Issuu on Google+

MCI

ODLING

LANTGÅRDSBYGGANDE

MASKINER

Det lönar sig inte pruta på satsningarna

Vagnstorken lämpar sig för många situationer

Automatiken håller maskinerna i skick

ÅKER

BIRKA 5 nr 1 • januari 2014 • www.k-maatalous.fi

er! m s ä L .fi rkka

tips för den kommande skördeperioden

anpi

atil w.ma

ww

Ära till vallodlingen + Försöksgården: Betningen förbättrar broddsskjutningen


ÅKER

BIRKA

nr 1 • januari 2014

30

Man måste kunna lita på spridarens jämna arbetsresultat.

SMIDIG FYRCYLINDRIG

24 Vallåkrarna producerar med HE-VA Grass Roller Snart är det igen lämpligt att kompletteringsså

Den nya 5600 -serien kan användas till mycket.

34 Betningen ger effekt på rödmögel Betningen är en nödvändig åtgärd vid iståndsättningen av spannmålens utsäde.

8 ÅKER BIRKA 1•2014

46 Plogningsutrustningen klar för start

Snöplogarna väntar på utryckning på Timo Valkolas traktorer.

3


56

Det tyska Lemken tillverkar jordbearbetningsredskap redan i sjunde generationen.

12 Foderarbetets etta

Claas Jaguars nya 800-serie utnyttjar

50 Den stora arealens tidsparare Tume Gemini –kombimaskinen och Hardi

automatiken.

20 Stabilitet i odlingen

Navigator-sprutan svarar på Kiviniemis behov.

52 Maskinens bästa kamrat

Av vad uppstår den verkliga lönsamheten?

Servicekarlens hjälp är oersättlig.

22 Kvarnvete av rikt givande sorter

60 Från havrekvarnen i Lahtis till många håll i världen

Med precisionsodling får man bättre kvalitet och

Den finländska havren är en försäljningstrumf.

större skörd.

36 Sådd av rybs och raps Oljeväxterna kräver en jämn och snabb plantbildning.

42 Bra ensilage utan syror Agrosils nya ensileringsmedel erbjuder ny säkerhet

i ensileringsarbetet.

48 Vagnstorken fördubblade torkningskapaciteten Utvidgande spannmålsgårdar kräver gårdsvisa

ÅTERKOMMANDE 7 Ledare

Ge respons och vinn en iPad mini!

14 Axplock 16

Till tjänst

28

Experten svarar

62

38 Spannmålsmarknaden 54 Kolumnen 62

Förr i tiden

torkningslösningar.

Åker Birka är K-lantbruks tidning som utkommer fyra gånger om året • Utgivare K-lantbruk • Chefredaktör Maria Munck • Redaktionsråd Mikko Marttila, Jukka Keltto, Jouko Väntänen, Anssi Peltola, Antti Meriläinen, Antti Korpinen, Matti Karlsson, Jyrki Lehto, Tiina Parikka • Produktion och redigering MCI Press Oy, Mikaelgatan 8 A, 00100 Helsingfors, telefon 09 2525 0250, fax 09 2525 0251, info@mcipress.fi, www.mcipress.fi • Pärmbild iStockphoto • Tryck Scanweb Oy Kouvola • ISSN 2242-3761 • Copyright: Tidningens innehåll får inte ens delvis kopieras utan redaktionens skriftliga medgivande. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material. Skribenternas åsikter, framställda i artiklarna, är deras egna och representerar nödvändigtvis inte utgivarens åsikt. • Adressförändringar k-maatalous.fi.

4

ÅKER BIRKA 1•2014


LEDAREN

Jordbruket utvecklas ständigt

O

m en jordbrukare för hundra år sedan hade sett dagens jordbruksmaskiner och teknik, hade han säkert inte trott sina ögon. Utvecklingen har nått långt från kärret och gräftan, som till exempel det som vi presenterar i tidningen: Claas Jaguar 800-serien självgående exakthackar, Arskas vagnstork och kombisåmaskinen Tume Gemini 6000 som består av två tremeters Nova Combi-maskiner. För att ha framgång måste man hela tiden utveckla sitt jordbruk på alla sätt. Detta bekräftas också av intervjun med representanterna för kvarnen Fazer Mylly. De säger att man genast märker på spannmålskvaliteten om en gård inte längre brukas på allvar, till exempel efter en generationsväxling. Samtidigt ger de sitt erkännande till unga bönder, som är mycket motiverade och intresserade av vad konsumenterna vill ha. Kvarnen flaggar också starkt för att odla råg, för att få upp rågens självförsörjningsgrad. Nu är bara hälften av rågen som kommer till kvarnen inhemsk. Samtidigt antar konsumenterna att rågbrödet är helt finskt. Att öka rågodlingen kräver en förbättring av lönsamheten och med den en förändring i odlarnas attityder: rågodling är ett alternativ värt att tänka på. Nu lönar det sig att skaffa förnödenheterna till odlingssäsongen, om du inte ännu gjort det. Först till kvarn får först mala, de mest eftertraktade nya utsädena tar först slut.

Varför kör bonden med vält på åkern? – Han lagar potatismos.

God start på året önskar

Maria Munck maria.munck@mcipress.fi

ÅKER BIRKA 1•2014

7


Med sin sneddade motorhuv och sitt genomskinliga hyttak som fås som tilläggsutrustning framträder den nya fyrcylindriga Massey Fergusons fördelar bäst i frontlastarbruk.

8

ÅKER BIRKA 1•2014


Rätlinjiga lösningar TEXT Pauli Jaakkola FOTON Konekesko

ÅKER BIRKA 1•2014

I de nya traktorerna i modellserien Massey Ferguson 5600 har man förenat god sikt, smidighet och fyrcylindrig effekt. 9


Den sneddade motorhuven förbättrar sikten betydligt över motorhuven.

Med de tydliga och visuella mätarnas matrisskärm kan man lätt göra inställningar. Dessutom begränsar de smala mätarna inte sikten.

M

assey Ferguson kompletterade i höstas sin serie fyrcylindriga traktorer med modeller i lättare klass, nämligen modellerna 5611, 5612 ja 5613. De premiärvisades i november på maskinutställningen Agritechnica i Hannover i Tyskland. De nya modellerna har maximumeffekterna 110, 120 och 130 hästkrafter, och man kan få dem med de pålitliga transmissionerna Dyna-4 eller Dyna-6. Två alternativa utrustningsnivåer, Essential och Efficient, ger egenskaper för att använda traktorerna i många olika arbeten.

Motor Alla fyrcylindriga traktorer i MF 5600-serien har finländsk Agco Power-motor med 4,4 liters cylindervolym. Man har lyckats ge de

10

fyrcylindriga motorerna bra vridmoment. Seriens största modell, MF 5613, ger ett så stort vridmoment som 545 Nm när motorn arbetar på sin maximala effekt 130 hästkrafter. De fyrcylindriga motorerna uppfyller avgasutsläppsbegränsningarna (Tier 4i / Stage 3b) genom att använda SCR-systemet, som är bekant redan från andra modeller: efter turbon strömmar avgaserna genom en oxidationskatalysator, och därefter sprutar man AdBlue-vätska i avgasströmmen. Under sidoavgasröret ligger oxidations- och SCR-katalysatorn. AdBlue-tanken är 25 liter och bränsletanken 185 liter. I 5600-seriens fyrcylindriga motorer står maximala effekten till förfogande i alla förhållanden, liksom i de trecylindriga. Också i den här storleksklassen har man tack vare SCR-tekniken kunnat övergå till ett ekonomiskt serviceintervall på 500 timmar.

Transmissioner Alla modeller i serien fås med de bekanta transmissionerna Dyna-4 eller Dyna 6. Dyna 4 har fyra Powershiftväxlar på fyra hastighetsområden, så det finns totalt 16 växlar framåt och 16 bakåt. Dyna 6 har sex Powershiftväxlar på fyra områden, vilket alltså ger 24 växlar framåt och 24 bakåt. Båda transmissionerna har robotiserad växling mellan områdena, så man behöver inte röra kopplingen efter att man har startat. Transmissionerna är till sin mekaniska konstruktion mycket rätlinjiga, så effekten överJoysticken är bekant från tidigare modeller. Med den kan man manövrera förutom frontlastaren också körriktningen och växlarna.

ÅKER BIRKA 1•2014


utrustning dessutom hyttfjädring och multifunktionsarmstöd med de funktioner som behövs oftast: redskapslyften, transmissionens Tspak, två elstyrda block för yttre hydraulik, tryckknappar för varvtals- och standardväxelminnena, och elektrisk handgas. Med Essential-utrustningsnivån får man en mekanisk joystick eller som nyhet en elektrisk joystick integrerad i armstödet. Den kan man också använda för yttre hydraulikens block 1 och 2 baktill när man inte använder frontlastare. På joysticken finns också växlingsknapparna för transmissionen, bortkoppling av hjuldrivningen och en elektrisk körriktningsomkastare, så att man inte behöver släppa greppet om joysticken när man kör. Med Efficient-nivån får man dessutom samma joystick integrerad i multifunktionsarmstödet på samma sätt som i modellserierna 6600 och 7600. förs till drivhjulen med mycket små effektförluster.

Utrustningsnivå Essential tai Efficient För traktorernas utrustning finns två alternativ: Essential som lämpar sig för basanvändning och Efficient som lämpar sig för mera krävande användning. På Efficient-nivån är transmissionsautomatiken Autodrive standardutrustning både i Dyna 4 och Dyna 6. När automatiken är ställd på landsvägsläge kan den vid behov växla igenom alla växlar automatiskt. Traktorerna har ett öppet hydraulsystem med flödet 100 l/ min som standardutrustning både med Dyna 4 och Dyna 6. Modellseriens hytt är bekant från den trecylindriga 5600-serien, 6600-serien och 7600-serien. Utrustningsnivån Efficient för mer krävande bruk har som standard-

Hydraulik Till de nya modellernas styrka hör också mångsidiga hydraulikalternativ. Till seriens alla modeller kan man välja ett verkligt effektivt, belastningsavkännande hydrauliksystem med flödet 110 l/min. När man behöver maximalt flöde, kan man med det öppna hydrauliksystemet aktivera kombinerat flöde till frontlastaren eller yttre hydrauliken, varvid flödet är 100 l/min. När man inte behöver maximalt flöde, kan man koppla bort det och spara bränsle.

Frontfjädring och formgivning De fyrcylindriga modellerna i 5600-serien har 9 cm längre axelavstånd och cirka 500 kg större vikt än de trecylindriga i serien. Axelavståndet är i hela modellserien 2,55 meter och vikten 4800 kilo. Med standarddäck (420/85 R38)

HHHH SAMMANFATTNING Den nya modellserien Massey Ferguson 5600 är en kompakt, smidig och effektiv serie i medeleffektklass, som kan utrustas mångsidigt för olika gårdar. Två utrustningsnivåer, två transmissioner och tre fyrcylindriga modeller ger många alternativ att välja mellan för olika användningsändamål. I frontlastarbruk framträder den nya MF 5600-seriens fördelar i form av sneddad motorhuv, effektiv hydraulik, lättanvänd joystick, ergonomisk hytt och genomskinligt tak.

är höjden som lägst under 2,7 meter. Till seriens modeller kan man också få ett genomskinligt tak på hytten, genom vilket föraren ser ända upp till frontlastarens toppläge. Sneddad motorhuv förbättrar också sikten framåt-nedåt. Motorhuven öppnas i en enda del, och filtren och de andra serviceställena är lätt åtkomliga på sidan av traktorn. r

Med Essentialutrustningsnivån får man som nyhet en elektrisk joystick integrerad i armstödet.

Massey Ferguson 5600 -modellserien Modell

MF 5611

Transmission

MF 5612

MF 5613

Dyna-4 eller Dyna-6

Maximumeffekt

110

120

130

Nominell effekt (hk)

105

115

125

468

502

545

Största

vridmoment (Nm) Utrustningsnivåer

ÅKER BIRKA 1•2014

Essential, Efficient 11


NY GENERATION

självgående slaghackar TEXT Matti Anttila BILD Claas

B

eredningen av ett foder med hög kvalitet och vid rätt tidpunkt är livsviktigt för en kreatursgård. Världens mest sålda exakthack Claas Jaguar hör till de bästa vid foderberedningen. Även den på Agritechnica- mässan presenterade Jaguar 800-serien utnyttjar erfarenheter av de tidigare modellerna: i serien finns lämplig

Med hjälp av Dynamic Power kan man vid körning med halvt lass spara upp till 10 procent på bränslekostnaderna. 12

modell och utrustningsnivå för såväl stora kreatursgårdar som för entreprenörernas behov.

Maximieffekten ut 800-serien består av fyra modeller i effektgaffeln 400-598 hästkrafter och de innehåller alla enastående egenskaper, vilka gjort Jaguar till marknadsledare. Den bakom monterade tvärställda motorn gör det möjligt med ett direkt remdrag till hackcylindern och accelerationsanordningen, och en direkt remdrift förorsakar synnerligen små effektförluster, varvid motorns effekt kan utnyttjas så väl som möjligt. Som nya egenskaper på 800-serien har man fått en hydraulisk spänning av huvudremmen samt Quick stop – snabbstopp för maskineriet. En tvärställd motor gör det möjligt att placera denna genast på baksidan

om bakaxeln, varvid man får en ypperlig viktfördelning. Frontutrustningens fastsättning är densamma som hos Jaguar 900 –serien: draget förmedlas till frontutrustningen via en självkopplande fläns, varvid man inte längre behöver koppla kraftöverföringsaxeln vid byte av frontutrustning exempelvis till ett direktslåtteraggregat. Inmatningsvalsarnas hastighetsreglering görs via en 6-stegs växellåda. Kraft till denna fås via mekaniken, varvid verkningsgraden blir bra.

Automatiken underlättar arbetet Själva inmatningsmaskineriet och hackcylindern är ungefär som tidigare. Inmatningsrullarna packar materialet hårt till ett enhetligt paket, varvid betten skär effektivt och energisnålt. I den yttre lägre inÅKER BIRKA 1•2014


matningsrullen finns en standardutrustad metalldetektor som stoppar inmatningen genast, när den observerar metall bland det material som matas in. Stop rock –stenhindringsanordningen kontrollerar inmatningsrullarnas rörelser. När en sten går in mellan rullarna och rullarna öppnar sig snabbt stoppar automatiken inmatningen. Efter hackcylindern fortsätter materialet till accelerationsanordningen, vilken höjer materialströmmens hastighet ända upp till 68 meter i sekunden. Auto fill-funktionen är som standard i alla nya 800-seriens exakthackar. Auto fill underlättar märkbart förarens arbete, ty den sköter styrningen av utblåsningsröret och rörets vinge så, att släpvagnen fylls utan att föraren behöver blanda sig i detta. Systemet baserar sig på en kamera, som filmar utblåsningsröret och släpvagnen: programmet söker från filmen släpvagnen, och automatiken styr röret och vingen så, att släpvagnen fylls enligt de inställningar som föraren gjort på förhand.

Dynamic Power ställer in effekten Jaguar 800 –seriens två minsta modeller 840 och 850 är försedda med Mercedes Benz 12,8 liters, sexcylindriga OM460 motorer. Modellerna 860 och 870 har Mercedes 16 liters OM520 V8 -motorer. SCR-teknologin garanterar att man kommer under utsläppsgränserna. Därtill har modellerna 860 och 870 som standard Dynamic Poweregenskapen, som ställer in effekten efter behovet – med hjälp av denna kan man med ett mindre lass spara upp till 10 procent i bränslekostnader. Man har även fäst speciell uppmärksamhet vid kylningsluften då det gäller motorns och hydraulikens jämna kylning. Luften sugs från hytten baksida, den går genom en roterande renare som innehåller ett sugnät och avlägsnar sig via stora utblåsningsöppningar bakom hacken. Även motorns insugningsluft går via ett sugnät innan den kommer till filtret.

598

Modellens Jaguar 870 har en maximieffekt på 598 hästkrafter.

Sikten i toppklass Den rymliga och tysta hytten Vista cab är även den bekant från Jaguar 900-serien. Sikten är i denhär modellen ypperlig åt alla håll. Funktionerna är koncentrerade till det högra armstödet, vilket är fast i sitsen och rör sig med denna. Till armstödet är även Cebis-terminalen fäst, genom vilken man utför maskinens inställningar, vässning av betten och inställning av motbettet. Dessutom visar Cebis behövliga uppgifter under arbetet. Till 800-serien kan man även få Quantimetermätning av skördemängden och torrsubstanshalten.r

Metalldetektorn och Stop rock sparar på betten.

Auto fill-systemet sköter automatiskt påfyllningen av släpvagnen.

Claas Jaguar 800 -serien Modell

JAGUAR 840 T4i JAGUAR 850 T4i JAGUAR 860 T4i JAGUAR 870 T4i

ÅKER BIRKA 1•2014

Effekt (hk)

Motor

Däck

DYNAMIC POWER

AUTOFILL

Metalldetektor

Körhastig­ het (km/h)

400

Mercedes Benz R6

800/65R32 och 540/65R24

-

standard

standard

0-40

455

Mercedes Benz R6

800/65R32 och 540/65R24

-

standard

standard

0-40

510

Mercedes Benz V8

800/65R32 och 540/65R24

standard

standard

standard

0-40

598

Mercedes Benz V8

800/65R32 och 540/65R24

standard

standard

standard

0-40 13


axplock

50

personer

Till Agritechnica -mässan i Hannover deltog kring femtio personer med anknytning till K-lantbruk: produktchefer, köpmän och kunder. Titta på bilder fr��n utställningen på vår webbsida och Facebook.

Biofires produkter till K-lantbruks försäljning

Visste du, att...

Rautakesko Oy och Biofire Oy har slutit ett avtal om försäljning och marknadsföring av lantbruksklassens biovärmeanordningar i K-lantbrukskedjan. Biofire Oy tillverkar ett värmecentralsystem för användning av inhemska bränslen, och de har tillverkat Palokärki-biovärmeanordningar i över tio år. Anordningarna tillverkas i Toholampi, försäljnings- och planeringsservice däremot i Kauhajokis Nummijärvi. Biofire Oy sysselsätter 11 personer, och bolaget valdes 2013 till årets företagare i Kauhajoki. Biofire Oy planerar, förverkligar samt monterar brännarsystem för lantbrukets behov. Produkterna är säkra och håller länge samt erbjuder ett lättanvänt sätt att producera inhemsk energi. Som uppvärmningsobjekt kan till exempel vara lantgårdens produktionsbyggnad eller egnahemshus. Ur Biofires produktsortiment hittar du vatten- och luftvärmebaserade system och deras kombinationer. Bolaget har en egen monteringsservice: anordningarna monteras vid monteringsobjektet till en helhet, när man först tillverkat dessa vid fabriken till färdiga komponenter. Med Palokärki-produkterna är det möjligt att bränna fasta bränslen, såsom flis, torv eller spannmål. Bränslet kan vid behov lagras i stora mängder med hjälp av tekniska system för pannrum och bränsleförråd.

Oljelinföreningens inhemska förädlare är bekymrade över tillgången på inhemsk råvara. Det finländska oljelinet har ett betydande til�läggsvärde samt en bättre kvalitet. Under de senaste åren har man odlat oljelin på 1000-1800 hektar, men oljelinet skulle ha efterfrågan på över tusen hektar till. En större odlingsareal behövs såväl för den traditionella som för ekoodlingen, så att exportbehovet skulle vara mindre. Speciellt då det gäller ekolin råder det en skriande brist, och framför allt i Österbotten och i Södra Finland önskar man enligt odlingschef HEIKKI LAHTI-KALA flera odlare med i odlingen. Oljelinets fördel är en bra inkomst samt ett litet behov av gödsel och växtskyddsmedel. Efterfrågan på oljelinslivsmedel håller på att öka, ty linoljan hjälper enligt forskningen till att sänka kolesterolhalten.

VEn extra förmån med

kontraktsodlingen är säkerheten, när priset inte varierar enligt börspriset. | Ville Kauppinen, Oljelinföreningens ordförande

14

ÅKER BIRKA 1•2014


Agritecnicas giv På den i november i Tysklands Hannover arrangerade Agritecnica-mässan fanns det mycket att bekanta sig med på Massey Fergusons avdelning: på mässavdelningen presenterades bland andra tre nya fyrcylindriga 5600-seriens traktorer samt den nya MF8700-seriens traktor. En lättanvänd och liten MF Auto-Guide 3000 TopDock-mottagare för automationssystemet premiärvisades. Denna fungerar såväl med GPS och Galileo- och Glonasssystemen, och där finns fyra valbara styrningsstigar. TopDock-mottagaren är som standard i nya MF 8700 Exclusive-modellerna och den kan fås som extra utrustning till vissa av 6600-, 7600- och 8700-seriens traktorer. Massey Ferguson undertecknade i Agritechnica ett samarbetsavtal med CEJA, det vill säga rådet för Europas unga odlare. Massikas brandutvecklingsdirektör CAMBELL SCOTT berättar som orsak att CEJAs och Massey Fergusons mål är att vara språkrör för unga jordbrukare. Den nya generationens jordbrukare förändrar världen och för detta behövs lämpliga arbetsredskap. I detta tänker Massey Ferguson var en central påverkare.

ÅKER BIRKA 1•2014


I TJÄNST

Köpmannadrömmen blev sann TEXT Maria Munck BILD Jyrki Nikkilä

T

orneås nya K-lantbruks köpman TUOMAS JUNES, 30, har varit med i lantbrukshandeln i nästan hela sitt vuxna liv, 10 år. När han i handelsskolan skulle söka praktikantplats, kändes lantbrukshandeln som ett bra alternativ, ty där förenades två intressen – lantbruk och handelbranschen. Torneåbon Tuomas kom till lantbrukshandeln som praktikant och stannade i branschen. Tuomas märkte rätt fort att han ville ha en egen butik, men då fanns det inte möjligheter till detta, och familjen flyttade söderut för ett par år. När det sedan hos K-lantbruk öppnades möjlighet att kunna bli köpman i Torneå, grep Tuomas genast chansen. − Allt skedde till slut mycket snabbt, men jag tänkte att ju snabbare, desto bättre. Verksamheten är annorlunda, när arbetet görs så, att det är fråga om ett eget företag, berättar Tuomas. Den lokala köpmannen är nära kunderna och då man söker efter lösningar gör man snabba beslut. Då det är frågan om egna pengar, håller man noggrann koll på kostnadseffektiviteten. Det viktigaste är en effektiv service. Öppningen av Torneå K-lantbruk firades 1

16

augusti. Enligt Tuomas har handeln startat bra och antalet kunder har tydligt ökat efter öppningen. − I Torneå har lantbrukshandeln en bra situation, ty området är levande och boskapsdominerande. Gårdarna behöver nästan dagligen tillbehör från lantbrukshandeln. Detta uppmärksammas även från handelns sida, och i fortsättningen kommer man allt mer att satsa på kreatursgårdsprogrammet. Tuomas berättar, att handelns aktivitet skall leda till affärer. − Kunderna kräver att man skall vara hos dem och att man bör vara i kontakt med dem. Om man är den första med ett erbjudande, är det även lättare att göra affärer. Vi strävar även till detta, att alla kunder är lika viktiga, de må sedan ha hundra eller tio kor. I Torneå K-lantbruk besöker även kunder från svenska sidan, men Tuomas berättar, att på gränsens andra sida är kreaturgårdarnas antal under hälften av antalet i Finland. Den unga köpmannens framtidsplaner är klara. − Längre behöver man inte fundera, vad man skall göra som stor. Det här vill jag göra långt in i framtiden.r

TUOMAS JUNES ARBETSPLATS: Torneå K-lantbruk UTBILDING: Merkonom FAMILJ: Hustru och 1-, 3-, 5och 7-åriga barn HOBBYN: Innebandy

ÅKER BIRKA 1•2014


Spannmålsbranschens samarbetsgrupp fyller jämnt Spannmåls- och oljeväxtsektorns personer samt jord- och skogsbruksministeriet har nu samarbetat i tio års tid i Viljaalan yhteistyöryhmä (VYR). Ändamålet med verksamheten har varit att förbättra kedjans verksamhet och en ökning av samarbetet med mera spridda områden. Vid ett seminarium den 29 oktober sade jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen att han anser att VYR:s roll är viktig för branschen. VYR:s mål har även varit att producera material, såsom odlings- och marknadsguider, främst åt odlarna. VYR har dessutom låtit göra en odlargallup om på våren kommande såningsarealer och höstens spannmålsskördar och dess försäljningstankar. De som verkar i branschen har behov att noggrant följa med spannmål- och oljeväxtmarknadernas prisvariationer. VYR sammanställer uppgifter från dessa i hemlandet och i världen, och informerar om dessa bland annat med hjälp av Viljaviestinyhetsbrevet.

Veljekset Heiskanen på kundresa i Italien K-Maatalous Veljekset Heiskanen Oy arrangerade i början av november tillsammans med Kiuruvesi MTK och Kiuruveden Metsänhoitoyhdistys en studieresa till Italien för sina kunder. Ändamålet med resan var att bekanta sig med landets jord- och skogsbruksobjekt. En av de mest intressanta platserna för gruppen på ca 50 personer var Bondioli&Paves fabrik i Suzzara, i Norra Italien. Bondioli&Pavel tillverkar bland annat kraftöverföringsaxlar till lantbruksmaskiner.

Amber ämpar sig till stärkelse- och foderkorn Maltkornssorterna kommer ut på marknaden via ett godkännande av bryggerilaboratoriets kornkommitté. Vägen är lång för ett nytt maltkorn och inte ens ett bra resultat garanterar en slutlig plats på rekommendationslistan. Ambers industriprov beslöt man till slut avbryta på grund av den dåliga kvaliteten. Amber lämpar sig bra som stärkelse – och foderkorn, men ett nytt maltkorn blir det tyvärr inte av detta. Amber finns på Altias rekommendationslista som lämpligt för odling av stärkelsekorn. Sorternas mältningsegenskaper testas i försöksmältningar. De mest lovande sorterna kommer till industriförsök, på basen av de resultat bestämmer sedan kornkommittén om sorten får maltkornsstatus. I kornkommittén finns representanter för bryggerierna, mälterierna, odlarna, växförädlarna samt forskare från bryggeribranschen. Dess uppgift är att även följa med och värdera åkerförsök och provmältningar. MTT gör officiella sortförsök. I Klantbruks försöksgårds sortförsök testas lämpliga sorter för de finska förhållandena. På maltkornssorternas rekommendationslista finns för tillfället sex sorter.

ÅKER BIRKA 1•2014

17


AKTUELLT Koneagria

K-lantbruk och Konekesko med på höstens Koneagria 2014-utställning K-lantbruk presenterar sitt produkt- och betjäningsutbud för lantbrukshandelns yrkeskunder årligen på hemlandets utställningar. I år deltar K-lantbruk och Maskinkesko i KoneAgria-utställningen i Jyväskylä 8–11 oktober. För kunderna inom lantbruket och maskinentreprenaden är utställningarna ett effektivt sätt att bekanta sig med branschens utbud och att få uppgifter om produktionsmetodernas, maskinernas och anordningarnas utvecklingsriktningar som stöd för framtidens anskaffningar. Utöver det yrkesmässiga innehållet träffar man därtill på utställningen bekanta och samarbetsparter. I år är K-lantbruks evenemangsutbud mångsidigt och brett. Utöver köpmännens lokala evenemang och arbetsuppvisningar är K-lantbruk med på OKRA lantbruksutställningen 2-5 juli. Odlingsprogramdagen arrangeras 31 juli i Hauho på Klantbruks försöksgård. Därtill kallar Hevoset 2014 i Tammerfors 5-6 april, K-maatalous Cup trav 5 juli i Jokimaa och Ypäjän Suomenratsujen kuninkaalliset i månadsskiftet augusti-september.

rn Västankva

18

Nya servicekarlar till Konekeskos avtalsservicering Nio elever blev klara med den för femte gången av Kesko arrangerade avtalsserviceutbildningen i slutet av september i Rajamäki i Nurmijärvi. Den av Arbetseffektivitetsföreningen (Työtehoseura, TTS) och Maskinkesko tillsammans arrangerade halvåriga utbildningens ändamål är att utbilda flera mekaniker och avtalsmontörer till Keskos servicering. Maskinkesko och Rautakesko har tillsammans 130 lokala serviceställen för lantbruksmaskiner runt om i Finland. På 23 serviceställen närmar sig företagaren pensionsåldern, men endast fem av dem har vetskap om någon fortsättare. Det finns således arbete även i fortsättningen inom branschen. Maskinkeskos målsättning är att få 100 avtalsserviceställen, vilka placerar sig områdesvis så att de kompletterar den egna K-servicen. Vid rekry-utbildningen studerar man sig genom bland annat Maskinkeskos och K-lantbruks maskiner, reservdelar, dataprogram samt databanken med tekniska uppgifter. Efter denna rekryutbildning var det meningen att eleverna skulle fila sina kunskaper med en 18 månaders läroavtalsutbildning vid sina hemorters avtalsserviceföretag, men i stället för detta kallade arbetena. Hälften av dem som gått kursen ämnar grunda ett eget avtalsserviceföretag, och tre av dessa har vid årsskiftet fått startpeng för detta. En fortsatte studierna, och resten av kursdeltagarna fortsatte direkt till avlönat arbete.

fältdag

ÅKER BIRKA 1•2014


Prisbilen skänktes till Jari Metsälä (t.v.) på k_lantbru i Björneborg den 18.12. av Neste Oils regionchef Kai Strang.

VW Golfen till Härpö K-lantbruks och Neste Oils försäljningstävling av brännolja nådde sin kulmen 18.12. då tävlingens huvudvinst, en Volkswagen Golf, skänktes till JARI METSÄLÄ från Härpö, vinnaren av lottdragningen. Till brännoljetävlingen som inleddes i juni 2013, deltog automatiskt alla K-lantbruks kun-

der som beställt minst 2 000 liter brännolja eller två tunnor med smörjmedel. Förutom bilen lottades det ut fem tavel-tv ut, och de vanns av TOIVO HINKULA från Uleåborg, ILKKA REHUTTU Från Akas, MARKKU FORMULAHTI från Kulla, JOUKO NIIRANEN från Parkumäki och JUHA INKINEN från Sahakylä.


Arbetsskedenas kostnader och kapitalkostnaderna har en stor betydelse vid skapandet av lönsamheten.

Stabilitet i odlingen De under den senaste skördeperioden sänkta priserna för spannmål och oljeväxter sätter en att fundera på den kommande sommarens odlingsåtgärder. Hur skall man fördela produktionsmedlen i en sjunkande priskonjunktur? TEXT Juho Urkko BILD K-lantbruks försöksgård

20

ODLINGSVÄXTENS SKÖRDEBILDNING och skördekvalitet påverkas mest av produktionsmedlen. Naturligtvis är även de rätta odlingssystemen och tidpunkten för odlingsmetoderna viktiga, som utgångsläge kan odlingsväxten utan tillräcklig gödsling, rätt sortval och ett växtskydd enligt behov inte utnyttja skördepotentialen till fullo. Som utgångspunkt vid planeringen av gödslingen är en rätt skött kalkning och åkerns pH. För tillfället erbjuds många olika kalkningsmedel, varvid det finns att välja på. Vid kalkningen är det lätt att spara

ÅKER BIRKA 1•2014


ODLINGSPROGRAM Bättre skördepotential med nya sorter Då det gäller utsäde och sortval lönar det att se, om gårdens egna urval längre motsvarar dagsläget. Sorterna har förnyats med fart och de nya sorterna har en märkbart bättre skördepotential än de gamla sorterna. Beträffande sortvalet lönar det sig även att ta till vara områdets hela tillväxtperiod och för området välja en lämplig sort, som rätt odlad ger en maximal skörd. Ogräsbekämpningen gör alla – men då det kommer till sjukdomsbekämpningen och användningen av stråstärkare finns ännu stor nytta att erhålla. Framför allt vad gäller de rätta tidpunkterna. Sjukdomsbekämpningen höjer skördens kvalitet jämsides med mängden. Behandlingen med stråreglerande medel är lätt att utföra samtidigt med sjukdomsbekämpningen, varvid man får säkrat ett lätt skördearbete, färre maskinskador, ett mindre torkningsbehov och mindre skördeförluster. Det såkallade ”undret med en tankblandning”, med vilket alla växtskyddsåtgärder skulle fås utförda på en gång, finns inte, utan ett lyckat växtskydd kräver även uppfinningsrikedom och kontroll av grödan.

En verklig lönsamhet av arbetsskeden och kapitalkostnader

genom att slopa åtgärden ett par år, men det lönar sig att komma ihåg, att fastän situationen inte blir dålig på ett år, så repareras den inte heller på ett år. Kalkningen är en fortgående process, och som tumregel kan man hålla modellen ”ett ton per hektar per år” med fem års mellanrum. Vid gödslingen skulle man kunna söka inbesparingar genom att byta den bättre NPK-gödseln till enbart kvävegödsel. Fosfor, kalium och svavel är dock kritiska näringsämnen vid kornbildning, stråstyrka, proteinbildning och mognad, varvid skördens kvalitet som värst kan sjunka till en lägre kvalitetsklass och via detta till en sämre skördeintäkt än vad man tänkt sig. ÅKER BIRKA 1•2014

Oberoende av den skördemängd som skall tröskas görs till åkern i varje fall samma arbetsskeden – harvning, sådd, besprutningar och tröskning, samt samma byggnader såsom maskinhallarna och torken står i knuten av tomten. När lantbrukets lönsamhetskoefficienter släpar efter bör inbesparingar och effektivering av produktionen sökas på många håll, men genom att snåla på produktionsmedlen kan man inte just påverka resultatet. De tidigare nämnda maskinoch arbetskostnaderna är i den betydelsen fasta, att den kostnad som föranleds av dessa inte ändrar i förhållande till de producerade tonnen. Sålunda uppstår det lönsamhet när man producerar så stor skörd som möjligt. Kostnaderna fås fördelade på flera producerade enheter och lönsamheten sökt via detta. När man uppgör den kommande säsongens planer lönar det sig att kasta blicken redan på den kommande marknadsperioden, inte enbart på den gångna sommarens reslutat. Stabilitet och lönsamhet kan sökas till exempel med odlingskontrakt samt genom att fördela riskerna på flera odlingsväxter men dock genom att inte glömma oljeväxterna och exempelvis spannmålens och vallväxternas utsädesproduktion.r

När man satsar maximalt på skörden, får man även en merskörd som motsvarar satsningarna, medan satsningarna räknat i euron per ton inte ändrar nämnvärt. De verkliga nycklarna till en lönande produktion finns även annanstans, såsom i kostnaderna för arbetsskedena och i kapitalkostnaderna.

Intäkter Korn odlingsprogram Korn ”minimisatsning” €/ha €/ha Intäkter totalt

1 320,00

Produktionssatsningar totalt

334,28

Maskin-och arbetskostn. totalt

466,00

Produktionskostn. totalt

800,28

Täckningsbidrag €/ha

519,72

Produktionssatsningar €/t

66,86

68,31

Maskinkostnader €/t

93,20

106,00

Produktionskostnader €/t

160,06

174,31

1 150,00 273,24 424,00 697,24 452,76

21


Kvarnvete av rikt givande sorter K-lantbruk och Yara Suomi gör årligen försökssamarbete genom att anlägga jämförande försök på sina försöksgårdar i Hauho och Vichtis. De här försöksplatsernas odlingsförhållanden och i allmänhet även väderleksförhållanden avviker från varandra, varvid även resultaten alltid är olika.

A

TEXT Anne Kerminen, Yara Suomi Oy

tt lyckas med odlingen av vårvete är för yrkesodlaren en årlig utmaning. I Finland är det på basen av försöksresultaten möjligt att med vårvete få nästan 10 000 kilo per hektar, men de praktiska begränsningarna krymper skörden till cirka 7 000 kilo när den är som bäst.

Bra veteskördar ur försöken I vårveteförsöken sommaren 2013 fanns sorterna Bjarne, Demonstrant och Puntari. De är alla rikt givande och kvalitativa veten. Proteinhalten stiger hos Bjarne högre än hos de två övriga sorterna, men då det gäller skörden kommer den inte alldeles upp till deras nivå.

Skörd kg/ha

Enligt bördighetsanalysen var lämpliga gödslingsförsöksleder YaraMila gödselmedel 120 kilos och 150 kilos kvävenivåer spridna i samband med sådden. Vidare klargjordes, om en högre gödslingsnivå som delad gödsling skulle förbättra skörden eller skördens äggvitehalt. Som tredje jämförande försöksled var sålunda 120 kvävekilos kombigödsling kompletterad med YaraBela Axan spridna två gånger; 30 kilo i början av stråväxten samt 20 kilo i början av axbildningen (kväve sammanlagt 170 kg/ha). Den fjärde försöksleden fick 120 kvävekilos gödsling i samband med sådden kompletterad med YaraBela Axan, 30 kilo i början av stråbildningen och efter blomningen sprutad med Yara Kvävelösning 390, 49 l+ YaraVita Thiotrac 300, 5l/ha (170 kg N).

Gödsling av vårvete på K-försöksgården i Hauho

Prot. % 14

7 500-

13,5 7 000-

13, 12,5

6 500-

Det lönar sig att dela på gödslingen På K-lantbruks försöksgård i Hauho uppnådde man i medeltal en skördenivå på 7 000 kilo med 170 kilo kväve. Hahkialas åkrar är mullrika och deras fosfortillstånd är högt. Som vårgödsel användes YaraMila NK 1-gödsel. Som medeltal för tre sorter blev proteinet kring 12 procent, Bjarnes protein var cirka en procentenhet högre än de övrigas. En 7 000 kilos veteskörd, vars proteinhalt är 13 procent, kräver 160 kilo kväve redan för enbart kärnskörden. Halmen och mikroberna tar sin del av gödslingen, varvid det för att komma upp till kvarnvetesmålet inte är lätt med nuvarande tillåtna 150 kilo kväve. Den högsta skörden fick man genom att använda delad gödsling med granulerade YaraBela Axan. Kotkaniemis åkrar är lerhaltiga mojordar och på dessa förekommer skördevariationer mellan växtperioderna. Som gödsel i samband med sådden användes YaraMila Pellon Y 1, och i det här försöket gav kombisådden på våren (150 kg N) den bästa skörden. På Kotkaniemi höjde inte den delade gödslingen och den högre gödslingsnivån skörden, men höjde proteinet till 13 procent för båda försökslederna som fått en delad gödsling. På de bästa rutorna kom man upp till 6 400 kg:s hektarskörd.

12 11,5

6 000-

11 5 500-

10,5 10

5 000120 kg N våren

150 kg N våren

120 kg N våren + YaraBela Axan, 2 delar (30 + 20 kg N), totalt 170 kg N

De moderna sorterna drar nytta av en hög gödsling 22

120 kg N våren + YaraBela Axan, 30 kg N + Kvävelösning, 20 kg N + YaraVita Thiotrac 5 l, totalt 170 kg N

Bättre skörd med precisionsodling Miljöstödets 150 kilos kvävegräns hindrar en tillräcklig gödsling för mera givande vetesorter. Till en bättre kvalitet och skördemängd kommer man genom att ta i bruk precisionsodlingens Yara N-sensor. Med denna kan man noggrant rikta gödseln inom skiftet, till den plats där den bästa grödan finns. Precisionsodlingen kan man prova på genom att beställa entreÅKER BIRKA 1•2014


prenören att sprida en extra dos med kväve i stråtillväxtskedet. Kvarnkvaliteten har en stor betydelse för lönsamheten i Kotkaniemis resultat. Som pris för vetet av kvarnkvalitet har man använt 188 euro per ton (inkluderar proteintillägget) och som pris på fodervetet 170 euro per ton i vidstående kalkyl. När gödslingens pris togs bort från värdet på skörden med högre kvävenivå och genom delad gödsling, fick man 83 euro bättre resultat per hektar (priserna i början av december)

Vårvetet hade brist på näringsämnen Markens struktur är den viktigaste framgångsfaktorn vid odlingen av spannmål. Goda skördar får man endast, när åkerns struktur är i skick och när man satsar tillräckligt på denna. Iståndsättning av dikning och en lättare åkertrafik förbättrar markens skick. Skador, förorsakade av en tung maskin kan inte repareras med en annan tung maskin. Vetet är inte speciellt krävande då det gäller pH, men bördighetsklassen bra skulle kunna vara ett mål. Ur Yara Megalab Växtanalysernas resultat utförda på vårvetegrödor framgår det att 12 procent av vetena lider av fosforbrist och 10 procent av kaliumbrist. Det är således skäl att kontrollera, att man valt rätt gödselslag åt vetet. Speciellt i de fall då man övergår till delad gödsling, bör YaraMila Pellon Y 1 bytas till YaraMila Pellon Y 2, för att få tillräckligt med fosfor och kalium. Även YaraMila Pellon Y 5 kan vara ett lämpligt val. Svavelbrist är synnerligen vanligt, ty i nästan vart fjärde veteprov fanns brist på svavel. Svavel bör ges åt vetet i samband med varje gödsling, så att den tillgängliga kvävegödslingen skall fås i växternas användning. Bristen på mangan var vårvetenas vanligaste närings­brist. Över 30 procent av proven led av denna brist. Det här är dock lätt att híndra genom att till ogräsbekämpningen lägga YaraVita Mantrac Pro bladgödsel, 1 l/ha. En bra sort förtjänar ett åkerskifte i gott skick och en tillräcklig satsning på odlingen. En bra skörd och spannmålens kvalitet belönar odlaren för arbetet. r €/ha

Vårvetets gödslingsoptimum

850 – 800750700650-

En uppdelning av gödslingen och en högre gödslingsnivå förbättrade odlingens resultat.

ÅKER BIRKA 1•2014

YaraVita Thiotrac 5l YaraBela Axan Kvävelösning 49 l + 170 kg N

YaraBela 120 kg N+ 111 kg+

120 kg N + Axan 2 delar 170 kg N

150 kg N våren

120 kg N våren

600-


PÅ BESÖK Förutom vallens kompletteringssådd slår och stränglägger Kuhokones entreprenörer foder, sköljer täckdiken, levererar mull, krossar sly samt håller skidspår och fatigheternas gårdar i skick.

24

ÅKER BIRKA 1•2014


Vallkvadraterna i produktion med HE-VA Grass Roller Kuhokone Oy i Nivala utför kompletteringssådder på entreprenad med He-Va Grass Roller, på vilken monterats ett Multi-Seeder-såaggregat. En kort växtperiod tillåter inte ståtider för en entreprenör, varvid det på vårvintern är god tid att förbereda sommarens tidtabeller. TEXT Essi Saarinen BILD Essi Saarinen och Heikki Ojala och HE-VA

– VI BÖRJADE MED KOMPLETTERINGSSÅDDER på

vall enligt våra kreaturskunders önskemål, berättar företagarbröderna HEIKKI och ANTTI OJALA i Nivala. Brödernas företag Kuhokone Oy investerade på hösten 2012 i en ny 8,2 meters He-Va Grass Roller+Multi Seeder, en specialmaskin för vall, vilken är en mångsidig maskin för sådd av vall och för att komplettera skadorna efter vintern. Erfarenheterna av maskinen är goda. – Maskinen säljer sig själv, berättar Heikki Ojala. – De på våren sådda skiftenas ägare beställde vår tjänst till sina andra skiften samma sommar.

Användarvänlig teknik Bröderna beslöt att välja He-Va Grass Roller på rekommendation av sina kunder. Som en speciell konkurrensfördel anser Heikki Ojala att den består av tre enheter, vilka följer marken ypperligt. Därtill kan man med Grass Roller överföra vikt med hjälp av He-Van SAT-systemet från mittsektionen till de mittupphängda sidosektionerna med hydraulikens hjälp

ÅKER BIRKA 1•2014

– Sålunda fås ett jämnt tryck på hela såningsområdet, vilket packar utsädet på markytan. Vältenheterna kan fyllas med vatten för att bättre lämpa sig för torrare förhållanden. Man får en vikt på upp till 7 000 kilo, berättar Heikki Ojala. Sladdplankan framför maskinen jämnar ut eventuella fåror. På Kuhokones Grass Roller har man monterat även en 400 liters He-Va-pneumatisk såanordning Multi-Seeder, med vars hydrauliska fläkts hjälp fås en luftström som transporterar utsädet längs rör nästan in i marken. – Detta är en stor fördel på de österbottniska slätterna, påpekar Antti Ojala. – Rören är genomskinliga, varvid det är lätt att observera eventuella stockningar. Själva fläkten har aldrig stockat sig. För dammiga och fuktiga förhållanden har Ojalas gjort ett skydd för den.

Lönande investering Multi-Seeder-såaggregatets utmatningsmängd baserar sig på en radar i Grass Rollerns bom som mäter körhas-

25


Bröderna, som följer noga med lantbruksbranschen, lyssnar på sina kunders önskemål. Den kommande säsongen tar de i bruk en ny Elho V-TWIN 750-dubbelsträngläggare.

”Det ser ut som om vallen skulle tycka om behandlingen.”

26

tigheten. Körhastighetsradarn, eldrivna utmatningsvalsarna samt Auto-Controller-display är extra utrustningar. – Vi investerade i extra utrustning, ty vi strävar till en noggrann och kvalitativ betjäning, säger Ojalas. Såningsmaskinens Auto-Controller-display upplyser om behållarens utsädesmängd, om fläktens och utmatningens funktion samt alarmerar vid eventuella tekniska störningar. Tack vare de eldrivna utmatningsvalsarna lyckas vridprovet genom att trycka på en knapp. – Provet görs på några minuter, säger Heikki Ojala. Även tömningen av behållaren går snabbt på grund av den noggranna utmatningen. Auto-Controller meddelar om det går för litet utsäde ner i marken eller för mycket i förhållande till körhastigheten. – Med de här uppgifterna kan vi effektivera vårt arbete, berättar entreprenörerna. De uppskattade såningsmaskinens effekt i goda förhållanden till 7-8 hektar i timmen. De bråda ar-

betstopparna och Finlands korta växtperiod tillåter inte ståtider, åtminstone inte för entreprenörer. För att undvika avbrott i arbetet har männen slitdelar i lager.

Kompletteringssådden piggar även upp den gamla vallen Vallens säsong för kompletteringssådd är på våren. Man kan ge sig ut på åkern genast som den bär en traktor med breddningshjul. – Åkern kan ännu plattas till under skon, säger Antti Ojala. Fukten påskyndar utsädets groning och den nya grödan hinner ge skörd redan vid den andra slåttern. På våren utjämnas och sprids eventuellt torrt gräs av Grass Rollers två pinnrader och samtidigt söndrar de markens yta. – Det har inte varit något problem med det torra gräset, berättar Ojalas. Inte heller av stenar som stigit upp med tjälen har man haft problem tack vare maskinens fjädring. På sommaren och på hösten borde kompletteringssådden utföras först efter inmyllningen av flytgödseln. ÅKER BIRKA 1•2014


– På detta sätt utjämnar en kompletteringssådd utförd med Grass Roller även spåren efter spridningen av flytgödseln. Kompletteringssådden piggar även upp den gamla vallens tillväxt. – Det ser ut som om vallen skulle tycka om behandlingen, konstaterar Ojala. Kuhokones företagare har kompletterat vallar av olika slag. I allmänhet beställer gårdarnas husbönder en tilläggssådd för vallens andra skördeperiod, och sedan fortsätter kompletteringen flera gånger. I snitt kan vallens ålder fördubblas: – Om man på hundra hektar kan förlänga vallens ålder från tre till sex år, är inbesparingen av tid och pengar vid bearbetningen betydande, räknar Heikki.

Planer på en utvidgning Kuhokones män arbetar inom en 70 kilometers radie från Nivala. Kompletteringssåmaskinen går lätt efter traktorn även längre sträckor. Maskinens transportbredd är när-

mare tre meter, ty för transporten har man valt litet bredare däck än standarddäck. Företaget har gett arbete åt Heikki allt sedan år 2009, Då verksamheten baserade sig på spolning av täckdiken. Antti kom med år 2010. För tillfället är företagets andra stödben arbetet med ensilering av foder. Utöver kompletteringssådderna slår och stränglägger bröderna foder. Under nästa växtperiod planerar Ojalas att utvidga verksamheten ännu mera. Genom att utnyttja förhandsbeställningarna har Kuhokone investerat i en ny Elho V-TWIN 750dubbelsträngläggare. – Vi får även mera arbetskraft, berättar företagarna. Mitt på vintern koncentrerar sig entreprenadföretaget Kuhokone i Nivala på att hålla skidspår i skick, men när våren kommit börjar man igen planera för den kommande växtperioden. På våren har bröderna tid att lägga sig in i kundens behov och skiften och planera tidtabellerna. – Dock klarnar vallarnas skick och verkliga kompletteringsbehov först när drivorna smultit.r

Vältenheterna följer åkerns yta och packningen är jämn över hela vältens område.

Tekniska data Arbetsbredder:

2,9 m, 4,5 m, 6,3 m ja 8,2 m

Vikt, utan och med vätska:

1515/2475 kg, 1560/2830 kg, ja 3050/5280 kg, 3880/6790 kg

Standardutrustning:

Med vatten fyllbara, 710 mm stålvalsar, SAT-system och mittupphängda sidosektioner, vilka säkrar att de med vatten fyllda vältenheterna följer åkerns yta och packningen är jämn över hela vältens område.

Tilläggsutrustning:

Tilläggsutrustning: sladdplanka, ställbar, fjäderbelastad Hydrauliskt ställbar pinnharv för att till exempel lufta och bearbeta vallen.

Multi-Seeder -såddenhet:

Behållarstorlekar 200 liter och 410 liter

Seed-Controller:

Ökar övervakning och noggrannhet, exempelvis reglering av utsädesmängden från hytten, ytvakt i behållaren, rotationsvakt för utmatningsvalsen, arealmätare.

ÅKER BIRKA 1•2014

27


Experten svarar

Rundbalarens Otsikko bästa skydd

Harri Furu områdesförsäljningschef, AB Rani Plast Oy

Ingressi.

Vid valet av inplastningsfilm lönar det sig att lägga märke till garantin, UV-skyddet, limämnen samt plastfilmens tjocklek.

Iris Kaimio eläinlääkäri, Emovet Oy

G

rönfodertillverkningens vanligaste sätt är fortfarande att tillverka fodret i rundbalar. Fastän många mjölk­ Leipis.gårdar har övergått till plansilos eller torn, har balfodret fortfarande behållit sin ledande ställning i foderberedningen. Systemet med rundbalar är smidigt, ger små förluster och är kostnadseffektivt. Största delen av de plaster som används i Finland är fortfarande vita, dock har det under de senaste åren börjat förekomma även användning av ljusgrön plast i något större utsträckning. Användningen av plast med olika färg vid olika skördar underlättar planeringen av utfodringen. Vid anskaffningen av inplastningsfilm bör man beakta några viktiga faktorer: garantivillkor, limämnen, bra UV-skydd samt filmens tjocklek. Luft kan komma in i balen mellan de olika plastlagren då dessa lossnar vid sina limningar. Speciellt vårens nattfroster och de soliga dagarna förorsakar variationer i temperaturen som sedan lätt skadar tätheten mellan de olika plastlagren. Dessutom försöker fuktigheten kapillärt komma in i fogarna mellan de olika lagren och lösgöra dessa ännu mer, om inte lim­ämnet i plasten håller lagren tätt fast i varandra. Solens UV-strålning gör plasten skör och ökar dess syregenomsläpplighet. Plastens UV-skydd åstadkommes av i plastmaterialet befintligt tillsatsämne. Plastens UV-skydd bör vara redigt över 80 KLy per år, för att man skall kunna garantera att plasten bevarar sin egenskap märkbart över ett år. Det lönar sig även att ta reda på plastens tjocklek. På marknaden finns tunnare plaster, varvid man får flera metrar i rullen, det vill säga man gör mera balar med en rulle. Man bör dock lägga märke till att om man använder invanda antal plastlager så blir plastlagrets totaltjocklek mindre. Inplastningsplasterna har vanligen ett års garanti. Det lönar sig att granska garantins giltighetstid och villkor, man är nämligen i en del fall tvungen att anmäla om dålig plast inom två veckor efter inplastningen. I garantivillkoren kan det även finnas noggranna gränser gällande exempelvis förvaringstemperaturen. Den inhemska RaniPlasts RaniWrap-plasten har tre års garanti samt AgriWrap Eco-plasten två års garanti från inköpsdagen för rätt lagrade rullar. Oöppnade rullar bör förvaras enligt direktiven som stående, helst i originalförpackningen,

28

skyddade för solljus och fukt, mellan -40 grader och + 40 grader. Plast som lagras så här är användbar även följande år. I de båda RaniPlast-filmerna finns ett UV-skydd i topp­ klass, med vilket man kan garantera, att plasten bevarar sin egenskap långt över ett år. Plastens uppgift är att hindra att syre kommer in i fodret. Raniwrap och Agriwrap Eco-plasterna som är försedda med stora limmängder håller plastlagren fast i varandra, varvid det inte är möjligt för syret att komma in i fogarna. Det lönar sig att utnyttja skördehanteringstillbehörens förhandsförsäljningstid: på grund av de naturliga säsongvariationerna gällande plastens råvarupriser får man under förhandsförsäljningsperioden en verklig köpförmån. r

Förpackningarna för Raniinplastningsfilm förnyas inför säsongen 2014.

ÅKER BIRKA 1•2014


1.

En kvalitativ spridare

för köttproducenten

I Inkere gårds arbeten är en pålitlig spridare i nyckelställning. Bogballes vågmodell har bra motsvarat behoven.

I

TEXT och BILD Teija Aaltonen

nkere gårds husbonde HENRIK JENSEN beträder vallen efter ett tjänligt sensommarregn. När till platsen skyndar en flock nyfikna dikor, utkristalliseras de båda huvudproduktionsinriktningarna. På gården uppföds Hereford-rasen till kött och förädling och det produceras hösilage till häststall. I den för hästar lämpliga höblandningen finns 80 procent timotej och 20 procent ängsvingel. – Vi har för tillfället 150 dikor. Dikoproduktionen är för kon och kalven den mest naturliga uppfödningsform, ty den ger dem möjlig-

30

het att vara tillsammans i ett halvt år. Vi satsar på djurens välbefinnande och på möjligheterna för rasens typiska beteende. Inkere gårds boskap växer fritt i lösdrift och kommer ut på vintern för att motionera. På sommaren verkar Hereford-djuren i miljöskötseluppgifter genom att beta på Salotraktens värdefulla älvoch bäcksluttningar samt på havsstrandängar.

Vallodlingen till ära Jensen talar vägande ord för vallodlingen. Han är på grund av erfarenheter övertygad om att genom

att ta med vallen i odlingsprogrammet och växtföljden förbättras även spannmålsskörden. Han efterlyser en situation där upp till en tredjedel av gårdarnas åkerareal alltid skulle vara vall. På egentliga Finlands leråkrar glömmer man onödigt ofta vallodlingen. – Vallodlingens nytta är en nordlig verklighet. En växttäckt mark året om är miljövänlig. Markens struktur förbättras, skördenivån stiger och marken bevarar bättre näringsämnen för växternas användning. Vallåkern är även till nytta då den binder koldioxid i sin väldiga rotmassa, som frigörs först vid en intensiv bearbetning av marken. ÅKER BIRKA 1•2014


KÖTTPRODUK TION

3.

4.

1. Tallrikarnas spridningsvingar är gjorda av svetsbart specialstål, varvid slitagehållbarheten är mångfaldig jämfört med rostfria vingar.

2.

2. På Inkere gård ville man hålla tankstorleken med flit liten, så att spridaren skulle fungera även i vårblötan. Idén med säcksöndrare har han själv kläckt. 3. Spridningens täckningsförmåga baserar sig på på en dubbel spridning som gjorts av två tallrikar samt av en fyrfaldig överlappning vid normal spridning.

Vallodlingens arbeten infaller jämnt under växtperioden. Den kräver även mindre arbete än till exempel spannmålsodling. Enligt Jensen är hållandet av husdjur som utnyttjar vallen så pass arbetskrävande och bindande, att många hellre väljer spannmålsodlingen.

4. Det är enkelt att ta i bruk Bogballes vågmodell. Det viktigaste är att komma ihåg spridarens rätta höjd från marken samt monteringen av hastighetsgivaren.

Spridaren på prov Inkeres siffror berättar om arbetsmängden med spridaren: vallens totalareal är 240 hektar, spridningsmängden är 350 kg/ha, och spridningen utförs två, delvis tre gånger. – Bogballe L2W-vågmodellen har visat sig vara en synnerligen bra anskaffning. Man kan säkert lita på Bogballens jämna spridning, och till exempel körhastigheten inverkar inte på resultatet. Ett exakt spridningsresultat är en faktor som är pengar värd, ty endast med detta kan man optimera skördens mängd och kvalitet. Vågmodellens spridare övervakar, alarmerar och kalibrerar spridningen automatiskt under hela körningen. ÅKER BIRKA 1•2014

Inkere gårds husbonde Henrik Jensen föder upp Hereford och odlar hösilage. En pålitlig spridare är viktig i arbetet.

31


5. Det är lätt att ställa in styraren. Spridningsmängden kan regleras under körningen med styrarens +/- knappar. Gödselmängden kan variera lätt mellan olika åkrar eller på samma åkers olika delar enligt behoven. 6. Innan man börjar med spridningen lagras skiftets nummer i styrarens skiftesminne samt den teoretiska spridningsmängden i kg/ha –form. Maskinen lagrar den förverkligade spridningsmängden i skiftesminnet, varifrån data kan överföras till hemdatorn via USB-porten. 6.

5.

Spridningens täckning baserar sig på ett dubbel spridning som görs med två tallrikar samt en fyrfaldig överlappning vid normal spridning. Tallrikarnas spridningsvingar är gjorda av svetsat specialstål, hållbarheten mot slitage är många gånger bättre jämfört med rostfria vingar. Inställningen är behändig. Spridningsmängden kan regleras under körningen med +/- -knappar. Sålunda kan gödselmängden lätt variera på olika åkrar eller samma åkers olika delar helt enligt behov. Arbetsbredden är max 24 meter vilket lämpar sig bra på Inkere gårds körspår.

Praktiska idéer Responsen från kunderna är värdefull uppgift för maskintillverkaren. Jensen berömmer styraren i traktorhytten vars infodisplay med bilder är tydlig och lätt att använda.

Genom en liten programuppdatering skulle man av styraren få ut ännu mera. – Spridningsuppgifterna på de olika åkerskiftena kan överföras till datorn i Excel-form, men jag saknar kompatibiliteten med de finska odlingsprogrammen. Det skulle vara behändigt att överföra uppgifterna direkt, utan extra knäppande på datorn. Till Bogballe tillfördes även en behändig extra utrustning. Emedan man önskar utföra spridningen rätt snabbt som två mäns arbete, behövdes en säcksöndrare på maskinen. Det tar inte många sekunder för säckkarlen att byta säck. – Vi har hållit tankstorleken med flit rätt liten, för att spridaren även skulle fungera i vårblötan. Tack vare en behändig säcksöndrare behövs ingen stor tank. Jag ger idén fritt till tillverkarens användning, småler Jensen.r

Tekniska data Bogballe L2 ja L2W Plus 2050 l

Vikt: Volym: Påfyllningshöjd: Tankens max. mått: Arbetsbredd: Spridningskapacitet:

32

364 kg 2050 l 138 cm 120 x 210 cm 12–24 m 0,35–400 kg/min

Klar för användning i en handvändning − Det är enkelt att ta Bogballes vågmodell i användning. Bruksanvisningen anger tydligt basinställningar och inställningar. Viktigast är att komma ihåg spridarens rätta höjd från marken samt monteringen av körhastighetscensorn, berättar serviceingenjör HENRIK LINDSTRÖM från K-lantbruk. Körhastighetsmätningen görs på hjulnaven med hjälp av en givare fastbultad på dragaxeln. Om det på hyttsidan finns en sjupolig signalkontakt ISO11786, kan man ta hastighetsuppgifterna därifrån direkt med kabel (extra utrustning) till Bogballes ZURF-styrare. − Maskinens inställningar görs för respektive gödsel enligt spridningstabellen. De viktigaste inställningarna är maskinens lutningsvinkel och kastvingarnas läge. På spridare av vågmodell tas helautomatisk kalibrering i bruk, som automatiskt tack vare vågen sköter om rätt kalibreringsvärde till styraren. Innan man inleder spridningen lagras skiftets nummer och den teoretiska spridningsmängden kg/ha i styrarens skiftesminne. Sedan kan spridningsarbetet börja. Maskinen lagrar den förverkligade spridningsmängden i skiftesminnet, från vilket data överföras via USB-porten till hemdatorn. Från webbsidorna www.bogballe.com kan man ladda och uppdatera även ZURF-styrarens program.

ÅKER BIRKA 1•2014


FÖRSÖKSGARDEN

Betning HJÄLPER

MOT RÖDMÖGEL Rödmögel har de senaste åren drabbat speciellt havre. Rödmögel kan sprida sig från utsädet till rötterna, vilket försämrar brodduppkomsten. Betning med Baytan Universal kan förbättra brodduppkomsten cirka tjugo procent jämfört med obetat utsäde, vilket visar att betningen är oumbärlig vid beredning av utsäde. TEXT Janne Laine, Bayer CropScience

R

ödmögel orsakas av Fusarium-mögelsvampar, som kan förekomma i odlingsväxternas rötter eller ax. Från utsädet kan sjukdomen sprida sig till rötterna eller rotbasen. De senaste åren har rödmögel drabbat speciellt havre, men det kan också förekomma i annan säd. I smittad säd kan det bildas olika mögelgifter som kan vara skadliga för husdjur, såsom svin. Enligt K-lantbruks försöksgård i Hauho innehåller att utsädespartier med

låg grobarhet nästan undantagslöst höga halter av DON-mögelgifter, som produceras av Fusariumsvampar.

Betning ökar mängden frisk brodd Redan tidigare har man vetat att betning hindrar rödmögel att sprida sig via utsädet. Hur mycket minskar betningen på mängden rödmögel i rötterna, och hur verkar betningen på brodduppkomsten?

Med Baytan-betning är broddtätheten störst 400 – 350 – 300 – 250 – 200 –

Bered utsädet omsorgsfullt

150 –

Med obetad säd skall man absolut utföra ett grobarhetsprov efter sorteringen. Låg grobarhet kan vara tecken på rödmögel. Om grobarheten är riktigt dålig, lönar det sig att skaffa nytt utsäde. Ett tillräckligt tidigt grobarhetsprov underlättar planeringen av sådden, om det visar sig vara problem med det egna

100 – 50 – 0– Obetat

34

I juni 2013 mätte Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) i Jockis mängden Fusariuminfektion i små havrebroddar och deras rötter. Utsädet som hade använts hade innehållit rödmögel. Efter den regniga hösten 2012 var det lätt att hitta rödmögelhaltig säd i lagren. Med alla betningsmedel ökade antalet helt friska broddar och minskade antalet måttligt eller svårt rödmögelsmittade samt döda broddar. Betningsmedlet Baytan Universal visade sig vara det effektivaste av alla testade medel. Med Baytanbetning var cirka 50 procent av brodden helt frisk, utan betning cirka 15 procent. Betning eliminerar alltså inte Fusariumsmitta helt och hållet i rötterna, men skillnaden mot obetat är klar. Ju bättre betningen biter på rödmöglet i utsädet, desto bättre gror det och skju­ter brodd.

Baytan Universal 300 ml / 100 kg

Jämförelsepreparat 1 150 ml / 100 kg

Jämförelsepreparat 2 200 ml / 100 kg

ÅKER BIRKA 1•2014


Spannmålslaboratoriet testar • •

Det lönar sig att låta analysera det egna utsädets grobarhet. K-lantbruks spannmålslaboratorium gör grobarhetsanalyser, priset är 23,50 euro (0 % mvs) inkluderar tkv.­ Provet skall vara ungefär 0,5 liter och förs till den lokala K-lantbruksbutiken.

utsädet. När man vet grobarheten, kan man uppskatta utsädesmängden. Slutligen betar man utsädet för att säkerställa att grobarheten och broddskjutningen blir så bra som möjligt. Man kan också göra grobarhetsprovet efter betningen. Det är skäl att minnas att certifierat utsäde alltid är betat och har bra grobarhet.

Vätskebetning i framtiden Förutom Baytan Universal i vätskeform finns det ännu Baytan I i pulverform på marknaden. Regist-

reringen för Baytan I gäller till slutet av 2015, så det blir att övergå till vätskebetning inom de närmaste åren. Baytan Universal har effekt förutom mot rödmögel även mot alla andra utsädesburna sjukdomar, såsom sotsjukdomar. Med effektiv vätskebetning kan sjukdomarna hållas i schack även i fortsättningen.r

Baytan Universal är effektivast mot utsädesburen rödmögel på havre Jämförelsepr. 2 200ml/ 100 kg Jämförelsepr. 1 150ml /100 kg Baytan Universal 300 ml/100 kg Obetat

0

20

40

60

80

100

120

Mängd rot- och basfusariumsjuka, %

Helt friska

Svår smitta

Liten smitta

Plantorna döda

Medelmåttlig smitta


UNDERSÖK T Hybridraps (t.v.) är livskraftigare än en vanlig rapssort (t.h.) och har snabbare plantuppkomst.

Odla rybs och raps i sommar Snabb och jämn broddskjutning tillsammans med besprutning i rätt tid är bästa sättet att lyckas med rybs- och rapsodling. TEXT Marjo Serenius BILD K-lantbruks försöksgård

E

U har förbjudit att använda betningsmedlen Elado och Cruiser på oljeväxter 2014–2015. Finska lantbruksproducenternas centralförbund MTK har sökt om undantagslov från förbudet, så att betat utsäde skulle vara tillåtet att marknadsföra, transportera till gårdarna och så ännu år 2014. Medan vi väntar på utslag om undantagslovet är det bäst att bereda sig på att så obetat utsäde.

Säkerställ snabb broddskjutning Rapsen har större frön än rybsen och har säkrare broddskjutning i sval jord. Å andra sidan har rybsen

snabbare broddskjutning när jordtemperaturen är över 15 grader. För båda passar grund sådd bäst, på 0–2,5 centimeters djup i jämnt fuktig jord. Om man sår för djupt eller i för torr jord, stannar fröna i groningsvila. Kvävegödsel har konstaterats skada rybsens frön om de kommer i kontakt med varandra, så de måste placeras åtskilt. Man kan plöja eller bearbeta jorden just före sådagen, för att få jämn fuktighet i jorden. Snabb och jämn broddskjutning är ett bra sätt att undvika skador av jordloppor.

Håll koll på jordlopporna Rybs skjuter brodd på sex dagar i varm jord. Börja hålla koll på jord-

DK7130CL Clearfield raps på marknaden K-lantbruk släpper Clearfield raps på marknaden jämsides med den bekanta Aurea CL-rybsen. Sorten är förädlad av Dekalb. Enligt försöken hos odlare kunde skörden inledas tidigt och hade en bra kvalitet. Sortens tillväxttid är tidig, enligt resultat från 2012 är den till och med tidigare än den allmänt odlade Trapper. Avkastningen är god och landar mellan de välkända Tamarin och hybridrapsen Majong. Observationerna från odlingsförsöken stöder de redan bekanta fördelarna med Clearfield, skörden är ren, har hög kvalitet och skördandet går lätt. Fråga efter utsäde av din K-lantbrukshandlare för säsongen 2014!

DK7130CL

36

Tamarin

Majong

Trapper

Skörd

2464

2397

2689

2362

Tillväxttid

111

114,8

114,9

112,2

Värmesumma

1141

1164

1170

1143

lopporna en vecka efter sådden. Varmt, torrt och blåsigt vårväder ökar jordloppskadorna. Det förekommer inte lika mycket jordloppor varje år. Man bör spruta första gången mot jordloppor om det finns fem ätspår (hål) i varje planta på hjärtbladsstadiet. Om plantorna redan har egentliga växtblad och vaxskiktet inte är genomätet, utan ätspåren är närmast fördjupningar i bladen, kan man skjuta upp besprutningen. Bekämpningströskeln överskrids när 25–30 procent av bladen är uppätna. Det lönar sig att börja bekämpningen med pyretroidpreparat, till exempel Kestac. Loppbekämpning är inte längre nödvändig på knoppstadiet, men det är skäl att undvika flera pyretroidbesprutningar efter varandra och byta preparat till exempel till Avanti när det uppenbarar sig rapsbaggar på knopparna.

Välj lämpligaste sorten Av rapssorterna lämpar sig den tidiga och oljehaltiga Ilves väl för de nordligaste odlingsområdena, och för sen sådd. Hybridsorterna Brando och Majong säkerställer jämn brodduppkomst och god skörd med sin livskraftighet. Rybs lämpar sig för nordligare områden och senare sådd än raps. Clearfieldsorterna, såsom Aurea CL-rybsen och DK7130 CL-rapsen, lämpar sig bäst för att rensa åkrar där man har ogräsproblem och för dem som satsar på att producera skörd av god kvalitet. SW ÅKER BIRKA 1•2014


Rybs • Så rybs i varm jord (+15 grader). Det försnabbar plantuppkomsten och jordlopporna hinner inte äta upp hela beståndet. Aurea CL är den tidigaste rybssorten. Också SW Petita lämpar sig för senare sådd.

Raps • Raps bör sås tillräckligt tidigt så den hinner mogna. • Föredra hybridsorter som Majong och Brando som har snabb plantuppkomst.

Bekämpning av jordloppor • Håll koll på jordlopporna i tid! • Om jordloppor förekommer, börja bekämpningen med pyretroidpreparat, såsom Kestac.

Petita är den oljehaltigaste rybssorten och den lämpar sig också för sen sådd. Med höstsorterna Largo rybs och Banjo raps undviker du också de värsta jordloppsskadorna.

Oljeväxtodling lönar sig Den inhemska industrin behöver rybs och raps också 2014. Enligt ProAgrias skiftesdatabas har oljeväxtodling flera år varit lönsammare än spannmålsodling. Utöver det ekonomiska resultatet är oljeväxter också utmärkta i växtföljden. Rybs och raps är bra förfrukt för vårvete, höstrybs speciellt bra förfrukt för höstsäd. För havre avbryter rybs och raps smittocirkeln av rödmögel och minskar således förekomsten av DON-mögelgifter bättre än något sädesslag, vilka tvärtom fungerar som spridare av rödmögel. Med Clearfieldsorter får man förutom växtföljdsfördelarna också en minskning av ogräsbanken i jorden, så fördelarna är mångfaldiga.r

Bekämpningströskeln för jordloppor har inte överskridits.

ÅKER BIRKA 1•2014

7.6.2010 Rapsbeståndet räddades med besprutning eftersom det redan växte bra.


MARK NADS LÄGET

Vad lönar det sig att så våren 2014? Oberoende av skördeår och priser är växtodlingen lönsammare ju större och bättre skörd man lyckas producera. Att känna till sina produktionskostnader har blivit en allt viktigare del av en fungerande planering, liksom att utnyttja avtal med fasta priser.

>>

I världen producerades den största spannmålsskörden genom tiderna under skördeåret 2013–2014, 1946 miljoner ton. Också i EU var skörden större än på flera skördeår, över 300 miljoner ton. Också Finlands spannmålsskörd var stor, över 4,1 miljoner ton. Samtidigt har också världens konsumton av spannmål vuxit. Den stora skörden ökade lagren till nivån 2011–2012.

Marknadsutsikter 2014–2015 Det är betydelsefullt för spannmålsmarknadens funktion och prisbildning hur höstsäden och höstoljeväxterna – som i huvudsak såddes under goda förhållanden i höstas – klarar vintern. Den ökande efterfrågan på säd gör att prisvariationerna på marknaden kan bli stora under det kommande skördeåret, beroende på hurdana växtförhållandena blir på världens huvudsakliga produktionsområden

5 FAKTA • Så det marknaden vill ha: vete av god kvalitet, livsmedelshavre, oljeväxter och speciellt i Österbotten stärkelse- och foderkorn. • Utnyttja prisfixering som en del av gårdens riskhantering. • Bered dig på prisförändringar under skördeåret: fördela försäljningen på flera tidpunkter och säkra ett bra medelpris. • Följ med världssituationen för spannmålsmarknaden och såarealsprognoserna när du gör din odlingsplan, och planera samtidigt din marknadsföring av spannmålen. • Känn till dina produktionskostnader. 38

ÅKER BIRKA 1•2014


i Europa, Nordamerika, Svartahavsregionen, Australien och Sydamerika. Naturligtvis inverkar det också hur de folkrika ländernas, såsom Kinas, egen produktion lyckas och hur det inverkar på marknadens efterfrågan och därigenom på priserna. Enligt de första såarealsprognoserna väntas Europas veteareal öka med fyra procentenheter till cirka 24 miljoner hektar. Kornarealen väntas minska några procentenheter till något under 12 miljoner hektar. Likaså väntas majsarealen minska. Om produktionsmängderna är det omöjligt att göra uppskattningar i detta skede, eftersom odlingssäsongens väder inverkar mer på skörden än såarealerna. I Finland skulle spannmålsmarknaden behöva få balans, och att göra odlingsplan för den kommande odlingssäsongen kräver noggrannare planering och marknadsanalys än de senaste åren. Fodersädsmarknaden är mer utbudstyngd än tidigare, både i Finland och på den internationella marknaden. Betraktat ur flera års perspektiv är oljeväxter ett gott val för odlingens lönsamhet, om man uppnår en skörd på minst 1,5 ton per hektar. När detta skrivs vet vi ännu inte om vi får undantagslov att så oljeväxtutsäde betat med neonikotiniÅKER BIRKA 1•2014

der i vår. Trots det är oljeväxter ett beaktansvärt alternativ att så i vår, och i växtskyddet finns det metoder att ersätta begränsningar i betningsmedlen, vilket du kan läsa mer om i en annan artikel i tidningen. Det råder en stabil efterfrågan på oljeväxter i hemlandet, och prisförhållandena på spannmål har länge gynnat oljeväxter. Det såddes mer höstsäd än tidigare tack vare gynnsamt såväder och speciellt på grund av god efterfrågan på inhemsk råg.

Vete >> Veteodlingens tyngdpunkt har traditionellt varit i södra och sydvästra Finland, men på 2000-talet har den ökat också i andra landsdelar. Förbrukningen av kvarnvete har sedan länge legat stabilt kring 270 000 ton, vilket är nästan en tredjedel av de senaste årens veteskördar. Användningen av fodervete har ökat speciellt till fjäderfä, och därför är förbrukningen av fodervete större än produktionen speciellt i Österbotten. Veteodlingen kan ökas i det husdjurstäta Österbotten. På huvudproduktionsområdet för vete i södra och sydvästra Finland lönar det sig att satsa på att producera kvarnvete av god kvalitet. De senaste åren har största de-

len av det vete som överskridit det inhemska behovet exporterats som kvarnvete till övriga Europa, men också till exempel till Mellanöstern. En omfattande export förutsätter att det finns att tillgå en tillräckligt stor mängd säd ur vilken man kan samla ihop tillräckligt stora exportpartier. Knapphet på säd är inte heller bra för jordbrukarna, för då styrs marknaden bara av den inhemska förbrukningen, då det inte går att samla ihop tillräckligt stora exportpartier.

Havre >> Havren är Finlands näst mest odlade sädesslag och den har varit det viktigaste exportsädesslaget redan i flera år. På världsmarknaden är havren en marginell produkt, men Finlands roll som havreproducent är mer betydande än vad landets storlek skulle ge vid handen. Finland producerar cirka 15 procent av EU:s havre, och dessutom den mest betydande delen av Europas livsmedelshavre. Konsumtionen av kvarnhavre är stabil i Europa, och största delen av havren som Finland exporterar går till Mellaneuropas havrekvarnar som råvara till gryn och mysli. Den finska havren har ett etablerat rykte, men havren kräver noggrannhet ända från sådden. Havren kräver att man satsar 39


på odlingen lika mycket som när det gäller kvarnvete. De viktigaste egenskaperna för havre är stor kärnstorlek och tillräcklig hektolitervikt. Där är det viktigt att redan vid tröskningen använda tillräckligt med luft genom sållen i tröskan, och senast ställa torkens förrensare så att skräp och småkärnor rensas bort. I Europa, bland annat i Storbritannien har havre traditionellt såtts på de mest anspråkslösa åkrarna. I Storbritannien skördade man hösten 2013 den största havreskörden på 40 år, eftersom havrearealen blev stor då man efter den föregående våta hösten i praktiken inte kunde så andra grödor. Detta i kombination med den utmärkt goda svenska havreskörden har sänkt havrepriset också hos oss. Sannolikt ökar ändå inte havreproduktionen mera i dessa länder under 2014, men konsumtionen stannar minst på samma nivå. Då kommer det igen efterfrågan på marknaden för finländsk havre, alldeles som skördeåren 2011–12 och 2012–13, då det rådde högt odlarpris på havre av god kvalitet. Havre är ett gott alternativ för våra nordliga förhållanden, och det lönar sig att ha den i minnet också när du planerar detta års växtodling.

Korn >> Det lönar sig att bibehålla kornodlingen på den nuvarande nivån, cirka 550 000 hektar. Det viktigaste odlings- och förbrukningsområdet för korn är det husdjurstäta Österbotten, där det finns mycket foderoch stärkelseindustri som använder korn. Den inhemska användningen av maltkorn torde förbli vad den varit. Exportsituationen påverkas mycket av hur bland annat Europas maltkornsproduktion lyckas i sommar.

Avtalsodling viktig för spannmålskedjans funktion Man kan ännu inte säga något säkert om situationen på spannmålsmarknaden under nästa odlingsperiod, för den påverkas av många faktorer som är oberoende av Finland och finländarnas agerande. Liksom förr kan man dock säga att det alltid är lättare att hitta marknad för spannmål av god kvalitet och som fyller kraven för bruksändamålet än för spannmål som bara 40

fyller minimumkraven för handelsduglig vara. Kraftiga prisvariationer på spannmålsmarknaden är normalt. För att skydda sig mot dessa finns många metoder, som att fixera priset för nästa skörd. Härvidlag bör man komma ihåg att före sådden lönar det sig att fixera priset för högst en tredjedel av skörden, för prisfixeringen binder både

köparen och säljaren. Vid prisfixering är det viktigt att känna till sina produktionskostnader, så att man vet till vilket pris det är förnuftigt att binda sig. Prisfixering ger odlaren mer planmässighet redan under odlingssäsongen, och den minskar den ekonomiska risken i odlingen.r Artikeln är skriven vecka 50

Prognos för världens spannmålsproduktion och -konsumtion 10/11

11/12

12/13

13/14

Miljoner ton Upp­ skattning

Prognos 31.10

28.11

Spannmål totalt* Produktion

1751

1851

1790

1940

1946

Handel

243

269

266

273

277

Konsumption

1784

1855

1815

1901

1904

Lager

367

363

338

374

379

Årlig förändring

-33

-4

-25

Största exportörer

140

126

95

41 137

133

Källa: IGC 28.11.2013. Produktionen skördeåret 2013–14 är klart större än förra skördeåret, och därför växer världens spannmålslager till och med över nivån 2011–12. Om skörden under skördeåret 2014–15 vet vi ännu inget, men när konsumtionen ökar finns det efterfrågan på spannmål även i fortsättningen. ÅKER BIRKA 1•2014


När maskinkedjan är bra planerad och ensileringsmedlen kan väljas enligt fodrets fukthalt, kan fodret skördas just vid rätt tillväxtstadium.

Bra ensilage

utan syror

På Minna och Pasi Kotilas gård med mjölkproduktion är ett ensilage av högsta kvalitet en av de viktigaste faktorerna för en lyckad produktion. Hela foderkedjan är planerad för att vara snabb och fungerande, och kvaliteten sköter Agrosil Liquidensileringsmedlet om. TEXT OCH FOTON Maija Yliaho

42

ÅKER BIRKA 1•2014


KREATURSGÅRDSPROGRAMMET

Allt som allt är foderberedningen en process på tre dagar. Ny säkerhet i ensileringsarbetet med Agrosil ensileringsmedel En bra skördetidpunkt och ett bra väder sammanfaller inte alltid. De nya Agrosils kemiska ensileringsmedel ger spelrum i skörden oberoende av väder.

Agrosil Liquid Agrosil Liqiud är ett ensileringsmedel för skörd av fuktigt foder. Med detta kan man ensilera färskt och förtorkat foder, vars torrsubstans varierar mellan 15 och 40 procent. Det lämpar sig för ensilering av alla vallväxter. Även ensilering av proteinhaltiga växter och baljväxter lyckas med Liquid. Agrosil Liquid innehåller natriumnitrit och hexamin som direkt dödar alla fodrets skadliga mikrober och deras sporer. Sålunda är Liquid ett bra alternativ när man är tvungen att skörda fodret i våta förhållanden och det finns risk för att det kommer jord i fodret. Av samma orsak fungerar Liquid även då när det socker som behövs för en bra jäsning finns litet i fodret, till exempel på grund av en regnig skördeperiod. Liqiud kan bytas mitt i foderberedningen till ett biologiskt ensileringsmedel utan mellantvätt. Syrahaltiga ensileringsmedel får dock inte i något fall användas tillsammans med Agrosil Liquid eller i samma anordningar utan en omsorgsfull tvätt.

Agrosil Stabil

finns för tillfället en 90 kors mjölkbesättning. De mjölkande korna hålls i den år 2008 färdigställda liggbås-lösdriften, där de går två gånger per dag till fiskbensstationen för att mjölkas. I den gamla, i början av 90-talet byggda lösdriften växer ungdjur och kalvar. De singående korna har en egen avdelning i den gamla ladugårdens gavel, varifrån de fritt kommer ut. Ut kan även den övriga besättningen komma, sommar och vinter. – Detta att djuren kan gå ut har verkligen en stor betydelse för djurens hållbarhet, understryker MINNA KOTILA. Och när djuren har lärt sig PÅ KOTILAS GÅRD

ÅKER BIRKA 1•2014

Agrosil Stabil är ett ensileringsmedel för torrare foder. Dess verksamma ämnen är natriumbentsoat och kaliumsorbat, som verkar synnerligen bra mot jäster och mögel. Med Stabil kan man behandla hela fodermassan eller så kan detta användas enbart för översta varven för att säkra hållbarheten. Stabil kan användas även i sådana fall att fodersilon öppnas redan på sommaren. Då kan det översta skiktet behandlas med Stabil för att säkra hållbarheten. En av Agrosil Stabils viktiga egenskaper är dess synnerligen ringa bruksmängd, endast från en till två liter per ton färskt foder. Båda Agrosils nyhetsmedel är syrafria, varvid de sparar på foderberedningsmaskinerna och är även trygga att använda, ty de fräter inte på huden. Vid hantering av syror och Agrosil bör man komma ihåg, att de inte i något fall får blandas med varandra. Behållare och kärl bör omsorgsfullt sköljas med vatten innan man byter från en produkt till en annan, ty en blandning orsakar explosionsrisk.

43


Minna och Pasi Kotilas besättnings goda produktion baserar sig på förutom ett kvalitativt fullfoder, även på ett långsiktigt förädlingsarbete i besättningen. Kotilas ensilerar ensilaget i plansilon. Under normala somrar skördas två ensilageskördar, undantagsvis fick man på sommaren 2013 även en tredje skörd.

en viss utegångsrytm, är det inte på något sätt överdrivet arbetsdrygt att föra ut dem eller att ta in dem på nytt. Ensilaget är grunden för en bra produktion. Hela Kotilas besättning utfodras med fullfoder, som tillverkas av ensilage, egen spannmål, mineraler och proteinkomplettering. För sinkorna och ungdjuren görs ett eget fullfoder, och de mjölkande får även de sin egen blandning. Något extra foder ges inte ens åt de mjölkande vid sidan om blandningen. – Nog är ju de mjölkandes blandning hos oss en viss kompromiss, säger PASI KOTILA. – De som mjölkar bäst skulle kanske behöva ett kraftigare foder, men som helhet ser nu det här ut att fungera. Även produktionsresultaten talar för en lyckad fullfoderutfodring. Besättningens medelproduktion har med de här lärdomarna och resurserna de senaste åren rört sig på båda sidor om 10 000 kilo.

Tre dagars arbete Den viktigaste odlingsväxten på Kotilas gård är vallen, som på gårdens knappt hundra hektar åker växer på litet över 70 hektar. Vallarna består av en blandning av timotej och ängssvingel. – Under 44

normala somrar skördas två ensilageskördar, undantagsvis fick man på sommaren 2013 även en tredje skörd. Foderkedjan startar från entreprenören, som slår och stränglägger vallen. Efter cirka en dags torkning körs fodret med egen pickupvagn till plansilorna. I silorna sprids fodret med traktor och spridningsvals. För packningen finns en annan traktor med extra vikter i silon. Allt som allt är foderberedningen ett tre dagars arbete, berättar Pasi Kotila. – Förutom entreprenören behövs för detta tre andra traktorförare.

Trygg foderberedning En fungerande foderkedja är viktig för att fodret skall hålla god kvalitet. Senaste sommar valde Kotila som ensileringsmedel K-lantbruks nya syrafria Agrosil Liquid. Ensileringsmedlet sätts i fodret via pickupvagnens doseringsbehållare. – Nog var den största orsaken till detta, att man ville spara på maskinerna, konstaterar Kotila. – I dessa finns rätt mycket pengar fastsatta, och inte vill man nödvändigtvis förstöra dessa med syror. Dock vägde även den egna tryggheten och de övriga foderberedarnas trygghet i vågskålen.

Agrosil är inte frätande som syran. – Även detta har en stor betydelse, när fodret bereds är det alltid bråttom. Det uppstår lätt skador, när man fyller silorna med fart. Kotila räknar med att ha använt cirka 2,5 liter Liquid per tusen kilo foder, när fodrets torrsubstanshalt var 28 procent. – Agrosil Liquids literpris är litet högre än övriga ensileringsmedels pris. Bruksmängden är dock så pass mycket mindre, att det till slut blev litet förmånligare än de ensileringsmedel som innehåller syra, säger Kotila. Senaste november har silorna öppnats så pass mycket, att Kotilas vågade bedöma Agrosil Liquids övriga egenskaper. – Hållbarheten har verkligen varit god. säger Pasi Kotila – Även då det gäller smakligheten har vi inte märkt någon skillnad jämfört med den tidigare. Fullfoderutfodringen är summan av många faktorer och det får inte någonstans vara något fel, för att helheten skall producera.r ÅKER BIRKA 1•2014


SNÖENTREPRENAD

Plogningsparken klar för start Maskinentreprenör Timo Valkola i Pudasjärvi har redan i åratal litat på det inhemska Vamas redskap. De senaste anskaffningarna är tre diagonalplogar, med vilka han utför entreprenader i Pudasjärvis tätbebyggelse. TEXT OCH FOTON Riitta Niskanen

P

å TIMO VALKOLAS gårdsplan finns en ståtlig uppsättning olika arbetsmaskiner. I fronten på tre traktorer finns Vama-snöplogar och bakom Vamas vägsladd. Övriga Vama-anskaffningar som gjorts i den lokala Kjärnhandeln, är en bogserad sandningskärra och ett breddningsbart schaktblad. – Jag har haft Vamas redskap redan i många år. De har visat sig vara mycket bra, säger Valkola. – Även servicen fungerar, om man senare råkar behöva delar och tillbehör.

Snöplogen valdes noga Timo Valkolas företag, Koneurakointi Valkola har ett fem års samarbetskontrakt med Destia. Nu sköter företaget den första vintern enligt gällande kontrakt tätortsvägarna och snöplogningen på de lätta trafiklederna i Pudasjärvi. En ändamålsenlig maskinpark har en stor betydelse vid en effektiv skötsel av arbetet. Därför valde Timo Valkola snöplogarna med omsorg

och stannade till slut för Vamas modell EA 3440. Han är även nöjd med den fungerande servicen av Vamas maskiner, och delar och tillbehör finns att få. – Jag tog reda på andras erfarenheter av plogarna. Även med Vamas fabriksrepresentant kom det på tal om vilken modell som skulle lämpa sig för just plogning i tät bebyggelse. För detta är EA 3440 det bästa valet. Jag tog ännu en med kastande vinge, varvid plogen kastar snön bättre åt sidan. Snön stannar inte alldeles vid vägkanten.

Goda praktiska erfarenheter Plogningen av vägar på planlagda områden och de lätta trafiklederna är ett krävande och noggrant arbete. Det finns mycket brunnslock i vägytan, stenbeläggningar, räck, trafikmärken som föraren måste se upp med. I utmanande förhållanden har Vama EA 3440 visat sig vara ett bra val även i praktiken. – Plogen går jämnt och arbetet löper smidigt. Plogen har ett steglöst ställbart bett. Där man kommer fram med traktorn, kommer man

även med plogen. Tack vare fjädercylindern ger plogen efter om man kör emot något, berättar Valkola. I tätorterna uppstår lätt hårt tillpackad snö, som även måste fås bort. – Därför köpte jag även en speciell vägsladd till alla tre plogningstraktorer. Betten skär effektivt den tillpackade och tillfrusna snön.

Snöstormen tas emot med tre plogar För Timo Valkolas företag räcker plogningsarbetet till på båda sidor om Iijoki. Snöplogningen inleds alltid, när det kommer ett samtal från Destias jour. – Plogarna är klara i fronten på traktorerna. När det kommer meddelande från Destia, har man en timme på sig till starten, berättar han. Destia har klassificerat vägarna i tätorten i tre klasser med olika brådska.

Vama EA 3440 km • • • • • • •

46

Kastande diagonalplog Plogen har ett flytande bett, som följer bra ojämnheter i vägytan Bultfastsatta tandade bett Hydrauliskt och steglöst ställbar plogningsvinkel Bettvinkel 35º, bettlutning +15º-0º-15º, plogningsvinkel +42º-0º-42º Två dubbelverkande cylindrar försedda med övertrycksventiler Förberedelse för fjäderpaket och lutningscylinder

Timo Valkola litar på den lokala K-järnhandelns sakkunskap och på Vamas maskiner.

ÅKER BIRKA 1•2014


Vama EA 3440:s plogningsvinkel kan regleras steglöst.

Till de mest brådskande hör huvudlederna och de lätta trafiklederna, vilka plogas till först. Till den tredje eller sista klassen hör de längre bort belägna planlagda vägarna. – När det kommer startorder beger sig alla våra tre plogar iväg. Vi har kommit överens, vem som kör vilken väg. När en har fått sitt arbete klart, kan han vid behov köra för att hjälpa någon av de andra, berättar Timo Valkola. För plogningen av Pudasjärvis tätbebyggelse tar det med tre traktorer ungefär tio timmar. Om det hela tiden kommer mera snö, kan plogningspatrullen genast hamna ut på ett nytt varv. – På de lätta trafiklederna behöver det komma bara ett par centimeter snö för att vi skall ge oss på väg. Cykelvägarna bör i princip alltid vara rena. Men om det snöar hela dagen, bör man vara igång hela tiden. Enligt Timo Valkola är plogningen ett bra arbete under nattens lugna timmar, när det inte just alls är någon trafik. Om det snöar först på morgonnatten, är situationen en annan. Då hamnar man att bege sig ut med plogningsparken i den värsta morgontrafiken. – Jag har dock gjort det litet lättare för mig. Tidigare har jag ofta gett mig av vid 2-3-tiden, men numera först på morgonen vid 5-6-tiden. Nu sköter mina två pojkar och en utomstående förare de tidigare starterna.

På sommaren torventreprenader Timo Valkola grundade sitt företag år 1996. Snöplognigarna har ända från början hört till verksamhetsbilden. Vintertid gör företaget även sandningar åt Destia samt plogningar och sandningar åt privata fastigheter. Sommartid görs torventreprenadarbeten åt Vapo. – Det är stora summor fast i maskinerna, varför det även bör finnas arbeten, konstaterar han. r ÅKER BIRKA 1•2014


LANTGÅRDSBYGGANDE

– Vagntorken är överlägsen med tanke på kostnader och utrymmesbehov, och man behöver inte heller byggnadslov. Priset var cirka en femtedel jämfört med pakettorken, konstaterar Harri och Matti Linnamaa.

Vagntorken fördubblade TORKNINGSKAPACITETEN Arska-vagntorken kom med efterlängtad kapacitet i spannmålstorkningen på Linnamaas gård. Den integrerades med Jaakko-pakettorken till en fungerande helhet. TEXT OCH FOTON Irma Peltola

P

å HARRI och ANETTE LINNAMAAS gård i Kangas­ala sköts spannmålsskörden med tre personers kraft. Harri tröskar, Anette kör spannmålen och Harris far MATTI LINNAMAA sköter torkningen. Den odlade arealen har under de senaste åren vuxit med en tredjedel. På gårdens dryga 250 hektar odlas höst- och vårvete, korn och harve. – Torkningen var hos oss på hösten en tydlig flaskhals. I och med att vi skaffade vagntorken, började det kännas, som om tröskans arbetsbredd skulle kunna vara större, småler Harri Linnamaa.

48

De utvidgande spannmålsgårdarna kräver gårdsvisa torkningslösningar. MARKKU KOIVISTO från Arskametalli uppskattar att cirka en fjärdedel av vagntorkarna uppförs som ny huvudtork bredvid den tidigare torken. – Vagntorken lämpar sig för många situationer. Om pakettorkens maskineri är i gott skick, men storleken kan inte ökas, är vagntorken en fungerande lösning.

Med omsorg skräddarsydd helhet Utvidgningen omfattar Arska SW 4550-vagntork, två plåtsilon med en 7,2 meters diameter bredvid de

tidigare och en elevator till pakettorken. – Vagntorken fylles med den nya elevatorn från samma tömningsficka som pakettorken använder. Från vagntorken kan man tömma spannmålen till pakettorkens silor och från de båda torkarna till alla fyra plåtsilon, berättar Harri Linnamaa. Vagntorkens styrningscentral lyftes till torkens vänstra vägg, varvid den är på samma nivå på några meters avstånd från den gamla torkens central. Lösningen sparar på stegen. – Med hjälp av den, som extra utrustning monterade, påfyllningsvakten med fyra steg är det bekymÅKER BIRKA 1•2014


mersfritt att följa med påfyllningen av torken, säger Matti Linnamaa nöjt. Harri Linnamaa berömmer Arskametalli för beredskapen att höra på kundens önskemål. Detta inverkade för sin del på anskaffningsbeslutet. På vagntorken monterades också en servicenivå kring hela elevatorn och på den till nivån ledande stegen ett förlängt ryggskydd. – Inte en enda gång sade man, att det här inte lyckas, utan man var färdig att söka efter lösningar på fabriken.

kunnande, men trots detta var det ett ansenligt projekt i en och en halv månad för två män. Planer finns ännu att skydda panndelen med ett löstagbart väderskydd. Även pannans skorsten tas bort till vintern, som man även tidigare gjort med de runda silornas påfyllningsrör. Linnamaas är nöjda. På ett dygn han man med två torkar

torka 1500 hektoliter det vill säga två satser med de båda torkarna. Anordningen fungerar bekymmersfritt och oljeförbrukningen var liten med vagntorken. – Utvidgningen genomfördes i tre skeden och man använde mycket eget arbete. Det fjärde skedet kommer att vara övergång till flisvärme, berättar Harri Linnamaa.r

Funktionssäker lösning Vagntorkens grund gjordes på vintern. Monteringsgruppen kom i juni och monterade torken på fyra dagar. Harri och Matti Linnamaa gjorde själva behövliga ändringar mellan torkarna och på den gamla sidan, så att torkarna skulle fungera som en helhet. En stor mängd spannmålsrör går härs och tvärs. Dimensioneringen var ställvis noggrann ty pakettorkens väggar och tak ställde sina gränser. Till exempel steg elevatorn till 40 centimeter från takfoten. Man satsade mycket på arbetarskyddet och det finns tillräckligt med räck. Mellan plåtsilorna byggdes gångbroar, så att onödigt upp- och nedklättrande skulle kunna undvikas. Från pakettorkens övre nivå görs ännu en bro till elevatorns servicebrygga, varvid vägen dit går inifrånHarri arbetar om vintrarna som utvecklingschef vid en byggnadsfirma och Matti är en erfaren svetsare. Det finns således

Då man tittar ner från servicebryggan på den femton meter höga elevatorn förstår man betydelsen med bryggan och räckena.

Linnamaas torkhelhet

Arska vagntork SW 4550 • volym 43m³ • elevator 92 tn/h, höjd 15 m • panna 6500 S, effekt 412 kW • gemensam tömningsficka med pakettorken • skötselnivå för elevator • påfyllningen av torken övervakas i fyra steg • fyra Arskas runda åtta våningars plåtsilos, sammanlagt volym 1024 m3 • i båda torkarna egna dammcykloner för förrensare och bottensug (tillsammans 4 st)

ÅKER BIRKA 1•2014

påfyllning till de runda silorna från båda torkarna

Jaakko paktettork, åm 1992 • volym 32 m3 • siloutrymme 350m³ • påfyllnings- och tömningselevator, 92 tn/h • den ursprungliga elevatorn cirkulerar spannmålen I användning är även en 13 m³ tork från 1970-talet, i vars närhet finns 200m³ lagerutrymme.

De olikfärgade repen hjälper att komma ihåg i vilket rep man skall dra för att spannmålen körs från elevatorn i önskad riktning. 49


På några minuter flyttar sig Tume 6 000 från transportläge till såningsläge

STORA AREALERS TIDSPARARE

En lantgård med 90 000 broilers kräver effektivitet och stora arbetsbredder av arbetsmaskinerna. Tume Gemini 6000-kombimaskinen och Hardi Navigator -sprutan fyller behovet. TEXT Ossi Keisala FOTON Ossi Keisala och Heli Kuivaniemi

En ung lantbruksföretagare JUHO KIVINIEMI, 23, i Jalasjärvi har under det senaste året gjort stora maskininvesteringar. Han driver tillsammans med sterbhuset en gård med 90 000 broilers i Sydösterbotten. Med i företaget är två systrar samt bror och mor. Därtill finns en anställd arbetare. Sterbhuset skaffade Tume Gemini 6000-kombimaskinen senaste höst och i somras uppenbarade sig en Hardi Navigator-spruta på åkern. Det var fråga om en investering på närmare 200 000 euro. – Jag vet, att på en stor gård är stora investeringar nödvändiga 50

och vi ville inte skjuta fram dessa. Jag tror, att då det gäller inbesparingar beträffande tidsanvändning, arbetseffektivitet samt service- och reservdelskostnader, kommer maskinerna under årens gång att betala sig. – Vi har så mycket arbete, att inbesparingen av varje timme på åkern är viktig, konstaterar Kiviniemi och påpekar, att vid maskinanskaffningarna har samarbetet mellan Jalasjärvi K-lantbruk Saarnio varit livsviktigt. När eget och arrenden på gården är cirka 220 hektar, behövs det större maskiner för skötseln av gården. Juho Kiviniemi har själv bred-

vid en annan gård, vars åkrar är arrenderade åt familjegården. – Vi avstod från dikorna senaste höst och vi koncentrerar oss nu helt på produktionen av broiler, som idag är lönande. Vi har kontrakt med Atria om förmedlingen av våra broilers.

Effektivitet och säkerhet viktiga Kiviniemi kan inte säga ett dåligt ord om sin Tume-kombi. Bakom har han höst- och vårsådder med den nya maskinen. – Det är inte maskinens fel, att det på hösten var blött och på ÅKER BIRKA 1•2014


ARBETSMASKIN

Hardi Navigator • Hardi Navigator-sprutan har utvecklats för krävande arbetsförhållanden. • Sprutan består av en 3000 liters eller 4000 liters UV-skyddad polyetenbehållare och en 500 liters sköljningstank. Den kemiska påfyllningsanordningen är en 35 liters TurboFiller. Påfyllningskapaciteten är 500 l/min och den är helt självsugande. • Sprutan har en membranpump, som Hardi själv tillverkat, EVC-vätskesystemets ventilanordning, EasyClean-sugfilter, självputsande cyklonfilter för trycksidan samt en 18-30 meters Delta-sprutramp. • Arbetsbredder 18-30 meter.

grund av snömöglet förstördes höstvetesådden. På våren gick allt som smort. Det viktigaste för mig med kombin är dess arbetsbredd på sex meter, när den gamla var fyra meter. Fem hektar sås på en timme. Med en påfyllning sår man närmare tio hektar, det vill säga man sår på en dag 30 hektar när det går som bäst. Viktigt för Kiviniemi är även maskinens hantering och flyttbarhet samt att den är lätt att sköta. Fast gårdens åkrar är nära, hamnar man mycket använda allmänna vägar. – Tume fås i transportläge till tre meters bredd, det vill säga traktorn är bredare än själva maskinen. Det tar endast ett par-tre minuter, för att såningsmaskinen skall flytta sig från transportläge till såningsställning, genom att trycka på en knapp. Det är även viktigt, att påfyllningshöjden är låg, det vill säga att det går enkelt att fylla på och att man kommer lätt nära behållarna från alla sidor. Kiviniemi tror, att i takt med den nya mekaniska tekniken och säkerheten kommer driftskostnaderna att minska. Reservdelarna till svagare redskap kan enligt honom kosta tusentals euro. ÅKER BIRKA 1•2014

Besprutningen sköts effektivt På gården odlas vete, korn, havre samt bondböna. En del är som träda. Åt hästarna görs torrhö. Om Hardi Navigator-sprutan har Kiviniemi samma positiva erfarenheter som för kombimaskinen. Besprutningen utförs två-tre gånger under sommaren, det vill säga gården har sammanlagt 600 hektar att spruta. – Erfarenheterna av Navigatorn är korta, men goda. Grannhusbonden Pertti Koivusaari sköter med sprutan mina och den egna gårdens besprutningar och i någon mån görs även entreprenadarbeten åt övriga gårdar. – Det är viktigt, att man med en påfyllning kan sköta en dubbel mängd åker än med den gamla maskinen. På gården finns en 60 000 liters vattenbehållare. Maskinen rymmer på en gång 3 350 liter vatten. – Det går 170 liter vatten per hektar, och med påfyllningen sprutas 20 hektar. Man behöver inte tanka hela tiden, konstaterar Kiviniemi. – Funktions effektivitet, säkerhet samt ett ringa servicebehov

är hos Hardi Navigator och hos Tume verkligt viktiga saker. De vägde tungt vid anskaffningsbesluten. r

Tume Gemini 6000 • Tume Gemini 6000 består av två tremeters Nova Combi kombisåmaskiner, som kopplas till varandra med en kopplingsram. Vid transporter kopplas de så att transporthjulen är mot varandra. • Bakom kombinationen finns ett med hydraulmotor försett stöd/transporthjul, med vars hjälp maskinenheterna kopplas bredvid varandra i såningsläge. Geminis arbetsbredd är sex meter och behållarvolymen är sammanlagt 6500 liter. • Geminis dragkraftsbehov är lågt och sådden lyckas med en 200 hästkrafters traktor. • Kombins utmatningsanordning är noggrann och pålitlig och som billar används av Tume utvecklade dubbelskivsbillar. • Tume tillverkas i Turenki. Den är planerad i Finland, men testning görs även i östländerna, dit 15 procent av exporten går.

51


En fungerande maskin

Maskinens bästa kamrat Maskinservarens hjälp är oersättlig för såväl K-lantbrukens arbetsmaskinförsäljare som för lantbrukens husbönder och husmödrar. K-servicekarlen Mikko Viitamäki i Ilmajoki brukar fråga efteråt, hur det är med maskinen.

Mikko Viitamäki servar en Claas Liner 1650 strängläggare.

TEXT OCH FOTO Ossi Keisala

-J

ag har varit i det här arbetet som företagare allt från förra våren och det har varit verkligt givande att samarbeta med försäljarna och lantbruken, konstaterar Ilmajokis färska K-servicekarl MIKKO VIITAMÄKI, vars arbetsrevir även sträcker sig till grannkommunerna i Sydösterbotten. Viitamäki har hela sin livstid haft att göra med maskiner och anordningar och det har inte åtminstone varit till skada att han haft utbildning inom metallbranschen samt arbetserfarenhet när han varit i kontakt med stora lantbruksmaskiner. Som K-servicekarl ham-

Den förebyggande servicen är livsviktig, och denna har även lantbruksföretagarna tagit till sig. nade han något oplanerat, och han var genast färdig när man frågade. Kontraktet gjordes lätt. – Till min verksamhetsbild hör service och reparation av alla slags lantbruksmaskiner. Jag utför även reparationer åt andra maskinföretagare. Arbetet utförs ofta direkt på gården, men även i min hyreshall samt i K-lantbruks utrymmen. 52

– Kesko och de inhemska leverantörerna av anordningarna ger en verkligt god tilläggsskolning. Annars hänger man inte med när tekniken och maskinerna utvecklas.

Företagare med små investeringar Viitamäki konstaterar att han med rätt små ekonomiska investeringar kunde bli K-serviceföretagare, även utrymmena är hyrda. Naturligtvis har han satsat något på en egen utrustning. Paketbil och verktygen bak i bilen är de viktigaste elementen utöver reservdelarna. Till de obligatoriska anskaffningarna har hört bland andra olika testapparater för Claas- och Massey Ferguson-modellerna. Tillsvidare driver Viitamäki själv Maatalouskone M. Viitamäki, men anställandet av en arbetare i framtiden är inte en omöjlig tanke, då det ser ut som om arbetet skulle räcka till. Den färska företagaren anser den förebyggande servicen vara livsviktig och den har enligt honom även lantbruksföretagarna tagit till sig. Tröskan bör under säsongen på en månad vara i skick hela tiden, likaså balaren. Maskinen får inte säcka ihop, när även största delen samtidigt gör entreprenadarbeten.

– För K-servicekarlen är dehär säsongerna utmanande. Man bör hela tiden vara beredd och inte stanna upp. Man blir på gott humör när man lyckas eller när man vid ett snabbalarm kan sköta problemet. Viitamäki säger, att han brukar ringa till kunden efteråt, för att höra hur det är med maskinen. – Även denna egenskap sätter man värde på. Vid behov är Viitamäki i kontakt med Rautakeskos serviceingenjörer. I tekniska frågor har jag alltid med ett telefonsamtal snabbt fått information. Tillsammans satsar man framför allt på eftermarknadsföringen.

Tätt samarbete Samarbetskumpanerna, såsom Kservicekarlen, är värdefulla för Klantbrukens arbetsmaskinförsäljare. K-lantbruks maskinförsäljare, TUOMAS HAAPAMÄKI i Ilmajoki, säger att samarbetet med den nya servicekarlen fungerat lysande. – Service- reparations- och reservdelsservicen bör fungera, för att kunden skall vara nöjd, konstaterar Haapamäki. – I denna triangel är förtroendet det viktigaste elementet. Försäljaren måste lita på servicekarlen och tvärtom och kunden på oss. r

ÅKER BIRKA 1•2014


Kolumn

Växtodlingens nya tid

D

et avslutade skördeåret hjälper för tillfället till att svara på den ökande efterfrågan på mat, vilket styr speciellt Afrikas, Indiens och Kinas befolkningstillväxt. Fram till år 2050 borde det produceras upp till 70 procent mera mat än för tillfället. Under följande 10 års tid är befolkningstillväxten enbart i Asien lika stor som befolkningen i hela EU, 500 miljoner människor. Tvrärtemot västländerna betyder befolkningens förbättrade förhållanden en större konsumtion av mat och på matsedeln kommer det mera produkter från djurriket. Den bättre bemedlade mellanklassen ändrar sitt ätande, ty de vill äta mer mångsidigt. Det som gör detta betydelsefullt är att enbart i Asien är storleken på denna befolkningsklass 1,7 miljarder människor. För produktionen av kött och mjölk behövs 3-5 gånger mera spannmål i stället för att det i matutbudet skulle finnas enbart spannmål. Den tillgängliga åkerarealen växer just inte. För att vi skall kunna svara på det ökande matbehovet, blir alternativet att förbättra produktiviteten. Hur lyckas detta? I världen finns ännu områden på vilka man endast använder en del av den nuvarande skördepotentialen. Till exempel i Afrika och i Ryssland kan produktionen förbättras genom att ta i bruk befintliga lösningar: gödsling, rikt givande sorter samt växtskyddsåtgärder. Även i västländerna bör man kunna producera allt mera mat genom att använda naturens knappa resurser i allt mindre grad. Vad är situationen i Finland? Märks vårt lantbruks viktiga roll som byggare av matsäkerheten i form av en utveckling av produktiviteten? Nej. I Finland styrs växtodlingen i det närmaste via en stark miljölagstiftning. Infallsvinkeln är mycket ensidig, ty den lämnar lantbrukets basuppgift som skördeproducent och som odlarens inkomstkälla med allt för liten uppmärksamhet. Varför anpassas samma åtgärdskrav på åkrar med den bästa skördepotentialen som på de skiften som lättare förorsakar urlakning av näringsämnen? Detta har stoppat utvecklingen av produktiviteten. Den finländska odlaren kan inte dra nytta av de moderna sorternas skördepotential, ty genom att begränsa användningen av näringsämnen begränsar man samtidigt den energi som står till buds för växterna. Växtodlingens produktivitet kan förbättras med hjälp av innovationer. Produktionens effektivitet kan ökas bestående, om man har den moderna teknologin till hjälp. Som exempel på detta är Yara NSensor, med vars hjälp kvävegödslingen kan riktas till den plats där det finns tillväxtpotential kvar och lämna bort från de områden där

54

Jari Pentinmäki marknadsdirektör Yara Oy

Den tillgängliga åkerarealen växer just inte. För att kunna svara på det ökande matbehovet, har vi som alternativ en förbättring av produktiviteten.

det redan finns tillräckligt med kväve för växtlighetens behov. Identifieringen av urlakningskänsliga områden med hjälp av den moderna kartteknologin är inte heller oöverkomligt svårt. Spridningen av gips på dessa skiften för att stoppa jordpartiklar och med dessa urlakningen av fosfor är tecken på en innovation, där såväl odlare som miljö drar nytta. Odlaren kan med hjälp av denna åtgärd odla sitt skifte utan att han förlorar för växterna viktig fosfor med urlakningen. Växtodlingens nya tid betyder den privata och offentliga sektorns gemensamma satsningar för att förbättra produktiviteten vid produktionen av åkerväxter. Den privata sektorns styrka är att komma med innovationer, med vilka den från åkerhektaren producerade skörden kan höjas. Samtidigt värnar man om miljön och ser till att resurserna används effektivt. Den offentliga sektorns roll kan vara att stöda ibruktagningen av lösningarna exempelvis via gemensamma forskningsprogram. r

Artikeln baserar sig på innehållet i Yaras arrangerade seminarium i oktober. Seminariets material kan ses på adressen www.feedingthefuture.fi.

ÅKER BIRKA 1•2014


ODLARE I VÄRLDEN

Lemken

– skräddarsydd jordbearbetning

Det tyska Lemken är ett familjeföretag i sjunde generationen och för tillfället exporteras dess plogar och jordbearbetningsredskap redan till 50 länder. Fortfarande trogen sin födelseort i den lilla byn Alpen är företagets framgångshemlighet de individuellt tillverkade maskinerna. TEXT OCH FOTON Erkki Holma

56

ÅKER BIRKA 1•2014


Lemkens plogar kan väljas endera med kompakta vändskivor, plastvändskivor eller spaltvändskivor. Spaltvändskivan håller på att bli allt mer populär i Finland: fastnande jordart fastnar inte lika lätt som i en kompakt skiva.

ÅKER BIRKA 1•2014

57


Lemken är fortfarande ett familjeföretag. Viktor Lemken (t.h.) representerar den sjätte generationen och Nicole Lemken den sjunde generationen. Båda deltar i de dagliga verksamheterna.

T Tyskland • Huvudstad Berlin • Öst- och VästTyskland förenades 1990 • Över en tredjedel av marken odlad • Areal 357 000 kvadratkilometer • 82,6 miljoner invånare

58

yska Lemkens historia börjar år 1780, då en smed vid namn Lemken arbetade i en smedjeverkstad åt de lokala bönderna. År 1804 blev verkstadens första plog färdig, och än idag är plogarna en stor del av Lemkens verksamhet. Förra året tillverkades det drygt 4 000 plogar. Med tiden har det kommit bland annat kultivatorer vid sidan om plogarna. Av omsättningen på 340 miljoner euro står bearbetningsmaskinerna för tre fjärdedelar. Nu för tiden sysselsätter familjeföretaget i sjunde generationen 850 personer i byn Alpen med 13 000 invånare, nära Hollands gräns. Ökningen av omsättningen var en femtedel år 2012. På orten gäller även en stor beundran av företaget, som ger byborna arbete och inkomst.

Varje maskin är unik År 2012 såldes runt om i världen 15 000 Lemkens maskiner. På de olika marknadsområdena varierar utrustningarna stort, och likadana plogar sänds sällan från fabrikens gård. På grund av detta påbörjas maskinens tillverkning i fabriken först efter, att det kommit in en individuell beställning. När efterfrågan är bra, kan även leveransti-

Väntan belönas med sådana utrustningar, som odlaren önskar och behöver. derna bli längre. Det är viktigt att jordbrukarna förstår, att en plog eller kultivator bör beställas över ett halvt år före leveransen. Väntan belönas med exakt sådana utrustningar, som odlaren önskar och behöver. Exportens andel är hos Lemken 73 procent och maskinerna exporteras till över 50 länder. Produktionen är fortfarande till största delen i Tyskland, men i Indien har man inlett tillverkningen av plogar för Indiens egen marknad och i Kina håller man på att starta en hopmonteringsfabrik. På Tysklands egen marknad har Lemkens plogar 40 procents marknadsandel, vilket berättar att kvaliteten är en kraftigare faktor än priset.

junkturen skrämmer inte byborna. Vid fabriken satsar man på produktutvecklingen, som sysselsätter 100 personer. Produktutvecklingen kommer ut med nya produkter på marknaden, samtidigt som de utvecklar gamla. Speciellt maskinernas driftsäkerhet har stor prioritet:

Fortgående utveckling Lemkens fabrik ligger i mitten av Tysklands västligaste del med sina öppna åkrar. Man har sammanlagt 5,5 hektar fabrikshallar och mera bygger man. Lågkon-

Lemkens fabrik lig ger mitt í Tysklan ds västligaste del me d åkeröppningar. Fabrikhallarnas yt a är 5,5 ha och i de m arbetar 850 personer. ÅKER BIRKA 1•2014


maskinerna görs för att användas och inte för att repareras. – Det är viktigt att lyssna på användarna, berättar man hos Lemken. Produktutvecklingens nya innovationer är bland andra viktöverföringssystemet hos de delburna plogarna. Den delburna plogen belastar inte traktorn i vändtegarna. Bakom traktorn kan lägger en plog med flera skär, då plogens bakdel stöder sig på ett stödhjul. De delburna plogarnas dåliga egenskap är att i plogfåran får man

Vingbettskultivatorn är ett bra redskap i den plogfria odlingen. Vid behov får man bearbetningsdjupet varierat från 30 ceentimeter till en grund 5 centimeters såbäddsbearbetning, genom att byta de snabbkopplade betten.

serar överföring ba plogens vikt t et ed m Den delburna tten r, som från hy lindern sig en cylinde rsöker göra cy fö k, yc tr t ar lb äl st t st at lö s eg st 000 kg få en, 1 500 – 2  kortare. Vikt . ln l bakaxe överföras til

ingen vikt av plogen att överföras på bakaxeln. En liten traktor förmår i allmänhet för styrkans del att dra, men hjulet fäster inte. Med hjälp av, det av Lemken utvecklade, viktöverföringssystemet kan plogens vikt med hjälp av en hydraulcylinder överföras på bakaxeln. Det är fråga om 1500-2000 kg och hjulet slirar inte längre.

Tre stegs kultivator Smaragd-vingbettskultivatorn är en produkt, som Lemken har under åren hunnit tillverka tiotals tusen stycken. Smaragd håller nu på att komma bort från sortimentet, men i stället är en ny utvecklingsversion på kommande: Lemken Kristall. Kristall-kultivatorn är även den försedd med vingbett som är skärande över hela sin bredd. Sidobettens bakspetsar är dock utformade så, att de får den bearbetande marken ÅKER BIRKA 1•2014

att blandas ännu effektivare genom att blanda marken för en tredje gång. Dessutom finns flera bettmodeller, med en del kan arbetsdjupet sträcka sig ända ned till 30 centimeters djup. Betten är snabbbkopplade: när en sprint lösgörs, lossar hela bettpaketet. Inga verktyg behövs. Lemkens maskiner är inte från den billigaste ändan, men trots detta har deras marknadsställning hela tiden vuxit.

Vid fabriken satsar man på produktutvecklingen, som sysselsätter 100 personer. Så som gårdens gamla husbonde brukade säga: ”De maskinaffärer, där man betalat sig sjuk, har man aldrig senare behövt ångra sig”. r

Plogar för alla behov Plogarna är fortfarande Lemkens viktigaste produktgrupp. Med tiden har plogsortimentet vuxit med hydraulburna och bogserade. Det finns flera vändskivemodeller: kompakt skiva, spaltskiva och plastskiva. Spaltskivan har i Finland tillsvidare varit sällsynt, men användarnas erfarenheter är synnerligen goda. På fastnande jordarter fastnar det inte i skivan lika lätt som i den vanliga vändskivan, och skivan bryter marken effektivt. Av Lemkens plogar är cirka 60 procent spaltskivor. Även skivrister och utlösare finns i olika variationer. Emedan det finns hur många plogalternativ som helst, gör

tillverkaren inte plogar på lager, utan de tillverkas enligt kundens önskemål. Även importören kan inte förbereda sig på förhand, utan det är viktigt att kunden är ute i tid – då får kunden sin plog försedd med utrustning som just lämpar sig för honom. Utöver plogar har Lemken ett mångsidigt sortiment kultivatorer och tallriksredskap. Med mera robusta tallriksredskap är det möjligt att komma ned till 20 centimeters arbetsdjup med hjälp av 70 centimeters tallrikar. Det gäller även med jordbearbetningsredskap att man skall vara ute i tid för att få sin produkt. Det behövs en förhandsbeställning på månader.

59


Bra på nära håll

Fazers Myllys leveranskedjas direktör Jarkko Arrajoki i havrekvarnen. I sin hand håller han mellansorterarens kärl dit allt för små korn efter rengörning, skalning och sortering hamnar.

Från havrekvarnen i Lahtis

ut i världen

Fazer Mylly tog senaste sommar i bruk en ny havrekvarn. Med dess kvalitativa produkter konkurrerar man om Europas mest krävande kunder. TEXT OCH FOTON Maria Munck

F

azers nya havrekvarn är belägen i Lahtis bredvid koncernens övriga kvarnar. Havrekvarnens öppningshögtidlighet firades senaste sommar den 23 augusti tillsammans med 150 gäster. Hos Fazer är man nöjd med kvarnens första månder. – Kvarnens investering gick bra, och byggandet höll tidtabellen, berättar Jarkko Arrajoki som är direktör för kvarnens leveranskedja och ansvarade för investeringen.

60

Arrajoki rör sig vant i kvarnens olika våningar när han visar havrekärnans många skeden på vägen till havregryn. Kvarnens utrymmen är så pass vita, glänsande, rena och ljusa att man nästan kommer att tänka på en operationssal. Tanken förstärks av de vita skyddskläderna och handtvätten innan man går in i utrymmet. Ljudet från kvarnen väcker dock besökaren från hans drömmar.

Efterfrågan på havre i världen Havren transporteras med hjälp av transportörer från en maskin och våning till en annan. I en anordning sorteras de minsta kärnorna bort och i en annan de små stenar som kommit med. En del av anordningarna har små fönster ge-

nom vilka man kan följa med, hur till exempel skalet skiljs från kornet med hjälp av en luftpelare. De utländska gäster som besökt havrekvarnen har varit mycket intresserade av det de sett. Tack vare sin kvarn av hög kvalitet kan Fazer konkurrera om Europas mest krävande kunder. Största delen av havrekvarnens produkter går även på export, och av detta är största delen grynhavre. Den finska havren är även i sig själv en trumf, ty dess kvalitet är bra och den har efterfrågan på exportmarknaden. – Havregröten håller på att återvända till det europeiska matbordet. I kvarnvärlden använder man för havren benämningen ”hot cereals” det vill säga het spannmål. Inom EU har havren tre godkända hälsopåståenden – den sänker koÅKER BIRKA 1•2014


lesterolhalten, dämpar höjningen av sockerhalten i blodet efter måltid och är bra för tarmfunktionen, berättar Arrajoki. Tidigare, då man inte hade en egen kvarn, köpte Fazer de behövliga havreprodukterna av andra handelskvarnar. De havregårdar som leverer sin havre till kvarnen är för det mesta belägna i Södraoch Sydöstra-Finland. Fazers kvarnar grundades från början av år 1971 för att trygga de egna bageriernas råvarupris, kvalitet och leveranssäkerhet. Från början av 1990-talet har kvarnen sålt till utomstående bagerier, och nu för tiden går största delen av kvarnens produkter utanför koncernen.

Självförsörjningen av råg på stigande Det vete som Fazer använder är till 100 procent inhemskt. – Ett tack för detta går till växtförädlarna, vilka har lyckats skapa en sådan vetesortsstam som läm-

par sig för Finland och som till sin kvalitet hör till de bästa i Europa, framför Fazer Myllys direktör PEKKA MÄKI-REINIKKA. Med rågen är utmaningarna större, och för denna hoppas MäkiReinikka på samma framgång som för vetet, som för tillfället räcker till även för export. Av den råg som används i Finland är endast hälften för tillfället av inhemskt ursprung och för att förbättra situationen är Fazer med i projektet ProRuis, som befrämjar odlingen av råg. – Rågen var lite av en glömd spannmål. Den ratades på grund av dess svaga hektarskörd, övervintringsrisker och dess dåliga pris. Nu har situationen förändrats så, att rågens prisnivå har hållits bättre än de övriga spannmålens priser och för rågen har det kommit nya odlingsmetoder och sorter, berättar Mäki-Reinikka. För att befrämja rågodlingen har Fazer för första gången erbjudit terminskontrakt på ett och ett halvt år. Kampanjen som förekommit i

olika tidningar var lyckad, ty den ledde till ett rekordantal kontrakt. Men det behövs ännu mycket mera odling av råg. – Vi hade i kampanjen samarbete med Rautakesko och Kspannmålsköpmännen. Den finländska spannmålskedjan baserar sig på samarbete det är en väsentlig del för att den skall fungera. Mjölnarna sänder hälsningar till odlarna, att de inte får bli liggande på sina lagrar. Det märks genast i kvaliteten om en generation upphör med utvecklingsarbetet. Det var detta som hände för rågens del, när en generation glömde rågen. – Vad man sedan odlar, så bör siktet var inställt på kvalitet. Det finns alltid marknad för spannmål av god kvalitet, det må sedan vara brödvete, kvarnråg eller grynhavre. När man satsar på kvalitet betalar det sig alltid tillbaka, påminner Jarkko Arrajoki. r

Fazer Mylly

• 40 anställda • Hanterar 160-170 tusen ton spannmål per år, av vilket cirka 2/3 är vete och 1/3 råg. • Den nya havrekvarnens kapacitet 60 ton per dygn. • I kvarnen malar man även ekospannmål, av vilket hälften går på export. • Export bl.a. till Sverige, Ryssland, Ukraina, Polen, Holland, Estland, Lettland, Litauen, Sydkorea, Taiwan, Slovenien och Tjeckien.

FYLL i – klipp ut – posta!

UPPDATERING AV ABBONENTUPPGIFTER

Portot är redan betalt!

@

E-post:

Jag vill beställa Åker Birkas Nyhetsbrev (ge E-post!) Adressförändring

Avbeställning GAMMAL UPPGIFT

ÅKER

BIRKA

NY UPPGIFT

Förnamn: Släktnamn:

RAUTAKESKO OY KMAAT TUNNUS 5013119 01003 VASTAUSLÄHETYS

Näradress: Postnummer: Postanstalt: Telefon: Mobiltelefon: GÅRDSUPPGIFTER

Odlar åker:

ha

Hönor/broiler:

Jag är jordbrukare

Skog:

ha

Hästar:

Jag är maskinentreprenör

Mjölkkor:

st

Potatis:

Jag är annan aktiv läsare

Nötkött:

st

Bärodling:

Griskött:

st

Annan:

Suggor:

st

Kontaktuppgifternas uppdatering också på internet: www.k-maatalous.fi ”asiakastiedot” eller via E-post: markkinointi@k-maatalous.fi Mina uppgifter får användas i K-lantbrukskedjans marknadsföring. Underskrift:


Det odladesockså förr... Gamla växtodlingsböcker TEXT Ari Virtanen

För 70 år sedan var männen i kriget, och jordbruket sköttes av kvinnor, barn och åldringar. Det var bokstavligen livsviktigt med jordbrukskunskap. Det här framgår också av boken Maatalouden pikkujättiläinen från år 1944 (WSOY). Boken har 1212 sidor, och den tycks verkligen innehålla allt som man behövde veta på ett jordbruk. Förutom jordbruk behandlar boken också trädgårdsodling, skogsbruk, fiske, jakt och pälsproduktion. Mycket har ändrats, men samtidigt ändå så litet. K-lantbruks Odlingsguide i sin nuvarande form har publicerats sedan 2006. Den innehåller också Odlingsprogrammen, som koncentrerat ger den viktigaste informationen om odlingen av de olika sorterna. Växtodlingens fakta tycks ha varit kända redan för 70 år sedan. Många grundfakta kunde skrivas ord för ord likadant ännu i dagens guider. Om kalkning berättar Pikkujättiläinen att 50 procent av Finlands odlingsjordar är sådana att kalkning absolut lönar sig. Enligt den nuvarande statistiken från Markkarteringstjänst över jordproverna 2006–2010 har 53 procent av åkrarna endast försvarligt pH eller sämre. Och kan man säga det här bättre: Om man inte fäster tillräcklig uppmärksamhet vid ett av grundvillkoren för växtodlingen, nämligen gott utsäde, kan man inte uppnå önskat resultat ens med den bästa dikningen, jordbearbetningen, gödslingen eller bekämpningen av

skadegörare. Dåligt utsäde i dålig jord gör hela växtodlingen olönsam. Dåligt utsäde i god jord hjälper inte heller saken mycket. Gott resultat får man bara när båda sakerna är goda. Också vallodling med utsädesblandningar var något välkänt på 1940-talet: Om möjligt, bör vallen anläggas med en utsädesblandning av olika vallväxter. Klöver- och gräsväxter är till sina växtsätt och övriga egenskaper så olika varandra, att man når bättre och framför allt säkrare skörd med en blandning av vallväxter. --- Ännu må nämnas att olika arters rötter är olika djupa, så när man odlar dem tillsammans blir näringsämnena i olika jordskikt jämnare utnyttjade. En betydande förändring har däremot skett i att gödslingen har blivit mångsidigare och lättare, likaså växtskyddet. Då fanns visserligen en del preparat som användes för växtskydd, såsom arsenik, som är ett gift. Bekämpningen utfördes dock huvudsakligen ganska manuellt. Eller hur låter bekämpningen av rapsbaggar: Baggarna bekämpas genom att samla både baggar och deras larver från blommorna. Det gör man genom att skaka blommorna över en håv eller över tjär- eller limbestrukna skivor, på vilka insekterna faller. Några framsteg har skett under 70 år, även om grundsakerna har förblivit likadana. Medelskörden för korn år 1942 var nämligen 1340 kg/ha, när uppskattningen för 2013 är 3910 kg/ha.

Ge respons om tidningen och vinn iPad Mini! Varje nummer av tidningen är en ny möjlighet att delta. Det går lätt och snabbt att svara! 1. Logga in dig under adressen www.mcipress.fi /maatilanpirkka. 2. Anteckna nummerserien 224080. 3. Härefter kommer du in på läsarenkäten genom att klicka på Lähetä (Sänd) -knappen. Lycka till vid utlottningen!

Priset som utlottas är Apple iPad mini, värd ca 400 euro.

Man kan svara på läsarenkäten inom två veckor efter att tidningen utkommit. Alla läsare av MCI Press Oy publicerade tidningar kan delta i enkäten. Du kan delta i enkäten för varje utkommet nummer men enbart med ett svar per nummer. Enkäten och utlottningen gäller tidningar som utkommer under våren 2014. Alla som svarat deltar i utlottningen av priset. Utlottningen sker 31.7.2014. Vinnaren meddelas per e-mail eller brev.


Vi tar hand om det allra viktigaste Du har ansvaret för att djuren mår bra och att odlingsmarken är bördig. Hälsosamt och förmånligt foder från den egna åkern är resultatet av balanserad gödsling. YaraMila –gödselmedlen är planerade för finländska förhållanden och innehåller många näringsämnen som är livsviktiga för boskapens hälsa, exempelvis selen. En bra skörd är också till fördel för miljön, då vallen effektivt tar till vara de tillförda näringsämnena. Vad är allra viktigast för dig? Läs mer om gödsling av vallar www.yara.fi/lannoitus



Akerbirka0114k