är alldeles för tunga. // Den vise känns igen på skägget, den dumme på sin Porsche. // Vägen till mannens mun går genom skägget. // Den som vallar får glid. // Våga vägra vinterdäck. På

magasin åre

LIVE AND LET DRY.

Protection never felt so good with Wildcard™ II Softshell. Waterproof and breathable fabric featuring Omni-Tech ™ technology • Ultra-Wick™ brushed mesh lining - Removable stretch powder cuff • Adjustable, detachable hood • Insulated and ventilated to accommodate a wide range of temperature change. Consumer info : Hexholm Agentur AB - infocolumbia@portland.no // +46 8 545 162 30

INTRO

Panda Cross. Frågan är inte om den är ful eller snygg. Frågan är om du är smart nog?

daihatsu Sirion, Subaru Justy och Suzuki Swift. Små, smarta bilar med utmärkt framkomlighet och obefintlig raggningspotential.

modellbilar

de är små, smarta, fyrhjulsdrivna och kräver ett självförtroende i världsklass. Sverige har Europas tyngsta och törstigaste bilpark. Åre kan ha Sveriges tyngsta och törstigaste bilpark. Förmodligen är det i vanlig ordning vår utstuderade amerikanisering som ligger bakom, men en del hävdar att det är de dåliga vägarna, de långa avstånden och framför allt vintrarna som gör de stora fyrhjulsdrivna bilarna oumbärliga. Märkligt, eftersom det för inte så värst länge sedan gick utmärkt att åka på skidsemester hela familjen i en fullpackad Saab V4. Men fakta är att de bensindrivna jättepickisarnas tid som skibumfordonet nummer ett är över. Semesterfirarnas fläskiga suvar har gått samma väg. Och snart, mycket snart, är det dags för de mellanstora lyxjeeparna att synas i sömmarna. De små bilarnas tid har kommit och Magasin Åre har samlat ihop de smartaste: Små, snåla, smidiga — och med fyrhjulsdrift. Den perfekta Årebilen helt enkelt. Det finns bara ett problem: Ingen av dem säljs i Sverige. Varför? Ja, inte är det för att de är för små. Kanske är de alldeles för smarta? — MObIle.De / Fiat Panda CroSS 4x4 Fiat gör allting rätt just nu och den plastikopererade reinkarnationen av de franska bergsguidernas favoritbil lämnar ingen oberörd. Snygg eller ful? Svårt att säga, men smart är den. eSP, AbS och sidokrockkuddar är standard. Dessutom med Fiats hyllade Multijetdiesel under huven. Finns även i en billigare version utan plastdetaljer, som heter Climbing 4x4. FÖrBrukNINg (DIESEL): 0,53 L/kM, CO2: 141g/kM, EurO NCAP: 3 StJärNOr, gruNDPrIS: CA 18 000 EurO.

daihatSu Sirion 1.3 ECo 4Wd bilmärket Daihatsu har inte funnits i Sverige sedan 2002, vilket är synd, för Sirion är både välbyggd, rymlig och med massor av extrautrustning. Dessutom billig, hyfsat säker och med fyrhjulsdrift. AbS och sidokrockkuddar är standard, huvudkrockkuddar finns som tillval. FÖrBrukNINg (DIESEL): 0,63 L/kM, CO2: 148g/kM, EurO NCAP: 4 StJärNOr, gruNDPrIS: CA 13 000 EurO.

Subaru G3x JuSty Subaru behöver ingen närmare presentation när det gäller fyrhjulsdrift. bilmärket var bland de första att lansera fyrhjulsdriften på bred front och den legendariska rallybilen Impreza satte ribban för en hel generation bilnördar i slutet på nittiotalet. lilla Justy är långt ifrån en rallybil, men har permanent fyrhjulsdrift, är större inuti än utanpå och dessutom generöst utrustad.

Suzuki SWiFt 1300 4x4 Suzuki har länge ansetts vara ett av världens osexigaste bilmärken. Men frågan är om inte nya Swift ändå har lite sug i blicken. Med permanent fyrhjulsdrift, rejält tilltagen säkerhetsutrustning och lågt pris borde den utgöra ett tilltalande alternativ. FÖrBrukNINg (BENSIN): 0,62 L/kM, CO2: 147g/kM, EurO NCAP: 4 StJärNOr, gruNDPrIS: CA 15 500 EurO.

FÖrBrukNINg (BENSIN): 0,69 L/kM, CO2: 166g/kM, EurO NCAP: EJ tEStAD, gruNDPrIS: CA 15 000 EurO.

höGzon Går FörE Fall vintern alltså. // Bättre fylla än illa pistat. // Om våren flyger den late helikopter. // Bättre dimmiga minnen än immiga glasögon. // När det snöar som mest har den fattige inga skidor. // Den som lever på hoppet, får åka Lamborghini. // Den som gräver en grop åt andra, får ett stort hopp precis bredvid. // Den som sover missar förmiddagen. // Sådan hund, sådan herre. // Egen härd är mer värd än i Stockholms innerstad. // I krig och i Östra är allting tillåtet. // Jag kan om jag vill, jag vill om jag får pengar för det. // Jon kan försätta berg. // Övning ger träningsvärk. // Den drucknes tal sker i kön till Max. // Den som ger sig in på Wersén:s får Fredrik tåla. // Den som gapar efter mycket står i kortändan av baren. // När det dumpar

magasin åre

Välkommen till Magasinet, fjällgårdens skafferi I det gamla spannmålsmagasinet på Fäviken Egendom norr om Åreskutan drivs en annorlunda restaurang. Här skapar restaurangchef Magnus Nilsson ett kök olikt de flesta andra, med en grundfilosofi som utgår från självhushållet på svunna tiders fjällgårdar. Tack vare gårdens otroliga råvarubas, och genom att lyfta fram och i vissa fall förnya gamla metoder från traditionellt mathantverk, bjuder Magasinet på en mycket intressant måltidsupplevelse. Välkommen att boka!

Fäviken Magasinet

Bokning 0647 – 401 77

www.favikenmagasinet.se

info@favikenmagasinet.se

INTRO

magasin 책re

Vinterfluga

Pimpling är vinterns viktigaste fiske. Vi vet. Men det finns entusiaster som vägrar små hål. Flugfiske under vintern kräver inte bara en stor portion tur om man tänker bärga middagen, man måste dessutom vara bra på att pricka öppet vatten mellan isflaken. magasin åre

INTRO

SnAck Sedan millenieskiftet bränner Buustamons Fjällgård sitt eget brännvin. Helt lagligt dessutom. Nu är tillverkningen så erkänd att Systembolaget har bestämt att ta in dryckerna i sitt specialsortiment. Så även om du inte får till den exakta fjällstämningen kan du nu iallafall få dig en värmande Buustasup hemma vid köksbordet. Handskmärket kombi värvar Åres freeridekomet Oscar Scherlin. Därmed är han stallkamrat med storstjärnorna Jon Olsson och Pk Hunder. Fjällgården erbjuder nu att ta afterskin med sig hem. I alla fall musiken. De har nämligen satt ihop cd:n Absolut Fjällgården med ett urval av husbandens bästa pjäxdanshits. I låtlistan finns t.ex ‘Skicka hem oss till Börtnan’ med Patriks combo och ‘Det går över med’ Peter Glyt. Åre Bageri fortsätter sin ekologiska satsning. Nu är hela verksamheten kravmärkt. copperHill, det unika hotellet högst upp i Björnen, har öppnat. De som var där på invigningsfest lovar att bygget är så spektakulärt som alla hoppats. extrem tar över lokalerna där Sportkällarn höll till. Förutom det egna finns också varumärkena Bula och kari Traa på hyllorna. Cykeluthyrningen blir dock kvar i de gamla vanliga lokalerna.

Sjalvportratt Anneli Olander skickar solkyssar fran San Francisco “Hej hej, har kommer ett litet sjalvportratt jag gjort, kraftigt influerat av Kalifornien, dar jag befinner mig just nu pa en resa i konstens namn. Jag for till Los Angeles for att leverera en tavla samt medverka i en utstallning pa Corey Helford Gallery, tillsammans med konstnarer som Paul Frank, Tokidoki, Gary Baseman och Audrey Kawasaki — och jag hade turen att fa springa pa middagar med nagra av konstnarerna och besoka deras studios. Just nu ar jag dock i San Francisco och forbereder mig infor att ga ut och ata middag tillsammans med konstnaren Liz Lorini och hennes pojkvan Nara som jobbar pa Dreamworks. Har aven fatt se smyg-sketcher av kommande filmer. Mycket trevligt att se fram emot, he he! I slutet av november, nar jag far tillbaka till Sverige igen, kommer jag antagligen befinna mig i ett torp i Sormland en stund och bara teckna och mala, sedan blir det Stockholm, alternativt Tokyo nagra manader. Jag lamnade mitt hjarta i Are, och atervander nagon dag, men jag misstanker att min vinter kommer vara ganska stressig da jag har en del nya, men an sa lange hemliga, projekt pa G. Solkyssar pa kinderna till alla i vintriga vackra Are!” — AnneliOlAnder.cOm

magasin åre

Åregårdens Skafferi & Vinbar blir nya namnet på klassiska Bakfickan. Konceptet innebär en meny med ekologiska lokala delikatesser och utvalda drycker ackompanjerade av skön musik. Du väljer att slå dig ner runt vinbaren, vid ett eget bord eller att ta med dig godsakerna hem. norrmalms el har nya lokaler i det bruna timmerhuset vid torget, mitt emot Sporthotellet.

INTRO

Fixarna

Åke och Håkan håller dina skidprylar i topptrim. Om man haft pjäx- och skidfixning som huvudsyssla i 30 år så är det kanske inte konstigt om man blivit rätt vass. Om man dessutom har en närmast religiös passion för det man gör blir man ännu ett strå vassare. För att inte säga vassast. Åke Eriksson och Håkan Johansson driver Verksta’n i Åre tillsammans sedan ett år tillbaka. Stället gör verkligen skäl för sitt namn. Här skruvas och slipas, trycks och gjuts, fixas och donas. Allt med största hängivenhet och precision, inget löpande band här inte. Håkan var med och startade Åreguiderna och har även den tunga meriten att ha varit serviceman åt alpinafantomer som Lasse Kjus, Lars-Börje “Bulan” Ericsson och Fredrik Nyberg. Så att hänga en kant perfekt är inga problem för Håkan. Åke startade butiken Sportkällaren i gamla Sporthotellet redan 1979 och drev den fram till 2001. Han är sedan länge en av Sveriges främsta experter på pjäxor. Men vad är tjusningen med att hålla på med svettiga fötter dagarna i ända kan man undra? — Det är härligt att kunna göra folk glada med hyfsat enkla medel. Att ha ont i fötterna gillar ju ingen, speciellt inte om man lagt ned massa pengar på fina pjäxor. Att skräddarsy pjäxor efter någons fötter gör helt enkelt folk oväntat glada, säger Åke. Men — om det dumpar slår de igen butiken några timmar. Då går skidåkning före jobb. Det är ju faktiskt viktigt att man även praktiserar det man lär. Så resonerar sanna skidfantaster.

BilBestigning Genialiska tvillingbröder sladdade upp till

toppen på Åreskutan 1927

Den första bilen som oss veterligt körts upp på Åreskutans topp (av två totalt) är de ofattbart kreativa tvillingbröderna Johannes och Olof Löfströms T-Ford med larvfötter. En vårvinterdag 1927 körde de iväg i slasket från Lit norr om Östersund. Gruset skrek under skenorna. En bybo sammanfattade synen på följande sätt: — I dag ha je sitt själve faan. N hästlöus n kördon som dana å small, blixtre å dundre. Fort geck e å nar snöyrn hadd lagt se va’n boort. Huvvaligen va upplevels. Bröderna tog sig fram till Åreskutan där snösmältningen var i full gång. Första dagen stajlade de runt med ”motorsläden” i byn bland storögda bybor och turister. Nästa dag dundrade de till Duved i hopp om att hitta hård kallsnö och ta sig upp på toppen. Hur långt upp på fjället de kom den dagen är inte känt. Den tredje dagen i Åre lyckades så bröderna ratta T-Forden upp till Åreskutans topp, en storartad bedrift, som bröderna senare hoppades att självaste Henry Ford skulle baxna inför. De skickade kompanjonen Andreas Eriksson till USA för att få Ford att köpa deras patent. Bröderna tyckte att tre miljoner var en skälig summa. Henry Ford bjöd hisnande 700 000 kronor, bröderna surnade till och affären blev aldrig av. Tokfransar; omräknat i dagens penningvärde skulle bröderna och Eriksson ha fått 17,6 miljoner kronor att dela på. T-Forden hamnade i någon lada men kan i dag beskådas i skogsoch flottarmuseumet i Laxviken, Föllinge. Den är i fullt körbart skick. — laxvikensmuseum.com

HögzOn går före fall den bakfulle brått. // i nöden prövas sonden. // Årebo köpa dyr utrustning, åka sakta. undersåkerssbo köpa billig utrustning, åka fort. // Bättre 30 centimeter i östra än 60 på gården. // liten sten sabbar ofta bra stålkant. // Tomt huvud ger trasiga knän. // man åker alltid sämre än man anar. // Det finns inget fult väder, bara fula kläder. // Pocke varar för evigt. // i botten och ett halvt varv tillbaka. // klippt liftkort ligger. // lita aldrig på en man i vita pjäxor. // Behöver du knäppa pjäxorna är dom för stora. // man ser inte mössorna för alla hjälmar. // Det är aldrig för hårt för breda skidor. // Hellre dyr cykel än billig bil. // midvinternattens köld är hård men rättvis. // Tomma liftstolar skramlar mest. // Har du inte åkt var det årets bästa

magasin åre

ADAIRPHOTO

/mo

ured

feat

el: mod

the

ning

in rd w

awa

com

out.

ate w.sk

t.co

eou

kat fo@s

csh

54 d

1 MLF

com oes.

INTRO

Kult-tur-skandal

Svensk litteratur slarvar med vintern. Henriette Sandell förklarar varför Olles Skidfärd fortfarande är klart bäst på att hylla kyla med glöd.

Elsa Beskows vinterhyllning i Olles Skidfärd överträffas endast av hennes egna illustrationer. Boken är ett måste i varje vinterälskares bibliotek.

När mumintrollet vaknar mitt i vintern (mumintroll ligger vanligtvis i ide den årstiden) i Tove Janssons Trollvinter blir han först förskräckt inför det vita och kalla landskapet, men till slut dansar han med snöstormen och har så roligt att han blir lite snopen när de andra kommer för att rädda honom. Mumintrollets upplevelse av vintern är först lite farlig, men blir efter ett tag spännande och rolig. Ofta lämnas dock vintern trist, negativt och fåordigt beskriven i litteraturen, medan vårens och sommarens landskap och förnimmelser är ömt välbeskrivna. Varför är det så? En förklaring är att det finns många klichéer om hur härligt det är i skärgårdens saltstänkta luft en sommarkväll eller hur ett blommande fält doftar i den ljumma vinden, men få om hur ljuvligt kylan nyper i kinden under en tvåtaktsdoftande skoterfärd. Man skulle kunna tro att de lit-

terära giganterna i den kalla nord vore virtuoser på området, men så är inte alltid fallet. Torgny Lindgren är född och uppvuxen i Västerbotten och brukar låta sina historier utspelas där. Hans roman Pölsan inleds också med en beskrivning av vädret en dag i februari, men i form av en könlös väderleksrapport. Inga stora adjektiv. I Vilhelm Mobergs utvandrartrilogi får läsaren följa nybyggarfamiljen år efter år i bondetillvaron. När de någon söndag spankulerar i den frodiga våren, är de långa skildringarna av natur och känslor närmast religiösa. I samma romansvit gestaltas den hotande kölddöden om vintern visserligen mycket trovärdigt, medan snön och vinterlandskapet beskrivs med en eller två rader. Det finns goda försök till besjälade vinterbeskrivningar för vuxna. Ulf Lundells Vinter i paradiset är ett sådant, men det hela blir

mest en metafor för romankaraktärens frustrationer över kvinnor. Moderna deckarförfattare har också gjort sina försök. Att förlägga mord och elände till vintermiljöer verkar fungera, Åsa Larsson gör det ständigt och Henning Mankells senaste roman Kinesen börjar med massaker i vinterlandskap. Men trots allt — hänförelsen inför vintern saknas. Desto mer upplyftande är det att läsa om vintern i barnböckerna. I Elsa Beskows Olles skidfärd vaknar Olle med en kullerbytta av glädje när den första snön har fallit och han ska få åka på sina nya skidor. När han förstår att farbror Rimfrost inte jagar bort gumman Tö för att vara elak, utan för att hon förstör snön, stämmer han villigt in i kören och skidar med för att leka i kung Vinters slott. Olles skidfärd är på många sätt oöverträffad när det gäller att beskriva vinterns fröjder med kärlek, märg och djup. Det verkar uppenbarligen krävas ett barnasinne för att vara lyrisk över vintern. De klassiska romanförfattarna har satt normen för skildringar av naturen och dess kostymer. Deras beskrivningar utgår från människor som ser vår och sommar som livets årstider, då det spirar på åkern och skörden som bärgas ska räcka hela vintern. Vintern för dem är en dödens årstid, allt liv ligger i träda och det som överlever är bonus. Men för barnen och för dem som vill leka är det annorlunda. För dem är vintern ännu något eftersträvansvärt, något att fira med en kullerbytta. — HENRIETTE SANDELL

HÖGZON GÅR FÖRE FALL dag. // Östra och Svartberget är alltid bra. // Borta bra men Åre bäst. // Kasta inte salt i isig backe. // Det finns inga dåliga fören. Bara dåliga skidåkare. // Ryska gäster har guld i mund. // Bättre hamna i en lavin än att bo med en trätgirig kvinna. // Den som överlever får se. // När det snöar i Åre blaskar det i Sälen. // Nöden är konkursförvaltarens moder. // Väck inte den Björn Olsson som sover. // Endast den infödde får klaga på föret. // Nästa års är det nya svart. // Bättre en pelikan på krogen än tio i skogen. // I lavinen känner ingen snöflinga ansvar. // Mot brädåkare kämpar pistörerna förgäves. //

MAGASIN ÅRE

0HOTOS !LEXANDER 2OCHAU s Agency: Arts of Sales GmbH

Torre Jacket 3 - L ay e r G O r e - T e X ® P r O S h e L L : s 4AJT PASSFORM MED BRA RÚRLIGHET s 3LITSTARKT TYG SOM KLARAR ALPIN MILJÚ s 3TÍLTRÍDSFÚRSTËRKT HUVA s ,ÚSTAGBART SNÚLÍS &ÚR MER INFORMATION BESÚK WWW GRANITBITEN COM

Ad Magasin Åre 210x240.indd 1

"ACKVIEW

04.11.2008 13:21:21 Uhr

INTRO

tunggung

Feta rockers utmanar timglasformen — åtminstone offpist. Först kom volant spatula, världens första serietillverkade vattenskidformade snöskida. Sedan hände ingenting. Och sedan ingenting igen. Men så till slut bytte Spatulans uppfinnare, den amerikanske friåkaren Shane McConkey, skidmärke. Han tog med sig konstruktionsidéen till K2 som direkt lanserade en egen variant med namnet Pontoon. Nu tog det äntligen fart i

branschen och varenda skidtillverkare med självaktning satte sina konstruktörer på att rita nya modeller, alla inspirerade av den ursprungliga Spatulan. Det namn som marknaden givit dem är Rockers, efter gungstolens medar. Idén är ganska enkel: Om man bygger skidorna med ett inverterat spann så borde de flyta bättre i lössnö. Och om sidoskärningen

görs omvänd, med avsmalnande brätte och bakända (precis som på en vattenskida), så borde skidan svänga lättare och vara stabilare offpist. Nu finns rockerinspirerade skidor i mängder av olika former. Mer eller mindre lika ursprungsmodellen från Volant. Några heta varianter som åtminstone inte kan kallas traditionella i sin konstruktion hittar du här.

Rossignol s7 CaballeRo — Designade av skateboardlegenden Steve Caballero. En Pontooninspirerad skärning som sägs fungera rätt bra på hårda underlag. Kort svängradie under foten och en lång fram- och bakända med omvänd skärning som ger bärighet offpist. På pappret en perfekt kombination. Men kombinationer blir ju ofta kompromisser. Juryn måste överlägga innan dom kan avkunnas. aRmada JJ — är en storsäljare och en skida mot vilka andra brukar jämföras. Mer parkinspirerad än de ursprungliga rockervarianterna, men skäms inte för sig offpist. Om du vill ha tag på ett par gäller det att vara snabb, de är snart slut i butikerna. 4FRnt eHP — Anses av många som en bra allroundmodell, funkis också för skandinaviska förhållanden. Vi är ju inte bortskämda med Alaskadump direkt. Lång svängradie gör den mer lämpad för offpisten än pisten. K2 missbeHaved — Tjejskida med ganska traditionell form. Dock med ett nedtonad spann och snällt uppsvängda fram- och bakändar. Ett alternativ för den offpistorienterade åretjejen helt enkelt.

så funkar det Ett helt vanligt filnamn enligt Magasin Åres redaktion Filerna döps på enklast möjliga vis efter innehållet. ”Åreguiden” till exempel.

Ass AD Rickard tar tag i jobbet, gör några oförankrade ändringar och sparar för säkerhets skull filen med tillägget ”ny”.

Årtalet, för säkerhets skull. En gång var det nämligen nära att vi tryckte förra årets guide.

magasin åre

Layoutare Mattis får försöka reda ut den oordning som uppstått i formen efter Jörgens alla tillägg.

Redaktör Jörgen korrar, lägger till och drar ifrån i textmaterialet.

Dock inte tillräcklig klar för tryck enligt Rickard som går in och ändrar på några för ögat osynliga detaljer. Filen är nu klar för tryck.

Mattis lägger in annonserna och skickar slutresultatet till annonsavdelningen för godkännande. Filen är nu klar för tryck.

Annonsavdelningen vill kolla igenom materialet för säkerhets skull. Filen är nu klar för tryck.

Mattis gör sedan några sista-minnutenändringar i ett annonsmaterial. Filen är nu klar för tryck.

Trots Rickards och Mattis ansträngningar är AD John inte riktigt nöjd, utan går in och ”svänger med trollspöet över formen” som han själv brukar uttrycka det. Filen skickas till tryck.

Dock inte tillräcklig klar för tryck enligt Rickard som går in och ändrar på några för ögat osynliga detaljer. Filen är nu klar för tryck.

Klart. Resultatet hittar du längst bak i tidningen.

John vaknar kallsvettig mitt i natten, åker till kontoret och panikändrar nyans på rubrikerna. Ny fil skickas till tryckeriet.

tele2.se

0 KR PER MINUT OCH SMS TILL ALLA TELE2COMVIQ-MOBILER.

Tanka med Kontant Kompis!

Öppningsavg 69 öre/samtal. Ringa till övriga operatörer 2:49 kr/min. SMS till övriga operatörer 99 öre/st. Samtalstaxorna gäller per påbörjad minut. Värdebeviset gäller i 30 dgr från påtankning. Vid utebliven påtankning inom 30 dgr blir ditt kontantkort ett vanligt Comviq Kontant. Du behåller ringpotten. Fullständig prisinfo och villkor på tele2.se

INTRO

Brädcykling En hel cykelvärld döljer sig under snön

Kors och tvärs över Åreskutan går cykellederna som ingår i Åre Bike Park, som öppnar så snart det blivit barmark. Det officiella öppningsdatumet är den 1 maj 2009. I dagsläget finns 30 leder i högsta internationella klass. —arEbikEpark .com

magasin åre

magasin 책re

79 mattias fredriksson cyklist: danne sanfridson

INTRO

Skidhem

Vilt möter ombonat. Trend möter tradition. Brokigt möter stilrent. Hämta inspiration från tre fjällnära inredningstrender i vinter. AV T O V E L I L I E Q U I S T

Skidromantik

Gamla skidor, posters och nostalgiprylar är inte längre bara samlarobjekt. Klassikt hantverk och naturmaterial är hetare än någonsin. På auktioner och loppisar eller i glömda lådor på vinden kan man göra fantastiska fynd. Eller så gör du det enklare för dig och köper nyproducerade prylar med klassiskt stuk. Årebonad, Frösö Handtryck, 550 kr. Linnekudde, Miljögården Design, 189 kr. Skidbild, privat, (fotograf Mattias Fredriksson). Keramikstaty, privat. Skidor, från Föllinge, privat. Pjäxor, legendarisk modell från Lange, privat.

MAGASIN ÅRE

GRIPSHOLMBUTIKEN I FJÄLLEN ic an rg O on lm cti ho lle ps o ri C G

SOVRUMMET

BADRUMMET

H I T TA K Ä N S L A N H I T TA H E M Åredalens största sortiment av textil. För den lilla stugan, villan eller hotellet. Svensk design och hög kvalitet till priser som passar alla. Vi är stolta leverantörer till Copperhill Mountain Lodge, Björnen. Välkommen till vår butik på Karolinervägen 19, vid ICA i Duved.

KÖKET

W W W. E M P I R E - C O L L E C T I O N . C O M • W W W. G R I P S H O L M . S E • 0 6 4 7 – 2 0 0 0 2

INTRO

Vilt och vackert

Det senaste året har det kommit en tydlig inredningstrend med koppling till nordiskt vilt. Man behöver inte ha en jaktvilla för att kunna anamma trenden. I fjällen känns stilen dessutom helt naturlig. Ny design möter traditionellt hantverk utan att krocka. Hornlampa, Big Stajl, 2 200 kr. Dosa, Martin Kourak 33 000 kr. Trähjort, Broste Design, 169 kr. Tovade ulltofflor, Glerups 549 kr. Älghorn, privat.

MAGASIN ÅRE

INTRO

Ombonat

Vinterns mörka kvällar rymmer många timmar för mys hemma på kammaren. När vinden viner och snön yr känns det extra mycket värt att få komma in i värmen och ha det fint och mysigt omkring sig. Levande ljus, varma material och naturnära design ger både rätt stil och funktion. Ullkudde av lokala fjällbetesfår, Marybeth 695 kr. Fårskinnskudde, Interstil 298 kr. Linnekudde med renmotiv, Årebutiken Design 595 kr. Fälltäcke/pläd i fårskinn, Qaskad, 11 500 kr. Ljus, Åreljuset, 65, 115 kr och 135 kr. Värmeflaska med ullöverdrag, Lapuan Kankurit, 250 kr. Duntofflor, Gripsholms, 189 kr.

MAGASIN ÅRE

Jon olsson Super Sessions arrangeras den 30 mars till 4 april.

MATTIAS fREDIKSSon

INTRO

värsta draget

Från världscup i alpint och världscup i puckel till pulkarally och iskalla travhästar. det är i Åre det händer. 11-14 december Skid- och brädtestarhelg med Luciafirande. Åk 54 timmar i sträck om du vill. 20-21 december FIS storslalomtävling Internationell storslalomtävling. Se dagens och morgondagens stjärnor testa försäsongsformen och kämpa om värdefulla poäng. 24-26 december Julfirande i Åre med en massa aktiviteter och tävlingar för hela familjen. På julafton kommer självaste tomten till Åre torg. 2-7 februari RIX FM Grymt party när MorronZoogänget med Roger, Titti och Gert drar med sig landets artistelit till Åre. Dramatiska direktsändningar och puls. 4-8 februari Äldre junior SM Blivande alpina hjältar gör upp om prestigefyllda medaljer.

magasin åre

13-14 februari World Cup i Puckelpist Världseliten kommer tillbaka även i år och dunkar puckel så det står härliga till. Hård action, stora luftfärder och spänning utlovas i kampen om pallplatserna. — WoRldCuPaRe.Se

14-15 februari The North Face Ski Challenge Tuff tävling för alla mellan 12 till 18 år som tycker om både friåkning och park. Vinnaren i Åre går vidare till finalen i Val dÍsere 27-29 mars. —TheNoRThFaCe.CoM/SkIChalleNge 6 mars Istrav på Åresjön Åre bjuder upp till stor travfest fredagen den 6 mars. Banan ligger på Åresjön vid Holiday Club. Toppkuskar som Erik Adielsson och Örjan Kilhlström gör upp. På programmet står även ponnyridning för barnen, iceracing , uppträdande och kvällsarrangemang.

11-15 mars audi FIS alpine World Cup Finals Åre har stått värd för två alpina VM, 71 WC-tävlingar och fem världscupfinalen. Efter succén med VM 2007 är det dags för Åre att gästas av ännu en alpin världscupfinal i grenarna störtlopp, slalom, storslalom och super-g för både damer och herrar. Heja fram svenska stjärnor som Anja Pärson, Jens Byggmark och Maria Pietilä-Holmner. — WoRldCuPaRe.CoM 20-21 mars guldhjälmen Klassiker i störtloppssammanhang. Tävling för ungdomar i åldrarna 10-15 år. — duvedIF.Se 22 mars Årebragden Anrik super-G tävling för ungdomar i åldrarna 10-15 år. — aRe-Slk.Se

Familjeveckor i Åre Björnen Under veckorna tre till sex återkommer de uppskattade familjeveckorna i Björnen, späckade med aktiviteter och tävlingar för hela familjen. Föräldrarnas härliga morgonskidåkning , busiga frukostarrangemang för barnen, korvgrillning, skattjakter och mycket mer. — skistar.com studentkortet skiweek Åre 2009 Söndag till torsdag under veckorna tre, fyra och fem fylls Åre av glada studenter. Förmånliga priser till alla flitiga läshuvuden som kan behöva en paus och en nypa frisk fjälluft. Skidåkning, tävlingar, gratis skidskola, möten med blivande arbetsgivare, afterski och kvällsnöjen står på schemat. — skiweekare.se winter camps i Duved Under tre helger (v 4, 5 och 6) får alla ungdomar chansen att lära sig nya, heta skidtricks och bättra på skidtekniken med Åres Skidlärare. Efter skidåkningen fortsätter det roliga på Holiday Club med bowling, äventyrsbad, minigolf med mera. Pulka Vm Bli bäst i världen på att åka crossbana med pulka. Varje fredag under veckorna 7 till 15 koras en ny mästare i Stjärnbacken. Stor final i Åre under vecka 16. audi testkörning Åresjön blir testbana för Audi under veckorna 7 till 11. Testkör bland annat nya Audi Q5.

magasin åre

MogulMania

JAnnE TJärnSTröM

Viktiga Veckor

tänk dig att du står på toppen av en ca 270 meter lång backe med närmare 32 graders lutning. Pirrar det i magen redan här? lägg då till ett hav av hårda pucklar och två monsterkickar som tornar upp sig i åklinjen på vägen ned. Dödsångest? Man får onekligen respekt för freestyleeliten när de helt orädda drar rätt ned bland pucklarna i hastigheter uppåt 50-60 km/h och drar inverterade volter, som om de aldrig gjort annat, på vägen ned. Puckelpist är sporten som kombinerar fart, skidteknik och akrobatik under svårast tänkbara förhållanden. Efter fjolårets succé är det återigen dags världscupen i puckelpist att gästa Åre. Tävlingarna hålls i den fruktade Slalombacken 13-14 februari. Segrare ska koras i disciplinerna singel- och parallell puckel. — worlDcuPare.se

k AnAl75

INTRO

23-29 mars alpina sm Se våra världsstjärnor när de kämpar om de ärofyllda SMmedaljerna. — alPinasm.se 30 mars-4 april Jon olsson super sessions Skidstjärnan Jon Olsson bjuder världens bästa jibbare till Åre. Stora hopp byggs på Skutan och fotografer och filmare följer åkarna vilket mynnar ut i tävlingsbidrag som visas under en avslutande galakväll. Tävlingen är final i en serie tävlingar runt om i världen. Big Air tävling, partykvällar med mera. — Jon-olsson.com 4-5 april sm i Freestyle Sveriges grädda av puckelåkare slåss om medaljerna i den fruktade Slalombacken. — are-slk.se

16-19 april Xtravel tjejcamp Åres mix av bra skidåkning, grym park och mysig by är perfekt för en tjejcamp. Alla skid- och snowboardtjejer är välkomna. — XtraVel.se 23-26 april Freeride 2009 Stora delar av Åreskutan byggs om till en stor funpark öppen för alla. Efter en lång dag på berget blir det skönt häng på Åre torg med Dj-sessions, mountainbikeuppvisningar med mera. 25 april skutskjutet 2009 Världens största och roligaste störtloppstävling. Tävla i lag eller individuellt. På skidor eller bräda. En folkfest utöver det vanliga med årets största afterski på Åre torg, pompa och ståt i

Ullådalen och sjudande liv i Åres nattklubbar och barer. 27-28 april slao Vintermöte Se Sveriges bästa pistmaskinister visa hur man pistar den perfekta backen. 25 april - 2 maj FiPs Världens alla skidpatrullörer är inbjuda att deltaga i en vecka fylld med seminarier och andra spännande aktiviteter. 1-3 maj Åre slutspurt Skönt mixad helg med både skidåkning och barmarksaktiviteter. Gör vinterns sista åk på Åreskutan och kicka igång sommaren med bergscykling i Åre Bike Park. Åk zipline, bada på Holiday Club eller fynda i Åres butiker.

Vi hjälper dig

till en lyckad bostadsaffär!

Tillsammans med byggföretag och exploatörer har vi i 25 år deltagit i utvecklingen av bostadsrätter, småhus och tomtområden i Åre. Vi har även mångårig erfarenhet och kunskap om försäljning av hyreshus, kommersiella fastigheter samt bildande av bostadsrättsföreningar. Varmt välkommen till oss på Stationsvägen 25, strax ovan Åre Torg eller kontakta oss på Bjurfors, Box 21, 830 14 Åre I 0647-139 60 I are@bjurfors.se Se hela vårt utbud på www.bjurfors.se/are

magasin 책re

T e x T j o h n c r aw fo rd - cu rri e F o T o m at t i a s f r e d r i k s s o n

Åreskutans framsida sprudlar av liv. Där finns skidåkare, liftar och en liten by med butiker och restauranger. Åreskutans baksida är öde, tom och tyst. Här finns ingenting. Förutom ett av Skandinaviens största och bästa offpistområden. Texten börjar på sid 99. magasin åre

Falsk marknadsföring. Åket äger egentligen inte rum på Baksidan. Snarare på baksidan av Baksidan.

magasin åre

magasin 책re

Blåsten — den sista utposten. Planering av ett åk som ingen någonsin tidigare gjort.

magasin åre

Mjukt nog att sjunka ned i, hårt nog för skärande svängar. Henrik Windstedt på ett av världens skönaste fören.

magasin åre

Helikopter. V채rldens b채sta, coolaste och snabbaste lift. D채rav priset.

magasin 책re

Såna här gånger är det skönt att ha med sig världsmästaren i friåkning. Åk först du Henke, så väntar vi här uppe.

magasin åre

magasin 책re

et går inte en dag utan att jag tänker

på Åreskutans baksida. Åtminstone vintertid. Jag har fantastisk utsikt upp mot toppen från mitt hus i Björnänge och varje morgon — och då menar jag varenda morgon — tittar jag upp mot fjället från något av fönstren på övervåningen och försöker bedöma vilka snöförhållanden som råder och hur vädret ser ut. Om det har blåst eller kommit nysnö eller både och kan jag nästan direkt, genom att analysera hur snön har lagt sig på gården, bedöma vilket eller vilka åk på Skutan som kommer att vara bra, mindre bra eller kanske fantastiska. Vi snackar om en odokumenterad vetenskap. En expertis som många årebor besitter utan att egentligen reflektera över det eller ens veta om det. Hur snön ser ut, hur den har fallit. Vilken struktur den har, hur den låter under skorna och hur den har lagt sig på bilrutan. Hur snön luktar och hur luften känns. Ibland kan en titt ut genom fönstret lura mig att tro att en episk puderdag står på menyn. Men direkt när jag öppnar köksdörren och släpper ut hunden känner jag på ett andetag att även om det är minusgrader nu, handlar det bara om minuter innan det blir varmare och snötäcket blir tungt. Det behöver inte ha snöat för att Baksidan ska vara bra. Vad som har hänt däruppe är extremt svårt att förutsäga. Det är en helt annan värld. Väderförhållanden som har levererat trettio centimeter puder i Vinkelrännorna kan ha blåst Baksidan till ett skimrande hav av stenhård skare. Ibland ligger snön djup på toppen fast det inte har kommit en flinga i byn. Hur nu det går till. Och när det är -20° i Björnänge kan det vara +5° på Skutan. Och tvärt om. Om förhållandena verkar bra börjar min hjärna genast gå på högvarv. Hinner jag ett åk på morgonen? Kan jag ta en sväng på lunchen? Innan jag hämtat barnen? Eller kan jag skita i jobbet helt enkelt, jag är ju ändå chef? Och i så fall — vilka prylar ska jag ta? Mina åtta år gamla Arno Adam, breda höghastighetsmissiler

Hinner jag ett åk på morgonen? Kan jag ta en sväng på lunchen? Innan jag hämtat barnen? Eller kan jag skita i jobbet helt enkelt, jag är ju ändå chef? Och i så fall — vilka prylar ska jag ta? tillverkade på Dynastars racingfabrik? Eller mina Pontoon, feta rockers från K2, i det närmaste oåkbara på hårt underlag? Eller kanske min älskade Malolo, den surfigaste av brädor från mästarna på Burton? Lika tvångsmässigt försöker jag snegla upp i Östra Ravinen så fort jag svängt in på gamla vägen genom byn med bilen. Utgör en fara för allmänheten när jag bedömer hängdrivans färg och storlek, samtidigt som jag kryssar in mot byn. Försöker se om några av de svarta klipporna täckts över av snö som inte fanns där igår. Sprintar upp på kontoret där utsikten upp mot berget är magnifik. (En välsignelse när to-dolistan är tömd — en förbannelse när solen skiner, telefonen ringer och post-it-lapparna täcker halva skrivbordsytan.)

På den säkra sidan. Om Henrik svänger över kanten går han en säker öl till mötes i Huså.

Okej, jag erkänner, jag är en nörd. Jag är

en av dom där som tycker att utförsåkning är det roligaste som finns. Som inte fattar att det finns viktigare saker här i livet än att försöka tillfredsställa mitt eget omättliga skidsug. Som tycker att det är nästan lika roligt att åka oavsett förhållandena och alltid berättar för andra hur fint — eller åtminstone kul — det var, även när regnet piskar ned. Och som upplever en missad fin dag som ett personligt nederlag och orsak till depression, eller åtminstone vindrickning. Skidåkning är alltså viktigt som tusan för mig och när det gäller åkning på Åreskutan handlar det i princip uteslutande om Baksidan, tillsammans med Östra Ravinen och kanske Svartberget. Missförstå mig inte — jag älskar att

magasin åre

10 0

magasin 책re

stå på med slipade skidor på nypistat underlag. Att sladda runt i vårslaskiga pucklar, återupptäcka ofattbart trånga skogsbanor med ungarna, eller kanske till och med hänga en timme i pipen. Men om jag inte har åkt Baksidan så känns dagen kanske inte bortkastad — men heller inte fullständig. Frågan är bara varför. Det finns massor av offpistområden på andra skidorter i världen som är bättre, större, längre, brantare och snösäkrare. Men nu är vi i Åre. Åre är skandinaviens bästa skidort och med svenska mått mätt är det inte mycket som kan jämföras med Baksidan. Det är tillräckligt stort, brant och långt för att du ska kunna utmana dig själv på riktigt. Det är tillräckligt farligt för att ett misslyckande kan få rejäla konsekvenser. Och det är så lättillgängligt att alla kan ta sig dit utan större ansträngning. Dessutom är åkningen ibland riktigt, riktigt bra. Ibland är det skare, någon gång vindpackade stenhårda svallvågor av snö, men förvånansvärt ofta ligger det puder på Baksidan. En anledning så god som någon att längta dit. Men riktigt så enkelt är det inte. Inte för mig i alla fall. För mig är det något annat mer svårdefinierat som lockar. ••• Du kan ta Dig till baksiDan på tre sätt. Det

snabbaste är att skråa ut från 1000-metersliften, men då får du inte så mycket åkning och hamnar dessutom med största sannolikhet i Östra Ravinen, vilket är en helt annan historia. Det enklaste är att betala en 50-lapp till GrusKarlsson och tolka upp till toppen. Det skönaste är att promenera upp för egen maskin med skidorna på axeln eller brädan under armen. Det är något med att ta sig upp till toppen till fots som känns djupt tillfredsställande. Amerikanerna har förstås ett uttryck för detta: “earn your turns”, som inte fungerar på svenska eftersom det känns lite jobbigt skuldbelagt att

Det finns oändliga historier om bortblåsta skotrar, sönderblåsta vindmätare, nedblåsta liftlinor, nedisning, åsknedslag, dimma, hagel, orkan — allt. Men också om vindstilla vårdagar, solgropar och skidåkning i t-shirt. behöva “förtjäna” sina svängar. Hur som helst gillar jag promenaden, skuldbelagd eller ej. Man känner sig helt enkelt lite bättre än latmaskarna som har tolkat upp när man står på toppen. Sedan gillar jag väder. Och gillar man väder så är det svårt att hitta ett bättre ställe än Åreskutan. Stormen Gudrun har fritidshus på toppen. Det finns oändliga historier om bortblåsta skotrar, sönderblåsta vindmätare, nedblåsta liftlinor, nedisning, åsknedslag, dimma, hagel, orkan — allt. Men också om vindstilla vårdagar, solgropar och skidåkning i tshirt. När den berömda inversionen (googla) skapar ett lock av moln nere i dalen och solen strålar på toppen är det förstås fantastiskt. Men det är fantastiskt när det blåser också, hårt. När det snöar, viner, ylar och virvlar. När det är svårt att se skidspetsarna framför sig och sinnena måste vara på helspänn. Slutligen gillar jag att åka ensam. Det är roligare och säkrare att åka med ett gäng polare. Men jag har verkligen ingenting emot att stå själv på toppen av Åreskutan i vinden och se små öppningar i molntäcket sila ner ljus på den mörka, branta baksidan och avslöja dess hemligheter. Att ensam lägga stora, snabba svängar nedför den branta orörda sluttningen och bara höra mina egna andetag när jag stannat nere i dalen. Att gå upp till toppen, ensam och i dåligt väder för att riva av ett långt, skönt sammanhängande åk hela vägen ned till byn via Lillskutan eller Östra Ravinen blir en maximerad skidupplevelse. Natur, fysisk aktivitet, koncentration och adrenalin i praktisk portionsförpackning.

Solen lyser alltid på Baksidan, och på artikelförfattaren. Och nej, kära stadsbo, det är inte smog utan helt vanliga moln.

magasin åre

101

Åreskutan i all sin prakt. Låt oss nu med en gång förklara för alla äventyrligt lagda galningar att den här översikten inte ska ses som en karta över offpiståken, utan just som en översikt. Ta inte med den i ﬁ ckan och staka ut på Baksidan och råka illa ut. När pistörerna grävt fram dig — och kartan — blir det nämligen vi som råkar illa ut (se sid 136). Åk med rätt prylar. Åk med omdöme. Åk med guide.

10 2

MAGASIN ÅRE

= brant som tusan

LILLSKUTAN LILLSKUTAN

= ungefärlig transportväg = ungefärligt åkområde

Travers Travers till till Tottliften Tottliften Kabin Kabin berg berg

SVARTBERGET SVARTBERGET

Hummelstugan Hummelstugan

DET FINNS EN HEL DEL ÅKNING ATT VÄLJA PÅ

när du står på Åreskutans topp. Solravinen rakt söderut, Tväråvalvet, Västerskutan och Husåsvängen. Men när man pratar om själva baksidan handlar det om två områden. Det första — som i folkmun kallas för just Baksidan — utgörs av ett stort, ganska brant, triangelformat område öster om toppen. Om du uppifrån sett håller högerkanten (söderut) kan du åka längs en vinddriva i riktning mot Åresjön och välja om du vill svänga av ned på själva baksidan eller fortsätta via Mårtens Brant och vidare ned i Östra Ravinen. Rakt österut från toppen finns en stor öppen sluttning utan krångel. Det är åket som de flesta menar när de säger “Baksidan” och det är här de flesta åker. Det är brant, men inte omöjligt brant, och här kan de flesta ta sig ned. Därför blir det också ganska snabbt uppåkt när det har snöat och är fint väder. Om du vet vad du pysslar med är det bara att släppa på och låta utrustningen sköta jobbet. Det finns gott om små fickor att upptäcka där det kan ligga orörd snö, även om många har åkt här tidigare. Mot slutet av åket gäller det att hålla höger och börja tänka på reträtten. Åker du för långt hamnar du efter BananenBAKSIDAN Bananen BAKSIDAN

För det första är traversen från toppen till Blåsten helt enkelt hårresande. Rena rama alphistorien. Det går att krångla sig runt, men om du inte hittar måste du skråa längs en stupkant som inte lämnar något utrymme för misstag. många och långa svordomar i Björnen. I sydöst, mellan dessa två åk, finns ett större klipparti som är delvis snötäckt och delvis åkbart men inget för den oinvigde. Här ligger det mytomspunna åket “Bananen” som varje självutnämnd freerider i Åre påstår sig ha åkt på något extra tillkrånglat sätt. Följdaktligen brukar jag lägga mina första svängar vid eller i Bananen. Låta farten öka när jag kommit ut på den öppna ytan nedanför, åka så fort jag kan utan att tappa kontrollen. Sedan tvärt höger och försöka hålla höjd in i nästa gryta för att lika tvärt svänga nedåt igen och sedan inte stanna förrän jag kommer ned till botten av åket där man får lägga skidorna på axeln och börja promenera.

Stratosmoln, cumulusmoln, cumulonimbusmoln och dom viktigaste av dem alla — snömoln.

= brant som tusan = brant som tusan

Solravinen Solravinen

Travers Travers till till Lillskutan Lillskutan

Travers Travers från från Blåsten Blåsten till till Baksidan Baksidan

BLÅSTEN BLÅSTEN

Blåsten Blåsten

MAGASIN ÅRE

10 3

från lodrätt stupande till nästan platt ju längre från Skutan du åker. Här ligger den bästa snön av någon anledning alltid där det är som brantast. Och där det är som brantast är det som roligast. Därför brukar jag vända skidspetsarna nedåt så fort jag vågar i blåstensbranten. Hur tidigt det blir beror på dagsformen, men jag måste också erkänna att ålder spelar en roll i linjevalet. För många år sedan löste ena skidan ut mitt i branten. Jag förstod aldrig vad som hände, men jag insåg att det inte var bra. Efter att ha gjort sträckta volter ett hundratal höjdmeter över stenar och stupkanter låg jag plötsligt stilla i lössön utan en skråma. Sådana risker har man inte råd med när man har familj. På den tiden krishanterade jag det med en låda öl och en helkväll på Dippan. Nu skulle det förmodligen krävas oändliga terapisamtal. Det gäller som sagt att hålla höger för att ta sig tillbaka till befolkade trakter igen. Hellre för tidigt än för sent, det blir en hel del stakning ändå. Några anser att åket inte är värt ansträngningen och det får dom gärna fortsätta med. När det ligger fin snö i Blåstensbranten är det ett av Åres absolut bästa, och farligaste, åk. Det roLiga är inte över än. Oavsett om du åkt

Blåsten visar sitt rätta, steniga, ansikte,

10 4

magasin åre

Längre norrut Ligger BLåsten. Hit är det

avsevärt färre skidåkare som vågar sig, av tre mycket goda anledningar: För det första är traversen från toppen till Blåsten helt enkelt hårresande. Rena rama alphistorien. Det går att krångla sig runt, men om du inte hittar måste du skråa längs en stupkant som inte lämnar något utrymme för misstag. För det andra är själva åket riktigt rejält brant och därmed farligt ur alla möjliga aspekter. Och för det tredje är det en kamp att ta sig tillbaka till tryggheten i skidsystemet igen, särskilt om du åker bräda eller svänger av för sent. Blåsten är namnet på den vassa topp som ligger nordost om Åreskutan och som kan ses tydligt från till exempel Björnen. Själva åket ligger i en gryta sydväst om Blåsten och är ganska okomplicerat. Grytans lutning förändras gradvis

Baksidan eller Blåsten vill du förmodligen ta dig tillbaka till Åre igen. Det går att hålla höjd och komma ut ovanför Östra Ravinen, men de flesta väljer att glida ut på Lillskutan. Lillskutan är en liten höjd som bjuder på både det ena och det andra i åkningsväg. Den börjar med en kort, brant sluttning som är fin när Baksidan är fin. Sedan följer en hängdriva av närmast bibliska mått. Inte riktigt lika stor som den i Östra Ravin och definitivt inte lika publik. Men ändå ett mandomsprov i den högre skolan där generationer av åreåkare stått och kallsvettats på kanten. På våren kan det bildas en spricka av glaciärtyp ovanför hänget och det har hänt att folk har ramlat i den och inte kunnat ta sig upp för egen maskin. För den som inte gillar fria fall avslutas Lillskutan med en lite snällare lutning ned mot Björnen. Sedan är det bara att hålla fart och höjd för att antingen skråa över till Tottliftens avstigning (och en sväng i E75:an kanske?) eller glida ned till Björnen och ta Sadelliften tillbaka.

reklambyranvacker.se

Bagarn rekommenderar Italiensk tallrik med nybakt ciabatta Pizzabuffé från vår stenugn Jämtländsk osttallrik med årgångsvin Bagarns egen lumumba med marsmallows

Välkommen Lena & Greger med personal

Åre Bageri - breadgarden - frukost varje morgon fr. 07.00 - alldeles bredvid Systembolaget och Konsum på årevägen 55

telefon 0647 - 523 20

www.arebageri.se

Fågelperspektiv som är endast en helikopterburen fotograf förunnat. Henke åker in i dimman.

10 6

magasin åre

••• Bilder som de i den här artikeln har såvitt

jag vet aldrig tagits på Baksidan förut. Dels är de tagna från helikopter vilket ger annorlunda vinklar, men vi hade också otrolig tur. Det var dåligt väder i Åre, blåsigt och lite för varmt. Men helin var bokad så vi chansade. Piloten Lars letade sig försiktigt upp i dimman och när vi kom runt till Baksidan öppnade molntäcket upp sig och bildade ett hål. Just där vi skulle fota. Och som om det inte vore nog hade det snöat, kallsnö, bara där. På grund av molnen vågade vi inte landa på toppen och åka den klassiska Baksidan, istället hamnade vi längre ut på Blåsten än någon av oss någonsin varit. Ingen av oss var förberedd på hur otroligt högt och brant det var. När Henke Windstedt (se sid 176) bestämde sig för att försöka sig på att åka ned där, fick vi inte bara en fantastisk bild; han var med allra största sannolikhet den första som någonsin gjort åket. Det är sånt som händer på Baksidan helt enkelt.

slutligen, ett tillägg: Jag är en nörd, som

sagt. Och en skidromantiker. Kanske självdestruktiv och framför allt en riktigt dålig förebild. Dags för en rejäl avbön med andra ord: Du ska inte promenera upp på Skuttoppen om du inte är fysiskt förberedd. Du ska inte ens fundera på att åka Baksidan utan koll eller guide och med all nödvändig utrustning. Du ska absolut inte göra det i dåligt väder om du inte är helt säker på vad du sysslar med. Och du ska aldrig, aldrig åka ensam ifall olyckan skulle vara framme. Blåsten är inte att tänka på. Gör inte som jag gör, gör som jag säger! Förlåt Ludde. Förlåt farsan.

“Ludde” heter Lundström i efternamn och är SkiStars områdesansvarige i Åre by. “Farsan” heter Ronald Crawford-Currie och är en av Sveriges främsta lavinexperter. Du bör läsa mer om laviner och säkerhet i ÅreGuiden*, längst bak i tidningen.

BELYSNING

KUDDAR

PORSLIN

VÄSKOR

MÖBLER

norrmalms ljus och inredning stockholm | åre

torget • årevägen 101 • 0647-500 70 • www.norrmalmsel.se

NISSE SCHMIDT

PROMOTION

Vi följer skidstjärnorna till världscupfinalen Åre har en särskild plats i Sveriges alpina historia. Orten har inte bara arrangerat två VM, utan även 71 världscuptävlingar och fem världscupfinaler.

Vattenfall har stöttat Svenska Skidförbundet sedan 1994.

10 8

MAGASIN ÅRE

Första gången det begav sig var 1954. Världens dåtida alpinstjärnor rusade utför Hummelbranten, 59 åkare från 20-talet nationer. Bland dessa fanns Åredottern Sara Thomasson som bland annat belönades med ett brons. För byns Carl-Axel Engman gick det inte fullt lika bra, men så fick han också som deltidsbrandman rycka ut med hästdriven brandbil och släcka eld natten innan tävling.

Men aldrig har väl hysterin varit så stor som i mitten på 1970-talet, när Ingemar Stenmark regerade i pisterna. 1977 fick Åre ansvar för en världscuphelg. Under tävlingsdagarna stod 20 000 personer i backen och många minns än idag den enorma bilparkeringen på sjön. Och Ingemar gjorde inte sina fans besvikna, med guld i både slalom och storslalom. 2007 var det VM-dags igen. Under två veckor intogs byn av skidstjärnor, journalister, FIS-folk, publik, artister, funktionärer. Anja Pärson stod för den stora skrällen med tre VM-guld och väckte på nytt en skidyra som inte skådats sedan Stenmarks dagar. I mars står Åre på nytt värd för världscupfinalerna. Då har du än en gång chans att se världens alpinstjärnor på plats. Bode Miller lär vara där. Anja, Maria, André, Therese, Jens och våra övriga landslagsåkare likaså. Och självklart är Vattenfall där, som huvudsponsor till Svenska Skidförbundet, för att heja på våra duktiga skidstjärnor.

james holm

PROMOTION

Vattenfalls energitimme Kl 18-20 varje onsdag, vecka 51-10, är VM 8:an öppen så att du kan åka skidor i elljus. så funkar det. Det är bara att dyka upp. Liften är öppen för alla som vill njuta av kvällsskidåkning. Vi ses på Vattenfalls Energitimme.

Mer snö!

Vattenfall vet vad alla som älskar skidåkning vill ha. Vattenfall möjliggör att VM-området kommer att vara öppet och upplyst varje onsdag kväll. Och kanske kommer det att ligga snö hela vintern i Karlskona. Det är nämligen fler än de svenska skidlandslagen som blir sponsrade. Vattenfalls logo har funnits med så länge att den blivit en naturlig del av de svenska skidlandslagens tävlingsdräkter. Företaget har stöttat Svenska Skidförbundet sedan 1994. Och det är inte bara Anja, Kalla och de andra stjärnorna som sponsras. Idag omfattar samarbetet alla grenar från alpina landslaget och längskidåkarna till freestyle samt även Skidskytteförbundet. Men Vattenfall ser också framåt. Det gäller ju att hjälpa även framtida landslagsåkare. Därför ger man i år direkt stöd till lokala skidklubbar runt om i landet. Där de kunnat ansökt om ”Snösponsring” upp till 100.000 kronor. — Det kan vara snökanoner, ny belysning i skidspåren, träningsresor eller frakt av snö från ishall till backe, berättar Helena Kortered, Sponsorchef på Vattenfall Norden. Intresset har varit stort. Flera hundra skidklubbar i Sverige har ansökt.

— Det är jättekul, säger Helena. Alla som sökt har haft bra motiveringar och det har varit en tuff uppgift att välja vilka som ska få ”Snösponsring”. Allt som allt är det 15 klubbar som valts ut, från Karlskrona och Jönköping i söder till Kiruna i norr. Vattenfall finns även på plats i Åre för att stötta alla som älskar skidåkning. Precis som förra säsongen arrangeras Vattenfalls Energitimme kl 18-20 på onsdagar vecka 51-10. — Då tänder vi strålkastarna i VM-området och sätter igång VM 8:an, säger Helena. Alla är välkomna att prova på kvällsskidåkning. Det är något speciellt med att vara på fjället på kvällen. Att åka skidor i elljus är härligt. Vattenfall hoppas också kunna bjuda på en del överraskningar i och kring backen. — Men jag vill inte lova något förrän allt är klart, säger Helena. Kom till Vattenfalls Energitimme på onsdagar, så får du se.

Helena kortered, Sponsorchef på Vattenfall Norden.

el för passionerade magasin åre

10 9

gasin åre 1 1 0 m a håller Åkarklubben årsmötesförhandlingar på Svartberget.

Slagsmål i backen, osedligheter på krogen och briljant skidåkning. Åres beryktade Åkarklubb är starkare, stoltare och äckligare än någonsin. Häng med bakom kulisserna när Magasin Åre nästlar sig in i svensk friåknings allra innersta krets. Te x T Jesper rönnbäck F o T o G ö s ta F r i e s

Människan har ett besynnerligt behov av att tillhöra exklusiva sällskap. Om det är Bilderberggruppen, den lokala mc-klubben eller syjuntan spelar mindre roll. De viktiga är att vi får känna oss som en del av någonting större, supa till ibland och unna oss privilegiet att prata i termer av ”vi” och ”de andra”. Åres självutnämnda friåkarelit vill naturligtvis inte vara sämre. Den så kallade Åkarklubben är en synnerligen selektiv sammanslutning av skidåkande unga herrar. I sin nuvarande form är Åkarklubben en relativt ny företeelse. Men den bygger på en lång och brokig historia av exklusiva skidsällskap med böjelse för mer eller mindre smaklösa excesser. En historia som sträcker sig från freestyleklubben Snölyftets vilda fester på Country Club under det glada åttiotalet, via nittiotalets löst sammanfogade föregångare till Åkarklubben och fram till i dag. Kriterierna för medlemskap i dessa klubbar har alltid varit enkla på pappret, men ack så svåra att leva upp till i verkligheten. — Det handlar om att kunna kombinera grym skidåkning med en avslappnad stil. Det räcker inte med att leverera på berget, man måste göra det i sociala sammanhang också, förklarar klubbmedlemmen Simon Tjernström lite diplomatiskt. Att döma av medlemsförteckningen i 2008 års version av Åkarklubben verkar dock tyngdpunkten ligga på skidåkningskriteriet.

Merparten av de nuvarande medlemmarna är tungt meriterade åkare. Bland de mer namnkunniga märks den regerande världsmästaren i friåkning Henrik Windstedt, OS-femman i puckelpist Jesper Björnlund och hans landslagskollega Gabriel Gåsste, samt skidfilmsprofiler som Sebastian Garhammer och jibbnestorn Niklas Karlström. Andra är mer lågprofilerade skidvirtuoser som Olof Larsson och bröderna Emanuel och Henrik Hedvall, med respekt en masse inom smalare skidåkarkretsar. Egentligen är nog Åkarklubben mer ett fenomen än ett sällskap. Det finns inga stadgar och ingen regelrätt verksamhet – förutom de ökända festerna och den nästan lika beryktade gruppåkningen, den så kallade ”åkarklubbsåkningen”. Dessa båda moment är dock strikt obligatoriska för samtliga medlemmar. Den som missar en fest eller en gemensam åkdag blir avstängd på livstid. Det finns inga godtagbara ursäkter och det spelar ingen roll vad man heter eller hur många medaljer man vunnit. Följer man inte reglerna är man ute i kylan. Att sparka ut folk har faktiskt blivit en av klubbens paradgrenar. Eftersom ytterst få nya medlemmar accepteras har den hårda uteslutningspolicyn lett till att medlemsantalet krympt till en rekordlåg nivå. Den celebra skaran är nu bantad till elva tappra personer. Trots detta argumenterar vissa av medlemmarna för en ännu hårdare gallring.

magasin åre

111

Enligt obekräftade rykten lär några av klubbens mest oregerliga medlemmar ha hamnat i regelrätta slagsmål på berget efter hetsiga meningsväxlingar med folk som varit i vägen Det var något som Henrik Windstedt fick erfara förra vintern. Friåkningsproffset hade gjort det stora misstaget att boka upp sig på jobb samma dag som det var organiserad åkarklubbsåkning. Klubbkompisen Sebastian Garhammer berättar: — Henke hade bokat upp sig med en fotograf. Han var tydligen tvungen att ta några ’jätteviktiga’ bilder till en tidning. Det höll på att kosta honom medlemskapet i Åkarklubben. En av våra hederskodexar är att klubben går före allt, i varje fall i backen och på krogen. Den morgonen var Henke på väg att välja fotografen framför klubben, så vi var tvungna att ge honom gult kort med ögonblicklig verkan. Några minuter senare dök han upp med skam i blicken och en djupt besviken fotograf i hälarna. Han levererade och visade att klubben gick först. Det var hans smala lycka den gången. Simon Tjernström skrattar och fyller på: — Ibland handlar det nog egentligen om ren och skär vuxenmobbning, men samtidigt måste vi visa för oss själva att reglerna är till för att följas och att det inte finns utrymme för något trams. Alla måste leverera. Det är ett oerhört privilegium att få vara med i Åkarklubben. Att ”leverera på berget” är någonting som medlemmarna ständigt återkommer till. Det låter enkelt och självklart när de säger det, men den som åkt med under en officiell åkarklubbsåkning vet bättre än att likställa klubbens definition av leverans med den genomsnittlige skidåkarens. Det räcker absolut inte med att hinna med den första kabinen på morgonen och hålla ut tills sista sätet är uppfällt i VM 8:an. Skidåkning är inget tidsfördriv för Åkarklubben. Och de som gillar att frustande hetsa upp till toppstugan för att riva av ett par snitsiga svängar på en orörd sluttning gör sig heller icke besvär. Faktum är att

112

magasin åre

puderhets, stressig skalplaggsmentalitet och annat carpe diem-betonat tjafs snarare ger minuspoäng i Åkarklubbens anteckningsbok. Leverans i klubbens vokabulär står för en betydligt mer obstinat form av skidåkning. Den bygger på nonchalant råladd, kreativitet och humor. Det är en typ av åkning som är ytterst svår att beskriva. Regissören och före detta Free radicals-filmaren Ruben Östlund döpte den en gång i tiden till ”rå, smutsig röjarskidåkning”. Förmodligen har ingen utryckt det bättre sedan dess. Det handlar om att köra skiten ur berget med minsta möjliga ansträngning och största möjliga pondus. Helst en mulen tisdag i april när snön är

Finn fem fel. Det är faktiskt helt omöjligt. Åkarklubbens medlemmar åker enligt stadgarna alltid helt perfekt.

magasin åre

113

Men makabra rykten cirkulerar om förfester där tatueringspennorna gått varma och unga oförstörda kroppar fått tjäna som klotterplank för hobbytatuerare med IG i bild.

eländigt smutsgrå och underlaget så skrovligt att den genomsnittlige offpist-fantomen skulle drabbas av akut tandlossning efter två åk. Gärna med ett leende på läpparna och en syrlig kommentar vilande längst ut på tungspetsen. Det sistnämnda är något som lett till allehanda intermezzon genom åren. Enligt obekräftade rykten lär några av klubbens mest oregerliga medlemmar ha hamnat i regelrätta slagsmål på berget efter hetsiga meningsväxlingar med folk som varit i vägen. Normalt sett är dock Åkarklubben en ytterst fredlig organisation. Den surfinspirerade ”localsonly-mentaliteten” är något som endast frodas i vissa perifera delar av klubben.

Medlemmarnas klädsponsorer får vara nöjda om de behåller brallorna på. Skidvärldens kanske mest eftertraktade medlemsskort.

114

magasin åre

Det finns inga scheman som bestämmer när Åkarklubben ska samlas. Kallelse till klubbåkningarna sker någon dag i förväg genom en sorts visklek som bara de invigda känner till. Den som inte har hört något är helt enkelt inte bjuden. Det är så man får veta att man är ute i kylan – genom att telefonen slutar ringa. Vuxenmobbning, fuck-you-mentalitet och osnutna näsor i all ära – men i slutänden är det nog skidåkningen som definierar Åkarklubben mer än något annat. Mest imponerande är medlemmarnas allroundkapacitet. De flesta åkarna i Åkarklubben är födda under första halvan av åttiotalet och tillhör därmed friåkningens gyllene generation. De tidiga åttiotalisterna är den enda generation som fullt ut har kunnat ta till sig både den gamla och den nya skolans friåkning. I klarspråk innebär det att de både kan hoppa och åka skidor. Tidigare generationer kan inte hoppa och kommer aldrig att kunna lära sig – i alla fall inte på modernt vis. Senare årskullar som är uppfödda i parken har hoppningen naturligt, men det är ofta på bekostnad av skidvanan. Vill man hårddra det kan man säga att 2008 års Åkarklubb tillhör den enda generation som fått med sig allt väsentligt som hänt inom friåkning i modern tid: de framsteg som skedde inom klassisk friåkning under första halvan av nittiotalet, övergångsfasen i slutet av nittiotalet och utvecklingen av den nya skolans freestyle och friåkning som tog vid därefter.

Importรถr Sverige/ Norge: david@sdctrading.se, www.interplaza.no

Eftersom ytterst få nya medlemmar accepteras har den hårda uteslutningspolicyn lett till att medlemsantalet krympt till en rekordlåg nivå. Äckligare blir det inte i en åttstoling.

116

magasin åre

Att Henrik Windstedt är i det närmaste hundraprocentig som skidåkare har nog inte gått särskilt många skidintresserade förbi. Fler är det nog som blir förvånade när de får se renodlade puckelåkare som Jesper Björnlund åka park i Bräcke. Den kattmjuke kirunasonen har en förmåga att få allt att se retfullt enkelt ut. På jibberspråk kallas det att vara ”äcklig”, vilket fritt översatt betyder ungefär: ”att vara så talangfull att man får andra skidåkare att skämmas”. Tänk dig till exempel att du just gjort årets fetaste trick. Adrenalinet firar festival i frontalloberna och du känner att du äntligen har växt in i din oakley-kostym. Sekunden senare gör Björnlund om samma sak med oknäppta pjäxor – i värsta fall på snowblades och med byxorna neddragna

till knäna. Då skulle du antagligen tycka att han var lite äcklig. Lika frustrerande är det att se parkspecialister som Niklas Karlström göra lekstuga av Mårtens brant och ravinerna. Förmodligen är det just den fräckheten, enkelheten och lekfullheten som är mest karaktäristisk för Åkarklubbens sessioner. Det är skidåkning när den är som mest fascinerande och förödmjukande att titta på. Det är en kombination av humor, självdistans och avslappnad elegans – hela tiden med samma utstuderat fjäderlätta teknik oavsett underlag. Trots obligatorium och stenhårda regler hör det av förklarliga skäl till ovanligheterna att hela Åkarklubben åker tillsammans. De flesta i gänget är proffs och har strikta resescheman att följa under vintrarna. De organiserade åkdagarna infaller därför oftast mot slutet av säsongen. Bäst chans att få beskåda spektaklet har man under april månad. Då är många av proffsen hemma i byn.

www.permanent-unit.com

BRIDGE

LEDGE

Showroom Billdal

WALL

Office in Åre

Showroom Billdal Office inwww.sportmanship.se Åre Völkl och Marker marknadsförs av Sportmanship AB. Sportmanship Sportmanship Sportmanship AB Sportmanship ABoch Stadium. AB Finns hos Hanson, Åre Skidsport, Åre AB Skiduthyrning, Intersport Bolshedens 35 Industriväg 35 75Årevägen 75 Bolshedens Industriväg Årevägen S-427 50 Billdal S-830 13 ÅreS-830 13 Åre S-427 50 Billdal

www.voelkl.comwww.voelkl.com

BRIDGE

Åkarklubben och dess ”hang arounds” för betydligt mer ekivoka aktiviteter. Historierna går isär om vad som egentligen hänt under de officiella åkarklubbsfesterna. Det pratas om skumdiscon där det dansats barfota på glasskärvor så att ambulansen fått åka skytteltrafik mellan krogen och sjukhuset. Det viskas om dvärgporr på projektor-TV i offentliga lokaler.

På jibberspråk kallas det att vara ”äcklig”, vilket fritt översatt betyder ungefär: ”att vara så talangfull att man får andra skidåkare att skämmas”. Gabbe Gåste är glad: Medlem ett år till. Kanske.

Långt ifrån alla sessioner är dock så dramatiska som antytts ovan. Oftast samlas Åkarklubben mest för att umgås och ha roligt ihop. Vid dessa tillfällen är leverans sekundärt. För i grund och botten är Åkarklubben en tämligen chosefri samling skidåkande vänner. Egentligen skulle det nog inte behövas någon klubb. Det hade troligtvis varit ungefär samma gäng som kört tillsammans ändå. — För mig handlar klubben om ösig åkning och ösigt festande med några av de absolut skönaste killarna jag vet, sammanfattar Sebastian Garhammer. Den sammanfattningen tar oss graciöst till det sista kapitlet i sagan om Åkarklubben. Som alla vet vilar verksamheten hos 99 procent av världens herrklubbar på två grundpelare. Den ena är ett gemensamt intresse. Den andra är sprit. Åkarklubben utgör inget undantag från den regeln. Men när andra herrklubbar samlas för att spexa, sjunga och avnjuta fina supéer, träffas

118

magasin åre

Men kom ihåg att detta handlar om officiella fester i offentliga lokaler – alltså sådana fester som annonseras på byn med flyers och banderoller. Vad som händer under de inofficiella sammankomsterna vill Magasin Åre knappt känna till. Men makabra rykten cirkulerar om förfester där tatueringspennorna gått varma och unga oförstörda kroppar fått tjäna som klotterplank för hobbytatuerare med IG i bild. Fundera på det nästa gång du vaknar med lite rödvin på flanellskjortan efter ett kalas. Du är en lyckans ost jämfört med killen som numera lever sitt liv med ett gigantiskt blått kakmonster på vänstra skinkan. Å andra sidan kan killen med kakmonstret stoltsera med ett medlemskap i Åkarklubben. Det kan förmodligen inte du. Och hans genialitet på berget påverkas inte av att rumpan är blåmålad. Allting har sitt pris i en snurrig, snöig värld där fullkomligt sunda mentala spärrar kan vara skillnaden mellan gemenskap och utanförskap. Åkarklubben är en sann saga med modifikationer, en afterski-skröna under ständig utveckling – en besynnerlig bal på slottet där prinsen alltid är lite för packad och förmodligen kommer från Funäsdalen. Åkarklubben är inte för alla. Och det ska den inte vara heller. Men trots smaklösa utsvävningar, bedrövlig buskis och mängder av moraliska tveksamheter är den för alltid en del av Åres skidåkarhjärta. Äcklig, briljant, elak och alldeles, alldeles underbar.

Faster. Higher. Stronger.

Supernatural.

Tecnica “Dragon” finns hos Hanson, Åre Skidsport, Åre Skiduthyrning, Intersport och Stadium

PROMOTION

NUMMERPRESENTATÖR Här är några telefonnummer du kan ha nytta av under Årevistelsen. Facit? · Teliabutiken 509 50 Tjocksockor? · Lift- och väderinfo 130 30 Vilse? · Turistbyrån 177 20 Krasslig? · Åre Hälsocentral 166 00 · Apoteket 0771–450 450 Träningsvärk? · Akutsjukgymnasten 070–791 9080 · Åre Naprapaterna 070–749 19 19 Ispropp? · Åre Bilverkstad 500 48

Den gamla goda tiden Då hade du inte så många telefonnummer att hålla reda på om du skulle ringa till Åre. I publikationen ”Åre i sommar- & vintertid” (en tidig förlaga till Magasin Åre) från 1916 står att läsa att telefonnumret Rikstelefon 1 gick till gamla

Grand hotell, idag Diplomat, och Rikstelefon 2 gick till Nils Thomasson fotograf. Telegraf- och telefonstationen var inhyst i gamla Grand Hotell. Hade du frågat efter bredband hade du förmodligen hänvisats till snörmakeriet.

Promille? · Taxi Åre 100 22 · Björn Olsson Taxi 505 55 · Taxi Årefjällen 512 00 · Åredalens Taxi 204 44 Resklar? · SJ 0771-75 75 75 · SAS 0770-727 727 · Veolia 0771–26 00 00 · Årebussen 020–83 20 00 Utflykt? · Europcar 532 50 Riktnummer i Åre är 0647

12 0

MAGASIN ÅRE

Alltid skarpladdad Vill du fånga polarnas bästa bedrifter i backen? Med Sony Ericssons Cyber shot-värsting C905 är du alltid laddad för skarpa minnesbilder. Kamerans 8,1 megapixlar och Xenonblixt innebär riktigt bra bildkvalitet, liksom en hel rad fiffiga funktioner – som ansiktsavkänning som automatiskt hittar ansiktet i sökaren och fokuserar på det, och smart kontrast som balanserar ljus och färg. Telefonen har också inbyggd geotagging så att du i efterhand kan se exakt var bilden tagits.

PROMOTION

INGEN SNOWBOARDING, MEN MASSOR MED SURF Med internet i telefonen Massor av surf fast utan bräda får du med vårt ungdomsabonnemang Telia Mobil Max25. Dessutom med noll kronor i månadsavgift de första sex månaderna med abonnemanget Telia Mobilt bredband i 12 månader. Ja, du ringer förstås riktigt billigt också. Låter det bra? Kom in till oss i butiken så berättar vi mer.

Låna bärbar dator hos Telia på torget Liten men ändå stor – i Telias butik vid torget finns ett komplett sortiment av telefoner och bredbandsprodukter. Här kan du spana in de senaste modellerna, ladda telefonen eller koppla upp datorn mot vårt trådlösa nätverk. Det finns också surfstationer och är du Teliakund kan du till och med låna med dig en bärbar dator för att testa vårt mobila bred-

band på byn och fjället. Visste du förresten att Åre var den första orten i Sverige som fick turbo-3G? I butiken finns experterna Lena Persson, Emma Paulsson och Petter Widgren som gärna hjälper dig att till exempel surfa trådlöst eller ladda ned nya låtar till mobilen. Vi håller öppet varje dag, hela säsongen. Välkommen in i värmen!

Mobilt bredband Veckosurf Behöver du bara tillgång till mobilt bredband vid ett kortare tillfälle, eller skulle du vilja testa hur det fungerar utan att binda upp dig? Då kan Veckosurf vara något för dig. Nu kan du som har, eller skaffar, Telia Refill använda det för mobilt bredband. För 99 kr får du för en veckas mobil surf i Sverige. Efter en vecka avslutas det automatiskt och du väljer själv om du vill fortsätta. Med mobilt bredband från Telia surfar du med hastigheter upp till 7,2Mbit/s, där det finns täckning för 3G. Du kan även surfa riktigt snabbt i surfzonerna. Kom in till oss på Telia vid Åre torg så berättar vi allt.

Avancerat enkel En revolution i mobilvärlden — Apples iPhone 3G — finns bara hos Telia. Blänkande 3,5 tums touch screen gör hanteringen tydlig, snygg och snabb. Peka på skärmens ikoner för att ringa. Bläddra bland dina bilder och din musik med en svepande fingerrörelse. Titta på nedladdad film eller Youtube-klipp. Hitta rätt med den inbyggda GPS: en. Surfa på riktiga webben, inte någon mobilvariant, eller ladda ner e-posten via 3G-nätet eller trådlösa surf zones. Från Apple Store väljer och laddar du ner hundratals program för nytta och nöje. Trots alla funktioner och avancerad teknik är iPhone barnsligt enkel att använda. Kom in och testa den i Årebutiken. Vi säljer också iPhone 3G med kontantkort.

MAGASIN ÅRE

121

Superstjärnor på skidor tävlar i lagform tillsammans med de bästa filmarna och fotograferna i branschen. Det här är storyn om Jon Olsson Super Sessions. t e x t & F O t O m at t i a s f r e d r i k s s o n

östen 2007 spred sig ett rykte i skid branschen. Det blir ingen internationell stortävling i Åre. Jon Olsson ska arrangera en stadstävling i hamnen i Monaco istället. Eller på Manhattan i New York. Kanske blir det något på en skidort i Colorado också. Årevänner, branschfolk, filmare, fotografer och andra babblade, trodde och gissade. Flummigt var bara förnamnet. Oron spred sig bland alla med faiblesse för lite för stora kläder och bakåframskidor. Efter alla år med Red Bull Big Air och tre år med Jon Olsson Invitational verkade det bli tomt. Skandinaviens största skidort skulle stå utan ett högklassigt event som alltid lockat världens bästa moderna freestyle åkare till byn. Och svansen av fans, media och allehanda crazybanana i form av fester och glada upptåg. Katastrofen närmade sig, men där i höstrusket visste alltså ingen riktigt. Inte ens Jon Olsson själv. — Jag hade egentligen bestämt mig för att inte köra vidare. Det kändes som att det inte gick att göra det särskilt mycket bättre, säger Jon och syftar alltså på de tre åren då Jon Olsson Invitational arrangerades i Åre. — Allt gick så sjukt bra och dessutom hade vi extrem tur med vädret varje år, det var nästan osannolikt. Förutsättningarna att lyckas bättre var små. Det var då jag såg en liten filmsnutt från JOI på nätet och kände att jag måste hitta på något ändå. Efter tre år med en hyfsat traditionell big airtävling — låt vara att hoppen under JOI

122

magasin åre

var större än i någon annan tävling i världen — visste Jon att det var läge att röra om i grytan. Förändra. Förnya. Tänka utanför boxen. Så som han brukar göra i allt han tar sig för. Det var då idén om Jon Olsson Super Sessions började ta form. Jon ville bygga större hopp med snyggare bakgrunder. Därför övergavs den tidigare arenan vid Olympiaområdet, till förmån för mer fotogeniska platser i högzon. Istället för ett hopp planlade han nu fem runt om på fjället, något som han direkt insåg skulle innebära en drastisk minskning av publiktillströmningen. — Grundfaktorn var att komma runt väderproblemet, vilket ledde fram till en idé om ett film och fotokoncept. Genom ett långsiktigare mål och inte bara en tävlingsdag, som vid en traditionell tävling, var tanken att kunna välja ut de bästa dagarna. Detta gav oss en trygghet för att få fram riktigt bra slutresultat; fantastiska filmer och bildspel till ett publikt evenemang i form av en galakväll. När Jon kläckt den unika idén om att forma sitt nya evenemang till en tävling med en åkare, en filmare och en stillbildsfotograf i varje lag gick allt snabbt. Skistar Åre trodde på konceptet, trots att Jon var sent ute. Deras förtroende för den moderna skidåkningens golden boy är grundmurat sedan länge. Tanken att föra samman åkarna med filmare och fotografer är egentligen väldigt naturlig. Det är nämligen så vardagen ser ut för världens bästa skidåkare mest hela

Jon har dubbla karriärer i Åre, både som arrangör och åkare i sina egna events. Här skickar han iväg switch cork 540 safety grab på Red Bull-hoppet i Stendalen, ett av fem features under JOSS.

magasin åre

123

Världens för dagen tio vassaste skidåkare i jibbsvängen anlände till byn, i släptåg med sina kompisar med kameror Norra bilden: 17-årige Oscar Scherlin från Åre är en riktig supertalang i jibbsvängen. Han fick ett wildcard till JOSS och bjuder här några av Åreturisterna på lite ögongodis under Tusenmetersliften. switch 720 double japan grab. Nordöstra bilden: Sammy Carlson var den starkast bidragande orsaken till att hans lag vann JOSS. Jon Olsson var inte sen att gratulera amerikanen på galakvällen. Södra bilden: Team Sammy Carlson fick 20 000 US dollar att dela på när de vann JOSS. Från vänster Nate Abbott (fotograf), Sammy (åkare) och Dominique Janiszewsi.

124

magasin åre

tiden, när de inte tävlar i Winter X-Games och en handfull andra stora evenemang. Då reser de runt och jagar läckra miljöer på skidorter världen över. Ständigt brottas de med väder- och snöförhållanden, alltid i sällskap med kameramän som förevigar det som sker. Det plåtas bilder till annonskampanjer och reportage i tidningar. Allra mest jobbas det på avsnitten i skidfilmerna som kommer ut varje höst.

Så en dag i slutet av mars drog det igång igen. Världens för dagen tio vassaste skidåkare i jibbsvängen anlände till byn, denna gång i helikoptrar, men som vanligt med sina kompisar med kameror i släptåg. Skillnaden var att nu tävlade de alltså i lag. Uppdraget var att under elva dagar producera en fem minuter lång show bestående av rörligt material, samt stillbilder. I övrigt fanns inte särskilt många riktlinjer. Fem gigantiska hopp hade byggts på fjället och utöver det fick lagen använda sin kreativitet bäst dom ville. Det fina vädret från de tre åren med Jon Olsson Invitational höll i sig. När Super Sessions kickade igång var det ackompanjerat av samma läckra blåa färg på Åre-himlen som tidigare år. Filmarna och fotograferna jublade ikapp med publiken när regerande X-Games mästaren Andreas Håtveit från Norge och amerikanerna Sammy Carlson och Simon Dumont skickade iväg trickpåsens alla varianter. Den svenska fanan hölls uppe av Jacob Wester, Jon himself, samt de lokala favoriterna Oscar Scherlin och Henrik Harlaut. I det amerikanska skidfilmsbolaget Poor Boyz senaste film ”Reasons” beskrivs Jon Olsson som en av världens bästa hoppbyggare, ett anseende som byggts upp under lång tid. Själv hävdar Jon ändå att han ibland får mer cred än vad han förtjänar. Istället öser han beröm över sina medarbetare David Ny, David Kantermo och Richard Liv. — Utan deras hjälp hade det inte funkat med mina events i Åre. De gör ett fantastiskt jobb och sliter häcken av sig. Det känns väldigt tryggt att ha världens bästa hoppbyggare i organisationen, säger Jon ödmjukt. — Under JOI hjälpte jag till och skottade mycket själv. I vintras försökte jag släppa den biten och istället koncentrera mig på att vara arrangör och ta hand om åkarna mer. Jag önskar att de här killarna fick bygga X-Gamesbanorna i Aspen också. Så det blir någon ordning där borta, säger Jon och syftar på att åkarna ofta är missnöjda med hoppen i det som brukar kallas ”actionsporternas OS”.

nate abbot

I skrivande stund planläggs 2009 års upplaga av Jon Olsson Super Sessions och det kommer att göras förändringar Förväntansfulla, nervösa och lättade. åkare, fotografer och filmare inväntar efter elva dagars arbete domarnas beslut under galakvällen.

Bland bybor och gästande turister uttrycktes en viss besvikelse över att de olika sessionerna ofta kom igång sent på eftermiddagarna, inte var schemalagda och ändrades på grund av väder och vind. Sedan slutet av 90-talet har Åre-publiken varit bortskämd med att varje år kunna se fram emot en vecka då världseliten tävlat på fjället. Alltid på en fast arena där de bevittnat sevärda träningar, kval och en tävling på en förutbestämd plats och utannonserad tid. Under Jon Olsson Super Sessions var det inte särskilt publikvänligt ute på fjället, men det var däremot avslutningen med en stor galakväll i Mix Megapol Arena på Holiday Club. Där visades alla lagens fantastiska bildshower upp på en gigantisk duk och arrangemanget var väldigt proffsigt. Ett perfekt publikt evenemang som krönte den första upplagan av detta unika event. — Många som kom till galan utbrast, ”aha, det var det här allt gick ut på, det var inte bara det som hände i backen”. De trodde säkert att våra uppvisningar i backen var grejen, men det såg jag mer som en bonus, förklarar Jon. — Oftast är våra film- och fotosessions privata och sker av säkerhetsskäl efter att skidorterna är stängda. Därför fanns nu en unik chans att få en inblick i proffsens vardag när vi jobbar tillsammans med filmarna och fotograferna. Det verkar ändå som om folkets önskan påverkat Jon och hans kumpaner i eventstaben. I skrivande stund planläggs 2009 års upplaga av Jon Olsson

“And the winner is...” Glitter och glamour under galakvällen. Jon Olsson gratulerar vinnarna i lag Sammy Carlson.

Super Sessions och det kommer göras förändringar. Även om Jon är förtegen om de exakta planerna avslöjar han att det bland annat kommer bjudas på en big air-tävling näst sista dagen. Det står helt klart att Jon Olsson Super Sessions kommer att avslutas i Åre i slutet av mars och början av april. Däremot står det skrivet i stjärnorna vad teamen gör veckan innan de kommer till Åre. Det ryktas även om en JOSS-vecka i Alperna, men hur det än blir med det så kommer vi återigen att få se världens hetaste skidåkare i Åre vinter. — Det finns tusentals andra skidorter där det funkar lika bra att bygga hopp, men inget annat ställe är så bra som Åre för alla kringaktiviteter. Åkarna älskar Åre, det är något speciellt med byn som inte går att beskriva, men alla trivs väldigt bra och det är viktigast.

Åkbilden: Rhytmsection var en av de features som åkarna uppskattade mest. Tre poppiga hopp på raken placerade i Lundsrappets nedre del. Sammy Carlson bemästrade det perfekt, som här då han gör en flatspin 360 safety. Domarkvintetten var inga duvungar precis. Medurs från vänster: Transitions chefredaktör Anders Neuman (fotodomare), legenden Jesper Rönnbäck (filmdomare), jibbfarfar Philou Poirier, tillfälligt skadade PK Hunder (vinnare JOI 2007) och Candide Thovex (Frankrikes Jon Olsson). Alla de tre sistnämnda bedömde åkarnas prestationer.

magasin åre

125

GallErI

Magasin Åres ständige medarbetare Mattias Fredriksson har kokat ner tusentals bilder och filmsekvenser från JOSS. Här presenterar han den yppersta essensen i ett stort galleri.

t e x t & P O r t r Ät t m a t t i a s f r e d r i k s s o n

Jon Olssons olika event i Åre har i alla år varit högintressant stoff för världens skidmedia. De tre upplagorna av Jon Olsson Invitational gav enormt eko i skidvärlden och skapade mer publicitet än något annat enskilt big air-event. Inte minst för att Jon verkligen har förståelse och kunskap att producera evenemang som attraherar såväl åkare och publik som filmare, fotografer och journalister. En av skidvärldens mest erfarna filmare, amerikanen Johnny Decesare, öser beröm över Jon Olsson och hans event i Åre. Johnny driver Poor Boyz Productions, ett av de mest tongivande filmbolagen i branschen. Under de senaste 15 åren har han på nära håll sett utvecklingen i branschen och varit på alla stora events över hela världen. Han rankar Jon Olsson Super Sessions som ett av de bästa events han varit delaktig i. — För första gången någonsin kände jag mig som en del av ett event.

126

magasin åre

Jag blev inte ombedd att stiga åt sidan för tevekameror eller av någon annan märklig anledning. Mitt jobb respekterades plötsligt, säger Johnny. — Ofta känner man sig bara i vägen och vi kameramän måste syssla med riktig gorillafilmning. Det är mer en slump än något annat om man får bra shots med sig från till exempel XGames eller andra stora events. Under JOSS blev jag och mina kolleger presenterade i samma andetag som åkarna och det är stort. Det har aldrig tidigare hänt under min karriär. Utvecklingen inom skidåkning drivs till stor del av filmer och bilder i tidningarna. Det har alltid varit något som påverkat sporten och livsstilen runt om. Det är via dessa medier de senaste tricken visas för en bredare skara och det är så idoler föds och hypas upp. Teamwork mellan åkarna, filmarna och fotograferna är otroligt viktigt. — Jon är en av få som förstår det här sambandet fullt ut och där ligger hemligheten bakom succén med alla hans events. Han hajar vad som ser bra ut och vad folk vill se, menar Johnny Decesare.

Nate abbott Team Sammy CarlSon nate växte upp i Colorado och reste i många år runt med världens bästa skid- och snowboardåkare, bland annat som Senior Photographer för avsomnade Freeze Magazine. För ett par år sedan flyttade han till new york för att studera fotografi, men framförallt för att vidga vyerna. nate har under den här tiden plåtat allt från mode och musik till stadsliv och porträtt. Hela tiden har han haft ett ben kvar i snövärlden och gjort ett flertal udda skid- och brädrelaterade kampanjer och reportage. I vinter bor han åter i Colorado för att vara nära sin familj och sin passion för snowboard och skidor. nate gjorde sitt första besök i Sverige när han kom till Åre för JoSS, direkt influgen från en modeplåtning i new york.

Några locals visade denna unika spot i Björnänge för Sammy Carlson och hans kameramän. Sammys jibb med flatspin 360 japan ut från den gamla skorstenen är enligt många den bästa stillbilden under JOSS 2008.

magasin åre

127

GALLERI JOSS

JOHNNY DECESARE TEAM JON OLSSON 40-årige Johnny är en riktig veteran i skidbranschen. Han äger filmbolaget Poor Boyz Productions som producerat mer än 20 skid- och windsurfingfilmer sedan starten 1996, bland annat klassiska och prisbelönta skidrullar som Propaganda, Happy Dayz och 1242. Johnny var förr puckelåkare på den amerikanska proffstouren, men tvingades sluta efter en knäskada och plockade då upp en kamera. Han har betytt och betyder otroligt mycket för den moderna skidåkningens utveckling. Hans otroliga engagemang för sporten har gjort att han också är väldigt omtyckt av åkarna. Johnny har varit i Åre sju gånger för att filma Jon Olsson, Henrik Windstedt och olika events. Det föll sig ganska naturligt att Jon valde Johnny som sin filmare under JOSS. Johnny upptäckte Jon i Mt Hood 2000 och gav honom chansen att bli en del av Poor Boyz stall av åkare. Han bor i Hermosa Beach, Kalifornien och Mendelin, Columbia tillsammans med sin fru Sandra och deras nio månader unga dotter Angelina. Johnny Decesare spenderade nästan lika mycket tid filmandes från helikoptern som från mer traditionella vinklar på marken. Något han är riktigt vass på. Här sitter han med kameran i högsta hugg i helin och fångar Jon mitt i en dubbelvolt på Stendalshoppet.

128

MAGASIN ÅRE

MATTIAS FREDRIKSSON

JON HÅTVEIT TEAM ANDREAS HÅTVEIT Tillsammans med sin bror, X-Gamesmästaren Andreas Håtveit, har Jon utvecklat en väldigt unik stil som filmare i skidbranschen. Jon är en av få filmare i världen som klarar att hoppa i samma hopp som proffsen. Med kameran! Han tar helt sonika kameran och hoppar bredvid, bakom eller framför åkarna — något som skapar otroligt häftiga bilder. Jon jobbar som frilansfilmare — sedan många år regelbundet för amerikanska Poor Boyz Productions — men har också producerat egna skidfilmer och reklamfilmer för bland annat Nike ACG. Jon bor i Sudnadalen där han och Andreas växte upp, men har också en lägenhet i Oslo. Jon hoppade efter eller bredvid sin lillebror Andreas i fyra av de fem features som fanns uppbyggda under JOSS. Här är ett utdrag från ett filmklipp där Jon fångat Andreas i Stendalshoppet. Tricket är en unnatural cork 900 nosegrab.

MAGASIN ÅRE

129

GALLERI JOSS

Blake Jorgenson Team Simon DumonT med Whistler i Kanada som bas har Blake etablerat sig som en av världens bästa skidfotografer under 2000-talet. Han är senior photographer för tre av världens mest ansedda skidblaskor; Powder Magazine, Freeskier Magazine och SBC Skier i Kanada. Blake anlitas ofta av stora företag i branschen för reklamjobb. Han kombinerar fantastiska landskap med råbarkad action, vilket definierar hans stil tydligt. Han är en riktigt skön snubbe som nyligen öppnade ett eget galleri mitt i Whistler. Det var första gången Blake besökte Åre och han ville knappt åka hem igen. The Experiment vid Tott Hotell var en chansartad feature som visade sig funka bättre än väntat. Hur skulle dagens freestyleåkare klara att bemästra ett traditionellt freestylehopp? Shape-crewet David Ny, David Kantermo och Richard Liv konsulterade Åres egen freestylelegend Fredrik “Fripps” Andersson för att få den perfekta böjen på kickarna. Hur gick det då? Jo, hälften av åkarna drog dubbelvolter och featuren blev en riktig publiksuccé. Simon Dumont nöjde sig med att gå stort och stilfullt.

130

magasin åre

magasin 책re

131

GALLERI JOSS

AnnAleAh DeMAsi Team mIKe ClarKe Salt lake City-baserade anna var den enda tjejen av alla deltagarna i Jon Olsson Super Sessions. Hon fick en plats i eventet genom att delta i ett kval som Jon annonserade ut på sin videoblog. Hon har bara fotograferat i tre år, men har redan plåtat många av världens bästa skidåkare, bland annat under JOI i Åre 2007. anna plåtar också en del skateboard och snowboard, men är även intresserad av konstfoto. Just nu ställer hon ut på ett par gallerier i Chicago. Team Mike Clarke hade det lite motigt i Åre eftersom Mikes skidutrustning dök upp flera dagar försenad och han fick inleda eventet som åskådare. Problemen fortsatte när Mike skar upp ena handen då han grabbade skidan och fick köras till sjukan. Anna var framsynt nog att dokumentera Mikes besök på hälsovårdcentralen. Laget visade prov på stor kreativitet när de på galakvällen presenterade en show där deras ups and downs i Åre återgavs, något de blev tvingade till då actionshotsen var få.

132

magasin åre

Se vinterns kläder hos följande återförsäljare: Pro Shops: Åre - Åre Äventyrsbutik Linköping - LifeStyleSports Stockholm - Playground Andra Återförsäljare: Borlänge - Capricorn Eskilstuna - Mest Ute Gävle - Naturkompaniet Göteborg - Fjällsport - Naturkompaniet (Korsgatan) - Naturkompaniet (Östra Hamngatan) - Naturkompaniet (Stora Nygatan) Halmstad – Wittlock - Naturkompaniet Helsingborg - Naturkompaniet Höganäs - Exspo Äventyr Karlstad - Magazinet - Naturkompaniet Kiruna - Fors & Fjäll Länna - Länna Sport Luleå - Hägglunds - Naturkompaniet Lund - Naturkompaniet Malmö - Fly Fishing Master - Naturkompaniet (Malmborsgatan) - Naturkompaniet (Skomakaregatan) Mörrum – Fiskeshopen Nacka - Naturkompaniet (Sickla) Skärhamn - Astrid Goes Organic Skövde - Skövde Natur Stockholm - Addnature City - Addnature Söder - Naturkompaniet (Kungsgatan 4 & 26) - Naturkompaniet (Odengatan) - Naturkompaniet (Hantverkargatan) - Naturkompaniet (Sveavägen) - NK Sport - Stockholm DC Sundsvall - Wått & Tårrt - Naturkompaniet Sävedalen - Lb Flugfiske Umeå - Utebutiken Uppsala - Fjällskog Västerås - Naturkompaniet Örebro - Naturkompaniet Östersund - Naturkompaniet

Besök www.patagonia.com eller ring gratis 020 120 3120 visar de återförsäljare som tar emot använda Patagonia & Polartec plagg till vårt återvinningsprogram Common Threads

Patagonia vann Återvinningsindustriernas Stora Inspirationspris 2007 för sitt återvinningsprogram och för sitt utnyttjande av återvunnet material i sina kollektioner

Powder Bowl Jacket Återvinningsbar skaljacka gjord av återvunnet material för bigmountain åkare med extrema krav på strytålighet, fukttransport och vattentäthet.

GALLERI JOSS

Viktor Gärdebo

Mattias Fredriksson Team Jon olsson Det finns nog inte en enda skidtidning i världen som aldrig har publicerat bilder av mattias Fredriksson. med nästan 15 år i branschen har han jobbat med de flesta stora namnen och tidningarna. Våra svenska åkare Jon olsson och Henrik Windstedt har han till exempel följt sedan de var småkillar i målbrottet. mattias är ursprungligen från småland, men har sedan länge sin bas i Åre. stora delar av året kuskar han runt i världen på jakt på den perfekta snön, men han försöker vara hemma i Åre så mycket han kan. Här fotar han skidor om vintern, cykling om sommaren och spelar gärna pingis och fotboll med polarna när tillfälle ges. — T L Redan andra dagen skadade Jon Olsson sitt vänstra knä så illa att han senare tvingades operera menisken. Det var hans första riktiga skada i karriären. Trots detta fick Jon kroppen att funka ytterligare en dag, men en halvtimma efter att den här bilden togs i Stendalen landade Jon illa på högerbenet och var sedan borta resten av tävlingen. Trots bara tre dagars hoppande slutade Team Jon Olsson trea i tävlingen.

134

magasin åre

KONSUM ÅRE PRESENTS IN ASSOSIATION WITH ÄNGLAMARK AND KRAV A COOP KONSUM PRODUCTION

RONNIE TORESTAD in ”change” NONNE NYSTRÖM EMMA LIDÉN MIA LINDKVIST-ESTENSSON TOMAS CARLQVIST maria viksten YVONNE JONSSON JENNY THUNDER NINA ANDERSSON EDITED BY MATTIS KARLSSON SET DESIGN BY KONSUM NORD PRODUCTION DESIGNED BY ronnie torestad DIRECTOR OF PHOTOGRAPHY MATT MUSTANG SCREENPLAY BY MATT MUSTANG PRODUCED BY NICKEDOCKA DIRECTED BY MATTIS KARLSSON showing MON-SAT 8.00–20.00 SUN 10.00–20.00 TELEPHONE 0647–142 60

— Tänt var det här! Snart smäller Åres mest uppskattade väckarklocka.

136

magasin åre

berg .. sAkert Te x T Jörgen Vikström FoTo erik OlssOn

De hoppar från helikoptrar, klättrar på linor och spränger laviner. De hänger i armvecken och hackar blåis 60 meter över marken. Vi snackar om fjällets hårdaste grovarbetare, pistörerna som håller berget i shack. Dubbel sats. Lars Hellström väger paket et i handen och slänger en blick över axeln mot Åre. Gatlyk torna glimmar bakom de ylande snökanonernas skimrande slöjor. Det är söndag morgon och många i byn vrider sig av och an i lakanen i en allt för ytlig sömn medan alkoholen går ur kroppen. Men inte länge till. Det kommer Lars att se till. Mycket få vet att det fallit tre decimeter mjuksnö under de tidiga morgontimmarna. Fronten stävar nu vidare öster ut. Lars anar dess mörker över Östersund. Solens första strålar skär genom snömolnen och flödar sedan generöst in över Åredalen och Åreskutan. Snön skimrar i rosa, gult och rött. Enskilda kristaller gnistrar till i cyan, silver och korallgrönt. Snön är så vacker. Men nu ska den få se på fan.

Tre kilo sprängdeg.

Tre kilo som sagT.

Det är en hel del. Det kan sprängämnet i en handgranat; 190 gram mängd. Inte så mycket i jämförelse, men det armar och ben. Tre kilo kan, rätt applicerat fördämt, jämna ett mindre hus med marken.

jämföras med är en vanlig sliter ändå av och noggrant

magasin åre

137

138

magasin åre

Tvättersättning står då inte med på lönespecen. Patrik Svärd efter en hård dag på jobbet.

Stötta fyra, 60 meter upp i luften. Strax passerar kabinen med de första skidåkarna.

ansluter tändpatronerna i degen och kopplar slutligen in de långa tändslangarna av noneltyp. Lars på drivan, med dynamit i näven, kisande ögon, ett skarpt skuret ansikte med klassiska maskulina drag, klädsamt gråa stänk i mörk skäggstubb, bredaxlad, hjälmen på sned, beredd i största allmänhet, men ändå lugn. Han är fjällets blytunga superhårding, helt enkelt. — Förr, säger Lars, tystnar, kisar mot solen och tittar sedan ner över kanten. In mot branten har snön virvlat in och lagt sig djup. En dröm för många åkare. Men även en potentiell dödsfara om den lossnar och enligt tyngdlagens föreskrifter dånar ner i dalens botten i form

Pistören Lars HeLLström

Många i byn vrider sig av och an i lakanen i en allt för ytlig sömn medan alkoholen går ur kroppen. Men inte länge till. Det kommer Lars att se till. av en lavin. — Förr, fortsätter Lars, faktiskt för två år sedan. Då var det mer Clint Eastwood över sprängningen. Då hade vi krutstubin istället för nonelslangar. Stubinen fräser och ryker, precis som man kan se i cowboyfilmer när desperados ska spränga tågräls. Nonel är kanske inte lika coolt, men det är mycket säkrare. Lars kastar ner laddningen i sluttningen till

magasin åre

139

— Det är klart, att väcka byn känns ju inte helt fel, säger han, ler skevt och trycker av. Att pistörerna orsakar laviner mitt i pisten är ju... ja, deras jobb.

den punkt där den kommer att göra mest verkan. Han synar sluttningen noggrant för att se att ingen befinner sig i närheten och gör sig redo att tända laddningen. — Det är klart, att väcka byn känns ju inte helt fel, säger han, ler skevt och trycker av. till Järpen. I Åre får den rutor att skallra. Hur många bakisväckningar Lars Hellström orsakat genom åren är omöjligt att veta. Däremot är det helt säkerställt att en majoritet av byns befolkning jublar inombords inför detonationens plötsliga smäll. Ljudet inger nämligen hopp om en sagolik skiddag med lössnö. I många hotell, hus och stugor blir explosionen sig-

Vid Västlig Vind hörs detonationen

140

magasin åre

nalen för en blixtsnabb frukost, en ännu snabbare påklädning, frenetiskt skrap av isiga bilrutor och sedan bredsladdar till liftarnas dalstationer. Syftet med sprängningen är inte att till varje pris utlösa lavinen, utan snarare att kontrollera snöns stabilitet. — Ligger snön kvar efter en dubbel laddning på tre kilo, vanligtvis använder vi ett och ett halvt kilo, så borde snön vara hyfsat stabil. Men helt säker kan man förstås aldrig vara, säger Lars. men byggd som en vältränad tjugofemåring. Plattmage, breda axlar, starka lår, nävar som tänger och underarmar som spädgrisar. Jisses. Så skulle man se ut. Och så är det med de flesta av hans kolleger. Ytligt sett borde Åres manliga pistörer rimligtvis vara varje kvinnas hemliga sexdröm. Vilka sänghalmskonster borde inte välbyggda karlar som just sprängt dynamit, räddat

lars hellström är 52 år,

Ibland lossnar all is med brak. Det

m a gverkar a s i n 책onekligen re 1 4 1

r채tt vettigt att avisa uppifr책n och ner.

Det kändes hopplöst till en början, men efter någon vecka blev det liksom intressant, kampen blev liksom målet i sig. nödställda ur laviner, hoppat ner på kabinbanestöt tor ur en helikoptrar och ryckt liftkort från uppkäf tiga jibberglin, kunna hitta på? Inga fula fiskar i det här nätet i alla fall. Lars Hellström är pigg och rask, stark och vig. Tidvis är jobbet rena rama träningslägret.

142

magasin åre

och jag bryr mig inte ens om att testa resonemanget på honom. Men han påpekar att jobbet håller honom och hans kolleger ”pigga och raska”. — Jobbet på högzon, med avisning och mycket klättrande, kräver god kondition, liksom att man

Lars HeLLström är miLdHeten sjäLv

är stark och vig. Det fungerar inte om man har stor ölmage, säger Lars som drar paralleller till polis yrket; karriären börjar med fysisk yttre tjänst, men för varje bilring närmar sig skrivbordstjänsten. i pistörsjobbet är avisningen av liftstolpar och linor. Isproblemen börjar redan i oktober, eskalerar i november och präglar sedan arbetet under hela vintern. Isen och rimfrosten uppstår när fuktig luft drar in över Åreskutan. Vattenmolekylerna fryser till mot linor, balkar, stål, trä och även mot själva isen. Molekyl läggs till molekyl och snart har tonvis med is kaps lat in liftarna. Under en vinter står nedisning för hälften av

ett av de mest krävande momenten

magasin 책re

143

Ytligt sett borde Åres manliga pistörer rimligtvis vara varje kvinnas hemliga sexdröm. Tre kilo sprängdeg mellan benen är det bara pistörerna i Åre som har.

144

magasin åre

alla mantimmar på berget. Sedan tillkommer extra kostnader för reparationer och reservdelar när grejer går sönder under isens tyngd. Avisningen är i stora drag ett helvete, enligt Lars. Men ett intressant sådant. — För några år sedan upplevde vi en lång, intensiv period av stark nedisning. Jag och Ludde Lundström var uppe och rensade Tväråvalvet och Gondolen varje dag i flera veckor. Isfritt på eftermiddagen. Sedan lika mycket is igen nästa morgon. Det kändes hopplöst till en början, men efter någon vecka blev det liksom intressant, kampen blev liksom målet i sig, berättar Lars. Ett av det mest spektakulära inslagen i pistörens avisningsuppdrag är att bli luftlandsatt från

helikopter på Kabinbanans övre stöttor. Piloten hovrar in över den sextio meter höga stöttan som är helt täckt av vitblå, kompakt is. Ena foten på helikopterns ena med, sedan lokalisera en punkt där man kan hoppa in utan att halka till och trilla ner i backen. — Det kanske låter helt vansinnigt, men att hoppa från helikopter är betydligt mindre riskfyllt än att hacka sig upp nerifrån. Då är risken stor att allt släpper och man blir begravd under tiotals ton is, menar Lars. Det klarar inte ens en pistör . Just nedisningen är därför präglad av mängder av säkerhetsåtgärder. Man har fallskyddsutrustning i form av selar, rep och stora hakar. Ändå utförs jobbet med största försiktighet. Farligast är nog VM-gondolen med sina runda liftstolpar. De är för många och för låga för att helikopter ska komma ifråga. — All is kan rasa vid första slaget. Det är bara

The Caribou you know and love â&#x20AC;&#x201C; with a few luxury touches like a rugged, premium bison leather upper, full shearling lining, and solid brass hardware. It exudes authenticity right down to the hand stamped limited edition number on each pair and finely crafted custom wood carrying case. Each pair is truly unique and only 1000 pair will be available worldwide.

Man är helt själv på fjället, hela byn sover, solen går upp, fem grader kallt, vindstilla, allt är tyst och strålarna färgar allt rött, ja då har man världens bästa arbetsplats. Näten vittjas i Störtloppet.

att slå några slag och vara beredd att kasta sig undan om allt släpper. En annan risk uppstår när själva linan avisas. Ibland lossnar all is samtidigt och linan studsar upp. Om man är i vägen kan det helt enkelt vara så att man har hackat is för sista gången… med sitt jobb. När många andra i hans ålder börjar dagarna med obegripliga morgonmöten och sedan improduktivt jobbångestgooglande så tar Lars skotern och kör upp på Åreskutan. — En tidig morgon i april, man är helt själv på fjället, hela byn sover, solen går upp, fem grader kallt, vindstilla, allt är tyst och strålarna färgar allt rött, ja då har man världens bästa arbetsplats, säger han. I april har nedisningen lugnat ner sig och Lars och hans kolleger kan ibland bara åka upp och

Lars HeLLström trivs utmärkt

146

magasin åre

trycka på liftarnas startknappar och nöjda se hur allt fungerar. — I bästa fall. Men mer normalt är att liftarna måste servas och lagas. Det gäller speciellt de lite äldre släpliftarna. De är som egna individer med eget kynne och specialiteter. Under åren har man lärt sig det mesta och vet exakt vad som felas. och kör bort mot Sadeln. Solen glöder i öster och får pudersnön som skotern yr upp att brinna. Hela fjället är lagt under ett mjukt täcke nysnö. Nonelslangarna kommer fram. Sedan dynamiten. Ännu dröjer det länge innan liftarna startar. Få har vaknat. Tre kilo. Dubbel laddning. Pang. Rökpelaren stiger upp mot skyn och Lars kikar ner mot sluttningen. — Stabilt. Det verkar bli en fin skiddag, säger han, hoppar upp på skotern och försvinner likt Lucky Luke in i motljuset över den rödglödgade fjällkanten.

Lars Hoppar upp på skotern

Arbete pågår

TE X T JÖRGEN VIKSTRÖM

Arbetet började för över hundra år sedan och verkar kunna fortgå i det oändliga. Följ Åreskutans dramatiska förvandling till Sveriges bästa skidfjäll.

BEGYNNELSEN 1887–1906 Om Åreskutan varit Kebnekaise, Storsylen eller något annat ”normalt” fjäll så hade det förmodligen endast funnits ett röse på toppen, möjligen med en toppbok i en mässingslåda som gömts bland stenarna. Men Åreskutan är inte ett normalt fjäll. Ett svar på varför just Åreskutan blivit ett skidberg med liftar, pister och restauranger framskymtar på toppen, 1420 meter över havet. Det var här man började göra Åreskutan till ett riktigt bekvämt berg. Den första toppstugan stod klar 1892, tio år efter att järnvägen drogs genom byn och sommargästerna strömmade till. Första toppstugan var en åttkantig hydda med tälttak, tillverkad av Lars Olssons snickeri i Mattmar och uppmonterad under ledning

av årebon Erik Månsson. Stugan var en utsiktspaviljong enligt schweiziskt mönster och fungerade även som nödutrymme vid dåligt väder. Under samma period byggdes stugor och hyddor längre ner på berget. Byggnaderna låg intill det allt mer finmaskiga nätet av rösade vandringsleder. Vid den här tiden fanns inga pister av det enkla skälet att det inte fanns speciellt många skidturister, inga liftar och ingen utförsåkning i dagens mening. Ledsystemet blev allt tätare och nyttjades sommar som vinter, även om det var sommaren som drog mest folk. En viktig led gick från Åres järnvägsstation, upp över fjällängarna, in i granskogen och sedan raka vägen upp mot toppen. Den markerades 1887, det vill säga fem år innan första toppstugan byggdes. Rösningen bekostades av Svenska

Societetsdamer vid toppstugan med sin alerta butler.

MAGASIN ÅRE

147

Lunch på Bergbanan. 1910 gick banan mellan klockan 08.00 och 12.00, sedan en timmas matpaus. Sedan gick den mellan 13.00 och 22.30. En enkelbiljett kostade 80 öre för vuxna, 40 öre för barn. Man kunde köpa ett så kallat generalabonnement, det vill säga veckokort (5 kronor) eller månadskort (15 kronor). Bob- och rodelbanan byggdes redan 1912. Förfallen sedan länge. Saknad. Liftlös löshälsåkning a la 30-tal: Åretjejerna Gertrud Larsson och Elsa Frånberg söker bästa snön på Mörvikshummeln.

Karl XI åkte tydligen alltid utan hjälm. 1689: Kung Karl XI besöker Åre. Hos en bonde i Nordhallen nordväst om Åre får monarken för första gången se skidor och provar även själv skidorna genom att åka på daggvått gräs. 1882: Järnvägen invigs. Byn kopplas samman med Stockholm och andra stora städer i Syd- och Mellansverige. Sommarturismen boomar. 1895: Kristina Hansson bygger Åres första hotell, Hotell Åreskutan, nuvarande Åregården. 1906: Civilingenjör Carl-Olof Rahm påbörjar arbetet att göra Åre till en nationell ”centralplats för vinteridrott”. Bland annat vill han bygga en rälsgående bergbana från torget och upp till Mörvikshummeln. 1910: Bergbanan tas i bruk. Dalstationen ligger på Åre

148

magasin åre

Turistföreningen, som vid denna tid hyllade Åreskutan som ett av landets kanske finaste fjäll, därtill ett fjäll med oerhörd turistisk potential. STF, som under dessa år byggde stugor i hela svenska fjällvärlden, ville häpnadsväckande nog mekanisera Åreskutan genom att bygga en bergbana. Föreningen bekostade mätningar av bergbanan och utförde en provstakning, men kom fram till att banan skulle bli på tok för dyr. Projektet hade en mental betydelse eftersom Åreskutan sågs som en frizon där det var fritt fram att bygga bergbanor och andra bekvämlighetshöjande anläggningar. Tystnad, ensamhet, orördhet, det fick man åka till Sarek för att finna.

FÖRE OCH EFTER BERGBANAN 1906–1939 De flesta åreturisterna kom under sommaren, men det ville ingenjören och årevännen C. O. Rahm ändra på. Under en resa genom Alperna fick C. O. Rahm en vision av det stundande vintersportparadiset i Åre. Han sa att Åre var ”Sveriges Davos eller vårt svenska Schweiz”. Men man kan inte fortsätta som förr, påpekade Rahm. Gästerna kräver mer. Precis som i Alperna måste bergbanor

uppföras för att gästernas färd på berget ska underlättas. En bergbana skulle även ge möjlighet att idka bergsporter som bob och bobsleigh. Utförsåkning var ännu inte på tapeten. C. O. Rahm skrev att ”Åre kan blifva en af det svenska turistväsendets stödjepunkter, dels att genom rationellt utnyttjande av terrängförhållanden, därstädes åvägabringa en Centralplats för vinteridrott…” Han skissade att tomter för hotell och turistboende skulle avstyckas på Åreskutan, att en bergbana skulle anläggas upp till Mörvikshummeln, samt att Ullån skulle dämmas för att producera elström till bergbanan, hotell och egnahem i Åre och Undersåkers socknar. Bergbanan byggdes till Östra platån och finns kvar än i dag, men planerna på att anlägga vattenkraftverk i Ullån sattes som väl var aldrig i verket. Bergbanan stod klar 1910 och är i drift än i dag. Sedan hände mycket lite på back- och liftfronten fram till hösten 1939. Men trots avsaknaden av liftar så blomstrade utförsåkningen. Vinterturisterna åkte upp på fjället från Bergbanans bergstation på Östra platån, nuvarande Fjällgården, följde Susabäcken upp genom Västra Ravin för

Första kabinbaneaffischen från 1976.

torg, bergstationen stannar vid Fjällgården på Östra platån.

Jan Billow, statens och länsstyrelsens man i Åre under kabinbanecirkusen, kontrollerar att jobbet flyter på. Hummelbranten blev Åres hetaste backe tack vare Fjällbanan. Östersundsfotografen Bengt Weilert fotade ofta modellerna med korgliften som fond. Liften var nämligen Åres signum. Fram till att Kabinbanan byggdes.

Årebragden gick i Susabäckens fottrampade störtloppspist. 1921: Störtloppstävlingen Årebragden arrangeras första gången. Det är Sveriges första alpina skidtävling. Starten låg på Åreskutans topp på 1420 meter över havet, målet i Åre by, 1 040 fallhöjdsmeter längre ner. Banan gick ner i Västra Ravin och längs Susabäcken.

vidare färd upp mot toppen. Även backarna på ängarna i byn blev populära nedfarter. Dessutom blomstrade bobåkningen. Banan gick från Fjällgården och ner till byn. Vintern 1921 arrangerades störtloppstävlingen Årebragden, Sveriges första större alpina tävling. Starten låg på Åreskutans topp på 1420 meter över havet. Målet hägrade i Åre by, 1 040 fallhöjdsmeter längre ner.

FÖRSTA SKIDLIFTEN OCH VM 1939–1954 Vid sidan om Bergbanan var dåtidens liftar sega årebor som Johan Malmsten på Lundsgården. Han bar turisternas skidor upp i backarna igen så att turisterna skulle slippa saxa upp i de fottrampade backarna. Vintern 1939 läste Johan Malmsten att ingenjören Carl Schlyter byggt en skidlift i norska Holmenkollen. Johan var vid det här laget utled på att bära skidor uppför Skutans sluttningar. Han reste till Oslo, inspekterade liften som fungerade utmärkt, köpte en liftmotor, åkte hem och monterade upp Åres första lift, Lundsgårdsliften. Invigningen ägde rum Trettonhelgen 1940, mitt under brinnande världskrig. Man kan tänka sig en bättre start för den nya liften. Under kriget stängdes nämligen Åredalen av säkerhetsskäl och skidturismen gick på sparlåga. Freden kom 1945 och vi närmar oss

nu den epok när Åre ska ta klivet in i det alpina finrummet genom att arrangera alpina VM 1954. Men under slutet av 1940talet hade byn alltså bara Bergbanan och en liten släplift. Inte mycket. Däremot hade man en aktiv slalomklubb som bildats redan 1935. Dessutom flyttade visionären Bibbo Nordenskiöld till byn 1946. Bibbo övertog hotell Granen och Årebo, men nöjde sig inte med att bara vara hotelldirektör utan ordnade så att Åre fick alpina VM 1954. Han blev senare invald i världsförbundets alpina kommitté och satt i församlingen i 42 år. Tillsammans med Serge Lang skapade han den alpina världscupen. Det var till stor del Bibbo Nordenskiölds förtjänst att Åre redan 1969 tilldelades ett världscuparrangemang och att byn blev en återkommande WCarrangör. Korgliften Åre Fjällbana byggdes inför VM:et, drevs av SJ och gick från Fjällgården och upp på Hummeln där damernas störtlopp och herrarnas storslalombana började. Noterbart är att inga liftar gick upp till de planerade starterna för herrarnas störtlopp, där den högsta starten låg intill nuvarande Kabinbaneplatån, 1225 meter över havet.

FÖRE STENMARKSBOOMEN / KABINBANAN 1954–1975 Efter ett alpint VM kan man föreställa sig att utförsåkningen i Åre skulle booma.

Nu får det vara nog, sa Johan Malmsten, reste till Oslo och köpte en liftmotor. 1940: Sveriges första skidlift invigs i Åre i januari 1940. Byggare var Johan Malmsten, ägare av Lundsgården. Liften gick i den terräng som i dag utgör Störtloppets och Gästrappets nedre delar. Lifthuset står kvar. 1953. Liften mellan Bergbanan och Mörvikshummeln byggs i form av en korglinbana. 1954: Banan tjänstgör vid alpina VM.

Nils Thomasson kramar om sin dotter Sarah som susade in på en bronsplats i damernas slalomtävling vid alpina VM 1954. 1966: Den första liften byggs i Duved, som sedan successivt byggs ut under ledning av den driftige Arne Wennås. Duved blir ett hett område under hans ledning. 1969: Åre arrangerar sin första världscuptävling. 1970: Kalle Anka Cup i Duved. I klassen pojkar 13 till 14 år vinner en fräknig grabb som tävlar för Fjällvinden i Tärnaby. Ingemar Stenmark börjar sin lysande karriär.

magasin åre

149

1975: Första högzonsliften, Tusenmetersliften, byggs på Åreskutan. Liften nås med pistmaskinstolkning från Ullådalen. 1976: Kabinbanan tas i bruk. Dalstationen ligger på 421 meter över havet, bergsstationen på 1274 meter över havet. Banlängden är 2 900 meter. 1976/1977: Stenmarkshysteri. 1981: Snökanoner används för första gången i Åre. Samma år byggs första liftarna i Björnen. 1984: Åres första kopplingsbara stollift, Olympialiften, byggs, liksom Störtloppet, som designas av Bernhard Russi. 1986: Stugor och villor byggs i Tegefjäll och Björnen. Första liften byggs i Tegefjäll. 1989: Olympiagondolen tas i bruk. 1996: Världens starkaste pistbelysning installeras i Gästrappet. En extremt snörik vinter. Glada miner igen. 1998: Duveds Linbana uppgraderas till en bekväm sexsstolslift med vindkupor. 1999: Skistar köper hela skidområdet. MountainbikeVM arrangeras i Åre.

Icke. Istället upplevde byn en stagnation. Förklaringarna är många, en viktig är konkurrensen från den nya charterturismen. 1955 arrangerade nämligen Nyman & Schultz Resebyrå sin första så kallade sällskapsresa med flyg. Destination Mallorca. Sol och värme och det moderna transportmedlet flyget smällde högt i jämförelse med skramliga tågvagnar till kalla Årefjällen. Bilen var ännu inget realistiskt transportmedel för familjer från exempelvis Mälardalen. Vägarna var dåliga och bil var ännu inte var mans egendom, men blev det allt mer under slutet av 1950-talet. Under mitten av 1960-talet var Duved klart hetare än Åre. Linbanan som gick upp på Mullfjället öppnade för superb skidåkning. Driftschefen Arne Wennås var Duveds starke man och utvecklade inte bara pister och liftar utan såg till att Duved arrangerade Kalle Anka-cupen i mars 1970. I klassen pojkar 13 till 14 år vann en fräknig grabb som tävlade för Fjällvinden i Tärnaby. Sex år senare skulle Ingemar Stenmark återkomma till Åredalen som världstjärna. Stenmarksfebern sammanföll med det andra Åreprojektet, statens satsning på Åre som primärt rekreationsområde av nationell betydelse.

| Nalle Hansson tiondelen efter att FIS utsåg Åre att arrangera Alpina VM 2007. 2002-2003: Den 6 juni 2002 ger Internationella Skidförbundet, FIS, Åre i uppdrag att arrangera alpina VM 2007. Flera gamla liftar, bland annat Hummelliften, byts ut mot VM6:an och nya Hummelliften. Stjärnbacken anläggs. 2005: I oktober invigs biltunneln under Åres tävlingsbackar. Den 130 meter långa tunneln byggdes under sex månader. Antalet mantimmar uppgick till 40 000. 2006: I maj skrotas gamla fyrstolingen Olympialiften. Inför säsongen 200607 ersätts den med en Telémixlift, (kombinerad åttastols- och gondollift). 2007: 3 – 18 februari arrangeras Alpina världsmästerskapen, ÅRE 2007. 2008: Tusenmetersliften renoveras.

150

magasin åre

KABINBANAN OCH DET GLADA 80TALET 1975–1989 Mellan 1975 och 1983 satsade staten, kommunen och det lokala näringslivet totalt 550 miljoner kronor i Åre. Den största investeringen var Kabinbanan som byggdes under stora vedermödor. Hårda vindar och nedisning gjorde bygget till en prövning. Stormar, nedisning och enorma snöfall plågade arbetarna som utförde heroiska insatser. 1976 stod banan klar, till en total kostnad om 73 miljoner, tio gånger så dyrt som jordbruksverket antog i sin första beräkning. Det ursprungliga Åreprojektet omfattade mycket mer än Kabinbanan. I sex etapper skulle hela västra Jämtland lyftas med turistiska centrumanläggningar i byarna, campingar och infrastruktursatsningar. Efter invändningar från finansdepartementet skars projektet ner. Bara satsningarna i Åre fanns kvar, något som helt förståeligt skapade indignation i den kringliggande bygden. Skidanläggningarna i Storlien, Edsåsdalen och Trillevallen fick allt svårare att hävda sig mot expanderande Åre. Så snart Kabinbanan var byggd exploderade utförsåkningen tack vare Ingemar Stenmarks framgångar. 1977 kom 29 000 betalande åskådare för att heja fram Ingemar under världscuptävlingarna i Åre.

Jublet visste inga gränser när Ingemar vann i utklassningsstil, storslalomen 2,26 sekunder före Klaus Heidegger, i slalom 1,59 före Franco Bieler. Stenmark bara vann och vann och skidsugna turister strömmade till Åre. Investeringsviljan var enorm. Bankerna lånade villigt ut pengar. Hotell, stugbyar, liftar och nya pister byggdes i snabb takt. Vinterturismen blomstrade under 1980-talets högkonjunktur, men för att kunna konkurrera behövde Åre öka sin attraktionskraft ytterligare. Det kommunala liftbolaget köpte de privatägda liftarna i Duved, vilket innebar att skidturisterna fick tillgång till två skidorter på samma liftkort. Även sedan Åre kommun sålt liftarna fortsatte trenden, för att i slutet av 1990-talet betyda att Åres skidområde omfattade inte mindre än fem skidområden och byar: Duved, Tegefjäll, Åre, Björnen och Edsådalen. Senare såldes Edsådalen till lokala entreprenörer.

KRASCH. NYTT HOPP. FINANSKRIS. FRAMTIDEN 1989 - 2008 Fastighetskraschen 1990 drabbade Åre hårt Bostadsrätter som tidigare kostat upp mot en halv miljon såldes för en krona. 1995 och 1996 släppte traumat efter finanskrisen. Och byns entreprenörer började tala om nya liftar, liksom att arrangera ytterligare ett alpint VM. Åre fick sitt VM vid en omröstning 2002. Byn hade nu fem år på sig att fixa en anläggning i världsklass, inte bara vad gällde liftar och backar utan även boende. En sällan skådad byggboom tog sin början och den pågår än i dag. Holiday Club byggdes, flera backar anlades, liksom liftar (se timeline). Hösten 2008 briserade en finanskris som förlamade den globala ekonomin. Hela länder drogs ner mot konkursens branter, hyperkapitalister krävde statliga åtgärder, folk höll i sina plånböcker och här i Åre undrade vi stilla hur byn skulle klara sig. Skulle gästerna komma? I mitten av november 2008 föll den första snön. Sedan kom gästerna...

Rökt renhjärta. En sidenlen delikatess som måste provas. Barbariskt eller ej.

152

magasin åre

TEXT LENA HEDMAN FOTO ERIK OLSSON

TEXT KLAS EKMAN REC E P T LI SA WA L LI N FOTO FREDRIK BOBERG

REN LYX I Sverige finns det inga krokodiler. Vi har inga elefanter, farliga skallerormar, inga giraffer eller kängurus. Det är, när man tänker på det, ganska lätt att tro att vi saknar något riktigt exotiskt som är värt att höja det minsta på ögonbrynen över. Det är väldigt lätt att fastna i inbillningen att vi verkligen lever i det där mellanmjölkens land som Jonas Gardell brukade tjata sig hes om. Därför kan det ibland vara mycket värt att låna någon annans ögon för att förstå vilken fantastisk värld man har omkring sig. Chris Erskine, reseredaktör för tidningen LA Times, skrev för någon månad sedan ett chockat blogginlägg när han upptäckte att folk faktiskt äter renar: ”Är inget heligt? Om jag ska vara ärlig så kommer jag från Los Angeles och trodde att renar var något som Hans Christian Anderson hittat på, eller åtminstone Disney eller Pixar.” Detta inlägg gjordes under ett besök i Alaska, men det lät snarare som om att han rapporterade från en kannibalby långt bortom all civilisation.

Renköttet har fått en närmast magisk status på svenska restauranger. Kända och okända kockar hyllar det välsmakande, magra och nyttiga köttet. Klas Ekman förklarar varför.

MAGASIN ÅRE

153

recept ren med messmörsås, pepparrotslingon och palsternackspuré. För fyra personer. Börja med detta… Putsa bort hinnor och senor från ett knappt 1 kg renytterfilé eller reninnanlår (i bitar), lägg i en plastpåse tillsammans med en marinad av 1/2 dl portvin, krossad svartpeppar, lite krossade enbär och några kvistar färsk rosmarin. Marinera i 4 till 10 timmar (eller under en skiddag). Pepparrotslingon… Blanda 3 dl frysta lingon med 1/2 dl råsocker och 1/2 dl färsk riven pepparrot, låt dra i rumstemperatur tills det är dags för middag. Vid middagstid… Palsternacksmos. Skala och skär ca 1/2 kg palsternacka och 2-3 potatisar i bitar, koka mjuka i saltat vatten. Pressa sedan i potatispress och blanda med 3 msk rumsvarmt smör och 2-3 msk varm mjölk till en slät mos. Smaka av med en nypa socker, salt och nymalen vitpeppar. Messmörsås... Värm 2 dl crème fraiche med 1 dl kraftig viltbuljong på svag värme. Vispa ner 3 msk getmese eller gammaldags messmör, 1 skvätt gin, salt och peppar. Rör tills såsen är slät, red den med lite Maizena. Renen… Torka av renköttet med ett papper så det är helt torrt. Salta och peppra. Stek i smör så den får bra med färg runt om. Låt ”vila” i folie eller smörpapper i ca 10 min innan servering. Skär i bitar och servera. Servera med lättkokta sockerärtor.

— Snarare är vi att betrakta som en sorts barbarer. Faktum är att renköttet är något av ett tabu i den anglosaxiska världen, just på grund av tomten. — Den brittiska dagstidningen The Telegraph rapporterade ungefär samtidigt om en pub i orten Walton som i december ska börja servera renkött på menyn. Men köttet är inte tänkt som en delikatess, det ska serveras till den stora skara militanta julhatare som brukar samlas där varje vinter. Tanken är att renen ska vara en sorts metafor för att gästerna äter upp tomtens fortskaffningsmedel. Pubägaren Russell Bettany har knappast för-

154

magasin åre

ståelse för att det han och hans gelikar tänker äta i vredesmod i själva verket har en högtidsplats på det svenska julbordet. Snarare är vi att betrakta som en sorts barbarer. Faktum är att renköttet är något av ett tabu i den anglosaxiska världen, just på grund av tomten. Christer Fuglesang fick till exempel inte ta med sig renkött upp i rymden, eftersom turen ägde rum strax innan jul. Amerikanerna tvingade honom att i stället välja älgkött. De är inte bara mer religiösa än vi, de tar dessutom den skäggige mannen i de röda kläderna på lite större allvar. Och renen är därför att betrakta som närmast helig. Det är den inte bara för tomtedyrkande britter och amerikaner. I den samiska kulturen har renen alltid stått i centrum och kallats för ”fjällets

— Förra hösten var jag ute på fjället och hade mig ett primuskök, lite torkat renkött och tunnbröd. Jag hittade svamp och lite örter också och gjorde en liten gryta. —

Rökt renbog, torkat renkött och kryddad korv. Allt kött på renen tas tillvara och uppfinningsrikedomen är stor när det gäller de förädlade produkterna.

156

magasin åre

smycke”. Förr trodde man att solen red på en ren. Djurets skinn användes för vackra fällar och till forna tiders trolltrummor. Köttet var centralt för överlevnaden och när man flyttade så var det för att följa renarna på deras vandringar. Det sista är en anledning till att forskarna brukar ifrågasätta vem som egentligen tämjde vem. För även om renen är ett vackert djur som ser mjukt och sävligt ut är det den som tvingat ut människan på den arktiska tundran och därmed gjort samerna och andra renföljande folk till nomader. Ett sådant folk, de ryska tunguserna, har över 1500 ord i sitt språk som beskriver renarnas olika karaktärsdrag. Orden beskriver inte bara färg, horn och skinn, utan även personlighet och mental läggning. Ingen ren är alltså den andra lik.

— Det stämmer, men alla renar har en viktig roll att fylla, säger samen och jojkaren Lars-Ánte Kuhmunen. Han berättar att renarnas personligheter har kommit att bli viktiga arbetsredskap för samerna. — De som ligger längst ute i kanten på en hjord brukar vara mer besvärliga och vill bryta sig ur hela tiden. Men när du samlar hjorden igen efter att ha låtit dem ströva fritt så minns du dem och är de med så vet du att de flesta av djuren verkligen är där. Samma sak med renar som är otroligt vilda, blir det stopp i en passage är det de som bryter igenom och hjälper till att leda de andra. I dag har renen även en magisk status hos våra svenska stjärnkockar. Fråga Villa Tottebos Karl-Johan Hegborn eller Carina Brydling, medlem i Kocklandslaget som fram tills helt nyligen drev Marmite i Åre, om deras bästa upplevelser av renkött och svaren blir närmast naturlyriska. — Förra hösten var jag ute på fjället och hade mig ett primuskök, lite torkat renkött och tunnbröd. Jag hittade svamp och lite örter också och gjorde en liten gryta. Det smakade helt fantastiskt

••••••••••••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••••••• •••••••••••••••••••••••••••••••

••••••••••••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••••••• För mer information ring Åre Turistbyrå, +46 (0) 647 177 20 eller gå in på www.are360.se

— Förra hösten var jag ute på fjället och hade mig ett primuskök, lite torkat renkött och tunnbröd. Jag hittade svamp och lite örter också och gjorde en liten gryta. —

En talisman med malet renhorn. Enligt sägnen sägs det vita pulvret ha en poentshöjande verkan. Endast japaner tror på sägnen.

158

magasin åre

och miljön kändes helt rätt, som att det var exakt rätt plats för en sådan rätt, säger Karl-Johan Hegborn. Även Carina Brydling berättar om upplevelser ute i det fria. — Halva min släkt kommer från Lappland. Jag minns hur de brukade karva suovas, torkat renkött, och lägga det i kokkaffe som kokats över öppen eld. Det var något som passade utmärkt ute i skogen. Att det blir så är ingen slump. Renarna strövar omkring fritt och det märks i smaken. Visserligen går det att spåra ursprunget i de flesta djur, lammkött från Provence har ofta fått smak av den lavendel som de lever på, men det gäller i synnerhet renen. Ibland kan det vara som att en hel fjällvärld plötsligt rullar ut i gommen bara efter en enda liten tugga. Att då äta den i sin rätta miljö accentuerar den smakupplevelsen. Vissa kan till och med känna av från vilken del av landet som djuret härstammar ifrån. — Renen är frigående och det för med sig att du kan få en terroirkänsla, precis som med vin där det går att avgöra jordmånen. Renen äter lavar

och smakar därför lite av fjäll och skog, i positiv bemärkelse. Den smakar rent och friskt, säger Carina Brydling. Det tros ha varit i Ryssland som historien om tomtens renar först uppstod. Ett annat land som var snabbt med att anamma den kopplingen var Holland. Föreställningen om att tomten flög genom luften med sina renar för att kontrollera vilka som varit snälla under året härstammar därifrån. Antalet var dock länge okänt, fram till dess att amerikanen Clement C Moore skrev ned en sagoberättelse 1823 och specificerade dem till åtta. Den stackars mobbade Rudolf med röda mulen fick vänta 116 år på att få någon uppmärksamhet, vilket skedde i en berättelse skriven av reklammannen Robert L May 1939. Tre år senare sjöng Bing Crosby in sin version av låten om Rudolf. Den blev en världshit och satte både den rödmulade och renarna på den populärkulturella kartan, men förvandlade dem också till ett väsen. — Renen upplevs som väldigt exotisk och specifik för norden. Man märker verkligen att renen har en sagostatus, särskilt när man får internationella gäster. De pratar mest om djuret i sig och sällan om själva smakupplevelsen, säger Melker Andersson som bland annat driver Fredsgatan 12 i Stockholm och nya Fjällpuben i Åre (tillsammans med Markus Aujalay). Karl-Johan Hegborn har noterat samma sak. — Jag är precis på väg till Milano för att göra ett julbord, och då blir det renkött. Det låter väl-

— Förra hösten var jag ute på fjället och hade mig ett primuskök, lite torkat renkött och tunnbröd. Jag hittade svamp och lite örter också och gjorde en liten gryta. — digt exotiskt för italienarna, och när man pratar med dem handlar det mer om själva djuret än om maten. I Sverige brukar tomten få ta sig fram för egen maskin och även i sagorna brukar renen vara mer kopplad till naturen omkring oss än till en märklig presentfabrik någonstans vid Nordpolen. Bland samerna finns det en stor respekt för djuret som påminner en hel del om dagens klimattänkande. Det är en synd att behandla en ren illa eller att inte ta till vara på alla de delar som går att använda efter en slakt. — Det kommer från traditionen att se naturen som besjälad, vilket ökar ens ansvar. Om djuret ger sitt liv för dig så måste du därför visa det respekt. Jag har sett yngre samer bli tillsagda om att behandla djuren mer humant och när jag var liten brukade farmor säga åt mig om jag lämnade mat kvar på tallriken. ”Då blir kalvarna blinda” hette det, det var inte tillåtet att slösa på resurserna — det skulle straffa sig. Och det har ju visat sig vara rätt tänkt, för även om vi inte tror på andeväsen så svarar ju jorden. Varje sak vi skaffar oss påverkar naturen, säger Victoria Harnesk som driver sajten Vhjojk.se där hon skriver om samekulturen. Men det finns också övernaturliga renar. Det mest kända exemplet är uldárenarna som tillhör de underjordiska och som inte alla kan se. — I underjorden är allt spegelvänt och renarna finns i alla möjliga färger. De visar sig inte för alla. Men skulle man se en sådan hjord ska man kasta en järnkniv, för alla djur som kniven passerar blir dina. Då blir de köttsliga, säger Lars-Ánte Kuhmunen. Han har skrivit flera jojkar om renen, varav några finns med på skivan ”Birassis” som belönades med Norwegian folk music award 2005. En av dem är ”Fjällets smycke” som tar upp renens estetiska sidor. Victoria Harnesk talar om hur renens ögon är det vackraste hon vet, ”som djupa brunnar”. LarsÁnte Kuhmunen tycker att skönheten är lika individuell som den hos människor. — När jag avlivar dem tittar jag dem aldrig i ögonen, det känns för mycket i hjärtat, säger han. Den attityden har fört med sig att det inte blir särskilt mycket spillmaterial vid renslakt. Päls och horn tillvaratas och används bland annat som slöjdmaterial. I hornets fall även som potensmedel — ett alternativt viagra som är mäkta populärt i bland annat Japan. En annan orsak är att slak-

160

magasin åre

ten alltid sker under ordnade former vilket ökar möjligheterna att tillvarata så mycket som möjligt. Älg styckas exempelvis ofta på plats i skogen, och en hel del rester lämnas kvar på grund av otymplighet. Själva köttet har även andra kvaliteter som gjort det till en favorit hos många kockar. — Jag tycker att det är det bästa köttet att jobba med. Det är väldigt mört och går att använda till mycket. Det kan torkas och rökas och är väldigt flexibelt, säger Karl-Johan Hegborn. Carina Brydling håller med: — Det är torrt och rätt behandlat vid slakten. Man får inte en massa slabbig vätska utan renköttet är alltid väldigt fint och mört, säger hon. Under de senaste åren har intresset för renkött ökat markant. Eftersom utbudet av svenskt renkött är begränsat har det börjat bli närmast exotiskt även på hemmaplan. — Just nu har renpriserna stuckit iväg. Efterfrågan är mycket större än utbudet och det märks även hos kunderna, på Villa Tottebo säljer vi jättemycket renrätter. Men man behöver inte åka så långt för att det ska bli väldigt ovanligt med renkött. På ICA i Stockholm är det ju lättare att hitta struts, säger Karl-Johan Hegborn. Den här utvecklingen har för med sig en hård konkurrens och ett hemlighetsmakeri. Relationerna med renproducenterna vårdas ömt, men på restaurangerna i Åre håller man gärna tyst om varifrån köttet som serveras egentligen kommer. — Jag kan inte avslöja mina källor. Villa Tottebo köper kött från Jämtland, det är allt jag vill säga om saken. Visserligen är stämningen mellan kollegorna oerhört bra i Åre, men man berättar inte sådana saker för vem som helst för då vet man att konkurrenterna skulle vara där och det kan leda till att det blir mycket svårare att få tag på köttet till den egna krogen. Carina Bryding som flyttat till Stockholm tipsar däremot gärna om sin favoritleverantör. — Jag köper från familjen Blind i Funäsdalen. De har en fantastisk kvalitet på köttet. Det är stor skillnad mot det anonyma renköttet från stora producenter, säger hon. En orsak till den ökade populariteten är att renen har visat sig passa bra in i det moderna samhällets förändrade matvanor. Den är rik på mineraler och vitaminer, saknar nästan fett och proteinhalten är uppåt 22 procent. — Det innehåller även omega 3 och är extremt magert. Renen är naturbetande och innehåller inga konstiga hormoner eller andra preparat — det är perfekt anpassat för alla hälsomedvetna människor, säger Victoria Harnesk. Det är bara att tacka för att köttet inte är tabu hos oss som det är på andra sidan Atlanten.

162

magasin 책re

Patriot Patri Patrio ot ot Act Skidbestigning är en rättighet som kräver ansvar och regler. Annars uppstår anarki bland fjällbjörkarna. Här är toppturarnas enkla lagbok. TE X T JÖRGEN VIKSTRÖM F O T O G Ö S TA F R I E S

Lagen om maximal njutning Det finns här. Äventyret. Tro inget annat. Du behöver inte åka till Himalaya. Eller Alaska. Stanna precis här. Och njut. Du har säkert allt som krävs. Inte bara viljan. Andra får skryta så mycket de vill om sängar från Hästen, mirakelkuddar och tempurmadrasser, men inget går upp mot ett skönt liggunderlag och en varm dunsovsäck och fjällens egen luftkonditionering i form av en frisk vind från väster. Och sedan en kopp hett te i kåsan som värmer händerna. I ett bra tält behöver du inte mer för att uppnå maximal bekvämlighet på ett stilla fjäll inte långt från Åre. Kanske blir njutningen just maximal eftersom du befinner dig i ett objektivt ganska utsatt läge, med endast några tunna vävar och fjädrar som skydd mot vädrets möjliga raseri. Ja, kanske blir njutningen maximal just för att du i en sån här stund lätt kan inse att den inte är så svår att uppleva, bara du skalar bort allt som skymmer. Rasande aktiekurser. Proppfulla kalendrar. Plikter. Och inser att det här kan ske här. Precis här. Nu.

MAGASIN ÅRE

163

Jon Larsson bryter aldrig mot speciallagen som p책bjuder Che Guevara-sk채gg.

164

magasin 책re

165

Lagen om den perfekta tältplatsen Slarva inte med din tältplats. Välj den noga. Granska terrängen och tänk så här: I denna trakt ska mina ögon få vila med en fri, ledig blick som dansar likt en lycklig fe över horisontlinjerna i en lustfylld, livgivande dans. Du söker utsikt för att få insikt, helt enkelt. Men du tänker även: Skydd! Varifrån kan stormen komma? Om den nu kommer? Från väster, förmodligen. Förankra tältets linor i pinnar, isyxor och snö, placera dem under mängder av snö, bygg snöskärmar, fyll tygpåsar med snö, förankra linorna även i dem, gräv ner påsarna i snön, trampa till så att de sitter ordentligt, och låt allt sedan frysa in och bli hårt.

166

MAGASIN ÅRE

magasin 책re

167

Lagen om lincoln loop, typ. Allt för få visar belagen i våra fjäll. Men det håller på att ändras. Jibbergenerationen har fått upp ögonen för fjällen bortom big jumpsen och jon olssons-galejerna. Insikten om att fjäll som Sylarna, Bunnerfjällen och Snasahögarna faktiskt kan erbjuda superskön åkning med hopp och rotationer börjar sprida sig. Det är på tiden. Egentligen är det obegripligt att det dröjt så länge. Även Svenska Turistföreningen börjar fatta galoppen och profilerar sig mer och mer utifrån den mer lekfulla skidåkningen. Samtidigt verkar organisationen lyckas hålla kvar den traditionstyngda turåkningen under sina vingar. Spännande. Hur gör man då? Jo, man tar med en spade eller två. Sedan gräver man hopp och struntar i att det inte finns några skidliftar. Man bara knatar upp och sätter ett trick till. Och ett till. Och ett till. Roligare och härligare blir det inte. Inte ens i Bräcke-parken. Vi lovar. Prova själv i vinter.

168

MAGASIN ÅRE

Lagen om snakketempo Vissa hävdar bestämt att det är lika roligt att gå upp som att åka ner. Ja, det finns till och med de som menar att det är roligare att gå upp än att åka ner. Det låter knasigt, men stämmer ibland. Det finns nämligen en njutning i det effektiva, långa steget, tillståndet när man hittar den där optimala nivån med lagom kraftfulla kliv som ligger precis under mjölksyrapåslaget. Men se på den här bilden. Här finns ett lugn. De liksom dräller upp på fjället. Resonerar. Tar det lugnt. Och det är precis så det ska vara i de flesta sammanhang. Norrmännen hyllar snakketempo, vilket innebär att man inte går snabbare uppför än att man kan prata samtidigt. I praktiken innebär det att man tar det lugnt om någon i gruppen blir tyst. Fungerar i Norge. Fungerar här.

FR A M

H IT

D IT

T IL LB A K A 7

På tok för pudrigt för att vara riktigt bra.

Undantagslag om kaffe Lattepsykosen griper även runt fjällvärlden. Espressonojjan fördunklar fjällupplevelsen. Snart är det vanligare att man anlitar en barista än en fjällguide. Wojne. Det är hög tid att återfå gammaldags vett och sans i kaffedrickandet genom att återupprätta kokkaffets status. Mörkrostat ska det vara och kokas upp i smält kartongsnö och hällas raskt i en näverkåsa så att sumpen följer med. Sedan ska det avnjutas mycket hett medan kaffekornen silas mot tänderna. Till kaffet rekommenderas en generös bit torkat renkött som täljts ur en bog, samt några tärningar herrgårdsost, självklart draperade med extrasaltat bregott.

170

MAGASIN ÅRE

Lagen om kartongsnö och bristande skare Så bra som dagens skidor är så finns det egentligen inga dåliga fören. För tio år sedan fanns kanske skäl att klaga på exempelvis kartongsnön. Då kom skidalpinister, och de var i stort sett ensamma i fjällbranterna, åkande med ultralätta bikupelagg som betedde sig som blöta vettextrasor. Idag åker vi med skidor som gör att vi med ett flin brakar igenom kartongsnön och bara bestämmer. Samma sak med bristande skare. Det är snarare ett intressant före, betydligt mer kreativitetetsframkallande än puder som bara kräver att man vickar lite på rumpan. Så var därför själaglad när kartongsnön och den bristande skaren uppenbarar sig. Äntligen lite motstånd. Äntligen riktigt riktig snö. Som ställer krav och inte jamsar med.

cocktails n dreams

Chili, mango, koriander, batida, avokado, granatäpple, choklad, blodgrape, råsocker, ginger-beer, cassava, skaldjur, quinoa, rom, papaya, sötpotatis, mynta...

ÅR W

ET O

NS PE A PE K RF OR

SUP WA

PER

NS TO

ÅR

AF É ES TA TIO N

öppettider: 17.00 - 01.00, mån - sön, ons stängt, i n f o @ s u p p e r . n u , w w w. s u p p e r . n u , t e l : 0 6 4 7 - 5 0 1 0 5 fax: 0647-50035, par kvägen 3, 830 13 åre

allierade Prylar som inte sviker av f r e d r i k b o b e r g

De österrikiska innovatörerna vid Dynafit mönstrar en helt ny pluton med lättviktiga och färgmatchade friåkningsverktyg inför årets säsong. Skidorna heter Manaslu. De är superlätta, lagom breda och med en form som skall vara perfekt för utmanande offpistförhållanden. Det extra långa brättet med halvrockerspann (K2 kallar samma konstruktion för Powder Tip) och förborrade hål för Dynafitbindningar hör till nyheterna. Bindningen TLT Vertical FT 12 är ofattbart robust och väger ungefär en tredjedel av en vanlig alpinbindning. En välprövad konstruktion som bevisat sin pålitlighet är nu försedd med en fjäder som tål att skruvas upp till 12 DIN. Många tillverkare kommer nu med skidbestigningspjäxor med en traditionell överlappskonstruktion. Allt för mer alpinskoliknande utförsegenskaper. Dynafits bidrag heter Zzeus och är en smidig, lätt och skön bestigningssko med utbytbara sulor för att passa i både Dynafit- och vanliga alpinbindningar. Den är tillräckligt stabil för att fungera som endapjäxa för de flesta.

172

magasin åre

Plocka ihop din egen tapastallrik på ICA Åre.

Vill du att någon annan ska göra det åt dig är du välkommen in till restaurangen.

Du kan köpa allt från Serranoskinka till vällagrad ost i den manuella disken, men vi har även färdiga tapastallrikar i smarta konsumentförpackningar.

Vill du ha din tapas serverad i en avspänd restaurangmiljö är det bara att fortsätta in i butiken. Bredvid vår manuella disk hittar du vår nya restaurang Blåhammaren. Buen provecho.

En god natts tältsömn bygger på en ordentlig isolering underifrån. Schweiziska Exped och deras liggunderlag Down Mat kombinerar dun- och luftfyllning för att uppnå en komfort som är vanebildande. Otroligt skönt. Den inbyggda pumpen gör att själva uppblåsandet går som en dans. Jämtländska Trangia tillverkar ett spritkök som kanske inte är marknadens lättaste, men definitivt bland de mest funktionella. Med den bensinbrännande vintertillsatsen är köket antagligen det bästa du kan bära med dig ut i vildmarken, speciellt på vintern när originalbrännaren för T-sprit kan kännas väl långsam. Italienska Camp från Courmayeur erbjuder en hel serie klätter- och turutrustning speciellt anpassad för skidbestigning. Ultralätt som den är, prutar den något på hållbarheten, men isyxan ska ju inte användas för klättring uppför frusna vattenfall, men ge skön trygghet när toppbestigningen blir lite brant.

174

magasin åre

JEANS BY

crOcKer

Årevägen 78, 0647-50176, www.jc.se

Välkommen till vinterns snackis Åres tjugo bästa utförsåkare Någonsin

JURYN Redaktionsjury: Fredrik Boberg John Crawford-Currie Expertjury: Åke Eriksson Mattias Fredriksson Daniel Larsson Pocke Nilsson Janne Tjärnström

176

MAGASIN ÅRE

åt oss slå fast en sak med en gång: Det här är en helt omöjlig lista. En rolig idé som hade kunnat hålla ett större skidintresserat middagssällskap i diskussion under en helkväll, men som borde ha kvävts i sin linda långt, långt innan den gick från tanke till handling. För att inte tala om tryck. Det är underhållande att fundera på vem som egentligen varit den störste och bäste av alla de hundratals utförsåkare som har susat ned för Åreskutan på alla omöjliga och möjliga sätt under den 100-åriga alpina histoiren. Roligt att fundera på hur man egentligen skulle vikta mästerskapsmedaljer mot medfödd skidkänsla, sportsliga framgångar mot skidkulturellt inflytande. Underhållande och roligt, men omöjligt att konkretisera, skriva ned, rangordna och slutligen befästa i ett tryckt material. Dessutom livsfarligt. Den som stod bakom en sådan lista skulle inte bara stå till svars inför varenda engagerad skidfanatiker med annan rangordning i huvudet och — tro oss — det finns många sådana. Han skulle också riskera att få en skidvärldens fatwa utdelad mot sig från varje självutnämnd världsmästare som hamnat utanför listan. Och tro oss — det finns ännu fler av dem. Ändå håller du den i handen nu. Magasin

Åres motsvarighet till Satansverserna. Listan över Sveriges alpina metropols bästa åkare genom tiderna. Låt oss fortsätta med att ge juryn (till vänster) ansvarsfrihet. Vi började nämligen arbetet med att tillsätta en sådan, bestående av myndiga, auktoritära, experter på ämnet. Som hade historiskt djup och som kunde representera var och en av de epoker där unga framgångsrika skidåkare visat framfötterna. Från den alpina sportens framväxt i förra seklets början, via de första sportsliga framgångarna på 50-talet, den flummiga hotdog-eran på 70-talet, betongalpinismens framväxt efter Stenmark, snowboardrevolutionen, och nu nyligen; jibbingens och den professionella friåkningens dominans. Denna jury har brunnit för arbetet på ett tidigare sällan skådat sätt. En hel del av brinntiden har gått åt till att försöka tala redaktionen ur projektet. Eller att åtminstone försöka dela upp listan i kategorier, ta bort själva rangordningen eller på något annat sätt tona ned eländet. För vår egen skull alltså. Vi fick lugna jurymedlemmarna med att deras arbete var att föra fram alla namn, se till så att ingen glömdes bort och att slutligen diskutera sig fram till en icke rangordnad lista om tjugo namn och att vi, redaktionen, sedan skulle sätta

Dåtida och nutida extremskidåkare möts på listan:Skidpionjären Olle Rimfors förevisar en perfekt stavvolt; Jon Larsson ger våghalsigheten ett ansikte.

ihop den slutgiltiga listan och ta hela ansvaret. Eller smällen om man så vill. Alltså: Juryn har inget ansvar för listan som följer (även om de flesta faktiskt var helt överens om det slutliga resultatet). Låt oss avsluta med att redogöra för grundförutsättningarna. Magasin Åre är inte en tidning för tävlingsidrott, vårt fokus ligger på upplevelser och skidkultur. Följaktligen har sportsliga framgångar i form av medaljer och mästerskap inte vägts tyngre än andra mer svårdefinierbara framgångar så som till exempel nytänkande, mångsidighet och uppfinningsrikedom. Det finns personer på listan som har garderoben full av medaljer och personer som aldrig ställt upp i en tävling i hela sitt liv. Åtminstone inte på någon nivå att tala om. Dessutom har ännu flummigare värdegrunder som ”skön stil”, eller ”åkkänsla” vägts in vid bedömningen. Vi har inte ägnat oss åt kvotering. Varken på grund av kön eller gren. Många kommer att undra varför det är så få monoskiåkare på listan, eller så få transsexuella. Framförallt i kombination. Men vi har inte tagit någon sådan hänsyn. Slutligen satte vi upp en avgörande parameter. En parameter som på ett drastiskt sätt kom att påverka det slutgiltiga resultatet: Att personerna på listan ”under större delen av sin aktiva karriär” skulle varit bosatta i Åre. Att bara välja infödda Årebor är löjligt, men att plocka in åkare som passerat revy någon säsong eller två känns inte heller rätt. Och sådana finns det många av. Vilket för oss över till bubblarlistan. Där hittar du nämligen alla dem som nästa platsade, men som föll utanför av någon ibland motiverad, ibland omotiverad, anledning. Okej. Du sitter väl ned? Här kommer listan. Håll till godo, och glöm inte att räkna till tio innan du samlar ihop polarna och kommer till redaktionen med tjäran och fjädrarna.

OLLE RIMFORS Den svenska skidåkningens fader bodde i Ullån större delen av sitt liv. Olle var en av banbrytarna för den alpina sporten i Sverige och introducerade tillsammans med Sigge Bergman utförsåkning i landet genom boken På Skidor i Alperna 1934. Olle deltog i utveckling av skidutrustning, skapade den första vallningstabellen, grundade Svenska Skidlärarföreningen, var överledare för den Jämtländska fjällräddningen och tränare för alpina landslaget vid OS 1948 och 1952. Bland annat. Pust. Och han ligger alltså sist på vår lista.

JON LARSSON Professionell friåkare som fått rykte om sig att vara en

våghals. Backar inte för något och har gjort imponerande insatser både på bild och på film. En inspirerande naturbegåvning som älskar skidåkning i alla dess former — så länge det går fort och utanför pisten.

HÅKAN HANSSON Håkan och hans tvillingbror Örjan var heta som chili när puckelvågen svepte över skidsverige på åttiotalet. Åre var puckelåkningens epicentrum och bröderna Hanson två identiskt lysande stjärnor. Håkan knep ett OS-brons i Calgary 1988, men erkänner själv att det lika gärna kunde varit Örjan. Håkan driver nu Hanson Sport på torget.

CURT PAULSON Elegant skidlärare och

BUBBLARE

• Kajsa Kling — Supertalang, men för ung för att kvala in på listan. Men snart... • Jesper Rönnbäck — Juryns näst största bryderi. Årebo eller Kirunakille? Det slutade med att regelverket diskade Sveriges bäste extremåkare från en solklar topp tre-placering. • Patrik ”Pata” Sundberg — Framgångsrik, allround, men inte tillräckligt, tydligen. • Fredrik ”Fripps” Andersson — Att vara stuntman åt Stig-Helmer i Snowroller är merit så god som någon, dessutom medlem i den legendariska Volvo Ski Show. • Stig-Ragnar Olsson — Myten säger att han var bättre än Stenmark. Myten

MAGASIN ÅRE

177

”

Han åkte störtlopp med stor talang och tveksam fokusering. Vann tre SM-guld och glömde pjäxorna hemma.

Överst t.h.: Skidinstruktör Curt Paulson svönger snajdigt på omslaget till sin egen bok. T.v.: Landslagsuniformer när dom var som bäst. Alla är där; Stenmark, Strand, Jakobsson, Hermann Nogler, Nalle Hansson och — förstås — Olle Rolén.

byns första friåkare i modern mening. Åkte mest av alla mellan Hummeln och trädgränsen och påstod alltid att det var ”fantastiskt”. Skrev boken Sväng i Snö, där han instruerade uppradade unga damer i skidteknik.

LASSE FAHLÉN Stora, snälla Lasse är en gigant i dubbel bemärkelse. Få har lagt ned så mycket energi och engagemang på en sport som Lasse på puckelåkningen. Först som aktiv åkare i världscupen, sedan som ledare och nu som hyllad coach för USA:s puckellandslag.

FREDRIK BERGMARK Perfekt teknik, perfekt skär, fulländad stil och photogenique som få. Dessutom en av de vas-

saste, starkaste, mest kraftfulla skidåkare byn någonsin skådat. Vad gör det då att medaljskåpet gapar tomt?

JONTE GRUNDELIUS ”Crossoverkungen” är en oöverträffad multitalang på allt som glider. Jonte har varit landslagsåkare i snowboard men klarar sig lika bra (läs: fantastiskt bra) vad man än sätter under fötterna på honom. Förbundskapten för norska landslaget i boardercross.

BOBBO NORDENSKIÖLD Bobbo var och är en stor personlighet och det påverkade i högsta grad hans skidkarriär. Han åkte störtlopp med stor talang och tveksam fokusering. Vann tre SM-guld och glömde pjäxorna hemma. Nu driver han

nyrenoverade backrestaurangen Hyddan med sin fru Ingegerd.

OLLE ROLÉN Olle är och var en alpin gigant. Åtta individuella SM-guld, femton lagguld och tre OS-starter är bevis nog. Men när Olle lagt ned sin egen karriär blev han tränare åt Stenmark tillsammans med Hermann Nogler. Än i dag är han en internationell superkändis i alpina kretsar och möts med respekt av skidförbunden i Europa tack vare sitt engagemang och sin sköna stil.

STEFAN ENGSTRÖM Mer känd som en av klädmärket Peak Performance grundare än som skidåkare. Men när Stefan började köra puckel i början på åttiotalet insåg alla att dom bevittnade

har fel. Stig-Ragnar spöade visserligen Stenis i en tävling, men det var ett undantag, inte en regel. • Camilla Lundbäck — Vann proffstouren i USA och var en av Sveriges bästa slalomåkare. • Carl-Axel Engman — Åkte VM 1954 • Sebastian Garhammer — Professionell friåkare i den högre skolan, hamnar precis utanför listan. • Oscar Scherlin — Ung, lovande, Jon Olssons kronarvinge. • Patrik Järbyn — Juryns tredje största bryderi. Massor av SM-tecken för Åre SLK, men är han verkligen Årebo? • Jon Olsson — Juryns ångestframkallande bryderi nummer ett.

178

MAGASIN ÅRE

ARVID HALLING

Ovan: Bobbo Nordenskiöld sätter allt på ett kort. Denna gång med pjäxor på fötterna.

SAGT OM LEGENDERNA LEGEND PRO XXL Testfavorit ” Tokstabil, kvick och smidig” ” Bland de bästa offpistskidor jag åkt” ” Bra på allt, bäst på mycket, mest allround i kategorin” ” Bra bett i pisten och helt ljuvliga utanför ÅKA SKIDORS SKIDTEST -07

LEGEND PRO RIDER

NYA

Tre av fyra skidtestares favorit! ”Min favorit svänger snabbt och lätt på alla underlag. Stabila men ändå lättåkta” ”Otroligt bra skida som funkar överallt för mig. Går verkligen att lita på och vi har kul ihop. Ett riktigt bra köp” ” Grepp och stabilitet som ett par storslalomlagg i pisten, lika lugna offpist och där ﬂyter de ﬁnt. Två tummar upp” ” Grymma på hela berget”

Legend testcenter Med sitt ursprung i Chamonix har Legendserien utvecklats till vad många anser vara de absolut bästa Allmountain-skidorna. Här hittar man modeller som är testvinnare i allt från Big mountain till skidor som presterar lika bra i och utanför pist. Upplev vad andra pratar om. Kom in till oss och provåk Legendserien!

ÅKA SKIDORS OFFPIST-TEST -08

” Förra vintern var detta en styv skida som ställde höga krav. Till denna säsong har fransoserna breddat den lite och mjukat upp nosen vilket gjort den mer tillgänglig för lätta åkare. Samma fantastiska skidkänsla ﬁnns dock kvar. Den dyker in i sväng lättare och känns så där välbyggd som bra skidor gör. Grymt Dynastar!” ALPINGARAGET KATALOG -08/-09

L E G E N D MYT H I C ”Mjuk, lättåkt och stabil allroundskida. Passar bra både i pist och offpist” ”Rolig allroundskida. Skidan har det mesta!” ” Riktigt bra åkkänsla. Passar både puder och slask.” ”Det här gillar jag, lagom skärning” ÅKA SKIDORS SKIDTEST -07/-08

”Dynastarkonstruktörerna har verkligen inte legat på latsidan för här har man konstruerat ett stycke mästerverk. Underbar allroundskida som vi inte hittar ett endaste fel på. Mycket bra Dynastar!” ALPINGARAGET KATALOG

LEGEND 8000

”Min favorit! Smidig, lätt och lekfull, ändå stabil när jag åker fort. En perfekt allroundskida för hela berget. ”Passar den som vill ha en skida för hela berget och uppskattar en lättåkt och lekfull skida”. ÅKA SKIDORS SKIDTEST PIST/ALLMOUNTAIN

”Suverän allroundskida som inte bangar för nåt. Vinner kategorin mest skida för pengarna”. VEMDALSJOURNALENS SKIDTEST

LEGEND

Ny Legend för medelgoda till goda åkare som söker en skida för hela berget. Utvecklad utifrån den populära Legend 8000 skidan, men med en konstruktion som gör den mer lättåkt och förlåtande. Denna modell är fantastiskt prisvärd och dess egenskaper som allroundskida ger att den passar utmärkt till svenska förhållanden.

i Duved

w w w. d y n a s t a r. c o m i n f o @ j o s p o r t . s e

”

Du hinner inte mycket på fyra minuter. Frågan är om du till exempel skulle hinna åka från Åreskutans topp ned till torget på, säg 4.05,6 minuter?

10 Överst t.v.: Gustav Larsson jagar den perfekta tiden. Överst t.h.: Jakob Wilhelmsson jagar den perfekta laidback lipsliden. Ovan: Anders Hansson jagar det perfekta stuket på mössan.

Jakob Wilhelmsson Jakob är en otypisk idrottsman med åremått mätt. För det första är han brädåkare. För det andra är han ödmjuk, tyst och blygsam. Men låt er inte luras. Jakob är en internationell superkändis, med egen klädkollektion hos den största klädtillverkaren i branschen, Quiksilver, och hyllad för sin sköna åkstil och enastående talang.

anders hansson En av de första framgångsrika störtloppsåkarna i modern tid. En naturbegåvning som ärvt skidkänslan av sin far, StorHasse. Kom 9:a på VM i Val Gardena 1970, men hade svårt att ta vara på sin talang. Fort-

farande en driven och mycket imponerande skidåkare.

Gustav larsson Du hinner inte mycket på fyra minuter. Frågan är om du till exempel skulle hinna åka från Åreskutans topp ned till torget på, säg 4.05,6 minuter? Det är mycket tveksamt. Gustav Larsson klarade det när han vann legendariska Årebragden 1944. Han gjorde det på långa träskidor utan stålkanter. Med läderpjäxor och kabelbindningar med låg fästpunkt. Och han gjorde det på helt opistat, möjligtvis bitvis fottrampat, underlag. Utan pister, transporter eller markberedda sluttningar. Utan hjälm, ryggskydd eller fartdräkt. Utan hägrande sponsorkontrakt, direktsändning i radio och TV eller ekonomiskt stöd från riksidrottsförbundet. Och en sak till: först gick han med skidorna på

axeln, från byn, upp till toppen. Gustav åkte även OS i Garmisch 1936 men förutom det vet vi inte så mycket om hans kvaliteter. Vi gissar dock, baserat på ovanstående, att han inte fegade ur om det bjöds på lite pucklar, lössnö eller kanske is på fjället.

may nilsson May Nilsson föddes i Åre med en uppsättning riktiga skidgener. Efter en framgångsrik karriär med bland annat 13 SM-guld, en fjärdeplats vid VM i Zakopane 1939 och en mängd internationella segrar gifte hon sig med franske tävlingsåkaren Maurice Lafforgue och flyttade till hans hemland. De fick tvillingdöttrar som tävlade internationellt med en seger vid VM 1970 som bästa resultat. En av dessa fick två söner; Julien och Cédric som båda åkt OS i puckelpist. Som sagt; snacka om skidgener.

Jon känns som en Årekille. Han har bott i Åre, haft hus i Åre, älskar Åre. Men rätt måste vara rätt och Jon har helt enkelt varit här för lite de senaste åren. Den ende som hade kunnat hota listans vinnare. • Thomas Christiansson — Äkta Åreson med förflutet i puckellandslaget och en faibless för grävskopor. • Richard Richardsson — Brädåkare och den enda VM-guldmedaljören i samlingen. Dessutom silvermedaljör i OS och totalsegrare i världscupen. Varför i hela helv... är han inte med? Enkelt, karln bor ju i Undersåker. Duved, däremot, ingår ju som alla vet i Åres

180

magasin åre

anders neuman

något alldeles extra. Inflytelserik, egensinnig och med en bländade skidkänsla är han nästan en ännu bättre åkare nu.

Photo: Frode Sandbech

Welcome to nature

www.norrona.com

”

Rykten gjorde gällande att han var den största talangen sedan Stenmark och att de internationella framgångar han redan rönt bara var början på en lysande karriär.

T.v: Sara Thomasson på väg mot VM-medalj i Åre 1954. T.h: Bulan stolserar med OS-medaljen. Iklädd slips för första och enda gången. Nederst: Tobias Hellman hissas efter SM-segern i störtlopp 2001.

SARA THOMASSON När åredottern Sara Thomasson knep en VM-medalj i slalom på hemmaplan under succétävlingarna i Åre 1954 skrev hon för alltid in sig i de alpina historieböckerna. Åtminstone i Åre. Hon var inte bara en flicka från orten, hon var dessutom söt, slank, charmigt blyg och åkte med en graciös, vacker teknik som hennes betydligt stadigare Österrikiska konkurrenser bara kunde drömma om. Nu räckte Saras satsning inte riktigt hela vägen fram, hon fick nöja sig med ett brons, men hon var tävlingarnas mentala vinnare tillsammans med tvålfagre norrmannen Stein Eriksen som dominerade på herrsidan. Saras pappa var den kände fotografen Nils Thomasson.

LARS-BÖRJE ERIKSSON När Lars-Börje ”Bulan” Eriksson i förtid tvingades

lägga skidorna på hyllan efter ett felbehandlat benbrott var det en sorgens dag för det alpina Sverige. Rykten gjorde gällande att han var den största talangen sedan Stenmark och att de internationella framgångar han redan rönt bara var början på en lysande karriär. Nu kommer vi aldrig få veta om så var fallet, men säkert är att Bulan visade framfötterna på ett extraordinärt sätt. Många kommer ihåg det spektakulära OS-bronset i super-G från tävlingarna i Calgary då Bulan var uppe och surfade på ett av skyddsnäten men ändå kom på pallen. Dessutom hann han med två världscupsegrar och tre SMguld (i tre olika grenar). Säkert är också att Bulan var en talangfull skidåkare, dessutom begåvad med så kallad ”vinnarskalle”, en förmåga att vara bäst när det gällde. Något som klubbkamraten och ärkerivalen Niklas Henning många gånger fick erfara.

skidsystem. • Reine Barkered — Grym friåkare med stil och ﬁness. • Jonas Henning — Driven alpin snowboardåkare. • Marcus Wassdahl — Kraftfull landslagsåkare i telemark, bror till Malin. • Malin Wassdahl — Framgångsrik landslagsåkare i telemark, syster till Marcus. • Johan Källstrand — En av de största snowboardtalanger vi någonsin sett, tyvärr helt utan några som helst framgångsambitioner. • Micke von Horn — Hette Larsson och körde telemark i den stenhårda puckeln på Hummeln. Med benen omlott. Och gjorde helikoptrar. I knickers. Respekt • Fredrik ”Tulle” Thulin — Bullrig, karismatisk och talangfull puckelåkare som var en äkta ”freerider” innan ordet var uppfunnet. • Janne Thelin — Grym skidkameleont och 182

MAGASIN ÅRE

SCANPIX

TOBIAS HELLMAN Det är nog allmänt erkänt att Tobias Hellman var en av de allra största alpina talanger som tävlat för Åre Slalomklubb. Vid inoficiella junior-VM 1988 i Monte Bondone, Italien, tog han guldet i både slalom och storslalom och det var bara början. Vid junior-VM i Slovenska Maribor 1992 tog han guld i slalom, super-G och kombination och följde upp med en silvermedalj i storslalom och ett brons i störtlopp. Dessutom radade han upp inte mindre än 7 individuella SM-guld och ytterligare 20 lagguld. Hellman blev ett respekterat namn även utomlands men han hade svårt att ta vara på sin talang. Han gav upp den alpina karriären tidigt men gjorde senare comeback och tog sig snabbt in i landslaget i skier-X där han åkte världscupen 20022004 och två år i rad tog sig till final i X-Games, extremsporternas olympiska spel.

For info: www.sportmarket.se

Nej, det är inte Marlon Brando. Det är StorHasse, tidsenligt klädd i skinnpaj, keps, skjorta och slips.

Nedan: Niklas Henning, också tidsenligt klädd. Tyvärr.

”

...en gudabenådad skidåkare med rejäl vinnarskalle och dessutom med en närvaro som fick motståndarna att darra, publiken att jubla och damerna på fall.

telemarkpionjär som stilfullt behärskar allt som glider. • Rebecca Eriksson — Landslagsåkare i puckel som sadlade om till framgångsrik friåkare. • Hans Fahlén — EM-bronset i puckel kunde inte rädda honom från att bli programledare för TV4:as ”Farmen”. • Johan Hising — Bländande snowboardtalang. • Örjan Hansson — Är faktiskt redan med på listan. På sätt och vis. • Redaktionen — Diskade på grund av jäv, samtliga redaktionsmedlemmar skulle annars placera sig topp fem. • Juryn — Diskade på grund av jäv, samtliga jurymedlemmar skulle annars placera sig topp fem. • Har vi glömt någon? Självklart har vi det, men ta det lugnt. En ny uppdaterad lista kommer I Magasin Åres vinternummer 2019.

184

magasin åre

scanpix

Niklas HeNNiNg Det är nog svårt för många att förstå hur stor Niklas Henning var i Åre på åttiotalet. Störloppsåkare, SM-kung, globetrotter. Och dessutom en storvuxen, stilig karl med privat klädsponsring från glödheta Peak Performance. När Henning någon enstaka gång faktiskt var hemma en söndagkväll delade sig den köande folkmassan utanför Dippan som Röda Havet för Moses. Henning hördes, syntes och var kungen i byn när den alpina tävlingssporten stod på toppen av sin hype. De tävlingsmässiga framgångarna går inte att ifrågasätta: 29 SM-guld varav 11 individuella och en världscupseger i super-G. Däremot finns det dom som säger att Hennings satsning på fartgrenarna var ett misstag och att han skulle blivit ännu mer framgångsrik i de tekniska grenarna. Hade han varit aktiv idag kunde han kanske satsat på en friåkningskarriär, vilket möjligtvis också skulle matchat hans träningsdiciplin något bättre. Niklas är oerhört allround, åker tekniskt och kraftfullt, på gränsen till brutalt, på alla underlag och hänger fortfarande av de flesta på berget.

HaNs HaNssoN Hans Hansson, StorHasse kallad, var inget annat än en levande legend. Åresonen var en gudabenådad skidåkare med rejäl vinnarskalle och dessutom med en närvaro som fick motståndarna att darra, publiken att jubla och damerna på fall. StorHasse dominerade fullständigt den tävlingsinriktade skidåkningen i Åre och i Sverige fram till början på 1950-talet. Han drog publik till tävlingar runt om i landet och var ett riktigt namn, ett av den alpina sportens första. När VM kom till Åre 1954 hade han precis lagt skidorna på hyllan, men de sportsliga framgångarna i släkten var långt ifrån över. StorHasses son Anders har du redan läst om, på plats nio i listan.

CROSS JON OLSSON LEGACY PARKA / CROSS JON OLSSON FORTUNE PANTS

Photo: Felix Rioux

JON OLSSON INTRODUCING THE NEW CROSS JON OLSSON SIGNATURE COLLECTION CROSS AT ÅRE MOUTAIN STORE.

WWW.CROSS.EU WWW.JON-OLSSON.COM

Åres bäste skidåkare någonsin heter

Henrik Windstedt

”

FOTO FREDRIK BOBERG

Med spöklikt samlad kroppsposition och oantastlig integritet i varje aspekt av sin skidåkargärning har han briljerat lika mycket i puckelpister och parker som på världens mest skräckinjagande bergsidor. Förstaplatsen på MAGASIN ÅRES redan skandalomsusade lista går till Henrik Windstedt, för enastående skidteknisk bredd och bravur, i kombination med ett kreativt sinne och en sällan skådad förmåga att leverera när det gäller som mest.”

RIDÅ! FANFAR! KONFETTI! Henrik Windstedt är skidgeniet som vid 25 års ålder redan har lyckats återuppfinna sin skidåkning fler gånger än Madonna återuppfunnit sig själv. Hans utstuderat loja och tekniskt fulländade åkstil är nästintill omisskännlig. Hans fascistiskt precisa lappkast avslöjar honom på mils avstånd. Med rötterna i alpin racing, puckelpist, freestyle och alla upptänkliga former av friåkning är Henrik Windstedt det närmaste en komplett skidåkare Sverige kommer. Att värdera sportsliga prestationer från olika tidsepoker är dock något av det svåraste man kan ge sig på. Alla rankinglistor av den här typen brottas med samma inbyggda problematik. Hur jämföra dåtid och nutid? Samtliga moderna skidåkare på den här listan hade kunnat köra i åttor kring Olle Rimfors, men ingen av dem kommer någonsin att bli lika

186

MAGASIN ÅRE

relevanta för svensk skidhistoria. Det tåget har för längesedan gått. Henrik Windstedt är en överdjävulsk skidåkare, men inte heller han kommer att ta plats i historieböckerna vid sidan av de riktigt stora pionjärerna. Däremot kommer han att bli ihågkommen som en av de skickligaste och mest betydelsefulla skidåkarna inom den nya skidåkningsvågen — en av dem som var med om att ta modern freestyle och friåkning till en ny nivå — inte bara i Åre och Sverige, utan i hela världen. MAGASIN ÅRE valde att låta samtida relevans väga tyngre än historisk. I slutänden var det nog tonvikten på mångsidighet och allroundkapacitet som fällde avgörandet. Henrik Windstedts stora genialitet ligger inte i en fulländad skärande sväng, ett snurrigt hopp eller en banbrytande innovation. Den ligger inte heller i hans perfekta grundposition eller hans kusliga förmåga att

Henke är bäst i Åre, men coloradobaserade Freeskier tar det ett steg längre i november 2003. Henke ﬂyger på omslaget med rubriken ”Super Swede. Is Henrik Windstedt the best all-around skier in the world?”

Henke på omslaget till världens kanske främsta internationella skidtidning, amerikanska Powder Magazine, oktober 2005.

Trots internationella framgångar, sponsorer och glamorösa resor är Henke ingen festprisse direkt. Han trivs bäst hemma i Åre, utanför rampljuset.

MAGASIN ÅRE

187

Överst: Klart för start i Skutskjutet. Notera den Stenmarksinspirerade fartdräkten. Och att den kvinnliga fancluben var på plats redan då. Ovan: Det ska börjas i tid. En mikroskopisk Henke i stilig Åre Slalomklubbtröja. T.h.: Henke slog igenom som 16-årig jibber i King of the Hill i Riksgränsen 1999. Bilden är från 2003 års upplaga av Red Bull Big Air där han vann highest air tävlingen med ett gigantiskt hopp. Bilderna publicerades över hela världen.

188

magasin åre

få de mest spektakulära linjer att se ut som slöa förmiddagsåk i barnbacken. Nej, den ligger i hans naturliga fallenhet för att ta till sig, förnya och förädla alla aspekter av skidåkning. Frågan är om någon annan åkare har lyckats briljera på internationell nivå i så många och så vitt skiljda discipliner inom modern utförsåkning. Han är regerande världsmästare i friåkning, han har vunnit junior-VM-guld i puckelpist och han kan stoltsera med en andraplats från US Open i slopestyle. Lägg därtill otaliga medaljer från internationella tävlingar i halfpipe och big air samt sex nordiska mästerskap i friåkning så har ni en meritlista som skulle räcka från Henriks gamla högstadieskola i Duved till familjens restaurang i Rödkullen och tillbaka. Betänk även att Henrik Windstedt bara är 25 år gammal och med största sannolikhet har större delen av sin skidkarriär framför sig. Trots det har han uträttat mer på berget än de flesta på den här listan gjort under en livstid. Att han dessutom har gjort det under en av skidhistoriens mest turbulenta perioder gör inte bedriften mindre imponerande. Sedan Henrik la sina första skärande svängar i Rödkullen i mitten av åttiotalet har skidscenen varit i konstant förvandling och Henrik har transformerats som skidåkare i takt med den. Han började som alpin racingknodd, vann några FIS-tävlingar och knep en femteplats i störtlopp på junior-SM. Sedan tog han sig via en framgångsrik sejour i puckelpisterna in på den nya skolans freestylegrenar. Där blev han till-

sammans med Jon Olsson ett av de första stora världsnamnen och var med om att sätta pacet för många av dagens unga freestylestjärnor. Sedan dess har Henrik oförtrutligt sökt nya utmaningar och ständigt försökt återuppfinna sin skidåkning. Under en period ägnade han sig åt allt på en gång: freestyle, freeride, big mountain, skidfilmer och tävlingar om vart annat. Det hela kulminerade i en ny puckelpistsatsning mot OS i Turin, 2006 — en satsning som kunde ha räckt hela vägen, men som i stället slutade med en skadad rygg och en rejäl tankeställare. En närmast enig skidvärld hade redan krönt honom till ohotad allroundkung av modern skidåkning, men sponsorerna var kanske inte alltid lika imponerade. En längre skadeperiod i kombination med skiftande fokus gör inte direkt underverk för en friåkares marknadsvärde. Trots säckvis med cred i de inre kretsarna viskades det på vissa håll om att Henriks stjärna var i dalande efter den misslyckade puckelsatsningen. Därför kändes förmodligen förra årets storstilade comeback extra skön. Inför säsongen 2008 fick Henrik ett wild card till världstouren i friåkning. Efter fem deltävlingar och en nagelbitare till final slutade det som vanligt för skidgeniet från Åre. Med seger förstås. För den här listans topplacering spelade det resultatet mindre roll, men av Henriks glädje att döma betydde det otroligt mycket för honom själv. I en sport där framgång ofta är svårmätt kan det vara skönt med ett kvitto ibland.

NATURLIGT

Havet är dess moder och ursprung. Men den kan byggas av stulen plyfa och sprutad snö. Skatelegenden Per Holknekt förklarar varför vi älskar halfpipe. text per holknekt foto james holm

Förvandlingsnumret från normal tyngdpåverkan genom jordaccelerationens (g-kraften alltså) normala 9,81 m/s2 till tyngdlöshet långt uppe på en vertikal vägg var ren magi. Skateboarden kom till mig 1977 och omedelbart handlade allt om att hamna längst där uppe där det hisnade. Det sattes personliga rekordtejpbitar på den vertikala plywooden. De markerade höjdrevir och man klättrade socialt i gänget ju högre ens tejpbit satt. Det skedde i vändrampen som egentligen var en quarterpipe, som i sin tur bara var en halv halfpipe, som i sin tur långt senare fick platt botten och kallades Hollywoodramp av nån märklig anledning. Till slut valde man ändå att kalla den halfpipe, även om ingen dubbel halfpipe — det vill säga fullpipen — har annat än runda väggar. Den här hemmasnickrade böjen, oftast av stulen plyfa, från horisontell till vertikal, var i sin tur bara en mänsklig replika av havets våg, surfarnas naturliga quarterpipe. Och när surfarna inte hade vågor så uppfanns skateboarden för att surfa fram på land. Därför snickrades trävågor för att närma sig samma känsla.

190

magasin åre

den där rampen kom att bli ens borg. Man var förtrollad i en efterlängtad tillhörighet. Inte bara skejtade vi tills träflisorna rök och solen gick ner, vi hängde även där på all fri tid, festade och röjde. För här fick vi som var rubriklösa och rastlösa ro. Och inte bara det; vi bodde alltid under rampen när vi var ute i landet och pilgrimsskejtade. Vi gömde oss först bakom bagageväskorna på tåget och snejkade med utan att betala. Sedan var det mössa på och nattbo under kalla ramper i Jönköping, Karlskoga eller var som helst. Ändå var vi liksom den absoluta eliten i landet. Jag minns hur vi asgarvade när svenska landslaget i nordisk kombination (tror jag det var) gick ut i media och klagade på att man fick bo på så dåliga hotell. Jag har en stark personlig emotionell koppling till hela det här ramp- eller pipefenomenet, som lever kvar i mig än idag. Halfpipen i dess olika former var som en slags symbol för en ungdomlig revolt som öppnade upp hela livet för mig. Ett kansjälv-monument. En vi-behöver-inte-er-signal. Den

Stefan Karlsson vet Ui en pipe; hujd och en obligatorisk stalefish.

m a gvad asin 책 r 채r e 1 1 som A9och

Halfpipen i Bräcke, en 120 meter lång supervåg. Henrik Harlaut gör någon upp-ochner-snurr.

blev nästan politik när punken sedermera kom och skateboarden fick heta punkbil och allt var ett enda stort ”Fuck You” till samhället. Vi behöver inte era regler, era träningsoveraller. Inte utskällningen för en dålig passning. Vi behövde inte det, nej, för vi fick själva formge hela vår tillvaro. Vi fick skapa våra egna trick, och döpa dom. Sy kläder som tillät plats för skydd, göra tidningar, arrangera läger, tävlingar, göra filmer, bygga våra egna grejer och annat. Allt för att få samlas kring det som betydde livet för oss. Allt detta var vårt hierarkibefriade hemvärn.

Det var mig ett sant nöje att inför alla berätta hur Mona Sahlin & Company totalt ignorerat vårt upprop långt tidigare och att hon nu försökte skörda billiga applåder.

Jag skrev ett brev till regeringen redan 1980 och upplyste ministrarna om att man här hade chansen att ge vilsna ungdomar en möjlighet till meningsfull tillvaro. I brevet sa jag att regeringen kanske skulle kunna hjälpa till med lite plywood. Men inte ett svar. Vi attraherade många sökare och destruktiviteten var ett stående inslag. Många gick under. Ingen ville se, så vi fick bygga tillvaron själva där ingen såg oss. Sen när vi väl var klara och det vackra och organiserat föräldravänliga tagit form, ja, då skulle myndigheterna ha cred för det. Jag och Mona Sahlin var prisutdelare vid en skateboardgala runt 2002 och det var mig ett sant nöje att inför alla berätta hur Sahlin & Company totalt ignorerat vårt upprop långt tidigare och att hon nu försökte skörda billiga applåder på att äta serverad populistmat. Nu har det häNt eN del seN dess. Nu har havets naturliga böj gått från vatten till trä och från trä till snö. Skateboarden blev snowboard vintertid. För surfaren kan inte surfa utan vågor och skejtaren kan inte skejta på snö. Evolution i dess renaste form. Och hela vägen attraherade

192

magasin åre

Kristoffer Hultgren, och andra höjdrädda för den m a g a s tar i n åpipeåkningen re 1 9 3 delen, till rötterna: cutback i Bräckepipen.

Förbluffande samband: Jonas Hagström har faktiskt vunnit en surfbräda vid en tävling i Bräckepipen, 2006.

Spela skivan baklänges och spänn fast säkerhetsbältet. För den här lavinen äger en kraft som ingen kan ana. Vi som bodde under rampen bjuder på det. Och ler i mjugg. detta samma sorts människa. Fritänkaren. Rebellen. Den vildvuxne som tände på otryggheten och regelfriheten. Allt sitter ihop. Jag själv dömde till och med ett SM i snowboard-halfpipe utan att någonsin ha åkt snowboard. Alltså; det är ju helt underbart. Det var för övrigt i samma tävling i Hassela som branschens ilskeminister Ants Paljasmaa pissade sin beryktade förbundsprotest tydligt skriven i halfpipen. IDAG HAR DET FLUTIT mycket vatten under broarna. Samhället tolererar mer, myndigheter har förstått att dessa vildar har en stark påverkan på utvecklingen och synergier har skapats. Det finns skate- och snowboardgymnasier, mamma och pappa skjutsar till snowboardträningen och det har liksom blivit rumsrent. För nu är det sponsorer, priser, pengar, titlar, rubriker och OS-medaljer på spel.

194

MAGASIN ÅRE

Skidåkarna har förstått tjusningen med halfpipen och gränser suddas ut. Det är sportigt och det är superstars i dyra bilar med lättklädda brudar på huven. Det är svullna förbundsgubbar i kostym och regler, regler, regler. Men framför allt pengar. Så vad hände? Längtan till tyngdlösheten i frihet? Upproret? Jo, det finns där. Alla fattar det inte, men det finns där. I dolda texter, i dunkla undertoner, och jag älskar det. Ingen anar varför man likt en sån där ögonblicks-coca-cola-logga i en film dras till tyngdlösheten i frihet, till ett fenomen formgivet av galningar. Spela skivan baklänges och spänn fast säkerhetsbältet. För den här lavinen äger en kraft som ingen kan ana. Vi som bodde under rampen bjuder på det. Och ler i mjugg.

Foto: Felix OppenHeim & JOnAS KUllmAn

Njut en middag på Fjällgården Ta Bergbanan upp och njut en middag i Fjällgårdens restaurang. Här summerar ni dagens bravader och planerar framtiden med inspirerande vy över berg och by.

Välkommen upp! Välkommen in!

www.fjallgarden.se · info@fjallgarden.se · 0647-14500

196

magasin 책re

Tänk tillbaka ungefär tio år. Vad i livet har förvånat dig? Vad har du lärt dig? Vilka erfarenheter har du fått? Åtta profiler talar ut. B e r ät tat f ö r J ö r g e n V i k s t r ö m

Roine Lang

56, Duved. Legendarisk tävlingsledare.

f o t o g ö s ta f r i e s

För tio år sedan var det ofta svart eller vitt för mig. Bra eller dåligt. Rätt eller fel. Och tvärsäker var jag. I och för sig är jag väl lite så än i dag. Men inte lika mycket. Min erfarenhet är nämligen att allt inte är så solklart. Allt är inte skrivet i sten. Jag har lärt mig att inte ta strid för skitsaker, exempelvis om du och jag har exakt likadana bilar och du säger att den drar halvtlitern och jag vet att den drar 0,85, minst, så går jag inte igång på det, utan rycker på axlarna och tänker att det är ju faktiskt ditt problem att du har så fel om vad bilen drar. Och det behöver inte påverka relationen så mycket. Förr var jag pang på i de sammanhangen. Jag är femtisex år nu och, och missuppfatta mig inte, men faktiskt så dör ju folk i min ålder och även yngre. Det har fått mig att värdera livet annorlunda. Jag vill inte sitta i rullstol efter en infarkt och säga som jämtarna brukar säga, ”je skull, je skull, je skull”. Därför gör jag och hustrun mer som vi vill nu. Mindre karriär, mera riktiga liv, mera upplevelser. För mig betyder det mer jakt, vilket är mitt stora

intresse och jag är mycket glad över att hustrun har börjat jaga med mig efter att ha haft jägarexamen i 25 år. Och jag har börjat spela golf med henne. Vi har även sålt linbanecaféet och åker mer skidor tillsammans. Jag sitter i köket nu och hunden försöker äta upp smörpaketet. He he. Jag ska dricka kaffe snart och måste säga att jag mår mycket bra. Kanske speciellt i dag, för snön yr här utanför fönstret och vi drar igång liftarna i Duved till helgen. Sinnesläget? Ja, euforisk är nog en riktig beskrivning och det trots att jag upplevt oräkneliga säsongsstarter. Det är alltid lika roligt. Men av erfarenhet vet jag att jag snart kan känna lite som barna känner på julafton. Plötsligt kommer tomten och delar ut klapparna och allt för snabbt är allt det roliga över. Så är det med skidsäsongen, den går så fort över, alldeles för fort. Bäst att ha gott om ledig tid medan snön ligger.

magasin åre

197

gösta fries

Janne .. TJarnsTröm 44, rista, Hålland. Freestyletränare.

f o t o g ö s ta f r i e s

Jag sitter i matsalen med eleverna. Vi har just ätit lunch och alla mår nog ganska gott. Vi har tränat i backen i dag och kanske har inte vädret varit det bästa, men det spelar ingen roll, vi hade det riktigt bra ändå. Väder och fören. Måste de alltid vara bra? Nej. Även om det blåser och kanske duggar, backarna är isiga, det är tjockdimma eller hemskt flatljus, så vet jag ändå att någonstans på Skutan får jag alltid min belöning. För mig är det alltid bättre att vara på fjället, i backarna, och det nästan oavsett vad jag jämför med. Det är en erfarenhet som jag lever efter. Så, ja, jag tycket det är bra även när det inte är bra, om man säger så. Jag kan till och med njuta av vädrets kontraster, isande före som kräver kontroll på stålkanterna och Svartbergets sönderkörda, vindpackade snö, som ger brättena ett fladdrande ljud likt en helikopter på avstånd. Under tio sekunder hinner jag uppleva nervositet och rädsla, kontroll och okontroll, viktlöshet och ohämmad glädje. Denna känsloblandning får jag ingen annanstans. För mig är det härligare att vara ute i systemet och snurra runt än att ta en promenad. Dessa till synes mindre bra dagar blir dessutom som träning för de bättre dagarna. Behärskar jag flatljus och bristande skare blir det lätt och härligt när Skutan badar i sol och puder. Jag är fyrtiofyra år och har många gelikar i byn. Här finns nämligen inga förutfattade meningar om vad man bör befatta sig med på fritiden i olika åldrar. Man kan säga att generationsklyftorna suddats ut. Alla med skidintresse åker lika hängivet, ung eller gammal. Det är andra omständigheter som bestämmer frekvensen. Jag vill även tro att skidåkningen håller igång min kropp och mina sinnen. Åkningen gör mig skärpt på så många sätt och jag har för mig att det har betydelse i vardagen. Snabba beslut och kroppskontroll på berget gör mig kanske lite snabbare att reagera om en älgtjur springer upp framför bilen. Sinnena tränas. Jag åker skidor på vintern och cyklar om sommarn. Jag kommer att hålla på med det tills den dag jag hellre gör något annat. Det är mitt mål. Åldern är inget problem, inte heller vädret och föret, alltså. Det är just de ingredienserna som gör det så härligt.

198

magasin åre

fredrik boberg

Julia messelt 28, stockholm. uppvuxen i Duved. Journalist.

foto fredrik boberg

Jag var nog lite lillgammal när jag var ung. Redan när jag var 18 hade jag en klarsyn på hur det skulle vara att bli vuxen. Jag skaffade bil, lägenhet och jobb tidigt och har sedan dess varit fokuserad på att nå mina mål. Vilket jag lyckats med, tycker jag. Jag har jobbat hårt och fått de jobb och det liv jag vill ha. Men en nylig erfarenhet har förvånat. Det är betydelsen av att få ett barn. Jag blev mamma i höst och nu kanske det låter klyschigt, men Majken har verkligen förändrat allt. Ofta, som när jag liksom blir yr av all kärlek jag känner till henne och nästan känner stress för att jag vill uppleva henne fullt ut, så slår det mig att min lilla dotter är en evig förälskelse, helt olik den jag känt till någon annan tidigare.

Och att jag kan njuta av den resten av livet. Ännu större blir det när jag tänker jag på att jag, om allt fungerar som det ska, ska kunna få fler barn. Den tanken svindlar. En annan erfarenhet som jag har och som jag nästan dagligen lever efter, är att jag kan må riktigt bra genom att göra en enkel sak: Jag klär på mig bra kläder och går ut i skogen eller på fjället. Men det är viktigt att ha gott om tid och slippa stressa. När jag strosar i skogen här utanför huset, kollar på ekorrarna och rådjuren, och andas friskt luft och hör vinden i grenarna, då känner jag mig lycklig. Som jag ser det behöver man inte resa iväg långt bort eller genomföra expeditioner för att få den här känslan. Den finns nära och den är så skön.

magasin åre

199

AnnA Cronheden 41, Ängarna, Åre. Konstnär.

foto fredrik boberg

Förr kämpade jag. Eller kämpade, jag tog i så att jag nästan sprängdes. Det gällde det mesta här i livet. Men det är klart att det inte fungerar. Jag brann och brann och till slut så brann jag ut. Det är en erfarenhet jag ibland vill vara utan. Men ändå inte. Det är komplicerat och det har varit mycket jobbigt. Men i dag tänker jag inte som förr ”jag är?”. I dag tänker jag ”jag är!”. Det är oceaner av välbefinnande som infinner sig när man lyckas räta ut den förargliga kröken i frågetecknet. Jag har insett vikten av att lyssna till mig själv. Jag vågar stanna upp. Förr, och jag tänker på en typisk händelse, rusade jag alltid vidare, även om döden stirrade mig i vitögat. Det var för snart tjugo år sedan. Jag gick en skärmflygkurs på Åreskutan, skulle göra min första backglidning och, ja, jag var ganska lätt och skärmen var ganska stor. Så det gick som det gick. Jag lyfte, men gled inte utför backen som de andra. Vinden förde mig långt upp på fjället, upp till toppen där jag hamnade i en luftvirvel som förde skärmen och mig hit och dit. Jag slog i marken och skärmen drog mig ner mot ett stup. Jag lyckades kasta mig över skärmen, blodig och skräckslagen. Men, och så var jag då, jag fortsatte ändå kursen. Samma kväll var det bartömning på Hummelstugan. Jag var bandagerad överallt. Ingen reflektion, bara rus i chock. Olyckan var ball. Full fart framåt, liksom. Varför? När jag innerst inne mådde så dåligt? Den där händelsen kommer jag tillbaks till ibland. Jag fick en andra chans. Nu förstår jag det. I dag kan jag vara tacksam för det. En annan viktig erfarenhet är att tavlorna, konsten, faktiskt är min grej. Men det är ingen självklar insikt. Jag har inte rört penslarna på länge, men nu, helt nyligen, så närmar jag mig staffliet som förr, alltså med förväntanspirr i magen. Varför har jag inte målat under så lång tid? Jag har inte orkat. Men nu fungerar det bättre. Och det är det viktiga. Jag har liksom sparat skapandet som min inre skatt, vårdat den ömt och plockar nu fram den. Det är dags. Jag är mycket glad för det.

200

magasin åre

fredrik boberg

Pocke NilssoN 65, Åre. Affärsman.

foto fredrik boberg

Utvecklingen kan göra skutt som man inte kan drömma om. Jag var styrelsemedlem i Åres företagarförening 1998. Om jag då skulle ha sagt att Åre skulle utvecklas som vi sett sedan dess, ja, då hade jag med all säkerhet blivit omyndigförklarad. Senare blev jag ordförande i föreningen och jobbade med kommunen för att den skulle bli mer delaktig i Åres utveckling. Jag tog i ordentligt och visionerade om hur Åre skulle kunna växa och lyfta hela kommunen. Men inte ens mina vildaste fantasier var i närheten av det vi nu ser. Jag inser så här i efterhand hur otroligt svårt det är att sia om framtiden. Den slutsatsen drar jag inte bara utifrån det som hände efter 2000 med alpina VM, Holiday Club och allmän tillväxt i byn, utan lika mycket på det som hände i Åre under 1960- och 1970-talen. Åre var då en liten skidort, Duved var större och framför allt hetare. Om någon under 60talet sagt att Åre skulle ha en kabinbana 1976 och att den skulle tajma Stenmarksboomen, så hade ingen fattat någonting. Utförsåkningen ökade inte bara brant under mitten av 1970-talet, utan utvecklingskurvan sköt precis rakt upp när det gällde antalet skidåkare. Och när det hände hade Åre alltså Kabinbanan och nya liftar på högzon. Tajmingen hade inte kunnat vara bättre. Jag lärt mig är vikten av att ha ett bra nätverk. Det förstod jag redan under 1960talet. Bibbo Nordenskiöld lärde mig och min kompanjon Olle Rolén att nätverka och var på många sätt vår läromästare. Men då användes inte ordet nätverka. Kort sagt handlade det om att inte jobba i ett vakum. Bibbo hade insett det och lyckades verkligen lyfta in Åre i ett internationellt sammanhang. Jag har försök jobba i hans anda och är nöjd med det jag gjort hittills. Jag har ett stort nätverk med många vänner både privat och affärslivet. Det är mycket värdefullt i allt jag gör. I dag har jag i viss mån blivit lite det som Bibbo var för mig, för vissa yngre företagare, både i och utanför byn. Jag tror att de lyssnar på mig. Ibland är det ganska enkla råd, som att de ska ta av sig luvan och ta i hand när de ska presentera sig. Min erfarenhet är att alla lyckosamma karriärer börjar med vanlig artighet och ödmjukhet. Sedan kan allt förfinas i det oändliga. Men det börjar just där.

magasin åre

201

anna cappelen

Fyrabarnsmor, Stockholm. Delägare i Hotel Diplomat aB.

foto fredrik boberg

Jag slås av hur utvecklingen går så otroligt snabbt och att förändringstakten ökat om man ser tillbaka tio år. När det gäller hotellen så märks det tydligt i toleransen hos gäster och även medarbetare. Kvalitén ska vara hög och man blir kräsnare och kräsnare. Enda sättet att möta nya behov är att ständigt ligga steget före och att vara helt uppdaterad på trenderna. Här i Stockholm har vi därför renoverat vårt hotell Diplomat på Strandvägen för 120 miljoner kronor för att tillfredsställa kunderna. Vi har även genomfört omfattande renoveringar av våra hotell i Åre. En annan viktig erfarenhet är att vi faktiskt hade rätt 1998 när det gäller synen på det lite mindre, familjeägda hotellet. Då fanns farhågor för att de stora kedjorna med strömlinjeformade koncept

202

magasin åre

skulle dominera helt, men det har visat sig att det personliga hotellet med intressant historia, stark egen karaktär och hög kvalitet rakt igenom står sig bra i konkurrensen. Gästerna efterfrågar det unika allt mer. Min pappa Sune köpte våra hotell i Åre 1970. Vi är väl den hotellägare i byn som varit med längst. Allt har utvecklats varsamt, med blicken mot framtiden, men även bakåt i tiden. Åregården är Åres äldsta hotell med en unik historia. Diplomat är nästan lika gammalt. Allt detta bevarar vi och lyfter fram. Framåt tror jag det är klokt att agera med försiktighet. Det har höstens kris lärt oss. Vi ska inte ta stora risker, utan agera precis så klokt och eftertänksamt som man ska göra i ett gammalt familjeföretag.

Sthlm–Åre

fr.

95:–

Gäller för resa i 2 klass sitt-, ligg- och sovvagn för resa som inte kan ombokas. Kan bokas tidigast 90 dagar innan avresa. Läs mer och köp din biljett på www.sj.se, via telefon 0771-75 75 75, SJ Resebutik eller din resebyrå.

jesper rönnbäck 34, affärsman, stockholm. extremåkningslegend. foto andreas lundberg

Egentligen skulle jag vilja säga till dem som lever som professionella skidåkare att de ska njuta av varje stund. När jag själv levde det livet så insåg jag inte vidden av hur bra jag hade det. Visst var det stressigt ibland, man hade ständigt ont i kroppen, man var skadad ibland, men sammantaget var det ett otroligt härligt liv. Som sagt, de som lever så ska passa på och njuta medan de kan. Jag har reflekterat någon gång över om jag borde ha fortsatt ett par år till. Hur skulle det vara att dimpa ner i Badgastein och köra som förr? Det skulle inte bli som förr. Allt har sin tid och jag vill inte byta tillbaka. Jag fungerar inte så. När jag väl bestämt mig så satsar jag allt på det nya. Det blir bäst så. Det är min erfarenhet.

204

magasin åre

Skidpaus.

www.onico.nu

Patrik Leje

41, Åre. Chefredaktör för tidningen Åka Skidor.

f o t o g ö s ta f r i e s

Jag har tre barn och förundras ofta över hur föräldraskapet förändrats. När de var riktigt små var jag egentligen som innan vi fick barn, för barnen ställde inga större krav på det sociala planet. Men i dag. Oj. De växer upp och tar plats, har en större närvaro, ställer krav framförallt, och påverkar mig på ett helt annat sätt än när de var små. Det har både blivit svårare och intressantare. För tio år sedan anade jag heller inte att jag skulle bli en fotbollsfarsa och skjutsa min son och andra elvaåringar till olika cuper i Jämtland. De är otroligt duktiga, bland de bästa i sin årskull i Jämtland. Jag njuter av det. Jag älskar fotboll och jag ser det även som lite payback till alla vuxna som skjutsade och stöttade mig när jag var grabb och mina föräldrar sällan hade tid att vara med. Jag är i grund och botten en storstadskille som förvandlats till en norrländsk byfåne, he he. Lite skämtsamt, alltså, men jag är ibland förvånad över att jag är kvar i Åre efter nio år. Så kändes det inte när jag flyttade hit med familjen och började jobba på Åka Skidor. Byn har vuxit och blivit viktigare för mig än jag då kunde ana. Det är inte fallhöjden, antalet pister och skidåkningen jag tänker på, utan människorna och atmosfären, den rätt ovanliga samvaron som finns här på en rätt så unik plats. Det finns en tydlig bykänsla här och en bygemenskap som jag tycker är sund. Min erfarenhet är även att det är helt lönlöst att förställa sig här. Det kanske funkar med olika roller i en stor stad, men här möter man samma folk i jobbet, på föräldramötet, vid charkdisken, på systemet. Det funkar inte med fasader. Man måste vara sig själv. Jag har varit en mycket passionerad klättrare. Jag har klättrat på Nanga Parbat, Eigers nordvägg och på många andra ställen. Men jag har släppt taget om klättringen nu. Och jag saknar den inte. Jag grubblar inte på varför jag inte klättrar längre, utan är nöjd. I sommar vandrade jag genom ett av Alpernas högsta pass. Under 1980-talet skulle jag ha klättrat de stora väggarna intill. Men jag var nöjd med att befinna mig därnere. Fast samtidigt vet jag vad mer extrema äventyr kan ge. Klättring. Extremskidåkning. Och det är klart, om jag i något skede i livet skulle känna att, ja, det här är min grej igen, då känner jag innerst inne att dörren står på glänt in mot det där rummet som jag lämnat.

206

magasin åre

Wille Lindberg, Everest Team Rider. Foto: Nicklas Blom. Everest finns endast på Stadium.

QUALITY TIME Från ritbordet till berget, utan kompromisser. Redan vid första skissen av Everest Xtreme Jkt är målet högsta möjliga kvalitet. I material, i detaljer, i funktioner. Din dag på berget blir helt enkelt kvalitetstid. Därför väljer extremåkare som Wille Lindberg att åka i Everest. Och eftersom vi verkligen vill att alla ska kunna välja premiumkvalitet, vägrar vi envist att sätta ett premiumpris.

TEXT RIKARD LIND FOTO ERIK OLSSON

Tradition och modernitet hittar och hånglar upp varandra, varpå de kryper ner under dunbolstret och infriar förväntningarna. Orden är Rikard Linds, som här tar dig med till Fävikens Egendom – sanndrömmen vid Kallsjön.

atrik Brummer andas först in och tar sats: — Allra första gången jag var på Fäviken, så… Varpå han tystnar i ett par sekunders tankfullhet. — Nej, jag ska inte dra i väg och bli för pretentiös här nu, säger han sen. Det är lätt hänt annars, det där plötsligt impulsiva ivägdragandet mot översvallande ordval, när man pratar om, och inte minst ställs inför, de anmärkningsvärda ägorna intill Kallsjön strax öster om Åreskutan, vilka går under namnet Fävikens Egendom. Superlativen smyger bland buskar och bakom drivor lite varstans, men avslöjas oftast. Fävikens Egendom är, som namnet låter antyda, ingen vanlig sportstuga. Egendomen omfattar 8 400 hektar mark: fjäll, vattendrag, solid skog och svallande jämtländska sound–of–music–fält och sluttningar. Den ägs sedan 2003 av finansmannen Patrik Brummer med familj.

jälva gårdsbebyggelsen började ta form i slutet av 1800–talet. Fram till dess var de väldiga markerna bebyggda bara med några härbren, och användes till jakt och som sommarbete av traktens bönder. De första byggnaderna uppfördes 1880 och gården drevs under ett tiotal år som mejeriskola av Hushållningssällskapet. Ostkällaren från den tiden är i dag konverterad till omhuldad vinkällare med plats för middagsgäster i huvudbyggnaden, eller ”herrgården” som den också kallas. 1916 påbörjade Mona–släktet sin historieskrivning på Fäviken, då norrmannen Bernhard Mona anställdes som förvaltare av egendomen. Han fortsatte som anställd fram till 1932 då han erbjöds att köpa fastigheten – 34 000 hektar mark vid den tiden. Det inte anspråkslösa förvärvet genomfördes tillsammans med partnern John Ocklind. Tillsammans var de plötsligt ägare till en av Sveriges allra största privata fastigheter. Förhållandena var enkla och jorden och skogen gav ingen större avkastning, men ekonomin förbättrades drastiskt då Mona och Ocklind 1940 sålde fallrättigheter – förfogandet över en fallsträcka i ett rinnande vattendrag, som man kan tillgodogöra sig vattenkraften från – i Kallsjön till Stockholms stad för en betydande summa pengar. 1957 delades fastigheten i två delar och Ocklind och Mona gick skilda vägar. Kort därefter tog Bernhard Monas son Bengt över driften av Fäviken.

208

MAGASIN ÅRE

209

Sällskapsrummet i annexet.

210

magasin 책re

et är inte alls särskilt övermaga att kalla denne Bengt Mona för en levande legend i valda delar av landet, det vill säga Jämtland i synnerhet, men även över landsgränsen västerut och neråt Stockholm till, fullt möjligt även på de sträckor av afrikansk savann dit han begav sig för att konfrontera storviltet. Levnadskonstnären, storjägaren och den extraordinäre hemmansägaren Bengt Mona, nu och då även refererad till som patron Mona, är en sägenomspunnen personlighet. Flera av skrönorna är relaterade till jakt. Och motorer. Särskilt flygplan. En gång föresatte sig Mona att flyga till Norge, men dimman blev snabbt rent djävulusisk, så den grandiose hemmansägaren gick ner i höjd för att söka landmärken att navigera efter, fann ett järnvägsspår som han följde, och när han kom fram till ett stationshus stod där skrivet med otvetydiga bokstäver på fasaden: ”Sunne”. Åt det hållet ligger, så att säga, inte Norge. Det var under Bengt Monas tid som ägare och förvaltare av Fäviken som embryot till dagens upplevelseverksamhet med jakter, middagsarrangemang och fjällfiske för betalande gäster skapades. Inte minst startades Fäviken Game Fair 1994, en vildmarksmässa som ursprungligen inspirerades av liknande tilldragelser i Storbritannien och som i dag lockar fler än 30 000 besökare under tre dagar i juli, och som blivit en betydande del av Fävikens identitet.

är den Stockholmsbaserade, framgångsrika finansmannen Patrik Brummer köpte

Det är när man kliver över trösklarna som transformeringen blir uppenbar. Detta jämtländska fjällgårdsyttre ruvar på ett hyperuppdaterat inre. Fävikens Egendom 2003, blev det startskottet för en omfattande renovering, som inte strävade efter annat än perfektion in i minsta handbilade detalj. — Man kan förverkliga sig själv på en massa sätt, säger Patrik Brummer. För mig känns det helt rätt att slå ner mina pålar i Fäviken. Jag försöker vara där så mycket jag kan redan nu. På lite sikt blir det säkert alltmer. Det är en fantastisk upplevelse att vara i Jämtland och den vildmark som finns där. — Jag hade varit på Fäviken några gånger innan jag förvärvade egendomen, så jag kände till den. Första gången, för ungefär 15 år sen, blev jag bjuden på middag där mellan jul och nyår av några vänner. Bara turen dit kändes som en happening, långa rader av tända marschaller när vi närmade oss. Vi åt älgfondue minns jag. Jag har ätit älg på både längden och tvären genom åren – älgråbiff, älgwallenbergare, bräckt rimmad älgbringa med mandelpotatismos – men fonduen, i den där gamla vackra rustika miljön, var rent fantastisk.

Jakrummets höga, spröjsade fönster präglar både exteriören och interiören. Motstående sida: Den rustika länsstolen pryder sin plats mellan fönstren.

edan från början av den brummerska eran var ambitionen den att byggnaderna skulle renoveras upp till höjden av sin något slumrande

magasin åre

211

Det är en rustik elegans som skapar en skandinavisk, stundom fornnordisk atmosfär med små, fina instick av såväl Afrika och Asien som Vermont. Grandios öppen spis med väldig murstock.

212

magasin åre

potential och att Fäviken skulle bli en levande gård där familjen Brummers privata boende samsades med olika former av verksamhet i de intilliggande husen. Gården – belägen med storslagen rymd i utsikten över fjäll och vatten – består av sex olika byggnader. Till det kommer hus på andra delar av fastigheten, som fjällhemman intill prima fiskevatten. Utvändigt ser husen ut som om de stått där i drygt hundra år, bara tagits om hand med en uppenbart ömsint omsorg, men det är en sanning med modifikation. Den nära fyra år långa renoveringen har varit lika omfattande som minutiös. Patrik Brummer ser anspråkslöst på den: — Miljön och platsen är densamma nu som alltid, vi har bara rustat upp det förfallna och

försökt skapa bättre praktiska förutsättningar. En byggnad revs och rekonstruerades från grunden. Eldstäder, stenmurar, verandor och snickeridetaljer har adderats och fasader, skorstenar, plåtarbeten, belysning och tak setts över och bytts ut. Allt har skett i en stil som är traditionen trogen. — Visionen var att återställa det gamla Fäviken, att ta hand om det på ett varsamt sätt och med hög kvalitet som står sig länge, berättar Magnus Rydén på Thule Fastighetsutveckling i Stockholm. Företaget ledde projektet, som engagerade fem personer från det egna företaget, förutom de som stod för allt faktiskt hantverk. — Vi har använt både material och hantverkare från trakten, säger Ann-Charlotte Brummer, Patriks fru. Det viktigaste var att materialen skulle hålla väldigt hög klass, och snickerierna blev fantastiska. De åkte båda upp till Fäviken en gång i veckan under hela renoveringsperioden. — Det har varit enormt roligt att jobba tillsammans med en beställare med ett så otroligt engagemang som framför allt Ann-Charlotte Brummer, tycker Magnus Rydén. Utan henne hade vi inte kommit så långt som vi gjorde. — Det finns inget som är ogjort, konstaterar Ann-Charlotte Brummer. Det gäller även markplaneringen. Vi har lagt ner mycket energi på den, skapat en trädgård med olika blommor och växter på gårdsplanen, gräsmattor och ett jättegrönsaksland som ger grönsaker och rotfrukter till köket. Folk trodde inte vi var riktigt kloka när vi ville anlägga en trädgård, det är ju växtzon 8 häruppe och svårt för mycket att växa, men den prunkar otroligt vackert mitt i sommaren. Magnus Rydén och Ann-Charlotte Brummer berättar att Fävikens Egendom är ett projekt som vuxit fram med tiden på flera sätt. Det har laborerats med ett stort antal ritningar på idéstadiet, från furstliga jaktslott till det slutgiltiga utförandet. Liknande byggnationer har studerats både i böcker och på plats. Årstidernas skiftningar har avslöjat olika behov och inspirerat till lösningar. När en del gjorts klar, och blivit så infernaliskt bra till på köpet, har det ogjorda framträtt ännu tydligare och nödvändigare att ta sig an, och på det sättet har renoveringen blivit mer ingående än vad som först var tanken.

et är när man kliver över trösklarna som transformeringen blir uppenbar.

www.polarbrod.se

Rotselleri med sur grädde och gammal ost. Godare blir det inte. Faktiskt,

214

magasin åre

Detta jämtländska fjällgårdsyttre ruvar på ett hyperuppdaterat inre. Spa–avdelning, duschar och bastu. En biograf. Flera olika lounger. En restaurang med köksutrustning värdig en Michelinkock. Sex nya rum med toppbekväm hotellstandard för betalande gäster. Märkligt nog (eller, naturligtvis är det så i det här fallet) är det som inte syns lika förbluffande. Magnus Rydén talar lyriskt om den dolda tekniken. ”Mil efter mil” med ledningar gömda i väggarna. En hårddisk i källaren lagrar musik och filmer – du väljer det du vill se eller höra med en portabel knappsats – som underhåller dig ett sabbatsår eller två. Datorstyrd belysning (och ventilation) programmerad för olika lägen som ”välkommen”, ”god natt” och ”adjö”, så du slipper tända eller släcka varenda lampa. Högtalare i alla rum bakom vävspända väggar. Bildskärmar som antingen är diskret utplacerade eller infällda i möbler, varifrån de hissas upp med en knapptryckning. Genomgående vattenburen golvvärme. Det första som slår en är emellertid – skönhet. Det råder en harmoni och ett lugn och en vilsamhet och en ren och skär skönhet i skrymslen, vrår

llt timmer är handbilat och fackverk och regler specialtillverkade. Försvinnande lite är köpt färdigt, det allra mesta du ser är gjort för just sin plats här. Och hantverket är mest imponerande av allt, så som det kan bli när yrkesskicklighet ges frihet i form av tid och pengar. Tomas Björk är finsnickare i grunden och driver det Årebaserade byggföretaget Timmermannen som inriktar sig på unika villaprojekt, och som var delaktigt från början till slut på Fäviken. — Det var väldigt speciellt att få vara med och renovera upp en hel gård, säger han. Jag vet inte när jag kommer i närheten av ett så speciellt och stort projekt igen. Vi gick igenom varenda detalj noga tillsammans med arkitekten. Kraven på utförandet, i passningsjobb och materialmöten,

håk an wike

Magnus Nilsson har flyttat hem från Paris och de två Michelinstjärnedekorerade krogarna l´Arpége och l´Astrance till helt andra premisser. På Fäviken svarar han ensam för maten

och salonger med en kyrksals takhöjd. Det mås bra här. Möblemang (inbjudande howardsoffor, djupa klubbfåtöljer, Josef Frank–minnande bord) och inredningsdetaljer (handarbetade textilier, renfällar, jakttrofféer, Bengt Monas svävande ande i form av den forne husbondens vargskinnspäls som en effektfull och historieanknytande hommageinstallation på en vägg) är rimligen ytterst noggrant och absolut smakfullt utvalda. De mättade färgerna är sobert milda och mustigt varma. Materialkänslan i ådrat trä, smidesdetaljer och massiva skiffersjok från Offerdal är oerhört närvarande. Det är en rustik elegans som skapar en skandinavisk, stundom fornnordisk atmosfär med små, fina instick av såväl Afrika och Asien som Vermont. Sammantaget blir det Fävikens Egendom vintern 2008–2009 och framöver, där herrgård, jaktslott och lodge smälter samman i en nutida variation. Tradition och modernitet hittar och hånglar upp varandra, varpå de kryper ner under dunbolstret och infriar förväntningarna.

ULLÅDALEN DECEMBER -32°C

Fäviken är en förädling av ett kulturarv värd alla miljoner, hur få av dem som än kommer tillbaka Bengt Monas vargpäls håller ordning i baren. Intressant i sammanhanget är att Mona så sent som en vecka innan denna tidning trycktes, inför en vän undrade var hans fina päls egentligen tagit vägen sedan han lämnade Fäviken. Snacka om bildbevis.

216

magasin åre

var väldigt höga. Det är den här sortens uppdrag man drömmer om som hantverkare. Det liknade mer möbel- eller båtsnickeri än ett byggnadsarbete.

å Fäviken kan du ägna dig åt arrangemang som kretsar kring skytte, vinprovning, matlagning och upplevelser av ägornas skiftande natur. De nya hotellrummen är avsedda för middagsgästerna, och om du vill slå på stort kan du hyra hela anläggningen, leka hemmansägare för en helg eller så. Den stora nyheten för vintern är att restaurangen Magasinet – en satsning som är inhyst i Fävikens gamla spannmålsmagasin, precis som hotellrummen, och som siktar på att bli Åretraktens självklara toppkrog – har öppet för allmänheten från torsdag till och med lördag, en femrätters-sittning per kväll, ibland sex rätter, eller kanske sju, det beror på tillgången på råvaror och ”hur det känns för dagen”, som den intuitive köksmästaren Magnus Nilsson uttrycker saken. Magnus Nilsson har flyttat hem från Paris och de två Michelinstjärnedekorerade krogarna l´Arpége och l´Astrance till helt andra premisser. På Fäviken svarar han ensam för maten och Anna–Karin Haglund för vinet och servicen i den 16 platser lilla matsalen. — Min utmaning ligger i att bevisa för folk att

det är värt att ta sig hit två mil in i skogen eller över fjället, säger Magnus. Det är en oslagbar miljö som adderar till helhetsupplevelsen, och det finns extrema möjligheter med råvarorna som jag kan jobba med här. Filosofin styrs av de råvaror som gården själv producerar, alltså grönsakerna som odlas utanför dörren eller annat som växer på markerna, kött från de betande lammen och viltet som jagas, och fisk från de egna vattnen. Villkoren — miljön, tempot, ingredienserna — är säregna och ger utrymme för en hel del reflektion och experiment. Att gröpa ur en granstubbe, röka den och fylla den med ättika till exempel, och därigenom få fram en utmärkt sötsyrlig balsamicoliknande vinäger. Eller salta in ringblomme–knoppar i en ättiks–lag och på så sätt uppnå en intressant kaprisvariant.

agnus Nilsson är förtjust i just detta: att sätta in helt lokala råvaror och handlag, redskap och visdom från förr i en helt ny kontext. — Magnus tänkande är helt rätt och han brinner för det han gör, säger Patrik Brummer. Fäviken är en fortsättning på Bengt Monas idéer. Vi vill att gården ska vara öppen och levande, den mår bra av liv och rörelse, och restaurangen kan bidra till det – att folk kan komma dit för att äta året runt. På gården huserar också en vapensmed och ett slakteri som bidrar till livet och tjivet. Nära fem heltidstjänster in alles. – Det är närheten till Åre som gör det möjligt att driva den här verksamheten, anser Patrik Brummer. Jag utgår från mig själv och tycker det är en väldigt häftig pandang till Åre. Vi får se hur det går. Det är inte enkelt, och jag tror inte jag blir förmögen på det, men det är väldigt kul. Det finns det ingen anledning att betvivla. Fäviken är en förädling av ett kulturarv värd alla miljoner, hur få av dem som än kommer tillbaka.

Fotograf: Marie Birkl. Grafisk produktion: L채nsstyrelsen i J채mtlands l채n.

When life is good

218

magasin 책re

Långt innan han blev världens bästa längdåkare snorade han ner Ola Liljedahls gröna overall — vilket märkligt nog fick Ola att älska längdåkning. Följ med in i ett glidande tillstånd mellan självplågeri och njutning. det var ungdomstävling med litet u och uppförsbacke med stort U. Min gröna dräkt var ny och jag flög fram i spåret. Nåja. Jag var i alla fall på gång att hamna i resultatlistans främre halva. Det kan ha varit i Jämtland, möjligen Medelpad, alternativt Hälsingland. Som ungdomsåkare hade jag tidigt fått lära mig Ur spår-regeln. Den gick ut på att man livrädd kastade sig åt sidan när någon kom bakifrån. Man fastnade alltid med skidorna i den opreparerade delen av elljusspåret och tappade all eventuell rytm. Men då och då fick jag ropa ”ur spår” själv, faktiskt allt oftare ju äldre jag blev och det var alltid lika stort. Att köra om någon spyfärdig stackare med darrande ben väcker sadisten i en. Man sticker in kniven och vrider sedan om med ett käckt ”hur går det” när man passerar. Den här dagen i den gröna dräkten var en sådan dag då jag ropade ”ur spår” flera gånger. Eller i alla fall två.

Te x T ol a liljedal FoTo erik olsson

magasin åre

219

Aldrig hade jag sett någon, eller var det något, åka så fort. Och han brölade hela tiden medan han passerade mig och passade dessutom på att fräsa ut lite snor som i en elegant båge landade på min fina, gröna dräkt. Årebon Göte Kjellström på Björnens milspår. Kanske vinterns vanligaste syn. Göte är nämligen jämt där och tränar med sin hund.

220

magasin åre

Stolt och stark slet jag i uppförsbacken med stort U. Då hördes ett ljud bakom mig. Älgar hade jag ju sett ibland och brunst började jag så där i tidiga tonåren ana vad det var. Den trötta hjärnan kopplade att det måste vara en brunstig älg som lät. Förskräckt vände jag mig om. Det var en blond galning med tätt sittande ögon som råmade. Inte ens Peter Stormare på anabola skulle kunna se ut så om han så fick en hel säck hollywooddollar. Aldrig hade jag sett någon, eller var det något, åka så fort. Och han brölade hela tiden medan han passerade mig och passade dessutom på att fräsa ut lite snor som i en elegant båge landade på min fina, gröna dräkt. Senare såg jag att han hette Gunde Svan. Han var inte ett dugg brunstig. Han var bara bäst. Plötsligt var det jag som var spyfärdig med darriga ben. Innan jag hade kommit upp i spåret igen var han borta — försvunnen över krönet på världens nu längsta uppförsbacke — och medan jag patetiskt stakade mot mål forsade han mot en

ljusnande framtid som skulle ge både OS-guld, VMguld och programledarskap i Fångarna på fortet. Ändå älskar jag längdåkning. Eller är det kanske just därför? det fin ns en typisk turistbild av svensk längdåkning, där en lycklig och ledig familj på semester i Vålådalen skidar i eftermiddagssol. Man riktigt känner doften av varm choklad svepa fram och alla är vackert brunbrända med lagom rosiga kinder. Kodordet för de initierade är Swix Blå Extra. Okej, de dagarna finns och är sköna. Att åka i hårda spår genom en skog med decimetertjock nysnö hängande på granarna är att åka i ett vykort. Frågan är om konditionsträning kan vara vackrare än så? Man trycker ifrån med stavarna och glider som genom en propagandafilm för Svenska Turistföreningen mot horisonten. De dagarna finns inte bakhalt och mjölksyra. Men det riktigt fascinerande med längdåkning är de där dagarna som man aldrig ser på bild, helt

Rajda till ÅRe Duvedsrajden är Åredalens enda riktiga större och allmänna längdtävling. Patrick Rosenberg, tävlingsledare, berättar: — Start i Duved och mål i Åre. Tävlingen är öppen för alla och alla kan verkligen åka. Det är lättåkt och klassisk stil. Tävlingen har nationell status och är sanktionerad av Svenska skidförbundet. Ungdomsklasserna upp till 14 år startar från Åresjöns is. Samtliga barn tolkas ut till startplatsen med skoter. Efter målgång har alla deltagare hittills fått gratis bad på Holiday Club. Det erbjudandet hoppas vi kunna ställa upp med även i år. Vann huvudklassen förra vintern gjorde Gustav Berglund, Åsarna IK. — En duktig elitåkare som jag kan garantera att ingen i hela Åredalen har en sportkeps emot, som Rosenberg säger. Och apropå elitåkare så fortsätter, förstås, både sådana och vanliga dödliga att förlägga träningsdagar i klassiska Vålådalen, tre mil från Åre. Så har ju skett ända sedan Gösta Olander skapade ett träningscenter där på 1950-talet.

Erik Olsson väntade och väntade i Ullådalen. Men hon hade redan åkt förbi och stakade vidare mot sidan 226.

magasin åre

221

Att åka 25 kilometer i motvind, i snöyra och minus tolv grader, med felvallade skidor och bruten stav är garanterat stunder av lycka då livets soundtrack inte låter som reklam för Pripps Blå. Järpen har tuffa banor, dragna i kuperad skogsterräng med många myrar och bergsknallar. På 20-kilometersspåret kommer man upp högt och får fin utsikt västerut mot Åreskutan. Ida Indahl kan spåret utan och innan efter åren på skidgymnasiet i Järpen.

222

magasin åre

enkelt för att kameran har frusit sönder eller snöstormen gjort det omöjligt att fotografera. Det är de dagarna, då det är ett mandomsprov bara att kliva ur sängen, som en riktig längdåkare trivs. En sådan som ser fryst spott på hakan som ett smycke. Nu pratar vi hardcore. Att åka 25 kilometer i motvind, i snöyra och minus tolv grader, med felvallade skidor och bruten stav är garanterat stunder av lycka då livets soundtrack inte låter som reklam för Pripps Blå. Då är varje sekund en kamp och de tappra åkarna längs elljusspåret är alltid barnbarnsbarn i rakt nedstigande led till Karl XII:s trasiga armé på väg över jämtlandsfjällen från Norge. Karl XII, förresten. Han hade en pappa som hette Karl XI och som har gått till historien för två saker. Dels för att han var pappa till just krigarkungen Karl XII, dels för att han införde enväldet i Sverige. Intressant med honom är också att han var den som första gången kopplade samman Åre med skidor i en skrift från 1600-talet. I en rapport från en resa i Nordhallens by, nära Åre, berättas att kungen 1689 besökte en bonde

och nyfiket tittade på ett par märkliga brädlappar som stod på gården. Bonden förklarade på halvt obegripligt åremål för kungen från Stockholm att de användes på vintern för att ta sig fram på snö. Nu var det visserligen barmark och sommar, men bonden demonstrerade i blött gräs hur det gick till. Kungen provade tydligen själv och blev uppenbarligen nöjd, för han gav en blank daler till bonden. Hand upp alla som tror att vi pratar om slalom nu? Nej, vi pratar inte om en sport där man får hjälp att ta sig uppför backen — för att sedan glida ner för den lätt svängande på höfterna med glühwein i ena näven. Vi pratar om skidåkning i ordets ursprungliga betydelse, där själva skidandet ligger i att ta sig uppför backarna och åkningen sker utför och, i bästa fall, innebär en aning vila innan nästa ännu större uppförsbacke väntar. Fast förmodligen är det blankis utför. Och stålkanter är för fegisar. k ansk e är det därför längdåkare är så folkkära? Vresiga som Sixten Jernberg och tjuriga som

Framsidan eller baksidan?

Åker du omkring i strumpor och underställ som ger dig kall och fuktig hud, där bakterier trivs och där det lätt bildas blåsor? Eller väljer du att klä dig så att du känner dig torr och lagom varm oavsett om du bränner ner för Lundsrappet, står i liftkön till VM 6:an eller är på väg upp för baksidan av Åreskutan med stighudar? Merinoull är ett naturmaterial som klarar något som inga syntetfibrer kan. Nämligen att transportera bort fukten från huden redan i ångform, innan du börjar känna dig svettig. Risken för skavsår och blåsor minskar. Mindre fukt innebär färre bakterier och mindre illaluktande plagg, vilket i sin tur ger bättre stämning i en fullpackad gondollift. Visst verkar det smart? Och glöm alla fördomar om att ull bara är en vinterprodukt. SmartWool fungerar nämligen lika bra året om och kan både maskintvättas och torktumlas.

I Åre köper du SmartWool hos Hanson, Verkstan och Åre Äventyrsbutik. Mer information hittar du på www.granitbiten.com

Rättstakning på schemat

Vålådalens Jerry Ahrlin i den lilla fjällbyns spår. I fjol vann Jerry långloppet La Sgambed i Livigno andra året i rad. Spåren i Vålådalen håller högsta klass. Flera slingor går långt ut på fjället, där du bjuds på milsvid utsikt.

Åre för längdåkare fortsät ter att utvecklas. I vinter blir det längdskidskola a la alpin skidskolemodell. Åsa Fredrikson, som med maken Rickard driver Åre Björnen Skidcenter, berättar: — Vi satsar hårt på längdskidskola i vinter, både grupplektioner och privatlektioner. Tidigare har folk kunnat ringa och hoppats att någon haft tid för lektion. Nu blir det organ iserat med längdinstruktörer som jobbar här, egentligen upplagt efter samma modell som alpina skidskolan där man kanske bokar en treda garskurs och verkligen lär sig från grunden. Åre Björnen Skidcenter ligger centralt i Björnens skidområde, direkt i anslut ning till Åre skidområde och några stavtag från 3, 5, 10 och 15 km längdspår. Man kommer även att ha skidtester. — Vi håller med produkter, pjäxor, skidor, stavar så att folk får prova. Alla brukar slås av att det är stor skillnad på längdåkning med nya, bra grejer, säger Åsa Fredrikson. Vallning är ett kapitel för sig när det gäller längd åkning. Utvecklingen har de senaste tio åren varit enorm. Därför erbjuder Åsa och hennes kolleger vallnings kurs varje torsdag. — Det har vi haft i några år nu och bara en enda torsdag har det varit tomt. Annars är det alltid folk, både turister och bybefolkning som vill hålla sig uppdaterade.

Hundra glider utför i strålkastarskenet medan tre tränar saxning medelst mjölksyra uppför i mörkret vid backens kant. Klart att de tre måste ha en särskild gen för masochister gömd någonstans. Thomas Wassberg stakar de sig rakt in i folksjälen generation efter generation. Många stora längd åkare kan man sortera in under kategorin speciella — och kanske måste man vara det för att skaffa sig testvärden som inga andra idrottare kommer i närheten av. Titta på en slalombacke idag; hundra glider utför i strålkastarskenet medan tre tränar saxning medelst mjölksyra uppför i mörkret vid backens

224

magasin åre

kant. Klart att de tre måste ha en särskild gen för masochister gömd någonstans. 1930- talets stjärna Arthur Häggblad, som vann fyra Vasalopp, hade den genen. Efter ett SM i Falun, när han överraskande förlorat femmilen med tre sekunder, gick självaste landshövdingen Bernhard Eriksson fram i målfållan och frågade artigt ”hur var banan, herr Häggblad?”. Varpå herr Häggblad svarade: — Åk själv, gubbjävel. Bara för att senare intervjuas i radion och som avslutning få frågan om han ville hälsa något till lyssnarna. Jodå, det ville han: — Skidlöpning är ett jävla hundliv, jag önskar jag vore död, hälsa till vem som helst.

Sensor 3 innovation concept mirrors basic foot morphology’s philosophies. The design focuses creating direct contact with the 3 balance receptor zones of the foot (1st & 5th met-head, and heel) with the shell for direct transmission. Marknadsförs i Sverige

info@bios.se

Photo Arnaud Childéric - Kalice

I MTV-tider är en femmil från Holmenkollen balsam för själen. Att höra Jacob Hård vråla ”han är åtta sekunder före norrmannen” är terapi. Sofia Lind på sitt andra varv. Hon är tidernas mest framgångsrika Vasalöperska med fem segrar: 1996, 1997, 1999, 2004 och 2005. Mellan 1999 och 2005 var hon inte sämre än tvåa. Hennes bästa tid är 4.20 på de nio milen.

226

magasin åre

Vi är en nation som älskar sådant. Och vi älskar att titta in i en tom granskog i TV:n i hopp om att en svensk åkare ska dyka upp innan klockan nere till höger tickat för långt. I MTV-tider är en femmil från Holmenkollen balsam för själen. Att höra Jacob Hård vråla ”han är åtta sekunder före norrmannen” är terapi. Listan på folkhjältar är lång: ”Mora-Nisse”, Assar Rönnlund, Lars-Göran Åslund, Sven-Åke Lundbäck, Thomas Magnusson, Gunde, ”Billan” Östlund, Torgny Mogren, Per Elofsson, Björn Lind, Charlotte Kalla… Ändå hör det till att vi ska bekymra oss för återväxten, men den ordnar sig nog om man får tro 70-talets stjärna Thomas Magnusson: — Alltid kommer det fram nån idiot som gillar att åka skidor. Den meningen ska egentligen läsas med betoningen på ordet ”gillar”. Det finns nämligen allt för

många som missuppfattat allt när det handlar om längdåkning. De ger sig visserligen ut i spåret när stormen viner och man tappar känseln i tårna redan i vallaboden, men det är deras svar på frågan ”varför” som ändå avslöjar dem: ”Det är så skönt efteråt.” Hallå! ”Det är så skönt efteråt.” Med det resonemanget kan man ju hugga sig med stavspetsen i foten och föna håret med blåslampan för det är så himla skönt när man slutar.

KLIRR PROXIMITY

Polar Quest Med löstagbar ﬁltinnersko av ull. Lätt att ta ut och torka.

Hetare än Åre Stanna till i Järpen och upptäck det senaste i Lundhags Friluftsbutik. Eller prova ett par Polar Quest – det hetaste du kan hitta inom jämtländsk fotvård. LUNDHAGS FRILUFTSBUTIK ÖPPET ALLA ÅRETS DAGAR: Måndag-Fredag

10.00 – 18.00

Lördag

10.00 – 17.00

Söndag & Helgdagar

11.00 – 17.00

Butiken ligger intill E14 i Järpen. 2,5 mil öster om Åre.Tel: 0647-66 56 20 www.lundhags.se

Salongen med inredning i sekelskiftesstil. En perfekt miljö att lösa världsproblemen i efter en lyckad ripjakt. Stor, rustik täljstensspis, som håller sig varm länge efter att elden falnat.

228

magasin åre

TEXT LENA HEDMAN FOTO ERIK OLSSON

VACKRASTE VILLORNA Imponeras inte av de nya stora villorna i Björnen i första taget. De är torftiga lekstugor i jämförelse med de gamla jaktvillorna. Träslotten är osannolika skapelser. Osannolikt stora. Osannolikt vackra. Han slänger upp jägarhatten på älghornet. Carl Fredrik Liljevalch stryker sig över det långa skägget och är nöjd med dagens ripjakt. Jaktgästerna sorlar redan i sällskapsrummet, puffar på cigarrer och överträffar varandra med jakthistorier. Några överlevande ripor flyger upp ur buskarna nere vid Medstugusjön och kvällssolen får den gula jaktvillan att glöda. Hela byn har bytt om till ripbärare, kokerskor, kuskar och städare – så blir det när jaktgästerna kommer till Medstugan med tre hästar i ekipage från Duveds station. Industrimannen Carl Fredrik Liljevalch kom från Stockholm till Medstugan först som luftgäst 1885. Han köpte senare sju fjälljordbruk, byggde jaktvillan och uppförde ett mönsterjordbruk med mejeri och ladugård. Medstugan testamenterades till Jämtlands läns hushållningssällskap och egendomen är på 14 700 hektar. Mejeriet har blivit vandrarhem med hög standard, perfekt för den som vill få en fläkt av det ståndsmässiga boendet.

MAGASIN ÅRE

229

MARie bixo hellMAn

Men det är punschverandan som får det stora avundet att slå till. Rummet är så vackert med de spröjsade fönstren och utsikten över Medstugusjön, Saxvallsklumpen och de norska gränsfjällen. Matsalen med långbord och handsnidade stolar. Vackert burspråk med höga fönster som släpper in mycket ljus.

230

magasin åre

När vi kör upp till Medstugan hundra år senare tronar den stora jaktvillan fortfarande som ett guldklimp högt i byn. Huset är täckt av tjocksågad spån och har en robust karaktär. Himlen speglas i burspråkens och verandans fönster och ingången ramas in av svarvade stolpar som knyter an till det fornnordiska. Inbrottslarmet går direkt när vi kommer innanför dörren. — Nä, vad är det nu, säger Bengt-Åke Eggen, som är nyckelperson och jordbrukare i Medstugan. Han trycker bort larmet och tänder lamporna i hallen. Ett älghuvud ser skeptiskt på oss, och det sitter uppstoppade fåglar överallt. Bengt-Åke

berättar att det nu är SCA som hyr jaktvillan och markerna. Vid jakttid är det liv i huset, men annars rätt tomt. Synd på ett sånt hus, här vill man bara flytta in. Vi går uppför den pampiga trätrappan. På engelskt vis ligger sovrum och arbetsrum på övervåningen. Jag stryker med handen över vita, väldiga kakelugnar och provsitter mjuka sängbolster i järnsängar med guldknoppar. Men det är punschverandan som får det stora avundet att slå till. Rummet är så vackert med de spröjsade fönstren och utsikten över Medstugesjön, Saxvallsklumpen och de norska gränsfjällen. Jag ser framför mig hur jaktgästerna skålar i punsch när kvällssolen lyser in. På nedre planet går rum och möbler helt i sekelskiftesstil. I matsalen bryts vinterljuset i kristallkronan, och i salongen finns resliga stolar för samtal efter middagen. Kanske är det jämtlänningen i mig som lätt förförs av slottsmiljöer. Jämtland är historiskt ett landskap av grå lador och anspråkslösa

Huset ligger vackert vid Skalstugevägen. Fri sikt mot söder, milsvida skogar norrut. Trapphuset flödar i ljus tack vare generösa, vackra fönster. Få jaktjournaler rymmer lika många “von” och “af”.

magasin åre

231

GUnno r ask / Tomas Johansson

Rosa Rensjösätern reser sig fortfarande som en hägring mitt ute på fjällvidden. Turåkare som kommer glidande från Storlien tror att det är en hägring Bomull i Venezuela blev jaktslott i Bodsjön. Rensjösätern ägs i dag av adelsmannen Jacob de Geer. Han har reoverat det från grunden.

232

magasin åre

byggnader, nästan helt utan slott och herresäten. Ett hus med torn kan få en slottstörstande jämte på fall. På tal om torn: Ett annat vackert jaktslott efter Skalstugevägen är Engelska villan vid Bodsjön. Detta tornbeprydda hus ägdes av bomullskungen Philip Remington från Liverpool. Remington hade sin plantage i Venezuela. Medstugan och Engelska villan byggdes vid vägen. Annat var det när friherre Oscar Dickson lät bygga det rosa jaktslottet Rensjösätern i väglöst land 1890. Husdelarna fraktades på tåg och vidare på hästforor en dryg mil fram över djupsnön till Norder-Rensjön. Ett enormt projekt, tycker jag som är inblandad i ett bygge av en liten skogskoja i fjällkanten. Att med skoter dra upp timmerstockar, takåsar, plank, isolering, läkt, takpapp, plåt, järnspis, fönster och annat till en stuga på 16 kvadrat är nog så jobbigt. Rosa Rensjösätern reser sig fortfarande som en hägring mitt ute på fjällvidden. Turåkare som kommer glidande från Storlien tror att det är en hägring när de ser byggnaden.

Hur Oscar Dickson hamnade vid Rensjön är en gåta. Men tidens anda var den nationalromantiska synen på landskapet och längtan efter höga berg och vida vatten. I det mycket läsvärda standardverket ”Landskap, jaktvillor & kurhotell” skriver Marta Järnfeldt-Carlsson initierat om arkitektur och turism i Västjämtland. Hon berättar om reselitteratur som under 1800-talet beskriver Åreskutan som ett glödande klot i solnedgången. Jämtlänningarna beskrivs som ett gladlynt och ännu ofördärvat folk. Ripjakten i fjällen ansågs då som nu vara en stor upplevelse. När järnvägen kom till Västjämtland 1882 öppnades vilda västern för jakt- och luftgäster. Det kan vara en sak att svenska grosshandlare byggde jaktvillor i Jämtland, men nog kan man fundera över hur engelsmännen fann sin plats i obygden, inte bara vid Skalstugevägen. Långt uppe i Kallbygden vid sjön Torrön köpte Percy F Luck från Brighton in fastigheter. Det var affärskontakter i trävarubranschen som gjorde att han bosatte sig i Sverige och 1887 skaffade sitt jakthus i Hoberg. På väggen i villan hängde en karta över sjön, myrarna och fjällen. Kartan hade rubriken ”Sketch map of Mr Percy Lucks sporting territories”. Det var ett skapligt område på 111 000 hektar för jakt och fiske som Percy lyckats

f örändring Tid för

Realisera din dröm och bygg för framtiden. Vi hjälper dig genom hela processen. Gå in på www.overbygg.se och titta närmare på våra effektiva och prisvärda kärnmodeller eller låt dig inspireras och välj ett individuellt anpassat hus som vi utvecklar tillsammans. I Åre har vi också inflyttningsklara hus och fantastiska tomter. Kontakta oss om du vill ha mer information. Överbygg Sverige AB

HusExpo, Bogårdsvägen 17

08 - 683 09 90

www.overbygg.se

128 62 Sköndal

070 - 191 90 84

un@overbygg.se

Jämtland är historiskt ett landskap av grå lador och anspråkslösa byggnader, nästan helt utan slott och herresäten. Ett hus med torn kan få en slottstörstande jämte på fall. Gustav V jagade gärna i Medstugan. Här avbildad i sin favorithatt. Dörren på glänt in till ett av sovrummen. Alla sovrum har vackra kakelugnar.

komma över genom köp och arrende. Jaktgästerna hade en lång resa dit. De engelska vännerna fick först ta sig över Nordsjön till Trondheim och åka tåg till Järpen. Färden gick vidare med häst och vagn till Bonäset, ångbåt på Kallsjön, landtransport till sjön Juvuln och slutligen båt över Torrön. Jaktvillan ligger norr om Kolåsen, där för övrigt Winston Churchill fiskade och jagade. De flesta jaktvillorna är stängda för allmänheten, dock inte Villa Tottebo i Åre. Denna jaktvilla uppfördes i Åre av grosshandlerskan Ellen Lithander-Fick från Östersund. När sjukhuset byggdes hamnade villan bakom och förfallet började. Under flyttfärd 1995 åkte huset på släp genom byn, och Åreborna hade picknick på gräsmattorna efter vägen. Ingen ville missa den stora händelsen. Frågan var i vilken kurva huset skulle välta av släpet. Allt gick bra och jaktvillan står nu mitt emot gamla stationen och serverar mat av

234

magasin åre

lokala specialiteter som halstrad röding och renkalvinnanlår. Det är inte bara grosshandlare på jaktäventyr som gillar de rätterna. Totalt 25 jaktvillor finns med i Marta JärnfeldtCarlssons bok. Om hundra år kanske någon skriver boken om Västjämtlands vräkigaste fritidshus. Frågan är hur många nyligen byggda villor som stått pall för väder och vind och inte ruttnat ner på grund av fuktskador. Men förmodligen är jaktslotten från sekelskiftet kvar. De blir bara vackrare och vackrare med åren. Nu gäller det att ha en bra plan för slottslivet. Det är dags att ta jägarexamen för att på något sätt ta sig in i Medstugans jaktsällskap. Fast det handlar nog mest om att få sitta på punschverandan i solnedgången.

0647–515 90 www.hotellaretorg.se

0647–322 11 www.inredarna.com

0320–20 93 66 www.kinnabadden.se

FOTO: HOTELL ÅRE TORG

DET ÄR SOM ROLIGAST ATT ÅKA SKIDOR NÄR MAN SOVIT SOM BÄST!

236

magasin 책re

VÄL VALDA VAROR FOTO FREDRIK BOBERG

LANGE COMP PRO // Nyheten om Langes nya, revolutionerande design slog ner som en atombomb på redaktionen. De något mindre insnöade kan kanske förvånas över vår överdrivet kraftiga reaktion, men för oss, uppvuxna med den tidigare, klassiska skalformen hos pjäxornas pjäxa är förändringen världsomstörtande. Den runda, harmoniska tåboxen som funnits med oförändrad sedan slutet av 70-talet har nu fått ge vika för en mer aggressiv ”hajnos”. Och varför inte? Formen har fungerat på allt från Ford Mustang till Opel Kadett. Vi spår marknadens acceptans och sedermera gillande.

MAGASIN ÅRE

237

MARKER JESTER // Sedan introduktionen har Jester fått stå i skuggan av sitt mer omtalade syskon Duke. Och medan Duken är en revolutionerande bindning som äntligen gör det möjligt för aggressiva skidåkare att hitta en bindning som också fungerar för toppbestigningar är Jester en mer lågmäld nyhet. Den är helt enkelt en helt vanlig bindning. Men vit. Och snyggt designad. ROTTEFELLA NTN // Från norska Rottefella kommer det senaste systemet för åkning med lös häl. Ett helt nytt koncept där bindningen kommer i olika storlekar, hårdheter och färger. Borta är långa skoläppar och 3-pin. Utlösningsmekanism ska rädda ömtåliga knän och ben. Fler smarta nyheter är att bindningen kan ﬂyttas på skidan beroende på åkarens önskemål om position. Dessutom ökar bekvämligheten betydligt med den så kallade ”semi” step in-funktionen. PEAK PERFORMANCE OUTLAND JUMPSUIT // Overall är det optimala skidplagget och årets version från Peak Performance är förbättrad i både passform och design. Det syns att man tänkt till ordentligt med ett snyggt, tight snitt som samtidigt känns avslappnat, men utan att bli för baggy. Snygga skinndetaljer som ger retrokänsla och kontrasterande dragkedjor som bryter av. Funktionen är inte heller bortglömd, ﬁckor i massor och rejält tilltagen ventilation.

238

MAGASIN ÅRE

Find your flow.

Thomas Vanderham putting his faith in new SAINT technology. See the film at thecollectivefilm.com/provingground

www.shimano-nordic.com

ÂŠ 2008 Shimano Inc. Rider - Thomas Vanderham. Photo - Sterling Lorence.

FARMERS MARKET // Naturmaterial har alltid varit rätt. Stickade tröjor har nästan alltid varit rätt, speciellt i skidvärlden. Farmers Markets ﬁna ulltröjor ger alla betraktare en tydlig “vill ha”-glöd i ögonen. Isländskt hantverk när det är som bäst. Tyvärr kan inte ens en havererad isländsk valutakurs göra att vi kan kalla tröjorna direkt billiga. PETZL ULTRA // Här ligger frontlinjen inom LED-tekniken. Ingen LED-lampa kommer i närheten av Petzl Ultra som ger ett extremt intensivt, brett och vitt ljus. Lampan har tre ljuslägen. Ljuset når mer än 120 meter på extremläget (350 lumen). Ultra är tänkt för polis, räddningstjänst och gruvpersonal. Petzl Ultra är även ett självklart val för längdåkare som vill åka spår utan elljus kvällstid. Batteriet är uppladdningsbart och håller upp mot 16 timmar. Så milen i Björnen bör du hinna.

240

MAGASIN ÅRE

Restaurant & Bar

Öppet alla dagar 18.00 – 23.00 Boka bord 0647–506 20 / www.villatottebo.se Varmt välkomna önskar Per-Åke och Thomas!

McBride / Fotograf Gösta Fries

Location: Åreskutan, Jämtland, Sweden.

Fryser du? Så onödigt. Med underställ i fin, frottéstickad merinoull så slipper du. Frottéöglorna binder nämligen luften mellan hud och plagg till ett isolerande värmeskikt. Ull har dessutom en naturlig förmåga att transportera bort fukt och svett. Woolpower tillverkas här i Östersund från garn till färdigt plagg. En och samma sömmerska ansvarar för hela processen. Så har vi gjort sedan vi tog fram materialet Ullfrotté Original 1972. Till glädje för yrkesfolk, sport- och friluftsmänniskor och andra som ogärna fryser.

Underställ i frottéstickad merinoull

www.woolpower.se

PATAGONIA MLC // Namnet står för Maximum Legal Carry-On och det betyder att de flesta flygbolag släpper ombord den utan knussel. Den är precis lagom stor för några dagars minimalistiskt resande. Ta pjäxorna i handen, hyr skidor på plats och pressa ner resten i den här sköna reskamraten. Och glöm det där med hjulväskor, de är bara till för kabinpersonal (och då menar vi inte kabin som i kabinbana) som ska rulla mellan gaten och flygplatshotellet. TECNICA DRAGON 110 ULTRAFIT // Baserad på Tecnicas beprövade racesko Diablo, men utvecklad för dem som vill ha en lite bekvämare sko. Den ger en mer upprätt och avslappnad ställning utan att för den skull pruta på känslan. Siffran 110 i namnet står förstås för det så kallade flexet och betyder att den har en bit kvar till de allra hårdaste skorna på marknaden. Formbar innersko, supertunna (men starka) kolfiber/stål-spännen och justerbart flex är bara några av finesserna. Snygg är den dessutom.

242

MAGASIN ÅRE

När du vill förnya ditt kök eller byta luckor!

Besök vår utställning i Produkthuset, kontakta Åre Byservice, 0647–520 20. 063–13 08 61 www.kok1.se

· kok1@kok1.se

Norrlands största kökstillverkare Våra återförsäljare hittar du på www.storsjokok.se Kontakta oss på 063–15 08 60 eller storsjokok@telia.com

244

magasin 책re

annaleah de masi

SNÖBLIND UTFÖRSÅKNINGENS HISTORISKA MISSTAG Är den moderna skidåkningen verkligen modern? Eller hopplöst fast i en återvändsgränd? T E X T, T E O R I E R & I L L U S T R A T I O N E R JESPER RÖNNBÄCK FREDRIK BOBERG J O H N C R AW FO RD - CU RRI E

VAD SKULLE HÄNDA? Om vi började om från början? Om vi tryckte på en knapp och raderade hela skidhistorien från våra minnen. Om vi ställde en grupp intelligenta människor på en fjälltopp och gav dem en enda uppgift: Att återuppfinna utförsåkningen. Hur skulle deras skidor se ut? Skulle de använda stavar? Skulle skidor över huvudtaget komma på tal? Eller är skidorna bara ett sorgligt snedsprång i utförsåkningens evolution — en osalig kvarleva från en svunnen tid då björnjägare klampade omkring bland snötäckta granar?

MAGASIN ÅRE

245

mike eddington

“Förmodligen hade vi sladdat omkring på tandpetare än i dag om det inte vore för brädåkarna – denna radikala samling nytänkare som gled sidledes in i vår trögtänkta värld.”

Överst: Amerikanerna Andy Mahre och Pep Fujas vänder bokstavligt talat bak och fram på begreppen. De åker gärna baklänges och ofta utan stavar vilket har mött kritik inte bara i det äldre alpina etablissemanget utan även bland yngre jibbers som har svårt att tänka utanför boxen. Ovan: Sondre Norheim tänkte till, struntade i konventionerna och skapade en helt ny skida med midja. Efter det stod utvecklingen mer eller mindre stilla i över 100 år.

246

magasin åre

Det är dags att dissekera vår egen historia och fråga oss vad som gick snett. Hur många miljoner framåtkullerbyttor kan en samlad skidvärld tåla innan någon kläcker idén om feta skidor? Hur många miljarder hasande svängar ska det behövas för att uppfinna en carvingskida? Förmodligen hade vi sladdat omkring på tandpetare än i dag om det inte vore för brädåkarna — denna radikala samling nytänkare som gled sidledes in i vår trögtänkta värld. Vi skrattade och kallade dem haschpulkeåkare när vi egentligen borde ha stått med stenmarksmössan i hand och skämts. Visst är det lätt att vara efterklok. Men ibland är det nyttigt också. Om vi missade två så uppenbara saker kanske vi har missat något ännu viktigare. historien Hösten 1923 hittades en träskida i ett myrområde utanför byn Kalvträsk i Västerbotten. Två år senare återfanns den andra skidan. Kalvträskskidorna har senare daterats till cirka 3 200 f.Kr. och är sannolikt världens äldsta bevarade skidor. I sina glansdagar var de 204 cm långa och 155 mm breda. De hade negativt spann och ”reverse sidecut”. De var alltså bredare på mitten än framtill och baktill. Formmässigt skulle man kunna påstå att de var mycket lika dagens mest extrema

big mountain-skidor. Den likheten är egentligen fullkomligt logisk. Kalvträskskidorna var liksom moderna offpistskidor byggda för att fungera i ospårad terräng på mjukt underlag. Det negativa spannet gav lyft åt spetsarna så att de inte skulle fastna i djupsnön. Den omvända skärningen gjorde skidorna mer lättmanövrerade i knixig terräng. experimentet Låt oss genomföra ett modernt tankeexperiment. Vi ställer en grupp människor med någorlunda skarpa intellekt på en fjälltopp. Vi raderar deras minnen så att de inte har några referensramar att utgå ifrån. De har alltså samma förutsättningar som de primitiva skidkonstruktörerna i Kalvträsk. Vi ger dem sedan obegränsat med tid och total kreativ frihet. Deras uppgift är att uppfinna utförsåkningen igen. Målet är att ta sig nerför fjället på ett effektivt sätt och samtidigt ha så kul som möjligt på vägen. Experimentet går alltså ut på att återuppfinna fritidssysselsättningen utförsåkning. Det rör sig om rekreation och inte nödvändigtvis om prestation. Syftet med tankeleken är att ifrågasätta utförsåkningen som den ser ut i dag. Varför ser den dominerande alpina utrustningen ut som den gör? Varför är den så skrämmande lik den utrusning som använts för transport sedan urminnes tider? Skulle den alpina skidan överhuvudtaget ha existerat om det inte vore för längdskidan? Men först ska vi göra ytterligare en tillbakablick i skidhistorien. Efter kalvträskskidan hände faktiskt inte särskilt mycket under de följande 5 000 åren. Snön förblev mjuk i skogarna och på fälten. Skidor förblev ett transportmedel som främst an-

västerbottens museum

vändes av jägare, skogshuggare, bönder och soldater. Avsaknaden av lämpliga material för skidkonstruktion var en orsak till skidbranschens utdragna törnrosasömn. Bristande kreativitet var en annan. I Skandinavien förblev den platta, breda kalvträskmodellen dominerande under hela medeltiden och fram till början av 1800-talet. Den allround-betonade designen passade utmärkt för såväl skare som mjuksnö. NorrmäNNeN, spaNNet & midjaN Den första stora skidinnovationen i modern tid kom från Norge. I mitten av 1800-talet utformade skogshuggare från norska Telemark de första skidorna med spann. Den bågformade konstruktionen gjorde att åkarens vikt fördelades mer jämnt över skidans längd. Spannet gjorde det

också möjligt att bygga tunnare och lättare skidor som inte buktade neråt på mitten och bromsade åkarens framfart. Skidorna blev enklare att manövrera, vilket möjliggjorde snitsigare sick-sackåkning i utförslöpor. För dem som behärskade tekniken blev utförsåkning plötsligt en fröjd. Det blev till och med så roligt att norrmännen började göra det för nöjes skull. Skidor var inte längre enbart ett transportmedel — det var en fritidssysselsättning och en sport. Vid en skidtävling i Christiania (Oslo), 1868, visade telemarkssonen Sondre Norheim upp en skida som skulle revolutionera skidhistorien. Den var betydligt kortare än dåtidens skidor och 15 millimeter smalare på mitten än baktill och framtill. Skärningen gjorde att skidan flexade när den kantställdes och följde med i svängens form

Överst: Den som tror att friåkning och jibb är nya fenomen kan tänka om. Tvärtom är det förmodligen så att tävlingsåkningen i preparerade pister var det som gjorde att sådan lekfull åkning föll i glömska. Ovan: Resterna av den så kallade Kalvträskskidan, en 204 cm lång rockerskida med en paddel istället för stavar, som har daterats till ca 3200 år f.Kr.

magasin åre

247

COLIN ADAIR

NoBoard — snowboards utan bindningar — skapades för extrema lössnöförhållanden och har nu ett samarbete med snowboardgiganten Burton. Ett företag som inte är rädda för att söka nya vägar genom att först gå tillbaka i utvecklingen.

248

MAGASIN ÅRE

i stället för att sladda i sidled. Sondre använde sig dessutom av hälbindningar, vilket gjorde att han kunde utnyttja den nya skidans egenskaper ännu bättre. Trots att han var betydligt äldre än sina konkurrenter vann han tävlingen överlägset. En pikant detalj i sammanhanget är att den nya svängtekniken med fast häl och parallella fötter från början döptes till ”telemarkssväng” efter Sondres hembyggd. Det var först 1901 när regelboken för modern norsk skidåkning skrevs som parallellsvängen döptes om till christianiasväng. Den äldre tekniken med lös häl fick då heta telemark. Efter Sondres briljanta uppvisning stannade utvecklingen inom skidbranschen upp ännu en gång. Om man bortser från detaljer som plastbelag och säkerhetsbindningar hände inte mycket på drygt hundra år. 1893 kom den första laminatskidan i två lager. 40 år senare lyckades man, hör och häpna, konstruera en skida med tre lagers laminat. Ungefär samtidigt påbörjades experiment med skidor i andra material som till exempel aluminium. Inget av dess experiment föll särskilt väl ut förrän Fred Langendorf och Art Molnar uppfann glasfiberskidan 1959. Den blev en jättehit och det dröjde inte länge förrän det tillverkades fler glasfiberskidor än träskidor. Under sjuttiotalet och åttiotalet fortsatte experimenten med nya och alltmer ambitiösa material. Kolfiber, kevlar och titan blev lika vanliga afterski-begrepp som glüwein och ölstövel. Dessa ”high tech-material” användes för att göra skidorna starkare och mer vridstyva — men framförallt användes de i rent reklamsyfte. På utsidan såg skidorna fortfarande ut som för hundra år sedan, men genomskärningsbilderna i annonserna blev allt mer raffinerade.

VAD ÄR EGENTLIGEN UTFÖRSÅKNING? Med detta hundraåriga teknikstillestånd i färskt minne ska vi än en gång återvända till våra moderna vänner på fjälltoppen — dessa stackare vars minnen blivit raderade och vars enda uppdrag är att uppfinna utförsåkningen igen. Kan de göra det bättre än skidbranschen gjorde det? Deras uppgift är mycket lik Sondre Norheims: det vill säga att ha kul, pressa sin gränser och njuta av vad berget har att erbjuda. Men till skillnad från Sondre och hans efterföljare har de inget 5 000-årigt bagage av minnen. De har aldrig sett en skida och de har aldrig hört talas om skidåkning i rent transportsyfte. Den första frågan vi måste ställa oss är om de skulle uppfinna någonting som överhuvudtaget liknade skidor. Det finns många andra sätt att ta sig nerför snöiga berg. Kanske skulle de välja att springa ner på snöskor? Vi tror inte det. Eftersom våra försökspersoner är intelligenta skulle de snabbt komma fram till att snö lämpar sig bäst att glida på. Den första avgränsningen i detta experiment blir därför att utförsåkning är en ”glidande aktivitet”. Hur glider man då bäst? Pulka är ett alternativ som ligger när till hands. Den kanar bra nerför fjället och är relativt bekväm. Den som provat att åka pulka i lite mer krävande förhållanden vet dock att detta transportmedel har sina begränsningar. Särskilt när det kommer till brant skogsåkning och smala couloirer är pulka ett tveksamt alternativ. Pulkan får därför också snällt kasta in handduken. Enligt samma logik kan vi troligen avskriva alla typer av åkdon där åkaren sitter eller ligger ned. Slutsats nummer två blir således att utförsåkning

Vi förstod att det skulle bli spännande. Vi visste att det skulle bli svettigt. Men vi anade aldrig att det skulle bli så roligt. Våra första 20 år på Rautjoxa har varit fantastiska. Vi har haft äran att servera tusentals glada gäster. Vi har bekantat oss med många, ännu fler har blivit våra vänner. Nu satsar vi på nya säsonger tillsammans med våra underbara medarbetare och härliga fjällgäster. Stort tack och hjärtligt välkomna till oss i Rödkullens skidområde. Lotta & Peter Windstedt Psst.. Vi fortsätter förstås med vår privata skidskola och vår helikopterguidning. Titta in på en kopp så berättar vi mer. Tel 0647–530 06

123

140

# Q[

109

Framtidens friĂĽkningsskida? En kort, bred rockerskida med inverterad midja och twintip. Dessutom med ett insertsystem fĂśr bindningar av snowboardtyp och fĂśr mjukare skor Ă¤n dagens stenhĂĽrda pjĂ¤xor. En skida skapad fĂśr upplevelser snarare Ă¤n prestationer.

250

MAGASIN Ă&#x2026;RE

Ă¤r en â&#x20AC;?stĂĽende aktivitetâ&#x20AC;?. NĂ¤sta frĂĽga blir om vĂĽr grupp hade valt att fixera utrustningen vid fĂśtterna pĂĽ nĂĽgot vis. SnĂś har som bekant en fĂśrmĂĽga att suga tag i lĂśsa fĂśremĂĽl. Friktion, trĂśghetslagar och liknande fysikaliska fenomen vill separera ĂĽkaren frĂĽn utrustningen. Trots det finns det gott om ĂĽkdon utan bindningar. Snowskate och sĂĽ kallade noboards Ă¤r exempel pĂĽ sĂĽdana. Innan vi alltfĂśr lĂ¤ttvindigt avfĂ¤rdar dessa konstruktioner mĂĽste vi infĂśra ett nytt begrepp i utredningen, nĂ¤mligen det som populĂ¤rt kallas â&#x20AC;?soulâ&#x20AC;?. Inom brĂ¤dsporter, som skateboard och vĂĽgsurfing, har det lĂ¤nge varit kutym att inte fĂ¤sta fĂśtterna vid brĂ¤dan. Utan att gĂĽ fĂśr djupt in pĂĽ anledningarna till detta kan vi konstatera att det har med kĂ¤nsla och uttryckssĂ¤tt att gĂśra. Den lĂśsfotade traditionen Ă¤r djupt rotad i surfsporternas sjĂ¤l och har bidragit till att utveckla en sĂ¤rart och stil som utĂśvarna Ă¤r mycket mĂĽna om att behĂĽlla intakt. Detsamma gĂ¤ller telemarksĂĽkningen, vars primitiva bindningstyp i hĂśg grad fĂśrknippas med stil och kĂ¤nsla. Men i Ă¤rlighetens namn Ă¤r varken lĂśsa fĂśtter eller lĂśs hĂ¤l sĂ¤rskilt funktionellt. AvvĂ¤gningen mellan soul och effektivitet Ă¤r naturligtvis ett hĂśgst individuellt beslut. Men hĂ¤r sĂśker vi efter koncensus och vĂĽr utgĂĽngspunkt blir dĂ¤rfĂśr att gruppen kommer att vĂ¤lja bindningar med fast hĂ¤l, oavsett ĂĽkdon. Den lĂśsa hĂ¤len uppfanns frĂĽn bĂśrjan i transportsyfte och passar bĂ¤ttre fĂśr lĂ¤ngdskidĂĽkning Ă¤n utfĂśrsĂĽkning.

I vĂĽr nya, optimala vĂ¤rld ĂĽker man alltsĂĽ utfĂśr med hela fĂśtterna fixerade vid utrustningen. Hittills har vi enbart Ă¤gnat oss ĂĽt sjĂ¤lva ĂĽkdonen. Det Ă¤r medvetet. VĂĽra fĂśrtrĂ¤ffliga innovatĂśrer kommer nĂ¤mligen inte att uppfinna nĂĽgra stavar. Eftersom berget i experimentet inte har nĂĽgra flacka transportstrĂ¤ckor eller besvĂ¤rliga traverser behĂśver man inte staka. Visst kan det vara bekvĂ¤mt att hĂ¤nga pĂĽ stavarna ibland â&#x20AC;&#x201D; men vi tror inte att vĂĽra uppfinnare Ă¤r fullt sĂĽ komfortfixerade. Ă&#x201E;ven som balansredskap Ă¤r stavarna onĂśdiga. SĂĽvĂ¤l brĂ¤dĂĽkare som backhoppare klarar sig utmĂ¤rkt utan balanskĂ¤ppar. Stavarna Ă¤r en estetisk hang-up och en gammal kvarleva frĂĽn den tiden dĂĽ skidor enbart var ett transportmedel. DĂ¤rfĂśr blir det inga stavar i vĂĽr nya skidvĂ¤rld. Inte ens en singelstav Ă la Gustav Vasa. Ă&#x2026;ker utfĂśr gĂśr man med fria hĂ¤nder blir vĂĽr fjĂ¤rde slutsats. Nu har vi infĂśrt fyra grundkriterier fĂśr vĂĽr nya sport. Den ska vara glidande och stĂĽende, den ska utfĂśras med fria hĂ¤nder och utrustningen ska vara ordentligt fixerad vid fĂśtterna. Nu mĂĽste vi stĂ¤lla oss tvĂĽ frĂĽgor till: Den fĂśrsta frĂĽgan Ă¤r om fĂśrsĂśkspersonerna skulle anvĂ¤nda en eller tvĂĽ skidor. Den andra Ă¤r om de skulle vĂ¤lja att ĂĽka med kroppen riktad nerĂĽt eller om de skulle ĂĽka pĂĽ tvĂ¤ren. HĂ¤r kommer vi att vara lite frĂ¤cka och utesluta tvĂĽ alternativ direkt. Att ĂĽka pĂĽ tvĂ¤ren med tvĂĽ skidor rimmar illa med vĂĽra grundlĂ¤ggande anatomiska fĂśrutsĂ¤ttningar.

60 hp

Driving Arena * Event Hotel * Adventure Conference

Lördagar, hela vintern

Porsche Ice Driving Upplev: -

De senaste modellerna från Porsche 580 dubb per däck 385 hästkrafter per bil Professionella instruktörer 3 timmars fantastisk körträning ...med dig själv i förarstolen! Anmäl dig nu och gör något som du garanterat kommer att berätta om ända till midsommar, men förmodligen ännu längre.

Hotell och restaurang håller öppet under Porsche Ice Driving, om familjen eller kompisarna vill följa med och titta.

3.495:-

inkl moms

Anmälan: Tel 0647-411 00, booking@kallautolodge.com

Välkommen till Kall Auto Lodge

Multimotorarenan på norra sidan av Åreskutan

Läs mer på: www.miun.se/skarp www.kallautolodge.com

Monoskidan går också bort. Alla inbitna åttio talsromantiker får ursäkta. Monoskidan är funk tionellt underlägsen vanliga skidor på nästan alla plan. Ur strikt estetisk synvinkel är den dessutom ytterst diskutabel. Med monoskidan och ”dub belbrädan” uteslutna återstår bara två alternativ: snowboard och skidor.

När brädåkaren Jeremy Jones av en slump hamnade i en liten by i de turkiska bergen fick han sitt livs chock: Hela byn åkte snowboard sedan mer än 150 år tillbaka. Med hjälp av ihopspikade brädbitar tar sig byborna fram i den djupa snön. Ibland tävlade dom. Det hände att dom hoppade. Ingen hade någon önskan att byta ut sina hemgjorda brädor mot nyare utrustning. jeremyjones.net/08/1

252

magasin åre

Fler pinsamma historier Skidorna kvalar alltså trots allt in som en av två finalister i det här tankeexperimentet. Frågan är hur de ska se ut? Låt oss återigen blicka bakåt. Vi har tidigare konstaterat att något gick snett i skid evolutionen. Detta har främst berott på två saker. För det första startade Sondre Norheim som sagt inte med ett blankt blad. När gänget från te lemarken utvecklade sina skidor för utförsåkning kunde de inte undgå att påverkas av det uråldriga transportmedlet skidor. Annars hade deras skidor säkerligen varit ännu kortare. Antagligen hade skidorna inte heller haft spann eftersom viktdist ribution inte är lika viktigt när man åker utför. För det andra var Sondre och hans efterföljare alldeles för prestationsinriktade för att skapa den ultimata skidan. Tävlingsmentalitet är mänsklighetens största styrka och svaghet. Inget kan hetsa och sporra människor som ett tidtagarur. I slutet av 1800ta let inledde skidbranschen sin jakt på hundradelar. Långa skidor som var svåra att manövrera skapa de behov för preparerat underlag. Lösningen blev trampning och senare pistning. Fastare underlag och högre farter krävde smalare och ännu hår dare skidor med ökad vridstyvhet. Pjäxorna blev stelare och obekvämare. De ”onödiga” stavarna levde kvar — dels som balansredskap, men kanske lika mycket som stakningshjälpmedel vid hetsiga racingstarter. Det var inte förrän snowboarden gjorde sitt intåg i utförsåkningen som skidbranschen äntli gen öppnade ögonen för förändring. Snowboard industrin hade sina rötter i surfkulturer där form är religion och ”shaparen” profet. Därför var det inte konstigt att brädåkarna tidigt började experi mentera med former. Medan skidindustrin ägnade sig åt att komma på nya sexiga namn för olika kompositmaterial ritade snowboardåkarna om sina brädor. Man insåg till exempel att det skulle gå fortare att ta sig fram mellan portarna om brä dans svängradie överensstämde något så när med

banans. För detta krävdes betydligt mer radikal skärning än den som Sondre Norheim hade ritat för drygt 100 år sedan — och som fortfarande var den rådande standarden inom alpin skidåkning! Till en början stod skidvärlden med gapande munnar och tittade på när brädåkarna carvade loss med sina ”timglasformade” brädor. Men det skulle inte dröja länge förrän konceptet var kopie rat och de första carvingskidorna såg dagens ljus. För att väcka den sovande skidbranschen krävdes påverkan utifrån. Ett par år senare insåg även portåkarna att det var hög tid att börja använda skidor med midja. Carvingskidan är antagligen den viktigaste milstolpen i skidåkningens histo ria sedan Norheims bedrifter i Christiania 1868. ett besök i utopia För vårt experiment är dock carvingrevolutionen inte fullt lika betydelsefull eftersom utpräglade carvingskidor i regel fungerar dåligt utanför pis ten. Den smala midjan tillsammans med den ag gressiva skärningen gör att skidorna hugger fast och flyter dåligt genom mjuk snö. Inom modern ”storbergsåkning” går trenden för närvarande åt motsatt håll. Många utpräglade puderskidor ser mer ut som vattenskidor än car vingskidor. De är bredast på mitten och spannet är negativt. Skidan buktar alltså neråt på mitten så att ändarna reser sig ovanför snön när man åker. Det kallas rocker och är liksom de flesta begåva de skiduppfinningar ett stulet koncept. Uttrycket återfinns sedan länge inom surfing, vattenskidor och snowboard. Faktum är att puderåkning på många vis lik nar vattenskidåkning. Underlaget är flyktigt och sviktande vilket omöjliggör en vanlig skärande sväng. Man får i stället svänga genom att låta hela skidans undersida jobba mot underlaget. I höga farter beter sig en puderskida med rocker ungefär som en vattenskida. Låt oss leka med tanken att våra uppfinnings rika försökspersoner hamnade på ett fjäll där det snöade rikligt och ofta. I så fall skulle de antag ligen uppfinna skidor som i stora drag liknade ett par vattenskidor. De skulle vara lite kortare än normala offpistskidor för manövrerbarhetens skull. Mittenpartiet skulle däremot bli betydligt bredare än vi är vana att se — uppåt 150 mm om det snöade riktigt mycket på fjället. Jämför det med en genomsnittlig freerideskida som är 180 190 cm lång med en midja på cirka 90 mm. Baktill och framtill smalnar skidan av något, men inte överdrivet mycket. Om skidan är 165 cm lång blir den totala bärytan cirka 4 300 kvadrat centimeter. Det är ungefär lika mycket som hos en stor freeridesnowboard. Ett par normala fri åkningsskidor ligger på cirka 3 800 kvadratcen timeter. För att förbättra planingsegenskaperna och ge skidan mer stabilitet övergår belaget i en så kal

bernard ritzer

“Alla inbitna åttiotalsromantiker får ursäkta. Monoskidan är funktionellt underlägsen vanliga skidor på nästan alla plan. Ur strikt estetisk synvinkel är den dessutom ytterst diskutabel.”

TrudesA?G175x120_7:Layout 1

07-11-15

10.10

Sida 1

Fjälltrakter för välbefinnande Sköna åk i backen och andra vinteräventyr sätter sina spår. Ta en paus från världen utanför och unna dig och ditt hår lite extra omsorg och omhändertagande. Välutbildade frisörer och stylister erbjuder dig det senaste vad gäller klippningar, hårvård och styling. Välkommen! Marie & Hanna

Mån–Fre 09–18 | Lör 10–16 | Drop-in i mån av tid Boka på: 0647-521 10 eller på vår webbplats trudesfrisorer.com

www.trudesfrisorer.com

GjYf][Yg [cXUghY \UaVif[UfY

J] _cadYbgYfUf Z f j f _`]aUhd jYf_Ub h]`` %$$ aYX hf}Xd`UbhYf]b[ ] 5Zf]_U"

tfY Hcf[" xddYh U``U XU[Uf _` %$!$' Zf b &)#%& h]`` '$#("

PLAN2.NU

PS. Du hittar oss och Åres största frisörshop med alla kända produktmärken i Bubblan Gallerian.

“Vi vill ödmjukt ifrågasätta om en tjej på 60 kilo verkligen behöver annorlunda skidor än en lika tung kille. Vad skiljer till exempel en killskida från en tjejskida förutom de schablonartade blommorna och dödskallarna?”

120

100

113

En ca 150 cm kort allroundskida med blygsam skärning som går utmärkt att sladda på. För vem har egentligen bestämt att den skärande svängen är skapelsens krona? Systemet med inserts gör att skidan enkelt kan delas mellan olika åkare.

lad dubbelkonkav framför bakbindningen. Konkaverna ger en bra planingsyta och hjälper till att ”transportera” snön i längdled under skidan vilket förbättrar kontrollen i höga farter. En liten infällbar fena längst bak ger eventuellt ännu bättre styrsel. Det inverterade spannet måste vara avvägt på guldvåg. En alltför brant rocker framtill gör att åkaren trycker snön framför sig, medan en för flack får skidorna att dyka. En distinkt rocker baktill förbättrar manövrerbarheten och ger lyft. Men blir ”tailrockern” för brant ger bakändarna inte nog mycket stöd. Skidorna i det här exemplet har stålkanter även om det egentligen inte behövs för renodlad puderåkning. Att utelämna stålkanter vore emellertid orealistiskt eftersom skidorna måste fungera hjälpligt även för att ta sig fram på hårt underlag. Lägg märke till att skidorna i tankeexperimentet främst är designade för att åka framlänges på. Men eftersom de är utrustade med tailrocker och en semi-twintip duger de även till baklängesåkning. Det är inte vår avsikt att gå in djupare på konstruktionstekniker här. Vi nöjer oss med att konstatera att skidorna troligen är byggda i vanligt glasfiberlaminat med träkärna. Det gör dem hållbara och lätta. Eftersom de har rocker både bak och fram måste de vara betydligt styvare i längdled än vanliga skidor med spann. I annat fall kommer de att kännas för gummiaktiga och dessutom plana dåligt. I en utopisk pudervärld skulle man kunna åka med gummistroppar och lågskor om man ville. Men vi tror ändå att försöksgruppen skulle utveckla en allroundpjäxa som är något mjukare än vanliga freeridepjäxor. Bindningarna skulle se ut ungefär som dagens alpina skidbindningar, men med leach i stället för skistoppers. Snowboardbindningar och snowboardskor är ett annat tänkbart alternativ som skulle vara ännu mer bekvämt. Det finns egentligen inget som talar emot en sådan lösning ur åkteknisk synvinkel heller. Möjligen skulle stabiliteten bli lite väl bristfällig vid mer aggressiv åkning. TILLBAKA TILL VERKLIGHETEN Men om det slutar snöa då? frågar sig vän av ordning. Hur går det på verklighetens skrovliga, vindpinade slutningar? Och hur beter sig vattenskidorna i pisten?

254

MAGASIN ÅRE

Frågorna är berättigade och högst relevanta. Skidorna i exemplet ovan är extrema. De skulle fungera dåligt i hård offpist och bedrövligt i pist. Det är därför våra uppfinnare kommer att ta fram flera olika skidmodeller. En av de viktigaste poängerna med det här experimentet är att vi väljer att anpassa utrustningen efter förutsättningarna. Alla trender inom skidåkning pekar mot ökad anpassning av materialet. Att göra det motsatta, det vill säga anpassa förutsättningarna efter utrustningen, vore att återupprepa historien. Därför har vi överhuvudtaget inte diskuterat pistmaskiner, trampning och andra metoder för att jämna ut och packa ihop underlaget. Om våra försökskaniner började med att uppfinna pistmaskinen skulle förutsättningarna självfallet förändras drastiskt. Vi har visserligen inget emot piståkning. Men vi ställer oss ändå frågan: skulle verkligen våra briljanta uppfinnare behöva platta till berget när de redan tagit fram så fantastiska offpistskidor? Våra försökspersoner skulle för säkerhets skull utveckla flera olika skidmodeller. Den viktigaste av dessa är den mjuka allroundprototypen. Även den har omvänt spann, men inte lika utpräglat som på puderskidan ovan. Skidor med omvänt spann glider något sämre, men för den som inte jagar hundradelar kommer skillnaden att var försumbar. Moderna freerideskidor med rocker går förvånansvärt bra även på lite fastare underlag. Det är faktiskt befogat att ställa sig frågan om spannet överhuvudtaget behövs på friåkningsskidor. Till skillnad från puderskidan har allroundskidan midja. Men skärningen är fortfarande ganska konservativ. Skidan ska fungera även på mjukt underlag och vi vill absolut inte riskera att den blir ”huggig”. Tanken är att det här ska vara en universalskida som passar för all typ av åkning. Även i framtiden ska det finnas ett alternativ för dem som inte har råd med åtta olika par skidor. Allroundmodellen finns visserligen i olika bredder och hårdheter, men våra uppfinnares grundidé är att en hel familj i princip ska kunna dela på ett och samma par skidor. Därför har de konstruerat en löstagbar grafik som går att byta ut: dödskallar till sonen, blommor till mamma och slipsar till pappa. Poängen är följande: i dagens kommersiellt drivna skidbransch svämmar det över av skidmodeller även för medelgoda skidåkare. Vi vill ödmjukt ifrågasätta om en tjej på 60 kilo verkligen behöver annorlunda skidor än en lika tung kille. Borde inte en grov vikt- och längdindelning räcka? Vad skiljer till exempel en killskida från en tjejskida förutom de schablonartade blommorna och dödskallarna? SNOWBOARD VS SKIDOR Var inte orolig. Vi ska inte göra några försök att avgöra vilken kroppsorientering som är den ulti-

Kvällsöppet! mån-fre 07-22 lör-sön 08-22

Vill du höra sången? Ljudprov finns på icabjornange.se tel. 0647-320 06 Välkommen!

“Är det mer naturligt att åka på tvären? Tar man bort bindningarna är svaret enkelt. Utan bindningar är man mer eller mindre tvungen att ställa sig tvärs mot åkriktningen“

131

123

En pistskida ska förstås ha en progressiv skärning, även om den här skissen är kortare och bredare än dagens modeller. Faktiskt är skidan inpirerad av Rossignols innovativa men missförstådda skida Ross E. Knoll från början av nittiotalet. (Om någon har ett par till salu —kontakta redaktionen.)

256

MAGASIN ÅRE

mata när man åker utför. Den diskussionen tillhör nittiotalet. Det finns emellertid en fråga som inte går att undvika i det här sammanhanget. Hade utförsåkning på skidor överhuvudtaget existerat om det inte vore för det urgamla transportmedlet skidor? Eller med en rakare formulering: Är det mer naturligt att åka på tvären? Tar man bort bindningarna är svaret enkelt. Utan bindningar är man mer eller mindre tvungen att ställa sig tvärs mot åkriktningen för att kunna hålla balansen. Därför står surfare och skatare på tvären. Med bindningar är det däremot en smaksak. Skidor eller snowboard? Skateboard eller inlines? Vattenskidor eller wakeboard? Bortser man från tidtagarur och måttband ligger skillnaden enbart på det känslomässiga och estetiska planet. Enligt 2000-talets gängse smakpreferenser anses möjligen brädsporterna vara lite ”coolare”. Vad detta beror på är svårt att säga. Att människan skulle ha en inbyggd estetikgen som föredrar det ”surfiga” rörelsemönstret verkar osannolikt. Antagligen har det med attityder, moden och mytbildningar att göra. Soulbegreppet, som introducerats tidigare i den här texten, kan också vara en viktig faktor. Kanske är det så att brädsporterna har mer själ och integritet? För vårt experiment har dessa filosofiska resonemang ingen större betydelse. Det är mycket möjligt att våra uppfinnare hade valt att åka enbart på tvären. Kanske är det helt enkelt mer naturligt. Sedan Sherman Poppen uppfann sin Snurfer på sextiotalet har snowboardutvecklingen gått som på räls — i alla fall jämfört med den tröga skidutvecklingen. På mindre än 30 år lyckades snowboardbranschen komma i kapp och köra om skidbranschen sett ur ett tekniskt perspektiv. Nästan alla de innovationer som diskuterats här och många fler är redan gammal skåpmat i snowboardbranschen. Rockers, fishtails, twintips, carving och assymetriska former — snowboardåkarna var först på banan med rubbet. Visst fick de stålkanter, belag och vissa konstruktionstekniker till skänks, men där slutar kopieringen. Faktum är att den moderna skidåkningsrevolutionen nästan helt och hållet är ett resultat av snowboardåkarnas påverkan. De nya skidrörelserna: modern freestyle med halfpipe och parkåkning, modern friåkning, big mountain och carving är fenomen som är starkt inspirerade av snowboard.

På elitnivå är dessa sporter mindre specialiserade och mer estetikdrivna än alpin racing. Kreativitet och stil är viktigare än mätbara prestationer. Om denna snowboardinspirerade förändring i skidkulturen har kommit för att stanna vet vi inte. Vi är däremot säkra på att den hjälpt till att göra utrustningen roligare och mer ändamålsenlig, inte bara för eliten, utan för alla skidåkare. Man kan fråga sig hur skidanläggningarna hade sett ut om de ritats i dag av brädåkare och moderna skidåkare? Antagligen vore det nyttigt för skidbranschen att stanna upp och fundera lite över sin historia. Men innan vi skäms för mycket måste vi konstatera att mycket har blivit bra också. Trots knackigt material, ursinnig sekundjakt och bristande kreativitet blev skidåkningen en av världens största folksporter. För detta kan vi främst tacka den alpina tävlingscirkusen och ikoner som Ingemar Stenmark. Utan den breda uppslutningen kring skidåkning hade det inte varit möjligt att bygga de storslagna skidanläggningar som finns i dag. Snowboard kommer aldrig att bli en lika stor folkrörelse. Sporten är lite för progressiv och har aningens för mycket ”soul” för att attrahera de riktigt breda massorna. På sin blogg uppmärksammar emellertid snowboardåkaren Jeremy Jones en helt annan sida av sin sport. I en liten turkisk by har invånarna roat sig med att åka nerför berget på snowboardliknande plankor i 150 år. Nästa alla byns invånare åker bräda, men varken utrustning eller åkstil har förändrats sedan sporten kom till. De flesta byborna har sett moderna brädor, men de är inte det minsta intresserade av att prova. I den isolerade lilla bergsbyn finns ingen vilja att ändra ett koncept som redan fungerar. Den nya skolans freestyle är ett nutida exempel på en skiddisciplin där utrusningens prestanda inte är fullt lika viktig. Hur många renodlade jibbers tror ni kan måtten på sina skidor utantill? Kanhända är det så att vi ibland strävar efter utveckling för utvecklingens skull. Frågan är om vår utopiska skidvärld hade varit roligare än Sondre Norheims eller Ingemar Stenmarks? Det är inte alls säkert. Men den hade definitivt varit mer logisk om du frågar oss. Alla sporter mår bra av att återuppfinna sig själva någon gång emellanåt. I vinter skippar vi nostalgin, glömmer alla gamla surdegar och drar ut på spaning efter nya utförsåkningstrender. Nästa stora genombrott kanske kommer redan i morgon. Eller så dröjer det ytterligare 100 år. Det enda som är säkert är att det förr eller senare kommer.

Magasin Åre 2009.pdf

2008-11-24

17:07:44

Olympiaplatån 864 m.ö.h Välkommen!

Istid

Dödisgropar, pyramider och grusåsar. Issjödalen är vackrast.

I hästväg

Så upplever du fjällvidderna från sadeln.

Vitala delar

Vi dissikerar sommarens viktigaste prylar. Varje molekyl analyseras.

Åreguiden

Som vanligt extremt informativ. Gör inget i Åre innan du läst den.

Åre Bike Park

johan ståhlberg

På bilden drar Jenny Liljegren på längs Bräckeleden. Läs mer om Åres fantastiska cykling i nästa nummer.

Kommer i vår. 306

magasin åre

Watch out! Since I was a small boy I’ve been very competetive. I’ve played soccer all my life and have tried some other sports as well, but since I live about 200 meters from the very nice ski resort Hafjell, and my mom and dad gave me my first ski lesson before I could walk I guess I didn’t have much of a choice. Skiing was pure fun untill 2003, don’t get me wrong it’s still the most fun thing I can do. But that was the year I figured out that it actually was a sport. Like I said, im a competetive person so the natural thing for me was to try out the whole competition scene. Over the years I managed to create some really good results here in Norway and worldwide. Im really proud of my 2006 season, where I podiumed in almost every comp I entered. after that season I was a little nervous but mostly excited for the 2007 season, cause I wanted to show everyone that I was no one hit wonder. But that plan didn’t go that well. I tore my fibula in my left ankle in the start of october, struggled with that untill the start of january. prepared as much as I could for X-games, I felt good the whole week in practice, but got some speed issues in my qualification runs. I knuckled the second jump in my first run and overshot the last jump in my second run. I tore my fibula in my right ankle so it was back to rehab for 2 and a half months. When I felt my ankle was ready I spent the spring/summer to film a segment for Matchsticks productions movie ‘’Claime’’ and field productions movie ‘’Get lucky’’. It’s fun and realxing filming the segments but I don’t get the same rush as I get of competing, and not nearly the same rush I get of winning. so Watch out for this year, cause im hungry for that rush.

PK We’ve got you covered, since 1961.

photo: Johan ståhlberg WWW.sportmarket.se

mbi glove rite Ko vo a f y M G Glove W r e d n u PK H

Vorsprung durch Technik www.audi.se

Äntligen börjar det roliga. Visst har sommaren sina fördelar. Men det är ändå något speciellt med beckmörkret, de oväntade snöstormarna och de igensnöade vägarna. I alla fall om du sitter i en Audi med quattro permanent fyrhjulsdrift. Eftersom systemet alltid är aktivt fördelas kraften hela tiden till det eller de hjul som har bäst grepp. Vägen blir inte bara säkrare, utan många gånger roligare. Nya Audi Q5 är ett bra exempel. Väldigt bra till och med. Tack vare ett tekniskt avancerat chassi, kraftfulla motorer och den permanenta fyrhjulsdriften är bilen en rolig upplevelse på vägen. Men tack vare de effektiva FSI (bensin) och TDI (diesel) motorerna tillsammans med ett extremt lågt luftmotstånd håller sig bränsleförbrukningen på förvånansvärt låga nivåer (från 0,66 liter diesel per mil). Att nya Audi Q5 även klarar betydligt tuffare utmaningar, som att ta sig uppför branter med 31° lutning ger de eleganta formerna ytterligare en dimension. Läs gärna mer på audi.se. Du är också välkommen till din Audiåterförsäljare för att beställa din nya vinterbil.

BRÄNSLEFÖRBR. BL. KÖRNING 6,7-8,5 L/100 KM. CO2 UTSL. 175-199 G/KM. MILJÖKL. 2005. BILEN PÅ BILDEN ÄR EXTRAUTRUSTAD.

STENSTRÖM RED CELL

Nya Audi Q5.